3.5.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 113/1

(1)

I del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (2) fastställs de verksamma ämnen som anses ha blivit godkända enligt förordning (EG) nr 1107/2009.

(2)

Godkännandena av de verksamma ämnena haloxifop-P och napropamid kommer att löpa ut den 31 december 2020.

(3)

Godkännandena av de verksamma ämnena bromukonazol och buprofezin kommer att löpa ut den 31 januari 2021.

(4)

Ansökningar om förnyat godkännande av de verksamma ämnen som omfattas av denna förordning har lämnats in i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (3). Det är dock sannolikt att godkännandet av dessa verksamma ämnen kommer att löpa ut av orsaker som sökanden inte råder över innan något beslut om förnyelse av godkännandet har fattats. Godkännandeperioderna måste därför förlängas i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(5)

På grund av den tid och de resurser som krävs för att man ska kunna bedöma ansökningarna om förnyade godkännanden av detta stora antal verksamma ämnen vilkas godkännanden löper ut mellan 2019 och 2021 infördes ett arbetsprogram genom kommissionens genomförandebeslut C(2016) 6104 (4) genom vilket likartade verksamma ämnen förs samman och prioriteringar fastställs på grundval av säkerhetshänsyn till människors och djurs hälsa eller miljön i enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(6)

Eftersom de verksamma ämnen som omfattas av denna förordning inte hör till de prioriterade kategorierna enligt genomförandebeslut C(2016) 6104 bör godkännandeperioden förlängas med två eller tre år med hänsyn till nuvarande sista giltighetsdag, det faktum att kompletterande dokumentation för ett verksamt ämne enligt artikel 6.3 i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 ska lämnas in senast 30 månader innan godkännandet löper ut, behovet av en balanserad fördelning av ansvar och arbete mellan föredragande eller medföredragande medlemsstater och de tillgängliga resurser som behövs för bedömning och för beslutsprocessen. Det är därför lämpligt att förlänga godkännandeperioderna för det verksamma ämnet buprofezin med två år och att förlänga godkännandeperioderna för de verksamma ämnena bromukonazol, haloxifop-P och napropamid med tre år.

(7)

Med tanke på syftet med artikel 17 första stycket i förordning (EG) nr 1107/2009 kommer kommissionen, när det gäller de fall där ingen kompletterande dokumentation i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 lämnats in senast 30 månader innan respektive godkännande löper ut enligt bilagan till den här förordningen, att fastställa det datum då godkännandet löper ut till samma datum som det datum som gällde före den här förordningen eller så snart som möjligt därefter.

(8)

Med tanke på syftet med artikel 17 första stycket i förordning (EG) nr 1107/2009 kommer kommissionen, när det gäller de fall där kommissionen kommer att anta en förordning om att inte förnya ett godkännande av ett verksamt ämne som anges i bilagan till den här förordningen på grund av att kriterierna för godkännandet inte är uppfyllda, att fastställa det datum då godkännandet löper ut till samma datum som det datum som gällde före den här förordningen eller till det datum då förordningen om att inte förnya godkännandet av det verksamma ämnet träder i kraft, beroende på vilken tidpunkt som infaller senast. När det gäller de fall där kommissionen kommer att anta en förordning om att förnya ett godkännande av ett verksamt ämne som anges i bilagan till den här förordningen, kommer kommissionen att sträva efter att, med hänsyn till omständigheterna, fastställa tidigast möjliga tillämpningsdatum.

(9)

Genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

3.5.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 113/4

(1)

Den 20 oktober 2017 meddelade Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (3) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande av ett antidumpningsförfarande) att ett antidumpningsförfarande (nedan kallat antidumpningsförfarandet) skulle inledas beträffande import till unionen av elcyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina), efter ett klagomål som ingavs den 8 september 2017 av European Bicycle Manufacturers Association (nedan kallad klaganden eller EBMA) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av elcyklar.

(2)

Den 21 december 2017 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (4) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande av ett antisubventionsförfarande) att ett antisubventionsförfarande (nedan kallat antisubventionsförfarandet) skulle inledas beträffande import till unionen av elcyklar med ursprung i Kina, efter ett klagomål som ingavs den 8 november 2017 av klaganden såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda produktion av elcyklar.

(3)

Den produkt som är föremål för registrering (nedan kallad den berörda produkten) för båda förfarandena är pedalassisterade cyklar med en elektrisk hjälpmotor med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 8711 60 10 och ex 8711 60 90 (Taric-nummer 8711609010). Dessa KN- och Taricnummer nämns endast upplysningsvis.

(4)

Klaganden framförde i sina klagomål sin avsikt att begära registrering. Den 31 januari 2018 ingav klaganden begäranden om registrering enligt artikel 14.5 i den grundläggande antidumpningsförordningen och artikel 24.5 i den grundläggande antisubventionsförordningen. Klaganden begärde att importen av den berörda produkten skulle registreras, så att åtgärder senare kan vidtas mot den importen från och med dagen för registrering, förutsatt att alla villkor i grundförordningen är uppfyllda.

(5)

Enligt artikel 14.5 i den grundläggande antidumpningsförordningen och artikel 24.5 i den grundläggande antisubventionsförordningen får kommissionen ålägga tullmyndigheterna att vidta lämpliga åtgärder för att registrera importen, så att åtgärder därefter kan vidtas mot denna import från och med dagen för registreringen, förutsatt att alla villkor i grundförordningen är uppfyllda. Import får göras till föremål för registrering på begäran av unionsindustrin, om begäran innehåller tillräcklig bevisning för att motivera en sådan åtgärd.

(6)

Enligt klaganden är registreringen motiverad eftersom den berörda produkten dumpas och subventioneras. Unionsindustrin vållas betydande skada på grund av en ökande lågprisimport som kommer att undergräva den positiva verkan av eventuella slutgiltiga tullar genom att lagring möjliggörs före försäljningssäsongen 2018.

(7)

Kommissionen undersökte begäran mot bakgrund av artikel 10.4 i den grundläggande antidumpningsförordningen och artikel 16.4 i den grundläggande antisubventionsförordningen.

(8)

Beträffande dumpningsdelen i begäran kontrollerade kommissionen om importörerna kände till eller borde ha känt till dumpningens omfattning och den påstådda eller konstaterade skadan. Den undersökte även om ytterligare en betydande ökning av importen hade ägt rum vilken med hänsyn till tidpunkten, mängden och övriga omständigheter sannolikt kommer att allvarligt undergräva den positiva verkan av den slutgiltiga antidumpningstull som ska tillämpas.

(9)

Beträffande subventionsdelen i begäran kontrollerade kommissionen huruvida det föreligger kritiska omständigheter som innebär att, vad gäller den berörda subventionerade produkten, skada vållas som är svår att avhjälpa på grund av omfattande import under en relativt kort tid av en produkt som har förmån av utjämningsbara subventioner; kommissionen kontrollerade också om det anses nödvändigt att införa retroaktiva utjämningstullar på denna import för att hindra att en sådan skada uppkommer på nytt.

(10)

När det gäller dumpning har kommissionen i detta skede tillräcklig bevisning för att importen av den berörda produkten från Kina dumpas. Klaganden har lagt fram bevisning beträffande normalvärdet på grundval av inhemska priser och baserat på valet av Schweiz enligt artikel 2.7 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(11)

Bevisningen till stöd för att dumpning föreligger grundar sig på en jämförelse mellan detta normalvärde och den berörda produktens exportpris (fritt fabrik) vid försäljning för export till unionen. Med hänsyn till omfattningen av de påstådda dumpningsmarginalerna från 193 % och upp till 430 % är bevisningen i detta skede tillräcklig som stöd för att exportörerna gör sig skyldiga till dumpning.

(12)

Dessa uppgifter fanns i tillkännagivandet om inledande av detta förfarande som offentliggjordes den 20 oktober 2017.

(13)

Giant, en exporterande tillverkare med en närstående importör gjorde gällande att inledandet av en antidumpningsundersökning inte räckte för att få kännedom om dumpning.

(14)

Genom offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning är tillkännagivandet om inledande ett offentligt dokument som alla importörer kan tillgå. Som berörda parter i undersökningen har importörerna vidare tillgång till den icke-konfidentiella versionen av klagomålet. Kommissionen ansåg därför att importörerna kände till eller borde ha känt till den påstådda dumpningen, dess omfattning och den påstådda skadan senast vid den tidpunkten.

(15)

Samma berörda part hävdade att det inte kan förväntas av en importör att denne har kännedom om tillämpningen av artikel 2.7 i den grundläggande antidumpningsförordningen och i ännu mindre utsträckning att denne kan förutse utifrån vilket normalvärde de kinesiska exportpriserna till unionen bör bedömas.

(16)

Kommissionen konstaterade att tillämpningen av artikel 2.7 i den grundläggande antidumpningsförordningen nämndes i klagomålet och att det också hänvisades till detta i tillkännagivandet om inledande.

(17)

Klaganden lämnade också tillräcklig bevisning för påstådd skada som visar på en kraftig minskning av unionsindustrins marknadsandel från 42,5 % under 2014 till 28,6 % under den period som användes i klagomålet, låg och sjunkande lönsamhet från 3,4 % av omsättningen under 2014 till 2,1 % under den period som användes i klagomålet samt målprisunderskridanden på mellan 153 och 206 %.

(18)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det första kriteriet för registrering var uppfyllt med avseende på dumpningsdelen av begäran.

(19)

Eurostats uppgifter räcker inte för att man ska kunna göra en fullständig analys av hur importen av elcyklar till unionen har utvecklats. Undersökningsperioden inleds i oktober 2016, men fram till januari 2017 klassificerades ca 99 % av importen av elcyklar enligt ett KN-nummer som även omfattade andra produkter.

(20)

Klaganden lämnade i detta sammanhang detaljerade uppgifter på grundval av de kinesiska tullmyndigheternas data för perioden januari 2014–februari 2018. Med stöd av de inlagor som inkommit från berörda parter och en avstämning av statistiken ansåg kommissionen att det finns en tidsmässig förskjutning på två månader mellan exporten från Kina och importen till unionen.

(21)

I sin analys ansåg kommissionen därför att de kinesiska tullmyndigheternas exportdata utgör tillräcklig prima facie-bevisning för import till unionen med en tidsmässig förskjutning på två månader för sändningen av varorna. Kommissionen använde därför de kinesiska myndigheternas exportdata för perioden augusti 2016–juli 2017 för att fastställa importvolymen för undersökningsperioden (dvs. 1 oktober 2016–30 september 2017).

(22)

Exportvolymen från Kina till unionen ökade med 82 % under perioden november 2017–februari 2018 jämfört med perioden november 2016–februari 2017. Den månatliga exportvolymen från Kina till unionen under perioden november 2017–februari 2018 var vidare i genomsnitt 64 % högre än den genomsnittliga månatliga importvolymen till unionen under undersökningsperioden. Kommissionen ansåg att dessa siffror visar på en betydande ökning av importen.

(23)

Vissa icke-närstående importörer och Giant menade att de rådata avseende den kinesiska exporten som klaganden åberopat till stöd för sin begäran om registrering skulle lämnas ut i det icke-konfidentiella dokumentet för att säkerställa källans och inlämnade datas tillförlitlighet. Importörerna invände att de nummer som använts inte nämndes och att andra produkter kunde ingå.

(24)

Klaganden lade fram detaljerad statistik för kommissionen till stöd för sin begäran. Ett utlämnande av dessa data skulle vara ett brott mot upphovsrätten. Klaganden lade dock i den icke-konfidentiella versionen av begäran fram de aggregerade exportsiffrorna fördelat efter månad och år. Klaganden uppgav också den kinesiska tullen som källa och nämnde de nummer som använts samt förklarade vilken metod som använts för att utesluta andra produkter än den berörda produkten. Det rörde sig alltså om en källa som var känd och offentlig mot betalning. Dessa data har i stort sett bekräftats av Eurostats data för den tillgängliga perioden. Ingen annan berörd part föreslog några andra uppgifter eller någon annan metod. Under dessa omständigheter och med tanke på graden av offentliggörande av aggregerade data och metoden i det icke-konfidentiella dokumentet anser kommissionen att den berörda parten inte behöver de data som lagts fram för att kunna utöva sin rätt till försvar. Detta argument måste därför avvisas.

(25)

Vissa icke-närstående importörer hävdade vidare att någon lagring inte var möjlig på grund av de långa ledtiderna mellan utformning och leverans. Kommissionen ansåg att ledtiden från det att en elcykel utformas till det att den faktiskt levereras inte hindrar att en redan utformad elcykel kan lagras, särskilt med tanke på uppgifterna i klagomålet beträffande den outnyttjade kapaciteten i Kina. Det fanns dessutom statistik till stöd för påståendet att importen ökat i betydande omfattning. Argumentet avvisades därför.

(26)

Vissa icke-närstående importörer och Giant invände dock mot att den ökade kinesiska exporten skulle visa att importen ökat i betydande omfattning och hävdade att detta var ett tecken på att försäljningen av elcyklar är säsongsbunden. Kommissionen ansåg att en jämförelse med föregående år inte gav några belägg för säsongsvariationer och tillhandahöll bevisning för att importvolymen ökat med 82 % sedan ärendet inleddes. Argumentet avvisades därför.

(27)

Giant förnekade att ökningen av importen var betydande och hävdade att den låg under eller i linje med den totala ökningen av efterfrågan på elcyklar i unionen. Giant citerade publikationer från dels Confederation of European Bicycle Industry (nedan kallad CONEBI) som uppskattade denna ökning till 22,2 % under 2016 jämfört med 2015, dels EBMA, klaganden, som uppskattade ökningstakten till 23 % för 2017 jämfört med 2016. Giant menade att oktober 2017 är den rätta utgångspunkten för att bedöma importökningen. Enligt Giants beräkningar som byggde på importstatistik från Eurostat hade den månatliga importen av elcyklar ökat med 8,7 % mellan oktober 2017 och januari 2018.

(28)

Kommissionen noterar att Giant hävdade att den tid som krävs för transport från exporten från Kina till importen till unionen var ”minst en eller två månader”. Importen i oktober 2017 motsvarade följaktligen exporten från Kina i augusti 2017, innan undersökningen inleddes. Den månatliga exportvolymen från Kina till unionen under perioden augusti 2017–februari 2018 var vidare i genomsnitt 36 % högre än den genomsnittliga månatliga importvolymen till unionen under undersökningsperioden. Denna tillväxt tar inte hänsyn till den mycket betydande ökning av importen som redan hade ägt rum under undersökningsperioden och ligger ändå långt över tillväxten i efterfrågan på unionsmarknaden under 2016 och 2017.

(29)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det andra kriteriet för registrering för dumpningsdelen av begäran också var uppfyllt.

(30)

Kommissionen förfogar över tillräcklig bevisning för att ytterligare skada skulle vållas av en fortsatt ökning av importen från Kina till fortsatt sjunkande priser.

(31)

Såsom fastställs i skälen 19–29 finns det tillräcklig bevisning för en betydande ökning av importen av den berörda produkten.

(32)

Dessutom finns det bevisning för en nedåtgående trend i fråga om importpriserna på den berörda produkten. Priset i euro på importen från Kina till unionen var i genomsnitt 8 % lägre under perioden november 2017–februari 2018 än under perioden november 2016–februari 2017, och i genomsnitt 7 % lägre jämfört med undersökningsperioden.

(33)

Ytterligare omständigheter visar att den ytterligare betydande importökningen sannolikt kommer att allvarligt undergräva den positiva verkan av de tullar som ska tillämpas. Det är faktiskt rimligt att anta att importen av den berörda produkten kommer att öka ytterligare innan eventuella provisoriska åtgärder vidtas, eftersom dessa åtgärder i så fall kommer att antas senast kring den 20 juli, vilket sammanfaller med slutet av 2018 års försäljningssäsong för elcyklar.

(34)

En sådan ytterligare importökning efter inledandet av ärendet kommer därmed sannolikt, sett mot bakgrund av tidpunkten, mängden och övriga omständigheter (såsom den outnyttjade kapaciteten i Kina och de kinesiska exporterande tillverkarnas prissättning) att allvarligt undergräva den positiva verkan av en eventuellt slutgiltig tull, om inte en sådan tull skulle tas ut retroaktivt.

(35)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det tredje kriteriet för registrering för dumpningsdelen av begäran också var uppfyllt.

(36)

När det gäller subventionering har kommissionen tillräcklig bevisning för att importen av den berörda produkten från Kina subventioneras. De påstådda subventionerna består bland annat av i) direkt överföring av medel eller förpliktelser, t.ex. bidrag, förmånliga lån, riktade lån från statsägda och privata banker samt exportkrediter, exportgarantier och exportförsäkringar, ii) efterskänkta eller ej uttagna statliga intäkter, t.ex. nedsatt inkomstskatt och inkomstskattebefrielse, importtullrabatter, källskattelättnader, momsbefrielse och momsavdrag, och iii) statligt tillhandahållande av insatsvaror, mark och energi mot för låg ersättning. Denna bevisning lades fram i den öppna versionen av klagomålet och i memorandumet om tillräcklig bevisning.

(37)

Det görs gällande att ovanstående system utgör subventioner eftersom de innefattar ett ekonomiskt bidrag från den kinesiska staten eller från regionala myndigheter (inklusive offentliga organ) och medför en förmån för de exporterande tillverkarna av den berörda produkten. Systemen uppges vara knutna till exportresultaten och/eller användningen av inhemska snarare än importerade varor och/eller är begränsade till vissa sektorer och/eller typer av företag och/eller geografiska områden, och är därmed selektiva och utjämningsbara.

(38)

Bevisningen i detta skede visar därför att exporten av den berörda produkten gynnas av utjämningsbara subventioner.

(39)

Vidare har kommissionen tillräcklig bevisning för att de exporterande tillverkarnas subventioner vållar unionsindustrin väsentlig skada. I klagomålet och de senare inlagorna avseende begäran om registrering, visar bevisningen i fråga om importvolymen på en massiv ökning av importen, både i absoluta tal och i fråga om marknadsandel, under perioden mellan 2014 och undersökningsperioden samt under de senaste månaderna. Bevisningen visar i synnerhet att kinesiska exporterande tillverkare har mer än tredubblat exportvolymen av den berörda produkten till unionen, närmare bestämt från 219 000 enheter till 703 000 enheter (+ 484 000 enheter), vilket har lett till att marknadsandelen har ökat kraftigt, från 19,2 % till 33 %. Utvecklingen är dessutom densamma mellan november 2017 och februari 2018 (se skäl 22). Generellt visar bevisningen att den massiva importökningen av elcyklar från Kina har en väsentlig negativ inverkan på unionsindustrins situation med låga lönsamhetsnivåer som följd. Bevisningen avseende de skadefaktorer som anges i artikel 3.5 i den grundläggande antidumpningsförordningen och artikel 8.4 i den grundläggande antisubventionsförordningen består av uppgifter som ingår i klagomålen och de senare inlagorna avseende registrering.

(40)

Vidare bedömde kommissionen i detta skede om skadan var svår att avhjälpa. När de kinesiska leverantörerna väl är integrerade i unionsindustrins kunders leveranskedjor torde dessa kunder vara obenägna att byta leverantörer till förmån för unionstillverkarna. Det är vidare osannolikt att unionsindustrins kunder accepterar högre priser från unionsindustrin, även om kommissionen, hypotetiskt sett, skulle införa utjämningsåtgärder utan retroaktiv verkan i framtiden. Denna risk för permanent förlust av marknadsandelar eller minskade inkomster utgör en skada som är svår att avhjälpa.

(41)

Mot bakgrund av de uppgifter som anges i skäl 39 och de överväganden som anges i skäl 40 ansåg kommissionen det vara nödvändigt att förbereda för ett eventuellt retroaktivt införande av åtgärder genom att föreskriva registrering för att förhindra att denna skada återkommer.

(42)

Kommissionen har därmed funnit att tillräcklig bevisning föreligger för att motivera att importen av den berörda produkten görs till föremål för registrering i enlighet med artikel 14.5 i den grundläggande antidumpningsförordningen och artikel 24.5 i den grundläggande antisubventionsförordningen.

(43)

Alla berörda parter uppmanas att skriftligen lämna sina synpunkter och lägga fram bevisning till stöd för dessa. Kommissionen kan dessutom höra berörda parter om de lämnar in en skriftlig begäran om detta och visar att det finns särskilda skäl att höra dem.

(44)

I enlighet med artikel 14.5 i den grundläggande antidumpningsförordningen och artikel 24.5 i den grundläggande antisubventionsförordningen bör importen av den berörda produkten göras till föremål för registrering så att tullar, om de nödvändiga villkoren är uppfyllda, kan tas ut retroaktivt på den registrerade importen i enlighet med tillämplig lagstiftning, om undersökningarna leder till att antidumpningstullar och/eller utjämningstullar införs.

(45)

Resultaten av antidumpningsundersökningen och antisubventionsundersökningen kommer att ligga till grund för eventuella framtida betalningsförpliktelser.

(46)

I klagomålet med begäran om en antidumpningsundersökning hävdas att den genomsnittliga dumpningsmarginalen uppskattningsvis ligger på 193–430 % och den genomsnittliga nivån för undanröjande av skada på 189 % för den berörda produkten. Storleken på eventuella framtida betalningsförpliktelser fastställs till nivån för undanröjande av skada enligt uppskattning på grundval av klagomålet, dvs. 189 % av värdet av den berörda produktens importpris cif.

(47)

I detta skede av undersökningen är det ännu inte möjligt att uppskatta storleken på subventioneringen. I klagomålet med begäran om en antisubventionsundersökning hävdas att nivån för undanröjande av skada ligger på uppskattningsvis 189 % för den berörda produkten. Storleken på eventuella framtida betalningsförpliktelser fastställs till nivån för undanröjande av skada enligt uppskattning på grundval av antisubventionsklagomålet, dvs. 189 % av värdet av den berörda produktens importpris cif.

(48)

Alla personuppgifter som samlas in i samband med registreringen kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (5).

3.5.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 113/10

(1)

Genom beslut 95/196/EG (1) godkände kommissionen systemet för långsiktigt stöd på nationell nivå till jordbruket i de nordliga områdena i Finland (nedan kallat systemet för nordligt stöd) som anmälts av Finland enligt artikel 143 i anslutningsakten i syfte att få ett godkännande enligt artikel 142 i anslutningsakten. Beslut 95/196/EG ersattes med kommissionens beslut K(2009) 3067 av den 30 april 2009 (2). Det beslutet ändrades senast genom kommissionens genomförandebeslut C(2015) 2790 av den 30 april 2015.

(2)

Den 12 oktober 2015 föreslog Finland att kommissionen skulle ändra beslut K(2009) 3067 för att förenkla förvaltningen av systemet och beakta förändringarna av den gemensamma jordbrukspolitiken och den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket i de nordliga regionerna i Finland. Genom skrivelse av den 8 juni 2016 ändrade Finland förslaget och översände ytterligare upplysningar om jordbruksproduktionen i landets norra regioner.

(3)

Med tanke på de därav följande ändringarna av beslut K(2009) 3067 och antalet tidigare ändringar är det lämpligt att ersätta det beslutet med ett nytt.

(4)

Det långsiktiga stöd på nationell nivå som avses i artikel 142 i anslutningsakten syftar till att säkerställa att jordbruksverksamheten kan bibehålls i sådana nordliga regioner som fastställs av kommissionen.

(5)

Med hänsyn till de faktorer som avses i artikel 142.1 och 142.2 i anslutningsakten bör det nationella stödet enligt den artikeln begränsas till områden som ligger norr om den sextioandra breddgraden eller nära denna och som har klimatförhållanden som gör det särskilt svårt att bedriva jordbruk. Kommunen (kunta) bör utses till behörig administrativ enhet, tillsammans med kommuner omgivna av andra i sådana områden, även i fall där de inte uppfyller samma krav.

(6)

För att underlätta förvaltningen av systemet och samordna detta med stöd enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1305/2013 (3) och (EU) nr 1307/2013 (4), och enligt nationella stödordningar, är det lämpligt att i de områden som erhåller stöd enligt detta beslut inkludera samma kommuner som de som hör till det område som avgränsas enligt artikel 32.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1305/2013 i landsbygdsprogrammet för Finland (fastlandet) 2014–2020.

(7)

Den referensperiod som bör gälla för bedömningen av jordbruksproduktionens utveckling och den sammanlagda stödnivån bör, på grundval av den nationella statistik som finns tillgänglig, förbli densamma som i beslut K(2009) 3067 och omfatta 1991, 1992 och 1993 när det gäller jordbruksproduktion.

(8)

Enligt artikel 142 i anslutningsakten ska det totala stödbelopp som beviljas räcka för att behålla jordbruksverksamhet i de nordliga regionerna i Finland, men det får inte leda till att det samlade stödet ökar i förhållande till stödet under en referensperiod före anslutningen. Därför är det nödvändigt att ta hänsyn till inkomststödet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken vid fastställandet av den högsta tillåtna stödnivån enligt den artikeln. På grundval av uppgifter från 2016 borde det årliga stödbeloppet fastställas till 563,9 miljoner euro, beräknat som ett genomsnitt över femårsperioden 1 januari 2017–31 december 2021.

(9)

För att förenkla systemet för nordligt stöd och ge Finland flexibilitet i fråga om att rikta stödet till olika produktionssektorer, samtidigt som en balanserad fördelning av stödet bland sektorerna säkerställs, bör det genomsnittligt högsta årliga stödbeloppet fördelas mellan stödkategorierna djurhållning, vegetabilieproduktion och övrigt nordligt stöd. Vad gäller produktionen av komjölk, är det lämpligt att behålla ett särskilt högsta genomsnittligt årligt stödbelopp som är tillräckligt för att upprätthålla produktionen i de nordliga regionerna i Finland.

(10)

Stödet bör beviljas årligen på grundval av produktionsfaktorer (t.ex. djurenheter eller hektar) inom de övergripande begränsningar som fastställs i detta beslut.

(11)

Stödet till renar bör beviljas per djur och begränsa sig till det traditionella antalet renar i de nordliga regionerna i Finland. Vad gäller lagring av skogsbär och svamp, bör det vara tillåtet att betala ut stödet per kilo och vad gäller stöd till transport av mjölk och kött samt tjänster som är nödvändiga för djurhållningen, bör det kunna utbetalas med hänsyn till de uppkomna kostnaderna, med avdrag för annat statligt stöd för att täcka samma kostnader.

(12)

För komjölk bör det vara möjligt att betala ut stödet i kg/mjölk i syfte att bevara incitamenten för effektiv produktion.

(13)

Uppgifterna om jordbruksinkomster från Finland tyder på betydande årlig volatilitet i jordbruksinkomsterna i de nordliga regionerna, särskilt sedan 2008. I syfte att möjliggöra en skyndsam reaktion på volatiliteten och att bevara jordbruksverksamheten i de nordliga områdena i Finland är det lämpligt att ge Finland möjlighet att för varje kalenderår fastställa stödbeloppet per sektor inom en stödkategori och per produktionsenhet.

(14)

Finland bör, i detta avseende, differentiera stödet i sina nordliga regioner och fastställa de årliga stödbeloppen utifrån det naturliga handikappets omfattning samt andra mål och transparenta och motiverade kriterier med koppling till de mål som fastställs i artikel 142.3 tredje stycket i anslutningsakten, vilka är att bevara sådan traditionell primärproduktion och bearbetning som är särskilt lämpad för klimatförhållandena i de berörda regionerna, förbättra strukturerna för produktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, underlätta avsättningen av produkterna och säkerställa att miljön skyddas och att landsbygden bevaras.

(15)

I syfte att säkerställa regelbundna inbetalningar under kalenderåret bör Finland ges möjlighet att i förskott betala ut stödet för ett givet år utifrån inledande uppskattningar av antalet produktionsfaktorer och produktionsenheter och betala ut stöd för mjölkproduktion månadsvis baserat på den faktiska produktionen.

(16)

Överkompensation bör undvikas genom att felaktiga utbetalningar återkrävs före den 1 juni följande år.

(17)

Enligt artikel 142.2 i anslutningsakten ska de stöd som beviljas enligt detta beslut inte leda till en ökning av den totala produktionen över den traditionella produktionsnivån inom det område som täcks av systemet för nordligt stöd.

(18)

Därför är det nödvändigt att fastställa ett tak per år för antalet stödberättigande produktionsfaktorer för varje stödkategori, inbegripet ett särskilt tak för antal mjölkkor, på en nivå som är lika med eller lägre än taket under referensperioden.

(19)

Vad gäller antalet mjölkkor, bör hänsyn tas till utvecklingen av produktionskvantitet per produktionsfaktor i förhållande till referensperioderna. Därför bör det högsta antalet stödberättigande mjölkkor fastställas på grundval av den genomsnittliga produktionen per ko under perioden 2004–2013.

(20)

Stödet till avel, produktion och saluföring av renar bör beviljas för att undvika överkompensation i samband med det stöd som beviljas i enlighet med artikel 213 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (5).

(21)

Vad gäller växtproduktion, bör den högsta tillåtna arealen vara 944 300 ha, vilket fastställs i bilaga II till beslut K(2009) 3067, ändrat genom beslut C(2015) 2790, som får omfatta högst 481 200 ha gräsmark, för att vid användningen av jordbruksmarken ge utrymme för flexibilitet mellan olika produktionssektorer.

(22)

För växthusodling bör en särskild högsta tillåtna areal fastställas till 203 ha, vilket motsvarar det traditionella produktionsområdet i de nordliga regionerna i Finland.

(23)

Om antalet produktionsfaktorer i en kategori överstiger det högsta antalet under ett visst år, bör antalet stödberättigande produktionsfaktorer minskas med motsvarande antal produktionsfaktorer under det kalenderår som följer på det år under vilket gränsvärdena överskreds.

(24)

Enligt artikel 143.2 i anslutningsakten ska Finland förse kommissionen med upplysningar om genomförandet och effekterna av stödet. För att bättre kunna bedöma de långsiktiga följderna av stödet, och i syfte att fastställa de genomsnittliga stödnivåerna som femåriga genomsnitt är det lämpligt att rapportera om stödets socioekonomiska effekter vart femte år och tillhandahålla årliga rapporter med ekonomiska och andra upplysningar om genomförandet som krävs för att säkerställa att villkoren i detta beslut är uppfyllda.

(25)

Finland bör se till att lämpliga åtgärder vidtas för att kontrollera stödmottagarna. För att säkerställa att dessa åtgärder blir effektiva och att ordningen genomförs på ett öppet sätt bör dessa kontrollåtgärder i största möjliga mån anpassas till de kontroller som genomförs inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

(26)

Beslut K(2009) 3067 bör därför upphävas.

a)

per djurenhet för djurhållning,

b)

per hektar för odling av jordbruksgrödor,

c)

per kvadratmeter för växthusodling,

d)

per kubikmeter för lagring av produkter från trädgårdsodling, och

e)

som ersättning för faktiska kostnader för transport av mjölk och kött samt för nödvändiga tjänster för animalieproduktion, med avdrag för annat statligt stöd för att täcka samma kostnader.

a)

I fråga om produktionen: 1992 för komjölk och boskap, 1993 för trädgårdsodling, genomsnittet för övriga produkter för 1991, 1992 och 1993.

b)

I fråga om den totala stödnivån: 1993.

a)

markering av de kommuner i vilka stödet betalats på en detaljerad karta och vid behov med hjälp av andra uppgifter,

b)

den totala produktionen, under rapporteringsåret, för de regioner som är berättigade till stöd enligt detta beslut, uttryckt i kvantiteter för respektive produkt som anges i bilaga II,

c)

det totala antalet produktionsfaktorer, antalet stödberättigande produktionsfaktorer och antalet produktionsfaktorer som beviljats stöd per produktionsgrupp förtecknad i bilaga II med en specifikation per produkt inom varje sektor, inbegripet uppgifter om eventuella överskridanden av det högsta antalet produktionsfaktorer,

d)

det totala utbetalda stödet, det totala stödbeloppet per stödkategori och produktionstyp, belopp som utbetalats till mottagarna per produktionsfaktor eller annan enhet, liksom kriterierna för differentiering av stödbelopp per delregion och typer av jordbruksföretag eller på grundval av andra överväganden,

e)

det använda betalningssystemet med uppgifter om eventuella förskott grundade på uppskattningar, slutbetalningar samt konstaterade överbetalningar och återvinningen av dessa,

f)

stödbelopp enligt artikel 32 i förordning (EU) nr 1305/2013, enligt förordning (EU) nr 1307/2013 och enligt artikel 213 i förordning (EU) nr 1308/2013 som betalats ut i de kommuner som omfattas av detta beslut, och

g)

hänvisningar till nationell lagstiftning varigenom stöd genomförs.

a)

det totala stöd som utbetalats under de senaste fem åren, och dess fördelning på stödkategorier, produktionstyper och delregioner,

b)

den totala produktionen, antalet produktionsfaktorer och jordbrukarnas inkomstutveckling i de stödberättigade regionerna,

c)

utvecklingen inom produktionen, bearbetningen och saluföringen av jordbruksprodukter i de nordliga regionernas sociala och ekonomiska kontext,

d)

stödets effekter på miljöskyddet och bevarandet av landsbygden, och

e)

förslag till utveckling av stöd på grundval av de uppgifter som läggs fram i rapporten, det nationella sammanhanget och unionssammanhanget i jordbruksproduktionen samt andra relevanta faktorer.