23.4.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 103/1

(1)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 (3) inrättades programmet Kreativa Europa (2014–2020) som stöd till de europeiska kulturella och kreativa sektorerna.

(2)

Det som utmärker Europeiska unionens ungdomsorkester (nedan kallad ungdomsorkestern) är att det är en europeisk orkester som överskrider kulturella gränser och består av unga musiker som är utvalda i enlighet med hårda kvalitetskriterier efter att ha gått igenom en sträng årlig uttagningsprocess genomförd i alla medlemsstater. Det är den enda orkester i unionen som rekryterar från alla medlemsstater.

(3)

Sedan starten har ungdomsorkestern bidragit till främjandet av dialog mellan olika kulturer och ömsesidig respekt och förståelse. Ungdomsorkestern har fungerat som en kulturell ambassadör för unionen genom att visa upp europeiska kulturers rikedom och mångfald, samt nya begåvningar. Den har även bidragit till kunskap om det europeiska musikaliska kulturarvet, spridningen av europeiska verk och rörelsen av unga europeiska begåvningar över nationsgränserna och de europeiska gränserna.

(4)

Ungdomsorkestern anordnar regelbundet utbildningar för unga musiker genom ett vistelseprogram och erbjuder möjligheter till uppträdanden och stärker på så sätt deras internationella karriärer och utvecklar deras färdigheter under ledning av framstående dirigenter.

(5)

Ungdomsorkestern bör ständigt diversifiera sina intäkter genom att aktivt söka ekonomiskt stöd från andra källor än unionsmedel i syfte att säkerställa sin bärkraft och minska sitt beroende av unionsfinansiering. Ungdomsorkestern bör därför säkerställa kostnadseffektivitet i sin förvaltning.

(6)

Ungdomsorkestern bör sträva efter att öka sin synlighet, såväl i traditionella som digitala medier, och uppträda på europeiska evenemang och i flera medlemsstater.

(7)

Ungdomsorkestern bör i samarbete med sina nationella samarbetspartner öka medvetenheten om de årliga uttagningsprocesserna i syfte att uppnå en bättre balans mellan antalet musiker från varje medlemsstat i orkestern.

(8)

Ungdomsorkesterns aktiviteter bör ligga i linje med målen för programmet Kreativa Europa, särskilt målet om att stödja publikutveckling, och de prioriteringar som delprogrammet för kultur har. Ungdomsorkestern bör därför aktivt delta i publikutveckling med särskild uppmärksamhet på ungdomar.

(9)

Ungdomsorkestern grundades till följd av Europaparlamentets och rådets resolution av den 8 mars 1976 (4) och intar därmed en särställning bland orkestrar i Europa.

(10)

Ungdomsorkesterns bidrag har erkänts av medlemsstaterna och unionsinstitutionerna, däribland av en rad ordförande för kommissionen och Europaparlamentet.

(11)

På grund av sin särställning, sina strategiska mål och sin verksamhet, som går utöver intresset och nyttan för enstaka eller flera medlemsstater och tydligt uppvisar ett europeiskt mervärde, betraktas ungdomsorkestern som ett organ som utsetts enligt en grundläggande rättsakt i den mening som avses i artikel 190.1 d i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 (5), som kan beviljas bidrag utan förslagsinfordran.

(12)

Finansiering bör undantagsvis beviljas ungdomsorkestern fram till utgången av programmet Kreativa Europa den 31 december 2020.

(13)

Därför bör ungdomsorkestern, som ett undantag, ta del av de åtgärder som får stöd från både delprogrammet för kultur och det sektorsövergripande programområdet i programmet Kreativa Europa.

(14)

För att säkerställa en välfungerande ungdomsorkester bör den kunna få stöd så snart som möjligt, särskilt när det gäller kostnader som uppkommit 2018 före ikraftträdandet av denna förordning. Denna förordning bör därför tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2018.

(15)

Förordning (EU) nr 1295/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

I artikel 13.1 ska följande led läggas till:

2.

I artikel 15.1 ska följande led läggas till:

23.4.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 103/4

(1)

I rådets direktiv 92/66/EEG (3) fastställs de bekämpningsåtgärder som ska vidtas inom unionen vid ett utbrott av Newcastlesjukan hos fjäderfä, tävlingsduvor och andra fåglar som hålls i fångenskap.

(2)

I artikel 15 i direktiv 92/66/EEG anges att Europeiska unionens referenslaboratorium för Newcastlesjukan anges i bilaga 5 till det direktivet. I bilaga 5 till det direktivet som handlar om det laboratoriet anges dess funktioner och uppgifter.

(3)

I artikel 19 i direktiv 92/66/EEG anges vilka bekämpningsåtgärder medlemsstaterna ska vidta om tävlingsduvor eller fåglar som hålls i fångenskap misstänks vara smittade av Newcastlesjukan. Där fastställs att medlemsstaterna, i den omfattning som behövs för att dessa bekämpningsåtgärder ska kunna tillämpas, ska underrätta kommissionen om sjukdomssituationen och de vidtagna bekämpningsåtgärderna i enlighet med förlagan i bilaga 6 till det direktivet.

(4)

I artikel 21 i direktiv 92/66/EEG föreskrivs att varje medlemsstat ska upprätta en beredskapsplan med uppgifter om de nationella åtgärder som ska vidtas om Newcastlesjukan skulle bryta ut. Där anges att kriterier för hur planen ska upprättas finns i bilaga 7 till det direktivet.

(5)

Enligt artikel 24 i direktiv 92/66/EEG ska rådet på kommissionens förslag med kvalificerad majoritet besluta om ändring av bilagorna om och när detta behövs, särskilt med hänsyn till utvecklingen inom forskning och diagnostik.

(6)

Bilagorna 5, 6 respektive 7 till direktiv 92/66/EEG innehåller i) namnet på och adressen till Europeiska unionens referenslaboratorium för Newcastlesjukan samt dess funktioner och uppgifter, ii) förlagan som medlemsstaterna ska använda för att rapportera om sjukdomssituationen och de bekämpningsåtgärder som vidtagits, och iii) minimikriterierna för medlemsstaternas beredskapsplaner med uppgifter om de nationella åtgärder som ska vidtas vid utbrott av Newcastlesjukan.

(7)

För att förenkla och rationalisera förfarandena för bekämpning av Newcastlesjukan, särskilt med beaktande av de nya regler för utseende av Europeiska unionens referenslaboratorier som fastställs genom artikel 93 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (4), samt det nya systemet med genomförandeakter som föreskrivs i artikel 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av direktiv 92/66/EEG, bör bilagorna 5, 6 och 7 till direktiv 92/66/EEG utgå och genomförandebefogenheterna på de områden som omfattas av dessa bilagor bör tilldelas kommissionen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (5).

(8)

Av tydlighetsskäl bör de funktioner och uppgifter som Europeiska unionens referenslaboratorium för Newcastlesjukan har anges i artikel 15 i direktiv 92/66/EEG, och kriterierna för beredskapsplanerna bör anges i artikel 21 i det direktivet.

(9)

Av konsekvens- och effektivitetsskäl bör medlemsstaterna säkerställa att bestämmelserna i detta direktiv införlivas i tid.

(10)

Direktiv 92/66/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 15 ska ersättas med följande:

”Artikel 15

1.   Kommissionen ska genom genomförandeakter utse Europeiska unionens referenslaboratorium för Newcastlesjukan. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.

2.   Europeiska unionens referenslaboratorium för Newcastlesjukan ska ha följande funktioner och uppgifter:

2.

Artikel 19 ska ändras på följande sätt:

3.

Artikel 21 ska ersättas med följande:

”Artikel 21

1.   Varje medlemsstat ska upprätta en beredskapsplan med uppgifter om de nationella åtgärder som ska vidtas om Newcastlesjukan skulle bryta ut. Beredskapsplanen ska i förekommande fall uppdateras med hänsyn till hur situationen utvecklas.

Beredskapsplanen ska medge tillgång till lokaler, utrustning, personal och allt annat lämpligt material som behövs för snabb och effektiv bekämpning av utbrottet av Newcastlesjukan. Den ska innehålla exakta uppgifter om det vaccin som varje medlemsstat anser sig behöva vid vaccination i samband med sjukdomsutbrott.

2.   Beredskapsplanerna och alla uppdateringar av dem ska lämnas till kommissionen.

3.   Kommissionen ska granska beredskapsplanerna och alla uppdateringar av dem för att avgöra om de är ändamålsenliga samt föreslå för den berörda medlemsstaten de ändringar som behövs, särskilt för att säkerställa att de är förenliga med de övriga medlemsstaternas beredskapsplaner.

Kommissionen ska godkänna beredskapsplanerna och alla uppdateringar av dem, med eventuella ändringar, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.

4.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa kriterierna för hur medlemsstaterna ska upprätta beredskapsplanerna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.”

4.

Artikel 25 ska ersättas med följande:

”Artikel 25

1.   Kommissionen ska biträdas av ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder som inrättades genom artikel 58.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (*1). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (*2).

2.   När det hänvisas till denna artikel ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

5.

Bilagorna 5, 6 och 7 ska utgå.

23.4.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 103/8

(1)

Förbindelserna mellan Europeiska unionen (nedan kallad unionen) och Georgien fortsätter att utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken (EGP) och det östra partnerskapet. Georgien anslöt sig till EU:s östliga partnerskap 2009, vilket följdes av förhandlingen om ett associeringsavtal mellan unionen och Georgien. Detta avtal (2), (nedan kallat associeringsavtalet), som omfattar ett gradvis genomförande av ett djupgående och omfattande frihandelsområde, undertecknades i juni 2014 och trädde i kraft den 1 juli 2016.

(2)

Georgien fortsätter att påverkas av ett besvärligt omvärldsklimat, vilket genom en nedgång i export och remitteringar bidrog till en relativt svag BNP-tillväxt under 2016. Även om den regionala och globala tillväxten ökade under 2017 kvarstår fortfarande nedåtrisker.

(3)

Georgiens budgetunderskott är fortfarande betydande och landets offentliga skuldkvot ökar. Även Georgiens betalningsbalans är sårbar på grund av ett mycket stort underskott i bytesbalansen och en hög utlandsskuld. Georgiens valutareserv har varit stabil i absoluta tal men mot bakgrund av det ökade behovet av reserver har den hamnat under den nivå som Internationella valutafonden (IMF) anser vara tillräcklig. Georgien håller också fortfarande på att anpassa sig till kraven i det djupgående och omfattande frihandelsavtalet med unionen.

(4)

I detta sammanhang enades de georgiska myndigheterna och IMF i april 2017 om en treårig utvidgad lånefacilitet till ett belopp av 285,3 miljoner USD för perioden 2017–2020. Överenskommelsen godkändes av IMF:s exekutivstyrelse den 12 april 2017. Målet med den utvidgade lånemöjligheten är att stödja ett ekonomiskt reformprogram som ska hjälpa Georgien att bli mindre ekonomiskt sårbart och främja en starkare ekonomisk tillväxt för alla.

(5)

Mot bakgrund av Georgiens kvarstående behov av extern finansiering begärde landets myndigheter kompletterande makroekonomiskt stöd från unionen i juni 2017.

(6)

Sedan den militära konflikten med Ryssland i augusti 2008 har unionen två gånger, efter utfästelser vid den internationella givarkonferensen i Bryssel i oktober 2008, ställt makroekonomiskt stöd till Georgiens förfogande. Den första av dessa stödomgångar, vilken utgjordes av ett belopp på 46 miljoner EUR helt i form av bidrag, genomfördes 2009–2010. Den andra, vilken återigen utgjordes av ett belopp på 46 miljoner EUR, varav hälften i form av bidrag och hälften i form av lån, genomfördes 2015–2017. Unionen har också anslagit 610–746 miljoner EUR till Georgien inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet för perioden 2014–2020, vilket innefattar budgetstöd och tekniskt stöd. Dessutom har Georgien fått stöd genom investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken, som bidrog med cirka 86 miljoner EUR till projekt i Georgien under perioden 2008–2017.

(7)

Eftersom Georgien är ett land som omfattas av EGP bör det betraktas som berättigat till makroekonomiskt stöd från unionen.

(8)

Unionens makroekonomiska stöd bör vara ett extraordinärt finansiellt instrument för obundet och icke-öronmärkt betalningsbalansstöd som syftar till att åtgärda stödmottagarens omedelbara behov av extern finansiering och bör underbygga genomförandet av ett program som innehåller kraftfulla och omedelbara anpassnings- och strukturreformåtgärder avsedda att förbättra betalningsbalansen på kort sikt.

(9)

Med hänsyn till att det fortfarande finns ett betydande behov av extern finansiering till Georgiens betalningsbalans, utöver de medel som tillhandahållits av IMF och andra multilaterala institutioner, anses det makroekonomiska bistånd från unionen som ska ges till Georgien under nuvarande exceptionella omständigheter vara ett lämpligt svar på Georgiens begäran om stöd för ekonomisk stabilisering, i förening med IMF-programmet. Unionens makroekonomiska stöd till Georgien ska stödja landets ekonomiska stabilisering och strukturreformagenda och komplettera de resurser som görs tillgängliga inom de finansiella arrangemangen med IMF.

(10)

Unionens makroekonomiska stöd bör syfta till att stödja återställandet av en hållbar extern finansiell situation för Georgien och därigenom stödja dess ekonomiska och sociala utveckling.

(11)

Storleken på unionens makroekonomiska stöd fastställs på grundval av en komplett kvantitativ bedömning av Georgiens återstående behov av extern finansiering och med beaktande av landets kapacitet att finansiera sig med egna medel, särskilt de internationella reserver som står till dess förfogande. Unionens makroekonomiska stöd bör utgöra ett komplement till de program och resurser som tillhandahålls av IMF och Världsbanken. Vid fastställandet av stödbeloppet tas hänsyn även till förväntade ekonomiska bidrag från bilaterala och multilaterala givare och behovet av att säkerställa att bördan delas rättvist mellan unionen och andra givare, samt redan befintlig användning av unionens andra externa finansieringsinstrument i Georgien och mervärdet av unionens samlade engagemang.

(12)

Med hänsyn till Georgiens återstående behov av extern finansiering, landets ekonomiska och sociala utvecklingsnivå mätt utifrån inkomst per capita, fattigdomsutbredning och skuldsättningsnivå, bör en del av stödet lämnas i form av bidrag.

(13)

Kommissionen bör säkerställa att unionens makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med de viktigaste principerna för yttre åtgärder enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen samt målen och åtgärderna inom de olika områdena för yttre åtgärder och annan relevant unionspolitik.

(14)

Unionens makroekonomiska stöd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Georgien. Kommissionens avdelningar och Europeiska utrikestjänsten bör ha ett nära samarbete under hela processen med det makroekonomiska stödet i syfte att samordna unionens utrikespolitik och säkerställa att den är konsekvent.

(15)

Unionens makroekonomiska bistånd bör främja Georgiens uppslutning kring de värderingar man delar med unionen, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer, respekt för mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och fattigdomsminskning, samt dess uppslutning kring principerna om en öppen, regelstyrd och rättvis handel.

(16)

Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd bör vara att Georgien respekterar gällande demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen samt garanterar respekt för mänskliga rättigheter. De särskilda målen för unionens makroekonomiska stöd bör dessutom stärka effektivitet, öppenhet och ansvarsskyldighet i systemen för förvaltning av offentliga medel i Georgien och främja strukturreformer som syftar till att stödja hållbar tillväxt för alla, ökad sysselsättning och konsolidering av de offentliga finanserna. Unionens makroekonomiska stöd till Georgien bör också omfatta åtgärder för att stödja genomförandet av associeringsavtalet, inbegripet det djupgående och omfattande frihandelsavtalet. För att säkerställa att de särskilda målen kan bedömas korrekt måste de fastställas på ett verifierbart och mätbart sätt. Både uppfyllandet av förhandsvillkoret och uppnåendet av dessa mål bör regelbundet övervakas av kommissionen och Europeiska utrikestjänsten. Om förhandsvillkoret och målen inte uppfylls eller om målen och principerna i associeringsavtalet allmänt åsidosätts bör kommissionen tillfälligt skjuta upp eller ställa in utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd.

(17)

För att säkerställa att unionens ekonomiska intressen i samband med unionens makroekonomiska stöd skyddas effektivt bör Georgien genomföra lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med unionens makroekonomiska stöd. Dessutom bör det sörjas för att kommissionen genomför kontroller och för att revisionsrätten utför revisioner.

(18)

Europaparlamentets och rådets befogenheter i egenskap av budgetmyndighet påverkas inte av att unionens makroekonomiska stöd utbetalas.

(19)

De belopp som beviljas som makroekonomiskt stöd i form av bidrag och de belopp som krävs som makroekonomiskt stöd i form av lån bör vara förenliga med de budgetanslag som fastställts i den fleråriga budgetramen.

(20)

Unionens makroekonomiska bistånd bör förvaltas av kommissionen. För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan följa genomförandet av detta beslut bör kommissionen regelbundet informera dem om utvecklingen när det gäller stödet och förse dem med relevanta dokument.

(21)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (3).

(22)

Unionens makroekonomiska bistånd bör omfattas av ekonomisk-politiska villkor, vilka ska fastställas i ett samförståndsavtal. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen bemyndigas att förhandla om dessa villkor med myndigheterna i Georgien under övervakning av kommittén med företrädare för medlemsstaterna, i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Enligt den förordningen bör det rådgivande förfarandet som allmän regel tillämpas i alla andra fall än de som föreskrivs i den förordningen. Med hänsyn till den potentiellt stora inverkan som stöd som överstiger 90 miljoner EUR kan ha, är det lämpligt att tillämpa granskningsförfarandet för transaktioner som överstiger det tröskelvärdet. Med hänsyn till storleken på unionens makroekonomiska stöd till Georgien bör det rådgivande förfarandet tillämpas för antagandet av samförståndsavtalet och alla eventuella minskningar, tillfälliga uppskjutningar och fullständiga avbrytande av stödet.

a)

Förhandsvillkoret i artikel 2.1.

b)

Ett kontinuerligt tillfredsställande genomförande av ett policyprogram med kraftfulla anpassnings- och strukturreformåtgärder som stöds av ett icke krisförebyggande kreditarrangemang med IMF.

c)

Ett tillfredsställande genomförande av de ekonomisk-politiska och finansiella villkor som man enats om i samförståndsavtalet.

a)

säkerställer att Georgien regelbundet kontrollerar att finansieringen från unionens budget använts korrekt, vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra oriktigheter och bedrägerier samt vid behov vidtar rättsliga åtgärder för att återvinna medel som tillhandahållits enligt detta beslut och som har förskingrats,

b)

säkerställer skyddet av unionens finansiella intressen, i synnerhet bestämmelser om särskilda åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter som påverkar unionens makroekonomiska stöd, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 (8), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (9) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (10),

c)

uttryckligen ger kommissionen, inbegripet Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, eller dess företrädare rätt att genomföra kontroller, inbegripet kontroller och inspektioner på plats,

d)

uttryckligen ger kommissionen och revisionsrätten rätt att utföra revisioner under och efter tillgänglighetsperioden för unionens makroekonomiska stöd, inbegripet granskning av dokument och revisioner på plats, exempelvis operationella utvärderingar, och

e)

säkerställer att unionen har rätt till förtida återbetalning av lånet om det konstaterats att Georgien i samband med förvaltningen av unionens makroekonomiska stöd har varit inblandat i bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadar unionens finansiella intressen.

a)

framstegen i genomförandet av unionens makroekonomiska stöd granskas,

b)

Georgiens ekonomiska situation och framtidsutsikter samt vilka framsteg som gjorts i fråga om genomförandet av de politiska åtgärder som avses i artikel 3.1 bedömas,

c)

det visas på sambandet mellan de ekonomisk-politiska villkoren i samförståndsavtalet, Georgiens aktuella ekonomiska och finanspolitiska resultat samt kommissionens beslut att frigöra delutbetalningarna av unionens makroekonomiska stöd.