(1)

I enlighet med artikel 50.2 b i förordning (EU) nr 1151/2012 har Tjeckiens ansökan om registrering av namnen ”Пражка шунка” (BG), ”Jamón de Praga” (ES), ”Pražská šunka” (CS), ”Prag Skinke” (DA), ”Prager Schinken” (DE), ”Praha sink” (ET), ”Χοιρομέρι Πράγας” (EL), ”Prague Ham” (EN), ”Jambon de Prague” (FR), ”Praška šunka” (HR), ”Prāgas šķiņķis” (LV), ”Prahos kumpis” (LT), ”Prágai minőségi sonka” (HU), ”Perżut ta' Praga” (MT), ”Praagse Ham” (NL), ”Szynka Praska” (PL), ”Fiambre de Praga” (PT), ”Jambon de Praga” (RO), ”Pražská šunka” (SK), ”Praška šunka” (SL), ”Prahalainen kinkku” (FI), ”Pragskinka” (SV) som garanterad traditionell specialitet (GTS) offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2). Namnet ”Pražská šunka” avser en skinkprodukt som omfattar följande tre varianter: ”Pražská šunka” med ben, benfri ”Pražská šunka” och konserverad ”Pražská šunka”.

(2)

En ansökan om registrering av namnet ”Pražská šunka” tillsammans med andra språkversioner av detta namn har redan offentliggjorts 2012 (3). Österrike, Italien, Tyskland och Slovakien lämnade invändningar. Tjeckien har nått en överenskommelse med alla länder som lämnade invändningar, med undantag för Slovakien. Kommissionen har därefter på nytt offentliggjort produktspecifikationen, som har ändrats betydligt i syfte att delvis ta hänsyn till Slovakiens anspråk och påpekanden.

(3)

Den 18 juli 2016 mottog kommissionen ett meddelande om en invändning från Slovakien, den 16 augusti 2016 från Serbien och den 17 augusti 2016 från Österrike.

(4)

Den 14 september 2016 mottog kommissionen den motiverade invändningen från Slovakien, den 12 oktober 2016 från Serbien och den 19 oktober 2016 från Österrike.

(5)

Invändningen från Österrike kunde inte fortsätta att behandlas. I enlighet med artikel 51.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 kontrollerar kommissionen endast om den motiverade invändningen kan tas upp till prövning om den tagits emot inom två månader från mottagandet av det därmed sammanhängande meddelandet om invändning, vilket inte var fallet för den motiverade invändningen från Österrike.

(6)

Efter det att kommissionen granskat de motiverade invändningarna från Serbien och Slovakien och konstaterat att de kunde godtas i enlighet med artikel 51.3 i förordning (EU) nr 1151/2012, uppmanade kommissionen Tjeckien och Slovakien genom en skrivelse av den 8 november 2016, och Tjeckien och Serbien genom en skrivelse av den 2 december 2016, att inleda lämpliga samråd i syfte att nå en överenskommelse.

(7)

En överenskommelse nåddes mellan Tjeckien och Serbien. De kom överens om att namnet också bör vara skyddat på serbiska, skrivet med såväl kyrilliska som latinska bokstäver, dvs. ”Praška šunka”/”Прашка шунка” (RS), och att Serbien ska beviljas en övergångsperiod på tre år under vilken det skyddade namnet får användas på produkter som inte uppfyller kraven i produktspecifikationen för ”Pražská Šunka”.

(8)

Kommissionen anser att innehållet i denna överenskommelse inte strider mot förordning (EU) nr 1151/2012 och inte heller mot EU-lagstiftningen. Artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1151/2012 tillåter kommissionen att ge berörda parter rätt att under en övergångsperiod på tre år eller längre använda skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som innebär en överträdelse av artikel 13.1 i den förordningen, vilket på motsvarande sätt även får tillämpas för garanterade traditionella specialiteter (4). Denna förordning gäller emellertid endast inom EU:s territorium, och därför får en dylik övergångsperiod endast gälla sådana produkter som importeras till EU från Serbien och saluförs i EU med det skyddade namnet, även om de inte uppfyller kraven i produktspecifikationen. Dessa produkter bör dock inte saluföras i EU åtföljda av termen ”garanterad traditionell specialitet” eller förkortningen ”GTS”, och inte heller den EU-relaterade logotypen. Efter tillägget av den serbiska versionen till de registrerade namnen bör den konsoliderade versionen av produktspecifikationen offentliggöras för kännedom.

(9)

Däremot uppnåddes ingen överenskommelse mellan Tjeckien och Slovakien inom den givna tidsfristen. Därför bör kommissionen fatta beslut om registrering med hänsyn till resultaten av dessa lämpliga samråd i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.3 b i förordning (EU) nr 1151/2012.

(10)

De viktigaste argumenten som Slovakien anger i sina motiverade invändningar och de samråd som genomförts med Tjeckien kan sammanfattas på följande sätt:

(11)

Som ett första skäl till invändningen anför Slovakien att registreringen av namnet är oförenlig med bestämmelserna i förordning (EU) nr 1151/2012. Slovakien hävdar att den produktionsmetod som ingår i produktspecifikationen för den benfria ”Pražská šunka” inte är ”traditionell”, eftersom den tillämpats endast sedan 1993 (efter det att Tjeckoslovakien delades upp i Tjeckien och Slovakien) och att det inte ännu har gått 30 år sedan dess. Före 1993 framställdes ”Pražská šunka” enligt statliga tjeckoslovakiska standarder (ČSN), där det fastställdes gemensamma regler för framställning, leverans, paketering, transport och lagring, samt för provning av köttprodukternas förenlighet med standarderna i Tjeckoslovakien; dessa standarder tillämpades inom hela Tjeckoslovakiens territorium och tillät inte den framställningsmetod som ingår i produktspecifikationen för den benfria skinkan ”Pražská šunka” GTS. I artikel 18 i förordning (EU) nr 1151/2012 är kravet för att ett namn ska kunna registreras som garanterad traditionell specialitet antingen att produktionsmetoden ska överensstämma med traditionell praxis eller att råvarorna och ingredienserna ska vara sådana som används traditionellt, medan begreppet ”traditionell” enligt definitionen i artikel 3.3 i denna förordning innebär påvisad förekomst i minst 30 år. Mot bakgrund av ovanstående får produktionsmetoden för den benfria skinkan ”Pražská šunka” GTS inte motsvara den traditionella praxis som avses i artikel 18 i förordning (EU) nr 1151/2012.

(12)

Slovakien hävdar också att kravet på ”särskilda egenskaper” enligt definitionen i artikel 3.5 i förordning (EU) nr 1151/2012 inte har uppfyllts.

(13)

Slovakien hävdar att det andra skälet till invändningen är att produktnamnet ”Pražská šunka” ska betraktas som en generisk term, dvs. det har blivit den allmänna benämningen på produkten i EU. Detta framgår av alla invändningar mot registreringen av namnet, och det faktum att samma namn används för att saluföra samma eller liknande produkter i många olika länder visar att det är ett generiskt namn.

(14)

Det tredje skälet till Slovakiens invändning är att namnet som föreslås för registrering är lagligt, erkänt och ekonomiskt betydelsefullt för liknande jordbruksprodukter eller livsmedel i Slovakien. De slovakiska konsumenterna känner till och köper ”Pražská šunka” som en tillredd produkt i polyamidförpackningar. Konsumenterna i Slovakien känner inte till ”Pražská šunka” i benfri version, enligt vad som beskrivs i förslaget. Enligt uppgifter från enskilda tillverkare i Slovakien framställs för närvarande åtminstone 1 208 ton ”Pražská šunka” per år. För slovakiska producenter skulle en anpassning eller namnändring av produkten leda till avsevärda intäktsförluster, främst eftersom detta medför en kraftig prisökning på mellan 45 % och 92 % beroende på typ- och kvalitetskategori. I produktspecifikationen för ”Pražská šunka” GTS fastställs faktiskt för alla tre versionerna att köttet ska ha en ren halt av muskelprotein på minst 16 viktprocent, medan den procentsatsen får vara lägre i Slovakien. Enligt slovakisk lagstiftning får ”Pražská šunka” saluföras under tre olika kategorier av skinka, baserat på olika procentsatser av rent muskelprotein uttryckt i viktprocent: specialskinka (16 %), delikatesskinka (13 %) och vanlig skinka (10 %). Därför skulle delikatesskinkan och den vanliga skinkan inte längre kunna saluföras i Slovakien med det registrerade namnet. Förutom prisökningen bör kostnaderna för inköp av formerna som används för framställning av benfri ”Pražská šunka” också räknas in bland de intäktsförlusterna, eftersom denna teknik inte används vid framställning av ”Pražská šunka” i Slovakien (i stället används polyamidförpackningar). Ett sådant inköp skulle medföra kostnader på 70 euro per enhet för skinkor som väger cirka 5 kg, vilket innebär en kostnad på 14 000 euro för att framställa 1 ton av den färdiga produkten. Om ”Pražská šunka” skulle formas med hjälp av en film, jämfört med att skinkan framställs i polyamidförpackningar, skulle detta på motsvarande sätt också leda till ökade kostnader för inköp av filmen och för manuellt arbete, vilket innebär en total kostnad på minst 50 euro/ton för den färdiga produkten.

(15)

Dessutom innehar tre slovakiska producenter varumärken för ”Pražská šunka” och dessa varumärkens användning skulle äventyras.

(16)

Om kommissionen beslutar att namnet ska registreras trots inlämnade invändningar, föreslog Slovakien utöver ovanstående resonemang att artikel 18.3 i förordning (EU) nr 1151/2012 skulle kunna beaktas, dvs. att det fastställs att namnet ”Pražská šunka” ska åtföljas av uppgiften ”tillverkad i enlighet med traditionen i Tjeckien”. I andra hand skulle samma namn kunna ändras till ”Traditionell Pražská šunka”.

(17)

Kommissionen har bedömt de argument som framförts i de motiverade invändningarna från Slovakien mot bakgrund av bestämmelserna i förordning (EU) nr 1151/2012 och med beaktande av resultaten av de lämpliga samråd som genomfördes mellan sökanden och länderna som lämnat invändningar och har därefter dragit slutsatsen att namnet ”Pražská šunka” ska registreras.

(18)

Med hänvisning till det första skälet till invändningen har Tjeckien klargjort att ”Pražská šunka” inte heller före 1993 omfattades av statliga tjeckoslovakiska standarder (ČSN). I den del av Tjeckoslovakien som i dag motsvarar Tjeckien framställdes ”Pražská šunka” i enlighet med den ”tekniska och ekonomiska standarden” som fastställdes av den tjeckiska sektionen av ”Masný průmysl” (som hade ansvar för köttsektorn). I slutet av 1970-talet framställdes benfri ”Pražská šunka” i form av (pastöriserade) halvkonserver i flera anläggningar i Tjeckoslovakien inom territoriet för det nuvarande Tjeckien, i huvudsak enligt de principer som återfinns i produktspecifikationen för benfri ”Pražská šunka” GTS, nämligen pastörisering, användning av formar så att köttet får sin ovala form, rökning, och tillägg av ett dekorativt skikt med grisfett eller grisfett och skinn.

(19)

Dessutom har samma produkt, dvs. en halvkonserverad benfri ”Pražská šunka”, framställts i flera decennier i andra länder, såsom Österrike och Tyskland. Mot bakgrund av ovanstående kan slutsatsen dras att benfri ”Pražská šunka” och dess produktionsmetod överensstämmer med gällande traditionell praxis sedan över 30 år tillbaka.

(20)

Det finns inget krav på att en produkt ska ha en specifik karaktär för att dess namn ska kunna registreras som garanterad traditionell specialitet. Artikel 19.1 b hänvisar till ”särskilda egenskaper” som en del av beskrivningen, och produktens särskilda egenskaper har beskrivits tillräckligt väl för alla tre produktversioner som omfattas av produktspecifikationen.

(21)

Med hänvisning till det andra skälet till invändningarna finns det ingen anledning att dra slutsatsen att termen har blivit generisk. Slovakien lämnade inte några motiveringar som leder till en sådan slutsats. Det faktum att en sådan produkt framställs i flera länder i Europa kan inte i sig anses utgöra en grund för att fastställa att ett sådant namn är generiskt. Att namnet är generiskt är under alla omständigheter inte i sig ett skäl till att lämna invändningar mot garanterade traditionella specialiteter. Garanterade traditionella specialiteter kan framställas lagligen var som helst, under förutsättning att villkoren i produktspecifikationen uppfylls.

(22)

I det tredje skälet till invändningen hävdar Slovakien att användningen av namnet är lagligt, erkänt och ekonomiskt betydelsefullt för liknande jordbruksprodukter eller livsmedel i Slovakien. Kommissionen är medveten om dessa omständigheter. Kommissionen anser dock för det första att skälet till att den produkt som framställs i Slovakien inte får omfattas av produktspecifikationen för ”Pražská šunka” GTS huvudsakligen är att Slovakien har ändrat på receptet och utformningen av produkten efter det att både Tjeckien och Slovakien blev självständiga, dvs. efter den 1 januari 1993. Slovakiska myndigheter rapporterade att dekretet för att skapa de tre kategorierna, dvs. 1) specialskinka, 2) delikatesskinka och 3) vanlig skinka (baserat på en minsta rena halt av muskelprotein på 16 viktprocent, 13 viktprocent respektive 10 viktprocent) antogs av det slovakiska jordbruksministeriet och det slovakiska hälsoministeriet den 18 augusti 2005. Före detta datum var den minsta rena halten av muskelprotein 18 viktprocent. 100 % av den ”Pražská šunka” som producerades i Slovakien med den minsta rena halten av muskelprotein på 18 viktprocent skulle ha uppfyllt villkoren för ”Pražská šunka” GTS. De slovakiska myndigheterna har dessutom rapporterat att produktens utseende samtidigt också förändrats i och med att formningen och värmebehandlingen slopades och ersattes helt av metoden där produkten stoppas i polyamidförpackningar. Även om Slovakien menar att framställningen av ”Pražská šunka” utvecklades också i Tjeckien efter det att landet blivit självständigt, framgår det tydligt att produktionsmetoden har genomgått stora och betydande förändringar i Slovakien. Jämfört med den ursprungliga produktspecifikationen som offentliggjordes 2010 har Tjeckien för det andra blivit betydligt mindre strikt i fråga om kraven i produktspecifikationen, i syfte att inbegripa så många produktionsmetoder som möjligt och därigenom registrera en garanterad traditionell specialitet som är allmänt utbredd och gemensam. Alla de godkända aktörerna i de två invändningsförfarandena nådde faktiskt en överenskommelse, med undantag för Slovakien. För det tredje verkar det som om beräkningen av kostnaderna för att anpassa produktionen till produktspecifikationerna för ”Pražská šunka” GTS inte tar hänsyn till det faktum att metallformarna kan återanvändas under en längre period. För det fjärde är i synnerhet användningen av formar inte obligatorisk, eftersom det finns andra tillgängliga alternativ. Plastfilm får användas. 50 euro per ton färdig produkt för inköp av film och manuellt arbete förefaller dessutom inte som en orimlig kostnad att betala.

(23)

I enlighet med artikel 43 i förordning (EU) nr 1151/2012 och i överensstämmelse med de bestämmelser som gäller för skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar bör det dessutom anses att varumärken som i god tro registrerats eller för vilka en ansökan inlämnats i god tro inom unionens territorium, eller som etablerats genom användning, om denna möjlighet föreskrivs i den berörda lagstiftningen, före den dag då ansökan om skydd har lämnats in till kommissionen, ska ha rätt att fortsätta att användas och förnyas för produkten i fråga, trots att namnet har registrerats. Varumärken för vilka en ansökan inlämnats i god tro, eller som i god tro registrerats, eller som etablerats genom användning, om denna möjlighet föreskrivs i unionen eller i slovakisk lagstiftning, före den dag då ansökan om registrering av namnet ”Pražská šunka” som garanterad traditionell specialitet lämnades in till kommissionen, påverkas inte av denna registrering.

(24)

De omständigheter som Slovakien har motsatt sig på grund av den lagliga, erkända och ekonomiskt betydelsefulla användningen av namnet på Slovakiens territorium, även vad gäller användning i varumärken, är mot bakgrund av det ovanstående inte en tillräcklig motivering för ett avslag på Tjeckiens ansökan om registrering. När det gäller de övriga förslagen som framförts av Slovakien, anser kommissionen mot bakgrund av de skäl som anges ovan att det inte är lämpligt att föreskriva att det registrerade namnet ”Pražská šunka” GTS ska åtföljas av uppgiften ”tillverkad i enlighet med traditionen i Tjeckien” i syfte att tillåta att den slovakiska ”Pražská šunka” ska få saluföras i enlighet med traditionen i Slovakien utan att behöva uppfylla kraven i produktspecifikationen för ”Pražská šunka” GTS. Faktum är att Slovakien inte har kunnat påvisa att det finns en alternativ ”slovakisk tradition” för framställning av produkten som kallas ”Pražská šunka”. Efter att två invändningsförfaranden dessutom genomförts, kommer produktspecifikationen som det registrerade namnet hänvisar till inte längre att beskriva en viss ”tjeckisk tradition”, utan i stället främst en tradition som är gemensam för flera EU-medlemsstater och tredjeländer.

(25)

Förslaget att ändra namnet till ”Traditionell Pražská šunka” skulle innebära att förfarandet startas om från början, vilket är oproportionerligt med tanke på de berättigade förväntningarna.

(26)

Kommissionen anser hur som helst att skyddet av garanterade traditionella specialiteter bör anpassas med hänsyn till intressena hos producenter och aktörer som lagligen använt dessa namn hittills. På grundval av artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1151/2012, som ska tillämpas på motsvarande sätt även för garanterade traditionella specialiteter, bör man få rätt att under en övergångsperiod på fem år använda namnet ”Pražská šunka” utan att behöva följa produktspecifikationen, och dessutom bör man efter det att femårsperioden har löpt ut få tillstånd att fortsätta med att släppa ut sådana produkter på marknaden som inte uppfyller kraven i produktspecifikationen fram till dess att lagren har tömts, i syfte att möjliggöra en gradvis anpassning till produktspecifikationen. Dessa produkter bör dock inte saluföras åtföljda av beteckningen ”garanterad traditionell specialitet”, och inte heller förkortningen ”GTS” eller EU-logotypen.

(27)

Mot bakgrund av ovanstående bör namnen ”Пражка шунка” (BG), ”Jamón de Praga” (ES), ”Pražská šunka” (CS/SK), ”Prag Skinke” (DA), ”Prager Schinken” (DE), ”Praha sink” (ET), ”Χοιρομέρι Πράγας” (EL), ”Prague Ham” (EN), ”Jambon de Prague” (FR), ”Praška šunka” (HR/SL/RS), ”Prāgas šķiņķis” (LV), ”Prahos kumpis” (LT), ”Prágai minőségi sonka” (HU), ”Perżut ta' Praga” (MT), ”Praagse Ham” (NL), ”Szynka Praska” (PL), ”Fiambre de Praga” (PT), ”Jambon de Praga” (RO), ”Prahalainen kinkku” (FI), ”Pragskinka” (SV), ”Прашка шунка” (RS) tas upp i ”registret över garanterade traditionella specialiteter”.

(28)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för kvalitetspolitik för jordbruksprodukter.

(1)

Genom rådets förordning (EEG) nr 2658/87 upprättades en varunomenklatur (nedan kallad Kombinerade nomenklaturen), vilken anges i bilaga I till den förordningen.

(2)

För att skapa rättslig säkerhet är det nödvändigt att klargöra klassificeringen av kapslar, tabletter, pastiller och piller framställda av produkter enligt kapitel 15.

(3)

I enlighet med Europeiska unionens domstolens dom i de förenade målen C-410/08 till C-412/08 (2) ska ätbara beredningar som används som näringstillskott, som främst består av vegetabiliska eller animaliska oljor med tillsats av vitaminer och som har formen av avdelade doser (kapslar) klassificeras enligt nummer 2106 (”Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans”).

(4)

I denna dom har domstolen förklarat att när det gäller de berörda varorna är deras utformning en avgörande faktor som inverkar på deras funktion som näringstillskott, eftersom det avgör den ätbara beredningens dosering, det sätt på vilket beredningen upptas och den plats där det ska bli verksamt. Följaktligen är höljet en faktor som, tillsammans med innehållet, bestämmer de berörda varornas användning och karaktär. Det faktum att de råvaror som de ätbara beredningarna består av delvis omfattas av nummer 1515 och 1517 i Kombinerade nomenklaturen utesluter inte en klassificering enligt nummer 2106. Nummer 1515 och 1517 i Kombinerade nomenklaturen möjliggör inte att hänsyn tas till den egenskapen hos varorna.

(5)

Klassificeringsproblem kan uppstå vid klassificering av andra ätbara beredningar av produkter enligt kapitel 15 som i sin sammansättning och sitt syfte är lika de berörda produkterna i ovan nämnda dom av domstolen och som innehåller en avdelad dos och har formen av kapslar, tabletter, pastiller eller piller.

(6)

I de förklarande anmärkningarna till Harmoniserade systemet avseende nummer 2106 anges att det numret omfattar beredningar, som ofta betecknas som ”näringstillskott” och innehåller tillsats av vitaminer och ibland mycket små mängder järnföreningar, som föreligger i förpackningar med uppgift om att de är avsedda att vidmakthålla hälsa eller välbefinnande.

(7)

Näringstillskott tillverkade av produkter enligt kapitel 15 som har formen av avdelade doser, t.ex. kapslar, tabletter, pastiller och piller, omfattas inte av det kapitlet, eftersom deras specifika utformning är ett tecken på deras funktion som näringstillskott. Näringstillskott är en mycket specifik sort av livsmedelsberedningar som endast anges i de förklarande anmärkningarna till Harmoniserade systemet till nummer 2106 och som i allmänhet har formen av avdelade doser. Följaktligen kan livsmedelsberedningar som är avsedda för användning som näringstillskott, har formen av avdelade doser och är tillverkade av produkter enligt kapitel 15 inte uppfylla kraven enligt något nummer i det kapitlet och bör klassificeras enligt nummer 2106.

(8)

Av rättssäkerhetsskäl bör bestämmelserna i Kombinerade nomenklaturen återspegla den rättspraxis som nämns ovan. Detta har delvis uppnåtts genom införandet av kompletterande anmärkning 5 till kapitel 21 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 698/2013 (3) och av kompletterande anmärkning 4 till kapitel 19 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1343 (4). Av hänsyn till konsekvens och enhetlighet med de tidigare rättsakterna bör en kompletterande anmärkning också införas i kapitel 15.

(9)

En ny kompletterande anmärkning bör därför läggas till i del 2 kapitel 15 i Kombinerade nomenklaturen för att säkerställa en enhetlig tolkning av denna i hela unionen.

(10)

Förordning (EEG) nr 2658/87 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

(1)

Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden) syftar till att ge unionen möjlighet att snabbt, effektivt och flexibelt vidta åtgärder i nödsituationer för att visa solidaritet med befolkningen i katastrofdrabbade regioner.

(2)

Det högsta beloppet för fonden får i enlighet med artikel 10 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (3) inte överskrida 500 000 000 euro (i 2011 års priser).

(3)

I artikel 4a.4 i förordning (EG) nr 2012/2002 föreskrivs att, när så är nödvändigt för att säkerställa en snabb tillgång till budgetmedel, fonden får tas i anspråk med ett belopp på högst 50 000 000 euro i förskottsutbetalningar, och motsvarande anslag ska föras in i unionens allmänna budget.

(4)

För att säkerställa tillgången till tillräckliga budgetmedel i tid i unionens allmänna budget för 2018 bör fonden tas i anspråk med ett belopp på 50 000 000 euro, för förskottsutbetalningar.

(5)

För att minimera den tid det tar att utnyttja fonden bör detta beslut tillämpas från och med början av budgetåret 2018.

(1)

I enlighet med Europeiska rådets beslut 2010/223/EU (4) löper mandatet för Vítor CONSTÂNCIO, Europeiska centralbankens vice ordförande, ut den 31 maj 2018 och det är därför nödvändigt att utse en ny vice ordförande för Europeiska centralbanken.

(2)

Europeiska rådet önskar utse Luis DE GUINDOS JURADO som, enligt dess uppfattning, uppfyller alla krav i enlighet med artikel 283.2 i fördraget.

(1)

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/247 (3) antogs med anledning av utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5 i ett flertal medlemsstater (nedan kallade de berörda medlemsstaterna), och efter att den behöriga myndigheten i de berörda medlemsstaterna hade upprättat skydds- och övervakningsområden i enlighet med artikel 16.1 i rådets direktiv 2005/94/EG (4).

(2)

I genomförandebeslut (EU) 2017/247 föreskrivs att de skydds- och övervakningsområden som de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna upprättat i enlighet med direktiv 2005/94/EG ska omfatta åtminstone de områden som anges som skydds- och övervakningsområden i bilagan till det genomförandebeslutet. I genomförandebeslut (EU) 2017/247 fastställs även att de åtgärder som ska vidtas i skydds- och övervakningsområdena i enlighet med artiklarna 29.1 och 31 i direktiv 2005/94/EG ska gälla åtminstone till och med de datum som anges för dessa områden i bilagan till det genomförandebeslutet.

(3)

Sedan genomförandebeslut (EU) 2017/247 antogs har det ändrats flera gånger för att beakta utvecklingen av den epidemiologiska situationen i unionen när det gäller aviär influensa. Genomförandebeslut (EU) 2017/247 ändrades särskilt genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/696 (5) för att fastställa bestämmelser om avsändande av sändningar med dagsgamla kycklingar från de områden som förtecknas i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247. I den ändringen beaktades att risken att dagsgamla kycklingar ska sprida högpatogen aviär influensa är mycket låg i jämförelse med andra fjäderfäprodukter.

(4)

Genomförandebeslut (EU) 2017/247 ändrades därefter genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1841 (6) i syfte att stärka de åtgärder för sjukdomsbekämpning som gäller när det finns en ökad risk för spridning av högpatogen aviär influensa. Till följd av detta innehåller genomförandebeslut (EU) 2017/247 nu bestämmelser om fastställande på EU-nivå av andra restriktionsområden enligt artikel 16.4 i direktiv 2005/94/EG i de berörda medlemsstaterna efter ett eller flera utbrott av högpatogen aviär influensa samt giltighetstiden för de åtgärder som ska vidtas i dessa. Genomförandebeslut (EU) 2017/247 innehåller nu även bestämmelser för avsändande av levande fjäderfä, dagsgamla kycklingar och kläckägg från de andra restriktionsområdena till andra medlemsstater på vissa villkor.

(5)

Därutöver har bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247 ändrats många gånger, främst för att beakta ändringarna av gränserna för de skydds- och övervakningsområden som de berörda medlemsstaterna har upprättat i enlighet med direktiv 2005/94/EG.

(6)

Bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247 ändrades senast genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/418 (7), efter att Italien hade anmält nya utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i regionen Lombardiet i den medlemsstaten och Nederländerna anmält ett nytt utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N6 i provinsen Overijssel i den medlemsstaten. Italien och Nederländerna meddelade också kommissionen att de efter dessa utbrott hade vidtagit de åtgärder som krävs enligt direktiv 2005/94/EG, inbegripet upprättande av skydds- och övervakningsområden runt de smittade fjäderfäanläggningarna.

(7)

Sedan den senaste ändringen av genomförandebeslut (EU) 2017/247 genom genomförandebeslut (EU) 2018/418 har Tyskland till kommissionen anmält ett nytt utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N6 på en fjäderfäanläggning i Nordfriesland i delstaten Schleswig-Holstein i den medlemsstaten.

(8)

Tyskland har också meddelat kommissionen att landet efter det nyligen inträffade utbrottet har vidtagit de åtgärder som krävs enligt direktiv 2005/94/EG, inbegripet upprättande av skydds- och övervakningsområden runt den smittade fjäderfäanläggningen i den medlemsstaten.

(9)

Kommissionen har granskat dessa åtgärder i samarbete med Tyskland och konstaterar att gränserna för de skydds- och övervakningsområden som den behöriga myndigheten i Tyskland har upprättat befinner sig på tillräckligt avstånd från den fjäderfäanläggning där det nya utbrottet bekräftades.

(10)

För att förhindra onödiga störningar i handeln inom unionen och för att undvika att tredjeländer inför omotiverade handelshinder, måste man på unionsnivå i samarbete med Tyskland snabbt fastställa de skydds- och övervakningsområden som upprättades i Tyskland i enlighet med direktiv 2005/94/EG efter det nyligen inträffade utbrottet av högpatogen aviär influensa i den medlemsstaten.

(11)

Genomförandebeslut (EU) 2017/247 bör därför uppdateras för att ta hänsyn till den aktuella epidemiologiska situationen i Tyskland när det gäller högpatogen aviär influensa. Närmare bestämt bör de nyligen upprättade skydds- och övervakningsområden i Tyskland som nu är föremål för restriktioner i enlighet med direktiv 2005/94/EG förtecknas i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247.

(12)

Bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247 bör därför ändras för att uppdatera regionaliseringen på unionsnivå så att den omfattar de skydds- och övervakningsområden som upprättades i Tyskland i enlighet med direktiv 2005/94/EG efter det nyligen inträffade utbrottet av högpatogen aviär influensa i den medlemsstaten samt längden på de tillämpliga restriktionerna.

(13)

Genomförandebeslut (EU) 2017/247 bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.