(1)

Genom artiklarna 33.8 och 34.5 i rådets förordning (EG) nr 2038/1999 (1) gavs kommissionen befogenhet att anta tillämpningsföreskrifter för basproduktionsavgifterna och koefficienten för att beräkna tilläggsavgiften, som tas ut av kvotinnehavare som är verksamma inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för socker.

(2)

Genom kommissionens förordningar (EG) nr 2267/2000 (2) och (EG) nr 1993/2001 (3) fastställdes produktionsavgifterna och koefficienten för att beräkna tilläggsavgiften för socker.

(3)

Inom ramen för reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för socker upphävdes och ersattes förordning (EG) nr 2038/1999 av rådets förordning (EG) nr 1260/2001 (4). Rådets förordning (EG) nr 318/2006 (5) upphävde och ersatte förordning (EG) nr 1260/2001. Genom förordning (EG) nr 318/2006, senare upphävd och införlivad i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (6), ersattes systemet med rörliga produktionsavgifter för socker för självfinansiering av ordningen med produktionskvoter med en ny produktionsavgift med syfte att bidra till finansieringen av de utgifter inom sockersektorn som uppstår inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för socker. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (7), genom vilken förordning (EG) nr 1234/2007 upphävdes och ersattes, förblev denna tillfälliga produktionsavgift tillämplig till och med den 30 september 2017.

(4)

Domstolen ogiltigförklarade, i dom av den 9 februari 2017 i mål C-585/15, Raffinerie Tirlemontoise (8), förordningarna (EG) nr 2267/2000 och (EG) nr 1993/2001. I domen fastställde domstolen att artikel 33.1 i förordning (EG) nr 2038/1999 ska tolkas så, att den genomsnittliga förlusten ska beräknas genom att de totala faktiska kostnaderna avseende exportbidragen för de produkter som omfattas av denna bestämmelse delas med de totala exporterade produktkvantiteterna, oberoende av om det faktiskt har utgått bidrag eller ej för dessa kvantiteter.

(5)

I sin dom fastställde domstolen dessutom att artikel 33.2 i förordning (EG) nr 2038/1999 ska tolkas så, att vid beräkningen av de totala produktionsavgifterna ska den genomsnittliga förlusten beaktas och beräknas genom att de totala faktiska kostnaderna avseende exportbidragen för de produkter som omfattas av denna bestämmelse delas med de totala exporterade produktkvantiteterna, oberoende av om det faktiskt har utgått bidrag eller ej för dessa kvantiteter.

(6)

I syfte att följa domstolens dom bör rätt nivå på produktionsavgifterna och tilläggsavgifterna fastställas.

(7)

Den ”genomsnittliga förlusten” ska beräknas genom att det totala faktiska exportbidrag som betalats ut delas med de totala exportkvantiteterna för bidragsberättigade produkter, oberoende av om de exporterats med eller utan bidrag. Tillämpningen av den metod som angetts av domstolen leder till en avsevärd minskning av den ”genomsnittliga förlusten” och av den ”totala förlust” som ska täckas av avgifterna för regleringsåren 1999/2000 och 2000/2001.

(8)

Översynen av produktionsavgifterna för regleringsåren 1999/2000 och 2000/2001 kommer att påverka det belopp som sockerproducenterna ska betala till sockerbetsodlarna med avseende på skillnaden mellan maximibeloppet för A- eller B-avgiften och de A- eller B-avgifter som togs ut för regleringsåren i fråga.

(9)

Inom ramen för de bestämmelser för den gemensamma organisationen av marknaderna inom sockersektorn som var i kraft till 2006 betalades avgifterna visserligen av sockerproducenterna, men dessa fick senare tillbaka 60 % av dessa utgifter från sockerbetsodlarna genom att betala ett lägre pris för sockerbetor. I artikel 36.2 i förordning (EG) nr 2038/1999 föreskrevs att när avgiftsbeloppen sattes lägre än maximinivån för A- eller B-avgifter (dvs. 2 % respektive 37,5 % av interventionspriset för vitsocker) var sockerproducenterna tvungna att betala säljarna av sockerbetor 60 % av skillnaden mellan maximibeloppet på avgiften i fråga och storleken på den basproduktionsavgift eller B-avgift som faktiskt togs ut.

(10)

De reviderade belopp som sockerproducenterna ska betala tillbaka till säljarna av sockerbetor bör därför fastställas. Endast skillnaden mellan de gamla och de nya beloppen bör återbetalas till säljarna av sockerbetor.

(11)

För regleringsåret 1999/2000 uppgår den totala förlust som inte täcks av avgifterna till 66 941 664 EUR, omräknat enligt den metod som angetts av domstolen. Den koefficient som avses i artikel 34.2 i förordning (EG) nr 2038/1999 bör fastställas i enlighet med detta och bör tillämpas retroaktivt för det nämnda regleringsåret.

(12)

För regleringsåret 2000/2001 uppgår den totala förlust som inte täcks av avgifterna till 49 376 802 EUR, omräknat enligt den metod som angetts av domstolen.

(13)

Av rättssäkerhetsskäl och för att säkerställa enhetlig behandling av de berörda ekonomiska aktörerna i de olika medlemsstaterna, är det nödvändigt att ange en dag för fastställande av de avgifter som anges i denna förordning i enlighet med artikel 2.2 andra och tredje styckena i rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 (9). Denna tidsfrist bör dock inte tillämpas i fall då medlemsstaterna enligt nationell rätt är skyldiga att ersätta berörda aktörer efter det datumet.

(14)

Skillnaden mellan de belopp som utbetalats felaktigt med avseende på de produktionsavgifter för socker som fastställdes genom förordningarna (EG) nr 2267/2000 och (EG) nr 1993/2001 och de avgifter som anges i denna förordning bör återbetalas.

(15)

Det följer av domstolens dom att de korrigerade avgifterna bör tillämpas från och med samma datum som de avgifter som har förklarats ogiltiga. Beräkningen av de produktionsavgifter och tilläggsavgifter som fastställs i denna förordning bör därför tillämpas från och med ikraftträdandet av förordningarna (EG) nr 2267/2000 och (EG) nr 1993/2001.

—

13 oktober 2000 för regleringsåret 1999/2000,

—

12 oktober 2001 för regleringsåret 2000/2001.

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Italiens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Squacquerone di Romagna”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 679/2012 (2).

(2)

Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning (3) i enlighet med artikel 50.2 a i den förordningen.

(3)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas.

(1)

Frankrikes ansökan om registrering av namnet ”Thym de Provence” som skyddad geografisk beteckning (SGB) har, i enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012, offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)

Kommissionen mottog den 9 juni 2017 ett meddelande om invändning och den tillhörande motiverade invändningen från Tyskland. Kommissionen vidarebefordrade Tysklands meddelande om invändning och motiverade invändning till Frankrike den 22 juni 2017.

(3)

Tyskland invände mot registreringen av namnet ”Thym de Provence”, eftersom det skulle äventyra användningen av termen ”Herbes de Provence” (”Kräuter der Provence” på tyska) som ofta används inom tillverkning av kryddor och smaksättning för att beskriva en typ av örtblandning som normalt innehåller bland annat rosmarin, oregano, timjan, salvia och lavendel, men även lagerblad och andra kryddor såsom muskot och kryddnejlika, i olika kombinationer. Även om örtblandningen som kallas ”Herbes de Provence” innehåller typiska provensalska örter innehåller den också andra kryddor såsom lagerblad och muskot som inte är typiska för Provence. Dessutom görs ”Herbes de Provence” av örter som inte nödvändigtvis har sitt ursprung i Provence. Registreringen av namnet ”Thym de Provence” kan därför äventyra marknadsföringen av hela ört- och kryddblandningen som ”Herbes de Provence”.

(4)

Kommissionen fann invändningen giltig och uppmanade, genom en skrivelse av den 1 augusti 2017, Frankrike och Tyskland att inleda lämpliga samråd under tre månader för att sinsemellan försöka nå en överenskommelse i enlighet med sina interna förfaranden.

(5)

En överenskommelse nåddes mellan parterna. Frankrike meddelade i en skrivelse av den 6 november 2017 resultatet av överenskommelsen till kommissionen.

(6)

Frankrike och Tyskland har kommit överens om att även efter registreringen av beteckningen ”Thym de Provence” som skyddad geografisk beteckning (SGB), bör termen ”Herbes de Provence”, inklusive översättningar, få fortsätta att användas inom unionens territorium förutsatt att principerna och bestämmelserna i unionens rättsordning följs.

(7)

Innehållet i överenskommelsen mellan Frankrike och Tyskland bör beaktas, eftersom det är förenligt med bestämmelserna i förordning (EU) nr 1151/2012 och annan EU-lagstiftning.

(8)

Mot denna bakgrund bör namnet ”Thym de Provence” föras in i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (2), är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

I förordning (EEG) nr 2658/87 fastställs allmänna bestämmelser för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som inför underuppdelningar i den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 enligt den motivering som anges i kolumn 3 i tabellen.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats för de varor som omfattas av denna förordning men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör under en viss period kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 34.9 i förordning (EU) nr 952/2013. Denna period bör vara tre månader.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 (3) fastställs tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import samt representativa priser för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin.

(2)

Det framgår av den regelbundna kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för fastställandet av de representativa priserna för produkterna inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg samt för äggalbumin, att de representativa priserna för import av vissa produkter bör ändras med hänsyn till variationerna i pris efter ursprung.

(3)

Förordning (EG) nr 1484/95 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

Eftersom denna åtgärd bör tillämpas så snart som uppdaterade uppgifter föreligger, bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

(1)

På grundval av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2080 (3) inleddes försäljning av skummjölkspulver genom anbudsinfordran.

(2)

Mot bakgrund av de anbud som tagits emot avseende den sjuttonde delanbudsinfordran bör det fastställas ett lägsta försäljningspris.

(3)

Kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande har bestämt.

(1)

Räkenskaperna för Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta bör granskas av oavhängiga externa revisorer som ECB-rådet har rekommenderat och Europeiska unionens råd godkänt.

(2)

Förordnandet för de nuvarande externa revisorerna för Central Bank of Cyprus, KPMG Limited, löper ut efter revisionen avseende räkenskapsåret 2017. Det är därför nödvändigt att utse externa revisorer för Central Bank of Cyprus för räkenskapsåren 2018–2022.

(3)

Central Bank of Cyprus har valt ut PricewaterhouseCoopers Limited som sina externa revisorer för räkenskapsåren 2018–2022.

(4)

ECB-rådet har rekommenderat att PricewaterhouseCoopers Limited utses till externa revisorer för Central Bank of Cyprus för räkenskapsåren 2018–2022.

(5)

Till följd av ECB-rådets rekommendation bör rådets beslut 1999/70/EG (2) ändras i enlighet med detta.

(1)

Den 26 januari 2015, 5 februari 2015 och 23 juni 2015 antog rådet besluten (EU) 2015/116 (1), (EU) 2015/190 (2) och (EU) 2015/994 (3) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020.

(2)

En plats som ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Rosario CROCETTA har löpt ut.

—

Gaetano ARMAO, Vicepresidente ed Assessore all'Economia della Regione Siciliana.

(1)

Belgien, Frankrike, Förenade kungariket, Grekland, Israel, Italien, Norge, Portugal och Spanien har uppmanat kommissionen att inrätta Europeiska centrumet för marinbiologisk forskning – konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (EMBRC-Eric). De har enats om att Frankrike ska vara värdmedlemsstat för EMBRC-Eric.

(2)

Eftersom Förenade kungariket den 29 mars 2017 anmälde sin avsikt att utträda ur unionen kommer fördragen, i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, att upphöra att vara tillämpliga på Förenade kungariket från och med den dag då avtalet om utträde träder i kraft eller, om det inte finns något sådant avtal, två år efter anmälan, om inte Europeiska rådet i samförstånd med Förenade kungariket beslutar att förlänga denna tidsfrist. Följaktligen kommer Förenade kungariket efter utträdesdatumet, utan att det inverkar på tillämpningen av någon av bestämmelserna i avtalet om utträde, att betraktas som ett tredjeland i den mening som avses i artikel 2 b i förordning (EG) nr 723/2009 i fråga om tillämpningen av detta genomförandebeslut.

(3)

Förordning (EG) nr 723/2009 har införlivats i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 72/2015 (2).

(4)

Kommissionen har utvärderat ansökan i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EG) nr 723/2009 och konstaterat att den uppfyller kraven i den förordningen.

(5)

Kommittén för genomförandet av förordningen om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur har inte avgivit något yttrande inom den tid som dess ordförande har bestämt.