ISSN 1977-0820
Europeiska unionens
officiella tidning
L 20
Svensk utgåva
Lagstiftning
61 årgången
25 januari 2018
|
ISSN 1977-0820 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20 |
|
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
61 årgången |
|
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
|
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
|
25.1.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20/1 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/111
av den 12 januari 2018
om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (”Bayerisches Rindfleisch”/”Rindfleisch aus Bayern” [SGB])
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och
av följande skäl:
|
(1) |
Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Tysklands ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Bayerisches Rindfleisch”/”Rindfleisch aus Bayern”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 273/2011 (2). |
|
(2) |
Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning (3) i enlighet med artikel 50.2 a i den förordningen. |
|
(3) |
Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ändring av produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande namnet ”Bayerisches Rindfleisch”/”Rindfleisch aus Bayern” (SGB) godkänns.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 12 januari 2018.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Phil HOGAN
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 273/2011 av den 21 mars 2011 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Bayerisches Rindfleisch/Rindfleisch aus Bayern [SGB]) (EUT L 76, 22.3.2011. s. 36).
(3) EUT C 302, 13.9.2017, s. 3.
|
25.1.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20/3 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/112
av den 24 januari 2018
om förnyelse av godkännandet av laminarin som ett verksamt ämne med låg risk i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (1), särskilt artikel 22.1 jämförd med artikel 20.1, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom kommissionens direktiv 2005/3/EG (2) togs laminarin upp som verksamt ämne i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (3). |
|
(2) |
Verksamma ämnen som har tagits upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG ska anses vara godkända enligt förordning (EG) nr 1107/2009 och förtecknas i del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (4). |
|
(3) |
Godkännandet av det verksamma ämnet laminarin enligt del A i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 löper ut den 31 juli 2018. |
|
(4) |
En ansökan om förnyelse av godkännandet av laminarin lämnades in i enlighet med artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (5) inom den tidsfrist som föreskrivs i den artikeln. |
|
(5) |
Sökanden lämnade in den kompletterande dokumentation som krävs i enlighet med artikel 6 i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012. Den rapporterande medlemsstaten konstaterade att ansökan var fullständig. |
|
(6) |
Den rapporterande medlemsstaten sammanställde en förnyad bedömningsrapport i samråd med den medrapporterande medlemsstaten och överlämnade den till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) och kommissionen den 22 april 2016. |
|
(7) |
Myndigheten skickade den förnyade bedömningsrapporten till sökanden och medlemsstaterna för synpunkter, och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. Myndigheten gjorde även den kompletterande sammanfattningen tillgänglig för allmänheten. |
|
(8) |
Den 3 maj 2017 meddelade myndigheten kommissionen sin slutsats (6) om huruvida det verksamma ämnet laminarin kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009. Kommissionen lade fram utkastet till rapport om förnyelse av laminarin till ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder den 5 oktober 2017. |
|
(9) |
Sökanden gavs möjlighet att lämna synpunkter på rapporten om förnyelse. |
|
(10) |
Det har konstaterats att kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda med avseende på ett eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller laminarin. Godkännandet av laminarin bör därför förnyas. |
|
(11) |
Riskbedömningen i samband med förnyelsen av godkännandet av laminarin bygger på ett begränsat antal representativa användningsområden, vilka dock inte begränsar de användningsområden för vilka växtskyddsmedel som innehåller laminarin får godkännas. Begränsningen till användning endast som utlösare bör därför strykas. |
|
(12) |
Kommissionen anser vidare att laminarin är ett verksamt ämne med låg risk enligt artikel 22 i förordning (EG) nr 1107/2009. Laminarin är inte ett ämne med farliga egenskaper och uppfyller villkoren i punkt 5 i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009. Lamarinin är en polysackarid som finns i brunalger och förekommer naturligt i miljön. Den ytterligare exponering som människor, djur och miljön utsätts för genom den användning som godkänns enligt förordning (EG) nr 1107/2009 förväntas vara försumbar jämfört med naturlig exponering. |
|
(13) |
Godkännandet av laminarin som ett ämne med låg risk bör därför förnyas. |
|
(14) |
I enlighet med artikel 20.3 i förordning (EG) nr 1107/2009, jämförd med artikel 13.4 i samma förordning, bör bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ändras i enlighet med detta. |
|
(15) |
Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/841 (7) förlängdes godkännandeperioden för laminarin så att förnyelseförfarandet hinner slutföras innan godkännandet för ämnet löper ut. Eftersom ett beslut om förnyelse har fattats innan den förlängda godkännandeperioden löper ut bör den här förordningen tillämpas från och med den 1 mars 2018. |
|
(16) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förnyelse av godkännandet av verksamt ämne
Godkännandet av laminarin som ett verksamt ämne med låg risk förnyas enligt bilaga I.
Artikel 2
Ändringar av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011
Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.
Artikel 3
Ikraftträdande och tillämpningsdatum
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 mars 2018.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 24 januari 2018.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.
(2) Kommissionens direktiv 2005/3/EG av den 19 januari 2005 om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för att införa imazosulfuron, laminarin, metoxifenozid och S-metolaklor som verksamma ämnen (EUT L 20, 22.1.2005, s. 19).
(3) Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, 19.8.1991, s. 1).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller förteckningen över godkända verksamma ämnen (EUT L 153, 11.6.2011, s. 1).
(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 av den 18 september 2012 om fastställande av de bestämmelser som behövs för att genomföra förnyelseförfarandet för verksamma ämnen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EUT L 252, 19.9.2012, s. 26).
(6) EFSA Journal, vol. 12(2014):10, artikelnr 3868.
(7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/841 av den 17 maj 2017 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller förlängning av godkännandeperioderna för de verksamma ämnena alfacypermetrin, Ampelomyces quisqualis stam: AQ 10, benalaxyl, bentazon, bifenazat, bromoxinil, karfentrazonetyl, klorprofam, cyazofamid, desmedifam, dikvat, DPX KE 459 (flupyrsulfuronmetyl), etoxazol, famoxadon, fenamidon, flumioxazin, foramsulfuron, Gliocladium catenulatum stam: J1446, imazamox, imazosulfuron, isoxaflutol, laminarin, metalaxyl-M, metoxifenozid, milbemektin, oxasulfuron, pendimetalin, fenmedifam, pymetrozin, S-metolaklor och trifloxistrobin (EUT L 125, 18.5.2017, s. 12).
BILAGA I
|
Trivialnamn, identifikationsnummer |
Namn enligt IUPAC |
Renhetsgrad (1) |
Datum för godkännande |
Godkännande till och med |
Särskilda bestämmelser |
|
Laminarin CAS-nr 9008-22-4 Cipac-nr 671 |
(1→3)-β-D-glukan (enligt IUPAC:s och IUBMB:s gemensamma kommitté för biokemisk nomenklatur) |
≥ 860 g/kg torrsubstans |
1 mars 2018 |
28 februari 2033 |
Vid tillämpningen av de enhetliga principer som avses i artikel 29.6 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska hänsyn tas till slutsatserna i rapporten om förnyelse av laminarin, särskilt tilläggen I och II. Villkoren för användning ska vid behov omfatta riskreducerande åtgärder. |
(1) Ytterligare uppgifter om det verksamma ämnets identitet och specifikation finns i rapporten om förnyelse.
BILAGA II
Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
I del A ska post 95 om laminarin utgå. |
|
2. |
I del D ska följande post läggas till: |
|
Nummer |
Trivialnamn, identifikationsnummer |
Namn enligt IUPAC |
Renhetsgrad (1) |
Datum för godkännande |
Godkännande till och med |
Särskilda bestämmelser |
|
”12 |
Laminarin CAS-nr 9008-22-4 Cipac-nr 671 |
(1→3)-β-D-glukan (enligt IUPAC:s och IUBMB:s gemensamma kommitté för biokemisk nomenklatur) |
≥ 860 g/kg torrsubstans |
1 mars 2018 |
28 februari 2033 |
Vid tillämpningen av de enhetliga principer som avses i artikel 29.6 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska hänsyn tas till slutsatserna i rapporten om förnyelse av laminarin, särskilt tilläggen I och II. Villkoren för användning ska vid behov omfatta riskreducerande åtgärder.” |
(1) Ytterligare uppgifter om det verksamma ämnets identitet och specifikation finns i rapporten om förnyelse.
|
25.1.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20/7 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/113
av den 24 januari 2018
om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet acetamiprid i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (1), särskilt artikel 20.1, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom kommissionens direktiv 2004/99/EG (2) togs acetamiprid upp som verksamt ämne i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (3). |
|
(2) |
Verksamma ämnen som har tagits upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG ska anses vara godkända enligt förordning (EG) nr 1107/2009 och förtecknas i del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (4). |
|
(3) |
Godkännandet av det verksamma ämnet acetamiprid enligt del A i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 löper ut den 30 april 2018. |
|
(4) |
En ansökan om förnyelse av godkännandet av acetamiprid lämnades in i enlighet med artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (5) inom den tidsfrist som föreskrivs i den artikeln. |
|
(5) |
Sökanden lämnade in den kompletterande dokumentation som krävs i enlighet med artikel 6 i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012. Den rapporterande medlemsstaten konstaterade att ansökan var fullständig. |
|
(6) |
Den rapporterande medlemsstaten sammanställde en förnyad bedömningsrapport i samråd med den medrapporterande medlemsstaten och överlämnade den till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) och kommissionen den 27 november 2015. |
|
(7) |
Myndigheten skickade den förnyade bedömningsrapporten till sökanden och medlemsstaterna för synpunkter, och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. Myndigheten gjorde även den kompletterande sammanfattningen tillgänglig för allmänheten. |
|
(8) |
Den 19 oktober 2016 meddelade myndigheten kommissionen sin slutsats om huruvida acetamiprid kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 (6). Kommissionen lade fram utkastet till rapport om förnyelse av acetamiprid till ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder den 23 januari 2017. |
|
(9) |
Sökanden gavs möjlighet att lämna synpunkter på utkastet till rapport om förnyelse. |
|
(10) |
Det har konstaterats att kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda med avseende på ett eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller acetamiprid. Godkännandet av acetamiprid bör därför förnyas. |
|
(11) |
Riskbedömningen i samband med förnyelsen av godkännandet av acetamiprid bygger på ett begränsat antal representativa användningsområden, vilka dock inte begränsar de användningsområden för vilka växtskyddsmedel som innehåller acetamiprid får godkännas. Begränsningen till användning endast som insekticid bör därför strykas. |
|
(12) |
Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör ändras i enlighet med detta. |
|
(13) |
Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2016 (7) förlängdes godkännandeperioden för acetamiprid till den 30 april 2018 så att förnyelseförfarandet hinner slutföras innan godkännandet för ämnet löper ut. Eftersom ett beslut om förnyelse har fattats innan den förlängda godkännandeperioden löper ut bör den här förordningen tillämpas från och med den 1 mars 2018. |
|
(14) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet
Godkännandet av det verksamma ämnet acetamiprid förnyas enligt bilaga I.
Artikel 2
Ändringar av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011
Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.
Artikel 3
Ikraftträdande och tillämpningsdatum
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 mars 2018.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 24 januari 2018.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.
(2) Kommissionens direktiv 2004/99/EG av den 1 oktober 2004 om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för att införa acetamiprid och thiakloprid som verksamma ämnen (EUT L 309, 6.10.2004, s. 6).
(3) Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, 19.8.1991, s. 1).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller förteckningen över godkända verksamma ämnen (EUT L 153, 11.6.2011, s. 1).
(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 av den 18 september 2012 om fastställande av de bestämmelser som behövs för att genomföra förnyelseförfarandet för verksamma ämnen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EUT L 252, 19.9.2012, s. 26).
(6) EFSA Journal, vol. 14(2016):11, artikelnr 4610. Finns på www.efsa.europa.eu
(7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2016 av den 17 november 2016 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller förlängning av godkännandeperioderna för de verksamma ämnena acetamiprid, bensoesyra, flazasulfuron, mekoprop-P, mepanipyrim, mesosulfuron, propineb, propoxykarbazon, propyzamid, propikonazol, Pseudomonas chlororaphis stam: MA 342, pyraklostrobin, kinoxifen, tiakloprid, tiram, ziram, zoxamid (EUT L 312, 18.11.2016, s. 21).
BILAGA I
|
Trivialnamn, identifikationsnummer |
Namn enligt IUPAC |
Renhetsgrad (1) |
Datum för godkännande |
Godkännande till och med |
Särskilda bestämmelser |
||||||||
|
Acetamiprid CAS-nr 135410-20-7 CIPAC-nr 649 |
(E)-N1-[(6-kloro-3-pyridyl)metyl]-N2-cyano-N1-metylacetamidin |
≥ 990 g/kg |
1 mars 2018 |
28 februari 2033 |
Vid tillämpningen av de enhetliga principer som avses i artikel 29.6 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska hänsyn tas till slutsatserna i rapporten om förnyelse av acetamiprid, särskilt tilläggen I och II. Vid den samlade bedömningen ska medlemsstaterna vara särskilt uppmärksamma på följande:
Villkoren för användning ska vid behov omfatta riskreducerande åtgärder. |
(1) Ytterligare uppgifter om det verksamma ämnets identitet och specifikation finns i rapporten om förnyelse.
BILAGA II
Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
I del A ska post 91 om acetamiprid utgå. |
|
2. |
I del B ska följande post läggas till:
|
(1) Ytterligare uppgifter om det verksamma ämnets identitet och specifikation finns i rapporten om förnyelse.
BESLUT
|
25.1.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20/11 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2018/114
av den 16 januari 2018
om ändring av beslut 2009/11/EG om godkännande av klassificeringsmetoder för slaktkroppar av gris i Spanien
[delgivet med nr C(2018) 87]
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 20 p och 20 t, och
av följande skäl:
|
(1) |
I punkt B.IV.1 i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013 föreskrivs, när det gäller klassificering av slaktkroppar av gris, att innehållet av magert kött ska bedömas med av kommissionen godkända klassificeringsmetoder och att endast statistiskt utprövade bedömningsmetoder grundade på fysisk mätning av en eller flera anatomiska delar av grisslaktkroppen får godkännas. För att en klassificeringsmetod ska kunna godkännas måste det statistiska felet vid bedömningen underskrida en angiven högsta toleransnivå. Denna toleransnivå fastställs i artikel 23.3 i kommissionens förordning (EG) nr 1249/2008 (2). |
|
(2) |
Genom kommissionens beslut 2009/11/EG (3) godkändes sju klassificeringsmetoder för slaktkroppar av gris i Spanien. |
|
(3) |
Spanien har begärt att kommissionen godkänner en metod för klassificering av slaktkroppar av gris på landets territorium och har lämnat in en detaljerad beskrivning av dissektionsförsöket och de principer som denna metod bygger på, samt resultaten av dissektionsförsöket och den formel som används för att beräkna andelen magert kött i det protokoll som avses i artikel 23.4 i förordning (EG) nr 1249/2008. |
|
(4) |
En granskning av denna begäran har visat att villkoren för godkännande av denna klassificeringsmetod är uppfyllda. Denna klassificeringsmetod bör därför godkännas i Spanien. |
|
(5) |
Beslut 2009/11/EG bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(6) |
Ändringar av instrument eller klassificeringsmetoder bör bara tillåtas om de uttryckligen har godkänts genom ett genomförandebeslut av kommissionen. |
|
(7) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Beslut 2009/11/EG ska ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 1 ska ersättas med följande: ”Artikel 1 Följande metoder får användas i Spanien för klassificering av slaktkroppar av gris i enlighet med punkt B.IV.1 i bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (*1):
Den manuella metod ZP med mätstav som avses i led g i första stycket får bara användas i slakterier
(*1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).”" |
|
2. |
Bilagan ska ändras i enlighet med bilagan till detta beslut. |
Artikel 2
Detta genomförandebeslut riktar sig till Konungariket Spanien.
Utfärdat i Bryssel den 16 januari 2018.
På kommissionens vägnar
Phil HOGAN
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 1249/2008 av den 10 december 2008 om tillämpningsföreskrifter för gemenskapens skalor för klassificering av slaktkroppar av nötkreatur, gris och får och rapporteringen av priser på dessa (EUT L 337, 16.12.2008, s. 3).
(3) Kommissionens beslut 2009/11/EG av den 19 december 2008 om godkännande av klassificeringsmetoder för slaktkroppar av svin i Spanien (EUT L 6, 10.1.2009, s. 79).
BILAGA
I bilagan till beslut 2009/11/EG ska följande del läggas till som del 8:
”Del 8
CSB IMAGE-MEATER
|
1. |
Bestämmelserna i denna del ska gälla vid klassificering av slaktkroppar av gris med hjälp av instrumentet ”CSB Image-Meater”. |
|
2. |
CSB Image-Meater består av en videokamera, en persondator med ett kort för bildanalys, en skärm, en skrivare, en styrmekanism, en mätmekanism och gränssnitt. De fyra mätvärdena från Image-Meater uppmäts alla i mittlinjen i skinkdelen (kring muskeln gluteus medius): de uppmätta värdena omvandlas till en uppskattning av den genomsnittliga halten av magert kött. |
|
3. |
Andelen magert kött i slaktkroppen beräknas enligt formeln Ŷ = 68,39920953 – (0,39050694 × F) – (0,32611391 × V4F) + (0,07864716 × M) – (0,00762296 × V4M) där
Formeln gäller för slaktkroppar som väger mellan 60 och 120 kg (varmvikt).” |
|
25.1.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20/14 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2018/115
av den 24 januari 2018
om ändring av genomförandebeslut (EU) 2016/413 om lokalisering av Galileosystemets markinfrastruktur och om åtgärder som krävs för driften samt om upphävande av genomförandebeslut 2012/117/EU vad gäller lokaliseringen av säkerhetscentrumet för Galileo
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 av den 11 december 2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 876/2002 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 (1), särskilt artikel 12.3 c, och
av följande skäl:
|
(1) |
I bilagan till kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/413 (2) fastställs att säkerhetscentrumet för Galileo (GSMC) stegvis ska byggas upp i både Frankrike och Förenade kungariket. |
|
(2) |
Den 29 mars 2017 anmälde Förenade kungariket till Europeiska rådet sin avsikt att utträda ur unionen, i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen. Säkerhetscentrumet bör emellertid vara lokaliserat på en unionsmedlemsstats territorium med tanke på unionens och dess medlemsstaters säkerhet, framför allt med tanke på bestämmelserna om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och exportrestriktionerna för kryptografisk utrustning och PRS-teknik. |
|
(3) |
I de riktlinjer som antogs den 29 april 2017 efter Förenade kungarikets anmälan anger Europeiska rådet att man skyndsamt bör bestämma var de unionsinrättningar som är belägna i Förenade kungariket ska ha sina framtida säten och att deras flytt bör underlättas. Det säkerhetscentrum som är beläget i Förenade kungariket bör därför så snart som möjligt flyttas till en annan unionsmedlemsstats territorium. |
|
(4) |
Kommissionen inledde därför i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) nr 1285/2013 ett öppet och transparent urvalsförfarande för att fastställa en ny lokalisering för det säkerhetscentrum som hittills varit beläget i Förenade kungariket. Förfarandet genomfördes i två steg, där kommissionen under det första steget skickade en inbjudan till medlemsstaterna att anmäla intresse och under det andra steget uppmanade de kandiderande medlemsstaterna att lägga fram detaljerade förslag. |
|
(5) |
Efter utvärderingsförfarandet visade det sig att Spaniens förslag var det bästa med tanke på utvärderingskriterierna, med hänsyn tagen till den föreslagna tekniska lösningens lämplighet för tillhandahållandet av faciliteter och tjänster som är nödvändiga för driften av centrumet, exaktheten i identifieringen och hanteringen av risker, framför allt säkerhetsrisker och risker i samband med tidsplanen, Spaniens godtagande av villkoren i det etableringsavtal som ska slutas med kommissionen och beviljande av ytterligare privilegier, den detaljerade och transparenta beskrivningen av byggnadskostnaderna och kostnaderna för centrumets drift samt förslagets fördelaktiga finansiella villkor för unionens budget. Spaniens förslag bör därför väljas. |
|
(6) |
Centrumet bör vara uppbyggt i mars 2018 med begränsade faciliteter så att det så snart som möjligt kan vara reservcentrum för huvudcentrumet i Frankrike, och det bör vara helt uppbyggt i mars 2019. Ett etableringsavtal bör även slutas med Spanien. |
|
(7) |
Bilagan till genomförandebeslut (EU) 2016/413 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(8) |
Texten i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2016/413 bör även ändras för att ta hänsyn till att uppbyggnaden av säkerhetscentrumet för Galileo i Frankrike avslutades under 2017. |
|
(9) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut överensstämmer med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 36.1 i förordning (EU) nr 1285/2013. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagan till genomförandebeslut (EU) 2016/413 ska ändras på följande sätt: I spalten ”Lokalisering och åtgärder för att säkerställa driften” ska meningarna på raden om säkerhetscentrumet för Galileo (GSMC), ”Galileos säkerhetscentrum byggs upp stegvis i både Frankrike och Förenade kungariket. Uppbyggnaden inleddes 2013 och ska avslutas 2017. Den omfattas av avtal med Frankrike respektive Förenade kungariket från 2013.”, ersättas med ”Säkerhetscentrumet för Galileo byggs upp i både Frankrike och Spanien. Uppbyggnaden i Frankrike avslutades under 2017 och omfattas av ett avtal med Frankrike från 2013. Uppbyggnaden i Spanien börjar i mars 2018 med begränsade faciliteter och bör vara helt avslutad i mars 2019. Den bör omfattas av ett avtal som bör ingås med Spanien under 2018.”
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 24 januari 2018.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 1.
(2) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/413 av den 18 mars 2016 om lokalisering av Galileosystemets markinfrastruktur och om åtgärder som krävs för driften samt om upphävande av genomförandebeslut 2012/117/EU (EUT L 74, 19.3.2016, s. 45).
AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL
|
25.1.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20/16 |
Endast Uneces texter i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av Uneces statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på
http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html
Föreskrifter nr 125 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av motorfordon med avseende på förarens siktfält framåt [2018/116]
Inbegripet all giltig text till och med:
Supplement 1 till ändringsserie 01 – dag för ikraftträdande: 8 oktober 2016
INNEHÅLL
FÖRESKRIFTER
|
1. |
Tillämpningsområde |
|
2. |
Definitioner |
|
3. |
Ansökan om godkännande |
|
4. |
Godkännande |
|
5. |
Specifikationer |
|
6. |
Provningsförfarande |
|
7. |
Ändring av fordonstyp och utökning av godkännande |
|
8. |
Produktionsöverensstämmelse |
|
9. |
Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse |
|
10. |
Slutgiltigt upphörande av produktionen |
|
11. |
Namn- och adressuppgifter för typgodkännandemyndigheter och för de tekniska tjänster som ansvarar för att utföra godkännandeprovningar |
|
12. |
Övergångsbestämmelser |
BILAGOR
|
1 |
Meddelande |
|
2 |
Godkännandemärkenas utformning |
|
3 |
Förfarande för att bestämma H-punkten och faktisk bålvinkel för sittlägen i motorfordon |
|
4 |
Metod för att bestämma inbördes förhållanden mellan fordonets primära referensmärken och det tredimensionella referenssystemet |
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1.1 Dessa föreskrifter gäller för siktfältet framåt i 180° för förare av fordon av kategori M1 (1).
1.2 Deras syfte är att garantera ett tillräckligt siktfält när vindrutan och andra glasytor är torra och rena.
1.3 Kraven i dessa föreskrifter är formulerade så att de är tillämpliga på fordon av kategori M1 där föraren sitter till vänster. För fordon av kategori M1 där föraren sitter till höger ska dessa krav tillämpas genom inversion av kriterierna, där så krävs.
2. I DESSA FÖRESKRIFTER GÄLLER FÖLJANDE DEFINITIONER:
2.1 godkännande av en fordonstyp : det fullständiga förfarande genom vilket en part i överenskommelsen intygar att en fordonstyp uppfyller de tekniska kraven i dessa föreskrifter.
2.2 fordonstyp med avseende på siktfält : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som
|
2.2.1 |
yttre och inre former och installationer inom det område som anges i punkt 1 och som kan påverka sikten, och |
|
2.2.2 |
vindrutans form, mått och montering. |
2.3 tredimensionellt referenssystem : ett referenssystem bestående av ett vertikalt längsgående plan X-Z, ett horisontellt plan X-Y och ett vertikalt tvärgående plan Y-Z (se figur 6 i tillägget till bilaga 4). Systemet används för att avgöra inbördes förhållanden mellan konstruktionspunkternas lägen på ritningar och deras lägen på det faktiska fordonet. Förfarandet för att placera fordonet i förhållande till systemet anges i bilaga 4. Alla koordinater i förhållande till utgångspunkten ska förutsätta ett fordon i körklart skick (2) plus en passagerare i framsätet, med en passagerarvikt på 75 kg ± 1 %.
|
2.3.1 |
Fordon med en upphängning som gör det möjligt att justera fordonets markfrigång ska provas under normala användningsförhållanden enligt fordonstillverkarens anvisningar. |
2.4 primära referensmärken : hål, ytor, märken och identifieringstecken på fordonskarossen. Den typ av referensmärke som ska användas och varje enskild märkes läge i förhållande till det tredimensionella referenssystemets X-, Y- och Z-koordinater och till ett konstruktionsmarkplan ska anges av fordonstillverkaren. Dessa märken får vara de kontrollpunkter som används för montering av karossen.
2.5 ryggstödsvinkel : den vinkel som definieras i punkt 2.6 eller 2.7 i bilaga 1 till den reviderade konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3) (3).
2.6 faktisk ryggstödsvinkel : den vinkel som definieras i punkt 2.6 i bilaga 1 till den reviderade R.E.3.
2.7 konstruktivt bestämd ryggstödsvinkel : den vinkel som definieras i punkt 2.7 i bilaga 1 till den reviderade R.E.3.
2.8 V-punkter : punkter vars läge i passagerarutrymmet bestäms som en funktion av de vertikala längsgående plan som går genom mittpunkterna av de yttersta angivna sittlägena på framsätet och i förhållande till R-punkten och den konstruktivt bestämda ryggstödsvinkeln. Dessa punkter används för att kontrollera överensstämmelse med siktfältskraven.
2.9 R-punkt eller sätets referenspunkt : den punkt som definieras i punkt 2.4 i bilaga 1 till den reviderade R.E.3.
2.10 H-punkt : den punkt som definieras i punkt 2.3 i bilaga 1 till den reviderade R.E.3.
2.11 referenspunkter för vindrutan : punkter belägna i vindrutans skärning med linjerna mellan V-punkterna och vindrutans yttre yta.
2.12 bepansrat fordon : fordon avsett för skydd av transporterade passagerare och/eller varor och som överensstämmer med krav på skottsäker pansarplåt.
2.13 genomsynligt område : det område på ett fordons vindruta eller andra glasytor vars ljustransmittans uppmätt i rät vinkel mot ytan är minst 70 %. För bepansrade fordon ska ljustransmittansfaktorn vara minst 60 %.
2.14 P-punkter : de punkter som förarens huvud vrider sig runt då han tittar på föremål på ett horisontellt plan i ögonnivå.
2.15 E-punkter : punkter som representerar mittpunkterna på förarens ögon och används för att bedöma i vilken utsträckning A-pelarna skymmer siktfältet.
2.16 A-pelare : alla takstöd framför det vertikala tvärgående plan som befinner sig 68 mm framför V-punkterna, innefattande icke-genomsynliga föremål som vindrutelister och dörrkarmar som är fastsatta i eller placerade intill sådana stöd.
2.17 intervall för horisontell sätesinställning : det intervall av normala förarlägen som anges av fordonstillverkaren för inställning av förarsätet i X-axelns riktning (se punkt 2.3).
2.18 utökat intervall för sätesinställning : det intervall som anges av fordonstillverkaren för inställning av sätet i X-axelns riktning (se punkt 2.3) bortom intervallet för normala förarlägen enligt punkt 2.17 och som används för att omvandla sätena till liggplatser eller underlätta instigning i fordonet.
3. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE
3.1 Ansökan om godkännande av en fordonstyp med avseende på förarens siktfält ska lämnas in av fordonstillverkaren eller dess behöriga ombud.
3.2 Ansökan ska åtföljas av nedanstående dokument i tre exemplar och innehålla följande upplysningar:
|
3.2.1 |
En beskrivning av fordonstypen med avseende på de uppgifter som anges i punkt 2.2, tillsammans med ritningar med mått och antingen ett fotografi eller en sprängskiss av passagerarutrymmet. De siffror och/eller symboler som identifierar fordonstypen ska anges. |
|
3.2.2 |
Tillräckligt utförliga uppgifter om de primära referensmärkena för att de lätt ska kunna identifieras och deras läge i förhållande till varandra och till R-punkten kontrolleras. |
3.3 Ett fordon som är representativt för den fordonstyp som ska godkännas ska lämnas in till den tekniska tjänst som utför godkännandeprovningarna.
4. GODKÄNNANDE
4.1 Om en fordonstyp som lämnats in för godkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller kraven i punkt 5 ska godkännande av det fordonet beviljas.
4.2 Varje godkänd typ ska tilldelas ett godkännandenummer. De två första siffrorna i numret (för närvarande 01 för föreskrifterna i deras nuvarande form) ska hänvisa till den ändringsserie (innehållande de senaste större tekniska ändringarna av föreskrifterna) som gäller vid tidpunkten för utfärdandet av godkännandet. Samma part i överenskommelsen får inte tilldela samma nummer till samma fordonstyp som har utrustats med en annan typ av siktfält, eller till en annan fordonstyp.
4.3 Ett meddelande om godkännande, avslag på ansökan om godkännande eller återkallat godkännande enligt dessa föreskrifter ska lämnas till de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga l och fotografier och/eller ritningar som tillhandahålls av sökanden i ett format som inte är större än A4 (210 × 297 mm), eller vikt till detta format, och i lämplig skala.
4.4 På varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska, på en väl synlig och lätt tillgänglig plats som anges i godkännandeformuläret, ett internationellt godkännandemärke som överensstämmer med mallen i bilaga 2 till dessa föreskrifter anbringas som består av följande:
|
4.4.1 |
En cirkel som omger bokstaven E, följd av det särskiljande numret för det land som beviljat godkännandet (4). |
|
4.4.2 |
Numret på dessa föreskrifter följt av bokstaven R, ett bindestreck och godkännandenumret till höger om den cirkel som föreskrivs i punkt 4.4.1. |
4.5 Om fordonet överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt en eller flera andra föreskrifter, som är fogade till överenskommelsen, i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter, behöver den symbol som föreskrivs i punkt 4.4.1 inte upprepas. I så fall ska föreskrifternas nummer, godkännandenummer och tilläggssymboler anges i kolumner till höger om den symbol som föreskrivs i punkt 4.4.1.
4.6 Godkännandemärket ska vara lätt läsbart och outplånligt.
4.7 Godkännandemärket ska placeras nära eller på skylten med fordonsdata.
5. SPECIFIKATIONER
5.1 Förarens siktfält
5.1.1 Vindrutans genomsynliga område ska omfatta åtminstone referenspunkterna för vindrutan (se figur 1 i tillägget till bilaga 4):
|
5.1.1.1 |
En horisontell referenspunkt framför V1 och 17° åt vänster (se figur 1 i tillägget till bilaga 4). |
|
5.1.1.2 |
En övre vertikal referenspunkt framför V1 och 7° över horisontalplanet. |
|
5.1.1.3 |
En nedre vertikal referenspunkt framför V2 och 5° under horisontalplanet. |
|
5.1.1.4 |
För att kontrollera överensstämmelse med kraven på siktfält framåt på motsatt halva av vindrutan ska tre ytterligare referenspunkter upprättas som är symmetriska med de punkter som anges i punkterna 5.1.1.1–5.1.1.3 med avseende på fordonets längsgående mittplan. |
5.1.2 Den vinkel som varje A-pelare skymmer, enligt beskrivningen i punkt 5.1.2.1, får inte överstiga 6° (se figur 3 i tillägget till bilaga 4). För bepansrade fordon får denna vinkel inte överstiga 10°.
Den vinkel som varje A-pelare skymmer på passagerarsidan, enligt definitionen i punkt 5.1.2.1.2, måste inte bestämmas om de två pelarna är belägna symmetriskt i förhållande till fordonets längsgående mittplan.
5.1.2.1 Den vinkel som varje A-pelare skymmer ska mätas genom projektion i ett plan av följande två horisontella tvärsnitt:
|
Tvärsnitt 1: |
Utgå från punkten Pm som är belägen på den plats som anges i punkt 5.3.1.1, och rita ett plan som lutar 2° uppåt i förhållande till det horisontalplan som går framåt genom Pm. Bestäm det horisontella tvärsnittet av A-pelaren med början i den främsta punkten i skärningen mellan A-pelaren och det lutande planet (se figur 2 i tillägget till bilaga 4). |
|
Tvärsnitt 2: |
Upprepa förfarandet med hjälp av ett plan som lutar 5° nedåt i förhållande till det horisontalplan som går framåt genom Pm (se figur 2 i tillägget till bilaga 4). |
5.1.2.1.1 Den vinkel som A-pelaren skymmer på förarsidan är den vinkel som bildas i planet av en parallell linje, som börjar i E2, till tangenten mellan E1 och ytterkanten av tvärsnittet S2 och tangenten mellan E2 och den inre kanten av tvärsnittet S1 (se figur 3 i tillägget till bilaga 4).
5.1.2.1.2 Den vinkel som A-pelaren skymmer på passagerarsidan är den vinkel som bildas i planet av tangenten mellan E3 och den inre kanten av tvärsnittet S1 och en parallell linje, som börjar i E3, till tangenten mellan E4 och den yttre kanten av tvärsnittet S2 (se figur 3 i tillägget till bilaga 4).
5.1.2.2 Inget fordon får ha fler än två A-pelare.
5.1.3 Med undantag för vad som föreskrivs i punkt 5.1.3.3 eller 5.1.3.4 får det, förutom de sikthinder som uppstår genom A-pelarna, fasta eller flyttbara ventiler eller balkar för sidorutor, utvändiga radioantenner, anordningar för indirekt sikt, som täcker det obligatoriska indirekta siktfältet, och vindrutetorkare, inte finnas några hinder i förarens direkta siktfält framåt i 180° under ett horisontalplan som går genom V1 och ovanför tre plan genom V2, där ett är vinkelrätt mot planet X-Z och lutar framåt och nedåt med 4° under horisontalplanet och de andra två är vinkelräta mot planet Y-Z och lutar 4° nedåt under horisontalplanet (se figur 4 i tillägget till bilaga 4).
Följande betraktas inte som hinder för siktfältet:
|
a) |
Inbäddade eller påtryckta radioantennledare som inte är bredare än följande:
|
|
b) |
Inom område A belägna ledare för avfrostning eller avimning, normalt i sicksack- eller sinusmönster med följande mått:
|
5.1.3.1 Beträffande kamerabildskärmsanordningar gäller undantagen i punkt 5.1.3 för kameror inklusive hållare och höljen som är monterade på fordonets utsida. Samma undantag ska gälla för det kamerabildskärmssystem som ersätter en backspegel av klass I.
5.1.3.2 För fordon vilka som standard är utrustade med godkända backspeglar som valfritt kan bytas ut mot kamerabildskärmsanordningar gäller undantagen i punkt 5.1.3 även för bildskärmarna, förutsatt att (6)
|
a) |
de inte hindrar den direkta sikten mer än motsvarande yttre backspegel inklusive hölje och hållare, och |
|
b) |
bildskärmen är placerad så nära platsen för den backspegel som den ersätter som är praktiskt möjligt. |
5.1.3.3 Ett hinder som skapas av rattkransen och instrumentbrädan innanför ratten godtas om ett plan genom V2 i rät vinkel mot planet X-Z som tangerar den högsta delen av rattkransen lutar nedåt med minst 1° under horisontalplanet.
Om ratten är justerbar ska den vara inställd i det normalläge som anges av tillverkaren eller, i avsaknad av ett sådant, mitt emellan justeringsområdets yttre gränser.
5.1.3.4 Ett hinder mellan ett plan genom V2, som lutar nedåt med minst 1° under horisontalplanet och ett plan genom V2 som lutar nedåt med minst 4° under godtas om den koniska projektionen av detta hinder, som börjar i V2, på ett område S enligt definitionen i punkt 5.1.3.2.1, inte överstiger 20 % av detta område. Om ratten är justerbar ska den vara inställd i det normalläge som anges av tillverkaren eller, i avsaknad av ett sådant, mitt emellan justeringsområdets yttre gränser.
5.1.3.4.1 Området S (se figur 7 i tillägget till bilaga 4) är ett rektangulärt vertikalt område i ett plan i rät vinkel mot X-koordinaten 1 500 mm framför punkten V2. Den övre kanten av området S definieras av ett plan som går genom V2 och lutar framåt och nedåt med 1° under horisontalplanet. Den nedre kanten av området S definieras av ett plan som går genom V2 och som lutar framåt och nedåt med 4° under horisontalplanet. Vänster och höger kant av området S är vertikala och skapas av skärningslinjerna av de tre planen med 4° lutning nedåt enligt definitionen i punkt 5.1.2.2.
5.1.3.4.2 Om vindrutan sträcker sig mer än 1 500 mm framför punkten V2, får avståndet mellan området S och punkten V2 utökas i enlighet med detta.
5.1.4 Om höjden över marken för V2 överstiger 1 650 mm ska följande krav vara uppfyllt:
|
|
Ett 1 200 mm högt cylindriskt föremål med en diameter på 300 mm som befinner sig inom det område som avgränsas av ett vertikalt plan 2 000 mm framför fordonet, ett vertikalt plan 2 300 mm framför fordonet, ett vertikalt plan 400 mm från förarens sida av fordonet och ett vertikalt plan 600 mm från motsatt sida av fordonet, ska vara åtminstone delvis synligt när det betraktas direkt från V2 (se figur 1), oavsett var i detta område som föremålet befinner sig, förutom om det inte går att se på grund av en eller flera döda vinklar som orsakas av A-pelarna, vindrutetorkarna eller ratten. |
|
|
Om förarsätet är beläget i den centrala körställningen i fordonet ska det 1 200 mm höga cylindriska föremålet befinna sig inom det område som avgränsas av ett vertikalt plan 2 000 mm framför fordonet, ett vertikalt plan 2 300 mm framför fordonet, ett vertikalt plan 500 mm från fordonets sida (se figur 2). |
Text av bilden
5.2 V-punkternas läge
5.2.1 V-punkternas läge i förhållande till R-punkten anges med XYZ-koordinaterna från det tredimensionella referenssystemet i tabellerna I och IV.
5.2.2 I tabell I anges grundkoordinater för en konstruktivt bestämd ryggstödsvinkel på 25°. Positiv riktning för koordinaterna anges i figur 1 i tillägget till bilaga 4.
Tabell I
|
V-punkt |
X |
Y |
Z |
|
V1 |
68 mm |
– 5 mm |
665 mm |
|
V2 |
68 mm |
– 5 mm |
589 mm |
5.3 P-punkternas läge
5.3.1 P-punkternas läge i förhållande till R-punkten anges med XYZ-koordinaterna från det tredimensionella referenssystemet i tabellerna II, III och IV.
5.3.1.1 I tabell II anges grundkoordinater för en konstruktivt bestämd ryggstödsvinkel på 25°. Positiv riktning för koordinaterna anges i figur 1 i tillägget till bilaga 4.
Punkten Pm är skärningspunkten mellan den räta linjen mellan P1, P2 och det längsgående vertikalplan som går genom R-punkten.
Tabell II
|
P-punkt |
X |
Y |
Z |
|
P1 |
35 mm |
– 20 mm |
627 mm |
|
P2 |
63 mm |
47 mm |
627 mm |
|
Pm |
43,36 mm |
0 mm |
627 mm |
5.3.1.2 I tabell III anges ytterligare korrigeringar som ska göras av X-koordinaterna för P1 och P2 när intervallet för horisontell sätesinställning enligt definitionen i punkt 2.16 överskrider 108 mm. Positiv riktning för koordinaterna anges i figur 1 i tillägget till bilaga 4.
Tabell III
|
Intervall för horisontell sätesinställning |
Δx |
|
108–120 mm |
– 13 mm |
|
121–132 mm |
– 22 mm |
|
133–145 mm |
– 32 mm |
|
146–158 mm |
– 42 mm |
|
mer än 158 mm |
– 48 mm |
5.4 Korrigering för andra konstruktivt bestämda ryggstödsvinklar än 25°
I tabell IV anges ytterligare korrigeringar som ska göras av X- och Z-koordinaterna för varje P-punkt och varje V-punkt när den konstruktivt bestämda ryggstödsvinkeln inte är 25°. Positiv riktning för koordinaterna anges i figur 1 i tillägget till bilaga 4.
Tabell IV
|
Ryggstödsvinkel (i °) |
Horisontella koordinater Δx |
Vertikala koordinater Δz |
Ryggstödsvinkel (i °) |
Horisontella koordinater Δx |
Vertikala koordinater Δz |
|
5 |
– 186 mm |
28 mm |
23 |
– 18 mm |
5 mm |
|
6 |
–177 mm |
27 mm |
24 |
– 9 mm |
3 mm |
|
7 |
– 167 mm |
27 mm |
25 |
0 mm |
0 mm |
|
8 |
– 157 mm |
27 mm |
26 |
9 mm |
– 3 mm |
|
9 |
– 147 mm |
26 mm |
27 |
17 mm |
– 5 mm |
|
10 |
– 137 mm |
25 mm |
28 |
26 mm |
– 8 mm |
|
11 |
– 128 mm |
24 mm |
29 |
34 mm |
– 11 mm |
|
12 |
– 118 mm |
23 mm |
30 |
43 mm |
– 14 mm |
|
13 |
– 109 mm |
22 mm |
31 |
51 mm |
– 18 mm |
|
14 |
– 99 mm |
21 mm |
32 |
59 mm |
– 21 mm |
|
15 |
– 90 mm |
20 mm |
33 |
67 mm |
– 24 mm |
|
16 |
– 81 mm |
18 mm |
34 |
76 mm |
– 28 mm |
|
17 |
– 72 mm |
17 mm |
35 |
84 mm |
– 32 mm |
|
18 |
– 62 mm |
15 mm |
36 |
92 mm |
– 35 mm |
|
19 |
– 53 mm |
13 mm |
37 |
100 mm |
– 39 mm |
|
20 |
– 44 mm |
11 mm |
38 |
108 mm |
– 43 mm |
|
21 |
– 35 mm |
9 mm |
39 |
115 mm |
– 48 mm |
|
22 |
– 26 mm |
7 mm |
40 |
123 mm |
– 52 mm |
5.5 E-punkternas läge
5.5.1 Punkterna E1 och E2 ligger bägge 104 mm från P1.
E2 ligger 65 mm från E1 (se figur 4 i tillägget till bilaga 4).
5.5.2 Den räta linjen mellan E1 and E2 roteras kring P1 tills tangenten mellan E1 och den yttre kanten av tvärsnitt 2 av A-pelaren på förarsidan ligger i rät vinkel mot den räta linjen E1–E2 (se figur 3 i tillägget till bilaga 4).
5.5.3 E3 och E4 ligger bägge 104 mm från P2. E3 ligger 65 mm från E4 (se figur 4 i tillägget till bilaga 4).
5.5.4 Den räta linjen mellan E3 and E4 roteras kring P2 tills tangenten mellan E4 och den yttre kanten av tvärsnitt 2 av A-pelaren på passagerarsidan ligger i rät vinkel mot den räta linjen E3–E4 (se figur 3 i tillägget till bilaga 4).
6. PROVNINGSFÖRFARANDE
6.1 Förarens siktfält
6.1.1 De inbördes förhållandena mellan fordonets primära referensmärken och det tredimensionella referenssystemet ska bestämmas enligt förfarandet i bilaga 4.
6.1.2 Läget för punkterna V1 och V2 ska bestämmas med avseende på R-punkten enligt det tredimensionella referenssystemets XYZ-koordinater och enligt tabell I i punkt 5.2.2 och tabell IV i punkt 5.4. Vindrutans referenspunkter ska därefter bestämmas med utgångspunkt i de korrigerade V-punkterna enligt punkt 5.1.1.
6.1.3 Det inbördes förhållandet mellan P-punkterna, R-punkten och mittlinjen i förarens sittläge, uttryckt med det tredimensionella referenssystemets XYZ-koordinater, ska bestämmas utifrån tabellerna II och III i punkt 5.3. Korrigeringen för andra konstruktivt bestämda ryggstödsvinklar än 25° anges i tabell IV i punkt 5.4.
6.1.4 Den skymda vinkeln (se punkt 5.1.2) ska mätas i de lutande planen, i enlighet med figur 2 i tillägget till bilaga 4. Förhållandet mellan P1 och P2, vilka är förbundna med E1 och E2 respektive E3 och E4, visas i figur 5 i tillägget till bilaga 4.
6.1.4.1 Den räta linjen E1–E2 ska bestämmas enligt punkt 5.5.2. Den vinkel som A-pelaren skymmer på förarsidan ska mätas i enlighet med punkt 5.1.2.1.1.
6.1.4.2 Den räta linjen E3–E4 ska bestämmas enligt punkt 5.5.4. Den vinkel som A-pelaren skymmer på passagerarsidan ska därefter mätas i enlighet med punkt 5.1.2.1.2.
6.1.5 Tillverkaren får mäta den skymda vinkeln antingen på fordonet eller på ritningarna. Om tvivel råder får den tekniska tjänsten kräva att provningarna utförs på fordonet.
7. ÄNDRING AV FORDONSTYP OCH UTÖKNING AV GODKÄNNANDE
7.1 Varje ändring av den fordonstyp som definieras i punkt 2.2 ska anmälas till den typgodkännandemyndighet som godkänt fordonstypen. Typgodkännandemyndigheten får då antingen
|
7.1.1 |
anse att ändringarna inte påverkar villkoren för beviljande av godkännandet negativt och bevilja ett utökat godkännande, eller |
|
7.1.2 |
anse att ändringarna påverkar villkoren för beviljande av godkännandet och kräva ytterligare provningar eller kontroller innan ett utökat godkännande beviljas. |
7.2 De parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska med hjälp av det förfarande som anges i punkt 4.3 underrättas om huruvida godkännande beviljats eller ej, och ska då också få information om vilka ändringar som gjorts.
7.3 Typgodkännandemyndigheten ska underrätta övriga parter i överenskommelsen om utökningen med hjälp av det meddelandeformulär som finns i bilaga 2 till dessa föreskrifter. Den ska tilldela varje sådan utökning ett serienummer, kallat utökningsnummer.
8. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
8.1 Förfarandena avseende produktionsöverensstämmelse ska överensstämma med de allmänna bestämmelser som anges i tillägg 2 till överenskommelsen (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2) och uppfylla följande krav:
8.2 Ett fordon som godkänts enligt dessa föreskrifter ska vara tillverkat så att det överensstämmer med den godkända typen genom att kraven i punkt 5 uppfylls.
8.3 Den typgodkännandemyndighet som beviljat godkännandet får när som helst granska överensstämmelsen hos de kontrollmetoder som är tillämpliga på varje produktionsenhet. Dessa inspektioner ska normalt utföras vartannat år.
9. PÅFÖLJDER VID BRISTANDE PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
9.1 Ett godkännande som beviljats för en fordonstyp enligt dessa föreskrifter får återkallas om kraven i punkt 8 inte är uppfyllda.
9.2 Om en part i överenskommelsen återkallar ett godkännande som den tidigare har beviljat, ska den genast meddela övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter detta med hjälp av ett meddelandeformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.
10. SLUTGILTIGT UPPHÖRANDE AV PRODUKTIONEN
En innehavare av ett godkännande som slutgiltigt upphör med sin produktion av en fordonstyp som godkänts i enlighet med dessa föreskrifter ska meddela detta till den typgodkännandemyndighet som beviljade godkännandet, vilken i sin tur genast ska underrätta de övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter om detta, med hjälp av ett meddelandeformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.
11. NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER FÖR TYPGODKÄNNANDEMYNDIGHETER OCH FÖR DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR ATT UTFÖRA GODKÄNNANDEPROVNINGAR
De parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela Förenta nationernas sekretariat namn- och adressuppgifter för de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprovningar och för de typgodkännandemyndigheter som beviljar godkännande och till vilka formulär om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat godkännande ska sändas.
12. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
12.1 Från och med den dag då ändringsserie 01 officiellt träder i kraft får ingen av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja godkännanden enligt dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 01.
12.2 Med början 24 månader efter den dag då ändringsserie 01 till dessa föreskrifter träder i kraft får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja godkännanden om den fordonstyp som ska godkännas uppfyller kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 01.
12.3 De parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter får inte vägra att bevilja utökningar av godkännanden av befintliga typer som har beviljats i enlighet med dessa föreskrifter i deras ursprungliga lydelse.
12.4 Typgodkännanden av fordon i enlighet med dessa föreskrifter i deras ursprungliga lydelse ska förbli giltiga även efter det att ändringsserie 01 har trätt i kraft. De parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska fortsätta att godta dem.
12.5 Utan hinder av ovanstående övergångsbestämmelser är parter i överenskommelsen vars tillämpning av dessa föreskrifter träder i kraft efter den dag då ändringsserie 01 träder i kraft inte skyldiga att godta godkännanden som beviljats i enlighet med dessa föreskrifter i deras ursprungliga lydelse.
(1) Enligt definitionen i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.2, punkt 2 – www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html
(2) Fordonets vikt i körklart tillstånd inkluderar vikten av fordonet och dess kaross med kylvätska, smörjmedel, bränsle, 100 % av övriga vätskor, verktyg, reservhjul och förare. Förarens vikt anses vara 75 kg (fördelat som följer: 68 kg för personens vikt och 7 kg för bagagets vikt i enlighet med ISO-standard 2416:1992). Bränsletanken innehåller 90 % och övriga vätskeförande anordningar (förutom de som är avsedda för spillvatten) 100 % av den kapacitet som tillverkaren uppgett.
(3) Revision 2 av R.E.3 finns tillgänglig som dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.2 i dess ändrade lydelse.
(4) De särskiljande numren för parterna i 1958 års överenskommelse återges i bilaga 3 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.2/Amend.3 – www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html
(5) Enligt definitionen i punkt 2.2 i bilaga 18 till föreskrifter nr 43 om godkännande av säkerhetsglas.
(6) Se punkt 46 i rapporten ECE/TRANS/WP.29/GRSG/88 angående tillämpningsperioden för denna punkt.
BILAGA 2
GODKÄNNANDEMÄRKENAS UTFORMNING
(se punkterna 4.4–4.4.2 i dessa föreskrifter)
Ovanstående godkännandemärke fäst på ett fordon visar att den aktuella fordonstypen har godkänts i Belgien (E6) med avseende på förarens siktfält framåt enligt föreskrifter nr 125. De två första siffrorna i godkännandenumret visar att godkännandet beviljats enligt kraven i föreskrifter nr 125 i deras lydelse enligt ändringsserie 01.
BILAGA 3
Förfarande för att bestämma H-punkten och faktisk bålvinkel för sittlägen i motorfordon (1)
|
Tillägg 1 – |
Beskrivning av den tredimensionella H-punktsmaskinen (3-D H-maskin) (1) |
|
Tillägg 2 – |
Tredimensionellt referenssystem (1) |
|
Tillägg 3 – |
Referensuppgifter avseende sittlägen (1) |
(1) Förfarandet beskrivs i bilaga 1 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3) (dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.2). www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html
BILAGA 4
Metod för att bestämma inbördes förhållanden mellan fordonets primära referensmärken och det tredimensionella referenssystemet
1. FÖRHÅLLANDE MELLAN REFERENSSYSTEMET OCH FORDONETS PRIMÄRA REFERENSMÄRKEN
För kontroll av specifika mått på eller i ett fordon som lämnats in för godkännande enligt dessa föreskrifter ska förhållandet mellan koordinaterna i det tredimensionella referenssystemet, som definieras i punkt 2.3 i dessa föreskrifter och har fastställts i den inledande konstruktionsfasen, och lägena för de primära referensmärkena, som definieras i punkt 2.4 i dessa föreskrifter, fastställas noggrant så att specifika punkter i fordonstillverkarens ritningar kan identifieras på ett fordon som tillverkats enligt de ritningarna.
2. METOD FÖR ATT BESTÄMMA FÖRHÅLLANDE MELLAN REFERENSSYSTEM OCH REFERENSMÄRKEN
För detta ändamål ska ett markreferensplan konstrueras där X-X-mätningen och Y-Y-mätningen har märkts ut. Metoden för detta anges i figur 6 i tillägget till denna bilaga, och referensplanet ska vara en hård, jämn och vågrät yta som fordonet står på och på vilken två mätskalor är ordentligt fastsatta. Mätskalorna ska vara graderade i millimeter med X-X-skalan minst åtta meter lång och Y-Y-skalan minst fyra meter lång. De två skalorna ska anbringas i rät vinkel mot varandra enligt figur 6 i tillägget till denna bilaga. Skalornas skärningspunkt är utgångspunkten.
3. UNDERSÖKNING AV REFERENSPLANET
För att det ska gå att ta hänsyn till smärre ojämnheter i referensplanet eller provningsområdet är det nödvändigt att mäta avvikelserna från utgångspunkten längs både X- och Y-skalan med 250 mm mellanrum och registrera mätvärdena så att korrigeringar kan göras när fordonet kontrolleras.
4. FAKTISK UPPSTÄLLNING FÖR PROVNING
För att det ska gå att ta hänsyn till smärre förändringar i upphängningens höjd o.d. måste det finnas ett sätt att föra referensmärkena till lägen med korrekta koordinater i förhållande till den konstruktivt bestämda uppställningen innan ytterligare mätningar görs. Dessutom ska det vara möjligt att göra mindre justeringar av fordonets placering i sid- och/eller längdled, så att det placeras korrekt i förhållande till referenssystemet.
5. RESULTAT
När fordonet har placerats korrekt i förhållande till referenssystemet och den konstruktivt bestämda uppställningen är det enkelt att bestämma läget för de punkter som behövs för att undersöka kraven för sikt framåt.
Provningsmetoder för att göra dessa bestämningar kan omfatta användning av teodoliter, ljuskällor eller skugganordningar, eller någon annan metod som kan påvisas ge likvärdiga resultat.
TILLÄGG
Figur 1
Bestämning av V-punkter
|
(1) |
Linje som följer fordonets längsgående mittplan. |
|
(2) |
Linje som följer det vertikalplan som går genom R. |
|
(3) |
Linje som följer det vertikalplan som går genom V1 och V2. |
Figur 2
Observationspunkter för A-pelarna
Figur 3
Skymda vinklar
Text av bilden
Figur 4
Utvärdering av hinder i förarens direkta siktfält framåt i 180°
Figur 5
Måttritning som visar E-punkternas och P-punkternas inbördes lägen
Figur 6
Vågrätt arbetsutrymme
Text av bilden
Figur 7
Definition av området S
(punkt 5.1.3.2 i dessa föreskrifter)
Text av bilden
