16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/1

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/1

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/2

(1)

I rådets förordning (EU) 2017/127 (2) fastställs kvoter för 2017.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2017 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/4

(1)

I rådets förordning (EU) 2017/127 (2) fastställs kvoter för 2017.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2017 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/6

(1)

I rådets förordning (EU) 2017/127 (2) fastställs kvoter för 2017.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2017 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/8

(1)

I rådets förordning (EU) 2016/2285 (2) fastställs kvoter för 2017.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2017 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/10

(1)

I rådets förordning (EU) 2016/2285 (2) fastställs kvoter för 2017.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2017 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/12

(1)

I rådets förordning (EU) 2016/2285 (2) fastställs kvoter för 2017.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2017 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/14

(1)

I rådets förordning (EU) 2017/127 (2) fastställs kvoter för 2017.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2017 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/16

(1)

I rådets förordning (EU) 2017/127 (2) fastställs kvoter för 2017.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2017 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/18

(1)

I rådets förordning (EU) 2017/127 (2) fastställs kvoter för 2017.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2017 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/20

(1)

I rådets förordning (EU) 2017/127 (2) fastställs kvoter för 2017.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2017 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/22

(1)

I syfte att fastställa de kvantiteter skummjölkspulver som omfattas av det anbudsförfarande som inletts genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2080 (3), anges i artikel 1 i den förordningen en tidsfrist för när skummjölkspulvret måste ha inkommit till offentlig lagring.

(2)

Mot bakgrund av den aktuella situationen på marknaden för mjölk och mjölkprodukter när det gäller prisåterhämtningen och de omfattande interventionslagren är det lämpligt att göra en ytterligare volym skummjölkspulver tillgänglig för försäljning genom att ändra datumet för inlagring.

(3)

Genomförandeförordning (EU) 2016/2080 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

För att skummjölkspulvret ska göras tillgängligt för försäljning utan dröjsmål bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/24

(1)

Rådet har genom beslut av den 12 juli 2016, enligt artikel 126.8 i fördraget, fastställt att inga effektiva åtgärder har vidtagits av Portugal för att korrigera det alltför stora underskottet med anledning av rådets rekommendation av den 21 juni 2013 enligt artikel 126.7 i fördraget.

(2)

Till följd av rådets beslut av den 12 juli 2016, enligt vilket Portugal inte har vidtagit effektiva åtgärder för att korrigera det alltför stora underskottet, bör kommissionen rekommendera att rådet förelägger böter.

(3)

De böter som Portugal ska föreläggas bör i princip uppgå till 0,2 % av landets BNP det föregående året, men rådet kan sätta ned beloppet eller avstå från föreläggandet om det föreligger exceptionella ekonomiska omständigheter eller efter en motiverad begäran från den berörda medlemsstaten.

(4)

Portugals BNP uppgick 2015 till 179,37 miljarder EUR och 0,2 % av denna BNP motsvarar 358 738 200 EUR.

(5)

I enlighet med artikel 2.3 i förordning (EU) nr 1173/2011 avses med exceptionella ekonomiska omständigheter omständigheter där ett underskott i den offentliga sektorns finanser anses överskrida referensvärdet undantagsvis, i den mening som avses i artikel 126.2 a andra strecksatsen i fördraget, på så sätt som anges i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (2). Enligt sistnämnda förordning ska ett sådant underskott anses överskrida referensvärdet undantagsvis när det orsakas i) av en ovanlig händelse utanför den berörda medlemsstatens kontroll som har stor inverkan på den offentliga sektorns finansiella ställning, eller ii) av en allvarlig konjunkturnedgång, dvs. en negativ årlig BNP-tillväxt eller ett ackumulerat produktionsbortfall under en långvarig period med mycket låg årlig BNP-tillväxt i förhållande till dess potential.

(6)

En utvärdering av tillämpningen av de ovannämnda villkoren för Portugal ger följande slutsatser:

(7)

Därför föreligger inga exceptionella ekonomiska omständigheter som skulle motivera en nedsättning av bötesbeloppet.

(8)

Den 18 juli 2016 lämnade Portugal in en motiverad begäran till kommissionen om att rekommendera rådet att bötesbeloppet fastställs till noll. Till stöd för sin begäran angav Portugal följande skäl:

Portugal erinrar om den betydande finanspolitiska konsolidering och de strukturreformer som genomförts under det senaste ekonomiska anpassningsprogrammet. Portugal bekräftar också sitt starka åtagande att komma till rätta med det alltför stora underskottet under 2016, inklusive åtagandet om att vid behov vidta åtgärder för att korrigera budgetavvikelser, och att genomföra en finanspolitisk anpassning år 2017 i linje med den finanspolitiska landsspecifika rekommendation som rådet antog den 12 juli 2016. Portugal anser att tillämpningen av sanktioner skulle inverka negativt på möjligheterna att uppnå budgetmålen att korrigera det alltför stora underskottet under detta år. Portugal pekar också på ekonomisk-politiska åtaganden, i synnerhet när det gäller stabiliseringen av det finansiella systemet och de åtgärder som presenterats i det nationella reformprogrammet för 2016. Slutligen anser Portugal att alla former av sanktioner skulle vara olämpliga i det nuvarande europeiska och internationella sammanhanget, särskilt med tanke på de stora osäkerheter som härrör från resultatet av folkomröstningen i Förenade kungariket om medlemskap i unionen.

(9)

En bedömning av de ovannämnda argumenten leder till nedanstående överväganden.

(10)

Även om Portugal inte vidtog effektiva åtgärder för att åtgärda det alltför stora underskottet i enlighet med rådets rekommendation av den 21 juni 2013, var den sammanlagda finanspolitiska korrigeringen från 2010 till 2014 verkligen mycket stor. Minskningen av det nominella underskottet, exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, med mer än 5 % av BNP, berodde på en förbättring av det strukturella saldot med mer än 6 %. Denna utveckling avstannade dock efter slutförandet av det ekonomiska programmet, såsom påpekas i rådets beslut av den 12 juli 2016. Den finanspolitiska korrigeringen har åtföljts av omfattande strukturreformer inom ramen för anpassningsprogrammet som framgångsrikt slutfördes i juni 2014, vilket har lagt grunden för en mer solid ekonomisk återhämtning. Betydande utmaningar kvarstår, eftersom den fortsatt höga offentliga och privata skuldsättningen är en börda för ekonomin, och den fortsatt höga arbetslösheten hämmar ekonomisk anpassning.

(11)

De portugisiska myndigheternas åtagande att korrigera det alltför stora underskottet under 2016 och att följa den finanspolitiska landsspecifika rekommendationen 2017 är ett viktigt tecken på att regeringen har för avsikt att följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler. För 2016 upprepar regeringen sitt åtagande i Eurogruppen den 11 februari 2016 att, när så är nödvändigt, anta finanspolitiska åtgärder för att korrigera potentiella avvikelser från budgetgenomförandet. Regeringen åtar sig även att bibehålla frysningen av vissa anslag uppgående till 0,2 % av BNP enligt stabilitetsprogrammet. Bilagan till den motiverade begäran av den 18 juli 2016 innehåller ytterligare information om hur dessa anslag kan användas, vilket gör åtagandet att inte använda anslagen så länge som frysningen behövs mer trovärdigt. För det första anges det att anslagen har öronmärkts för offentliga institutioner vars finansiering redan har ökat jämfört med 2015; det är därför möjligt att de inte begär mer stöd. För det andra måste offentliga förvaltningar för att få tillgång till dessa budgetanslag uppvisa regleringsbrev som kräver uttryckligt godkännande av finansministern. Dessa anslag är slutligen även utöver redan budgeterade anslag och reserver som också kräver godkännande.

(12)

När det gäller den varaktiga korrigeringen av det alltför stora underskottet, särskilt budgeten för 2017, hänvisar den motiverade begäran av den 18 juli 2016 huvudsakligen till det kommande utkastet till budgetplan som ska lämnas in i oktober 2016, och Portugal åtar sig att efterkomma den finanspolitiska landsspecifika rekommendationen, i vilken det uppställs krav på en strukturell anpassning på minst 0,6 % av BNP. Detta är en förbättring jämfört med den strukturella anpassning på endast 0,35 % av BNP som anges i stabilitetsprogrammet för 2017, medan de specifika anpassningsåtgärderna ännu inte fastställts.

(13)

När det gäller de negativa effekter som sanktioner påstås medföra för korrigeringen av det alltför stora underskottet 2016, begränsas böterna enligt artikel 6.1 i förordning (EU) nr 1173/2011 till 0,2 % av BNP, ett belopp som är tillräckligt lågt för att vara förenligt med korrigeringen av det alltför stora underskottet. Dessutom skulle eventuella böter inte påverka förändringen av det strukturella saldot.

(14)

Åtagandet att gå vidare med strukturreformer på den ekonomiska politikens centrala områden, och med åtgärder för att stabilisera banksystemet, är välkommet, eftersom sådana reformer också ingår i de relevanta landsspecifika rekommendationer som riktats till Portugal. När det gäller andra strukturreformer som planeras för 2016 och framåt, i likhet med dem som är avsedda att förbättra företagsklimatet eller ta itu med underkapitalisering för företag, avviker de angivna åtgärderna inte väsentligt från dem som presenterades redan i det nationella reformprogrammet för 2016. Även om dessa reformer i princip är sunda, omfattas de av genomföranderisker. Slutligen hänvisas det i bilagan till den motiverade begäran av den 18 juli 2016 uttryckligen till behovet att fastställa ett program för att minska antalet nödlidande lån.

(15)

När det gäller beslutets lämplighet i det rådande europeiska och internationella läget är Europeiska rådet fullt medvetet om den ökade osäkerheten i dagsläget, i synnerhet med hänsyn till resultatet av folkomröstningen i Förenade kungariket om medlemskap i unionen.

(16)

Mot bakgrund av Portugals motiverade begäran av den 18 juli 2016 och med beaktande av föregående punkter, framför allt den finanspolitiska anpassningen som genomförts inom ramen för det ekonomiska anpassningsprogrammet, som åtföljdes av omfattande strukturreformer, nämligen åtagandena i) att, när så är nödvändigt, anta finanspolitiska åtgärder för att korrigera potentiella avvikelser i genomförandet av budgeten 2016, ii) att genomföra en ytterligare strukturell anpassning med 0,25 % av BNP 2017 jämfört med den justering på 0,35 % av BNP som anges i stabilitetsprogrammet från april 2016, och iii) att genomföra strukturreformer på centrala områden, med hänsyn till befintliga utmaningar, inbegripet åtgärder för att stabilisera banksystemet, anses de skäl som lagts fram av Portugal motivera att rådet avstår från att förelägga böterna på 0,2 % av BNP.

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/27

(1)

Rådet har genom beslut av den 12 juli 2016, enligt artikel 126.8 i fördraget, fastställt att inga effektiva åtgärder har vidtagits av Spanien för att korrigera det alltför stora underskottet med anledning av rådets rekommendation av den 21 juni 2013 enligt artikel 126.7 i fördraget.

(2)

Till följd av rådets beslut av den 12 juli 2016, enligt vilket Spanien inte har vidtagit effektiva åtgärder för att korrigera det alltför stora underskottet, bör kommissionen rekommendera att rådet förelägger böter.

(3)

De böter som Spanien ska föreläggas bör i princip uppgå till 0,2 % av dess BNP det föregående året, men rådet kan sätta ned beloppet eller avstå från föreläggandet om det föreligger exceptionella ekonomiska omständigheter eller efter en motiverad begäran från den berörda medlemsstaten.

(4)

Spaniens BNP uppgick 2015 till 1 081,19 miljarder EUR och 0,2 % av denna BNP motsvarar 2 162,38 miljoner EUR.

(5)

I enlighet med artikel 2.3 i förordning (EU) nr 1173/2011 avses med exceptionella ekonomiska omständigheter omständigheter där ett underskott i den offentliga sektorns finanser anses överskrida referensvärdet undantagsvis, i den mening som avses i artikel 126.2 a andra strecksatsen i fördraget, på så sätt som anges i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (2). Enligt sistnämnda förordning ska ett sådant underskott anses överskrida referensvärdet undantagsvis när det orsakas i) av en ovanlig händelse utanför den berörda medlemsstatens kontroll som har stor inverkan på den offentliga sektorns finansiella ställning, eller ii) av en allvarlig konjunkturnedgång, dvs. en negativ årlig BNP-tillväxt eller ett ackumulerat produktionsbortfall under en långvarig period med mycket låg årlig BNP-tillväxt i förhållande till dess potential.

(6)

En utvärdering av tillämpningen av de ovannämnda villkoren för Spanien ger följande slutsatser:

(7)

Därför föreligger inga exceptionella ekonomiska omständigheter som skulle motivera en nedsättning av bötesbeloppet.

(8)

Den 13 juli 2016 lämnade Spanien in en motiverad begäran till kommissionen om att rekommendera rådet att bötesbeloppet fastställs till noll. Till stöd för sin begäran angav Spanien följande skäl:

Spanien erinrar om sina viktiga framsteg i genomförandet av en omfattande reformagenda, trots en mycket svår ekonomisk situation, som visade sig vara avgörande för en stark återhämtning av den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen samt korrigeringen av de samlade obalanserna. Man framhåller också den betydande finanspolitiska insats som genomförts i efterdyningarna av krisen och de negativa effekterna av låg och till och med negativ inflation för den finanspolitiska anpassningen och ekonomin som helhet. Metodologiska frågor behandlas också, vad gäller den påstådda oförmågan hos den nuvarande metoden för att bedöma efterlevnad av stabilitets- och tillväxtpakten, att ta hänsyn till negativa inflationsöverraskningar eller att korrekt mäta den potentiella BNP-tillväxten i Spanien. Slutligen redovisas åtgärder och åtaganden för att minska det offentliga underskottet 2016 och åtagandet att korrigera det alltför stora underskottet senast 2017 bekräftas.

(9)

En bedömning av de ovannämnda argumenten leder till nedanstående överväganden.

(10)

Den spanska ekonomin har genomgått en betydande omvandling under de senaste åren, delvis tack vare reformer som genomförts i en svår ekonomisk situation och som bidrog till att minska befintliga stelheter på arbets- och produktmarknaderna. Det framgångsrika slutförandet av programmet för finansiellt stöd till rekapitaliseringen av finansinstitut i Spanien i början av 2014 och de stora strukturreformer som genomförts parallellt skapade en solid grund för ekonomisk återhämtning. Även efter det att programmet slutförts fortsatte Spanien att genomföra strukturreformer, inbegripet en reform av insolvensreglerna, slutförandet av banksektorns omstrukturering, reformen av den offentliga förvaltningen och inrättandet av ett oberoende finanspolitiskt råd. Med hjälp av den monetära politiken och ett förstärkt ramverk för styrning av euroområdet banade detta vägen för återvändande kapitalinflöden och förbättrade ekonomiska villkor. I takt med att tillväxten återvände under andra halvåret 2013 ökade den interna och externa ombalanseringen, också tack vare ökad konkurrenskraft till följd av reformerna. Återhämtningen åtföljs av många nya arbetstillfällen, med stöd av en fortsatt återhållsam löneutveckling och arbetsmarknadsreformernas inverkan. Trots framstegen med ombalansering av ekonomin kvarstår betydande utmaningar, eftersom fortsatt hög privat och offentlig skuldsättning som återspeglas i den mycket höga nivån på nettoutlandsskulden utsätter Spanien för risker som härrör från förändringar i marknadens förtroende, och en fortsatt hög arbetslöshet hämmar den ekonomiska anpassningen.

(11)

Även om Spanien inte vidtog effektiva åtgärder för att åtgärda det alltför stora underskottet i enlighet med rådets rekommendation av den 21 juni 2013, bör det tillstås att Spanien redan hade gjort betydande finanspolitiska insatser för att korrigera sitt alltför stora underskott i budgeten för 2012 och, i mindre utsträckning, för 2013. Den konsolideringströtthet som framhölls i rådets beslut av den 12 juli 2016 följde efter dessa betydande finanspolitiska strukturåtgärder och inträffade efter svåra ekonomiska förhållanden som påverkade den sociala sammanhållningen. Trots den starka uppgången i ekonomin sedan tredje kvartalet 2013, fick Spanien uppleva fortsatta ogynnsamma ekonomiska förhållanden under den period som omfattades av rådets senaste rekommendation. Produktionsgapet nådde – 8,5 % av potentiell BNP år 2013 och det var trots snabba förbättringar i huvudsak negativt, – 4,0 %, under 2015. Arbetslösheten nådde som mest 26,1 % under 2013 och social utestängning och ojämlikhet förvärrades till följd av krisen, vilket innebar att den totala andelen människor som riskerar fattigdom eller social utestängning ökade till 29,2 % 2014, en av de högsta andelarna i unionen.

(12)

Även om vissa av de åtgärder som vidtagits under de senaste åren har haft en direkt negativ inverkan på de offentliga finanserna, kan de i detta sammanhang bidra till tillväxt och sysselsättning på medellång till lång sikt, vilket i sin tur kan bidra till de offentliga finansernas hållbarhet. Undantag från sociala avgifter och rabatter bidrog till det ihållande allmänna underskottet i de offentliga finanserna, men de stödde i viss utsträckning den sociala sammanhållningen genom att de var inriktade på låginkomsttagare, mindre kvalificerade arbetstagare och nya fasta anställningar. De skattereformer som antogs i slutet av 2014, även om de är underfinansierade, syftar till att göra skattesystemet mer tillväxtvänligt samt förbättra skatteförvaltningen och göra beskattningen mer rättvis.

(13)

För 2016 har den spanska regeringen i sin egenskap av expeditionsregering vidtagit underskottsminskande åtgärder i enlighet med kommissionens rekommendation av den 9 mars 2016 om de åtgärder som Spanien ska vidta för att säkerställa en snabb korrigering av det alltför stora underskottet, vilket är välkommet. Särskilt ska nämnas att regeringen, i syfte att genomföra bestämmelser i inhemsk lagstiftning för att stärka budgetdisciplinen i regionala förvaltningar, den 6 april krävde att 12 regionala förvaltningar skulle godkänna nedskärningar i budgetanslagen för att säkerställa att deras underskottsmål för 2016 uppfylldes. Även om nedskärningarna i utgifterna för 2016 som hittills antagits av dessa regionala förvaltningar är betydligt lägre än det förväntade belopp som rapporteras i 2016 års stabilitetsprogram, har Spaniens centrala regering godkänt nedskärningar av budgetanslag motsvarande cirka 0,2 % av BNP. Den 13 juli kungjorde den spanska expeditionsregeringen sitt åtagande att införa ytterligare välkomna underskottsminskande åtgärder. På intäktssidan är avsikten att ändringar av bolagsskatten, vilka ska antas så snart den nya regeringen har bildats, ska kunna användas för att kompensera för den förlust av intäkter på ungefär 0,5 % av BNP som förväntas för 2016 efter ändringarna av förordningen om förskottsbetalningar (pagos fraccionados) av bolagsskatten, för att säkerställa att bolagsskatteinkomsterna når upp till den nivå som förväntades i 2016 års stabilitetsprogram. På utgiftssidan kan den tidigareläggning av datumet för avslutande av centralregeringens räkenskapsår, som antogs den 14 juli, bidra till att begränsa utgifterna under andra halvåret 2016. Dessa åtgärder omfattas emellertid fortfarande för betydande genomföranderisker, särskilt när det gäller parlamentets snabba antagande av ändringar av bolagsskatten och huruvida de kommer att räcka för att kompensera det förväntade underskottet i skatteinkomsterna från bolagsskatten. Regeringen har även åtagit sig att vidta ytterligare åtgärder mot skattebedrägeri.

(14)

Spaniens motiverade begäran till kommissionen framhåller också de negativa effekterna av låg och till och med negativ inflation för den finanspolitiska anpassningen och ekonomin som helhet. Såsom även framförs i rådets beslut av den 12 juli 2016 var den spanska inflationen (mätt med BNP-deflatorn) för perioden 2013–2015 mycket riktigt betydligt lägre än i det makroekonomiska huvudscenario som låg till grund för rekommendationen (den var t.o.m. negativ under 2014, – 0,4 %). Den negativa effekten av en låg eller till och med negativ inflation för Spaniens finanspolitiska resultat uppvägdes emellertid i stort sett av högre real BNP-tillväxt än väntat.

(15)

Spanien tar också upp metodologiska frågor vad gäller den påstådda oförmågan hos den nuvarande metoden för att bedöma effektiva åtgärder att ta hänsyn till negativa inflationsöverraskningar eller att korrekt mäta den potentiella BNP-tillväxten i Spanien. När det gäller den eventuella underskattningen av den strukturella insats som genomförts i Spanien ska man komma ihåg att kommissionen vid beräkningen av den potentiella tillväxten tillämpar den gemensamt överenskomna produktionsfunktionsmetoden, som godkänts av rådet. Vad gäller effekterna av negativ inflation, medger kommissionen i sin analys att den metod som överenskommits för budgetövervakning – och på grundval av korrigeringen av det nominella saldot med hjälp av tillväxtprognoser – vid en negativ inflationschock kan leda till en underskattning av den strukturella insatsen. Denna strategi kompletteras emellertid av en så kallad bottom-up-mätning av den finanspolitiska insatsen, som bedömer om utgiftsmål har uppnåtts och om de planerade diskretionära åtgärderna på inkomstsidan har genomförts. Till skillnad från förändringen i det strukturella saldot, kommer denna bottom up-mätningen sannolikt att överskatta den finanspolitiska insatsen efter en disinflationschock. I Spaniens fall visar även användningen av en sådan bottom-up-metod att ingen samlad insats gjordes under 2013–2015, i strid med den kumulativa strukturella insats på 3,0 % av BNP som rekommenderats.

(16)

Mot bakgrund av Spaniens motiverade begäran och med beaktande av föregående punkter, framför allt de djupgående strukturreformer som genomförts av Spaniens regering sedan 2012 och som fortfarande pågår, det svåra ekonomiska klimatet under den period som omfattas av rådets rekommendation från juni 2013, de åtaganden som den spanska expeditionsregeringen tillkännagett i sin motiverade begäran, tillsammans med de konsolideringsåtgärder som vidtogs efter kommissionens rekommendation av den 9 mars 2016 om de åtgärder som Spanien ska vidta för att säkerställa en snabb korrigering av det alltför stora underskottet, anses det motiverat att avstå från att förelägga böterna på 0,2 % av BNP.

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/31

(1)

Erfarenheterna från tillämpningen av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/789 (2), särskilt sedan det senast ändrades genom genomförandebeslut (EU) 2016/764 (3), har visat att flera ytterligare åtgärder behöver vidtas och att vissa bestämmelser i det beslutet bör anpassas för att säkerställa en mer effektiv strategi för att förhindra ytterligare introduktion i och spridning inom unionen av Xylella fastidiosa (Wells et al.) (nedan kallad den angivna skadegöraren).

(2)

Även om undersökningar måste genomföras utifrån den riskbedömning som görs på medlemsstatsnivå har erfarenheterna visat att undersökningarna bör genomföras grundligare och mer harmoniserat för att säkerställa att alla medlemsstater uppnår samma försiktighetsnivå avseende den angivna skadegöraren. När medlemsstaterna genomför dessa undersökningar bör de därför beakta de relevanta tekniska riktlinjer som kommissionen utfärdat.

(3)

Enligt internationella standarder är identifieringen av den angivna skadegöraren mest tillförlitlig om den baseras på minst två olika tester som är baserade på olika biologiska principer eller inriktade på olika delar av genomet. Förteckningen över dessa tester bör finnas tillgänglig i en kommissionsdatabas som bör vara offentlig för att säkerställa insyn. Eftersom identifieringen av den angivna skadegöraren utanför de avgränsade områdena kräver att testerna har olika känslighetsnivåer bör det finnas särskilda tester för avgränsade områden och för andra områden än avgränsade områden.

(4)

Med hänsyn till behovet av insyn bör medlemsstaterna offentliggöra sina nationella beredskapsplaner på internet.

(5)

Den vetenskapliga dokumentation som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) hänvisar till i sitt vetenskapliga yttrande från januari 2015 (4) indikerar möjligheten till genetisk rekombination mellan olika underarter av den angivna skadegöraren vilka påträffats i andra delar av världen, vilket drabbar nya växtarter som aldrig tidigare befunnits vara infekterade med de berörda underarterna. För att säkerställa en mer förebyggande strategi, och mot bakgrund av att olika underarter nyligen har rapporterats inom unionen, är det viktigt att förtydliga att om mer än en underart av den angivna skadegöraren har påträffats i ett område bör området avgränsas med avseende på den angivna skadegöraren och alla dess möjliga underarter. Dessutom bör den berörda medlemsstaten, i väntan på att förekomsten av en underart fastställs, av försiktighetsskäl också avgränsa området med avseende på den angivna skadegöraren och alla dess möjliga underarter.

(6)

Erfarenheterna har visat att när undersökningar inom buffertzonerna genomförs måste fördelningen av resurserna prioriteras i förhållande till den fytosanitära risknivån. Det är därför proportionerligt att fastställa att respektive undersökning i buffertzonerna ska grundas på ett rutnät uppdelat i kvadrater på 100 × 100 m inom en zon som är minst 1 km bred runt den angripna zonen, och ett rutnät som är uppdelat i kvadrater på 1 km × 1 km inom resten av buffertzonen.

(7)

Utifrån nuvarande erfarenheter och i linje med den vetenskapliga dokumentation som rapporterats av Efsa innebär ett omedelbart avlägsnande av alla värdväxter, oavsett deras hälsotillstånd, som finns inom en radie på 100 m runt de infekterade växterna, att chansen att utrota den angivna skadegöraren ökar. I jämförelse med åtgärderna vid inneslutning, då avlägsnandet av växter begränsas till dem som befunnits vara infekterade och endast om de finns i vissa delar av det avgränsade området, innebär avlägsnandet av alla värdväxter en bättre garanti gentemot asymtomatiska infektioner och därmed för den angivna skadegörarens status i området. Det är därför proportionerligt att minska buffertzonens bredd runt det angripna området från 10 km till 5 km i samtliga fall där det avgränsade området har upprättats i utrotningssyfte. Denna bredd ska dock fortsatt vara 10 km när det gäller avgränsade områden som upprättats i inneslutningssyfte, eftersom det där krävs en mer förebyggande strategi på grund av att den angivna skadegöraren är mer vanligt förekommande i dessa avgränsade områden.

(8)

Det är också proportionerligt att minska denna buffertzon till 1 km, på vissa villkor som skulle garantera att den angivna organismen inte sprider sig ytterligare, liksom ett omedelbart avlägsnande av infekterade växter och lämplig övervakning av situationen. På samma sätt är det proportionerligt att tillåta att ett avgränsat område upphävs 12 månader efter att det först upprättades, om ett intensivt provtagningsschema antas för att säkerställa den angivna skadegörarens frånvaro i det området.

(9)

För att öka insynen och informera allmänheten om de åtgärder som vidtagits mot den angivna skadegöraren bör medlemsstaterna offentliggöra och uppdatera förteckningen över avgränsade områden inom sina territorier, och kommissionen bör dessutom offentliggöra och uppdatera sin förteckning över de områden som anmälts av medlemsstaterna.

(10)

Erfarenheterna har visat att det är proportionerligt att tillåta att ett avgränsat område inte upprättas om den angivna skadegöraren har påträffats på en plats som bevisligen är fysiskt skyddad mot vektorer för den skadegöraren. Detta är en proportionerlig strategi på grund av den låga risken för att den angivna skadegöraren sprids och den ökade möjligheten att omedelbart eliminera skadegöraren eftersom den förekommer i en kontrollerad miljö.

(11)

Medlemsstaterna bör ha möjlighet att tillåta plantering av vissa eller alla värdväxter i angripna zoner under inneslutning utanför det område på 20 km som gränsar mot buffertzonen, under lämpliga förhållanden, för att säkerställa mer flexibilitet för respektive medlemsstat. I samband med detta bör de ge företräde åt växter som hör till sorter som bedömts vara toleranta eller resistenta mot den angivna skadegöraren, i syfte att minska halten av bakteriellt inokulat inom respektive område.

(12)

För att respektera vissa platsers tradition och historia bör medlemsstaterna ha möjlighet att besluta att värdväxter som officiellt har utsetts till växter av historiskt värde inte behöver avlägsnas om de inte är infekterade med den angivna skadegöraren, även om de befinner sig inom en radie av 100 m runt de växter som har testats och befunnits vara infekterade med den angivna skadegöraren. För att förhindra att de eventuellt infekteras och att den angivna skadegöraren sprids bör de dock omfattas av särskilda villkor.

(13)

För att säkerställa att övervakningen av förekomsten av den angivna skadegöraren i de avgränsade områdena utförs vid lämpliga tidpunkter samt av rättssäkerhetsskäl bör det anges att sådan övervakning och respektive kontroller beaktar de relevanta tekniska riktlinjer som utfärdats av kommissionen.

(14)

Av tydlighets- och rättssäkerhetsskäl är det lämpligt att de infekterade zoner där inneslutningsåtgärder får tillämpas begränsas till att gälla de områden som förtecknas i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2015/789.

(15)

Med beaktande av hur den angivna skadegöraren utvecklas i unionen och av erkännandet av inneslutningsområden också i andra delar av unionen bör avlägsnandet av växterna gälla hela inneslutningsområdet där den angivna skadegöraren enligt officiella undersökningar har påträffats. För att skydda resten av unionens territorium bör de officiella undersökningarna dock genomföras åtminstone i närheten av produktionsanläggningar som har tillstånd att förflytta angivna växter ut ur de avgränsade områdena, i närheten av platser med växter som har särskilt kulturellt, socialt och vetenskapligt värde, och i områden inom den angripna zonen som ligger 20 km från den angripna zonens gräns. Detta krav bör dock inte gälla för öar som helt och hållet är inneslutningsområden och som är belägna mer än 10 km från närmaste landterritorium i unionen, eftersom dessa öar i alla händelser är fysiskt isolerade.

(16)

På grund av den låga fytosanitära risken enligt Efsas bedömning i mars 2016 (5), är det lämpligt att tillåta förflyttning av angivna växter som tillhör sorter som bevisligen inte är mottagliga för en eller flera underarter av den angivna skadegöraren, ut ur de avgränsade områdena utan växtpass som har utarbetats och utfärdats i enlighet med kommissionens direktiv 92/105/EEG (6).

(17)

Baserat på vektorinsekternas spridningskapacitet vid flygning är det lämpligt och mer proportionerligt att tillåta förflyttning av angivna växter från produktionsanläggningar som omges av en zon med en bredd på 100 meter som har varit föremål för kontroller två gånger per år och där samtliga växter som har befunnits ha symtom, eller varit infekterade med den angivna skadegöraren, omedelbart har avlägsnats. För enhetlighetens skull bör en liknande bestämmelse gälla för produktionsanläggningar i tredjeländer där det är känt att den angivna skadegöraren förekommer.

(18)

Erfarenheterna har visat att produktionsanläggningar där värdväxter odlas utanför de avgränsade områdena är föremål för årliga kontroller och, om det förekommer symtom, är föremål för provtagning och testning för att säkerställa en högre konfidensnivå när det gäller den angivna skadegörarens frånvaro. Därför, och i syfte att säkerställa en harmoniserad skyddsnivå inom unionen, bör det antas respektive krav för dessa anläggningar.

(19)

Det har visat sig att arterna Coffea, Lavandula dentata L., Nerium oleander L., Olea europaea L., Polygala myrtifolia L., och Prunus dulcis (Mill.) D.A. Webb upprepade gånger har infekterats med den angivna skadegöraren och utgör ett enkelt sätt för sjukdomen att spridas inom unionen. Även om bakåtspårning fortfarande pågår för att bekräfta ursprunget för de smittade växter som har påvisats i unionen baserat på försiktighetsprincipen, bör dessa angivna växter endast odlas på anläggningar som är föremål för årlig officiell kontroll, provtagning och testning för att bekräfta den angivna skadegörarens frånvaro. Eftersom dessa växter är mer mottagliga för den angivna skadegöraren bör förekomst av skadegöraren fastställas på grundval av minst två positiva tester, varav minst ett ska vara ett molekylärt test som är förtecknat i respektive kommissionsdatabas.

(20)

Ett liknande krav bör gälla för tredjeländer där det ännu inte är känt att den angivna skadegöraren förekommer. När dessa växter förflyttas inom unionen bör professionella aktörer dessutom spara dokumentationen i minst tre år i syfte att säkerställa spårbarhet och uppföljande officiella kontroller om det är relevant.

(21)

I genomförandebeslut (EU) 2015/789 fastställs strikta bestämmelser för förflyttning av vissa växtarter (värdväxter) inom unionen som befunnits vara infekterade av de europeiska isolaten av den angivna skadegöraren. Dessa värdväxter omfattas av strikta villkor, även om de aldrig odlas inom ett avgränsat område.

(22)

Samtidigt har ett tillfälligt tillstånd beviljats för Belgien, Tjeckien, Frankrike och Spanien genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/167 (7), som gör det möjligt att certifiera utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial av de särskilda arter av fruktplantor som anges i bilaga I till rådets direktiv 2008/90/EG (8) och som produceras på friland under icke insektsskyddade förhållanden. Flera av dessa arter, närmare bestämt Juglans regia L., Olea europaea L., Prunus amygdalus Batsch, P. amygdalus × P. persica, P. armeniaca L., P. avium (L.) L., P. cerasus L., P. domestica L., P. domestica × P. salicina, P. dulcis (Mill.) D.A. Webb, P. persica (L.) Batsch, och P. salicina Lindley är kända för att vara mottagliga för europeiska och icke-europeiska isolat av den angivna skadegöraren och förtecknas som ”angivna växter” i bilaga I till genomförandebeslut (EU) 2015/789.

(23)

Med tanke på att den angivna skadegöraren utgör ett nytt hot mot unionens territorium bör godkännandet för den certifiering av detta utgångsmaterial och dessa moderplantor för utgångsmaterial, vilket avviker från kravet på insektsskyddad odling, kompletteras med alternativa fytosanitära garantier, även om växterna inte är belägna i ett område som är avgränsat i enlighet med genomförandebeslut (EU) 2015/789.

(24)

Det utgångsmaterial och de moderplantor för utgångsmaterial som omfattas av genomförandebeslut (EU) 2017/167 bör därför endast förflyttas inom unionens territorium om de åtföljs av ett växtpass. Syftet är att garantera att detta utgångsmaterial och dessa moderplantor för utgångsmaterial, liksom allt förökningsmaterial och alla fruktplantor som produceras, är fria från den angivna skadegöraren. Dessutom bör utgångsmaterialet och moderplantorna för utgångsmaterial bli föremål för okulärbesiktning, provtagning och molekylärtestning för att säkerställa den angivna skadegörarens frånvaro, samtidigt som detta materials och dessa plantors hälsotillstånd bevaras under förökningsprocessen.

(25)

Slutligen bör alla växtarter som av kommissionen har fastställts vara angivna växter sedan den senaste ändringen av genomförandebeslut (EU) 2015/789 föras in i bilaga I till det beslutet.

(26)

Genomförandebeslut (EU) 2015/789 bör därför ändras i enlighet med detta.

(27)

För att de professionella aktörerna och de ansvariga officiella organen ska kunna anpassa sig till de nya kraven för förflyttning av växter avsedda att planteras, utom fröer, av Coffea, Lavandula dentata L., Nerium oleander L., Olea europaea L., Polygala myrtifolia L., och Prunus dulcis (Mill.) D.A. Webb, bör bestämmelsen om detta tillämpas från och med den 1 mars 2018.

(28)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

1.

Artikel 3 ska ersättas med följande:

”Artikel 3

Undersökningar avseende den angivna skadegöraren inom medlemsstaternas territorier och identifiering

1.   Medlemsstaterna ska genomföra årliga undersökningar av förekomsten av den angivna skadegöraren på de angivna växterna inom deras territorium.

Undersökningarna ska genomföras av det ansvariga officiella organet eller under officiell tillsyn av det ansvariga officiella organet. De ska bestå av visuella undersökningar och, vid misstanke om infektion med den angivna skadegöraren, av provtagning och testning. Undersökningarna ska bygga på vedertagna vetenskapliga och tekniska principer samt genomföras vid lämpliga tidpunkter under året då det är möjligt att påvisa den angivna skadegöraren genom okulärbesiktning, provtagning och testning. Vid undersökningarna ska man beakta tillgängliga vetenskapliga och tekniska belägg, biologin hos den angivna skadegöraren och dess vektorer, förekomsten av och biologin hos angivna växter samt all annan lämplig information om förekomsten av den angivna skadegöraren. Man ska också beakta de tekniska riktlinjer för undersökning avseende Xylella fastidiosa som finns på kommissionens webbplats (*1).

2.   Förekomst av den angivna skadegöraren i andra områden än avgränsade områden ska screenas med ett molekylärtest, och vid ett positivt resultat ska dess förekomst identifieras genom att i linje med internationella standarder utföra åtminstone ytterligare ett positivt molekylärtest. Dessa tester ska förtecknas i kommissionens databas över tester för identifiering av den angivna skadegöraren och dess underarter och vara inriktade på olika delar av genomet.

Förekomst av den angivna skadegöraren i avgränsade områden ska screenas med ett test, och vid ett positivt resultat ska dess förekomst identifieras genom att i linje med internationella standarder utföra åtminstone ett positivt molekylärtest. Dessa tester ska förtecknas i kommissionens databas över tester för identifiering av den angivna skadegöraren och dess underarter.

3.   Kommissionen ska förvalta och uppdatera den databas som avses i punkt 2 och göra den tillgänglig för allmänheten.

De tester som förtecknas i den databasen ska delas in i två kategorier, beroende på hur lämpliga de är för identifiering av den angivna skadegöraren och dess underarter i avgränsade områden och i andra områden än avgränsade områden.

(*1)  ’Guidelines for the survey of Xylella fastidiosa (Wells et al.) in the Union territory”, http://ec.europa.eu/food/sites/food/files/plant/docs/ph_biosec_legis_guidelines_xylella-survey.pdf”"

2.

Artikel 3a.4 ska ersättas med följande:

”4.   Medlemsstaterna ska översända sina beredskapsplaner till kommissionen, när kommissionen så begär, och informera alla relevanta professionella aktörer genom offentliggörande på internet.”

3.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

4.

Artikel 5.2 ska ersättas med följande:

”2.   Genom undantag från punkt 1 får den berörda medlemsstaten bevilja tillstånd för plantering av värdväxter i de angripna zoner som förtecknas i bilaga II i vilka inneslutningsåtgärder enligt artikel 7 tillämpas, utom i det område på 20 km som avses i artikel 7.7 c. När den berörda medlemsstaten beviljar dessa tillstånd ska företräde ges åt värdväxter som hör till sorter som bedömts vara resistenta eller toleranta mot den angivna skadegöraren.”

5.

Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

6.

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

7.

Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

8.

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

9.

I artikel 16 ska följande läggas till som andra stycke:

”Växter avsedda att planteras, utom fröer, av Coffea, Lavandula dentata L., Nerium oleander L., Olea europaea L., Polygala myrtifolia L., och Prunus dulcis (Mill.) D.A. Webb får endast föras in till unionen om de har odlats på en plats som är föremål för årlig officiell kontroll med provtagning och testning vid lämpliga tidpunkter som utförs på dessa växter med avseende på förekomst av den angivna skadegöraren i enlighet med internationella standarder, för att bekräfta den angivna skadegörarens frånvaro, enligt ett provtagningsschema som med 99 % tillförlitlighet kan fastställa en förekomst av angripna växter av 5 % och som är inriktat på såväl symtomatiska växter som asymtomatiska växter som finns i närheten av de symtomatiska.”

10.

I artikel 17.4 ska leden c, d och e ersättas med följande:

11.

Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till det här beslutet.

12.

Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga II till det här beslutet.

13.

En ny bilaga, vars text återfinns i bilaga III till det här beslutet, ska läggas till som bilaga III.

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/45

(1)

Den 31 januari 2011 ansökte det norska företaget Calanus AS hos den behöriga myndigheten i Förenade kungariket om att få släppa ut olja från kräftdjuret (marint zooplankton) Calanus finmarchicus, som skördats i norsk ekonomisk zon och Jan Mayen-zonen, på unionsmarknaden som en ny livsmedelsingrediens i den mening som avses i artikel 1.2 e i förordning (EG) nr 258/97.

(2)

Den 21 oktober 2016 utfärdade den behöriga myndigheten i Förenade kungariket sin första utvärderingsrapport. I rapporten drogs slutsatsen att olja från Calanus finmarchicus uppfyller kriterierna för nya livsmedel i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 258/97.

(3)

Kommissionen vidarebefordrade den första utvärderingsrapporten till de andra medlemsstaterna den 8 november 2016.

(4)

Motiverade invändningar framfördes av de andra medlemsstaterna inom den period på 60 dagar som fastställs i artikel 6.4 första stycket i förordning (EG) nr 258/97, främst på grund av otillräcklig information om framställningsprocessen och lagringsstabiliteten samt otillräckliga toxikologiska uppgifter. Sökandens kompletterande förklaringar undanröjde dessa farhågor på ett sätt som medlemsstaterna och kommissionen var nöjda med.

(5)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG (2) fastställs krav för kosttillskott. Användningen av olja från Calanus finmarchicus bör tillåtas utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i det direktivet.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/49

(1)

Genom kommissionens beslut 2009/827/EG (2) tillåts i enlighet med förordning (EG) nr 258/97 att chiafrö (Salvia hispanica) släpps ut på marknaden som ny livsmedelsingrediens för användning i brödprodukter.

(2)

Genom kommissionens genomförandebeslut 2013/50/EU (3) tillåts i enlighet med förordning (EG) nr 258/97 en utvidgning av användningsområdet för chiafrö (Salvia hispanica) som ny livsmedelsingrediens för användning i ytterligare följande livsmedelskategorier: bakverk, frukostcerealier, frukt-, bär-, nöt- och fröblandningar samt färdigförpackade chiafrön som sådana.

(3)

Den 18 september 2015 godkände den irländska myndigheten för livsmedelssäkerhet genom en skrivelse, i enlighet med förordning (EG) nr 258/97, en utvidgning av användningsområdet för chiafrö (Salvia hispanica) som ny livsmedelsingrediens för användning i ytterligare livsmedelskategorier, nämligen fruktjuice och fruktjuiceblandningar.

(4)

Den 5 september 2016 ansökte företaget MEGGLE Hrvatska d.o.o. hos den behöriga myndigheten i Kroatien om en utvidgning av användningsområdet för chiafrö (Salvia hispanica) som ny livsmedelsingrediens för användning i ytterligare livsmedelskategorier, nämligen i yoghurt.

(5)

Den 11 januari 2017 utfärdade den behöriga myndigheten i Kroatien sin första utvärderingsrapport. I rapporten drog myndigheten slutsatsen att utvidgningen av användningsområdet och de föreslagna maximihalterna av chiafrö (Salvia hispanica) uppfyller kriterierna för nya livsmedel i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 258/97.

(6)

Kommissionen vidarebefordrade den första utvärderingsrapporten till de andra medlemsstaterna den 16 januari 2017.

(7)

Motiverade invändningar framfördes av de andra medlemsstaterna inom den period på 60 dagar som fastställs i artikel 6.4 första stycket i förordning (EG) nr 258/97, främst på grund av att den information som lämnats var otillräcklig. Sökandens kompletterande förklaringar undanröjde farhågorna på ett sätt som medlemsstaterna och kommissionen var nöjda med.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/52

(1)

Den 10 juni 2016 ansökte företaget Ekoidé AB hos den behöriga myndigheten i Sverige om att få släppa ut UV-behandlade champinjoner (Agaricus bisporus) med förhöjd halt av vitamin D2 på unionsmarknaden som ny livsmedelsingrediens i den mening som avses i artikel 1.2 f i förordning (EG) nr 258/97.

(2)

Den 27 februari 2017 utfärdade den behöriga myndigheten i Sverige sin första utvärderingsrapport. I rapporten drogs slutsatsen att UV-behandlade champinjoner (Agaricus bisporus) med förhöjd halt av vitamin D2 uppfyller kriterierna för nya livsmedel i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 258/97.

(3)

Kommissionen vidarebefordrade den första utvärderingsrapporten till de andra medlemsstaterna den 2 mars 2017.

(4)

Motiverade invändningar framfördes av de andra medlemsstaterna inom den period på 60 dagar som fastställs i artikel 6.4 första stycket i förordning (EG) nr 258/97. Sökandens kompletterande förklaringar undanröjde dessa farhågor på ett sätt som medlemsstaterna och kommissionen var nöjda med.

(5)

Enligt del A punkt 1 i bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 (2) ska livsmedlets beteckning omfatta eller åtföljas av uppgifter om den särskilda behandling som det har genomgått i samtliga fall då avsaknaden av sådan information skulle kunna vilseleda köparen. Eftersom konsumenterna vanligtvis inte väntar sig att champinjoner är UV-behandlade måste livsmedlets beteckning omfatta eller åtföljas av sådana uppgifter för att konsumenterna inte ska vilseledas.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/55

(1)

Den 22 augusti 2016 lämnade Australien in en rapport om resultaten av beräkningarna av växthusgasutsläpp från odling av raps (canola) i Australien. I Australien är delstaterna de statistiska regioner som närmast motsvarar beskrivningen av Nuts 2-regioner. Uppskattningarna av växthusgasutsläpp har därför gjorts på delstatsnivå.

(2)

Efter att ha granskat den rapport som lämnats av Australien anser kommissionen att den uppfyller villkoren i direktiv 2009/28/EG för att tillåta ett tredjeland att använda typiska värden för ett mindre geografiskt område (Australiens delstater) än det som används vid beräkningen av normalvärdena: uppgifterna i rapporten avser utsläpp från odling av jordbruksråvaror (raps), de typiska växthusgasutsläppen från odling av raps kan förväntas vara lägre än eller lika höga som de utsläpp som låg till grund för beräkningen av de relevanta normalvärdena, och dessa typiska växthusgasutsläpp har rapporterats till kommissionen.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för hållbarhet för biodrivmedel och flytande biobränslen.

16.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 336/58

(1)

I artikel 68 i partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan (nedan kallat AVS–EU-partnerskapsavtalet) föreskrivs att ett system för ytterligare stöd ska inrättas för att mildra de kortsiktiga skadliga verkningarna av exogena chocker som påverkar AVS-ländernas ekonomier. I artikel 68.4 anges att de särskilda villkoren för denna stödform anges i bilaga II till AVS–EU-partnerskapsavtalet.

(2)

Den stödform som för närvarande anges i bilaga II till AVS–EU-partnerskapsavtalet behöver anpassas för att beakta parternas behov och säkerställa ett flexibelt och snabbt tillhandahållande av bistånd.

(3)

I artikel 100 i AVS–EU-partnerskapsavtalet föreskrivs att bilagorna Ia, II, III, IV och VI till avtalet får ses över, omarbetas och/eller ändras av AVS–EU-ministerrådet på grundval av en rekommendation från AVS–EU-kommittén för utvecklingsfinansieringssamarbete.

(4)

I artikel 15.4 i AVS–EU-partnerskapsavtalet föreskrivs att AVS–EU-ministerrådet får delegera befogenheter till AVS–EU-ambassadörskommittén.

(5)

I artikel 16.2 i AVS–EU-partnerskapsavtalet föreskrivs att AVS–EU-ambassadörskommittén ska utföra varje uppdrag som rådet ger den.

(6)

AVS–EU-ministerrådet gav vid sitt möte den 5 maj 2017 AVS–EU-ambassadörskommittén i uppdrag att anta ett beslut om genomförandet av artikel 68 i AVS–EU-partnerskapsavtalet avseende exogena chocker och om ändring av bilaga II kapitel 3.

(7)

Ett beslut om genomförande av artikel 68 i AVS–EU-partnerskapsavtalet bör antas.