|
ISSN 1977-0820 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 314 |
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
60 årgången |
|
Innehållsförteckning |
|
II Icke-lagstiftningsakter |
Sida |
|
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
|
* |
||
|
|
* |
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2205 av den 29 november 2017 om närmare bestämmelser för förfarandet för anmälan av nyttofordon med större eller farliga brister som identifierats vid en teknisk vägkontroll ( 1 ) |
|
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
|
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
|
30.11.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 314/1 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/2204
av den 17 november 2017
om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Međimursko meso 'z tiblice [SGB])
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och
av följande skäl:
|
(1) |
I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Kroatiens ansökan om registrering av namnet ”Međimursko meso 'z tiblice” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2). |
|
(2) |
Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Međimursko meso 'z tiblice” registreras. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Namnet ”Međimursko meso 'z tiblice” (SGB) ska föras in i registret.
Namnet i första stycket avser en produkt i klass 1.2 Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta, etc.) enligt bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 (3).
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 17 november 2017.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Phil HOGAN
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.
(2) EUT C 252, 3.8.2017, s. 17.
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 19.6.2014, s. 36).
|
30.11.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 314/3 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/2205
av den 29 november 2017
om närmare bestämmelser för förfarandet för anmälan av nyttofordon med större eller farliga brister som identifierats vid en teknisk vägkontroll
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/47/EU av den 3 april 2014 om tekniska vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i unionen och om upphävande av direktiv 2000/30/EG (1), särskilt artikel 18.1, och
av följande skäl:
|
(1) |
I enlighet med artikel 18.1 i direktiv 2014/47/EU ska, om bland annat större eller farliga brister identifierats hos ett fordon som inte är registrerat i den medlemsstat där kontrollen genomförs, kontaktpunkten anmäla kontrollresultaten till kontaktpunkten i den medlemsstat där fordonet är registrerat. Anmälan ska innehålla de delar av vägkontrollrapporten som fastställs i bilaga IV, som ska utarbetas av inspektören efter en mer ingående kontroll i enlighet med artikel 16.2 i direktiv 2014/47/EU. |
|
(2) |
För att underlätta kommunikationen mellan de nationella kontaktpunkterna ska kommissionen anta detaljerade bestämmelser för genomförandet av anmälningsförfarandet. |
|
(3) |
I enlighet med artikel 18.1 i direktiv 2014/47/EU ska anmälan helst lämnas genom det nationella elektroniska register som avses i artikel 16 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 (2). |
|
(4) |
I artikel 16.2 i förordning (EG) nr 1071/2009 anges obligatoriska minimikrav på innehållet i de nationella elektroniska registren. De delar av vägkontrollrapporten som fastställs i bilaga IV till direktiv 2014/47/EU omfattas dock inte av det obligatoriska minimikravet. |
|
(5) |
I artikel 16.5 i förordning (EG) nr 1071/2009 föreskrivs att de nationella elektroniska registren ska vara sammankopplade. |
|
(6) |
På grund av den begränsade räckvidden för artikel 16.2 i förordning (EG) nr 1071/2009 och den därigenom följande begränsade räckvidden för de europeiska registren över vägtransportföretag (European Registers of Road Transport Undertakings, ERRU), kan de anmälningar som anges i artikel 18.1 i direktiv 2014/47/EU inte överföras via de nationella elektroniska registren med hjälp av det systemet. |
|
(7) |
För att undvika onödiga administrativa bördor och kostnader bör dock systemarkitektur för ERRU användas för att utveckla det meddelandesystem för anmälan som fastställs i artikel 18.1 i direktiv 2014/47/EU. |
|
(8) |
De gemensamma bestämmelserna för sammankoppling via ERRU är fastställda i kommissionens förordning (EU) nr 1213/2010 (3). |
|
(9) |
Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/480 (4) införs betydande ändringar av de allmänna funktionerna hos ERRU och den ersätter också förordning (EU) nr 1213/2010 från och med den 30 januari 2019. Det meddelandesystem som används för anmälningar efter vägkontroller kommer att bygga på de grundläggande funktionerna hos ERRU. |
|
(10) |
För att begränsa den administrativa bördan och förfaranden och för att säkerställa enhetlighet är det därför nödvändigt att det meddelandesystem som används för anmälningar efter vägkontroller också träder i kraft den 30 januari 2019. |
|
(11) |
De bestämmelser om skydd av personuppgifter som fastställs framför allt i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (5) är tillämpliga vid behandling av alla personuppgifter i enlighet med direktiv 2014/47/EU. Medlemsstaterna bör framför allt vidta lämpliga säkerhetsåtgärder för att förhindra att personuppgifter används på otillåtet sätt. |
|
(12) |
I tillämpliga fall är de bestämmelser om skydd av personuppgifter som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) nr 45/2001 (6) tillämpliga vid behandling av alla personuppgifter i enlighet med direktiv 2014/47/EU. |
|
(13) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning har antagits i enlighet med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 19.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU (7). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
I denna förordning fastställs regler för anmälan av resultaten av en teknisk vägkontroll av nyttofordon med större eller farliga brister som meddelats via det system för tekniska vägkontroller som avses i artikel 3.
Artikel 2
Definitioner
Utöver de definitioner som anges i genomförandeförordning (EU) 2016/480 gäller i denna förordning följande definitioner:
1. meddelande efter teknisk vägkontroll : meddelande om anmälan på grundval av en mer ingående teknisk vägkontroll som avses i artikel 10.3 i direktiv 2014/47/EU skickat via systemet för tekniska vägkontroller eller andra säkra nät i ett strukturerat format som anges i bilagan till den här förordningen.
2. rapport efter en mer ingående teknisk vägkontroll : dokument som utfärdas efter en mer ingående teknisk vägkontroll som avses i artikel 16.2 i direktiv 2014/47/EU.
3. registreringsmedlemsstat : den medlemsstat i vilken fordonet är registrerat eller, i de fall fordonet inte är föremål för registrering i enlighet med nationell lagstiftning, tas i bruk.
Artikel 3
System för tekniska vägkontroller
1. Kommissionen ska inrätta ett meddelandesystem med hjälp av systemarkitekturen i meddelandesystemet för ERRU i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2016/480. Systemet för tekniska vägkontroller ska underlätta den anmälningsskyldighet som föreskrivs i artikel 18.1 i direktiv 2014/47/EU.
2. Systemet för tekniska vägkontroller ska uppfylla de tekniska specifikationer som anges i bilagorna I, III punkterna 1 och 2, V, VI och VII i genomförandeförordning (EU) 2016/480 och i bilagan till den här förordningen.
Artikel 4
Anmälan
1. Kontaktpunkten i den medlemsstat som utförde den tekniska vägkontrollen ska utan dröjsmål meddela resultaten av kontrollen till registreringsmedlemsstaten.
2. Den medlemsstat som utfört den tekniska vägkontrollen ska underrätta registreringssmedlemsstaten som använder systemet för tekniska vägkontroller, i enlighet med de förfaranden och tekniska krav som fastställs i bilagan.
Artikel 5
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 30 juni 2020.
Artikel 4.1 ska dock tillämpas från och med den 20 maj 2018.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 november 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 127, 29.4.2014, s. 134.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG (EUT L 300, 14.11.2009, s. 51).
(3) Kommissionens förordning (EU) nr 1213/2010 av den 16 december 2010 om gemensamma bestämmelser för sammankoppling av nationella elektroniska register avseende vägtransportföretag (EUT L 335, 18.12.2010, s. 21).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/480 av den 1 april 2016 om införande av gemensamma bestämmelser för sammankoppling av nationella elektroniska register över vägtransportföretag och om upphävande av förordning (EU) nr 1213/2010 (EUT L 87, 2.4.2016, s. 4).
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).
(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU av den 3 april 2014 om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG (EUT L 127, 29.4.2014, s. 51).
BILAGA
Minimikrav för innehållet i XML-meddelanden
1. Rubrik
De XML-meddelanden som utbyts med systemet ska ha samma startdel (header) för att identifiera avsändaren, mottagaren, datum och tidpunkt för avsändning, samt vissa tekniska uppgifter.
|
Gemensam startdel (header) |
Obligatoriskt |
|
|
Version |
Den officiella versionen av XML-specifikationerna ska anges i den namnrymd (namespace) som anges i meddelandets XML-schemafil (XSD-fil) och i version-attributet i header-elementet i varje XML-meddelande. Versionsnumret (n.m) kommer att definieras som ett fast värde i varje release av XSD-filen. |
Ja |
|
Test Identifier (Test-ID) |
Frivilligt ID för test. Den som initierar testet ska ge värdet för detta ID, och alla som deltar i arbetsflödet ska vidarebefordra/skicka tillbaka samma ID. I drift ska det ignoreras och det ska inte användas om det tillhandahålls. |
Nej |
|
Technical Identifier (Tekniskt ID) |
Ett UUID som unikt identifierar varje enskilt meddelande. Avsändaren genererar ett UUID och ger det som värde för detta attribut. Dessa data används endast internt. |
Ja |
|
Workflow Identifier (Arbetsflödes-ID) |
Arbetsflödes-ID är ett UUID och ska genereras av den begärande medlemsstaten. Detta ID används sedan i alla meddelanden för att korrelera arbetsflödet. |
Ja |
|
Sent At (Avsändningstid) |
Datum och tidpunkt i koordinerad universell tid (UTC) då meddelandet sändes. |
Ja |
|
Timeout (Tidsfrist) |
Detta attribut med datum och tidpunkt (i UTC-format) är frivilligt. Detta värde ska enbart ges av centralenheten för vidarebefordrade begäran. Den svarande medlemsstaten ska därigenom informeras om tidpunkten då tidsfristen för en begäran löper ut. Det är frivilligt, så att samma header-definition får användas för alla typer av meddelanden, oavsett huruvida attributet för tidsfrist krävs. ANVÄNDS INTE, eftersom vi bara skickar anmälningar, och inget svar förväntas. |
Nej |
|
From (Från) |
ISO 3166-1 tvåbokstavskod för den medlemsstat som skickar meddelandet, eller ”EU”, (”EU” används när det skickas felmeddelanden från centralenheten). |
Ja |
|
To (Till) |
ISO 3166-1 tvåbokstavskod för den medlemsstat till vilken meddelandet skickas, eller ”EU”, (”EU” används när det skickas felmeddelanden till centralenheten). |
Ja |
2. Mer ingående rapport
Vid meddelandet av resultatet av en mer ingående teknisk vägkontroll ska meddelandet om teknisk vägkontroll och det automatiskt skickade bekräftelsemeddelandet vara sammansatt på följande sätt:
För att underlätta anmälan, ska den checklista som anges i bilaga IV, orsakerna till underkännande och bedömning av brister som anges i bilaga II till direktiv 2014/47/EU ingå i meddelandet om teknisk vägkontroll som valfritt innehåll.
Meddelandet om teknisk vägkontroll ska alltid skickas av den medlemsstat där kontrollen sker till registreringsmedlemsstaten. Mottagandet av ett meddelande om teknisk vägkontroll får inte nekas.
Bekräftelsemeddelandet bekräftar mottagandet av meddelandet om anmälan.
|
Begäran om anmälan om meddelande om teknisk vägkontroll |
Obligatoriskt |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ärende-ID (Business Case Identifier) |
Ett serie- eller referensnummer som identifierar varje enskilt ärende. Ett ärende-ID kan användas för att upprätthålla en länk när mer än ett arbetsflöde av meddelanden används för behandling av samma ärende, exempelvis när man skickar en första anmälan och därefter en mer ingående som gäller samma ärende. (Text) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Avsändande myndighet |
Den behöriga myndighet som utfärdar meddelandet om teknisk vägkontroll. (Text) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Uppgifter om teknisk vägkontroll |
Ja |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Identifierare av teknisk vägkontroll |
Det unika ID-nummer för den tekniska vägkontrollen i den medlemsstat där kontrollen sker. Underlättar kommunikation och gör det möjligt för registreringsmedlemsstaten att begära mer information från den medlemsstat där kontrollen sker som kan använda numret för sökningar i sin databas. (Text) |
Nej |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Plats |
Den plats där den tekniska vägkontrollen skedde. Kan vara exakta koordinater, kommun, stad, osv. (Text) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Datum/tid |
Datum för den tekniska vägkontrollen i ISO 8601 UTC-format (ÅÅÅÅ-MM-DDThh:mm:ssZ) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Inspektör |
Namnet på den tjänsteman, inspektör eller myndighet som genomförde den tekniska vägkontrollen. (Text) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Fordonsuppgifter |
Ja |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kategori |
Fordonskategori.
(Valbar förteckning, bara ett val kan göras) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Övrig kategori |
Ange övrig kategori:
(Valbar förteckning, bara ett val kan göras, bara om Övrig väljs, men inte obligatoriskt) |
Nej |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Registrering |
Fordonets registreringsnummer. (Text) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
VIN |
Fordonets identifieringsnummer. (Text) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Vägmätare |
Fordonets vägmätarställning vid tidpunkten för den tekniska vägkontrollen. VIKTIGT: Om en vägmätare är monterad måste detta fält fyllas i. Ange i annat fall ”0”. (sifferuppgift) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Transportföretag/uppgifter om innehavaren |
Ja (en av uppgifterna måste anges, transportföretaget eller innehavaren) |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Transportföretag |
Ja (endast i fråga om transportföretag) |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Transportföretagets namn |
Namnet på transportföretaget. (Text) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Transportföretagets adress |
Transportföretagets adress (adress, postnummer, ort, land). (Text) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Transportföretagets gemenskapstillstånd |
Nummer på gemenskapstillståndet (enligt förordningarna (EG) nr 1072/2009 och (EG) nr 1073/2009) VIKTIGT: Om gemenskapstillståndet är känt måste uppgiften fyllas i. (Text) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Innehavaren (om det inte rör sig om transportföretag) |
Ja (endast om det rör sig om innehavaren) |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Företag |
Ja (endast om innehavaren är ett företag). |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Namn |
Namn på innehavaren av företaget. (Text) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Postadress |
Innehavarens adress (adress, postnummer, ort, land). (Text) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Fysisk person |
Ja (endast om innehavaren är en fysisk person) |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Efternamn |
Innehavarens efternamn. (Text) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Förnamn |
Innehavarens förnamn. (Text) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Postadress |
Innehavarens adress (adress, postnummer, ort, land). (Text) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Registreringsbevis |
Registreringsbevisets nummer |
Nej |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Uppgifter om föraren |
Ja |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Efternamn |
Förarens efternamn. (Text) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Förnamn |
Förarens förnamn (Text) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Körkort |
Förarens körkortsnummer. Om möjligt, för bättre identifiering. (Text) |
Nej |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det land som utfärdat körkortet |
Det land där körkortet utfärdades i tvåbokstavskod (ISO 3166-1 alpha 2). |
Nej |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kontrollerad punkt (detta avsnitt upprepas för varje kontrollerad punkt, obligatoriskt för ett meddelande om teknisk vägkontroll och då måste minst en punkt anges som kontrollerad) |
Ja |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Punkt |
De punkter som anges i checklistan i bilaga IV till direktiv 2014/47/EU. Om en punkt väljs ut, innebär det att den har kontrollerats. Förteckning över punkter:
(Valbar förteckning, bara ett val kan göras) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Underkänd? |
Ange resultatet för varje kontrollerad punkt (Godkänd/Underkänd): Sant vid Underkänd (Sant/Falskt) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Kontrollerad punkt (Om resultatet är Underkänt, ska det här avsnittet upprepas för varje upptäckt brist.) |
Nej (Bara om resultatet är Underkänt, men det är inte obligatoriskt att ange närmare uppgifter) |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Orsak till underkännande: |
För varje underkänd kontrollerad punkt, ska bristen beskrivas i enlighet med bilaga II till direktiv 2014/47/EU. Förteckning över punkter:
(Valbar förteckning, bara en punkt väljs ut, om det finns flera brister i detta underavsnitt ska det upprepas för var och en) Bedömningen av brister är inte indikerad, den är känd i enlighet med bilaga II till direktiv 2014/47/EU. VIKTIGT: I bilaga II är vissa orsaker till underkännande inte numrerade, dvs. 6.2.5.a har två alternativ. För att man ska veta till vilket vi hänvisar ska de numreras 1 och 2 i systemet. |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Åtgärdad? |
Har bristen rättats till i den medlemsstat där kontrollen genomförts? Sant = Ja (Sant/Falskt) |
Nej |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Resultat av kontrollen |
Ja |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Resultat av kontrollen |
Resultat av den tekniska vägkontrollen (Godkänt/Underkänt): Sant vid Godkänt (Sant/Falskt) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Förbud eller begränsning |
Körförbud eller begränsning av användning av fordonet, som har farliga brister (Sant/Falskt) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Regelbunden teknisk kontroll begärd? |
Begär den medlemsstat där kontrollen sker att registreringsmedlemsstaten ska genomföra en regelbunden teknisk kontroll? Sant = Ja (Sant/Falskt) |
Ja |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Bekräftelse av meddelande om teknisk vägkontroll (skickas automatiskt) |
Obligatoriskt |
|
|
Status Code (Statuskod) |
Statuskod för bekräftelsen. (Valbar förteckning, bara ett val kan göras) |
Ja |
|
Status Message (Statusmeddelande) |
Ytterligare kommentarer till statuskoden. (Text) |
Nej |
|
30.11.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 314/12 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/2206
av den 29 november 2017
om införande av en slutgiltig antidumpningstull på gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Tidigare undersökningar och gällande åtgärder
|
(1) |
I juli 2005 införde rådet genom förordning (EG) nr 1174/2005 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa (nedan kallade gaffelvagnar) med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina). Åtgärderna bestod av en antidumpningstull i form av en värdetull på mellan 7,6 % och 46,7 % (nedan kallade de ursprungliga åtgärderna). |
|
(2) |
I juli 2008 förtydligade rådet genom förordning (EG) nr 684/2008 (3), efter en partiell interimsöversyn på eget initiativ enligt artikel 11.3 i grundförordningen, åtgärdernas tillämpningsområde och fastställde att vissa produkter, däribland höglyftare, staplare, saxliftar och lyftvagnar med våg som tycktes skilja sig från gaffelvagnar på grund av deras egenskaper, specifika funktioner och användningsområde, skulle undantas från de ursprungliga antidumpningsåtgärderna. |
|
(3) |
I juni 2009 utvidgade rådet genom förordning (EG) nr 499/2009 (4), efter en undersökning om kringgående enligt artikel 13 i grundförordningen, den slutgiltiga antidumpningstull för ”alla övriga företag” som infördes genom förordning (EG) nr 1174/2005 till att även omfatta gaffelvagnar som avsänts från Thailand, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Thailand eller inte. |
|
(4) |
I oktober 2011 införde rådet genom genomförandeförordning (EU) nr 1008/2011 (5), efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen, en slutgiltig antidumpningstull på import av gaffelvagnar med ursprung i Kina. |
|
(5) |
I april 2013 ändrade rådet förordning (EU) nr 1008/2011 genom genomförandeförordning (EU) nr 372/2013 (6), efter en interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen, och införde en tullsats på 70,8 % på all import till unionen av gaffelvagnar med ursprung i Kina. |
|
(6) |
I september 2014 ändrade kommissionen förordning (EU) nr 1008/2011 genom genomförandeförordning (EU) nr 946/2014 (7), efter en översyn avseende en ny exportör enligt artikel 11.4 i grundförordningen, och införde en individuell tullsats på 54,1 % på importen av gaffelvagnar från Ningbo Logitrans Handling Equipment Co. |
|
(7) |
I augusti 2016 utvidgade kommissionen genom genomförandeförordning (EU) 2016/1346 (8), efter en undersökning om kringgående enligt artikel 13 i grundförordningen, de tillämpliga slutliga antidumpningstullarna till att även gälla import av något modifierade gaffelvagnar med ett viktangivelsesystem som inte är integrerat i chassit (gafflarna) med ursprung i Kina. |
|
(8) |
De åtgärder som för närvarande är i kraft är en slutgiltig antidumpningstull på importen av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa med ursprung i Kina bestående av en värdetull som fastställts till 70,8 %. |
1.2 Begäran om en översyn vid giltighetens utgång
|
(9) |
Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden för de gällande antidumpningsåtgärderna var på väg att löpa ut (9) tog kommissionen emot en begäran om inledande av en översyn vid giltighetens utgång av de gällande åtgärderna mot Kina i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. |
|
(10) |
Begäran ingavs av två tillverkare i unionen, Toyota Material Handling Manufacturing Sweden AB och PR Industrial S.r.l. (nedan kallade sökandena), vilka svarar för mer än 25 % av unionens totala produktion av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa. |
|
(11) |
Begäran motiverades med att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning och fortsatt skada för unionsindustrin. |
1.3 Inledande av en översyn vid giltighetens utgång
|
(12) |
Efter att i samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen ha fastslagit att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång meddelade kommissionen den 12 oktober 2016, genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning (10) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande), att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. |
1.4 Parallell undersökning rörande eventuellt kringgående
|
(13) |
Den 19 juli 2017 inledde kommissionen, genom genomförandeförordning (EU) 2017/1348 (11), en undersökning avseende eventuellt kringgående av de gällande antidumpningsåtgärderna för import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa som avsänts från Vietnam, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Vietnam eller inte, i enlighet med artikel 13 i grundförordningen. |
1.5 Undersökning
1.5.1 Berörda parter
|
(14) |
I sitt tillkännagivande om inledande uppmanade kommissionen de berörda parterna att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen informerade även sökandena, andra kända tillverkare i unionen, de kända exporterande tillverkarna, de kinesiska myndigheterna, kända importörer och användare om att undersökningen skulle inledas och bjöd in dem att delta. |
|
(15) |
De berörda parterna hade möjlighet att framföra sina synpunkter och begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom de tidsgränser som fastställts i tillkännagivandet om inledande. |
1.6 Jämförbart land
|
(16) |
I sitt tillkännagivande om inledande informerade kommissionen de berörda parterna att den avsåg att använda Brasilien som ett tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land) i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen. De berörda parterna hade möjlighet att lämna synpunkter på detta val. Inga synpunkter togs emot. |
|
(17) |
Kommissionen tog kontakt med de brasilianska myndigheterna och informerade de två kända tillverkarna av gaffelvagnar i Brasilien om att en undersökning skulle inledas och bjöd in dem att delta. En av tillverkarna i Brasilien var villig att samarbeta. Ingen annan av de kända tillverkarna, och inte heller någon annan brasiliansk tillverkare, svarade. |
|
(18) |
Kommissionen sökte även samarbete med kända tillverkare i andra jämförbara länder och tog kontakt med de berörda myndigheterna i Kambodja, Indien, Malaysia, Taiwan, Turkiet och Förenta staterna för att be dem att lämna information om namn och adress till producentorganisationer och tillverkare som tillverkar och säljer gaffelvagnar på deras marknader. Ingen sådan information lämnades emellertid av de länder som kontaktades, och ingen tillverkare i dessa länder var villig att samarbeta. |
|
(19) |
Som nämnts i skäl 17 fanns det endast möjlighet till samarbete i Brasilien, där en av de två största tillverkarna i landet var villig att samarbeta. Efter ytterligare undersökning av tillgänglig marknadsinformation betraktas Brasilien som ett lämpligt jämförbart land även för sin konkurrensutsatta marknad. Förekomsten av verklig konkurrens framgår av närvaron av två inhemska tillverkare och av uppgifterna om import. Brasilien har inte vidtagit några gällande antidumpningsåtgärder, och trots en normal MGN-tullsats på 14 % ansågs den brasilianska marknaden vara öppen för import, vilket framgår av allmänt tillgängliga importuppgifter från ITC (12) för åren 2012 till 2016. Vid undersökningen framkom inga tecken på att Brasilien inte skulle vara ett lämpligt val med tanke på landets konkurrensutsatta marknadssituation. Brasilien valdes därför som ett jämförbart land. |
1.7 Stickprov
|
(20) |
I sitt meddelande om inledande meddelade kommissionen att den övervägde att utföra stickprov av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. |
1.7.1 Stickprov av exporterande tillverkare i Kina
|
(21) |
Mot bakgrund av den möjliga förekomsten av ett stort antal exporterande tillverkare i Kina planerades ett stickprovsförfarande i tillkännagivandet om inledande. |
|
(22) |
För att kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, uppmanades de exporterande tillverkarna i Kina att ge sig till känna inom 15 dagar efter det att översynen hade inletts och att lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande till kommissionen. Ingen av de exporterande tillverkarna gav sig emellertid till känna. Stickprovsförfarandet var därför inte nödvändigt. |
1.7.2 Stickprov av importörer
|
(23) |
Med tanke på det stora antalet icke-närstående importörer ansågs det lämpligt att i enlighet med artikel 17 i grundförordningen undersöka huruvida ett stickprovsförfarande borde användas. För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, uppmanades de ovannämnda parterna att ge sig till känna inom 15 dagar efter det att översynen hade inletts och att lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande till kommissionen. Inga icke-närstående importörer gav sig till känna för att samarbeta. Stickprovsförfarandet var därför inte nödvändigt. |
1.7.3 Stickprov av unionstillverkare
|
(24) |
I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av tillverkare inom unionen. Enligt begäran om översyn finns det sex tillverkare av gaffelvagnar inom unionen. Fem av unionstillverkarna gav sig till känna i samband med fastställandet av representativitet. Ytterligare en unionstillverkare var känd vid tidpunkten för inledandet. Dessa sex tillverkare står för hela produktionen inom unionen. Kommissionen hade för avsikt att undersöka alla de sex tillverkarna, och inget stickprovsförfarande tillämpades. Kommissionen informerade därför alla berörda parter och uppmanade dem att lämna synpunkter. Inga synpunkter togs emot innan tidsfristen löpte ut. |
1.8 Frågeformulär
|
(25) |
Frågeformulär skickades ut till de sex kända tillverkarna inom unionen och till två tillverkare av gaffelvagnar i Brasilien. Kommissionen tog emot svar på frågeformuläret från fem unionstillverkare och en av tillverkarna av gaffelvagnar i Brasilien. |
|
(26) |
Ingen av användarna gav kommissionen någon information, och ingen gav sig till känna under undersökningens lopp. |
1.9 Kontrollbesök
|
(27) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs vara nödvändiga för att kunna bedöma sannolikheten för en fortsatt dumpning och därav vållad skada och för analysen av unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen utfördes på plats hos följande företag:
|
1.10 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
|
(28) |
Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden mellan den 1 oktober 2015 och den 30 september 2016 (nedan kallad översynsperioden eller RIP). Undersökningen av trender av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden mellan den 1 januari 2013 och slutdatumet för undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden). |
2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER OCH LIKADAN PRODUKT
|
(29) |
Den produkt som är föremål för denna översyn är gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa, dvs. chassin och hydraulik, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8427 90 00 (Taric-nummer 8427900011, 8427900013 och 8427900019) och ex 8431 20 00 (Taric-nummer 8431200011, 8431200013 och 8431200019), med ursprung i Kina. Antidumpningsåtgärderna avseende denna produkt utvidgades till att omfatta samma produkt men som vid import är försedd med ett s.k. viktangivelsesystem bestående av en vägningsmekanism som inte är integrerad i chassit, dvs. inte integrerad i gafflarna, som för närvarande klassificeras enligt Taric-nummer 8427900030 och 8431200050 (nedan kallad den produkt som översynen gäller). Ovanstående definition av produkten uppdaterades i enlighet med rättelsen till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1346 av den 8 augusti 2016 (13). |
|
(30) |
Undersökningen bekräftade, i likhet med den ursprungliga undersökningen, att den produkt som översynen gäller och de produkter som tillverkas och saluförs på den inhemska marknaden i Kina, de produkter som tillverkas och saluförs på marknaden i det jämförbara landet, såväl som de produkter som tillverkas och saluförs inom unionen av unionstillverkarna, har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområde och att de därför ska anses vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
3. SANNOLIKHET FÖR EN FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING
3.1 Inledande anmärkningar
|
(31) |
I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes huruvida dumpning förekom under översynsperioden och huruvida de befintliga åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till en fortsatt eller återkommande dumpning. |
|
(32) |
Som framgår av skäl 22 samarbetade ingen av de exporterande kinesiska tillverkarna i denna undersökning. Därför informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, att de tillgängliga uppgifterna kan användas med avseende på de exporterande kinesiska tillverkarna för att avgöra om dumpning fortfarande förekommer och bedöma sannolikheten för en fortsatt eller återkommande dumpning. Kommissionen tog inte emot några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet från de kinesiska myndigheterna i detta avseende. |
|
(33) |
På grundval av detta, och i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen, baserades nedanstående resultat avseende förekomsten av dumpning och sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, i synnerhet
|
3.2 Dumpning
3.2.1 Exporterande tillverkare som beviljades marknadsekonomisk status i den ursprungliga undersökningen
3.2.1.1
|
(34) |
En exporterande tillverkare beviljades marknadsekonomisk status i den översyn avseende en ny exportör i enlighet med artikel 11.4 i grundförordningen som avses i skäl 7. På grund av tillverkarens bristande samarbetsvilja, och i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, baserades därför normalvärdet för denna exporterande tillverkare på tillgängliga uppgifter. |
|
(35) |
Normalvärdet fastställdes på grundval av exportpriserna till ett lämpligt tredjeland anpassat till nivån fritt fabrik i Kina. I detta fall användes uppgifter om import av gaffelvagnar med ursprung i Kina till Förenta staterna (14). År 2016 importerade Förenta staterna cirka 424 000 gaffelvagnar med ursprung i Kina till ett sammanlagt värde av cirka 76,115 miljoner US-dollar. Efter tillämpning av den genomsnittliga växelkursen för euro under samma år och efter avräkning av samma justeringsnivå för sjötransport (5,5 %), sjöförsäkring (0,05 %) och landtransport (1,67 %) som används i slutsatserna av den partiella interimsöversyn som avses i skäl 5 beräknades priserna fritt fabrik. |
|
(36) |
Detta ansågs vara den rimligaste metoden i samband med denna översyn vid giltighetstidens utgång med tanke på bristen på annan tillgänglig information på grund av det bristande samarbetet. |
3.2.1.2
|
(37) |
Exportpriset för denna exporterande tillverkare baserades på dess import av den produkt som översynen gäller till unionen under översynsperioden enligt artikel 14.6-databasen. |
3.2.1.3
|
(38) |
Kommissionen jämförde normalvärdet och det enligt ovan fastställda exportpriset fritt fabrik. För att säkerställa en rättvis jämförelse justerades exportpriset och normalvärdet med hänsyn till olikheter som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar gjordes för sjötransport, hanteringskostnader och landtransport baserat på den information som användes för slutsatserna av den partiella interimsöversyn som anges i skäl 5 i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. |
3.2.1.4
|
(39) |
Kommissionen jämförde det vägda genomsnittliga normalvärde och det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts ovan i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. |
|
(40) |
Utifrån denna jämförelse fastslogs att den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, var 5,7 % för Ningbo Logitrans Handling Equipment Co. |
3.2.2 Exporterande tillverkare som inte beviljades marknadsekonomisk status under den ursprungliga undersökningen
3.2.2.1
|
(41) |
För de exporterande kinesiska tillverkare som inte beviljades marknadsekonomisk status i den ursprungliga undersökningen bör normalvärdet fastställas i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen, dvs. på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat det jämförbara landet). |
|
(42) |
Som förklarades i skälen 16 till 18 valdes Brasilien som ett jämförbart land, och en tillverkare i Brasilien samarbetade i undersökningen. Normalvärdet fastställdes i detta avseende på grundval av priserna fritt fabrik vid lönsam försäljning av gaffelvagnar i det jämförbara landet, som står för mer än 20 % av den totala försäljningen, och konstruerades i alla övriga fall i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen. |
3.2.2.2
|
(43) |
På grund av de exporterande kinesiska tillverkarnas bristande samarbetsvilja fastställdes exportpriserna, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, på grundval av artikel 14.6-databasen för import till unionen under översynsperioden. I synnerhet användes de importpriser som avses i skäl 70 för att beräkna exportpriset under översynsperioden genom att samma nivå av justeringar för sjötransport, hanteringskostnader och landtransport som används i resultaten av den partiella interimsöversyn som avses i skäl 5 räknades bort från dessa importpriser. |
3.2.2.3
|
(44) |
Kommissionen jämförde normalvärdet och det enligt ovan fastställda exportpriset fritt fabrik. Där det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerades exportpriset och normalvärdet med hänsyn till de skillnader som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar gjordes för sjötransport, hanteringskostnader och landtransport baserat på den information som användes i resultaten av den partiella interimsöversyn som anges i skäl 5, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. |
3.2.2.4
|
(45) |
Kommissionen jämförde det vägda genomsnittliga normalvärde och det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts ovan i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. |
|
(46) |
På grundval av denna jämförelse fastslogs att den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen uttryckt som en procentandel av priset cif (kostnad, försäkring och frakt) vid unionens gräns, före tull, var 29,2 % för alla tillverkare i Kina som inte hade beviljats marknadsekonomisk status under den ursprungliga undersökningen. |
3.2.3 Utvecklingen av importen om åtgärderna upphävs
|
(47) |
Med hänvisning till slutsatsen att dumpning förekom under översynsperioden analyserade kommissionen sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna upphävs. Följande delar analyserades: produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina, det kinesiska exportbeteendet i andra tredjeländer och unionsmarknadens attraktionskraft. |
|
(48) |
Med tanke på de exporterande kinesiska tillverkarnas bristande samarbetsvilja, och i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, baserades de slutsatser om sannolikheten för återkommande dumpning som beskrivs nedan på tillgängliga uppgifter, nämligen de källor som anges i skäl 22. |
3.2.4 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina
|
(49) |
I avsaknad av andra informationskällor gjordes analysen av produktionen och produktionskapaciteten i Kina på grundval av de uppgifter som sökandena lämnade in under undersökningen för de 22 största kinesiska tillverkarna. |
|
(50) |
Utifrån denna analys uppskattades produktionskapaciteten i Kina till minst 2,5 miljoner enheter per år och den faktiska produktionen till 2,0 miljoner enheter per år, vilket gör att Kinas outnyttjade kapacitet kan beräknas till minst en halv miljon enheter per år. Detta är emellertid en försiktig uppskattning, eftersom det enligt sökandena finns ytterligare 34 kända kinesiska företag som tillverkar gaffelvagnar i mindre skala i Kina. |
|
(51) |
Denna uppskattade outnyttjade kapacitet motsvarar nära 100 % av den genomsnittliga totala årsförbrukningen på unionsmarknaden mellan år 2014 och 2016. I avsaknad av uppgifter som visade motsatsen godtog kommissionen denna uppskattning som rimlig. |
3.2.5 Kinas exportbeteende i andra tredjeländer
|
(52) |
När det gäller Kinas exportbeteende i andra tredjeländer finns det ingen tillgänglig statistik för den enskilda produkt som översynen gäller. De relevanta varukoderna i databasen över den kinesiska exportstatistiken omfattar även andra produkter, nämligen ”Truckar utrustade med lyft- eller hanteringsutrustning, ej motordrivna”, som har ett högre enhetspris än gaffelvagnar, vilket ökar det genomsnittliga exportpriset. |
|
(53) |
Begäran om översyn ger inte några uppgifter. Som riktmärke för en ungefärlig uppskattning av trenderna i exportvolymerna, med förbehåll för de begränsningar som nämns i skäl 52 ovan, kan uppgifterna i databasen över den kinesiska exportstatistiken användas (15). På grundval av detta fastställdes att exportvolymerna var betydande och relativt stabila mellan år 2014 och 2016. |
|
(54) |
Enligt den kinesiska exportdatabasen var det genomsnittliga försäljningspriset i EU under översynsperioden 221 euro per enhet, medan det endast uppgick till 162 euro per enhet på marknaderna i andra tredjeländer. Av samma orsaker som beskrivs i skäl 52 ovan bör det erinras om att prisnivån i andra tredjeländer för den produkt som översynen gäller i själva verket är ännu lägre. |
|
(55) |
När det gäller den inhemska förbrukningen i Kina angavs i begäran att den är ungefär en halv miljon enheter per år. Mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan och bristen på andra uppgifter finns det emellertid inga ytterligare indikationer på att Kina har möjlighet att absorbera någon outnyttjad kapacitet i framtiden. Under alla omständigheter förväntas unionsmarknaden vara attraktiv för den produkt som översynen gäller, vilket diskuteras i skälen 56 och 57. |
3.2.6 Unionsmarknadens attraktionskraft
|
(56) |
Unionsmarknaden har alltid varit attraktiv för exporterande kinesiska tillverkare av gaffelvagnar. Detta framgår av deras ständiga närvaro ända sedan den ursprungliga undersökningen såväl som av de ansträngningar som har gjorts för att försöka kringgå de befintliga åtgärderna genom avsändning via Thailand (se skäl 3) och genom en smärre ändring av produkten (se skäl 7). |
|
(57) |
Unionsmarknadens attraktionskraft bekräftas även av det faktum att de exporterande kinesiska tillverkarna kan uppnå högre priser på unionsmarknaden jämfört med de priser som i genomsnitt uppnås på marknaderna i andra tredjeländer, vilket framgår av skäl 54. |
3.3 Sammanfattning av sannolikheten för fortsatt dumpning
|
(58) |
Baserat på ovanstående uppgifter ansåg kommissionen att det föreligger en stor sannolikhet för fortsatt dumpning om åtgärderna avbryts. På grundval av de dumpningsmarginaler som påvisades under översynsperioden för import till unionsmarknaden är det sannolikt att importen från Kina kommer att fortsätta att ske till dumpade priser. Mot bakgrund av den betydande produktionskapacitet och den outnyttjade kapacitet som finns tillgänglig i Kina, även om det inte finns några indikationer avseende absorptionskapaciteten, och med tanke på unionsmarknadens attraktionskraft, är det dessutom sannolikt att denna import till unionsmarknaden kommer att fortsätta i stora kvantiteter som sannolikt kommer att öka ytterligare om åtgärderna tillåts upphöra. |
4. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE SKADA
4.1 Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen
|
(59) |
Sex tillverkare i unionen tillverkade den likadana produkten under översynsperioden. Dessa utgör ”unionsindustrin” i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. |
|
(60) |
Endast fem av tillverkarna i unionen lämnade in svar på frågeformuläret. Den sjätte tillverkaren var villig att samarbeta, men svarade inte på frågeformuläret. Denna tillverkare stod för 2 % av den totala unionstillverkningen. Följaktligen kunde kommission grunda sina slutsatser på fem tillverkare som tillsammans stod för 98 % av den totala unionstillverkningen, såväl en uppskattning för den sjätte tillverkaren på grundval av den information som lämnades in under fastställandet av representativitet. |
4.2 Förbrukning i unionen
|
(61) |
Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av unionsindustrins försäljningsvolymer på unionsmarknaden och importuppgifter från Eurostat. |
|
(62) |
Unionsindustrins totala försäljning erhölls på grundval av de frågeformulär som lämnats in av de fem tillverkarna i unionen och en uppskattning för den sjätte tillverkaren baserad på dennes marknadsandel. |
|
(63) |
Med hjälp av dessa uppgifter fastställdes förbrukningen i unionen enligt följande: Tabell 1 Förbrukning i unionen
|
||||||||||||||||||||
|
(64) |
Från år 2013 till översynsperioden ökade förbrukningen i unionen med 46 %. En minskning kunde påvisas från år 2014 till 2015, men konsumtionen ökade igen så att den var jämförbar med 2014 års nivåer under översynsperioden. |
4.3 Import från det berörda landet
|
(65) |
Mot bakgrund av det uteblivna samarbetet med de exporterande kinesiska tillverkarna använde kommissionen tillgänglig statistik från Eurostat för att fastställa volymen och priserna på importen från Kina till unionen under skadeundersökningsperioden. |
4.3.1 Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet
|
(66) |
Importen till unionen från det berörda landet och dess marknadsandel utvecklades enligt följande: Tabell 2 Importvolym och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(67) |
Under skadeundersökningsperioden minskade importvolymerna från Kina med 64 %. Denna minskning skedde huvudsakligen mellan år 2013 och 2015, medan importnivåerna under översynsperioden var jämförbara med nivåerna under 2015. |
|
(68) |
Denna minskning måste ses mot bakgrund av den höjning av antidumpningstullen (från 46,7 % till 70,8 %) som genomfördes år 2013 till följd av den interimsöversyn som beskrivs i skäl 5. |
|
(69) |
Under skadeundersökningsperioden minskade den kinesiska marknadsandelen från 66 % till 16 %, en minskning med totalt 50 procentenheter (eller 75 %). |
4.3.2 Priser för importen från det berörda landet och prisunderskridande
|
(70) |
De vägda genomsnittliga priserna för importen till unionen från det berörda landet utvecklades enligt följande: Tabell 3 Importpriser
|
||||||||||||||||||||
|
(71) |
Priserna för importen från Kina ökade kontinuerligt under skadeundersökningsperioden och med totalt 32 % mellan år 2013 och översynsperioden. |
|
(72) |
På grund av den bristande samarbetsviljan från de exporterande kinesiska tillverkare som var föremål för undersökningen bestämde kommissionen prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra
|
|
(73) |
Denna jämförelse visade att de kinesiska importpriserna under översynsperioden underskred unionsindustrins priser med 1,9 % (eller 41 % vid jämförelse av de kinesiska priserna utan antidumpningstullar). |
4.4 Import från tredjeländer
|
(74) |
Volymen av importen till unionen från andra tredjeländer än det berörda landet visas i nedanstående tabell. Kvantiteten och prisutvecklingen baseras på uppgifter från Eurostat. Baserat på dessa uppgifter utvecklades importen till unionen från tredjeländer enligt följande: Tabell 4 Importvolymer, marknadsandel och priser från tredjeländer
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(75) |
Volymen av importen från marknaderna i tredjeländerna ökade kraftigt (från 16 643 enheter år 2013 till 258 217 enheter i översynsperioden) under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden uppgick deras sammanlagda marknadsandel till 49 %. Denna ökning bör ses i ljuset av den kinesiska importens minskade marknadsandel (– 75 %) som diskuteras i skäl 69. |
|
(76) |
Det genomsnittliga priset för importen från tredjeländerna steg med 13 % mellan år 2013 och översynsperioden. |
|
(77) |
Den del av denna import som kom från Malaysia ökade markant i volym under skadeundersökningsperioden, och dess marknadsandel steg från 1 % år 2013 till 34 % under översynsperioden. Importpriserna från Malaysia ökade med 27 % under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden låg de i genomsnitt 3 % lägre än de kinesiska priserna (utan antidumpningstullar) och 13 % lägre än unionsindustrins priser. |
|
(78) |
På liknande sätt genomgick importvolymerna från Vietnam en kraftig ökning, och deras marknadsandel steg från 2 % till 11 % mellan år 2013 och översynsperioden. Importpriserna från Vietnam ökade med 21 % under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden låg de i genomsnitt 12 % lägre än de kinesiska priserna (utan antidumpningstullar) och 22 % lägre än unionsindustrins priser. |
5. UNIONSINDUSTRINS EKONOMISKA SITUATION
5.1 Allmänna anmärkningar
|
(79) |
I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en utvärdering av alla ekonomiska indikatorer av betydelse för unionsindustrins situation under skadeundersökningsperioden. |
|
(80) |
För att kunna fastställa skadan gjorde kommissionen åtskillnad mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna i svaren på frågeformuläret och gjorde en uppskattning för den sjätte tillverkaren utifrån de uppgifter som lämnades under fastställandet av representativitet. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som lämnades av de fem unionstillverkare som svarade på frågeformuläret. |
|
(81) |
De makroekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning. |
|
(82) |
De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspris per enhet, genomsnittlig kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och förmåga att anskaffa kapital. |
5.2 Makroekonomiska indikatorer
5.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
(83) |
Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande: Tabell 5 Unionens produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(84) |
Mellan år 2013 och översynsperioden ökade unionsindustrins produktion stadigt med 68 % under hela skadeundersökningsperioden, medan dess kapacitet förblev relativt stabil med en ökning på endast 3 % under samma period. Till följd av detta steg kapacitetsutnyttjandet med 64 %. Trots denna ökning förblev kapacitetsutnyttjandet lågt och uppgick endast till 54 % i översynsperioden. |
5.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
(85) |
Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande: Tabell 6 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(86) |
Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins försäljningsvolym till icke-närstående kunder i unionen kontinuerligt och avsevärt med totalt 72 %. |
|
(87) |
Marknadsandelen minskade med 9 % mellan år 2013 och 2014, eftersom försäljningsvolymerna växte långsammare (36 %) än förbrukningen (49 %). Under det efterföljande året fortsatte försäljningsvolymerna att öka med 12 %, medan förbrukningen minskade med 21 %. Till följd av detta växte marknadsandelen med 42 %. Slutligen, mellan år 2015 och översynsperioden, minskade marknadsandelen med 8 %. |
5.2.3 Tillväxt
|
(88) |
Mellan år 2013 och översynsperioden inträffade ökningen av försäljningsvolymen (72 %) i samband med en ökad förbrukning (34 %), vilket framgår av skäl 64. Importvolymerna från andra tredjeländer (bortsett från Kina) ökade också under denna period med 34 %, vilket framgår av skäl 75, medan de kinesiska importvolymerna minskade med 64 % (se skäl 67). Som ett resultat av detta ökade unionsindustrins marknadsandel från 30 % år 2013 till 35 % i översynsperioden (en ökning med 5 procentenheter). |
5.2.4 Sysselsättning och produktivitet
|
(89) |
Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande: Tabell 7 Sysselsättning och produktivitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(90) |
Antalet anställda inom unionsindustrin ökade med 30 % under skadeundersökningsperioden. Eftersom produktionen ökade ännu snabbare under samma period (dvs. med 68 %) ökade produktiviteten, vilken avspeglar det genomsnittliga antalet enheter som tillverkats per anställd, med 29 %. |
5.2.5 Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning
|
(91) |
Antidumpningsåtgärder mot import från Kina infördes för första gången år 2005. Nivån på dessa åtgärder ökade år 2013 efter en interimsöversyn. |
|
(92) |
Under översynsperioden låg de påvisade dumpningsmarginalerna över miniminivån, vilket framgår av skälen 40 och 46. Under skadeundersökningsperioden minskade importvolymerna från Kina med 34 %, vilket även ledde till en minskning av den kinesiska marknadsandelen från 66 % år 2013 till 16 % under översynsperioden. Som framgår av skäl 73 underskred de kinesiska importpriserna unionsindustrins försäljningspriser på unionsmarknaden med 1,9 % under översynsperioden. De gällande antidumpningsåtgärderna kan därför anses vara effektiva. Under skadeundersökningsperioden kunde unionsindustrin öka sin försäljningsvolym och marknadsandel avsevärt, med positiva effekter på den finansiella situationen, och kunde därför påbörja en återhämtning från verkningarna av den skadevållande dumpning som förekommit tidigare. |
5.3 Mikroekonomiska indikatorer
5.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna
|
(93) |
De fem unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande: Tabell 8 Genomsnittliga försäljningspriser och enhetskostnader
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(94) |
Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser per enhet ökade med totalt 9 % under skadeundersökningsperioden. Samtidigt minskade tillverkningskostnaden per enhet i unionsindustrin med 18 %. Den främsta orsaken till denna minskning var de sjunkande råvarupriserna (i första hand priset på stål). |
5.3.2 Arbetskraftskostnader
|
(95) |
De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de fem unionstillverkare som svarade på frågeformuläret utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande: Tabell 9 Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd
|
||||||||||||||||||||
|
(96) |
Mellan år 2013 och översynsperioden minskade unionstillverkarnas genomsnittliga arbetskraftskostnad per anställd med 3 %. Den ökade först mellan år 2013 och 2014, men minskade sedan kontinuerligt under översynsperioden till en lägre nivå än år 2013. |
5.3.3 Lagerhållning
|
(97) |
Lagernivåerna hos de fem unionstillverkare som svarade på frågeformuläret utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande: Tabell 10 Lagerhållning
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(98) |
Unionsindustrins utgående lager ökade från år 2013 till 2014 med 60 % och minskade därefter med 59 % från år 2014 till 2015. Från år 2015 till översynsperioden ökade lagren igen med 34 %. Under hela skadeundersökningsperioden ökade de utgående lagren med totalt 35 %. |
|
(99) |
En granskning av de utgående lagren som en andel av produktionen visar emellertid en minskning på 20 % under skadeundersökningsperioden. |
5.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och förmåga att anskaffa kapital
|
(100) |
Lönsamheten, kassaflödet, investeringarna och räntabiliteten för de fem unionstillverkare som svarade på frågeformuläret utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande: Tabell 11 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(101) |
Kommissionen fastställde lönsamheten för de fem unionstillverkare som svarade på frågeformuläret genom att uttrycka nettovinsten före skatt från försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder inom unionen som en andel av omsättningen av denna försäljning. Lönsamheten förbättrades från – 5,7 % år 2013 till + 4,6 % i översynsperioden. Unionsindustrin gick med förlust genom hela skadeundersökningsperioden, med undantag av översynsperioden. |
|
(102) |
Kassaflödet, vilket visar unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet, fördubblades under skadeundersökningsperioden. |
|
(103) |
Investeringarna ökade med 21 % under skadeundersökningsperioden och i synnerhet år 2014, då de var 201 % större än under föregående år. Detta berodde främst på att en av unionstillverkarna förvärvade en affärsenhet som tillverkade gaffelvagnar som en del av verksamheten. |
|
(104) |
Räntabiliteten avser vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde. Den förbättrades från – 96 % år 2013 till 68 % i översynsperioden. Den totala ökningen av räntabiliteten (+ 170 %) ligger ungefär i linje med ökningen av lönsamheten (181 %) under skadeundersökningsperioden. |
5.4 Slutsats beträffande skada
|
(105) |
Tack vare de gällande antidumpningstullarna, i synnerhet efter deras ökning till 70,8 % år 2013 efter den interimsöversyn som avses i skäl 5, kunde unionsindustrin börja återhämta sig från verkningarna av den skadevållande dumpning som förekommit tidigare. |
|
(106) |
Under skadeundersökningsperioden påvisades synliga förbättringar av nästan alla indikatorer, nämligen produktionsvolymen, kapacitetsutnyttjandet, försäljningsvolymen, sysselsättningen, produktiviteten, lagerhållningen, investeringarna, räntabiliteten och slutligen lönsamheten. Tillverkningskostnaden per enhet minskade delvis på grund av de sjunkande råvarupriserna och ökningen av produktionsvolymen. |
|
(107) |
Trots detta har unionsindustrin först nyligen börjat återhämta sig från den tidigare dumpningen, och denna återhämtning är fortfarande bräcklig. Detta framgår av det faktum att unionsindustrin inte kunde bokföra någon vinst förrän i slutet av skadeundersökningsperioden, dvs. under översynsperioden. Likaledes kunde unionsindustrin, trots en kraftig ökning av förbrukningen (+ 46 %), endast öka sin marknadsandel med 5 procentenheter. |
|
(108) |
Sammanfattningsvis led unionsindustrin inte någon väsentlig skada under skadeundersökningsperioden i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. Som nämns ovan är situationen emellertid fortfarande bräcklig, eftersom unionsindustrins återhämtning fortfarande bara har börjat. |
6. SANNOLIKHET FÖR ÅTERKOMMANDE SKADA
6.1 Inledande anmärkning
|
(109) |
Undersökningen har visat att den kinesiska importen skedde till dumpade prisnivåer under översynsperioden och att det fanns en sannolikhet för fortsatt dumpning om åtgärderna tilläts att upphöra. |
|
(110) |
Mot bakgrund av slutsatsen att unionsindustrin inte led någon väsentlig skada under översynsperioden analyserades huruvida väsentlig skada skulle kunna uppstå om åtgärderna upphör. För denna analys tog kommissionen hänsyn till de slutsatser som beskrivs i skälen 49 till 57, nämligen
|
|
(111) |
Kommissionen utvärderade även den kinesiska importens sannolika verkningar på unionsindustrin om den återupptas i betydande omfattning. |
6.2 Möjliga prisnivåer för den kinesiska importen till unionsmarknaden
|
(112) |
Kommissionen utgick från priset på den kinesiska importen utan de antidumpningstullar som tillämpades under översynsperioden för att göra en bedömning av den sannolika prisnivån för den kinesiska importen till unionsmarknaden om åtgärderna upphävs. Enligt bedömningen skulle de kinesiska priserna sannolikt underskrida unionsindustrins försäljningspriser med i genomsnitt 41 %, vilket framgår av skäl 73 ovan. |
|
(113) |
Med ett sådant pristryck på stora volymer hade unionsindustrins lönsamhet sannolikt försämrats omedelbart eller till och med riskerat att vändas till förlust. Faktum är att unionsindustrin antingen måste sänka sina priser, vilket kommer att ha en negativ effekt på lönsamheten, eller besluta sig för att behålla sina prisnivåer oförändrade i ett försök att bibehålla lönsamheten. Som konstaterats tidigare hade detta emellertid haft en negativ inverkan på försäljningsvolymerna till förmån för de kinesiska exportörerna. En minskning av försäljningsvolymen hade även inneburit en ökning av andelen fasta kostnader per enhet, i synnerhet mot bakgrund av att detta är en kapitalintensiv industri. Detta hade i sin tur även haft en negativ inverkan på unionsindustrins lönsamhet. Att behålla försäljningspriserna på unionsmarknaden på liknande nivåer som under översynsperioden kan därför inte anses vara en genomförbar strategi, eftersom den inte hade varit hållbar på lång sikt. |
|
(114) |
Ovanstående scenario hade dessutom även varit relevant med beaktande av en ökad förbrukning. Med tanke på den enorma outnyttjade kapacitet som finns tillgänglig i Kina, och som sannolikt kommer att exporteras till unionsmarknaden till priser som underskrider unionsindustrins priser med ungefär 41 %, hade unionsindustrin inte kunnat hantera den förväntade kraftiga ökningen av den kinesiska importen, vilken inte bara hade tagit över unionsindustrins nuvarande marknadsandel utan sannolikt även den ökade förbrukningen. I detta avseende är det värt att erinra om att den kinesiska importens marknadsandel var så hög som 83 % i översynsperioden för den första översynen vid giltighetstidens utgång. |
|
(115) |
Slutligen uppgick målprisunderskridandemarginalen baserad på de kinesiska importpriserna utan tull till cirka 75 % i översynsperioden, vilket också ger en rimlig uppskattning av de möjliga målprisunderskridandemarginalerna om åtgärderna upphör. |
6.3 Inverkan av importen från andra tredjeländer
|
(116) |
Som beskrivs i skäl 77 tog import från Malaysia, på en marknad med ökande förbrukning, över en stor del av den kinesiska marknadsandelen under skadeundersökningsperioden. Medan Malaysia utökade sin marknadsandel med 33 procentenheter förlorade Kina 50 procentenheter. Samtidigt utökade unionsindustrin sin andel med bara 5 procentenheter. |
|
(117) |
Om åtgärderna upphör kommer de kinesiska importpriserna sannolikt att underskrida unionsindustrins priser avsevärt, vilket framgår av skäl 112. Under skadeundersökningsperioden har de kinesiska importpriserna (utan antidumpningstullar) också ständigt varit lägre än de malaysiska importpriserna under samma period, bortsett från översynsperioden då de var 3 % högre. |
|
(118) |
De exporterande kinesiska tillverkarna hade sannolikt kunnat sänka sina priser ytterligare för att återta marknadsandelar. En tydlig indikation i detta avseende är den prisnivå för kinesisk export till andra tredjeländer som registrerats i den kinesiska exportdatabasen, såsom beskrivs i skäl 54 (16). |
|
(119) |
På grundval av detta kan det förväntas att kinesisk lågprisimport sannolikt kommer att påverka både unionsindustrins försäljningsvolymer och de malaysiska importvolymerna. Eftersom unionsindustrins priser i genomsnitt var högre än de malaysiska importpriserna kan det även förväntas att den kinesiska importen sannolikt kommer att ha en större negativ inverkan på unionsindustrins försäljning än på den malaysiska importen, då unionsindustrins kunder kommer att ha mycket större incitament att gå tillbaka till kinesiska leverantörer än vad kunderna till de malaysiska leverantörerna har. |
|
(120) |
Mot bakgrund av ovanstående är det sannolikt att kinesisk import som kommer (tillbaka) in på unionsmarknaden till låga priser kommer att kunna återta marknadsandelar huvudsakligen på unionsindustrins bekostnad. |
|
(121) |
När det gäller importen från Vietnam, vars marknadsandel ökade med 9 procentenheter under skadeundersökningsperioden, är denna för närvarande föremål för en undersökning om kringgående (se skäl 7) som inletts med motiveringen att denna import påstås vara av kinesiskt ursprung. |
|
(122) |
Under alla omständigheter var priset på den vietnamesiska importen lägre än unionsindustrins försäljningspriser under hela skadeundersökningsperioden, vilket framgår av skäl 78. Som beskrivits ovan förväntas därför unionsindustrins kunder ha större incitament att byta till lågprisimport från Kina än vad kunderna till de vietnamesiska leverantörerna har. De sistnämnda har redan sålt gaffelvagnar på unionsmarknaden till priser som understeg de kinesiska importpriserna, bortsett från år 2014. Mot bakgrund av detta kan det förväntas att den kinesiska importen kommer att ha en större negativ effekt på unionsindustrin än på den vietnamesiska importen. |
6.4 Slutsatser om sannolikheten för återkommande skada
|
(123) |
Sammanfattningsvis har undersökningen visat att kinesisk import skedde till dumpade priser under översynsperioden. Kommissionen har även fastställt att det finns en betydande produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, gjort bedömningen att de exporterande kinesiska tillverkarna säljer till lägre priser på marknaden i tredjeländer än på unionsmarknaden, beaktat den kontinuerliga närvaron av exporterande kinesiska tillverkare på unionsmarknaden och noterat att ansträngningar har gjorts för att kringgå de gällande åtgärderna. Kommissionen uppskattade dessutom att det sannolika priset på den kinesiska importen skulle underskrida unionsindustrins priser avsevärt, om åtgärderna upphävs. Slutligen gjorde kommissionen bedömningen att importen från andra tredjeländer kommer att ha mindre inverkan på unionsindustrin än den kinesiska importen, om åtgärderna upphävs. Mot bakgrund av ovanstående kan slutsatsen dras att ett upphävande av åtgärderna med största sannolikhet skulle leda till att skadan för unionsindustrin återkommer. |
7. UNIONENS INTRESSE
|
(124) |
I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna avseende importen av den produkt med ursprung i Kina som översynen gäller skulle strida mot unionens intressen som helhet med anledning av slutsatserna i föreliggande översyn vid giltighetstidens utgång. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika parternas intressen, däribland unionsindustrins, importörernas och användarnas intresse. Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna sina synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen. |
7.1 Unionsindustrins intresse
|
(125) |
Kommissionen konstaterade att unionsindustrin under översynsperioden hade börjat återhämta sig från den tidigare dumpningen. Om åtgärderna mot Kina upphävs är det emellertid sannolikt att skadan uppstår igen, eftersom unionsindustrin förmodligen skulle utsättas för en stor mängd dumpad import från Kina och betydande prispress. |
|
(126) |
Som en konsekvens av detta skulle den ekonomiska situationen för unionsindustrin sannolikt försämras genom en betydande minskning av försäljningsvolymen och marknadsandelen och bli förlustbringande. |
|
(127) |
Om åtgärderna bibehålls får unionsindustrin tvärtom möjlighet att befästa sin nyligen etablerade positiva ekonomiska situation. |
7.2 Icke-närstående importörers och användares intresse
|
(128) |
Kommissionen kontaktade tolv kända importörer och nio kända användare i inledningsskedet. Ingen av importörerna svarade på stickprovsformuläret eller lämnade några synpunkter. Användarna trädde inte heller fram eller lämnade några synpunkter. |
|
(129) |
Det erinras om att det i den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna 2005 och i den översyn vid giltighetstidens utgång som ledde till en utvidgning av dessa åtgärder 2011 konstaterades att verkningarna av åtgärderna inte skulle få några större konsekvenser för importörerna eller användarna i unionen. |
|
(130) |
I avsaknad av nya uppgifter som skulle kunna leda till en annan slutsats fastslog kommissionen därför att en fortsatt tillämpning av åtgärderna inte kommer att påverka importörerna eller användarna inom unionen i någon nämnvärd utsträckning. |
7.3 Slutsats om unionens intresse
|
(131) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det utifrån unionens intresse inte fanns några tvingande skäl som talade emot bibehållandet av de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna för import av gaffelvagnar med ursprung i Kina. |
8. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
|
(132) |
Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna. De beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter detta utlämnande av uppgifter. Inga synpunkter som ifrågasätter ovanstående slutsatser har inkommit. |
|
(133) |
Av vad som anförts ovan följer att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av gaffelvagnar med ursprung i Kina bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. |
|
(134) |
Den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har inte avgett något yttrande. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa, dvs. chassin och hydraulik, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8427 90 00 (Taric-nummer 8427900011, 8427900013 och 8427900019) och ex 8431 20 00 (Taric-nummer 8431200011, 8431200013 och 8431200019), med ursprung i Folkrepubliken Kina och utvidgad till att gälla samma produkt men som uppvisas vid import med ett s.k. viktangivelsesystem bestående av en vägningsmekanism som inte är integrerad i chassit, dvs. inte integrerad i gafflarna, som för närvarande klassificeras enligt Taric-nummer 8427900030 och 8431200050. Vid tillämpning av denna förordning avses med gaffelvagn en vagn med hjul och gafflar för hantering av lastpallar som är avsedd att skjutas, dras och styras manuellt på slätt, jämnt och hårt underlag av en gående förare med hjälp av en ledad styrarm. En gaffelvagn är endast utformad för att med hjälp av styrarmen lyfta en last tillräckligt högt för att den ska kunna transporteras och har inga ytterligare funktioner eller användningsområden såsom att i) flytta och lyfta lasten för att placera den högre upp eller stuva lasten i lagerutrymmen (höglyftare), ii) stapla en lastpall ovanpå en annan (staplare), iii) lyfta lasten till arbetsnivå (saxliftar), eller iv) lyfta och väga lasten (lyftvagnar med våg).
2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som beskrivs i punkt 1 och som tillverkats av nedanstående företag:
|
Företag |
Tullsats (%) |
Taric-tilläggsnummer |
|
Zhejiang Noblelift Equipment Joint Stock Co. Ltd, 58, Jing Yi Road, Economic Development Zone, Changxing, Zhejiang Province, 31300, PRC. |
70,8 |
A603 |
|
Ningbo Logitrans Handling Equipment Co., Ltd |
54,1 |
A070 |
|
Alla andra företag |
70,8 |
A999 |
3. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 november 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.
(2) Rådets förordning (EG) nr 1174/2005 av den 18 juli 2005 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 189, 21.7.2005, s. 1).
(3) Rådets förordning (EG) nr 684/2008 av den 17 juli 2008 om tydliggörande av tillämpningsområdet för de antidumpningsåtgärder som infördes genom förordning (EG) nr 1174/2005 om import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 192, 19.7.2008, s. 1).
(4) Rådets förordning (EG) nr 499/2009 av den 11 juni 2009 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som infördes genom förordning (EG) nr 1174/2005 på import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa med ursprung i Folkrepubliken Kina till att även omfatta import av samma produkt som avsänts från Konungariket Thailand, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Konungariket Thailand eller inte (EUT L 151, 16.6.2009, s. 1).
(5) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 1008/2011 av den 10 oktober 2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa med ursprung i Folkrepubliken Kina, utvidgad till att omfatta import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa som avsänts från Thailand, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Thailand eller inte, efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 268, 13.10.2011, s. 1).
(6) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 372/2013 av den 22 april 2013 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 1008/2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa med ursprung i Folkrepubliken Kina, efter en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 112, 24.4.2013, s. 1).
(7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 946/2014 av den 4 september 2014 om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 1008/2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn avseende en ny exportör enligt artikel 11.4 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 265, 5.9.2014, s. 7).
(8) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1346 av den 8 augusti 2016 om utvidgning av den definitiva antidumpningstull som genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 1008/2011, i dess ändrade lydelse enligt rådets genomförandeförordning (EU) nr 372/2013, införts beträffande import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa med ursprung i Folkrepubliken Kina, till att även gälla import av något modifierade gaffelvagnar med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 214, 9.8.2016, s. 1).
(9) Tillkännagivande om att giltighetstiden för vissa antidumpningsåtgärder snart kommer att upphöra att gälla (EUT C 34, 29.1.2016, s. 15).
(10) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa i Folkrepubliken Kina (EUT C 373, 12.10.2016, s. 3).
(11) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1348 av den 19 juli 2017 om inledande av en undersökning rörande eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 1008/2011, i dess ändrade lydelse enligt genomförandeförordning (EU) nr 372/2013, införts på import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa med ursprung i Folkrepubliken Kina, genom import avsänd från Vietnam, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Vietnam eller inte, och om registrering av sådan import (EUT L 188, 20.7.2017, s. 1).
(12) www.trademap.org från Marknadsanalys och forskning, Internationella handelscentrumet (ITC).
(13) Rättelse till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1346 av den 8 augusti 2016 om utvidgning av den definitiva antidumpningstull som genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 1008/2011, i dess ändrade lydelse enligt rådets genomförandeförordning (EU) nr 372/2013, införts beträffande import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa med ursprung i Folkrepubliken Kina, till att även gälla import av något modifierade gaffelvagnar med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 202, 3.8.2017, s. 8).
(14)Källa: U.S. International Trade Commission Interactive Trade DataWeb (USITC DataWeb), med användning av uppgifter som hämtats från den amerikanska statistikbyrån (US Census Bureau).
(15) Den relevanta varukoden i databasen över den kinesiska exportstatistiken omfattar även andra produkter, nämligen ”Truckar utrustade med lyft- eller hanteringsutrustning, ej motordrivna”, som har ett högre enhetspris. Användning av en sådan databas kan leda till att exportpriserna för gaffelvagnar överdrivs.
(*1) Bortsett från Malaysia och Vietnam.
(16) Det bör erinras om att det relevanta KN-numret i databasen över den kinesiska exportstatistiken omfattar även andra produkter, nämligen ”Truckar utrustade med lyft- eller hanteringsutrustning, ej motordrivna”, som har ett högre enhetspris.
|
30.11.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 314/31 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/2207
av den 29 november 2017
om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 412/2013 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1), nedan kallad grundförordningen,
med beaktande av rådets genomförandeförordning (EU) nr 412/2013 av den 13 maj 2013 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (2), särskilt artikel 3, och
av följande skäl:
A. TIDIGARE FÖRFARANDE
|
(1) |
Den 13 maj 2013 införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import till unionen av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) genom genomförandeförordning (EU) nr 412/2013 (nedan kallad den ursprungliga förordningen). |
|
(2) |
I den ursprungliga undersökningen gav ett stort antal exporterande tillverkare från Kina sig till känna. Som en följd av detta gjorde kommissionen ett urval av kinesiska exporterande tillverkare som skulle undersökas. |
|
(3) |
Rådet införde individuella tullsatser på import av bordsartiklar på mellan 13,1 % och 23,4 % för de företag som ingick i urvalet och en vägd genomsnittlig tullsats på 17,9 % för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Dessutom infördes en tullsats på 36,1 % på import av bordsartiklar från alla övriga kinesiska företag. |
|
(4) |
I artikel 3 i genomförandeförordning (EU) nr 412/2013 föreskrivs att om en ny exporterande tillverkare av bordsartiklar i Kina lämnar tillräcklig bevisning till kommissionen om att
får artikel 1.2 i den förordningen ändras genom att den nya exporterande tillverkaren beviljas den tullsats som är tillämplig för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet, dvs. den vägda genomsnittliga tullsatsen 17,9 %. |
B. ANSÖKNINGAR OM STATUS SOM NY EXPORTERANDE TILLVERKARE
|
(5) |
Fyra företag gav sig till känna efter offentliggörandet av förordning (EU) nr 412/2013 och åberopade att de uppfyller alla tre kriterierna i skäl 4 ovan samt lade fram bevisning till stöd för detta. |
|
(6) |
Alla fyra företagen var tillverkare och exportörer av den berörda produkten. |
|
(7) |
Tre av dem fanns redan under den ursprungliga undersökningen, men uppgav att de inte exporterade den berörda produkten till unionen vid den tidpunkten. |
|
(8) |
Det fjärde företaget uppgav att det inte fanns under den ursprungliga undersökningen och därför inte kunde ha exporterat under undersökningsperioden. |
|
(9) |
Kommissionen granskade den bevisning som lagts fram av samtliga fyra företag och fann att de uppfyllde de tre kriterierna för att betraktas som ny exporterande tillverkare. Följaktligen bör deras namn läggas till i den förteckning över samarbetsvilliga företag som inte ingick i stickprovet som återfinns i bilaga I till genomförandeförordning (EU) nr 412/2013. |
|
(10) |
Kommissionen underrättade de fyra företagen och unionsindustrin om dessa slutsatser och gav dem tillfälle att lämna synpunkter. Inga synpunkter har inkommit. |
|
(11) |
Denna genomförandeförordning är förenlig med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 15.1 i grundförordningen. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande företag ska läggas till i den förteckning över exporterande tillverkare i Folkrepubliken Kina som återfinns i bilaga I till genomförandeförordning (EU) nr 412/2013:
|
Företag |
Taric-tilläggsnummer |
|
Fujian Dehua Huamao Ceramics Co., Ltd |
C303 |
|
Fujian Dehua Jiawei Ceramics Co., Ltd |
C304 |
|
Fujian Dehua New Qili Arts Co., Ltd |
C305 |
|
Quanzhou Dehua Hengfeng Ceramics Co., Ltd |
C306 |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 november 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.
(2) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 412/2013 av den 13 maj 2013 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 131, 15.5.2013, s. 1), senast ändrad genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 803/2014 av den 24 juli 2014, genom vilken fyra företag lades till i den förteckning över tillverkare i Folkrepubliken Kina som återfinns i bilaga I till förordning (EU) nr 412/2013 (EUT L 219, 25.7.2014, s. 33).
|
30.11.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 314/33 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/2208
av den 29 november 2017
om fastställande av tilldelningskoefficienter för ansökningar om licenser för export av vissa mjölkprodukter till Dominikanska republiken inom ramen för den kvot som avses i förordning (EG) nr 1187/2009
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 188, och
av följande skäl:
|
(1) |
I kapitel III avsnitt 3 i förordning (EG) nr 1187/2009 (2) fastställs förfarandet för tilldelning av licenser för export av vissa mjölkprodukter till Dominikanska republiken inom ramen för en kvot som öppnats för det landet. |
|
(2) |
Enligt artikel 29 i förordning (EG) nr 1187/2009 kan licensansökningar lämnas in mellan den 1 och den 10 november om det efter den period för inlämnande av licensansökningar som avses i första stycket i den artikeln återstår tillgängliga kvantiteter i den berörda kvoten. |
|
(3) |
I artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1095 (3) fastställs att den sammanlagda återstående kvantiteten för kvotåret 2017/2018 är 8 745 ton. |
|
(4) |
De ansökningar som lämnats in under perioden 1–10 november 2017 för den återstående perioden av innevarande kvotår 2017/2018 avser kvantiteter som är mindre än de tillgängliga kvantiteterna. I enlighet med artikel 31.3 fjärde stycket i förordning (EG) nr 1187/2009 är det därför lämpligt att se till att den återstående kvantiteten tilldelas. Utfärdandet av exportlicenser för denna återstående kvantitet bör förutsätta att den behöriga myndigheten informeras om den ytterligare kvantitet som den berörda aktören accepterat och av att de aktörer som berörs lämnar en säkerhet. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De ansökningar om exportlicenser som lämnats in under perioden 1–10 november 2017 för den återstående perioden av innevarande kvotår 2017/2018 ska godtas.
De kvantiteter som omfattas av ansökningar om exportlicenser enligt första stycket för de produkter som avses i artikel 27.2 i förordning (EG) nr 1187/2009 ska multipliceras med en tilldelningskoefficient på 1,177619.
Om exportlicenserna avser de kvantiteter som överstiger de kvantiteter som begärts och som tilldelats i enlighet med den kvot som anges i andra stycket ska dessa licenser först utfärdas efter det att man accepterat de berörda kvantiteterna inom en vecka efter det att denna förordning offentliggjorts, och en motsvarande säkerhet har ställts.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 november 2017.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Jerzy PLEWA
Generaldirektör
Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 1187/2009 av den 27 november 2009 om fastställande av särskilda tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1234/2007 i fråga om exportlicenser och exportbidrag för mjölk och mjölkprodukter (EUT L 318, 4.12.2009, s. 1).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1095 av den 20 juni 2017 om fastställande av tilldelningskoefficienter för ansökningar om licenser för export av vissa mjölkprodukter till Dominikanska republiken inom ramen för den kvot som avses i förordning (EG) nr 1187/2009 (EUT L 158, 21.6.2017, s. 29).