21.11.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 304/6

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/2154

av den 22 september 2017

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för indirekta clearingarrangemang

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (1), särskilt artikel 30.2, och

av följande skäl:

(1)

Indirekta clearingarrangemang bör inte exponera centrala motparter, clearingmedlemmar, kunder, indirekta kunder eller indirekta kunder i senare led för ytterligare motpartsrisk, och indirekta kunders tillgångar och positioner bör omfattas av ett lämpligt skydd. Det är därför viktigt att alla former av indirekta clearingarrangemang uppfyller vissa minimivillkor för att vara säkra. Parter som deltar i indirekta clearingarrangemang bör omfattas av särskilda skyldigheter, och indirekta clearingarrangemang bör bara vara tillåtna om de uppfyller villkoren i denna förordning.

(2)

Eftersom tillgångar och positioner tillhörande den motpart som tillhandahålls indirekta clearingtjänster bör omfattas av ett likvärdigt skydd som det som avses i artiklarna 39 och 48 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (2), är de olika typerna av indirekta kunder av central betydelse och bör definieras i denna förordning.

(3)

Med hänsyn till att clearingmedlemmar bör uppfylla de krav för deltagare som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG (3) och för att säkerställa att indirekta kunder får ett skydd som är likvärdigt med det skydd som kunder ges genom förordning (EU) nr 648/2012, bör kunder som tillhandahåller indirekta clearingtjänster vara kreditinstitut, värdepappersföretag eller tredjelandsföretag som är likvärdiga med kreditinstitut eller värdepappersföretag.

(4)

Den ökade intermedieringsaktiviteten mellan en central motpart och olika led av indirekta kunder kräver ytterligare operativa åtgärder, ytterligare konton samt mer komplicerade tekniska lösningar och förmedlingsflöden. Till följd av detta blir indirekta clearingarrangemang mer komplicerade än kundclearingarrangemang. Den ökade intermedieringsaktiviteten bör därför balanseras med krav på en annan, och i operativt hänseende enklare, valmöjlighet när det gäller kontostrukturer för indirekta clearingarrangemang än för kundclearingarrangemang.

(5)

Kundclearingarrangemang förutsätter att det erbjuds individuellt separerade konton. För indirekta clearingarrangemang bör det, utöver indirekta samlingskonton som tillåter nettning, emellertid bara behöva erbjudas en struktur med indirekta bruttosamlingskonton som har en mekanism för att överföra inkrävda marginalsäkerheter och, om detta överenskoms, marginalsäkerheter utöver inkrävda marginalsäkerheter, från den indirekta kunden hela vägen upp till den centrala motparten, och som inte tillåter nettning av positioner tillhörande olika indirekta kunder på samma indirekta bruttosamlingskonto. Denna mekanism gör det möjligt att på ett sätt som är likvärdigt med individuellt separerade konton skilja mellan å ena sidan säkerheter och positioner som hålls för en viss indirekt kunds räkning, och å andra sidan säkerheter och positioner som hålls för kundens eller andra indirekta kunders räkning.

(6)

Även om tillgångar och positioner som hålls i en bruttosamlingskontostruktur för indirekta clearingarrangemang ändå kan vara exponerade för en annan indirekt kunds förluster, eftersom tillgångarna och positionerna är samlade på ett och samma konto, kan denna potentiella förlust minimeras om det är möjligt att snabbt identifiera och avveckla dessa tillgångar och positioner i händelse av obestånd.

(7)

Denna mekanism möjliggör samtidigt en betydligt enklare kontostruktur som är mindre kostsam och komplicerad än individuellt separerade konton, samt gör det möjligt att skilja mellan olika indirekta kunders säkerheter och positioner och därmed säkerställa ett skydd som är likvärdigt med det skydd som ges individuellt separerade konton. Kravet på att indirekta bruttosamlingskonton ska erbjudas bör emellertid inte hindra att individuellt separerade konton erbjuds indirekta kunder inom ramen för clearingarrangemang som består av en central motpart, en clearingmedlem, en kund och ett enda led av indirekta kunder.

(8)

För att underlätta tillgång till central clearing genom att rationalisera clearingtjänster och förenkla de affärsmässiga förhållandena mellan clearingmedlemmar, kunder och indirekta kunder, erbjuder vissa företagsgrupper clearingtjänster genom att två företag från företagsgruppen agerar mellanhänder vid tillhandahållandet av dessa tjänster. Av liknande skäl utser kundens företagsgrupp ibland ett företag för att ha direktkontakt med clearingmedlemmen och ett annat företag för att ha direktkontakt med den indirekta kunden, normalt för att det sistnämnda företaget är etablerat i samma jurisdiktion som den indirekta kunden. Detta rationaliserar clearingtjänsterna mellan företagsgruppens olika ekonomiska verksamheter och förenklar även det affärsmässiga förhållandet mellan clearingmedlemmar, kunder och indirekta kunder. Sådana typer av arrangemang bör vara tillåtna, under förutsättning att de uppfyller särskilda villkor som säkerställer att motpartsrisken inte ökar och att den indirekta clearingen omfattas av ett lämpligt skydd.

(9)

I kedjor av indirekt clearing som innefattar mer än en central motpart, en clearingmedlem, en kund och ett enda led av indirekta kunder, kan användningen av individuellt separerade konton leda till oförutsedda tekniska svårigheter, eftersom potentiellt obestånd hos en eller flera av motparterna i kedjan och en stor mängd individuellt separerade konton skulle behöva hanteras. Om individuellt separerade konton skulle erbjudas i sådana längre kedjor skulle detta kunna vilseleda motparter som är ute efter det skydd som normalt förknippas med individuellt separerade konton, eftersom ett sådant skydd eventuellt inte är möjligt i vissa av dessa längre kedjor. För att undvika de risker som följer av detta felaktiga antagande bör endast separerade samlingskonton få användas i dessa längre kedjor av indirekt clearing, förutsatt att motparter som clearar via dessa arrangemang är fullständigt informerade om graden av separering och de risker som är förknippade med denna typ av konto.

(10)

För att säkerställa att kravet på marginalsäkerheter i en struktur med indirekta bruttosamlingskonton är detsamma som om individuellt separerade konton för indirekt clearing hade använts, bör en central motpart få information om de positioner som hålls för den indirekta kundens räkning för att kunna beräkna kravet på marginalsäkerheter för varje enskild indirekt kund.

(11)

För att säkerställa likvärdighet med kundclearing bör en clearingmedlem ha förfaranden för att underlätta överföring av indirekta kunders positioner till en annan kund om en kund som tillhandahåller indirekta clearingtjänster hamnar på obestånd. Av samma skäl bör en clearingmedlem även ha förfaranden för att avveckla indirekta kunders tillgångar och positioner och för att utbetala avvecklingsintäkter till de indirekta kunderna, om dessa är kända. Om avvecklingsintäkterna av någon anledning inte kan utbetalas direkt till de berörda indirekta kunderna bör de utbetalas till den kund som är på obestånd för dennes indirekta kunders räkning.

(12)	Förfaranden bör inrättas så att information om de indirekta kundernas identitet kan bli känd och så att clearingmedlemmen kan identifiera vilka tillgångar och positioner som tillhör vilken kund, för det fall att kunden hamnar på obestånd.

(13)

En kund som tillhandahåller indirekta clearingtjänster bör ge den indirekta kunden ett val mellan olika kontostrukturer. Det kan emellertid hända att en indirekt kund inte instruerar en kund om sitt val inom en rimlig tidsfrist. Kunden bör i så fall kunna tillhandahålla indirekta clearingtjänster till den indirekta kunden via vilken kontostruktur som helst, förutsatt att kunden informerar den indirekta kunden om vilken kontostruktur som används, vilka risker som är förbundna med kontot och dess grad av separering, samt att det är möjligt att närsomhelst ändra kontostruktur.

(14)

Indirekta clearingarrangemang kan ge upphov till särskilda risker. Det är därför nödvändigt att alla parter som deltar i indirekta clearingarrangemang, inbegripet clearingmedlemmar och centrala motparter, fortlöpande identifierar, övervakar och hanterar alla väsentliga risker som följer av dessa arrangemang. Ett lämpligt utbyte av information mellan kunder och clearingmedlemmar är särskilt viktigt för detta ändamål. Clearingmedlemmar bör emellertid säkerställa att denna information bara används för riskhantering och beräkning av marginalsäkerheter, samt att känslig affärsinformation inte missbrukas.

(15)	Av konsekvensskäl och för att säkerställa väl fungerande finansmarknader måste bestämmelserna i denna förordning och relevanta bestämmelser i förordning (EU) nr 600/2014 börja tillämpas vid samma tidpunkt.

(16)	Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har överlämnat till kommissionen.

(17)

Esma har i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (4) genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning grundar sig på, gjort en kostnads-nyttoanalys och begärt in ett yttrande från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättades i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1095/2010.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a) kund : en kund enligt definitionen i artikel 2.15 i förordning (EU) nr 648/2012.

b) indirekt kund : en kund till en kund enligt definitionen i led a.

c) indirekt clearingarrangemang : en uppsättning avtalsförhållanden mellan tillhandahållarna och mottagarna av indirekta clearingtjänster som tillhandahålls av en kund, en indirekt kund eller av en indirekt kund i andra led.

d) indirekt kund i andra led : en kund till en indirekt kund enligt definitionen i led b.

e) indirekt kund i tredje led : en kund till en indirekt kund i andra led enligt definitionen i d.

Artikel 2

Krav för kunders tillhandahållande av indirekta clearingtjänster

1. En kund får bara tillhandahålla indirekta clearingtjänster till indirekta kunder om alla följande villkor är uppfyllda:

a)	Kunden är ett auktoriserat kreditinstitut, värdepappersföretag eller företag etablerat i tredjeland som skulle betraktas som ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag om det var etablerat i unionen.

b)	Kunden tillhandahåller indirekta clearingtjänster på skäliga affärsmässiga villkor och offentliggör de allmänna villkoren för tillhandahållandet av dessa tjänster.

c)	Clearingmedlemmen har godkänt de allmänna villkor som avses i led b i denna punkt.

2. Den kund som avses i punkt 1 och den indirekta kunden ska ingå ett skriftligt indirekt clearingarrangemang. Det indirekta clearingarrangemanget ska åtminstone innehålla följande villkor:

a)	De allmänna villkor som avses i punkt 1 b.

b)	Ett åtagande från kunden om att fullgöra alla skyldigheter den indirekta kunden har gentemot clearingmedlemmen när det gäller de transaktioner som omfattas av det indirekta clearingarrangemanget.

Alla aspekter av det indirekta clearingarrangemanget ska tydligt dokumenteras.

3. En central motpart ska inte hindra ingåendet av indirekta clearingarrangemang som ingås på skäliga affärsmässiga villkor.

Artikel 3

De centrala motparternas skyldigheter

1. En central motpart ska öppna och inneha något av kontona i artikel 4.4 i enlighet med clearingmedlemmens begäran.

2. En central motpart som håller tillgångar och positioner tillhörande flera indirekta kunder på ett av kontona i artikel 4.4 b ska bokföra varje indirekt kunds positioner separat, beräkna marginalsäkerheter för varje indirekt kund och ta emot dessa marginalsäkerheter på bruttobasis, baserat på den information som avses i artikel 4.3.

3. En central motpart ska identifiera, övervaka och hantera alla väsentliga risker som följer av tillhandahållandet av indirekta clearingtjänster och som skulle kunna påverka dess motståndskraft mot en negativ marknadsutveckling.

Artikel 4

Clearingmedlemmarnas skyldigheter

1. En clearingmedlem som tillhandahåller indirekta clearingtjänster ska göra detta på skäliga affärsmässiga villkor och offentliggöra de allmänna villkoren för tillhandahållandet av dessa tjänster.

De allmänna villkor som avses i första stycket ska bland annat ange minimikrav på ekonomiska resurser och operativ kapacitet för kunder som tillhandahåller indirekta clearingtjänster.

2. En clearingmedlem som tillhandahåller indirekta clearingtjänster ska i enlighet med kundens begäran öppna och inneha minst följande konton:

a)	Ett samlingskonto med tillgångar och positioner som kunden håller för sina indirekta kunders räkning.

Ett samlingskonto med tillgångar och positioner som kunden håller för sina indirekta kunders räkning, där clearingmedlemmen ska säkerställa att positioner tillhörande en indirekt kund inte kvittas mot en annan indirekt kunds positioner, och att tillgångar tillhörande en indirekt kund inte kan användas för att täcka en annan indirekt kunds positioner.

3. En clearingmedlem som håller tillgångar och positioner för flera indirekta kunders räkning på ett sådant konto som avses i punkt 2 b ska dagligen ge den centrala motparten all information som är nödvändig för att den centrala motparten ska kunna identifiera de positioner som hålls för varje indirekt kunds räkning. Informationen ska utgå från de uppgifter som avses i artikel 5.4.

4. En clearingmedlem som tillhandahåller indirekta clearingtjänster ska i enlighet med kundens begäran öppna och inneha minst följande konton hos den centrala motparten:

a)	Ett separat konto som uteslutande ska användas för de tillgångar och positioner tillhörande indirekta kunder som clearingmedlemmen håller på ett sådant konto som avses i punkt 2 a.

b)	Ett separat konto som uteslutande ska användas för de tillgångar och positioner tillhörande varje enskild kunds indirekta kunder som clearingmedlemmen håller på ett sådant konto som avses i punkt 2 b.

5. En clearingmedlem ska upprätta förfaranden för att hantera obestånd hos en kund som tillhandahåller indirekta clearingtjänster.

6. En clearingmedlem som håller tillgångar och positioner tillhörande indirekta kunder på ett sådant konto som avses i punkt 2 a ska

säkerställa att de förfaranden som avses i punkt 5 gör det möjligt att snabbt avveckla dessa tillgångar och positioner om en kund hamnar på obestånd, även tillgångar och positioner som finns hos den centrala motparten, och att de innefattar ett detaljerat förfarande för att meddela de indirekta kunderna om att kunden har hamnat på obestånd och den beräknade tid det kommer att ta att avveckla deras tillgångar och positioner,

b)	när förfarandet för hantering av en kunds obestånd har avslutats, snarast utbetala eventuellt tillgodohavande efter avvecklingen av dessa tillgångar och positioner till kunden för de indirekta kundernas räkning.

7. En clearingmedlem som håller tillgångar och positioner tillhörande indirekta kunder på ett sådant konto som avses i punkt 2 b ska göra följande:

I de förfaranden och arrangemang som avses i punkt 5 inkludera

i)	åtgärder för att överföra tillgångar och positioner och positioner som en kund som hamnat på obestånd håller för sina indirekta kunders räkning till en annan kund eller till en clearingmedlem,

ii)	åtgärder för att till varje indirekt kund utbetala intäkter från avvecklingen av den indirekta kundens tillgångar och positioner,

iii)	ett närmare förfarande för att meddela indirekta kunder att kunden hamnat på obestånd och den beräknade tid det kommer att ta att avveckla deras tillgångar och positioner.

I avtal förbinda sig att aktivera förfarandena för överföring av tillgångar och positioner som en kund som hamnat på obestånd håller för sina indirekta kunders räkning till en av dessa indirekta kunder utsedd annan kund eller clearingmedlem, på de indirekta kundernas begäran och utan att inhämta samtycke från den kund som hamnat på obestånd. Den andra kunden eller clearingmedlemmen ska endast vara skyldig att ta emot dessa tillgångar och positioner om den tidigare har ingått ett avtalsförhållande med de relevanta indirekta kunderna om att göra detta.

Säkerställa att förfarandena i punkt 5 gör det möjligt att snabbt avveckla dessa tillgångar och positioner när en kund hamnar på obestånd, även tillgångar och positioner hos den centrala motparten, om den överföring som avses i led b av någon anledning inte har ägt rum under en i det indirekta clearingarrangemanget på förhand fastställd överföringsperiod.

d)	Efter avveckling av dessa tillgångar och positioner, i avtal förbinda sig att aktivera förfarandena för utbetalning av avvecklingsintäkterna till var och en av de indirekta kunderna.

Om clearingmedlemmen inte har kunnat identifiera de indirekta kunderna eller genomföra utbetalningen av de avvecklingsintäkter som avses i led d till var och en av de indirekta kunderna, snarast utbetala eventuellt tillgodohavande efter avveckling av dessa tillgångar och positioner till kunden för de indirekta kundernas räkning.

8. En clearingmedlem ska identifiera, övervaka och hantera alla väsentliga risker som följer av tillhandahållandet av indirekta clearingtjänster och som skulle kunna påverka dess motståndskraft mot en negativ marknadsutveckling. Clearingmedlemmen ska upprätta interna förfaranden för att se till att den information som avses i artikel 5.8 inte kan användas för kommersiella ändamål.

Artikel 5

Kundernas skyldigheter

1. En kund som tillhandahåller indirekta clearingtjänster ska erbjuda indirekta kunder ett val mellan åtminstone de typer av konton som avses i artikel 4.2 samt säkerställa att de indirekta kunderna är fullständigt informerade om de olika separeringsnivåerna och de risker som är förbundna med varje typ av konto.

2. Den kund som avses i punkt 1 ska tilldela indirekta kunder som inte själva har gjort ett val inom en av kunden fastställd rimlig tidsfrist någon av de typer av konton som avses i artikel 4.2. Kunden ska utan onödigt dröjsmål informera den indirekta kunden om de risker som är förbundna med den typ av konto som tilldelats. Den indirekta kunden kan när som helst välja en annan typ av konto genom att inkomma med en skriftlig begäran till kunden.

3. En kund som tillhandahåller indirekta clearingtjänster ska ha separata register och separat bokföring som gör att kunden kan separera sina egna tillgångar och positioner från tillgångar och positioner som innehas för indirekta kunders räkning.

4. Om clearingmedlemmen håller tillgångar och positioner tillhörande flera indirekta kunder på ett sådant konto som avses i artikel 4.2 b ska kunden dagligen ge clearingmedlemmen all information som är nödvändig för att clearingmedlemmen ska kunna identifiera de positioner som hålls för varje indirekt kunds räkning.

5. En kund som tillhandahåller indirekta clearingtjänster ska i enlighet med sina indirekta kunders val begära att clearingmedlemmen öppnar och innehar ett sådant konto som avses i artikel 4.4 hos den centrala motparten.

6. En kund ska ge sina indirekta kunder tillräcklig information för att dessa ska kunna identifiera den centrala motparten och den clearingmedlem som används för att cleara deras positioner.

7. Om tillgångar och positioner tillhörande en eller flera indirekta kunder hålls av clearingmedlemmen på ett sådant konto som avses i artikel 4.2 b, ska kunden i det indirekta clearingarrangemanget med sina indirekta kunder inkludera alla villkor som är nödvändiga för att säkerställa att clearingmedlemmen, om denna kund hamnar på obestånd, snarast kan utbetala intäkterna från avvecklingen av de tillgångar och positioner som hålls för indirekta kunder till dessa indirekta kunder i enlighet med artikel 4.7.

8. En kund ska ge clearingmedlemmen tillräcklig information för att denna ska kunna identifiera, övervaka och hantera alla väsentliga risker som följer av tillhandahållandet av indirekta clearingtjänster och som skulle kunna påverka dess motståndskraft.

9. En kund ska ha arrangemang för att säkerställa att all information som den innehar om sina indirekta kunder för det fall att kunden hamnar på obestånd omedelbart görs tillgänglig för clearingmedlemmen, inbegripet identiteten på de indirekta kunder som avses i artikel 5.4.

Artikel 6

Krav för indirekta kunders tillhandahållande av indirekta clearingtjänster

1. En indirekt kund får bara tillhandahålla indirekta clearingtjänster till indirekta kunder i andra led om parterna i de indirekta clearingarrangemangen uppfyller ett av kraven i punkt 2 och alla följande villkor är uppfyllda:

a)	Den indirekta kunden är ett auktoriserat kreditinstitut, värdepappersföretag eller företag etablerat i tredjeland som skulle betraktas som ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag om det var etablerat i unionen.

Den indirekta kunden och den indirekta kunden i andra led ingår ett skriftligt indirekt clearingarrangemang. Det indirekta clearingarrangemanget ska åtminstone innehålla följande villkor:

i)	De allmänna villkor som avses i artikel 2.1 b.

ii)	Ett åtagande från den indirekta kunden om att fullgöra alla skyldigheter den indirekta kunden i andra led har gentemot kunden när det gäller de transaktioner som omfattas av det indirekta clearingarrangemanget.

c)	De tillgångar och positioner som tillhör den indirekta kunden i andra led hålls av clearingmedlemmen på ett sådant konto som avses i artikel 4.2 a.

Alla aspekter av det indirekta clearingarrangemang som avses i led b ska tydligt dokumenteras.

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska parterna i det indirekta clearingarrangemanget uppfylla något av följande krav:

a)	Clearingmedlemmen och kunden tillhör samma företagsgrupp, men den indirekta kunden tillhör inte denna företagsgrupp.

b)	Kunden och den indirekta kunden tillhör samma företagsgrupp, men varken clearingmedlemmen eller den indirekta kunden i andra led tillhör samma företagsgrupp.

3. För indirekta clearingarrangemang som ingås av parter i den situation som avses i punkt 2 a

a)	ska artikel 4.1, 4.5, 4.6 och 4.8 vara tillämplig på kunden på samma sätt som om kunden var en clearingmedlem,

b)	ska artikel 2.1 b och artikel 5.2, 5.3, 5.6, 5.8 och 5.9 vara tillämpliga på den indirekta kunden på samma sätt som om den indirekta kunden var en kund.

4. För indirekta clearingarrangemang som ingås av parter i den situation som avses i punkt 2 b

a)	ska artikel 4.5 och 4.6 vara tillämplig på kunden på samma sätt som om kunden var en clearingmedlem,

b)	ska artikel 2.1 b och artikel 5.2, 5.3, 5.6, 5.8 och 5.9 vara tillämpliga på den indirekta kunden på samma sätt som om den indirekta kunden var en kund.

Artikel 7

Krav för tillhandahållande av indirekta clearingtjänster av indirekta kunder i andra led

1. En indirekt kund i andra led får bara tillhandahålla indirekta clearingtjänster till indirekta kunder i tredje led om alla följande villkor är uppfyllda:

a)	Den indirekta kunden och den indirekta kunden i andra led är ett auktoriserat kreditinstitut, värdepappersföretag eller företag etablerat i tredjeland som skulle betraktas som ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag om det var etablerat i unionen.

b)	Clearingmedlemmen och kunden tillhör samma företagsgrupp, men den indirekta kunden tillhör inte denna företagsgrupp.

c)	Den indirekta kunden och den indirekta kunden i andra led tillhör samma företagsgrupp, men den indirekta kunden i tredje led tillhör inte denna företagsgrupp.

Den indirekta kunden i andra led och den indirekta kunden i tredje led ingår ett skriftligt indirekt clearingarrangemang. Det indirekta clearingarrangemanget ska åtminstone innehålla följande villkor:

i)	De allmänna villkor som avses i artikel 2.1 b.

ii)	Ett åtagande från den indirekta kunden i andra led om att fullgöra alla skyldigheter den indirekta kunden i tredje led har gentemot den indirekta kunden när det gäller de transaktioner som omfattas av det indirekta clearingarrangemanget.

e)	De tillgångar och positioner tillhörande den indirekta kunden i tredje led hålls av clearingmedlemmen på ett sådant konto som avses i artikel 4.2 a.

Alla aspekter av det indirekta clearingarrangemang som avses i punkt 1 d ska tydligt dokumenteras.

2. Om indirekta kunder i andra led tillhandahåller indirekta clearingtjänster enligt punkt 1

a)	ska artikel 4.1, 4.5, 4.6 och 4.8 vara tillämplig på både kunden och den indirekta kunden på samma sätt som om de var clearingmedlemmar,

b)	ska artikel 2.1 b och artikel 5.2, 5.3, 5.6, 5.8 och 5.9 vara tillämpliga på både den indirekta kunden och den indirekta kunden i andra led på samma sätt som om de var kunder.

Artikel 8

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 3 januari 2018.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 september 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 173, 12.6.2014, s. 84.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EUT L 166, 11.6.1998, s. 45).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

21.11.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 304/13

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/2155

av den 22 september 2017

om ändring av delegerad förordning (EU) nr 149/2013 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för indirekta clearingarrangemang

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (1), särskilt artikel 4.4, och

av följande skäl:

(1)

(2)

Eftersom tillgångar och positioner tillhörande den motpart som tillhandahålls indirekta clearingtjänster bör omfattas av ett likvärdigt skydd som det som avses i artiklarna 39 och 48 i förordning (EU) nr 648/2012, är de olika typerna av indirekta kunder av central betydelse och bör definieras i denna förordning.

(3)

Med hänsyn till att clearingmedlemmar bör uppfylla de krav för deltagare som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG (2), och för att säkerställa att indirekta kunder får ett skydd som är likvärdigt med det skydd som kunder ges genom förordning (EU) nr 648/2012, bör kunder som tillhandahåller indirekta clearingtjänster vara kreditinstitut, värdepappersföretag eller tredjelandsföretag som är likvärdiga med kreditinstitut eller värdepappersföretag.

(4)

(5)

Kundclearingarrangemang kräver att det erbjuds individuellt separerade konton. För indirekta clearingarrangemang bör det, utöver indirekta samlingskonton som tillåter nettning, emellertid bara behöva erbjudas en struktur med indirekta bruttosamlingskonton som har en mekanism för att överföra inkrävda marginalsäkerheter och, om detta överenskoms, marginalsäkerheter utöver inkrävda marginalsäkerheter, från den indirekta kunden hela vägen upp till den centrala motparten, och som inte tillåter nettning av positioner tillhörande olika indirekta kunder på samma indirekta bruttosamlingskonto. Denna mekanism gör det möjligt att på ett sätt som är likvärdigt med individuellt separerade konton skilja mellan å ena sidan säkerheter och positioner som hålls för en viss indirekt kunds räkning, och å andra sidan säkerheter och positioner som hålls för kundens eller andra indirekta kunders räkning.

(6)

(7)

(8)

(9)

(10)

(11)

(12)	Förfaranden bör inrättas så att information om de indirekta kundernas identitet kan bli känd och så att clearingmedlemmen kan identifiera vilka tillgångar och positioner som tillhör vilken kund, för det fall att kunden hamnar på obestånd.

(13)

(14)

(15)	Av konsekvensskäl och för att säkerställa väl fungerande finansmarknader måste bestämmelserna i denna förordning och de bestämmelser som antas enligt artikel 30.2 i förordning (EU) nr 600/2014 (3) börja tillämpas vid samma tidpunkt.

(16)	Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har överlämnat till kommissionen.

(17)

(18)	Delegerad förordning (EU) nr 149/2013 (5) bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av delegerad förordning (EU) nr 149/2013

Delegerad förordning (EU) nr 149/2013 ska ändras på följande sätt:

(1)	Artikel 1 b ska ersättas med följande: ”b) indirekt clearingarrangemang : en uppsättning avtalsförhållanden mellan tillhandahållarna och mottagarna av indirekta clearingtjänster som tillhandahålls av en kund, en indirekt kund eller en indirekt kund i andra led,”.

(2)	I artikel 1 ska följande led d och e införas: ”d) indirekt kund i andra led : en kund till en indirekt kund. e) indirekt kund i tredje led : en kund till en indirekt kund i andra led.”.

(3)

Artikel 2 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

Krav för kunders tillhandahållande av indirekta clearingtjänster

1. En kund får bara tillhandahålla indirekta clearingtjänster till indirekta kunder om alla följande villkor är uppfyllda:

a)	Kunden är ett auktoriserat kreditinstitut, värdepappersföretag eller företag etablerat i tredjeland som skulle betraktas som ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag om det var etablerat i unionen.

b)	Kunden tillhandahåller indirekta clearingtjänster på skäliga affärsmässiga villkor och offentliggör de allmänna villkoren för tillhandahållandet av dessa tjänster.

c)	Clearingmedlemmen har godkänt de allmänna villkor som avses i led b i denna punkt.

2. Den kund som avses i punkt 1 och den indirekta kunden ska ingå ett skriftligt indirekt clearingarrangemang. Det indirekta clearingarrangemanget ska åtminstone innehålla följande villkor:

a)	De allmänna villkor som avses i punkt 1 b.

b)	Ett åtagande från kunden om att fullgöra alla skyldigheter den indirekta kunden har gentemot clearingmedlemmen när det gäller de transaktioner som omfattas av det indirekta clearingarrangemanget.

Alla aspekter av det indirekta clearingarrangemanget ska tydligt dokumenteras.

3. En central motpart ska inte hindra ingåendet av indirekta clearingarrangemang som ingås på skäliga affärsmässiga villkor.”

(4)

Artikel 3 ska ersättas med följande:

”Artikel 3

De centrala motparternas skyldigheter

1. En central motpart ska öppna och inneha något av kontona i artikel 4.4 i enlighet med clearingmedlemmens begäran.

(5)

Artikel 4 ska ersättas med följande:

”Artikel 4

Clearingmedlemmarnas skyldigheter

De allmänna villkor som avses i första stycket ska bland annat ange minimikrav på ekonomiska resurser och operativ kapacitet för kunder som tillhandahåller indirekta clearingtjänster.

2. En clearingmedlem som tillhandahåller indirekta clearingtjänster ska i enlighet med kundens begäran öppna och inneha minst följande konton:

a)	Ett samlingskonto med tillgångar och positioner som kunden håller för sina indirekta kunders räkning.

4. En clearingmedlem som tillhandahåller indirekta clearingtjänster ska i enlighet med kundens begäran öppna och inneha minst följande konton hos den centrala motparten:

a)	Ett separat konto som uteslutande ska användas för de tillgångar och positioner tillhörande indirekta kunder som clearingmedlemmen håller på ett sådant konto som avses i punkt 2 a.

b)	Ett separat konto som uteslutande ska användas för de tillgångar och positioner tillhörande indirekta kunder som clearingmedlemmen håller på ett sådant konto som avses i punkt 2 b.

5. En clearingmedlem ska upprätta förfaranden för att hantera obestånd hos en kund som tillhandahåller indirekta clearingtjänster.

6. En clearingmedlem som håller tillgångar och positioner tillhörande indirekta kunder på ett sådant konto som avses i punkt 2 a ska

b)	när förfarandet för hantering av en kunds obestånd har avslutats, snarast utbetala eventuellt tillgodohavande efter avvecklingen av dessa tillgångar och positioner till kunden för de indirekta kundernas räkning.

7. En clearingmedlem som håller tillgångar och positioner tillhörande indirekta kunder på ett sådant konto som avses i punkt 2 b ska göra följande:

I de förfaranden och arrangemang som avses i punkt 5 inkludera

i)	åtgärder för att överföra tillgångar och positioner och positioner som en kund som hamnat på obestånd håller för sina indirekta kunders räkning till en annan kund eller till en clearingmedlem,

ii)	åtgärder för att till varje indirekt kund utbetala intäkter från avvecklingen av den indirekta kundens tillgångar och positioner,

iii)	ett närmare förfarande för att meddela indirekta kunder att kunden hamnat på obestånd och den beräknade tid det kommer att ta att avveckla deras tillgångar och positioner.

d)	Efter avveckling av dessa tillgångar och positioner, i avtal förbinda sig att aktivera förfarandena för utbetalning av avvecklingsintäkterna till var och en av de indirekta kunderna.

(6)

Artikel 5 ska ersättas med följande:

”Artikel 5

Kundernas skyldigheter

6. En kund ska ge sina indirekta kunder tillräcklig information för att dessa ska kunna identifiera den centrala motparten och den clearingmedlem som används för att cleara deras positioner.

(7)

Följande artikel 5a ska införas:

”Artikel 5a

Krav för indirekta kunders tillhandahållande av indirekta clearingtjänster

a)	Den indirekta kunden är ett auktoriserat kreditinstitut, värdepappersföretag eller företag etablerat i tredjeland som skulle betraktas som ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag om det var etablerat i unionen.

Den indirekta kunden och den indirekta kunden i andra led ingår ett skriftligt indirekt clearingarrangemang. Det indirekta clearingarrangemanget ska åtminstone innehålla följande villkor:

i)	De allmänna villkor som avses i artikel 2.1 b.

ii)	Ett åtagande från den indirekta kunden om att fullgöra alla skyldigheter den indirekta kunden i andra led har gentemot kunden när det gäller de transaktioner som omfattas av det indirekta clearingarrangemanget.

c)	De tillgångar och positioner som tillhör den indirekta kunden i andra led hålls av clearingmedlemmen på ett sådant konto som avses i artikel 4.2 a.

Alla aspekter av det indirekta clearingarrangemang som avses i led b ska tydligt dokumenteras.

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska parterna i det indirekta clearingarrangemanget uppfylla något av följande krav:

a)	Clearingmedlemmen och kunden tillhör samma företagsgrupp, men den indirekta kunden tillhör inte denna företagsgrupp.

b)	Kunden och den indirekta kunden tillhör samma företagsgrupp, men varken clearingmedlemmen eller den indirekta kunden i andra led tillhör samma företagsgrupp.

3. För indirekta clearingarrangemang som ingås av parter i den situation som avses i punkt 2 a

a)	ska artikel 4.1, 4.5, 4.6 och 4.8 vara tillämplig på kunden på samma sätt som om kunden var en clearingmedlem,

b)	ska artikel 2.1 b och artikel 5.2, 5.3, 5.6, 5.8 och 5.9 vara tillämpliga på den indirekta kunden på samma sätt som om den indirekta kunden var en kund.

4. För indirekta clearingarrangemang som ingås av parter i den situation som avses i punkt 2 b

a)	ska artikel 4.5 och 4.6 vara tillämplig på kunden på samma sätt som om kunden var en clearingmedlem,

b)	ska artikel 2.1 b och artikel 5.2, 5.3, 5.6, 5.8 och 5.9 vara tillämpliga på den indirekta kunden på samma sätt som om den indirekta kunden var en kund”.

Följande artikel 5b ska införas:

”Artikel 5b

Krav för tillhandahållande av indirekta clearingtjänster av indirekta kunder i andra led

1. En indirekt kund i andra led får bara tillhandahålla indirekta clearingtjänster till indirekta kunder i tredje led om alla följande villkor är uppfyllda:

a)	Den indirekta kunden och den indirekta kunden i andra led är ett auktoriserat kreditinstitut, värdepappersföretag eller företag etablerat i tredjeland som skulle betraktas som ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag om det var etablerat i unionen.

b)	Clearingmedlemmen och kunden tillhör samma företagsgrupp, men den indirekta kunden tillhör inte denna företagsgrupp.

c)	Den indirekta kunden och den indirekta kunden i andra led tillhör samma företagsgrupp, men den indirekta kunden i tredje led tillhör inte denna företagsgrupp.

i)	De allmänna villkor som avses i artikel 2.1 b.

ii)	Ett åtagande från den indirekta kunden i andra led om att fullgöra alla skyldigheter den indirekta kunden i tredje led har gentemot den indirekta kunden när det gäller de transaktioner som omfattas av det indirekta clearingarrangemanget.

e)	De tillgångar och positioner tillhörande den indirekta kunden i tredje led hålls av clearingmedlemmen på ett sådant konto som avses i artikel 4.2 a.

Alla aspekter av det indirekta clearingarrangemang som avses i led 1 d ska tydligt dokumenteras.

2. Om indirekta kunder i andra led tillhandahåller indirekta clearingtjänster enligt punkt 1:

a)	ska artikel 4.1, 4.5, 4.6 och 4.8 vara tillämplig på både kunden och den indirekta kunden på samma sätt som om de var clearingmedlemmar,

b)	ska artikel 2.1 b och artikel 5.2, 5.3, 5.6, 5.8 och 5.9 ska vara tillämpliga på både den indirekta kunden och den indirekta kunden i andra led på samma sätt som om de var kunder”.

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 3 januari 2018.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 september 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84).

(5) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 149/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 med avseende på tekniska standarder för tillsyn av indirekta clearingarrangemang, clearingkravet, det offentliga registret, tillträde till en handelsplats, icke-finansiella motparter och riskbegränsningstekniker för OTC-derivatkontrakt som inte clearas via en central motpart (EUT L 52, 23.2.2013, s. 11).

21.11.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 304/24

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/2158

av den 20 november 2017

om fastställande av förebyggande och reducerande åtgärder och av åtgärdsnivåer för att minska förekomsten av akrylamid i livsmedel

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (1), särskilt artikel 4.4, och

av följande skäl:

(1)

Syftet med förordning (EG) nr 852/2004 är att säkerställa en hög nivå på konsumentskyddet med avseende på livsmedelssäkerhet. Där definieras livsmedelshygien som de åtgärder och villkor som är nödvändiga för att bemästra faror och säkerställa att livsmedel är tjänliga med hänsyn till det avsedda användningsområdet. Det uppstår risker för livsmedelssäkerheten när livsmedel exponeras för farliga agens, vilket leder till att livsmedlen kontamineras. Faror i livsmedel kan vara biologiska, kemiska eller fysiologiska.

(2)	Akrylamid är ett främmande ämne enligt definitionen i rådets förordning (EEG) nr 315/93 (2) och utgör som sådant en kemisk fara i livsmedelskedjan.

(3)

Akrylamid är en lågmolekylär, mycket vattenlöslig, organisk förening som bildas av de naturligt förekommande beståndsdelarna asparagin och socker i vissa livsmedel när de bereds vid temperaturer på normalt sett över 120 °C och med låg fukthalt. Akrylamid bildas huvudsakligen i ugnsbakade eller stekta kolhydratrika livsmedel där råvarorna innehåller prekursorer till akrylamid, t.ex. spannmål, potatis och kaffebönor.

(4)

Akrylamidhalterna i vissa livsmedel verkar vara väsentligt högre än halterna i jämförbara produkter i samma produktkategori. I kommissionens rekommendation 2013/647/EU (3) uppmanades därför medlemsstaternas behöriga myndigheter att genomföra undersökningar av livsmedelsföretagarnas produktions- och bearbetningsmetoder om akrylamidhalten i ett visst livsmedel överskrider de indikativa värden som anges i bilagan till den rekommendationen.

(5)

Vetenskapliga panelen för främmande ämnen i livsmedelskedjan (Contam) vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) antog 2015 ett yttrande om akrylamid i livsmedel (4). På grundval av djurförsök bekräftar myndigheten tidigare utvärderingar som visar att akrylamid i livsmedel kan öka risken för att utveckla cancer hos konsumenter i alla åldersgrupper. Eftersom akrylamid förekommer i många olika vanliga livsmedel gäller denna risk alla konsumenter, även om barn är den mest utsatta gruppen i förhållande till kroppsvikten. De möjliga skadliga effekter som akrylamid kan ha på nervsystemet, prenatal och postnatal utveckling samt mäns fortplantningsförmåga ansågs inte utgöra någon risk, på grundval av de nuvarande nivåerna för exponering via kosten. Däremot tyder de nuvarande nivåerna för exponering för akrylamid via kosten över åldersgrupperna på en risk när det gäller cancerogena effekter.

(6)

Med tanke på myndighetens slutsatser om akrylamids cancerogena effekter och eftersom livsmedelsföretagen inte behöver vidta några enhetliga och obligatoriska åtgärder för att sänka akrylamidhalterna, måste lämpliga förebyggande och reducerande åtgärder fastställas för att säkerställa att livsmedel är säkra och för att minska förekomsten av akrylamid i livsmedel där råvarorna innehåller prekursorer till akrylamid. Akrylamidhalterna kan sänkas genom förebyggande och reducerande åtgärder, såsom tillämpning av god hygienpraxis och förfaranden som grundas på faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP).

(7)

Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 852/2004 ska livsmedelsföretagare följa de förfaranden som är nödvändiga för att uppfylla de mål som fastställts för att uppnå den förordningens syften och vid behov genomföra provtagning och analys för att upprätthålla sina resultat. I det sammanhanget kan man styra genomförandet av hygienreglerna genom att fastställa mål, såsom åtgärdsnivåer, samtidigt som man säkerställer en minskning av exponeringsnivån när det gäller vissa faror. Förebyggande och reducerande åtgärder skulle minska förekomsten av akrylamid i livsmedel. För att kontrollera att man kommer under åtgärdsnivåerna bör de förebyggande och reducerande åtgärdernas effektivitet kontrolleras genom provtagning och analys.

(8)	Det bör därför fastställas förebyggande och reducerande åtgärder som identifierar de steg i livsmedelsbearbetningen där akrylamid kan bildas i livsmedel, och det bör anges vilka åtgärder som kan minska akrylamidhalterna i dessa livsmedel.

(9)

De förebyggande och reducerande åtgärder som fastställs i denna förordning bygger på aktuella vetenskapliga och tekniska rön och har visat sig leda till lägre akrylamidhalter utan negativ inverkan på produktens kvalitet och mikrobiologiska säkerhet. Dessa förebyggande och reducerande åtgärder har fastställts efter omfattande samråd med organisationer som företräder berörda livsmedelsföretagare, konsumenter och experter från medlemsstaternas behöriga myndigheter. Om de förebyggande och reducerande åtgärderna omfattar användning av livsmedelstillsatser och andra ämnen, bör dessa livsmedelstillsatser och andra ämnen användas i enlighet med godkännandet för användning.

(10)

Åtgärdsnivåer är indikatorer som används för att kontrollera de förebyggande och reducerande åtgärdernas effektivitet och som baseras på erfarenhet och uppgifter om förekomst i breda livsmedelskategorier. De bör fastställas på den lägsta nivå som man rimligen kan komma under genom tillämpning av alla relevanta förebyggande och reducerande åtgärder. Åtgärdsnivåerna bör fastställas med beaktande av de senaste uppgifterna om förekomsten från myndighetens databas, varvid det antas att akrylamidhalterna i 10–15 % av produktionen med de högsta halterna i en bred livsmedelskategori vanligtvis kan sänkas genom tillämpning av god praxis. Det är erkänt att de angivna livsmedelskategorierna i vissa fall är breda och att det i fråga om vissa livsmedel inom en sådan bred livsmedelskategori kan föreligga specifika produktionsförhållanden och geografiska förhållanden, väderförhållanden eller produktegenskaper som gör att det inte går att komma under åtgärdsnivåerna trots att man tillämpar alla förebyggande och reducerande åtgärder. I sådana fall bör livsmedelsföretagarna kunna bevisa att de har tillämpat de relevanta förebyggande och reducerande åtgärderna.

(11)	Kommissionen bör regelbundet revidera åtgärdsnivåerna av i syfte att fastställa lägre nivåer som återspeglar en kontinuerlig minskning av förekomsten av akrylamid i livsmedel.

(12)

Livsmedelsföretagare som producerar sådana livsmedel som omfattas av denna förordning, och som bedriver detaljhandel och/eller direkt levererar enbart till lokala detaljhandelsföretag är vanligtvis småskaliga aktörer. Därför anpassas de förebyggande och reducerande åtgärderna till deras verksamhet. Livsmedelsföretagare som ingår i, eller är franchistagare inom, en större, sammankopplad verksamhet och som får leveranser centralt bör tillämpa ytterligare förebyggande och reducerande åtgärder avsedda för större företag eftersom dessa åtgärder ytterligare minskar förekomsten av akrylamid i livsmedel och kan tillämpas av sådana företag.

(13)

De förebyggande och reducerande åtgärdernas effektivitet när det gäller att minska akrylamidhalten bör kontrolleras genom provtagning och analys. Det bör fastställas krav för den provtagning och analys som livsmedelsföretagarna måste göra. När det gäller provtagning bör analyskrav och provtagningsfrekvens fastställas för att säkerställa att de erhållna analysresultaten är representativa för livsmedelsföretagarnas produktion. Livsmedelsföretagare som producerar livsmedel som omfattas av denna förordning, och som bedriver detaljhandel och/eller direkt levererar enbart till lokala detaljhandelsföretag, är inte skyldiga att provta och analysera sin produktion med avseende på förekomst av akrylamid eftersom ett sådant krav skulle utgöra en oproportionerlig börda för deras verksamhet.

(14)

Utöver företagarnas provtagning och analys ska medlemsstaterna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (5) regelbundet genomföra offentlig kontroll för att säkerställa efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen. Medlemsstaternas provtagning och analys i anslutning till den offentliga kontrollen bör överensstämma med de provtagningsförfaranden och analyskriterier som fastställs vid tillämpning av förordning (EG) nr 882/2004.

(15)	Som komplettering av de åtgärder som föreskrivs i den här förordningen bör man överväga att fastställa gränsvärden för akrylamid i vissa livsmedel i enlighet med förordning (EEG) nr 315/93 efter att den här förordningen har trätt i kraft.

(16)	Livsmedelsföretagarnas genomförande av de förebyggande och reducerande åtgärderna kan leda till ändringar i deras nuvarande produktionsprocess, och därför bör det föreskrivas en övergångsperiod innan de åtgärder som föreskrivs i den här förordningen blir tillämpliga.

(17)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

1. Livsmedelsföretagare som producerar och släpper ut livsmedel enligt punkt 2 på marknaden ska, utan att det påverkar tillämpliga bestämmelser i unionslagstiftningen på livsmedelsområdet, i enlighet med artikel 2 tillämpa de förebyggande och reducerande åtgärderna i bilagorna I och II för att akrylamidhalterna ska vara så låga som rimligen är möjligt och komma under åtgärdsnivåerna i bilaga IV.

2. Följande livsmedel avses i punkt 1:

a)	Pommes frites, andra skurna (friterade) produkter och skivade potatischips från färsk potatis.

b)	Potatischips, snacks, potatisbaserade kex och andra potatisprodukter från potatisdeg.

Bröd.

d)	Frukostflingor (utom gröt).

e)	Finare bageriprodukter: kakor, kex, skorpor, müslistänger, scones, strutar, rån, crumpets (engelska brödpannkakor) och pepparkakor samt knäckebröd, crackers och brödsubstitut. I denna kategori är crackers detsamma som torra kex (bakverk på mjöl av spannmål).

Kaffe.

i)	Rostat kaffe.

ii)	Snabbkaffe.

g)	Kaffesurrogat.

h)	Barnmat och beredda spannmålsbaserade livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 (6).

Artikel 2

Förebyggande och reducerande åtgärder

1. Livsmedelsföretagare som producerar och släpper ut livsmedel enligt artikel 1.2 på marknaden ska tillämpa de förebyggande och reducerande åtgärderna i bilaga I.

2. Genom undantag från punkt 1 ska livsmedelsföretagare som producerar livsmedel enligt artikel 1.2 och som bedriver detaljhandel och/eller direkt levererar enbart till lokala detaljhandelsföretag tillämpa de förebyggande och reducerande åtgärderna i del A i bilaga II.

3. OBS – senaste ver. är kortare därför följande strykningar: Livsmedelsföretagare som avses i punkt 2 och som bedriver verksamhet i utrymmen som står under direkt kontroll, och som bedriver verksamhet under ett varumärke eller med affärslicens samt ingår i, eller är franchistagare inom, en större, sammankopplad verksamhet och får instruktioner av den livsmedelsföretagare som centralt levererar de livsmedel som avses i artikel 1.2, ska tillämpa de ytterligare förebyggande och reducerande åtgärderna i del B i bilaga II.

4. När åtgärdsnivåerna överskrids ska livsmedelsföretagarna se över de förebyggande och reducerande åtgärder som tillämpas, och justera processerna och kontrollerna för att akrylamidhalterna ska vara så låga som rimligen är möjligt och komma under åtgärdsnivåerna i bilaga IV. Livsmedelsföretagarna ska därvid beakta livsmedlens säkerhet, specifika produktionsförhållanden och geografiska förhållanden eller produktegenskaper.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.	Definitionerna av livsmedel, livsmedelsföretagare, detaljhandel, utsläppande på marknaden och slutkonsument i artiklarna 2 och 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (7).

2.	åtgärdsnivåer: indikatorer som används för att kontrollera de förebyggande och reducerande åtgärdernas effektivitet och som baseras på erfarenhet och uppgifter om förekomst i breda livsmedelskategorier.

Artikel 4

Provtagning och analys

1. Livsmedelsföretagare som avses i artikel 2.1 ska inrätta ett program för sin provtagning och analys av akrylamidhalterna i livsmedel enligt artikel 1.2.

2. Livsmedelsföretagare som avses i artikel 2.1 ska spara dokumentation om de tillämpade förebyggande och reducerande åtgärderna i bilaga I.

3. Livsmedelsföretagare som avses i artikel 2.3 ska spara dokumentation om de tillämpade förebyggande och reducerande åtgärderna i delarna A och B i bilaga II.

4. Livsmedelsföretagare som avses i artikel 2.1 och 2.3 ska genomföra provtagning och analys för att fastställa akrylamidhalten i livsmedel i enlighet med kraven i bilaga III, och de ska dokumentera provtagnings- och analysresultaten.

5. Om provtagnings- och analysresultaten indikerar att halterna inte ligger under åtgärdsnivåerna för akrylamid i bilaga IV, ska livsmedelsföretagare som avses i artikel 2.1 och 2.3 utan dröjsmål se över de förebyggande och reducerande åtgärderna i enlighet med artikel 2.4.

6. Denna artikel ska dock inte tillämpas på livsmedelsföretagare som avses i artikel 2.2. Dessa livsmedelsföretagare ska kunna lämna bevis för att de förebyggande och reducerande åtgärderna i del A i bilaga II har vidtagits.

Artikel 5

Översyn av akrylamidhalterna

De åtgärdsnivåer för akrylamidförekomst i livsmedel som anges i bilaga IV ska ses över av kommissionen vart tredje år, och den första översynen ska göras inom tre år från denna förordnings ikraftträdande.

Översynen av åtgärdsnivåerna ska baseras på uppgifter om förekomsten av akrylamid från myndighetens databas som gäller översynsperioden och som behöriga myndigheter och livsmedelsföretagare har lämnat till myndighetens databas.

Artikel 6

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska börja tillämpas från och med den 11 april 2018.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 november 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 139, 30.4.2004, s. 1.

(2) Rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel (EGT L 37, 13.2.1993, s. 1).

(3) Kommissionens rekommendation 2013/647/EU av den 8 november 2013 om undersökningar av akrylamidhalterna i livsmedel (EUT L 301, 12.11.2013, s. 15).

(4) EFSA Journal, vol. 13(2015):6, artikelnr 4104.

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 av den 12 juni 2013 om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn, livsmedel för speciella medicinska ändamål och komplett kostersättning för viktkontroll och om upphävande av rådets direktiv 92/52/EEG, kommissionens direktiv 96/8/EG, 1999/21/EG, 2006/125/EG och 2006/141/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/39/EG och kommissionens förordningar (EG) nr 41/2009 och (EG) nr 953/2009 (EUT L 181, 29.6.2013, s. 35).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

BILAGA I

FÖREBYGGANDE OCH REDUCERANDE ÅTGÄRDER SOM AVSES I ARTIKEL 2.1

Om de förebyggande och reducerande åtgärderna i denna bilaga inbegriper användning av livsmedelstillsatser och andra ämnen ska livsmedelstillsatserna och de andra ämnena användas i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1332/2008 (1) och (EG) nr 1333/2008 (2) samt kommissionens förordning (EU) nr 231/2012 (3).

I. PRODUKTER BASERADE PÅ RÅ POTATIS

Urval av lämpliga potatissorter

Livsmedelsföretagare ska identifiera och använda de potatissorter som är lämpliga för produkttypen och som för de regionala förhållandena innehåller den lägsta halten av akrylamidprekursorer, t.ex. reducerande sockerarter (fruktos och glukos) och asparagin.

Livsmedelsföretagare ska använda de potatissorter som har lagrats under de förhållanden som gäller för en särskild potatissort och för den lagringsperiod som fastställts för en viss sort. Den lagrade potatisen ska användas inom deras optimala lagringstider.

Livsmedelsföretagare ska identifiera de potatissorter som har lägst akrylamidbildande potential vid odling, lagring och livsmedelsbearbetning. Resultaten ska dokumenteras.

Kriterier för godkännande

Livsmedelsföretagare ska i sina arrangemang för potatisleveranser ange den högsta tillåtna halten av reducerande socker i potatisen och den maximala mängden stött, fläckig eller skadad potatis.

Om den angivna halten reducerande socker i potatisen och mängden stött, fläckig eller skadad potatis överskrids, får livsmedelsföretagare ta emot potatisleveransen genom att ange ytterligare tillgängliga förebyggande och reducerande åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att förekomsten av akrylamid i slutprodukten är så låg som rimligen är möjligt och ligger under åtgärdsnivån i bilaga IV.

Lagring och transport av potatis

När livsmedelsföretagare använder egna lagringsutrymmen ska

—	temperaturen vara anpassad till den potatissort som lagras och vara över 6 °C,

—	luftfuktigheten vara sådan att sockerbildning genom åldrande minimeras,

—	groddbildning förhindras på långvarigt lagrad potatis, om så är möjligt, med hjälp av lämpliga medel, och

—	halten reducerande socker i potatisen provas under lagring.

Potatispartier ska kontrolleras för reducerande socker vid tidpunkten för skörd.

Livsmedelsföretagare ska ange transportförhållanden för potatis avseende temperatur och varaktighet, särskilt när utomhustemperaturen är betydligt lägre än den temperatur som tillämpas vid lagring, för att säkerställa att temperaturen under transport av potatisen inte är lägre än den som tillämpas vid lagring. Dessa specifikationer ska dokumenteras.

a) SKIVADE POTATISCHIPS

Recept och processutformning

För varje produktutformning ska livsmedelsföretagarna ange frityroljetemperaturen i slutskedet av friteringen. Denna temperatur ska vara så låg som möjligt för en specifik produktionslinje och för den specifika produkten, i enlighet med kvalitets- och livsmedelssäkerhetsnormerna och med hänsyn till relevanta faktorer som fritöstillverkare, fritöstyp, potatissort, total mängd fasta ämnen, potatisens storlek, odlingsförhållanden, sockerhalt, säsongsvariation och den eftersträvade fukthalten för produkten.

Om frityroljetemperaturen i slutskedet av friteringen på grund av en viss produkt, utformning eller teknik är högre än 168 °C ska livsmedelsföretagarna lämna uppgifter som visar att akrylamidhalten i den färdiga produkten är så låg som rimligen är möjligt och ligger under åtgärdsnivån i bilaga IV.

För varje produktutformning ska livsmedelsföretagarna ange fukthalten efter fritering och denna ska vara så hög som möjligt för en specifik produktionslinje och för den specifika produkten, i enlighet med förväntade kvalitets- och livsmedelssäkerhetsnormer och med hänsyn till relevanta faktorer som potatissort, säsongsvariation, knölstorlek samt utloppstemperaturen från fritösen. Minimifukthalten får inte vara lägre än 1,0 %.

Livsmedelsföretagare ska efter fritering av potatischips använda färgsortering inom produktionslinjen (manuell och/eller optisk-elektronisk).

b) POMMES FRITES OCH ANDRA SKURNA FRITERADE ELLER UGNSBAKADE POTATISPRODUKTER

Recept och processutformning

Potatisen ska provas för reducerande socker före användning. Detta kan göras genom friteringstest med hjälp av färger som indikator på en potentiellt hög halt av reducerande socker: vägledande friteringstest av 20–25 mittbitar, som friteras för att utvärdera de friterade potatisbitarnas färg gentemot färgspecifikationen med hjälp av en USDA/Munsell-färgkarta eller kalibrerade företagsspecifika kartor för små företag. Alternativt kan den totala slutliga friteringsfärgen mätas med hjälp av särskild utrustning (t.ex. Agtron).

Livsmedelsföretagare ska avlägsna omogna knölar med låg specifik vikt under vatten och höga nivåer av reducerande socker. Detta kan ske genom att knölarna förs genom en saltlösning eller liknande system i vilka omogna knölar flyter eller genom förtvättning av potatisen för att upptäcka dåliga knölar.

Livsmedelsföretagare ska avlägsna småbitar efter skärning för att undvika brända bitar i den tillagade slutprodukten.

Livsmedelsföretagare ska blanchera potatisbitarna för att avlägsna en del av det reducerande sockret från bitarnas ytor.

Livsmedelsföretagare ska anpassa blancheringen till den inkommande råvarans specifika kvalitetsegenskaper och hålla sig inom de specificerade gränserna för den färdiga produktens färg.

Livsmedelsföretagare ska förhindra (enzymatisk) missfärgning och att potatisprodukterna mörknar efter tillagning. Detta kan ske genom att tillsätta dinatriumdifosfat (E450), som även sänker tvättvattnets pH-värde och förhindrar brunfärgning.

Användningen av reducerande socker som brunfärgningsmedel ska undvikas. Det får endast användas om det behövs för att konsekvent hålla sig inom de specificerade gränserna. Livsmedelsföretagare ska kontrollera slutproduktens färg genom att utföra färgkontroller av den tillagade slutprodukten. Vid behov gör en kontrollerad tillsättning av dextros efter blanchering det möjligt att uppnå den slutliga färgspecifikationen. Kontrollerad tillsättning av dextros efter blanchering leder till lägre akrylamidhalter i den tillagade slutprodukten i samma färg som oblancherade produkter med endast naturligt ackumulerade reducerande sockerarter.

Information till slutanvändarna

För slutanvändarna ska livsmedelsföretagarna ange rekommenderade tillredningssätt med uppgift om tid, temperatur och mängd för ugn/fritös/stekpanna på förpackningen och/eller via andra kommunikationskanaler. För konsumenterna ska de rekommenderade tillagningsanvisningarna visas tydligt på varje förpackning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 (4) om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna.

Rekommenderade tillredningssätt ska överensstämma med kundpreferenser och kraven från den professionella slutanvändaren och ska valideras per produkttyp för att säkerställa att produkterna har optimal organoleptisk kvalitet vid den ljusaste godtagbara färgen, per angivet tillredningssätt (t.ex. fritös, ugn) och har akrylamidhalter som ligger under åtgärdsnivån i bilaga IV.

Livsmedelsföretagare ska rekommendera andra slutanvändare än konsumenter att ha instruktioner tillgängliga för användare (t.ex. kockar) för att säkerställa bra tillredningssätt och också tillhandahålla kalibrerad utrustning (t.ex. timers, stekdiagram, färgkartor, t.ex. USDA/Munsell) och som ett minimum tydliga bilder med den önskade slutliga färgen på den färdigtillagade produkten.

Livsmedelsföretagare ska särskilt rekommendera slutanvändare följande:

—	Att hålla temperaturen mellan 160 och 175 °C vid fritering, och mellan 180 och 220 °C vid användning av en ugn. Lägre temperatur kan användas om fläkten är påslagen.

—	Att förvärma tillagningsanordningen (t.ex. ugn, luftfritös) för att korrigera temperaturen mellan 180 och 220 °C enligt tillagningsanvisningarna på förpackningen, beroende på produktspecifikationerna och lokala krav.

—	Att tillaga potatisen tills den får en gyllene färg.

—	Att inte tillaga för länge.

—	Att vända ugnsprodukter efter 10 minuter eller halvvägs genom tillagningstiden.

—	Att följa de rekommenderade tillagningsanvisningarna som tillhandahålls av tillverkaren.

—	Att, om en mindre mängd potatis än vad som anges på förpackningen tillagas, minska tillagningstiden för att undvika överdriven brunfärgning av produkten.

—	Att inte fylla frityrkorgen för mycket. Att fylla korgen till hälften för att undvika onödigt upptag av olja på grund av utdragna friteringstider.

II. POTATISDEGBASERADE CHIPS, SNACKS, KEX OCH ANDRA POTATISDEGBASERADE PRODUKTER

Råvaror

För varje produkt ska livsmedelsföretagarna ange målvärden för reducerande socker i de torkade potatisingredienserna.

Målvärdet för reducerande socker i de berörda produkterna ska sättas så lågt som möjligt, med hänsyn tagen till alla relevanta faktorer i utformningen och tillverkningen av den färdiga produkten såsom mängden potatisingredienser i receptet, ytterligare möjliga förebyggande och reducerande åtgärder, ytterligare bearbetning av degen, säsongsvariationer och fukthalten i den färdiga produkten.

Om innehållet av reducerande socker är högre än 1,5 % ska livsmedelsföretagarna lämna uppgifter som visar att akrylamidhalten i den färdiga produkten är så låg som rimligen är möjligt och ligger under åtgärdsnivån i bilaga IV.

Recept och processutformning

Torkade potatisingredienser ska analyseras före användning antingen av leverantören eller av användaren för att bekräfta att sockerhalten inte överskrider den angivna nivån.

Om sockerhalten i torkade potatisingredienser överskrider den angivna nivån, ska livsmedelsföretagarna ange vilka ytterligare förebyggande och reducerande åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att akrylamidhalten i slutprodukten är så låg som rimligen är möjligt och att den ligger under åtgärdsnivån i bilaga IV.

Livsmedelsföretagare ska för varje produkt undersöka om det är möjligt att delvis ersätta potatisingredienser med ingredienser med lägre akrylamidbildande potential.

I system baserade på våt deg ska livsmedelsföretagarna i den utsträckning som är möjlig överväga användning av följande ämnen, och då ta hänsyn till att dessa ämnen eventuellt inte är synergistiska när det gäller förebyggande och reducerande effekter, något som framför allt gäller användning av asparaginas och sänkta pH-värden:

—	Asparaginas.

—	Syror eller deras salter (för att sänka pH-värdet i degen).

—	Kalciumsalter.

Om potatisdegbaserade chips, snacks eller kex friteras ska livsmedelsföretagarna för varje produkt ange frityroljetemperaturen i slutskedet av friteringen, kontrollera dessa temperaturer och spara uppgifterna för att kunna visa att kontrollerna utförts.

Oljetemperaturen i slutskedet av friteringen ska vara så låg som möjligt för en specifik produktionslinje och för den specifika produkten, i enlighet med föreskrivna kvalitets- och livsmedelssäkerhetsnormer och med hänsyn till relevanta faktorer som fritöstillverkare, fritöstyp, sockerhalt och den eftersträvade fukthalten för produkten.

Om temperaturen överstiger 175 °C slutskedet av friteringen ska livsmedelsföretagarna lämna uppgifter som visar att akrylamidhalten i den färdiga produkten ligger under åtgärdsnivån i bilaga IV.

(Anmärkning: De flesta pelletsprodukter friteras vid temperaturer över 175 °C på grund av deras mycket korta friteringstid och de temperaturer som behövs för att uppnå den utvidgning och textur som krävs för dessa produkter.)

Om potatisdegbaserade chips, snacks eller kex bakas ska livsmedelsföretagarna för varje produkt ange baktemperaturen i bakningens slutskede och spara uppgifterna för att kunna visa att kontrollerna utförts.

Temperaturen i bakningens/torkningsprocessens slutskede ska vara så låg som möjligt för en specifik produktionslinje och för den specifika produkten, i enlighet med förväntade kvalitets- och livsmedelssäkerhetsnormer och med hänsyn till relevanta faktorer som maskintyp, halt av reducerande socker i råvaran och fukthalten i produkten.

Om produkttemperaturen överstiger 175 °C vid slutet av baknings-/torkningsprocessen ska livsmedelsföretagarna lämna uppgifter som visar att akrylamidhalten i den färdiga produkten ligger under åtgärdsnivån i bilaga IV.

10.

För varje produkt ska livsmedelsföretagarna ange fukthalten efter fritering eller bakning och denna ska vara så hög som möjligt för en specifik produktionslinje och för den specifika produkten, i enlighet med kvalitets- och livsmedelssäkerhetskraven och med hänsyn till temperaturen i slutskedet av friteringen, under bakning eller under torkning. Fukthalten i slutprodukten får inte vara lägre än 1,0 %.

III. FINARE BAGERIPRODUKTER

De förebyggande och reducerande åtgärderna i detta kapitel är tillämpliga på finare bageriprodukter såsom kakor, söta kex, skorpor, müslistänger, scones, strutar, rån, crumpets (engelska brödpannkakor) och pepparkakor samt osötade produkter såsom crackers, knäckebröd och brödsubstitut. Med crackers avses i denna kategori torra kex (bakade produkter av mjöl från spannmål), t.ex. salta kex, rågknäckebröd och matzot.

Agronomi

Vid kontrakterat jordbruk, där jordbruksprodukter levereras direkt av producenter till livsmedelsföretagare, ska livsmedelsföretagarna se till att följande krav tillämpas för att förhindra höga halter av asparagin i spannmålen:

—	Att följa god lantbrukspraxis för gödsling, särskilt när det gäller att bibehålla en balanserad svavelhalt i marken och säkerställa en korrekt kvävetillförsel.

—	Att följa god växtskyddspraxis i syfte att säkerställa tillämpningen av växtskyddsåtgärder för att förebygga svampinfektioner.

Livsmedelsföretagare ska kontrollera den faktiska tillämpningen av ovannämnda krav.

Recept och produktutformning

Under tillverkningsprocessen ska livsmedelsföretagarna tillämpa följande förebyggande och reducerande åtgärder:

I de berörda produkterna ska livsmedelsföretagarna överväga att minska eller helt eller delvis ersätta ammoniumbikarbonat med alternativa jäsmedel, till exempel genom

a)	natriumbikarbonat och tillsättning av syra, eller

b)	natriumbikarbonat och dinatriumdifosfater med organiska syror eller kaliumvarianter.

Som en del av dessa överväganden ska livsmedelsföretagarna säkerställa att användningen av dessa alternativa jäsmedel inte resulterar i organoleptiska förändringar (smak, utseende, textur osv.) eller ökar den totala natriumhalten som påverkar produkternas karaktär och konsumenternas acceptans.

I produkter där produktens utformning gör det möjligt ska livsmedelsföretagarna ersätta fruktos eller ingredienser med fruktos som sirap och honung med glukos eller icke-reducerande socker som sackaros, särskilt i recept som innehåller ammoniumbikarbonat där så är möjligt och med beaktande av att ett ersättande av fruktos eller andra reducerande socker kan leda till att produktens karaktär ändras genom smakförlust eller färgbildning.

Livsmedelsföretagare ska använda asparaginas där så är möjligt för att minska asparaginet och reducera risken för att akrylamid bildas. Livsmedelsföretagare ska beakta att användningen av asparaginas har begränsad eller ingen inverkan på halten av akrylamid i recept med hög fetthalt, låg fukthalt eller högt pH-värde.

Om en produkts karaktär så tillåter ska livsmedelsföretagarna undersöka om det är möjligt att delvis ersätta vetemjöl med ett alternativt mjöl, t.ex. från ris, med beaktande av att en förändring kommer att påverka bakprocessen och produktens organoleptiska egenskaper. Olika typer av sädeskorn har uppvisat olika nivåer av asparagin (den typiska asparaginnivån är högst i råg och i fallande storleksordning lägre i havre, vete, majs och lägst i ris).

Livsmedelsföretagare ska vid riskbedömningen beakta effekterna av ingredienser i finare bageriprodukter som kan öka akrylamidhalterna i slutprodukten, och använda ingredienser som inte har sådana effekter men bevarar produktens fysiska och organoleptiska egenskaper (t.ex. mandlar rostade vid lägre snarare än högre temperaturer och torkad frukt som källa till fruktos).

6.	Livsmedelsföretagare ska säkerställa att leverantörer av värmebehandlade ingredienser som kan bilda akrylamid utför en riskbedömning för akrylamid och vidtar lämpliga förebyggande och reducerande åtgärder.

7.	Livsmedelsföretagare ska säkerställa att en förändring i produkter från en leverantör inte resulterar i ökade akrylamidhalter i sådana fall.

Livsmedelsföretagare ska överväga att tillsätta organiska syror i tillverkningsprocessen eller att sänka pH-värdet så långt som är möjligt och rimligt i kombination med andra förebyggande och reducerande åtgärder, med beaktande av att detta kan medföra organoleptiska förändringar (mindre brunfärgning, smakförändring).

Bearbetning

Livsmedelsföretagare ska vidta följande förebyggande och reducerande åtgärder vid tillverkning av finare bageriprodukter och säkerställa att de åtgärder som vidtas är förenliga med produktens egenskaper och kraven på livsmedelssäkerhet:

1.	Livsmedelsföretagare ska använda den värmetillförsel, dvs. den kombination av tid och temperatur som är mest effektiv för att minska bildningen av akrylamid samtidigt som den berörda produktens egenskaper uppnås.

2.	Livsmedelsföretagare ska öka fukthalten i slutprodukten så att den berörda produktens kvalitet, hållbarhet och livsmedelssäkerhetsstandarder kan uppnås.

3.	Produkter ska bakas till en slutlig ljusare färg i slutprodukten så att den berörda produktens kvalitet, hållbarhet och livsmedelssäkerhetsstandarder kan uppnås.

4.	Vid utvecklandet av nya produkter ska livsmedelsföretagarna i sin riskbedömning beakta storleken och ytan av en bestämd produkt med hänsyn till att en mindre produktstorlek potentiellt leder till högre halter av akrylamid på grund av snabbare värmeöverföring.

Eftersom vissa ingredienser som används vid tillverkning av finare bageriprodukter kan värmebehandlas vid flera tillfällen (t.ex. förbehandlad spannmål, nötter, fröer, torkade frukter etc.), vilket resulterar i en höjning av akrylamidhalterna i slutprodukten, ska livsmedelsföretagarna justera utformningen av produkter och processer för att komma under åtgärdsnivåerna för akrylamid i bilaga IV. Livsmedelsföretagarna får i synnerhet inte använda brända produkter för omarbetning.

När det gäller färdiga blandningar (mix) som släpps ut på marknaden för att färdigbakas hemma eller i cateringverksamhet, ska livsmedelsföretagarna tillhandahålla tillagningsanvisningar till kunderna för att säkerställa att akrylamidhalterna i slutprodukterna är så låga som rimligen är möjligt och att de ligger under åtgärdsnivåerna.

IV. FRUKOSTFLINGOR

Agronomi

—	Att följa god lantbrukspraxis för gödsling, särskilt när det gäller att bibehålla en balanserad svavelhalt i marken och säkerställa en korrekt kvävetillförsel.

—	Att följa god växtskyddspraxis i syfte att säkerställa tillämpningen av växtskyddsåtgärder för att förebygga svampinfektioner.

Livsmedelsföretagare ska kontrollera den faktiska tillämpningen av ovannämnda krav.

Recept

Med tanke på att produkter baserade på majs och ris tenderar att ha mindre akrylamid än de som är gjorda på vete, råg, havre och korn ska livsmedelsföretagarna överväga användning av majs och ris vid utvecklingen av nya produkter där så är möjligt och med beaktande av att varje förändring kommer att inverka på tillverkningsprocessen och produkternas organoleptiska egenskaper.

Livsmedelsföretagare ska kontrollera doseringen vid den punkt där reducerande socker (t.ex. fruktos och glukos) och ingredienser som innehåller reducerande socker (t.ex. honung) tillsätts, med beaktande av deras inverkan på organoleptiska egenskaper och processfunktioner (bindande kluster för klusterbildning) och av att de kan fungera som prekursorer för bildning av akrylamid när de tillsätts före värmebehandling.

Livsmedelsföretagare ska vid riskbedömningen beakta bidraget av akrylamid från värmebehandlade, torra ingredienser som rostade nötter och ugnstorkad frukt, och använda alternativa ingredienser om det är troligt att detta bidrag kommer att få den färdiga produkten att överstiga åtgärdsnivån i bilaga IV.

För värmebehandlade ingredienser som innehåller 150 mikrogram akrylamid per kilo (μg/kg) eller mer, ska livsmedelsföretagarna

—	upprätta ett register över sådana ingredienser,

—	utföra kontroller av leverantörer och/eller analyser,

—	säkerställa att inga ändringar som ökar akrylamidhalterna görs av leverantören av sådana ingredienser.

Om spannmålen är i form av en deg gjord på mjöl och tillverkningsprocessen medger tillräckligt med tid, temperatur och fukthalt för asparaginas att minska nivån av asparagin, ska livsmedelsföretagarna använda asparaginas när så krävs, förutsatt att det inte har någon skadlig inverkan på smaken eller risk för kvarstående enzymaktivitet.

Bearbetning

Vid tillverkning av frukostflingor ska livsmedelsföretagarna tillämpa följande förebyggande och reducerande åtgärder och säkerställa att de åtgärder som vidtas är förenliga med produktens egenskaper och krav på livsmedelssäkerhet:

1.	Livsmedelsföretagare ska genom en riskbedömning fastställa det eller de kritiska värmebehandlingsstegen i tillverkningsprocessen som genererar akrylamid.

Eftersom högre temperaturer och längre uppvärmning genererar högre halter av akrylamid ska livsmedelsföretagarna fastställa en effektiv kombination av temperatur och uppvärmningstid för att minimera bildningen av akrylamid utan att det inverkar negativt på produktens smak, textur, färg, säkerhet och hållbarhetstid.

För att undvika akrylamidtoppar ska livsmedelsföretagarna kontrollera uppvärmningstemperaturer, tider och matningshastighet i syfte att uppnå följande lägsta fukthalter i slutprodukten efter den sista värmebehandlingen, med hänsyn till att uppnå den eftersträvade produktkvaliteten och den hållbarhet och livsmedelssäkerhet som krävs:

—	För rostade produkter: 1 g/100 g för extruderade produkter, 1 g/100 g för produkter tillagade i satser, 2 g/100 g för ångvalsade produkter.

—	För direkt expanderade produkter: 0,8 g/100 g för extruderade produkter.

—	För bakade produkter: 2 g/100 g för kontinuerligt tillagade produkter.

—	För fyllda produkter: 2 g/100 g för extruderade produkter.

—	Andra torkade produkter: 1 g/100 g för produkter tillverkade i satser, 0,8 g/100 g för puffade produkter.

Livsmedelsföretagare ska mäta fukthalten och uttrycka akrylamidkoncentration i torrvikt för att undanröja den missvisande effekten av fuktförändringar.

4.	Omarbetning av produkten tillbaka genom processen kan generera högre halter av akrylamid genom upprepad exponering för värmebehandlingsstegen. Livsmedelsföretagare ska därför bedöma ombearbetningens effekter på akrylamidhalterna samt minska eller undanröja ombearbetningen.

5.	Livsmedelsföretagare ska införa förfaranden, såsom temperaturkontroller och övervakning, för att förhindra förekomsten av brända produkter.

V. KAFFE

Recept

När en riskbedömning görs av nya kaffeblandningar ska livsmedelsföretagarna beakta att produkter baserade på Robustabönor tenderar att ha högre halter av akrylamid än produkter baserade på Arabicabönor.

Bearbetning

Livsmedelsföretagare ska fastställa de kritiska rostförhållandena för att säkerställa en minimal bildning av akrylamid för den eftersträvade smakprofilen.

Kontrollen av rostförhållandena ska ingå i egenkontrollprogrammets grundförutsättningar som en del av god tillverkningspraxis (GMP).

Livsmedelsföretagare ska överväga användning av asparaginas, om så är möjligt och effektivt för att minska förekomsten av akrylamid.

VI. KAFFESURROGAT SOM INNEHÅLLER MER ÄN 50 % SPANNMÅL

Agronomi

—	Att följa god lantbrukspraxis för gödsling, särskilt när det gäller att bibehålla en balanserad svavelhalt i marken och säkerställa en korrekt kvävetillförsel.

—	Att följa god växtskyddspraxis i syfte att säkerställa tillämpningen av växtskyddsåtgärder för att förebygga svampinfektioner.

Livsmedelsföretagare ska kontrollera den faktiska tillämpningen av ovannämnda krav.

Recept

Livsmedelsföretagare ska kontrollera doseringen vid den punkt där reducerande socker (t.ex. fruktos och glukos) och ingredienser som innehåller reducerande socker (t.ex. honung) tillsätts, med beaktande av att dessa ämnen kan ha inverkan på organoleptiska egenskaper och processfunktioner (bindande kluster) och av att de kan fungera som prekursorer för bildning av akrylamid när de tillsätts före värmebehandling.

Om kaffesurrogaten inte uteslutande består av spannmål ska livsmedelsföretagarna där så är möjligt använda andra ingredienser som leder till lägre akrylamidhalter efter behandling vid hög temperatur.

Bearbetning

Livsmedelsföretagare ska fastställa de kritiska rostförhållandena för att säkerställa en minimal bildning av akrylamid för den eftersträvade smakprofilen.

Kontrollen av rostförhållandena ska ingå i egenkontrollprogrammets grundförutsättningar som en del av god tillverkningspraxis.

VII. KAFFESURROGAT SOM INNEHÅLLER MER ÄN 50 % CIKORIA

Livsmedelsföretagare ska endast köpa sorter med låg asparaginhalt och livsmedelsföretagaren ska säkerställa att ingen sen och alltför stor kvävetillförsel har ägt rum under cikorians tillväxt.

Recept

Om kaffesurrogaten inte uteslutande består av cikoria, dvs. om andelen cikoria är mindre än 100 % men mer än 50 % ska livsmedelsföretagarna lägga till andra ingredienser, som cikoriafibrer eller rostad spannmål eftersom dessa har visat sig vara effektiva för att minska halten av akrylamid i slutprodukten.

Bearbetning

Livsmedelsföretagare ska fastställa de kritiska rostförhållandena för att säkerställa en minimal bildning av akrylamid för den eftersträvade smakprofilen. Slutsatserna ska dokumenteras.

Kontrollen av rostförhållandena ska ingå i tillverkarens system för hantering av livsmedelssäkerheten.

VIII. KEX OCH SPANNMÅLSBASERADE LIVSMEDEL FÖR SPÄDBARN OCH SMÅBARN (5)

—	Att följa god lantbrukspraxis för gödsling, särskilt när det gäller att bibehålla en balanserad svavelhalt i marken och säkerställa en korrekt kvävetillförsel.

—	Att följa god växtskyddspraxis i syfte att säkerställa tillämpningen av växtskyddsåtgärder för att förebygga svampinfektioner.

Livsmedelsföretagare ska kontrollera den faktiska tillämpningen av ovannämnda krav.

Produktutformning, bearbetning och uppvärmning

Livsmedelsföretagare ska använda asparaginas för att minska halterna av asparagin i mjölråvaran i den utsträckning det är möjligt. Livsmedelsföretagare som inte kan använda asparaginas på grund av till exempel kraven på bearbetning eller produktutformningen ska använda mjölråvara som innehåller låga halter av akrylamidprekursorer som fruktos, glukos och asparagin.

Livsmedelsföretagare ska göra en bedömning under receptutvecklingen som ger information om reducerande socker och asparagin, och omfattar olika alternativ för att uppnå låga halter av reducerande socker i det slutliga receptet. Detta behov av bedömning ska vara beroende av användningen av asparaginas i receptet.

Livsmedelsföretagare ska säkerställa att värmebehandlade ingredienser som är mottagliga för akrylamidbildning erhålls från leverantörer som kan visa att de har vidtagit lämpliga förebyggande och reducerande åtgärder för att minska förekomsten av akrylamid i dessa ingredienser.

Livsmedelsföretagare ska ha ett förfarande för hantering av ändringar för att säkerställa att de inte gör någon leverantörsförändringar som ökar akrylamidhalten.

Om användningen av värmebehandlade råvaror och ingredienser leder till att slutprodukten överskrider åtgärdsnivån för akrylamid i bilaga IV ska livsmedelsföretagarna se över användningen av dessa produkter för att se till att akrylamidhalterna är så låga som rimligen är möjligt och ligger under åtgärdsnivån i bilaga IV.

Recept

Livsmedelsföretagare ska, i synnerhet i sin riskbedömning, ta hänsyn till att produkter baserade på fullkornsspannmål och/eller med en hög halt av spannmålskli har högre halter av akrylamid.

Livsmedelsföretagare ska kontrollera doseringen vid den punkt där reducerande socker (t.ex. fruktos och glukos) och ingredienser som innehåller reducerande socker (t.ex. honung) tillsätts, med beaktande av inverkan på organoleptiska egenskaper och processfunktioner (bindande kluster) och av att de kan fungera som prekursorer för bildning av akrylamid när de tillsätts före värmebehandling.

Livsmedelsföretagare ska fastställa bidraget av akrylamid från värmebehandlade och torra ingredienser som rostade nötter och ugnstorkad frukt, och använda alternativa ingredienser om användningen av dessa ingredienser får den färdiga produkten att överstiga åtgärdsnivån i bilaga IV.

Bearbetning

Livsmedelsföretagare ska genom en riskbedömning fastställa det eller de kritiska värmebehandlingsstegen i tillverkningsprocessen som genererar akrylamid.

Livsmedelsföretagare ska mäta fukthalten och uttrycka akrylamidkoncentration i torrvikt för att undanröja den missvisande effekten av fuktförändringar.

Livsmedelsföretagare ska fastställa och tillämpa en effektiv kombination av temperatur och uppvärmningstid för att minimera bildningen av akrylamid utan att det inverkar negativt på produktens smak, textur, färg, säkerhet och hållbarhetstid.

Livsmedelsföretagare ska kontrollera uppvärmningstemperaturer, tider och matningshastighet. Mätsystemen för matningshastighet och temperaturkontroll bör kalibreras regelbundet och driftsförhållandena kontrolleras inom fastställda gränser. Dessa uppgifter ska ingå i HACCP-förfarandena.

Övervakning och kontroll av produktens fukthalt efter de kritiska värmebehandlingsstegen har visat sig vara effektivt när det gäller att kontrollera akrylamidhalterna i vissa processer, och under dessa omständigheter kan detta förfarande därför vara ett lämpligt alternativ för att kontrollera uppvärmningstemperaturer och tider, och ska därför tillämpas.

IX. BARNMAT PÅ BURK (LIVSMEDEL MED LÅGT SYRAINNEHÅLL OCH KATRINPLOMMONBASERADE LIVSMEDEL) (6)

Vid produktion av barnmat på burk ska livsmedelsföretagarna välja råmaterial med låg halt av akrylamidprekursorer, t.ex. reducerande socker som glukos och fruktos och asparagin.

Vid kontraktsjordbruk, där jordbruksprodukter levereras direkt av producenter till livsmedelsföretagare, ska livsmedelsföretagarna se till att följande krav tillämpas för att förhindra höga halter av asparagin i spannmålen:

—	Att följa god lantbrukspraxis för gödsling, särskilt när det gäller att bibehålla en balanserad svavelhalt i marken och säkerställa en korrekt kvävetillförsel.

—	Att följa god växtskyddspraxis i syfte att säkerställa tillämpningen av växtskyddsåtgärder för att förebygga svampinfektioner.

Livsmedelsföretagare ska kontrollera den faktiska tillämpningen av ovannämnda krav.

I avtal om inköp av katrinplommonpuré ska livsmedelsföretagarna inkludera krav som säkerställer att värmebehandling som syftar till att minska förekomsten av akrylamid i produkten tillämpas i tillverkningsprocess.

Livsmedelsföretagare ska säkerställa att värmebehandlade ingredienser som är mottagliga för akrylamidbildning erhålls från leverantörer som kan visa att de har vidtagit förebyggande och reducerande åtgärder för att minska förekomsten av akrylamid i dessa ingredienser.

Recept

Livsmedelsföretagare ska vid sin riskbedömning för akrylamid i de berörda livsmedlen ta hänsyn till att produkter baserade på fullkornsspannmål och/eller med en hög halt av spannmålskli har högre halter av akrylamid.

Livsmedelsföretagare ska välja sorter av sötpotatis och katrinplommon som har så låga halter som möjligt av akrylamidprekursorer, såsom reducerande socker (t.ex. fruktos och glukos) och asparagin.

Livsmedelsföretagare ska kontrollera doseringen vid den punkt där reducerande socker (t.ex. fruktos och glukos) och ingredienser som innehåller reducerande socker (t.ex. honung) tillsätts av organoleptiska skäl och för processfunktioner (bindande kluster), och som kan fungera som prekursorer för bildning av akrylamid när de tillsätts före värmebehandling.

Bearbetning

Livsmedelsföretagare ska identifiera de viktigaste värmebehandlingssteg i processen som genererar mest akrylamid i syfte att fokusera ytterligare insatser för att minska eller kontrollera akrylamidhalten mest effektivt. Detta ska uppnås antingen genom en riskbedömning eller genom direkt mätning av akrylamidhalterna i produkten före och efter varje värmebehandlingssteg.

För att undvika akrylamidtoppar ska livsmedelsföretagarna kontrollera uppvärmningstemperaturer, tider och matningshastighet. Mätsystemen för matningshastighet och temperaturkontroll bör kalibreras regelbundet och driftsförhållandena kontrolleras inom fastställda gränser. Dessa uppgifter ska ingå i HACCP-förfarandena.

Livsmedelsföretagare ska säkerställa att en minskad värmetillförsel för att sänka halten akrylamid i livsmedel med lågt syrainnehåll och katrinplommonbaserade livsmedel inte påverkar de berörda livsmedlens mikrobiologiska säkerhet.

X. BRÖD

Agronomi

—	Att följa god lantbrukspraxis för gödsling, särskilt när det gäller att bibehålla en balanserad svavelhalt i marken och säkerställa en korrekt kvävetillförsel.

—	Att följa god växtskyddspraxis i syfte att säkerställa tillämpningen av växtskyddsåtgärder för att förebygga svampinfektioner.

Livsmedelsföretagare ska kontrollera den faktiska tillämpningen av ovannämnda krav.

Produktutformning, bearbetning och uppvärmning

Livsmedelsföretagare ska säkerställa att brödet gräddas till en ljusare färg i slutprodukten i syfte att minska akrylamidbildningen med beaktande av den enskilda produktens utformning och de tekniska möjligheterna.

Livsmedelsföretagare ska förlänga jästfermenteringstiden med beaktande av produktens utformning och de tekniska möjligheterna.

Livsmedelsföretagare ska minska värmetillförseln genom att i den utsträckning det är möjligt optimera baktemparaturen och baktiden.

Livsmedelsföretagare ska tillhandahålla instruktioner för bakning av bröd som ska färdigbakas hemma, i bake-offområden, butiker eller i cateringverksamhet.

Livsmedelsföretagare ska ersätta ingredienser som kan höja akrylamidhalterna i slutprodukten om detta är förenligt med produktutformningen och de tekniska möjligheterna, vilket exempelvis omfattar användning av nötter och frön rostade vid lägre snarare än högre temperaturer.

Livsmedelsföretagare ska, om det är möjligt och i synnerhet i recept som innehåller ammoniumbikarbonat (E503), ersätta fruktos med glukos om produktutformningen medger detta. Detta omfattar till exempel att ersätta invertsockersirap och honung som innehåller högre halter av fruktos med glukossirap.

I produkter med låg fukthalt ska livsmedelsföretagarna om möjligt använda asparaginas i syfte att minska asparaginhalten och med beaktande av produktens recept, ingredienserna, fukthalten och processen.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1332/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelsenzymer och om ändring av rådets direktiv 83/417/EEG, rådets förordning (EG) nr 1493/1999, direktiv 2000/13/EG, rådets direktiv 2001/112/EG samt förordning (EG) nr 258/97 (EUT L 354, 31.12.2008, s. 7).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (EUT L 354, 31.12.2008, s. 16).

(3) Kommissionens förordning (EU) nr 231/2012 av den 9 mars 2012 om fastställande av specifikationer för de livsmedelstillsatser som förtecknas i bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 (EUT L 83, 22.3.2012, s. 1).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).

(5) Enligt definitionen i förordning (EU) nr 609/2013.

(6) Enligt definitionen i förordning (EU) nr 609/2013.

BILAGA II

DEL A

FÖREBYGGANDE OCH REDUCERANDE ÅTGÄRDER SOM SKA TILLÄMPAS AV LIVSMEDELSFÖRETAGARE SOM AVSES I ARTIKEL 2.2

Livsmedelsföretagare som tillverkar potatisprodukter ska tillämpa följande förebyggande och reducerande åtgärder:

—

Pommes frites och andra skurna (friterade) potatisprodukter:

—	Potatissorter med lägre sockerhalt ska användas, om sådana finns tillgängliga och om det är förenligt med den livsmedelsprodukt man vill framställa. I detta avseende ska leverantören rådfrågas om de bäst lämpade potatissorterna.

—	Potatisen ska lagras vid en temperatur högre än 6 °C.

—

Före fritering:

Med undantag av frysta potatisprodukter för vilka tillagningsanvisningarna ska följas, ska någon av följande åtgärder vidtas när det gäller rå pommes frites för att minska sockerinnehållet, om det är möjligt och är förenligt med den livsmedelsprodukt man vill framställa:

—	Tvättning och blötläggning, helst mellan 30 minuter och 2 timmar i kallt vatten. Bitarna ska sköljas i rent vatten före friteringen.

—	Blötläggning i några minuter i varmt vatten. Bitarna ska sköljas i rent vatten före friteringen.

—	Blanchering av potatis leder till lägre akrylamidhalter, och potatis bör därför om möjligt blancheras.

—

Vid fritering av pommes frites eller andra potatisprodukter:

—	Frityrolja och fett som gör det möjligt att fritera snabbare och/eller vid lägre temperaturer ska användas. Leverantörer av matolja ska rådfrågas om de bäst lämpade oljorna och fetterna.

—	Temperaturen vid friteringen ska vara lägre än 175 °C och i vilket fall som helst så låg som möjligt, med beaktande av kraven på livsmedelssäkerhet.

—	Frityroljornas och fetternas kvalitet ska bibehållas genom frekvent skumning för att avlägsna små partiklar och smulor.

Vid tillagning av pommes frites bör livsmedelsföretagarna använda tillgängliga färgkartor som ger vägledning om den bästa kombinationen av färg och låga halter av akrylamid.

En färgkarta med vägledning om den bästa kombinationen av färg och låga halter av akrylamid bör finnas synlig i de lokaler där personalen bereder maten.

Livsmedelsföretagare som tillverkar bröd och finare bageriprodukter ska tillämpa följande förebyggande och reducerande åtgärder i bakningen:

—

Om så är möjligt och förenligt med tillverkningsprocessen och hygienkraven ska

—	jästfermenteringstiden förlängas,

—	degens fukthalt vid framställning av en produkt med låg fukthalt optimeras,

—	ugnstemperaturen sänkas och tillagningstiden förlängas.

Produkterna ska gräddas till en slutlig ljusare färg och en mörkrostad skorpa ska undvikas om skorpans mörka färg beror på den starka rostningen och inte har något samband med brödets specifika sammansättning eller karaktär.

Vid beredningen av rostade smörgåsar ska livsmedelsföretagarna säkerställa att smörgåsarna rostas till optimal färg. Färgkartor som utarbetats för specifika produkttyper och som ger vägledning om den bästa kombinationen av färg och låga halter av akrylamid bör, om sådana finns tillgängliga, användas vid framställning av dessa specifika produkter. Vid användning av färdigförpackat bröd eller bageriprodukter som ska slutföras ska tillagningsanvisningarna följas.

Den ovannämnda färgkartan med vägledning om den bästa kombinationen av färg och låga halter av akrylamid ska finnas synlig i de lokaler där personalen bereder det specifika livsmedlet.

DEL B

FÖREBYGGANDE OCH REDUCERANDE ÅTGÄRDER SOM AVSES I ARTIKEL 2.3 OCH SOM SKA TILLÄMPAS AV LIVSMEDELSFÖRETAGARE UTÖVER DE FÖREBYGGANDE OCH REDUCERANDE ÅTGÄRDER SOM AVSES I DEL A

1. Allmänt krav

Livsmedelsföretagare ska godta de produkter som avses i artikel 1.2 endast från livsmedelsföretagare som har vidtagit alla förebyggande och reducerande åtgärder i bilaga I.

2. Pommes frites och andra skurna (friterade) potatisprodukter

Livsmedelsföretagare ska

—	följa de anvisningar om lagring som tillhandahålls av livsmedelsföretagare eller leverantörer eller som föreskrivs i de relevanta förebyggande och reducerande åtgärderna i bilaga I,

—	arbeta med standardiserade operativa förfaranden och kalibrerade fritöser utrustade med datoriserade timrar och programmerade med standardinställningar (tid, temperatur),

—	övervaka akrylamidhalten i färdiga produkter i syfte att kontrollera att de förebyggande och reducerande åtgärderna är effektiva för att hålla akrylamidhalterna under åtgärdsnivån.

3. Bageriprodukter

Livsmedelsföretagare ska övervaka akrylamidhalten i färdiga produkter i syfte att kontrollera att de förebyggande och reducerande åtgärderna är effektiva för att hålla akrylamidhalterna under åtgärdsnivån.

4. Kaffe

Livsmedelsföretagare ska säkerställa att akrylamidhalten i levererat kaffe understiger åtgärdsnivån i bilaga IV, dock med beaktande av att detta eventuellt inte är möjligt för alla typer av kaffe beroende på blandningens och rostningens egenskaper. I sådana fall ska en motivering lämnas av leverantören.

BILAGA III

KRAV PÅ PROVTAGNING OCH ANALYS FÖR DEN ÖVERVAKNING SOM AVSES I ARTIKEL 4

I. Provtagning

Provet ska vara representativt för det provtagna partiet.

Livsmedelsföretagare ska säkerställa att de genomför en representativ provtagning och analys av sina produkter för förekomsten av akrylamid i syfte att kontrollera de förebyggande och reducerande åtgärdernas effektivitet, dvs. att akrylamidhalterna alltid ligger under åtgärdsnivåerna.

Livsmedelsföretagare ska säkerställa att ett representativt prov tas från varje produkttyp för analys av akrylamidkoncentrationen. En produkttyp omfattar grupper av produkter med samma eller liknande ingredienser, recept, processutformning och/eller processkontroller om dessa har en potentiell inverkan på akrylamidhalterna i den färdiga produkten. Övervakningsprogrammen ska prioritera produkttyper som har visat sig kunna överskrida åtgärdsnivån, och de ska vara riskbaserade när ytterligare förebyggande och reducerande åtgärder kan vidtas.

II. Analys

Livsmedelsföretagare ska tillhandahålla tillräckliga uppgifter för att möjliggöra en bedömning av akrylamidhalten och sannolikheten för att produkttypen överskrider åtgärdsnivån.

Provet ska analyseras i ett laboratorium som deltar i lämpliga system för kvalifikationsprövning (som överensstämmer med International Harmonised Protocol for the Proficiency Testing of (Chemical) Analytical Laboratories (1), som utarbetats under IUPAC/ISO/AOAC:s överinseende) och använder godkända analysmetoder för detektion och kvantifiering. Laboratorierna ska kunna visa att de har förfaranden för intern kvalitetskontroll. Exempel på sådana finns i ISO/AOAC/IUPAC:s Guidelines on Internal Quality Control in Analytical Chemistry Laboratories (2).

Där det är möjligt ska analysens tillförlitlighet uppskattas genom att lämpliga certifierade referensmaterial inkluderas i analysen.

Den analysmetod som används för analys av akrylamid ska uppfylla följande kriterier:

Parameter	Kriterium
Tillämplighet	Livsmedel som anges i denna förordning
Specificitet	Fri från matrisinterferenser eller spektrala interferenser
Blankvärden	Mindre än detektionsgränsen
Repeterbarhet (RSDr)	0,66 gånger RSDr enligt Horwitz ekvation (ändrad)
Reproducerbarhet (RSDR)	Enligt Horwitz ekvation (ändrad)
Återvinning	75–110 %
Detektionsgräns	Tre tiondelar av kvantifieringsgränsen
Kvantifieringsgräns (LOQ)	För åtgärdsnivån < 125 μg/kg: ≤ två femtedelar av åtgärdsnivån (men behöver inte vara lägre än 20 μg/kg) För åtgärdsnivån ≥ 125 μg/kg: ≤ 50 μg/kg

Analysen av akrylamid kan ersättas med mätningar av produktens egenskaper (t.ex. färg) eller processparametrar under förutsättning att ett statistiskt samband kan visas mellan produktens egenskaper eller processparametrar och akrylamidhalten.

III. Provtagningsfrekvens

Livsmedelsföretagare ska genomföra provtagning och analys minst en gång per år för produkter som har en känd och välkontrollerad akrylamidhalt. Livsmedelsföretagare ska genomföra tätare provtagning och analys av produkter som kan överskrida åtgärdsnivån, och provtagningen och analysen ska vara riskbaserad när ytterligare förebyggande och reducerande åtgärder kan vidtas.

På grundval av den bedömning som avses i punkt II.1 ska livsmedelsföretagarna ange lämplig analysfrekvens för varje produkttyp. Bedömningen ska upprepas om en produkt eller process ändras på ett sätt som kan leda till en förändring av akrylamidhalten i slutprodukten.

IV. Förebyggande och reducerande åtgärder

Om analysresultatet, korrigerat för återvinning men utan beaktande av mätosäkerheten, indikerar att en produkt har överskridit åtgärdsnivån, eller innehåller en högre akrylamidhalt än väntat (med beaktande av tidigare analyser, men under åtgärdsnivån) ska livsmedelsföretagarna se över de förebyggande och reducerande åtgärder som vidtagits och vidta ytterligare tillgängliga förebyggande och reducerande åtgärder för att säkerställa att akrylamidhalten i den färdiga produkten ligger under åtgärdsnivån. Detta ska visas genom att en ny representativ provtagning och analys genomförs efter införandet av de ytterligare förebyggande och reducerande åtgärderna.

V. Information till behöriga myndigheter

Livsmedelsföretagare ska på begäran göra de analysresultat som varje år erhållits från analysen tillgängliga för den behöriga myndigheten tillsammans med beskrivningar av de analyserade produkterna. Information om de förebyggande och reducerande åtgärder som vidtagits för att sänka halterna av akrylamid under åtgärdsnivån ska tillhandahållas för de produkter som överskrider åtgärdsnivån.

(1) M. Thompson et al: Pure and Applied Chemistry, 2006: 78, s. 145–196.

(2) M. Thompson och R. Wood [red]: Pure and Applied Chemistry, 1995: 67, s. 649–666.

BILAGA IV

ÅTGÄRDSNIVÅER SOM AVSES I ARTIKEL 1.1

De åtgärdsnivåer för förekomst av akrylamid i livsmedel som avses i artikel 1.1 är följande:

Livsmedel

Åtgärdsnivå

[μg/kg]

Pommes frites – konsumtionsfärdiga

500

Potatischips från färsk potatis och från potatisdeg

Potatisbaserade crackers

Andra potatisprodukter från potatisdeg

750

Mjukt bröd

a)	Vetebaserat bröd

b)	Annat mjukt bröd som inte är vetebaserat

100

Frukostflingor (utom gröt)

—	Kliprodukter och flingor med hela korn, puffat spannmål

300

—	Produkter baserade på vete och råg (1)

300

—	Produkter baserade på majs, havre, speltvete, korn och ris (1)

150

Kex och rån

350

Kex, med undantag av potatisbaserade crackers

400

Knäckebröd

350

Pepparkakor

800

Produkter som liknar de övriga produkterna i denna kategori

300

Rostat kaffe

400

Snabbkaffe

850

Kaffesurrogat

a)	Kaffesurrogat som uteslutande består av spannmål

500

b)	Kaffesurrogat som består av en blandning av spannmål och cikoria

(2)

c)	Kaffesurrogat som uteslutande består av cikoria

4 000

Barnmat, beredda spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn, utom kex och skorpor (3)

Kex och skorpor för spädbarn och småbarn (3)

150

(1) Spannmål utan hela korn och/eller utan kli. Den spannmål som förekommer i störst kvantitet avgör kategorin.

(2) Den åtgärdsnivå som ska tillämpas på kaffesurrogat som består av en blandning av spannmål och cikoria ska ta hänsyn till den relativa andelen av dessa ingredienser i slutprodukten.

(3) Enligt definitionen i förordning (EU) nr 609/2013.

21.11.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 304/57

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/2166

av den 17 november 2017

om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater

[delgivet med nr C(2017) 7540]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4,

med beaktande av rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (3), särskilt artikel 4.3, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU (4) fastställs djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater. I delarna I–IV i bilagan till det genomförandebeslutet avgränsas och förtecknas vissa områden i dessa medlemsstater uppdelade efter risknivå utifrån den epidemiologiska situationen vad gäller denna sjukdom. Förteckningen omfattar vissa områden i Estland, Lettland, Litauen och Polen.

(2)

I september och oktober 2017 konstaterades ett fåtal fall av afrikansk svinpest hos vildsvin i Kuldīgas novads i Lettland, i Jurbarko rajono savivaldybė i Litauen, i gminy Bargłów Kościelny, Płaska, Sejny och Stary Brus i Polen, i områden som för närvarande förtecknas i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Dessa fall utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i bilagan till det genomförandebeslutet.

(3)

I september och oktober 2017 påvisades ett fåtal utbrott av afrikansk svinpest hos tamsvin i Lääne-Nigula valdin i Estland, i Neretas novads i Lettland, i Anykščių rajono savivaldybė, Kavarsko seniūnija i Litauen och i gmina Lipsk i Polen. Dessa utbrott påvisades i områden som för närvarande förtecknas i delarna I och II i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Dessa utbrott utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i bilagan till det genomförandebeslutet.

(4)

Sedan oktober 2016 har inga utbrott av afrikansk svinpest bland tamsvin anmälts i vissa områden i Lettland som för närvarande förtecknas i del III i den bilagan. Dessutom har övervakning av biosäkerhetsåtgärder genomförts på ett tillfredsställande sätt på anläggningar i dessa områden på grundval av de nationella program för biosäkerhet vars mål är att förhindra spridning av viruset. Dessa uppgifter tyder på en förbättring av den epidemiologiska situationen i Lettland.

(5)

Sedan juli 2017 har inga utbrott av afrikansk svinpest bland tamsvin anmälts i vissa områden i Litauen som för närvarande förtecknas i del III i den bilagan och i vilka det inte finns några icke-kommersiella anläggningar för svinhållning. Dessutom har övervakning av biosäkerhetsåtgärder genomförts på ett tillfredsställande sätt på anläggningar i dessa områden. Dessa uppgifter tyder på en förbättring av den epidemiologiska situationen i Litauen.

(6)

Utvecklingen av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest hos drabbade populationer av tamsvin och viltlevande svin i unionen bör beaktas vid bedömningen av den djurhälsorisk som den nya sjukdomssituationen i Estland, Lettland, Litauen och Polen utgör. För att fokusera bekämpningsåtgärderna i genomförandebeslut 2014/709/EU och förhindra att afrikansk svinpest sprids ytterligare och samtidigt förhindra onödiga störningar i handeln inom unionen och även undvika att tredjeländer inför omotiverade handelshinder, bör unionsförteckningen över de områden som omfattas av de djurhälsoåtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i bilagan till det genomförandebeslutet ändras med beaktande av förändringarna i den epidemiologiska situationen vad gäller denna sjukdom i Estland, Lettland, Litauen och Polen.

(7)	De områden i Lettland, Litauen och Polen som drabbats av de senaste fallen av afrikansk svinpest hos vildsvin och som för närvarande förtecknas i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU bör därför nu i stället förtecknas i del II i den bilagan.

(8)	De områden i Estland, Lettland, Litauen och Polen som drabbats av de senaste utbrotten av afrikansk svinpest hos tamsvin och som för närvarande förtecknas i delarna I och II i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU bör dessutom nu i stället förtecknas i del III i den bilagan.

(9)	De särskilda områden i Lettland som för närvarande förtecknas i del III i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU, och där inga utbrott av afrikansk svinpest nyligen anmälts, bör dessutom nu i stället förtecknas i del II i den bilagan.

(10)	Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 17 november 2017.

På kommissionens vägnar

Vytenis ANDRIUKAITIS

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 13.

(2) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.

(3) EGT L 18, 23.1.2003, s. 11.

(4) Kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU av den 9 oktober 2014 om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater och om upphävande av genomförandebeslut 2014/178/EU (EUT L 295, 11.10.2014, s. 63).

BILAGA

Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ska ersättas med följande:

”BILAGA

DEL I

1. Tjeckien

Följande områden i Tjeckien:

—	Okres Uherské Hradiště.

—	Okres Kroměříž.

—	Okres Vsetín.

2. Estland

Följande områden i Estland:

—	Hiiu maakond.

3. Lettland

Följande områden i Lettland:

—	Aizputes novads.

—	Alsungas novads.

—	Auces novada Bēnes, Vecauces un Ukru pagasts, Auces pilsēta.

—	Dobeles novada Penkules pagasts.

—	Jelgavas novada Platones, Vircavas, Jaunsvirlaukas, Vilces, Lielplatones, Elejas un Sesavas pagasts.

—	Kuldīgas novada Ēdoles, Īvandes, Gudenieku, Turlavas, Kurmāles, Snēpeles, Laidu pagasts, Kuldīgas pilsēta.

—	Pāvilostas novada Sakas pagasts un Pāvilostas pilsēta.

—	Republikas pilsēta Jelgava.

—	Rundāles novada Svitenes un Viesturu pagasts.

—	Saldus novada Ezeres, Kursīšu, Novadnieku, Pampāļu, Saldus, Zaņas un Zirņu pagasts, Saldus pilsēta.

—	Skrundas novads.

—	Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes.

—	Tērvetes novads.

—	Ventspils novada Jūrkalnes pagasts.

4. Litauen

Följande områden i Litauen:

—	Joniškio rajono savivaldybė.

—	Jurbarko rajono savivaldybė: Eržvilko, Girdžių, Jurbarko miesto Jurbarkų ir Viešvilės seniūnijos ir Skirsnemunės ir Šimkaičių seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio Nr. 146.

—	Kalvarijos savivaldybė.

—	Kazlų Rūdos savivaldybė.

—	Kelmės rajono savivaldybė.

—	Marijampolės savivaldybė.

—	Pakruojo rajono savivaldybė: Linkuvos ir Pašvitinio seniūnijos.

—	Panevėžio rajono savivaldybė: Krekenavos seninūnijos dalis į vakarus nuo Nevėžio upės ir į pietus nuo kelio Nr. 3004.

—	Radviliškio rajono savivaldybė: Aukštelkų, Baisogalos, Grinkiškio, Radviliškio, Radviliškio miesto, Skėmių, Šaukoto, Šeduvos miesto, Šaulėnų ir Tyrulių.

—	Raseinių rajono savivaldybė: Ariogalos seniūnija į šiaurę nuo kelio Nr A1, Ariogalos miesto, Betygalos seniūnijos, Girkalnio ir Kalnūjų seniūnijos į šiaurę nuo kelio Nr A1, Nemakščių, Pagojukų, Paliepių, Raseinių, Raseinių miesto, Šiluvos ir Viduklės seniūnijos.

—	Šakių rajono savivaldybė.

—	Šiaulių miesto savivaldybė.

—	Šiaulių rajono savivaldybė.

—	Vilkaviškio rajono savivaldybė.

5. Polen

Följande områden i Polen:

W województwie warmińsko-mazurskim:

Gminy Kalinowo, Prostki, Stare Juchy i gmina wiejska Ełk w powiecie ełckim.

Gminy Biała Piska, Orzysz, Pisz i Ruciane Nida w powiecie piskim.

Gminy Miłki i Wydminy w powiecie giżyckim.

Gminy Olecko, Świętajno i Wieliczki w powiecie oleckim.

W województwie podlaskim:

Gmina Brańsk z miastem Brańsk, gminy Boćki, Rudka, Wyszki, część gminy Bielsk Podlaski położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 (w kierunku północnym od miasta Bielsk Podlaski) i przedłużonej przez wschodnią granicę miasta Bielsk Podlaski i drogę nr 66 (w kierunku południowym od miasta Bielsk Podlaski), miasto Bielsk Podlaski, część gminy Orla położona na zachód od drogi nr 66 w powiecie bielskim.

Gminy Augustów z miastem Augustów, Nowinka i część gminy Sztabin położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 664 w powiecie augustowskim.

Gminy Dąbrowa Białostocka, Janów, Suchowola i Korycin w powiecie sokólskim.

Gminy Dziadkowice, Grodzisk i Perlejewo w powiecie siemiatyckim.

Gminy Kolno z miastem Kolno, Mały Płock i Turośl w powiecie kolneńskim.

Gminy Juchnowiec Kościelny, Suraż, Turośń Kościelna, Łapy i Poświętne w powiecie białostockim.

Powiat zambrowski.

Gminy Bakałarzewo, Raczki, Rutka-Tartak, Suwałki i Szypliszki w powiecie suwalskim.

Gminy Sokoły, Kulesze Kościelne, Nowe Piekuty, Szepietowo, Klukowo, Ciechanowiec, Wysokie Mazowieckie z miastem Wysokie Mazowieckie, Czyżew w powiecie wysokomazowieckim.

Gminy Łomża, Miastkowo, Nowogród, Piątnica, Śniadowo i Zbójna w powiecie łomżyńskim.

Powiat miejski Białystok.

Powiat miejski Łomża.

Powiat miejski Suwałki.

W województwie mazowieckim:

Gminy Bielany, Ceranów, Jabłonna Lacka, Sabnie, Sterdyń, Repki i gmina wiejska Sokołów Podlaski w powiecie sokołowskim.

Gminy Domanice, Kotuń, Mokobody, Skórzec, Suchożebry, Mordy, Siedlce, Wiśniew i Zbuczyn w powiecie siedleckim.

Powiat miejski Siedlce.

Gminy Lelis, Łyse, Rzekuń, Troszyn, Czerwin i Goworowo w powiecie ostrołęckim.

Gminy Olszanka i Łosice w powiecie łosickim.

Powiat ostrowski.

W województwie lubelskim:

Gminy Cyców, Ludwin i Puchaczów w powiecie łęczyńskim.

Gminy Borki, Czemierniki, miasto Radzyń Podlaski i Ulan-Majorat w powiecie radzyńskim.

Gmina Adamów, Krzywda, Serokomla, Stanin, Trzebieszów, Wojcieszków i gmina wiejska Łuków w powiecie łukowskim.

Gminy Dębowa Kłoda, Jabłoń, Milanów, Parczew, Siemień i Sosnowica w powiecie parczewskim.

Gminy Dorohusk, Kamień, Chełm, Ruda – Huta, Sawin i Wierzbica w powiecie chełmskim.

Powiat miejski Chełm.

Gminy Firlej, Kock, Niedźwiada, Ostrówek, Ostrów Lubelski i Uścimów

w powiecie lubartowskim.

DEL II

1. Tjeckien

Följande områden i Tjeckien:

—	Okres Zlín.

2. Estland

Följande områden i Estland:

—	Haapsalu linn.

—	Hanila vald.

—	Harju maakond.

—	Ida-Viru maakond.

—	Jõgeva maakond.

—	Järva maakond.

—	Kihelkonna vald.

—	Kullamaa vald.

—	Kuressaare linn.

—	Lääne-Viru maakond.

—	Lääne-Saare vald.

—	Osa Leisi vallast, mis asub lääne pool Kuressaare-Leisi maanteest (maanatee nr 79).

—	Lihula vald.

—	Martna vald.

—	Muhu vald.

—	Mustjala vald.

—	osa Noarootsi vallast, mis asub põhja pool maanteest nr 230.

—	Nõva vald.

—	Pihtla vald.

—	Pärnu maakond (välja arvatud Audru ja Tõstamaa vald).

—	Põlva maakond.

—	Rapla maakond.

—	osa Ridala vallast, mis asub edela pool maanteest nr 31.

—	Ruhnu vald.

—	Salme vald.

—	Tartu maakond.

—	Torgu vald.

—	Valga maakond.

—	Viljandi maakond.

—	Vormsi vald.

—	Võru maakond.

3. Lettland

Följande områden i Lettland:

—	Ādažu novads.

—	Aglonas novada Kastuļinas, Grāveru un Šķeltovas pagasts.

—	Aizkraukles novads.

—	Aknīstes novads.

—	Alojas novads.

—	Alūksnes novads.

—	Amatas novads.

—	Apes novads.

—	Auces novada Lielauces un Īles pagasts.

—	Babītes novads.

—	Baldones novads.

—	Baltinavas novads.

—	Balvu novads.

—	Bauskas novads.

—	Beverīnas novads.

—	Brocēnu novads.

—	Burtnieku novads.

—	Carnikavas novads.

—	Cēsu novads.

—	Cesvaines novads.

—	Ciblas novads.

—	Dagdas novads.

—	Daugavpils novada Vaboles, Līksnas, Sventes, Medumu, Demenas, Kalkūnes, Laucesas, Tabores, Maļinovas, Ambeļu, Biķernieku, Naujenes, Vecsalienas, Salienas un Skrudalienas pagasts.

—	Dobeles novada Dobeles, Annenieku, Bikstu, Zebrenes, Naudītes, Auru, Krimūnu, Bērzes un Jaunbērzes pagasts, Dobeles pilsēta.

—	Dundagas novads.

—	Engures novads.

—	Ērgļu novads.

—	Garkalnes novada daļa, kas atrodas uz ziemeļrietumiem no autoceļa A2.

—	Gulbenes novads.

—	Iecavas novads.

—	Ikšķiles novada Tīnūžu pagasta daļa, kas atrodas uz dienvidaustrumiem no autoceļa P10, Ikšķiles pilsēta.

—	Ilūkstes novads.

—	Jaunjelgavas novads.

—	Jaunpiebalgas novads.

—	Jaunpils novads.

—	Jēkabpils novads.

—	Jelgavas novada Glūdas, Zaļenieku, Svētes, Kalnciema, Līvbērzes un Valgundes pagasts.

—	Kandavas novads.

—	Kārsavas novads.

—	Ķeguma novads.

—	Ķekavas novads.

—	Kocēnu novads.

—	Kokneses novads.

—	Krāslavas novads.

—	Krimuldas novada Krimuldas pagasta daļa, kas atrodas uz ziemeļaustrumiem no autoceļa V89 un V81, un Lēdurgas pagasta daļa, kas atrodas uz ziemeļaustrumiem no autoceļa V81 un V128.

—	Krustpils novads.

—	Kuldīgas novada Padures, Pelču, Rumbas, Rendas, Kalibes un Vārmes pagasti.

—	Lielvārdes novads.

—	Līgatnes novads.

—	Limbažu novada Skultes, Limbažu, Umurgas, Katvaru, Pāles un Viļķenes pagasts, Limbažu pilsēta.

—	Līvānu novads.

—	Lubānas novads.

—	Ludzas novads.

—	Madonas novads.

—	Mālpils novads.

—	Mārupes novads.

—	Mazsalacas novads.

—	Mērsraga novads.

—	Naukšēnu novads.

—	Neretas novada Mazzalves pagasta daļa, kas atrodas uz ziemeļaustrumiem no autoceļa P73 un uz rietumiem no autoceļa 932.

—	Ogres novads.

—	Olaines novads.

—	Ozolnieku novads.

—	Pārgaujas novads.

—	Pļaviņu novads.

—	Preiļu novada Saunas pagasts.

—	Priekuļu novada Veselavas pagasts un Priekuļu pagasta daļa, kas atrodas uz dienvidiem no autoceļa P28 un rietumiem no autoceļa P20.

—	Raunas novada Drustu pagasts un Raunas pagasta daļa, kas atrodas uz dienvidiem no autoceļa A2.

—	Republikas pilsēta Daugavpils.

—	Republikas pilsēta Jēkabpils.

—	Republikas pilsēta Jūrmala.

—	Republikas pilsēta Rēzekne.

—	Republikas pilsēta Valmiera.

—

Rēzeknes novada Audriņu, Bērzgales, Čornajas, Dricānu, Gaigalavas, Griškānu, Ilzeskalna, Kantinieku, Kaunatas, Lendžu, Lūznavas, Maltas, Mākoņkalna, Nagļu, Ozolaines, Ozolmuižas, Rikavas, Nautrēnu, Sakstagala, Silmalas, Stoļerovas, Stružānu un Vērēmu pagasts un Feimaņu pagasta daļa, kas atrodas uz ziemeļiem no autoceļa V577 un Pušas pagasta daļa, kas atrodas uz ziemeļaustrumiem no autoceļa V577 un V597.

—	Riebiņu novada Sīļukalna, Stabulnieku, Galēnu un Silajāņu pagasts.

—	Rojas novads.

—	Ropažu novada daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa P10.

—	Rugāju novads.

—	Rundāles novada Rundāles pagasts.

—	Rūjienas novads.

—	Salacgrīvas novads.

—	Salas novads.

—	Saldus novada Jaunlutriņu, Lutriņu un Šķēdes pagasts.

—	Saulkrastu novads.

—	Siguldas novada Mores pagasts un Allažu pagasta daļa, kas atrodas uz dienvidiem no autoceļa P3.

—	Skrīveru novads.

—	Smiltenes novads.

—	Strenču novads.

—	Talsu novads.

—	Tukuma novads.

—	Valkas novads.

—	Varakļānu novads.

—	Vecpiebalgas novads.

—	Vecumnieku novads.

—	Ventspils novada Ances, Tārgales, Popes, Vārves, Užavas, Piltenes, Puzes, Ziru, Ugāles, Usmas un Zlēku pagasts, Piltenes pilsēta.

—	Viesītes novada Elkšņu un Viesītes pagasts, Viesītes pilsēta.

—	Viļakas novads.

—	Viļānu novads.

—	Zilupes novads.

4. Litauen

Följande områden i Litauen:

—	Alytaus miesto savivaldybė.

—	Alytaus rajono savivaldybė.

—	Anykščių rajono savivaldybė: Andrioniškio, Anykščių, Debeikių, Kavarsko seniūnijos dalis į šiaurės rytus nuo kelio Nr. 1205 ir į šiaurę rytus nuo kelio Nr. 1218, Kurklių, Skiemonių, Svėdasų, Troškūnų ir Viešintų seniūnijos.

—	Birštono savivaldybė.

—	Biržų miesto savivaldybė.

—	Biržų rajono savivaldybė: Nemunėlio Radviliškio, Pabiržės, Pačeriaukštės ir Parovėjos seniūnijos.

—	Elektrėnų savivaldybė.

—	Ignalinos rajono savivaldybė.

—	Jonavos rajono savivaldybė.

—	Jurbarko rajono savivaldybė: Juodaičių, Raudonės, Seredžiaus, Veliuonos seniūnijos ir Skirsnemunės ir Šimkaičių seniūnijos dalis į rytus nuo kelio Nr. 146.

—	Kaišiadorių miesto savivaldybė.

—	Kaišiadorių rajono savivaldybė.

—	Kauno miesto savivaldybė.

—	Kauno rajono savivaldybės: Akademijos, Alšėnų, Batniavos, Domeikavos, Ežerėlio, Garliavos apylinkių, Garliavos, Karmėlavos, Kačerginės, Kulautuvos, Lapių, Linksmakalnio, Neveronių, Raudondvario, Ringaudų, Rokų, Samylų, Taurakiemio, Užliedžių, Vilkijos apylinkių, Vilkijos, Zapyškio seniūnijos.

—	Kėdainių rajono savivaldybė savivaldybės: Dotnuvos, Gudžiūnų, Josvainių seniūnijos dalis į šiaurę nuo kelio Nr 3514 ir Nr 229, Krakių, Kėdainių miesto, Surviliškio, Truskavos, Vilainių ir Šėtos seniūnijos.

—	Kupiškio rajono savivaldybė: Noriūnų, Skapiškio, Subačiaus ir Šimonių seniūnijos.

—	Molėtų rajono savivaldybė.

—	Pakruojo rajono savivaldybė: Klovainių, Rozalimo, Lygumų, Pakruojo ir Žeimelio seniūnijos.

—	Pasvalio rajono savivaldybė: Joniškėlio apylinkių, Joniškėlio miesto, Saločių ir Pušaloto seniūnijos.

—	Radviliškio rajono savivaldybė: Pakalniškių ir Sidabravo seniūnijos.

—	Raseinių rajono savivaldybė: Kalnūjų, Girkalnio, Ariogalios seniūnijos į pietus nuo kelio Nr. A1.

—	Prienų miesto savivaldybė.

—	Prienų rajono savivaldybė.

—	Rokiškio rajono savivaldybė.

—	Širvintų rajono savivaldybė.

—	Švenčionių rajono savivaldybė.

—	Trakų rajono savivaldybė.

—	Utenos rajono savivaldybė.

—	Vilniaus miesto savivaldybė.

—	Vilniaus rajono savivaldybė.

—	Visagino savivaldybė.

—	Zarasų rajono savivaldybė.

5. Polen

Följande områden i Polen:

W województwie podlaskim:

Część gminy Wizna położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Jedwabne i Wizna oraz na południe od linii wyznaczoną przez drogę nr 64 (od skrzyżowania w miejscowości Wizna w kierunku wschodnim do granicy gminy) w powiecie łomżyńskim.

Gmina Dubicze Cerkiewne, Czyże, Białowieża, Hajnówka z miastem Hajnówka, Narew, Narewka i części gmin Kleszczele i Czeremcha położone na wschód od drogi nr 66 w powiecie hajnowskim.

Gmina Kobylin-Borzymy w powiecie wysokomazowieckim.

Gminy Grabowo i Stawiski w powiecie kolneńskim.

Gminy Czarna Białostocka, Dobrzyniewo Duże, Gródek, Michałowo, Supraśl, Tykocin, Wasilków, Zabłudów, Zawady i Choroszcz w powiecie białostockim.

Część gminy Bielsk Podlaski położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 (w kierunku północnym od miasta Bielsk Podlaski) i przedłużonej przez wschodnią granicę miasta Bielsk Podlaski i drogę nr 66 (w kierunku południowym od miasta Bielsk Podlaski), część gminy Orla położona na wschód od drogi nr 66 w powiecie bielskim.

Powiat sejneński.

Gminy Bargłów Kościelny, Płaska i część gminy Sztabin położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 664 w powiecie augustowskim.

Gminy Sokółka, Szudziałowo, Sidra, Kuźnica, Nowy Dwór i Krynki w powiecie sokólskim.

W województwie mazowieckim:

Gmina Przesmyki w powiecie siedleckim.

W województwie lubelskim:

Gminy Komarówka Podlaska i Wohyń w powiecie radzyńskim.

Gminy Stary Brus i Urszulin w powiecie włodawskim.

Gminy Rossosz, Wisznice, Sławatycze, Sosnówka, Tuczna i Łomazy w powiecie bialskim.

DEL III

1. Estland

Följande områden i Estland:

—	Audru vald.

—	Lääne-Nigula vald.

—	Laimjala vald.

—	Osa Leisi vallast, mis asub ida pool Kuressaare-Leisi maanteest (maantee nr 79).

—	osa Noarootsi vallast, mis asub lõuna pool maanteest nr 230.

—	Orissaare vald.

—	Pöide vald.

—	osa Ridala vallast, mis asub kirde pool maanteest nr 31.

—	Tõstamaa vald.

—	Valjala vald.

2. Lettland

Följande områden i Lettland:

—	Aglonas novada Aglonas pagasts.

—	Auces novada Vītiņu pagasts.

—	Daugavpils novada Nīcgales, Kalupes, Dubnas un Višķu pagasts.

—	Garkalnes novada daļa, kas atrodas uz dienvidaustrumiem no autoceļa A2.

—	Ikšķiles novada Tīnūžu pagasta daļa, kas atrodas uz ziemeļrietumiem no autoceļa P10.

—	Inčukalna novads.

—	Krimuldas novada Krimuldas pagasta daļa, kas atrodas uz dienvidrietumiem no autoceļa V89 un V81, un Lēdurgas pagasta daļa, kas atrodas uz dienvidrietumiem no autoceļa V81 un V128.

—	Limbažu novada Vidrižu pagasts.

—	Neretas novada Neretas, Pilskalnes, Zalves pagasts un Mazzalves pagasta daļa, kas atrodas uz dienvidrietumiem no autoceļa P73 un uz austrumiem no autoceļa 932.

—	Priekuļu novada Liepas un Mārsēnu pagasts un Priekuļu pagasta daļa, kas atrodas uz ziemeļiem no autoceļa P28 un austrumiem no autoceļa P20.

—	Preiļu novada Preiļu, Aizkalnes un Pelēču pagasts un Preiļu pilsēta.

—	Raunas novada Raunas pagasta daļa, kas atrodas uz ziemeļiem no autoceļa A2.

—	Rēzeknes novada Feimaņu pagasta daļa, kas atrodas uz dienvidiem no autoceļa V577 un Pušas pagasta daļa, kas atrodas uz dienvidrietumiem no autoceļa V577 un V597.

—	Riebiņu novada Riebiņu un Rušonas pagasts.

—	Ropažu novada daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa P10.

—	Salaspils novads.

—	Saldus novada Jaunauces, Rubas, Vadakstes un Zvārdes pagasts.

—	Sējas novads.

—	Siguldas novada Siguldas pagasts un Allažu pagasta daļa, kas atrodas uz ziemeļiem no autoceļa P3, un Siguldas pilsēta.

—	Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes.

—	Vārkavas novads.

—	Viesītes novada Rites un Saukas pagasts.

3. Litauen

Följande områden i Litauen:

—	Anykščių rajono savivaldybė: Kavarsko seniūnijos dalis į vakarus-nuo kelio Nr. 1205 ir į pietus nuo kelio Nr. 1218 ir Traupio seniūnija.

—	Biržų rajono savivaldybė: Vabalninko, Papilio ir Širvenos seniūnijos.

—	Druskininkų savivaldybė.

—	Kauno rajono savivaldybė: Babtų, Čekiškės ir Vandžiogalos seniūnijos.

—	Kėdainių rajono savivaldybė: Pelėdnagių, Pernaravos seniūnijos ir Josvainių seniūnijos dalis į pietus nuo kelio Nr 3514 ir Nr 229.

—	Kupiškio rajono savivaldybė: Alizavos ir Kupiškio seniūnijos.

—	Lazdijų rajono savivaldybė.

—	Pakruojo rajono savivaldybė: Guostagalio seniūnija.

—	Panevėžio miesto savivaldybė.

—	Panevėžio rajono savivaldybė: Karsakiškio, Miežiškių, Naujamiesčio, Paįstrio, Raguvos, Ramygalos, Smilgių, Upytės, Vadoklių, Velžio seniūnijos ir Krekenavos seniūnijos dalis į rytus nuo Nevėžio upės ir į šiaurę nuo kelio Nr. 3004.

—	Pasvalio rajono savivaldybė: Daujėnų, Krinčino, Namišių, Pasvalio apylinkių, Pasvalio miesto, Pumpėnų ir Vaškų seniūnijos.

—	Šalčininkų rajono savivaldybė.

—	Ukmergės rajono savivaldybė.

—	Varėnos rajono savivaldybė.

4. Polen

Följande områden i Polen:

W województwie podlaskim:

Powiat grajewski.

Powiat moniecki.

Gminy Jedwabne i Przytuły oraz część gminy Wizna, położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Jedwabne i Wizna oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę 64 (od skrzyżowania w miejscowości Wizna w kierunku wschodnim do granicy gminy) w powiecie łomżyńskim.

Gmina Lipsk w powiecie augustowskim.

Części gminy Czeremcha i Kleszczele położone na zachód od drogi nr 66 w powiecie hajnowskim.

Gminy Drohiczyn, Mielnik, Milejczyce, Nurzec-Stacja, Siemiatycze z miastem Siemiatycze w powiecie siemiatyckim.

W województwie mazowieckim:

Gminy Platerów, Sarnaki, Stara Kornica i Huszlew w powiecie łosickim.

Gminy Korczew i Paprotnia w powiecie siedleckim.

W województwie lubelskim:

Gminy Kodeń, Konstantynów, Janów Podlaski, Leśna Podlaska, Piszczac, Rokitno, Biała Podlaska, Zalesie i Terespol z miastem Terespol, Drelów, Międzyrzec Podlaski z miastem Międzyrzec Podlaski w powiecie bialskim.

Powiat miejski Biała Podlaska.

Gminy Radzyń Podlaski i Kąkolewnica w powiecie radzyńskim.

Gminy Hanna, Hańsk, Wola Uhruska, Wyryki i gmina wiejska Włodawa w powiecie włodawskim.

Gmina Podedwórze w powiecie parczewskim.

DEL IV

Italien

Följande områden i Italien:

—	Tutto il territorio della Sardegna.

”

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 304

Svensk utgåva	Lagstiftning	60 årgången 21 november 2017

Innehållsförteckning		I Lagstiftningsakter	Sida
		BESLUT
	*	Rådets beslut (EU) 2017/2152 av den 15 november 2017 om ändring av beslut nr 189/2014/EU om tillstånd för Frankrike att tillämpa en nedsatt sats för vissa indirekta skatter på traditionell rom som framställs i Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique och Réunion	1

	II Icke-lagstiftningsakter
	FÖRORDNINGAR
*	Rådets genomförandeförordning (EU) 2017/2153 av den 20 november 2017 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende	3
*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2154 av den 22 september 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för indirekta clearingarrangemang ( 1 )	6
*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2155 av den 22 september 2017 om ändring av delegerad förordning (EU) nr 149/2013 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för indirekta clearingarrangemang ( 1 )	13
*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2156 av den 7 november 2017 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Kiełbasa piaszczańska [SGB])	20
*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2157 av den 16 november 2017 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 211/2012 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen	21
*	Kommissionens förordning (EU) 2017/2158 av den 20 november 2017 om fastställande av förebyggande och reducerande åtgärder och av åtgärdsnivåer för att minska förekomsten av akrylamid i livsmedel ( 1 )	24
*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2159 av den 20 november 2017 om ändring av förordning (EU) nr 255/2010 vad gäller vissa hänvisningar till Icao-bestämmelser ( 1 )	45
*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2160 av den 20 november 2017 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 1079/2012 vad gäller vissa hänvisningar till Icao-bestämmelser ( 1 )	47
	BESLUT
*	Rådets beslut (Gusp) 2017/2161 av den 20 november 2017 om ändring av beslut 2014/486/Gusp om Europeiska unionens rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina (EUAM Ukraina)	48
*	Rådets beslut (Gusp) 2017/2162 av den 20 november 2017 om ändring av beslut 2013/233/Gusp om Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen)	50
*	Rådets beslut (Gusp) 2017/2163 av den 20 november 2017 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende	51
*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/2164 av den 17 november 2017 om erkännande av det frivilliga systemet RTRS EU RED för att visa att hållbarhetskriterierna uppfylls i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG och 2009/28/EG	53
*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/2165 av den 17 november 2017 om godkännande av planen för utrotning av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i vissa områden i Tjeckien [delgivet med nr C(2017) 7536] ( 1 )	55
*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/2166 av den 17 november 2017 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater [delgivet med nr C(2017) 7540] ( 1 )	57

	Rättelser
*	Rättelse till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/141 av den 26 januari 2017 om införande av slutliga antidumpningstullar på import av vissa stumsvetsrördelar av rostfritt stål, även inte färdigbearbetade, med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan ( EUT L 22, 27.1.2017 )	69
*	Rättelse till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/659 av den 6 april 2017 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2017/141 om införande av slutliga antidumpningstullar på import av vissa stumsvetsrördelar av rostfritt stål, även inte färdigbearbetade, med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan ( EUT L 94, 7.4.2017 )	69