16.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 238/1

(1)

Enligt artikel 6.2 i anslutningsakten för Republiken Kroatien ska Kroatiens anslutning till avtalet om partnerskap och samarbete som upprättar ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan (1) (nedan kallat avtalet), godkännas genom ett protokoll till avtalet. Enligt artikel 6.2 i anslutningsakten ska ett förenklat förfarande tillämpas vid sådana anslutningar, genom att ett protokoll ingås mellan rådet, som därvid ska besluta enhälligt på medlemsstaternas vägnar, och de berörda tredjeländerna.

(2)

Den 14 september 2012 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Uzbekistan om en anpassning av avtalet. Förhandlingarna om ett protokoll till avtalet (nedan kallat protokollet) slutfördes genom att verbalnoter utväxlades.

(3)

Undertecknandet av protokollet är föremål för ett separat förfarande vad gäller frågor som omfattas av Europeiska atomenergigemenskapens behörighet.

(4)

Protokollet bör därför undertecknas på unionens och medlemsstaternas vägnar, och bör, för att säkerställa en effektiv tillämpning av protokollet, tillämpas provisoriskt, i avvaktan på fullbordandet av de förfaranden som krävs för att det ska träda i kraft.

16.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 238/3

16.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 238/8

16.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 238/9

a)

Endast följande bestämmelser i kapitel åtta i avtalet (investeringar) ska tillämpas provisoriskt, och endast vad gäller utländska direktinvesteringar:

b)

Följande bestämmelser i kapitel tretton i avtalet (finansiella tjänster) ska inte tillämpas provisoriskt vad gäller portföljinvesteringar, investeringsskydd eller lösning av investeringstvister mellan investerare och stat:

c)

Följande bestämmelser i avtalet ska inte tillämpas provisoriskt:

d)

Den provisoriska tillämpningen av kapitlen 22, 23 och 24 i avtalet ska ske med respekt för fördelningen av befogenheter mellan unionen och medlemsstaterna.

16.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 238/10

(1)

Den 30 augusti 2017 antog rådet förordning (EU) 2017/1509.

(2)

Den 11 september 2017 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2375 (2017), genom vilken en person och tre enheter lades till på förteckningen över personer och enheter som omfattas av restriktiva åtgärder.

(3)

Bilaga XIII till förordning (EU) 2017/1509 bör därför ändras i enlighet med detta.

16.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 238/12

(1)

Genom god tillverkningssed för prövningsläkemedel för humant bruk säkerställer man att det råder överensstämmelse mellan olika tillverkningssatser av samma prövningsläkemedel som används i samma eller olika kliniska prövningar, och att ändringar under utvecklingen av ett prövningsläkemedel dokumenteras och motiveras på lämpligt sätt. Tillverkningen av prövningsläkemedel är mer komplicerad än tillverkningen av godkända läkemedel eftersom det inte finns några bestämda rutiner och eftersom de kliniska prövningarna, och därmed också förpackningarna, kan utformas på olika sätt. Svårigheterna beror på att man ofta måste göra randomiseringar och maskera prövningsläkemedlets identitet vid kliniska prövningar (blindning). Vid tidpunkten för prövningen är man inte alltid fullt medveten om toxiciteten, styrkan och sensibiliseringspotentialen hos prövningsläkemedel för humant bruk, och behovet av att minimera riskerna för korskontaminering är därför ännu större än för godkända läkemedel. Av den anledningen bör tillverkningsmomenten omfattas av ett ytterst effektivt farmaceutiskt kvalitetssystem.

(2)

Principerna för god tillverkningssed är desamma för läkemedel som är godkända för att släppas ut på marknaden och för prövningsläkemedel. Ofta tillverkas både prövningsläkemedel och läkemedel som är godkända för att släppas ut på marknaden i samma anläggning. Därför bör principerna och riktlinjerna för god tillverkningssed för prövningsläkemedel för humant bruk i möjligaste mån anpassas till principerna och riktlinjerna för god tillverkningssed för humanläkemedel.

(3)

Enligt artikel 61.5 i förordning (EU) nr 536/2014 omfattas vissa processer inte av krav på tillstånd i enlighet med artikel 61.1 i den förordningen. I enlighet med artikel 63.2 i förordning (EU) nr 536/2014 är inte god tillverkningssed för prövningsläkemedel tillämplig på de processerna.

(4)

För att tillverkaren ska kunna följa god tillverkningssed för prövningsläkemedel måste tillverkaren och sponsorn samarbeta. Likaledes måste sponsorn samarbeta med tillverkaren för att kunna uppfylla kraven i förordning (EU) nr 536/2014. Om tillverkaren och sponsorn är olika juridiska personer bör deras skyldigheter gentemot varandra anges i ett tekniskt avtal mellan dem. Ett sådant avtal bör omfatta utbyte av inspektionsrapporter och utbyte av information om kvalitetsfrågor.

(5)

Prövningsläkemedel som importeras till unionen bör tillverkas enligt kvalitetsnormer som minst är likvärdiga med dem som fastställts i unionen. Därför bör endast sådana produkter få importeras till unionen som har tillverkats av en tredjelandstillverkare som har tillstånd eller är behörig att tillverka produkterna i enlighet med lagarna i det land där tillverkaren är etablerad.

(6)

Alla tillverkare bör ha ett effektivt kvalitetssäkringssystem för sin tillverkning eller import. För att ett sådant system ska vara effektivt måste ett farmaceutiskt kvalitetssäkringssystem ha införts. Bra dokumentation är en väsentlig del av ett kvalitetssäkringssystem. Tillverkarnas dokumentationssystem bör göra det möjligt att rekonstruera tillverkningsförfarandet för varje tillverkningssats och att se vilka ändringar som gjorts under utvecklingen av ett prövningsläkemedel.

(7)

Principer och riktlinjer för god tillverkningssed för prövningsläkemedel bör fastställas för kvalitetsstyrning, personal, lokaler, utrustning, dokumentation, produktion, kvalitetskontroll, verksamhet som lagts ut på entreprenad, reklamationer, återkallanden och egeninspektioner.

(8)

Det bör ställas krav på en produktspecifikation som innehåller all viktig referensdokumentation, så att man säkerställer att prövningsläkemedlen tillverkas i enlighet med god tillverkningssed för prövningsläkemedel och tillståndet för klinisk prövning.

(9)

Med anledning av att prövningsläkemedel för avancerad terapi har särskilda karakteristika, bör bestämmelserna om god tillverkningssed anpassas till dessa produkter i enlighet med en riskbaserad metod. När det gäller läkemedel för avancerad terapi som saluförs i unionen föreskrivs en sådan anpassning i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1394/2007 (2). Kommissionens riktlinjer som avses i artikel 5 i förordning (EG) nr 1394/2007 bör också innehålla de krav för god tillverkningssed som är tillämpliga på prövningsläkemedel för avancerad terapi.

(10)

För att säkerställa att principerna och riktlinjerna för god tillverkningssed följs bör man fastställa bestämmelser för de inspektioner som görs av medlemsstaternas behöriga myndigheter. Medlemsstaterna bör inte vara skyldiga att rutinmässigt göra inspektioner hos tredjelandstillverkare av prövningsläkemedel. Behovet av sådana inspektioner bör fastställas i enlighet med en riskbaserad metod, men tredjelandstillverkarna bör bli föremål för inspektioner åtminstone om det finns misstankar om att prövningsläkemedlen inte tillverkas enligt kvalitetsnormer som minst är likvärdiga med dem som gäller i unionen.

(11)

Inspektörerna bör beakta kommissionens riktlinjer för god tillverkningssed för prövningsläkemedel för humant bruk. För att erhålla och bibehålla ömsesidigt erkännande av inspektionsresultat i unionen och underlätta medlemsstaternas samarbete bör man utveckla allmänt erkända standarder för inspektioner av god tillverkningssed för prövningsläkemedel i form av förfaranden. Kommissionens riktlinjer och dessa förfaranden bör upprätthållas och regelbundet uppdateras i enlighet med den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.

(12)

Under inspektionerna av en anläggning bör inspektörerna kontrollera om en anläggning iakttar god tillverkningssed både för prövningsläkemedel och läkemedel som är godkända för att släppas ut på marknaden. Av den anledningen och för att säkerställa effektiv tillsyn bör förfarandena och befogenheten att göra inspektioner för att kontrollera att god tillverkningssed för prövningsläkemedel för humant bruk följs i möjligaste mån anpassas till god tillverkningssed för humanläkemedel.

(13)

Inspektörerna bör ha de befogenheter som behövs för att säkerställa att inspektionerna blir effektiva.

(14)

Medlemsstaterna bör kunna vidta åtgärder om god tillverkningssed för prövningsläkemedel för humant bruk inte följs.

(15)

De behöriga myndigheterna bör åläggas att inrätta kvalitetssystem som säkerställer att rutinerna för inspektionerna följs och ständigt övervakas. Ett välfungerande kvalitetssystem bör omfatta en organisationsstruktur, tydliga processer och rutiner, inklusive de standardrutiner som inspektörerna ska följa när de utför sitt arbete, närmare information om inspektörernas uppgifter och ansvar samt kraven på utbildning, samt adekvata resurser och mekanismer för att åtgärda bristande efterlevnad.

(16)

Denna förordning bör bli tillämplig samma dag som kommissionens direktiv (EU) 2017/1572 (3).

a)

Begreppet farmaceutisk kvalitet i teori och praktisk tillämpning.

b)

God tillverkningssed.

a)

Specifikationer.

b)

Tillverkningsmetoder.

c)

Anvisningar för bearbetning och förpackning.

d)

Förfaranden och protokoll, inklusive förfaranden för normalt förekommande tillverkningsprocesser och tillverkningsförhållanden.

e)

Journaler, särskilt över de olika tillverkningsprocesserna och tillverkningssatserna.

f)

Tekniska avtal.

g)

Analysintyg.

a)

analysresultaten,

b)

produktionsförhållandena,

c)

resultaten av processkontrollen,

d)

granskningen av tillverkningshandlingarna,

e)

produktens överensstämmelse med specifikationerna,

f)

produktens överensstämmelse med tillståndet för klinisk prövning,

g)

granskningen av den slutliga förpackningen.

a)

När det gäller prövningsläkemedel som har tillverkats i den berörda medlemsstaten, kontroll av att varje sats av läkemedel har tillverkats och kontrollerats i enlighet med kraven för god tillverkningssed för prövningsläkemedel i den här förordningen och informationen i artikel 25 i förordning (EU) nr 536/2014, med beaktande av de riktlinjer som avses i artikel 63.1 i den förordningen.

b)

När det gäller prövningsläkemedel som har tillverkats i ett tredjeland, kontroll av att varje sats av läkemedel har tillverkats och kontrollerats i enlighet med kvalitetsnormer som minst är likvärdiga med dem som fastställs i den här förordningen och informationen i artikel 25 i förordning (EU) nr 536/2014, med beaktande av de riktlinjer som avses i artikel 63.1 i den förordningen.

a)

besöka och inspektera tillverkarens lokaler och de kontrollaboratorier som för tillverkarens räkning har gjort kontroller i enlighet med artikel 10,

b)

ta prover, även i syfte att få en oberoende analys utförd av ett officiellt laboratorium för läkemedelskontroll eller av ett annat laboratorium som medlemsstaten anvisat för detta ändamål, och

c)

granska all dokumentation som rör syftet med inspektionen, kopiera journaler eller tryckt dokumentation, skriva ut elektroniska journaler och fotografera tillverkarens lokaler och utrustning.

a)

ha erfarenhet av och kunskap om inspektionsprocessen,

b)

kunna göra sakkunniga bedömningar av om kraven i god tillverkningssed följs,

c)

kunna tillämpa principerna för kvalitetsriskhantering,

d)

ha kunskap om aktuell teknik som är relevant för inspektionerna,

e)

ha kunskap om aktuell teknik när det gäller tillverkning av prövningsläkemedel.

a)

sponsorn,

b)

prövningsställets ledning och personal,

c)

de prövare som deltar i de kliniska prövningarna, om de prövningsläkemedel som används har tillverkats av den tillverkare som är föremål för inspektion,

d)

de personer som finansierar den kliniska prövning där prövningsläkemedlet används, och

e)

tillverkaren.

16.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 238/22

(1)

Genom förordning (EU) nr 1238/2013 (3) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) (nedan kallad den ursprungliga antidumpningsundersökningen). Åtgärderna fick formen av en värdetull på mellan 27,3 % och 64,9 %.

(2)

Genom förordning (EU) nr 1239/2013 (4) införde rådet slutgiltiga utjämningstullar på upp till 11,5 % på import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Kina (nedan kallad den ursprungliga antisubventionsundersökningen).

(3)

Den kinesiska handelskammaren för import och export av maskiner och elektroniska produkter (nedan kallad CCCME) erbjöd kommissionen ett prisåtagande för en grupp exporterande tillverkares räkning. Kommissionen godtog genom beslut 2013/423/EU (5) detta prisåtagande med avseende på den provisoriska antidumpningstullen (tidigare kallad den preliminära antidumpningstullen). Efter ett meddelande om en ändrad version av prisåtagandet från en grupp exporterande tillverkare i samverkan med CCCME bekräftade kommissionen genom genomförandebeslut 2013/707/EU (6) godtagandet av prisåtagandet i dess ändrade lydelse för de slutgiltiga antidumpnings- och utjämningsåtgärdernas giltighetsperiod. Kommissionen antog också ett beslut om förtydligande av tillämpningen av åtagandet (7) och elva förordningar om återtagande av godtagandet av åtagandet för flera exporterande tillverkare (8).

(4)

Efter en partiell interimsöversyn som var begränsad till att omfatta det riktmärke som använts som referens för prisjusteringsmekanismen i åtagandet avslutade kommissionen genom genomförandeförordning (EU) 2016/12 (9) den partiella interimsöversynen utan att ändra åtgärderna.

(5)

Genom genomförandeförordningarna (EU) 2016/185 (10) och (EU) 2016/184 (11) utvidgade kommissionen de slutgiltiga antidumpnings- och utjämningstullarna på import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Kina till att även omfatta import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) som avsänts från Malaysia och Taiwan, med undantag för ett antal faktiska tillverkare.

(6)

Genom genomförandeförordning (EU) 2017/367 (12) förlängde kommissionen den slutgiltiga antidumpningstullen på import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen och avslutade den partiella interimsöversynen enligt artikel 11.3 i den grundläggande antidumpningsförordningen (nedan kallad översynen vid giltighetstidens utgång avseende antidumpningsåtgärderna)

(7)

Genom genomförandeförordning (EU) 2017/366 (13) förlängde kommissionen en slutgiltig utjämningstull på import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18.2 i den ursprungliga antisubventionsförordningen och avslutade den partiella interimsöversynen enligt artikel 19.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen (nedan kallad översynen vid giltighetstidens utgång avseende antisubventionsåtgärderna) (översynen vid giltighetstidens utgång avseende antidumpningsåtgärderna och översynen efter giltighetstidens utgång avseende antisubventionsåtgärderna kallas nedan gemensamt översynerna vid giltighetstidens utgång).

(8)

Genom genomförandebeslut (EU) 2017/615 (14) godtog kommissionen ett förslag från de exporterande tillverkarna om att behålla minimiimportpriset på den nivå som var tillämplig i mars 2017.

(9)

Den 3 mars 2017 inledde kommissionen på eget initiativ denna partiella interimsöversyn begränsad till åtgärdernas form enligt artikel 11.3 i den grundläggande antidumpningsförordningen och artikel 19 i den grundläggande antisubventionsförordningen (15) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande). I avsnitten om unionens intresse i de båda förordningarna om översyn vid giltighetstidens utgång aviserade kommissionen sin avsikt att inleda denna översyn med syftet att för åtgärdernas återstående löptid hitta den rätta balansen mellan de olika intressen som man vid översynerna hade konstaterat föreligger på solenergimarknaden (16).

(10)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen underrättade vidare CCCME, kända exporterande tillverkare i Kina och de kinesiska myndigheterna om undersökningarna och uppmanade dem att delta.

(11)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(12)

Den 19 juli 2017 meddelade kommissionen alla berörda parter de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för undersökningen och uppmanade dem att inkomma med synpunkter inom 14 dagar. Kommissionen mottog svar från 20 berörda parter inom tidsfristen, nämligen från unionstillverkarnas intresseorganisation, sju unionstillverkare, två intresseorganisationer för användare, fyra berörda parter i unionen i tidigare och senare led, fyra exporterande tillverkare i Kina, CCCME och de kinesiska myndigheterna. Därefter skickade kommissionen ytterligare ett utlämnandedokument till alla berörda parter och uppmanade dem att lämna synpunkter. Detta ytterligare utlämnande rörde bara två nya inslag i metoden för att fastställa minimiimportpriset och en bestämmelse om förordningens ikraftträdande.

(13)

Den 21 mars 2017 sände kommissionen en begäran om upplysningar till över 100 berörda parter. Kommissionen fick in svar från 26 berörda parter, nämligen från 2 unionstillverkare, 5 europeiska företag i tidigare och senare led samt 3 intresseorganisationer, CCCME, de kinesiska myndigheterna, 13 exporterande tillverkare och 1 malaysisk exporterande tillverkare.

(14)

Den nuvarande åtgärdsformen är en antidumpningsvärdetull som fastställs i artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2017/367 och utjämningsvärdetull som fastställs i artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2017/366. Ett prisåtagande erbjöds av en grupp samarbetsvilliga exporterande tillverkare i samverkan med CCCME och godtogs av kommissionen. En central del av åtagandet är minimiimportpriset som är kombinerat med en mekanism för kvartalsvis justering. Enligt det prisåtagande som godtagits av kommissionen justeras minimiimportpriset för moduler och celler varje kvartal på grundval av de internationella spotpriserna på moduler från Bloombergs databas, där de kinesiska priserna ingår. Åtagandet godtogs inledningsvis av över 120 företag/företagsgrupper. Under tiden återtog kommission sitt godtagande av åtagandet för 14 företag. Tolv av dessa befanns ha överträtt åtagandet och de återstående två företagens affärsmodeller gjorde det omöjligt att övervaka deras efterlevnad av åtagandet. Därutöver återtog 15 andra kinesiska företag frivilligt åtagandet (17).

(15)

I samband med kommissionens genomgång av unionens icke vertikalt integrerade modultillverkares intressen vid översynerna vid giltighetstidens utgång fick kommissionen in klagomål angående den tunga administrativa börda som ålagts dem, medan unionstillverkarna klagade över pågående kringgående (18). Exempelvis måste både CCCME och de exporterande tillverkarna lämna månatliga och kvartalsvisa rapporter till kommissionen för övervakningen av åtagandet. Dessa rapporter har varit nödvändiga för arbetet med att kontrollera att den årliga nivån inte överskrids och göra en första analys av om minimiimportpriset följs vid de rapporterade försäljningstransaktionerna.

(16)

Alla berörda parter som svarade på begäran om upplysningar ansåg att en rörlig tull i form av ett minimiimportpris (nedan kallad rörlig tull/MIP) är en mer lämplig form av åtgärder än den tidigare värdetullen i kombination med prisåtagandet (nedan kallat åtagandet/MIP). De berörda parterna ansåg i synnerhet att en rörlig tull/MIP är mer transparent, förutsägbar och verkställbar. De berörda parterna ansåg att en rörlig tull/MIP skulle minska den administrativa bördan och kostnaderna för importörerna. Några berörda parter bad kommissionen att säkerställa att den nya åtgärdsformen inte skulle komma att medföra betydande begränsningar för unionens företag vad gäller deras affärsavtal med tillverkare på andra håll i världen. De menade att sådana begränsningar skulle innebära betydande risker, förpliktelser, kostnadskrävande due diligence och förseningar för importörerna i unionen. Samma parter begärde också att det befintliga taket för importen som ingår i åtagandet skulle tas bort, då det medför extra administrativ börda och inte fyller något syfte eftersom importen ändå låg betydligt under taket.

(17)

Kommissionen godtog dessa argument. Den ansåg att åtgärderna bör utformas som en rörlig tull/MIP. Den rörliga tullen/MIP innebär att ifrågakommande (19) import med ett deklarerat värde som motsvarar, eller ligger över, minimiimportpriset inte skulle vara föremål för tullar, och att tullmyndigheterna tar ut tull direkt om produkten importeras till ett pris som understiger minimiimportpriset. Den rörliga tullen/MIP kommer att minska den administrativa bördan för de exporterande tillverkarna, importörerna och kommissionen, eftersom det inte längre skulle krävas någon månatlig rapportering från CCCME eller någon kvartalsvis rapportering från alla exporterande tillverkare till kommissionen. Nivån på den rörliga tullen/MIP kommer dessutom att offentliggöras. Detta kommer att sörja för transparens och möjliggöra ett bättre verkställande av åtgärderna.

(18)

Kommissionen höll också med berörda parter om att den rörliga tullen/MIP inte bör åtföljas av en lista med ytterligare begränsningar och tak. Exporten har alltid legat långt under den årliga nivån. Det blir unionens tullmyndigheters sak att kontrollera att de berörda företagen inte ingått några avtal om korsvis kompensation eller andra arrangemang som innebär att minimiimportpriset kringgås.

(19)

Flera berörda företag, däribland unionstillverkarna, ansåg att den rörliga tullen/MIP bör vara olika för olika produkttyper. Flertalet berörda parter ansåg också att den bästa differentieringen är att utgå från tekniken, dvs. monokristallina och multikristallina (ibland även kallade polykristallina) produkter. Monokristallina och multikristallina produkter prissätts olika, och viktiga prisindex som PV Insights och Energy Trend PV anger separata priser för monokristallina och multikristallina celler och moduler. Monokristallina produkter är alltid dyrare eftersom de ger mer energi per ytenhet. Enligt prisnoteringarna i PV Insights (20) mellan den 1 januari 2014 och den 31 mars 2017 var den genomsnittliga prisskillnaden mellan monokristallina och multikristallina moduler 0,047 euro/W och mellan multikristallina och monokristallina celler 0,040 euro/W.

(20)

Att göra en åtskillnad mellan monokristallina och multikristallina produkter stämmer också överens med det resonemang som framfördes i översynerna vid giltighetstidens utgång för att hitta en lämplig balans mellan konkurrerande intressen. Dels kommer detta att förbättra skyddet för unionsindustrin, som i allt större utsträckning inriktar sig på tillverkning av dyrare monokristallina produkter för sektorn för takmonterade solcellsanläggningar. Dels kommer en sådan åtskillnad att vara fördelaktig för icke-närstående importörer och ingenjörs-, upphandlings- och byggbolag som är verksamma inom den allmännyttiga sektorn, som behöver få tillgång till billiga multikristallina moduler för att kunna konkurrera med andra förnybara energikällor vid teknikneutrala upphandlingar.

(21)

Det är enkelt för tullmyndigheterna att skilja mellan monokristallina och multikristallina celler. Multikristallina celler framställs av multikristallint kisel bestående av små kristaller. Monokristallina celler framställs av monokristallint kisel, som består av en enda kristall. Mono- och multikristallina celler kombineras aldrig i en anordning, vilket innebär att det inte finns några moduler bestående av både mono- och multikristallina celler. Multikristallina moduler tillverkas uteslutande av multikristallina celler och monokristallina moduler tillverkas uteslutande av monokristallina celler. Monokristallina produkter har högre effektivitet när det gäller att omvandla solljus till el, vilket innebär att de ger mer energi per ytenhet. Monokristallina produkter kan särskiljas från multikristallina produkter genom fysisk inspektion. Den multikristallina cellen är helt rektangulär. En monokristallin cell har däremot fyra avrundade hörn.

(22)

Kommissionen ansåg därför att minimiimportpriserna för monokristallina och multikristallina celler och moduler bör vara olika och att var och en av de fyra produkttyperna bör ha ett eget Taric-nummer.

(23)

Enligt det nuvarande prisåtagandet som godtagits av kommissionen justeras minimiimportpriset för moduler och celler varje kvartal på grundval av de internationella spotpriserna på moduler från Bloombergs databas (även kallad Bloomberg eller BNEF spotprisindex), där de kinesiska priserna ingår. När kommissionen godtog åtagandet ansåg den att detta pris återspeglade det icke-skadevållande priset och tryggade en tillräcklig försörjning av den berörda produkten för unionen (21).

(24)

Vid översynerna vid giltighetstidens utgång upptäckte kommissionen att justeringsmekanismen i åtagandet för minimiimportpriset inte följde de globala prisminskningarna under större delen av 2016, och därmed inte längre återspeglade det icke-skadevållande priset, såsom det fastställts i den ursprungliga undersökningen.

(25)

Vidare hade det tidigare justeringssystemet inneburit att europeiska cellanvändare (dvs. icke vertikalt integrerade modultillverkare) och modulanvändare (dvs. enskilda personer och företag som köper solenergisystem) utestängts från globala effektivitetsvinster (22).

(26)

Den bevisning som de berörda parterna lämnat bekräftade att justeringsmekanismen i åtagandet för minimiimportpriset slutade följa den globala prisutvecklingen med fallande priser under 2016. Trots att minimiimportpriset minskade avsevärt i början av 2017 var skillnaden mellan minimiimportpriset och priserna på världsmarknaden fortfarande stor (23).

(27)

Kommissionen undersökte därför om det fanns något annat riktmärke som på ett bättre sätt skulle återspegla den icke-skadevållande prisnivå som fastställts i den ursprungliga undersökningen och de sänkta kostnaderna och priserna på världsmarknaden.

(28)

En unionstillverkare och en intresseorganisation som företräder unionstillverkarna menade att den nya prisjusteringsmekanismen för minimiimportpriset bör baseras på solenergiindustrins inlärningskurva. Den bevisning som lämnats av alla berörda parter bekräftade att tillverkningskostnaden i solenergiindustrin kontinuerligt har minskat, vilket återspeglas i solenergiindustrins inlärningskurva. Flera andra berörda parter lämnade dock omfattande synpunkter på varför solenergiindustrins inlärningskurva inte lämpar sig som riktmärke för justeringsmekanismen för minimiimportpriset. För det första menade parterna att i de studier som gjorts om inlärningskurvor har man värderat dessa kurvor över längre tid. De återspeglar därför inte dynamiken på marknaden på kort sikt. Dessutom har den undersökta tidsperioden stor betydelse för resultaten. Enligt senaste utgåvan av International Technology Roadmap for Photovoltaic (nedan kallad ITRPV) ligger kurvan på 22,5 % sett över 40 år (24) och på 39 % sett över de senaste 10 åren (25). De berörda parterna menade också att det främsta syftet med inlärningskurvorna inte är att förutse prisutvecklingen under den närmaste framtiden. ITRPV:s inlärningskurva ingår t.ex. i ett projekt som syftar till att informera leverantörer och kunder om den förväntade tekniska utvecklingen och stimulera diskussionerna om förbättringar och standarder som krävs.

(29)

Slutligen visar inlärningskurvan prisfallet för varje fördubbling av de samlade leveranserna av moduler globalt (26). Det ligger i sakens natur att prognoserna för efterfrågan är mycket osäkra. Som en av de berörda parterna påpekade: ”Man måste hålla i åtanke att prognoser för framtida efterfrågan och tillväxt bara är kvalificerade gissningar och i hög grad är beroende av faktorer som den handelspolitik som förs på olika marknader, förändringar av stödsystem och förändringar av regelverket för solceller på varje marknad”. Det finns därför olika prognoser för utvecklingen av den globala efterfrågan som tagits fram av olika organisationer.

(30)

Kommissionen godtog dessa argument och konstaterade följande: Om kommissionen hade bestämt sig för att använda inlärningskurvan för justeringsmekanismen för minimiimportpriset skulle den ha behövt undersöka vilken av dessa två kurvor som vore bäst lämpad för att prognostisera den sjunkande kostnadsutvecklingen inom solenergisektorn under de kommande 18 månaderna. Detta skulle ha varit förenat med ett stort mått av komplexitet. Dessutom visar inlärningskurvan prisminskningen för varje fördubbling av de samlade globala modulleveranserna (27). De flesta prognoser som kommissionen har tillgång till förutspår att de samlade leveranserna av solcellsmoduler kan fördubblas under 2020 eller 2021. Eftersom det är omöjligt att göra exakta prognoser skulle kommissionen behöva göra en kvalificerad gissning och välja ett exakt datum för när de samlade leveranserna kommer att fördubblas mellan den 1 januari 2020 och den 31 december 2021, vilket innebär en hög grad av osäkerhet. Slutligen konstaterade kommissionen att inget av företagen i tidigare och senare led som besvarade begäran om upplysningar använder solenergiindustrins inlärningskurva för att prognostisera den framtida prisutvecklingen.

(31)

Kommissionen drog därför slutsatsen att användningen av solenergiindustrins inlärningskurva för justeringen av minimiimportpriset skulle medföra ett stort mått av osäkerhet och göra exakta prognoser om prisutvecklingen omöjliga. Kommissionen bestämde sig därför för att använda ett annat riktmärke, som bygger på mer aktuella, transparenta och tillförlitliga uppgifter.

(32)

Flertalet berörda parter menade att den nya justeringsmekanismen bör baseras på prisnoteringarna från den taiwanesiska marknadsanalysbyrån PV Insights. Bara Solar World, den största tillverkaren i Europa, ansåg att PV Insights uppgifter var otillförlitliga. Berörda parter ansåg att PV Insights uppgifter är de uppgifter som används mest. Flera parter påpekade att PV Insights prisnoteringar och trender för prisutvecklingen stämmer överens med priserna och trenderna i ett annat index som industrin litar på, nämligen Energy Trend PV (som drivs av en annan marknadsanalysbyrå i Taiwan). Däremot präglades prisnoteringarna i det index som används nu, dvs. Bloombergs databas, av mycket större volatilitet, och runt december 2015 började Bloombergs spotprisindex visa en annan trend än PV Insights och Energy Trend PV. Bloombergs databas bygger på prisuppgifter som lämnats frivilligt, vilket betyder att bara en liten del av marknaden täcks in.

(33)

Kommissionen bad ITRPV att lämna fler uppgifter om de solenergipriser som de använt för att beräkna solenergiindustrins inlärningskurva. ITRPV lämnade prisuppgifterna och uppgav att de för närvarande använder två källor: PV Insights och Energy Trend PV. Före slutet av 2016 hade ITRPV använt en större priskorg, bl.a. Bloombergs spotprisindex. Eftersom PV Insights är en av ITRPV:s två källor och prisnoteringarna från PV Insights och Energy Trend PV i stort sett stämmer överens med varandra, stämmer den prisnivå och prisutveckling som ITRPV använt för att beräkna inlärningskurvan nära överens med de uppgifter som rapporterats av PV Insights, särskilt sedan slutet av 2016.

(34)

Kommissionen utformade ett system med ett minskande minimiimportpris på grundval av PV Insights uppgifter, som ansågs vara de mest tillförlitliga och mest använda av solenergiindustrin. Utgångspunkten för detta system med ett minskande minimiimportpris baseras på det nuvarande icke-skadevållande minimipris som fastställts enligt prisåtagandet för celler (0,23 euro/W) och moduler (0,46 euro/W). Dessa priser skiljer dock inte mellan multikristallina och monokristallina produkter, vilket den nya mekanismen kommer att göra. Kommissionen konstaterade att det förelåg en prisskillnad mellan monokristallina och multikristallina celler och moduler sett över en treårsperiod (28). Genomsnittet av denna prisskillnad fördelades jämnt mellan monokristallina och multikristallina celler och moduler för att fastställa det löpande icke-skadevållande priset för varje produkttyp, nämligen 0,210 euro/W respektive 0,437 euro/W för multikristallina celler och moduler, och 0,250 euro/W och 0,483 euro/W för monokristallina celler och moduler. Dessa priser kommer gradvis att närma sig de nuvarande priser som rapporterats av PV Insights (29), dvs. 0,18 euro/W respektive 0,3 euro/W för multikristallina celler och moduler, och 0,21 euro/W och 0,35 euro/W för monokristallina celler och moduler.

(35)

Justeringsmekanismen kommer att resultera i minimiimportpriser som senast i september 2018 kommer att ligga på samma nivå som världsmarknadspriserna under första kvartalet 2017 (de senast tillgängliga världsmarknadspriserna för hela kvartalet det året). Eftersom priserna har gått ned mycket kraftigt under de senaste tre åren har marginalerna för de främsta tillverkarna krympt betydligt (30). Kommissionen förväntade sig därför att detta kraftiga prisfall inte kan pågå så mycket längre, och att priserna i september 2018 inte kommer att vara särskilt mycket lägre och därmed fortfarande innebär ett visst återstående skydd för unionsindustrin.

(36)

Mekanismen möjliggör därför en konvergens i riktning mot världsmarknadspriserna inom en relativt kort tidsperiod. För det första säkerställer detta en återgång till den icke-skadevållande prisnivå som fastställts i den ursprungliga undersökningen. För det andra ligger detta i linje med resultaten rörande intressebalansen vid prövningen av unionens intresse (31) i samband med översynerna vid giltighetstidens utgång. Den har vidare den fördelen att den på ett bättre sätt återspeglar den senaste tekniska utvecklingen och de därmed förbundna möjligheterna till prisbesparingar för konsumenterna, vilket säkerställer att användarna i unionen inte längre kommer att utestängas från globala effektivitetsvinster. Mekanismen sörjer samtidigt för ett tillräckligt skydd för unionsindustrin så att den kan anpassa sig till ett ökat konkurrenstryck när åtgärderna slutar gälla.

(37)

Efter utlämnandet av uppgifter mottog kommissionen många synpunkter om nivån på den rörliga tullen/MIP. Unionens cell- och modultillverkare och deras intresseorganisation menade att världsmarknadspriserna inte återspeglade den icke-skadevållande prisnivån, eftersom de pressas ned av den dumpning som är knuten till den massiva kinesiska överkapaciteten. Den rörliga tullen/MIP som bygger på det globala prisriktmärket skulle därför vara för låg. De upprepade att minimiimportpriset i stället bör baseras på solenergiindustrin inlärningskurva på lång sikt. Kommissionen ansåg dock när den godtog åtagandet i juli 2013 att de internationella spotpriserna på moduler, inklusive de kinesiska priserna, återspeglade det icke-skadevållande priset (32). Vid interimsöversynen som avslutades genom genomförandeförordning (EU) 2016/12 drog kommissionen dessutom slutsatsen att prisriktmärket även med en ökande andel kinesiska företag fyllde sitt syfte i enlighet med de gällande åtgärderna (33). Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(38)

Unionens cell- och modultillverkare och deras intresseorganisation menade också att PV Insights nu är under utredning av Taiwan Fair Trade Commission (Taiwans nationella konkurrensmyndighet) till följd av ett klagomål från den taiwanesiska intresseorganisationen för solcellstillverkare. Utredningen inleddes efter det att man gjort gällande att PV Insights index dominerades eller till och med manipulerades av kinesiska prisnoteringar och att indexets prisnivå ligger under produktionskostnaden i Taiwan. Enligt deras åsikt skulle det således inte vara lämpligt att använda PV Insights.

(39)

Kommissionen erinrade om att företagen i tidigare och senare led betraktade PV Insights som det mest tillförlitliga indexet i sin dagliga verksamhet. PV Insights var också ett av de viktigaste prisriktmärkena för ITRPV:s rapporter i samband med beräkningarna av solenergiindustrins inlärningskurva. Företagen i tidigare och senare led har hittills inte ifrågasatt tillförlitligheten i fråga om PV Insights index. Slutligen har de taiwanesiska myndigheterna ännu inte kommit fram till något avgörande beträffande de påståenden som framförts. Kommissionen kommer att följa utvecklingen vad beträffar Taiwan Fair Trade Commission och kommer att överväga alla nödvändiga åtgärder beroende på vad Taiwan Fair Trade Commission kommer fram till. Kommissionen avvisade i detta skede därför detta argument.

(40)

Europeiska berörda parter i tidigare och senare led, de kinesiska myndigheterna och CCCME invände mot flera aspekter av den nya sänkningen av minimiimportpriset.

(41)

För det första ansåg de att det inledande minimiimportpriset var för högt. De hävdade att vad gällde monokristallina produkter skulle den nya rörliga tullen/MIP vara ännu högre än det tidigare minimiimportpriset i åtagandet. Om den rörliga tullen/MIP skulle fastställas till en ännu högre nivå skulle detta, enligt deras åsikt, strida mot slutsatsen från översynen om att minimiimportpriset i åtagandet hade satts för högt i förhållande till det icke-skadevållande priset. Det skulle följaktligen behöva sänkas till en lämplig nivå. Vissa parter hävdade också att det minimiimportpris som var tillämpligt första kvartalet 2017 inte var en lämplig utgångspunkt för den rörliga tullen/MIP, eftersom kommissionen själv hade konstaterat att det inte stämde överens med den globala prisutvecklingen.

(42)

Kommissionen beaktade dessa synpunkter och tog fram en ny kvartalsvis gradvis sänkning av den rörliga tullen/MIP. Eftersom åtagandet/MIP frystes från andra kvartalet 2017 och framåt, försköt kommissionen utgångspunkten för den gradvisa minskningen. Denna utgångspunkt fastställs till den nivå som motsvarar det frysta åtagandet/MIP minskat med värdet av de två kvartalsvisa justeringar som skulle ha ägt rum under den tid som det var fryst, dvs. andra och tredje kvartalet 2017.

(43)

För det andra ansåg ett flertal parter att den avslutande rörliga tullen/MIP, dvs. det minimiimportpris som är tillämpligt när åtgärderna löper ut i september 2018, också var alltför hög. De hävdade att enligt de prisnoteringar från PV Insights som var tillgängliga efter utlämnandet av uppgifter hade världsmarknadspriserna på solenergiprodukter redan minskat. Kommissionen godtog förslaget att använda senast tillgängliga uppgifter som närmevärde för det avslutande kvartalet. Kommissionen fastställde därför den slutliga rörliga tullen/MIP till den prisnivå som gällde under senast tillgängliga kvartal, dvs. andra kvartalet 2017.

(44)

Dessa parter hävdade också att kommissionen inte hade någon grund för sin prognos om lägre prisminskningar på solenergiprodukter. En analys av PV Insights långsiktiga priskurva visar dock att priserna på solenergiprodukter är cykliska – historiskt har dessa priser fallit kraftigt under flera kvartal och sedan stabiliserats eller till och med ökat. Under den nuvarande cykeln har priserna på moduler fallit kontinuerligt under relativt lång tid, närmare bestämt sedan fjärde kvartalet 2015. Samtidigt har priserna på celler, som brukat utvecklas på samma sätt, redan stabiliserats eller till och med ökat något. Det faktum att priserna på den viktigaste råvaran, dvs. celler, har stabiliserats efter en särskilt lång period av fallande priser stärker kommissionens prognos att även priserna på moduler så småningom kommer att stabiliseras. Påståendet avvisades därför.

(45)

De icke-integrerade modultillverkarna hävdade också att den rörliga tull/MIP som anges i utlämnandedokumentet minskade betydligt snabbare för moduler än för celler, vilket på ett oproportionerligt sätt skulle påverka deras vinstmarginaler. Kommissionen påpekade att en sådan skillnad i den sluttande minskningstakten är en oundviklig konsekvens av det faktum att åtagandet/MIP för celler låg mycket närmare världsmarknadspriserna än åtagandet/MIP för moduler. Efter utlämnandet av uppgifter sänkte kommissionen dessutom den inledande rörliga tullen/MIP och därför kommer den rörliga tullen/MIP inte längre att vara högre än åtagandet/MIP för monokristallina celler.

(46)

Efter det ytterligare utlämnandet upprepade företag i tidigare och senare led, deras intresseorganisationer och CCCME att minimiimportpriset enligt deras åsikt var för högt, även om det justerades nedåt ytterligare, vilket några av dem välkomnade. Unionstillverkarna och deras intresseorganisation upprepade å andra sidan att minimiimportpriset var för lågt och att det inte återspeglade det icke-skadevållande priset, att minimiimportpriset minskade oproportionerligt snabbare för moduler än för celler och att PV Insights inte var ett tillförlitligt riktmärke.

(47)

Kommissionen konstaterade att ingen av dessa parter lagt fram några nya argument om de två nya inslagen i utlämnandet (förskjutningen av den gradvisa sänkningen och användningen av de senaste kvartalsuppgifterna). I stället upprepade de sin allmänna inställning i fråga om minimiimportpriset som de redan hade förklarat efter utlämnandet och nu anpassat till de nya nivåerna av de kvartalsvisa minimiimportpriserna. Kommissionen ansåg därför att den redan hade behandlat sakinnehållet i dessa påståenden efter utlämnandet av uppgifter.

(48)

Flera parter hävdade också att tidsfristen för att lämna synpunkter var för kort. Kommissionen ansåg att en arbetsdag räckte för att parterna skulle kunna lämna sina synpunkter, med tanke på att utlämnandet bara rörde två inslag i metoden för att fastställa minimiimportpriset och en bestämmelse om förordningens ikraftträdande. Kommissionen tillbakavisade därför denna invändning.

(49)

Den rörliga tullen/MIP kommer att minska gradvis enligt följande:

(50)

Kommissionen noterade att prisåtagandet inledningsvis omfattade alla samarbetsvilliga företag i den ursprungliga undersökningen. Eftersom den nya rörliga tullen/MIP kommer att ersätta detta åtagande ansåg kommissionen att det nya minimiimportpriset bara ska tillämpas på de företag som fortfarande ingår i prisåtagandet eller som återtagit det frivilligt utan några föregående problem som kommissionen identifierat.

(51)

Kommissionen ansåg att övriga företag däremot inte bör omfattas av det nya minimiimportprissystemet, utan i stället av värdetullar för att inte undergräva den nya åtgärdsformens verkan. Denna uteslutning bör gälla för företag för vilka kommissionen återtagit sitt godtagande av åtagandet på grund av överträdelser av åtagandet. De berörda kinesiska exporterande tillverkarnas tidigare beteende när de har exporterat den berörda produkten under det icke-skadevållande priset eller på annat sätt har överträtt åtagandet utgjorde i dessa fall en tillräcklig grund för kommissionen att anta att det föreligger en avsevärd risk för att de inte heller skulle respektera det nya minimiimportpriset. Detta skulle undergräva minimiimportprisets verkan och därför inte ge det nödvändiga skyddet mot framtida skadevållande dumpning. Enligt samma resonemang bör de företag som frivilligt återtagit åtagandet för att föregripa kommissionens förestående återtagande inte heller omfattas av den nya rörliga tullen/MIP.

(52)

Efter utlämnandet av uppgifter lämnade tre företag som frivilligt hade återtagit åtagandet, men som inte ingick i bilaga VI, underbyggda synpunkter och förklarade varför de ansåg att de hade legitima skäl för att återta åtagandet. På grundval av ytterligare bevisning som dessa företag lämnade fann kommissionen att de inte hade överträtt åtagandet tidigare. Det stod heller inte klart att kommissionen skulle återta åtagandet innan deras frivilliga återtagande. Kommissionen var också förvissad om att deras återtagande skett av skäl som inte tydde på någon större risk för att de inte skulle respektera det nya minimiimportpriset i framtiden. Kommissionen förde därför upp dessa tre företag i bilaga VI. Den förde dessutom upp ytterligare två företag för vilka godtagandet av åtagandet uteslutande hade återtagits på grund av praktiska svårigheter med genomförandet. I dessa fall fanns det ingen bevisning för att de hade sålt den berörda produkten till unionsmarknaden under det icke-skadevållande priset.

(53)

Efter utlämnandet av uppgifter menade några exporterande tillverkare, de kinesiska myndigheterna och CCCME också att den nya rörliga tullen/MIP bör tillämpas på alla kinesiska exporterande tillverkare, och att uteslutandet av exportörer från minimiimportpriset enligt deras åsikt stod i strid med artikel 9.5 i den grundläggande antidumpningsförordningen och artikel 15.2 i den grundläggande antisubventionsförordningen. Kommissionen erinrade om att den hade fastställt olika tullsatser för enskilda exporterande tillverkare, grupper av andra samarbetsvilliga exporterande tillverkare och alla övriga företag på icke-diskriminerande grunder. Dessutom har kommissionen, vad gäller den rörliga tullen/MIP, bara gjort en åtskillnad mellan exporterande tillverkare på objektiva grunder (nämligen huruvida, förutsatt att villkoren i åtagandet iakttas, exponeringen för den rörliga tullen/MIP ger upphov till en betydande risk för bristande efterlevnad av den rörliga tullen/MIP). På grundval av undersökningarna av efterlevnaden av åtagandet slog kommissionen därför fast att bara vissa företag bör omfattas av den rörliga tullen/MIP, eftersom det i deras fall inte uppstår någon risk för bristande efterlevnad av den rörliga tullen/MIP i framtiden. Det rör sig om följande företag: i) exporterande tillverkare som respekterat villkoren i åtagandet genom att exportera den berörda produkten till unionen till det fastställda icke-skadevållande priset, och ii) exporterande tillverkare som återtagit åtagandet frivilligt utan avsikt att föregripa ett förestående återtagande av åtagandet från kommissionens sida. Dessa företag bör omfattas av den rörliga tullen/MIP för export av den berörda produkten till unionen. Däremot kan de exporterande tillverkare som överträtt åtagandet, oavsett om överträdelsen redan har ägt rum eller kommer att konstateras vid framtida undersökningar från kommissionens sida, inte förmodas respektera den rörliga tullen/MIP. Den respektive värdetullen utan tak bör därför gälla för dem.

(54)

Kommissionen fortsätter att genomföra undersökningar av efterlevnaden av prisåtagandet och kan inleda nya undersökningar för varor som övergått till fri omsättning medan prisåtagandet fortfarande var i kraft. Vad beträffar dessa undersökningar är artiklarna 2 och 3 i genomförandeförordningarna (EU) 2017/366 och (EU) 2017/367 fortfarande tillämpliga. I synnerhet kommer en tullskuld att uppkomma vid tidpunkten för godtagande av deklarationen för övergång till fri omsättning om a) det för de importvaror som fakturerats av företag som omfattas av åtagandet fastställts att ett eller flera av villkoren i åtagandet inte är uppfyllda, eller b) kommissionen konstaterar att åtagandet överträtts i en förordning eller ett beslut där det hänvisas till enskilda transaktioner och anges att berörda åtagandefakturor är ogiltiga. Kommissionen ansåg vidare att en exporterande tillverkare som konstaterats överträda åtagandet inte bör kunna dra nytta av den rörliga tullen/MIP, även om detta konstaterats efter det att prisåtagandet upphört att gälla. I dessa fall bör den rörliga tullen/MIP inte längre vara tillämplig. Kommissionen bör då avföra namnet på respektive företag från den nya bilaga VI och den nya bilaga 5 genom samma rättsakt i vilken överträdelsen konstateras.

(55)

Den rörliga tullen/MIP kommer därför bara att vara tillämplig på de rättsliga enheter som förtecknas i den nya bilaga VI som ska läggas till i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/367 och den nya bilaga 5 som ska läggas till i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/366.

(56)

Ingen tull tas ut när varor från de rättsliga enheter som förtecknas i den nya bilaga VI (som ska läggas till i förordning (EU) 2017/367) och i den nya bilaga 5 (som ska läggas till i förordning (EU) 2017/366) importeras till ett pris cif vid unionens gräns som lägst motsvarar den fastställda rörliga tullen/MIP. Om importen sker till ett pris som understiger den rörliga tullen/MIP bör den slutgiltiga tullen motsvara skillnaden mellan den tillämpliga rörliga tullen/MIP och nettopriset fritt unionens gräns, före tull. Tullbeloppet får under inga omständigheter vara högre än de kombinerade värdetullsatser som anges i artikel 1.2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/367 och artikel 1.2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/366. Om importen sker till ett pris som understiger den rörliga tullen/MIP blir det följaktligen ett belopp uppgående till skillnaden mellan den tillämpliga rörliga tullen/MIP och nettopriset fritt unionens gräns, före tull, eller ett belopp uppgående till de kombinerade värdetullsatser som anges i artikel 1.2 i förordning (EU) 2017/367 och artikel 1.2 i förordning (EU) 2017/366 som ska betalas, beroende på vilket av dessa belopp som är det lägre.

(57)

Genomförandebeslut 2013/707/EU som bekräftar godtagande av åtagandet, senast ändrat genom genomförandebeslut (EU) 2017/615, måste upphävas, eftersom den rörliga tullen/MIP kommer att ersätta det nuvarande åtagandet. Det är samtidigt lämpligt att kommissionen fortsätter att genomföra sina pågående undersökningar av efterlevnaden av prisåtagandet och att den vid behov inleder nya undersökningar i framtiden för varor som övergått till fri omsättning medan prisåtagandet fortfarande varit i kraft.

(58)

Efter utlämnandet av uppgifter begärde några parter att det nya minimiimportpriset ska offentliggöras i förväg, så att de får tillräckligt med tid på sig för att förbereda sig inför förändringen. Eftersom ingen part uppgav någon tidsram för detta ansåg kommissionen att två veckor är tillräckligt med tid för alla berörda parter. Det är därför lämpligt att föreskriva en frist på två veckor mellan offentliggörandet och ikraftträdandet av denna förordning. Efter det ytterligare utlämnandet menade CCCME att den rörliga tullen/MIP bör träda i kraft utan dröjsmål. Kommissionen ansåg att skillnaden mellan minimiimportpriset i det nuvarande åtagandet och den nya rörliga tullen/MIP är betydande. Företagen behöver därför två veckor på sig för att anpassa sig till de förändrade marknadsförhållandena. Kommissionen tillbakavisade därför denna begäran.

(59)

De kommittéer som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 och artikel 25.1 i förordning (EU) 2016/1037 har inte avgett något yttrande.

1.

I artikel 1 ska följande punkt 2a införas:

”2a   Den slutgiltiga antidumpningstull som ska tillämpas på de produkter som beskrivs i punkt 1, vilka för närvarande omfattas av de Taric-nummer som anges i den nya punkt 5 och tillverkas av de rättsliga enheter som anges i bilaga VI, ska vara skillnaden mellan de minimiimportpriser som fastställs i nästa stycke och nettopriset fritt unionens gräns, före tull, om det senare priset är lägre än det förra. Ingen tull ska tas ut i de fall där nettopriset fritt unionens gräns är lika med eller högre än det motsvarande minimiimportpris som anges i tabellen nedan. Tullbeloppet får under inga omständigheter vara högre än den värdetullsats som anges i punkt 2. Åtgärderna för de företag som anges i bilaga VI ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig handelsfaktura med angivande av de uppgifter som anges i bilaga V.

Vid tillämpningen av föregående stycke ska det minimiimportpris som fastställs i tabellen nedan gälla. Om det vid kontroll efter importen konstateras att det nettopris fritt unionens gräns som faktiskt betalats av den första oberoende kunden i unionen (priset efter import) är lägre än det nettopris fritt unionens gräns, före tull, som framgår av tulldeklarationen, och priset efter import är lägre än minimiimportpriset, ska ett tullbelopp motsvarande skillnaden mellan minimiimportpriset i tabellen nedan och priset efter import tillämpas, såvida inte tillämpningen av de värdetullar som anges i punkt 2 plus priset efter import leder till ett belopp (det pris som faktiskt betalats plus värdetullen) som är lägre än det minimiimportpris som anges i tabellen nedan.

Minimiportpriset för var och en av de olika produkttyperna kommer att minska varje kvartal i enlighet med tabellen nedan:

De rättsliga enheter som varken förtecknas i punkt 2 eller i bilaga I, bilaga II eller bilaga VI ska omfattas av de kombinerade värdetullsatser som är tillämpliga på ”alla övriga företag” enligt punkt 2.”

2.

I artikel 1 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4.   Om en ny exporterande tillverkare i Folkrepubliken Kina lämnar tillräcklig bevisning till kommissionen för att företaget

får kommissionen ändra bilaga I och bilaga VI genom att lägga till den nya exporterande tillverkaren.”

3.

I artikel 1 ska följande punkt 5 införas:

”5.   Solcellsmoduler eller solcellspaneler av multikristallint (även kallat polykristallint) kisel klassificeras för närvarande enligt Taric-nummer 8541409051, 8541409052, 8541409053 och 8541409059. Multikristallina moduler består av multikristallina celler.

Solcellsmoduler eller solcellspaneler av monokristallint kisel klassificeras för närvarande enligt Taric-nummer 8541409041, 8541409042, 8541409043 och 8541409049. Monokristallina moduler består av monokristallina celler.

Multikristallina (även kallade polykristallina) celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och har en tjocklek på högst 400 μm klassificeras för närvarande enligt Taric-nummer 8541409071, 8541409072, 8541409073 och 8541409079. Multikristallina celler framställs av multikristallint kisel bestående av små kristaller och är helt rektangulära.

Monokristallina celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och har en tjocklek på högst 400 μm klassificeras för närvarande enligt Taric-nummer 8541409061, 8541409062, 8541409063 och 8541409069. Monokristallina celler framställs av monokristallint kisel, består av en enda kristall och har fyra avrundade hörn.”

4.

Artikel 2 ska upphöra att gälla.

5.

Artikel 3 ska upphöra att gälla.

1.

I artikel 1 ska följande punkt 2a införas:

”2a   Den slutgiltiga utjämningstull som ska tillämpas på den produkt som beskrivs i punkt 1, vilken för närvarande klassificeras enligt de Taric-nummer som anges i den nya punkt 4 och tillverkas av de rättsliga enheter som anges i bilaga 5, ska vara skillnaden mellan de minimiimportpriser som fastställs i nästa stycke och nettopriset fritt unionens gräns, före tull, om det senare priset är lägre än det förra. Ingen tull ska tas ut i de fall där nettopriset fritt unionens gräns är lika med eller högre än det motsvarande minimiimportpris som anges i tabellen nedan. Tullbeloppet får under inga omständigheter vara högre än den värdetullsats som anges i punkt 2. Åtgärderna för de företag som anges i bilaga 5 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig handelsfaktura med angivande av de uppgifter som anges i bilaga 4.

Vid tillämpningen av föregående stycke ska det minimiimportpris som fastställs i tabellen nedan gälla. Om det vid kontroll efter importen konstateras att det nettopris fritt unionens gräns som faktiskt betalats av den första oberoende kunden i unionen (priset efter import) är lägre än det nettopris fritt unionens gräns, före tull, som framgår av tulldeklarationen, och priset efter import är lägre än minimiimportpriset, ska ett tullbelopp motsvarande skillnaden mellan minimiimportpriset i tabellen nedan och priset efter import tillämpas, såvida inte tillämpningen av de värdetullar som anges i punkt 2 plus priset efter import leder till ett belopp (det pris som faktiskt betalats plus värdetullen) som är lägre än det minimiimportpris som anges i tabellen nedan.

Minimiportpriset för var och en av de olika produkttyperna kommer att minska varje kvartal:

De rättsliga enheter som varken förtecknas i punkt 2 eller i bilaga 1 eller bilaga 5 ska omfattas av de kombinerade värdetullsatser som är tillämpliga på ”alla övriga företag” enligt punkt 2.”

2.

I artikel 1 ska följande punkt 4 införas:

”4.   Solcellsmoduler eller solcellspaneler av multikristallint (även kallat polykristallint) kisel klassificeras för närvarande enligt Taric-nummer 8541409051, 8541409052, 8541409053 och 8541409059. Multikristallina moduler består av multikristallina celler.

Solcellsmoduler eller solcellspaneler av monokristallint kisel klassificeras för närvarande enligt Taric-nummer 8541409041, 8541409042, 8541409043 och 8541409049. Monokristallina moduler består av monokristallina celler.

Multikristallina (även kallade polykristallina) celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och har en tjocklek på högst 400 μm klassificeras för närvarande enligt Taric-nummer 8541409071, 8541409072, 8541409073 och 8541409079. Multikristallina celler framställs av multikristallint kisel bestående av små kristaller och är helt rektangulära.

Monokristallina celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och har en tjocklek på högst 400 μm klassificeras för närvarande enligt Taric-nummer 8541409061, 8541409062, 8541409063 och 8541409069. Monokristallina celler framställs av monokristallint kisel, består av en enda kristall och har fyra avrundade hörn.”

3.

Artikel 2 ska upphöra att gälla.

4.

Artikel 3 ska upphöra att gälla.

16.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 238/42

(1)

I bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 förtecknas de personer, grupper och enheter som omfattas av frysningen av penningmedel och ekonomiska resurser i enlighet med den förordningen.

(2)

Den 12 september 2017 beslutade FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté att stryka en fysisk person i sin förteckning över personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av penningmedel och ekonomiska resurser. Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

16.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 238/44

(1)

Kommissionens direktiv 2003/94/EG (2) är tillämpligt på både humanläkemedel och prövningsläkemedel för humant bruk.

(2)

Enligt artikel 63.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014 (3) ska kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt för att fastställa principer för god tillverkningssed för prövningsläkemedel för humant bruk. Därför måste bestämmelserna i direktiv 2003/94/EG anpassas genom att hänvisningarna till prövningsläkemedel för humant bruk tas bort.

(3)

Definitionen av farmaceutiskt kvalitetssystem och vissa andra begrepp bör uppdateras med beaktande av den internationella utvecklingen eller inspektörernas och tillverkarnas nuvarande bruk av denna terminologi.

(4)

Samtliga humanläkemedel som tillverkas i eller importeras till unionen, inklusive läkemedel som är avsedda för export, bör tillverkas enligt principerna och riktlinjerna för god tillverkningssed. Men för att tillverkaren ska kunna följa dessa principer och riktlinjer för god tillverkningssed för prövningsläkemedel måste tillverkaren och innehavaren av godkännandet för försäljning samarbeta, om de är olika juridiska personer. De skyldigheter som tillverkaren och innehavaren av godkännandet för försäljning har gentemot varandra bör anges i ett tekniskt avtal mellan dem.

(5)

Läkemedelstillverkaren måste säkerställa att läkemedlen är lämpade för den avsedda användningen, uppfyller kraven i godkännandet för försäljning och inte utsätter patienterna för risker på grund av otillräcklig kvalitet. För att kunna uppnå en tillförlitlig kvalitet måste tillverkaren inrätta ett omfattande och välfungerande farmaceutiskt kvalitetssystem som innefattar god tillverkningssed och hantering av kvalitetsrisker.

(6)

För att säkerställa att principerna och riktlinjerna för god tillverkningssed följs, behövs det detaljerade bestämmelser för de behöriga myndigheternas inspektioner och för vissa av tillverkarens skyldigheter.

(7)

Det måste säkerställas att alla läkemedel som är tillgängliga på unionens territorium uppfyller samma kvalitetsnormer, och därför bör läkemedel som importeras till unionen tillverkas i enlighet med normer för god tillverkningssed som minst är likvärdiga med dem som fastställts i unionen.

(8)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av principerna om god tillverkningssed bör tillverkarna av humanläkemedel och inspektörerna beakta de riktlinjer som avses i artikel 47 andra stycket i direktiv 2001/83/EG. När det gäller läkemedel för avancerad terapi bör dock de riktlinjer som avses i artikel 5 i förordning (EG) nr 1394/2007 (4) tillämpas. Principer och riktlinjer för god tillverkningssed för humanläkemedel bör fastställas för kvalitetsstyrning, personal, lokaler och utrustning, dokumentation, produktion, kvalitetskontroll, verksamhet som lagts ut på entreprenad, reklamationer, produktåterkallanden och egeninspektioner. När det gäller läkemedel för avancerad terapi bör principerna och riktlinjerna anpassas till dessa produkters särskilda karakteristika i enlighet med en riskbaserad metod.

(9)

Eftersom flera bestämmelser i direktiv 2003/94/EG behöver anpassas, bör direktivet för tydlighetens skull upphävas.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för humanläkemedel.

16.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 238/51

(1)

Den 27 maj 2016 antog rådet beslut (Gusp) 2016/849.

(2)

Den 11 september 2017 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2375 (2017), genom vilken en person och tre enheter lades till på förteckningen över personer och enheter som omfattas av restriktiva åtgärder.

(3)

Bilaga I till beslut (Gusp) 2016/849 bör därför ändras i enlighet med detta.

16.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 238/53

(1)

Det organ för bedömning av överensstämmelse som anges i tillägg A ska upptas i förteckningen över organ för bedömning av överensstämmelse i kolumnen ”EG:s tillträde till USA:s marknad” i avsnitt V i den sektoriella bilagan om elektromagnetisk kompatibilitet.

(2)

Parterna har kommit överens om och kommer att upprätthålla den specifika räckvidd avseende produkter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse som ska gälla för det organ för bedömning av överensstämmelse som anges i tillägg A.

16.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 238/55