1.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/1

(1)

I rådets förordning (EU) 2017/127 (2) fastställs kvoter för 2017.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2017 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

1.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/3

(1)

Enligt artikel 13.1 i förordning (EG) nr 1967/2006 är det förbjudet att använda släpredskap inom en kustzon av tre sjömil eller på ett vattendjup av mindre än 50 m om ett sådant djup nås närmare kusten.

(2)

Kommissionen får, på begäran av en medlemsstat, medge undantag från förbudet i artikel 13.1 i förordning (EG) nr 1967/2006 om ett antal villkor enligt artikel 13.5 och 13.9 är uppfyllda.

(3)

Den 2 juni 2016 mottog kommissionen en begäran från Grekland om undantag från artikel 13.1 första stycket i förordning (EG) nr 1967/2006 gällande användning av traditionell fartygsvad/not vid fiske efter menolapikarell (Spicara smaris) och oxögonfisk (Boops boops) i grekiska territorialvatten.

(4)

Begäran gäller fiskeverksamhet som redan godkänts av Grekland och omfattar fartyg som har registrerade fångster i det berörda fisket sedan mer än fem år tillbaka och som fiskar enligt den förvaltningsplan som antagits av Grekland.

(5)

Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) gjorde i september 2016 en bedömning av Greklands begäran om undantag och det tillhörande förslaget till förvaltningsplan.

(6)

Grekland antog förvaltningsplanen den 29 december 2016 genom ministerbeslut (6719/146097/29-12-2016) i enlighet med artikel 19.2 i förordning (EG) nr 1967/2006 (nedan kallad den grekiska förvaltningsplanen).

(7)

Det undantag som Grekland begärt uppfyller villkoren i artikel 13.5 och 13.9 i förordning (EG) nr 1967/2006.

(8)

I synnerhet finns det specifika geografiska begränsningar som beror på Greklands ovanliga morfologiska struktur med en stor mängd öar spridda över olika hav och målarternas geografiska utbredning, vilken är helt begränsad till vissa särskilda områden och zoner i kustområdena på djup av mindre än 50 meter. Fiskeområdena är därför begränsade.

(9)

Fiske kan inte ske med andra redskap eftersom endast fartygsvad/not har de tekniska egenskaper som krävs för att bedriva denna typ av fiske.

(10)

Vidare har fisket ingen betydande inverkan på den marina miljön eftersom fartygsvad/not är ett mycket selektivt redskap som inte kommer i kontakt med havsbotten och inte kan användas ovanför havsbotten bevuxen med Posidonia oceanica.

(11)

Begäran omfattar en förteckning med 244 fartyg i bilaga 5 till den förvaltningsplan som reglerar verksamheten med traditionell fartygsvad/not i grekiska vatten. Det undantag som Grekland begärt berör därför ett begränsat antal fartyg (jämfört med det stora område över vilket den flotta som fiskar med fartygsvad/not verkar) som står för omkring 1,5 procent av hela den grekiska flottan och ett bruttotonnage på 1 697,72 GT.

(12)

Dessa fartyg finns upptagna i en förteckning som sänts in till kommissionen i enlighet med artikel 13.9 i förordning (EG) nr 1967/2006.

(13)

Det grekiska ministerbeslutet och förvaltningsplanen garanterar att det inte sker någon ytterligare ökning av fiskeansträngningen, i enlighet med artikel 13.9 i förordning (EG) nr 1967/2006.

(14)

Den berörda fiskeverksamheten uppfyller kraven i artikel 4.1 första stycket i förordning (EG) nr 1967/2006 som förbjuder fiske ovanför de livsmiljöer som anges där. Vad-/notredskapen dras enbart genom vattnet och kommer inte i kontakt med havsbotten. Dessutom bidrar den avslutade kartläggningen av utbredningen av havsbotten bevuxen med Posidonia oceanica i grekiska territorialvatten till skyddet av Posidonia oceanica.

(15)

Kraven i artikel 8.1 h i förordning (EG) nr 1967/2006 är inte tillämpliga eftersom de avser trålare.

(16)

Vad gäller kravet att följa artikel 9.3 som fastställer minsta maskstorlek noterar kommissionen att Grekland i enlighet med artikel 9.7 i förordning (EG) nr 1967/2006 har godkänt ett undantag från dessa bestämmelser i sin förvaltningsplan eftersom den berörda fiskeverksamheten är mycket selektiv, har försumbar inverkan på den marina miljön och inte påverkas av bestämmelserna i artikel 4.5.

(17)

Den berörda fiskeverksamheten sker på mycket kort avstånd från kusten och påverkar därför inte andra fartygs verksamhet.

(18)

Förvaltningsplanen säkerställer att fångsterna av de arter som anges i bilaga III till förordning (EG) nr 1967/2006 är minimala eftersom målarterna är menolapikarell (Spicara smaris) och oxögonfisk (Boops boops), vilka inte anges i bilaga III till förordning (EG) nr 1967/2006, och fiskeverksamheten är ytterst selektiv.

(19)

Fiskeverksamheten är ytterst selektiv och inte inriktad på bläckfiskar.

(20)

Förvaltningsplanen omfattar åtgärder för övervakning av fiskeverksamheten och uppfyller således villkoren i artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (2).

(21)

Den grekiska förvaltningsplanen omfattar åtgärder för övervakning av fiskeverksamheten, i enlighet med artikel 13.9 tredje stycket i förordning (EG) nr 1967/2006.

(22)

Det begärda undantaget bör därför beviljas.

(23)

Grekland bör rapportera till kommissionen med regelbundna intervall och i enlighet med den övervakningsplan som ingår i den grekiska förvaltningsplanen.

(24)

En begränsning av undantagets giltighetstid kommer att göra det möjligt att säkerställa snabba korrigerande förvaltningsåtgärder om rapporten till kommissionen visar på en ogynnsam bevarandestatus för de fiskade bestånden, samtidigt som det ger utrymme för att stärka det vetenskapliga underlaget för en förbättrad förvaltningsplan.

(25)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.

a)

har ett registreringsnummer som anges i bilaga 5 till den grekiska förvaltningsplanen,

b)

har registrerade fångster inom det berörda fisket sedan mer än fem år tillbaka, och

c)

innehar fisketillstånd och bedriver fiske enligt den förvaltningsplan som Grekland har antagit i enlighet med artikel 19 i förordning (EG) nr 1967/2006.

1.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/6

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)

I enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003 har en ansökan lämnats in om ett nytt användningsområde för ett preparat av en mikroorganismstam DSM 11798 av familjen Coriobacteriaceae och om ändring av villkoren för det gällande godkännandet för svin som beviljats genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1016/2013 (2). Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003 och relevanta data som stöder ansökan om ändring.

(3)

Ansökan gäller godkännande av ett nytt användningsområde för ett preparat av en mikroorganismstam DSM 11798 av familjen Coriobacteriaceae som fodertillsats för alla fågelarter i kategorin ”tekniska tillsatser” och ändring av villkoren för det gällande godkännandet för svin till en utökning av användningen till att även omfatta alla trikotecenmykotoxiner.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) konstaterade i sitt yttrande av den 7 december 2016 (3) att preparatet av en mikroorganismstam DSM 11798 av familjen Coriobacteriaceae under föreslagna användningsvillkor inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön. Myndigheten konstaterade att preparatet av en mikroorganismstam av DSM 11798 av familjen Coriobacteriaceae kan minska deoxynivalenolhalten (DON) från kontaminerat foder. Den konstaterade att preparatet kan minska 12,13-epoxidgruppen i flera representativa trikotecener och andra mykotoxiner av samma strukturella typ oavsett djurart eller djurkategori som intar det kontaminerade fodret. Myndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen i foder som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(5)

För att tillåta användningen av tillsatsen med andra trikotecener bör genomförandeförordning (EU) nr 1016/2013 ändras.

(6)

Bedömningen av preparatet av en mikroorganismstam DSM 11798 av familjen Coriobacteriaceae visar att det uppfyller villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003. Preparatet bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

1.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/10

(1)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2081 (2) öppnades tullkvoter för import av vissa spannmål med ursprung i Ukraina.

(2)

I artikel 1.1 i genomförandeförordning (EU) 2015/2081 fastställs, för perioden 1 januari 2017–31 december 2017, kvantiteten för tullkvoten med löpnummer 09.4306 till 960 000 ton.

(3)

De kvantiteter som avses i de ansökningar om importlicenser som lämnats in från den 19 maj 2017 från kl. 13.00 till den 26 maj 2017 kl. 13.00 (lokal tid i Bryssel) för tullkvoten med löpnummer 09.4306 överstiger de tillgängliga kvantiteterna. Det bör därför beslutas om i vilken utsträckning importlicenser kan utfärdas genom att en eller flera tilldelningskoefficienter fastställs som sedan tillämpas på de begärda kvantiteterna inom den eller de aktuella kvoterna och som beräknas i enlighet med artikel 7.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 (3).

(4)

Inga fler importlicenser bör utfärdas för den tullkvot med löpnummer 09.4306 som avses i genomförandeförordning (EU) 2015/2081 för den innevarande kvotperioden.

(5)

För att säkerställa att åtgärden får avsedd verkan bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

1.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/12

(1)

Räkenskaperna för Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta ska granskas av oavhängiga externa revisorer som ECB-rådet har rekommenderat och rådet godkänt.

(2)

Förordnandet för Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgiques externa revisorer, Ernst & Young Bedrijfsrevisoren/Réviseurs d'Entreprises, löpte ut efter revisionen avseende räkenskapsåret 2016. Det är därför nödvändigt att utse externa revisorer från och med räkenskapsåret 2017.

(3)

Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique har utsett Mazars Réviseurs d'entreprises/Mazars Bedrijfsrevisoren SCRL/CVBA till sina externa revisorer för räkenskapsåren 2017–2022.

(4)

ECB-rådet har rekommenderat att Mazars Réviseurs d'entreprises/Mazars Bedrijfsrevisoren SCRL/CVBA utses till externa revisorer för Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique för räkenskapsåren 2017–2022.

(5)

Till följd av ECB-rådets rekommendation bör rådets beslut 1999/70/EG (2) ändras i enlighet med detta.

1.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/14

(1)

Överföringen av tillsynsuppgifter till Europeiska centralbanken i enlighet med rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (1) utgör en utmaning för att ECB:s beslutsförfarande ska fungera effektivt och ändamålsenligt, på grund av det stora antal beslut som krävs för ECB:s banktillsynsuppgifter.

(2)

Enligt artikel 13.2 i fördraget om Europeiska unionen ska varje institution handla inom ramen för de befogenheter som den har tilldelats genom fördragen, i enlighet med de förfaranden, villkor och mål som anges där. Enligt artikel 9.3 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan) har ECB två beslutande organ – ECB-rådet och direktionen.

(3)

I artikel 11.6 i ECBS-stadgan fastställs att direktionen ska ansvara för ECB:s löpande verksamhet. I detta sammanhang fastställer artikel 10.1 och 10.2 i Europeiska centralbankens arbetsordning (nedan kallad arbetsordningen), som antagits i beslut ECB/2004/2 (2) att samtliga arbetsenheter inom ECB ska vara direkt underställda direktionen. Enligt artikel 13m.1 i arbetsordningen ska direktionens behörighet i fråga om ECB:s interna struktur och ECB:s personal innefatta tillsynsuppgifterna.

(4)

I enlighet med artikel 25 i förordning (EU) nr 1024/2013 ska de uppgifter som tilldelas ECB utföras utan inverkan på och separat från dess penningpolitiska och andra uppgifter. I artikel 25 fastställs också att den personal som utför de uppgifterna ska vara organisatoriskt åtskild från och följa separata rapporteringsvägar från den personal som utför andra uppgifter som ECB tilldelas. Denna organisatoriska åtskillnad, där personal som utför de uppgifter som ECB tilldelas enligt förordning (EU) nr 1024/2013 rapporterar till tillsynsnämndens ordförande, har genomförts i enlighet med beslut ECB/2014/39 (3).

(5)

Direktionen har ingen behörighet att besluta i tillsynsbeslut. I artikel 26.1 i förordning (EU) nr 1024/2013 fastställs att de uppgifter som ECB tilldelas enligt förordning (EU) nr 1024/2013 ska planeras och genomföras av tillsynsnämnden som är ett internt organ. Enligt artikel 26.8 i förordning (EU) nr 1024/2013 ska tillsynsnämnden utföra det förberedande arbetet i fråga om de tillsynsuppgifter som ECB tilldelas och lägga fram fullständiga utkast till beslut för ECB-rådet, som antas såvida inte ECB-rådet motsätter sig dem. Tillsynsnämnden är inget beslutande organ för ECB enligt artikel 129.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) och artikel 9.3 i ECBS-stadgan.

(6)

Enligt rättspraxis från Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) kan det vara nödvändigt med ett förfarande för att delegera beslut, med tanke på att ett institut kan behöva anta ett stort antal beslut för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. EU-domstolen har slagit fast att det utgör en princip för alla institutionella system att säkerställa att beslutsfattande organ kan fungera (4). De befogenheter som tilldelas en institution omfattar därför också rätten att i enlighet med bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegera ett antal av dessa befogenheter, med förbehåll för vissa villkor som fastställs av institutionen. En EU-institution får därför upprätta åtgärder av organisatorisk karaktär, där den delegerar befogenheter till sina interna beslutande organ, under förutsättning att dessa åtgärder är motiverade och iakttar proportionalitetsprincipen.

(7)

Det krävs ett allmänt rambeslut för delegering som ett led i ECB:s interna organisation och dess beslutande organ. Till de rättsliga instrument vars antagande kan delegeras hör tillsynsbeslut såsom de definieras enligt artikel 2.26 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17) (5) eller instruktioner för tillsynsuppgifter enligt artikel 17a.3 i arbetsordningen. Detta allmänna rambeslut ska syfta till att klargöra förfarandet för att anta särskilda tillsynsbeslut samt fastställa omfattningen av ansvarsområden för direktionen och varje chef för ECB-arbetsenheter till vilka beslutsbefogenheten delegeras. Detta allmänna rambeslut ska inte påverka ECB:s utförande av sina tillsynsuppgifter eller tillsynsnämndens behörighet att lägga fram fullständiga utkast till beslut för ECB-rådet.

(8)

Inom denna ram ska ECB-rådet anta delegeringsbeslut i enlighet med detta allmänna rambeslut och förfarandet med implicit godkännande i artikel 26.8 i förordning (EU) nr 1024/2013. Detta är förenligt med EU-domstolens rättspraxis, som föreskriver att ett delegeringsbeslut måste fattas enligt samma förfarande som skulle tillämpas om ett slutligt beslut skulle antas av den delegerande myndigheten. Tillsynsnämnden får när som helst lägga fram ett förslag till fullständigt utkast till beslut för ECB-rådet i enlighet med artikel 26.8 i förordning (EU) nr 1024/2013, där det föreslås att ett visst delegeringsbeslut ska upphävas eller ändras. Ett sådant upphävande eller en sådan ändring ska inte påverka redan fattade delegerade beslut. Beslut om frågor som faller utanför tillämpningsområdet för delegeringsbeslutet måste antas i enlighet med förfarandet med implicit godkännande.

1.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/18

(1)

I artikel 6.4 i förordning (EU) nr 1024/2013 fastställs kriterierna för att ett kreditinstitut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag ska klassificeras som en betydande enhet som står under tillsyn. Kriterierna för att fastställa betydelse anges mer ingående i del IV i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17) (3).

(2)

Enligt artikel 39 i förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17) ska en enhet som står under tillsyn betraktas som betydande om Europeiska centralbanken (ECB) fastställer detta i ett beslut som riktar sig till den berörda enhet som står under tillsyn. Om en eller flera enheter som står under tillsyn ingår i en grupp som står under tillsyn, ska enligt artikel 40 i samma förordning kriterierna för att avgöra huruvida de är betydande fastställas på högsta konsolideringsnivå i de deltagande medlemsstaterna och betydelsen av varje enhet under tillsyn bedömas enligt de kriterierna.

(3)

Enligt artikel 43.3 i förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17) får ECB, efter att ha erhållit relevant information, när som helst ompröva om kriterierna för att betraktas som betydande är uppfyllda.

(4)

Nya beslut om betydelse är undantagna från tillämpningsområdet för detta beslut. Det faktum att det antas en ändring av ett beslut om betydelse ska inte påverka tillämpningen av artikel 22 i förordning (EU) nr 1024/2013 och del III avdelning 2 i förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17).

(5)

En ändring av ett beslut om betydelse som innebär att en betydande enhet eller grupp som står under tillsyn inte längre klassificeras som betydande ska inte fattas genom delegerat beslut om detta görs med stöd av artikel 70 i förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17).

(6)

ECB är behörig myndighet för samtliga betydande enheter som står under tillsyn inom den gemensamma tillsynsmekanismen och måste därmed anta ett betydande antal beslut som ändrar befintliga beslut om betydelse varje år. För att möjliggöra för sina beslutsfattande organ att fungera krävs det ett delegeringsbeslut när beslut om ändring av beslut om betydelse ska antas. Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) har slagit fast att befogenhetsöverföringen är nödvändig för att ett institut som måste anta ett stort antal beslut ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. På samma sätt har EU-domstolen slagit fast att det är nödvändigt att säkerställa att beslutsfattande organ kan fungera, vilket utgör en princip för alla institutionella system (4). För att underlätta beslutsförfarandet krävs det ett delegeringsbeslut när det ska antas en ändring av ett beslut om betydelse.

(7)

Delegeringen av beslutsbefogenheter ska vara begränsad, proportionerlig och utgå från särskilt angivna kriterier. Även om beslut om betydelsen av en grupp som står under tillsyn innehåller en förteckning över enheter som ingår i tillämpningsområdet för den betydande gruppen under tillsyn, ska sådana angivna kriterier avse en ändring i sammansättningen för en betydande grupp som står under tillsyn eller en ändring i namnet för en betydande enhet som står under tillsyn som är motiverad och iakttar proportionalitetsprincipen.

(8)

I beslut (EU) 2017/933 (ECB/2016/40) klargörs förfarandet för att anta tillsynsrelaterade specifika tillsynsbeslut samt vilka personer som beslutsbefogenheterna får delegeras till. Det beslutet påverkar varken ECB:s utförande av sina tillsynsuppgifter eller tillsynsnämndens behörighet att lägga fram fullständiga utkast till beslut för ECB-rådet.

(9)

Om kriterierna inte uppfylls för att anta ett delegerat beslut enligt detta beslut, ska ändringarna av ett beslut om betydelse antas enligt förfarandet med implicit godkännande som framgår av artikel 26.8 i förordning (EU) nr 1024/2013 och artikel 13g i beslut ECB/2004/2 (5). Detta beslut ska inte påverka ECB:s utförande av sina tillsynsuppgifter eller tillsynsnämndens behörighet att lägga fram fullständiga utkast till beslut för ECB-rådet.

(10)

ECB-tillsynsbeslut kan bli föremål för en administrativ omprövning som anges i artikel 24 i förordning (EU) nr 1024/2013 och ytterligare specificeras i beslut ECB/2014/16 (6). Vid en sådan administrativ omprövning ska tillsynsnämnden beakta den administrativa omprövningsnämndens yttrande och lägga fram ett nytt utkast till beslut till ECB-rådet för antagande enligt förfarandet med implicit godkännande.

1.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/21

(1)

Europeiska centralbanken (ECB) är behörig myndighet för betydande enheter som står under tillsyn och ansvarar därmed för att säkerställa att ledamöter i ledningsorganen för dessa enheter uppfyller lämplighetskraven enligt artikel 4.1 e i förordning (EU) nr 1024/2013 och artiklarna 93 och 94 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17) (3).

(2)

Enligt artikel 91 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (4) ska a) ledamöter i ledningsorgan för enheter som står under tillsyn i alla lägen ha tillräckligt gott anseende och besitta tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenhet för att utföra sina uppgifter, och ledningsorganet som helhet ha adekvata kollektiva kunskaper, färdigheter och erfarenhet för att förstå institutets verksamhet, b) samtliga ledamöter i ledningsorganet avsätta tillräcklig tid för att utföra sina uppdrag i institutet och antalet styrelseuppdrag per ledamot får inte överstiga ett visst antal, med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet och arten, omfattningen och komplexiteten hos institutets verksamhet, c) varje ledamot i ledningsorganet agera med ärlighet, integritet och oavhängighet, och d) de enheter som står under tillsyn införa en policy som främjar mångfald i ledningsorganet.

(3)

I enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) nr 1024/2013 ska ECB tillämpa all tillämplig unionsrätt samt, när denna unionsrätt utgörs av direktiv, den nationella lagstiftning som införlivar dessa direktiv. ECB ska även iaktta de tekniska standarder för tillsyn och tekniska standarder för genomförande som tagits fram av Europeiska bankmyndigheten (EBA) och antagits av Europeiska kommissionen i enlighet med artiklarna 10–15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (5). ECB ska med alla tillgängliga medel söka följa de riktlinjer och rekommendationer som utarbetats av EBA enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 samt den gemensamma tillsynshandbok som tagits fram av EBA i enlighet med den förordningen.

(4)

Vid bedömningen av en ledamots lämplighet bör enligt Europeiska bankmyndighetens riktlinjer EBA/GL/2012/06 (6) inte enbart kriterier som rör ledamotens anseende och erfarenhet utan även kriterier som har relevans för ledningsorganets verksamhet tas med i beräkningen. Bedömningen bör omfatta ledamöters potentiella intressekonflikter, förmågan att lägga ned tillräckligt med tid, förmågan att utföra sina uppgifter självständigt utan otillbörlig påverkan från andra personer, ledningsorganets övergripande sammansättning och den kollektiva kunskap och expertis som fordras. Detta påverkar inte bedömningen av genomförandet av institutets styrningsformer i enlighet med artikel 88 i direktiv 2013/36/EU.

(5)

Utöver den nationella lagstiftning som genomför artikel 91 i direktiv 2013/36/EU ska ett lämplighetsbeslut från ECB även säkerställa efterlevnaden av de krav som fastställs i annan tillämplig nationell lag. Bedömningen av om ett beslut får antas genom delegering bör därför göras utan att det påverkar bedömningen av om lämplighetskraven är uppfyllda enligt tillämplig lag.

(6)

ECB är behörig myndighet och måste därmed anta ett betydande antal lämplighetsbeslut varje år. För att underlätta beslutsförfarandet krävs det ett delegeringsbeslut när sådana beslut ska antas. Europeiska unionens domstol har slagit fast att befogenhetsöverföringen är nödvändig för att en institution som måste anta ett stort antal beslut ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. På samma sätt har domstolen slagit fast att det är nödvändigt att säkerställa att beslutsfattande organ kan fungera, vilket utgör en princip för alla institutionella system (7).

(7)

Delegeringen av beslutsbefogenheter ska vara begränsad, proportionerlig och tillämpningsområdet för delegeringen tydligt fastställt.

(8)

I beslut (EU) 2017/933 (ECB/2016/40) anges förfarandet för att anta tillsynsrelaterade delegeringsbeslut samt vilka personer som beslutsbefogenheterna får delegeras till. Det beslutet påverkar varken ECB:s utförande av sina tillsynsuppgifter eller tillsynsnämndens behörighet att lägga fram fullständiga utkast till beslut för ECB-rådet.

(9)

Om kriterierna inte uppfylls för att anta ett delegerat beslut enligt detta beslut, ska lämplighetsbesluten antas enligt förfarandet med implicit godkännande som framgår av artikel 26.8 i förordning (EU) nr 1024/2013 och artikel 13g i Europeiska centralbankens beslut ECB/2004/2 (8).

(10)

Om en ledamot inte anses uppfylla lämplighetskraven, ska lämplighetsbeslutet inte antas genom delegerat beslut utan enligt förfarandet med implicit godkännande. Det är därför nödvändigt att avsätta tillräckligt med tid för ett förfarande med implicit godkännande om det inte är möjligt att på förhand avgöra om ett delegerat beslut kommer att kunna antas eller ej. Om en nationell behörig myndighet inte lägger fram ett förslag till delegerat beslut för ECB 20 arbetsdagar före utgången av den tidsfrist för att anta lämplighetsbeslutet som föreskrivs i tillämplig nationell lag, ska beslutet antas enligt förfarandet med implicit godkännande. Förfarandet med implicit godkännande ska även användas om cheferna för arbetsenheter ifrågasätter om ledamoten uppfyller lämplighetskraven på grund av otillräcklig information från den nationella behöriga myndigheten eller bedömningens komplexitet.

a)

Den enhet som står under tillsyn på högsta konsolideringsnivå i de deltagande medlemsstaterna för en betydande grupp under tillsyn.

b)

Det kreditinstitut med störst sammanlagda tillgångsvärde i en betydande grupp som står under tillsyn, om denna enhet inte är densamma som avses i punkt a.

c)

En betydande enhet som står under tillsyn och som inte ingår i en betydande grupp som står under tillsyn.

a)

anger att ledamoten inte uppfyller lämplighetskraven, eller

b)

innehåller villkor, om inte dessa villkor är nödvändiga för att säkerställa att ledamoten uppfyller lämplighetskraven och har överenskommits skriftligen.

a)

ledamoten är föremål för ett brottmålsförfarande vid en domstol eller har dömts för brott i första eller sista instans, eller

b)

en utredning har genomförts eller pågår gällande, eller en verkställighetsåtgärd eller administrativ påföljd pågår mot eller har tillämpats mot, ledamoten till följd av bristande efterlevnad av lagstiftningen om finansiella tjänster eller föreskrifter.

a)

den nationella behöriga myndighet inte lägger fram ett förslag till delegerat beslut för ECB 20 arbetsdagar före utgången av den tidsfrist för att anta lämplighetsbeslutet som föreskrivs i tillämplig nationell lag, eller

b)

otillräcklig information eller bedömningens komplexitet gör att lämplighetsbeslutet måste antas enligt förfarandet med implicit godkännande.

a)

Erfarenhet. Ledamoten ska besitta tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenhet för att utföra sina uppgifter.

b)

Anseende. Ledamoten ska i alla lägen ha tillräckligt gott anseende för att säkerställa en sund och ansvarsfull ledning av enheten under tillsyn. Proportionalitetsprincipen ska inte tillämpas på bedömningen av gott anseende.

c)

Potentiella intressekonflikter och oavhängighet. Ledamoten ska kunna agera med oavhängighet. Bedömningen av potentiella intressekonflikter och oavhängighet ska omfatta en bedömning av de styrningsformer som enheten under tillsyn har för att förebygga, mildra, hantera eller förebygga intressekonflikter.

d)

Tidsåtagande. Ledamoten ska kunna avsätta tillräckligt med tid för att utföra sina funktioner i enheten under tillsyn. Bedömningen kan påverkas av en rad faktorer, t.ex. antalet styrelseuppdrag som innehas av ledamoten, art, omfattning och komplexitet för verksamheten i den enhet som står under tillsyn samt andra relevanta åtaganden.

e)

Kollektiv lämplighet. Ledamoten ska bedömas utifrån kravet avseende kollektiv lämplighet redan i den första lämplighetsbedömningen, med beaktande av den löpande tillsynen av styrningen i en enhet som står under tillsyn samt ledningsorganets självutvärdering, särskilt med avseende på dess behov i fråga om sammansättning och kollektiv lämplighet.

1.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/26

(1)

För att bättre kunna hantera det stora antal beslut som Europeiska centralbanken (ECB) måste fatta inom ramen för utförandet av sina tillsynsuppgifter har man inrättat ett förfarande för att anta specifika delegerade beslut.

(2)

Ett delegeringsbeslut får verkan när direktionen antar ett beslut om att uppdra åt en eller flera chefer för organisationsenheter att fatta beslut med stöd av ett delegeringsbeslut.

(3)

Delegeringsbeslutets betydelse och antalet adressater till vilka delegerade beslut måste skickas bör beaktas när direktionen utser chefer för organisationsenheter.

(4)

Tillsynsnämndens ordförande har hörts om de chefer för organisationsenheter till vilka befogenheten att anta beslut om lämplighet ska delegeras.

a)

Generaldirektören för Generaldirektoratet mikrotillsyn I, om tillsynen över den relevanta enheten eller gruppen som står under tillsyn utövas av Generaldirektoratet mikrotillsyn I.

b)

Generaldirektören för Generaldirektoratet mikrotillsyn II, om tillsynen över den relevanta enheten eller gruppen som står under tillsyn utövas av Generaldirektoratet mikrotillsyn II, eller

c)

i en generaldirektörs frånvaro, dennes biträdande generaldirektör.

1.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/28

(1)

För att bättre kunna hantera det stora antal beslut som Europeiska centralbanken (ECB) måste fatta inom ramen för utförandet av sina tillsynsuppgifter har man inrättat ett förfarande för att anta specifika delegerade beslut.

(2)

Ett delegeringsbeslut får verkan när direktionen antar ett beslut om att uppdra åt en eller flera chefer för organisationsenheter att fatta beslut med stöd av ett delegeringsbeslut.

(3)

Delegeringsbeslutets betydelse och antalet adressater till vilka delegerade beslut måste skickas bör beaktas när direktionen utser chefer för organisationsenheter.

(4)

Tillsynsnämndens ordförande har hörts om de chefer för organisationsenheter till vilka befogenheten att fatta beslut om betydelsen av enheter som står under tillsyn ska delegeras.

a)

Generaldirektören för Generaldirektoratet mikrotillsyn I, om tillsynen över den relevanta enheten eller gruppen som står under tillsyn utövas av Generaldirektoratet mikrotillsyn I.

b)

Generaldirektören för Generaldirektoratet mikrotillsyn II, om tillsynen över den relevanta enheten eller gruppen som står under tillsyn utövas av Generaldirektoratet mikrotillsyn II, eller

c)

i en generaldirektörs frånvaro, dennes biträdande generaldirektör.

a)

Generaldirektören för Generaldirektoratet mikrotillsyn I, om tillsynen över den relevanta enheten eller gruppen som står under tillsyn utövas av Generaldirektoratet mikrotillsyn I.

b)

Generaldirektören för Generaldirektoratet mikrotillsyn II, om tillsynen över den relevanta enheten eller gruppen som står under tillsyn utövas av Generaldirektoratet mikrotillsyn II, eller

c)

i en generaldirektörs frånvaro, dennes biträdande generaldirektör.