ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 139

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

60 årgången
30 maj 2017


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Information om ikraftträdandet av avtalet mellan Europeiska unionen och Furstendömet Liechtenstein om kompletterande bestämmelser om instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering som är en del av fonden för inre säkerhet för perioden 2014–2020

1

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Rådets genomförandeförordning (EU) 2017/906 av den 29 maj 2017 om genomförande av artikel 17.3 i förordning (EU) nr 224/2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Centralafrikanska republiken

2

 

*

Rådets genomförandeförordning (EU) 2017/907 av den 29 maj 2017 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien

15

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/908 av den 11 maj 2017 om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Picodon [SUB])

23

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/909 av den 11 maj 2017 om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Huile d'olive de Corse/Huile d'olive de Corse – Oliu di Corsica [SUB])

25

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/910 av den 11 maj 2017 om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Cornish Sardines [SGB])

27

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/911 av den 24 maj 2017 om ändring av förordning (EG) nr 1484/95 vad gäller fastställandet av representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin

28

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/912 av den 29 maj 2017 om godkännande av preparatet av Lactobacillus plantarum (DSM 29024) som fodertillsats för alla djurarter ( 1 )

30

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/913 av den 29 maj 2017 om godkännande av ett preparat av fumonisinesteras framställt av Komagataella pastoris (DSM 26643) som fodertillsats för alla fågelarter ( 1 )

33

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/914 av den 29 maj 2017 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

36

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut (Gusp) 2017/915 av den 29 maj 2017 om unionens utåtriktade verksamhet till stöd för vapenhandelsfördragets genomförande

38

 

*

Rådets genomförandebeslut (Gusp) 2017/916 av den 29 maj 2017 om genomförande av beslut 2013/798/Gusp om restriktiva åtgärder mot Centralafrikanska republiken

49

 

*

Rådets beslut (Gusp) 2017/917 av den 29 maj 2017 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien

62

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/918 av den 23 maj 2017 om identifiering av Saint Vincent och Grenadinerna som ett icke-samarbetande tredjeland vad gäller bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske

70

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/919 av den 29 maj 2017 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2016/1942 om specifikationer för portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå

78

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

30.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/1


Information om ikraftträdandet av avtalet mellan Europeiska unionen och Furstendömet Liechtenstein om kompletterande bestämmelser om instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering som är en del av fonden för inre säkerhet för perioden 2014–2020

Avtalet mellan Europeiska unionen och Furstendömet Liechtenstein trädde i kraft den 1 maj 2017 sedan det förfarande som föreskrivs i artikel 19.3 i avtalet avslutades den 28 april 2017.


FÖRORDNINGAR

30.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/2


RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/906

av den 29 maj 2017

om genomförande av artikel 17.3 i förordning (EU) nr 224/2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Centralafrikanska republiken

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EU) nr 224/2014 av den 10 mars 2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Centralafrikanska republiken (1), särskilt artikel 17.3,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Den 10 mars 2014 antog rådet förordning (EU) nr 224/2014.

(2)

Den 12 januari 2017 uppdaterade FN:s säkerhetsråds kommitté, inrättad enligt FN:s säkerhetsråds resolution 2127 (2013), uppgifterna rörande tio personer och två enheter som är föremål för restriktiva åtgärder.

(3)

Bilaga I till förordning (EU) nr 224/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EU) nr 224/2014 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 maj 2017.

På rådets vägnar

C. CARDONA

Ordförande


(1)  EUT L 70, 11.3.2014, s. 1.


BILAGA

Uppgifterna rörande de personer och enheter som förtecknas nedan ska ersättas med följande uppgifter:

”A.   Personer

1.   François Yangouvonda BOZIZÉ (alias: a) Bozize Yangouvonda)

Födelsedatum: den 14 oktober 1946.

Födelseort: Mouila, Gabon.

Nationalitet: centralafrikansk.

Adress: Uganda.

Uppförd på FN-förteckningen: den 9 maj 2014.

Övriga upplysningar:

Moderns namn är Martine Kofio. Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/un/5802796

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Bozize fördes upp på förteckningen den 9 maj 2014 enligt punkt 36 i resolution 2134 (2014) för ”deltagande i eller tillhandahållande av stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken”.

Ytterligare information:

Tillsammans med sina anhängare uppmuntrade Bozize attacken mot Bangui den 5 december 2013. Han har därefter fortsatt sina försök att genomföra destabiliserande operationer för att hålla spänningarna i landets huvudstad vid liv. Enligt uppgift skapade Bozize milisgruppen inom anti-balaka innan han flydde från Centralafrikanska republiken den 24 mars 2013. I ett meddelande har han uppmanat sin milis att begå grymheter riktade mot den nuvarande regimen och islamisterna. Enligt uppgift har Bozize finansiellt och materiellt understött den milis som försöker destabilisera den pågående övergången och återge honom makten. En stor del av anti-balaka kommer från den centralafrikanska försvarsmakten, som efter statskuppen har skingrats och nu finns på landsbygden, omorganiserad av Bozize. Bozize och hans anhängare kontrollerar över hälften av enheterna inom anti-balaka.

Trupper som är lojala mot Bozize har beväpnats med automatkarbiner, granatkastare och raketgevär och har i allt högre grad deltagit i vedergällningsattacker mot den muslimska befolkningsgruppen i Centralafrikanska republiken. Situationen i Centralafrikanska republiken försämrades snabbt efter den attack som utfördes av anti-balakastyrkor den 5 december 2013 och där mer än 700 personer dödades.

2.   Nourredine ADAM (alias: a) Nureldine Adam, b) Nourreldine Adam, c) Nourreddine Adam, d) Mahamat Nouradine Adam)

Befattning: a) generaldirektör för ”extraordinära kommittén för försvar av demokratiska landvinningar” (Extraordinary Committee for the Defence of Democratic Achievements) b) säkerhetsminister, c) general.

Födelsedatum: a) 1970 b) 1969 c) 1971 d) den 1 januari 1970.

Födelseort: Ndele, Centralafrikanska republiken.

Nationalitet: centralafrikansk. Passnr: D00001184.

Adress: Birao, Centralafrikanska republiken.

Uppförd på FN-förteckningen: den 9 maj 2014.

Övriga upplysningar:

Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/un/5802798

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Nourredine fördes upp på förteckningen den 9 maj 2014 enligt punkt 36 i resolution 2134 (2014) för ”deltagande i eller tillhandahållande av stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken”.

Ytterligare information:

Noureddine är en av de ursprungliga ledarna för Séléka. Han har identifierats som både general och ordförande för en väpnad rebellgrupp inom Séléka, Central PJCC, tidigare kallad Konventet av patrioter för rättvisa och fred (också känd under förkortningen CPJP). Noureddine ledde tidigare en ”fundamentalistisk” utbrytargrupp från Konventet av patrioter för rättvisa och fred (CPJP/F) och var då under offensiver i det tidigare upproret i Centralafrikanska republiken mellan början av december 2012 och mars 2013 militär samordnare för f.d. Séléka. Utan Noureddines hjälp och nära förbindelser med tchadiska specialstyrkor skulle Séléka troligtvis inte ha kunna överta makten från den tidigare presidenten för Centralafrikanska republiken, François Bozize.

Efter Catherine Samba-Panzas utnämning till interimspresident den 20 januari 2014 har han varit en central figur bakom f.d. Sélékas taktiska tillbakadragande i Sibut, som ett led i hans plan att skapa en muslimsk bas i norra delen av landet. Han har tydligt uppmanat sina styrkor att inte hörsamma föreläggandena från övergångsregeringen och de militära ledarna i det Afrikaledda internationella stöduppdraget i Centralafrikanska republiken (Misca). Noureddine leder aktivt f.d. Séléka, de tidigare styrkor inom Séléka som enligt uppgift upplöstes av Djotodia i september 2013, och leder operationer mot kristna områden, och fortsätter att ge betydande stöd och ledning till f.d. Séléka som verkar i Centralafrikanska republiken.

Nourredine Adam fördes även upp på förteckningen den 9 maj 2014 enligt punkt 37 b i resolution 2134 (2014) för ”deltagande i planeringen, ledningen eller utförandet av handlingar som kränker internationell människorättslagstiftning eller internationell humanitär rätt, beroende på vad som är tillämpligt”.

Efter det att Séléka tog över kontrollen av Bangui den 24 mars 2013 utnämndes Nourredine Adam till säkerhetsminister, och därefter till generaldirektör för ”extraordinära kommittén för försvar av demokratiska landvinningar” (Comité extraordinaire de défense des acquis démocratiques – CEDAD, en nu inte längre aktiv underrättelsetjänst i Centralafrikanska republiken). Nourredine Adam använde CEDAD som sin personliga politiska polis, och denna låg bakom många fall av godtyckliga gripanden, tortyr och summariska avrättningar. Dessutom var han en av de viktigaste personerna bakom den blodiga operationen i Boy Rabe. I augusti 2013 stormade Sélékastyrkor Boy Rabe, ett område i Centralafrikanska republiken som anses vara ett fäste för anhängare till Bozize och hans etniska grupp. Under förevändning att de sökte efter vapengömmor dödade Sélékatrupper enligt uppgift ett stort antal civila och ägnade sig åt omfattande plundring. När dessa räder spreds till andra områden tog sig tusentals personer som bodde där till den internationella flygplatsen, som ansågs vara en säker plats eftersom där fanns franska trupper, och tog över landningsbanan.

Nourredine fördes även upp på förteckningen den 9 maj 2014 enligt punkt 37 d i resolution 2134 (2014) för ”tillhandahållande av stöd till väpnade grupper eller kriminella nätverk genom olagligt utnyttjande av naturresurser”.

I början av 2013 spelade Nourredine en viktig roll inom det nätverk som finansierar f.d. Séléka. Han reste till Saudiarabien, Qatar och Förenade Arabemiraten för att samla in pengar till det tidigare upproret. Han ingick också i en tchadisk liga som smugglar diamanter mellan Centralafrikanska republiken och Tchad.

4.   Alfred YEKATOM (alias: a) Alfred Yekatom Saragba, b) Alfred Ekatom, c) Alfred Saragba, d) Colonel Rombhot, e) Colonel Rambo, f) Colonel Rambot, g) Colonel Rombot, h) Colonel Romboh)

Befattning: Chief Corporal i Centralafrikanska republikens försvarsmakt (FACA).

Födelsedatum: den 23 juni 1976.

Födelseort: Centralafrikanska republiken.

Nationalitet: Centralafrikanska republiken.

Adress: a) Mbaiki, provinsen Lobaye, Centralafrikanska republiken (tfn + 236 72 15 47 07/+ 236 75 09 43 41) b) Bimbo, provinsen Ombella-Mpoko, Centralafrikanska republiken (tidigare adress).

Uppförd på FN-förteckningen: den 20 augusti 2015.

Övriga upplysningar:

Har kontrollerat och fört befälet över en stor grupp beväpnade milismän. Faderns namn (adoptivfar) är Ekatom Saragba (stavas även Yekatom Saragba). Bror till Yves Saragba, som är befälhavare över anti-balakastyrkor i Batalimo, provinsen Lobaye, och före detta soldat i Centralafrikanska republikens försvarsmakt. Fysisk beskrivning: ögonfärg: svart; hårfärg: skallig; hudfärg: svart; längd: 170 cm; vikt:100 kg. Foto är tillgängligt för införande i INTERPOL-UN Security Council Special Notice. Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/un/5891143

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Alfred Yekatom fördes upp på förteckningen den 20 augusti 2015 i enlighet med punkt 11 i resolution 2196 (2015) för att ha ”deltagit i eller tillhandahållit stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken, inklusive handlingar som utgör ett hot mot eller en överträdelse av övergångsavtal, eller som hotar eller förhindrar den politiska övergångsprocessen, inbegripet en övergång till fria och rättvisa demokratiska val, eller som främjar våld”.

Ytterligare information:

Alfred Yekatom, även känd som Colonel Rombhot, är milisledare för en falang inom anti-balakarörelsen som går under namnet anti-Balaka from the South. Han har innehaft graden Chief Corporal i Forces Armées Centrafricaines (FACA – Centralafrikanska republikens försvarsmakt).

Yekatom har varit delaktig i och stött handlingar som undergräver freden, stabiliteten och säkerheten i Centralafrikanska republiken, inklusive handlingar som utgör ett hot mot övergångsavtal, och som hotar den politiska övergångsprocessen. Yekatom har kontrollerat och fört befälet över en stor grupp beväpnade milismän med närvaro i området PK9 i Bangui, och i städerna Bimbo (provinsen Ombella-Mpoko), Cekia, Pissa och Mbaïki (huvudstad i provinsen Lobaye), och har upprättat sitt högkvarter i ett skogsbrukskoncessionsområde i Batalimo.

Yekatom har haft direkt kontroll över ett dussin vägspärrar bemannade med i genomsnitt tio arméuniformsklädda milismän beväpnade bl.a. med militära automatkarbiner – från den viktigaste bron mellan Bimbo och Bangui till Mbaïki (provinsen Lobaye) och från Pissa till Batalimo (intill gränsen till Republiken Kongo) – vilka uppburit otillåtna skatter från personbilar och motorcyklar, minibussar och lastbilar som exporterat skogsbruksresurser till Kamerun och Tchad samt från fartyg som trafikerar Oubanguifloden. Yekatom har setts personligen uppbära en del av dessa otillåtna skatter. Yekatom och hans milis uppges också ha dödat civila.

5.   Habib SOUSSOU (alias: Soussou Abib)

Befattning: a) Samordnare för anti-balakastyrkor i provinsen Lobaye, b) Corporal i Centralafrikanska republikens försvarsmakt (FACA).

Födelsedatum: den 13 mars 1980.

Födelseort: Boda, Centralafrikanska republiken.

Nationalitet: Centralafrikanska republiken.

Adress: Boda, Centralafrikanska republiken (tfn +236 72 19 86 28).

Uppförd på FN-förteckningen: den 20 augusti 2015.

Övriga upplysningar:

Utnämnd till zone commander (COMZONE) över Boda den 11 april 2014 och för hela provinsen Lobaye den 28 juni 2014. Under hans befäl har riktat dödande, sammandrabbningar och attacker mot humanitära organisationer och biståndsarbetare fortsatt att äga rum. Fysisk beskrivning: ögonfärg: brun; hårfärg: svart; längd: 160 cm; vikt: 60 kg. Foto är tillgängligt för införande i INTERPOL-UN Security Council Special Notice. Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/un/5891199

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Habib Soussou fördes upp på förteckningen den 20 augusti 2015 enligt punkterna 11 och 12 b och e i resolution 2196 (2015) för att han ”deltagit i eller tillhandahållit stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken, inklusive handlingar som utgör ett hot mot eller en överträdelse av övergångsavtal, eller som hotar eller förhindrar den politiska övergångsprocessen, inbegripet en övergång till fria och rättvisa demokratiska val, eller som främjar våld”, för att han ”deltagit i planeringen, ledningen eller utförandet av handlingar som kränker internationell människorättslagstiftning eller internationell humanitär rätt, beroende på vad som är tillämpligt, eller som innebär en kränkning av eller ett brott mot de mänskliga rättigheterna, i Centralafrikanska republiken, inklusive handlingar som inbegriper sexuellt våld, angrepp mot civila, etniskt eller religiöst motiverade attacker, attacker riktade mot skolor och sjukhus samt bortförande och tvångsförflyttning” samt för att han ”hindrat leveranser av humanitärt bistånd till Centralafrikanska republiken, eller tillgång till eller utdelning av humanitärt bistånd i Centralafrikanska republiken”.

Ytterligare information:

Habib Soussou utnämndes till anti-balakastyrkornas zone commander (COMZONE) över Boda den 11 april 2014, och han har hävdat att han därför var ansvarig för säkerhetsläget i denna sous-préfecture. Den 28 juni 2014 utnämnde den allmänna samordnaren för anti-balakastyrkorna, Patrice Edouard Ngaïssona, Habib Soussou till provinssamordnare för staden Boda sedan den 11 april 2014 och för hela provinsen Lobaye från och med den 28 juni 2014. Riktat dödande, sammandrabbningar och attacker av anti-balakastyrkor i Boda mot humanitära organisationer och hjälparbetare har förekommit på veckobasis i områden där Soussou är anti-balakastyrkornas befälhavare eller samordnare. Soussous och anti-balakastyrkorna i dessa områden har också angripit och hotat att angripa civila.

6.   Oumar YOUNOUS ABDOULAY (alias: a) Oumar Younous, b) Omar Younous, c) Oumar Sodiam, d) Oumar Younous M'Betibangui)

Befattning: F.d. general inom Séléka.

Födelsedatum: den 2 april 1970.

Nationalitet: Sudan, diplomatpass nr D 00000898, utfärdat den 11 april 2013 (giltigt till den 10 april 2018).

Adress: a) Bria, Centralafrikanska republiken (tfn +236 75507560) b) Birao, Centralafrikanska republiken c) Tullus, södra Darfur, Sudan (tidigare adress).

Uppförd på FN-förteckningen: den 20 augusti 2015.

Övriga upplysningar:

Är diamantsmugglare och trestjärnig general inom Séléka och Centralafrikanska republikens f.d. interimspresident Michel Djotodias nära förtrogne. Fysisk beskrivning: hårfärg: svart; längd: 180 cm; tillhör den etniska gruppen Fulani. Foto är tillgängligt för införande i INTERPOL-UN Security Council Special Notice. Uppges ha avlidit den 11 oktober 2015. Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/un/5903116

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Oumar Younous fördes upp på förteckningen den 20 augusti 2015 i enlighet med punkterna 11 och 12 d i resolution 2196 (2015) för att han ”deltagit i eller tillhandahållit stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken, inklusive handlingar som utgör ett hot mot eller en överträdelse av övergångsavtal, eller som hotar eller förhindrar den politiska övergångsprocessen, inbegripet en övergång till fria och rättvisa demokratiska val, eller som främjar våld” och för att han ”tillhandahållit stöd till väpnade grupper eller kriminella nätverk genom olagligt utnyttjande av eller handel med naturresurser, inbegripet diamanter, guld, vilda djur och växter och produkter av vilda djur och växter, i Centralafrikanska republiken”.

Ytterligare information:

Oumar Younous har som general inom f.d. Séléka och diamantsmugglare stött en väpnad grupp genom olagligt utnyttjande av och handel med naturresurser, bland annat diamanter, i Centralafrikanska republiken.

I oktober 2008 anslöt sig Oumar Younous – en f.d. chaufför för diamanthandlarhuset SODIAM – till rebellgruppen Mouvement des Libérateurs Centrafricains pour la Justice (MLCJ). I december 2013 identifierades Oumar Younous som trestjärnig general inom Séléka och interimspresident Michel Djotodias nära förtrogne.

Younous deltar i handeln med diamanter från Bria och Sam Ouandja till Sudan. Källor har uppgett att Oumar Younous har varit delaktig i insamlandet av diamantpaket som gömts i Bria och transporten av dem till Sudan för försäljning.

7.   Haroun GAYE (alias: a) Haroun Geye, b) Aroun Gaye, c) Aroun Geye)

Befattning: Rapportör för den politiska samordningen för Front Populaire pour la Renaissance de Centrafrique (FPRC).

Födelsedatum: a) den 30 januari 1968 b) den 30 januari 1969.

Passnr: Centralafrikanska republiken nummer O00065772 (bokstaven O följd av 3 nollor), upphör att gälla den 30 december 2019.

Adress: Bangui, Centralafrikanska republiken.

Uppförd på FN-förteckningen: den 17 december 2015.

Övriga upplysningar:

Gaye är ledare för Front Populaire pour la Renaissance de Centrafrique (FPRC) (inte uppförd på förteckningen), en marginaliserad väpnad grupp inom f.d. Séléka i Bangui. Han är också ledare för den så kallade Defense Committee i PK5-området i Bangui (även känd som PK5 Resistance eller Texas) (inte uppförd på förteckningen) som utpressar invånare på pengar och hotar och använder fysiskt våld. Gaye utnämndes den 2 november 2014 av Nourredine Adam (CFi.002) till rapportör för den politiska samordningen för FPRC. Den 9 maj 2014 uppfördes Adam på sanktionsförteckningen av säkerhetsrådskommittén inrättad i enlighet med resolution 2127 (2013) om Centralafrikanska republiken. Foto är tillgängligt för införande i INTERPOL-UN Security Council Special Notice. Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/un/5915753

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Haroun Gaye fördes upp på förteckningen den 17 december 2015 i enlighet med punkterna 11 och 12 b och f i resolution 2196 (2015) för ”deltagande i eller tillhandahållande av stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken”; ”deltagande i planeringen, ledningen eller utförandet av handlingar som kränker internationell människorättslagstiftning eller internationell humanitär rätt, beroende på vad som är tillämpligt, eller som innebär en kränkning av eller ett brott mot de mänskliga rättigheterna, i Centralafrikanska republiken, inklusive handlingar som inbegriper sexuellt våld, angrepp mot civila, etniskt eller religiöst motiverade attacker, attacker riktade mot skolor och sjukhus samt bortförande och tvångsförflyttning”; och ”deltagande i planeringen, ledningen, sponsringen eller utförandet av attacker mot FN:s uppdrag eller internationell säkerhetsnärvaro, inklusive Minusca, Europeiska unionens uppdrag och de franska insatser som stöder dessa”.

Ytterligare information:

Haroun Gaye har sedan början av 2014 varit en av ledarna för en väpnad grupp verksam i området PK5 i Bangui. Företrädare för det civila samhället i PK5-området har uppgett att Gaye och hans väpnade grupp underblåser konflikten i Bangui, motsätter sig försoning och hindrar befolkningsförflyttningar till och från tredje distriktet i Bangui. Den 11 maj 2015 blockerade Gaye och 300 demonstranter tillträdet till det nationella övergångsrådet för att avbryta den sista dagen av forumet i Bangui. Gaye rapporteras ha samarbetat med anti-balakatjänstemän för att samordna detta.

Den 26 juni 2015 störde Gaye och en liten grupp anhängare öppnandet av en sammankomst för väljarregistrering i området PK5 i Bangui, vilket ledde till att sammankomsten måste inställas.

Minusca försökte arrestera Gaye den 2 augusti 2015, i enlighet med bestämmelserna i punkt 32 f i i säkerhetsrådets resolution 2217 (2015). Gaye, som enligt uppgift hade informerats om arresteringsförsöket i förväg, hade samlat tungt beväpnade anhängare kring sig. Gayes styrkor öppnade eld mot Minuscas gemensamma insatsstyrka. I en sju timmar lång eldstrid använde Gayes män skjutvapen, granatgevär och handgranater mot Minuscas trupper och dödade en fredsbevarare och skadade åtta. Gaye var inblandad i att uppmuntra våldsamma protester och sammandrabbningar i slutet av september 2015 i vad som verkar ha varit ett kuppförsök för att störta övergångsregeringen. Kuppförsöket leddes sannolikt av före detta president Bozizes anhängare i en bekvämlighetsallians med Gaye och andra ledare inom FPRC. Gaye verkar ha haft som målsättning att skapa en kretsgång av vedergällningsangrepp som skulle hota de kommande valen. Gaye ansvarade för samordningen med marginaliserade delar av anti-balaka.

Den 1 oktober 2015 ägde ett möte rum i PK5-området mellan Gaye och Eugène Barret Ngaïkosset, en medlem av en marginaliserad anti-balakagrupp, i syfte att planera en gemensam attack mot Bangui lördagen den 3 oktober. Gayes grupp hindrade människor från att lämna PK5-området för att stärka gruppidentiteten hos den muslimska befolkningen och på så sätt förvärra spänningarna mellan folkgrupperna och förhindra försoning. Den 26 oktober 2015 avbröt Gaye och hans grupp ett möte mellan ärkebiskopen i Bangui och imamen vid den centrala moskén i Bangui samt hotade delegationen, som var tvungen att dra sig tillbaka från den centrala moskén och fly från PK5-området.

8.   Eugène BARRET NGAÏKOSSET (alias: a) Eugene Ngaikosset, b) Eugene Ngaikoisset, c) Eugene Ngakosset, d) Eugene Barret Ngaikosse, e) Eugene Ngaikouesset, f) ”The Butcher of Paoua”, g) Ngakosset)

Befattning: a) f.d. kapten, Centralafrikanska republikens presidentgarde b) f.d. kapten, Centralafrikanska republikens sjöstridskrafter.

Nationellt id-nummer: Militärt id-nummer 911-10-77 vid Centralafrikanska republikens försvarsmakt.

Adress: a) Bangui, Centralafrikanska republiken.

Uppförd på FN-förteckningen: den 17 december 2015.

Övriga upplysningar:

Kapten Eugène Barret Ngaïkosset är en före detta medlem av den tidigare presidenten François Bozizés garde och har samröre med anti-Balakarörelsen. Han rymde från fängelset den 17 maj 2015 efter att ha blivit utlämnad från Brazzaville och skapade en egen anti-Balakafaktion med f.d. kombattanter från centralafrikanska försvarsmakten.

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Eugène Barret Ngaïkosset fördes upp på förteckningen den 17 december 2015 enligt punkterna 11 och 12 b och f i resolution 2196 (2015) för ”deltagande i eller tillhandahållande av stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken”; ”deltagande i planeringen, ledningen eller utförandet av handlingar som kränker internationell människorättslagstiftning eller internationell humanitär rätt, beroende på vad som är tillämpligt, eller som innebär en kränkning av eller ett brott mot de mänskliga rättigheterna, i Centralafrikanska republiken, inklusive handlingar som inbegriper sexuellt våld, angrepp mot civila, etniskt eller religiöst motiverade attacker, attacker riktade mot skolor och sjukhus samt bortförande och tvångsförflyttning”; och ”deltagande i planeringen, ledningen, sponsringen eller utförandet av attacker mot FN:s uppdrag eller internationell säkerhetsnärvaro, inklusive Minusca, Europeiska unionens uppdrag och de franska insatser som stöder dessa”.

Ytterligare information:

Ngaïkosset är en av de främsta förövarna av det våld som utbröt i Bangui i slutet av september 2015. Ngaïkosset och andra anti-Balakagrupper arbetade tillsammans med marginaliserade medlemmar av f.d. Séléka i ett försök att destabilisera Centralafrikanska republikens övergångsregering. Natten mellan den 27 och 28 september 2015, gjorde Ngaïkosset m.fl. ett misslyckat försök att storma gendarmerilägret ”Izamo” i syfte att stjäla vapen och ammunition. Den 28 september omringade gruppen de kontor som används av Centralafrikanska republikens nationella radio.

Den 1 oktober 2015 ägde ett möte rum i PK5-området mellan Ngaïkosset och Haroun Gaye, ledare för Front populaire pour la Renaissance de Centrafrique (FPRC), i syfte att planera en gemensam attack mot Bangui lördagen den 3 oktober.

Den 8 oktober 2015 tillkännagav Centralafrikanska republikens justitieminister planer på att inleda utredningar om Ngaïkosset och andra personer med avseende på deras roll i våldet i september 2015 i Bangui. Ngaikosset och andra namngavs såsom delaktiga i ”avskyvärt beteende som utgör en överträdelse mot den inre säkerheten, sammansvärjning, uppvigling till inbördeskrig, civil olydnad, hat och medhjälp”. De rättsliga myndigheterna i Centralafrikanska republiken uppmanades att inleda en undersökning för att hitta och gripa förövarna och deras medbrottslingar.

Den 11 oktober 2015 tros Ngaïkosset ha begärt att anti-Balakamilisgrupper under hans ledning skulle utföra kidnappningar, med särskild inriktning på franska medborgare, men även Centralafrikanska politiker och FN-tjänstemän, med syftet att tvinga fram den tillfälliga presidenten Catherine Samba-Panzas avgång.

9.   Joseph KONY (alias: a) Kony, b) Joseph Rao Kony, c) Josef Kony, d) Le Messie sanglant)

Befattning: Befälhavare för Herrens motståndsarmé (Lord's Resistance Army).

Födelsedatum: a) 1959, b) 1960, c) 1961, d) 1963, e) den 18 september 1964, f) 1965, g) augusti 1961, h) juli 1961, i) den 1 januari 1961, j) april 1963.

Födelseort: a) byn Palaro, Palaro församling, Omorodistriktet, Guluområdet, Uganda, b) Odek, Omoro, Gulu, Uganda, c) Atyak, Uganda.

Nationalitet: Ugandiskt pass.

Adress: a) Vakaga, Centralafrikanska republiken, b) Haute-Kotto, Centralafrikanska republiken, c) Basse-Kotto, Centralafrikanska republiken, d) Haut-Mbomou, Centralafrikanska republiken, e) Mbomou, Centralafrikanska republiken, f) Haut-Uolo, Demokratiska republiken Kongo, g) Bas-Uolo, Demokratiska republiken Kongo, h) (Känd adress: Kafia Kingi (territorium på gränsen mellan Sudan och Sydsudan vars slutliga status ännu inte fastställts). Enligt uppgift har 500 medlemmar ur Herrens motståndsarmé sedan januari 2015 varit föremål för utvisningar.)

Uppförd på FN-förteckningen: den 7 mars 2016.

Övriga upplysningar:

Kony är grundare till Herrens motståndsarmé (CFe.002). Under hans ledarskap har Herrens motståndsarmé utfört bortförande av, mord på och stympning av tusentals civila runt om i Centralafrika. Herrens motståndsarmé har gjort sig skyldig till kidnappningar, tvångsförflyttningar, begått sexuella övergrepp mot och mördat hundratals människor runt om i Centralafrikanska republiken, samt plundrat och förstört civil egendom. Faderns namn är Luizi Obol. Moderns namn är Nora Obol. Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/un/5932340

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Joseph Kony fördes upp på förteckningen den 7 mars 2016 i enlighet med punkterna 12 och 13 b, c och d i resolution 2262 (2016) för ”deltagande i eller tillhandahållande av stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken”, ”deltagande i planeringen, ledningen eller utförandet av handlingar som kränker internationell människorättslagstiftning eller internationell humanitär rätt, beroende på vad som är tillämpligt, eller som innebär en kränkning av eller ett brott mot de mänskliga rättigheterna, i Centralafrikanska republiken, inklusive handlingar som inbegriper sexuellt våld, angrepp mot civila, etniskt eller religiöst motiverade attacker, attacker riktade mot skolor och sjukhus samt bortförande och tvångsförflyttning”; ”värvning eller användning av barn i väpnade konflikter i Centralafrikanska republiken i strid mot tillämplig internationell rätt” och ”tillhandahållande av stöd till väpnade grupper eller kriminella nätverk genom olagligt utnyttjande av eller handel med naturresurser, inbegripet diamanter, guld och produkter av vilda djur och växter, i eller från Centralafrikanska republiken”.

Ytterligare information:

Kony grundade Herrens motståndsarmé och har beskrivits som gruppens grundare, religiösa ledare, ordförande och överbefälhavare. Herrens motståndsarmé, som först framträdde i Uganda på 1980-talet, deltog i bortföranden, dödande och stympning av tusentals civila i hela centrala Afrika. På grund av det tilltagande militära trycket beordrade Kony Herrens motståndsarmé att lämna Uganda 2005–2006. Sedan dess har Herrens motståndsarmé opererat i Demokratiska republiken Kongo, Centralafrikanska republiken, Sydsudan och, enligt uppgift, Sudan.

Som ledare för Herrens motståndsarmé planerar och genomför Kony Herrens motståndsarmés strategi, vilket inbegriper tills vidare gällande order om anfall mot civilbefolkningar och om brutal behandling av dem. Sedan december 2013 har Herrens motståndsarmé under Joseph Konys ledning kidnappat, tvångsförflyttat, begått sexuella övergrepp mot och dödat hundratals människor i hela Centralafrikanska republiken samt förstört civil egendom. Med styrkorna koncentrerade i östra Centralafrikanska republiken och enligt uppgift i Kafia Kingi, ett område på gränsen till Sudan och Sydsudan vars status ännu inte fastställts men som kontrolleras militärt av Sudan, attackerar Herrens motståndsarmé byar för att komma åt livsmedel och förråd. De stridande lägger sig i bakhåll för att angripa säkerhetsstyrkor och stjäl deras utrustning när de besvarar attackerna från Herrens motståndsarmé. Stridande från Herrens motståndsarmé inriktar sig även på byar utan någon militär närvaro. Herrens motståndsarmé har även intensifierat anfallen mot platser där diamant- och guldbrytning bedrivs.

Internationella brottmålsdomstolen har utfärdat en arresteringsorder mot Kony. Internationella brottmålsdomstolen har åtalat honom för tolv brott mot mänskligheten, inklusive mord, slaveri, sexuellt slaveri, våldtäkt, omänskliga handlingar som orsakar allvarliga kroppsskador och lidande samt 21 fall av krigsförbrytelser, inbegripet mord, grym behandling av civila, avsiktliga angrepp mot civilbefolkning, plundring, uppmuntran till våldtäkt och rekrytering av barn som är yngre än 15 år genom bortförande.

Kony har utfärdat en tills vidare gällande order till rebellstyrkorna att plundra den hantverksmässiga gruvsektorn i Centralafrikanska republiken på diamanter och guld. En del av dessa mineraler transporteras sedan enligt uppgift av Konys grupp till Sudan eller blir föremål för handel med den lokala civilbefolkningen och medlemmar av f.d. Séléka.

Kony har även instruerat sina stridande att bedriva tjuvjakt på elefanter i Garambanationalparken i Demokratiska republiken Kongo, varifrån elefantbetar enligt uppgift transporteras genom östra Centralafrikanska republiken till Sudan, där höga företrädare för Herrens motståndsarmé enligt uppgift säljer dessa och bedriver handel med sudanesiska handelsmän och lokala tjänstemän. Handeln med elfenben utgör en betydande inkomstkälla för Konys grupp. Enligt uppgift har 500 medlemmar ur Herrens motståndsarmé utvisats från Sudan sedan januari 2015.

10.   Ali KONY (alias: a) Ali Lalobo, b) Ali Mohammad Labolo, c) Ali Mohammed, d) Ali Mohammed Lalobo, e) Ali Mohammed Kony, f) Ali Mohammed Labola, g) Ali Mohammed Salongo, h) Ali Bashir Lalobo, i) Ali Lalobo Bashir, j) Otim Kapere, k) ”Bashir”, l) ”Caesar”, m) ”One-P”, n) ”1-P”)

Befattning: Ställföreträdande chef för Herrens motståndsarmé.

Födelsedatum: a) 1994 b) 1993 c) 1995 d) 1992.

Adress: Kafia Kingi (territorium på gränsen till Sudan och Sydsudan vars slutliga status ännu inte fastställts).

Uppförd på FN-förteckningen: den 23 augusti 2016.

Övriga upplysningar:

Ali Kony är ställföreträdande chef för Herrens motståndsarmé, en enhet som förts upp på förteckningen, och son till ledaren för Herrens motståndsarmé Joseph Kony, en person som förts upp på förteckningen. Ali ingår i ledningen för Herrens motståndsarmé sedan 2010. Han ingår i en grupp högre officerare inom Herrens motståndarmé som är baserade tillsammans med Joseph Kony. Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/un/5971056

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Ali Kony fördes upp på förteckningen den 23 augusti 2016 enligt punkterna 12 och 13 d och g i resolution 2262 (2016) för ”att han deltar i eller tillhandahåller stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken”, för att han ”tillhandahåller stöd till väpnade grupper eller kriminella nätverk genom olagligt utnyttjande av eller handel med naturresurser, inbegripet diamanter, guld, vilda djur och växter och produkter av vilda djur och växter i eller från Centralafrikanska republiken”, och för att han ”är ledare för en enhet som förts upp på förteckningen av kommittén enligt punkt 36 eller 37 i resolution 2134 (2014) eller resolution 2262 (2016) eller har tillhandahållit stöd till eller har agerat för eller som ombud för eller på uppdrag av en person eller enhet som förts upp på förteckningen av kommittén enligt punkt 36 eller 37 i resolution 2134 (2014) eller resolution 2262 (2016), eller en enhet som ägs eller kontrolleras av en sådan person eller enhet som förts upp på förteckningen”.

Ali Kony ses som en möjlig efterträdare till Joseph Kony som ledare för Herrens motståndsarmé. Ali deltar i allt högre grad i Herrens motståndsarmés operativa planering och ses som en kanal för kontakt med Joseph Kony. Ali är dessutom underrättelseofficer i Herrens motståndsarmé och för befäl över upp till tio underställda personer.

Ali och hans bror Salim Kony har båda varit ansvariga för att verkställa disciplinära åtgärder i Herrens motståndsarmé. Båda bröderna har konstaterats ingå i den inre ledarskapskrets kring Joseph Kony som är ansvarig för att verkställa Konys order. De har båda fattat disciplinära beslut att straffa eller döda medlemmar i Herrens motståndsarmé som inte har följt dess regler. På order av Joseph Kony deltar Salim och Ali i smuggling av elfenben från Garamba National Park i norra Demokratiska republiken Kongo till den omtvistade regionen Kafia Kingi för försäljning eller handel med lokala köpmän.

Ali Kony är ansvarig för förhandlingar om priserna på elfenben och byteshandel med elfenben med köpmännen. Ali träffar köpmännen en eller två gånger i månaden för att förhandla om priset på elfenben från Herrens motståndsarmé i US-dollar eller sudanesiska pund eller för att bedriva handel avseende vapen, ammunition och livsmedel. Joseph Kony har beordrat Ali att använda de största betarna till inköp av antipersonella minor som ska omge Konys läger. I juli 2014 övervakade Ali Kony den operation då 52 bitar av elfenben transporterades för leverans till Joseph Kony och slutlig försäljning.

I april 2015 lämnade Salim Kafia Kingi för att hämta en sändning med betar. I maj deltog Salim i transporten av 20 elfenbensstycken från Demokratiska republiken Kongo till Kafia Kingi. Ungefär samtidigt träffade Ali köpmännen för att köpa förnödenheter och planera ett kommande möte för fler transaktioner och för att komma överens om köpevillkor på Herrens motståndsarmés vägnar när det gäller vad som bedöms vara det elfenben som Salim eskorterade.

11.   Salim KONY (alias: a) Salim Saleh Kony, b) Salim Saleh, c) Salim Ogaro, d) Okolu Salim, e) Salim Saleh Obol Ogaro, f) Simon Salim Obol)

Befattning: Ställföreträdande chef, Herrens motståndsarmé.

Födelsedatum: a) 1992 b) 1991 c) 1993.

Adress: a) Kafia Kingi (territorium på gränsen till Sudan och Sydsudan vars slutliga status ännu inte fastställts) b) Centralafrikanska republiken.

Uppförd på FN-förteckningen: den 23 augusti 2016.

Övriga upplysningar:

Salim Kony är ställföreträdande chef för Herrens motståndsarmé, som är en enhet som är uppförd på förteckningen, samt son till dennas ledare Joseph Kony, som är en person som är uppförd på förteckningen. Salim ingår i ledningen för Herrens motståndsarmé sedan 2010. Han ingår i en grupp högre officerare inom Herrens motståndarmé som är baserade tillsammans med Joseph Kony. Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/un/5971058

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Salim Kony fördes upp på förteckningen den 23 augusti 2016 enligt punkterna 12 och 13 d och g i resolution 2262 (2016) för ”att han deltar i eller tillhandahåller stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken”, för att han ”tillhandahåller stöd till väpnade grupper eller kriminella nätverk genom olagligt utnyttjande av eller handel med naturresurser, inbegripet diamanter, guld, vilda djur och växter och produkter av vilda djur och växter i eller från Centralafrikanska republiken”, och för att han ”är ledare för en enhet som förts upp på förteckningen av kommittén enligt punkt 36 eller 37 i resolution 2134 (2014) eller resolution 2262 (2016) eller har tillhandahållit stöd till eller har agerat för eller som ombud för eller på uppdrag av en person eller enhet som förts upp på förteckningen av kommittén enligt punkt 36 eller 37 i resolution 2134 (2014) eller resolution 2262 (2016), eller en enhet som ägs eller kontrolleras av en sådan person eller enhet som förts upp på förteckningen”.

Salim Kony är överbefälhavare vid Herrens motståndarmés fälthögkvarter och har sedan unga år planerat arméns attacker och defensiva åtgårder tillsammans med Joseph Kony. Tidigare ledde Salim den grupp som ansvarar för Joseph Konys säkerhet. På senare tid har Joseph Kony låtit Salim ta hand om motståndsarméns ekonomiska och logistiska nätverk.

Salim och hans bror Ali Kony har båda varit ansvariga för att upprätthålla disciplinen inom Herrens motståndsarmé. Båda bröderna har konstaterats ingå i den inre ledarskapskrets kring Joseph Kony som är ansvarig för att verkställa Joseph Konys order. De har båda fattat disciplinära beslut att straffa eller döda medlemmar i Herrens motståndsarmé som inte har följt dess regler. Salim uppges ha dödat medlemmar i Herrens motståndarmé som har haft för avsikt att hoppa av och har rapporterat om gruppers och medlemmars förehavanden till Joseph Kony.

På order av Joseph Kony deltar Salim och Ali i den olagliga handeln med elfenben från Garamba National Park i norra Demokratiska republiken Kongo via Centralafrikanska republiken till den omstridda regionen Kafia Kingi för försäljning till eller handel med lokala köpmän.

Salim beger sig ofta till gränsen med Centralafrikanska republiken med ett dussintal stridande för att möta och eskortera andra grupper inom Herrens motståndsarmé som transporterar elfenben norrut från Garamba. I april 2015 lämnade Salim Kafia Kingi för att hämta en sändning med betar. I maj deltog Salim i transporten av 20 elfenbensstycken från Demokratiska republiken Kongo till Kafia Kingi.

Tidigare i juni 2014 gick Salim in i Demokratiska republiken Kongo med en grupp stridande från Herrens motståndarmé för att bedriva tjuvskytte på elefanter i Garamba. Joseph Kony har även gett Salim i uppdrag att eskortera två befälhavare inom Herrens motståndarmé till Garamba för att ta fram gömmor med elfenben som gömts undan där flera år tidigare. I juli 2014 sammanstrålade Salim med en annan grupp från Herrens motståndsarmé för att transportera sammanlagt 52 elfenbensstycken till Kafia Kingi. Salim ansvarade för redovisningen av elfenbenet inför Joseph Kony samt för att informera grupper inom Herrens motståndarmé om transaktionerna med elfenben.

B.   Enheter

1.   BUREAU D'ACHAT DE DIAMANT EN CENTRAFRIQUE/KARDIAM (alias: a) BADICA/KRDIAM, b) KARDIAM)

Adress: a) BP 333 Bangui, Centralafrikanska republiken (tfn + 32 32 31 05 21, fax + 32 32 33 18 39, e-post: kardiam.bvba@skynet.be: webbplats: www.groupeabdoulkarim.com) b) Antwerpen, Belgien.

Uppförd på FN-förteckningen: den 20 augusti 2015.

Övriga upplysningar:

Leds sedan den 12 december 1986 av Abdoul-Karim Dan-Azoumi, och sedan den 1 januari 2005 av Aboubakar Mahamat. Filialer inbegriper MINAiR, och SOFIA TP (Douala, Kamerun). Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/une/5891200

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Bureau d'achat de Diamant en Centrafrique/KARDIAM fördes upp på förteckningen den 20 augusti 2015 i enlighet med punkt 12 d i resolution 2196 (2015) för att den ”tillhandahållit stöd till väpnade grupper eller kriminella nätverk genom olagligt utnyttjande av eller handel med naturresurser, inbegripet diamanter, guld, vilda djur och växter och produkter av vilda djur och växter, i Centralafrikanska republiken”.

Ytterligare information:

BADICA/KARDIAM har gett stöd till väpnade grupper i Centralafrikanska republiken, dvs. f.d. Séléka och anti-balakastyrkor, genom olagligt utnyttjande av och handel med naturresurser, inbegripet diamanter och guld.

Bureau d'Achat de Diamant en Centrafrique (BADICA) fortsatte under 2014 att köpa diamanter från Bria och Sam-Ouandja (provinsen Haute Kotto) i östra delen av Centralafrikanska republiken, där f.d. Sélékastyrkor beskattar luftfartyg som transporterar diamanter och erhåller säkerhetsbetalningar från diamantsamlare. Flera av BADICAs leverantörer i Bria och Sam-Ouandja har nära kopplingar till f.d. befälhavare inom Séléka.

I maj 2014 beslagtog belgiska myndigheter två diamantpaket som sänts till BADICAs representation i Antwerpen, som är officiellt registrerad i Belgien under namnet KARDIAM. Diamantexperter bedömde att de beslagtagna diamanterna med stor sannolikhet härrör från Centralafrikanska republiken och att de uppvisar kännetecken som är typiska för Sam-Ouandja och Bria samt Nola (provinsen Sangha Mbaéré), i landets sydvästra del.

Handlare som köpt diamanter som smugglats från Centralafrikanska republiken till utländska marknader, inbegripet från landets västra del, har på BADICAs vägnar varit verksamma i Kamerun.

I maj 2014 exporterade BADICA även guld som producerats i Yaloké (Ombella-Mpoko), där småskaliga guldgruvor hamnade under Sélékas kontroll till och med början av februari 2014, då anti-balakagrupper tog över.

2.   HERRENS MOTSTÅNDSARMÉ (LORD'S RESISTANCE ARMY (alias: a) LRA, b) Lord's Resistance Movement (LRM), c) Lord's Resistance Movement/Army (LRM/A)

Adress: a) Vakaga, Centralafrikanska republiken, b) Haute-Kotto, Centralafrikanska republiken, c) Basse-Kotto, Centralafrikanska republiken, d) Haut-Mbomou, Centralafrikanska republiken, e) Mbomou, Centralafrikanska republiken, f) Haut-Uolo, Demokratiska republiken Kongo, g) Bas-Uolo, Demokratiska republiken Kongo, h) (Uppgiven adress: Kafia Kingi (territorium på gränsen mellan Sudan och Sydsudan vars slutliga status ännu inte fastställts). Enligt uppgift har 500 medlemmar ur Herrens motståndsarmé sedan januari 2015 varit föremål för utvisningar.

Uppförd på FN-förteckningen: den 7 mars 2016.

Övriga upplysningar:

Uppstod i norra Uganda under 1980-talet. Har varit inblandad i bortförande av, mord på och stympning av tusentals civila i Centralafrika, inbegripet hundratals i Centralafrikanska republiken. Ledare är Joseph Kony. Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/une/5932344

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Herrens motståndsarmé fördes upp på förteckningen den 7 mars 2016 i enlighet med punkterna 12 och 13 b, c och d i resolution 2262 (2016) för ”deltagande i eller tillhandahållande av stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken”, ”deltagande i planeringen, ledningen eller utförandet av handlingar som kränker internationell människorättslagstiftning eller internationell humanitär rätt, beroende på vad som är tillämpligt, eller som innebär en kränkning av eller ett brott mot de mänskliga rättigheterna, i Centralafrikanska republiken, inklusive handlingar som inbegriper sexuellt våld, angrepp mot civila, etniskt eller religiöst motiverade attacker, attacker riktade mot skolor och sjukhus samt bortförande och tvångsförflyttning”, ”värvning eller användning av barn i väpnade konflikter i Centralafrikanska republiken i strid mot tillämplig internationell rätt” och ”tillhandahållande av stöd till väpnade grupper eller kriminella nätverk genom olagligt utnyttjande av eller handel med naturresurser, inbegripet diamanter, guld och produkter av vilda djur och växter, i eller från Centralafrikanska republiken”.

Ytterligare information:

Herrens motståndsarmé uppstod i norra Uganda under 1980-talet och har varit inblandad i bortförande av, mord på och stympning av tusentals civila runt om i Centralafrika. Alltmer militärt pressad beordrade ledaren för Herrens motståndsarmé, Joseph Kony, ett tillbakadragande från Uganda under 2005 och 2006. Sedan dess har Herrens motståndsarmé opererat i Demokratiska republiken Kongo, Centralafrikanska republiken, Sydsudan och, enligt uppgift, Sudan.

Sedan december 2013 har Herrens motståndsarmé kidnappat, tvångsförflyttat, begått sexuella våldshandlingar mot och mördat hundratals människor runt om i Centralafrikanska republiken, samt plundrat och förstört civil egendom. Med styrkorna koncentrerade i östra Centralafrikanska republiken och enligt uppgift i Kafia Kingi, ett område på gränsen till Sudan och Sydsudan vars status ännu inte fastställts men som kontrolleras militärt av Sudan, attackerar Herrens motståndsarmé byar för att komma åt livsmedel och förråd. De stridande lägger sig i bakhåll för att angripa säkerhetsstyrkor och stjäl deras utrustning när de besvarar attackerna från Herrens motståndsarmé. Stridande från Herrens motståndsarmé inriktar sig även på byar utan någon militär närvaro. Herrens motståndsarmé har även intensifierat anfallen mot platser där diamant- och guldbrytning bedrivs.

Herrens motståndsarmé åtföljs ofta av fångar som tvingas arbeta som bärare, kockar och sexslavar. Herrens motståndsarmé brukar könsrelaterat våld, inbegripet våldtäkter mot kvinnor och unga flickor.

I december 2013 förde Herrens motståndsarmé bort ett dussintal människor i Haute-Kotto. Herrens motståndsarmé uppges ha varit inblandad i bortförandet av hundratals civila i Centralafrikanska republiken sedan början av 2014.

Stridande från Herrens motståndsarmé anföll vid flera tillfällen i början av 2014 Obo i prefekturen Haut-Mbomou i östra Centralafrikanska republiken.

Herrens motståndsarmé fortsatte att genomföra attacker i Obo och andra platser i sydöstra Centralafrikanska republiken mellan maj och juli 2014, inbegripet uppenbart samordnade attacker och bortföranden i prefekturen Mbomou i början av juni.

Herrens motståndsarmé har åtminstone sedan 2014 varit inblandad i tjuvjakt av elefanter och olaglig handel med elefantprodukter i vinstsyfte. Herrens motståndsarmé uppges smuggla elfenben från Garamba National Park i norra Demokratiska republiken Kongo till Darfur i utbyte mot vapen och förnödenheter. Herrens motståndsarmé uppges frakta betar från tjuvskjutna elefanter genom Centralafrikanska republiken till Darfur i Sudan för försäljning. Dessutom uppges Kony från och med början av 2014 ha beordrat stridande från Herrens motståndsarmé att plundra diamanter och guld från gruvarbetare i östra Centralafrikanska republiken för transport till Sudan. Enligt uppgift har 500 medlemmar ur Herrens motståndsarmé utvisats från Sudan till och med januari 2015.

I början av februari 2015 förde tungt beväpnade stridande från Herrens motståndsarmé bort civila i Kpangbayanga, Haut-Mbomou och stal livsmedel.

Den 20 april 2015 attackerade Herrens motståndsarmé Ndambissoua i sydöstra Centralafrikanska republiken och förde bort barn, varvid merparten av byborna flydde. Tidigt i juli 2015 anföll Herrens motståndsarmé flera byar i södra Haute-Kotto-prefekturen; attackerna inbegrep plundring, våld mot civila, nedbrännande av hus och kidnappningar.

Sedan januari 2016 har attacker kopplade till Herrens motståndsarmé blivit allt vanligare i Mbomou, Haut-Mbomou och Haute-Kotto, och gruvområdena i Haute-Kotto är särskilt drabbade. Dessa attacker har inbegripit plundring, våld mot civila, förstörelse av egendom och bortföranden. De har lett till tvångsförflyttning av befolkningen, inbegripet ca 700 personer som flytt till Bria.”


30.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/15


RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/907

av den 29 maj 2017

om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EU) nr 36/2012 av den 18 januari 2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien och om upphävande av förordning (EU) nr 442/2011 (1), särskilt artikel 32.1, och

av följande skäl:

(1)

Den 18 januari 2012 antog rådet förordning (EU) nr 36/2012.

(2)

Uppgifterna avseende vissa personer, enheter och organ som är föremål för restriktiva åtgärder enligt bilaga II till förordning (EU) nr 36/2012 bör uppdateras och ändras.

(3)

Bilaga II till förordning (EU) nr 36/2012 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga II till förordning (EU) nr 36/2012 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 maj 2017.

På rådets vägnar

Ordförande

C. CARDONA


(1)  EUT L 16, 19.1.2012, s. 1.


BILAGA

Bilaga II till förordning (EU) nr 36/2012 ska ändras på följande sätt:

1.

I del A (”Personer”) ska uppgifterna avseende de personer som förtecknas nedan ersättas med följande uppgifter:

 

Namn

Identifieringsuppgifter

Skäl

Datum för uppförande

”13.

Munzir (

Image

) (alias Mundhir, Monzer) Jamil Al-Assad (

Image

) (al-Asad)

Födelsedatum: den 1 mars 1961

Födelseort: Kerdaha, provinsen Latakia

Pass nr 86449 och nr 842781

Delaktig i våldet mot civilbefolkningen då han tillhör Shabiha-milisen.

9.5.2011

37.

Brigadgeneral Rafiq (

Image

) (alias Rafeeq) Shahadah (

Image

) (alias Shahada, Shahade, Shahadeh, Chahada, Chahade, Chahadeh, Chahada)

Födelseort: Jablah, provinsen Latakia

Tidigare chef för sektion 293 (inre ärenden) inom Syriens militära underrättelsetjänst i Damaskus. Direkt delaktig i repressiva åtgärder och våld mot civilbefolkningen i Damaskus. Rådgivare till president Bashar al-Asad i strategiska frågor samt för den militära underrättelsetjänsten.

23.8.2011

53.

Adib (

Image

) Mayaleh (

Image

) (alias André Mayard)

Födelsedatum: den 15 maj 1955

Födelseort: Bassir

Tidigare minister för ekonomi och utrikeshandel som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd i juli 2016). Delar som tidigare minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen. Adib Mayaleh var genom sin tidigare befattning som chef för Syriens centralbank också ansvarig för att tillhandahålla ekonomiskt och finansiellt stöd till Syriens regim.

15.5.2012

59.

General Ghassan (

Image

) Belal (

Image

)

 

General och befälhavare över 4:e divisionens reservister. Rådgivare till Mahir al-Asad och samordnare av säkerhetsoperationer. Ansvarig för de repressiva åtgärderna mot civilbefolkningen i Syrien och inblandad i flera överträdelser mot upphörandet av fientligheter i Ghouta.

14.11.2011

66.

Kifah (

Image

) Moulhem (

Image

) (alias Moulhim, Mulhem, Mulhim)

 

Tidigare bataljonschef inom 4:e divisionen. Utnämnd till biträdande chef för den militära underrättelsetjänsten i juli 2015. Ansvarig för de repressiva åtgärderna mot civilbefolkningen i Dayr az-Zawr.

14.11.2011

106.

Dr Wael (

Image

) Nader (

Image

) al-Halqi (

Image

) (alias Al-Halki)

Födelseår: 1964

Födelseort: provinsen Dara

Tidigare premiärminister till och med den 3 juli 2016 och tidigare hälso- och sjukvårdsminister. Delar som tidigare minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

27.2.2012

109.

Imad (

Image

) Mohammad (

Image

) (alias Mohamed, Muhammad, Mohammed) Deeb Khamis (

Image

) (alias Imad Mohammad Dib Khamees)

Födelsedatum: den 1 augusti 1961

Födelseort: nära Damaskus

Premiärminister och f.d. minister för elektricitet. Delar i egenskap av minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

23.3.2012

110.

Omar (

Image

) Ibrahim (

Image

) Ghalawanji (

Image

)

Födelseår: 1954

Födelseort: Tartus

F.d. vice premiärminister för tjänster, f.d. minister för lokal administration till och med den 3 juli 2016. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

23.3.2012

117.

Adnan (

Image

) Hassan (

Image

) Mahmoud (

Image

)

Födelseår: 1966

Födelseort: Tartus

Syriens ambassadör i Iran F.d. informationsminister som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

23.9.2011

157.

Ingenjör Bassam (

Image

) Hanna (

Image

)

 

F.d. minister för vattenresurser, som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

16.10.2012

162.

Dr Mahmoud (

Image

) Ibraheem (

Image

) (alias Ibrahim) Sa'iid (

Image

) (alias Said, Sa'eed, Saeed)

 

F.d. transportminister som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

16.10.2012

166.

Dr Lubana (

Image

) (alias Lubanah) Mushaweh (

Image

) (alias Mshaweh, Mshawweh, Mushawweh)

Födelseår: 1955

Födelseort: Damaskus

F.d. kulturminister som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

16.10.2012

168.

Omran (

Image

) Ahed (

Image

) Al Zu'bi (

Image

) (alias Al Zoubi, Al Zo'bi, Al Zou'bi)

Födelsedatum: den 27 september 1959

Födelseort: Damaskus

F.d. informationsminister som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

16.10.2012

170.

Najm (

Image

) (alias Nejm) Hamad (

Image

) Al Ahmad (

Image

) (alias Al-Ahmed)

 

F.d. justitieminister som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

16.10.2012

171.

Dr Abdul- Salam (

Image

Image

) Al Nayef (

Image

)

 

F.d. hälsovårdsminister som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

16.10.2012

173.

Dr Nazeera (

Image

) (alias Nazira, Nadheera, Nadhira) Farah (

Image

) Sarkees (

Image

) (alias Sarkis)

 

F.d. biträdande minister med ansvar för miljöfrågor, som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

16.10.2012

176.

Abdullah (

Image

) (alias Abdallah) Khaleel (

Image

) (alias Khalil) Hussein (

Image

) (alias Hussain)

 

F.d. biträdande minister, som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

16.10.2012

177.

Jamal (

Image

) Sha'ban (

Image

) (alias Shaaban) Shaheen (

Image

)

 

F.d. biträdande minister, som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

16.10.2012

181.

Suleiman Al Abbas

 

F.d. olje- och mineralresursminister som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för det brutala förtrycket av det syriska folket.

24.6.2014

182.

Kamal Eddin Tu'ma

Födelseår: 1959

F.d. industriminister, som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

24.6.2014

183.

Kinda al-Shammat (alias Shmat)

Födelseår: 1973

F.d. socialminister, som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

24.6.2014

184.

Hassan Hijazi

Födelseår: 1964

F.d. arbetsmarknadsminister som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

24.6.2014

185.

Ismael Ismael (alias Ismail Ismail eller Isma'Il Isma'il)

Födelseår: 1955

F.d. finansminister, som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

24.6.2014

186.

Dr Khodr Orfali (alias Khud/Khudr Urfali/Orphaly)

Födelseår: 1956

F.d. minister för ekonomi och utrikeshandel som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

24.6.2014

187.

Samir Izzat Qadi Amin

Födelseår: 1966

F.d. minister för inrikeshandel och konsumentskydd som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

24.6.2014

189.

Dr Malek Ali (alias Malik)

Födelseår: 1956

F.d. minister för högre utbildning, som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

24.6.2014

191.

Dr Hassib Elias Shammas (alias Hasib)

Födelseår: 1957

F.d. biträdande minister, som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

24.6.2014

1.

Houmam Jaza'iri (alias Humam al-Jazaeri, Hammam al-Jazairi)

Födelseår: 1977

F.d. minister för ekonomi och utrikeshandel som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för det brutala förtrycket av det syriska folket.

21.10.2014

2.

Mohamad Amer Mardini (alias Mohammad Amer Mardini)

Födelseår: 1959

Födelseort: Damaskus

F.d. minister för högre utbildning som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd den 27 augusti 2014). Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

21.10.2014

3.

Mohamad Ghazi Jalali (alias Mohammad Ghazi al-Jalali)

Födelseår: 1969

Födelseort: Damaskus

F.d. kommunikations- och teknikminister som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd den 27 augusti 2014). Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

21.10.2014

4.

Kamal Cheikha (alias Kamal al-Sheikha)

Födelseår: 1961

Födelseort: Damaskus

F.d. minister för vattenresurser som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd den 27 augusti 2014). Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

21.10.2014

5.

Hassan Nouri (alias Hassan al-Nouri)

Födelsedatum: den 9 februari 1960

F.d. minister för administrativ utveckling som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd den 27 augusti 2014). Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

21.10.2014

7.

Khalaf Souleymane Abdallah (alias Khalaf Sleiman al-Abdullah)

Födelseår: 1960

Födelseort: Dayr az-Zawr (Deir ez-Zor)

F.d. arbetsmarknadsminister som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd den 27 augusti 2014). Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

21.10.2014

9.

Hassan Safiyeh (alias Hassan Safiye)

Födelseår: 1949

Födelseort: Latakia

F.d. minister för inrikeshandel och konsumentskydd som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd den 27 augusti 2014). Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

21.10.2014

10.

Issam Khalil

Födelseår: 1965

Födelseort: Banias

F.d. kulturminister som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd den 27 augusti 2014). Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

21.10.2014

11.

Mohammad Mouti' Mouayyad (alias Mohammad Muti'a Moayyad)

Födelseår: 1968

Födelseort: Ariha (Idlib)

F.d. biträdande minister som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd den 27 augusti 2014). Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

21.10.2014

12.

Ghazwan Kheir Bek (alias Ghazqan Kheir Bek)

Födelseår: 1961

Födelseort: Latakia

F.d. transportminister som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd den 27 augusti 2014). Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

21.10.2014

217.

Atef Naddaf

Image

Födelseår: 1956

Födelseort: provinsen Damaskus

Minister för högre utbildning.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

218.

Hussein Makhlouf (alias Makhluf)

Image

Födelseår: 1964

Födelseort: Lattakia (Latakia)

F.d. guvernör i provinsen Damaskus

Minister för lokal förvaltning.

Utnämnd i juli 2016.

Kusin till Rami Makhlouf.

14.11.2016

219.

Ali Al-Zafir (alias al-Dafeer)

Image

Födelseår: 1962

Födelseort: Tartus

Kommunikations- och teknikminister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

220.

Ali Ghanem

Image

Födelseår: 1963

Födelseort: Damaskus

Petroleum- och mineralresursminister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

221.

Mohammed (alias Mohamed, Muhammad, Mohammad) Ramez Tourjman (alias Tourjuman) (

Image

)

Födelseår: 1966

Födelseort: Damaskus

Informationsminister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

222.

Mohammed (alias Mohamed, Muhammad, Mohammad) al-Ahmed (alias al-Ahmad)

Image

Födelseår: 1961

Födelseort: Lattakia (Latakia)

Kulturminister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

223.

Ali Hamoud (alias Hammoud)

Image

Födelseår: 1964

Födelseort: Tartus

Transportminister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

224.

Mohammed Zuhair (alias Zahir) Kharboutli

Image

Födelseort: Damaskus

Elektricitetsminister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

225.

Maamoun (alias Ma'moun) Hamdan

Image

Födelseår: 1958

Födelseort: Damaskus

Finansminister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

226.

Nabil al-Hasan (alias al-Hassan)

Image

Födelseår: 1963

Födelseort: Aleppo

Minister för vattenresurser.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

227.

Ahmad al-Hamu (alias al-Hamo)

Image

Födelseår: 1947

Industriminister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

228.

Abdullah al-Gharbi (alias al-Qirbi)

Image

Födelseår: 1962

Födelseort: Damaskus

Minister för inrikeshandel och konsumentskydd.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

229.

Abdullah Abdullah (

Image

)

Födelseår: 1956

Biträdande minister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

230.

Salwa Abdullah

Image

Födelseår: 1953

Födelseort: Quneitra (al-Qunaytira)

Biträdande minister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

231.

Rafe'a Abu Sa'ad (alias Saad)

Image

Födelseår: 1954

Födelseort: Habran village (provinsen al-Suwayda)

Biträdande minister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

232.

Wafiqa Hosni

Image

Födelseår: 1952

Födelseort: Damaskus

Biträdande minister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

233.

Rima Al-Qadiri (alias Al-Kadiri)

Image

Födelseår: 1963

Födelseort: Damaskus

Socialminister (sedan augusti 2015).

14.11.2016

236.

Saji' Darwish (alias Saji Jamil Darwish, Sajee Darwish, Sjaa Darwis) (

Image

)

Födelsedatum: den 11 januari 1957

Grad: generalmajor, syriska arabiska flygvapnet

Har generalmajors grad och är högt uppsatt officer och befälhavare i 22:a divisionen i det syriska arabiska flygvapnet, har varit i tjänst efter maj 2011.

Är verksam inom området för spridning av kemiska vapen och är, i egenskap av högre officer i det syriska arabiska flygvapnet och befälhavare för den 22:a divisionen, ansvarig för användningen av kemiska vapen av luftfartyg som utgår från flygbaser som kontrolleras av den 22:a divisionen, inbegripet vid attacken i Talmenes som enligt den gemensamma utredningsmekanismens rapport utfördes av regimens helikoptrar som utgick från flygbasen i Hama.

21.3.2017”

2.

I del A (”Personer”) ska följande uppgifter avseende de personer som förtecknas nedan införas:

 

Namn

Identifieringsuppgifter

Skäl

Datum för uppförande

”239.

Hisham Mohammad Mamdouh al-Sha'ar

Födelseår: 1958.

Födelseort: Damaskus (Syrien)

Justitieminister. Utnämnd i mars 2017.

30.5.2017

240.

Mohammad Samer Abdelrahman al-Khalil

 

Ekonomi- och utrikeshandelsminister. Utnämnd i mars 2017.

30.5.2017

241.

Salam Mohammad al-Saffaf

Födelseår: 1979.

Minister för förvaltningsutveckling. Utnämnd i mars 2017.

30.5.2017”

3.

I del B (”Enheter”) ska följande uppgift ersätta uppgiften avseende den enhet som förtecknas nedan:

 

Namn

Identifieringsuppgifter

Skäl

Datum för uppförande

”36.

Ebla Petroleum Company alias Ebco

Head Office Mazzeh Villat Ghabia Dar Es Saada 16,

P.O. Box 9120,

Damaskus, Syrien

Tfn +963 116691100

Ett samriskföretag där General Petroleum Corporation (GPC) är intressent. Stöder regimen ekonomiskt.

23.1.2012”


30.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/23


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/908

av den 11 maj 2017

om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Picodon [SUB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Frankrikes ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Picodon”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 (2), ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1143/2009 (3).

(2)

Genom en skrivelse av den 11 mars 2016 anmälde de franska myndigheterna till kommissionen att en övergångsperiod, i enlighet med artikel 15.4 i förordning (EU) nr 1151/2012, fram till den 31 december 2016, hade beviljats två aktörer som är etablerade på franskt territorium och som uppfyller villkoren i den artikeln, genom ett beslut av den 17 februari 2016 om den skyddade ursprungsbeteckningen för ”Picodon”, offentliggjort i Republiken Frankrikes officiella tidning den 26 februari 2016. I samband med det nationella invändningsförfarandet hade två aktörer lämnat invändningar mot tvånget att använda obehandlad mjölk vid tillverkning av ”Picodon” och angett att de inte omedelbart kunnat tillämpa denna bestämmelse samt att de behöver tid för att anpassa sina produktionsverktyg. Dessa aktörer, som för övrigt salufört ”Picodon” enligt gällande lagstiftning och kontinuerligt under minst fem år innan ansökan lämnades in, uppfyller villkoren i artikel 15.4 i förordning (EU) nr 1151/2012. De beviljades därför en övergångsperiod som löpte ut den 31 december 2016. De berörda aktörerna är följande: Fromagerie du Vivarais, Les Pélissons, 07570 Désaignes, och Eurial, rue Henri Barbusse, 26400 Crest.

(3)

Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning  (4) i enlighet med artikel 50.2 a i den förordningen.

(4)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ändring av produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande namnet ”Picodon” (SUB) godkänns.

Artikel 2

Det skydd som medges enligt artikel 1 gäller under den övergångsperiod som Frankrike fastställt genom beslutet av den 17 februari 2016 om skyddad ursprungsbeteckning för ”Picodon”, offentliggjort i Republiken Frankrikes officiella tidning den 26 februari 2016, i enlighet med artikel 15.4 i förordning (EU) nr 1151/2012, för de aktörer som uppfyller villkoren i den artikeln.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 maj 2017.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Phil HOGAN

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 av den 12 juni 1996 om registrering av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar enligt förfarandet i artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 (EGT L 148, 21.6.1996, s. 1).

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 1143/2009 av den 26 november 2009 om godkännande av större ändringar av produktspecifikationen för en skyddad beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Picodon de l'Ardèche ou Picodon de la Drôme [SUB]) (EUT L 312, 27.11.2009, s. 14).

(4)  EUT C 25, 25.1.2017, s. 5.


30.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/25


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/909

av den 11 maj 2017

om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Huile d'olive de Corse/Huile d'olive de Corse – Oliu di Corsica [SUB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Frankrikes ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ”Huile d'olive de Corse”/”Huile d'olive de Corse – Oliu di Corsica”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 148/2007 (2).

(2)

Genom en skrivelse av den 18 februari 2016 anmälde de franska myndigheterna till komissionen att en övergångsperiod, i enlighet med artikel 15.4 i förordning (EU) nr 1151/2012, fram till den 31 december 2025, hade beviljats tolv aktörer som är etablerade på franskt territorium och som uppfyller villkoren i den artikeln, genom ett beslut av den 26 januari 2016 om den skyddade ursprungsbeteckningen för ”Huile d'olive de Corse”/”Huile d'olive de Corse – Oliu di Corsica”, offentliggjort i Republiken Frankrikes officiella tidning den 5 februari 2016. I samband med det nationella invändningsförfarandet har dessa aktörer, som lagligen salufört ”Huile d'olive de Corse”/”Huile d'olive de Corse – Oliu di Corsica” kontinuerligt under minst fem år innan ansökan lämnades in, lämnat invändningar mot avskaffandet av tidsplanen för omställning avseende olivsorter och angett att de behövde tid för att anpassa sammansättningen av odlingen. De berörda aktörerna är följande: EARL de Marquiliani, 20270 Aghione; Arthur Antolini, 11, lotissement Orabona, 20220 Monticello; Dominique Arrighi, 20290 Lucciana; Dominique Bichon, Le Regino, 20226 Speloncato; EARL Casa Rossa, Pianiccia, 20270 Tallone; William Delamare, Domaine de Valle, 20213 Querciolo; Roselyne Hubert, Pietra Macchja, 20279 Ville di Paraso; EARL Domaine de Torraccia, 20137 Lecci; Josette Lucciardi, Domaine de Pianiccione, 20270 Antisanti; Alfred Matt, plaine de Vallecalle, 20217 Saint-Florent; Jean-Luc Mozziconacci, Albaretto, 20240 Ghisonaccia et Jean-Louis Tommasini, 20225 Avapessa.

(3)

Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning  (3) i enlighet med artikel 50.2 a i den förordningen.

(4)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ändring av produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande namnet ”Huile d'olive de Corse”/”Huile d'olive de Corse – Oliu di Corsica” (SUB) godkänns.

Artikel 2

Det skydd som medges enligt artikel 1 gäller under den övergångsperiod som Frankrike fastställt i enlighet med artikel 15.4 i förordning (EU) nr 1151/2012 för de aktörer som uppfyller villkoren i den artikeln.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 maj 2017.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Phil HOGAN

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nro148/2007 av den 15 februari 2007: Registrering av vissa beteckningar i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Geraardsbergse mattentaart (SGB) – Pataca de Galicia eller Patata de Galicia (SGB) – Poniente de Granada (SUB) – Gata-Hurdes (SUB) – Patatas de Prades eller Patates de Prades (SGB) – Mantequilla de Soria (SUB) – Huile d'olive de Nîmes (SUB) – Huile d'olive de Corse eller Huile d'olive de Corse – Oliu di Corsica (SUB) – Clémentine de Corse (SGB) – Agneau de Sisteron (SGB) – Connemara Hill Lamb eller Uain Sléibhe Chonamara (SGB) – Sardegna (SUB) – Carota dell'Altopiano del Fucino (SGB) – Stelvio eller Stilfser (SUB) – Limone Femminello del Gargano (SGB) – Azeitonas de Conserva de Elvas e Campo Maior (SUB) – Chouriça de Carne de Barroso-Montalegre (SGB) – Chouriço de Abóbora de Barroso-Montalegre (SGB) – Sangueira de Barroso-Montalegre (SGB) – Batata de Trás-os-Montes (SGB) – Salpicão de Barroso-Montalegre (SGB) – Alheira de Barroso-Montalegre (SGB) – Cordeiro de Barroso, Anho de Barroso eller Borrego de leite de Barroso (SGB) – Azeite do Alentejo Interior (SUB) – Paio de Beja (SGB) – Linguíça do Baixo Alentejo eller Chouriço de carne do Baixo Alentejo (SGB) – Ekstra deviško oljčno olje Slovenske Istre (SUB)), (EUT L 46, 16.2.2007, s. 14).

(3)  EUT C 9, 12.1.2017, s. 42.


30.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/27


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/910

av den 11 maj 2017

om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Cornish Sardines [SGB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Förenade kungarikets ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Cornish Sardines”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1182/2009 (2).

(2)

Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning  (3) i enlighet med artikel 50.2 a i den förordningen.

(3)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ändring av produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande namnet ”Cornish Sardines” (SGB) godkänns.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 maj 2017.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Phil HOGAN

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 1182/2009 av den 30 november 2009 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Cornish Sardines [SGB]) (EGT L 317, 3.12.2009, s. 32).

(3)  EUT C 19, 20.1.2017, s. 6.


30.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/28


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/911

av den 24 maj 2017

om ändring av förordning (EG) nr 1484/95 vad gäller fastställandet av representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 183 b,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2014 av den 16 april 2014 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 1216/2009 och (EG) nr 614/2009 (2), särskilt artikel 5.6 a, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 (3) fastställs tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import samt representativa priser för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin.

(2)

Det framgår av den regelbundna kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för fastställandet av de representativa priserna för produkterna inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg samt för äggalbumin, att de representativa priserna för import av vissa produkter bör ändras med hänsyn till variationerna i pris efter ursprung.

(3)

Förordning (EG) nr 1484/95 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

Eftersom denna åtgärd bör tillämpas så snart som uppdaterade uppgifter föreligger, bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EG) nr 1484/95 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 maj 2017.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör

Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  EUT L 150, 20.5.2014, s. 1.

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 av den 28 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import och om fastställande av representativa priser för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin samt om upphävande av förordning nr 163/67/EEG (EGT L 145, 29.6.1995, s. 47).


BILAGA

BILAGA I

KN-nummer

Varuslag

Representativt pris

(euro/100 kg)

Säkerhet som avses i artikel 3

(euro/100 kg)

Ursprung (1)

0207 12 10

Plockade och urtagna höns av arten Gallus domesticus (s.k. 70 %-kycklingar), frysta

126,2

0

AR

0207 12 90

Plockade och urtagna höns av arten Gallus domesticus (s.k. 65 %-kycklingar), frysta

120,8

0

AR

151,5

0

BR

0207 14 10

Styckningsdelar av höns av arten Gallus domesticus, benfria, frysta

256,5

13

AR

196,6

32

BR

297,0

1

CL

211,7

27

TH

0207 27 10

Styckningsdelar av kalkon, benfria, frysta

342,0

0

BR

319,5

0

CL

0408 91 80

Torkade ägg utan skal

350,0

0

AR

1602 32 11

Inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade beredningar av höns av arten Gallus domesticus

214,8

22

BR


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ”ZZ” står för ”Annat ursprung”.


30.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/30


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/912

av den 29 maj 2017

om godkännande av preparatet av Lactobacillus plantarum (DSM 29024) som fodertillsats för alla djurarter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (1), särskilt artikel 9.2, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)

En ansökan om godkännande av ett preparat av Lactobacillus plantarum (DSM 29024) har lämnats in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(3)

Ansökan gäller godkännande av preparatet av Lactobacillus plantarum (DSM 29024) som fodertillsats i kategorin ”tekniska tillsatser” för alla djurarter.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) konstaterade i sitt yttrande av den 6 december 2016 (2) att preparatet av Lactobacillus plantarum (DSM 29024) under föreslagna användningsvillkor inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön. Myndigheten drog också slutsatsen att detta preparat kan förbättra produktionen av ensilage som beretts av lättensilerat och relativt svårensilerat material genom bevarande av näringsämnen. Myndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoder för fodertillsatsen i foder som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(5)

Bedömningen av preparatet av Lactobacillus plantarum (DSM 29024) visar att villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003 är uppfyllda. Preparatet bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det preparat i kategorin ”tekniska tillsatser” och den funktionella gruppen ”ensileringstillsatser” som anges i bilagan godkänns som fodertillsats under förutsättning att de villkor som anges i den bilagan uppfylls.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 maj 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

(2)  Efsa Journal, vol.15(2017):1, artikelnr 4675.


BILAGA

Tillsatsens identifieringsnummer

Tillsats

Sammansättning, kemisk formel, beskrivning, analysmetod

Djurart eller djurkategori

Högsta ålder

Lägsta halt

Högsta halt

Övriga bestämmelser

Godkännandet gäller till och med

CFU tillsats/kg färskt material

Tekniska tillsatser: ensileringstillsatser

1k20753

Lactobacillus plantarum

DSM 29024

Tillsatsens sammansättning

Preparat av Lactobacillus plantarum

DSM 29024 som innehåller minst 8 × 1010 CFU/g tillsats.

Beskrivning av den aktiva substansen

Livsdugliga celler av Lactobacillus plantarum DSM 29024

Analysmetod  (1)

Räkning i fodertillsatsen: Utstryk på platta med MRS-agar (de Man, Rogosa och Sharpe) (EN 15787).

Identifiering av fodertillsatsen: Pulsfältsgelelektrofores (PFGE).

Alla djurarter

1.

Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningarna: lagringsvillkor och stabilitet vid värmebehandling.

2.

Lägsta halt av tillsatsen när den inte används i kombination med andra mikroorganismer som ensileringstillsatser: 5 × 107 CFU/kg av lättensilerat och relativt svårensilerat färskt material (2).

3.

För användare av tillsatsen och förblandningarna ska foderföretagare fastställa driftsrutiner och organisatoriska åtgärder för att hantera potentiella risker som kan uppstå vid användning. När dessa risker inte kan elimineras eller minskas till ett minimum genom sådana rutiner och åtgärder ska tillsatsen och förblandningarna användas med personlig skyddsutrustning, inklusive andningsskydd.

19 juni 2027


(1)  Närmare information om analysmetoderna finns på referenslaboratoriets webbplats: https://ec.europa.eu/jrc/en/eurl/feed-additives/evaluation-reports

(2)  Lättensilerat foder: > 3 % lösliga kolhydrater i färskt material. Relativt svårensilerat foder: 1,5–3,0 % lösliga kolhydrater i färskt material. Kommissionens förordning (EG) nr 429/2008 (EUT L 133, 22.5.2008, s. 1).


30.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/33


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/913

av den 29 maj 2017

om godkännande av ett preparat av fumonisinesteras framställt av Komagataella pastoris (DSM 26643) som fodertillsats för alla fågelarter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (1), särskilt artikel 9.2, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)

En ansökan om godkännande av ett preparat av fumonisinesteras framställt av Komagataella pastoris (DSM 26643) lämnades in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(3)

Ansökan gäller godkännande av ett nytt användningsområde för ett preparat av fumonisinesteras framställt av Komagataella pastoris (DSM 26643) som fodertillsats för alla fågelarter i kategorin ”tekniska tillsatser”.

(4)

Den tillsatsen godkändes redan för tio år sedan som fodertillsats för svin genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1115/2014 (2).

(5)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) konstaterade i sitt yttrande av den 18 oktober 2016 (3) att preparatet av fumonisinesteras framställt av Komagataella pastoris (DSM 26643) under föreslagna användningsvillkor inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön. Den konstaterade också att preparatet kan bryta ned fumonisiner i kontaminerat foder för slaktkycklingar, slaktkalkoner och värphöns. Denna slutsats kan extrapoleras till alla fågelarter. Myndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen i foder som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(6)

Bedömningen av preparatet av fumonisinesteras framställt av Komagataella pastoris (DSM 26643) visar att det uppfyller villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003. Preparatet bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det preparat i kategorin ”tekniska tillsatser” och den funktionella gruppen ”ämnen avsedda att minska mykotoxinkontaminationen i foder” som anges i bilagan godkänns som fodertillsats enligt villkoren i den bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 maj 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1115/2014 av den 21 oktober 2014 om godkännande av ett preparat av fumonisinesteras framställt av Komagataella pastoris (DSM 26643) som fodertillsats för svin (EUT L 302, 22.10.2014, s. 51).

(3)  EFSA Journal, vol. 14(2016):11, artikelnr 4617.


BILAGA

Tillsatsens identifieringsnummer

Namn på innehavaren av godkännandet

Tillsats

Sammansättning, kemisk formel, beskrivning, analysmetod

Djurart eller djurkategori

Högsta ålder

Lägsta halt

Högsta halt

Övriga bestämmelser

Godkännandet gäller till och med

Aktivitet/kg helfoder med en vattenhalt på 12 %

Tekniska tillsatser: ämnen avsedda att minska mykotoxinkontaminationen i foder: fumonisiner

1m03

Fumonisinesteras

EC 3.1.1.87

Tillsatsens sammansättning

Preparat av fumonisinesteras framställt av Komagataella pastoris (DSM 26643) som innehåller minst 3 000 U (1)/g.

Beskrivning av den aktiva substansen

Preparat av fumonisinesteras framställt av Komagataella pastoris (DSM 26643).

Analysmetod  (2)

Bestämning av fumonisinesterasaktivitet: Vätskekromatografi med tandem-masspektrometri.

(HPLC-MS/MS). En metod baserad på kvantifiering av den mängd 1,2,3-propantrikarboxylsyra som enzymet frisätter från fumonisin B1 vid pH 8,0 och 30 °C.

Alla fågelarter

15 U

1.

Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningarna: lagringsvillkor och stabilitet vid värmebehandling.

2.

Rekommenderad högsta dos: 300 U/kg helfoder.

3.

Tillsatsen får användas i foder som överensstämmer med Europeiska unionens lagstiftning om främmande ämnen och produkter i djurfoder (3).

4.

För användare av tillsatsen och förblandningarna ska foderföretagare fastställa driftsrutiner och organisatoriska åtgärder för att hantera potentiella risker som kan uppstå vid användning. När dessa risker inte kan elimineras eller minskas till ett minimum genom sådana rutiner och åtgärder ska tillsatsen och förblandningarna användas med personlig skyddsutrustning, inklusive andningsskydd.

19 juni 2027


(1)  1 U motsvarar den enzymaktivitet som frigör 1 μmol 1,2,3-propantrikarboxylsyra per minut från 100 μm fumonisin B1 i 20 mM Tris-Cl buffert (pH 8,0) med 0,1 mg/ml bovint serumalbumin vid 30 °C.

(2)  Närmare information om analysmetoderna finns på webbplatsen för referenslaboratoriet för fodertillsatser: https://ec.europa.eu/jrc/en/eurl/feed-additives/evaluation-reports

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG av den 7 maj 2002 om främmande ämnen och produkter i djurfoder (EGT L 140, 30.5.2002, s. 10).


30.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/36


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/914

av den 29 maj 2017

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 maj 2017.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör

Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

MA

115,8

TR

67,0

ZZ

91,4

0707 00 05

TR

84,9

ZZ

84,9

0709 93 10

TR

129,3

ZZ

129,3

0805 10 22 , 0805 10 24 , 0805 10 28

EG

67,6

MA

55,3

TR

48,9

ZA

99,2

ZZ

67,8

0805 50 10

AR

116,2

TR

123,7

ZA

150,8

ZZ

130,2

0808 10 80

AR

100,8

BR

113,7

CL

128,0

CN

145,5

NZ

152,5

US

110,3

ZA

105,8

ZZ

122,4

0809 29 00

TR

367,5

ZZ

367,5


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.


BESLUT

30.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/38


RÅDETS BESLUT (GUSP) 2017/915

av den 29 maj 2017

om unionens utåtriktade verksamhet till stöd för vapenhandelsfördragets genomförande

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28.1 och 31.1,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Vapenhandelsfördraget antogs av FN:s generalförsamling den 2 april 2013. Vapenhandelsfördraget öppnades sedan för undertecknande den 3 juni 2013 och trädde i kraft den 24 december 2014. Samtliga medlemsstater är parter i vapenhandelsfördraget.

(2)

Syftet med vapenhandelsfördraget är att fastställa högsta möjliga gemensamma internationella normer för att reglera laglig handel med konventionella vapen och att förebygga och utrota olaglig handel med konventionella vapen samt förhindra att dessa avleds. De centrala utmaningarna är fördragets effektiva genomförande av de stater som är parter i det samt dess universella tillämpning, varvid man bör beakta att regleringen av den internationella vapenhandeln definitionsmässigt är en global fråga. För att bidra till hanteringen av dessa utmaningar antog rådet beslut 2013/768/Gusp (1) den 16 december 2013, varvid det utvidgade unionens exportkontrollrelaterade biståndsportfölj med verksamhet som specifikt rör vapenhandelsfördraget.

(3)

Verksamhet enligt beslut 2013/768/Gusp har riktat sig till sexton mottagarländer och har omfattat en lång rad olika områden som är relevanta för inrättandet och utvecklingen av ett nationellt kontrollsystem för vapenöverföring såsom föreskrivs i vapenhandelsfördraget. Man har med framgång inlett ett samarbete med ett antal länder som aldrig tidigare har varit föremål för någon annan exportkontrollrelaterad unionsbiståndsverksamhet, något som visar på vapenhandelsfördragets globala karaktär. Uppföljning bör därför ske av den verksamhet som riktar sig till denna undergrupp av länder för att säkerställa att framstegen fortsätter och för att främja utåtriktad regional verksamhet även från dessa mottagarländer.

(4)

Förutom fortsatt verksamhet riktad till mottagarländer enligt beslut 2013/768/Gusp bör man tillämpa ett efterfrågedrivet tillvägagångssätt, som innebär att biståndsverksamhet kan aktiveras på begäran av länder som har identifierat behov när det gäller vapenhandelsfördragets genomförande. Ett sådant tillvägagångssätt har visat sig vara rättvist och framgångsrikt vid tillhandahållandet av bistånd till länder som genom sina framställningar om EU-bistånd har visat prov på engagemang och egenansvar när det gäller vapenhandelsfördraget. I detta beslut kvarstår därför vissa former av verksamhet som kommer att finnas tillgängliga på begäran.

(5)

Unionsbistånd enligt rådets beslut (Gusp) 2015/2309 (2) riktar sig till ett antal länder i unionens nära östra och södra grannskap. Unionen lämnar även sedan lång tid exportkontrollbistånd för varor med dubbla användningsområden enligt dess instrument som bidrar till stabilitet och fred och stöder på så sätt utvecklingen av de rättsliga ramarna och den institutionella kapaciteten för upprättande och efterlevnad av effektiva exportkontroller avseende varor med dubbla användningsområden. Via instrumentet som bidrar till stabilitet och fred samt rådets gemensamma åtgärd 2006/419/Gusp (3), rådets gemensamma åtgärd 2008/368/Gusp (4) och rådets beslut 2013/391/Gusp (5) stöder unionen även genomförandet av Förenta nationernas (FN) säkerhetsråds resolution 1540 (2004), vilken bemyndigar till effektiv kontroll av överföring av varor med anknytning till massförstörelsevapen.

De kontroller som utvecklats för genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1540 (2004) och inom ramen för unionens biståndsprogram för exportkontroll av varor med dubbla användningsområden bidrar därför i sig till den övergripande kapaciteten att effektivt genomföra vapenhandelsfördraget eftersom lagar, administrativa förfaranden och organ med ansvar för exportkontroll av varor med dubbla användningsområden i många fall överlappar dem som ansvarar för exportkontrollen av konventionella vapen. Det är således mycket viktigt att sörja för nära samordning mellan verksamhet som genomförs inom ramen för exportkontroll av varor med dubbla användningsområden och verksamhet till stöd för vapenhandelsfördragets genomförande.

(6)

Den stora omfattningen på den verksamhet som föreskrivs i detta beslut gör att det behövs två genomförandeorgan, så att arbetsbördan kan fördelas på ett effektivt sätt. Det tyska förbundskontoret för ekonomi och exportkontroll (Bafa) har av rådet och kommissionen utsetts som ansvarigt för genomförandet av tidigare exportkontrollrelaterade projekt. Bafa har därför förvärvat stor kunskap och sakkunskap på området. Expertise France ansvarar för sådana EU-projekt för partnerskap mellan offentliga aktörer som avser varor med dubbla användningsområden och finansieras via instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. Dess funktion i samband med genomförandet av detta beslut kommer att bestå i att bidra till att säkerställa adekvat samordning med projekt som avser varor med dubbla användningsområden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   För att stödja vapenhandelsfördragets effektiva genomförande och universella tillämpning ska unionen genomföra verksamhet med följande mål:

a)

Stöd till ett antal stater i syfte att stärka deras kontrollsystem för vapenöverföring för ett effektivt genomförande av vapenhandelsfördraget.

b)

Ökad medvetenhet om och ökat egenansvar för vapenhandelsfördraget på nationell och regional nivå genom berörda nationella och regionala myndigheter samt intressenter i civilsamhället.

2.   För att uppnå de mål som avses i punkt 1 ska unionen genomföra följande projektverksamhet:

a)

Mottagarländer ska bistås vid upprättande, uppdatering och genomförande, beroende på vad som är lämpligt, av relevanta lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder som syftar till att införa och utveckla ett ändamålsenligt system för vapenöverföringskontroll i linje med vapenhandelsfördragets krav.

b)

Mottagarländernas tjänstemän med ansvar för tillståndsgivning och efterlevnad ska ges bättre expertkunskap och kapacitet, särskilt genom utbyte av bästa praxis, utbildning och tillgång till relevanta informationskällor för att säkerställa adekvat genomförande och tillämpning av vapenöverföringskontroll.

c)

Öppenhet ska främjas inom den internationella vapenhandeln med utgångspunkt i vapenhandelsfördragets öppenhetskrav.

d)

Mottagarländernas och deras grannländers varaktiga tillämpning av vapenhandelsfördraget ska främjas genom att berörda nationella och regionala intressenter involveras, såsom nationella parlament, behöriga regionala organisationer och företrädare för civilsamhället med långsiktigt intresse av att övervaka vapenhandelsfördragets faktiska genomförande.

En detaljerad beskrivning av de projektåtgärder som avses i denna punkt återfinns i bilagan.

Artikel 2

1.   Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den höga representanten) ska ansvara för genomförandet av detta beslut.

2.   Det tekniska genomförandet av de projektåtgärder som avses i artikel 1.2 ska organiseras av Bafa samt Expertise France.

3.   Bafa och Expertise France ska utföra sina uppgifter under den höga representantens ansvar. I detta syfte ska den höga representanten ingå nödvändiga överenskommelser med Bafa och Expertise France.

Artikel 3

1.   Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av den projektverksamhet som avses i artikel 1.2 ska vara 7 178 924,36 EUR. Den totala beräknade budgeten för projektet som helhet ska vara 8 368 151,36 EUR. Den del av den beräknade budgeten som inte omfattas av referensbeloppet ska tillhandahållas genom medfinansiering av Förbundsrepubliken Tysklands regering och Expertise France.

2.   De utgifter som ska finansieras med det referensbelopp som fastställs i punkt 1 ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som är tillämpliga på unionens budget.

3.   Kommissionen ska övervaka att de utgifter som avses i punkt 1 förvaltas korrekt. För detta ändamål ska den ingå nödvändiga finansiella överenskommelser med Bafa och Expertise France. I de finansiella överenskommelserna ska det fastställas att Bafa och Expertise France ska säkerställa att unionens bidrag synliggörs i proportion till dess storlek.

4.   Kommissionen ska sträva efter att ingå de finansiella överenskommelser som avses i punkt 3 så snart som möjligt efter det att detta beslut har trätt i kraft. Den ska underrätta rådet om eventuella svårigheter i samband med detta och om tidpunkten för ingåendet av den finansiella överenskommelsen.

Artikel 4

1.   Den höga representanten ska rapportera till rådet om genomförandet av detta beslut på grundval av regelbundna rapporter utarbetade av genomförandeorganen. Dessa rapporter ska ligga till grund för rådets utvärdering.

2.   Kommissionen ska informera om de finansiella aspekterna av projektverksamhetens genomförande enligt artikel 1.2.

Artikel 5

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Det ska upphöra att gälla 36 månader efter dagen för ingåendet av de finansiella överenskommelserna som avses i artikel 3.3 eller sex månader efter dagen för dess antagande om de finansiella överenskommelserna inte har ingåtts inom den perioden.

Utfärdat i Bryssel den 29 maj 2017.

På rådets vägnar

C. CARDONA

Ordförande


(1)  Rådets beslut 2013/768/Gusp av den 16 december 2013 om EU:s verksamhet till stöd för vapenhandelsfördragets genomförande, inom ramen för den europeiska säkerhetsstrategin (EUT L 341, 18.12.2013, s. 56).

(2)  Rådets beslut (Gusp) 2015/2309 av den 10 december 2015 om främjande av effektiv vapenexportkontroll (EUT L 326, 11.12.2015, s. 56).

(3)  Rådets gemensamma åtgärd 2006/419/Gusp av den 12 juni 2006 till stöd för genomförandet av Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1540 (2004) och inom ramen för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (EUT L 165, 17.6.2006, s. 30).

(4)  Rådets gemensamma åtgärd 2008/368/Gusp av den 14 maj 2008 till stöd för genomförandet av Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1540 (2004) och inom ramen för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (EUT L 127, 15.5.2008, s. 78).

(5)  Rådets beslut 2013/391/Gusp av den 22 juli 2013 till stöd för praktiskt genomförande av Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1540 (2004) när det gäller icke-spridning av massförstörelsevapen och bärare av dessa (EUT L 198, 23.7.2013, s. 40).


BILAGA

1.   Bakgrund och motivering till unionsstödet

Detta beslut bygger vidare på tidigare rådsbeslut till stöd för den FN-process som ledde fram till vapenhandelsfördraget och till stöd för främjandet av vapenfördragets effektiva genomförande och universella tillämpning (1). Fördraget antogs av FN:s generalförsamling den 2 april 2013 och trädde i kraft den 24 december 2014.

Det uttalade målet med fördraget är ”att åstadkomma strängast möjliga gemensamma internationella normer för att reglera eller förbättra regleringen av den internationella handeln med konventionella vapen, och förhindra och eliminera den olagliga handeln med konventionella vapen samt förhindra deras avledning”. Det uttalade syftet är ”att bidra till internationell och regional fred, säkerhet och stabilitet, minska mänskligt lidande och främja samarbete, öppenhet och ansvarsfullt agerande av statsparterna i den internationella handeln med konventionella vapen och därigenom skapa förtroende mellan statsparterna”. Vapenhandelsfördragets mål och syfte stämmer därför överens med unionens övergripande utrikes- och säkerhetspolitiska ambition i enlighet med hur denna fastställs i artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen.

Med anledning av vapenhandelsfördragets antagande 2013 består huvudutmaningar nu i detta fördrags faktiska genomförande och universella tillämpning.

Exportkontrollbistånd och utåtriktad verksamhet har avgörande betydelse när dessa utmaningar ska hanteras, och de bildar därför centrala delar i detta beslut. När det gäller exportkontrollbistånd riktar sig detta beslut till specifika partnerländer och lämnar fältet öppet för ett eventuellt bistånd till nya länder som begär detta.

För de nio specifika partnerländerna (Senegal, Burkina Faso, Ghana, Filippinerna, Georgien, Peru, Jamaica, Colombia, Costa Rica) föreskriver det här beslutet en vidareutveckling av det samarbete som inleddes genom den första fas av stödverksamhet för vapenhandelsfördragets genomförande som finansierades via beslut 2013/768/Gusp.

När det gäller mottagarländernas möjligheter att få det stöd som begärs, bygger det här beslutet på samma beprövade verksamhet som genomförts enligt beslut 2013/768/Gusp:

Riktade biståndsprogram som ska bistå mottagarländerna på ett anpassat och långtgående sätt för att de ska uppfylla vapenhandelsfördragets krav. Biståndet ska utvecklas i enlighet med en färdplan som ska godkännas tillsammans med mottagarländer och som ska ange åtgärdsprioriteringar, sörja för lokalt egenansvar och, där så är relevant, visa på ett engagemang för en ratificering av vapenhandelsfördraget.

Tillfällig biståndsverksamhet som ska rikta sig till andra mottagarländer som har begränsade men mer preciserade behov. Denna tillfälliga biståndsverksamhet ska ge unionen möjlighet att på ett flexibelt och reaktivt sätt hantera framställningar om bistånd.

Med hänvisning till den utmaning som en universell tillämpning av vapenhandelsfördrag innebär innehåller detta beslut slutligen ett inslag av utåtriktad regional verksamhet som bygger på de nio specifika partnerländerna med medverkan av de mest relevanta regionala organisationerna. En annan hävstång till stöd för en universell tillämpning är utåtriktad verksamhet via den årliga konferensen för de stater som är parter i vapenhandelsfördraget.

I beslutet erbjuds därför ett heltäckande urval av biståndsverksamhet och utåtriktad verksamhet som ska bidra till att bemästra utmaningarna i form av effektivt genomförande och universell tillämpning. Det bygger vidare på resultaten och de tillvaratagna erfarenheterna från den tidigare fas som finansierats via beslut 2013/768/Gusp och visar på unionens och dess medlemsstaters fortsatta och helhjärtade stöd till vapenhandelsfördraget.

2.   Övergripande mål

Det centrala syftet med detta beslut är att stödja ett antal stater som ska stärka sina kontrollsystem för vapenöverföring för ett effektivt genomförande av vapenhandelsfördraget och att främja detta fördrags universella tillämpning. Unionens insatser ska särskilt ge

a)

stärkt kapacitet och sakkunskap för kontroll av vapenöverföring i mottagarländerna,

b)

främjande av medvetenheten och egenansvaret hos berörda intressenter, såsom behöriga regionala organisationer, nationella parlament och företrädare för civilsamhället med långsiktigt intresse av att vapenhandelsfördraget faktiskt genomförs,

c)

utåtriktad verksamhet avseende andra länder i syfte att stödja en universell tillämpning och ett effektivt genomförande av vapenhandelsfördraget.

3.   Beskrivning av projektverksamheten

3.1   Att stärka den expertpool som inrättats genom beslut 2013/768/Gusp

3.1.1   Projektmål

Den expertpool som inrättats genom rådets beslut 2013/768/Gusp har tillhandhållit en tydligt angiven, kompetent och tillförlitlig resurs för att på lämpligt sätt stödja biståndverksamheten. I ljuset av gjorda erfarenheter är det nu nödvändigt att poolen tillförs fler experter, mer varierad sakkunskap och andra typer av experter, t.ex. inbegripandet av icke-statliga experter, att främja dessas involvering på längre sikt i mottagarländerna samt att utveckla ett inslag av ”utbilda utbildaren” inom poolen.

3.1.2   Projektbeskrivning

Genomförandeorganen kommer att arbeta för att utvidga expertpoolen och säkerställa en bred geografisk spridning och ett brett spektrum av sakkunskap, i möjligaste mån. De bör särskilt främja deltagande av experter från länder som nyligen med framgång utvecklat nationella kontrollsystem för vapenöverföring, inklusive sådana som utvecklats i samband med att de fått internationellt bistånd. Genomförandeorganen ska med jämna mellanrum rapportera till arbetsgruppen för export av konventionella vapen om poolen, dess sammansättning och dess kapacitet att axla den arbetsbörda som genereras av den verksamhet som föreskrivs i detta beslut. När så krävs kan arbetsgruppen för export av konventionella vapen besluta om korrigerande åtgärder.

Expertpoolens samlade expertis bör omfatta hela räckvidden för det nationella kontrollsystemet för vapenöverföring (särskilt rättsliga frågor, tillståndsgivning, tull/efterlevnad, medvetenhet, lagföring/sanktioner, rapportering/öppenhet).

3.1.2.1   Experter

Genomförandeorganen kommer att säkerställa att experter rekryteras genom en rättvis och öppen process och kommer, när det gäller unionsexperter, att till fullo använda sig av den unionstjänstgöringslista över experter på utåtriktad verksamhet som distribueras och uppdateras av arbetsgruppen för export av konventionella vapen.

3.1.2.2   Expertmöten

Genomförandeorganen kommer under detta besluts giltighetstid att sammankalla fyra tvådagars expertmöten (två möten per genomförandeorgan). Dessa möten syftar särskilt till att

nå en samsyn mellan experter om de utmaningar och insatser som rör stödverksamhet inriktad på vapenhandelsfördragets genomförande,

när så är lämpligt ta fram gemensamt material som ska användas i samband med experternas bistånd (såsom handböcker och riktlinjer) för att säkerställa samstämmiga råd från experterna,

bedöma delmomentet ”utbilda utbildaren” (se 3.1.2.3) och besluta om eventuella ändringar.

Två möten, bland annat det första, bör äga rum i Bryssel. De övriga två mötena kommer att äga rum där genomförandeorganen är etablerade. Upp till 40 experter kommer att bjudas in till varje möte, varvid den geografiska balansen och de behov som delmomentet ”utbilda utbildaren” ger upphov till (se 3.1.2.3) ska beaktas.

3.1.2.3   Delmomentet ”utbilda utbildaren”

Detta delmoment är avsett att fungera som ett stöd i utbildningen av ett antal experter från mottagarländerna så att de själva kan utbilda sina kollegor i ett senare skede. När så är möjligt kommer genomförandeorganen att informera om delmomentet ”utbilda utbildaren” och identifiera framtida utbildare när biståndsverksamheten inleds i mottagarländerna i enlighet med detta beslut. Dessa tjänstemän kommer sedan att registreras i expertpoolen och därefter bjudas in till de expertmöten som avses i punkt 3.1.2.2.

Delmomentet ”utbilda utbildaren” kommer att äga rum under en extra tredje dag direkt efter expertmötena, då framtida utbildare och ett lämpligt antal experter från poolen som leder utbildningen samlas.

Mellan de årliga expertmötena och de tillkommande delmomenten ”utbilda utbildaren” kommer man att uppmuntra kontakter mellan utbildningsexperter och framtida utbildare och vid behov schemalägga ytterligare utbildningstillfällen i mottagningsländerna i anslutning till den planerade biståndsverksamheten (t.ex. en halvdag för en riktad workshop (se punkt 3.2.3.1).

Upp till 15 framtida utbildare kommer att anmälas till varje tillfälle.

Det genomförandeorgan som har ansvar för expertmötet kommer vara ansvarigt för delmomentet ”utbilda utbildaren” i anslutning till mötet.

3.2   Ytterligare bistånd till länder med vilka EU har långsiktigt partnerskap

3.2.1   Länder med vilka EU har långsiktigt partnerskap

Senegal, Burkina Faso, Ghana, Filippinerna, Georgien, Peru, Jamaica, Colombia, Costa Rica.

Arbetet med dessa partnerländer kommer att handhas av följande genomförandorgan:

Bafa: Ghana, Georgien, Peru, Jamaica, Colombia, Costa Rica

Expertise France: Senegal, Burkina Faso, Filippinerna

3.2.2   Projektmål

Beslut 2013/768/Gusp har gjort det möjligt för unionen att inleda samarbete på grundval av en inledande färdplan med de nio partnerländer som avses i 3.2.1. Genomförandet av färdplanen – helt eller partiellt – har i sin tur blottlagt ytterligare utmaningar som behöver hanteras för att man ska kunna gå vidare mot ett mer fullständigt genomförande av vapenhandelsfördraget. Det totala antalet tillgängliga verksamheter kommer därför att anges och fördelas efter behov, intresse och mottagarländernas absorptionsförmåga.

3.2.3   Projektbeskrivning

3.2.3.1   Workshoppar i länderna

Totalt 45 tvådagars workshoppar kommer att anordnas i mottagarländerna för de nio länder med vilka EU har ett långsiktigt partnerskap, som en uppföljning av det arbete som utförts och de resultat som redan uppnåtts inom ramen för beslut 2013/768/Gusp.

3.2.3.2   Studiebesök i medlemsstater

Som ett komplement till den verksamhet som genomförs i mottagarländerna kommer upp till nio tredagars studiebesök vid behöriga myndigheter i medlemsstaterna att erbjudas regerings- och tillsynstjänstemän samt tillståndsgivande tjänstemän i de ovannämnda partnerländerna. Studiebesöket kommer att anordnas av det genomförandeorgan med ansvar för det partnerland som deltar i studiebesöket (se punkt 3.2.1).

På grund av studiebesökens höga utbildningspotential bör de huvudsakligen riktas till framtida utbildare i mottagarländerna, dvs. tjänstemän från mottagarländerna som deltar i delmomentet ”utbilda utbildaren” som avses i punkt 3.1.2.3.

3.3   Utåtriktad regional verksamhet

3.3.1   Projektmål

De fastställda nio mottagarländerna kan spela en givande roll i den utåtriktade regionala verksamheten genom att i högre grad samverka med sina nära grannländer i frågor som rör vapenöverföring och genomförandet av vapenhandelsfördraget. Detta skulle kunna uppmuntra syd–syd-samarbetet på sikt.

Detta beslut ger dem därför möjlighet att, tillsammans eller på egen hand, bjuda in upp till tre grannländer (beroende på kapacitet) till subregionala workshoppar.

3.3.2   Projektbeskrivning

Upp till tolv tvådagars workshoppar kommer att planeras som regional utåtriktad verksamhet. Såvida inget annat överenskommits med värdländerna kommer de att anordnas på följande sätt:

Senegal, Burkina Faso, Ghana: upp till tre workshoppar för upp till tre Ecowasländer, där så är lämpligt i samarbete med Ecowas kommission, enligt ett rullande schema, såvida de tre värdländerna i fråga inte kommit överens om något annat.

Peru, Costa Rica och Colombia: upp till tre workshoppar för upp till tre länder som omfattas av verksamheten i FN:s regionala centrum för fred, nedrustning och utveckling i Latinamerika och Västindien, där så är lämpligt i samarbete med FN:s regionala centrum för fred, nedrustning och utveckling i Latinamerika och Västindien, enligt ett rullande schema, såvida de tre värdländerna i fråga inte kommit överens om något annat.

Filippinerna, Georgien, Jamaica: upp till två workshoppar vardera för upp till tre av deras respektive grannländer. Georgien och Filippinerna står värd för det regionala sekretariatet för kompetenscentrum på det kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära området, vilket kan underlätta synergier med projekt som rör exportkontroll samt kartläggningen av och kontakter med de inbjudna länderna.

Upp till tio tjänstemän per inbjudet grannland kommer att bjudas in.

Expertise France kommer att ha hand om workshoppar som rör Senegal, Burkina Faso, Ghana och Filippinerna, och Bafa dem som rör Peru, Costa Rica, Colombia, Georgien och Jamaica.

3.4   Färdplansbaserade biståndsprogram

3.4.1   Projektmål

Målet med de riktade biståndsprogrammen och deras färdplaner är att stärka mottagarländernas kapacitet att globalt och varaktigt uppfylla vapenhandelsfördragets krav. Färdplanen ska göra det möjligt för det nya mottagarlandet att förutsäga vilket bistånd som planeras och ska beskriva de förväntade förbättringarna i landets överföringskontrollkapacitet. Mottagarländerna kommer att vara länder som ansöker om bistånd efter att detta beslut har antagits.

3.4.2   Projektbeskrivning

Nationella biståndsprogram kommer att inrättas för upp till nio mottagarländer.

De riktade biståndsprogrammen bör utarbetas enligt följande steg:

a)

En framställning om bistånd för att genomföra vapenhandelsfördraget. Denna framställning bör så långt som möjligt motiveras, och i den bör anges vilka specifika områden biståndet är avsett för. I förekommande fall bör det ansökande landet också ange sådant bistånd som tidigare mottagits eller för närvarande mottas från andra biståndsgivare (se även punkt 6 nedan) och informera om sin nationella genomförandestrategi avseende vapenhandelsfördraget.

b)

På grundval av hur välmotiverad framställningen är och på grundval av kriterierna i punkt 4 ska den höga representanten, i samarbete med arbetsgruppen för export av konventionella vapen och med genomförandeorganet, besluta om det ansökande landet är berättigat till bistånd.

c)

Om framställningen om bistånd mottagits positivt ska genomförandeorganet anordna ett bedömningsbesök av experter. Detta bör ske på grundval av nära kontakter mellan genomförandeorganet och det tredjeland som ansöker om bistånd och omfatta några av de mest relevanta experter som ingår i expertpoolen.

Experternas bedömningsbesök kan, där det är möjligt, förberedas genom användning av frågeformulär och insamling av befintlig information; det kommer att inbegripa en inledande bedömning av behoven och prioriteringarna i det land som ansöker om bistånd. Framför allt kommer detta att göra det möjligt att från det land som ansöker om bistånd få uppgifter om vad som krävs för ett effektivt genomförande av vapenhandelsfördraget och att jämföra dessa krav med landets befintliga resurser. Detta inledande bedömningsbesök kommer att samla alla berörda inhemska organ och intressenter, och motiverade och pålitliga lokala partner kommer att identifieras.

d)

På grundval av resultaten från experternas bedömningsbesök ska genomförandeorganet utarbeta en färdplan för biståndet. Vid utarbetandet av denna färdplan ska genomförandeorganet beakta bistånd med anknytning till vapenhandelsfördraget som eventuellt har tillhandahållits av vapenhandelsfördragets frivilliga fond, FN:s fond till stöd för samarbetet för reglering av vapenhandeln eller andra organisationer (se även punkt 6 nedan). Om det land som ansöker om bistånd redan har utarbetat en nationell genomförandestrategi för vapenhandelsfördraget ska genomförandestrategin också säkerställa att färdplanen är förenlig med den nationella genomförandestrategin.

e)

Utkastet till biståndsfärdplan ska översändas till mottagarlandet för godkännande av behörig myndighet. Färdplanen kommer att anpassas till mottagarlandet och fastställa prioriteringarna för biståndet.

f)

Färdplanen kommer att genomföras med deltagande av relevanta experter i expertpoolen och med deltagande av andra intressenter när så är lämpligt. Genomförandeorganet kommer att ha möjlighet att delegera organisationen och/eller genomförandet av bedömningsförfarandet och utarbetandet av biståndsfärdplanen till en eller flera externa experter, när så är lämpligt. Genomförandeorganet kommer att övervaka denna process.

De olika biståndsinstrumenten kommer i synnerhet att omfatta rättslig översyn, utbildningsseminarier och workshoppar, och främja användning av webbaserade verktyg och informationskällor, såsom EU:s webbportal från partner till partner (P2P) och EU:s nyhetsbrev från partner till partner (P2P). Dessa biståndsinstrument ska väljas ut av genomförandeorganet enligt de exakta behov och prioriteringar som fastställts i samband med experternas bedömningsbesök och i enlighet med färdplanen.

3.4.3   Geografisk uppdelning av färdplanerna

Med beaktande av den verksamhet som redan har utförts i enlighet med beslut 2013/768/Gusp och den önskade uppföljningen av verksamheten kommer följande nio färdplaner att genomföras (det ansvariga genomförandeorganet anges inom parentes):

Nord-, Central- och Västafrika: 5 (Expertise France)

Syd- och Östafrika: 1 (Bafa)

Sydostasien: 2 (Bafa)

Mellanöstern och Gulfstaterna samt Centralasien: 1 (Expertise France)

I enlighet med FN:s praxis kommer det i kontrakt som ingås med genomförandeorganen att närmare anges vilka tredjeländer i de ovannämnda geografiska regionerna som har anknytning till genomförandeorganen.

3.5   Ad hoc-biståndsworkshoppar

3.5.1   Projektmål

Målet med ad hoc-biståndsworkshopparna är att stärka mottagarländernas kapacitet för kontroll av vapenöverföring så att de kan uppfylla vapenhandelsfördragets krav på ett målinriktat och relevant sätt. Denna ad hoc-biståndsverksamhet kommer att göra det möjligt för unionen att på ett flexibelt och reaktivt sätt besvara framställningar om bistånd där det anges specifika behov som rör genomförandet av vapenhandelsfördraget. Den kommer att rikta sig till antingen ett enskilt mottagarland eller ett antal mottagarländer med liknande behov.

3.5.2   Projektbeskrivning

Upp till 14 tvådagarsworkshoppar kommer att anordnas för att tillgodose målinriktade framställningar om bistånd och intresseanmälningar i syfte att utveckla ett eller flera specifika områden av ett system för vapenöverföringskontroll.

Dessa workshoppar kommer att tillhandahålla skräddarsytt bistånd och behandla den eller de specifika frågor som det eller de ansökande länderna har tagit upp. Workshopparna kommer att genomföras i mottagarländerna, och sakkunskap kommer att förmedlas av experter som ingår i expertpoolen.

Den höga representanten ska i samråd med arbetsgruppen för export av konventionella vapen besluta om hur framställningarna om bistånd ska besvaras. Den höga representantens bedömning ska särskilt vägledas av kriterierna i punkt 4, framställningens precision och det sätt på vilket man i framställningen anger den eller de frågor som berörs, med beaktande av den geografiska balansen.

3.5.3   Geografisk uppdelning av ad hoc-biståndsworkshopparna

De 14 ad hoc-biståndsworkshopparna kommer att genomföras enligt följande (det ansvariga genomförandeorganet anges inom parentes):

Latinamerika: 3 (Bafa) och 1 (Expertise France)

Afrika: 3 (Expertise France)

Central- och Sydostasien: 2 (Bafa) och 1 (Expertise France)

Östeuropa och Kaukasien: 2 (Bafa)

Gulfstaterna och Mellanöstern: 2 (Expertise France)

I enlighet med FN:s praxis kommer det i kontrakt som ingås med genomförandeorganen att närmare anges vilka tredjeländer i de ovannämnda geografiska regionerna som har anknytning till genomförandeorganen.

3.6   Slutkonferens för länder som omfattas av biståndsverksamhet med avseende på vapenhandelsfördraget

3.6.1   Projektmål

Konferensens mål är att öka medvetenheten och egenansvaret hos berörda intressenter, såsom behöriga regionala organisationer, nationella parlament och företrädare för civilsamhället med långsiktigt intresse av att fördraget genomförs effektivt.

3.6.2   Projektbeskrivning

Projektet kommer att utgöras av en tvådagarskonferens som ska anordnas i nära anslutning till att detta beslutupphör att gälla, och eventuellt i direkt anslutning till ett möte i arbetsgruppen för export av konventionella vapen. Bafa kommer att ansvara för konferensens genomförande. Konferensen kommer att samla berörda företrädare för de nio mottagarländer med vilka EU har ett långsiktigt partnerskap (punkt 3.2.1) samt de länder som omfattas av den verksamhet som avses i punkterna 3.4 och 3.5.

Konferensen ska underlätta utbytet av erfarenheter mellan mottagarländerna och ge information om dessa länders ståndpunkt med avseende på vapenhandelsfördraget och om vapenhandelsfördragets ratificerings- och genomförandestatus och kommer att möjliggöra utbyte av relevant information med företrädare för nationella parlament, regionala organisationer och civilsamhället.

Deltagarna i konferensen bör därför inbegripa

diplomatisk och militär personal/försvarsanställda från mottagarländerna, i synnerhet myndigheter som svarar för nationell politik med avseende på vapenhandelsfördraget,

teknisk och brottsbekämpande personal från mottagarländerna, i synnerhet tjänstemän från tillståndsmyndigheter, tull, och brottsbekämpande organ,

företrädare för nationella, regionala och internationella organisationer som deltar i tillhandahållandet av bistånd samt företrädare för länder som är intresserade av att tillhandahålla eller motta strategiskt bistånd för handelskontroll,

företrädare för berörda icke-statliga organisationer, tankesmedjor, nationella parlament och industrin.

Upp till 80 personer förväntas delta i konferensen. Konferensorten och den slutliga förteckningen över inbjudna länder och organisationer kommer att fastställas av den höga representanten i samråd med arbetsgruppen för export av konventionella vapen och på grundval av ett förslag från genomförandeorganet.

3.7   Evenemang i anslutning till konferenserna för de stater som är parter i vapenhandelsfördraget

3.7.1   Projektmål

De årliga partskonferenserna ger en unik möjlighet till kontakter med berörda tjänstemän och aktörer med ansvar för frågor som rör vapenhandelsfördraget. I anslutning till dessa kommer unionen att finansiera evenemang som särskilt kommer att öka medvetenheten om unionens stödverksamhet för genomförandet, och då även öka medvetenheten hos länder som i ett senare skede kan komma att ansöka om bistånd, samt främja god praxis från i synnerhet mottagarländernas sida.

3.7.2   Projektbeskrivning

Tre evenemang kommer att äga rum under programmets löptid – ett för varje årskonferens för de stater som är parter i vapenhandelsfördaget. Expertise France kommer att ansvara för genomförandet av evenemangen. EU-medlen kan särskilt täcka reseutgifterna för upp till tre experter/tjänstemän från mottagarländerna.

4.   Målgrupp för projektverksamhet som avses i punkterna 3.4 och 3.5

Målgrupp för den projektverksamhet som avses i punkterna 3.4 och 3.5 kan vara stater som ansöker om bistånd i syfte att genomföra vapenhandelsfördraget och som ska väljas ut på grundval av bland annat följande kriterier:

Graden av politiskt och rättsligt åtagande för anslutning till fördraget samt statusen för genomförandet av internationella instrument som rör kontroll av vapenhandel och vapenöverföring och som är tillämpliga på landet i fråga.

Sannolikheten för att biståndsverksamheten ska ge ett gott resultat.

Bedömningen av eventuellt bistånd som redan mottagits eller som planeras inom området för kontroll av varor med dubbla användningsområden och vapenöverföring.

Landets betydelse för den globala vapenhandeln.

Landets betydelse för unionens säkerhetsintressen.

Berättigande till offentligt utvecklingsbistånd.

5.   Genomförandeorgan

Med tanke på den arbetsbörda som genereras av den verksamhet som föreskrivs i detta beslut är det lämpligt att ha två behöriga genomförandeorgan: Bafa and Expertise France. De kommer vid behov att samarbeta med – och/eller eller delegera till – medlemsstaternas exportkontrollorgan, relevanta regionala och internationella organisationer, tankesmedjor, forskningsinstitut och icke-statliga organisationer.

Bafa har av rådet och kommissionen utsetts som ansvarigt för genomförandet av ett antal tidigare exportkontrollrelaterade projekt. Bafa har därför förvärvat stor kunskap och sakkunskap på området. Expertise France ansvarar för EU:s P2P-projekt (partner till partner) som avser varor med dubbla användningsområden och finansieras via instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. Dess funktion i samband med genomförandet av detta beslut kommer att bestå i att bidra till att säkerställa adekvat samordning med projekt som avser varor med dubbla användningsområden. De båda genomförandeorganen kommer därför att tillsammans ha styrkt erfarenhet, kvalifikationer och nödvändiga sakkunskap när det gäller all relevant unionsverksamhet inom vapenexportkontroll, såväl i fråga om varor med dubbla användningsområden som kontroll av vapenexport.

6.   Samordning med övrig relevant biståndsverksamhet

Genomförandeorganen bör också i högsta grad ta hänsyn till vapenhandelsfördragsrelaterad verksamhet som utförs inom ramen för FN:s handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och utrota alla former av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och stödsystemet för handlingsprogrammets genomförande, FN:s säkerhetsråds resolution 1540 (2004), vapenhandelsfördragets frivilliga fond och FN:s fond till stöd för samarbetet för reglering av vapenhandeln samt bilateral biståndsverksamhet. Genomförandeorganen bör vid behov samarbeta med andra biståndsgivare för att säkerställa att det inte förekommer dubbelarbete och att det råder största möjliga samstämmighet och komplementaritet.

Projektet ska också syfta till att bland mottagarländerna öka medvetenheten om de unionsinstrument som kan stödja syd–syd-samarbetet i fråga om exportkontroller. I detta hänseende bör man genom biståndsverksamheten informera om och främja tillgängliga instrument, såsom initiativet inom ramen för EU:s kompetenscentrum på det kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära området och andra av EU:s P2P-program.

7.   Unionens synlighet och tillgången till material om biståndsverksamheten

Material som producerats inom ramen för projektet ska säkerställa unionens synlighet, särskilt genom logon och den grafiska framställningen i handboken om kommunikation och synliggörande av Europeiska unionens yttre åtgärder, inbegripet logon EU P2P export control programme. Unionens delegationer bör medverka i evenemang i tredjeländer i syfte att stärka den politiska uppföljningen och synligheten.

Man kommer att främja EU:s webbportal från partner till partner (P2P) (https://export-control.jrc.ec.europa.eu) i samband med biståndsverksamhet med koppling till vapenhandelsfördraget enligt detta beslut. Genomförandeorganen bör därför i samband med den biståndsverksamhet som de genomför informera om webbportalen och uppmuntra till sökning i och användning av portalens tekniska resurser. Genomförandeorganen bör vid främjandet av webbportalen sörja för unionens synlighet. Man bör vidare främja verksamheten genom EU:s nyhetsbrev från partner till partner (P2P).

8.   Konsekvensbedömning

Konsekvenserna av de verksamheter som anges i detta beslut bör bedömas tekniskt när de har slutförts. På grundval av informationen och rapporterna från genomförandeorganen kommer konsekvensbedömningen att göras av den höga representanten i samarbete med arbetsgruppen för export av konventionella vapen och i förekommande fall unionens delegationer i mottagarländerna samt andra berörda aktörer.

När det gäller länder som har utnyttjat ett riktat biståndsprogram bör man i konsekvensbedömningen särskilt uppmärksamma hur många mottagarländer som har ratificerat vapenhandelsfördraget och utvecklingen av deras kapacitet att kontrollera vapenöverföring. Denna bedömning av mottagarländernas kapacitet att kontrollera vapenöverföring bör särskilt omfatta utarbetandet och utfärdandet av relevanta nationella förordningar, uppfyllandet av skyldigheterna enligt fördraget att rapportera om vapenexport och vapenimport samt bemyndigandet av ett behörigt organ som ansvarar för vapenöverföringskontroll.

9.   Rapportering

Genomförandeorganen kommer att utarbeta regelbundna rapporter, bland annat efter slutförandet av varje verksamhet. Rapporterna bör överlämnas till den höga representanten senast sex veckor efter det att verksamheten i fråga har slutförts.


(1)  Se beslut 2009/1012/Gusp, beslut 2010/336/Gusp, beslut 2012/711/Gusp, beslut 2013/43/Gusp, och beslut 2013/768/Gusp.


30.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/49


RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT (GUSP) 2017/916

av den 29 maj 2017

om genomförande av beslut 2013/798/Gusp om restriktiva åtgärder mot Centralafrikanska republiken

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 31.2,

med beaktande av rådets beslut 2013/798/Gusp av den 23 december 2013 om restriktiva åtgärder mot Centralafrikanska republiken (1), särskilt artikel 2c,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Den 23 december 2013 antog rådet beslut 2013/798/Gusp.

(2)

Den 12 januari 2017 uppdaterade FN:s säkerhetsråds kommitté, inrättad enligt FN:s säkerhetsråds resolution 2127 (2013), uppgifterna rörande tio personer och två enheter som är föremål för restriktiva åtgärder.

(3)

Bilagan till beslut 2013/798/Gusp bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till beslut 2013/798/Gusp ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 29 maj 2017.

På rådets vägnar

Ordförande

C. CARDONA


(1)  EUT L 352, 24.12.2013, s. 51.


BILAGA

Uppgifterna rörande de personer och enheter som förtecknas nedan ska ersättas med följande uppgifter:

”A.   Personer

1.   François Yangouvonda BOZIZÉ (alias: a) Bozize Yangouvonda)

Födelsedatum: den 14 oktober 1946.

Födelseort: Mouila, Gabon.

Nationalitet: centralafrikansk.

Adress: Uganda.

Uppförd på FN-förteckningen: den 9 maj 2014.

Övriga upplysningar: moderns namn är Martine Kofio. Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/un/5802796

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Bozize fördes upp på förteckningen den 9 maj 2014 enligt punkt 36 i resolution 2134 (2014) för ”deltagande i eller tillhandahållande av stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken”.

Ytterligare information:

Tillsammans med sina anhängare uppmuntrade Bozize attacken mot Bangui den 5 december 2013. Han har därefter fortsatt sina försök att genomföra destabiliserande operationer för att hålla spänningarna i landets huvudstad vid liv. Enligt uppgift skapade Bozize milisgruppen inom anti-balaka innan han flydde från Centralafrikanska republiken den 24 mars 2013. I ett meddelande har han uppmanat sin milis att begå grymheter riktade mot den nuvarande regimen och islamisterna. Enligt uppgift har Bozize finansiellt och materiellt understött den milis som försöker destabilisera den pågående övergången och återge honom makten. En stor del av anti-balaka kommer från den centralafrikanska försvarsmakten, som efter statskuppen har skingrats och nu finns på landsbygden, omorganiserad av Bozize. Bozize och hans anhängare kontrollerar över hälften av enheterna inom anti-balaka.

Trupper som är lojala mot Bozize har beväpnats med automatkarbiner, granatkastare och raketgevär och har i allt högre grad deltagit i vedergällningsattacker mot den muslimska befolkningsgruppen i Centralafrikanska republiken. Situationen i Centralafrikanska republiken försämrades snabbt efter den attack som utfördes av anti-balakastyrkor den 5 december 2013 och där mer än 700 personer dödades.

2.   Nourredine ADAM (alias: a) Nureldine Adam, b) Nourreldine Adam, c) Nourreddine Adam, d) Mahamat Nouradine Adam)

Befattning: a) generaldirektör för ”extraordinära kommittén för försvar av demokratiska landvinningar” (Extraordinary Committee for the Defence of Democratic Achievements) b) säkerhetsminister, c) general.

Födelsedatum: a) 1970 b) 1969 c) 1971 d) den 1 januari 1970.

Födelseort: Ndele, Centralafrikanska republiken.

Nationalitet: centralafrikansk. Passnr: D00001184.

Adress: Birao, Centralafrikanska republiken.

Uppförd på FN-förteckningen: den 9 maj 2014.

Övriga upplysningar: Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/un/5802798

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Nourredine fördes upp på förteckningen den 9 maj 2014 enligt punkt 36 i resolution 2134 (2014) för ”deltagande i eller tillhandahållande av stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken”.

Ytterligare information:

Noureddine är en av de ursprungliga ledarna för Séléka. Han har identifierats som både general och ordförande för en väpnad rebellgrupp inom Séléka, Central PJCC, tidigare kallad Konventet av patrioter för rättvisa och fred (också känd under förkortningen CPJP). Noureddine ledde tidigare en ”fundamentalistisk” utbrytargrupp från Konventet av patrioter för rättvisa och fred (CPJP/F) och var då under offensiver i det tidigare upproret i Centralafrikanska republiken mellan början av december 2012 och mars 2013 militär samordnare för f.d. Séléka. Utan Noureddines hjälp och nära förbindelser med tchadiska specialstyrkor skulle Séléka troligtvis inte ha kunna överta makten från den tidigare presidenten för Centralafrikanska republiken, François Bozize.

Efter Catherine Samba-Panzas utnämning till interimspresident den 20 januari 2014 har han varit en central figur bakom f.d. Sélékas taktiska tillbakadragande i Sibut, som ett led i hans plan att skapa en muslimsk bas i norra delen av landet. Han har tydligt uppmanat sina styrkor att inte hörsamma föreläggandena från övergångsregeringen och de militära ledarna i det Afrikaledda internationella stöduppdraget i Centralafrikanska republiken (Misca). Noureddine leder aktivt f.d. Séléka, de tidigare styrkor inom Séléka som enligt uppgift upplöstes av Djotodia i september 2013, och leder operationer mot kristna områden, och fortsätter att ge betydande stöd och ledning till f.d. Séléka som verkar i Centralafrikanska republiken.

Nourredine Adam fördes även upp på förteckningen den 9 maj 2014 enligt punkt 37 b i resolution 2134 (2014) för ”deltagande i planeringen, ledningen eller utförandet av handlingar som kränker internationell människorättslagstiftning eller internationell humanitär rätt, beroende på vad som är tillämpligt”.

Efter det att Séléka tog över kontrollen av Bangui den 24 mars 2013 utnämndes Nourredine Adam till säkerhetsminister, och därefter till generaldirektör för ”extraordinära kommittén för försvar av demokratiska landvinningar” (Comité extraordinaire de défense des acquis démocratiques – CEDAD, en nu inte längre aktiv underrättelsetjänst i Centralafrikanska republiken). Nourredine Adam använde CEDAD som sin personliga politiska polis, och denna låg bakom många fall av godtyckliga gripanden, tortyr och summariska avrättningar. Dessutom var han en av de viktigaste personerna bakom den blodiga operationen i Boy Rabe. I augusti 2013 stormade Sélékastyrkor Boy Rabe, ett område i Centralafrikanska republiken som anses vara ett fäste för anhängare till Bozize och hans etniska grupp. Under förevändning att de sökte efter vapengömmor dödade Sélékatrupper enligt uppgift ett stort antal civila och ägnade sig åt omfattande plundring. När dessa räder spreds till andra områden tog sig tusentals personer som bodde där till den internationella flygplatsen, som ansågs vara en säker plats eftersom där fanns franska trupper, och tog över landningsbanan.

Nourredine fördes även upp på förteckningen den 9 maj 2014 enligt punkt 37 d i resolution 2134 (2014) för ”tillhandahållande av stöd till väpnade grupper eller kriminella nätverk genom olagligt utnyttjande av naturresurser”.

I början av 2013 spelade Nourredine en viktig roll inom det nätverk som finansierar f.d. Séléka. Han reste till Saudiarabien, Qatar och Förenade Arabemiraten för att samla in pengar till det tidigare upproret. Han ingick också i en tchadisk liga som smugglar diamanter mellan Centralafrikanska republiken och Tchad.

4.   Alfred YEKATOM (alias: a) Alfred Yekatom Saragba, b) Alfred Ekatom, c) Alfred Saragba, d) Colonel Rombhot, e) Colonel Rambo, f) Colonel Rambot, g) Colonel Rombot, h) Colonel Romboh)

Befattning: Chief Corporal i Centralafrikanska republikens försvarsmakt (FACA).

Födelsedatum: den 23 juni 1976.

Födelseort: Centralafrikanska republiken.

Nationalitet: Centralafrikanska republiken.

Adress: a) Mbaiki, provinsen Lobaye, Centralafrikanska republiken (tfn + 236 72 15 47 07/ + 236 75 09 43 41) b) Bimbo, provinsen Ombella-Mpoko, Centralafrikanska republiken (tidigare adress).

Uppförd på FN-förteckningen: den 20 augusti 2015.

Övriga upplysningar: Har kontrollerat och fört befälet över en stor grupp beväpnade milismän. Faderns namn (adoptivfar) är Ekatom Saragba (stavas även Yekatom Saragba). Bror till Yves Saragba, som är befälhavare över anti-balakastyrkor i Batalimo, provinsen Lobaye, och före detta soldat i Centralafrikanska republikens försvarsmakt. Fysisk beskrivning: ögonfärg: svart; hårfärg: skallig; hudfärg: svart; längd: 170 cm; vikt:100 kg. Foto finns tillgängligt för införande i INTERPOL-UN Security Council Special Notice. Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/un/5891143

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Alfred Yekatom fördes upp på förteckningen den 20 augusti 2015 i enlighet med punkt 11 i resolution 2196 (2015) för att ha ”deltagit i eller tillhandahållit stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken, inklusive handlingar som utgör ett hot mot eller en överträdelse av övergångsavtal, eller som hotar eller förhindrar den politiska övergångsprocessen, inbegripet en övergång till fria och rättvisa demokratiska val, eller som främjar våld”.

Ytterligare information:

Alfred Yekatom, även känd som Colonel Rombhot, är milisledare för en falang inom anti-balakarörelsen som går under namnet anti-Balaka from the South. Han har innehaft graden Chief Corporal i Forces Armées Centrafricaines (FACA – Centralafrikanska republikens försvarsmakt).

Yekatom har varit delaktig i och stött handlingar som undergräver freden, stabiliteten och säkerheten i Centralafrikanska republiken, inklusive handlingar som utgör ett hot mot övergångsavtal, och som hotar den politiska övergångsprocessen. Yekatom har kontrollerat och fört befälet över en stor grupp beväpnade milismän med närvaro i området PK9 i Bangui, och i städerna Bimbo (provinsen Ombella-Mpoko), Cekia, Pissa och Mbaïki (huvudstad i provinsen Lobaye), och har upprättat sitt högkvarter i ett skogsbrukskoncessionsområde i Batalimo.

Yekatom har haft direkt kontroll över ett dussin vägspärrar bemannade med i genomsnitt tio arméuniformsklädda milismän beväpnade bl.a. med militära automatkarbiner – från den viktigaste bron mellan Bimbo och Bangui till Mbaïki (provinsen Lobaye) och från Pissa till Batalimo (intill gränsen till Republiken Kongo) – vilka uppburit otillåtna skatter från personbilar och motorcyklar, minibussar och lastbilar som exporterat skogsbruksresurser till Kamerun och Tchad samt från fartyg som trafikerar Oubanguifloden. Yekatom har setts personligen uppbära en del av dessa otillåtna skatter. Yekatom och hans milis uppges också ha dödat civila.

5.   Habib SOUSSOU (alias: Soussou Abib)

Befattning: a) Samordnare för anti-balakastyrkor i provinsen Lobaye, b) Corporal i Centralafrikanska republikens försvarsmakt (FACA).

Födelsedatum: den 13 mars 1980.

Födelseort: Boda, Centralafrikanska republiken.

Nationalitet: Centralafrikanska republiken.

Adress: Boda, Centralafrikanska republiken (tfn +236 72 19 86 28).

Uppförd på FN-förteckningen: den 20 augusti 2015.

Övriga upplysningar: Utnämnd till zone commander (COMZONE) över Boda den 11 april 2014 och för hela provinsen Lobaye den 28 juni 2014. Under hans befäl har riktat dödande, sammandrabbningar och attacker mot humanitära organisationer och biståndsarbetare fortsatt att äga rum. Fysisk beskrivning: ögonfärg: brun; hårfärg: svart; längd: 160 cm; vikt: 60 kg. Foto finns tillgängligt för införande i INTERPOL-UN Security Council Special Notice. Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/un/5891199

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Habib Soussou fördes upp på förteckningen den 20 augusti 2015 enligt punkterna 11 och 12 b och e i resolution 2196 (2015) för att han ”deltagit i eller tillhandahållit stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken, inklusive handlingar som utgör ett hot mot eller en överträdelse av övergångsavtal, eller som hotar eller förhindrar den politiska övergångsprocessen, inbegripet en övergång till fria och rättvisa demokratiska val, eller som främjar våld”, för att han ”deltagit i planeringen, ledningen eller utförandet av handlingar som kränker internationell människorättslagstiftning eller internationell humanitär rätt, beroende på vad som är tillämpligt, eller som innebär en kränkning av eller ett brott mot de mänskliga rättigheterna, i Centralafrikanska republiken, inklusive handlingar som inbegriper sexuellt våld, angrepp mot civila, etniskt eller religiöst motiverade attacker, attacker riktade mot skolor och sjukhus samt bortförande och tvångsförflyttning” samt för att han ”hindrat leveranser av humanitärt bistånd till Centralafrikanska republiken, eller tillgång till eller utdelning av humanitärt bistånd i Centralafrikanska republiken”.

Ytterligare information:

Habib Soussou utnämndes till anti-balakastyrkornas zone commander (COMZONE) över Boda den 11 april 2014, och han har hävdat att han därför var ansvarig för säkerhetsläget i denna sous-préfecture. Den 28 juni 2014 utnämnde den allmänna samordnaren för anti-balakastyrkorna, Patrice Edouard Ngaïssona, Habib Soussou till provinssamordnare för staden Boda sedan den 11 april 2014 och för hela provinsen Lobaye från och med den 28 juni 2014. Riktat dödande, sammandrabbningar och attacker av anti-balakastyrkor i Boda mot humanitära organisationer och hjälparbetare har förekommit på veckobasis i områden där Soussou är anti-balakastyrkornas befälhavare eller samordnare. Soussous och anti-balakastyrkorna i dessa områden har också angripit och hotat att angripa civila.

6.   Oumar YOUNOUS ABDOULAY (alias: a) Oumar Younous, b) Omar Younous, c) Oumar Sodiam, d) Oumar Younous M'Betibangui)

Befattning: F.d. general inom Séléka.

Födelsedatum: den 2 april 1970.

Nationalitet: Sudan, diplomatpass nr D 00000898, utfärdat den 11 april 2013 (giltigt till den 10 april 2018).

Adress: a) Bria, Centralafrikanska republiken (tfn +236 75507560) b) Birao, Centralafrikanska republiken c) Tullus, södra Darfur, Sudan (tidigare adress).

Uppförd på FN-förteckningen: den 20 augusti 2015.

Övriga upplysningar: Är diamantsmugglare och trestjärnig general inom Séléka och Centralafrikanska republikens f.d. interimspresident Michel Djotodias nära förtrogne. Fysisk beskrivning: hårfärg: svart; längd: 180 cm; tillhör den etniska gruppen Fulani. Foto finns tillgängligt för införande i INTERPOL-UN Security Council Special Notice. Uppges ha avlidit den 11 oktober 2015. Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/un/5903116

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Oumar Younous fördes upp på förteckningen den 20 augusti 2015 i enlighet med punkterna 11 och 12 d i resolution 2196 (2015) för att han ”deltagit i eller tillhandahållit stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken, inklusive handlingar som utgör ett hot mot eller en överträdelse av övergångsavtal, eller som hotar eller förhindrar den politiska övergångsprocessen, inbegripet en övergång till fria och rättvisa demokratiska val, eller som främjar våld” och för att han ”tillhandahållit stöd till väpnade grupper eller kriminella nätverk genom olagligt utnyttjande av eller handel med naturresurser, inbegripet diamanter, guld, vilda djur och växter och produkter av vilda djur och växter, i Centralafrikanska republiken”.

Ytterligare information:

Oumar Younous har som general inom f.d. Séléka och diamantsmugglare stött en väpnad grupp genom olagligt utnyttjande av och handel med naturresurser, bland annat diamanter, i Centralafrikanska republiken.

I oktober 2008 anslöt sig Oumar Younous – en f.d. chaufför för diamanthandlarhuset SODIAM – till rebellgruppen Mouvement des Libérateurs Centrafricains pour la Justice (MLCJ). I december 2013 identifierades Oumar Younous som trestjärnig general inom Séléka och interimspresident Michel Djotodias nära förtrogne.

Younous deltar i handeln med diamanter från Bria och Sam Ouandja till Sudan. Källor har uppgett att Oumar Younous har varit delaktig i insamlandet av diamantpaket som gömts i Bria och transporten av dem till Sudan för försäljning.

7.   Haroun GAYE (alias: a) Haroun Geye, b) Aroun Gaye, c) Aroun Geye)

Befattning: Rapportör för den politiska samordningen för Front Populaire pour la Renaissance de Centrafrique (FPRC).

Födelsedatum: a) den 30 januari 1968 b) den 30 januari 1969.

Passnr: Centralafrikanska republiken nummer O00065772 (bokstaven O följd av 3 nollor), upphör att gälla den 30 december 2019.

Adress: Bangui, Centralafrikanska republiken.

Uppförd på FN-förteckningen: den 17 december 2015.

Övriga upplysningar: Gaye är ledare för Front Populaire pour la Renaissance de Centrafrique (FPRC) (inte uppförd på förteckningen), en marginaliserad väpnad grupp inom f.d. Séléka i Bangui. Han är också ledare för den så kallade Defense Committee i PK5-området i Bangui (även känd som PK5 Resistance eller Texas) (inte uppförd på förteckningen) som utpressar invånare på pengar och hotar och använder fysiskt våld. Gaye utnämndes den 2 november 2014 av Nourredine Adam (CFi.002) till rapportör för den politiska samordningen för FPRC. Den 9 maj 2014 uppfördes Adam på sanktionsförteckningen av säkerhetsrådskommittén inrättad i enlighet med resolution 2127 (2013) om Centralafrikanska republiken. Foto finns tillgängligt för införande i INTERPOL-UN Security Council Special Notice. Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/un/5915753

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Haroun Gaye fördes upp på förteckningen den 17 december 2015 i enlighet med punkterna 11 och 12 b och f i resolution 2196 (2015) för ”deltagande i eller tillhandahållande av stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken”; ”deltagande i planeringen, ledningen eller utförandet av handlingar som kränker internationell människorättslagstiftning eller internationell humanitär rätt, beroende på vad som är tillämpligt, eller som innebär en kränkning av eller ett brott mot de mänskliga rättigheterna, i Centralafrikanska republiken, inklusive handlingar som inbegriper sexuellt våld, angrepp mot civila, etniskt eller religiöst motiverade attacker, attacker riktade mot skolor och sjukhus samt bortförande och tvångsförflyttning”; och ”deltagande i planeringen, ledningen, sponsringen eller utförandet av attacker mot FN:s uppdrag eller internationell säkerhetsnärvaro, inklusive Minusca, Europeiska unionens uppdrag och de franska insatser som stöder dessa.”

Ytterligare information:

Haroun Gaye har sedan början av 2014 varit en av ledarna för en väpnad grupp verksam i området PK5 i Bangui. Företrädare för det civila samhället i PK5-området har uppgett att Gaye och hans väpnade grupp underblåser konflikten i Bangui, motsätter sig försoning och hindrar befolkningsförflyttningar till och från tredje distriktet i Bangui. Den 11 maj 2015 blockerade Gaye och 300 demonstranter tillträdet till det nationella övergångsrådet för att avbryta den sista dagen av forumet i Bangui. Gaye rapporteras ha samarbetat med anti-balakatjänstemän för att samordna detta.

Den 26 juni 2015 störde Gaye och en liten grupp anhängare öppnandet av en sammankomst för väljarregistrering i området PK5 i Bangui, vilket ledde till att sammankomsten måste inställas.

Minusca försökte arrestera Gaye den 2 augusti 2015, i enlighet med bestämmelserna i punkt 32 f i i säkerhetsrådets resolution 2217 (2015). Gaye, som enligt uppgift hade informerats om arresteringsförsöket i förväg, hade samlat tungt beväpnade anhängare kring sig. Gayes styrkor öppnade eld mot Minuscas gemensamma insatsstyrka. I en sju timmar lång eldstrid använde Gayes män skjutvapen, granatgevär och handgranater mot Minuscas trupper och dödade en fredsbevarare och skadade åtta. Gaye var inblandad i att uppmuntra våldsamma protester och sammandrabbningar i slutet av september 2015 i vad som verkar ha varit ett kuppförsök för att störta övergångsregeringen. Kuppförsöket leddes sannolikt av före detta president Bozizes anhängare i en bekvämlighetsallians med Gaye och andra ledare inom FPRC. Gaye verkar ha haft som målsättning att skapa en kretsgång av vedergällningsangrepp som skulle hota de kommande valen. Gaye ansvarade för samordningen med marginaliserade delar av anti-balaka.

Den 1 oktober 2015 ägde ett möte rum i PK5-området mellan Gaye och Eugène Barret Ngaïkosset, en medlem av en marginaliserad anti-balakagrupp, i syfte att planera en gemensam attack mot Bangui lördagen den 3 oktober. Gayes grupp hindrade människor från att lämna PK5-området för att stärka gruppidentiteten hos den muslimska befolkningen och på så sätt förvärra spänningarna mellan folkgrupperna och förhindra försoning. Den 26 oktober 2015 avbröt Gaye och hans grupp ett möte mellan ärkebiskopen i Bangui och imamen vid den centrala moskén i Bangui samt hotade delegationen, som var tvungen att dra sig tillbaka från den centrala moskén och fly från PK5-området.

8.   Eugène BARRET NGAÏKOSSET (alias: a) Eugene Ngaikosset, b) Eugene Ngaikoisset, c) Eugene Ngakosset, d) Eugene Barret Ngaikosse, e) Eugene Ngaikouesset, f) ”The Butcher of Paoua”, g) Ngakosset)

Befattning: a) f.d. kapten, Centralafrikanska republikens presidentgarde b) f.d. kapten, Centralafrikanska republikens sjöstridskrafter.

Nationellt id-nummer: Militärt id-nummer 911-10-77 vid Centralafrikanska republikens försvarsmakt.

Adress: a) Bangui, Centralafrikanska republiken.

Uppförd på FN-förteckningen: den 17 december 2015.

Övriga upplysningar: Kapten Eugène Barret Ngaïkosset är en före detta medlem av den tidigare presidenten François Bozizés garde och har samröre med anti-Balakarörelsen. Han rymde från fängelset den 17 maj 2015 efter att ha blivit utlämnad från Brazzaville och skapade en egen anti-Balakafaktion med f.d. kombattanter från centralafrikanska försvarsmakten.

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Eugène Barret Ngaïkosset fördes upp på förteckningen den 17 december 2015 enligt punkterna 11 och 12 b och f i resolution 2196 (2015) för ”deltagande i eller tillhandahållande av stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken”; ”deltagande i planeringen, ledningen eller utförandet av handlingar som kränker internationell människorättslagstiftning eller internationell humanitär rätt, beroende på vad som är tillämpligt, eller som innebär en kränkning av eller ett brott mot de mänskliga rättigheterna, i Centralafrikanska republiken, inklusive handlingar som inbegriper sexuellt våld, angrepp mot civila, etniskt eller religiöst motiverade attacker, attacker riktade mot skolor och sjukhus samt bortförande och tvångsförflyttning”; och ”deltagande i planeringen, ledningen, sponsringen eller utförandet av attacker mot FN:s uppdrag eller internationell säkerhetsnärvaro, inklusive Minusca, Europeiska unionens uppdrag och de franska insatser som stöder dessa.”

Ytterligare information:

Ngaïkosset är en av de främsta förövarna av det våld som utbröt i Bangui i slutet av september 2015. Ngaïkosset och andra anti-Balakagrupper arbetade tillsammans med marginaliserade medlemmar av f.d. Séléka i ett försök att destabilisera Centralafrikanska republikens övergångsregering. Natten mellan den 27 och 28 september 2015, gjorde Ngaïkosset m.fl. ett misslyckat försök att storma gendarmerilägret ”Izamo” i syfte att stjäla vapen och ammunition. Den 28 september omringade gruppen de kontor som används av Centralafrikanska republikens nationella radio.

Den 1 oktober 2015 ägde ett möte rum i PK5-området mellan Ngaïkosset och Haroun Gaye, ledare för Front populaire pour la Renaissance de Centrafrique (FPRC), i syfte att planera en gemensam attack mot Bangui lördagen den 3 oktober.

Den 8 oktober 2015 tillkännagav Centralafrikanska republikens justitieminister planer på att inleda utredningar om Ngaïkosset och andra personer med avseende på deras roll i våldet i september 2015 i Bangui. Ngaikosset och andra namngavs såsom delaktiga i ”avskyvärt beteende som utgör en överträdelse mot den inre säkerheten, sammansvärjning, uppvigling till inbördeskrig, civil olydnad, hat och medhjälp.” De rättsliga myndigheterna i Centralafrikanska republiken uppmanades att inleda en undersökning för att hitta och gripa förövarna och deras medbrottslingar.

Den 11 oktober 2015 tros Ngaïkosset ha begärt att anti-Balakamilisgrupper under hans ledning skulle utföra kidnappningar, med särskild inriktning på franska medborgare, men även Centralafrikanska politiker och FN-tjänstemän, med syftet att tvinga fram den tillfälliga presidenten Catherine Samba-Panzas avgång.

9.   Joseph KONY (alias: a) Kony, b) Joseph Rao Kony, c) Josef Kony, d) Le Messie sanglant)

Befattning: Befälhavare för Herrens motståndsarmé (Lord's Resistance Army).

Födelsedatum: a) 1959, b) 1960, c) 1961, d) 1963, e) den 18 september 1964, f) 1965, g) augusti 1961, h) juli 1961, i) den 1 januari 1961, j) april 1963.

Födelseort: a) byn Palaro, Palaro församling, Omorodistriktet, Guluområdet, Uganda, b) Odek, Omoro, Gulu, Uganda, c) Atyak, Uganda.

Nationalitet: Ugandiskt pass.

Adress: a) Vakaga, Centralafrikanska republiken, b) Haute-Kotto, Centralafrikanska republiken, c) Basse-Kotto, Centralafrikanska republiken, d) Haut-Mbomou, Centralafrikanska republiken, e) Mbomou, Centralafrikanska republiken, f) Haut-Uolo, Demokratiska republiken Kongo, g) Bas-Uolo, Demokratiska republiken Kongo, h) (Känd adress: Kafia Kingi (territorium på gränsen mellan Sudan och Sydsudan vars slutliga status ännu inte fastställts). Enligt uppgift har 500 medlemmar ur Herrens motståndsarmé sedan januari 2015 varit föremål för utvisningar.)

Uppförd på FN-förteckningen: den 7 mars 2016.

Övriga upplysningar: Kony är grundare till Herrens motståndsarmé (CFe.002). Under hans ledarskap har Herrens motståndsarmé utfört bortförande av, mord på och stympning av tusentals civila runt om i Centralafrika. Herrens motståndsarmé har gjort sig skyldig till kidnappningar, tvångsförflyttningar, begått sexuella övergrepp mot och mördat hundratals människor runt om i Centralafrikanska republiken, samt plundrat och förstört civil egendom. Faderns namn är Luizi Obol. Moderns namn är Nora Obol.

Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/un/5932340

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Joseph Kony fördes upp på förteckningen den 7 mars 2016 i enlighet med punkterna 12 och 13 b, c och d i resolution 2262 (2016) för ”deltagande i eller tillhandahållande av stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken”, ”deltagande i planeringen, ledningen eller utförandet av handlingar som kränker internationell människorättslagstiftning eller internationell humanitär rätt, beroende på vad som är tillämpligt, eller som innebär en kränkning av eller ett brott mot de mänskliga rättigheterna, i Centralafrikanska republiken, inklusive handlingar som inbegriper sexuellt våld, angrepp mot civila, etniskt eller religiöst motiverade attacker, attacker riktade mot skolor och sjukhus samt bortförande och tvångsförflyttning”; ”värvning eller användning av barn i väpnade konflikter i Centralafrikanska republiken i strid mot tillämplig internationell rätt” och ”tillhandahållande av stöd till väpnade grupper eller kriminella nätverk genom olagligt utnyttjande av eller handel med naturresurser, inbegripet diamanter, guld och produkter av vilda djur och växter, i eller från Centralafrikanska republiken”.

Ytterligare information:

Kony grundade Herrens motståndsarmé och har beskrivits som gruppens grundare, religiösa ledare, ordförande och överbefälhavare. Herrens motståndsarmé, som först framträdde i Uganda på 1980-talet, deltog i bortföranden, dödande och stympning av tusentals civila i hela centrala Afrika. På grund av det tilltagande militära trycket beordrade Kony Herrens motståndsarmé att lämna Uganda 2005–2006. Sedan dess har Herrens motståndsarmé opererat i Demokratiska republiken Kongo, Centralafrikanska republiken, Sydsudan och, enligt uppgift, Sudan.

Som ledare för Herrens motståndsarmé planerar och genomför Kony Herrens motståndsarmés strategi, vilket inbegriper tills vidare gällande order om anfall mot civilbefolkningar och om brutal behandling av dem. Sedan december 2013 har Herrens motståndsarmé under Joseph Konys ledning kidnappat, tvångsförflyttat, begått sexuella övergrepp mot och dödat hundratals människor i hela Centralafrikanska republiken samt förstört civil egendom. Med styrkorna koncentrerade i östra Centralafrikanska republiken och enligt uppgift i Kafia Kingi, ett område på gränsen till Sudan och Sydsudan vars status ännu inte fastställts men som kontrolleras militärt av Sudan, attackerar Herrens motståndsarmé byar för att komma åt livsmedel och förråd. De stridande lägger sig i bakhåll för att angripa säkerhetsstyrkor och stjäl deras utrustning när de besvarar attackerna från Herrens motståndsarmé. Stridande från Herrens motståndsarmé inriktar sig även på byar utan någon militär närvaro. Herrens motståndsarmé har även intensifierat anfallen mot platser där diamant- och guldbrytning bedrivs.

Internationella brottmålsdomstolen har utfärdat en arresteringsorder mot Kony. Internationella brottmålsdomstolen har åtalat honom för tolv brott mot mänskligheten, inklusive mord, slaveri, sexuellt slaveri, våldtäkt, omänskliga handlingar som orsakar allvarliga kroppsskador och lidande samt 21 fall av krigsförbrytelser, inbegripet mord, grym behandling av civila, avsiktliga angrepp mot civilbefolkning, plundring, uppmuntran till våldtäkt och rekrytering av barn som är yngre än 15 år genom bortförande.

Kony har utfärdat en tills vidare gällande order till rebellstyrkorna att plundra den hantverksmässiga gruvsektorn i Centralafrikanska republiken på diamanter och guld. En del av dessa mineraler transporteras sedan enligt uppgift av Konys grupp till Sudan eller blir föremål för handel med den lokala civilbefolkningen och medlemmar av f.d. Séléka.

Kony har även instruerat sina stridande att bedriva tjuvjakt på elefanter i Garambanationalparken i Demokratiska republiken Kongo, varifrån elefantbetar enligt uppgift transporteras genom östra Centralafrikanska republiken till Sudan, där höga företrädare för Herrens motståndsarmé enligt uppgift säljer dessa och bedriver handel med sudanesiska handelsmän och lokala tjänstemän. Handeln med elfenben utgör en betydande inkomstkälla för Konys grupp. Enligt uppgift har 500 medlemmar ur Herrens motståndsarmé utvisats från Sudan sedan januari 2015.

10.   Ali KONY (alias: a) Ali Lalobo, b) Ali Mohammad Labolo, c) Ali Mohammed, d) Ali Mohammed Lalobo, e) Ali Mohammed Kony, f) Ali Mohammed Labola, g) Ali Mohammed Salongo, h) Ali Bashir Lalobo, i) Ali Lalobo Bashir, j) Otim Kapere, k) ”Bashir”, l) ”Caesar”, m) ”One-P”, n) ”1-P”)

Befattning: Ställföreträdande chef för Herrens motståndsarmé.

Födelsedatum: a) 1994 b) 1993 c) 1995 d) 1992.

Adress: Kafia Kingi (territorium på gränsen till Sudan och Sydsudan vars slutliga status ännu inte fastställts).

Uppförd på FN-förteckningen: den 23 augusti 2016.

Övriga upplysningar: Ali Kony är ställföreträdande chef för Herrens motståndsarmé, en enhet som förts upp på förteckningen, och son till ledaren för Herrens motståndsarmé Joseph Kony, en person som förts upp på förteckningen. Ali ingår i ledningen för Herrens motståndsarmé sedan 2010. Han ingår i en grupp högre officerare inom Herrens motståndarmé som är baserade tillsammans med Joseph Kony. Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/un/5971056

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Ali Kony fördes upp på förteckningen den 23 augusti 2016 enligt punkterna 12 och 13 d och g i resolution 2262 (2016) för ”att han deltar i eller tillhandahåller stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken”, för att han ”tillhandahåller stöd till väpnade grupper eller kriminella nätverk genom olagligt utnyttjande av eller handel med naturresurser, inbegripet diamanter, guld, vilda djur och växter och produkter av vilda djur och växter i eller från Centralafrikanska republiken”, och för att han ”är ledare för en enhet som förts upp på förteckningen av kommittén enligt punkt 36 eller 37 i resolution 2134 (2014) eller resolution 2262 (2016) eller har tillhandahållit stöd till eller har agerat för eller som ombud för eller på uppdrag av en person eller enhet som förts upp på förteckningen av kommittén enligt punkt 36 eller 37 i resolution 2134 (2014) eller resolution 2262 (2016), eller en enhet som ägs eller kontrolleras av en sådan person eller enhet som förts upp på förteckningen”.

Ali Kony ses som en möjlig efterträdare till Joseph Kony som ledare för Herrens motståndsarmé. Ali deltar i allt högre grad i Herrens motståndsarmés operativa planering och ses som en kanal för kontakt med Joseph Kony. Ali är dessutom underrättelseofficer i Herrens motståndsarmé och för befäl över upp till tio underställda personer.

Ali och hans bror Salim Kony har båda varit ansvariga för att verkställa disciplinära åtgärder i Herrens motståndsarmé. Båda bröderna har konstaterats ingå i den inre ledarskapskrets kring Joseph Kony som är ansvarig för att verkställa Konys order. De har båda fattat disciplinära beslut att straffa eller döda medlemmar i Herrens motståndsarmé som inte har följt dess regler. På order av Joseph Kony deltar Salim och Ali i smuggling av elfenben från Garamba National Park i norra Demokratiska republiken Kongo till den omtvistade regionen Kafia Kingi för försäljning eller handel med lokala köpmän.

Ali Kony är ansvarig för förhandlingar om priserna på elfenben och byteshandel med elfenben med köpmännen. Ali träffar köpmännen en eller två gånger i månaden för att förhandla om priset på elfenben från Herrens motståndsarmé i US-dollar eller sudanesiska pund eller för att bedriva handel avseende vapen, ammunition och livsmedel. Joseph Kony har beordrat Ali att använda de största betarna till inköp av antipersonella minor som ska omge Konys läger. I juli 2014 övervakade Ali Kony den operation då 52 bitar av elfenben transporterades för leverans till Joseph Kony och slutlig försäljning.

I april 2015 lämnade Salim Kafia Kingi för att hämta en sändning med betar. I maj deltog Salim i transporten av 20 elfenbensstycken från Demokratiska republiken Kongo till Kafia Kingi. Ungefär samtidigt träffade Ali köpmännen för att köpa förnödenheter och planera ett kommande möte för fler transaktioner och för att komma överens om köpevillkor på Herrens motståndsarmés vägnar när det gäller vad som bedöms vara det elfenben som Salim eskorterade.

11.   Salim KONY (alias: a) Salim Saleh Kony, b) Salim Saleh, c) Salim Ogaro, d) Okolu Salim, e) Salim Saleh Obol Ogaro, f) Simon Salim Obol)

Befattning: Ställföreträdande chef, Herrens motståndsarmé.

Födelsedatum: a) 1992 b) 1991 c) 1993.

Adress: a) Kafia Kingi (territorium på gränsen till Sudan och Sydsudan vars slutliga status ännu inte fastställts) b) Centralafrikanska republiken.

Uppförd på FN-förteckningen: den 23 augusti 2016.

Övriga upplysningar: Salim Kony är ställföreträdande chef för Herrens motståndsarmé, som är en enhet som är uppförd på förteckningen, samt son till dennas ledare Joseph Kony, som är en person som är uppförd på förteckningen. Salim ingår i ledningen för Herrens motståndsarmé sedan 2010. Han ingår i en grupp högre officerare inom Herrens motståndarmé som är baserade tillsammans med Joseph Kony. Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/un/5971058

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Salim Kony fördes upp på förteckningen den 23 augusti 2016 enligt punkterna 12 och 13 d och g i resolution 2262 (2016) för ”att han deltar i eller tillhandahåller stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken”, för att han ”tillhandahåller stöd till väpnade grupper eller kriminella nätverk genom olagligt utnyttjande av eller handel med naturresurser, inbegripet diamanter, guld, vilda djur och växter och produkter av vilda djur och växter i eller från Centralafrikanska republiken”, och för att han ”är ledare för en enhet som förts upp på förteckningen av kommittén enligt punkt 36 eller 37 i resolution 2134 (2014) eller resolution 2262 (2016) eller har tillhandahållit stöd till eller har agerat för eller som ombud för eller på uppdrag av en person eller enhet som förts upp på förteckningen av kommittén enligt punkt 36 eller 37 i resolution 2134 (2014) eller resolution 2262 (2016), eller en enhet som ägs eller kontrolleras av en sådan person eller enhet som förts upp på förteckningen”.

Salim Kony är överbefälhavare vid Herrens motståndarmés fälthögkvarter och har sedan unga år planerat arméns attacker och defensiva åtgårder tillsammans med Joseph Kony. Tidigare ledde Salim den grupp som ansvarar för Joseph Konys säkerhet. På senare tid har Joseph Kony låtit Salim ta hand om motståndsarméns ekonomiska och logistiska nätverk.

Salim och hans bror Ali Kony har båda varit ansvariga för att upprätthålla disciplinen inom Herrens motståndsarmé. Båda bröderna har konstaterats ingå i den inre ledarskapskrets kring Joseph Kony som är ansvarig för att verkställa Joseph Konys order. De har båda fattat disciplinära beslut att straffa eller döda medlemmar i Herrens motståndsarmé som inte har följt dess regler. Salim uppges ha dödat medlemmar i Herrens motståndarmé som har haft för avsikt att hoppa av och har rapporterat om gruppers och medlemmars förehavanden till Joseph Kony.

På order av Joseph Kony deltar Salim och Ali i den olagliga handeln med elfenben från Garamba National Park i norra Demokratiska republiken Kongo via Centralafrikanska republiken till den omstridda regionen Kafia Kingi för försäljning till eller handel med lokala köpmän.

Salim beger sig ofta till gränsen med Centralafrikanska republiken med ett dussintal stridande för att möta och eskortera andra grupper inom Herrens motståndsarmé som transporterar elfenben norrut från Garamba. I april 2015 lämnade Salim Kafia Kingi för att hämta en sändning med betar. I maj deltog Salim i transporten av 20 elfenbensstycken från Demokratiska republiken Kongo till Kafia Kingi.

Tidigare i juni 2014 gick Salim in i Demokratiska republiken Kongo med en grupp stridande från Herrens motståndarmé för att bedriva tjuvskytte på elefanter i Garamba. Joseph Kony har även gett Salim i uppdrag att eskortera två befälhavare inom Herrens motståndarmé till Garamba för att ta fram gömmor med elfenben som gömts undan där flera år tidigare. I juli 2014 sammanstrålade Salim med en annan grupp från Herrens motståndsarmé för att transportera sammanlagt 52 elfenbensstycken till Kafia Kingi. Salim ansvarade för redovisningen av elfenbenet inför Joseph Kony samt för att informera grupper inom Herrens motståndarmé om transaktionerna med elfenben.

B.   Enheter

1.   BUREAU D'ACHAT DE DIAMANT EN CENTRAFRIQUE/KARDIAM (alias: a) BADICA/KRDIAM, b) KARDIAM)

Adress: a) BP 333 Bangui, Centralafrikanska republiken (tfn + 32 32 31 05 21, fax + 32 32 33 18 39, e-post: kardiam.bvba@skynet.be: webbplats: www.groupeabdoulkarim.com) b) Antwerpen, Belgien.

Uppförd på FN-förteckningen: den 20 augusti 2015.

Övriga upplysningar: Leds sedan den 12 december 1986 av Abdoul-Karim Dan-Azoumi, och sedan den 1 januari 2005 av Aboubakar Mahamat. Filialer inbegriper MINAiR, och SOFIA TP (Douala, Kamerun).

Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/une/5891200

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Bureau d'achat de Diamant en Centrafrique/KARDIAM fördes upp på förteckningen den 20 augusti 2015 i enlighet med punkt 12 d i resolution 2196 (2015) för att den ”tillhandahållit stöd till väpnade grupper eller kriminella nätverk genom olagligt utnyttjande av eller handel med naturresurser, inbegripet diamanter, guld, vilda djur och växter och produkter av vilda djur och växter, i Centralafrikanska republiken”.

Ytterligare information:

BADICA/KARDIAM har gett stöd till väpnade grupper i Centralafrikanska republiken, dvs. f.d. Séléka och anti-balakastyrkor, genom olagligt utnyttjande av och handel med naturresurser, inbegripet diamanter och guld.

Bureau d'Achat de Diamant en Centrafrique (BADICA) fortsatte under 2014 att köpa diamanter från Bria och Sam-Ouandja (provinsen Haute Kotto) i östra delen av Centralafrikanska republiken, där f.d. Sélékastyrkor beskattar luftfartyg som transporterar diamanter och erhåller säkerhetsbetalningar från diamantsamlare. Flera av BADICAs leverantörer i Bria och Sam-Ouandja har nära kopplingar till f.d. befälhavare inom Séléka.

I maj 2014 beslagtog belgiska myndigheter två diamantpaket som sänts till BADICAs representation i Antwerpen, som är officiellt registrerad i Belgien under namnet KARDIAM. Diamantexperter bedömde att de beslagtagna diamanterna med stor sannolikhet härrör från Centralafrikanska republiken och att de uppvisar kännetecken som är typiska för Sam-Ouandja och Bria samt Nola (provinsen Sangha Mbaéré), i landets sydvästra del.

Handlare som köpt diamanter som smugglats från Centralafrikanska republiken till utländska marknader, inbegripet från landets västra del, har på BADICAs vägnar varit verksamma i Kamerun.

I maj 2014 exporterade BADICA även guld som producerats i Yaloké (Ombella-Mpoko), där småskaliga guldgruvor hamnade under Sélékas kontroll till och med början av februari 2014, då anti-balakagrupper tog över.

2.   HERRENS MOTSTÅNDSARMÉ (LORD'S RESISTANCE ARMY) (alias: a) LRA, b) Lord's Resistance Movement (LRM), c) Lord's Resistance Movement/Army (LRM/A)

Adress: a) Vakaga, Centralafrikanska republiken, b) Haute-Kotto, Centralafrikanska republiken, c) Basse-Kotto, Centralafrikanska republiken, d) Haut-Mbomou, Centralafrikanska republiken, e) Mbomou, Centralafrikanska republiken, f) Haut-Uolo, Demokratiska republiken Kongo, g) Bas-Uolo, Demokratiska republiken Kongo, h) (Uppgiven adress: Kafia Kingi (territorium på gränsen mellan Sudan och Sydsudan vars slutliga status ännu inte fastställts). Enligt uppgift har 500 medlemmar ur Herrens motståndsarmé sedan januari 2015 varit föremål för utvisningar.

Uppförd på FN-förteckningen: den 7 mars 2016.

Övriga upplysningar: Uppstod i norra Uganda under 1980-talet. Har varit inblandad i bortförande av, mord på och stympning av tusentals civila i Centralafrika, inbegripet hundratals i Centralafrikanska republiken. Ledare är Joseph Kony. Länk till INTERPOL-UN Security Council Special Notice: https://www.interpol.int/en/notice/search/une/5932344

Uppgifter hämtade från den narrativa sammanfattningen av skäl till upptagande på förteckningen som sanktionskommittén har lämnat:

Herrens motståndsarmé fördes upp på förteckningen den 7 mars 2016 i enlighet med punkterna 12 och 13 b, c och d i resolution 2262 (2016) för ”deltagande i eller tillhandahållande av stöd till handlingar som undergräver freden, stabiliteten eller säkerheten i Centralafrikanska republiken”, ”deltagande i planeringen, ledningen eller utförandet av handlingar som kränker internationell människorättslagstiftning eller internationell humanitär rätt, beroende på vad som är tillämpligt, eller som innebär en kränkning av eller ett brott mot de mänskliga rättigheterna, i Centralafrikanska republiken, inklusive handlingar som inbegriper sexuellt våld, angrepp mot civila, etniskt eller religiöst motiverade attacker, attacker riktade mot skolor och sjukhus samt bortförande och tvångsförflyttning”, ”värvning eller användning av barn i väpnade konflikter i Centralafrikanska republiken i strid mot tillämplig internationell rätt” och ”tillhandahållande av stöd till väpnade grupper eller kriminella nätverk genom olagligt utnyttjande av eller handel med naturresurser, inbegripet diamanter, guld och produkter av vilda djur och växter, i eller från Centralafrikanska republiken”.

Ytterligare information:

Herrens motståndsarmé uppstod i norra Uganda under 1980-talet och har varit inblandad i bortförande av, mord på och stympning av tusentals civila runt om i Centralafrika. Alltmer militärt pressad beordrade ledaren för Herrens motståndsarmé, Joseph Kony, ett tillbakadragande från Uganda under 2005 och 2006. Sedan dess har Herrens motståndsarmé opererat i Demokratiska republiken Kongo, Centralafrikanska republiken, Sydsudan och, enligt uppgift, Sudan.

Sedan december 2013 har Herrens motståndsarmé kidnappat, tvångsförflyttat, begått sexuella våldshandlingar mot och mördat hundratals människor runt om i Centralafrikanska republiken, samt plundrat och förstört civil egendom. Med styrkorna koncentrerade i östra Centralafrikanska republiken och enligt uppgift i Kafia Kingi, ett område på gränsen till Sudan och Sydsudan vars status ännu inte fastställts men som kontrolleras militärt av Sudan, attackerar Herrens motståndsarmé byar för att komma åt livsmedel och förråd. De stridande lägger sig i bakhåll för att angripa säkerhetsstyrkor och stjäl deras utrustning när de besvarar attackerna från Herrens motståndsarmé. Stridande från Herrens motståndsarmé inriktar sig även på byar utan någon militär närvaro. Herrens motståndsarmé har även intensifierat anfallen mot platser där diamant- och guldbrytning bedrivs.

Herrens motståndsarmé åtföljs ofta av fångar som tvingas arbeta som bärare, kockar och sexslavar. Herrens motståndsarmé brukar könsrelaterat våld, inbegripet våldtäkter mot kvinnor och unga flickor.

I december 2013 förde Herrens motståndsarmé bort ett dussintal människor i Haute-Kotto. Herrens motståndsarmé uppges ha varit inblandad i bortförandet av hundratals civila i Centralafrikanska republiken sedan början av 2014.

Stridande från Herrens motståndsarmé anföll vid flera tillfällen i början av 2014 Obo i prefekturen Haut-Mbomou i östra Centralafrikanska republiken.

Herrens motståndsarmé fortsatte att genomföra attacker i Obo och andra platser i sydöstra Centralafrikanska republiken mellan maj och juli 2014, inbegripet uppenbart samordnade attacker och bortföranden i prefekturen Mbomou i början av juni.

Herrens motståndsarmé har åtminstone sedan 2014 varit inblandad i tjuvjakt av elefanter och olaglig handel med elefantprodukter i vinstsyfte. Herrens motståndsarmé uppges smuggla elfenben från Garamba National Park i norra Demokratiska republiken Kongo till Darfur i utbyte mot vapen och förnödenheter. Herrens motståndsarmé uppges frakta betar från tjuvskjutna elefanter genom Centralafrikanska republiken till Darfur i Sudan för försäljning. Dessutom uppges Kony från och med början av 2014 ha beordrat stridande från Herrens motståndsarmé att plundra diamanter och guld från gruvarbetare i östra Centralafrikanska republiken för transport till Sudan. Enligt uppgift har 500 medlemmar ur Herrens motståndsarmé utvisats från Sudan till och med januari 2015.

I början av februari 2015 förde tungt beväpnade stridande från Herrens motståndsarmé bort civila i Kpangbayanga, Haut-Mbomou och stal livsmedel.

Den 20 april 2015 attackerade Herrens motståndsarmé Ndambissoua i sydöstra Centralafrikanska republiken och förde bort barn, varvid merparten av byborna flydde. Tidigt i juli 2015 anföll Herrens motståndsarmé flera byar i södra Haute-Kotto-prefekturen; attackerna inbegrep plundring, våld mot civila, nedbrännande av hus och kidnappningar.

Sedan januari 2016 har attacker kopplade till Herrens motståndsarmé blivit allt vanligare i Mbomou, Haut-Mbomou och Haute-Kotto, och gruvområdena i Haute-Kotto är särskilt drabbade. Dessa attacker har inbegripit plundring, våld mot civila, förstörelse av egendom och bortföranden. De har lett till tvångsförflyttning av befolkningen, inbegripet ca 700 personer som flytt till Bria.”


30.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/62


RÅDETS BESLUT (GUSP) 2017/917

av den 29 maj 2017

om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Den 31 maj 2013 antog rådet beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (1).

(2)

Den 27 maj 2016 antog rådet beslut (Gusp) 2016/850 (2), genom vilket de restriktiva åtgärder som anges i beslut 2013/255/Gusp förlängdes till och med den 1 juni 2017.

(3)

På grundval av en översyn av beslut 2013/255/Gusp bör de restriktiva åtgärderna förlängas ytterligare, till och med den 1 juni 2018.

(4)

Uppgifterna avseende vissa personer, enheter och organ som är föremål för restriktiva åtgärder enligt bilaga I till beslut 2013/255/Gusp bör uppdateras och ändras.

(5)

Beslut 2013/255/Gusp och bilaga I till beslut 2013/255/Gusp bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 34 i beslut 2013/255/Gusp ska ersättas med följande:

”Artikel 34

Detta beslut ska tillämpas till och med den 1 juni 2018. Det ska ses över kontinuerligt. Det får förlängas eller vid behov ändras, om rådet bedömer att målen för beslutet inte har uppnåtts.”

Artikel 2

Bilaga I till beslut 2013/255/Gusp ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 29 maj 2017.

På rådets vägnar

C. CARDONA

Ordförande


(1)  EUT L 147, 1.6.2013, s. 14.

(2)  Rådets beslut (Gusp) 2016/850 av den 27 maj 2016 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 141, 28.5.2016, s. 125).


BILAGA

Bilaga I till beslut 2013/255/Gusp ska ändras på följande sätt:

1.

I del A (”Personer”) ska uppgifterna avseende de personer som förtecknas nedan ersättas med följande uppgifter:

 

Namn

Identifieringsuppgifter

Skäl

Datum för uppförande

”13.

Munzir (

Image

) (alias Mundhir, Monzer) Jamil Al-Assad (

Image

) (al-Asad)

Födelsedatum: den 1 mars 1961

Födelseort: Kerdaha, provinsen Latakia

Pass nr 86449 och nr 842781

Delaktig i våldet mot civilbefolkningen då han tillhör Shabiha-milisen.

9.5.2011

37.

Brigadgeneral Rafiq (

Image

) (alias Rafeeq) Shahadah (

Image

) (alias Shahada, Shahade, Shahadeh, Chahada, Chahade, Chahadeh, Chahada)

Födelseort: Jablah, provinsen Latakia

Tidigare chef för sektion 293 (inre ärenden) inom Syriens militära underrättelsetjänst i Damaskus. Direkt delaktig i repressiva åtgärder och våld mot civilbefolkningen i Damaskus. Rådgivare till president Bashar al-Asad i strategiska frågor samt för den militära underrättelsetjänsten.

23.8.2011

53.

Adib (

Image

) Mayaleh (

Image

) (alias André Mayard)

Födelsedatum: den 15 maj 1955

Födelseort: Bassir

Tidigare minister för ekonomi och utrikeshandel som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd i juli 2016). Delar som tidigare minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen. Adib Mayaleh var genom sin tidigare befattning som chef för Syriens centralbank också ansvarig för att tillhandahålla ekonomiskt och finansiellt stöd till Syriens regim.

15.5.2012

59.

General Ghassan (

Image

) Belal (

Image

)

 

General och befälhavare över 4:e divisionens reservister. Rådgivare till Mahir al-Asad och samordnare av säkerhetsoperationer. Ansvarig för de repressiva åtgärderna mot civilbefolkningen i Syrien och inblandad i flera överträdelser mot upphörandet av fientligheter i Ghouta.

14.11.2011

66.

Kifah (

Image

) Moulhem (

Image

) (alias Moulhim, Mulhem, Mulhim)

 

Tidigare bataljonschef inom 4:e divisionen. Utnämnd till biträdande chef för den militära underrättelsetjänsten i juli 2015. Ansvarig för de repressiva åtgärderna mot civilbefolkningen i Dayr az-Zawr.

14.11.2011

106.

Dr Wael (

Image

) Nader (

Image

) al-Halqi (

Image

) (alias Al-Halki)

Födelseår: 1964

Födelseort: provinsen Dara

Tidigare premiärminister till och med den 3 juli 2016 och tidigare hälso- och sjukvårdsminister. Delar som tidigare minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

27.2.2012

109.

Imad (

Image

) Mohammad (

Image

) (alias Mohamed, Muhammad, Mohammed) Deeb Khamis (

Image

) (alias Imad Mohammad Dib Khamees)

Födelsedatum: den 1 augusti 1961

Födelseort: nära Damaskus

Premiärminister och f.d. minister för elektricitet. Delar i egenskap av minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

23.3.2012

110.

Omar (

Image

) Ibrahim (

Image

) Ghalawanji (

Image

)

Födelseår: 1954

Födelseort: Tartus

F.d. vice premiärminister för tjänster, f.d. minister för lokal administration till och med den 3 juli 2016. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

23.3.2012

117.

Adnan (

Image

) Hassan (

Image

) Mahmoud (

Image

)

Födelseår: 1966

Födelseort: Tartus

Syriens ambassadör i Iran F.d. informationsminister som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

23.9.2011

157.

Ingenjör Bassam (

Image

) Hanna (

Image

)

 

F.d. minister för vattenresurser, som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

16.10.2012

162.

Dr Mahmoud (

Image

) Ibraheem (

Image

) (alias Ibrahim) Sa'iid (

Image

) (alias Said, Sa'eed, Saeed)

 

F.d. transportminister som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

16.10.2012

166.

Dr Lubana (

Image

) (alias Lubanah) Mushaweh (

Image

) (alias Mshaweh, Mshawweh, Mushawweh)

Födelseår: 1955

Födelseort: Damaskus

F.d. kulturminister som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

16.10.2012

168.

Omran (

Image

) Ahed (

Image

) Al Zu'bi (

Image

) (alias Al Zoubi, Al Zo'bi, Al Zou'bi)

Födelsedatum: den 27 september 1959

Födelseort: Damaskus

F.d. informationsminister som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

16.10.2012

170.

Najm (

Image

) (alias Nejm) Hamad (

Image

) Al Ahmad (

Image

) (alias Al-Ahmed)

 

F.d. justitieminister som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

16.10.2012

171.

Dr Abdul- Salam (

Image

Image

) Al Nayef (

Image

)

 

F.d. hälsovårdsminister som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

16.10.2012

173.

Dr Nazeera (

Image

) (alias Nazira, Nadheera, Nadhira) Farah (

Image

) Sarkees (

Image

) (alias Sarkis)

 

F.d. biträdande minister med ansvar för miljöfrågor, som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

16.10.2012

176.

Abdullah (

Image

) (alias Abdallah) Khaleel (

Image

) (alias Khalil) Hussein (

Image

) (alias Hussain)

 

F.d. biträdande minister, som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

16.10.2012

177.

Jamal (

Image

) Sha'ban (

Image

) (alias Shaaban) Shaheen (

Image

)

 

F.d. biträdande minister, som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

16.10.2012

181.

Suleiman Al Abbas

 

F.d. olje- och mineralresursminister som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för det brutala förtrycket av det syriska folket.

24.6.2014

182.

Kamal Eddin Tu'ma

Födelseår: 1959

F.d. industriminister, som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

24.6.2014

183.

Kinda al-Shammat (alias Shmat)

Födelseår: 1973

F.d. socialminister, som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

24.6.2014

184.

Hassan Hijazi

Födelseår: 1964

F.d. arbetsmarknadsminister som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

24.6.2014

185.

Ismael Ismael (alias Ismail Ismail eller Isma'Il Isma'il)

Födelseår: 1955

F.d. finansminister, som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

24.6.2014

186.

Dr Khodr Orfali (alias Khud/Khudr Urfali/Orphaly)

Födelseår: 1956

F.d. minister för ekonomi och utrikeshandel som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

24.6.2014

187.

Samir Izzat Qadi Amin

Födelseår: 1966

F.d. minister för inrikeshandel och konsumentskydd som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

24.6.2014

189.

Dr Malek Ali (alias Malik)

Födelseår: 1956

F.d. minister för högre utbildning, som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

24.6.2014

191.

Dr Hassib Elias Shammas (alias Hasib)

Födelseår: 1957

F.d. biträdande minister, som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

24.6.2014

1.

Houmam Jaza'iri (alias Humam al-Jazaeri, Hammam al-Jazairi)

Födelseår: 1977

F.d. minister för ekonomi och utrikeshandel som innehaft posten efter maj 2011. Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för det brutala förtrycket av det syriska folket.

21.10.2014

2.

Mohamad Amer Mardini (alias Mohammad Amer Mardini)

Födelseår: 1959

Födelseort: Damaskus

F.d. minister för högre utbildning som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd den 27 augusti 2014). Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

21.10.2014

3.

Mohamad Ghazi Jalali (alias Mohammad Ghazi al-Jalali)

Födelseår: 1969

Födelseort: Damaskus

F.d. kommunikations- och teknikminister som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd den 27 augusti 2014). Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

21.10.2014

4.

Kamal Cheikha (alias Kamal al-Sheikha)

Födelseår: 1961

Födelseort: Damaskus

F.d. minister för vattenresurser som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd den 27 augusti 2014). Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

21.10.2014

5.

Hassan Nouri (alias Hassan al-Nouri)

Födelsedatum: den 9 februari 1960

F.d. minister för administrativ utveckling som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd den 27 augusti 2014). Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

21.10.2014

7.

Khalaf Souleymane Abdallah (alias Khalaf Sleiman al-Abdullah)

Födelseår: 1960

Födelseort: Dayr az-Zawr (Deir ez-Zor)

F.d. arbetsmarknadsminister som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd den 27 augusti 2014). Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

21.10.2014

9.

Hassan Safiyeh (alias Hassan Safiye)

Födelseår: 1949

Födelseort: Latakia

F.d. minister för inrikeshandel och konsumentskydd som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd den 27 augusti 2014). Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

21.10.2014

10.

Issam Khalil

Födelseår: 1965

Födelseort: Banias

F.d. kulturminister som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd den 27 augusti 2014). Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

21.10.2014

11.

Mohammad Mouti' Mouayyad (alias Mohammad Muti'a Moayyad)

Födelseår: 1968

Födelseort: Ariha (Idlib)

F.d. biträdande minister som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd den 27 augusti 2014). Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

21.10.2014

12.

Ghazwan Kheir Bek (alias Ghazqan Kheir Bek)

Födelseår: 1961

Födelseort: Latakia

F.d. transportminister som innehaft posten efter maj 2011 (utnämnd den 27 augusti 2014). Delar i egenskap av f.d. minister i regeringen ansvaret för regimens brutala förtryck av civilbefolkningen.

21.10.2014

217.

Atef Naddaf

Image

Födelseår: 1956

Födelseort: provinsen Damaskus

Minister för högre utbildning.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

218.

Hussein Makhlouf (alias Makhluf)

Image

Födelseår: 1964

Födelseort: Lattakia (Latakia)

F.d. guvernör i provinsen Damaskus

Minister för lokal förvaltning.

Utnämnd i juli 2016.

Kusin till Rami Makhlouf.

14.11.2016

219.

Ali Al-Zafir (alias al-Dafeer)

Image

Födelseår: 1962

Födelseort: Tartus

Kommunikations- och teknikminister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

220.

Ali Ghanem

Image

Födelseår: 1963

Födelseort: Damaskus

Petroleum- och mineralresursminister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

221.

Mohammed (alias Mohamed, Muhammad, Mohammad) Ramez Tourjman (alias Tourjuman) (

Image

)

Födelseår: 1966

Födelseort: Damaskus

Informationsminister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

222.

Mohammed (alias Mohamed, Muhammad, Mohammad) al-Ahmed (alias al-Ahmad)

Image

Födelseår: 1961

Födelseort: Lattakia (Latakia)

Kulturminister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

223.

Ali Hamoud (alias Hammoud)

Image

Födelseår: 1964

Födelseort: Tartus

Transportminister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

224.

Mohammed Zuhair (alias Zahir) Kharboutli

Image

Födelseort: Damaskus

Elektricitetsminister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

225.

Maamoun (alias Ma'moun) Hamdan

Image

Födelseår: 1958

Födelseort: Damaskus

Finansminister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

226.

Nabil al-Hasan (alias al-Hassan)

Image

Födelseår: 1963

Födelseort: Aleppo

Minister för vattenresurser.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

227.

Ahmad al-Hamu (alias al-Hamo)

Image

Födelseår: 1947

Industriminister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

228.

Abdullah al-Gharbi (alias al-Qirbi)

Image

Födelseår: 1962

Födelseort: Damaskus

Minister för inrikeshandel och konsumentskydd.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

229.

Abdullah Abdullah (

Image

)

Födelseår: 1956

Biträdande minister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

230.

Salwa Abdullah

Image

Födelseår: 1953

Födelseort: Quneitra (al-Qunaytira)

Biträdande minister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

231.

Rafe'a Abu Sa'ad (alias Saad)

Image

Födelseår: 1954

Födelseort: Habran village (provinsen al-Suwayda)

Biträdande minister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

232.

Wafiqa Hosni

Image

Födelseår: 1952

Födelseort: Damaskus

Biträdande minister.

Utnämnd i juli 2016.

14.11.2016

233.

Rima Al-Qadiri (alias Al-Kadiri)

Image

Födelseår: 1963

Födelseort: Damaskus

Socialminister (sedan augusti 2015).

14.11.2016

236.

Saji' Darwish (alias Saji Jamil Darwish, Sajee Darwish, Sjaa Darwis) (

Image

)

Födelsedatum: den 11 januari 1957

Grad: generalmajor, syriska arabiska flygvapnet

Har generalmajors grad och är högt uppsatt officer och befälhavare i 22:a divisionen i det syriska arabiska flygvapnet, har varit i tjänst efter maj 2011.

Är verksam inom området för spridning av kemiska vapen och är, i egenskap av högre officer i det syriska arabiska flygvapnet och befälhavare för den 22:a divisionen, ansvarig för användningen av kemiska vapen av luftfartyg som utgår från flygbaser som kontrolleras av den 22:a divisionen, inbegripet vid attacken i Talmenes som enligt den gemensamma utredningsmekanismens rapport utfördes av regimens helikoptrar som utgick från flygbasen i Hama.

21.3.2017”

2.

I del A (”Personer”) ska följande uppgifter avseende de personer som förtecknas nedan införas:

 

Namn

Identifieringsuppgifter

Skäl

Datum för uppförande

”239.

Hisham Mohammad Mamdouh al-Sha'ar

Födelseår: 1958.

Födelseort: Damaskus (Syrien)

Justitieminister. Utnämnd i mars 2017.

30.5.2017

240.

Mohammad Samer Abdelrahman al-Khalil

 

Ekonomi- och utrikeshandelsminister. Utnämnd i mars 2017.

30.5.2017

241.

Salam Mohammad al-Saffaf

Födelseår: 1979.

Minister för förvaltningsutveckling. Utnämnd i mars 2017.

30.5.2017”

3.

I del B (”Enheter”) ska följande uppgift ersätta uppgiften avseende den enhet som förtecknas nedan:

 

Namn

Identifieringsuppgifter

Skäl

Datum för uppförande

”36.

Ebla Petroleum Company alias Ebco

Head Office Mazzeh Villat Ghabia Dar Es Saada 16,

P.O. Box 9120,

Damaskus, Syrien

Tfn +963 116691100

Ett samriskföretag där General Petroleum Corporation (GPC) är intressent. Stöder regimen ekonomiskt.

23.1.2012”


30.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/70


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/918

av den 23 maj 2017

om identifiering av Saint Vincent och Grenadinerna som ett icke-samarbetande tredjeland vad gäller bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999 (1), särskilt artikel 31, och

av följande skäl:

1.   INLEDNING

(1)

Genom förordning (EG) nr 1005/2008 (nedan kallad IUU-förordningen) upprättas ett unionssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske).

(2)

I kapitel VI i IUU-förordningen fastställs förfarandet för identifiering av icke-samarbetande tredjeländer, åtgärder i fråga om länder som identifieras som icke-samarbetande tredjeländer, upprättande av en förteckning över icke-samarbetande tredjeländer, avförande av länder från förteckningen över icke-samarbetande tredjeländer, offentliggörande av förteckningen över icke-samarbetande tredjeländer och nödåtgärder.

(3)

Enligt artikel 31 i IUU-förordningen ska kommissionen identifiera de länder den anser vara icke-samarbetande tredjeländer när det gäller bekämpning av IUU-fiske. Ett tredjeland kan identifieras som ett icke-samarbetande tredjeland om det inte fullgör sina skyldigheter enligt internationell rätt att som flagg-, hamn-, kust- eller marknadsstat vidta åtgärder i syfte att förebygga, motverka och undanröja IUU-fiske.

(4)

Identifieringen av icke-samarbetande tredjeländer ska grunda sig på en översyn av all information i enlighet med artikel 31.2 i IUU-förordningen.

(5)

I enlighet med artikel 33 i IUU-förordningen ska rådet upprätta en förteckning över icke-samarbetande länder. I artikel 38 i IUU-förordningen anges vilka åtgärder som gäller för dessa länder.

(6)

Enligt artikel 12.2 i IUU-förordningen får fiskeriprodukter importeras till unionen endast om de åtföljs av ett fångstintyg som har godkänts och kontrollerats i enlighet med den förordningen.

(7)

Enligt artikel 20.1 a i IUU-förordningen får fångstintyg som godkänts av en viss flaggstat bara godtas om den berörda staten meddelar kommissionen vilka förfaranden den tillämpar för genomförande, kontroll och tillsyn av de lagar, förordningar och bevarande- och förvaltningsåtgärder som dess fiskefartyg måste följa.

(8)

Saint Vincent och Grenadinerna har inte lämnat något meddelande till kommissionen i egenskap av flaggstat i enlighet med artikel 20 i IUU-förordningen.

(9)

Enligt artikel 20.4 i IUU-förordningen ska kommissionen samarbeta administrativt med tredjeländer när det gäller genomförandet av bestämmelserna om fångstintyg i den förordningen.

(10)

På grundval av den information som avses i artikel 31.2 i IUU-förordningen ansåg kommissionen att det fanns starka indikationer på att Saint Vincent och Grenadinerna hade underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt internationell rätt att, i egenskap av flagg-, hamn-, kust- eller marknadsstat, vidta åtgärder för att förebygga, motverka och undanröja IUU-fiske.

(11)

I enlighet med artikel 32 i IUU-förordningen beslutade därför kommissionen den 12 december 2014 (2) att underrätta Saint Vincent och Grenadinerna om möjligheten att landet kommer att identifieras som ett icke-samarbetande tredjeland i enlighet med IUU-förordningen.

(12)

I beslutet av den 12 december 2014 redogjordes för de huvudsakliga faktauppgifterna och motiveringarna bakom en sådan möjlig identifiering.

(13)

Saint Vincent och Grenadinerna underrättades om detta beslut, vilket åtföljdes av en skrivelse där landet uppmanades att i nära samarbete med kommissionen genomföra en handlingsplan för att komma till rätta med de brister som konstaterats.

(14)

Kommissionen uppmanade Saint Vincent och Grenadinerna att särskilt i) vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomföra åtgärderna i den handlingsplan som kommissionen föreslagit, ii) bedöma genomförandet av åtgärderna i den handlingsplan som kommissionen föreslagit, och iii) var sjätte månad skicka en ingående rapport till kommissionen med en bedömning av genomförandet av varje enskild åtgärd med avseende på bland annat hur effektivt åtgärden enskilt och/eller tillsammans med andra åtgärder bidrar till att säkerställa ett kontrollsystem för fisket som till fullo uppfyller gällande krav.

(15)

Saint Vincent och Grenadinerna gavs tillfälle att kommentera beslutet av den 12 december 2014 och andra relevanta uppgifter som lämnats av kommissionen, samt att lägga fram bevis för att vederlägga eller komplettera de faktauppgifter som angavs i beslutet av den 12 december 2014. Saint Vincent och Grenadinerna informerades om sina rättigheter att begära eller lämna ytterligare information.

(16)

Genom sitt beslut och sin skrivelse av den 12 december 2014 inledde kommissionen en dialog med Saint Vincent och Grenadinerna och angav att den ansåg att en period på sex månader i princip skulle räcka för att nå en överenskommelse.

(17)

Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den ansåg nödvändiga. De muntliga och skriftliga synpunkter som Saint Vincent och Grenadinerna lämnat efter beslutet av den 12 december 2014 bedömdes och togs i beaktande. Saint Vincent och Grenadinerna hölls informerat, antingen muntligen eller skriftligen, om kommissionens överväganden.

(18)

Saint Vincent och Grenadinerna har inte gjort tillräckligt för att åtgärda de problem och brister som beskrivs i beslutet av den 12 december 2014, och landet har inte fullt ut genomfört de åtgärder som föreslås i den handlingsplan som bifogades beslutet.

2.   FÖRFARANDE MED AVSEENDE PÅ SAINT VINCENT OCH GRENADINERNA

(19)

Den 12 december 2014 meddelade kommissionen Saint Vincent och Grenadinerna, i enlighet med artikel 32 i IUU-förordningen, att den övervägde möjligheten att identifiera Saint Vincent och Grenadinerna som ett icke-samarbetande tredjeland.

(20)

Kommissionen föreslog att Saint Vincent och Grenadinerna i nära samarbete med kommissionens avdelningar skulle genomföra en handlingsplan för att komma till rätta med de brister som konstaterats i beslutet av den 12 december 2014.

(21)

De viktigaste bristerna som kommissionen konstaterat gällde flera underlåtelser att fullgöra skyldigheter enligt internationell rätt, främst beträffande antagandet av en lämplig rättslig ram, bristen på lämplig och effektiv övervakning, avsaknad av observationssystem och inspektionsprogram, avsaknad av tydliga och transparenta förfaranden för registrering och fiskelicenser samt avsaknad av ett avskräckande sanktionssystem. Andra konstaterade brister gäller mer allmänt efterlevnaden av internationella skyldigheter, bland annat rekommendationer och resolutioner från regionala fiskeriförvaltningsorganisationer. Bristande samstämmighet med rekommendationer och resolutioner från relevanta organ, t.ex. FN:s (FAO) internationella handlingsplan mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IPOA-IUU) och FAO:s riktlinjer för flaggstaters uppförande, konstaterades också. Den bristande samstämmigheten med icke-bindande rekommendationer och resolutioner har dock endast beaktats som styrkande uppgifter och inte som grund för identifieringen.

(22)

Genom en skrivelse av den 2 februari 2015 underrättade Saint Vincent och Grenadinerna kommissionen om de institutionella arrangemang som inrättats för att åtgärda de brister som konstaterats i beslutet av den 12 december 2014.

(23)

Tekniska samråd mellan kommissionen och Saint Vincent och Grenadinerna ägde rum i Panama den 11 februari 2015.

(24)

Kommissionen och myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna höll en telefonkonferens den 13 mars 2015 för att följa upp i vilken mån handlingsplanen genomförts.

(25)

Myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna inkom den 7 augusti 2015 med en förteckning över åtgärder som genomförts för att förebygga IUU-fiske. I samma meddelande tillkännagav dock myndigheterna att det slutliga godkännandet av de flesta av de dokument som förtecknas i handlingsplanen hade senarelagts.

(26)

Den 2 oktober 2015 skickade kommissionen en skrivelse till ministern för jordbruk, landsbygdsutveckling, skogsbruk och fiske i Saint Vincent och Grenadinerna, där man hävdade att det inte fanns några tydliga bevis för att myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna hade åtgärdat de brister som lett till förhandsidentifieringen som ett icke-samarbetande land, och där man föreslog att dialogen skulle fortsätta genom ett besök på plats.

(27)

Myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna besvarade denna skrivelse genom att lämna in en lägesrapport den 28 oktober 2015 som inte innehöll några kompletteringar till det dokument som nämns i skäl 25.

(28)

I en skrivelse av den 16 december 2015 framhöll kommissionen bristen på framsteg i Saint Vincent och Grenadinernas genomförande av handlingsplanen efter beslutet av den 12 december 2014.

(29)

Den 19 januari 2016 skickade kommissionen en skrivelse till myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna med de uppgifter som samlats in om det IUU-listade fiskefartyget Asian Warriors (även kallat Kunlun och Taishan) verksamhet, och begärde ytterligare upplysningar beträffande registreringsförfarandet för de fartyg som för landets flagg.

(30)

I februari 2016 genomförde kommissionen ett dialogbesök i syfte att diskutera de framsteg som gjorts sedan beslutet av den 12 december 2014. Vid besöket bekräftades att vissa av de brister som konstaterats i beslutet ännu inte hade åtgärdats.

(31)

I mars 2016 lämnade myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna in i) ett utkast till nationell handlingsplan mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (NPOA-IUU) och ii) ett utkast till samförståndsavtal mellan de två nationella myndigheter som ansvarar för regleringen av fiskefartyg, nämligen avdelningen för fiskerifrågor (Fisheries Division) och myndigheten för havsfrågor (Department of Maritime Administration). I en skrivelse av den 3 juni 2016 informerade kommissionen myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna att innehållet i dessa dokument kanske inte var förenligt med landets skyldigheter enligt internationell rätt att som flaggstat vidta åtgärder för att förebygga, motverka och undanröja IUU-fiske. I skrivelsen framhölls också att det saknades en tydlig tidsplan för att avhjälpa de brister som konstaterats i handlingsplanen.

(32)

Genom en skrivelse av den 3 juni 2016 uppmanade kommissionen myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna att lämna information om fiskefartyget Gotland, som för landets flagg och som förmodas ha bedrivit fiske utan giltig licens i Senegals vatten och vägrat att följa anvisningar från de senegalesiska myndigheterna (3).

(33)

I juni 2016 anslöt sig Saint Vincent och Grenadinerna till FAO:s avtal om hamnstatsåtgärder.

(34)

Den 15 juli 2016 skickades en påminnelse via e-post till myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna, där dessa uppmanades att vidta aktiva åtgärder i kampen mot IUU-fiske och åtgärda bristerna i de rättsliga och administrativa ramarna för fiske.

(35)

Detta meddelande följdes av en skrivelse som skickades till myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna den 24 oktober 2016 och som myndigheterna bekräftade att de mottog samma dag.

3.   IDENTIFIERING AV SAINT VINCENT OCH GRENADINERNA SOM ETT ICKE-SAMARBETANDE TREDJELAND

(36)

I enlighet med artikel 31.3 i IUU-förordningen har kommissionen granskat hur Saint Vincent och Grenadinerna fullgör sina internationella skyldigheter som flagg-, hamn-, kust- och marknadsstat. Vid denna granskning beaktade kommissionen de parametrar som anges i artikel 31.4–31.7 i IUU-förordningen.

3.1   Åtgärder som vidtagits beträffande återkommande förekomst av IUU-fartyg och handelsflöden (artikel 31.4 i IUU-förordningen)

(37)

På grundval av allmänt tillgänglig information fastställde kommissionen att minst två fartyg som för Saint Vincent och Grenadinernas flagg har bedrivit IUU-fiske under 2015 och 2016 (4).

(38)

I augusti 2015 var fiskefartyget Asian Warrior, även kallat Kunlun och Taishan, registrerat som kylfartyg under Saint Vincent och Grenadinernas flagg. Fartyget, som tidigare hade kvarhållits i Thailand eftersom man felaktigt försökt göra gällande att det förde indonesisk flagg, lämnade i september 2015 hamnen i Phuket (Thailand) utan tillstånd från de berörda myndigheterna. Fartyget hade dessförinnan tankats med 80 000 liter drivmedel, och man hade åter fyllt dess lastrum med den tandnoting som tidigare hade lossats i Thailand. I december 2015 kvarhölls fartyget av senegalesiska myndigheter.

(39)

Den 8 februari 2016 strök myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna fartyget ur sitt fartygsregister med hänvisning till ”missbruk av registerintyg som inte var giltiga för sjöfart”. Avregistreringen gjordes efter beslut av den juridiska person utanför Saint Vincent och Grenadinerna till vilken förvaltningen av registret har delegerats. Trots att Asian Warrior flera gånger var inblandat i IUU-verksamhet då fartyget förde Saint Vincent och Grenadinernas flagg, bland annat genom att föra in olagliga fångster på marknaden, vidtog myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna inte några administrativa eller straffrättsliga åtgärder förutom att stryka fartyget ur det nationella registret. Dessutom finns Asian Warrior sedan 2003 med i den förteckning över IUU-fartyg som upprättats av Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR), och Interpol utfärdade den 13 januari 2015 en ”Purple Notice” som senast uppdaterades den 29 september 2015.

(40)

Enbart det administrativa beslutet att stryka ett fiskefartyg ur registret utan möjlighet att utdöma andra påföljder räcker inte som avskräckande åtgärd. Strykning av ett fiskefartyg ur registret innebär inte att lagöverträdarna straffas för sina handlingar eller går miste om vinningen från dessa. Dessutom är avsaknaden av en lämplig reaktion från Saint Vincent och Grenadinernas sida, liksom bristen på samarbete med behöriga myndigheter i de berörda hamnstaterna, inte i linje med landets skyldigheter enligt artikel 6 i FAO:s avtal om hamnstatsåtgärder för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.

(41)

Kommissionen har inte mottagit något meddelande från myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna med information om Asian Warrior.

(42)

Enligt den information som kommissionen samlat in rapporterades i februari 2016 att fartyget Gotland (5), som förde Saint Vincent och Grenadinernas flagg, fiskade utan tillstånd i Senegals exklusiva ekonomiska zon. De senegalesiska myndigheterna beslutade att man skulle ta upp jakten på och kvarhålla fartyget, som emellertid undkom. Eftersom fartygets verksamhet innebar en överträdelse av den senegalesiska lagstiftningen om havsfiske (6) bötfällde de senegalesiska myndigheterna fiskefartyget Gotland med 1 030 000 000 CFA-franc (7).

(43)

Efter en begäran om hjälp från de senegalesiska myndigheterna tog kommissionen kontakt med myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna för att i synnerhet betona vikten av att landet vidtar lämpliga åtgärder beträffande fartyget Gotland. Kommissionen har ännu inte fått något svar från Saint Vincent och Grenadinerna och har inte heller informerats om några svar på de begäranden om ömsesidigt bistånd som skickats av medlemsstaterna inom ramen för artikel 51 i IUU-förordningen. Kommissionen har också informerats om att även vissa tredjeländer tagit liknande initiativ. Kommissionen har inte från något annat håll uppmärksammats på eventuella åtgärder som vidtagits av Saint Vincent och Grenadinerna beträffande fartyget i fråga.

(44)

Vad gäller uppgifterna i skälen 37–43 anser kommissionen att Saint Vincent och Grenadinerna har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter som flaggstat att förhindra den egna flottan från att ägna sig åt IUU-verksamhet. Dessutom bör det noteras att en flaggstat enligt artikel 94.2 b i Förenta nationernas havsrättskonvention ska åta sig jurisdiktion enligt nationell rätt över varje fartyg som för dess flagg samt över dess befälhavare, övrigt befäl och manskap. Det kan vidare noteras att flaggstaten enligt artikel 117 i samma konvention är skyldig att själv eller i samarbete med andra stater vidta de åtgärder, med avseende på sina medborgare, som behövs för att bevara de levande tillgångarna i det fria havet.

(45)

I enlighet med artikel 31.4 b i IUU-förordningen undersökte kommissionen även Saint Vincent och Grenadinernas åtgärder beträffande IUU-fiskeriprodukters tillträde till landets marknad. FAO:s internationella handlingsplan (IPOA IUU) ger vägledning om internationellt överenskomna marknadsrelaterade åtgärder för att minska eller eliminera handeln med fisk och fiskeriprodukter som kommer från IUU-fiske. I punkt 71 föreslås att staterna bör vidta åtgärder för ökad transparens på sina marknader så att det är möjligt att spåra fisk och fiskeriprodukter. Likaså finns det i artikel 11 i FAO:s uppförandekod för ansvarsfullt fiske (nedan kallad uppförandekoden) en beskrivning av god praxis för hantering efter fångst och för ansvarsfull internationell handel. I artikel 11.1.11 i uppförandekoden uppmanas staterna att se till att nationell och internationell handel med fisk och fiskeriprodukter bedrivs i enlighet med sund bevarande- och förvaltningspraxis genom en bättre identifiering av ursprunget för fisk och fiskeriprodukter.

(46)

Under de två besöken i Saint Vincent och Grenadinerna i maj 2014 – se skäl 9 i beslutet av den 12 december 2014 – respektive februari 2016 konstaterade kommissionen att de behöriga myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna inte var i stånd att garantera en tillfredsställande kontroll över den egna fiskeflottans verksamhet. De behöriga myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna meddelade att alla deras fiskefartyg som bedriver fiske i Iccat-området uteslutande landar eller omlastar i Trinidad och Tobagos hamnar (Port of Spain och Chaguaramas). På grund av bristen på samarbete med myndigheterna i Trinidad och Tobago är dock Saint Vincent och Grenadinerna inte i stånd att lämna uppgifter om egenskaperna hos de arter som fångas av fartyg som för dess flagg på det fria havet, om de fiskeriprodukter som landas eller omlastas i Trinidad och Tobagos hamnar eller om handelsflödena för dessa produkter. I detta avseende samarbetar inte myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna med hamnstatens myndigheter, vilket strider mot artikel 20 i FAO:s avtal om hamnstatsåtgärder för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.

(47)

Dessutom, såsom anges i skäl 38, lyckades inte myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna förhindra att fiskeriprodukter från IUU-fiske landades i hamnar och därmed riskerade att komma ut på marknaden.

(48)

På grundval av den information som erhållits vid besöken på plats anser kommissionen att Saint Vincent och Grenadinerna inte är i stånd att garantera en öppenhet på sina marknader som gör det möjligt att spåra fisk och fiskeriprodukter enligt kraven i punkt 71 i IPOA IUU och artikel 11.1.11 i uppförandekoden. Saint Vincent och Grenadinerna förefaller i detta avseende underlåta att uppfylla hamnstatens skyldighet, enligt artikel 23 i FN:s avtal om fiskbestånd, att vidta åtgärder för att se till att internationella bestämmelser om bevarande och förvaltning är effektiva, inbegripet bestämmelser om hamninspektioner av handlingar, fiskeredskap och fångster och om förbud mot att landa och omlasta fångst när det har kunnat konstateras att fångsten har tagits upp på ett sätt som urholkar effekten av internationella bevarande- och förvaltningsåtgärder.

(49)

Mot bakgrund av utvecklingen efter den 12 december 2014 anser kommissionen, med stöd av artikel 31.3 och 31.4 i IUU-förordningen, att Saint Vincent och Grenadinerna inte har fullgjort sina skyldigheter enligt internationell rätt som flaggstat med avseende på IUU-fiske som bedrivs eller stöds av fiskefartyg som för landets flagg eller av dess medborgare, och att landet inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra att fiskeriprodukter från IUU-fiske kommer ut på dess marknad.

3.2   Underlåtenhet att samarbeta och sköta tillsyn (artikel 31.5 i IUU-förordningen)

(50)

Såsom beskrivs i skäl 20 i beslutet av den 12 december 2014 har kommissionen analyserat om Saint Vincent och Grenadinerna samarbetat effektivt med kommissionen under utredningar och därmed sammanhängande verksamhet och därvid dragit slutsatsen att Saint Vincent och Grenadinernas fiskerimyndigheter inte försett kommissionen med någon information eller med svar på hur landet ska komma till rätta med de brister i fiskeriförvaltningssystemet som konstaterades under kommissionens besök. Efter beslutet av den 12 december 2014 konstaterade kommissionen att myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna inte svarat på kommissionens begäranden om samarbete när det gäller den olagliga fiskeverksamhet som bedrivits av fartygen Asian Warrior och Gotland. Utifrån den information som kommissionen samlat in kunde det konstateras att bristen på samarbete också påverkade begäranden om bistånd som medlemsstater och tredjeländer riktat till myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna i samband med utredningar och därmed sammanhängande verksamhet.

(51)

De dokument beträffande handlingsplanen som lämnats in till kommissionen efter beslutet av den 12 december 2014 har inte heller lett till några konkreta åtgärder.

(52)

Vid bedömningen av huruvida Saint Vincent och Grenadinerna fullgjort sina skyldigheter som flaggstat utredde kommissionen också om landet samarbetat med andra stater i kampen mot IUU-fiske.

(53)

Utifrån den information som samlades in under besöken på plats i maj 2014 och februari 2016 eller som tillhandahållits av myndigheterna i tredjelandskuststater har kommissionen fastställt att fartyg som för Saint Vincent och Grenadinernas flagg och som fiskar i Iccat-området landar och omlastar i Trinidad och Tobagos hamnar. Myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna har medgett att deras regering inte formellt samarbetat med myndigheterna i Trinidad och Tobago. Inga framsteg har gjorts i detta avseende sedan kommissionens beslut av den 12 december 2014.

(54)

Den situation som beskrivs i skäl 53 tyder på att Saint Vincent och Grenadinerna underlåtit att samarbeta och samordna åtgärder med tredjeländer för att förebygga, motverka och undanröja IUU-fiske enligt kravet i punkt 28 i IPOA IUU i fall där fartyg som för Saint Vincent och Grenadinernas flagg landat eller lastat om fångster. Vidare har Saint Vincent och Grenadinerna inte ingått avtal eller överenskommelser med andra stater eller på annat sätt samarbetat för att genomföra gällande lagar och bevarande- och förvaltningsåtgärder eller bestämmelser som har antagits på nationell, regional eller global nivå, såsom fastställs i punkt 31 i IPOA IUU.

(55)

Såsom anges i skäl 25 i beslutet av den 12 december 2014 har kommissionen också bedömt huruvida Saint Vincent och Grenadinerna vidtagit effektiva tillsynsåtgärder med avseende på de aktörer som kan kopplas till IUU-fiske och huruvida man tillämpat tillräckligt hårda sanktioner för att beröva lagöverträdarna den vinning som härrör från IUU-fisket. Det tillgängliga bevismaterialet visar att Saint Vincent och Grenadinerna inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt internationell rätt i fråga om effektiva tillsynsåtgärder.

(56)

Saint Vincent och Grenadinerna har inte tagit fram någon nationell strategi för övervakning och kontroll av sin fiskeflotta eller för inspektions- och observationssystem. Såsom betonas i skäl 27 i beslutet av den 12 december 2014 kunde kommissionen vid besöket på plats i maj 2014 notera att Saint Vincent och Grenadinerna inte var i stånd att övervaka sina fartyg som fiskar på det fria havet och i tredjeländers vatten eller som anlöper tredjeländers hamnar. Under besöket på plats i februari 2016 kunde kommissionen bekräfta att Saint Vincent och Grenadinerna inte åtgärdat den bristande övervakningen av fiskeflottan och alltså inte följt artikel 94 i Förenta nationernas havsrättskonvention där det föreskrivs att en flaggstat ska åta sig jurisdiktion enligt nationell rätt över varje fartyg som för dess flagg samt över dess befälhavare, övrigt befäl och manskap. Saint Vincent och Grenadinerna har också brutit mot artikel 18.3 i FN:s avtal om fiskbestånd, där det anges vilka åtgärder som ska vidtas av en stat beträffande fartyg som för dess flagg. Saint Vincent och Grenadinerna uppfyller inte heller sina tillsynsskyldigheter som flaggstat enligt artikel 19 i FN:s avtal om fiskbestånd, eftersom landet inte har kunnat visa att det agerat i enlighet med de detaljerade bestämmelserna i den artikeln.

(57)

Den rättsliga ramen för förvaltningen av flottan i Saint Vincent och Grenadinerna, som grundas på High Seas Act (2001) och High Seas Fishing Regulation (2003), innehåller inte någon definition av IUU-fiske. Den nuvarande rättsliga ramen saknar också en definition av allvarliga överträdelser och en uttömmande förteckning över allvarliga brott som ska åtgärdas genom proportionella och stränga påföljder. Sanktionssystemet i sin nuvarande form är alltså varken heltäckande eller tillräckligt strängt för att fylla en avskräckande funktion. Det sätt på vilket överträdelser och allvarliga överträdelser behandlas motsvarar inte vad som krävs för att säkra efterlevnad, avskräcka från överträdelser var de än sker och beröva lagöverträdarna den vinning som härrör från deras olagliga verksamhet, i enlighet med kraven i punkt 21 i IPOA IUU och punkt 38 i FAO:s riktlinjer för flaggstaters uppförande.

(58)

Som betonas i skälen 30 och 31 i beslutet av den 12 december 2014 kan utvecklingsnivån i Saint Vincent och Grenadinerna inte anses vara en faktor som undergräver de behöriga myndigheternas förmåga att samarbeta med andra länder och genomföra tillsynsåtgärder. Utvärderingen av de särskilda begränsningar som beror på landets utvecklingsnivå beskrivs närmare i skälen 66–67 i det här beslutet.

(59)

Mot bakgrund av skälen 19–31 i beslutet av den 12 december 2014 och utvecklingen efter den 12 december 2014 anser kommissionen, i enlighet med artikel 31.3 och 31.5 a, b, c och d i IUU-förordningen, att Saint Vincent och Grenadinerna inte har fullgjort sina samarbets- och tillsynskyldigheter som flaggstat enligt internationell rätt.

3.3   Underlåtenhet att tillämpa internationella regler (artikel 31.6 i IUU-förordningen)

(60)

Såsom beskrivs i skälen 34–39 i beslutet av den 12 december 2014 har kommissionen analyserat den information som ansågs relevant bland tillgängliga uppgifter som offentliggjorts av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer, och särskilt Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat). Dessutom gjorde kommissionen en analys av den information som ansågs relevant med tanke på Saint Vincent och Grenadinernas status som avtalsslutande part i Iccat efter beslutet av den 12 december 2014.

(61)

Det bör noteras att Saint Vincent och Grenadinernas flotta bedriver riktat fiske efter tonfisk och andra långvandrande arter i Iccat-området. Med tanke på detta bör Saint Vincent och Grenadinerna samarbeta med Iccat, som är den regionala fiskeriförvaltningsorganisation i området som ansvarar för de berörda arterna. Trots att Saint Vincent och Grenadinerna är avtalsslutande part i Iccat uppfyller inte landet sina skyldigheter som flaggstat, enligt artikel 117 i Förenta nationernas havsrättskonvention, att med avseende på sina medborgare vidta åtgärder för att bevara de levande tillgångarna i det fria havet.

(62)

Såsom anges i skälen 35–38 skickade Iccat ett antal skrivelser till myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna mellan 2011 och 2013. Efter beslutet av den 12 december 2014 skickade Iccat 2016 ännu en skrivelse till myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna där man betonade de brister som konstaterats vid Iccats möte 2015, nämligen den försenade inlämningen av i) den årliga rapporten, ii) förvaltningsplanen för nordatlantisk svärdfisk och iii) överensstämmelsetabellerna. I denna skrivelse begärde Iccat också att myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna skulle lämna ytterligare information om landets genomförande av Iccats rekommendation 12-05 om överensstämmelse med befintliga åtgärder för bevarande och förvaltning av hajar. Iccat rapporterade också att man inte fått några svar på sina skrivelser.

(63)

Slutligen har Saint Vincent och Grenadinerna inte antagit någon nationell handlingsplan för att bekämpa IUU-fiske i enlighet med rekommendationen i punkt 25 i IPOA IUU.

(64)

Såsom anges i skäl 39 i beslutet av den 12 december 2014 är ministeriet för jordbruk, skogsbruk och fiske i Saint Vincent och Grenadinerna inte i stånd att säkerställa ett verkligt samband mellan staten och de fartyg som för dess flagg, i enlighet med kravet i artikel 91 i Förenta nationernas havsrättskonvention.

(65)

Med tanke på skälen 35–39 i beslutet av den 12 december 2014 och den senare utvecklingen anser kommissionen, med stöd av artikel 31.3 och 31.6 i IUU-förordningen, att Saint Vincent och Grenadinerna inte har fullgjort sina skyldigheter enligt internationell rätt med avseende på internationella regler, förordningar och bevarande- och förvaltningsåtgärder.

3.4   Särskilda svårigheter för utvecklingsländer (artikel 31.7 i IUU-förordningen)

(66)

Det erinras om att Saint Vincent och Grenadinerna enligt FN:s index för mänsklig utveckling (8) anses vara ett land med hög mänsklig utveckling (plats 97 av 188 länder). Det erinras också om att Saint Vincent och Grenadinerna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 (9) klassificeras i kategorin länder och territorier med högre medelinkomst.

(67)

Såsom beskrivs i skäl 42 i beslutet av den 12 december 2014 finns det inga bevis som styrker att Saint Vincent och Grenadinerna har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt internationell rätt på grund av begränsningar som beror på landets utvecklingsnivå. Det finns inte heller några konkreta bevis för att de uppdagade bristerna i övervakning och kontroll av fisket skulle bero på brister i kapacitet och infrastruktur. I detta avseende kan det noteras att myndigheterna i Saint Vincent och Grenadinerna inte har åberopat några argument om utvecklingsbegränsningar, utan hävdat att den allmänna effektivitetsnivån inom förvaltningen är god.

(68)

Med tanke på skälen 41, 42 och 43 i beslutet av den 12 december 2014 och utvecklingen efter detta datum anser kommissionen, med stöd av artikel 31.7 i IUU-förordningen, att Saint Vincent och Grenadinernas samlade agerande i fråga om fisket inte har påverkats negativt av landets utvecklingsnivå.

4.   SLUTSATS OM IDENTIFIERING AV ETT TREDJELAND SOM ICKE-SAMARBETANDE

(69)

Mot bakgrund av slutsatserna att Saint Vincent och Grenadinerna har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt internationell rätt som flagg-, hamn-, kust- eller marknadsstat och att vidta åtgärder för att förebygga, motverka och undanröja IUU-fiske, bör detta land, i enlighet med artikel 31 i IUU-förordningen, identifieras som ett icke-samarbetande tredjeland i kampen mot IUU-fiske.

(70)

Med beaktande av artikel 18.1 g i IUU-förordningen ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna vägra import av fiskeriprodukter till unionen utan att behöva be om några ytterligare bevis eller skicka en begäran om hjälp till flaggstaten om de får kännedom om att fångstintyget har godkänts av myndigheterna i en flaggstat som identifierats som en icke-samarbetande stat i enlighet med artikel 31 i den förordningen.

(71)

Det bör påpekas att identifieringen av Saint Vincent och Grenadinerna som ett land som kommissionen anser vara icke-samarbetande inte utesluter att kommissionen eller rådet vidtar ytterligare åtgärder i syfte att upprätta en förteckning över icke-samarbetande länder.

5.   KOMMITTÉFÖRFARANDE

(72)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Saint Vincent och Grenadinerna identifieras härmed som ett tredjeland som kommissionen anser vara icke-samarbetande när det gäller bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 23 maj 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 286, 29.10.2008, s. 1.

(2)  Kommissionens beslut av den 12 december 2014 om meddelande till ett tredjeland som kommissionen anser kan identifieras som icke-samarbetande tredjeland enligt rådets förordning (EG) nr 1005/2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (EUT C 453, 17.12.2014, s. 5).

(3)  http://www.lesoleil.sn/2016-03-22-23-21-32/item/53178-peche-illicite-dans-les-eaux-senegalaise-en-fuite-le-navire-gotland-imo-arraisonne-en-espagne.html

(4)  Se Interpols Purple Notice nr 248 av den 13 januari 2015, https://www.ccamlr.org/en/compliance/non-contracting-party-iuu-vessel-list och fotnot 13.

(5)  Se fotnot 3.

(6)  Lag nr 2015-18 av den 13 juli 2015.

(7)  Se fotnot 3.

(8)  Informationen har hämtats från http://hdr.undp.org/en/data

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 antagen av rådet den 18 december 2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete (EUT L 378, 27.12.2006, s. 41).


30.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/78


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/919

av den 29 maj 2017

om ändring av genomförandebeslut (EU) 2016/1942 om specifikationer för portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (1), särskilt artikel 15.1 och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EU) 2015/1017 får kommissionen i uppdrag att med stöd av Europeiska investeringsbanken (EIB) inrätta en portal för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP). EIPP är en allmänt tillgänglig webbportal för investeringsprojekt som fungerar som en plattform för att presentera projekt för potentiella investerare i hela världen.

(2)

Specifikationer för EIPP fastställs i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1942 (2).

(3)

Erfarenheten från användningen av EIPP visar att vissa bestämmelser bör ändras, särskilt för att attrahera fler projekt från mindre projektsamordnare, små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag, i linje med Europeiska unionens mål att stödja små och medelstora företag och företagande. Den lägsta projektkostnaden bör därför sänkas från 5 miljoner euro till 1 miljon euro.

(4)

För att öka intresset för EIPP och minska avgiften för projektsamordnarna på ett icke-diskriminerande sätt, och därmed ge stimulans till att ett större antal projekt publiceras på EIPP, bör handläggningsavgiften för ansökan inte tas ut från några projektsamordnare. Den projektscreening som beskrivs i avsnitt 3 i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2016/1942 bör finnas kvar för att säkerställa att bara projekt av god kvalitet publiceras på EIPP.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandebeslut (EU) 2016/1942 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 2 ska led a ersättas med följande:

”a)

Projektet (eller programmet bestående av mindre projekt) ska ha en minsta total projektkostnad på 1 miljon euro.”

2.

Artikel 3 ska ersättas med följande:

”Artikel 3

Ingen handläggningsavgift ska tas ut.”

3.

I bilagan ska avsnitt 4 utgå.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 29 maj 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1942 av den 4 november 2016 om specifikationer för portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå och om upphävande av genomförandebeslut (EU) 2015/1214 (EUT L 299, 5.11.2016, s. 86).