ISSN 1977-0820
Europeiska unionens
officiella tidning
L 78
Svensk utgåva
Lagstiftning
60 årgången
23 mars 2017
|
ISSN 1977-0820 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 78 |
|
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
60 årgången |
|
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
|
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
|
23.3.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 78/1 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/542
av den 22 mars 2017
om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar genom tillägg av en bilaga om harmoniserade uppgifter om insatser i nödsituationer där människors hälsa hotas
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (1), särskilt artiklarna 45.4 och 53.1, och
av följande skäl:
|
(1) |
För att kunna utföra sina arbetsuppgifter behöver organ utsedda i enlighet med artikel 45.1 i förordning (EG) nr 1272/2008 uppgifter om de blandningar som släppts ut på marknaden och klassificerats som farliga på grund av sina hälsoeffekter eller fysikaliska effekter. Dessa uppgifter lämnas till de utsedda organen på nationell nivå av importörer och nedströmsanvändare, och de omfattar vanligtvis produktidentifiering, faroidentifiering, uppgifter om sammansättning och toxikologiska data. Giftinformationscentralerna förlitar sig på uppgifter från de utsedda organen och är ibland själva sådana organ. |
|
(2) |
Kommissionen har gjort den översyn som föreskrivs i artikel 45.4 i förordning (EG) nr 1272/2008, och resultaten som baserades på grundligt samråd med experter offentliggjordes i januari 2012. Översynen ledde till slutsatsen att det finns stora olikheter mellan nuvarande anmälningssystem, uppgiftsformat och landspecifika krav på efterfrågade uppgifter i medlemsstaterna. Detta innebär att importörer och nedströmsanvändare som släpper ut blandningar på marknaden i olika medlemsstater måste lämna in uppgifter, som ofta är likartade, flera gånger i olika format. Översynen visade också att olikheterna leder till bristande överensstämmelse i de uppgifter som finns tillgängliga för vårdpersonal och för allmänheten vid förgiftningstillbud i olika medlemsstater. |
|
(3) |
Resultaten av översynen stöttades av en nyttokostnadsanalys som kommissionen slutförde i mars 2015 (2), där det bekräftades att harmonisering av uppgifter till de utsedda organen inte bara skulle leda till bättre insatser för människors hälsa, utan också generellt till väsentliga besparingar. |
|
(4) |
Samråd genomfördes med de berörda parterna, t.ex. Europeiska sammanslutningen av giftinformationscentraler och kliniska toxikologer (EAPCCT), särskilt inom ramen för nyttokostnadsanalysen och under ett antal workshoppar. |
|
(5) |
Det är därför lämpligt att harmonisera de uppgifter som de utsedda organen tar emot från importörer och nedströmsanvändare, liksom att fastställa ett format för inlämning av uppgifterna. |
|
(6) |
Det är nödvändigt att närmare ange vilka uppgifter som måste lämnas till ett utsett organ. Detta omfattar även uppgifter om identifiering av blandningen och av uppgiftslämnaren, faroidentifiering och blandningens beståndsdelar. Eftersom blandningars formuleringar ofta undergår smärre ändringar med liten eller ingen inverkan på de akuta hälsoinsatser som krävs, står det inte i proportion till syftet att begära uppgift på beståndsdelarnas exakta procentsatser i blandningen. Beståndsdelarnas andel i blandningar får därför anges som koncentrationsintervall. Intervallens storlek bör fastställas dels utifrån beståndsdelarnas hälsoeffekter och fysikaliska effekter, dels utifrån uppgifternas relevans för de akuta hälsoinsatserna. |
|
(7) |
Eftersom blandningar som klassificerats som farliga också kan innehålla oklassificerade beståndsdelar, vilka ändå kan ha negativa effekter efter oavsiktlig användning (t.ex. efter förtäring), bör de utsedda organen ha tillgång till uppgifter om dessa sistnämnda beståndsdelar, om det behövs för att vidta förebyggande eller terapeutiska åtgärder. |
|
(8) |
Inlämningsformatet bör vara harmoniserat för att importörer och nedströmsanvändare som är verksamma i olika medlemsstater ska kunna använda samma uppgiftsinlämning eller samma inlämningsformat i olika medlemsstater. Uppgiftsinlämningarna bör göras elektroniskt i ett harmoniserat xml-format som Europeiska kemikaliemyndigheten upprätthåller och tillhandahåller kostnadsfritt. |
|
(9) |
För att göra det enklare att översända uppgifter om den avsedda användningen av en blandning och att ge underlag för en statistisk analys av likartade förgiftningsfall, bör ett europeiskt produktkategoriseringssystem utvecklas av Europeiska kemikaliemyndigheten och användas vid uppgiftsinlämningen. |
|
(10) |
Enligt kommissionens nyttokostnadsanalys uppgav giftinformationscentraler och andra utsedda organ att de har svårt att korrekt identifiera den aktuella blandningen i upp till 40 procent av de samtal de tar emot. Detta kan leda till onödig överbehandling av patienter och till sjukhusinläggning av försiktighetsskäl. Som ett led i harmoniseringen av uppgifterna är det därför nödvändigt att kräva identifiering av en blandning med en unik alfanumerisk kod (nedan kallad unik formuleringsidentifierare) som anges på etiketten. |
|
(11) |
De flesta samtal till giftinformationscentraler och andra utsedda organ rör oavsiktlig exponering för farliga blandningar använda av konsumenter och mera sällan om yrkesmässig användning. Endast ett litet antal samtal rör blandningar för industriell användning, vilka används på industrianläggningar. Dessutom har man på industrianläggningar vanligtvis större kunskap om de blandningar som används och medicinsk behandling brukar finnas tillgänglig. Därför bör importörer och nedströmsanvändare av blandningar för industriell användning medges begränsade krav på uppgifter. |
|
(12) |
För att sprida det nödvändiga arbetet med att anpassa formatet för datainlämning och prioritera tillhandahållande av de uppgifter som behövs mest, anses det rimligt och proportionerligt att föreskriva en stegvis tillämpning av de nya krav på uppgifter som fastställs i denna förordning med hänsyn tagen till hur blandningen ska användas. |
|
(13) |
För att säkerställa en smidig övergång och undvika orimliga kostnader bör de uppgiftsinlämningar till de utsedda organen som skett före tillämpningsdagen för denna förordning fortfarande äga giltighet under en viss tid efter det att denna förordning börjar tillämpas. Om väsentliga förändringar i blandningens formulering, produktbeteckning eller toxicitet inträder däremellan bör det dock krävas en uppdatering av inlämningen så att den följer denna förordning. |
|
(14) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 54.1 i förordning (EG) nr 1272/2008. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 1272/2008 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
I artikel 25 ska följande punkt 7 läggas till: ”7. När uppgiftslämnaren i enlighet med bilaga VIII skapar en unik formuleringsidentifierare ska den finnas på etiketten i enlighet med bestämmelserna i del A avsnitt 5 i den bilagan.” |
|
2. |
Bilaga VIII ska läggas till i enlighet med bilagan till denna förordning. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2020.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 mars 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.
(2) Studie till stöd för harmonisering av uppgifter till giftinformationscentraler i enlighet med artikel 45 i förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP-förordningen), 3.3.2015.
BILAGA
BILAGA VIII
Harmoniserade uppgifter vid insatser i nödsituationer där människors hälsa hotas och vid förebyggande åtgärder
DEL A
ALLMÄNNA KRAV
1. Tillämpning
1.1 Importörer och nedströmsanvändare som släpper ut blandningar på marknaden för konsumentanvändning i den mening som avses i del A punkt 2.4 i denna bilaga ska uppfylla kraven i denna bilaga från och med den 1 januari 2020.
1.2 Importörer och nedströmsanvändare som släpper ut blandningar på marknaden för yrkesmässig användning i den mening som avses i del A punkt 2.4 i denna bilaga ska uppfylla kraven i denna bilaga från och med den 1 januari 2021.
1.3 Importörer och nedströmsanvändare som släpper ut blandningar på marknaden för industriell användning i den mening som avses i del A punkt 2.4 i denna bilaga ska uppfylla kraven i denna bilaga från och med den 1 januari 2024.
1.4 Om importörer och nedströmsanvändare har lämnat uppgifter om farliga blandningar till ett organ som utsetts i enlighet med artikel 45.1 före de tillämpningsdatum som anges i punkterna 1.1, 1.2 och 1.3, och om de uppgifterna inte är förenliga med denna bilaga, ska de inte behöva uppfylla kraven i denna bilaga för de blandningarna förrän den 1 januari 2025.
1.5 Om en av de ändringar som beskrivs i del B punkt 4.1 i denna bilaga inträder före den 1 januari 2025 ska, genom undantag från punkt 1.4, importörer och nedströmsanvändare uppfylla kraven i denna bilaga innan den ändrade blandningen släpps ut på marknaden.
2. Syfte, definitioner och tillämpningsområde
2.1 I denna bilaga fastställs de krav som importörer och nedströmsanvändare som släpper ut blandningar på marknaden (nedan kallade uppgiftslämnare) ska uppfylla vid uppgiftsinlämningen, så att de utsedda organen får tillgång till uppgifterna och kan utföra sina arbetsuppgifter enligt artikel 45.
2.2 Denna bilaga ska inte tillämpas på blandningar för vetenskaplig forskning och utveckling eller på blandningar för produkt- och processinriktad forskning och utveckling såsom definierat i artikel 3.22 i förordning (EG) nr 1907/2006.
Denna bilaga ska inte tillämpas på blandningar som endast har klassificerats för en eller flera av följande faror:
|
1. |
Gaser under tryck. |
|
2. |
Explosiva ämnen, blandningar och föremål (Instabila explosiva ämnen, blandningar och föremål samt riskgrupp 1.1–1.6). |
2.3 Om blandningar släpps ut på marknaden enbart för industriell användning får uppgiftslämnarna, såsom alternativ till de generella kraven på uppgiftsinlämningen, välja att begränsa uppgiftsinlämningen i enlighet med punkt 5.3 i denna del och punkt 3.1.1 i del B på villkor att snabb åtkomst till kompletterande utförlig produktinformation finns i enlighet med del B punkt 1.3.
2.4 I denna bilaga gäller följande definitioner:
1. blandning för konsumentanvändning : blandning som är avsedd att användas av konsumenter.
2. blandning för yrkesmässig användning : blandning som är avsedd att användas av yrkesfolk men inte i industrianläggningar.
3. blandning för industriell användning : blandning som är avsedd att användas endast i industrianläggningar.
Om en blandning har mer än ett användningsområde ska kraven för alla relevanta kategorier uppfyllas.
3. Krav på uppgiftsinlämningen
3.1 Innan uppgiftslämnarna släpper ut blandningar på marknaden ska de lämna uppgifter om blandningar som klassificerats som farliga på grund av sina hälsoeffekter eller fysikaliska effekter till de organ som utsetts i enlighet med artikel 45.1 (nedan kallade utsedda organ) i den eller de medlemsstater där blandningen släpps ut på marknaden.
Uppgiftsinlämningen ska innehålla de uppgifter som fastställs i del B. Den ska göras elektroniskt i ett xml-format som ska tillhandahållas av kemikaliemyndigheten kostnadsfritt.
3.2 När ett utsett organ efter att ha tagit emot uppgiftsinlämningen enligt punkt 3.1 gör en motiverad begäran ställd till uppgiftslämnaren om att ytterligare uppgifter eller klargöranden behövs för att det utsedda organet ska kunna utföra sina arbetsuppgifter enligt artikel 45, ska uppgiftslämnaren tillhandahålla de nödvändiga uppgifterna eller klargörandena utan onödigt dröjsmål.
3.3 Uppgiftsinlämningen ska vara på det eller de officiella språken i den eller de medlemsstater där blandningen släpps ut på marknaden, om inte den eller de berörda medlemsstaterna föreskriver något annat.
3.4 Blandningens avsedda användning ska beskrivas i enlighet med ett harmoniserat produktkategoriseringssystem som ska tillhandahållas av kemikaliemyndigheten.
3.5 Uppgiftsinlämningen ska uppdateras utan onödigt dröjsmål när villkoren i del B punkt 4.1 är uppfyllda.
4. Gruppinlämning
4.1 En enda uppgiftsinlämning (nedan kallad gruppinlämning) får göras för fler än en blandning, om alla blandningarna i en grupp har samma klassificering av hälsofaror och fysikaliska faror och tillhör samma produktkategori enligt vad som avses i punkt 3.4.
4.2 En gruppinlämning är endast tillåten om alla blandningar i gruppen innehåller samma beståndsdelar (enligt vad som anges i del B punkt 3.2), och varje beståndsdel uppges ligga inom samma koncentrationsintervall i alla blandningarna (enligt vad som fastställs i del B punkt 3.4).
4.3 Genom undantag från punkt 4.2 är en gruppinlämning också tillåten om skillnaden i sammansättning mellan de olika blandningarna i gruppen endast gäller parfymer eller doftämnen, på villkor att den totala koncentrationen av parfymer och doftämnen inte utgör mer än 5 % av någon av blandningarna.
4.4 Vid gruppinlämning ska, i förekommande fall, de uppgifter som krävs enligt del B tillhandahållas för varje blandning i gruppen.
5. Unik formuleringsidentifierare (UFI)
5.1 Uppgiftslämnaren ska skapa en unik formuleringsidentifierare (nedan kallad UFI) med hjälp av elektroniska verktyg som ska göras tillgängliga av kemikaliemyndigheten. UFI-koden är en unik alfanumerisk kod som entydigt kopplar de inlämnade uppgifterna om sammansättningen av en blandning eller en grupp blandningar till en specifik blandning eller grupp av blandningar. UFI-koden ska tilldelas kostnadsfritt.
En ny UFI-kod ska skapas när en ändring i sammansättningen av en blandning eller en grupp blandningar uppfyller ett eller flera av villkoren i del B punkt 4.1 fjärde strecksatsen leden a, b och c.
Genom undantag från det andra stycket ska det inte krävas någon ny UFI-kod för sådana blandningar i en gruppinlämning som innehåller parfymer eller doftämnen, förutsatt att ändringen i sammansättningen endast gäller parfymerna eller doftämnena eller en tillsats av nya parfymer eller doftämnen.
5.2 Uppgiftslämnaren ska trycka eller anbringa UFI-koden på etiketten till en farlig blandning. UFI-koden ska föregås av förkortningen UFI angiven med versaler, klart synlig, tydlig och outplånlig.
5.3 Genom undantag från punkt 5.2 får UFI-koden när det gäller farliga blandningar avsedda för industriell användning och blandningar som inte är förpackade, alternativt anges i säkerhetsdatabladet.
6. Format och tekniskt stöd vid uppgiftsinlämning
6.1 Kemikaliemyndigheten ska fastställa, upprätthålla och uppdatera UFI-generatorn, xml-formaten för uppgiftsinlämning och ett harmoniserat produktkategoriseringssystem, samt göra dem tillgängliga kostnadsfritt på sin webbplats.
6.2 Kemikaliemyndigheten ska tillhandahålla teknisk och vetenskaplig vägledning, tekniskt stöd och verktyg som underlättar uppgiftsinlämningen.
DEL B
UPPGIFTER SOM SKA LÄMNAS IN
1. Identifiering av blandningen och av uppgiftslämnaren
1.1 Blandningens produktbeteckning
Produktbeteckningen ska anges i enlighet med artikel 18.3 a.
Fullständigt handelsnamn eller fullständiga handelsnamn på blandningen ska lämnas, inklusive, om det är relevant, varumärke, produktnamn eller namn på varianter enligt etiketten, utan någon användning av förkortningar och så att en specifik identifiering är möjlig.
Dessutom ska UFI-koden eller UFI-koderna ingå i uppgiftsinlämningen.
1.2 Uppgifter om uppgiftslämnaren
Uppgiftslämnarens namn, fullständiga adress, telefonnummer och e-postadress ska tillhandahållas. Uppgifterna ska överensstämma med uppgifterna på etiketten i enlighet med artikel 17.1 a.
1.3 Telefonnummer och e-postadress för snabb åtkomst till kompletterande produktinformation
Om uppgiftsinlämningen är begränsad enligt vad som fastställs i del A punkt 2.3, ska ett telefonnummer och en e-postadress tillhandahållas för snabb åtkomst till kompletterande utförlig produktinformation, så att utsedda organ i nödsituationer snabbt kan erhålla kompletterande utförlig produktinformation på det språk som anges i del A punkt 3.3. Telefonnumret ska vara bemannat dygnet runt, alla dagar.
2. Faroidentifiering och kompletterande uppgifter
I detta avsnitt anges kraven på uppgifter om blandningens hälsofaror och fysikaliska faror och den varningsinformation som är lämplig i samband med de farorna, liksom kompletterande uppgifter som ska ingå i uppgiftsinlämningen.
2.1 Klassificering av blandningen
Klassificeringen av blandningen avseende hälsofaror och fysikaliska faror (faroklass och farokategori) ska göras enligt reglerna i bilaga I.
2.2 Märkningsuppgifter
Följande obligatoriska märkningsuppgifter i enlighet med artikel 17 ska i förekommande fall tillhandahållas:
|
— |
Faropiktogramkoder (bilaga V). |
|
— |
Signalord. |
|
— |
Faroangivelsekoder (bilaga III, inklusive kompletterande faroinformationskoder). |
|
— |
Skyddsangivelsekoder. |
2.3 Toxikologisk information
Uppgiftsinlämningen ska omfatta de uppgifter om blandningens eller dess beståndsdelars toxikologiska effekt som krävs i avsnitt 11 i säkerhetsdatabladet för blandningen i enlighet med bilaga II till förordning (EG) nr 1907/2006.
2.4 Kompletterande uppgifter
Följande kompletterande uppgifter ska tillhandahållas:
|
— |
Typ(er) och storlek(ar) på den förpackning som används för att saluföra blandningen till konsumentanvändning eller yrkesmässig användning. |
|
— |
Blandningens färg(er) och fysikaliska tillstånd vid leverans. |
|
— |
pH, i förekommande fall. |
|
— |
Produktkategorisering (se del A punkt 3.4). |
|
— |
Användning (konsument-, yrkesmässig, industriell eller en kombination av några av dessa tre). |
3. Uppgifter om blandningens beståndsdelar
3.1 Allmänna krav
Beståndsdelarnas kemiska identitet och koncentration i blandningen ska anges i uppgiftsinlämningen i enlighet med punkterna 3.2, 3.3 och 3.4.
Beståndsdelar som inte förekommer i en blandning ska inte anmälas.
Genom undantag från det andra stycket ska, vid en gruppinlämning, parfym- eller doftämnesbeståndsdelar i blandningar förekomma i minst en av blandningarna.
Om, vid gruppinlämning, andelen parfymer eller doftämnen varierar mellan de blandningar som ingår i gruppen, ska en förteckning tillhandahållas över blandningarna och de parfymer eller doftämnen de innehåller, inklusive deras klassificering.
3.1.1 Krav på blandningar för industriell användning
Om uppgiftsinlämningen är begränsad enligt vad som anges i del A punkt 2.3 får uppgifterna om sammansättningen av en blandning för industriell användning begränsas till vad som står i säkerhetsdatabladet i enlighet med bilaga II i förordning (EG) nr 1907/2006, förutsatt att kompletterande uppgifter om beståndsdelarna i nödsituationer snabbt kan erhållas på begäran i enlighet med punkt 1.3.
3.2 Blandningens beståndsdelar
3.2.1 Ämne
Produktbeteckningen för de ämnen som anges i enlighet med punkt 3.3 ska tillhandahållas i enlighet med artikel 18.2. Ett INCI-namn, färgindexbeteckning eller annat internationellt kemiskt namn får emellertid användas, förutsatt att det kemiska namnet är välkänt och tydligt anger ämnets identitet. Det kemiska namnet på ämnen för vilka ett alternativt kemiskt namn har tillåtits i enlighet med artikel 24 ska också anges.
3.2.2 Blandning i blandning
När en blandning ingår i sammansättningen av en annan blandning som har släppts ut på marknaden, kallas den första blandningen för en blandning i blandning (nedan kallad BIB).
Uppgifter om de ämnen som ingår i en BIB ska lämnas i enlighet med kriterierna i punkt 3.2.1, utom när uppgiftslämnaren inte har tillgång till uppgifter om den fullständiga sammansättningen av BIB. I det senare fallet ska uppgifter enligt punkt 3 om de kända beståndsdelarna i blandningen lämnas in och BIB ska identifieras med hjälp av produktbeteckningen i enlighet med artikel 18.3 a och i kombination med dess koncentration och UFI-kod, om sådan finns. Om det inte finns någon UFI-kod, ska säkerhetsdatabladet för BIB tillhandahållas, liksom även namn, e-postadress och telefonnummer till BIB-leverantören.
3.2.3 Generiska produktbeteckningar
Genom undantag från punkterna 3.2.1 och 3.2.2 får de generiska produktbeteckningarna ”parfym”, ”doftämne” eller ”färgämne” användas för beståndsdelar i blandningar som används endast för att tillsätta parfym, doft eller färg, på följande villkor:
|
— |
Blandningens beståndsdelar har inte klassificerats som hälsofarliga. |
|
— |
Koncentrationen av de beståndsdelar som angetts med hjälp av en generisk produktbeteckning är totalt inte större än
|
3.3 Beståndsdelar som omfattas av krav på uppgiftsinlämning
Följande beståndsdelar (ämnen och BIB) ska anges:
|
1. |
Beståndsdelar som har klassificerats som farliga på grund av sina hälsoeffekter eller fysikaliska effekter och som
|
|
2. |
Beståndsdelar som inte har klassificerats som farliga på grund av sina hälsoeffekter eller fysikaliska effekter och som har identifierats och som förekommer i koncentrationer som är lika med eller större än 1 %. |
3.4 Beståndsdelarnas koncentration och koncentrationsintervall
Uppgiftslämnarna ska tillhandahålla de uppgifter som fastställs i punkterna 3.4.1 och 3.4.2 med hänsyn till koncentrationen av de beståndsdelar (ämnen och BIB) som har identifierats i enlighet med punkt 3.3.
3.4.1 Farliga beståndsdelar som har stor betydelse för insatser i nödsituationer där människors hälsa hotas och för förebyggande åtgärder
Om beståndsdelar klassificeras i enlighet med denna förordning i minst en av de nedan förtecknade farokategorierna, ska deras koncentration i en blandning uttryckas som exakta procentsatser i fallande ordning efter vikt eller volym:
|
— |
Akut toxicitet, kategori 1, 2 eller 3 |
|
— |
Specifik organtoxicitet – enstaka exponering, kategori 1 eller 2 |
|
— |
Specifik organtoxicitet – upprepad exponering, kategori 1 eller 2 |
|
— |
Frätande på huden, kategori 1, 1A, 1B eller 1C |
|
— |
Allvarlig ögonskada, kategori 1 |
Som alternativ till exakta procentsatser får intervall enligt tabell 1 användas.
Tabell 1
Koncentrationsintervall tillämpliga på farliga beståndsdelar som har stor betydelse för insatser i nödsituationer där människors hälsa hotas (ämnen eller BIB)
|
Koncentrationsintervall för den farliga beståndsdelen i blandningen (%) |
Maximal bredd på det koncentrationsintervall som används i uppgiftsinlämningen |
|
≥ 25 – < 100 |
5 %-enheter |
|
≥ 10 – < 25 |
3 %-enheter |
|
≥ 1 – < 10 |
1 %-enheter |
|
≥ 0,1 – < 1 |
0,3 %-enheter |
|
> 0 – < 0,1 |
0,1 %-enheter |
3.4.2 Andra farliga beståndsdelar och beståndsdelar som inte har klassificerats som farliga
Koncentrationen av de farliga beståndsdelar i en blandning som inte klassificerats i någon av de kategorier som förtecknas i punkt 3.4.1 och av de identifierade beståndsdelar som inte klassificerats som farliga ska, i enlighet med tabell 2, uttryckas som procentintervall i fallande ordning efter vikt eller volym. Som alternativ får exakta procentsatser användas.
Genom undantag från första stycket ska uppgiftslämnarna inte åläggas att lämna in några uppgifter för parfym- eller doftämnesbeståndsdelar som inte har klassificerats eller endast har klassificerats för hudsensibilisering i kategori 1, 1A eller 1B eller aspirationstoxicitet, på villkor att koncentrationen sammantaget inte överstiger 5 %.
Tabell 2
Koncentrationsintervall tillämpliga på andra farliga beståndsdelar och på beståndsdelar som inte har klassificerats som farliga (ämnen eller BIB)
|
Koncentrationsintervall för beståndsdelen i blandningen (%) |
Maximal bredd på det koncentrationsintervall som används i uppgiftsinlämningen |
|
≥ 25 – < 100 |
20 %-enheter |
|
≥ 10 – < 25 |
10 %-enheter |
|
≥ 1 – < 10 |
3 %-enheter |
|
> 0 – < 1 |
1 %-enheter |
3.5 Klassificering av beståndsdelar (ämnen och BIB)
Klassificering av beståndsdelarna avseende hälsofaror och fysikaliska faror (faroklasser, farokategorier och faroangivelser) ska tillhandahållas. Häri ingår klassificering av åtminstone alla ämnen som avses i punkt 3.2.1 i bilaga II till förordning (EG) nr 1907/2006 om krav avseende sammanställningen av säkerhetsdatablad. Alternativt, när det är en BIB, krävs endast klassificering av beståndsdelen avseende hälsofaror och fysikaliska faror.
4. Uppdatering av uppgiftsinlämningen
4.1 Om en blandning i en uppgiftsinlämning eller i en gruppinlämning ändras på något av följande sätt ska uppgiftslämnarna tillhandahålla en uppdatering av uppgiftsinlämningen innan de släpper ut den ändrade blandningen på marknaden:
|
— |
Produktbeteckningen (inklusive UFI-koden) ändras. |
|
— |
Klassificeringen avseende hälsofaror eller fysikaliska faror ändras. |
|
— |
Relevant ny toxikologisk information som krävs i avsnitt 11 i säkerhetsdatabladet blir tillgänglig om blandningens eller dess beståndsdelars farliga egenskaper. |
|
— |
En ändring i blandningens sammansättning uppfyller något av följande villkor:
|
Tabell 3
De variationer i koncentration på beståndsdelarna som kräver en uppdatering
|
Exakt koncentration på beståndsdelen i blandningen (%) |
De variationer (±) i beståndsdelarnas koncentration som kräver en uppdatering |
|
> 25 – ≤ 100 |
5 % |
|
> 10 – ≤ 25 |
10 % |
|
> 2,5 – ≤ 10 |
20 % |
|
≤ 2,5 |
30 % |
Om doftämnen eller parfymer i en gruppinlämning ändras ska förteckningen över blandningar och ingående doftämnen eller parfymer uppdateras enligt kraven i punkt 3.1.
4.2 Uppdateringens innehåll
Uppdateringen ska innehålla en reviderad version av den tidigare uppgiftsinlämningen med de nya uppgifterna enligt vad som beskrivs i punkt 4.1.
DEL C
INLÄMNINGSFORMAT
1.1 Inlämningsformat
Uppgiftsinlämningen till utsedda organ i enlighet med artikel 45 ska vara i ett format tillhandahållet av kemikaliemyndigheten. Inlämningsformatet ska omfatta följande:
1.2 Identifiering av blandningen och av uppgiftslämnaren
Produktbeteckning
|
— |
Produktens fullständiga handelsnamn (vid gruppinlämning, förteckning över alla produktbeteckningar) |
|
— |
Andra namn, synonymer |
|
— |
Unik formuleringsidentifierare (UFI) |
|
— |
Andra beteckningar (tillståndsnummer, företagets produktkoder) |
Kontaktuppgifter om uppgiftslämnaren
|
— |
Namn |
|
— |
Fullständig adress |
|
— |
Telefonnummer |
|
— |
E-postadress |
Kontaktuppgifter för snabb åtkomst till kompletterande uppgifter (dygnet runt, alla dagar) Endast för begränsad uppgiftsinlämning
|
— |
Namn |
|
— |
Telefonnummer (dygnet runt, alla dagar) |
|
— |
E-postadress |
1.3 Klassificering av blandningen, märkning och toxikologi
Klassificering av blandningen och märkning
|
— |
Faroklass och farokategori |
|
— |
Faropiktogramkoder (bilaga V) |
|
— |
Signalord |
|
— |
Faroangivelsekoder, inklusive kompletterande faroinformationskoder (bilaga III) |
|
— |
Skyddsangivelsekoder (bilaga IV) |
Toxikologisk information
|
— |
Beskrivning av blandningens eller dess beståndsdelars toxicitet (enligt vad som krävs i avsnitt 11 i säkerhetsdatabladet i enlighet med bilaga II till förordning (EG) nr 1907/2006) |
Kompletterande uppgifter om blandningen
|
— |
Färg |
|
— |
pH (i förekommande fall) |
|
— |
Fysikaliskt tillstånd |
|
— |
Förpackning (typ och storlek) |
|
— |
Avsedd användning (produktkategoriseringskod) |
|
— |
Användning (konsument-, yrkesmässig, industriell) |
1.4 Beståndsdelarnas produktbeteckning
Beståndsdelarnas produktbeteckning (ämnen och blandningar i blandningar, i förekommande fall)
|
— |
Beståndsdelarnas kemiska namn/handelsnamn |
|
— |
CAS-nummer (i förekommande fall) |
|
— |
EG-nummer (i förekommande fall) |
|
— |
UFI-kod (i förekommande fall) |
Beståndsdelarnas koncentration och koncentrationsintervall
|
— |
Exakt koncentration eller koncentrationsintervall |
Klassificering av beståndsdelar (ämnen och BIB)
|
— |
Faroklassificering (i förekommande fall) |
|
— |
Kompletterande uppgifter (om tillämpliga och relevanta för insatser i situationer där människors hälsa hotas) |
Förteckning enligt del B punkt 3.1 fjärde stycket (i förekommande fall)
|
23.3.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 78/13 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/543
av den 22 mars 2017
om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008 om folk- och bostadsräkningar vad gäller tekniska specifikationer för variablerna och deras indelningar
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008 av den 9 juli 2008 om folk- och bostadsräkningar (1), särskilt artikel 5.4, och
av följande skäl:
|
(1) |
För att säkerställa att data från de folk- och bostadsräkningar som genomförs i medlemsstaterna är jämförbara och för att det ska gå att sammanställa tillförlitliga översikter på unionsnivå måste undersökningsvariablerna utformas och indelas på samma sätt i alla medlemsstater. Det bör därför antas tekniska specifikationer för variablerna och deras indelning. |
|
(2) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det europeiska statistiksystemet. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De tekniska specifikationerna för de undersökningsvariabler och indelningar som ska tillämpas på de data som ska översändas till kommissionen för referensåret 2021 förtecknas i bilagan.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 mars 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 218, 13.8.2008, s. 14.
BILAGA
Tekniska specifikationer för variablerna och deras indelningar vid folk- och bostadsräkningar
De tekniska specifikationerna redovisas på följande sätt:
|
— |
Varje variabel har en egen rubrik. |
|
— |
I vissa fall följer det efter rubriken en allmän teknisk specifikation för variabeln. |
|
— |
Därefter specificeras variabelns indelning(ar). En del variabler har flera indelningar, som kan ha varierande detaljnivå. I sådana fall betecknas den högsta detaljnivån med H, den mellanliggande detaljnivån med M, den lägsta detaljnivån med L och den nationella detaljnivån med N. |
|
— |
Indelningarna hänför sig till vissa totaler, som också anges. En indelning kan åtföljas av en ytterligare teknisk specifikation som gäller specifikt för den indelningen. |
Variabel: Plats för stadigvarande bosättning
När medlemsstaterna tillämpar den definition på stadigvarande bosättning som anges i artikel 2 d i förordning (EG) nr 763/2008 ska de behandla specialfall på följande sätt:
|
a) |
När en person regelbundet bor på flera platser under året, ska den bosättning där personen tillbringar större delen av året anges som personens plats för stadigvarande bosättning oberoende av om denna bosättning är belägen på annan plats inom landet eller i utlandet. Dock gäller att en person som har sitt arbete på annan ort under arbetsveckan och återvänder hem till familjen över veckosluten ska anses ha den plats där familjen bor som plats för stadigvarande bosättning, oberoende av om personens arbetsställe är beläget på annan plats inom landet eller i utlandet. |
|
b) |
För grundskole- och gymnasieelever som inte bor med sin familj under skolterminerna ska den plats där familjen bor anses vara plats för stadigvarande bosättning, oavsett hur ofta de återvänder hem till familjen och oberoende av om eleverna går i skola på annan plats inom landet eller i utlandet. |
|
c) |
För högskole- och universitetsstuderande som inte bor med sin familj medan de studerar ska den adress som dessa studerande har under studieterminen anses vara plats för stadigvarande bosättning, oberoende av om det rör sig om en institution (t.ex. en internatskola) eller en privatbostad, och oberoende av om studierna genomförs på annan plats inom landet eller i utlandet. Undantagsvis och när utbildningsplatsen ligger inom landet kan den plats där familjen bor anses utgöra plats för stadigvarande bosättning. |
|
d) |
En institution ska anses utgöra platsen för stadigvarande bosättning för alla boende som vid tidpunkten för folk- och bostadsräkningen har tillbringat eller sannolikt kommer att tillbringa minst 12 månader på institutionen i fråga. |
|
e) |
Den allmänna regeln angående var dygnsvilan oftast tillbringas gäller personer i obligatorisk militärtjänstgöring och personer som ingår i väpnade styrkor och som bor i militärförläggningar eller militärläger. |
|
f) |
Räkningsplatsen ska anses som platsen för stadigvarande bosättning när det gäller hemlösa personer, nomader, lösdrivare och personer utan stadigvarande bosättning. |
|
g) |
För ett barn som växlar mellan två platser för stadigvarande bosättning (t.ex. om föräldrarna är frånskilda) ska den plats där barnet tillbringar huvuddelen av sin tid anses utgöra platsen för stadigvarande bosättning. I fall där barnet tillbringar lika lång tid med båda föräldrarna ska den plats där barnet befinner sig på räkningsdagens kväll, eller alternativt det hushåll där barnet är folkbokfört, anses utgöra platsen för stadigvarande bosättning. |
|
h) |
Sjömän och fiskare som är stadigvarande bosatta i landet men som vid tidpunkten för folk- och bostadsräkningen är till sjöss (inklusive de som inte har någon annan bostad än på fartyget) ska ingå. |
|
i) |
Personer som vistas irreguljärt i landet eller är papperslösa ska ingå, liksom asylsökande och personer som har ansökt om eller fått beviljat flyktingstatus eller liknande former av internationellt skydd, förutsatt att de uppfyller kriterierna för stadigvarande bosättning i landet. Meningen är inte att dessa personer ska urskiljas separat, utan att se till att de inte undantas från räkningen. |
|
j) |
Barn som fötts under de tolv månader som föregår referenstidpunkten för folk- och bostadsräkningen och vars familjer är stadigvarande bosatta i landet vid denna referenstidpunkt ska räknas med. |
|
k) |
Personer vars faktiska och/eller avsedda vistelse i landet är exakt ett år ska räknas med. Militär och diplomatisk personal och deras familjer |
|
l) |
Utländsk militär och diplomatisk personal och deras familjer som befinner sig i landet ska, oavsett vistelsens längd, undantas från den befolkning som är stadigvarande bosatt i landet. |
|
m) |
Om längden på vistelsen utanför landet kan fastställas för landets militära och diplomatiska personal och deras familjer som befinner sig utomlands gäller följande:
|
Med definitionen av plats för stadigvarande bosättning som grund ska personer som normalt är bosatta på räkningsplatsen, men som vid räkningstidpunkten är frånvarande eller förväntas vara frånvarande mindre än ett år, anses vara tillfälligt frånvarande och ska därför räknas med i totalbefolkningen. Däremot ska personer som bor eller förväntas bo utanför räkningsplatsen under minst ett år inte anses vara tillfälligt frånvarande och därför inte räknas med i totalbefolkningen. Detta är oberoende av längden på eventuella tillfälliga besök hos släktingar.
Personer som omfattas av räkningen men som inte uppfyller kriterierna för stadigvarande bosättning på räkningsplatsen, dvs. som inte bor eller förväntas bo på räkningsplatsen under minst 12 månader i sträck, anses vara tillfälligt närvarande och räknas därför inte med i den totala stadigvarande befolkningen.
|
Geografiskt område (1) |
GEO.N. |
GEO.L. |
GEO.M. |
GEO.H. |
||||
|
0. |
Totalt (inom medlemsstatens territorium) |
0. |
0. |
0. |
0. |
|||
|
x. |
Alla Nuts 1-regioner i medlemsstaten |
|
x. |
x. |
x. |
|||
|
|
x.x. |
Alla Nuts 2-regioner i medlemsstaten |
|
x.x. |
x.x. |
x.x. |
||
|
|
|
x.x.x. |
Alla Nuts 3-regioner i medlemsstaten |
|
|
x.x.x. |
x.x.x. |
|
|
|
|
|
x.x.x.x. |
Alla LAU 2-regioner i medlemsstaten |
|
|
|
x.x.x.x. |
Indelningarna för Geografiskt område är avsedda för uppdelning av totaler eller deltotaler som hänför sig till personer (Plats för stadigvarande bosättning). De kan också användas för regional uppdelning av totaler där varken variabeln Plats för stadigvarande bosättning eller variabeln Arbetsställets belägenhet kan tillämpas.
För indelningarna för Geografiskt område ska de versioner av nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts (2)) och klassificeringen av lokala administrativa enheter (LAU) som gäller den 1 januari 2021 användas.
Variabel: Arbetsställets belägenhet
Arbetsställets belägenhet är det geografiska område där en vid räkningstillfället anställd person utför sitt arbete.
För personer som mestadels arbetar hemma är arbetsställets belägenhet samma som platsen för stadigvarande bosättning. Begreppet ”arbetar” hänför sig till sådant arbete som personen utför som en sysselsatt person enligt definitionen under variabeln Aktuell sysselsättningsstatus. Med arbetar ”mestadels” hemma avses att personen tillbringar hela eller huvuddelen av sin arbetstid hemma och i mindre utsträckning eller inte alls på en arbetsplats utanför hemmet.
För indelningarna för Arbetsställets belägenhet ska den version av nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts) som gäller den 1 januari 2021 användas.
Uppgifter om personer som inte har något fast arbetsställe men som anmäler sig på ett specifikt ställe då deras arbetsperiod börjar (t.ex. bussförare, flygplansbesättningar, anställda i gatustånd som inte tas bort vid arbetsdagens slut) bör avse den adressen. Denna grupp kan också omfatta enskilda personer som regelbundet pendlar över gränsen till arbetet i ett grannland. Indelningen Inget fast arbetsställe (i eller utanför medlemsstaten) omfattar dels alla utan något fast arbetsställe, dels t.ex. sjömän, fiskare och offshorearbetare för vilka det kanske inte går att ange något exakt arbetsställe.
|
Arbetsställets belägenhet (3) |
LPW.N. |
LPW.L. |
|||
|
0. |
Totalt |
0. |
0. |
||
|
1. |
Inom medlemsstatens territorium |
1. |
1. |
||
|
|
1.x. |
Alla Nuts 1-regioner i medlemsstaten |
|
1.x. |
|
|
|
|
1.x.x. |
Alla Nuts 2-regioner i medlemsstaten |
|
1.x.x. |
|
|
1.y. |
Okänt arbetsställe i medlemsstaten |
|
1.y. |
|
|
2. |
Inte inom medlemsstatens territorium |
2. |
2. |
||
|
3. |
Inget fast arbetsställe (i eller utanför medlemsstaten) |
3. |
3. |
||
|
4. |
Okänt arbetsställe (okänt om i eller utanför medlemsstaten) |
4. |
4. |
||
|
5. |
Inte tillämpligt (arbetar inte) |
5. |
5. |
||
Indelningarna för Arbetsställets belägenhet är avsedda för uppdelning av totaler eller deltotaler som hänför sig till personer.
Variabel: Ort/plats
En ort/plats definieras som ett avgränsat bosättningscentrum, dvs. ett område som definieras av att befolkningen bor i närbelägna eller angränsande byggnader. Sådana byggnader kan bestå av
|
a) |
ett sammanhängande uppbyggt område med klart igenkännbar gatubildning, eller |
|
b) |
en grupp byggnader som inte utgör del av ett sådant uppbyggt område men till vilka ett lokalt erkänt platsnamn är unikt anknutet, eller |
|
c) |
en grupp byggnader som även om de inte fyller någotdera av de två kriterierna ovan kännetecknas av att ingen av byggnaderna ligger mer än 200 meter från sin närmaste granne. |
Vid tillämpning av denna definition ska vissa markanvändningskategorier inte anses bryta kontinuiteten hos ett uppbyggt område. Till sådana kategorier hör industriella och kommersiella byggnader och anläggningar, allmänna parker, lekplatser och parker, fotbollsplaner och sportanläggningar, floder med broar, spårvägar, kanaler, parkeringsplatser och annan transportinfrastruktur, kyrkogårdar och begravningsplatser.
LAU 2-regioner med färre än 2 000 invånare totalt kan antas vara en ort/plats.
Invånarna på en ort/plats definieras som personer som har sin stadigvarande bosättning på den orten/platsen.
En flerdelad byggnad ska fördelas till den kategori som representerar antalet personer som har sin plats för stadigvarande bosättning i den byggnaden.
|
Ortens/platsens storlek |
LOC. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
Minst 1 000 000 invånare |
1. |
|
2. |
500 000 –999 999 invånare |
2. |
|
3. |
200 000 –499 999 invånare |
3. |
|
4. |
100 000 –199 999 invånare |
4. |
|
5. |
50 000 –99 999 invånare |
5. |
|
6. |
20 000 –49 999 invånare |
6. |
|
7. |
10 000 –19 999 invånare |
7. |
|
8. |
5 000 –9 999 invånare |
8. |
|
9. |
2 000 –4 999 invånare |
9. |
|
10. |
1 000 –1 999 invånare |
10. |
|
11. |
500–999 invånare |
11. |
|
12. |
200–499 invånare |
12. |
|
13. |
Färre än 200 invånare |
13. |
Indelningen Ortens/platsens storlek är avsedd för uppdelning av totaler eller deltotaler av enheter som kan finnas inom Ort/plats, inbegripet totaler eller deltotaler som hänför sig till personer.
Variabel: Kön
|
Kön |
SEX. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
Man |
1. |
|
2. |
Kvinna |
2. |
Indelningen Kön är avsedd för uppdelning av totaler eller deltotaler som hänför sig till personer.
Variabel: Ålder
Den ålder som ska redovisas är den ålder i hela år som personen nått på referensdagen.
|
Ålder |
AGE.L. |
AGE.M. |
AGE.H. |
|||
|
0. |
Totalt |
0. |
0. |
0. |
||
|
1. |
Under 15 år |
1. |
1. |
1. |
||
|
|
1.1. |
Under 5 år |
|
1.1. |
1.1. |
|
|
|
|
1.1.1 |
Under 1 år |
|
|
1.1.1 |
|
|
|
1.1.2. |
1 år |
|
|
1.1.2. |
|
|
|
1.1.3. |
2 år |
|
|
1.1.3. |
|
|
|
1.1.4. |
3 år |
|
|
1.1.4. |
|
|
|
1.1.5. |
4 år |
|
|
1.1.5. |
|
|
1.2. |
5 till 9 år |
|
1.2. |
1.2. |
|
|
|
|
1.2.1. |
5 år |
|
|
1.2.1. |
|
|
|
1.2.2. |
6 år |
|
|
1.2.2. |
|
|
|
1.2.3. |
7 år |
|
|
1.2.3. |
|
|
|
1.2.4. |
8 år |
|
|
1.2.4. |
|
|
|
1.2.5. |
9 år |
|
|
1.2.5. |
|
|
1.3. |
10 till 14 år |
|
1.3. |
1.3. |
|
|
|
|
1.3.1. |
10 år |
|
|
1.3.1. |
|
|
|
1.3.2. |
11 år |
|
|
1.3.2. |
|
|
|
1.3.3. |
12 år |
|
|
1.3.3. |
|
|
|
1.3.4. |
13 år |
|
|
1.3.4. |
|
|
|
1.3.5. |
14 år |
|
|
1.3.5. |
|
2. |
15 till 29 år |
2. |
2. |
2. |
||
|
|
2.1. |
15 till 19 år |
|
2.1. |
2.1. |
|
|
|
|
2.1.1. |
15 år |
|
|
2.1.1. |
|
|
|
2.1.2. |
16 år |
|
|
2.1.2. |
|
|
|
2.1.3. |
17 år |
|
|
2.1.3. |
|
|
|
2.1.4. |
18 år |
|
|
2.1.4. |
|
|
|
2.1.5. |
19 år |
|
|
2.1.5. |
|
|
2.2. |
20 till 24 år |
|
2.2. |
2.2. |
|
|
|
|
2.2.1. |
20 år |
|
|
2.2.1. |
|
|
|
2.2.2. |
21 år |
|
|
2.2.2. |
|
|
|
2.2.3. |
22 år |
|
|
2.2.3. |
|
|
|
2.2.4. |
23 år |
|
|
2.2.4. |
|
|
|
2.2.5. |
24 år |
|
|
2.2.5. |
|
|
2.3. |
25 till 29 år |
|
2.3. |
2.3. |
|
|
|
|
2.3.1. |
25 år |
|
|
2.3.1. |
|
|
|
2.3.2. |
26 år |
|
|
2.3.2. |
|
|
|
2.3.3. |
27 år |
|
|
2.3.3. |
|
|
|
2.3.4. |
28 år |
|
|
2.3.4. |
|
|
|
2.3.5. |
29 år |
|
|
2.3.5. |
|
3. |
30 till 49 år |
3. |
3. |
3. |
||
|
|
3.1. |
30 till 34 år |
|
3.1. |
3.1. |
|
|
|
|
3.1.1. |
30 år |
|
|
3.1.1. |
|
|
|
3.1.2. |
31 år |
|
|
3.1.2. |
|
|
|
3.1.3. |
32 år |
|
|
3.1.3. |
|
|
|
3.1.4. |
33 år |
|
|
3.1.4. |
|
|
|
3.1.5. |
34 år |
|
|
3.1.5. |
|
|
3.2. |
35 till 39 år |
|
3.2. |
3.2. |
|
|
|
|
3.2.1. |
35 år |
|
|
3.2.1. |
|
|
|
3.2.2. |
36 år |
|
|
3.2.2. |
|
|
|
3.2.3. |
37 år |
|
|
3.2.3. |
|
|
|
3.2.4. |
38 år |
|
|
3.2.4. |
|
|
|
3.2.5. |
39 år |
|
|
3.2.5. |
|
|
3.3. |
40 till 44 år |
|
3.3. |
3.3. |
|
|
|
|
3.3.1. |
40 år |
|
|
3.3.1. |
|
|
|
3.3.2. |
41 år |
|
|
3.3.2. |
|
|
|
3.3.3. |
42 år |
|
|
3.3.3. |
|
|
|
3.3.4. |
43 år |
|
|
3.3.4. |
|
|
|
3.3.5. |
44 år |
|
|
3.3.5. |
|
|
3.4. |
45 till 49 år |
|
3.4. |
3.4. |
|
|
|
|
3.4.1. |
45 år |
|
|
3.4.1. |
|
|
|
3.4.2. |
46 år |
|
|
3.4.2. |
|
|
|
3.4.3. |
47 år |
|
|
3.4.3. |
|
|
|
3.4.4. |
48 år |
|
|
3.4.4. |
|
|
|
3.4.5. |
49 år |
|
|
3.4.5. |
|
4. |
50 till 64 år |
4. |
4. |
4. |
||
|
|
4.1. |
50 till 54 år |
|
4.1. |
4.1. |
|
|
|
|
4.1.1. |
50 år |
|
|
4.1.1. |
|
|
|
4.1.2. |
51 år |
|
|
4.1.2. |
|
|
|
4.1.3. |
52 år |
|
|
4.1.3. |
|
|
|
4.1.4. |
53 år |
|
|
4.1.4. |
|
|
|
4.1.5. |
54 år |
|
|
4.1.5. |
|
|
4.2. |
55 till 59 år |
|
4.2. |
4.2. |
|
|
|
|
4.2.1. |
55 år |
|
|
4.2.1. |
|
|
|
4.2.2. |
56 år |
|
|
4.2.2. |
|
|
|
4.2.3. |
57 år |
|
|
4.2.3. |
|
|
|
4.2.4. |
58 år |
|
|
4.2.4. |
|
|
|
4.2.5. |
59 år |
|
|
4.2.5. |
|
|
4.3. |
60 till 64 år |
|
4.3. |
4.3. |
|
|
|
|
4.3.1. |
60 år |
|
|
4.3.1. |
|
|
|
4.3.2. |
61 år |
|
|
4.3.2. |
|
|
|
4.3.3. |
62 år |
|
|
4.3.3. |
|
|
|
4.3.4. |
63 år |
|
|
4.3.4. |
|
|
|
4.3.5. |
64 år |
|
|
4.3.5. |
|
5. |
65 till 84 år |
5. |
5. |
5. |
||
|
|
5.1. |
65 till 69 år |
|
5.1. |
5.1. |
|
|
|
|
5.1.1. |
65 år |
|
|
5.1.1. |
|
|
|
5.1.2. |
66 år |
|
|
5.1.2. |
|
|
|
5.1.3. |
67 år |
|
|
5.1.3. |
|
|
|
5.1.4. |
68 år |
|
|
5.1.4. |
|
|
|
5.1.5. |
69 år |
|
|
5.1.5. |
|
|
5.2. |
70 till 74 år |
|
5.2. |
5.2. |
|
|
|
|
5.2.1. |
70 år |
|
|
5.2.1. |
|
|
|
5.2.2. |
71 år |
|
|
5.2.2. |
|
|
|
5.2.3. |
72 år |
|
|
5.2.3. |
|
|
|
5.2.4. |
73 år |
|
|
5.2.4. |
|
|
|
5.2.5. |
74 år |
|
|
5.2.5. |
|
|
5.3. |
75 till 79 år |
|
5.3. |
5.3. |
|
|
|
|
5.3.1. |
75 år |
|
|
5.3.1. |
|
|
|
5.3.2. |
76 år |
|
|
5.3.2. |
|
|
|
5.3.3. |
77 år |
|
|
5.3.3. |
|
|
|
5.3.4. |
78 år |
|
|
5.3.4. |
|
|
|
5.3.5. |
79 år |
|
|
5.3.5. |
|
|
5.4. |
80 till 84 år |
|
5.4. |
5.4. |
|
|
|
|
5.4.1. |
80 år |
|
|
5.4.1. |
|
|
|
5.4.2. |
81 år |
|
|
5.4.2. |
|
|
|
5.4.3. |
82 år |
|
|
5.4.3. |
|
|
|
5.4.4. |
83 år |
|
|
5.4.4. |
|
|
|
5.4.5. |
84 år |
|
|
5.4.5. |
|
6. |
85 år och över |
6. |
6. |
6. |
||
|
|
6.1. |
85 till 89 år |
|
6.1. |
6.1. |
|
|
|
|
6.1.1. |
85 år |
|
|
6.1.1. |
|
|
|
6.1.2. |
86 år |
|
|
6.1.2. |
|
|
|
6.1.3. |
87 år |
|
|
6.1.3. |
|
|
|
6.1.4. |
88 år |
|
|
6.1.4. |
|
|
|
6.1.5. |
89 år |
|
|
6.1.5. |
|
|
6.2. |
90 till 94 år |
|
6.2. |
6.2. |
|
|
|
|
6.2.1. |
90 år |
|
|
6.2.1. |
|
|
|
6.2.2. |
91 år |
|
|
6.2.2. |
|
|
|
6.2.3. |
92 år |
|
|
6.2.3. |
|
|
|
6.2.4. |
93 år |
|
|
6.2.4. |
|
|
|
6.2.5. |
94 år |
|
|
6.2.5. |
|
|
6.3. |
95 till 99 år |
|
6.3. |
6.3. |
|
|
|
|
6.3.1. |
95 år |
|
|
6.3.1. |
|
|
|
6.3.2. |
96 år |
|
|
6.3.2. |
|
|
|
6.3.3. |
97 år |
|
|
6.3.3. |
|
|
|
6.3.4. |
98 år |
|
|
6.3.4. |
|
|
|
6.3.5. |
99 år |
|
|
6.3.5. |
|
|
6.4. |
100 år och över |
|
6.4. |
6.4. |
|
Indelningarna för Ålder är avsedda för uppdelning av totaler eller deltotaler som hänför sig till personer.
Variabel: Civilstånd
Civilstånd definieras som en individs (rättsliga) äktenskapliga status i förhållande till landets lagar eller sedvänjor rörande äktenskap (lagenliga status).
En person klassificeras enligt det civilstånd som gäller på referensdagen.
I medlemsstater där lagstiftningen innehåller bestämmelser om hemskillnad för gifta makar eller partner i registrerat partnerskap bör sådana separerade personer klassificeras i kategorin Gift eller i ett registrerat partnerskap (LMS.L. 2. och LMS.H. 2.).
|
Civilstånd |
LMS.L. |
LMS.H. |
||
|
0. |
Totalt |
0. |
0. |
|
|
1. |
Har aldrig varit gift eller i ett registrerat partnerskap |
1. |
1. |
|
|
2. |
Gift eller i ett registrerat partnerskap |
2. |
2. |
|
|
|
2.1. |
Gift eller i ett registrerat partnerskap med en person av motsatt kön |
|
2.1. |
|
2.2. |
Gift eller i ett registrerat partnerskap med en person av samma kön |
|
2.2. |
|
|
3. |
Änka/änkling eller i registrerat partnerskap som upplösts genom partnerns död (och inte i nytt äktenskap eller i nytt registrerat partnerskap) |
3. |
3. |
|
|
4. |
Frånskild eller i upplöst registrerat partnerskap (och inte i nytt äktenskap eller nytt registrerat partnerskap) |
4. |
4. |
|
|
5. |
Uppgift saknas |
5. |
5. |
|
Indelningen Civilstånd är avsedd för uppdelning av totaler eller deltotaler som hänför sig till personer.
Variabel: Aktuell sysselsättningsstatus
Med aktuell sysselsättningsstatus avses en persons aktuella förhållande till ekonomisk aktivitet, baserat på en referensperiod på en vecka som kan vara en specificerad, nylig, fast kalendervecka, den senaste hela kalenderveckan eller de senaste sju dagarna före folkräkningen.
Med arbetskraften avses alla personer som uppfyller kraven för att räknas in bland sysselsatta eller arbetslösa.
En sysselsatt person är en person som fyllt 15 år och som under referensveckan
|
a) |
har utfört minst en timmes arbete mot betalning eller vinst, i pengar eller i natura, eller |
|
b) |
har varit tillfälligt frånvarande från ett arbete som personen redan hade genom ett formellt förhållande eller tillfälligt frånvarande från en företagsverksamhet. |
Anställda som tillfälligt inte arbetar ska anses vara sysselsatta mot betalning förutsatt att de har ett formellt anställningsförhållande. Tänkbara orsaker till sådan tillfällig frånvaro är
|
a) |
sjukdom eller skada, |
|
b) |
semester eller ledighet, |
|
c) |
strejk eller lockout, |
|
d) |
studie- eller utbildningsledighet, |
|
e) |
mamma- eller föräldraledighet, |
|
f) |
nedgång i den ekonomiska verksamheten, |
|
g) |
tillfällig störning eller inställelse av arbetet t.ex. på grund av dåligt väder, mekaniska eller elektriska stopp eller brist på råvaror eller bränsle, eller |
|
h) |
annan tillfällig frånvaro med eller utan beviljad ledighet. |
Det formella anställningsförhållandet bestäms enligt ett eller flera av följande kriterier:
|
a) |
Fortsatt erhållande av lön. |
|
b) |
En försäkran om att få återgå i arbete efter det tillfälliga avbrottet eller en överenskommelse om datum för återgång. |
|
c) |
Den längd för frånvaron från arbetet som, där det är relevant, kan vara den tidsperiod för vilken arbetstagare kan få ersättning utan skyldighet att ta emot andra arbeten. |
Egenföretagare ska anses vara sysselsatta om de har arbetat som egenföretagare under referensveckan eller om de är tillfälligt frånvarande från arbetet medan företaget under tiden fortsätter att existera.
Medhjälpande familjemedlemmar anses vara sysselsatta i arbete på samma grunder som andra sysselsatta, dvs. oberoende av hur många timmar de arbetat under referensperioden. På motsvarande sätt ska personer som utför uppgifter eller fullgör skyldigheter som följer av en anställning som innehas av en familjemedlem i samma eller i ett annat hushåll, också anses vara sysselsatt.
Som arbetslösa räknas alla personer som fyllt 15 år och som var
|
a) |
utan arbete, dvs. inte var anställda eller egenföretagare under referensveckan, och |
|
b) |
tillgängliga för arbete vid tidpunkten, dvs. tillgängliga för arbete som anställda eller egenföretagare under referensveckan och de påföljande två veckorna, och |
|
c) |
arbetssökande, dvs. personer som har vidtagit särskilda åtgärder för att finna arbete som anställd eller egenföretagare inom de fyra veckor som slutar med referensveckan. |
Kategorin Övriga omfattar personer utanför arbetskraften som får offentligt bistånd eller privat stöd, samt alla andra som inte ingår i någon av ovanstående kategorier.
Vid valet av verksamhetsstatus för en person ska status Sysselsatt ges företräde framför Arbetslös och status Arbetslös framför Utanför arbetskraften.
Vid valet av sysselsättningsstatus för en person som för tillfället står utanför arbetskraften ska företräde ges status Personer under landets lägsta tillåtna ålder för förvärvsarbete framför Mottagare av pensions- eller kapitalinkomster, status Mottagare av pensions- eller kapitalinkomster framför Studerande och status Studerande framför Övriga.
Kategorin Studerande (CAS.H.2.3.) ska således väljas för högstadie- och gymnasieelever och högskole- och universitetsstuderande som
|
— |
har uppnått landets lägsta tillåtna ålder för förvärvsarbete enligt ovan, |
|
— |
står utanför arbetskraften, och som |
|
— |
inte är mottagare av pension eller kapitalinkomster. |
|
Aktuell sysselsättningsstatus |
CAS.L. |
CAS.H. |
||
|
0. |
Totalt |
0. |
0. |
|
|
1. |
Arbetskraft |
1. |
1. |
|
|
|
1.1. |
Sysselsatt |
1.1. |
1.1. |
|
|
1.2. |
Arbetslös |
1.2. |
1.2. |
|
2. |
Utanför arbetskraften |
2. |
2. |
|
|
|
2.1. |
Personer under landets lägsta tillåtna ålder för förvärvsarbete |
|
2.1. |
|
|
2.2. |
Mottagare av pension eller kapitalinkomster |
|
2.2. |
|
|
2.3. |
Studerande |
|
2.3. |
|
|
2.4. |
Övriga |
|
2.4. |
|
3. |
Uppgift saknas |
3. |
3. |
|
Indelningarna för Aktuell sysselsättningsstatus är avsedda för uppdelning av totaler eller deltotaler som hänför sig till personer.
Variabel: Yrke
Med Yrke avses den typ av arbete som utförs på en arbetsplats. Med Typ av arbete avses de huvudsakliga uppgifterna och skyldigheterna som gäller för arbetet.
Placeringen av en person inom indelningarna för variablerna Yrke, Näringsgren och Yrkesställning ska basera sig på samma arbete. Personer som har flera arbeten ska fördelas till ett yrke som grundar sig på det huvudsakliga arbetet, som identifieras enligt
|
1) |
den tid som tillbringas på arbetet eller, om den uppgiften inte finns, |
|
2) |
mottagen inkomst. |
Personer som fyllt 15 år och som var sysselsatta (dvs. som hade Aktuell sysselsättningsstatus (CAS) – Sysselsatt (CAS.L. och CAS.H. 1.1)) under referensveckan ska endast klassificeras under en av kategorierna OCC.1. till OCC.11.
Personer under 15 år och personer som fyllt 15 år som
|
— |
var arbetslösa under referensveckan (Aktuell sysselsättningsstatus – Arbetslös (CAS.L. 1.2)) eller som |
|
— |
stod utanför arbetskraften (Aktuell sysselsättningsstatus – Utanför arbetskraften (CAS.L. och CAS.H.2.)) ska klassificeras under Inte tillämpligt (OCC.12.). |
Om kategoribenämningarna i den version av Isco-klassificeringen som gäller den 1 januari 2021 avviker från kategoribenämningarna för OCC.2. till OCC.11., ska benämningarna i den version av Isco-klassificeringen som gäller den 1 januari 2021 användas.
|
Yrke |
OCC. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
Ledningsarbete |
1. |
|
2. |
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens |
2. |
|
3. |
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper |
3. |
|
4. |
Kontors- och kundservicearbete |
4. |
|
5. |
Service-, omsorgs- och försäljningsarbete |
5. |
|
6. |
Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske |
6. |
|
7. |
Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning |
7. |
|
8. |
Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. |
8. |
|
9. |
Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning |
9. |
|
10. |
Militärt arbete |
10. |
|
11. |
Uppgift saknas |
11. |
|
12. |
Ej tillämpligt |
12. |
Indelningen Yrke är avsedd för uppdelning av totaler eller subtotaler som hänför sig till personer.
Variabel: Näringsgren
Med näringsgren avses typen av produktion eller verksamhet vid det företag eller liknande enhet där en anställd person har sitt arbete. För personer som har rekryterats och anställt av ett företag men som i praktiken har sin arbetsplats vid ett annat företag (uthyrda arbetstagare, utstationerade arbetstagare) ska som näringsgren anges det företag eller liknande enhet där personen i praktiken utför sitt arbete.
Placeringen av en person inom indelningarna för variablerna Yrke, Näringsgren och Yrkesställning ska basera sig på samma arbete. Personer som har flera arbeten ska fördelas till en näringsgren på grundval av det huvudsakliga arbetet, som identifieras enligt
|
— |
den tid som tillbringas på arbetet eller, om den uppgiften inte finns, |
|
— |
mottagen inkomst. |
Personer som fyllt 15 år och som var sysselsatta (dvs. som hade Aktuell sysselsättningsstatus (CAS) – Sysselsatt (CAS.L. och CAS.H. 1.1)) under referensveckan ska endast klassificeras under en av kategorierna IND.1. till IND.11.
Personer under 15 år och personer som fyllt 15 år som
|
— |
var arbetslösa under referensveckan (Aktuell sysselsättningsstatus – Arbetslös (CAS.L. och CAS.H.1.2)) eller som |
|
— |
stod utanför arbetskraften (Aktuell sysselsättningsstatus – Utanför arbetskraften (CAS.L. och CAS.H.2.)) ska klassificeras under Inte tillämpligt (IND.12.). |
|
Näringsgren |
IND.L. |
IND.H. |
||
|
0. |
Totalt |
0. |
0. |
|
|
1. |
Jordbruk, skogsbruk och fiske |
1. |
1. |
|
|
2. |
Tillverkning, utvinning av mineral och annan industri |
2. |
2. |
|
|
|
2.1. |
Utvinning av mineral |
|
2.1. |
|
|
2.2. |
Tillverkning |
|
2.2. |
|
|
2.3. |
Försörjning av el, gas, värme och kyla |
|
2.3. |
|
|
2.4 |
Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering |
|
2.4. |
|
3. |
Byggverksamhet |
3. |
3. |
|
|
4. |
Handel, transport och magasinering, hotell och restaurangverksamhet |
4. |
4. |
|
|
|
4.1 |
Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar |
|
4.1. |
|
|
4.2 |
Transport och magasinering |
|
4.2. |
|
|
4.3 |
Hotell- och restaurangverksamhet |
|
4.3. |
|
5. |
Informations- och kommunikationsverksamhet |
5. |
5. |
|
|
6. |
Finans- och försäkringsverksamhet |
6. |
6. |
|
|
7. |
Fastighetsverksamhet |
7. |
7. |
|
|
8. |
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster |
8. |
8. |
|
|
|
8.1. |
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik |
|
8.1. |
|
|
8.2. |
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster |
|
8.2. |
|
9. |
Offentlig förvaltning, försvar, utbildning, vård och omsorg och sociala tjänster |
9. |
9. |
|
|
|
9.1. |
Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring |
|
9.1. |
|
|
9.2. |
Utbildning |
|
9.2. |
|
|
9.3. |
Vård och omsorg; sociala tjänster |
|
9.3. |
|
10. |
Andra tjänster |
10. |
10. |
|
|
|
10.1. |
Kultur, nöje och fritid |
|
10.1. |
|
|
10.2. |
Annan serviceverksamhet |
|
10.2. |
|
|
10.3. |
Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk |
|
10.3. |
|
|
10.4. |
Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. |
|
10.4. |
|
11. |
Uppgift saknas |
11. |
11. |
|
|
12. |
Ej tillämpligt |
12. |
12. |
|
Om kategoribenämningarna i den version av Nace-klassificeringen som gäller den 1 januari 2021 avviker från kategoribenämningarna för IND.1. till IND.10., ska benämningarna i den version av Nace-klassificeringen som gäller den 1 januari 2021 användas.
Indelningen Näringsgren är avsedd för uppdelning av totaler eller deltotaler som hänför sig till personer.
Variabel: Yrkesställning
En anställd person är en person vars arbete består av betald sysselsättning, dvs. ett arbete där personen genom ett uttryckligt eller underförstått avtal får en grundlön som är oberoende av den arbetsgivande enhetens intäkter (denna enhet kan vara ett företag, en icke-vinstdrivande institution, en statlig enhet eller ett hushåll). Personer som har betald sysselsättning får i regel betalt genom lön, men kan också få betalt genom försäljningskommissioner, ackordsersättningar, bonus eller betalning i natura såsom livsmedel, boende eller utbildning. Vissa av de verktyg, kapitalvaror, it-system och/eller anläggningar som den sysselsatta personen använder kan ägas av andra och personen kan arbeta under direkt övervakning av ägaren eller ägarna eller personer som anställs av ägaren eller ägarna, eller enligt strikta riktlinjer som har fastställs av dem.
En arbetsgivare är en person som arbetar för egen räkning eller med ett begränsat antal partner, som innehar ett egenföretagararbete och som i denna ställning har engagerat en eller flera personer för att på kontinuerlig grund (inbegripet referensveckan) arbeta för arbetsgivaren i egenskap av anställda. Personen som är arbetsgivare fattar de operativa besluten rörande företaget eller delegerar dessa beslut utan att för den skull lämna över ansvaret för företagets välmående.
Om en person är både arbetsgivare och arbetstagare ska personen endast fördelas till en av dessa grupper, beroende på
|
— |
den tid som tillbringas på arbetet eller, om den uppgiften inte finns, |
|
— |
mottagen inkomst. |
En egenföretagare utan anställda är en person som arbetar för egen räkning eller med en eller ett begränsat antal partner, som innehar ett egenföretagararbete och som inte på kontinuerlig grund (inbegripet referensveckan) har engagerat anställda.
I Andra sysselsatta ingår personer som är medhjälpande familjemedlemmar och medlemmar av producentkooperativ.
En medhjälpande familjemedlem är en person som
|
— |
innehar ett egenföretagararbete i ett marknadsorienterat företag som drivs av en familjemedlem som bor i samma hushåll, och som |
|
— |
inte kan betraktas som en partner (dvs. som en arbetsgivare eller egenföretagare utan anställda) på grundval av att personens åtagande i driften av företaget i form av arbetstid eller andra faktorer som bestäms enligt nationella omständigheter, inte ligger på en nivå som är jämförbar med åtagandenivån för den som leder företaget. |
En medlem av ett producentkooperativ är en person som innehar ett egenföretagararbete inom en verksamhet som är organiserad som ett kooperativ där varje medlem deltar på lika villkor som de övriga medlemmarna när det gäller att bestämma hur produktion, försäljning och/eller andra arbeten organiseras eller avgöra om investeringar och fördelningen av intäkterna mellan medlemmar.
Placeringen av en person inom indelningarna för variablerna Yrke, Näringsgren och Yrkesställning ska basera sig på samma arbete. Yrkesställningen för personer som har flera arbeten ska grunda sig på det huvudsakliga arbetet, som identifieras enligt
|
— |
den tid som tillbringas på arbetet eller, om den uppgiften inte finns, |
|
— |
mottagen inkomst. |
Personer som fyllt 15 år och som var sysselsatta (dvs. som hade Aktuell sysselsättningsstatus (CAS) – Sysselsatt (CAS.L. och CAS.H.1.1)) under referensveckan ska endast klassificeras under en av kategorierna SIE.1. till SIE.5. utifrån deras yrkesställning.
Personer under 15 år och personer som fyllt 15 år som
|
— |
var arbetslösa under referensveckan (Aktuell sysselsättningsstatus – Arbetslös (CAS.L.1.2. och CAS.H.1.2)) eller som |
|
— |
stod utanför arbetskraften (Aktuell sysselsättningsstatus – Utanför arbetskraften (CAS.L.2 och CAS.H.2.)) ska klassificeras under Inte tillämpligt (SIE.6.). |
|
Yrkesställning |
SIE. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
Arbetstagare |
1. |
|
2. |
Arbetsgivare |
2. |
|
3. |
Egenföretagare utan anställda |
3. |
|
4. |
Andra sysselsatta |
4. |
|
5. |
Uppgift saknas |
5. |
|
6. |
Ej tillämpligt |
6. |
Indelningen Yrkesställning är avsedd för uppdelning av totaler eller deltotaler som hänför sig till personer.
Variabel: Utbildningsnivå
Med Utbildningsnivå avses den högsta nivå som en person har slutfört inom utbildningssystemet i det land där utbildningen erhölls. All utbildning som har betydelse för uppfyllandet av en nivå ska beaktas, även utbildning som har tillhandahållits utanför skolor och universitet.
En person som fyllt 15 år ska endast klassificeras under en av kategorierna från EDU.1. till EDU.10., i enlighet med personens utbildningsnivå (högsta avslutade nivå). Personer under 15 år ska klassificeras under Inte tillämpligt (EDU.11.).
EDU.1. avser personer som inte slutfört Isced-nivå 1 med godkänt resultat. Detta omfattar personer som aldrig har gått i skolan, har gått i någon form av förskola (dvs. Isced-nivå 0 i utbildningsklassificeringen) eller börjat grundskolan men aldrig slutfört Isced-nivå 1 (årskurs 1–6) med godkänt resultat.
Om kategoribenämningarna i den version av Isced-klassificeringen som gäller den 1 januari 2021 avviker från kategoribenämningarna för EDU.2. till EDU.9., ska benämningarna i den version av Isced-klassificeringen som gäller den 1 januari 2021 användas.
|
Utbildningsnivå (högsta avslutade nivå) |
EDU. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
Isced-nivå 0: Förskola |
1. |
|
2. |
Isced-nivå 1: Grundskola (åk 1–6) |
2. |
|
3. |
Isced-nivå 2: Grundskola (åk 7–9) |
3. |
|
4. |
Isced-nivå 3: Gymnasieskola |
4. |
|
5. |
Isced-nivå 4: Eftergymnasial utbildning, ej högskolenivå |
5. |
|
6. |
Isced-nivå 5: Kortare utbildning på högskolenivå |
6. |
|
7. |
Isced-nivå 6: Kandidatexamen eller motsvarande |
7. |
|
8. |
Isced-nivå 7: Masterexamen eller motsvarande |
8. |
|
9. |
Isced-nivå 8: Doktorsexamen eller motsvarande |
9. |
|
10. |
Uppgift saknas (personer som fyllt 15 år) |
10. |
|
11. |
Inte tillämpligt (personer under 15 år) |
11. |
Indelningen Utbildningsnivå (högsta avslutade nivå) är avsedd för uppdelning av totaler eller deltotaler som hänför sig till personer.
Variabel: Födelseland och födelseort
Uppgiften om födelseort ska anges enligt moderns plats för stadigvarande bosättning vid födelsetidpunkten eller, om uppgiften inte finns, den ort där födelsen ägde rum.
Uppgiften om födelseland ska anges på grundval av de internationella gränser som gäller den 1 januari 2021.
Med EU-medlemsstat avses ett land som den 1 januari 2021 är medlem i Europeiska unionen.
|
Födelseland och födelseort |
POB.L. |
POB.M. |
POB.H. |
||||
|
0. |
Totalt |
0. |
0. |
0. |
|||
|
1. |
Födelseorten ligger i det uppgiftslämnande landet |
1. |
1. |
1. |
|||
|
2. |
Födelseorten ligger inte i det uppgiftslämnande landet |
2. |
2. |
2. |
|||
|
|
2.1. |
Annan EU-medlemsstat |
2.1. |
2.1. |
2.1. |
||
|
|
|
2.1.01. |
Belgien |
|
|
2.1.01. |
|
|
|
|
2.1.02. |
Bulgarien |
|
|
2.1.02. |
|
|
|
|
2.1.03. |
Tjeckien |
|
|
2.1.03. |
|
|
|
|
2.1.04. |
Danmark |
|
|
2.1.04. |
|
|
|
|
2.1.05. |
Tyskland |
|
|
2.1.05. |
|
|
|
|
2.1.06. |
Estland |
|
|
2.1.06. |
|
|
|
|
2.1.07. |
Irland |
|
|
2.1.07. |
|
|
|
|
2.1.08. |
Grekland |
|
|
2.1.08. |
|
|
|
|
2.1.09. |
Spanien |
|
|
2.1.09. |
|
|
|
|
2.1.10. |
Frankrike |
|
|
2.1.10. |
|
|
|
|
2.1.11. |
Kroatien |
|
|
2.1.11. |
|
|
|
|
2.1.12. |
Italien |
|
|
2.1.12. |
|
|
|
|
2.1.13. |
Cypern |
|
|
2.1.13. |
|
|
|
|
2.1.14. |
Lettland |
|
|
2.1.14. |
|
|
|
|
2.1.15. |
Litauen |
|
|
2.1.15. |
|
|
|
|
2.1.16. |
Luxemburg |
|
|
2.1.16. |
|
|
|
|
2.1.17. |
Ungern |
|
|
2.1.17. |
|
|
|
|
2.1.18. |
Malta |
|
|
2.1.18. |
|
|
|
|
2.1.19. |
Nederländerna |
|
|
2.1.19. |
|
|
|
|
2.1.20. |
Österrike |
|
|
2.1.20. |
|
|
|
|
2.1.21. |
Polen |
|
|
2.1.21. |
|
|
|
|
2.1.22. |
Portugal |
|
|
2.1.22. |
|
|
|
|
2.1.23. |
Rumänien |
|
|
2.1.23. |
|
|
|
|
2.1.24. |
Slovenien |
|
|
2.1.24. |
|
|
|
|
2.1.25. |
Slovakien |
|
|
2.1.25. |
|
|
|
|
2.1.26. |
Finland |
|
|
2.1.26. |
|
|
|
|
2.1.27. |
Sverige |
|
|
2.1.27. |
|
|
|
|
2.1.28. |
Förenade kungariket |
|
|
2.1.28. |
|
|
|
2.2. |
Annat land |
2.2. |
2.2. |
2.2. |
||
|
|
|
2.2.1. |
Annat land inom Europa |
|
2.2.1. |
2.2.1. |
|
|
|
|
|
2.2.1.01. |
Albanien |
|
|
2.2.1.01. |
|
|
|
|
2.2.1.02. |
Andorra |
|
|
2.2.1.02. |
|
|
|
|
2.2.1.03. |
Vitryssland |
|
|
2.2.1.03. |
|
|
|
|
2.2.1.04. |
F.d. jugoslaviska republiken Makedonien |
|
|
2.2.1.04. |
|
|
|
|
2.2.1.05. |
Island |
|
|
2.2.1.05. |
|
|
|
|
2.2.1.06. |
Kosovo (*1) |
|
|
2.2.1.06. |
|
|
|
|
2.2.1.07. |
Liechtenstein |
|
|
2.2.1.07. |
|
|
|
|
2.2.1.08. |
Moldavien |
|
|
2.2.1.08. |
|
|
|
|
2.2.1.09. |
Monaco |
|
|
2.2.1.09. |
|
|
|
|
2.2.1.10.. |
Montenegro |
|
|
2.2.1.10.. |
|
|
|
|
2.2.1.11. |
Norge |
|
|
2.2.1.11. |
|
|
|
|
2.2.1.12. |
Bosnien och Hercegovina |
|
|
2.2.1.12. |
|
|
|
|
2.2.1.13. |
Ryssland |
|
|
2.2.1.13. |
|
|
|
|
2.2.1.14. |
San Marino |
|
|
2.2.1.14. |
|
|
|
|
2.2.1.15. |
Serbien |
|
|
2.2.1.15. |
|
|
|
|
2.2.1.16. |
Schweiz |
|
|
2.2.1.16. |
|
|
|
|
2.2.1.17. |
Turkiet |
|
|
2.2.1.17. |
|
|
|
|
2.2.1.18. |
Ukraina |
|
|
2.2.1.18. |
|
|
|
|
2.2.1.19. |
Vatikanstaten |
|
|
2.2.1.19. |
|
|
|
|
2.2.1.20. |
Färöarna |
|
|
2.2.1.20. |
|
|
|
|
2.2.1.21. |
Gibraltar |
|
|
2.2.1.21. |
|
|
|
|
2.2.1.22. |
Guernsey |
|
|
2.2.1.22. |
|
|
|
|
2.2.1.23. |
Isle of Man |
|
|
2.2.1.23. |
|
|
|
|
2.2.1.24. |
Jersey |
|
|
2.2.1.24. |
|
|
|
|
2.2.1.25. |
Sark |
|
|
2.2.1.25. |
|
|
|
|
2.2.1.26. |
Annat land i Europa |
|
|
2.2.1.26. |
|
|
|
2.2.2. |
Afrika |
|
2.2.2. |
2.2.2. |
|
|
|
|
|
2.2.2.01. |
Algeriet |
|
|
2.2.2.01. |
|
|
|
|
2.2.2.02. |
Angola |
|
|
2.2.2.02. |
|
|
|
|
2.2.2.03. |
Benin |
|
|
2.2.2.03. |
|
|
|
|
2.2.2.04. |
Botswana |
|
|
2.2.2.04. |
|
|
|
|
2.2.2.05. |
Burkina Faso |
|
|
2.2.2.05. |
|
|
|
|
2.2.2.06. |
Burundi |
|
|
2.2.2.06. |
|
|
|
|
2.2.2.07. |
Kamerun |
|
|
2.2.2.07. |
|
|
|
|
2.2.2.08. |
Kap Verde |
|
|
2.2.2.08. |
|
|
|
|
2.2.2.09. |
Centralafrikanska republiken |
|
|
2.2.2.09. |
|
|
|
|
2.2.2.10. |
Tchad |
|
|
2.2.2.10. |
|
|
|
|
2.2.2.11. |
Komorerna |
|
|
2.2.2.11. |
|
|
|
|
2.2.2.12. |
Kongo |
|
|
2.2.2.12. |
|
|
|
|
2.2.2.13. |
Elfenbenskusten |
|
|
2.2.2.13. |
|
|
|
|
2.2.2.14. |
Demokratiska republiken Kongo |
|
|
2.2.2.14. |
|
|
|
|
2.2.2.15. |
Djibouti |
|
|
2.2.2.15. |
|
|
|
|
2.2.2.16. |
Egypten |
|
|
2.2.2.16. |
|
|
|
|
2.2.2.17. |
Ekvatorialguinea |
|
|
2.2.2.17. |
|
|
|
|
2.2.2.18. |
Eritrea |
|
|
2.2.2.18. |
|
|
|
|
2.2.2.19. |
Etiopien |
|
|
2.2.2.19. |
|
|
|
|
2.2.2.20. |
Gabon |
|
|
2.2.2.20. |
|
|
|
|
2.2.2.21. |
Gambia |
|
|
2.2.2.21. |
|
|
|
|
2.2.2.22. |
Ghana |
|
|
2.2.2.22. |
|
|
|
|
2.2.2.23. |
Guinea |
|
|
2.2.2.23. |
|
|
|
|
2.2.2.24. |
Guinea-Bissau |
|
|
2.2.2.24. |
|
|
|
|
2.2.2.25. |
Kenya |
|
|
2.2.2.25. |
|
|
|
|
2.2.2.26. |
Lesotho |
|
|
2.2.2.26. |
|
|
|
|
2.2.2.27. |
Liberia |
|
|
2.2.2.27. |
|
|
|
|
2.2.2.28. |
Libyen |
|
|
2.2.2.28. |
|
|
|
|
2.2.2.29. |
Madagaskar |
|
|
2.2.2.29. |
|
|
|
|
2.2.2.30. |
Malawi |
|
|
2.2.2.30. |
|
|
|
|
2.2.2.31. |
Mali |
|
|
2.2.2.31. |
|
|
|
|
2.2.2.32. |
Mauretanien |
|
|
2.2.2.32. |
|
|
|
|
2.2.2.33. |
Mauritius |
|
|
2.2.2.33. |
|
|
|
|
2.2.2.34. |
Marocko |
|
|
2.2.2.34. |
|
|
|
|
2.2.2.35. |
Moçambique |
|
|
2.2.2.35. |
|
|
|
|
2.2.2.36. |
Namibia |
|
|
2.2.2.36. |
|
|
|
|
2.2.2.37. |
Niger |
|
|
2.2.2.37. |
|
|
|
|
2.2.2.38. |
Nigeria |
|
|
2.2.2.38. |
|
|
|
|
2.2.2.39. |
Rwanda |
|
|
2.2.2.39. |
|
|
|
|
2.2.2.40. |
Sankt Helena |
|
|
2.2.2.40. |
|
|
|
|
2.2.2.41. |
São Tomé och Príncipe |
|
|
2.2.2.41. |
|
|
|
|
2.2.2.42. |
Senegal |
|
|
2.2.2.42. |
|
|
|
|
2.2.2.43. |
Seychellerna |
|
|
2.2.2.43. |
|
|
|
|
2.2.2.44. |
Sierra Leone |
|
|
2.2.2.44. |
|
|
|
|
2.2.2.45. |
Somalia |
|
|
2.2.2.45. |
|
|
|
|
2.2.2.46. |
Sydafrika |
|
|
2.2.2.46. |
|
|
|
|
2.2.2.47. |
Sudan |
|
|
2.2.2.47. |
|
|
|
|
2.2.2.48. |
Sydsudan |
|
|
2.2.2.48. |
|
|
|
|
2.2.2.49. |
Swaziland |
|
|
2.2.2.49. |
|
|
|
|
2.2.2.50. |
Togo |
|
|
2.2.2.50. |
|
|
|
|
2.2.2.51. |
Tunisien |
|
|
2.2.2.51. |
|
|
|
|
2.2.2.52. |
Uganda |
|
|
2.2.2.52. |
|
|
|
|
2.2.2.53. |
Tanzania |
|
|
2.2.2.53. |
|
|
|
|
2.2.2.54. |
Västsahara |
|
|
2.2.2.54. |
|
|
|
|
2.2.2.55. |
Zambia |
|
|
2.2.2.55. |
|
|
|
|
2.2.2.56. |
Zimbabwe |
|
|
2.2.2.56. |
|
|
|
|
2.2.2.57. |
Annat land i Afrika |
|
|
2.2.2.57. |
|
|
|
2.2.3. |
Västindien, Syd- eller Centralamerika |
|
2.2.3. |
2.2.3. |
|
|
|
|
|
2.2.3.01. |
Anguilla |
|
|
2.2.3.01. |
|
|
|
|
2.2.3.02. |
Antigua och Barbuda |
|
|
2.2.3.02. |
|
|
|
|
2.2.3.03. |
Argentina |
|
|
2.2.3.03. |
|
|
|
|
2.2.3.04. |
Aruba |
|
|
2.2.3.04. |
|
|
|
|
2.2.3.05. |
Bahamas |
|
|
2.2.3.05. |
|
|
|
|
2.2.3.06. |
Barbados |
|
|
2.2.3.06. |
|
|
|
|
2.2.3.07. |
Belize |
|
|
2.2.3.07. |
|
|
|
|
2.2.3.08. |
Bolivia |
|
|
2.2.3.08. |
|
|
|
|
2.2.3.09. |
Brasilien |
|
|
2.2.3.09. |
|
|
|
|
2.2.3.10. |
Brittiska Jungfruöarna |
|
|
2.2.3.10. |
|
|
|
|
2.2.3.11. |
Caymanöarna |
|
|
2.2.3.11. |
|
|
|
|
2.2.3.12. |
Chile |
|
|
2.2.3.12. |
|
|
|
|
2.2.3.13. |
Colombia |
|
|
2.2.3.13. |
|
|
|
|
2.2.3.14. |
Costa Rica |
|
|
2.2.3.14. |
|
|
|
|
2.2.3.15. |
Kuba |
|
|
2.2.3.15. |
|
|
|
|
2.2.3.16. |
Curaçao |
|
|
2.2.3.16. |
|
|
|
|
2.2.3.17. |
Dominica |
|
|
2.2.3.17. |
|
|
|
|
2.2.3.18. |
Dominikanska republiken |
|
|
2.2.3.18. |
|
|
|
|
2.2.3.19. |
Ecuador |
|
|
2.2.3.19. |
|
|
|
|
2.2.3.20. |
El Salvador |
|
|
2.2.3.20. |
|
|
|
|
2.2.3.21. |
Falklandsöarna |
|
|
2.2.3.21. |
|
|
|
|
2.2.3.22. |
Grenada |
|
|
2.2.3.22. |
|
|
|
|
2.2.3.23. |
Guatemala |
|
|
2.2.3.23. |
|
|
|
|
2.2.3.24. |
Guyana |
|
|
2.2.3.24. |
|
|
|
|
2.2.3.25. |
Haiti |
|
|
2.2.3.25. |
|
|
|
|
2.2.3.26. |
Honduras |
|
|
2.2.3.26. |
|
|
|
|
2.2.3.27. |
Jamaica |
|
|
2.2.3.27. |
|
|
|
|
2.2.3.28. |
Mexiko |
|
|
2.2.3.28. |
|
|
|
|
2.2.3.29. |
Montserrat |
|
|
2.2.3.29. |
|
|
|
|
2.2.3.30. |
Nicaragua |
|
|
2.2.3.30. |
|
|
|
|
2.2.3.31. |
Panama |
|
|
2.2.3.31. |
|
|
|
|
2.2.3.32. |
Paraguay |
|
|
2.2.3.32. |
|
|
|
|
2.2.3.33. |
Peru |
|
|
2.2.3.33. |
|
|
|
|
2.2.3.34. |
Saint-Barthélemy |
|
|
2.2.3.34. |
|
|
|
|
2.2.3.35. |
Saint Kitts och Nevis |
|
|
2.2.3.35. |
|
|
|
|
2.2.3.36. |
Saint Lucia |
|
|
2.2.3.36. |
|
|
|
|
2.2.3.37. |
Saint-Martin |
|
|
2.2.3.37. |
|
|
|
|
2.2.3.38. |
Sint-Maarten |
|
|
2.2.3.38. |
|
|
|
|
2.2.3.39. |
Saint Vincent och Grenadinerna |
|
|
2.2.3.39. |
|
|
|
|
2.2.3.40. |
Surinam |
|
|
2.2.3.40. |
|
|
|
|
2.2.3.41. |
Trinidad och Tobago |
|
|
2.2.3.41. |
|
|
|
|
2.2.3.42. |
Turks- och Caicosöarna |
|
|
2.2.3.42. |
|
|
|
|
2.2.3.43. |
Uruguay |
|
|
2.2.3.43. |
|
|
|
|
2.2.3.44. |
Venezuela |
|
|
2.2.3.44. |
|
|
|
|
2.2.3.45. |
Annat land i Västindien eller i Syd- eller Centralamerika |
|
|
2.2.3.45. |
|
|
|
2.2.4. |
Nordamerika |
|
2.2.4. |
2.2.4. |
|
|
|
|
|
2.2.4.01. |
Kanada |
|
|
2.2.4.01. |
|
|
|
|
2.2.4.02. |
Grönland |
|
|
2.2.4.02. |
|
|
|
|
2.2.4.03. |
Förenta staterna |
|
|
2.2.4.03. |
|
|
|
|
2.2.4.04. |
Bermuda |
|
|
2.2.4.04. |
|
|
|
|
2.2.4.05. |
Saint-Pierre-et-Miquelon |
|
|
2.2.4.05. |
|
|
|
|
2.2.4.06. |
Annat land i Nordamerika |
|
|
2.2.4.06. |
|
|
|
2.2.5. |
Asien |
|
2.2.5. |
2.2.5. |
|
|
|
|
|
2.2.5.01. |
Afghanistan |
|
|
2.2.5.01. |
|
|
|
|
2.2.5.02. |
Armenien |
|
|
2.2.5.02. |
|
|
|
|
2.2.5.03. |
Azerbajdzjan |
|
|
2.2.5.03. |
|
|
|
|
2.2.5.04. |
Bahrain |
|
|
2.2.5.04. |
|
|
|
|
2.2.5.05. |
Bangladesh |
|
|
2.2.5.05. |
|
|
|
|
2.2.5.06. |
Bhutan |
|
|
2.2.5.06. |
|
|
|
|
2.2.5.07. |
Brunei |
|
|
2.2.5.07. |
|
|
|
|
2.2.5.08. |
Kambodja |
|
|
2.2.5.08. |
|
|
|
|
2.2.5.09. |
Kina |
|
|
2.2.5.09. |
|
|
|
|
2.2.5.10. |
Georgien |
|
|
2.2.5.10. |
|
|
|
|
2.2.5.11. |
Indien |
|
|
2.2.5.11. |
|
|
|
|
2.2.5.12. |
Indonesien |
|
|
2.2.5.12. |
|
|
|
|
2.2.5.13. |
Irak |
|
|
2.2.5.13. |
|
|
|
|
2.2.5.14. |
Iran |
|
|
2.2.5.14. |
|
|
|
|
2.2.5.15. |
Israel |
|
|
2.2.5.15. |
|
|
|
|
2.2.5.16. |
Japan |
|
|
2.2.5.16. |
|
|
|
|
2.2.5.17. |
Jordanien |
|
|
2.2.5.17. |
|
|
|
|
2.2.5.18. |
Kazakstan |
|
|
2.2.5.18. |
|
|
|
|
2.2.5.19. |
Nordkorea |
|
|
2.2.5.19. |
|
|
|
|
2.2.5.20. |
Sydkorea |
|
|
2.2.5.20. |
|
|
|
|
2.2.5.21. |
Kuwait |
|
|
2.2.5.21. |
|
|
|
|
2.2.5.22. |
Kirgizistan |
|
|
2.2.5.22. |
|
|
|
|
2.2.5.23. |
Laos |
|
|
2.2.5.23. |
|
|
|
|
2.2.5.24. |
Libanon |
|
|
2.2.5.24. |
|
|
|
|
2.2.5.25. |
Malaysia |
|
|
2.2.5.25. |
|
|
|
|
2.2.5.26. |
Maldiverna |
|
|
2.2.5.26. |
|
|
|
|
2.2.5.27. |
Mongoliet |
|
|
2.2.5.27. |
|
|
|
|
2.2.5.28. |
Myanmar/Burma |
|
|
2.2.5.28. |
|
|
|
|
2.2.5.29. |
Nepal |
|
|
2.2.5.29. |
|
|
|
|
2.2.5.30. |
Oman |
|
|
2.2.5.30. |
|
|
|
|
2.2.5.31. |
Pakistan |
|
|
2.2.5.31. |
|
|
|
|
2.2.5.32. |
Filippinerna |
|
|
2.2.5.32. |
|
|
|
|
2.2.5.33. |
Qatar |
|
|
2.2.5.33. |
|
|
|
|
2.2.5.34. |
Saudiarabien |
|
|
2.2.5.34. |
|
|
|
|
2.2.5.35. |
Singapore |
|
|
2.2.5.35. |
|
|
|
|
2.2.5.36. |
Sri Lanka |
|
|
2.2.5.36. |
|
|
|
|
2.2.5.37. |
Syrien |
|
|
2.2.5.37. |
|
|
|
|
2.2.5.38. |
Taiwan |
|
|
2.2.5.38. |
|
|
|
|
2.2.5.39. |
Tadzjikistan |
|
|
2.2.5.39. |
|
|
|
|
2.2.5.40. |
Thailand |
|
|
2.2.5.40. |
|
|
|
|
2.2.5.41. |
Östtimor |
|
|
2.2.5.41. |
|
|
|
|
2.2.5.42. |
Turkmenistan |
|
|
2.2.5.42. |
|
|
|
|
2.2.5.43. |
Förenade Arabemiraten |
|
|
2.2.5.43. |
|
|
|
|
2.2.5.44. |
Uzbekistan |
|
|
2.2.5.44. |
|
|
|
|
2.2.5.45. |
Vietnam |
|
|
2.2.5.45. |
|
|
|
|
2.2.5.46. |
Palestina |
|
|
2.2.5.46. |
|
|
|
|
2.2.5.47. |
Jemen |
|
|
2.2.5.47. |
|
|
|
|
2.2.5.48. |
Annat land i Asien |
|
|
2.2.5.48. |
|
|
|
2.2.6. |
Oceanien |
|
2.2.6. |
2.2.6. |
|
|
|
|
|
2.2.6.01. |
Australien |
|
|
2.2.6.01. |
|
|
|
|
2.2.6.02. |
Mikronesien |
|
|
2.2.6.02. |
|
|
|
|
2.2.6.03. |
Cooköarna |
|
|
2.2.6.03. |
|
|
|
|
2.2.6.04. |
Fiji |
|
|
2.2.6.04. |
|
|
|
|
2.2.6.05. |
Franska Polynesien |
|
|
2.2.6.05. |
|
|
|
|
2.2.6.06. |
De franska territorierna i södra Indiska oceanen och Antarktis |
|
|
2.2.6.06. |
|
|
|
|
2.2.6.07. |
Kiribati |
|
|
2.2.6.07. |
|
|
|
|
2.2.6.08. |
Marshallöarna |
|
|
2.2.6.08. |
|
|
|
|
2.2.6.09. |
Nauru |
|
|
2.2.6.09. |
|
|
|
|
2.2.6.10. |
Nya Kaledonien |
|
|
2.2.6.10. |
|
|
|
|
2.2.6.11. |
Nya Zeeland |
|
|
2.2.6.11. |
|
|
|
|
2.2.6.12. |
Palau |
|
|
2.2.6.12. |
|
|
|
|
2.2.6.13. |
Papua Nya Guinea |
|
|
2.2.6.13. |
|
|
|
|
2.2.6.14. |
Samoa |
|
|
2.2.6.14. |
|
|
|
|
2.2.6.15. |
Salomonöarna |
|
|
2.2.6.15. |
|
|
|
|
2.2.6.16. |
Tonga |
|
|
2.2.6.16. |
|
|
|
|
2.2.6.17. |
Tuvalu |
|
|
2.2.6.17. |
|
|
|
|
2.2.6.18. |
Pitcairnöarna |
|
|
2.2.6.18. |
|
|
|
|
2.2.6.19. |
Vanuatu |
|
|
2.2.6.19. |
|
|
|
|
2.2.6.20. |
Wallis och Futuna |
|
|
2.2.6.20. |
|
|
|
|
2.2.6.21. |
Annat land i Oceanien |
|
|
2.2.6.21. |
|
3. |
Övriga |
3. |
3. |
3. |
|||
|
4. |
Uppgift saknas |
4. |
4. |
4. |
|||
Indelningarna för Födelseland och födelseort är avsedda för uppdelning av totaler eller deltotaler som hänför sig till personer.
Landsförteckningen under Födelseland och födelseort gäller endast för statistiska ändamål.
Variabel: Medborgarskap
Medborgarskap definieras som en särskild rättslig anknytning som finns mellan en enskild och en stat och som förvärvats vid födseln eller genom naturalisering, antingen genom förklaring, valmöjlighet, giftermål eller på annat sätt i enlighet med nationell lagstiftning.
En person med två eller fler medborgarskap ska redovisas endast under ett medborgarskap, vilket ska bestämmas i följande prioritetsordning:
|
1. |
Uppgiftslämnande land. |
|
2. |
Om personen inte är medborgare i det uppgiftslämnande landet: annan EU-medlemsstat. |
|
3. |
Om personen inte är medborgare i någon annan EU-medlemsstat: annat land utanför Europeiska unionen. |
Om en person har medborgarskap i två länder som båda tillhör Europeiska unionen men ingetdera landet är det uppgiftslämnande landet, ska medlemsstaterna bestämma vilket land som ska anges för medborgarskapet.
Med EU-medlemsstat avses ett land som den 1 januari 2021 är medlem i Europeiska unionen.
För uppgiftslämnande länder som är EU-medlemsstater är den underkategori till kategorin Inte medborgare i det uppgiftslämnande landet men i en annan medlemsstat (COC.H.2.1.) som hänför sig till deras medlemsstat inte tillämplig. För uppgiftslämnande länder som inte är EU-medlemsstater ska kategorin Inte medborgare i det uppgiftslämnande landet men i en annan medlemsstat (COC.L.2.1. COC.M.2.1. COC.H.2.1.) ändras till Medborgare i en EU-medlemsstat.
Personer som varken är medborgare i ett land eller statslösa och som har vissa men inte alla av de rättigheter och skyldigheter som hör samman med medborgarskap, ska klassificeras under Erkända icke-medborgare (COC.H. 2.2.1.20.).
|
Medborgarskap |
COC.L. |
COC.M. |
COC.H. |
||||
|
0. |
Totalt |
0. |
0. |
0. |
|||
|
1. |
Medborgare i det uppgiftslämnande landet |
1. |
1. |
1. |
|||
|
2. |
Inte medborgare i det uppgiftslämnande landet |
2. |
2. |
2. |
|||
|
|
2.1. |
Inte medborgare i det uppgiftslämnande landet men i en annan EU-medlemsstat |
2.1. |
2.1. |
2.1. |
||
|
|
|
2.1.01. |
Belgien |
|
|
2.1.01. |
|
|
|
|
2.1.02. |
Bulgarien |
|
|
2.1.02. |
|
|
|
|
2.1.03. |
Tjeckien |
|
|
2.1.03. |
|
|
|
|
2.1.04. |
Danmark |
|
|
2.1.04. |
|
|
|
|
2.1.05. |
Tyskland |
|
|
2.1.05. |
|
|
|
|
2.1.06. |
Estland |
|
|
2.1.06. |
|
|
|
|
2.1.07. |
Irland |
|
|
2.1.07. |
|
|
|
|
2.1.08. |
Grekland |
|
|
2.1.08. |
|
|
|
|
2.1.09. |
Spanien |
|
|
2.1.09. |
|
|
|
|
2.1.10. |
Frankrike |
|
|
2.1.10. |
|
|
|
|
2.1.11. |
Kroatien |
|
|
2.1.11. |
|
|
|
|
2.1.12. |
Italien |
|
|
2.1.12. |
|
|
|
|
2.1.13. |
Cypern |
|
|
2.1.13. |
|
|
|
|
2.1.14. |
Lettland |
|
|
2.1.14. |
|
|
|
|
2.1.15. |
Litauen |
|
|
2.1.15. |
|
|
|
|
2.1.16. |
Luxemburg |
|
|
2.1.16. |
|
|
|
|
2.1.17. |
Ungern |
|
|
2.1.17. |
|
|
|
|
2.1.18. |
Malta |
|
|
2.1.18. |
|
|
|
|
2.1.19. |
Nederländerna |
|
|
2.1.19. |
|
|
|
|
2.1.20. |
Österrike |
|
|
2.1.20. |
|
|
|
|
2.1.21. |
Polen |
|
|
2.1.21. |
|
|
|
|
2.1.22. |
Portugal |
|
|
2.1.22. |
|
|
|
|
2.1.23. |
Rumänien |
|
|
2.1.23. |
|
|
|
|
2.1.24. |
Slovenien |
|
|
2.1.24. |
|
|
|
|
2.1.25. |
Slovakien |
|
|
2.1.25. |
|
|
|
|
2.1.26. |
Finland |
|
|
2.1.26. |
|
|
|
|
2.1.27. |
Sverige |
|
|
2.1.27. |
|
|
|
|
2.1.28. |
Förenade kungariket |
|
|
2.1.28. |
|
|
|
2.2. |
Medborgare i ett land utanför EU |
2.2. |
2.2. |
2.2. |
||
|
|
|
2.2.1. |
Annat europeiskt land |
|
2.2.1. |
2.2.1. |
|
|
|
|
|
2.2.1.01. |
Albanien |
|
|
2.2.1.01. |
|
|
|
|
2.2.1.02. |
Andorra |
|
|
2.2.1.02. |
|
|
|
|
2.2.1.03. |
Vitryssland |
|
|
2.2.1.03. |
|
|
|
|
2.2.1.04. |
F.d. jugoslaviska republiken Makedonien |
|
|
2.2.1.04. |
|
|
|
|
2.2.1.05. |
Island |
|
|
2.2.1.05. |
|
|
|
|
2.2.1.06. |
Kosovo (*2) |
|
|
2.2.1.06. |
|
|
|
|
2.2.1.07. |
Liechtenstein |
|
|
2.2.1.07. |
|
|
|
|
2.2.1.08. |
Moldavien |
|
|
2.2.1.08. |
|
|
|
|
2.2.1.09. |
Monaco |
|
|
2.2.1.09. |
|
|
|
|
2.2.1.10. |
Montenegro |
|
|
2.2.1.10. |
|
|
|
|
2.2.1.11. |
Norge |
|
|
2.2.1.11. |
|
|
|
|
2.2.1.12. |
Bosnien och Hercegovina |
|
|
2.2.1.12. |
|
|
|
|
2.2.1.13. |
Ryssland |
|
|
2.2.1.13. |
|
|
|
|
2.2.1.14. |
San Marino |
|
|
2.2.1.14. |
|
|
|
|
2.2.1.15. |
Serbien |
|
|
2.2.1.15. |
|
|
|
|
2.2.1.16. |
Schweiz |
|
|
2.2.1.16. |
|
|
|
|
2.2.1.17. |
Turkiet |
|
|
2.2.1.17. |
|
|
|
|
2.2.1.18. |
Ukraina |
|
|
2.2.1.18. |
|
|
|
|
2.2.1.19. |
Vatikanstaten |
|
|
2.2.1.19. |
|
|
|
|
2.2.1.20. |
Erkända icke-medborgare |
|
|
2.2.1.20. |
|
|
|
|
2.2.1.21. |
Annat land i Europa |
|
|
2.2.1.21. |
|
|
|
2.2.2. |
Land i Afrika |
|
2.2.2. |
2.2.2. |
|
|
|
|
|
2.2.2.01. |
Algeriet |
|
|
2.2.2.01. |
|
|
|
|
2.2.2.02. |
Angola |
|
|
2.2.2.02. |
|
|
|
|
2.2.2.03. |
Benin |
|
|
2.2.2.03. |
|
|
|
|
2.2.2.04. |
Botswana |
|
|
2.2.2.04. |
|
|
|
|
2.2.2.05. |
Burkina Faso |
|
|
2.2.2.05. |
|
|
|
|
2.2.2.06. |
Burundi |
|
|
2.2.2.06. |
|
|
|
|
2.2.2.07. |
Kamerun |
|
|
2.2.2.07. |
|
|
|
|
2.2.2.08. |
Kap Verde |
|
|
2.2.2.08. |
|
|
|
|
2.2.2.09. |
Centralafrikanska republiken |
|
|
2.2.2.09. |
|
|
|
|
2.2.2.10. |
Tchad |
|
|
2.2.2.10. |
|
|
|
|
2.2.2.11. |
Komorerna |
|
|
2.2.2.11. |
|
|
|
|
2.2.2.12. |
Kongo |
|
|
2.2.2.12. |
|
|
|
|
2.2.2.13. |
Elfenbenskusten |
|
|
2.2.2.13. |
|
|
|
|
2.2.2.14. |
Demokratiska republiken Kongo |
|
|
2.2.2.14. |
|
|
|
|
2.2.2.15. |
Djibouti |
|
|
2.2.2.15. |
|
|
|
|
2.2.2.16. |
Egypten |
|
|
2.2.2.16. |
|
|
|
|
2.2.2.17. |
Ekvatorialguinea |
|
|
2.2.2.17. |
|
|
|
|
2.2.2.18. |
Eritrea |
|
|
2.2.2.18. |
|
|
|
|
2.2.2.19. |
Etiopien |
|
|
2.2.2.19. |
|
|
|
|
2.2.2.20. |
Gabon |
|
|
2.2.2.20. |
|
|
|
|
2.2.2.21. |
Gambia |
|
|
2.2.2.21. |
|
|
|
|
2.2.2.22. |
Ghana |
|
|
2.2.2.22. |
|
|
|
|
2.2.2.23. |
Guinea |
|
|
2.2.2.23. |
|
|
|
|
2.2.2.24. |
Guinea-Bissau |
|
|
2.2.2.24. |
|
|
|
|
2.2.2.25. |
Kenya |
|
|
2.2.2.25. |
|
|
|
|
2.2.2.26. |
Lesotho |
|
|
2.2.2.26. |
|
|
|
|
2.2.2.27. |
Liberia |
|
|
2.2.2.27. |
|
|
|
|
2.2.2.28. |
Libyen |
|
|
2.2.2.28. |
|
|
|
|
2.2.2.29. |
Madagaskar |
|
|
2.2.2.29. |
|
|
|
|
2.2.2.30. |
Malawi |
|
|
2.2.2.30. |
|
|
|
|
2.2.2.31. |
Mali |
|
|
2.2.2.31. |
|
|
|
|
2.2.2.32. |
Mauretanien |
|
|
2.2.2.32. |
|
|
|
|
2.2.2.33. |
Mauritius |
|
|
2.2.2.33. |
|
|
|
|
2.2.2.34. |
Marocko |
|
|
2.2.2.34. |
|
|
|
|
2.2.2.35. |
Moçambique |
|
|
2.2.2.35. |
|
|
|
|
2.2.2.36. |
Namibia |
|
|
2.2.2.36. |
|
|
|
|
2.2.2.37. |
Niger |
|
|
2.2.2.37. |
|
|
|
|
2.2.2.38. |
Nigeria |
|
|
2.2.2.38. |
|
|
|
|
2.2.2.39. |
Rwanda |
|
|
2.2.2.39. |
|
|
|
|
2.2.2.40. |
São Tomé och Príncipe |
|
|
2.2.2.40. |
|
|
|
|
2.2.2.41. |
Senegal |
|
|
2.2.2.41. |
|
|
|
|
2.2.2.42. |
Seychellerna |
|
|
2.2.2.42. |
|
|
|
|
2.2.2.43. |
Sierra Leone |
|
|
2.2.2.43. |
|
|
|
|
2.2.2.44. |
Somalia |
|
|
2.2.2.44. |
|
|
|
|
2.2.2.45. |
Sydafrika |
|
|
2.2.2.45. |
|
|
|
|
2.2.2.46. |
Sudan |
|
|
2.2.2.46. |
|
|
|
|
2.2.2.47. |
Sydsudan |
|
|
2.2.2.47. |
|
|
|
|
2.2.2.48. |
Swaziland |
|
|
2.2.2.48. |
|
|
|
|
2.2.2.49. |
Togo |
|
|
2.2.2.49. |
|
|
|
|
2.2.2.50. |
Tunisien |
|
|
2.2.2.50. |
|
|
|
|
2.2.2.51. |
Uganda |
|
|
2.2.2.51. |
|
|
|
|
2.2.2.52. |
Tanzania |
|
|
2.2.2.52. |
|
|
|
|
2.2.2.53. |
Västsahara |
|
|
2.2.2.53. |
|
|
|
|
2.2.2.54. |
Zambia |
|
|
2.2.2.54. |
|
|
|
|
2.2.2.55. |
Zimbabwe |
|
|
2.2.2.55. |
|
|
|
|
2.2.2.56. |
Annat land i Afrika |
|
|
2.2.2.56. |
|
|
|
2.2.3. |
Land i Västindien, Syd- eller Centralamerika |
|
2.2.3. |
2.2.3. |
|
|
|
|
|
2.2.3.01. |
Antigua och Barbuda |
|
|
2.2.3.01. |
|
|
|
|
2.2.3.02. |
Argentina |
|
|
2.2.3.02. |
|
|
|
|
2.2.3.03. |
Aruba |
|
|
2.2.3.03. |
|
|
|
|
2.2.3.04. |
Bahamas |
|
|
2.2.3.04. |
|
|
|
|
2.2.3.05. |
Barbados |
|
|
2.2.3.05. |
|
|
|
|
2.2.3.06. |
Belize |
|
|
2.2.3.06. |
|
|
|
|
2.2.3.07. |
Bolivia |
|
|
2.2.3.07. |
|
|
|
|
2.2.3.08. |
Brasilien |
|
|
2.2.3.08. |
|
|
|
|
2.2.3.09. |
Chile |
|
|
2.2.3.09. |
|
|
|
|
2.2.3.10. |
Colombia |
|
|
2.2.3.10. |
|
|
|
|
2.2.3.11. |
Costa Rica |
|
|
2.2.3.11. |
|
|
|
|
2.2.3.12. |
Kuba |
|
|
2.2.3.12. |
|
|
|
|
2.2.3.13. |
Curaçao |
|
|
2.2.3.13. |
|
|
|
|
2.2.3.14. |
Dominica |
|
|
2.2.3.14. |
|
|
|
|
2.2.3.15. |
Dominikanska republiken |
|
|
2.2.3.15. |
|
|
|
|
2.2.3.16. |
Ecuador |
|
|
2.2.3.16. |
|
|
|
|
2.2.3.17. |
El Salvador |
|
|
2.2.3.17. |
|
|
|
|
2.2.3.18. |
Grenada |
|
|
2.2.3.18. |
|
|
|
|
2.2.3.19. |
Guatemala |
|
|
2.2.3.19. |
|
|
|
|
2.2.3.20. |
Guyana |
|
|
2.2.3.20. |
|
|
|
|
2.2.3.21. |
Haiti |
|
|
2.2.3.21. |
|
|
|
|
2.2.3.22. |
Honduras |
|
|
2.2.3.22. |
|
|
|
|
2.2.3.23. |
Jamaica |
|
|
2.2.3.23. |
|
|
|
|
2.2.3.24. |
Mexiko |
|
|
2.2.3.24. |
|
|
|
|
2.2.3.25. |
Nicaragua |
|
|
2.2.3.25. |
|
|
|
|
2.2.3.26. |
Panama |
|
|
2.2.3.26. |
|
|
|
|
2.2.3.27. |
Paraguay |
|
|
2.2.3.27. |
|
|
|
|
2.2.3.28. |
Peru |
|
|
2.2.3.28. |
|
|
|
|
2.2.3.29. |
Saint Kitts och Nevis |
|
|
2.2.3.29. |
|
|
|
|
2.2.3.30. |
Saint Lucia |
|
|
2.2.3.30. |
|
|
|
|
2.2.3.31. |
Sint-Maarten |
|
|
2.2.3.31. |
|
|
|
|
2.2.3.32. |
Saint Vincent och Grenadinerna |
|
|
2.2.3.32. |
|
|
|
|
2.2.3.33. |
Surinam |
|
|
2.2.3.33. |
|
|
|
|
2.2.3.34. |
Trinidad och Tobago |
|
|
2.2.3.34. |
|
|
|
|
2.2.3.35. |
Uruguay |
|
|
2.2.3.35. |
|
|
|
|
2.2.3.36. |
Venezuela |
|
|
2.2.3.36. |
|
|
|
|
2.2.3.37. |
Annat land i Västindien eller i Syd- eller Centralamerika |
|
|
2.2.3.37. |
|
|
|
2.2.4. |
Land i Nordamerika |
|
2.2.4. |
2.2.4. |
|
|
|
|
|
2.2.4.01. |
Kanada |
|
|
2.2.4.01. |
|
|
|
|
2.2.4.02. |
Förenta staterna |
|
|
2.2.4.02. |
|
|
|
|
2.2.4.03. |
Annat land i Nordamerika |
|
|
2.2.4.03. |
|
|
|
2.2.5. |
Land i Asien |
|
2.2.5. |
2.2.5. |
|
|
|
|
|
2.2.5.01. |
Afghanistan |
|
|
2.2.5.01. |
|
|
|
|
2.2.5.02. |
Armenien |
|
|
2.2.5.02. |
|
|
|
|
2.2.5.03. |
Azerbajdzjan |
|
|
2.2.5.03. |
|
|
|
|
2.2.5.04. |
Bahrain |
|
|
2.2.5.04. |
|
|
|
|
2.2.5.05. |
Bangladesh |
|
|
2.2.5.05. |
|
|
|
|
2.2.5.06. |
Bhutan |
|
|
2.2.5.06. |
|
|
|
|
2.2.5.07. |
Brunei |
|
|
2.2.5.07. |
|
|
|
|
2.2.5.08. |
Kambodja |
|
|
2.2.5.08. |
|
|
|
|
2.2.5.09. |
Kina |
|
|
2.2.5.09. |
|
|
|
|
2.2.5.10. |
Georgien |
|
|
2.2.5.10. |
|
|
|
|
2.2.5.11. |
Indien |
|
|
2.2.5.11. |
|
|
|
|
2.2.5.12. |
Indonesien |
|
|
2.2.5.12. |
|
|
|
|
2.2.5.13. |
Irak |
|
|
2.2.5.13. |
|
|
|
|
2.2.5.14. |
Iran |
|
|
2.2.5.14. |
|
|
|
|
2.2.5.15. |
Israel |
|
|
2.2.5.15. |
|
|
|
|
2.2.5.16. |
Japan |
|
|
2.2.5.16. |
|
|
|
|
2.2.5.17. |
Jordanien |
|
|
2.2.5.17. |
|
|
|
|
2.2.5.18. |
Kazakstan |
|
|
2.2.5.18. |
|
|
|
|
2.2.5.19. |
Nordkorea |
|
|
2.2.5.19. |
|
|
|
|
2.2.5.20. |
Sydkorea |
|
|
2.2.5.20. |
|
|
|
|
2.2.5.21. |
Kuwait |
|
|
2.2.5.21. |
|
|
|
|
2.2.5.22. |
Kirgizistan |
|
|
2.2.5.22. |
|
|
|
|
2.2.5.23. |
Laos |
|
|
2.2.5.23. |
|
|
|
|
2.2.5.24. |
Libanon |
|
|
2.2.5.24. |
|
|
|
|
2.2.5.25. |
Malaysia |
|
|
2.2.5.25. |
|
|
|
|
2.2.5.26. |
Maldiverna |
|
|
2.2.5.26. |
|
|
|
|
2.2.5.27. |
Mongoliet |
|
|
2.2.5.27. |
|
|
|
|
2.2.5.28. |
Myanmar/Burma |
|
|
2.2.5.28. |
|
|
|
|
2.2.5.29. |
Nepal |
|
|
2.2.5.29. |
|
|
|
|
2.2.5.30. |
Oman |
|
|
2.2.5.30. |
|
|
|
|
2.2.5.31. |
Pakistan |
|
|
2.2.5.31. |
|
|
|
|
2.2.5.32. |
Filippinerna |
|
|
2.2.5.32. |
|
|
|
|
2.2.5.33. |
Qatar |
|
|
2.2.5.33. |
|
|
|
|
2.2.5.34. |
Saudiarabien |
|
|
2.2.5.34. |
|
|
|
|
2.2.5.35. |
Singapore |
|
|
2.2.5.35. |
|
|
|
|
2.2.5.36. |
Sri Lanka |
|
|
2.2.5.36. |
|
|
|
|
2.2.5.37. |
Syrien |
|
|
2.2.5.37. |
|
|
|
|
2.2.5.38. |
Taiwan |
|
|
2.2.5.38. |
|
|
|
|
2.2.5.39. |
Tadzjikistan |
|
|
2.2.5.39. |
|
|
|
|
2.2.5.40. |
Thailand |
|
|
2.2.5.40. |
|
|
|
|
2.2.5.41. |
Östtimor |
|
|
2.2.5.41. |
|
|
|
|
2.2.5.42. |
Turkmenistan |
|
|
2.2.5.42. |
|
|
|
|
2.2.5.43. |
Förenade Arabemiraten |
|
|
2.2.5.43. |
|
|
|
|
2.2.5.44. |
Uzbekistan |
|
|
2.2.5.44. |
|
|
|
|
2.2.5.45. |
Vietnam |
|
|
2.2.5.45. |
|
|
|
|
2.2.5.46. |
Palestina |
|
|
2.2.5.46. |
|
|
|
|
2.2.5.47. |
Jemen |
|
|
2.2.5.47. |
|
|
|
|
2.2.5.48. |
Annat land i Asien |
|
|
2.2.5.48. |
|
|
|
2.2.6. |
Land i Oceanien |
|
2.2.6. |
2.2.6. |
|
|
|
|
|
2.2.6.01. |
Australien |
|
|
2.2.6.01. |
|
|
|
|
2.2.6.02. |
Mikronesien |
|
|
2.2.6.02. |
|
|
|
|
2.2.6.03. |
Fiji |
|
|
2.2.6.03. |
|
|
|
|
2.2.6.04. |
Kiribati |
|
|
2.2.6.04. |
|
|
|
|
2.2.6.05. |
Marshallöarna |
|
|
2.2.6.05. |
|
|
|
|
2.2.6.06. |
Nauru |
|
|
2.2.6.06. |
|
|
|
|
2.2.6.07. |
Nya Zeeland |
|
|
2.2.6.07. |
|
|
|
|
2.2.6.08. |
Palau |
|
|
2.2.6.08. |
|
|
|
|
2.2.6.09. |
Papua Nya Guinea |
|
|
2.2.6.09. |
|
|
|
|
2.2.6.10. |
Samoa |
|
|
2.2.6.10. |
|
|
|
|
2.2.6.11. |
Salomonöarna |
|
|
2.2.6.11. |
|
|
|
|
2.2.6.12. |
Tonga |
|
|
2.2.6.12. |
|
|
|
|
2.2.6.13. |
Tuvalu |
|
|
2.2.6.13. |
|
|
|
|
2.2.6.14. |
Vanuatu |
|
|
2.2.6.14. |
|
|
|
|
2.2.6.15. |
Annat land i Oceanien |
|
|
2.2.6.15. |
|
3. |
Statslös |
3. |
3. |
3. |
|||
|
4. |
Uppgift saknas |
4. |
4. |
4. |
|||
Indelningarna för Medborgarskap är avsedda för uppdelning av totaler eller deltotaler som gäller personer.
Landsförteckningen under Medborgarskap gäller endast för statistiska ändamål.
Variabel: Tidigare bosatt utomlands och inflyttningsår till landet (från 1980)
Som inflyttningsår anges det kalenderår då personen senast bosatte sig stadigvarande i landet. Rapporteringen ska gälla året för senaste inflyttning till landet, inte året för första ankomst (dvs. variabeln ger inte information om vistelser som inte är stadigvarande).
Indelningen År för inflyttning till landet från 2010 är inriktad på senare internationell migration från och med år 2010.
|
År för inflyttning till landet från 2010 |
YAT. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
Tidigare bosatt utomlands och inflyttning till landet år 2010 eller senare |
1. |
|
2. |
Bosatt utomlands och inflyttning till landet år 2009 eller tidigare, eller aldrig bosatt utomlands |
2. |
|
3. |
Uppgift saknas |
3. |
Indelningen År för inflyttning till landet från 2010 är avsedd för uppdelning av totaler eller deltotaler som hänför sig till personer.
Indelningarna för Inflyttningsår till landet från 1980 är inriktade på internationell migration från och med år 1980.
Uppgifter som anges för 2021 ska hänföra sig till tidsperioden mellan den 1 januari 2021 och referensdagen.
|
År för inflyttning till landet från 1980 |
YAE.L. |
YAE.H. |
|||
|
0. |
Totalt |
0. |
0. |
||
|
1. |
Tidigare bosatt utomlands och inflyttning till landet år 1980 eller senare |
1. |
1. |
||
|
|
1.1. |
2020 till 2021 |
1.1. |
1.1. |
|
|
|
|
1.1.1. |
2021 |
|
1.1.1. |
|
|
|
1.1.2. |
2020 |
|
1.1.2. |
|
|
1.2. |
2015 till 2019 |
1.2. |
1.2. |
|
|
|
|
1.2.1. |
2019 |
|
1.2.1. |
|
|
|
1.2.2. |
2018 |
|
1.2.2. |
|
|
|
1.2.3. |
2017 |
|
1.2.3. |
|
|
|
1.2.4. |
2016 |
|
1.2.4. |
|
|
|
1.2.5. |
2015 |
|
1.2.5. |
|
|
1.3. |
2010 till 2014 |
1.3. |
1.3. |
|
|
|
|
1.3.1. |
2014 |
|
1.3.1. |
|
|
|
1.3.2. |
2013 |
|
1.3.2. |
|
|
|
1.3.3. |
2012 |
|
1.3.3. |
|
|
|
1.3.4. |
2011 |
|
1.3.4. |
|
|
|
1.3.5. |
2010 |
|
1.3.5. |
|
|
1.4. |
2005 till 2009 |
1.4. |
1.4. |
|
|
|
|
1.4.1. |
2009 |
|
1.4.1. |
|
|
|
1.4.2. |
2008 |
|
1.4.2. |
|
|
|
1.4.3. |
2007 |
|
1.4.3. |
|
|
|
1.4.4. |
2006 |
|
1.4.4. |
|
|
|
1.4.5. |
2005 |
|
1.4.5. |
|
|
1.5. |
2000 till 2004 |
1.5. |
1.5. |
|
|
|
1.6. |
1995 till 1999 |
1.6. |
1.6. |
|
|
|
1.7. |
1990 till 1994 |
1.7. |
1.7. |
|
|
|
1.8. |
1985 till 1989 |
1.8. |
1.8. |
|
|
|
1.9. |
1980 till 1984 |
1.9. |
1.9. |
|
|
2. |
Bosatt utomlands och inflyttning till landet år 1979 eller tidigare, eller aldrig bosatt utomlands |
2. |
2. |
||
|
3. |
Uppgift saknas |
3. |
3. |
||
Indelningarna för År för inflyttning till landet från 1980 är avsedda för uppdelning av totaler eller deltotaler som hänför sig till personer.
Variabel: Tidigare plats för stadigvarande bosättning och inflyttningsdatum på nuvarande plats för stadigvarande bosättning, eller plats för stadigvarande bosättning ett år före folk- och bostadsräkningen
Här redovisas förhållandet mellan den aktuella platsen för stadigvarande bosättning och platsen för stadigvarande bosättning ett år före folk- och bostadsräkningen.
Inom indelningen Plats för stadigvarande bosättning ett år före folk- och bostadsräkningen ska eventuella ändringar av bosättning hänföra sig till tidsperioden mellan ett år före referensdagen och referensdagen. En flytt inom samma LAU 2-område ska även anses som en flytt inom samma Nuts 3-område.
Barn under 1 år ska klassificeras under Inte tillämpligt (ROY.4.).
Länder som samlar in uppgifter om variabeln Tidigare plats för stadigvarande bosättning och inflyttningsdatum på nuvarande plats för stadigvarande bosättning ska klassificera alla personer som har bytt sin stadigvarande bosättning mer än en gång inom året före referensdagen enligt deras senaste tidigare plats för stadigvarande bosättning, dvs. den plats för stadigvarande bosättning från vilken de flyttat till sin aktuella plats för stadigvarande bosättning.
|
Plats för stadigvarande bosättning ett år före folk- och bostadsräkningen |
ROY. |
|||
|
0. |
Totalt |
0. |
||
|
1. |
Platsen för stadigvarande bosättning har inte ändrats |
1. |
||
|
2. |
Platsen för stadigvarande bosättning har ändrats |
2. |
||
|
|
2.1. |
Flytt inom det uppgiftslämnande landet |
2.1. |
|
|
|
|
2.1.1. |
Platsen för stadigvarande bosättning ett år före folk- och bostadsräkningen ligger inom samma Nuts 3-område som den aktuella platsen för stadigvarande bosättning |
2.1.1. |
|
|
|
2.1.2. |
Platsen för stadigvarande bosättning ett år före folk- och bostadsräkningen ligger utanför det Nuts 3-område som är den aktuella platsen för stadigvarande bosättning |
2.1.2. |
|
|
2.2. |
Inflyttning från ett land utanför det uppgiftslämnande landet |
2.2. |
|
|
3. |
Uppgift saknas |
3. |
||
|
4. |
Ej tillämpligt |
4. |
||
Indelningen Plats för stadigvarande bosättning ett år före folk- och bostadsräkningen är avsedd för uppdelning av totaler eller deltotaler som hänför sig till personer.
Variabel: Familjeställning
Begreppet familj definieras i snäv mening, dvs. som två eller flera personer som tillhör samma hushåll och som är gifta, som är i ett registrerat partnerskap, som är i ett samboförhållande eller som är förälder och barn. En familj består således av ett par utan barn, ett par med ett eller flera barn eller en ensam förälder med ett eller flera barn. Detta familjebegrepp begränsar förhållandet mellan barn och vuxna till direkta (första gradens) förhållande, dvs. mellan föräldrar och barn.
Med barn (son/dotter) avses söner och döttrar som är biologiska, adopterade eller styvbarn (oavsett ålder eller civilstånd) och som har sin stadigvarande bosättning i minst ena förälderns hushåll och som inte har någon partner eller eget barn i samma hushåll. Fosterbarn ska inte räknas med. En son eller en dotter som bor med en make/maka, med en registrerad partner, med en partner i ett samboförhållande eller med ett eller flera barn, anses inte vara ett barn. För ett barn som växlar mellan två hushåll (t.ex. om föräldrarna är frånskilda) ska den plats där barnet tillbringar huvuddelen av sin tid anses utgöra barnets hushåll. I fall där barnet tillbringar lika lång tid med båda föräldrarna ska det hushåll där barnet befinner sig på räkningsdagens kväll, eller alternativt det hushåll där barnet är folkbokfört, anses utgöra barnets hushåll.
Begreppet partner ska omfatta gifta par, par i registrerade partnerskap och par i samboförhållande. Registrerat partnerskap definieras som i de tekniska specifikationerna för variabeln Civilstånd.
Två personer anses ha ett samboförhållande när de
|
— |
tillhör samma hushåll, |
|
— |
har ett äktenskapsliknande förhållande med varandra, och |
|
— |
inte är gifta eller i registrerat partnerskap med varandra. |
Hushåll där en mellanliggande generation saknas (hushåll som består av mor/farförälder eller mor/farföräldrar och med ett eller flera barnbarn men inga föräldrar till dessa barnbarn) omfattas inte av definitionen av familj.
|
Familjeställning |
FST.L. |
FST.M. |
FST.H. |
|||
|
0. |
Totalt |
0. |
0. |
0. |
||
|
1. |
Partner |
1. |
1. |
1. |
||
|
|
1.1. |
Personer i äktenskap eller registrerat partnerskap |
|
1.1. |
1.1. |
|
|
|
|
1.1.1. |
Personer i olikkönat äktenskap eller registrerat partnerskap |
|
|
1.1.1. |
|
|
|
1.1.2. |
Personer i samkönat äktenskap eller registrerat partnerskap |
|
|
1.1.2. |
|
|
1.2. |
Personer i ett samboförhållande |
|
1.2. |
1.2. |
|
|
2. |
Ensamstående föräldrar |
2. |
2. |
2. |
||
|
3. |
Söner/döttrar |
3. |
3. |
3. |
||
|
|
3.1. |
Inte med ensamstående förälder |
|
3.1. |
3.1. |
|
|
|
3.2. |
Med ensamstående förälder |
|
3.2. |
3.2. |
|
|
4. |
Uppgift saknas |
4. |
4. |
4. |
||
|
5. |
Inte tillämpligt – inte i en familj |
5. |
5. |
5. |
||
Indelningarna för Familjeställning är avsedda för uppdelning av totaler eller deltotaler som hänför sig till personer.
Variabel: Familjetyp
Specifikationerna för familjer och definitionerna av begreppen Familj, Barn, Par och Samboförhållande som ges för variabeln Familjeställning gäller också för variabeln Familjetyp.
|
Familjetyp |
TFN.L. |
TFN.H. |
|||
|
0. |
Totalt |
0. |
0. |
||
|
1. |
Familjer bestående av ett gift par eller ett par i registrerat partnerskap |
1. |
1. |
||
|
|
1.1. |
Gift par eller par i registrerat partnerskap utan inneboende barn |
|
1.1. |
|
|
|
|
1.1.1. |
Par bestående av man och hustru |
|
1.1.1. |
|
|
|
1.1.2. |
Par i samkönat äktenskap eller registrerat partnerskap |
|
1.1.2. |
|
|
1.2. |
Gift par eller par i registrerat partnerskap med minst ett inneboende barn under 25 år |
|
1.2. |
|
|
|
|
1.2.1. |
Par bestående av man och hustru |
|
1.2.1. |
|
|
|
1.2.2. |
Par i samkönat äktenskap eller registrerat partnerskap |
|
1.2.2. |
|
|
1.3. |
Gift par eller par i registrerat partnerskap vars yngsta inneboende son eller dotter har fyllt 25 år |
|
1.3. |
|
|
|
|
1.3.1. |
Par bestående av man och hustru |
|
1.3.1. |
|
|
|
1.3.2. |
Par i samkönat äktenskap eller registrerat partnerskap |
|
1.3.2. |
|
2. |
Familjer bestående av par i samboförhållande |
2. |
2. |
||
|
|
2.1. |
Par i samboförhållande utan inneboende barn |
|
2.1. |
|
|
|
2.2. |
Par i samboförhållande med minst ett inneboende barn under 25 år |
|
2.2. |
|
|
|
2.3. |
Par i samboförhållande vars yngsta inneboende son eller dotter har fyllt 25 år |
|
2.3. |
|
|
3. |
Familjer med en ensamstående far |
3. |
3. |
||
|
|
3.1. |
Ensamstående far med minst ett inneboende barn under 25 år |
|
3.1. |
|
|
|
3.2. |
Ensamstående far vars yngsta inneboende son eller dotter har fyllt 25 år |
|
3.2. |
|
|
4. |
Familjer med en ensamstående mor |
4. |
4. |
||
|
|
4.1. |
Ensamstående mor med minst ett inneboende barn under 25 år |
|
4.1. |
|
|
|
4.2. |
Ensamstående mor vars yngsta inneboende son eller dotter har fyllt 25 år |
|
4.2. |
|
Indelningarna för Familjetyp är avsedda för uppdelning av totalen för Familj och eventuella deltotaler.
Variabel: Familjens storlek
Den definition för familj som ges för variabeln Familjeställning gäller också för variabeln Familjens storlek.
|
Familjens storlek |
SFN. |
||
|
0. |
Totalt |
0. |
|
|
1. |
2 personer |
1. |
|
|
2. |
3 till 5 personer |
2. |
|
|
|
2.1. |
3 personer |
2.1. |
|
|
2.2. |
4 personer |
2.2. |
|
|
2.3. |
5 personer |
2.3. |
|
3. |
6 personer eller fler |
3. |
|
|
|
3.1. |
6 till 10 personer |
3.1. |
|
|
3.2. |
11 personer eller fler |
3.2. |
Indelningarna för Familjens storlek är avsedda för uppdelning av totalen för Familj och eventuella deltotaler.
Variabel: Hushållsställning
Medlemsstaterna ska tillämpa konceptet med gemensam konsumtion (Housekeeping) vid identifiering av privathushåll eller, om detta inte är möjligt, konceptet med gemensamt boende (Household-dwelling).
1. Konceptet med gemensam konsumtion (Housekeeping)
Enligt detta koncept är ett privathushåll antingen
|
a) |
ett enpersonshushåll, dvs. en person som bor ensam i en separat bostadsenhet eller som i egenskap av inneboende upptar ett eller flera separata rum i en bostadsenhet men som inte ansluter sig till övriga boende i bostaden på det sätt som definieras för ett flerpersonershushåll nedan, eller |
|
b) |
ett flerpersonershushåll, dvs. en grupp med två eller flera personer som tillsammans upptar en hel bostadsenhet eller delar av den och som förser sig själva med livsmedel och eventuellt även andra nödvändigheter för sitt uppehälle. Medlemmarna i gruppen kan dela sina inkomster i större eller mindre utsträckning. |
2. Konceptet med gemensamt boende (Household-dwelling)
Enligt detta koncept anses alla personer som bor i en bostadsenhet utgöra del av samma hushåll, dvs. det finns ett hushåll per upptagen bostad. Det innebär att antalet upptagna bostadsenheter och antalet hushåll som upptar dem är lika stort, och bostadsenheterna och hushållen har samma belägenhet.
Kategorin Personer som bor i ett privathushåll består av Personer som ingår i en familj (HST.M. och HST.H.1.1.) och Personer som inte ingår i en familj (HST.M. och HST.H. 1.2.). Kategorin Personer som ingår i en familj omfattar alla personer som ingår i ett privathushåll som innehåller en familj som personerna är medlemmar av. Kategorin Personer som inte ingår i en familj består av personer som antingen ingår i ett hushåll som inte utgör en familj eller som ingår i ett familjehushåll utan att vara medlem av familjen i fråga.
Ett hushåll som inte består av en familj kan vara ett enpersonshushåll (personen bor ensam (HST.H.1.2.1.)) eller ett flerpersonershushåll som inte består av en familj. Kategorin Bor inte ensam (HST.H.1.2.2.) består av personer som antingen bor i ett flerpersonershushåll som inte består av en familj eller som bor i ett familjehushåll utan att vara medlem av familjen i fråga.
Ett kollektivt hushåll består av personer vars behov av skydd och uppehälle tillgodoses av en institution. Med institution avses en juridisk person där långtidsboende och tjänster tillhandahålls en grupp människor. Institutioner har vanligtvis gemensamma utrymmen som delas av de boende (badrum, sällskapsrum, matsalar, sovsalar osv.).
Hemlösa (HST.M. 2.2. och HST.H.2.2.) är personer som bor på gatan utan något sådant skydd som faller inom räckvidden för begreppet bostad (primärt hemlösa) eller personer som flyttar ofta mellan tillfälliga inkvarteringar (sekundärt hemlösa).
|
Hushållsställning |
HST.L. |
HST.M. |
HST.H. |
|||
|
0. |
Totalt |
0. |
0. |
0. |
||
|
1. |
Personer som bor i ett privathushåll |
1. |
1. |
1. |
||
|
|
1.1. |
Personer som ingår i en familj |
|
1.1. |
1.1. |
|
|
|
1.2. |
Personer som inte ingår i en familj |
|
1.2. |
1.2. |
|
|
|
|
1.2.1. |
Bor ensam |
|
|
1.2.1. |
|
|
|
1.2.2. |
Bor inte ensam |
|
|
1.2.2. |
|
|
1.3. |
Personer som bor i ett privathushåll, men uppgift om kategori saknas |
|
1.3. |
1.3. |
|
|
2. |
Personer som inte bor i ett privathushåll |
2. |
2. |
2. |
||
|
|
2.1. |
Personer i ett kollektivt hushåll |
|
2.1. |
2.1. |
|
|
|
2.2. |
Personer som inte bor i ett privathushåll (inklusive hemlösa), men uppgift om kategori saknas |
|
2.2. |
2.2. |
|
Indelningarna för Hushållsställning är avsedda för uppdelning av totaler eller deltotaler som hänför sig till personer.
Variabel: Hushållstyp
De specifikationer för hushållsbegreppen som ges för variabeln Hushållsställning gäller också för variabeln Hushållstyp.
Med parhushåll avses hushåll bestående av ett gift par, ett par i registrerat partnerskap eller ett par i samboförhållande.
|
Hushållstyp |
TPH.L. |
TPH.H. |
|||
|
0. |
Totalt |
0. |
0. |
||
|
1. |
Hushåll som inte består av en familj |
1. |
1. |
||
|
|
1.1. |
Enpersonshushåll |
1.1. |
1.1. |
|
|
|
1.2. |
Flerpersonershushåll |
1.2. |
1.2. |
|
|
2. |
Enfamiljshushåll |
2. |
2. |
||
|
|
2.1. |
Parhushåll |
|
2.1. |
|
|
|
|
2.1.1. |
Par utan inneboende barn |
|
2.1.1. |
|
|
|
2.1.2. |
Par med minst ett inneboende barn under 25 år |
|
2.1.2. |
|
|
|
2.1.3. |
Par vars yngsta inneboende son eller dotter har fyllt 25 år |
|
2.1.3. |
|
|
2.2. |
Hushåll med ensamstående far |
|
2.2. |
|
|
|
|
2.2.1. |
Hushåll med ensamstående far med minst ett inneboende barn under 25 år |
|
2.2.1. |
|
|
|
2.2.2. |
Hushåll med ensamstående far vars yngsta inneboende son eller dotter har fyllt 25 år |
|
2.2.2. |
|
|
2.3. |
Hushåll med ensamstående mor |
|
2.3. |
|
|
|
|
2.3.1. |
Hushåll med ensamstående mor med minst ett inneboende barn under 25 år |
|
2.3.1. |
|
|
|
2.3.2. |
Hushåll med ensamstående mor vars yngsta inneboende son eller dotter har fyllt 25 år |
|
2.3.2. |
|
3. |
Två- eller flerfamiljshushåll |
3. |
3. |
||
Indelningarna för Hushållstyp är avsedda för uppdelning av totalen för privathushåll och eventuella deltotaler.
Variabel: Hushållets storlek
De specifikationer för hushållskoncept som ges för variabeln Hushållsställning gäller också för variabeln Hushållets storlek.
|
Hushållets storlek |
SPH. |
||
|
0. |
Totalt |
0. |
|
|
1. |
1 person |
1. |
|
|
2. |
2 personer |
2. |
|
|
3. |
3 till 5 personer |
3. |
|
|
|
3.1. |
3 personer |
3.1. |
|
|
3.2. |
4 personer |
3.2. |
|
|
3.3. |
5 personer |
3.3. |
|
4. |
6 till 10 personer |
4. |
|
|
5. |
11 personer eller fler |
5. |
|
Indelningarna för Hushållets storlek är avsedda för uppdelning av totalen för privathushåll och eventuella deltotaler.
Variabel: Boendeförhållanden
Variabeln Boendeförhållanden täcker hela befolkningen och avser typen av bostad där en person är stadigvarande bosatt vid tidpunkten för folk- och bostadsräkningen. Detta omfattar alla personer som är fast bosatta i olika typer av bostäder, personer som inte är fast bosatta utan bor tillfälligt i någon typ av bostäder och personer som är hemlösa, bor på gatan eller i nödlogi vid tidpunkten för folk- och bostadsräkningen.
Med boende avses personer som är fast bosatta på de platser som förtecknas i respektive kategori.
Konventionella bostäder är strukturellt separata och oberoende konstruktioner på fasta platser som är avsedda för permanent boende, och som på referensdagen
|
a) |
används som bostad, |
|
b) |
är obebodda, eller |
|
c) |
är reserverade för säsongmässig användning eller för användning som andrabostad. |
Med separat avses att konstruktionen har väggar och tak så att en eller flera personer kan isolera sig från omgivningen. Med oberoende avses att konstruktionen nås direkt från en gata eller ett trapphus, en passage, en gång eller från marknivå.
Med övriga bostadsenheter avses kojor, stugor, hyddor, skjul, husvagnar, husbåtar, lador, kvarnar, grottor eller annat skydd som används för boende vid tidpunkten för folk- och bostadsräkningen, oavsett om skyddet är avsett för boende eller inte.
Med kollektiva bostäder avses platser som är avsedda att bebos av ett stort antal personer eller flera hushåll och som används som plats för stadigvarande bosättning av minst en person vid tidpunkten för folk- och bostadsräkningen.
Bebodda konventionella bostäder, övriga bostadsenheter och kollektiva bostäder utgör tillsammans begreppet bostäder. En bostad måste vara minst en persons plats för stadigvarande bosättning.
Summan av bebodda konventionella bostäder och övriga bostadsenheter representerar antalet bostadsenheter.
Hemlösa (personer som inte är fast bosatta i någon av kategorierna av bostäder) är personer som bor på gatan utan något sådant skydd som faller inom räckvidden för begreppet bostad (primärt hemlösa) eller personer som flyttar ofta mellan tillfälliga inkvarteringar (sekundärt hemlösa).
|
Boendeförhållanden |
HAR. |
||
|
0. |
Totalt |
0. |
|
|
1. |
Boende i en konventionell bostad eller i en kollektiv bostad |
1. |
|
|
|
1.1. |
Boende i en konventionell bostad |
1.1. |
|
|
1.2. |
Boende i en kollektiv bostad |
1.2. |
|
2. |
Boende i övriga bostadsenheter och personer som är hemlösa |
2. |
|
|
3. |
Uppgift saknas |
3. |
|
Indelningarna för Boendeförhållanden är avsedda för uppdelning av totaler eller deltotaler som hänför sig till personer.
Variabel: Hushållens upplåtelseform
Variabeln Hushållens upplåtelseform avser de arrangemang under vilka ett privathushåll upptar en hel eller delar av en bostadsenhet.
Hushåll som avbetalar på ett hypotekslån på bostadsenheten där de bor eller som över en tidsperiod köper bostadsenheten genom andra finansiella arrangemang ska klassificeras i kategorin Hushåll där minst en medlem är ägare till hela eller delar av bostadsenheten (TSH.1.).
Hushåll där minst en medlem är ägare till bostadsenheten och minst en medlem hyr hela eller delar av bostadsenheten ska klassificeras i kategorin Hushåll där minst en medlem är ägare till hela eller delar av bostadsenheten (TSH.1.).
|
Hushållens upplåtelseform |
TSH. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
Hushåll där minst en medlem är ägare till hela eller delar av bostadsenheten |
1. |
|
2. |
Hushåll där minst en medlem hyr hela eller delar av bostadsenheten (och ingen annan medlem är ägare) |
2. |
|
3. |
Hushåll som upptar hela eller delar av en bostadsenhet genom någon annan upplåtelseform |
3. |
|
4. |
Uppgift saknas |
4. |
Indelningarna för Hushållens upplåtelseform är avsedda för uppdelning av totalen för privathushåll och eventuella deltotaler.
Variabel: Bostadstyp
En bostad är ett boende som är plats för stadigvarande bosättning för en eller flera personer. Begreppen Konventionella bostäder, Övriga bostadsenheter och Kollektiva bostäder har samma definition som under variabeln Boendeförhållanden.
|
Bostadstyp |
TLQ. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
Bebodda konventionella bostäder |
1. |
|
2. |
Övriga bostadsenheter |
2. |
|
3. |
Kollektiva bostäder |
3. |
|
4. |
Uppgift saknas |
4. |
Indelningen Bostadstyp är avsedd för uppdelning av totalen för bostäder och eventuella deltotaler.
Variabel: Bebodda eller obebodda konventionella bostäder
En bebodd konventionell bostad är en bostad som är plats för stadigvarande bosättning för en eller flera personer vid tidpunkten för folk- och bostadsräkningen. En obebodd konventionell bostad är en bostad där ingen person har sin plats för stadigvarande bosättning vid tidpunkten för folk- och bostadsräkningen.
Bostäder som är avsedda för säsongsmässig användning eller som andrabostad, liksom konventionella bostäder där det finns personer men som inte ingår i folk- och bostadsräkningen ska klassificeras i kategorin Obebodda konventionella bostäder (OCS.2.).
|
Bebodda eller obebodda konventionella bostäder |
OCS. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
Bebodda konventionella bostäder |
1. |
|
2. |
Obebodda konventionella bostäder |
2. |
|
3. |
Uppgift saknas |
3. |
Indelningarna för Bebodda eller obebodda konventionella bostäder är avsedda för uppdelning av totalen för konventionella bostäder och eventuella deltotaler.
Variabel: Ägarkategori
Variabeln Ägarkategori hänför sig till ägandet av själva bostaden, inte marken där bostaden är belägen. Avsikten är att redovisa genom vilken upplåtelseform bostaden nyttjas.
Ägarbebodda bostäder är sådana där minst en av de boende äger hela eller delar av bostaden.
Hyrda bostäder är sådana där minst en av de boende betalar hyra för att bo i bostaden och där ingen av de boende äger hela eller delar av bostaden.
Obebodda konventionella bostäder ska klassificeras under Inte tillämpligt (OWS.5.).
|
Ägarkategori |
OWS. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
Ägarbebodda bostäder |
1. |
|
2. |
Hyrda bostäder |
2. |
|
3. |
Bostäder med andra typer av ägarskap |
3. |
|
4. |
Uppgift saknas |
4. |
|
5. |
Ej tillämpligt |
5. |
Indelningen Ägarkategori är avsedd för uppdelning av totalen för konventionella bostäder och eventuella deltotaler.
Variabel: Antal boende
Antal boende i en bostadsenhet är antalet personer för vilka bostadsenheten är plats för stadigvarande bosättning.
|
Antal boende |
NOC. |
|||
|
0. |
Totalt |
0. |
||
|
1. |
1 person |
1. |
||
|
2. |
2 personer |
2. |
||
|
3. |
3 till 5 personer |
3. |
||
|
|
3.1. |
3 personer |
3.1. |
|
|
|
3.2. |
4 personer |
3.2. |
|
|
|
3.3 |
5 personer |
3.3. |
|
|
4. |
6 personer eller fler |
4. |
||
|
|
4.1. |
6 till 10 personer |
4.1. |
|
|
|
|
4.1.1. |
6 personer |
4.1.1. |
|
|
|
4.1.2. |
7 personer |
4.1.2. |
|
|
|
4.1.3. |
8 personer |
4.1.3. |
|
|
|
4.1.4. |
9 personer |
4.1.4. |
|
|
|
4.1.5. |
10 personer |
4.1.5. |
|
|
4.2. |
11 personer eller fler |
4.2. |
|
Indelningarna för Antal boende är avsedda för uppdelning av totalen för bebodda konventionella bostäder och eventuella deltotaler.
Variabel: Bostadsyta (bostadsarea) och/eller antal rum i bostaden
Bostadsyta (bostadsarea) definieras som
|
— |
det golvutrymme som uppmäts innanför ytterväggarna med undantag av obeboeliga källare och vindsutrymmen och, i flerbostadsbyggnader, alla gemensamma utrymmen, eller |
|
— |
den totala golvytan i sådana rum som omfattas av definitionen på rum. |
Ett rum definieras som ett utrymme som finns i en bostadsenhet och som omges av väggar från golv till tak, med en storlek som är tillräcklig för att rymma en vuxensäng (minst 4 kvadratmeter) och med en höjd på minst 2 meter längs huvuddelen av takytan.
Medlemsstaterna ska lämna uppgift om bostadsytan eller, om detta inte är möjligt, antalet rum.
|
Bostadsyta (bostadsarea) |
UFS. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
Under 30 kvadratmeter |
1. |
|
2. |
Minst 30 men under 40 kvadratmeter |
2. |
|
3. |
Minst 40 men under 50 kvadratmeter |
3. |
|
4. |
Minst 50 men under 60 kvadratmeter |
4. |
|
5. |
Minst 60 men under 80 kvadratmeter |
5. |
|
6. |
Minst 80 men under 100 kvadratmeter |
6. |
|
7. |
Minst 100 men under 120 kvadratmeter |
7. |
|
8. |
Minst 120 men under 150 kvadratmeter |
8. |
|
9. |
150 kvadratmeter eller mer |
9. |
|
10. |
Uppgift saknas |
10. |
Indelningen Bostadsyta (bostadsarea) är avsedd för uppdelning av totalen för konventionella bostäder och eventuella deltotaler.
|
Antal rum |
NOR. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
1 rum |
1. |
|
2. |
2 rum |
2. |
|
3. |
3 rum |
3. |
|
4. |
4 rum |
4. |
|
5. |
5 rum |
5. |
|
6. |
6 rum |
6. |
|
7. |
7 rum |
7. |
|
8. |
8 rum |
8. |
|
9. |
9 rum eller mer |
9. |
|
10. |
Uppgift saknas |
10. |
Indelningen Antal rum är avsedd för uppdelning av totalen för konventionella bostäder och eventuella deltotaler.
Variabel: Utrymmesstandard
Variabeln Utrymmesstandard anger förhållandet mellan bostadsytan i kvadratmeter eller antalet rum och antalet boende enligt det som anges under variabeln Antal boende. Medlemsstaterna ska lämna uppgift om utrymmesstandarden i förhållande till bostadsytan eller, om denna uppgift inte finns, i förhållande till antalet rum.
|
Utrymmesstandard (boyta) |
DFS. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
Under 10 kvadratmeter per boende |
1. |
|
2. |
10 – mindre än 15 kvadratmeter per boende |
2. |
|
3. |
15 – mindre än 20 kvadratmeter per boende |
3. |
|
4. |
20 – mindre än 30 kvadratmeter per boende |
4. |
|
5. |
30 – mindre än 40 kvadratmeter per boende |
5. |
|
6. |
40 – mindre än 60 kvadratmeter per boende |
6. |
|
7. |
60 – mindre än 80 kvadratmeter per boende |
7. |
|
8. |
80 kvadratmeter eller mer per boende |
8. |
|
9. |
Uppgift saknas |
9. |
Indelningen Utrymmesstandard (boyta) är avsedd för uppdelning av totalen för bebodda konventionella bostäder och eventuella deltotaler.
|
Utrymmesstandard (antal rum) |
DRM. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
Mindre än 0,5 rum per boende |
1. |
|
2. |
0,5 – mindre än 1,0 rum per boende |
2. |
|
3. |
1,0 – mindre än 1,25 rum per boende |
3. |
|
4. |
1,25 – mindre än 1,5 rum per boende |
4. |
|
5. |
1,5 – mindre än 2,0 rum per boende |
5. |
|
6. |
2,0 – mindre än 2,5 rum per boende |
6. |
|
7. |
2,5 – mindre än 3,0 rum per boende |
7. |
|
8. |
3,0 eller mer rum per boende |
8. |
|
9. |
Uppgift saknas |
9. |
Indelningen Utrymmesstandard (antal rum) är avsedd för uppdelning av totalen för bebodda konventionella bostäder och eventuella deltotaler.
Variabel: Vattenförsörjning
För vissa medlemsstater framgår det av tidigare folk- och bostadsräkningar, administrativa datakällor eller data från urvalsundersökningar att det kan antas att praktiskt taget alla konventionella bostäder har vattenledningar. För dessa medlemsstater kan därför alla konventionella bostäder betecknas med WSS.1 – Konventionell bostad med vattenledningar. De medlemsstater som väljer denna möjlighet ska styrka sitt antagande och förklara det i sina metadata.
|
Vattenförsörjning |
WSS. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
Konventionell bostad med vattenledningar |
1. |
|
2. |
Konventionell bostad utan vattenledningar |
2. |
|
3. |
Uppgift saknas |
3. |
Indelningen Vattenförsörjning är avsedd för uppdelning av totalen för konventionella bostäder och eventuella deltotaler.
Variabel: Toalett
För vissa medlemsstater framgår det av tidigare folk- och bostadsräkningar, administrativa datakällor eller data från urvalsundersökningar att det kan antas att praktiskt taget alla konventionella bostäder har toalett. För dessa medlemsstater kan därför alla konventionella bostäder betecknas med TOI.1 – Konventionell bostad med vattentoalett. De medlemsstater som väljer denna möjlighet ska styrka sitt antagande och förklara det i sina metadata.
|
Toalett |
TOI. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
Konventionell bostad med vattentoalett |
1. |
|
2. |
Konventionell bostad utan vattentoalett |
2. |
|
3. |
Uppgift saknas |
3. |
Indelningen Toalett är avsedd för uppdelning av totalen för konventionella bostäder och eventuella deltotaler.
Variabel: Bad eller dusch
Som bad eller dusch räknas allt som kan användas för helkroppstvätt.
För vissa medlemsstater framgår det av tidigare folk- och bostadsräkningar, administrativa datakällor eller data från urvalsundersökningar att det kan antas att praktiskt taget alla konventionella bostäder har bad eller dusch. För dessa medlemsstater kan därför alla konventionella bostäder betecknas med BAT.1 – Konventionell bostad med fast bad eller dusch. De medlemsstater som väljer denna möjlighet ska styrka sitt antagande och förklara det i sina metadata.
|
Bad eller dusch |
BAT. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
Konventionell bostad med fast bad eller dusch |
1. |
|
2. |
Konventionell bostad utan fast bad eller dusch |
2. |
|
3. |
Uppgift saknas |
3. |
Indelningen Bad eller dusch är avsedd för uppdelning av totalen för konventionella bostäder och eventuella deltotaler.
Variabel: Uppvärmningssätt
En konventionell bostad anses ha centralvärme om uppvärmningen antingen kommer från en gemensam värmecentral eller från en installation avsedd för uppvärmningsändamål, i byggnaden eller i bostaden, oavsett energikälla.
För vissa medlemsstater framgår det av tidigare folk- och bostadsräkningar, administrativa datakällor eller data från urvalsundersökningar att det kan antas att praktiskt taget alla konventionella bostäder har centralvärme. För dessa medlemsstater kan därför alla konventionella bostäder betecknas med TOH.1 – Centralvärme. De medlemsstater som väljer denna möjlighet ska styrka sitt antagande och förklara det i sina metadata.
|
Uppvärmningssätt |
TOH. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
Centralvärme |
1. |
|
2. |
Ingen centralvärme |
2. |
|
3. |
Uppgift saknas |
3. |
Indelningen Uppvärmningssätt är avsedd för uppdelning av totalen för konventionella bostäder och eventuella deltotaler.
Variabel: Bostäder efter hustyp
Variabeln Bostäder efter hustyp hänför sig till antalet bostäder i den byggnad där bostaden finns.
En byggnad anses inte vara en bostadsbyggnad om den främst är till för andra ändamål än bostäder (affärsfastighet, kontorsbyggnad, fabrik) men innehåller ett fåtal bostäder, t.ex. för fastighetsskötaren eller anställda.
|
Bostäder efter hustyp |
TOB. |
||
|
0. |
Totalt |
0. |
|
|
1. |
Konventionella bostäder i bostadsbyggnader |
1. |
|
|
|
1.1. |
Konventionella bostäder i enbostadsbyggnader |
1.1. |
|
|
1.2. |
Konventionella bostäder i tvåbostadsbyggnader |
1.2. |
|
|
1.3. |
Konventionella bostäder i byggnader med tre eller flera bostäder |
1.3. |
|
2. |
Konventionella bostäder i byggnader som inte är bostadsbyggnader |
2. |
|
|
3. |
Uppgift saknas |
3. |
|
Indelningen Bostäder efter hustyp är avsedd för uppdelning av totalen för konventionella bostäder och eventuella deltotaler.
Variabel: Bostäder efter byggnadsår
Variabeln Bostäder efter byggnadsår avser året för slutförande av den byggnad där bostaden finns.
|
Bostäder efter byggnadsår |
POC. |
|
|
0. |
Totalt |
0. |
|
1. |
Före 1919 |
1. |
|
2. |
1919–1945 |
2. |
|
3. |
1946–1960 |
3. |
|
4. |
1961–1980 |
4. |
|
5. |
1981–2000 |
5. |
|
6. |
2001–2010 |
6. |
|
7. |
2011–2015 |
7. |
|
8. |
2016 eller senare |
8. |
|
9. |
Uppgift saknas |
9. |
Indelningen Bostäder efter byggnadsår är avsedd för uppdelning av totalen för konventionella bostäder och eventuella deltotaler.
(1) Koderna x., x.x. och x.x.x. bestäms enligt den Nuts-klasssificering och koden x.x.x.x. enligt den LAU-klassificering som gäller för medlemsstaterna den 1 januari 2021. Beteckningen N identifierar den indelning som hänför sig till nationell nivå.
(2) I enlighet med förordning (EG) nr 1059/2003 bör all statistik som medlemsstaterna översänder till kommissionen och som ska delas upp på territoriella enheter följa Nuts-nomenklaturen. För att det ska vara möjligt att framställa jämförbar regional statistik bör därför de data som avser de territoriella enheterna följa Nuts-nomenklaturen. (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).
(3) Koderna 1.x. och 1.x.x. bestäms enligt den Nuts-klassificering som gäller för medlemsstaterna den 1 januari 2021. Beteckningen N identifierar den indelning som hänför sig till nationell nivå.
(*1) Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
(*2) Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
|
23.3.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 78/59 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/544
av den 22 mars 2017
om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),
med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och
av följande skäl:
|
(1) |
I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen. |
|
(2) |
Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 mars 2017.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Jerzy PLEWA
Generaldirektör
Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
(2) EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.
BILAGA
Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
|
(euro/100 kg) |
||
|
KN-nummer |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonimportvärde |
|
0702 00 00 |
EG |
288,4 |
|
IL |
234,5 |
|
|
MA |
112,2 |
|
|
TR |
106,7 |
|
|
ZZ |
185,5 |
|
|
0707 00 05 |
EG |
241,9 |
|
TR |
184,3 |
|
|
ZZ |
213,1 |
|
|
0709 93 10 |
MA |
47,3 |
|
TR |
153,5 |
|
|
ZZ |
100,4 |
|
|
0805 10 22 , 0805 10 24 , 0805 10 28 |
EG |
46,2 |
|
IL |
80,3 |
|
|
MA |
49,4 |
|
|
TN |
55,3 |
|
|
TR |
70,9 |
|
|
ZA |
92,1 |
|
|
ZZ |
65,7 |
|
|
0805 50 10 |
AR |
45,3 |
|
TR |
66,0 |
|
|
ZZ |
55,7 |
|
|
0808 10 80 |
CL |
122,2 |
|
CN |
144,8 |
|
|
ZA |
111,8 |
|
|
ZZ |
126,3 |
|
|
0808 30 90 |
AR |
119,4 |
|
CL |
135,5 |
|
|
CN |
77,9 |
|
|
TR |
148,9 |
|
|
ZA |
127,6 |
|
|
ZZ |
121,9 |
|
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.
|
23.3.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 78/61 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/545
av den 22 mars 2017
om fastställande av en procentsats för godkännande för utfärdande av exportlicenser, avslag på ansökningar om exportlicenser och avbrytande av inlämnandet av ansökningar om exportlicenser för utomkvotssocker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av den 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2), särskilt artikel 7e jämförd med artikel 9.1, och
av följande skäl:
|
(1) |
Enligt artikel 139.1 första stycket d i förordning (EU) nr 1308/2013 får socker som under ett regleringsår produceras utöver kvoterna i artikel 136 i den förordningen exporteras endast inom ramen för den kvantitativa gräns som kommissionen fastställt. |
|
(2) |
I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1713 (3) fastställs dessa kvantitativa gränser. |
|
(3) |
De kvantiteter socker som omfattas av ansökningar om exportlicens överstiger den kvantitativa gräns som fastställs i genomförandeförordning (EU) 2016/1713. Det bör därför fastställas en procentsats för godkännande för de kvantiteter som begärdes den 13–17 mars 2017. Alla ansökningar om exportlicens för socker som lämnats in efter den 17 mars 2017 bör därför avslås och inlämnandet av ansökningar om exportlicenser bör avbrytas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Exportlicenser för utomkvotssocker för vilka ansökningar lämnats in den 13–17 mars 2017 ska utfärdas för de kvantiteter som begärts, multiplicerade med en procentsats för godkännande på 66,806961 %.
2. Ansökningar om exportlicens för utomkvotssocker som lämnats in den 20, 21, 22, 23 och 24 mars 2017 ska avslås.
3. Inlämnandet av ansökningar om exportlicens för utomkvotssocker ska avbrytas från och med den 27 mars 2017 till och med den 30 september 2017.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 mars 2017.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Jerzy PLEWA
Generaldirektör
Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
(2) EUT L 178, 1.7.2006, s. 24.
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1713 av den 20 september 2016 om fastställande av den kvantitativa gränsen för export av utomkvotssocker och utomkvotsisoglukos fram till slutet av regleringsåret 2016/17 (EUT L 258, 24.9.2016, s. 8).
BESLUT
|
23.3.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 78/63 |
RÅDETS BESLUT (EU) 2017/546
av den 21 mars 2017
om utnämning av en ledamot och en suppleant i Regionkommittén på förslag av Förbundsrepubliken Tyskland
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 305,
med beaktande av den tyska regeringens förslag, och
av följande skäl:
|
(1) |
Den 26 januari 2015, 5 februari 2015 och 23 juni 2015 antog rådet besluten (EU) 2015/116 (1), (EU) 2015/190 (2) och (EU) 2015/994 (3) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020. |
|
(2) |
En plats som ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Helmuth MARKOV har löpt ut. |
|
(3) |
En plats som suppleant har blivit ledig till följd av att Anne QUART har utnämnts till ledamot i Regionkommittén. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Till Regionkommittén utnämns härmed för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2020,
|
a) |
som ledamot
och |
|
b) |
som suppleant
|
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 21 mars 2017.
På rådets vägnar
E. SCICLUNA
Ordförande
(1) Rådets beslut (EU) 2015/116 av den 26 januari 2015 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020 (EUT L 20, 27.1.2015, s. 42).
(2) Rådets beslut (EU) 2015/190 av den 5 februari 2015 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020 (EUT L 31, 7.2.2015, s. 25).
(3) Rådets beslut (EU) 2015/994 av den 23 juni 2015 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020 (EUT L 159, 25.6.2015, s. 70).
|
23.3.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 78/65 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/547
av den 21 mars 2017
om anordnande av ett tidsbegränsat försök enligt rådets direktiv 2002/56/EG vad gäller knölar av utsädespotatis som härrör från potatisfrön
[delgivet med nr C(2017) 1736]
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets direktiv 2002/56/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsädespotatis (1), särskilt artikel 19, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom den nya utvecklingen av potatisförädlingen kommer man att kunna minska tidsåtgången för utvecklingsprogrammen betydligt, få tillgång till större genetisk variation och ta fram nya sorter med kombinationer av goda egenskaper. |
|
(2) |
Nuvarande vedertagen praxis för produktion av utsädespotatis grundas på vegetativ förökning av potatisknölar under flera generationer. I den utveckling som avses i skäl 1 ingår emellertid förökning av potatis genom frön (s.k. true potato seed). Genom förökningspraxis som utgår från potatisfrön kan man betydligt förkorta den tid som krävs för att producera en tillräcklig mängd utsädespotatis för slutanvändarna och samtidigt minska risken för ackumulering av sjukdomar. |
|
(3) |
Eftersom utsädesknölar som härrör från potatisfrön för närvarande inte uppfyller kraven på att ha producerats i enlighet med vedertagen praxis, enligt artikel 2 b i i direktiv 2002/56/EG, måste information samlas in om produktion och saluföring av sådana utsädesknölar för att man ska få kunskaper om vilka kvalitetsstandarder och kontroller som krävs för att säkerställa dessa utsädesknölars kvalitet och sundhetstillstånd och för att fastställa i vilket skede eller enligt vilka villkor de får föras in i certifieringssystemet. Det är därför lämpligt att under de behöriga myndigheternas övervakning anordna ett tidsbegränsat försök enligt direktiv 2002/56/EG vad gäller utsädesknölar som härrör från potatisfrön. |
|
(4) |
De berörda utsädesknölarnas sundhet, sortäkthet och kvalitet beror på om man kan säkerställa kvalitet, sortäkthet och sundhet i de innovativa inledande och mellanliggande stegen i produktionsprocessen. Information om sundhetstillstånd, sortäkthet och kvalitet hos potatisfrön och plantor som odlats fram från sådana frön bör därför samlas in och rapporteras för att säkerställa att utsädesknölarna kommer att uppfylla kraven för basutsäde av potatis eller certifikatutsäde av potatis. |
|
(5) |
Det finns få kunskaper om upprätthållande av sundhetstillstånd och tillräcklig sortäkthet och sortrenhet i produktionsprocessen för utsädesknölar som härrör från potatisfrön. Relevant information bör därför samlas in och rapporteras. Efter några år kan den information som samlas in om sortäkthet och sortrenhet hos det material som använts för försöket behöva ses över för att fastställa eventuella problem som skulle kunna påverka materialets identitet och kvalitet. |
|
(6) |
De medlemsstater som deltar i försöket bör tillåta saluföring av utsädesknölar som härrör från potatisfrön. Till följd av den innovativa produktionsprocessen bör producenterna undantas från vissa krav i direktiv 2002/56/EG, särskilt när det gäller minimistorlek på sådana utsädesknölar som ska släppas ut på marknaden, sortaspekter, högsta antal generationer på fältet samt förekomst av yttre skador. |
|
(7) |
Utöver de allmänna villkor som föreskrivs i direktiv 2002/56/EG bör det fastställas särskilda villkor för saluföring av de utsädesknölar som omfattas av försöket. Dessa villkor bör säkerställa insamling av tillräcklig information för bedömningen av försöket. Det är därför nödvändigt att föreskriva regler för registrering, spårbarhet, märkning, resultatkontroll och rapportering. |
|
(8) |
Eftersom de åtgärder som föreskrivs i detta beslut är av försökskaraktär bör mängden utsädespotatis som ska certifieras begränsas. |
|
(9) |
För att medlemsstaterna ska kunna kontrollera att den högsta mängden inte överskrids bör producenter som avser att producera utsädesknölar eller plantera plantor inom ramen för försöket vara skyldiga att redovisa de mängder de har för avsikt att producera eller plantera. |
|
(10) |
För att man ska få en överblick över hur försöket utvecklas bör de deltagande medlemsstaterna varje år lägga fram en rapport för kommissionen och övriga medlemsstater om de mängder som har saluförts. När försöket avslutas bör de lägga fram en slutrapport, särskilt med uppgifter om fältresultaten och kontrollerna av partier samt om sundhetstillstånd, sortäkthet och kvalitet hos potatisfrön och plantor som odlats fram från sådana frön. |
|
(11) |
För att producenter och leverantörer ska kunna producera och saluföra en tillräcklig mängd utsädesknölar som omfattas av försöket och för att de behöriga myndigheterna ska kunna kontrollera detta material och samla in tillräcklig och jämförbar information som ska användas för utarbetandet av slutrapporten bör försökstiden vara sju år, vilket är den maximilängd som föreskrivs i artikel 19 i direktiv 2002/56/EG. |
|
(12) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
1. Ett tidsbegränsat försök ska anordnas på unionsnivå i syfte att bedöma huruvida produktion, på vissa villkor, av utsädesknölar som har producerats från småplantor som odlats fram från potatisfrön kan vara ett bättre alternativ till produktion från utsädespotatis och därmed kan anses utgöra vedertagen praxis för upprätthållande av sorten och sundhetstillståndet enligt artikel 2 b i i direktiv 2002/56/EG.
2. Syftet med försöket är att bedöma
|
a) |
om produktion av utsädesknölar enligt punkt 1 kan anses utgöra ”vedertagen praxis” i den mening som avses i artikel 2 b i i direktiv 2002/56/EG och om potatisfrön kan anses utgöra utsäde av en generation som föregår basutsäde i den mening som avses i artikel 2 c i i det direktivet, |
|
b) |
om utsädesknölar enligt punkt 1 som är mindre än den minimistorlek som anges i artikel 10.1 i direktiv 2002/56/EG kan godtas, |
|
c) |
om ett annat antal generationer av basutsäde av potatis och certifikatutsäde av potatis än det högsta antal som anges i punkt 7 i bilaga I till direktiv 2002/56/EG kan godtas, |
|
d) |
om utsädesknölar enligt punkt 1 med en högre andel yttre skador än den högsta andel som anges i punkt 3 i bilaga II till direktiv 2002/56/EG kan godtas, |
|
e) |
om utsädesknölar enligt punkt 1 bibehåller en tillräcklig sortäkthet och sortrenhet efter flera cykler av vegetativ förökning, och om andra gränser än de högsta andelar som anges för basutsäde av potatis i punkt 1 b och för certifikatutsäde av potatis i punkt 2 b i bilaga I till direktiv 2002/56/EG kan godtas för sådana utsädesknölar, |
|
f) |
om utsädesburna sjukdomar påverkar kvaliteten på utsädesknölar enligt punkt 1 och, i så fall, om särskilda krav bör anges när det gäller dessa sjukdomar, |
|
g) |
om det är nödvändigt att införa särskilda krav när det gäller spårbarhet, sortäkthet, kvalitet och sundhetstillstånd vid produktion av potatisfrön och plantor som odlats fram från potatisfrön i syfte att säkerställa kvalitet, sortäkthet och sundhetstillstånd för utsädesknölar enligt punkt 1, och |
|
h) |
vilken den lämpligaste produktionskedjan från potatisfrön till certifikatutsäde av potatis är under de klimat- och odlingsförhållandena som råder i unionen. |
Artikel 2
Definitioner
I detta beslut avses med
a) potatisfrön : potatisfrön i botanisk mening som producerats i unionen,
b) försöksplantor : småplantor som odlats fram från potatisfrön i unionen och som är avsedda för produktion av annan potatis,
c) försöksutsädesknölar : potatisknölar som odlats fram från försöksplantor i unionen,
d) försöksmaterial : potatisfrön, försöksplantor och försöksutsädesknölar.
Artikel 3
Medlemsstaternas deltagande
1. Alla medlemsstater får delta i försöket.
2. En medlemsstat som fattar beslut om att delta i försöket (nedan kallad deltagande medlemsstat) ska underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om sitt deltagande.
3. En deltagande medlemsstat får när som helst avbryta sitt deltagande genom att underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta.
Artikel 4
Officiell certifiering och undantag från direktiv 2002/56/EG
De deltagande medlemsstaterna får till och med den 31 december 2023 och inom den mängdbegränsning som föreskrivs i artikel 5 officiellt certifiera försöksutsädesknölar som ”basutsäde av potatis” eller ”certifikatutsäde av potatis” i enlighet med respektive bestämmelse i direktiv 2002/56/EG, om dessa utsädesknölar uppfyller kraven i artiklarna 6 och 7 i detta beslut och har förädlats, producerats eller upprätthållits av personer som registrerats i enlighet med artikel 8 i detta beslut, under förutsättning att dessa försöksutsädesknölar tillhör en sort som uppfyller ett av följande villkor:
|
a) |
Den är förtecknad i den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter i enlighet med artikel 17 i rådets direktiv 2002/53/EG (2). |
|
b) |
Den har godkänts i en annan medlemsstat i enlighet med artikel 3 i direktiv 2002/53/EG. |
|
c) |
En giltig ansökan om godkännande av sorten har lämnats in i enlighet med artikel 3 i direktiv 2002/53/EG. |
Vid tillämpningen av första stycket ska försöksutsädesknölar anses ha producerats i enlighet med vedertagen praxis för upprätthållande av sorten och sundhetstillståndet enligt vad som avses i artikel 2 b i i direktiv 2002/56/EG samt anses ha producerats från utsäde av en generation som föregår basutsäde enligt vad som avses i artikel 2 c i i det direktivet.
Punkterna 1 b och 2 b i bilaga I och punkt 3 i bilaga II till direktiv 2002/56/EG ska inte tillämpas.
Artikel 10 i direktiv 2002/56/EG ska inte tillämpas på knölar som skördats från försöksplantor.
Artikel 5
Mängdbegränsning
Certifiering i enlighet med artikel 4 ska för varje deltagande medlemsstat varje år begränsas till en mängd försöksutsädesknölar som inte överstiger 0,3 % av den utsädespotatis som producerats eller högst 10 hektar utsädespotatis som planterats under detta år i de deltagande medlemsstater som berörs.
Varje producent ska för certifieringsmyndigheten senast den 30 april varje år redovisa storleken på det område där denne avser att producera försöksutsädesknölar det året.
Artikel 6
Krav som gäller kvalitet, sortäkthet och sundhetstillstånd för försöksplantor och potatisfrön
Försöksutsädesknölar ska produceras från försöksplantor som uppfyller kraven i avsnitt A i bilaga I, som odlats fram från potatisfrön som erhålls genom sexuell korsning av inavlade föräldralinjer och som uppfyller kraven i avsnitt B i bilaga I.
Artikel 7
Högsta antal generationer
Genom undantag från punkt 7 första och andra stycket i bilaga I till direktiv 2002/56/EG ska det högsta antalet kombinerade generationer av basutsäde av potatis och certifikatutsäde av potatis som härrör från potatisfrön vara fyra.
De knölar som skördas från försöksplantor ska vara den första generationen.
Artikel 8
Registrering av odlare, producenter och personer med ansvar för upprätthållandet av potatissorter som förökats genom potatisfrön
1. Varje deltagande medlemsstat ska föra och uppdatera ett offentligt register över fysiska eller juridiska personer som producerar och saluför försöksmaterial.
2. De personer som avses i punkt 1 ska lämna in en ansökan om upptagande i registret till certifieringsmyndigheten. Ansökan ska innehålla samtliga följande delar:
|
a) |
Personens namn, adress och kontaktuppgifter. |
|
b) |
Den berörda sortens beteckning. |
Registret ska innehålla dessa delar för varje person.
Artikel 9
Märkning
Utöver den information som krävs i enlighet med direktiv 2002/56/EG ska förpackningar eller behållare med försöksutsädesknölar som saluförs som basutsäde av potatis eller certifikatutsäde av potatis bära en officiell etikett med den angivelse som anges i avsnitt A i bilaga II.
Behållare med försöksplantor ska åtföljas av ett dokument som upprättats av leverantören och som innehåller den information som anges i avsnitt B i bilaga II.
Förpackningar med potatisfrön ska vara försedda med en etikett från leverantören som innehåller den information som anges i avsnitt C i bilaga II.
Den officiella etiketten, det dokument som åtföljer behållare med försöksplantor och leverantörens etikett ska vara avfattade på minst ett av unionens officiella språk.
Artikel 10
Spårbarhet
De deltagande medlemsstaterna ska säkerställa försöksmaterialets spårbarhet.
En leverantör som överlåter försöksmaterial till en annan leverantör ska föra ett register så att den leverantören, för varje del av försöksmaterialet, kan identifiera den leverantör till vilken materialet överläts.
En leverantör till vilken försöksmaterialet har överlåtits ska föra ett register så att den leverantören, för varje del av försöksmaterialet, kan identifiera den leverantör som överlät materialet.
Leverantörerna ska föra de register som avses i denna artikel till och med den 31 mars 2024.
Artikel 11
Officiell kontroll
De deltagande medlemsstaternas certifieringsmyndigheter ska utföra officiella kontroller av produktionen och saluföringen av försöksmaterial. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 i direktiv 2002/56/EG ska dessa officiella kontroller åtminstone omfatta följande:
|
a) |
Kontroll av redovisningarna av de mängder som är avsedda att produceras och anmälningarna av de mängder som saluförts. |
|
b) |
Potatisfrönas analytiska renhet, innehåll av andra arter och grobarhet. |
|
c) |
Uppfyllandet av de krav som anges i detta beslut hos producenten och alla personer som saluför försöksmaterial. |
De kontroller som gäller första stycket led b ska utföras minst en gång per år. De ska omfatta kontroller av de berörda personernas lokaler och av de fält och växthus som används för produktion av potatisfrön och försöksplantor.
Artikel 12
Anmälnings- och rapporteringsskyldigheter
1. Leverantörerna ska senast den 28 februari varje år anmäla de mängder försöksmaterial som de har salufört under det föregående året till det ansvariga officiella organet i den deltagande medlemsstaten. De deltagande medlemsstaterna ska föra register över de mängder försöksmaterial som saluförts. Denna information ska på begäran lämnas till certifieringsmyndigheten.
2. Varje deltagande medlemsstat ska senast den 31 mars under det påföljande året, för kommissionen och övriga medlemsstater, lägga fram en årsrapport för varje år med den information som avses i bilaga III, om sådan information finns tillgänglig. Rapporten ska alltid innehålla information om de mängder försöksmaterial som saluförts och, om det är känt, den medlemsstat för vilken försöksmaterialet var avsett. Rapporten får innehålla annan information som den deltagande medlemsstaten anser vara av betydelse.
3. Varje deltagande medlemsstat ska senast den 31 mars 2024 lägga fram en slutrapport med den information som avses i bilaga III för kommissionen och övriga medlemsstater. Rapporten ska innehålla en bedömning av villkoren för försöket och av intresset för att anordna ytterligare ett försök om det är lämpligt. Rapporten får innehålla annan information som den deltagande medlemsstaten anser vara av betydelse för försöket.
4. En deltagande medlemsstat som avslutar sitt deltagande före den 31 december 2023 ska lägga fram sin slutrapport senast den 31 mars året efter att deltagandet avslutades.
Artikel 13
Adressater
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 21 mars 2017.
På kommissionens vägnar
Vytenis ANDRIUKAITIS
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 193, 20.7.2002, s. 60.
(2) Rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 1).
BILAGA I
KRAV SOM AVSES I ARTIKEL 6
AVSNITT A
Krav som ska uppfyllas av försöksplantor
|
1. |
Plantorna ska vara praktiskt taget fria från skadliga organismer eller sjukdomar som kan påverka kvaliteten, eller tecken eller symptom på sådana, vilket minskar användbarheten, särskilt från följande skadliga organismer: Rhizoctonia solani Kühn, Phytophtera infestans (Mont.) de Bary, Alternaria solani Sorauer, Alternaria alternata (Fr.) Keissl., Verticillium dahlia Kleb., Verticillium albo-atrum Reinke & Berthold, potatisbladrullvirus, potatisvirus A, potatisvirus M, potatisvirus S, potatisvirus X och potatisvirus Y. |
|
2. |
Plantorna ska vara fria från symptom på stjälkbakterios. |
|
3. |
Plantorna ska ha tillräcklig sortäkthet och sortrenhet. |
|
4. |
Plantorna ska ha konstaterats vara praktiskt taget fria från skador som påverkar kvaliteten och användbarheten som plantmaterial. |
AVSNITT B
Krav som ska uppfyllas av potatisfrön
|
1. |
Fröerna ska ha tillräcklig sortäkthet och sortrenhet. |
|
2. |
Sjukdomar och skadliga organismer som minskar fröernas användbarhet ska ligga på en så låg nivå som möjligt. |
|
3. |
Fröernas analytiska renhet, innehåll av andra växtarter och grobarhet ska vara tillräckliga för att säkerställa kvaliteten och användbarheten som försöksmaterial. |
BILAGA II
KRAV PÅ MÄRKNING SOM AVSES I ARTIKEL 9
|
A. |
Angivelse som avses i artikel 9 första stycket: ”Utsädesknölar som odlats fram från potatisfrön, tidsbegränsat försök enligt EU:s regler och standarder”. |
|
B. |
Information som avses i artikel 9 andra stycket:
|
|
C. |
Information som avses i artikel 9 tredje stycket:
|
BILAGA III
INFORMATION SOM SKA INGÅ I DEN RAPPORT SOM AVSES I ARTIKEL 12
|
1. |
Antal personer som registrerats enligt artikel 8.1. |
|
2. |
De mängder potatisfrön, försöksplantor och försöksutsädesknölar som saluförts, och, i förekommande fall, den medlemsstat för vilken potatisfröna, försöksplantorna eller försöksutsädesknölarna var avsedda. |
|
3. |
Resultaten av kontrollen av potatisfrön när det gäller analytisk renhet, innehåll av andra arter och grobarhet samt de analysmetoder och toleranser som tillämpats. |
|
4. |
Information som bidrar till att bestämma en lämplig partistorlek och lämpliga provstorlekar för potatisfrön, inklusive beskrivningar av metoderna för provtagning av fröerna och de toleranser som tillämpats. |
|
5. |
Resultaten av kontrollen av försöksplantor när det gäller sortäkthet och sortrenhet samt de metoder och toleranser som tillämpats. |
|
6. |
Resultaten av kontrollen av knölar och missbildade knölar när det gäller sortäkthet och sortrenhet. |
|
7. |
Resultaten av nationella jämförande försök. |
|
8. |
Användarnas bedömning av sundheten och kvaliteten på utsädespotatis som härrör från potatisfrön. |
|
9. |
En kostnads–nyttoanalys som gör det möjligt att dra slutsatser om huruvida produktion av utsädesknölar som härrör från potatisfrön är ett bättre alternativ till produktion av utsädespotatis. |