19.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/1

19.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/1

19.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/1

19.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/2

(1)

Denna förordning bidrar till att precisera de kriterier som används för att bestämma om tredje part visar ett tillräckligt köp- och säljintresse avseende en kategori av derivat eller en relevant delkategori inom en sådan kategori. I de fall där Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har fastställt att en kategori av derivat ska vara föremål för det clearingkrav som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (2) och att derivaten har tagits upp till handel eller handlas på en handelsplats ska Esma följa kriterierna i denna förordning för att bestämma huruvida derivaten eller delkategorierna av derivaten kan anses vara tillräckligt likvida för att endast handlas på handelsplatser.

(2)

I förordning (EU) nr 648/2012 fastställs att derivattransaktioner anses vara verkställda på OTC-basis när de inte utförs på, eller inte omfattas av reglerna för, en reglerad marknad, medan definitionen av derivattransaktioner som sker OTC (over-the-counter) enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (3) är snävare och omfattar derivat som inte handlas på, eller inte omfattas av reglerna för, en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform). Esma bör därför bedöma i vilken utsträckning transaktionerna med en kategori av derivat eller en relevant delkategori inom kategorin utförs redan på handelsplatser och jämföra detta med nivån på den handel som inte utförs på en handelsplats. Förekomsten av handel utanför en handelsplats bör emellertid inte leda till ett automatiskt fastställande att en kategori av derivat eller en relevant delkategori inom kategorin inte är lämplig för handelsskyldigheten. Esma bör även ta hänsyn till de förväntade effekterna av handelsskyldigheten med tanke på möjligheten att främja likviditeten och marknadens integritet genom ökad transparens och tillgång till de finansiella instrumenten såväl som de möjliga negativa konsekvenserna av ett sådant beslut.

(3)

Med tanke på likheten mellan definitionerna av en likvid marknad för icke-aktierelaterade instrument enligt artikel 2.1.17 a i förordning (EU) nr 600/2014 och de kriterier som används för att bestämma om en kategori av derivat eller en delkategori inom kategorin är tillräckligt likvid enligt artikel 32.3 i den förordningen ska den bedömning som har gjorts för den ena även beaktas för den andra för att främja en enhetlig behandling av instrumenten. En kategori av derivat eller en delkategori inom kategorin som har bedömts ha en likvid marknad för transparenssyften ska emellertid inte med automatik anses vara tillräckligt likvid för handelsskyldigheten. De kvantitativa tröskelvärdena och de kvalitativa viktningarna kan variera med hänsyn till de olika målen för bedömningarna.

(4)

Med tanke på det breda urval av instrument som kan komma att påverkas av handelsskyldigheten för derivat och deras specifika egenskaper, den konstanta utvecklingen av finansmarknaderna och de många olika nationella marknader som berörs, är det inte möjligt att för varje typ av derivat bestämma en heltäckande förteckning som specificerar vilka faktorer som är relevanta vid en bedömning av tredje parts köp- och säljintresse eller vilken vikt som ska ges till varje enskild faktor.

(5)

Det bör dock göras vissa förtydliganden för bestämningen av en kategori av derivat eller en relevant delkategori inom kategorin som är tillräckligt likvid, i synnerhet genom att specificera kriterierna med avseende på den genomsnittliga transaktionsfrekvensen, den genomsnittliga transaktionsstorleken, antalet och typen av aktiva marknadsaktörer och den genomsnittliga storleken på spreaden, vilka tillsammans visar nivån på tredje parts köp- och säljintresse.

(6)

Observationsperioden för bestämning av huruvida en kategori av derivat eller en relevant delkategori inom kategorin är tillräckligt likvid för att endast handlas på handelsplatser bör variera beroende på vilken kategori av derivat eller vilken relevant delkategori inom kategorin det rör sig om. Den bör vara tillräckligt lång för att säkerställa att de insamlade uppgifterna inte är missvisande på grund av någon typ av händelse som kan orsaka onormala handelsmönster. Under alla omständigheter bör observationsperioden inte vara kortare än tre månader.

(7)

De kriterier som beskrivs i denna förordning bör vara utformade så att bedömningen av ett derivat eller kategorier av derivat kan jämföras med andra derivat eller kategorier av derivat med liknande egenskaper. Identifieringen av kategorier av derivat med liknande egenskaper kan omfatta ett flertal olika punkter, till exempel vilken valuta de handlas i, förfallodagarna, startpunkten för kontraktens löptid, huruvida de följer vedertaget bruk eller ej och huruvida de är så kallade on-the-run-kontrakt.

(8)

Esma bör använda historiska uppgifter som visar förändringarna i likviditeten, både för att bestämma om en kategori av derivat eller en delkategori inom kategorin är tillräckligt likvid för att endast handlas på handelsplatser, och om den endast är tillräckligt likvid för transaktioner under en viss storlek. Tröskelvärdena för dessa bedömningar kan variera mellan olika kategorier av derivat eller delkategorier inom kategorierna om egenskaperna hos och den nominella storleken på kategorierna eller underkategorierna varierar. I sin bedömning av spreadarna bör Esma ta hänsyn både till den genomsnittliga storleken och tillgången till spreadar och balansera det faktum att en brist på spreadar eller en förekomst av breda spreadar indikerar otillräcklig likviditet, mot möjligheten att spreadarna kan bli snävare genom ökad insyn och tillgången till finansiella instrument om handelsskyldigheten införs.

(9)

I sina beräkningar i samband med bedömningen bör Esma bortse från de transaktioner som är tydligt identifierbara som riskreduceringstransaktioner efter handel, vilka minskar de icke-marknadsrelaterade riskerna i derivatportföljerna. Om sådana transaktioner tas med i bedömningen avseende handelsskyldigheten kan det leda till att nivån på tredje parts köp- och säljintresse överskattas.

(10)

Esma bör även ta hänsyn till behovet eller i annat fall tillåta pakettransaktioner under sin bedömning. Värdepappersföretag genomför ofta, för egen räkning eller för kunds räkning, transaktioner med derivat och andra finansiella instrument som består av flera olika sammanlänkade transaktioner som är beroende av varandra. Med tanke på att pakettransaktioner ger värdepappersföretag och deras kunder möjlighet att hantera sina risker och förbättra finansmarknadernas motståndskraft kan det vara önskvärt att även i fortsättningen tillåta utförandet av vissa pakettransaktioner som omfattar ett eller flera derivat som är föremål för handelsskyldigheten och som ska utföras, på bilateral basis, utanför en handelsplats.

(11)

Kriterier bör även fastställas för att göra det möjligt för Esma att bestämma huruvida en befintlig handelsskyldighet för en kategori av derivat eller en relevant delkategori inom kategorin bör ändras, tillfälligt upphävas eller återkallas, såvida inte kategorin av derivat eller en relevant delkategori inom kategorin inte längre handlas på minst en handelsplats.

(12)

Av konsekvens- och rättssäkerhetsskäl är det nödvändigt att bestämmelserna i denna förordning och de bestämmelser som fastställs i direktiv 2014/65/EU och förordning (EU) nr 600/2014 tillämpas från samma datum.

(13)

Denna förordning grundar sig på de förslag till tekniska standarder för tillsyn som Esma har lagt fram för kommissionen.

(14)

Esma har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska standarder för tillsyn som denna förordning baseras på. Esma har även analyserat möjliga relaterade kostnader och fördelar samt begärt in ett yttrande av den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010. (4)

a)

Antalet dagar då handeln ägde rum.

b)

Antalet transaktioner.

a)

Den genomsnittliga dagliga omsättningen varvid den nominella storleken på alla sammanlagda transaktioner ska divideras med antalet handelsdagar.

b)

Det genomsnittliga transaktionsvärdet varvid den nominella storleken på alla sammanlagda transaktioner ska divideras med antalet transaktioner.

a)

Att det totala antalet marknadsaktörer inom en viss kategori av derivat eller en relevant delkategori inom kategorin inte är mindre än två.

b)

Antalet handelsplatser som har upptagit till handel eller handlar med kategorin av derivat eller en delkategori inom kategorin.

c)

Antalet marknadsgaranter och andra marknadsaktörer som omfattas av ett bindande skriftligt avtal eller en skyldighet att tillhandahålla likviditet.

a)

Storleken på vägda spreadar, däribland volymvägda spreadar, under olika tidsperioder.

b)

Spreadar vid olika tidpunkter under handelsdagen.

19.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/6

(1)

I förordning (EU) nr 600/2014 föreskrivs icke-diskriminerade tillträde till clearing och handel mellan centrala motparter och handelsplatser, inklusive tillträde till licenser för och uppgifter om referensvärden som används för att fastställa värdet på vissa finansiella instrument i handels- och clearingsyfte. Med tanke på att det förekommer många olika referensvärden kan den information som centrala motparter och handelsplatser behöver i clearing- och handelssyfte variera beroende på flera olika faktorer, bland annat det berörda finansiella instrument som handlas eller clearas och den typ av referensvärde som det finansiella instrumentet hänvisar till. Därför bör centrala motparter och handelsplatser kunna begära tillträde till all information som behövs i clearing- eller handelssyfte.

(2)

De många olika referensvärden och de olika användningsområden som identifieras gör det olämpligt att använda en enhetslösning, och en hög grad av harmonisering med avseende på licensavtalens innehåll tycks opassande. Att begränsa de villkor på vilka tillträde beviljas med förutbestämda och uttömmande krav kan därför vara skadligt för samtliga parter.

(3)

En person med äganderätt till ett referensvärde bör endast kunna fastställa olika villkor för olika kategorier av centrala motparter och handelsplatser för tillträde till dennes referensvärde om detta är objektivt berättigat, såsom i fråga om den kvantitet, den omfattning eller det användningsområde som begäran avser och som tillämpas proportionerligt. De olika kategorierna och de kriterier som definierar de olika kategorierna av centrala motparter och handelsplatser bör offentliggöras.

(4)

Metoden för hur ett referensvärde bedöms som nytt eller inte kommer att variera från fall till fall. Personen med äganderätt till ett nytt referensvärde bör därför bevisa på vilket sätt detta referensvärde är nytt, om detta åberopas som skälet till att neka omedelbart tillträde. Varje bedömning av ett redovisat nytt referensvärde bör beakta en kombination av olika faktorer och en lämplig viktning av dessa, och inte bara förlita sig på en enda faktor för att bedöma om huruvida referensvärdet uppfyller de kriterier som anges i förordning (EU) nr 600/2014.

(5)

Även om två referensvärdens värden kan vara starkt korrelerade, särskilt på kort sikt, kan deras sammansättning eller metod skilja sig åt fundamentalt. Korrelationen på lång sikt och likheter i sammansättningen av och metoden för varje referensvärde bör därför beaktas vid bedömningen av huruvida ett referensvärde är nytt. Med tanke på referensvärdenas olikheter, utöver de faktorer som fastställs i denna förordning, bör en person med äganderätt till ett referensvärde också beakta ytterligare faktorer, genom att ta hänsyn till vilka standarder som används, som är specifika för den berörda typen av referensvärde. För referensvärden för råvaror bör andra faktorer bedömas, inklusive huruvida de relevanta referensvärdena baseras på olika underliggande råvaror och olika leveransplatser.

(6)

Nya serier av referensvärden ges ut regelbundet, såsom referensvärden för kreditswappar. I de fallen är det nyutgivna referensvärdet en fortsättning av de tidigare serierna och bör därför inte betraktas som ett nytt referensvärde.

(7)

För att uppnå överensstämmelse och för att säkerställa väl fungerande finansmarknader är det nödvändigt att bestämmelserna i denna förordning och bestämmelserna i förordning (EU) nr 600/2014 gäller från samma datum.

(8)

Denna förordning grundar sig på de förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har lagt fram för kommissionen.

(9)

Esma har genomfört öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska standarder för tillsyn som denna förordning baseras på. Esma har även analyserat möjliga relaterade kostnader och fördelar samt begärt in ett yttrande av den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2).

a)

För en handelsplats:

b)

För en central motpart:

a)

Uppgifter om referensvärdets värden.

b)

Omedelbar underrättelse av eventuella felaktigheter i beräkningen av referensvärdena och av de uppdaterade eller korrigerade referensvärdena.

c)

Historiska referensvärden där personen med äganderätt till referensvärdet bevarar sådan information.

a)

Definitioner av alla nyckeltermer som används med avseende på referensvärdet.

b)

Skälen till varför en metod har valts och rutiner för översyn och godkännande av metoden.

c)

Kriterier och rutiner för att fastställa referensvärdet, inbegripet en beskrivning av ingångsinformationen, hur olika typer av ingångsinformation rangordnas, eventuella extrapoleringsmodeller eller extrapoleringsmetoder som används och rutin för ombalansering av ett referensvärdes ingående delar.

d)

De kontroller och regler som gäller för beslut på diskretionära grunder eller bedömningar, för att säkerställa att sådant beslutsfattande på diskretionära grunder eller sådana bedömningar används på ett enhetligt sätt.

e)

Rutiner som styr fastställandet av referensvärden i stressutsatta perioder, eller perioder då källorna till transaktionsuppgifterna kan vara otillräckliga, felaktiga eller opålitliga och de potentiella begränsningarna för referensvärdet under sådana perioder.

f)

De klockslag då referensvärdet beräknas.

g)

Rutiner som styr referensvärdets ombalanseringsmetod och de resulterande viktningarna för referensvärdets ingående delar.

h)

Rutiner för att hantera fel i ingångsinformationen eller i fastställandet av referensvärdet, inbegripet när referensvärdet kan behöva fastställas på nytt.

i)

Information om frekvensen för eventuella interna granskningar och godkännanden av sammansättningen och metoden och, i tillämpliga fall, information om rutiner och frekvens för extern granskning av sammansättningen och metoden.

a)

Användningsområdet för och innehållet i informationen för varje användning inom ramen för licensieringsavtalen, i varje fall med tydlig angivelse av vilken information som är konfidentiell.

b)

Villkoren för centrala motparters och handelsplatsers omfördelning av information, om detta är tillåtet.

c)

Tekniska krav för tillhandahållande av tjänsten.

d)

Avgifterna och villkoren för betalning av dessa.

e)

De villkor enligt vilka avtalet löper ut med beaktande av livslängden för de finansiella instrument som hänvisar till referensvärdet.

f)

Oförutsedda händelser och relevanta åtgärder för att reglera fortsättning, övergångsperioder och avbrott med avseende på tjänsten under en avtalsperiod, som

g)

Gällande lagstiftning och fördelning av ansvar.

a)

Att tjänsten genomförs utan onödigt dröjsmål enligt en förbestämd tidsplan.

b)

Att all information som lämnas av parterna under tillträdesarrangemangets varaktighet hålls uppdaterad, även information som skulle kunna påverka ryktet.

c)

En kommunikationskanal mellan parterna som är snabb, pålitlig och säker under licensieringsavtalets livslängd.

d)

Samråd då eventuella ändringar i någon av enheternas verksamhet troligtvis kan ha en omfattande inverkan på licensavtalet eller på de risker för vilka den andra enheten exponeras och anmälan inom en rimlig tidsfrist innan eventuella ändringar i någon enhets verksamhet genomförs.

e)

Att information och relevanta instruktioner för att överföra och använda den genom de tekniska kanaler som avtalats tillhandahålls.

f)

Att uppdaterad information tillhandahålls personer med äganderätt till ett referensvärde gällande omfördelningen av information, om det är tillåtet, till centrala motparters medlemmar och medlemmar eller deltagare på handelsplatser.

g)

Att tvister och uppsägningar av avtalet löses och sker på ett korrekt sätt enligt identifierade omständigheter.

a)

Huruvida avtal som är baserade på det mer aktuella referensvärdet inte kan nettas eller väsentligen avräknas mot avtal som är baserade på det relevanta befintliga referensvärdet av en central motpart.

b)

Huruvida de regioner eller industrisektorer som omfattas av de relevanta referensvärdena varken är desamma eller liknande.

c)

Huruvida värdena för de relevanta referensvärdena inte är starkt korrelerade.

d)

Huruvida sammansättningen av de relevanta referensvärdena, med beaktande av antalet ingående delar, de faktiska ingående delarna, deras värden och deras viktningar, varken är desamma eller liknande.

e)

Huruvida metoderna för varje relevant referensvärde varken är desamma eller liknande.

a)

Huruvida de relevanta referensvärdena inte är baserade på samma underliggande råvaror.

b)

Huruvida leveransplatserna för de underliggande råvarorna inte är desamma.

19.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/11

(1)

I förordning (EU) nr 600/2014 fastställs en harmoniserad ram för behandlingen av tredjelandsföretag som får tillträde till unionen för att tillhandahålla investeringstjänster och investeringsverksamhet för godtagbara motparter och professionella kunder.

(2)

För att fastställa enhetliga krav för tredjelandsföretag så att de kan tillhandahålla tjänster i hela unionen bör det fastställas vilken information tredjelandsföretag som ansöker om att få tillhandahålla investeringstjänster eller bedriva investeringsverksamhet i hela unionen bör lämna till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och i vilket format den information som avses i artikel 46.5 i förordning (EU) nr 600/2014 bör tillhandahållas kunder.

(3)

För att Esma korrekt ska kunna identifiera och registrera tredjelandsföretag bör myndigheten få deras kontaktuppgifter, nationella och internationella identifieringskoder och bevis för att de har auktorisation att tillhandhålla investeringstjänster i det land där de är etablerade.

(4)

För att se till att informationen är klar och begriplig bör särskild vikt läggas vid på vilket språk information tillhandahålls kunder och hur den är uppställd.

(5)

Tillämpningen av denna förordning bör skjutas upp och anpassas till tillämpningsdagen för förordning (EU) nr 600/2014.

(6)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Esma har överlämnat till kommissionen.

(7)

Esma har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder på vilket denna förordning grundas, gjort en kostnads-nyttoanalys och begärt in ett yttrande från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats enligt artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2).

a)

Företagets fullständiga namn, inbegripet juridiskt namn och eventuellt handelsnamn som företaget avser använda.

b)

Företagets kontaktuppgifter, inbegripet huvudkontorets adress, telefonnummer och e-postadress.

c)

Kontaktuppgifter för den person som upprättade ansökan, inbegripet telefonnummer och e-postadress.

d)

I förekommande fall webbplats.

e)

I förekommande fall företagets nationella identifieringsnummer.

f)

I förekommande fall företagets LEI-kod (legal entity identifier).

g)

I förekommande fall företagets BIC-kod (business identifier code).

h)

Namn och adress till den behöriga myndighet i tredjelandet som ansvarar för tillsynen av företaget. Om mer än en myndighet ansvarar för tillsynen ska närmare information ges om deras respektive behörighetsområden.

i)

I förekommande fall länk till register hos respektive behörig myndighet i tredjelandet.

j)

Information om investeringstjänster, investeringsverksamhet och sidotjänster som företaget är auktoriserat att tillhandahålla i det land där det är etablerat.

k)

De investeringstjänster som ska tillhandahållas och den verksamhet som ska bedrivas i unionen, tillsammans med eventuella sidotjänster.

a)

vara på engelska, på det officiella språket eller på ett av de officiella språken i den medlemsstat där tjänsterna ska tillhandahållas,

b)

presenteras och ställas upp på ett sätt som är lättläst och i ett typsnitt av läsbar storlek,

c)

inte använda färger som kan göra informationen mindre begriplig.

19.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/14

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden. Artikel 10.7 i förordning (EG) nr 1831/2003 jämförd med artikel 10.1–10.4 i samma förordning innehåller särskilda bestämmelser för bedömning av produkter som används som ensileringstillsatser inom unionen.

(2)

Natriumbensoat infördes i enlighet med artikel 10.1 b i förordning (EG) nr 1831/2003 i registret över fodertillsatser som en befintlig produkt i den funktionella gruppen ”ensileringstillsatser” för alla djurarter.

(3)

En ansökan om godkännande av natriumbensoat lämnades in i enlighet med artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1831/2003 jämförd med artikel 7 i samma förordning, och ansökningar om godkännande av kaliumsorbat, myrsyra och natriumformiat lämnades in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003. Till ansökningarna bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(4)

Ansökningarna gäller godkännande av natriumbensoat, kaliumsorbat, myrsyra och natriumformiat som fodertillsatser i kategorin ”tekniska tillsatser” för alla djurarter.

(5)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) konstaterade i sitt yttrande av den 13 juni 2012 (2) att natriumbensoat under föreslagna användningsvillkor inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön. Ämnet betraktades dock som potentiellt sensibiliserande och det gick inte att utesluta en risk vid inandning. Myndigheten drog också slutsatsen att tillsatsen kan förbättra produktionen av ensilage genom att sänka pH-värdet och bevara mer torrsubstans i lättensilerat, relativt svårensilerat och svårensilerat material.

(6)

Myndigheten konstaterade i sitt yttrande av den 18 juni 2013 (3) att kaliumsorbat under föreslagna användningsvillkor inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön. Ämnet betraktades dock som irriterande för hud och ögon och som potentiellt irriterande för luftvägar. Myndigheten drog också slutsatsen att tillsatsen kan förbättra den aerobiska stabiliteten hos ensilage i lättensilerat och relativt svårensilerat material.

(7)

Myndigheten konstaterade i sitt yttrande av den 11 september 2014 (4) att myrsyra under föreslagna användningsvillkor inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön. Ämnet betraktades dock som frätande för hud, ögon och luftvägar. Myndigheten drog också slutsatsen att tillsatsen kan förbättra ensileringsprocessen och ensilagets kvalitet vad gäller den aerobiska stabiliteten hos ensilage i lättensilerat, relativt svårensilerat och svårensilerat material.

(8)

Myndigheten konstaterade i sitt yttrande av den 11 mars 2015 (5) att natriumformiat under föreslagna användningsvillkor inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön. Den flytande formen av ämnet betraktades dock som frätande för hud, ögon och luftvägar. Myndigheten drog också slutsatsen att tillsatsen kan förbättra bevarandet av näringsämnen genom att minska förlusten av torrsubstans i lättensilerat, relativt svårensilerat och svårensilerat material.

(9)

Myndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden avseende natriumbensoat, kaliumsorbat, myrsyra och natriumformiat. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatserna i foder som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(10)

Bedömningen av natriumbensoat, kaliumsorbat, myrsyra och natriumformiat visar att villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003 är uppfyllda. Tillsatserna bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(11)

Eftersom det inte finns några säkerhetsskäl som kräver en omedelbar tillämpning av de ändrade villkoren för godkännande av natriumbensoat, bör en övergångsperiod medges så att de berörda parterna kan anpassa sig till de nya krav som följer av godkännandet.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

19.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/21

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

19.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/23

(1)

Den 26 januari 2015, den 5 februari 2015 och den 23 juni 2015 antog rådet besluten (EU) 2015/116 (1), (EU) 2015/190 (2) och (EU) 2015/994 (3) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020.

(2)

Tre platser som ledamot i Regionkommittén har blivit lediga till följd av att mandaten för Jacek PROTAS, Marek SOWA och Jerzy ZAJĄKAŁA har löpt ut.

(3)

En plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Krysztof PASZYK har löpt ut.

(4)

En plats som suppleant har blivit ledig till följd av att Władysław ORTYL har utnämnts till ledamot i Regionkommittén.

a)

som ledamöter

och

b)

som suppleanter

19.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/25

(1)

I enlighet med förfarandet i artikel 21.2 i budgetförordningen för elfte EUF lade kommissionen senast den 15 oktober 2016 fram ett förslag i vilket fastställs a) taket för det årliga bidragsbeloppet för 2018, b) det årliga bidragsbeloppet för 2017, c) beloppet för den första delbetalningen av bidraget för 2017 och d) en vägledande, icke-bindande prognos för de förväntade årliga bidragsbeloppen för åren 2019–2020.

(2)

I enlighet med artikel 52 i budgetförordningen för elfte EUF skickade Europeiska investeringsbanken (EIB) den 28 juli 2016 sina uppdaterade beräkningar av åtaganden och betalningar för de instrument som den förvaltar till kommissionen.

(3)

Enligt artikel 22.1 i budgetförordningen för elfte EUF ska en infordran av bidrag i första hand gälla belopp som fastställts för tidigare Europeiska utvecklingsfonder. Följaktligen bör bidrag infordras inom ramen för tionde EUF.

(4)

Genom beslut (EU) 2015/2288 (4) antog rådet den 30 november 2015, på kommissionens förslag, ett beslut i vilket taket för medlemsstaternas bidrag till EUF för 2017 fastställdes till 3 850 000 000 EUR för kommissionen och till 150 000 000 EUR för EIB.

(5)

Genom beslut 2013/759/EU (5) beslutade rådet den 12 december 2013 att skapa ett överbryggningsanslag för övergångsåtgärder för förvaltningen av EUF från och med den 1 januari 2014 fram till ikraftträdandet av elfte Europeiska utvecklingsfonden (nedan kallat överbryggningsanslaget).

19.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/28

(1)

Associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan (1) (nedan kallat avtalet) trädde ikraft den 1 juli 2016.

(2)

Enligt artikel 173 i avtalet ska Republiken Moldavien gradvis uppnå överensstämmelse med de relevanta delarna av unionens regelverk i sin lagstiftning enligt bestämmelserna i bilaga XVI till avtalet.

(3)

Flera unionsakter som förtecknas i bilaga XVI till avtalet har ändrats, omarbetats eller upphävts och ersatts av nya unionsakter sedan paraferingen av avtalet den 29 november 2013. Unionen har i synnerhet antagit följande rättsakter och underrättat Republiken Moldavien:

(4)

Vissa unionsakter som förtecknas i bilaga XVI finns även förtecknade i bilaga IV (Konsumentskydd) och bilaga XI (Miljö) till avtalet. Av tydlighetsskäl bör de tillämpliga tidsfristerna för tillnärmning av dessa akter som förtecknas i bilaga XVI anpassas till de tidsfrister som anges i bilaga IV (Konsumentskydd) och bilaga XI (Miljö) till avtalet.

(5)

Det är nödvändigt att uppdatera bilaga XVI till avtalet för att avspegla utvecklingen av unionslagstiftningen som förtecknas i den bilagan, i enlighet med artikel 436.3 i avtalet. Av tydlighetsskäl bör de aktuella avsnitt i bilaga XVI till avtalet som berörs av ändringarna uppdateras i sin helhet.

(6)

Republiken Moldavien fortsätter arbetet med att tillnärma sin lagstiftning till unionslagstiftningen i enlighet med den tidsplan och de prioriteringar som fastställs i bilaga XVI till avtalet. Det är därför lämpligt att se till att den senaste tidens uppdateringar av unionslagstiftningen effektivt och så snart som möjligt integreras i det pågående tillnärmningsarbetet och att ta hänsyn till de framsteg som redan gjorts av Republiken Moldavien.

(7)

Det är lämpligt att föreskriva övergångsperioder för Republiken Moldavien för att återspegla de nya unionsakterna i Moldaviens tillämpliga nationella lagstiftning och att ge tillverkare och importörer en anpassningsperiod. Tidsfristerna för tillnärmningen av Moldaviens nationella lagstiftning till dessa nya unionsakter bör därför förlängas.

(8)

Enligt artikel 436.3 i avtalet ska associeringsrådet EU–Republiken Moldavien ha befogenhet att uppdatera eller ändra bilagorna till avtalet. Associeringsrådet gav associeringskommittén i dess konstellation för handelsfrågor genom beslut nr 3/2014 av den 16 december 2014 befogenhet att uppdatera eller ändra vissa handelsrelaterade bilagor.

19.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/36

(1)

Associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan (1) (nedan kallat avtalet) trädde ikraft den 1 juli 2016.

(2)

Enligt artikel 269.5 i avtalet ska de tröskelvärden för offentliga kontrakt som anges i bilaga XXIX-A revideras regelbundet vart annat år, med början det år då avtalet träder i kraft och sådana ändringar ska antas genom beslut av associeringskommittén i dess konstellation för handelsfrågor enligt artikel 438.4 i avtalet.

(3)

Enligt artikel 273 i avtalet ska Republiken Moldavien sörja för att dess lagstiftning om offentlig upphandling gradvis görs förenlig med unionens relevanta regelverk, i enlighet med den tidsplan som anges i bilaga XXIX till avtalet.

(4)

Flera unionsakter som förtecknas i bilaga XXIX till avtalet har ändrats, omarbetats eller upphävts och ersatts av nya unionsaktersedan paraferingen av avtalet den 29 november 2013. Unionen har i synnerhet antagit följande rättsakter och underrättat Republiken Moldavien:

(5)

Genom ovannämnda nya direktiv ändras de tröskelvärden för offentliga kontrakt som avses i bilaga XXIX-A.

(6)

Det är därför nödvändigt att uppdatera bilaga XXIX till avtalet för att återspegla de ändringar av unionens regelverk som anges i den bilagan, i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 269, 273 och 436 i avtalet.

(7)

Unionens nya regelverk för offentlig upphandling har en ny struktur. Det är lämpligt att denna nya struktur återspeglas i bilaga XXIX. För tydlighetens skull bör bilaga XXIX uppdateras i sin helhet och ersättas med den text som återges i bilagan till detta beslut. Det är dessutom lämpligt att beakta de framsteg som gjorts av Republiken Moldavien i tillnärmningsarbetet av unionens regelverk.

(8)

Enligt artikel 436.3 i avtalet ska associeringsrådet EU-Republiken Moldavien ha befogenhet att uppdatera eller ändra bilagorna till avtalet. Associeringsrådet gav associeringskommittén i dess konstellation för handelsfrågor genom beslut nr 3/2014 av den 16 december 2014 befogenhet att uppdatera eller ändra vissa handelsrelaterade bilagor.

19.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/59

1.

Sidan 138, artikel 3.9

2.

Sidan 148, bilaga I, punkt 18