12.8.2016

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 219/1

---

RÅDETS BESLUT (EU) 2016/1351

av den 4 augusti 2016

om tjänsteföreskrifterna för anställda vid Europeiska försvarsbyrån och om upphävande av beslut 2004/676/EG

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2015/1835 av den 12 oktober 2015 om Europeiska försvarsbyråns stadga, säte och verksamhetsregler (1), särskilt artikel 11.3 a, och

av följande skäl:

(1)	Rådet bör enhälligt fastställa tjänsteföreskrifterna för personal som rekryteras direkt av Europeiska försvarsbyrån (nedan kallad byrån) med tidsbegränsade kontrakt och som utses bland medborgare från de deltagande medlemsstaterna.

(2)	Tjänsteföreskrifterna bör utformas så att de säkerställer att byråns anställda har högsta möjliga kompetens och prestationsförmåga och att de rekryterats bland kandidater från samtliga deltagande medlemsstater på bredaste möjliga geografiska bas, och från unionens institutioner.

(3)	Eftersom de regler som fastställs genom detta beslut bör ersätta dem som fastställs i rådets beslut 2004/676/EG (2), bör det beslutet upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

1.   Dessa tjänsteföreskrifter ska gälla för personer som är anställda vid Europeiska försvarsbyrån enligt avtal eller kontrakt (nedan kallade anställda).

Dessa anställda ska vara

—	tillfälligt anställda,

—	kontraktsanställda,

—	särskilda rådgivare.

2.   I dessa tjänsteföreskrifter ska den myndighet som har befogenhet att ingå avtal och kontrakt om anställning (nedan kallad tillsättningsmyndigheten) fastställas i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i beslut (Gusp) 2015/1835.

3.   I dessa tjänsteföreskrifter ska varje hänvisning till en person av manligt kön också anses som en hänvisning till en person av kvinnligt kön, och omvänt, om inte något annat tydligt framgår av sammanhanget.

Artikel 2

En anställd vars anställningsavtal löper på mer än ett år ska ha rösträtt och vara valbar till den personalkommitté som föreskrivs i artikel 138.

En anställd vars anställningsavtal gäller för kortare tid än ett år ska också ha rösträtt, om han varit anställd i minst sex månader.

AVDELNING II

TILLFÄLLIGT ANSTÄLLDA

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 3

I dessa tjänsteföreskrifter avses med tillfälligt anställd en person som är tillfälligt anställd på en tjänst som ingår i det högsta antal tjänster som godkänts i byråns budget.

I dessa tjänsteföreskrifter avses med särskild rådgivare den som på grund av sina särskilda kvalifikationer och trots annan yrkesverksamhet är anställd för att biträda byrån, antingen regelbundet eller i perioder, och som avlönas via de totala anslagen för detta syfte i det tillämpliga budgetavsnittet.

Artikel 4

Med undantag för byråns verkställande direktör och den verkställande direktörens ställföreträdare, som omfattas av bestämmelserna i artikel 10.1 i beslut (Gusp) 2015/1835, får tillfälligt anställda inte anställas för mer än fyra år, men deras anställning får begränsas till kortare tid.

Deras kontrakt får endast förnyas en gång för en period på högst fyra år. Styrelsen ska anta allmänna bestämmelser med syftet att ge verkan åt denna artikel.

Artikel 5

Tillfälligt anställda får inte anställas i något annat syfte än att i enlighet med dessa tjänsteföreskrifter besätta lediga tjänster som ingår i det högsta antal tjänster som godkänts i byråns budget.

Artikel 6

1.   Vid tillämpningen av dessa tjänsteföreskrifter ska all diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning vara förbjuden.

Vid tillämpningen av dessa tjänsteföreskrifter ska även andra samlevnadsformer än äktenskap behandlas som äktenskap om de uppfyller alla de villkor som fastställs i artikel 1.2 c i bilaga IV.

2.   I syfte att i praktiken säkerställa full jämställdhet i arbetslivet mellan kvinnor och män, vilket ska vara en central fråga som alltid ska beaktas vid tillämpningen av tjänsteföreskrifterna, får principen om likabehandling inte hindra byrån från att behålla eller besluta om åtgärder som rör särskilda förmåner för att göra det lättare för det underrepresenterade könet att bedriva en yrkesverksamhet eller för att förebygga eller kompensera nackdelar i yrkeskarriären.

3.   Byrån ska, efter att ha hört personalkommittén, fastställa åtgärder och insatser som är avsedda att främja lika möjligheter för kvinnor och män inom de områden som omfattas av dessa tjänsteföreskrifter och vidta lämpliga åtgärder, särskilt för att avhjälpa faktiska ojämlikheter som påverkar kvinnors möjligheter inom de områdena.

4.   Vid tillämpningen av punkt 1 ska en person anses vara funktionshindrad om personen har en varaktig fysisk, psykisk, intellektuell eller sensorisk funktionsnedsättning, som i kombination med olika hinder kan hindra denne från att verkligen delta fullt ut i samhället på lika villkor som andra. Funktionsnedsättningen ska fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 38.

Personer med funktionshinder uppfyller villkoren i artikel 37.2 d om de kan fullgöra tjänstens kärnuppgifter sedan rimliga anpassningsåtgärder har vidtagits.

Med rimliga anpassningsåtgärder i samband med tjänstens kärnuppgifter ska i detta sammanhang avses lämpliga åtgärder som gör det möjligt för en person med funktionshinder att få tillträde till, inneha eller avancera i en anställning eller att genomgå utbildning, dock utan att det innebär en oproportionerlig börda för arbetsgivaren.

Principen om likabehandling får inte hindra tillsättningsmyndigheten från att behålla eller besluta om åtgärder som rör särskilda förmåner för att göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att bedriva yrkesverksamhet eller för att förebygga eller kompensera nackdelar i yrkeskarriären.

5.   Om en person som omfattas av dessa tjänsteföreskrifter anser sig ha blivit felaktigt behandlad därför att den princip om likabehandling som anges i denna artikel inte har tillämpats, och påvisar fakta som ger anledning att förmoda att direkt eller indirekt diskriminering har förekommit, ankommer det på byrån att bevisa att den inte har brutit mot principen om likabehandling. Denna bestämmelse ska inte tillämpas vid disciplinåtgärder.

6.   Tillämpningen av principen om icke-diskriminering och proportionalitetsprincipen får bara begränsas på objektiva och rimliga grunder i syfte att uppnå legitima mål av allmänt intresse inom ramen för personalpolitiken. Dessa mål kan i synnerhet motivera att det fastställs en obligatorisk pensionsålder och en minimiålder för berättigande till avgångspension.

Artikel 7

1.   Tillfälligt anställda i aktiv tjänst ska ha tillgång till sociala förmåner som har antagits av byrån, däribland specifika åtgärder för att förena arbete och familjeliv, och till tjänster som tillhandahålls av personalkommittén. Före detta tillfälligt anställda kan få tillgång till vissa begränsade sociala förmåner.

2.   Tillfälligt anställda i aktiv tjänst ska ha arbetsvillkor som uppfyller lämpliga hälso- och säkerhetsnormer som åtminstone uppfyller de minimikrav som gäller enligt bestämmelser som har antagits på dessa områden enligt fördragen.

Artikel 8

1.   De tjänster som omfattas av dessa tjänsteföreskrifter ska klassificeras efter arbetsuppgifternas art och nivå i en tjänstegrupp för handläggare (nedan kallad AD), en tjänstegrupp för assistenter (nedan betecknad AST) och en tjänstegrupp för sekreterare och kontorspersonal (nedan betecknad AST/SC).

2.   Tjänstegrupp AD ska omfatta 12 lönegrader för personal med ledande, utredande, språkliga eller vetenskapliga uppgifter. Tjänstegrupp AST ska omfatta 11 lönegrader för personal med verkställande uppgifter, tekniskt arbete och kontorsarbete. Tjänstegrupp AST/SC ska omfatta 6 lönegrader för personal med kontors- och sekreteraruppgifter.

3.   För anställning ska minst följande krävas:

a)	För tjänstegrupperna AST och AST/SC: i) intyg om högre utbildning, ii) intyg om sekundärutbildning som ger tillträde till högre utbildning och minst tre års lämplig yrkeserfarenhet, eller iii) när det ligger i tjänstens intresse, motsvarande yrkesutbildning eller yrkeserfarenhet.

b)	För tjänstegrupp AD, lönegraderna 5 och 6: i) intyg om en utbildningsnivå som motsvarar minst tre års avslutade universitetsstudier, eller ii) när det ligger i tjänstens intresse, motsvarande yrkesutbildning.

c)

För tjänstegrupp AD, lönegraderna 7–16: i) intyg om avslutad minst fyraårig universitetsutbildning (där fyra år motsvarar normal studietakt), eller ii) intyg om avslutad universitetsutbildning som med normal studietakt kräver minst tre år, plus minst ett års lämplig yrkeserfarenhet, eller iii) när det ligger i tjänstens intresse, motsvarande yrkesutbildning.

4.   En tabell över grundtjänster finns i bilaga VI. Tillsättningsmyndigheten får med hänvisning till den tabellen, efter att ha hört personalkommittén, fastställa arbetsuppgifter och befogenheter för varje grundtjänst.

Artikel 9

1.   Tillsättningsmyndigheten ska, när den tillsätter eller förflyttar en tillfälligt anställd till en tjänst i dennes tjänstegrupp som motsvarar hans lönegrad, göra detta endast i tjänstens intresse och utan hänsyn till nationalitet.

En tillfälligt anställd får ansöka om förflyttning inom byrån.

2.   En tillfälligt anställd kan anmodas att tillfälligt tjänstgöra på en tjänst i sin egen tjänstegrupp med en högre lönegrad än hans egentliga lönegrad. Efter tre månader av sådan tillfällig tjänstgöring ska han erhålla ett differentierat tillägg som motsvarar skillnaden mellan lönen i hans egentliga lönegrad och löneklass och den lön som motsvarar den löneklass han skulle ha fått om han tillsatts i den tillfälliga tjänstens lönegrad.

Den tillfälliga tjänstgöringen ska vara begränsad till ett år, utom i det fall då någon direkt eller indirekt ersätter en tillfälligt anställd som antingen uppehåller en annan tjänst i tjänstens intresse, är inkallad till militärtjänst eller är långvarigt sjukskriven.

Artikel 10

1.   Den lönegrad och löneklass i vilken tillfälligt anställda placeras ska anges i anställningsavtalet.

2.   Tillfälligt anställdas placering på en tjänst i en högre lönegrad än den för vilken de anställts ska fastställas i ett tilläggsavtal till anställningsavtalet.

KAPITEL 2

Rättigheter och skyldigheter

Artikel 11

1.   En tillfälligt anställd ska fullgöra sina uppgifter och uppträda med enbart byråns bästa för ögonen; han får varken be om eller ta emot instruktioner från någon regering, myndighet, organisation eller person utanför byrån. Den tillfälligt anställde ska fullgöra sina arbetsuppgifter på ett opartiskt och objektivt sätt och i överensstämmelse med sin skyldighet att vara lojal mot byrån.

2.   En tillfälligt anställd får inte utan tillsättningsmyndighetens medgivande ta emot hedersbetygelser, ordnar, förmåner, gåvor eller ersättning av något slag från någon regering eller annan källa utanför byrån, utom för tjänster som han gjort antingen före sin anställning eller under särskild ledighet för militärtjänstgöring eller annan nationell tjänstgöring och med avseende på sådan tjänst.

Innan en tillfälligt anställd anställs ska tillsättningsmyndigheten undersöka om den sökande har ett personligt intresse som kan hindra hans eller hennes oberoende eller om det finns någon annan intressekonflikt. För det ändamålet ska den sökande med hjälp av ett särskilt formulär meddela tillsättningsmyndigheten om alla eventuella faktiska eller möjliga intressekonflikter. I sådana fall ska tillsättningsmyndigheten beakta detta i ett vederbörligen motiverat yttrande. Om så krävs ska tillsättningsmyndigheten vidta de åtgärder som avses i artikel 12.2.

Denna artikel ska tillämpas på motsvarande sätt på tillfälligt anställda som återvänder till arbetet efter att ha varit tjänstlediga av personliga skäl.

Artikel 12

1.   I sin tjänsteutövning får en tillfälligt anställd, om inte annat anges nedan, inte handlägga ärenden där han direkt eller indirekt har ett personligt intresse, till exempel av familjekaraktär eller av ekonomisk art, som kan innebära att hans oberoende äventyras.

2.   En tillfälligt anställd som i tjänsten tilldelas ett ärende av den art som avses i punkt 1 ska omedelbart underrätta tillsättningsmyndigheten. Denna ska vidta de åtgärder som krävs och kan befria den tillfälligt anställde från hans ansvar i detta ärende.

3.   En tillfälligt anställd får varken behålla eller förvärva, direkt eller indirekt, intressen i företag över vilka byrån utövar tillsyn, eller som står i förbindelse med byrån, av en sådan art eller omfattning att det skulle kunna äventyra hans oberoende ställning i tjänsteutövningen.

Artikel 13

En tillfälligt anställd får inte agera eller uppträda på ett sätt som kan skada tjänstens anseende.

Artikel 14

1.   Tillfälligt anställda får inte ägna sig åt någon form av mobbning eller sexuella trakasserier.

2.   En tillfälligt anställd som har utsatts för mobbning eller sexuella trakasserier får inte av denna anledning av byrån behandlas på ett sätt som är till hans nackdel. En tillfälligt anställd som har vittnat om mobbning eller sexuella trakasserier får inte av denna anledning av byrån behandlas på ett sätt som är till hans nackdel, såvida han har agerat ärligt.

3.   Med mobbning avses allt olämpligt uppträdande av en viss varaktighet, upprepat eller systematiskt, i form av beteenden, uttalade eller skrivna ord, gester eller andra handlingar som är avsiktliga och kränkande för en persons självkänsla, värdighet eller fysiska eller psykiska integritet.

4.   Med sexuella trakasserier avses ett beteende med sexuella undertoner mot en person som inte önskar utsättas för det, och som har till syfte eller får till resultat att kränka personens värdighet eller skapa en hotfull, fientlig, stötande eller besvärad stämning. Sexuella trakasserier ska betraktas som könsdiskriminering.

Artikel 15

1.   Om inte annat följer av artikel 17 ska en tillfälligt anställd som vill utöva en bisyssla eller åta sig uppdrag utanför byrån, mot ersättning eller ej, i förväg ansöka om tillsättningsmyndighetens tillstånd. Ansökan får avslås endast om bisysslan eller uppdraget är av en sådan art att det skulle utgöra ett hinder för tjänsteutövningen eller är oförenligt med byråns intressen.

2.   En tillfälligt anställd ska meddela tillsättningsmyndigheten varje förändring av en bisyssla eller ett uppdrag som inträffar efter det att han ansökt om tillstånd hos tillsättningsmyndigheten i enlighet med punkt 1. Tillståndet kan återkallas om bisysslan eller uppdraget inte längre uppfyller villkoren i sista meningen i punkt 1.

Artikel 16

Om en tillfälligt anställds make yrkesarbetar och har förvärvsinkomster ska den tillfälligt anställde underrätta tillsättningsmyndigheten om detta. Om arbetets art visar sig vara oförenligt med den tillfälligt anställdes arbete och om han inte kan utfästa sig att arbetet kommer att upphöra inom en viss tid, ska tillsättningsmyndigheten, efter att ha hört personalkommittén, besluta om den tillfälligt anställde ska fortsätta i sin tjänst eller förflyttas till en annan tjänst.

Artikel 17

1.   En tillfälligt anställd som har för avsikt att kandidera till ett offentligt uppdrag ska meddela tillsättningsmyndigheten detta. Denna ska besluta om den tillfälligt anställde i tjänstens intresse

a)	bör ansöka om tjänstledighet av personliga skäl,

b)	bör beviljas årlig ledighet,

c)	kan beredas möjlighet att arbeta på deltid, eller

d)	kan fortsätta sin tjänstgöring som förut.

2.   En tillfälligt anställd som väljs eller utses till ett offentligt uppdrag ska genast underrätta tillsättningsmyndigheten. Denna ska med beaktande av tjänstens intresse, uppdragets betydelse, de förpliktelser det för med sig och de ersättningar och arvoden som utgår inom ramen för uppdraget fatta något av de beslut som avses i punkt 1. Om den tillfälligt anställde åläggs att ta tjänstledigt av personliga skäl eller tillåts arbeta deltid ska varaktigheten motsvara den tillfälligt anställdes mandattid.

Artikel 18

En tillfälligt anställd ska även efter att ha lämnat tjänsten vara skyldig att uppträda med heder och omdöme när det gäller att acceptera vissa uppgifter eller ta emot vissa förmåner.

Tillfälligt anställda som har för avsikt att utöva yrkesverksamhet, med eller utan förvärvssyfte, inom två år efter det att de har avslutat sin tjänstgöring ska underrätta byrån om detta med hjälp av ett särskilt formulär. Om verksamheten har något samband med det arbete som den tillfälligt anställde utförde under de tre senaste årens tjänsteutövning och riskerar att vara oförenlig med byråns legitima intressen kan tillsättningsmyndigheten, med beaktande av tjänstens intresse, antingen förbjuda den tillfälligt anställde att utöva verksamheten eller föreskriva lämpliga villkor för att godkänna den. Tillsättningsmyndigheten ska, efter att ha hört personalkommittén, meddela sitt beslut inom 30 arbetsdagar efter det att den fick underrättelsen. Om inget beslut meddelas inom den tiden ska det betraktas som ett underförstått samtycke.

Tillsättningsmyndigheten ska i princip förbjuda f.d. högt uppsatta tillfälligt anställda från att under 12 månader efter det att de har avslutat sin tjänstgöring utöva lobbyverksamhet eller stödverksamhet gentemot byråns personal för sin näringsverksamhet eller sina kunder eller arbetsgivare, i frågor som de under sina sista tre år i tjänsten ansvarade för.

Byrån ska, i överensstämmelse med artikel 31 i beslut (Gusp) 2015/1835, årligen offentliggöra uppgifter om genomförandet av föregående stycke, med en förteckning över de fall som bedömts.

Artikel 19

1.   En tillfälligt anställd får inte utan tillstånd lämna ut information som han fått tillgång till i tjänsten, om inte denna information redan har offentliggjorts eller är tillgänglig för allmänheten.

2.   Denna skyldighet ska åligga den tillfälligt anställde även efter det att han har lämnat tjänsten.

Artikel 20

1.   En tillfälligt anställd har rätt till yttrandefrihet, med vederbörlig hänsyn till principerna om lojalitet och opartiskhet.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 13 och 19 ska en tillfälligt anställd i förväg underrätta tillsättningsmyndigheten om han avser att offentliggöra eller låta offentliggöra, ensam eller tillsammans med andra, texter som har samband med byråns verksamhet.

Om tillsättningsmyndigheten kan visa att texten allvarligt kan skada byråns legitima intressen ska den skriftligen inom 30 arbetsdagar efter underrättelsen informera den tillfälligt anställde om sitt beslut. Om inget sådant beslut har meddelats inom den tiden ska tillsättningsmyndigheten anses inte ha haft några invändningar.

Artikel 21

1.   Alla rättigheter i samband med arbete som utförts av en tillfälligt anställd i tjänsteutövningen ska tillhöra byrån, till vars verksamhet detta arbete är knutet. Byrån ska ha en tvingande rätt att förvärva upphovsrätten till sådana arbeten.

2.   Varje uppfinning som en tillfälligt anställd gör under eller i samband med tjänsteutövningen ska tillhöra byrån. Byrån får på egen bekostnad ansöka om och erhålla patent på denna i alla länder. Varje uppfinning som en tillfälligt anställd gör inom ett år efter det att han lämnat sin tjänst ska, om inte motsatsen kan styrkas, anses vara gjord under eller i samband med tjänsteutövningen om den hör samman med byråns arbete. Om uppfinningar patenteras ska uppfinnarens eller uppfinnarnas namn anges.

3.   Byrån får om det är lämpligt tilldela en tillfälligt anställd som är upphovsman till en patenterad uppfinning en bonus, vars belopp ska bestämmas av byrån.

Artikel 22

1.   En tillfälligt anställd får inte utan tillstånd från tillsättningsmyndigheten av något som helst skäl i samband med ett rättsligt förfarande avslöja uppgifter som han känner till på grund av sitt arbete. Tillstånd får endast vägras om byråns intresse kräver det och denna vägran inte har straffrättsliga konsekvenser för den tillfälligt anställde. Denna skyldighet ska åligga den tillfälligt anställde även efter det att han har lämnat tjänsten.

2.   Bestämmelserna i punkt 1 ska inte vara tillämpliga på en tillfälligt anställd eller före detta tillfälligt anställd som vittnar inför Europeiska unionens domstol eller inför byråns disciplinnämnd i ett ärende som rör en anställd eller tidigare anställd vid byrån och/eller Europeiska unionen.

Artikel 23

En tillfälligt anställd ska vara bosatt antingen på anställningsorten eller på ett sådant avstånd från den att han inte hindras i tjänsteutövningen. Den tillfälligt anställde ska meddela tillsättningsmyndigheten sin adress och omedelbart meddela eventuell adressändring.

Artikel 24

En tillfälligt anställd ska oberoende av ställning bistå och råda sina överordnade och ansvara för att de uppgifter som tilldelats honom utförs.

En tillfälligt anställd som leder en tjänstegren är inför sina överordnade ansvarig när det gäller de befogenheter som tilldelats honom och när det gäller att hans instruktioner följs. Hans underordnades ansvar befriar honom inte på något sätt från det egna ansvaret.

Artikel 25

1.   Om en tillfälligt anställd får instruktioner som enligt hans uppfattning är regelstridiga eller kan orsaka allvarliga svårigheter ska han underrätta sin närmaste överordnade, och denna ska, om underrättelsen är skriftlig, lämna ett skriftligt svar. Om den tillfälligt anställdes närmaste överordnade bekräftar instruktionerna ska den tillfälligt anställde, om inte annat följer av punkt 2, om han anser denna bekräftelse otillräcklig med tanke på de betänkligheter han har, skriftligen vända sig till sin överordnades närmaste överordnade. Om denna överordnade skriftligen bekräftar instruktionerna ska den tillfälligt anställde utföra dem, såvida de inte är uppenbart olagliga eller strider mot gällande säkerhetsnormer.

2.   Om den närmast överordnade anser att instruktionerna måste utföras omedelbart ska den tillfälligt anställde utföra dem, såvida de inte är uppenbart olagliga eller strider mot gällande säkerhetsnormer. På den tillfälligt anställdes begäran ska den överordnade ge instruktionerna skriftligen.

3.   En tillfälligt anställd som underrättar sina överordnade om instruktioner som enligt hans uppfattning är regelstridiga eller kan orsaka allvarliga svårigheter får inte av denna anledning behandlas på ett sätt som är till hans nackdel.

Artikel 26

En tillfälligt anställd kan åläggas att helt eller delvis ersätta skada som byrån lidit till följd av ett allvarligt fel i tjänsten från hans sida under eller i samband med tjänsteutövningen.

Ett motiverat beslut ska fattas av tillsättningsmyndigheten med beaktande av det förfarande som är fastställt när det gäller disciplinfrågor.

Europeiska unionens domstol ska ha oinskränkt behörighet när det gäller tvister som uppkommer till följd av denna bestämmelse.

Artikel 27

1.   En tillfälligt anställd som under eller i samband med tjänsteutövningen får kännedom om förhållanden som ger anledning att misstänka bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som kan skada byråns intressen, eller om ett beteende i samband med tjänsteutövningen som kan innebära ett allvarligt åsidosättande av de förpliktelser som åligger byråns tillfälligt anställda, ska omedelbart informera sin närmaste överordnade, byråns verkställande direktör eller, om han anser det lämpligt, byråns chef.

Sådan information som avses i första stycket ska lämnas skriftligen.

Denna punkt ska också vara tillämplig om någon annan som arbetar för eller tillhandahåller tjänster åt byrån allvarligt åsidosätter en liknande förpliktelse.

2.   En tillfälligt anställd som har lämnat sådan information som avses i punkt 1 får inte av denna anledning av byrån behandlas på ett sätt som är till hans nackdel om han har agerat på ett rimligt och ärligt sätt.

3.   Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på dokument, handlingar, rapporter, meddelanden eller uppgifter i någon form som innehas för ett pågående eller avslutat rättsligt förfarande eller upprättas eller meddelas den tillfälligt anställde inom ramen för ett sådant förfarande.

Artikel 28

1.   En tillfälligt anställd som har lämnat sådan information som avses i artikel 27 till ordföranden för Europeiska unionens råd, Europaparlamentets talman eller Europeiska ombudsmannen får inte av denna anledning av byrån behandlas på ett sätt som är till hans nackdel om båda följande villkor är uppfyllda:

a)	Den tillfälligt anställde är uppriktigt och på rimliga grunder övertygad om att informationen och de anklagelser den kan innehålla i huvudsak överensstämmer med sanningen.

b)	Den tillfälligt anställde har tidigare lämnat samma information till byrån och har avvaktat under den tid som denna, med beaktande av hur komplicerat ärendet är, har fastställt för att vidta lämpliga åtgärder. Den tillfälligt anställde ska vederbörligen informeras om denna tidsfrist inom 60 dagar.

2.   Den tidsfrist som avses i punkt 1 ska inte tillämpas när den tillfälligt anställde kan visa att det med hänsyn till omständigheterna vore orimligt.

3.   Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på dokument, handlingar, rapporter, meddelanden eller uppgifter i någon form som innehas för ett pågående eller avslutat rättsligt förfarande eller upprättas eller meddelas den tillfälligt anställde inom ramen för ett sådant förfarande.

4.   Byrån ska i enlighet med artiklarna 29 och 168 införa ett förfarande för hantering av klagomål som framförts av tillfälligt anställda beträffande det sätt på vilket de behandlats efter det att eller till följd av att de fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 27 eller enligt den här artikeln. Byrån ska se till att sådana klagomål hanteras konfidentiellt och, om det är motiverat med hänsyn till omständigheterna, innan de tidsfrister som anges i artikel 168 löper ut.

Byrån ska fastställa interna bestämmelser om bl.a. följande:

—	Information till sådana tillfälligt anställda som avses i artikel 27.1 eller i den här artikeln om handläggningen av de ärenden som de anmält.

—	Skydd av dessa anställdas legitima intressen och integritet.

—	Det förfarande för hantering av klagomål som avses i första stycket i denna punkt.

Artikel 29

Byrån ska biträda en tillfälligt anställd, särskilt vid rättsliga förfaranden mot någon som uttalat hotelser, förolämpningar eller varit upphov till ärekränkande handlingar eller yttranden, eller angrepp på person eller egendom som den tillfälligt anställde eller medlemmarna av hans familj utsätts för på grund av hans ställning eller uppgifter.

Byrån ska ersätta den tillfälligt anställde för den skada han lidit i den mån han inte uppsåtligt eller genom grov vårdslöshet själv orsakat skadan och i den mån han inte kunnat få ersättning från den som vållat skadan.

Artikel 30

Byrån ska underlätta vidareutbildning för tillfälligt anställda i den mån det är förenligt med tjänstens goda funktion och om det är i dess eget intresse.

Sådan vidareutbildning ska beaktas under de tillfälligt anställdas vidare karriär.

Artikel 31

Tillfälligt anställda ska ha föreningsfrihet; de kan i synnerhet vara medlemmar i fackföreningar eller yrkessammanslutningar.

Artikel 32

Tillfälligt anställda kan vända sig till tillsättningsmyndigheten med framställningar i frågor som omfattas av dessa tjänsteföreskrifter.

Varje beslut som fattas i ett enskilt fall i enlighet med dessa tjänsteföreskrifter ska omedelbart skriftligt meddelas den tillfälligt anställde som berörs. Varje beslut som går en tillfälligt anställd emot ska motiveras.

Beslut i enskilda fall om en tillfälligt anställds tillsättning, fasta anställning, befordran, förflyttning, administrativa ställning och avgång från tjänsten ska offentliggöras vid byrån. Offentliggörandet ska vara tillgängligt för hela personalen under en lämplig tid.

Artikel 33

En tillfälligt anställds personalakt ska innehålla följande:

a)	Alla handlingar om hans administrativa ställning och alla utlåtanden om hans kompetens, prestationsförmåga och uppförande.

b)	Den tillfälligt anställdes eventuella synpunkter på dessa handlingar.

Handlingarna ska vara registrerade, numrerade och lagda i akter i löpande ordning; de handlingar som anges i punkt a får inte användas eller åberopas av byrån mot en tillfälligt anställd om de inte meddelats honom innan de lades i akten.

När en handling meddelas en tillfälligt anställd ska detta styrkas genom hans underskrift eller, i brist på detta, genom ett rekommenderat brev till den adress som den tillfälligt anställde senast uppgett.

En tillfälligt anställds personalakt får inte innehålla någon uppgift om hans politiska, fackliga, filosofiska eller religiösa verksamhet eller åsikter eller om hans ras, etniska ursprung eller sexuella läggning.

Fjärde stycket ska dock inte hindra att personalakten tillförs administrativa eller andra handlingar som den tillfälligt anställde känner till och som är nödvändiga för tillämpningen av dessa tjänsteföreskrifter.

Det får endast finnas en personalakt för varje tillfälligt anställd.

Den tillfälligt anställde ska ha rätt att ta del av och kopiera handlingarna i sin akt, även efter det att han lämnat tjänsten.

Personalakten ska vara konfidentiell och får användas endast på administrationens kontor eller ett säkert datamedium. Den ska dock överlämnas till överklagandenämnden om en talan som berör den tillfälligt anställde väcks.

Artikel 34

Varje tillfälligt anställd ska ha rätt att ta del av sin hälsojournal i enlighet med de bestämmelser som fastställts av byrån.

Artikel 35

Beslut om skadestånd till byrån till följd av ett allvarligt fel i tjänsten ska enligt artikel 26 fattas av tillsättningsmyndigheten efter att de formella regler som gäller för uppsägning på grund av ett allvarligt fel i tjänsten iakttagits.

Beslut i enskilda fall beträffande tillfälligt anställda ska offentliggöras enligt artikel 32.

Artikel 36

De privilegier och den immunitet som de tillfälligt anställda åtnjuter beviljas enbart i byråns intresse. De tillfälligt anställda ska inte vara undantagna från att uppfylla sina privaträttsliga skyldigheter eller från att följa gällande lagar och ordningsföreskrifter.

Om privilegierna och immuniteten ifrågasätts ska den berörda tillfälligt anställde omedelbart underrätta byrån.

De identitetshandlingar som föreskrivs i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska utfärdas till tillfälligt anställda för vilka detta krävs i tjänstens intresse.

KAPITEL 3

Anställningsvillkor

Artikel 37

1.   Rekryteringen av tillfälligt anställda ska vara inriktad på att de som tjänstgör vid byrån har högsta kompetens, prestationsförmåga och oberoende ställning samt är rekryterade över största möjliga geografiska område bland medborgarna i de medlemsstater som deltar i byrån.

Tillfälligt anställda ska utses utan åtskillnad när det gäller ras, politisk, filosofisk eller religiös övertygelse, kön eller sexuell läggning och oberoende av sitt civilstånd eller sin familjesituation.

Inga tjänster ska vara förbehållna medborgare från en viss medlemsstat. Byrån ska dock med hänvisning till principen om jämlikhet mellan unionens medborgare kunna vidta lämpliga åtgärder om en betydande obalans konstaterats vad gäller tillfälliga anställdas medborgarskap, som inte är motiverad av objektiva kriterier. Dessa lämpliga åtgärder ska motiveras och får aldrig leda till rekryteringskriterier som inte är meritbaserade. Innan tillsättningsmyndigheten vidtar sådana lämpliga åtgärder ska styrelsen anta allmänna bestämmelser med syftet att ge verkan åt denna punkt.

2.   En tillfälligt anställd får anställas endast om han

a)	är medborgare i en av de deltagande medlemsstaterna och åtnjuter fulla medborgerliga rättigheter,

b)	har fullgjort alla skyldigheter enligt gällande värnpliktslagstiftning,

c)	uppfyller de skötsamhetskrav som ställs för tjänsteutövningen,

d)	uppfyller kraven på fysisk lämplighet för tjänsteutövningen, och

e)	kan styrka att han har fördjupade kunskaper i ett av de deltagande medlemsstaternas språk och sådana tillfredsställande kunskaper i ett annat av de deltagande medlemsstaternas språk som krävs för att kunna utföra arbetsuppgifterna.

3.   Tillsättningsmyndigheten ska vid behov anta särskilda bestämmelser för förfaranden för rekrytering av tillfälligt anställda, inom ramen för beslut (Gusp) 2015/1835.

Artikel 38

Före anställningen ska en tillfälligt anställd läkarundersökas av en förtroendeläkare som byrån utsett för att byrån ska kunna övertyga sig om att han uppfyller kraven i artikel 37.2 d.

Om den läkarundersökning som föreskrivs i första stycket resulterar i ett negativt utlåtande, kan sökanden inom 20 dagar efter det att byrån meddelat honom utlåtandet ansöka om att få sitt fall prövat av en läkarkommitté bestående av tre läkare som tillsättningsmyndigheten utser bland byråns förtroendeläkare. Den läkare som utfärdat det negativa utlåtandet ska höras av läkarkommittén. Sökanden får förelägga kommittén ett utlåtande från en läkare som han själv valt. Om läkarkommitténs utlåtande bekräftar resultatet av den läkarundersökning som föreskrivs i första stycket ska sökanden betala 50 % av arvodena och extrakostnaderna.

Artikel 39

1.   En tillfälligt anställd kan åläggas att fullgöra en provanställningsperiod på högst nio månader.

Om en tillfälligt anställd under provanställningsperioden på grund av sjukdom, mammaledighet enligt artikel 52 eller olycksfall är förhindrad att utföra sina arbetsuppgifter under minst en månad, får tillsättningsmyndigheten förlänga provanställningsperioden med motsvarande tid. Provanställningsperiodens totala längd får under inga omständigheter överstiga 15 månader.

2.   Om den provanställde tillfälligt anställde utför sitt arbete på ett uppenbart otillfredsställande sätt kan detta göras till föremål för en rapport när som helst under provanställningen.

Rapporten ska meddelas den berörda personen som ska ha rätt att skriftligt lämna sina synpunkter inom 8 arbetsdagar. Den tillfälligt anställdes närmast överordnade ska genast vidarebefordra rapporten och kommentarerna till tillsättningsmyndigheten. Tillsättningsmyndigheten får på grundval av rapporten besluta att säga upp den tillfälligt anställde före provanställningsperiodens utgång, med en månads uppsägningstid, eller, i undantagsfall, förlänga provanställningsperioden med högst sex månader och eventuellt förflytta den tillfälligt anställde till en annan enhet under den återstående provanställningsperioden.

3.   Senast en månad före provanställningsperiodens utgång ska den tillfälligt anställdes förmåga att fullgöra sina uppgifter samt hans prestationsförmåga och uppförande i tjänsten göras till föremål för en rapport. Denna rapport ska meddelas den berörda personen som ska ha rätt att skriftligt lämna sina synpunkter inom 8 arbetsdagar.

Om rapporten rekommenderar uppsägning eller, i undantagsfall, en förlängning av provanställningsperioden, ska den tillfälligt anställdes närmaste överordnade omedelbart överlämna rapporten och kommentarerna till tillsättningsmyndigheten.

En tillfälligt anställd som inte visat prov på tillfredsställande yrkesmässiga kvalifikationer ska sägas upp.

Det slutliga beslutet ska fattas på grundval av den rapport som avses i denna punkt och de underlag som tillsättningsmyndigheten har tillgång till gällande den tillfälligt anställdes uppträdande med avseende på kapitel 2 i avdelning II.

Artikel 40

1.   En tillfälligt anställd ska placeras i den första löneklassen i lönegraden.

Tillsättningsmyndigheten kan med hänsyn till den tillfälligt anställdes yrkeserfarenhet tillgodoräkna denne en extra tjänstgöringstid på högst 24 månader. Allmänna genomförandebestämmelser för denna artikel ska antas.

2.   En tillfälligt anställd som varit placerad i en löneklass i sin lönegrad i två år ska automatiskt flyttas upp till nästa klass i den lönegraden, om inte den tillfälligt anställdes prestationer har bedömts som otillfredsställande enligt den årliga rapport som avses i artikel 41. En tillfälligt anställd ska efter högst fyra år flyttas upp till nästa löneklass i sin lönegrad.

När en tillfälligt anställd har tillsatts som enhetschef, direktör eller generaldirektör ska han, under förutsättning att han har skött sina nya arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt under de första nio månaderna, retroaktivt flyttas upp en löneklass i sin lönegrad från och med det att tillsättningen får verkan. Detta ska innebära en ökning av grundmånadslönen som motsvarar procentsatsen mellan första och andra löneklassen i varje lönegrad.

3.   En tillfälligt anställd som tillsätts på en tjänst i en högre lönegrad enligt artikel 10.2 ska placeras i begynnelselöneklassen för den lönegraden. Tillfälligt anställda i lönegraderna AD 9–AD 13 med enhetschefs arbetsuppgifter som placeras i en högre lönegrad ska dock placeras i den andra löneklassen i den nya lönegraden. Detsamma gäller för varje tillfälligt anställd som vid befordran tillsätts som direktör eller högre.

Artikel 41

Varje tillfälligt anställds kompetens, prestationsförmåga och uppträdande i tjänsten ska redovisas i en årlig rapport. Av rapporten ska framgå om den tillfälligt anställdes prestation varit tillfredsställande. Tillsättningsmyndigheten ska fastställa bestämmelser om rätten att överklaga inom ramen för bedömningsförfarandet, och denna rätt ska utövas innan den tillfälligt anställde anför klagomål i enlighet med artikel 168.2.

Den tillfälligt anställde ska underrättas om innehållet i rapporten. Han ska ha rätt att lämna de synpunkter på denna som han anser vara av betydelse.

KAPITEL 4

Arbetsvillkor

Avsnitt A

Föräldraledighet eller ledighet av familjeskäl

Artikel 42

En tillfälligt anställd ska för varje barn ha rätt till högst sex månaders föräldraledighet utan grundlön, som måste tas ut inom tolv år från barnets födelse eller adoption. Denna ledighet kan fördubblas för ensamstående föräldrar som uppfyller de krav som fastställts i allmänna genomförandebestämmelser som antagits av tillsättningsmyndigheten och för föräldrar till underhållsberättigade barn som har ett funktionshinder eller en allvarlig sjukdom som har bekräftats av förtroendeläkaren. Ledigheten kan tas ut i omgångar med minst en månad åt gången.

Under föräldraledigheten ska den tillfälligt anställde förbli ansluten till socialförsäkringssystemet och fortsätta att förvärva pensionsrättigheter och ha kvar barntillägg och utbildningstillägg. Den tillfälligt anställde ska ha kvar sin tjänst och sin rätt att placeras i en högre löneklass eller lönegrad. Ledigheten kan tas ut som hel eller halv ledighet. Vid halv ledighet ska den maxtid som avses i första stycket fördubblas. Under hel ledighet ska den tillfälligt anställde ha rätt till en ersättning på 919,02 EUR i månaden och vid halv ledighet halva det beloppet, men får inte bedriva någon annan förvärvsverksamhet. Hela socialförsäkringsavgiften enligt artiklarna 68 och 69 ska betalas av byrån och beräknas på den tillfälligt anställdes grundlön.

Vid halv ledighet ska denna bestämmelse dock bara tillämpas på skillnaden mellan hela grundlönen och den proportionellt minskade grundlönen. Den avgift som den tillfälligt anställde ska betala på den del av grundlönen som betalas ut ska beräknas med samma procentsats som om han arbetade heltid.

Ersättningen ska vara 1 225,36 EUR i månaden, eller halva det beloppet vid halv ledighet, för ensamstående föräldrar och föräldrar till underhållsberättigade barn som har ett funktionshinder eller en allvarlig sjukdom som har bekräftats av förtroendeläkaren enligt första stycket och under föräldraledighetens tre första månader när denna tas ut av fadern under mammaledigheten eller av endera föräldern omedelbart efter mammaledigheten eller under eller omedelbart efter adoptionsledigheten.

Föräldraledigheten får förlängas med ytterligare sex månader, varvid ersättningen ska uppgå till halva det belopp som avses i andra stycket. För de ensamstående föräldrar som avses i första stycket får föräldraledigheten förlängas med ytterligare tolv månader, varvid ersättningen ska uppgå till halva det belopp som avses i fjärde stycket.

De belopp som nämns i denna artikel ska uppdateras på samma sätt som lönen.

Artikel 43

Om en tillfälligt anställds make, släkting i rätt upp- eller nedstigande led eller syskon lider av allvarlig sjukdom eller ett svårt funktionshinder som intygats av läkare, ska den tillfälligt anställde ha rätt till ledighet av familjeskäl utan grundlön. Den sammanlagda längden av denna ledighet får inte överskrida nio månader under den tillfälligt anställdes hela karriär.

Bestämmelserna i artikel 42 andra stycket ska tillämpas.

Avsnitt B

Arbetstid

Artikel 44

1.   Tillfälligt anställda i aktiv tjänst ska alltid stå till byråns förfogande.

2.   Den normala arbetstiden i veckan ska vara 40 till 42 timmar, fördelat enligt en arbetstidsplan som ska fastställas av tillsättningsmyndigheten. Inom samma begränsning kan tillsättningsmyndigheten, efter att ha hört personalkommittén, fastställa den lämpliga arbetstidsplanen för vissa grupper av tillfälligt anställda som har särskilda arbetsuppgifter.

3.   En tillfälligt anställd kan vidare på grund av de krav som tjänsten eller säkerhetsbestämmelser ställer förpliktas att finnas i beredskap på sin arbetsplats eller i bostaden utanför den normala arbetstiden. Tillsättningsmyndigheten ska, efter att ha hört personalkommittén, fastställa tillämpningsföreskrifter för detta stycke.

4.   Tillsättningsmyndigheten får införa flexibla arbetstidslösningar. Enligt dessa arbetstidslösningar får inte hela arbetsdagar beviljas som ledighet för tillfälligt anställda i lönegraderna AD/AST 9 eller högre. Dessa arbetstidslösningar ska inte tillämpas på tillfälligt anställda som omfattas av bestämmelserna i artikel 40.2. Dessa tillfälligt anställda ska ordna uppläggningen av sin arbetstid i samförstånd med sina överordnade.

Artikel 45

1.   En tillfälligt anställd kan ansöka om tillstånd att arbeta deltid. Tillsättningsmyndigheten får ge ett sådant tillstånd om det är förenligt med tjänstens intresse.

2.   En tillfälligt anställd ska ha rätt att deltidsarbeta i följande fall:

a)	För att ta hand om ett underhållsberättigat barn som är yngre än 9 år.

b)	För att ta hand om ett underhållsberättigat barn som är mellan 9 och 12 år om förkortningen av den normala arbetstiden är högst 20 %.

c)	För att ta hand om ett underhållsberättigat barn fram till dess att barnet uppnår 14 års ålder om den tillfälligt anställde är ensamstående förälder.

d)

För att, i händelse av allvarliga svårigheter, ta hand om ett underhållsberättigat barn fram till dess att barnet uppnår 14 års ålder om förkortningen av den normala arbetstiden är högst 5 %. I så fall ska de två första styckena i artikel 3 i bilaga I inte tillämpas. Om bägge föräldrarna är anställda av unionen ska endast endera av dem ha rätt till sådant deltidsarbete.

e)	För att ta hand om make, släkting i rakt upp- eller nedstigande led eller syskon som lider av en allvarlig sjukdom eller funktionshinder.

f)	För att delta i vidareutbildning.

g)	Under de tre sista åren innan den tillfälligt anställde når pensionsberättigande ålder, dock inte före 58 års ålder.

Om deltidsarbete begärs för att den tillfälligt anställde ska delta i vidareutbildning, eller under de tre sista åren innan den tillfälligt anställde når pensionsberättigande ålder, dock inte före 58 års ålder, får tillsättningsmyndigheten bara i undantagsfall och av tvingande hänsyn till tjänstens intresse vägra tillstånd eller skjuta upp datumet för deltidstjänstens ikraftträdande.

Deltidsarbete för att ta hand om make, släkting i rätt upp- eller nedstigande led eller syskon som lider av en allvarlig sjukdom eller funktionshinder, eller för att delta i vidareutbildning, får beviljas under sammanlagt högst fem år under den tillfälligt anställdes hela karriär.

3.   Tillsättningsmyndigheten ska besvara den tillfälligt anställdes ansökan inom 60 dagar.

4.   Villkoren för deltidsarbete och ansökningsförfarandet fastställs i bilaga I.

Artikel 46

En tillfälligt anställd kan ansöka om tillstånd att arbeta halvtid med arbetsdelning på en tjänst som Tillsättningsmyndigheten har förklarat vara lämplig för ändamålet. Tillståndet att arbeta halvtid med arbetsdelning ska inte vara tidsbegränsat. Det kan dock återkallas av tillsättningsmyndigheten i tjänstens intresse, med sex månaders varsel till den tillfälligt anställde. Tillsättningsmyndigheten kan även på den tillfälligt anställdes begäran besluta med sex månaders varsel att återkalla tillståndet. I så fall kan den tillfälligt anställde föras över till en annan tjänst.

Artikel 54 och artikel 3 i bilaga I, med undantag för tredje meningen i andra stycket, ska tillämpas.

Tillsättningsmyndigheten får fastställa tillämpningsföreskrifter för denna artikel.

Artikel 47

En tillfälligt anställd kan endast i brådskande fall eller vid en osedvanligt stor arbetsbelastning förpliktas att arbeta övertid; nattarbete och arbete på sön- och helgdagar får endast tillåtas enligt det förfarande som fastställs av tillsättningsmyndigheten. Den totala övertid som en tillfälligt anställd kan åläggas att arbeta får inte överstiga 150 timmar under en sexmånadersperiod.

Tillfälligt anställda i tjänstegrupp AD och tjänstegrupp AST 5–11 som arbetar övertid ska inte ha rätt till kompensationsledighet eller ersättning.

Tillfälligt anställda i lönegraderna AST 1–4 som arbetar övertid ska i enlighet med bilaga II ha rätt till kompensationsledighet eller, om de krav som tjänsten ställer inte medger kompensationsledighet under månaden efter den under vilken övertidsarbetet skedde, till ersättning.

Artikel 48

En tillfälligt anställd som regelbundet är skyldig att arbeta på nätter, lördagar, sön- eller helgdagar ska ha rätt till en särskild ersättning för det skiftarbete som byrån begär på grund av de krav som tjänsten eller säkerhetsbestämmelser ställer och som den betraktar som ett sedvanligt och permanent inslag.

Tillsättningsmyndigheten ska bestämma vilka kategorier tillfälligt anställda som ska vara berättigade till sådan ersättning, villkoren för att bevilja den samt ersättningssatserna för denna.

En tillfälligt anställds normala arbetstid vid skiftarbete får inte överstiga den sammanlagda normala arbetstiden för året.

Artikel 49

En tillfälligt anställd ska ha rätt till en särskild ersättning om han enligt tillsättningsmyndighetens beslut på grund av de krav som tjänsten eller säkerhetsbestämmelser ställer regelbundet är förpliktad att stå till byråns förfogande på sin arbetsplats eller i bostaden utanför den normala arbetstiden.

Tillsättningsmyndigheten ska bestämma vilka kategorier tillfälligt anställda som ska vara berättigade till sådan ersättning, villkoren för att bevilja den samt ersättningssatserna för denna.

Artikel 50

Särskild ersättning kan beviljas vissa tillfälligt anställda för att kompensera dem för särskilt svåra arbetsförhållanden.

Byrån ska bestämma vilka kategorier tillfälligt anställda som ska vara berättigade till sådan särskild ersättning, villkoren för att bevilja den samt ersättningssatserna för denna.

Avsnitt C

Ledighet

Artikel 51

Tillfälligt anställda ska ha rätt till en årlig ledighet på minst 24 men högst 30 arbetsdagar per kalenderår i enlighet med samma bestämmelser som har fastställts genom överenskommelse mellan unionens institutioner.

Förutom denna årliga ledighet kan en tillfälligt anställd i undantagsfall efter ansökan beviljas särskild ledighet. Bestämmelserna om sådan ledighet föreskrivs i bilaga II.

Artikel 52

Förutom ledighet enligt artikel 51 ska gravida kvinnor mot uppvisande av läkarintyg ha rätt till tjugo veckors ledighet. Ledigheten får påbörjas tidigast sex veckor före beräknad nedkomst enligt läkarintyget och ska upphöra tidigast fjorton veckor efter nedkomsten. Vid flerbarns- eller förtidsbörd, eller om det nyfödda barnet har ett funktionshinder, ska ledigheten vara tjugofyra veckor. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses med förtidsbörd en födelse före slutet av den 34:e graviditetsveckan.

Artikel 53

1.   En tillfälligt anställd som kan styrka att han är oförmögen att tjänstgöra på grund av sjukdom eller olycksfall ska ha rätt till sjukledighet.

Den tillfälligt anställde ska så snart som möjligt anmäla till byrån att han är oförmögen att arbeta och samtidigt ange sin aktuella adress. Han ska uppvisa ett läkarintyg om han är frånvarande i mer än tre dagar. Läkarintyget ska skickas senast den femte frånvarodagen, varvid poststämpeln gäller. Frånvaron ska annars betraktas som otillåten, om inte anledningen till att intyget inte skickats beror på omständigheter utanför den tillfälligt anställdes kontroll.

Den tillfälligt anställde kan när som helst åläggas att genomgå en läkarundersökning som byrån ordnar. Om läkarundersökningen inte kan genomföras och detta beror på den tillfälligt anställde ska frånvaron betraktas som otillåten från den dag då läkarundersökningen skulle ha genomförts.

Om läkarundersökningen visar att den tillfälligt anställde kan utföra sina arbetsuppgifter ska frånvaron, om inte annat följer av bestämmelserna i femte stycket, betraktas som otillåten från dagen för undersökningen.

Om den tillfälligt anställde anser att slutsatserna från den läkarundersökning som tillsättningsmyndigheten ordnat är medicinskt ogrundade kan han, eller en läkare på hans vägnar, inom två arbetsdagar begära att byrån inhämtar ett utlåtande från en oberoende läkare.

Byrån ska omedelbart överlämna begäran till en annan läkare, som ska utses gemensamt av den tillfälligt anställdes läkare och byråns förtroendeläkare. Om någon läkare inte har utsetts efter fem dagar ska byrån utse en läkare från den förteckning över oberoende läkare som varje år ska upprättas för detta ändamål gemensamt av tillsättningsmyndigheten och personalkommittén. Den tillfälligt anställde kan invända mot byråns val inom två arbetsdagar, varefter byrån slutgiltigt ska utse en annan läkare från förteckningen.

Det utlåtande som den oberoende läkaren avger efter samråd med den tillfälligt anställdes läkare och byråns förtroendeläkare ska vara bindande. Om den oberoende läkarens utlåtande bekräftar slutsatserna från den läkarundersökning som byrån ordnat ska frånvaron betraktas som ogiltig från dagen för den undersökningen. Om den oberoende läkarens utlåtande inte bekräftar slutsatserna från den undersökningen ska frånvaron i alla avseenden betraktas som giltig.

2.   Om en tillfälligt anställd under en tolvmånadersperiod är frånvarande högst tre dagar i sträck på grund av sjukdom under sammanlagt mer än tolv dagar ska han uppvisa läkarintyg vid varje ytterligare sjukfrånvaro. Frånvaron ska betraktas som ogiltig från och med den trettonde frånvarodagen utan läkarintyg.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om disciplinåtgärder ska frånvaro som betraktas som ogiltig enligt punkterna 1 och 2 dras av från den tillfälligt anställdes årliga ledighet. Om den tillfälligt anställde inte har innestående årlig ledighet ska avdrag på lönen göras för motsvarande tid.

4.   Tillsättningsmyndigheten kan hänskjuta fall där en tillfälligt anställds sjukledighet överstiger 12 månader under en treårsperiod till invaliditetskommittén.

5.   En tillfälligt anställd kan efter att ha undersökts av byråns förtroendeläkare åläggas att ta ledigt om hans hälsotillstånd kräver det eller om fall av smittsam sjukdom har uppstått i hans hushåll.

Vid en tvist ska det förfarande som föreskrivs i punkt 1 femte till sjunde styckena tillämpas.

6.   Tillfälligt anställda ska varje år genomgå en förebyggande läkarundersökning som utförs antingen av byråns förtroendeläkare eller av en allmänpraktiserande läkare som de själva valt.

I det senare fallet ska läkararvodena betalas av byrån upp till ett högsta belopp som tillsättningsmyndigheten fastställer för högst tre år i taget.

Artikel 54

Den årliga ledigheten för en tillfälligt anställd som beviljats deltidstjänstgöring ska under denna tjänstgöring minskas proportionellt med arbetstiden.

Artikel 55

Utom vid sjukdom eller olycksfall får en tillfälligt anställd inte vara frånvarande utan att tillstånd medgetts i förväg av hans närmaste överordnade. Utan att det påverkar en eventuell tillämpning av gällande disciplinåtgärder ska konstaterad otillåten frånvaro dras av från den tillfälligt anställdes årliga ledighet. Om han har utnyttjat sin årliga ledighet ska avdrag på lönen göras för motsvarande tid.

En tillfälligt anställd som vill tillbringa sin sjukledighet på en annan ort än anställningsorten ska ha tillstånd i förväg av tillsättningsmyndigheten.

Särskild ledighet, föräldraledighet och ledighet av familjeskäl får inte överskrida anställningsavtalets varaktighet.

Sjukledighet med lön enligt artikel 53 får dock inte överstiga tre månader eller den tid den tillfälligt anställde arbetat, om den senare tiden är längre. Ledigheten får inte förlängas utöver anställningsavtalets varaktighet.

När dessa tidsfrister har löpt ut ska en tillfälligt anställd vars anställningsavtal ännu inte sagts upp, och trots att han inte kan återgå till sina arbetsuppgifter, ha tjänstledighet utan lön.

Om en tillfälligt anställd drabbas av en arbetssjukdom eller råkar ut för ett olycksfall i samband med tjänsteutövningen ska han dock fortsätta att uppbära full lön under hela den tid då han inte kan arbeta så länge som han inte är berättigad till invaliditetsersättning enligt artikel 77.

Avsnitt D

Allmänna helgdagar

Artikel 56

Byrån ska upprätta en förteckning över allmänna helgdagar.

Artikel 57

I undantagsfall kan en tillfälligt anställd på egen begäran beviljas tjänstledighet utan lön av tvingande personliga skäl. Artikel 15 ska fortsätta att tillämpas under den tid tjänstledigheten utan lön av personliga skäl varar.

Tillstånd enligt artikel 15 får inte beviljas tillfälligt anställda som har avsikt att utöva yrkesverksamhet, med eller utan förvärvssyfte, som omfattar lobbyverksamhet eller stödverksamhet gentemot byrån och som skulle kunna leda till att en konflikt med byråns legitima intressen uppstår eller kan komma att uppstå.

Tillsättningsmyndigheten ska besluta om tjänstledighetens längd, vilken dock inte får överstiga en fjärdedel av den tid som den tillfälligt anställde redan har tjänstgjort eller

—	tre månader för en tillfälligt anställd som har mindre än fyra tjänsteår,

—	tolv månader i övriga fall.

Varaktigheten av den tjänstledighet som beviljas enligt tredje stycket ska inte beaktas vid tillämpning av artikel 40.2 första stycket.

Under den tid då den tillfälligt anställde är tjänstledig ska han tillfälligt upphöra att omfattas av det socialförsäkringssystem som föreskrivs i artikel 68.

En tillfälligt anställd som inte förvärvsarbetar kan dock, senast en månad efter tjänstledighetens början, ansöka om att också fortsättningsvis omfattas av försäkringen mot de risker som avses i artikel 68, förutsatt att han under hela tjänstledigheten betalar hälften av de avgifter som avses i den artikeln; avgiften ska beräknas på hans senaste grundlön.

En tillfälligt anställd som visar att han inte kan förvärva pensionsrättigheter enligt något annat pensionssystem kan dessutom ansöka om att fortsätta att förvärva ytterligare pensionsrättigheter under hela sin tjänstledighet under lön, förutsatt att han betalar en avgift som är tre gånger så stor som den som avses i artikel 90; avgifterna ska beräknas på grundlönen för hans lönegrad och löneklass.

Mammaledighet och ersättning för denna ska garanteras för kvinnor som har påbörjat sin mammaledighet innan deras anställningskontrakt upphört.

Artikel 58

En tillfälligt anställd som inkallas till militärtjänstgöring, civilförsvarstjänst, militär instruktionskurs eller återinkallas ska tilldelas tjänstledighet för nationell tjänstgöring; denna tjänstledighet får under inga omständigheter vara längre än anställningsavtalets löptid.

En tillfälligt anställd som inkallas till militärtjänstgöring eller civilförsvarstjänst ska inte längre uppbära lön, men behåller rätten att flytta upp i en högre löneklass enligt dessa tjänsteföreskrifter. Bestämmelserna om avgångsvederlag ska också tillämpas om han efter fullgjord militärtjänstgöring eller civilförsvarstjänst betalar sina pensionsavgifter retroaktivt.

En tillfälligt anställd som deltar i en militär instruktionskurs eller återinkallas är under utbildningen eller återinkallelsen berättigad till lön med avdrag för det belopp som motsvarar lönen från militärtjänstgöringen.

KAPITEl 5

Löner och ersättning för utlägg

Artikel 59

En tillfälligt anställds lön ska omfatta grundlön, familjetillägg och andra ersättningar.

Artikel 60

1.   En tillfälligt anställds lön ska uttryckas i euro. Viktningar, avdrag, den årliga översynen av lönenivån och anpassningar ska fastställas enligt bestämmelserna i artiklarna 63, 64, 65, 65a och 66a i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska unionen, fastställda i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (3) (nedan kallade EU:s tjänsteföreskrifter). De avdrag som fastställs i EU:s tjänsteföreskrifter ska gå till byråns budget, utom avgifterna till systemen för sjuk-, olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkring.

2.   Grundlönerna ska fastställas enligt bestämmelserna i artikel 66 i EU:s tjänsteföreskrifter.

3.   Familjetilläggen ska omfatta följande:

a)	hushållstillägg,

b)	barntillägg,

c)	utbildningstillägg.

4.   Tillfälligt anställda som är berättigade till familjetillägg som avses i denna artikel ska uppge de likartade tillägg som betalas ut från annan källa; sådana andra tillägg ska dras av från dem som betalas ut enligt artiklarna 1, 2 och 3 i bilaga IV.

5.   Barntillägget kan fördubblas genom ett särskilt och motiverat beslut av tillsättningsmyndigheten på grundval av läkarintyg som styrker att barnet lider av ett mentalt eller fysiskt handikapp som medför betungande utgifter för den tillfälligt anställde.

6.   Om ovannämnda familjetillägg enligt artiklarna 1, 2 och 3 i bilaga IV betalas ut till en annan person än den tillfälligt anställde ska tilläggen betalas i valutan i det land där mottagaren är bosatt, i förekommande fall beräknat på grundval av de växelkurser som avses i artikel 63 andra stycket i EU:s tjänsteföreskrifter. De ska korrigeras med koefficienten för landet, när det är fråga om ett land inom unionen, eller med koefficienten 100 om landet ligger utanför unionen.

Punkterna 4 och 5 ska tillämpas om familjetilläggen betalas ut till en sådan person.

7.   Utlandstillägget ska vara lika med 16 % av summan av grundlönen och det hushålls- och barntillägg som den tillfälligt anställde har rätt till. Utlandstillägget får inte vara lägre än 509,43 EUR i månaden.

8.   Om en tillfälligt anställd avlider ska hans efterlevande make eller underhållsberättigade barn erhålla den avlidnes hela lön till och med utgången av den tredje månaden efter den månad då dödsfallet inträffade.

Om en person som har rätt till invaliditetsersättning avlider ska ovanstående bestämmelser tillämpas på den avlidnes ersättning.

Artikel 61

Utbetalning av familjetillägg och utlandstillägg ska fastställas enligt artiklarna 1, 2, 3 och 4 i bilaga IV.

Artikel 62

Om inte annat följer av artiklarna 63–66 ska en tillfälligt anställd i enlighet med artiklarna 5–16 i bilaga IV ha rätt till ersättning för de utlägg han haft när han tillträder tjänsten, förflyttas eller lämnar tjänsten samt till ersättning för de utlägg han haft under eller i samband med tjänsteutövningen.

Artikel 63

En tillfälligt anställd som har en anställning på minst tolv månader ska ha rätt till ersättning för flyttkostnader enligt artikel 9 i bilaga IV.

Artikel 64

1.   En tillfälligt anställd som har en anställning på minst ett år ska enligt artikel 5 i bilaga IV vara berättigad till bosättningsbidrag, som beroende på förväntad tjänstgöringstid ska uppgå till följande:

minst ett år men mindre än två år:	en tredjedel	av den sats som anges i artikel 5 i bilaga IV
minst två år men mindre än tre år:	två tredjedelar
tre år eller mer:	tre tredjedelar

2.   Det flyttningsbidrag som föreskrivs i artikel 6 i bilaga IV ska beviljas en tillfälligt anställd som fullgjort fyra års tjänstgöring. En tillfälligt anställd som fullgjort mer än ett års men mindre än fyra års tjänstgöring ska vara berättigad till ett flyttningsbidrag som är proportionellt till tjänstgöringens längd, varvid delar av år inte beaktas.

3.   Bosättningsbidraget enligt punkt 1 och flyttningsbidraget enligt punkt 2 ska emellertid inte vara lägre än

a)	1 123,91 EUR för en tillfälligt anställd som har rätt till hushållstillägg, och

b)	668,27 EUR för en tillfälligt anställd som inte har rätt till hushållstillägg.

Om båda makarna är tillfälligt anställda vid byrån och båda två har rätt till bosättnings- eller flyttningsbidrag ska detta endast betalas ut till den av dem som har den högsta grundlönen.

Om maken till en tillfälligt anställd vid byrån är en tjänsteman eller övrig anställd i unionen som är berättigad till bosättnings- eller flyttningsbidrag och har en högre grundlön ska bidraget inte betalas ut till den tillfälligt anställde.

Artikel 65

Dagtraktamentet ska utgå enligt artikel 10 i bilaga V. En tillfälligt anställd vars tidsbegränsade anställningsavtal löper på mindre än 12 månader, och som kan styrka att han inte längre kan bo på sin förra bosättningsort, ska emellertid vara berättigad till dagtraktamente under hela anställningstiden, dock under högst ett år.

Artikel 66

Artikel 8 i bilaga IV om årlig ersättning för kostnaderna för resa från anställningsorten till ursprungsorten ska endast tillämpas på tillfälligt anställda som har tjänstgjort i minst nio månader.

Artikel 67

Utbetalning av belopp ska ske enligt artiklarna 17 och 18 i bilaga IV.

KAPITEL 6

Socialförsäkring

Avsnitt A

Sjuk- och olycksfallsförsäkring, sociala förmåner

Artikel 68

En tillfälligt anställd under anställningstiden, under sjukledighet och under den tjänstledighet utan lön som avses i artiklarna 17 och 57 och enligt villkoren som föreskrivs i dessa, eller en tillfälligt anställd som uppbär invaliditetsersättning, hans make om denne inte är berättigad till förmåner av samma art och på samma nivå enligt någon annan bestämmelse i lag eller annan författning, hans barn och andra underhållsberättigade enligt artikel 2 i bilaga IV samt personer som uppbär efterlevandepension är försäkrade mot sjukdom på grundval av samma bestämmelser som har fastställts genom överenskommelse mellan unionens institutioner enligt artikel 72 i EU:s tjänsteföreskrifter.

Artikel 69

En tillfälligt anställd under anställningstiden, under sjukledighet och under den tjänstledighet utan lön som avses i artiklarna 17 och 57 och enligt villkoren som föreskrivs i dessa, är från den dag han tillträder tjänsten försäkrad mot yrkessjukdomar och olycksfall enligt samma bestämmelser som har fastställts genom överenskommelse mellan unionens institutioner enligt artikel 73 i EU:s tjänsteföreskrifter. Han ska bidra till kostnadstäckningen för risker utanför tjänsten med upp till 0,1 % av sin grundlön.

Artikel 70

1.   De avgifter som de tillfälligt anställda och byrån betalar till systemet för sjuk- och olycksfallsförsäkring ska i sin helhet betalas in till det system för sjuk- och olycksfallsförsäkring som anges i EU:s tjänsteföreskrifter.

2.   Om det emellertid vid läkarundersökningen enligt artikel 37 visar sig att den tillfälligt anställde lider av sjukdom eller handikapp får tillsättningsmyndigheten besluta att de kostnader som följer av sjukdomen eller handikappet inte ska ingå i den ersättning för utlägg som avses i artikel 68.

Om en tillfälligt anställd kan styrka att han inte kan erhålla ersättning från något annat i lag eller annan författning föreskrivet sjukförsäkringssystem kan han, senast inom en månad efter utgången av hans anställningsavtal, ansöka om att fortsätta att vara försäkrad mot sjukdom i enlighet med artiklarna 68 och 69, dock längst under sex månader efter anställningsavtalets utgång.

Den avgift som avses i artikel 68.2 ska beräknas på hans senaste grundlön, och halva avgiften ska betalas av honom.

3.   Tillsättningsmyndigheten kan, efter yttrande från en förtroendeläkare som byrån utsett, fatta beslut om att den ansökningstid på en månad och den sexmånadersgräns som föreskrivs i punkt 2 inte ska tillämpas om den berörda personen lider av en allvarlig eller långvarig sjukdom som han ådragit sig under anställningsperioden och som han underrättat byrån om före utgången av den sexmånadersperiod som föreskrivs i punkt 2, förutsatt att den berörda personen genomgår en läkarundersökning som ordnas av byrån.

Artikel 71

1.   En tidigare tillfälligt anställd som är utan anställning efter att ha lämnat sin tjänst vid byrån och som

—	inte uppbär invaliditetsersättning från byrån,

—	inte har lämnat tjänsten till följd av egen uppsägning eller på grund av uppsägning av anställningsavtalet av disciplinära skäl,

—	har fullgjort tjänstgöring under minst sex månader, samt

—	är bosatt i en av medlemsstaterna,

ska vara berättigad till en månatlig arbetslöshetsersättning på nedanstående villkor.

Om han har rätt till arbetslöshetsersättning enligt ett nationellt system ska han uppge detta till byrån. I så fall ska denna ersättning dras av från den ersättning som betalas ut enligt punkt 3.

2.   För att vara berättigad till arbetslöshetsersättning ska den tidigare tillfälligt anställde

a)	på egen begäran vara registrerad som arbetssökande vid arbetsförmedlingen i den medlemsstat där han är bosatt,

b)	uppfylla de förpliktelser som föreskrivs i den medlemsstatens lagstiftning för personer som uppbär arbetslöshetsersättning enligt denna,

c)	varje månad till byrån skicka in ett intyg som utfärdats av den behöriga nationella myndigheten och som anger huruvida han uppfyllt de förpliktelser och villkor som avses i a och b.

Vid sjukdom, olycksfall, moderskap, invaliditet eller förhållanden som bedöms som likvärdiga eller i fall då den behöriga nationella myndigheten har beviljat dispens från dessa förpliktelser kan ersättningen beviljas eller fortsätta att betalas ut av byrån, även då de nationella förpliktelser som avses i led b inte har uppfyllts.

Tillsättningsmyndigheten ska fastställa de bestämmelser som den anser nödvändiga för tillämpningen av denna artikel.

3.   Arbetslöshetsersättningen ska beräknas på den grundlön som den tidigare tillfälligt anställde hade då han lämnade tjänsten. Ersättningen ska fastställas till

a)	60 % av grundlönen för de första tolv månaderna,

b)	45 % av grundlönen från och med den 13:e till och med den 24:e månaden.

Efter en inledande sexmånadersperiod, då den nedre gräns som anges i detta stycke ska tillämpas, men inte den övre gränsen, får de belopp som räknats fram inte understiga 1 347,89 EUR och inte heller överstiga 2 695,79 EUR. Dessa gränser ska justeras enligt samma regler som i artikel 66 i EU:s tjänsteföreskrifter, i enlighet med artikel 65 i de tjänsteföreskrifterna.

4.   Den period under vilken arbetslöshetsersättningen ska betalas ut till en tidigare tillfälligt anställd får inte överstiga 24 månader och får inte i något fall överstiga en tredjedel av den tid som anställningen faktiskt varade. Om den tidigare tillfälligt anställde under denna tid upphör att uppfylla de villkor som anges i punkterna 1 och 2 ska dock utbetalningen av arbetslöshetsersättningen upphöra. Utbetalningen ska återupptas om den tidigare tillfälligt anställde före utgången av denna period åter uppfyller villkoren och inte har rätt till nationell arbetslöshetsersättning.

5.   En tidigare tillfälligt anställd som är berättigad till arbetslöshetsersättning ska ha rätt till de familjetillägg enligt samma regler som i artikel 67 i EU:s tjänsteföreskrifter. Hushållstillägget ska beräknas på grundval av arbetslöshetsersättningen enligt de villkor som föreskrivs i artikel 1 i bilaga IV.

Den berörda personen ska vara förpliktad att uppge alla ersättningar av liknande art som utbetalas till honom eller hans make från andra källor; dessa ersättningar ska dras av från den ersättning som ska betalas ut enligt denna artikel.

En tidigare tillfälligt anställd som är berättigad till arbetslöshetsersättning ska i enlighet med villkoren i artikel 68 ha rätt till sjukförsäkring utan att behöva erlägga avgift.

6.   Arbetslöshetsersättning och familjetillägg ska betalas ut i euro från den särskilda arbetslöshetskassan. Ingen korrigeringskoefficient ska tillämpas.

7.   De tillfälligt anställda ska bidra med en tredjedel av kostnaderna för finansieringen av systemet för arbetslöshetsförsäkring. Avgiften ska fastställas till 0,81 % av den berörda personens grundlön, efter ett schablonavdrag på 1 225,36 EUR, varvid de korrigeringskoefficienter som avses i artikel 64 i EU:s tjänsteföreskrifter inte ska beaktas.

Avgiften ska varje månad dras av från den berörda personens lön och tillsammans med de två tredjedelar som betalas av byrån betalas in till den särskilda arbetslöshetskassa som inrättats i enlighet med artikel 28a i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, fastställda genom förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68.

8.   Den arbetslöshetsersättning som betalas ut till tidigare tillfälligt anställda som är utan anställning ska omfattas av samma regler som i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 260/68 (4).

9.   De behöriga nationella myndigheterna på sysselsättnings- och arbetslöshetsområdet ska inom ramen för sin nationella lagstiftning samarbeta med byrån på ett effektivt sätt för att säkerställa att denna artikel tillämpas korrekt.

10.   Om inte annat följer av punkt 2 tredje stycket ska tillämpningsföreskrifter för denna artikel överensstämma med samma bestämmelser som har fastställts genom överenskommelse mellan unionens institutioner.

Artikel 72

1.   När ett barn till en tillfälligt anställd föds ska den som faktiskt vårdar barnet erhålla ett bidrag på 198,31 EUR.

Samma bidrag ska betalas ut till en tillfälligt anställd som adopterar ett barn som inte har fyllt fem år och som är underhållsberättigat enligt artikel 2.2 i bilaga IV.

2.   Bidraget ska också betalas ut om ett havandeskap avbryts efter minst sju månader.

3.   Den som är berättigad till bidrag vid ett barns födelse ska uppge likartade bidrag som erhålls från annan källa för samma barn; summan av dessa andra bidrag ska dras av från det bidrag som föreskrivs i punkt 1. Om båda föräldrarna är tillfälligt anställda på byrån ska bidraget betalas ut endast en gång.

Artikel 73

Om en tillfälligt anställd, hans make, underhållsberättigade barn eller någon annan underhållsberättigad enligt artikel 2 i bilaga IV som ingick i den tillfälligt anställdes hushåll avlider, ska byrån ersätta alla kostnader i samband med transporten av kvarlevorna från den tillfälligt anställdes anställningsort till dennes ursprungsort.

Om en tillfälligt anställd avlider under tjänsteresa ska byrån i stället betala kostnaderna för transporten från den ort där dödsfallet inträffat till den tillfälligt anställdes ursprungsort.

Artikel 74

Gåvor, lån eller förskott får lämnas till tillfälligt anställda under anställningstiden eller efter denna, om den tillfälligt anställde på grund av en allvarlig och långvarig sjukdom eller ett funktionshinder som han ådragit sig eller på grund av ett olycksfall som han råkat ut för under sin tjänstgöring är oförmögen att arbeta, och om han kan visa att sjukdomen eller olycksfallet inte omfattas av något annat socialförsäkringssystem.

Avsnitt B

Invaliditets- och livförsäkring

Artikel 75

Tillfälligt anställda ska under sin anställning omfattas av invaliditets- och livförsäkring i enlighet med nedanstående bestämmelser.

De utbetalningar och förmåner som avses i detta avsnitt ska hållas inne om lönen till en tillfälligt anställd hålls inne enligt dessa tjänsteföreskrifter.

Artikel 76

Om det vid den läkarundersökning som den blivande tillfälligt anställde genomgår före anställningen visar sig att han lider av sjukdom eller handikapp, kan tillsättningsmyndigheten besluta att, när det gäller följderna av sjukdomen eller handikappet, bevilja honom garanterade förmåner vid invaliditet eller dödsfall först efter en period på fem år från den dag då han anställdes vid byrån.

Den tillfälligt anställde kan överklaga det beslutet till den invaliditetskommitté som byrån ska inrätta. Enligt överenskommelse mellan byrån och Europeiska unionens råd kan byrån anlita rådets invaliditetskommitté.

Artikel 77

1.   En tillfälligt anställd som drabbas av total invaliditet som medför att han måste lämna sin tjänst vid byrån ska, under den tid invaliditeten varar, vara berättigad till en invaliditetsersättning, som ska fastställas enligt följande.

Om en tillfälligt anställd som uppbär invaliditetsersättning fyller 66 år, ska de allmänna reglerna för avgångsvederlag tillämpas. Avgångsvederlagets storlek ska fastställas på grundval av lönen för den lönegrad och löneklass som den tillfälligt anställde hade när han blev invalidiserad.

2.   Invaliditetsersättningen ska vara 70 % av den tillfälligt anställdes slutliga grundlön. Ersättningen får emellertid inte underskrida existensminimum, dvs. grundlönen för en tillfälligt unionsanställd i första löneklassen i lönegrad 1. På invaliditetsersättningen ska en avgift till pensionssystemet betalas, som grundas på den ersättningen.

3.   Om den tillfälligt anställdes invaliditet beror på ett olycksfall som inträffat under eller i samband med tjänsteutövningen, på arbetssjukdom, på en uppoffrande handling i allmänhetens intresse eller på att den anställde utsatt sig för livsfara för att rädda människoliv får invaliditetsersättningen inte understiga 120 % av existensminimum. I så fall ska avgiften till pensionssystemet betalas av byrån.

4.   Om den tillfälligt anställde uppsåtligen orsakat invaliditeten kan tillsättningsmyndigheten besluta att han endast ska få det avgångsvederlag som avses i artikel 86.

5.   Personer som är berättigade till invaliditetsersättning ska även ha rätt till de familjetillägg som fastställs enligt artikel 60.3; i enlighet med bilaga IV ska hushållstillägget beräknas på ersättningen.

Artikel 78

1.   Invaliditeten ska fastställas av den invaliditetskommitté som avses i artikel 76.

2.   Byrån får kräva att den som uppbär invaliditetsersättning undersöks med jämna mellanrum för att fastställa att denne fortfarande uppfyller villkoren för att vara berättigad till ersättningen. Om invaliditetskommittén finner att dessa villkor inte längre är uppfyllda ska den tillfälligt anställde återuppta sitt arbete vid byrån, om inte anställningsavtalet har löpt ut.

Om det visar sig omöjligt att sysselsätta den berörda personen i byråns tjänst kan emellertid hans anställningsavtal sägas upp och ett belopp utbetalas som motsvarar den lön han skulle ha fått under uppsägningstiden samt, i förekommande fall, som motsvarar den ersättning för att anställningsavtalet sägs upp som avses i artikel 96. Artikel 86 ska också tillämpas.

Artikel 79

En avliden tillfälligt anställds rättsinnehavare, som fastställts enligt samma regler som i kapitel 3 i bilaga V, ska vara berättigade till efterlevandepension enligt artiklarna 80–83.

Avlider en tidigare tillfälligt anställd som uppbär invaliditetsersättning ska den avlidnes rättsinnehavare enligt definitionen i kapitel 3 i bilaga V vara berättigade till efterlevandepension i enlighet med den bilagan.

Har en tillfälligt anställd eller en tidigare tillfälligt anställd som uppbär invaliditetsersättning varit försvunnen i mer än ett år, ska tillfälliga pensioner fastställas för hans make och de personer för vilka han har underhållsskyldighet enligt samma bestämmelser som i kapitlen 5 och 6 i bilaga VIII till EU:s tjänsteföreskrifter.

Artikel 80

Rätten till pension träder i kraft från och med den första dagen i månaden efter den månad då dödsfallet inträffade eller i förekommande fall från och med den första dagen i månaden efter den period då den avlidnes efterlevande make, barn eller de personer för vilka han har underhållsskyldighet varit berättigade till hans löneförmåner enligt artikel 60.8.

Artikel 81

Den efterlevande maken efter en tillfälligt anställd ska vara berättigad till efterlevandepension i enlighet med kapitel 3 i bilaga V. Pensionen får inte vara lägre än 35 % av den tillfälligt anställdes slutliga grundmånadslön och inte heller mindre än grundlönen för en tillfälligt unionsanställd i första löneklassen i lönegrad 1.

En person som uppbär efterlevandepension ska i enlighet med de villkor som fastställs i bilaga IV vara berättigad till de familjetillägg som avses i artikel 60.3. Barntillägget ska dock vara dubbelt så stort som det tillägg som anges i artikel 60.3 b.

Artikel 82

Om en tillfälligt anställd eller en person som har rätt till invaliditetsersättning avlider utan att efterlämna någon make som har rätt till efterlevandepension ska de barn som vid tidpunkten för dödsfallet var underhållsberättigade enligt artikel 2 i bilaga IV ha rätt till barnpension enligt artikel 7 i bilaga V.

Barn som uppfyller ovanstående villkor ska ha samma rättigheter, om den efterlevande maken som uppbär efterlevandepension avlider eller ingår nytt äktenskap.

Om en tillfälligt anställd eller en person som har rätt till invaliditetsersättning avlider utan att villkoren i första stycket i denna artikel är uppfyllda, ska de underhållsberättigade barnen enligt artikel 2 i bilaga IV ha rätt till barnpension enligt villkoren i artikel 10 i bilaga VI; denna pension ska dock uppgå till hälften av det belopp som beräknas enligt den sistnämnda artikeln.

Barnpensionen för personer som anses vara underhållsberättigade barn enligt artikel 2.4 i bilaga IV får inte överskrida två gånger barntillägget.

Ingen barnpension ska betalas ut om en biologisk förälder som har ersatts av en adoptivförälder avlider.

Barn som har mist förälder ska ha rätt till utbildningstillägg enligt artikel 3 i bilaga IV.

Artikel 83

Vid skilsmässa eller om det finns mer än en kategori efterlevande som har rätt till efterlevandepension ska pensionen fördelas på det sätt som anges i bilaga V.

Artikel 84

1.   Utan hinder av övriga bestämmelser, särskilt de som rör de minimibelopp som ska betalas ut till personer som har rätt till efterlevandepension, får det totala belopp som ska betalas ut till änkan och andra rättsinnehavare i form av efterlevandepension, ökat med familjetillägg men minskat med skatt och andra obligatoriska avdrag, inte överstiga följande:

a)

Om en tillfälligt anställd som antingen är i aktiv tjänst, är tjänstledig av personliga skäl, är tjänstledig för militärtjänstgöring, är föräldraledig eller är tjänstledig av familjeskäl avlider: den lön han skulle ha haft i sin lönegrad och löneklass om han fortfarande hade varit i livet, plus eventuella familjetillägg han i så fall skulle ha fått, minus skatt och andra obligatoriska avdrag.

b)

För tiden efter den dag då den tillfälligt anställde som avses i a ovan skulle ha fyllt 66 år: det avgångsvederlag han skulle ha haft rätt till från den dagen om han hade varit i livet, beräknad på grundval av lönegraden och löneklassen vid tidpunkten för dödsfallet, plus eventuella familjetillägg han skulle ha haft, minus skatt och andra obligatoriska avdrag.

c)	Om en tidigare tillfälligt anställd som uppbar invaliditetsersättning avlider: den pension han skulle ha haft rätt till om han hade varit i livet, med förbehåll för de tillägg och avdrag som anges i b.

2.   Vid tillämpningen av punkt 1 ska inga korrigeringskoefficienter som kan påverka de olika beloppen beaktas.

3.   Det maximibelopp som fastställs i punkt 1 a–c ska fördelas mellan dem som har rätt till efterlevandepension i proportion till deras rätt till pension, bortsett från punkt 1.

Artikel 85.1 andra och tredje styckena ska tillämpas på de belopp som följer av denna fördelning.

Artikel 85

1.   De pensioner som föreskrivs i dessa tjänsteföreskrifter ska fastställas med hänsyn till de löneskalor som gäller den första dagen i den månad då rätten till pension inträder.

Ingen korrigeringskoefficient ska tillämpas på pensioner.

Pensioner uttryckta i euro ska betalas ut i någon av de valutor som avses i artikel 29 i bilaga V.

2.   När lönerna anpassas enligt artikel 60 ska pensionerna uppdateras på samma sätt.

3.   Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 ska på motsvarande sätt tillämpas på personer som uppbär invaliditetsersättning.

Avsnitt C

Avgångsvederlag

Artikel 86

En tillfälligt anställd ska då han lämnar tjänsten ha rätt till utbetalning av avgångsvederlag eller överföring av den försäkringstekniska motsvarigheten till sina pensionsrättigheter i enlighet med artikel 1 i bilaga V.

Artikel 87

Om en tillfälligt anställd har utnyttjat den möjlighet som föreskrivs i artikel 91 ska hans avgångsvederlag minskas i förhållande till perioden för inbetalningarna.

Första stycket i denna artikel ska inte tillämpas på en tillfälligt anställd som, inom tre månader efter det att dessa tjänsteföreskrifter började gälla för honom, begärt att få återbetala dessa belopp uppräknade med en årlig ränta på 3,5 %, som kan komma att ses över i enlighet med förfarandet i artikel 88.

Artikel 88

1.   Den räntesats som ska användas för årlig uppräkning ska motsvara den effektiva räntesatsen enligt punkterna 2 och 3 och ska vid behov ses över i samband med den försäkringstekniska utvärderingen vart femte år.

2.   De räntesatser som ska beaktas vid de försäkringstekniska beräkningarna ska grunda sig på de noterade årliga genomsnittliga räntesatser för medlemsstaternas långsiktiga statsskulder som offentliggörs av Europeiska kommissionen. Ett lämpligt konsumentprisindex ska användas för att beräkna motsvarande inflationsrensade räntesats för de försäkringstekniska beräkningarna.

3.   Den årliga effektiva räntesats som ska beaktas för de försäkringstekniska beräkningarna ska vara genomsnittet av de genomsnittliga realräntesatserna under de 12 åren närmast före det aktuella året.

Avsnitt D

Finansiering av systemet för invaliditets- och livförsäkring och pensionssystemet

Artikel 89

1.   Förmåner som betalas ut enligt det socialförsäkringssystem som föreskrivs i avsnitten B och C ska belasta byråns budget. De medlemsstater som deltar i byrån ska gemensamt garantera utbetalningen av sådana förmåner i enlighet med den fördelningsnyckel som fastställts för finansieringen av sådana utgifter.

2.   Från löner och invaliditetsersättningar ska avdrag alltid göras för avgifter till det socialförsäkringssystem som föreskrivs i avsnitt B.

3.   Det socialförsäkringssystem som föreskrivs i avsnitten B och C ska finansieras så som anges i artikel 90 samt artiklarna 21 och 22 i bilaga V.

4.   De avgifter som de tillfälligt anställda och byrån ska betala till det socialförsäkringssystem som föreskrivs i avsnitten B och C ska i sin helhet betalas in till byråns budget.

Artikel 90

Tillfälligt anställda ska bidra med en tredjedel till finansieringen av pensionssystemet. Avgiften ska vara 10,3 % av den tillfälligt anställdes grundlön utan hänsyn till de viktningar som föreskrivs i artikel 60. Denna avgift ska varje månad dras av från den tillfälligt anställdes lön. Avgiften ska anpassas enligt samma bestämmelser som i bilaga XII till EU:s tjänsteföreskrifter.

Artikel 91

En tillfälligt anställd kan i enlighet med villkor som ska fastställas av byrån begära att byrån låter göra de inbetalningar som krävs för att han ska erhålla eller bibehålla pensionsrättigheter i sitt ursprungsland. Byrån kan också besluta att låta göra de inbetalningar som krävs för att en tillfälligt anställd ska erhålla eller bibehålla pensionsrättigheter i sitt ursprungsland, även om den tillfälligt anställde inte har begärt detta. I detta fall ska byrån vederbörligen motivera sitt beslut.

Sådana inbetalningar får inte överstiga två gånger den procentsats som avses i artikel 90 och ska belasta byråns budget.

Avsnitt E

Fastställelse av tillfälligt anställdas rättigheter

Artikel 92

Systemet för invaliditetsersättning eller efterlevandepension anges i artiklarna 19–23 i bilaga V.

Avsnitt F

Utbetalning av förmåner

Artikel 93

1.   Utbetalning av förmåner ska ske i enlighet med artiklarna 84 och 85 i dessa tjänsteföreskrifter och med artikel 28 i bilaga V.

2.   Det belopp som en tillfälligt anställd enligt detta försäkringssystem är skyldig byrån vid den tidpunkt då rätten till förmånerna inträder ska dras av från det förmånsbelopp som ska betalas ut till den anställde eller till hans rättsinnehavare. Avdraget kan fördelas på flera månader.

Avsnitt G

Byråns övertagande av rättigheter

Artikel 94

1.   Om en person som omfattas av dessa tjänsteföreskrifter avlider eller drabbas av skada eller sjukdom och om tredje man kan göras ansvarig för detta, ska byrån inom ramen för de förpliktelser som den enligt dessa tjänsteföreskrifter har till följd av den händelse som orsakat dödsfallet, skadan eller sjukdomen, överta de rättigheter som den skadelidande eller hans rättsinnehavare har gentemot den skadevållande, även rätten att föra talan.

2.   Det övertagande av rättigheter som föreskrivs i punkt 1 omfattar även följande:

—	Fortsatt löneutbetalning enligt artikel 53 till den tillfälligt anställde under den tid han är tillfälligt arbetsoförmögen.

—	Utbetalningar som görs enligt artikel 60.8 efter det att en tillfälligt anställd eller en person med rätt till invaliditetsersättning avlider.

—	Förmåner som betalas ut enligt artiklarna 68 och 69 och genomförandebestämmelserna om sjuk- och olycksfallsförsäkringen.

—	Betalning av kostnader i samband med transport av kvarlevorna, enligt vad som avses i artikel 73.

—	Utbetalning av kompletterande familjetillägg enligt artikel 60.5 och artikel 2.3 och 2.5 i bilaga IV för underhållsberättigat barn som lider av allvarlig sjukdom, invaliditet eller handikapp.

—	Utbetalning av invaliditetsersättning till följd av olycksfall eller sjukdom som leder till permanent arbetsoförmåga hos den tillfälligt anställde.

—	Utbetalning av efterlevandepensioner till följd av en tillfälligt anställds eller tidigare tillfälligt anställds bortgång eller till följd av att maken till en tillfälligt anställd eller tidigare tillfälligt anställd med rätt till pension avlider, om maken inte var tillfälligt anställd.

—	Utbetalning av barnpension, oavsett ålder, till en tillfälligt anställds eller tidigare tillfälligt anställds barn som på grund av allvarlig sjukdom, invaliditet eller handikapp inte kan försörja sig själv sedan den som försörjde barnet har avlidit.

3.   Byråns övertagande av rättigheter ska dock inte omfatta rätten till ersättning för skador av rent personlig art, såsom ersättning för ideell skada, för sveda och värk eller för lyte och men, utöver den ersättning som ska betalas ut enligt artikel 69 i samband med sådana skador.

4.   Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 ska inte utgöra ett hinder för byrån att föra talan.

KAPITEL 7

Återbetalning av felaktigt utbetalda belopp

Artikel 95

Varje belopp som utbetalats felaktigt ska återbetalas om den person som mottagit beloppet varit medveten om den felaktiga utbetalningen eller om felet varit så uppenbart att han borde ha varit medveten om den.

Begäran om återbetalning ska ske inom fem år från den dag då beloppet betalades ut. Denna tidsfrist ska dock inte gälla om tillsättningsmyndigheten kan visa att den person som mottagit beloppet uppsåtligen har vilselett administrationen för att erhålla beloppet.

KAPITEL 8

Anställningens upphörande

Artikel 96

Förutom vid dödsfall ska tillfälligt anställdas anställning upphöra i följande fall:

a)	Vid utgången av den månad då den tillfälligt anställde fyller 66 år.

b)

Om anställningskontraktet är tidsbegränsat: i) Vid det datum som anges i avtalet. ii) Vid utgången av den uppsägningstid som föreskrivs i avtalet med möjlighet för den tillfälligt anställde eller byrån att säga upp anställningsavtalet innan det löpt ut. Uppsägningstiden får inte vara kortare än en månad för varje fullgjort tjänsteår, dock minst en månad och högst tre månader. För en tillfälligt anställd vars anställningsavtal har förnyats ska uppsägningstiden vara högst sex månader. Uppsägningstiden får dock inte börja löpa under en graviditet som bekräftats genom läkarintyg, mammaledighet eller sjukledighet, såvida sjukledigheten inte överstiger tre månader. Den ska dessutom skjutas upp tills vidare under en graviditet som bekräftats genom läkarintyg, mammaledighet eller sjukledighet inom de ovan angivna gränserna. Om byrån säger upp avtalet ska den tillfälligt anställde ha rätt till en ersättning som motsvarar en tredjedel av hans grundlön under perioden mellan den dag då han lämnar sin tjänst och den dag då avtalet löper ut. iii) Om den tillfälligt anställde inte längre uppfyller villkoren i artikel 37.2 a, med förbehåll för möjligheten att bevilja undantag enligt den bestämmelsen. Om undantag inte beviljas ska den uppsägningstid som föreskrivs i led b ii i den här artikeln tillämpas.

Artikel 97

Anställningen kan sägas upp av byrån utan uppsägningstid

a)	under eller vid utgången av provanställningsperioden enligt artikel 39,

b)	om den anställde är oförmögen att återuppta sina arbetsuppgifter efter en sjukledighet med lön enligt artikel 53. I så fall ska den tillfälligt anställde vara berättigad till ersättning motsvarande grundlönen plus familjetillägg för två dagar för varje fullgjord tjänstemånad.

Artikel 98

1.   Efter genomförandet av det disciplinförfarande som föreskrivs i avdelning V kan anställningen sägas upp utan uppsägningstid av disciplinära skäl, om den tillfälligt anställde uppsåtligen eller genom vårdslöshet allvarligt åsidosatt sina förpliktelser. Tillsättningsmyndigheten ska fatta ett motiverat beslut efter att ha gett den tillfälligt anställde möjlighet att försvara sig.

Innan anställningen sägs upp kan den tillfälligt anställde avstängas enligt artikel 161.

2.   Om anställningen sägs upp i enlighet med punkt 1 kan tillsättningsmyndigheten besluta att

a)	begränsa det avgångsvederlag som avses i artikel 86 till återbetalning av de avgifter som anges i artikel 89 uppräknat med en årlig ränta på 3,5 %,

b)	hålla inne, helt eller delvis, det flyttningsbidrag som avses i artikel 64.2.

Artikel 99

1.   En tillfälligt anställd ska sägas upp av byrån utan uppsägningstid om tillsättningsmyndigheten finner att

a)	han vid anställningen uppsåtligen har lämnat falska uppgifter om sina yrkeskvalifikationer och sin yrkeserfarenhet eller sin förmåga att uppfylla kraven i artikel 37.2, och

b)	att dessa falska uppgifter varit avgörande för att han fick anställningen.

2.   I så fall ska tillsättningsmyndigheten, efter att ha hört den berörda tillfälligt anställde och efter genomförandet av det disciplinförfarande som föreskrivs i avdelning V, säga upp honom.

Innan anställningen sägs upp kan den tillfälligt anställde avstängas enligt artikel 161.

Bestämmelserna i artikel 98.2 ska tillämpas.

Artikel 100

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artiklarna 98 och 99 kan varje tillfälligt anställd eller tidigare tillfälligt anställd som uppsåtligen eller genom vårdslöshet åsidosätter sina förpliktelser enligt dessa tjänsteföreskrifter göras till föremål för disciplinåtgärder i enlighet med avdelning V.

AVDELNING III

KONTRAKTSANSTÄLLDA

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 101

I dessa tjänsteföreskrifter avses med kontraktsanställd en anställd som inte anställts för någon av de tjänster som finns upptagna i den tjänsteförteckning som är bifogad byråns budget och som är anställd på heltid eller deltid.

Artikel 102

1.   Kontraktsanställda ska avlönas via de totala anslagen för detta syfte i byråns budget.

2.   Tillsättningsmyndigheten ska anta särskilda bestämmelser om anställning av kontraktsanställda.

3.   Byrån ska lämna vägledande årliga prognoser över sin användning av kontraktsanställda per tjänstegrupp, inom ramen för budgetförfarandet.

Artikel 103

1.   Kontraktsanställda ska delas in i fyra tjänstegrupper som motsvarar arbetsuppgifterna. Varje tjänstegrupp ska delas in i lönegrader och löneklasser.

2.   Typerna av arbetsuppgifter och motsvarande tjänstegrupper anges i följande tabell:

Tjänstegrupp	Lönegrad	Arbetsuppgifter
IV	13–18	Ledande, utredande, språkliga och liknande tekniska uppgifter som utförs under övervakning av tillfälligt anställda.
III	8–12	Verkställande uppgifter, utarbetande av texter, bokföring och andra liknande tekniska uppgifter som utförs under övervakning av tillfälligt anställda.
II	4–7	Kontorsarbete och sekreteraruppgifter, kontorschefskap och andra liknande uppgifter som utförs under övervakning av tillfälligt anställda.
I	1–3	Manuellt och administrativt servicearbete som utförs under övervakning av tillfälligt anställda.

3.   Byrån ska med utgångspunkt i denna tabell fastställa befogenheter för varje typ av arbetsuppgifter.

4.   Artikel 7 ska tillämpas på motsvarande sätt.

KAPITEL 2

Rättigheter och skyldigheter

Artikel 104

Artiklarna 11–35 ska tillämpas på motsvarande sätt.

KAPITEL 3

Anställningsvillkor

Artikel 105

1.   De kontraktsanställda ska rekryteras över största möjliga geografiska område bland medborgarna i de deltagande medlemsstaterna, utan åtskillnad när det gäller ras eller etniskt ursprung, politisk, filosofisk eller religiös övertygelse, ålder, funktionshinder, kön eller sexuell läggning och oberoende av deras civilstånd och familjeförhållanden.

2.   Personer som ska anställas som kontraktsanställda ska minst uppfylla följande villkor:

a)	I tjänstegrupp I, fullgjord obligatorisk skolgång.

b)	I tjänstegrupperna II och III i) intyg om högre utbildning, eller ii) intyg om sekundärutbildning som ger tillträde till högre utbildning och lämplig yrkeserfarenhet på minst tre år, eller iii) om det ligger i tjänstens intresse, motsvarande yrkesutbildning eller yrkeserfarenhet.

c)	I tjänstegrupp IV i) intyg om en utbildningsnivå som motsvarar minst tre års avslutade universitetsstudier, eller ii) om det ligger i tjänstens intresse, yrkesutbildning på motsvarande nivå.

3.   En person får anställas som kontraktsanställd endast om han

a)	är medborgare i någon av de medlemsstater som deltar i byrån och åtnjuter fulla medborgerliga rättigheter,

b)	har fullgjort alla skyldigheter enligt gällande värnpliktslagstiftning,

c)	uppfyller de skötsamhetskrav som ställs för tjänsteutövningen,

d)	uppfyller kraven på fysisk lämplighet för tjänsteutövningen, och

e)	kan styrka att han har fördjupade kunskaper i ett av Europeiska unionens institutioners officiella språk och sådana tillfredsställande kunskaper i ett annat av Europeiska unionens institutioners officiella språk som krävs för att utföra arbetsuppgifterna.

4.   I det ursprungliga kontraktet får tillsättningsmyndigheten frångå kravet på att den berörda personen ska uppvisa handlingar som styrker att han uppfyller de villkor som avses i punkt 2 a, b och c och punkt 3 a, b och c, om anställningen avser högst tre månader.

5.   Tillsättningsmyndigheten ska vid behov anta särskilda bestämmelser om förfaranden för rekrytering av kontraktsanställda.

Artikel 106

Före anställningen ska en kontraktsanställd läkarundersökas av en förtroendeläkare som byrån utsett för att byrån ska kunna övertyga sig om att han uppfyller kraven i artikel 105.3 d.

Artikel 38 ska tillämpas på motsvarande sätt.

Artikel 107

1.   En kontraktsanställd vars kontrakt ingåtts för en tid av minst ett år ska fullgöra en provanställningsperiod under de sex första månaderna av sin anställningsperiod om han tillhör tjänstegrupp I och under de nio första månaderna om han tillhör en annan tjänstegrupp.

Om en kontraktsanställd under provanställningsperioden på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att utföra sina arbetsuppgifter under en månad eller längre får tillsättningsmyndigheten förlänga provanställningsperioden med motsvarande tid.

Provanställningsperiodens totala längd får under inga omständigheter överstiga 15 månader.

2.   Om den kontraktsanställde utför sitt arbete på ett uppenbart otillfredsställande sätt kan detta göras till föremål för en rapport när som helst före provanställningsperiodens utgång.

Denna rapport ska meddelas den berörda personen som ska ha rätt att inom åtta arbetsdagar skriftligt lämna sina synpunkter. Den kontraktsanställdes närmaste överordnade ska omedelbart översända rapporten och kommentarerna till tillsättningsmyndigheten. På grundval av rapporten får tillsättningsmyndigheten besluta att säga upp den kontraktsanställde före provanställningsperiodens utgång, med en månads uppsägningstid, eller, i undantagsfall, förlänga provanställningsperioden med högst sex månader och eventuellt förflytta den kontraktsanställde till en annan avdelning för återstoden av provanställningsperioden.

3.   Senast en månad före provanställningsperiodens utgång ska den kontraktsanställdes förmåga att fullgöra sina uppgifter samt hans prestationsförmåga och uppförande i tjänsten göras till föremål för en rapport. Rapporten ska föreläggas den kontraktsanställde, som ska ha rätt att inom åtta arbetsdagar skriftligt lämna sina synpunkter.

Om rapporten rekommenderar uppsägning eller, i undantagsfall, en förlängning av provanställningsperioden, ska den kontraktsanställdes närmaste överordnade omedelbart överlämna rapporten och kommentarerna till tillsättningsmyndigheten.

En kontraktsanställd som inte visat prov på tillfredsställande yrkesmässiga prestationer eller uppträdande ska sägas upp.

Det slutliga beslutet ska fattas på grundval av den rapport som avses i denna punkt och de underlag som tillsättningsmyndigheten har tillgång till gällande den kontraktsanställdes uppträdande med avseende på kapitel 2.

4.   En provanställd kontraktsanställd som sägs upp ska ha rätt till ersättning motsvarande en tredjedel av grundlönen för varje hel månad som han tjänstgjort under provanställningsperioden.

Artikel 108

Anställningsavtal för kontraktsanställda får ingås för en tidsbestämd anställningsperiod på minst tre månader och högst fyra år. Kontrakt får förnyas högst en gång för en tidsbestämd period på högst fem år. Anställningsperioden enligt det ursprungliga kontraktet och den första förnyelsen ska sammanlagt vara minst sex månader för tjänstegrupp I och minst nio månader för övriga tjänstegrupper.

Artikel 109

1.   Kontraktsanställda ska endast anställas

a)	i lönegraderna 13, 14 eller 16 för tjänstegrupp IV,

b)	i lönegraderna 8, 9 eller 10 för tjänstegrupp III,

c)	i lönegraderna 4 eller 5 för tjänstegrupp II,

d)	i lönegrad 1 för tjänstegrupp I.

De kontraktsanställda ska lönegradsplaceras i de olika tjänstegrupperna med hänsyn till sina kvalifikationer och sin yrkeserfarenhet. För att uppfylla byråns särskilda behov kan även de rådande förhållandena på arbetsmarknaden i Europeiska unionen beaktas. Den kontraktsanställde ska placeras i den första löneklassen i sin lönegrad.

2.   Om en kontraktsanställd flyttas till en ny tjänst inom en tjänstegrupp får han inte placeras i en lägre lönegrad eller löneklass än i sin tidigare tjänst.

Om en sådan kontraktsanställd flyttas till en högre tjänstegrupp ska han placeras i en lönegrad och löneklass som ger honom en lön som minst motsvarar den som han hade rätt till enligt sitt tidigare kontrakt.

Artikel 110

1.   Artikel 41 första stycket ska på motsvarande sätt tillämpas på kontraktsanställda som anställs för minst ett år.

2.   En kontraktsanställd som varit placerad i samma löneklass i sin lönegrad i två år ska automatiskt flyttas upp till nästa löneklass i den lönegraden.

3.   Beslut om placering av kontraktsanställda i en högre lönegrad i samma tjänstegrupp ska fattas av byrån. Uppflyttningen ska ske genom att den kontraktsanställde placeras i den första löneklassen i den närmast högre lönegraden. Uppflyttningen ska ske endast genom urval bland de kontraktsanställda som anställts för minst tre år och som varit placerade i sin lönegrad i minst två år, efter en jämförelse mellan meriter och rapporter för de kontraktsanställda som kan komma i fråga. Vid jämförelsen av kvalifikationerna ska tillsättningsmyndigheten särskilt beakta de kontraktsanställdas rapporter, eventuella språkkunskaper som används i arbetet, utöver de fördjupade kunskaper i ett språk som de kontraktsanställda redan har visat i enlighet med artikel 105.3 e, och i förekommande fall det ansvar de har.

4.   En kontraktsanställd får placeras i en högre tjänstegrupp endast genom att delta i ett allmänt uttagningsförfarande.

KAPITEL 4

Arbetsvillkor

Artikel 111

Artiklarna 42–58 ska tillämpas på motsvarande sätt.

Kontraktsanställda i tjänstegrupp IV som arbetar övertid ska inte ha rätt till kompensationsledighet eller ersättning.

Kontraktsanställda i tjänstegrupperna I, II och III som arbetar övertid ska i enlighet med bilaga III ha rätt till kompensationsledighet eller, om de krav som tjänsten ställer inte medger kompensationsledighet under de två månaderna efter den under vilken övertidsarbetet skedde, till ersättning.

KAPITEL 5

Löner och ersättning för utlägg

Artikel 112

Artiklarna 59–67 ska tillämpas på motsvarande sätt om inte annat följer av ändringarna i artiklarna 113 och 114.

Artikel 113

Skalan för grundlönerna ska fastställas enligt samma skala som i artikel 93 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen.

Artikel 114

Trots vad som sägs i artikel 64.3 ska bosättningsbidraget enligt artikel 64.1 och flyttningsbidraget enligt artikel 64.2 inte vara lägre än

—	845,37 EUR för en kontraktsanställd som har rätt till hushållstillägg, och

—	501,20 EUR för en kontraktsanställd som inte har rätt till hushållstillägg.

KAPITEL 6

Avsnitt A

Socialförsäkring

Artikel 115

Artiklarna 68–70 ska tillämpas på motsvarande sätt. Artikel 68.4 och 68.5 ska dock inte tillämpas på kontraktsanställda som har varit anställda av byrån fram till 63 års ålder, om de inte har varit anställda under mer än tre år i den personalkategorin.

Artikel 116

1.   En tidigare kontraktsanställd som är utan anställning efter att ha lämnat sin tjänst vid byrån och som

a)	inte uppbär invaliditetsersättning från byrån,

b)	inte har lämnat tjänsten till följd av egen uppsägning eller på grund av uppsägning av anställningsavtalet av disciplinära skäl,

c)	har fullgjort tjänstgöring under minst sex månader, samt

d)	är bosatt i en av medlemsstaterna,

ska vara berättigad till en månatlig arbetslöshetsersättning på nedanstående villkor.

Om han har rätt till arbetslöshetsersättning enligt ett nationellt system ska han uppge detta till byrån. I så fall ska denna ersättning dras av från den ersättning som betalas ut enligt punkt 3.

2.   För att vara berättigad till arbetslöshetsersättning ska den tidigare kontraktsanställde

a)	på egen begäran vara registrerad som arbetssökande vid arbetsförmedlingen i den medlemsstat där han är bosatt,

b)	uppfylla de förpliktelser som föreskrivs i den medlemsstatens lagstiftning för personer som uppbär arbetslöshetsersättning enligt denna,

c)	varje månad till byrån skicka in ett intyg som utfärdats av den behöriga nationella myndigheten och som anger huruvida han uppfyllt de förpliktelser och villkor som avses i a och b.

Vid sjukdom, olycksfall, moderskap, invaliditet eller förhållanden som bedöms som likvärdiga eller i fall då den behöriga nationella myndigheten har beviljat dispens från dessa förpliktelser kan ersättningen beviljas eller fortsätta att betalas ut av byrån, även då de nationella förpliktelser som avses i b inte är uppfyllda.

Styrelsen ska fastställa de bestämmelser som den anser nödvändiga för tillämpningen av denna artikel.

3.   Arbetslöshetsersättningen ska beräknas på den grundlön som den tidigare kontraktsanställde hade då han lämnade tjänsten. Ersättningen ska fastställas till

a)	60 % av grundlönen för de första tolv månaderna,

b)	45 % av grundlönen från och med den 13:e till och med den 24:e månaden,

c)	30 % av grundlönen från och med den 25:e till och med den 36:e månaden.

Efter en inledande sexmånadersperiod, då den nedre gräns som anges nedan ska tillämpas, men inte den övre gränsen, får de belopp som räknats fram inte understiga 1 010,92 EUR och inte heller överstiga 2 021,83 EUR. Dessa gränser ska justeras, på samma sätt som löneskalorna i artikel 66 i EU:s tjänsteföreskrifter, enligt samma bestämmelser som i artikel 65 i de tjänsteföreskrifterna.

4.   Den period under vilken arbetslöshetsersättningen ska betalas ut till den tidigare kontraktsanställde får inte överstiga 36 månader och får inte i något fall överstiga en tredjedel av den tid som anställningen faktiskt varade. Om den tidigare kontraktsanställde under denna tid upphör att uppfylla de villkor som anges i punkterna 1 och 2 ska dock utbetalningen av arbetslöshetsersättningen upphöra. Utbetalningen ska återupptas om den tidigare kontraktsanställde före utgången av denna period åter uppfyller villkoren och inte har rätt till nationell arbetslöshetsersättning.

5.   En tidigare kontraktsanställd som är berättigad till arbetslöshetsersättning ska ha rätt till familjetillägg enligt samma bestämmelser som i artikel 67 i EU:s tjänsteföreskrifter. Hushållstillägget ska beräknas på grundval av arbetslöshetsersättningen enligt villkoren i artikel 1 i bilaga IV.

Den berörda personen ska vara förpliktad att uppge alla ersättningar av liknande art som utbetalas till honom eller hans make från andra källor; dessa ersättningar ska dras av från den ersättning som ska betalas ut enligt denna artikel.

En tidigare kontraktsanställd som är berättigad till arbetslöshetsersättning ska i enlighet med villkoren i artikel 68, som ska tillämpas på motsvarande sätt, ha rätt till sjukförsäkring utan att behöva erlägga avgift.

6.   Arbetslöshetsersättning och familjetillägg ska betalas ut i euro från den särskilda arbetslöshetskassan. Ingen korrigeringskoefficient ska tillämpas.

7.   Kontraktsanställda ska bidra med en tredjedel av kostnaderna för finansieringen av systemet för arbetslöshetsförsäkring. Avgiften ska fastställas till 0,81 % av den berörda personens grundlön, efter ett schablonavdrag på 919,02 EUR, varvid ingen av de korrigeringskoefficienter som avses i artikel 64 i EU:s tjänsteföreskrifter ska beaktas. Avgiften ska varje månad dras av från den berörda personens lön och tillsammans med de återstående två tredjedelar som betalas av byrån betalas in till den särskilda arbetslöshetskassa som har inrättats enligt artikel 28a i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen. Efter sex år ska rådet se över och vid behov justera avgiftens storlek på grundval av riskerna för arbetslöshet hos de kontraktsanställda vid byrån.

8.   Den arbetslöshetsersättning som betalas ut till tidigare kontraktsanställda som är utan anställning ska omfattas av samma bestämmelser som i förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 260/68.

9.   De behöriga nationella myndigheterna på sysselsättnings- och arbetslöshetsområdet ska inom ramen för sin nationella lagstiftning samarbeta med byrån på ett effektivt sätt för att säkerställa att denna artikel tillämpas korrekt.

10.   De tillämpningsföreskrifter som antas på grundval av artikel 71.10 ska gälla för den här artikeln, om inte annat följer av bestämmelserna i punkt 2 tredje stycket i den här artikeln.

Artikel 117

Artiklarna 72 och 73 ska tillämpas på motsvarande sätt.

Artikel 118

Gåvor, lån eller förskott får lämnas till kontraktsanställda under deras anställningstid eller efter denna, om den kontraktsanställde på grund av en allvarlig och långvarig sjukdom eller ett funktionshinder som han ådragit sig eller på grund av ett olycksfall som han råkat ut för under sin tjänstgöring är oförmögen att arbeta, och om han kan visa att sjukdomen eller olycksfallet inte omfattas av något annat socialförsäkringssystem.

Avsnitt B

Invaliditets- och livförsäkring

Artikel 119

Kontraktsanställda ska under sin anställning omfattas av invaliditets- och livförsäkring i enlighet med nedanstående bestämmelser.

De utbetalningar och förmåner som avses i detta avsnitt ska hållas inne om lönen till en kontraktsanställd hålls inne enligt dessa tjänsteföreskrifter.

Artikel 120

Om det vid den läkarundersökning som den blivande kontraktsanställde genomgår före anställningen visar sig att han lider av sjukdom eller handikapp, kan tillsättningsmyndigheten besluta att, när det gäller följderna av sjukdomen eller handikappet, bevilja honom garanterade förmåner vid invaliditet eller dödsfall först efter en period på fem år från den dag då han anställdes vid byrån.

Den kontraktsanställde kan överklaga detta beslut till den invaliditetskommitté som avses i artikel 76.

Artikel 121

1.   En kontraktsanställd som drabbas av total invaliditet som medför att han måste lämna sin tjänst vid byrån ska, under den tid invaliditeten varar, vara berättigad till en invaliditetsersättning, som ska fastställas enligt följande.

Om en kontraktsanställd som uppbär invaliditetsersättning uppnår pensionsberättigande ålder ska de allmänna reglerna för avgångsvederlag tillämpas. Avgångsvederlagets storlek ska fastställas på grundval av lönen för den lönegrad och löneklass som den kontraktsanställde hade när han blev invalidiserad.

2.   Invaliditetsersättningen ska vara 70 % av den kontraktsanställdes slutliga grundlön. Ersättningen får emellertid inte understiga grundmånadslönen för en kontraktsanställd i tjänstegrupp I, lönegrad 1, löneklass 1. På invaliditetsersättningen ska en avgift till pensionssystemet betalas, som grundas på den ersättningen.

3.   Om invaliditeten beror på ett olycksfall som inträffat under eller i samband med tjänsteutövningen, på arbetssjukdom, på en uppoffrande handling i allmänhetens intresse eller på att den kontraktsanställde utsatt sig för livsfara för att rädda människoliv får invaliditetsersättningen inte understiga 120 % av grundmånadslönen för en kontraktsanställd i tjänstegrupp I, lönegrad 1, löneklass 1. I så fall ska avgifterna till pensionssystemet betalas av den tidigare arbetsgivaren.

4.   Om den kontraktsanställde uppsåtligen orsakat invaliditeten kan tillsättningsmyndigheten besluta att han endast ska få det avgångsvederlag som avses i artikel 129.

5.   Personer som är berättigade till invaliditetsersättning ska även ha rätt till de familjetillägg som fastställs enligt artikel 60.3; i enlighet med bilaga IV ska hushållstillägget beräknas på ersättningen.

Artikel 122

1.   Invaliditeten ska fastställas av den invaliditetskommitté som avses i artikel 76.

2.   Rätten till invaliditetsersättning börjar gälla dagen efter den dag då kontraktsanställningen upphör enligt artiklarna 96 och 97, som ska tillämpas på motsvarande sätt.

3.   Byrån får kräva att den som uppbär invaliditetsersättning undersöks med jämna mellanrum för att fastställa att denne fortfarande uppfyller villkoren för att vara berättigad till ersättningen. Om invaliditetskommittén finner att dessa villkor inte längre är uppfyllda ska den kontraktsanställde återuppta sitt arbete vid byrån, om inte kontraktet har löpt ut.

Om det visar sig omöjligt att sysselsätta den berörda personen i byråns tjänst kan emellertid hans anställningsavtal sägas upp och ett belopp utbetalas som motsvarar den lön han skulle ha fått under uppsägningstiden samt, i förekommande fall, som motsvarar den ersättning för att anställningsavtalet sägs upp som avses i artikel 96. Artikel 129 ska också tillämpas.

Artikel 123

1.   De efterlevande för vilka en avliden kontraktsanställd varit underhållsskyldig och som fastställts enligt samma bestämmelser som i kapitel 3 i bilaga V ska vara berättigade till efterlevandepension enligt artiklarna 124–127.

2.   Avlider en tidigare kontraktsanställd som uppbär invaliditetsersättning ska de personer för vilka den avlidne varit underhållsskyldig enligt kapitel 3 i bilaga V vara berättigade till efterlevandepension i enlighet med den bilagan.

3.   Har en kontraktsanställd eller en tidigare kontraktsanställd som uppbär invaliditetsersättning varit försvunnen i mer än ett år, ska tillfälliga pensioner fastställas för hans make och de personer för vilka han har underhållsskyldighet enligt samma bestämmelser som i kapitlen 5 och 6 i bilaga VIII till EU:s tjänsteföreskrifter.

Artikel 124

Rätten till pension börjar gälla från och med den första dagen i månaden efter den månad då dödsfallet inträffar eller i förekommande fall från och med den första dagen i månaden efter den period då den avlidnes efterlevande make, barn eller de personer för vilka han har underhållsskyldighet varit berättigade till hans löneförmåner enligt artikel 60.8.

Artikel 125

Den efterlevande maken efter en kontraktsanställd ska vara berättigad till efterlevandepension i enlighet med kapitel 3 i bilaga V. Pensionen får inte vara lägre än 35 % av den kontraktsanställdes sista grundmånadslön och inte heller lägre än grundmånadslönen för en kontraktsanställd i tjänstegrupp I, lönegrad 1, löneklass 1.

Den som är berättigad till efterlevandepension ska i enlighet med de villkor som fastställs i bilaga IV ha rätt till de familjetillägg som avses i artikel 60.3. Barntillägget ska dock vara dubbelt så stort som det tillägg som anges i artikel 60.3 b.

Artikel 126

1.   Om en kontraktsanställd eller en tidigare kontraktsanställd som uppbär invaliditetsersättning avlider utan att efterlämna make som har rätt till efterlevandepension, ska de barn för vilka han anses ha underhållsskyldighet ha rätt till barnpension enligt artikel 82, som ska tillämpas på motsvarande sätt.

2.   Samma rätt ska tillkomma barn som uppfyller dessa villkor, om en make som uppbär efterlevandepension avlider eller ingår nytt äktenskap.

3.   Om en kontraktsanställd eller en tidigare kontraktsanställd som uppbär invaliditetsersättning avlider utan att villkoren i punkt 1 i denna artikel är uppfyllda, ska bestämmelserna i artikel 82 tredje stycket tillämpas på motsvarande sätt.

4.   Barnpensionen för personer som anses som underhållsberättigade barn enligt artikel 2.4 i bilaga IV får inte överstiga två gånger barntillägget. Pensionsrätten ska emellertid upphöra om en tredje part är underhållsskyldig enligt tillämplig nationell lagstiftning.

5.   Ingen barnpension ska betalas ut om en biologisk förälder som har ersatts av en adoptivförälder avlider.

6.   Barn som har mist förälder ska ha rätt till utbildningstillägg enligt artikel 3 i bilaga IV.

Artikel 127

Vid skilsmässa eller om det finns mer än en kategori efterlevande som har rätt till efterlevandepension ska pensionen fördelas på det sätt som anges i kapitel 3 i bilaga V.

Artikel 128

Artiklarna 84 och 85 ska tillämpas på motsvarande sätt.

Avsnitt C

Avgångsvederlag

Artikel 129

En kontraktsanställd ska då han lämnar tjänsten ha rätt till utbetalning av avgångsvederlag eller överföring av den försäkringstekniska motsvarigheten till sina pensionsrättigheter i enlighet med artikel 1 i bilaga V.

Artikel 130

1.   Om en kontraktsanställd har utnyttjat den möjlighet som anges i artikel 132 ska hans avgångsvederlag minskas i förhållande till perioden för inbetalningarna.

2.   Punkt 1 i denna artikel ska inte tillämpas på en kontraktsanställd som, inom tre månader efter det att dessa tjänsteföreskrifter började gälla för honom, begärt att få återbetala dessa belopp uppräknade med en årlig ränta på 3,5 %, vilken kan komma att ses över i enlighet med förfarandet i artikel 88.

Avsnitt D

Finansiering av systemet för invaliditets- och livförsäkring och pensionssystemet

Artikel 131

Artiklarna 89 och 90 ska tillämpas på motsvarande sätt.

Artikel 132

En kontraktsanställd kan i enlighet med villkor som ska fastställas av byrån begära att byrån låter göra de inbetalningar som krävs för att han ska erhålla eller bibehålla pensionsrättigheter, arbetslöshetsförsäkring, invaliditetsförsäkring, livförsäkring och sjukförsäkring i det land där han senast omfattades av sådana system. Byrån kan också besluta att låta göra de inbetalningar som krävs för att en kontraktsanställd ska erhålla eller bibehålla pensionsrättigheter i sitt ursprungsland, även om den kontraktsanställde inte har begärt detta. I detta fall ska byrån vederbörligen motivera sitt beslut. Under den period som dessa avgifter betalas ska den kontraktsanställde inte omfattas av byråns sjukförsäkringssystem. Under denna period ska den kontraktsanställde inte heller omfattas av byråns livförsäkrings- eller invaliditetsersättningssystem eller förvärva rättigheter i byråns arbetslöshetsförsäkrings- eller pensionssystem.

Den faktiska perioden för sådana inbetalningar för en kontraktsanställd får inte överskrida sex månader.

Byrån får dock besluta att förlänga perioden till ett år. Betalningarna ska belasta byråns budget. Betalningar för att erhålla eller bibehålla pensionsrättigheter får inte överskrida två gånger den procentsats som avses i artikel 90.

Avsnitt E

Fastställelse av kontraktsanställdas rättigheter

Artikel 133

Systemet för invaliditetsersättning eller efterlevandepension anges i artiklarna 19–23 i bilaga V.

Avsnitt F

Utbetalning av förmåner

Artikel 134

1.   Artiklarna 84 och 85 ska tillämpas på motsvarande sätt, liksom artikel 29 i bilaga V.

2.   Det belopp som en kontraktsanställd enligt detta försäkringssystem är skyldig byrån vid den tidpunkt då rätten till förmånerna inträder ska dras av från det förmånsbelopp som ska betalas ut till den anställde eller till hans rättsinnehavare. Avdraget kan fördelas på flera månader.

Avsnitt G

Byråns övertagande av rättigheter

Artikel 135

Bestämmelserna i artikel 94 ska tillämpas på motsvarande sätt till förmån för byrån.

KAPITEL 7

Återbetalning av felaktigt utbetalda belopp

Artikel 136

Bestämmelserna i artikel 95 ska tillämpas på motsvarande sätt.

KAPITEL 8

Anställningens upphörande

Artikel 137

Artiklarna 96–100 ska på motsvarande sätt tillämpas på kontraktsanställda.

I samband med ett disciplinförfarande mot en kontraktsanställd ska den disciplinnämnd som avses i artikel 143 sammanträda med två extra ledamöter från samma tjänstegrupp och lönegrad som den berörda kontraktsanställde. Dessa två extra ledamöter ska utses genom ett särskilt förfarande som tillsättningsmyndigheten och personalkommittén enas om.

AVDELNING IV

PERSONALREPRESENTATION

Artikel 138

1.   En personalkommitté ska inrättas enligt närmare villkor som styrelsen ska fastställa.

2.   Personalkommittén ska företräda de anställdas intressen i förhållande till byrån och upprätthålla ständig kontakt mellan byrån och de anställda. Den ska bidra till att arbetet flyter smidigt genom att utgöra en kanal för de anställdas synpunkter.

Den ska underrätta byråns behöriga organ om eventuella problem av allmän karaktär när det gäller tolkningen och tillämpningen av dessa tjänsteföreskrifter. Den kan höras om alla problem av detta slag.

Personalkommittén ska till byråns behöriga organ överlämna förslag avseende organisationen och genomförandet av arbetet samt förslag till förbättring av de anställdas arbetsvillkor eller allmänna levnadsvillkor.

Personalkommittén ska medverka i förvaltningen och övervakningen av organ för social trygghet som byrån inrättar i de anställdas intresse. Den får, med byråns samtycke, inrätta sådana organ för social trygghet.

AVDELNING V

DISCIPLINFÖRFARANDE

Avsnitt A

Allmänna bestämmelser

Artikel 139

1.   En anställd eller tidigare anställd som uppsåtligt eller på grund av vårdslöshet underlåter att uppfylla sina skyldigheter enligt dessa tjänsteföreskrifter kan bli föremål för en disciplinåtgärd.

2.   Om tillsättningsmyndigheten får kännedom om förhållanden som tyder på underlåtenhet att uppfylla en skyldighet på det sätt som avses i punkt 1 får den inleda administrativa utredningar för att ta reda på om någon sådan underlåtenhet har förekommit.

Artikel 140

1.   Om en intern utredning visar att en anställd eller en tidigare anställd kan vara inblandad i det ärende utredningen rör, ska denne snarast informeras, om det kan ske utan skada för utredningen. Slutsatserna från en sådan utredning får inte innehålla den anställdes namn om denne inte har beretts tillfälle att yttra sig om den del av utredningen som berör honom. I slutsatserna ska det hänvisas till dessa yttranden.

2.   Om absolut sekretess krävs av utredningsskäl under en utredning som förutsätter utredningsåtgärder som hör under en nationell domstols behörighet kan byrån, efter samråd med tillsättningsmyndigheten, låta den anställde yttra sig vid ett senare tillfälle. Ett disciplinförfarande mot den anställde får i så fall inte inledas förrän denne har fått tillfälle att yttra sig.

3.   Om anklagelserna mot en anställd, efter en intern utredning, inte kan styrkas ska tillsättningsmyndigheten besluta att utredningen ska avslutas utan åtgärd, och skriftligen underrätta den anställde om detta. Den anställde får begära att beslutet läggs till personalakten.

4.   Tillsättningsmyndigheten ska underrätta den berörda personen när utredningen avslutas, tillhandahålla honom slutsatserna från utredningsrapporten och på begäran, under förutsättning att det inte inverkar på skyddet för tredje parts legitima intressen, alla handlingar som är direkt förknippade med anklagelserna mot honom.

Artikel 141

På grundval av utredningsrapporten kan tillsättningsmyndigheten, efter att ha underrättat den berörda anställde om all bevisning i akten och efter att ha hört honom, fatta något av följande beslut:

a)	Att anklagelserna mot den anställde inte kan styrkas; den anställde ska i så fall underrättas skriftligen.

b)	Att den anställde har eller tycks ha underlåtit att uppfylla någon av sina skyldigheter, men att disciplinåtgärder trots detta inte ska vidtas, och i lämpliga fall utfärda en varning.

c)	Att, om den anställde har underlåtit att uppfylla någon av sina skyldigheter i enlighet med artikel 139, i) inleda ett disciplinförfarande i enlighet med avsnitt D i denna avdelning, eller ii) hänskjuta ärendet till disciplinnämnden.

Artikel 142

En anställd som av objektiva skäl inte kan höras i enlighet med bestämmelserna i denna avdelning kan uppmanas att lämna synpunkter skriftligen eller kan låta sig företrädas av en person efter eget val.

Avsnitt B

Disciplinnämnden

Artikel 143

1.   En disciplinnämnd ska inrättas vid byrån. Disciplinnämnden ska ha minst en ledamot som utses bland personalen vid Europeiska unionens råd; denna ledamot får vara ordförande.

2.   Disciplinnämnden ska bestå av en ordförande och fyra ordinarie ledamöter, som kan ersättas av suppleanter, varav minst en ledamot från samma tjänstegrupp som den anställde som är föremål för disciplinförfarandet.

Artikel 144

1.   Tillsättningsmyndigheten och den personalkommitté som avses i artikel 138 ska var och en vid samma tillfälle utse två ledamöter och två suppleanter.

2.   Ordföranden och dennes suppleant ska utses av tillsättningsmyndigheten.

3.   Ordföranden, ledamöterna och suppleanterna ska utses för en mandattid på tre år.

Byrån får emellertid föreskriva en kortare mandattid för ledamöter och suppleanter, dock minst ett år.

4.   Den berörda anställde får inom fem dagar från det att disciplinnämnden inrättats göra invändningar mot en av dess ledamöter. Även byrån ska ha rätt att invända mot en av disciplinnämndens ledamöter.

Inom samma tidsfrist får disciplinnämndens ledamöter begära att bli befriade från uppdraget om de har berättigade skäl; ledamöter för vilka uppdraget innebär en intressekonflikt ska avsäga sig uppdraget.

Artikel 145

Disciplinnämnden ska biträdas av en sekreterare som utses av tillsättningsmyndigheten.

Artikel 146

1.   Ordföranden och disciplinnämndens ledamöter ska vara helt oavhängiga när de utför sitt uppdrag.

2.   Disciplinnämndens överläggningar och arbete ska vara hemliga.

Avsnitt C

Disciplinåtgärder

Artikel 147

1.   Tillsättningsmyndigheten får tillämpa någon av följande disciplinåtgärder:

a)	Skriftlig varning.

b)	Reprimand.

c)	Uppskjuten uppflyttning till en högre löneklass med mellan 1 och 23 månader.

d)	Nedflyttning i löneklass.

e)	Tillfällig nedflyttning till en lägre lönegrad med mellan 15 dagar och ett år.

f)	Placering i en lägre lönegrad i samma tjänstegrupp.

g)	Placering i en lägre tjänstegrupp, med bibehållen eller lägre lönegrad.

h)

Avsättning från tjänsten och, i förekommande fall, en tidsbegränsad sänkning av invaliditetsersättningen, varvid konsekvenserna av denna åtgärd inte får drabba dem som är underhållsberättigade i förhållande till den anställde. Den avsatte anställdes inkomst får dock efter sänkningen inte understiga existensminimum motsvarande en tillfälligt anställds grundlön i första löneklassen i lönegrad 1, plus eventuella familjetillägg.

2.   Om den anställde uppbär invaliditetsersättning får tillsättningsmyndigheten besluta om en tidsbegränsad sänkning av invaliditetsersättningen, varvid konsekvenserna av denna åtgärd inte får drabba dem som är underhållsberättigade i förhållande till den anställde. Den anställdes inkomst får dock inte understiga existensminimum motsvarande en tillfälligt anställds grundlön i första löneklassen i lönegrad 1, plus eventuella familjetillägg.

3.   En och samma överträdelse ska inte leda till mer än en disciplinåtgärd.

Artikel 148

Disciplinåtgärden ska stå i proportion till det begångna felet. Vid bedömningen av felets allvarlighet och fastställandet av disciplinåtgärd ska särskilt följande beaktas:

a)	Felets art och de omständigheter under vilka det begicks.

b)	Vilken skada byråns oberoende, anseende eller intressen har lidit på grund av felet.

c)	I vilken mån felet begicks uppsåtligen eller av vårdslöshet.

d)	Skälen till att den anställde begick felet.

e)	Den anställdes lönegrad och antalet tjänsteår.

f)	Det ansvar den anställde utövar.

g)	Den anställdes arbetsuppgifter och ansvarsområden.

h)	Om felet består i upprepade handlingar eller beteenden.

i)	Den anställdes uppträdande under hela karriären.

Avsnitt D

Disciplinförfaranden utan hänvändelse till disciplinnämnden

Artikel 149

Tillsättningsmyndigheten får utfärda en skriftlig varning eller reprimand utan att höra disciplinnämnden. Den berörda anställde ska höras på förhand av tillsättningsmyndigheten.

Avsnitt E

Disciplinförfaranden inför disciplinnämnden

Artikel 150

1.   Tillsättningsmyndigheten ska hänskjuta ärendet till disciplinnämnden genom en rapport som klart redovisar de förhållanden som anklagelserna avser och i förekommande fall omständigheterna kring dessa, inklusive eventuella försvårande eller förmildrande omständigheter.

2.   Rapporten ska överlämnas till den berörda anställde och till disciplinnämndens ordförande, som ska meddela den till disciplinnämndens ledamöter.

Artikel 151

1.   Så snart den berörda anställde har fått rapporten ska han ha rätt att ta del av hela sin personalakt och ta kopior av alla handlingar som berör förfarandet, inklusive sådana som kan bevisa hans oskuld.

2.   Den berörda anställde ska ha minst 15 dagar på sig att förbereda sitt försvar från den dag då han får den rapport som inleder disciplinförfarandet.

3.   Den berörda anställde får biträdas av en person efter eget val.

Artikel 152

1.   Om den berörda anställde i närvaro av disciplinnämndens ordförande erkänner att han har begått ett fel och utan förbehåll accepterar den rapport som avses i artikel 149 får tillsättningsmyndigheten i enlighet med principen om att disciplinåtgärden ska stå i proportion till det begångna felet dra tillbaka ärendet från disciplinnämnden. När ett ärende dras tillbaka från disciplinnämnden ska ordföranden yttra sig om den planerade disciplinåtgärden.

2.   Enligt detta förfarande får tillsättningsmyndigheten, med avvikelse från artikel 149, vidta någon av de disciplinåtgärder som anges i artikel 147.1 a–d.

3.   Den berörda anställde ska innan han erkänner sitt fel underrättas om de möjliga följderna av ett erkännande.

Artikel 153

Före disciplinnämndens första möte ska ordföranden ge en av ledamöterna i uppdrag att utarbeta en allmän rapport i ärendet; ordföranden ska underrätta disciplinnämndens övriga ledamöter om detta.

Artikel 154

1.   Den berörda anställde ska höras av disciplinnämnden; vid förhöret får han framföra sina synpunkter skriftligt eller muntligt, personligen eller genom en företrädare. Han får kalla in vittnen.

2.   Byrån ska i disciplinnämnden representeras av en anställd som har utsetts av tillsättningsmyndigheten för detta ändamål och som har samma rättigheter som den berörda anställde.

Artikel 155

1.   Om disciplinnämnden anser att de förhållanden som anklagelserna avser eller övriga omständigheter kring dessa inte i tillräcklig grad har klargjorts ska den inleda en utredning där vardera parten kan lägga fram sin ståndpunkt och svara på motpartens ståndpunkt.

2.   Ordföranden eller en ledamot av disciplinnämnden ska leda utredningen på disciplinnämndens vägnar. I samband med utredningen får disciplinnämnden begära in alla handlingar som rör ärendet. Byrån ska efterkomma varje sådan begäran inom den tidsfrist som eventuellt fastställs av disciplinnämnden. Om en sådan begäran riktar sig till den anställde ska det noteras om den anställde inte efterkommer den.

Artikel 156

På grundval av de inlämnade handlingarna samt med hänsyn till eventuella muntliga eller skriftliga uttalanden och till resultatet av den utredning som kan ha företagits ska disciplinnämnden efter ett majoritetsbeslut avge ett motiverat yttrande om huruvida anklagelserna är styrkta och vilken disciplinåtgärd som i så fall bör vidtas. Yttrandet ska undertecknas av disciplinnämndens samtliga ledamöter. Varje ledamot får foga en reservation till yttrandet. Disciplinnämnden ska överlämna yttrandet till tillsättningsmyndigheten och till den berörda anställde inom två månader från mottagandet av tillsättningsmyndighetens rapport, under förutsättning att denna tidsfrist är förenlig med ärendets komplexitet. Om en utredning har gjorts på disciplinnämndens initiativ ska tidsfristen vara fyra månader, under förutsättning att denna tidsfrist är förenlig med ärendets komplexitet.

Artikel 157

1.   Disciplinnämndens ordförande får inte rösta i andra frågor än ordningsfrågor eller vid lika röstetal.

2.   Disciplinnämndens ordförande ska säkerställa att disciplinnämndens beslut verkställs och ska förse ledamöterna med alla uppgifter och handlingar som är av betydelse i ärendet.

Artikel 158

Sekreteraren ska föra protokoll vid disciplinnämndens sammanträden. Vittnen ska underteckna de protokoll som innehåller deras vittnesmål.

Artikel 159

1.   Den berörda anställdes utgifter för disciplinförfarandet, särskilt arvoden till en person som han har valt för att bistå honom eller för sitt försvar, ska bäras av den berörda anställde om disciplinförfarandet leder till någon av de disciplinåtgärder som anges i artikel 147.

2.   Tillsättningsmyndigheten kan emellertid i undantagsfall besluta annorlunda, om kostnaden skulle bli orimligt hög för den berörda anställde.

Artikel 160

1.   Efter att ha hört den anställde ska tillsättningsmyndigheten fatta sitt beslut i enlighet med artiklarna 147 och 148 i dessa tjänsteföreskrifter inom två månader från den dag då den fick disciplinnämndens yttrande. Beslutet ska vara motiverat.

2.   Om tillsättningsmyndigheten beslutar att lägga ner ärendet utan disciplinåtgärd ska den utan dröjsmål underrätta den berörda anställde skriftligen. Den berörda anställde får begära att detta beslut läggs till hans personalakt.

Avsnitt F

Avstängning

Artikel 161

1.   Om tillsättningsmyndigheten anklagar en anställd för ett allvarligt fel, vare sig det gäller underlåtenhet att fullgöra sina skyldigheter i tjänsten eller lagöverträdelse, får den omedelbart avstänga honom från tjänsten under en viss tid eller tills vidare.

2.   Tillsättningsmyndigheten ska, utom i undantagsfall, höra den berörda anställde innan beslutet fattas.

Artikel 162

1.   Av beslutet om avstängning ska det framgå om den anställde bibehåller rätten till full lön under avstängningsperioden eller hur stor del av den som ska hållas inne. Det belopp som utbetalas till den anställde får under inga omständigheter understiga existensminimum motsvarande en tillfälligt anställds grundlön i lönegrad 1 första löneklassen, plus eventuella familjetillägg.

2.   Ett slutligt beslut ska fattas inom sex månader från den dag då beslutet om den anställdes avstängning fick verkan. Om inget sådant beslut har fattats inom sex månader ska den anställde få ut sin fulla lön på nytt, om inte annat följer av punkt 3.

3.   Den anställdes lön får hållas inne under en längre tid än de sex månader som anges i punkt 2 om den anställdes handlingar leder till åtal och den anställde med anledning därav är frihetsberövad. I så fall ska den anställde inte få full lön förrän den behöriga domstolen beslutar att han ska friges.

4.   Belopp som hålls inne enligt punkt 1 i denna artikel ska utbetalas till den anställde om det slutliga beslutet innebär en disciplinåtgärd som inte är strängare än skriftlig varning, reprimand eller uppskjuten uppflyttning till en högre löneklass, eller om ingen åtgärd vidtas; i det senare fallet ska utbetalningen räknas upp med en årlig ränta, enligt artikel 88.

Avsnitt G

Samtidigt straffrättsligt förfarande

Artikel 163

Om den anställdes handlingar leder till åtal ska ett slutligt beslut fattas först sedan avgörandet i den domstol som prövar fallet har vunnit laga kraft.

Avsnitt H

Slutbestämmelser

Artikel 164

En anställd mot vilken någon annan disciplinåtgärd har vidtagits än avsättning från tjänsten får, efter tre år när det gäller en skriftlig varning eller en reprimand och efter sex år när det gäller andra disciplinåtgärder, begära att alla hänvisningar till åtgärden avlägsnas från hans personalakt. Tillsättningsmyndigheten ska besluta om beviljande av den anställdes begäran.

Artikel 165

Disciplinförfarandet kan tas upp på nytt på tillsättningsmyndighetens initiativ eller efter ansökan från den berörda anställde om det framkommer nya omständigheter som stöds av relevant bevisning.

Artikel 166

Om ärendet mot den anställde har lagts ner i enlighet med artikel 160.2 får den anställde begära att tillsättningsmyndigheten offentliggör sitt beslut på lämpligt sätt för att gottgöra den skada den anställde har lidit.

Artikel 167

Styrelsen ska anta tillämpningsföreskrifter för dessa förfaranden.

AVDELNING VI

ÖVERKLAGANDEN

Artikel 168

1.   Varje person som omfattas av dessa tjänsteföreskrifter kan begära att tillsättningsmyndigheten fattar ett beslut i en fråga som rör honom. Tillsättningsmyndigheten ska delge den berörda personen sitt motiverade beslut inom fyra månader från den dag då begäran lämnades in. Om det vid utgången av denna tidsfrist ännu inte har lämnats något svar på begäran ska detta anses vara ett tyst avslag, mot vilket klagomål kan lämnas in i enlighet med punkt 2.

2.   Varje person som omfattas av dessa tjänsteföreskrifter kan vända sig till tillsättningsmyndigheten med klagomål mot en åtgärd som går honom emot, oavsett om denna myndighet har fattat ett beslut eller har underlåtit att vidta en åtgärd som föreskrivs i dessa tjänsteföreskrifter. Klagomålet ska lämnas in inom tre månader. Denna tidsfrist börjar löpa

—	den dag då åtgärden offentliggörs, om det är fråga om en allmän åtgärd,

—

den dag då beslutet delges den person det berör, och i varje fall senast den dag då den berörda personen får kännedom om beslutet, om det är fråga om en individuell åtgärd; om en individuell åtgärd även kan gå emot tredje man ska dock tidsfristen för denne börja löpa den dag då han får kännedom om åtgärden, och i varje fall senast den dag då åtgärden offentliggörs,

—	den dag då svarsfristen löper ut när klagomålet gäller ett tyst avslag enligt punkt 1.

Tillsättningsmyndigheten ska delge den berörda personen sitt motiverade beslut inom fyra månader från och med den dag då klagomålet lämnades in. Om det vid utgången av denna tidsfrist ännu inte har lämnats något svar, ska detta anses vara ett tyst avslag som kan överklagas enligt artikel 170.

Artikel 169

1.   Europeiska unionens domstol ska ha behörighet i alla tvister mellan unionen och varje person som omfattas av dessa tjänsteföreskrifter vad gäller rättsenligheten av en åtgärd som går emot en sådan person enligt vad som avses i artikel 168.2. I tvister av ekonomisk art ska domstolen ha obegränsad behörighet.

2.   Överklagande till Europeiska unionens domstol är endast tillåtet om

—	ett klagomål tidigare har lämnats in till tillsättningsmyndigheten enligt artikel 168.2 inom den tidsfrist som anges där, och

—	klagomålet har avslagits genom ett uttryckligt eller tyst beslut.

3.   Överklaganden enligt punkt 2 ska lämnas in inom tre månader. Tidsfristen ska börja löpa

—	den dag då beslutet om klagomålet delges,

—

den dag då svarstidsfristen löper ut om överklagandet gäller ett tyst avslag på ett klagomål enligt artikel 168.2; om ett klagomål avslås genom ett uttryckligt beslut efter att ha avslagits genom ett tyst beslut men innan tidsfristen för överklagande har löpt ut ska dock tidsfristen för överklagande börja löpa på nytt.

4.   Med avvikelse från punkt 2 får den berörda personen, efter att ha lämnat in ett klagomål till tillsättningsmyndigheten enligt artikel 168.2, omedelbart lämna in ett överklagande till domstolen, under förutsättning att överklagandet åtföljs av en ansökan antingen om uppskov med verkställigheten av den ifrågasatta åtgärden eller om antagande av interimistiska åtgärder. I så fall ska behandlingen av huvudfrågan vid domstolen uppskjutas tills det föreligger ett uttryckligt eller tyst avslag på klagomålet.

5.   Överklaganden enligt denna artikel ska prövas och avgöras enligt rättegångsreglerna för Europeiska unionens domstol.

AVDELNING VII

SÄRSKILDA RÅDGIVARE

Artikel 170

1.   En särskild rådgivares lön ska fastställas genom en direkt överenskommelse mellan denne och tillsättningsmyndigheten. En särskild rådgivares anställningsavtal får inte överskrida två år och ska omfatta ett högsta antal dagar under den perioden. Kontraktet ska kunna förlängas.

2.   Om byrån har för avsikt att rekrytera en särskild rådgivare eller förlänga dennes anställningsavtal ska förslaget om detta sändas till styrelsen, med angivande av den planerade lönen, uppdraget, förslagets motivering och andra eventuella relevanta uppgifter.

Byrån får ingå avtalet såvida styrelsen inte beslutar något annat inom en månad från mottagandet av den information som avses i första stycket.

3.   Tillsättningsmyndigheten ska anta särskilda tillämpningsföreskrifter för bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 171

Artiklarna 1.2, 6, 11, 12, 13 och 14, 18 första stycket, 19, 20, 21.1, 22, 27 och 28, 32 andra stycket och 36, om rättigheter och skyldigheter för anställda vid byrån, och artiklarna 168 och 169, om överklaganden, ska tillämpas på motsvarande sätt.

Artikel 172

1.   Bestämmelserna i dessa tjänsteföreskrifter om rättigheter och skyldigheter (artiklarna 11-35 och 104), villkor för rekrytering (artikel 37, med undantag för punkt 2 a, artiklarna 38-41och artikel 105, med undantag för artikel 105.3 a, artiklarna 106–110), arbetsvillkor (artiklarna 42–58 och 111), anställningens upphörande (artiklarna 96–100 och 137) och disciplinförfarande (artiklarna 139–167) får, i den utsträckning som är nödvändig, ändras av byråns styrelse i enlighet med artikel 9.1 j och artikel 11.3 a i beslut (Gusp) 2015/1835. Alla förslag till sådana ändringar ska överlämnas till rådet. Dessa ändringar ska betraktas som godkända om inte rådet inom två månader med kvalificerad majoritet beslutar att ändra dem.

2.   Ändringar av andra bestämmelser i dessa tjänsteföreskrifter, särskilt bestämmelserna om löner, ersättningar och sociala förmåner, ska antas enhälligt av rådet på förslag från styrelsen.

Artikel 173

Inom tre år efter ikraftträdandet av dessa tjänsteföreskrifter, ska Europeiska unionens råd utvärdera och ändra dessa tjänsteföreskrifter eller i förekommande fall besluta att de ska upphävas.

Artikel 174

Beslut 2004/676/EG ska upphöra att gälla.

Artikel 175

Detta beslut får verkan samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 266, 13.10.2015, s. 55.

(2)  Rådets beslut 2004/676/EG av den 24 september 2004 om tjänsteföreskrifterna för anställda vid Europeiska försvarsbyrån (EUT L 310, 7.10.2004, s. 9).

(3)  Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper samt om införande av särskilda tillfälliga åtgärder beträffande kommissionens tjänstemän (EGT L 56, 4.3.1968, s. 1).

(4)  Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 260/68 av den 29 februari 1968 om villkoren för och förfarandet vid skatt till Europeiska gemenskaperna (EGT L 56, 4.3.1968, s. 8).

---

---

---

---

---

---

---

12.8.2016

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 219/82

---

RÅDETS BESLUT (EU) 2016/1352

av den 4 augusti 2016

om anställningsvillkoren för nationella experter som är utstationerade vid Europeiska försvarsbyrån och om upphävande av beslut 2004/677/EG

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 42 och 45,

med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2015/1835 av den 12 oktober 2015 om Europeiska försvarsbyråns stadga, säte och verksamhetsregler (1), särskilt artikel 11, och

av följande skäl:

(1)	Genom utstationering av experter bör Europeiska försvarsbyrån (nedan kallad byrån) kunna dra nytta av dessa experters stora kunnande och professionella erfarenhet, i synnerhet på områden där sådan sakkunskap inte är omedelbart tillgänglig vid byrån.

(2)

Utbytet av professionella erfarenheter av och kunskaper inom försvarsområdet, enligt beslut (Gusp) 2015/1835, och därtill hörande stödfunktioner bör stödjas genom tillfällig tjänstgöring för utstationerade nationella experter (nedan kallade nationella experter) från medlemsstaternas offentliga sektorer.

(3)	De nationella experternas rättigheter och skyldigheter bör säkerställa att de utför sina arbetsuppgifter uteslutande i byråns intresse.

(4)	Begreppet utstationering bör tolkas inom ramen för detta beslut.

(5)	Eftersom de regler som fastställs genom detta beslut bör ersätta dem som fastställs i rådets beslut 2004/677/EG (2), bör det beslutet upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Tillämpningsområde

Anställningsvillkoren i detta beslut ska tillämpas på nationella experter som uppfyller villkoren i artikel 2, är utstationerade vid byrån och är experter utstationerade av de deltagande medlemsstaternas offentliga förvaltning på nationell eller regional nivå, i synnerhet försvarsministerier och/eller deras byråer, organ, nationella försvarshögskolor och forskningsinstitut, inbegripet dem som överensstämmer med artikel 11.4 b i beslut (Gusp) 2015/1835.

I enlighet med artikel 11.4 a i beslut (Gusp) 2015/1835 ska experter

—	från ett tredjeland med vilket byrån har ingått ett administrativt arrangemang, eller

—	från organisationer/enheter som har ingått ett administrativt arrangemang med byrån, förutsatt att den nationella experten är medborgare i en medlemsstat eller ett tredjeland med vilket byrån har ingått ett administrativt arrangemang,

utstationeras eller utsändas till byrån, enligt artikel 26.1 i det beslutet, med styrelsens medgivande och i enlighet med de villkor som föreskrivs i de arrangemangen.

Artikel 2

Villkor för utstationering

För att få utstationeras vid byrån ska experter

1.	ha arbetat som fast anställda eller kontraktsanställda för sina arbetsgivare under minst tolv månader före utstationeringen,

2.	förbli i sin arbetsgivares tjänst under hela utstationeringen och fortsätta att avlönas av den arbetsgivaren,

3.

ha minst tre års erfarenhet på heltid i en försvarsrelaterad, administrativ, vetenskaplig, teknisk, operativ, rådgivande eller arbetsledande befattning som är relevant för utförandet av de arbetsuppgifter som de tilldelats; arbetsgivaren ska före utstationeringen lämna in en redogörelse för expertens anställning under de föregående tolv månaderna till byrån,

4.	vara medborgare i en deltagande medlemsstat eller omfattas av bestämmelserna i artikel 1 andra stycket,

5.	ha grundliga kunskaper i ett av de deltagande medlemsstaternas officiella språk och tillfredsställande kunskaper i ett annat av dessa språk för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Artikel 3

Urvalsförfarande

1.   De nationella experterna ska väljas ut i enlighet med ett öppet och transparent förfarande som ska fastställas i enlighet med artikel 42.

2.   Utan att det påverkar artikel 2.4 ska nationella experter utstationeras för att byrån ska garanteras tjänster av personer med högsta möjliga kompetens, prestationsförmåga, integritet och förtjänster. De som ska utstationeras ska väljas bland de deltagande medlemsstaternas medborgare på bredast möjliga geografiska basis. De deltagande medlemsstaterna och byrån ska samarbeta för att i största möjliga utsträckning säkerställa jämvikt mellan kvinnor och män samt iaktta principen om lika möjligheter.

3.   En inbjudan att anmäla intresse ska skickas till de deltagande medlemsstaternas ständiga representationer, tredjeländernas beskickningar, organisationen eller enheten, beroende på vad som är lämpligt, och offentliggöras på byråns webbplats. Inbjudan ska innehålla beskrivningar av tjänsterna, urvalskriterierna och tidsfristen för inlämning av ansökan. Den som söker en tjänst som nationell expert måste göra detta med stöd av sina nationella myndigheter eller sin organisation eller enhet. Det krävs en bekräftelse i form av ett stödbrev ställt till byrån, i möjligaste mån senast sista dag för mottagande av ansökningar och i vilket fall inte senare än rekryteringsdagen.

4.   När det gäller kostnadsfria nationella experter och nationella experter under praktikutbildning får byrån besluta att en nationell expert ska väljas ut utan tillämpning av de urvalförfaranden som föreskrivs i punkterna 1 och 2.

5.   Utstationeringen av experter ska vara underställd byråns särskilda behov och budgetkapacitet.

6.   Byrån ska skapa en enskild akt för den nationella experten. Denna akt ska innehålla relevanta administrativa uppgifter.

Artikel 4

Administrativt förfarande för utstationering

Utstationering ska ske genom skriftväxling mellan byråns verkställande direktör och den berörda medlemsstatens ständiga representation, beskickning, organisation eller enhet, beroende på vad som är lämpligt. Skriftväxlingen ska innehålla uppgifter om utstationeringsort och den tjänstegrupp som den nationella experten ska tillhöra, tjänstegruppen för handläggare (nedan kallad AD) eller tjänstegruppen för assistenter (nedan kallad AST). Skriftväxlingen ska också innehålla uppgift om vid vilket direktorat/vilken enhet den nationella experten ska utstationeras samt en detaljerad beskrivning av de arbetsuppgifter som den nationella experten ska utföra. Ett exemplar av anställningsvillkoren för nationella experter som utstationeras vid byrån ska åtfölja skriftväxlingen.

Artikel 5

Utstationeringens längd

1.   Utstationeringens längd ska vara minst två månader och högst tre år. Den får förlängas flera gånger men den sammanlagda längden får inte överstiga fyra år.

I undantagsfall får dock den verkställande direktören, på begäran av den berörda byråns direktör och efter förhandsgodkännande av arbetsgivaren, bevilja en eller flera förlängningar av utstationeringen utöver den period på högst fyra år som avses i första stycket, på upp till ytterligare två år.

2.   Utstationeringstiden ska vara fastställd från början genom den skriftväxling som föreskrivs i artikel 4. Samma förfarande ska tillämpas om utstationeringen förnyas eller förlängs eller vid byte av tjänst.

3.   En nationell expert som tidigare har varit utstationerad vid byrån får utstationeras på nytt efter samråd med den nationella ursprungsförvaltningen, förutsatt att den nationella experten fortfarande uppfyller villkoren för utstationering enligt artikel 2 och inom ramen för det övergripande tak som fastställs i artikel 11.5 i beslut (Gusp) 2015/1835.

Artikel 6

Arbetsgivarens skyldigheter

Under hela utstationeringen ska den nationella expertens arbetsgivare fortsätta att

a)	betala den nationella expertens lön,

b)	vara ansvarig för den nationella expertens samtliga sociala rättigheter, särskilt i fråga om social trygghet, försäkring och pension, och

c)

med förbehåll för artikel 10.2 d upprätthålla den nationella expertens administrativa ställning som antingen fast anställd tjänsteman eller kontraktsanställd och underrätta byråns verkställande direktör om alla eventuella ändringar av den nationella expertens administrativa ställning som antingen fast anställd tjänsteman eller kontraktsanställd.

Artikel 7

Arbetsuppgifter

1.   De nationella experterna ska bistå byråns anställda och utföra de uppdrag och arbetsuppgifter som de tilldelas av byråns verkställande direktör.

2.   Med hänsyn till byråns personalsammansättning och i synnerhet personalens roll för att bidra till byråns resultat får den verkställande direktören anförtro en nationell expert ledningsuppgifter om detta krävs i tjänstens intresse.

En nationell expert ska i vilket fall inte kunna göra rättsliga åtaganden för byrån.

3.   En nationell expert får delta i tjänsteresor och möten. Den verkställande direktören får dock besluta att begränsa den nationella expertens deltagande i tjänsteresor och möten till att enbart

a)	åtfölja en av byråns anställda, eller

b)	om den nationella experten är ensam, närvara som observatör eller endast i informationssyfte.

4.   Byrån ensam ska ha ansvaret för att godkänna resultaten av de arbetsuppgifter som utförs av en nationell expert.

5.   Byrån, den nationella expertens arbetsgivare och den nationella experten själv ska göra allt för att undvika faktiska eller potentiella intressekonflikter i samband med de arbetsuppgifter den nationella experten utför under sin utstationering. Byrån ska därför i god tid ge den nationella experten och dennes arbetsgivare information om planerade arbetsuppgifter och be den nationella experten och arbetsgivaren att skriftligt intyga att de inte känner till någon anledning till att den nationella experten inte bör ges dessa uppgifter.

Den nationella experten ska särskilt uppmanas att redovisa eventuella konflikter mellan den nationella expertens familjeförhållanden (i synnerhet familjemedlemmars eller släktingars yrkesverksamhet eller deras eller egna betydande ekonomiska intressen) och de planerade arbetsuppgifterna under utstationeringen.

Arbetsgivaren och den nationella experten ska förbinda sig att till byrån anmäla alla förändrade omständigheter under utstationeringen som kan göra att intressekonflikter uppstår.

6.   Om byrån anser att de uppgifter som anförtros den nationella experten kräver särskilda säkerhetsåtgärder ska säkerhetsgodkännande erhållas innan den nationella experten utstationeras.

Artikel 8

Nationella experters rättigheter och skyldigheter

1.   Under utstationeringsperioden ska en nationell expert handla med integritet. I synnerhet gäller följande:

a)

Den nationella experten ska fullgöra sina tilldelade arbetsuppgifter och i övrigt uppträda uteslutande i byråns intresse. I synnerhet får den nationella experten under tjänsteutövningen inte ta emot instruktioner från, eller bedriva någon verksamhet för, sin arbetsgivare, någon regering, några andra personer, privata företag eller offentliga organ.

b)	Den nationella experten ska avstå från varje handling och särskilt från offentliga uttalanden som kan skada anseendet för hans eller hennes tjänst vid byrån.

c)	Den nationella expert som i sin tjänsteutövning har att fatta beslut om handläggningen eller utfallet av ett ärende i vilket han eller hon har ett sådant personligt intresse att det kan påverka hans eller hennes oberoende ställning ska meddela detta till sin överordnade.

d)

Den nationella experten får inte, vare sig ensam eller tillsammans med andra, offentliggöra eller låta offentliggöra texter som har samband med unionens verksamhet utan att ha fått tillstånd på de villkor och enligt de regler som gäller vid byrån. Tillstånd får endast vägras om det planerade offentliggörandet riskerar att äventyra byråns eller unionens intressen.

e)	Alla rättigheter i samband med arbete som utförts av en nationell expert i tjänsteutövningen ska tillhöra byrån.

f)	En nationell expert ska vara bosatt antingen på utstationeringsorten eller inte längre från denna ort än vad som är förenligt med tjänsteutövningen.

g)	En nationell expert ska bistå och råda sin överordnade där han eller hon är utstationerad och svara inför sin överordnade för att de arbetsuppgifter som han eller hon tilldelats utförs.

2.   Den nationella experten ska både under och efter utstationeringen iaktta största diskretion vad gäller alla de uppgifter och all den information som kommer till den nationella expertens kännedom under eller i samband med tjänsteutövningen. Den nationella experten får inte på något sätt för en obehörig person avslöja innehållet i handlingar eller lämna ut uppgifter som inte redan lagligen har offentliggjorts och får inte heller använda dem för personlig vinning.

3.   Efter utstationeringens slut ska den nationella experten även fortsättningsvis vara bunden av skyldigheterna att handla med integritet och diskretion vid utförande av nya arbetsuppgifter och vid accepterande av vissa tjänster eller förmåner.

I detta syfte ska den nationella experten under de tre år som följer på utstationeringsperioden omedelbart informera byrån om eventuella uppdrag eller arbetsuppgifter som sannolikt kan ge upphov till intressekonflikter med de arbetsuppgifter som den nationella experten utförde under utstationeringen.

4.   Den nationella experten ska omfattas av de säkerhetsbestämmelser som gäller vid byrån, inbegripet dataskyddsbestämmelser och byråns bestämmelser om nätverksskydd. Den nationella experten ska också omfattas av bestämmelserna för skydd av byråns ekonomiska intressen.

5.   Vid underlåtenhet att följa bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 4 i denna artikel under utstationeringen ska byrån ha rätt att avsluta en nationell experts utstationering i enlighet med artikel 10.2 c.

6.   Den nationella experten ska omedelbart skriftligen underrätta sin överordnade om den nationella experten under sin utstationering får kännedom om förhållanden som ger anledning att misstänka något av följande:

a)	Eventuell olaglig verksamhet, bland annat bedrägeri eller korruption, som kan skada byråns intressen.

b)	Beteende som avser tjänsteutövningen som kan innebära ett allvarligt åsidosättande av de förpliktelser som åligger byråns anställda eller nationella experter.

Denna punkt ska också tillämpas om en anställd eller någon annan person som arbetar för eller tillhandahåller tjänster åt en unionsinstitution allvarligt åsidosätter en liknande förpliktelse.

7.   En överordnad som tar emot den underrättelse som avses i punkt 6 i denna artikel ska vidta de åtgärder som föreskrivs i artikel 27 i rådets beslut (EU) 2016/1351 (3) (nedan kallade byråns tjänsteföreskrifter). Artiklarna 27, 28 och 29 i byråns tjänsteföreskrifter ska gälla för den överordnade enligt villkoren i artikel 4 i detta beslut. Dessa bestämmelser ska också gälla i tillämpliga delar för den berörda nationella experten, för att säkerställa att dennes rättigheter respekteras.

Artikel 9

Avbrott i utstationeringen

1.   På skriftlig begäran av den nationella experten eller arbetsgivaren och med den sistnämndes samtycke får byrån godkänna avbrott i utstationeringen och fastställa villkor för detta. Under avbrott ska

a)	ersättningar enligt artikel 19 inte betalas ut,

b)	kostnader enligt artikel 20 ersättas endast om avbrottet sker på byråns begäran.

2.   Byrån ska informera arbetsgivaren och den berörda statens ständiga representation eller beskickning.

Artikel 10

Avslutande av utstationeringen

1.   Om inte annat följer av punkt 2, får utstationeringen avslutas på begäran av byrån eller den nationella expertens arbetsgivare under förutsättning att tre månaders varsel ges. Den får även avslutas på begäran av den nationella experten, med samma varsel och med förbehåll för arbetsgivarens och byråns godkännande.

2.   Utstationeringen får i undantagsfall avslutas utan varsel

a)	av den nationella expertens arbetsgivare om dennes vitala intressen kräver det,

b)	enligt ömsesidig överenskommelse mellan byrån och arbetsgivaren, på begäran av den nationella experten riktad till båda parter, om den nationella expertens vitala personliga eller yrkesmässiga intressen kräver det,

c)	av byrån om den nationella experten har gjort sig skyldig till allvarlig bristande efterlevnad med avseende på de skyldigheter som anges i detta beslut. Byrån ska rådgöra med den berörda statens ständiga representation och beakta de kommentarer som inkommer med anledning av byråns beslut,

d)	av byrån, om den nationella expertens administrativa ställning som antingen fast anställd tjänsteman eller kontraktsanställd hos arbetsgivaren upphör eller förändras. Den nationella experten ska först ges tillfälle att lägga fram synpunkter.

3.   Om utstationeringen avslutas i enlighet med punkt 2 c, ska byrån omedelbart rådgöra med arbetsgivaren och den berörda statens ständiga representation eller beskickning.

KAPITEL II

Arbetsvillkor

Artikel 11

Social trygghet

1.   Arbetsgivaren ska, innan utstationeringen inleds, intyga för byrån att den nationella experten under hela utstationeringen fortsatt kommer att omfattas av den socialförsäkringslagstiftning som gäller för den nationella offentliga förvaltning eller den organisation eller enhet där den nationella experten är anställd. Den berörda offentliga förvaltningen ska därför tillhandahålla byrån det intyg (nedan kallad PDF-handling A1) som avses i artikel 19.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 (4). Organisationen eller enheten ska tillhandahålla den nationella experten ett intyg som är likvärdigt med PDF-handling A1 och styrka att den socialförsäkringslagstiftning som är tillämplig föreskriver om bestridande av kostnader för vård utomlands.

2.   Från och med det att utstationeringen inleds ska en nationell expert vara olycksfallsförsäkrad av byrån. Byrån ska förse den nationella experten med ett exemplar av försäkringsvillkoren för detta skydd den dag då den nationella experten inställer sig hos byråns verkställande direktör för att uppfylla de administrativa formaliteterna i samband med utstationeringen.

3.   När det krävs en tilläggsförsäkring eller en särskild försäkring i samband med en tjänsteresa i vilken den nationella experten deltar enligt villkoren i artiklarna 7.2 och 29, ska kostnaderna för detta bäras av byrån eller, om det rör sig om en kostnadsfri nationell expert eller en nationell expert under praktikutbildning, av den nationella ursprungsförvaltningen, efter samråd med den berörda medlemsstaten avseende tjänsteresan.

Artikel 12

Arbetstid

1.   I fråga om arbetstid ska den nationella experten omfattas av de regler som gäller vid byrån, beroende på kraven för den tjänst som han eller hon är utstationerad för vid byrån.

2.   Den nationella experten ska arbeta heltid under hela utstationeringen. Efter en vederbörligen motiverad begäran från en direktör får byrån tillåta deltidsarbete för en nationell expert efter godkännande av dennes arbetsgivare, om detta är förenligt med byråns intressen.

3.   En nationell expert som har fått deltidsarbete godkänt ska tjänstgöra minst halva den normala arbetstiden.

Artikel 13

Frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall

1.   Vid frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall ska den nationella experten så snart som möjligt meddela den överordnade och uppge sin aktuella adress. Den nationella experten ska lämna in ett läkarintyg om frånvaron är längre än tre dagar i rad och kan bli skyldig att genomgå en läkarundersökning anordnad av byrån.

2.   Om frånvaron på grund av sjukdom eller olycksfall, vid flera tillfällen som vardera är högst tre dagar, sammanlagt överskrider tolv dagar under en tolvmånadersperiod ska den nationella experten vara skyldig att lämna in ett läkarintyg för all ytterligare frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall.

3.   Om frånvaron på grund av sjukdom eller olycksfall överskrider en månad eller den tid som den nationella experten har tjänstgjort, om denna är längre, ska utbetalningen av de ersättningar som avses i artikel 19.1 och 19.2 automatiskt avbrytas. Denna punkt ska inte gälla vid sjukdomsfall som har samband med graviditet. Frånvaron på grund av sjukdom eller olycksfall kan inte fortsätta efter det att den berörda personens utstationering är slut.

4.   En nationell expert som råkar ut för en arbetsolycka under utstationeringsperioden ska emellertid fortsätta att få full ersättning i enlighet med artikel 19.1 och 19.2 under hela den tid som den nationella experten inte kan arbeta fram till utstationeringsperiodens slut.

Artikel 14

Semester, särskild ledighet och allmänna helgdagar

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av särskilda bestämmelser som anges i detta beslut ska den nationella experten omfattas av de regler som gäller vid byrån i fråga om semester, särskild ledighet och allmänna helgdagar.

2.   Ledighet ska godkännas i förväg av den enhet där den nationella experten tjänstgör.

3.   Om arbetsgivaren har lämnat en vederbörligen motiverad ansökan får byrån bevilja upp till ytterligare två dagars särskild ledighet per tolvmånadersperiod. Ansökningarna ska bedömas från fall till fall.

4.   Semesterdagar som inte tagits ut vid utstationeringens slut ska vara förverkade.

5.   En nationell expert vars utstationering understiger sex månader kan efter en motiverad ansökan beviljas särskild ledighet genom beslut av byråns verkställande direktör. Denna särskilda ledighet får inte överstiga tre dagar för hela utstationeringsperioden. Innan sådan ledighet beviljas ska den berörda direktören hålla ett föregående samråd med byråns personalenhet.

Artikel 15

Särskild ledighet för utbildning

Utan hinder av vad som sägs i artikel 14.3 får nationella experter vars utstationering är minst sex månader beviljas ytterligare särskild ledighet av byrån för utbildning i arbetsgivarens regi på grundval av en vederbörligen motiverad ansökan från arbetsgivaren som ett led i den nationella expertens återintegrering.

Artikel 16

Mamma- och pappaledighet

1.   Nationella experter ska omfattas av de regler för mamma- och pappaledighet som gäller vid byrån.

2.   Om en arbetsgivares nationella lagstiftning beviljar längre mammaledighet ska, på begäran av den nationella experten och efter förhandsgodkännande från arbetsgivaren, avbrott göras i utstationeringen under den tid som överskrider den period som beviljas av byrån. I så fall ska en period som motsvarar avbrottet läggas till i slutet av utstationeringen om detta ligger i byråns intresse.

3.   Utan hinder av punkt 1 kan nationella experter, efter förhandsgodkännande från arbetsgivaren, ansöka om ett avbrott i utstationeringen för att täcka hela den period som är tillåten för mammaledighet. I så fall ska en period som motsvarar avbrottet läggas till i slutet av utstationeringen om detta ligger i byråns intresse.

4.   Punkterna 2 och 3 ska också tillämpas med avseende på adoption.

5.   En nationell expert som ammar kan på begäran och på grundval av ett läkarintyg som bekräftar amningen beviljas en särskild ledighet på högst fyra veckor från och med slutet av mammaledigheten, och hon ska under denna tid få ersättningar enligt artikel 19.

Artikel 17

Administration och kontroll

Administration och kontroll av arbetstid och frånvaro ska ankomma på personalenheten och det direktorat eller den enhet där den nationella experten tjänstgör i enlighet med de regler och förfaranden som gäller vid byrån.

KAPITEL III

Ersättningar och kostnader

Artikel 18

Beräkning av ersättningar och resekostnader

1.   Vid tillämpningen av detta beslut ska rekryteringsorten, utstationeringsorten och hemkomstorten för en nationell expert fastställas av byrån på grundval av orternas geografiska position i latitud och longitud, som beräknas av personalenheten.

2.   I detta beslut avses med

a)	rekryteringsort: den ort där den nationella experten utförde sina uppgifter för sin arbetsgivare före utstationeringen,

b)	utstationeringsort: Bryssel,

c)	hemkomstort: den ort där den nationella experten kommer att utöva sin huvudsakliga verksamhet efter utstationeringens slut.

Rekryteringsorten ska fastställas genom den skriftväxling som avses i artikel 4.

3.   Vid tillämpningen av denna artikel ska omständigheter i samband med arbete som utförts av en nationell expert för en annan stat än den där utstationeringsorten är belägen inte beaktas.

Artikel 19

Ersättningar

1.   Den nationella experten ska under hela sin utstationeringstid ha rätt till dagtraktamente enligt samma kriterier som gäller för utlandstillägget för tillfälligt anställda enligt artikel 4 i bilaga IV till byråns tjänsteföreskrifter. Om dessa kriterier är uppfyllda ska dagtraktamentet uppgå till 128,67 EUR. I annat fall ska det uppgå till 32,18 EUR. De ska motsvara den ersättning som betalas till en nationell expert som är utstationerad vid generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd.

2.   Den nationella experten ska under hela sin utstationeringstid dessutom ha rätt till ett månadstraktamente som ska utgå enligt följande tabell:

Geografiskt avstånd mellan rekryteringsort och utstationeringsort (i km)	Belopp i EUR
0–150	0,00
> 150	82,70
> 300	147,03
> 500	238,95
> 800	385,98
> 1 300	606,55
> 2 000	726,04

3.   De traktamenten som avses i punkterna 1 och 2 är även avsedda att täcka den nationella expertens flyttkostnader och eventuella årliga resekostnader som uppstår under utstationeringen. De ska, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 14, 15 och 16, utbetalas vid tjänsteresor, semester, mamma- och pappaledighet eller adoptionsledighet, särskild ledighet samt under de allmänna helgdagar som fastställs av byrån. Om deltidsarbete tillåts ska den nationella experten ha rätt till proportionellt lägre traktamenten.

4.   När en nationell expert inleder sin utstationeringsperiod ska han eller hon få ett förskottsbelopp som motsvarar 75 dagars dagtraktamente, och han eller hon ska då inte ha rätt till några ytterligare sådana traktamenten under motsvarande period. Om utstationeringen vid byrån avslutas före utgången av den period på grundval av vilken förskottsbeloppet beräknats, ska den nationella experten vara skyldig att återbetala ett belopp som motsvarar återstoden av denna period.

5.   Under den skriftväxling som föreskrivs i artikel 4 ska arbetsgivaren informera byrån om den nationella expertens alla förmåner av liknande slag som de i punkterna 1 och 2 i den här artikeln. Beloppet för dessa ska dras av från motsvarande traktamenten som betalas av byrån till den nationella experten.

6.   Uppdateringar av löner och ersättningar som antas genom tillämpning av artikel 60 i byråns tjänsteföreskrifter ska automatiskt tillämpas på månadstraktamenten och dagtraktamenten den månad som följer på deras antagande utan retroaktiv verkan. Efter anpassningen kommer de nya beloppen att offentliggöras i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 20

Resekostnader

1.   Den nationella experten ska ha rätt till en schablonersättning för sina egna resekostnader vid utstationeringens början.

2.   Schablonersättningen ska grundas på en ersättning per kilometer för det geografiska avståndet mellan rekryteringsorten och utstationeringsorten. Kilometerersättningen ska fastställas i enlighet med artikel 7 i bilaga IV till byråns tjänsteföreskrifter.

3.   Nationella experter ska ha rätt till ersättning för egna resekostnader till hemkomstorten vid utstationeringens slut. Ersättningen får inte vara högre än det belopp som den nationella experten skulle ha haft rätt till om han eller hon återvände till rekryteringsorten.

4.   Resekostnaderna för den nationella expertens familjemedlemmar ersätts ej.

Artikel 21

Tjänsteresor och kostnader i samband med tjänsteresor

1.   Nationella experter kan sändas på tjänsteresor.

2.   Kostnader i samband med tjänsteresor ska ersättas i enlighet med de bestämmelser som gäller vid byrån.

Artikel 22

Utbildning

Nationella experter ska ha rätt att delta i utbildning som anordnas av byrån, om detta ligger i byråns intresse. Nationella experters rimliga skäl att delta, i synnerhet med tanke på deras yrkeskarriär efter utstationeringen, ska beaktas vid beslut om tillstånd att delta i utbildning.

Artikel 23

Administrativa bestämmelser

1.   Den nationella experten ska på den första utstationeringsdagen inställa sig på den behöriga personalenheten för att fullgöra de nödvändiga administrativa formaliteterna. Tjänstgöringen ska börja den första eller den sextonde dagen i månaden.

2.   Utbetalningar ska göras i euro av byrån.

KAPITEL IV

Experter som är kostnadsfritt utstationerade

Artikel 24

Experter som är kostnadsfritt utstationerade

1.   En nationell expert kan utstationeras till byrån som kostnadsfri nationell expert under utstationeringen.

En sådan utstationering ska inte föranleda att byrån betalar några ersättningar eller kostnader utom, i förekommande fall, sådana som föreskrivs i artikel 25.

2.   Artiklarna 18, 19 och 20 ska inte tillämpas på kostnadsfria nationella experter.

Utan att tillämpningen av artikel 8 påverkas ska den kostnadsfria nationella expertens uppträdande alltid återspegla att han eller hon är utstationerad vid byrån och får aldrig skada anseendet för hans eller hennes tjänst vid byrån.

Artikel 25

Tjänsteresor

1.   Om en kostnadsfri nationell expert deltar i tjänsteresa på annan ort än utstationeringsorten, ska han eller hon erhålla ersättning enligt de bestämmelser som gäller för ersättning för tjänstemäns tjänsteresor, utom om byrån och arbetsgivaren har kommit överens om något annat arrangemang.

2.   Om tjänstemännen tillhandahålls en särskild ”högrisk”-försäkring av byrån i samband med en tjänsteresa, ska denna förmån även tilldelas en kostnadsfri nationell expert som deltar i samma tjänsteresa.

3.   En kostnadsfri nationell expert som deltar i en tjänsteresa utanför unionens territorium ska omfattas av de säkerhetsarrangemang som gäller vid byrån för sådana tjänsteresor.

Artikel 26

Kostnadsfria nationella experter ska inte ingå i tjänsteförteckningen. Av transparens- och informationsskäl ska deras antal dock rapporteras till styrelsen som en del av verkställande direktörens årliga rapportering.

KAPITEL V

Nationella experter som betalas ur budgetar för ad HOC-projekt eller ad HOC-program

Artikel 27

Detta beslut ska även gälla nationella experter vars ersättningar betalas ur budgetarna för byråns ad hoc-projekt eller ad hoc-program som avses i artiklarna 19 och 20 i beslut (Gusp) 2015/1835 (nedan kallade nationella ad hoc-experter).

Artikel 28

Nationella ad hoc-experter ska uteslutande tjänstgöra inom ramen för ad hoc-projekt eller ad hoc-program vars budget finansierar deras respektive ersättningar och kostnader.

Rekryteringen av nationella ad hoc-experter ska godkännas på förhand av berörda bidragande medlemsstater på grundval av ett förslag som inbegriper ett utkast till meddelande om ledig tjänst för varje tjänst, av en eller flera av de berörda bidragande medlemsstaterna eller av byrån.

Artikel 29

Nationella ad hoc-experter ska inte ingå i tjänsteförteckningen. Av transparens- och informationsskäl ska deras antal dock rapporteras till styrelsen som en del av verkställande direktörens årliga rapportering.

Artikel 30

Budgetar för ad hoc-projekt eller ad hoc-program som täcker ersättningar och kostnader för nationella ad hoc-experter kan utgöras av bidrag från tredjeländer som deltar i sådana projekt och program i enlighet med artikel 26.5 i beslut (Gusp) 2015/1835.

Trots bestämmelserna i artikel 1 andra stycket ska sådana bidrag inte ge medborgare i de berörda tredjeländerna rätt att komma i fråga vid förfaranden för rekrytering av nationella ad hoc-experter.

KAPITEL VI

Nationella experter under praktikutbildning

Artikel 31

Allmänna bestämmelser och definitioner

Med nationella experter under praktikutbildning avses nationella experter som antas av byrån i praktikutbildningssyfte.

Artikel 32

Praktikutbildningens syfte

1.   Praktikutbildningens syfte är att

a)	ge nationella experter under praktikutbildning erfarenhet av byråns arbetsmetoder och projekt,

b)	göra det möjligt för dem att få praktisk erfarenhet av och förståelse för byråns löpande arbete och ge dem tillfälle att arbeta i en mångkulturell och flerspråkig miljö,

c)	ge personal vid nationella förvaltningar, särskilt försvarsministerier, möjlighet att i praktiken omsätta kunskap som de förvärvat under sina studier, särskilt inom sina respektive ansvarsområden.

2.   Byrån drar nytta av medverkan av personer som kan bidra med nya synpunkter och aktuella kunskaper som berikar institutionens löpande arbete och bygger upp ett nätverk med personer med direkt erfarenhet av EDA:s förfaranden.

Artikel 33

Kriterier för att kunna komma i fråga för praktikutbildning

Bestämmelserna i artikel 2 ska tillämpas på motsvarande sätt på nationella experter under praktikutbildning, med undantag för punkt 3.

Artikel 34

Praktikutbildningens längd

1.   Praktiktjänstgöringens längd ska vara mellan 3 och 24 månader. Längden ska fastställas från början och kan med anförande av vederbörligt motiverade skäl förlängas till högst 24 månader.

2.   En nationell expert under praktikutbildning får endast fullgöra en praktiktjänstgöring.

Artikel 35

Praktikutbildningens organisation

Nationella experter under praktikutbildning ska under hela sin praktiktjänstgöring stå under tillsyn av en utbildningsrådgivare. Utbildningsrådgivaren ska informera personalenheten om eventuella händelser av betydelse under praktiktjänstgöringen, särskilt frånvaro, sjukdom, olyckor eller uppehåll, som han eller hon känner till eller har informerats om av den nationella experten under praktikutbildning.

Nationella experter under praktikutbildning ska följa instruktioner från sin utbildningsrådgivare, sina överordnade i det direktorat eller den tjänst dit de utstationerats samt personalenheten.

Nationella experter under praktikutbildning ska få närvara vid möten (såvida dessa inte omfattas av begränsningar eller är konfidentiella och den nationella experten under praktikutbildning inte har säkerhetsgodkännande), ta emot dokumentation och delta i verksamheten på den avdelning till vilken de utstationerats.

Artikel 36

Avbrott i praktiktjänstgöring

På skriftlig begäran av en nationell expert under praktikutbildning eller hans eller hennes arbetsgivare, och med den senares förhandsgodkännande, får byråns verkställande direktör godkänna ett mycket kort avbrott i praktiktjänstgöringen eller förtida avslutande av praktiktjänstgöringen. Den nationella experten under praktikutbildning får återvända för att fullgöra den period av praktiktjänstgöringen som återstår, men endast tills den periodens utgång. Praktiktjänstgöringen får under inga omständigheter förlängas.

Artikel 37

Arbetsvillkor och lön

1.   Artiklarna 2.3, 3, 5, 18, 19 och 20 ska inte tillämpas på nationella experter under praktikutbildning.

2.   Nationella experter under praktikutbildning ska betraktas som kostnadsfria nationella experter i den mening som avses i kapitel IV. De ska fortsätta att betalas av sin arbetsgivare utan att någon ekonomisk ersättning betalas av byrån.

Byrån ska inte godta någon begäran om bidrag eller avgifter eller ersättning för resa eller andra kostnader utöver ersättning för kostnader i samband med tjänsteresa som uppkommit som del av praktiktjänstgöringen.

Artikel 38

Rapporter och närvarointyg

Nationella experter under praktikutbildning som har fullgjort den stipulerade praktikutbildningsperioden ska fylla i de utvärderingsrapporter som personalenheten begär i slutet av praktiktjänstgöringen. Utbildningsrådgivare ska också fylla i relevant utvärderingsrapport.

Under förutsättning att dessa rapporter fyllts i ska nationella experter under praktikutbildning som har fullgjort sin praktiktjänstgöring erhålla ett intyg som visar datumen för praktikutbildningen och den avdelning där den ägt rum.

Artikel 39

Nationella experter under praktikutbildning ska inte ingå i tjänsteförteckningen. Av transparens- och informationsskäl ska deras antal dock rapporteras till styrelsen som en del av verkställande direktörens årliga rapportering.

KAPITEL VII

Klagomål

Artikel 40

Klagomål

Utan att det påverkar möjligheterna att väcka talan efter tillträdandet av en tjänst, på de villkor och inom de tidsgränser som fastställs i artikel 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, kan varje nationell expert i enlighet med byråns tjänsteföreskrifter vända sig till tillsättningsmyndigheten med klagomål mot en åtgärd av tillsättningsmyndigheten enligt detta beslut som går honom eller henne emot, med undantag för åtgärder som direkt följer av beslut som fattats av arbetsgivaren.

Klagomålet ska inges inom två månader. Tidsfristen ska löpa från och med den dag beslutet delges den berörda personen, dock senast från den dag då personen i fråga mottar delgivningen. Tillsättningsmyndigheten ska delge den berörda personen ett beslut med motivering inom fyra månader från och med den dag då klagomålet lämnades in. Om den nationella experten vid den periodens utgång inte har mottagit något svar på klagomålet ska detta anses utgöra ett underförstått beslut om avslag.

KAPITEL VIII

Slutbestämmelser

Artikel 41

Tillhandahållande av information

Alla medlemsstaters ständiga representationer ska varje år informeras om antalet nationella experter vid byrån. Denna information ska även innehålla följande:

a)	Nationaliteterna på de nationella experter som utstationerats från en organisation eller enhet i enlighet med artikel 1 andra stycket.

b)	Eventuella undantag från urvalsförfarandet i enlighet med artikel 3.3.

c)	Det tilldelade uppdraget för samtliga nationella experter.

d)	Eventuella fall av avbrott eller avslutande i förtid av nationella experters utstationering i enlighet med artiklarna 9 och 10.

e)	Den årliga uppdateringen av de nationella experternas ersättningar i enlighet med artikel 19.

Artikel 42

Delegering av befogenheter

Alla befogenheter som tilldelas byrån genom detta beslut ska utövas av tillsättningsmyndigheten.

Artikel 43

Upphävande

Beslut 2004/677/EG ska upphöra att gälla. Utan att artikel 44 påverkas ska dock artiklarna 15–19 i det beslutet förbli tillämpliga på nationella experter som begär detta för utstationeringar som pågår när detta beslut träder i kraft.

Artikel 44

Ikraftträdande och tillämpning

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas på alla nya utstationeringar, förnyelser och förlängningar av utstationeringar från och med den första dagen i den månad som följer på dess ikraftträdande.

---

(1)  EUT L 266, 13.10.2015, s. 55.

(2)  Rådets beslut 2004/677/EG av den 24 september 2004 om anställningsvillkoren för nationella experter och militärer som är utstationerade vid Europeiska försvarsbyrån (EUT L 310, 7.10.2004, s. 64).

(3)  Rådets beslut (EU) 2016/1351 av den 4 augusti 2016 om tjänsteföreskrifterna för anställda vid Europeiska försvarsbyrån (se sidan 1 i detta nummer av EUT).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 284, 30.10.2009, s. 1).

---

12.8.2016

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 219/98

---

RÅDETS BESLUT (EU) 2016/1353

av den 4 augusti 2016

om de finansiella reglerna för Europeiska försvarsbyrån och om upphävande av beslut 2007/643/Gusp

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2015/1835 av den 12 oktober 2015 om Europeiska försvarsbyråns stadga, säte och verksamhetsregler (1), särskilt artikel 18, och

av följande skäl:

(1)	Den 18 september 2007 antog rådet beslut 2007/643/Gusp (2) om de finansiella bestämmelserna för Europeiska försvarsbyrån och om upphandlingsregler och bestämmelser för de finansiella bidragen från Europeiska försvarsbyråns driftsbudget.

(2)	Efter antagandet av beslut (Gusp) 2015/1835 är det nödvändigt att upphäva beslut 2007/643/Gusp och fastställa nya finansiella regler för Europeiska försvarsbyrån.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

SYFTE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

I detta beslut fastställs de grundläggande finansiella reglerna för Europeiska försvarsbyrån (nedan kallad byrån).

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut gäller följande definitioner:

a)    deltagande medlemsstat : medlemsstat som deltar i byrån.

b)    bidragande medlemsstater : deltagande medlemsstater som bidrar till ett visst projekt eller program inom byrån.

c)    allmän budget : den allmänna budget som fastställts i enlighet med artikel 13 i beslut (Gusp) 2015/1835.

d)    extrainkomster : de extrainkomster som avses i artikel 15 i beslut (Gusp) 2015/1835.

e)    utanordnaren : byråns verkställande direktör, som har de befogenheter som fastställs i artikel 10.5 i beslut (Gusp) 2015/1835.

f)    budget : dokument med prognoser för och godkännanden av de inkomster och utgifter som bedöms bli nödvändiga för varje budgetår inom byrån.

g)    kontroll : varje åtgärd som vidtas för att ge rimliga garantier avseende åtgärdernas ändamålsenlighet, effektivitet och sparsamma användning av medel, rapporteringens tillförlitlighet, skyddet av tillgångar och information, förebyggandet, upptäckten och korrigeringen av bedrägerier och oriktigheter samt uppföljning av dessa och adekvat riskhantering med avseende på lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna, med beaktande av programmens fleråriga karaktär samt de berörda utbetalningarnas typ. Kontroller får inbegripa olika verifieringar, samt genomförandet av politik och förfaranden för att uppnå de mål som avses i första meningen.

h)    verifiering : verifiering av en viss aspekt av en inkomst- eller utgiftsåtgärd.

AVDELNING II

BYRÅNS BUDGET

Artikel 3

Byråns budget

Byråns budget ska inbegripa den allmänna budgeten, budgetarna för verksamhet med koppling till ad hoc-projekt eller ad hoc-program enligt kapitel IV i beslut (Gusp) 2015/1835 och eventuella budgetar som uppstår till följd av extrainkomster.

KAPITEL 1

Budgetprinciper

Artikel 4

Iakttagande av budgetprinciper

I enlighet med artikel 12 i beslut (Gusp) 2015/1835 ska byråns budget fastställas och genomföras i enlighet med budgetprinciperna i detta beslut.

Artikel 5

Enhetsprincipen och principen om riktighet i budgeten

1.   Alla inkomster och utgifter ska medföra att en rubrik i byråns budget tillgodogörs eller belastas.

2.   Åtagande eller godkännande av utgifter får inte ske utöver de anslag som beviljats i byråns budget.

3.   Ett anslag får föras in i byråns budget endast om det motsvarar en utgift som bedöms vara nödvändig.

4.   Upplupen ränta på förskottsfinansiering ur byråns budget ska inte föras upp i dess budget.

Artikel 6

Principen om ettårighet

1.   De anslag som tas upp i byråns budget ska beviljas för ett budgetår som börjar den 1 januari och slutar den 31 december.

2.   Åtagandebemyndiganden ska täcka den totala kostnaden för alla rättsliga åtaganden som ingås under budgetåret i fråga, eller senast den 31 mars det följande året, när det gäller de rättsliga åtaganden för vilka större delen av förberedelserna har fullbordats den 31 december.

3.   Betalningsbemyndigandena ska täcka de betalningar som krävs för att uppfylla rättsliga åtaganden som ingås under budgetåret eller som ingåtts under föregående budgetår.

4.   Med tanke på byråns behov får anslag som inte tagits i anspråk föras upp i inkomst- och utgiftsberäkningarna för följande budgetår, med förbehåll för styrelsens godkännande i enlighet med artikel 15. Dessa anslag ska användas först.

5.   Bestämmelserna i punkterna 1–4 får inte förhindra att budgetmässiga åtaganden som sträcker sig över fler än ett budgetår delas upp i årliga delåtaganden.

Artikel 7

Principen om balans i budgeten

1.   Det ska råda balans mellan inkomster och betalningsbemyndiganden.

2.   Byrån får inte ta upp lån inom ramen för sin budget.

3.   Budgetöverskott som uppstår i byråns allmänna budget under ett visst budgetår ska betraktas som ett tillgodohavande för de deltagande medlemsstaterna och återbetalas till dem som ett avdrag från det tredje bidraget från följande budgetår.

Artikel 8

Principen om en enda beräkningsenhet

Byråns budget ska upprättas och genomföras i euro och räkenskaperna ska redovisas i euro. För behov som avser förvaltning av likvida medel behåller räkenskapsföraren emellertid sina befogenheter att genomföra transaktioner i annan valuta.

Artikel 9

Universalitetsprincipen

De totala inkomsterna ska täcka de totala betalningsbemyndigandena. Alla inkomster och utgifter ska tas upp som bruttobelopp i budgeten utan att justeras mot varandra.

Artikel 10

Principen om specificering

1.   Anslag ska delas in efter specifika ändamål i åtminstone avdelningar och kapitel.

2.   Utanordnaren har rätt att utan begränsningar flytta anslag mellan olika kapitel och högst 10 % av anslagen från en avdelning till en annan för det år som avser den post från vilken överföringen görs.

Vad gäller överföringar mellan avdelningar där beloppet överstiger gränsen i punkt 1 ska utanordnaren lägga fram ett förslag om överföring till styrelsen. Styrelsen ska ha tre veckor på sig att invända mot sådana överföringar. Efter denna frist ska anslagsöverföringarna anses godkända.

Utanordnaren ska upplysa styrelsen om alla överföringar som skett i enlighet med första stycket. Överföringar och förslag till överföringar ska åtföljas av detaljerade motiveringar, som ska innehålla uppgifter om hur anslag utnyttjats och om förväntade behov fram till slutet av budgetåret; dessa uppgifter ska lämnas både för den budgetrubrik som belastas och för den som förstärks genom överföringen.

Artikel 11

Principen om sund ekonomisk förvaltning

1.   Anslagen ska användas i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, det vill säga i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

2.   Principen om sparsamhet kräver att de resurser som byrån använder för att bedriva sin verksamhet ska göras tillgängliga i god tid och vara av den kvantitet och kvalitet som krävs, samt ställas till förfogande till lägsta möjliga kostnad.

Principen om effektivitet avser förhållandet mellan de resurser som används och de resultat som uppnås.

Principen om ändamålsenlighet avser hur väl specifika mål med en åtgärd och förväntade resultat uppnås.

Artikel 12

Intern kontroll av budgetgenomförandet

1.   Genomförandet av byråns budget ska omfattas av ändamålsenlig och effektiv intern kontroll.

2.   När det gäller genomförandet av byråns budget avses med intern kontroll en process som tillämpas på alla förvaltningsnivåer och som är utformad för att ge rimliga garantier för att följande mål uppnås:

a)	Att verksamheten präglas av effektivitet, ändamålsenlighet och sparsamhet.

b)	Att redovisningen är tillförlitlig.

c)	Att tillgångar och information skyddas.

d)	Att bedrägerier och oriktigheter förebyggs, upptäcks, korrigeras och följs upp.

e)	Att riskerna i samband med de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet hanteras på lämpligt sätt.

3.   En effektiv och ändamålsenlig intern kontroll ska bygga på bästa internationella praxis, och i synnerhet innefatta de delar som fastställs i artikel 32.3 och 32.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (3), med hänsyn till byråns struktur och storlek, typen av genomförandeuppgifter som anförtrotts partnerskapsorganet och de kostnader och finansiella och operativa risker som ingår.

Artikel 13

Principen om öppenhet

1.   Byråns budget ska fastställas och genomföras och räkenskaperna ska läggas fram enligt principen om öppenhet.

2.   Om inte annat följer av artikel 35.3 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska byråns budget inklusive tjänsteförteckningen och ändringsbudgetar, i den form de antagits, offentliggöras på byråns webbplats inom fyra veckor från antagandet.

AVDELNING III

BESTÄMMELSER SOM ÄR TILLÄMPLIGA PÅ DEN ALLMÄNNA BUDGETEN

KAPITEL 1

Finansiell plan

Artikel 14

Den allmänna budgeten

1.   Byråns chef ska senast den 31 mars varje år för styrelsen lägga fram en preliminär beräkning av förslaget till allmän budget för det kommande året.

2.   Byråns chef ska senast den 30 juni varje år för styrelsen lägga fram en reviderad preliminär beräkning av förslaget till allmän budget för det kommande året, tillsammans med förslaget till treårig planeringsram.

3.   Byråns chef ska senast den 30 september varje år för styrelsen lägga fram ett förslag till allmän budget tillsammans med förslaget till treårig planeringsram. Förslaget ska innehålla

a)

de anslag som anses nödvändiga i) för att täcka kostnaderna för byråns drift och anställda samt kostnader för möten, ii) för anskaffande av extern rådgivning, i synnerhet operativ analys, som är av stor vikt för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter, och för specifik verksamhet som är till allmän nytta för de deltagande medlemsstaterna,

b)	en beräkning av de inkomster som behövs för att täcka utgifterna.

4.   Styrelsen ska sträva efter att se till att de anslag som avses i punkt 3 a ii utgör en väsentlig del av de totala anslag som avses i punkt 3. Dessa anslag ska avspegla de verkliga behoven och ge utrymme för byråns operativa uppgift.

5.   Det allmänna budgetförslaget ska åtföljas av detaljerade motiveringar och en tjänsteförteckning.

6.   Styrelsen får enhälligt besluta att det allmänna budgetförslaget dessutom ska täcka ett särskilt projekt eller program, när detta klart är till allmän nytta för samtliga deltagande medlemsstater.

7.   Anslagen ska delas in i avdelningar och kapitel alltefter utgifternas art eller ändamål och, i mån av behov, ytterligare delas in i artiklar.

8.   Varje avdelning får innehålla ett kapitel kallat preliminära anslag. Dessa anslag ska införas här om det av goda skäl råder osäkerhet om storleken på de anslag som behövs eller om användningsområdet för de införda anslagen.

9.   Inkomsterna ska bestå av

a)	bidrag som inbetalas av de deltagande medlemsstaterna, i förhållande till bruttonationalinkomsten (BNI), och

b)	annan inkomst, inbegripet avdrag från lön till personalen och ränteintäkter på byråns bankkonton.

Det allmänna budgetförslaget ska innehålla rubriker för öronmärkta inkomster och det härför förutsedda beloppet ska om möjligt anges.

10.   Styrelsen ska enhälligt anta det allmänna budgetförslaget senast den 31 december varje år. Vid godkännandet ska styrelsen ledas av byråns chef, eller av en företrädare som utsetts av byråns chef, eller av en styrelseledamot som uppmanats till detta av byråns chef. Verkställande direktören ska förklara att budgeten har antagits och underrätta de deltagande medlemsstaterna.

11.   Om det allmänna budgetförslaget inte har antagits i början av ett budgetår, får ett belopp som motsvarar högst en tolftedel av budgetanslagen för det föregående budgetåret användas varje månad för ett kapitel eller annan underavdelning i budgeten. Detta arrangemang ska dock inte få till följd att byrån får förfoga över medel som överstiger en tolftedel av de anslag som anges i det allmänna budgetförslag som är under utarbetande. Styrelsen får genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag av verkställande direktören ge sitt tillstånd till utgifter som överstiger en tolftedel, under förutsättning att de samlade budgetanslagen för det budgetåret inte överstiger budgetanslagen för det föregående budgetåret. Verkställande direktören får begära de bidrag som behövs för att täcka de anslag som beviljats enligt denna bestämmelse. Dessa bidrag ska betalas inom 30 dagar efter det att begäran om bidrag avsänts.

Artikel 15

Ändringsbudget

1.   Under oundvikliga, exceptionella eller oförutsedda omständigheter får verkställande direktören föreslå styrelsen en ändringsbudget.

2.   Förslaget till ändringsbudget ska utarbetas, föreslås och antas, med därefter följande underrättelse, i enlighet med samma förfarande som det som gäller för den allmänna budgeten. Styrelsen ska agera med hänsyn till hur brådskande frågan under dessa omständigheter är.

KAPITEL 2

Aktörer i budgetförvaltningen och budgetgenomförande i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning

Artikel 16

Utanordnarens befogenheter och ansvar

1.   Verkställande direktören ska fungera som utanordnare. Utanordnaren ska genomföra den allmänna budgeten i enlighet med dessa finansiella regler och principen om sund ekonomisk förvaltning, på eget ansvar och inom gränserna för beviljade anslag. Det är utanordnarens ansvar att säkerställa att kraven på laglighet och korrekthet efterlevs.

2.   Utanordnaren får delegera befogenheterna för budgetgenomförande till byråns anställda, som ska omfattas av rådets beslut (EU) 2016/1351 (4) (nedan kallade byråns tjänsteföreskrifter), i enlighet med de villkor som fastställts i dessa finansiella regler. De som härvidlag bemyndigats får endast agera inom ramen för de befogenheter som uttryckligen tilldelats dem.

3.   Uppgifter av teknisk, administrativ, förberedande eller underordnad natur som varken innebär myndighetsutövning eller ger utrymme för skönsmässiga bedömningar får överlåtas åt externa enheter eller organ genom kontrakt.

4.   Verkställande direktören ska, med beaktande av de risker som är förenade med förvaltningsmiljön samt de finansierade åtgärdernas art, föreslå styrelsen och verkställa den organisatoriska struktur samt de interna kontrollsystem som är anpassade till de uppgifter som han eller hon ska utföra. Inrättandet av en sådan struktur och sådana system ska åtföljas av en riskanalys där kostnadseffektiviteten för strukturen och systemen tas med i beräkningen.

Styrelsen ska ge sitt samtycke till beslut som avser byråns organisatoriska struktur.

Verkställande direktören kan inrätta en expert- och rådgivningsfunktion utformad för att bistå honom eller henne med att kontrollera de risker som inryms i hans eller hennes verksamhet.

5.   Utanordnaren ska arkivera de styrkande handlingarna för utförda transaktioner under en femårsperiod från och med dagen för beslutet att ge byrån mandat att utföra sina uppgifter avseende genomförandet av den allmänna budgeten för det ifrågavarande året.

6.   Artikel 31 i beslut (Gusp) 2015/1835 ska gälla vid behandling av personuppgifter.

Artikel 17

Förhandskontroller

1.   Varje transaktion vara föremål för åtminstone en förhandskontroll av dokument och en genomgång av tillgängliga resultat av tidigare kontroller som har samband med de operativa och ekonomiska aspekterna av transaktionen.

Förhandskontroller ska inbegripa inledandet och kontrollen av en transaktion.

Inledandet och kontrollen av en transaktion ska vara åtskilda funktioner.

2.   Med inledande av en transaktion avses alla transaktioner som utgör förberedelser inför antagandet av de akter genom vilka byråns budget genomförs.

3.   Med förhandskontroll av en transaktion avses samtliga kontroller på förhand som utförs av den behöriga utanordnaren för att kontrollera transaktionernas operativa och ekonomiska aspekter. Transaktioner ska kontrolleras av personal annan än den som inleder transaktionen.

4.   Vid förhandskontroller ska samstämmigheten mellan de styrkande handlingar som begärts in och annan tillgänglig information kontrolleras.

Förhandskontrollernas omfattning vad gäller frekvens och intensitet ska fastställas av den behöriga utanordnaren baserat på en bedömning av risker och kostnadseffektivitet. I tveksamma fall ska den utanordnare som ansvarar för kontrollen av utgiften begära in ytterligare information eller utföra en kontroll på plats, i syfte att nå rimlig säkerhet som ett led i förhandskontrollen.

Syftet med förhandskontrollerna ska vara att kontrollera att

a)	utgifter och intäkter är i sin ordning och att gällande bestämmelser efterlevs,

b)	principen om sund ekonomisk förvaltning, som avses i artikel 11, efterlevs.

Vid förhandskontroller får den behöriga utanordnaren betrakta en serie likartade enskilda transaktioner som gäller rutinmässiga utgifter för löner, pensioner, reseersättningar samt ersättning för sjukvårdsutgifter som en enda transaktion.

Artikel 18

Efterhandskontroller

1.   Utanordnaren får företa efterhandskontroller för kontroll av transaktioner som redan godkänts i förhandskontroller. Sådana kontroller kan ske i form av stickprovskontroller utifrån risken.

Efterhandskontrollerna får grunda sig på dokument, och kan där så krävs innefatta kontroller på plats.

2.   Efterhandskontrollerna ska genomföras av personal annan än den som ansvarar för förhandskontrollerna. Anställda som ansvarar för efterhandskontrollerna ska inte vara underställda de anställda som ansvarar för förhandskontrollerna.

Anställda som ansvarar för att kontrollera finansiella transaktioner ska ha den yrkeskompetens som krävs för uppgiften.

Artikel 19

Årlig rapportering

Verkställande direktören ska årligen rapportera resultatet av sitt arbete till styrelsen. För detta ändamål ska verkställande direktören lämna in byråns årsredovisning med beaktande av de gränser som avses i artikel 44.

Byråns årsredovisning ska bestå av olika avsnitt, särskilt

a)	en verksamhetsrapport, som ska ge en beskrivning av viktiga aspekter av budgetåret,

b)	redovisningar, och

c)	en rapport om budgetens genomförande.

Den slutliga redovisningen ska åtföljas av en not från räkenskapsföraren där denne intygar att årsredovisningen tagits fram i enlighet med gällande redovisningsprinciper, regler och metoder.

Den slutliga redovisningen ska innehålla uppgifter om de finansiella förhållandena och om förvaltningen, inklusive kontrollresultat, som förklarar att han eller hon – såvida inte annat anges i reservationer avseende fastställda inkomst- och utgiftsområden – kan ge rimliga garantier för att

a)	uppgifterna i rapporten ger en rättvisande bild,

b)	de medel som avsatts för den verksamhet som beskrivs i rapporten har använts för de tilltänkta ändamålen och i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, och

c)

att de kontrollförfaranden som används ger nödvändiga garantier vad gäller de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Verksamhetsrapporten ska innehålla en redogörelse för de resultat som uppnåtts i förhållande till de uppställda målen, vilka risker som är förenade med de aktuella åtgärderna, vilka resurser som utnyttjats och de interna kontrollsystemens effektivitet och ändamålsenlighet, inklusive en övergripande bedömning av kontrollernas kostnad och nyttan med dem.

Artikel 20

Redovisning

1.   Redovisningen ska uttryckas i euro och innehålla

a)	en balansräkning och resultaträkning som visar samtliga tillgångar och skulder, den finansiella ställningen och det ekonomiska resultatet per den 31 december föregående år; de ska läggas fram i enlighet med de redovisningsregler som avses i artikel 39,

b)	en kassaflödesanalys som visar vilka in- och utbetalningar som gjorts under budgetåret liksom behållningen av likvida medel vid budgetårets slut, och

c)	en redogörelse för ändringar i nettotillgångarna som ger en översikt över årets kontorörelser i fråga om reserver och ackumulerade resultat.

2.   Noterna till redovisningarna ska innehålla kompletteringar och kommentarer till uppgifterna i de redovisningar som avses i punkt 1 samt alla de kompletteringar som föreskrivs i internationellt erkänd redovisningspraxis, när sådana uppgifter är av relevans för byråns verksamhet.

Artikel 21

Rapport om budgetens genomförande

Rapporten om budgetens genomförande ska inbegripa den allmänna budgeten och budgetar som avser ad hoc-verksamhet och ytterligare inkomster, och den ska uttryckas i euro. Rapporten om budgetens genomförande ska vara indelad på samma sätt som budgeten.

Den ska bestå av

a)	rapportering som utgör en sammanställning i siffror av budgetårets inkomst- och utgiftstransaktioner, och

b)	förklarande anmärkningar som syftar till att komplettera och kommentera rapporten om genomförandet av budgeten.

Artikel 22

Skyddet av byråns ekonomiska intressen

1.   Om en anställd som medverkar i den ekonomiska förvaltningen och kontrollen av transaktioner bedömer att ett beslut, som fattats av en överordnad och som han eller hon uppmanas att verkställa eller godta, utgör en oriktighet eller ett brott mot principen om sund ekonomisk förvaltning eller de yrkesregler som den anställde är skyldig att följa, ska han eller hon underrätta verkställande direktören, som också ska lämna ett skriftligt svar. Om verkställande direktören underlåter att vidta åtgärder eller bekräftar det ursprungliga beslutet eller instruktionen och den anställde anser att en sådan bekräftelse inte utgör ett rimligt svar på hans eller hennes fråga ska den anställde meddela byråns chef.

2.   Den anställde ska, när det är fråga om olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption som kan skada byråns eller dess medlemmars intressen, underrätta de myndigheter och instanser som utsetts i gällande lagstiftning. Revisorskollegiet och eventuella externa revisorer som genomför finansiella revisioner av byrån ska informera utanordnaren om varje misstänkt fall av olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption som kan skada byråns eller dess medlemmars intressen.

Artikel 23

Räkenskapsföraren

1.   Styrelsen ska utse en räkenskapsförare som ska omfattas av byråns tjänsteföreskrifter, och han eller hon ska vara fullständigt oberoende i sin tjänsteutövning inom byrån och ansvarig inför styrelsen. Räkenskapsföraren ska vara byråns ansvarige för att

a)	betalningar verkställs korrekt samt att inkomster och fastställda fordringar betalas in,

b)	räkenskaperna sammanställs och läggs fram i enlighet med kapitel 6 i denna avdelning samt artiklarna 19, 20 och 21,

c)	redovisningsregler och en kontoplan genomförs i enlighet med kapitel 6 i denna avdelning,

d)	godkänna de system som utanordnaren utformar för att leverera eller styrka bokföringsuppgifter, och i detta avseende ha befogenhet att när som helst kontrollera efterlevnaden av kontrollkriterierna,

e)	förvalta likvida medel.

2.   Utanordnaren ska förse räkenskapsföraren med de uppgifter som krävs för att sammanställa räkenskaper som ger en rättvisande bild av byråns ekonomiska situation samt av budgetgenomförandet. Utanordnaren ska garantera uppgifternas tillförlitlighet.

3.   Innan verkställande direktören antar räkenskaperna ska räkenskapsföraren underteckna dem och därigenom intyga att det finns rimliga garantier för att de ger en rättvisande bild av byråns ekonomiska situation.

Räkenskapsföraren ska, i det syfte som avses i första stycket, därför kontrollera att räkenskaperna har utarbetats i överensstämmelse med de räkenskapsregler som avses i artikel 39 och att alla inkomster och utgifter förts in i räkenskaperna.

Utanordnaren eller dennes ställföreträdare ska fortsatt ha fullt ansvar för att de medel som de förvaltar används på avsett sätt och även för lagligheten och korrektheten avseende utgifter som de kontrollerar, samt för att de uppgifter de överlämnar till räkenskapsföraren är fullständiga och korrekta.

Räkenskapsföraren ska ha befogenhet att kontrollera inkomna uppgifter samt att utföra de ytterligare kontroller som han eller hon anser nödvändiga för att kunna godkänna räkenskaperna.

Räkenskapsföraren ska, om nödvändigt, meddela reservationer och exakt förklara karaktären och omfattningen på dessa reservationer.

Om inte annat följer av punkt 4 ska endast räkenskapsföraren ha befogenhet att praktiskt handlägga likvida medel och motsvarigheter till likvida medel. Räkenskapsföraren ska ansvara för förvaringen av dessa.

4.   Räkenskapsföraren får, vid fullgörandet av sina arbetsuppgifter, delegera vissa uppgifter till anställda som omfattas av byråns tjänsteföreskrifter, när så är nödvändigt för att räkenskapsföraren ska kunna fullgöra sina uppgifter i enlighet med byråns finansiella regler.

5.   Styrelsen får när som helst, tillfälligt eller permanent, frånta räkenskapsföraren dennes befogenheter, utan att detta påverkar möjligheten att tillämpa eventuella disciplinåtgärder. I sådana fall ska styrelsen utse en tillförordnad räkenskapsförare.

Artikel 24

Ansvar som åligger aktörerna i budgetförvaltningen

1.   Artiklarna 16–26 ska inte påverka möjligheten att ställa de aktörer som medverkar i budgetförvaltningen till straffrättsligt ansvar enligt tillämplig nationell lag och enligt gällande bestämmelser om skydd av byråns ekonomiska intressen och kampen mot korruption som tjänstemän vid unionen eller i medlemsstaterna är delaktiga i.

2.   Alla utanordnare och räkenskapsförare kan ställas till disciplinärt och ekonomiskt ansvar enligt byråns tjänsteföreskrifter. När det är fråga om olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption som kan skada byråns eller dess medlemmars intressen, ska sådana ärenden hänskjutas till de myndigheter och organ som anges i gällande lagstiftning, särskilt till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

3.   Varje anställd kan åläggas att helt eller delvis ersätta den skada som byrån lidit på grund av ett allvarligt fel som han eller hon begått i eller i samband med tjänsteutövningen. Ett motiverat beslut ska fattas av tillsättningsmyndigheten, efter det att de formaliteter som ingår i ett disciplinförfarande enligt tjänsteföreskrifterna är fullgjorda.

4.   Vad gäller utanordnares ansvar är artikel 73.1 och 73.2 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 tillämplig.

Artikel 25

Intressekonflikter

1.   Aktörerna i budgetförvaltningen i den mening som avses i kapitel 2 i avdelning III och andra personer som medverkar vid genomförande och förvaltning av budgeten, inbegripet förberedande åtgärder, revision eller kontroll av budgetmedel får inte utföra handlingar som kan leda till en konflikt mellan ett egenintresse och byråns intresse.

Om en sådan situation uppstår, ska personen i fråga avstå ifrån att utföra handlingen och underrätta verkställande direktören som skriftligen ska bekräfta huruvida en intressekonflikt föreligger. Personen i fråga ska också underrätta sin närmaste överordnade. Om aktören är verkställande direktören, måste han eller hon hänskjuta frågan till byråns chef.

Om en intressekonflikt konstateras, ska personen i fråga upphöra med all verksamhet på detta område. Verkställande direktören, eller byråns chef om intressekonflikten gäller verkställande direktören, ska vidta alla vidare lämpliga åtgärder.

2.   Vid tillämpning av punkt 1 föreligger en intressekonflikt om den opartiska och objektiva tjänsteutövning som åligger en aktör i budgetförvaltningen eller annan person, i enlighet med vad som avses i punkt 1, sätts på spel av familjeskäl, känslomässiga skäl eller skäl som rör politisk eller nationell koppling, ekonomiskt intresse eller något annat gemensamt intresse med en mottagare.

Artikel 26

Åtskillnad mellan funktioner

Utanordnarens och räkenskapsförarens funktioner ska vara åtskilda och ömsesidigt uteslutande.

KAPITEL 3

Internrevision

Artikel 27

Utnämning av internrevisorn, dennes befogenheter och ansvar

1.   Byrån ska förfoga över en funktion för internrevision som ska skötas enligt relevanta internationella normer.

2.   Internrevisorn får inte samtidigt utöva befogenheter som utanordnare eller räkenskapsförare.

3.   Internrevisorerna ska ge råd till byrån i fråga om riskförebyggande genom att på oberoende basis avge yttranden om förvaltnings- och kontrollsystemens kvalitet och genom att utfärda rekommendationer för att förbättra villkoren för att genomföra transaktioner och för att främja en sund ekonomisk förvaltning.

Internrevisorn ska särskilt ansvara för att

a)	bedöma om interna förvaltningssystem är lämpligt utformade och tillräckligt effektiva, samt bedöma hur de olika avdelningarna genomför program och åtgärder med hänsyn tagen till de risker som är förenade med dessa,

b)	bedöma om de system för intern kontroll och internrevision som används vid varje transaktion för budgetens genomförande är ändamålsenliga och effektiva.

4.   Internrevisorns tjänsteutövning ska omfatta hela byråns verksamhet och alla dess avdelningar. Internrevisorn ska ha fullständig och obegränsad tillgång till de uppgifter han eller hon behöver för sin tjänsteutövning. Internrevisorn ska ta del av verkställande direktörens årliga rapport och av andra uppgifter som fastställts.

5.   Internrevisorn ska upprätta en årlig revisionsplan och överlämna den till verkställande direktören.

6.   Internrevisorn ska ta del av utanordnarens rapport enligt artikel 19 och av andra uppgifter som fastställts.

7.   Internrevisorn ska rapportera till verkställande direktören om sina konstateranden och rekommendationer.

Internrevisorn ska också rapportera i följande fall:

—	När stora risker och rekommendationer inte har åtgärdats.

—	När det förekommit betydande förseningar i genomförandet av rekommendationerna från det närmast föregående året.

Verkställande direktören ska regelbundet övervaka genomförandet av revisionsrekommendationerna.

Verkställande direktören ska varje år till styrelsen sända en rapport med en sammanfattning av antal och typ av internrevisioner som genomförts, rekommendationer som gjorts och de åtgärder som vidtagits efter dessa rekommendationer. Styrelsen ska granska informationen och huruvida rekommendationerna till fullo har genomförts inom utsatt tid.

8.   Kontaktuppgifterna till internrevisorn ska göras tillgängliga av byrån för alla fysiska och juridiska personer som arbetar med ärenden knutna till kostnader så att de kan kontakta internrevisorn konfidentiellt.

9.   Internrevisorns rapport och granskningsresultat ska bli tillgängliga för allmänheten först efter det att internrevisorn godkänt de åtgärder som ska vidtas för deras genomförande.

Artikel 28

Internrevisorns oberoende

Internrevisorns oberoende och dennes ansvar för åtgärder som vidtas vid fullgörandet av uppgifterna samt dennes rätt att väcka talan vid Europeiska unionens domstol, ska avgöras i enlighet med artikel 100 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

KAPITEL 4

Inkomst- och utgiftstransaktioner

Artikel 29

Handläggningen av inkomsterna

1.   Handläggningen av inkomsterna ska innefatta att beräknade och utestående fordringar fastställs och att felaktigt utbetalda belopp återvinns. Den ska också innefatta möjligheten att i tillämpliga fall fastställda fordringar skrivs av.

2.   Betalningar som skett på felaktiga grunder ska återkrävas.

Om inbetalningen inte ägt rum när den tidsfrist som angetts i debetnotan gått ut ska räkenskapsföraren informera utanordnaren om detta, och utan dröjsmål inleda ett förfarande för att driva in beloppet via alla de rättsliga vägar som står till buds, inklusive i förekommande fall genom avräkning eller, om det inte är möjligt, genom indrivning.

Om utanordnaren överväger att helt eller delvis avstå från att kräva in en fastställd fordran ska han eller hon säkerställa att detta beslut är formellt korrekt och i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning och proportionalitet. Beslutet att avstå från att kräva in en fordran ska vara motiverat. I beslutet ska anges vilka åtgärder som vidtagits för att inkassera beloppet samt de rättsliga och faktiska omständigheter som beslutet bygger på.

Räkenskapsföraren ska föra en förteckning över de belopp som ska inkasseras. I den ska byråns fordringar ordnas efter den dag betalningskravet upprättats. Räkenskapsföraren ska också ange beslut om att avstå eller delvis avstå från att kräva in en fastställd fordran. Förteckningen ska fogas till byråns årliga räkenskaper.

3.   För varje skuld som inte återbetalats senast på förfallodagen ska ränta påläggas enligt artikel 83 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 (5).

4.   Byråns fordringar på tredje man och tredje mans fordringar på byrån ska preskriberas efter fem år.

Artikel 30

Medlemsstaternas bidrag till byråns allmänna budget

1.   Fastställande av bidrag för vilka BNI-fördelningsnyckeln är tillämplig ska ske på följande sätt:

a)

När BNI-fördelningsnyckeln ska tillämpas, ska fördelningen av bidragen mellan de bidragsgivande medlemsstaterna fastställas enligt den på bruttonationalinkomsten grundade fördelningsnyckeln så som anges i artikel 41.2 i fördraget om Europeiska unionen och i enlighet med rådets beslut 2007/436/EG, Euratom (6) eller varje annat beslut som kan komma att ersätta detta.

b)

Varje bidrag skall beräknas enligt de uppgifter som fastställts i kolumnen ”BNI-baserade egna medel” i tabellen ”Översikt över finansieringen av den allmänna budgeten efter slag av egna medel och efter medlemsstat” som bifogas till Europeiska unionens senaste budget. Bidraget från varje bidragsgivande medlemsstat ska vara proportionellt i förhållande till dess andel av de bidragsgivande medlemsstaternas totala BNI.

2.   Tidsplan för erläggande av bidrag ska vara enligt följande:

a)

De bidrag som är avsedda att finansiera byråns allmänna budget ska betalas av de deltagande medlemsstaterna i tre lika stora delbetalningar, senast den 15 mars, 15 juni och 15 oktober det berörda budgetåret. Byrån ska skicka brev med begäran om bidrag till de deltagande medlemsstaterna senast 60 dagar före förfallodagarna för delbetalningarna.

b)	När en ändringsbudget antas ska de nödvändiga bidragen betalas av de deltagande medlemsstaterna inom 60 dagar efter det att begäran om bidrag avsänts.

c)	Varje medlemsstat ska erlägga de bankavgifter som avser betalningen av dess egna bidrag.

d)	Om den årliga budgeten inte har godkänts senast den 30 november får byrån, på begäran av en medlemsstat, utfärda en enskild preliminär begäran om bidrag från den medlemsstaten, vilket ska betalas inom 60 dagar efter det att begäran om bidrag avsänts.

När en betalning görs inom tidsfristen och mottas av byrån senast 10 dagar efter det att tidsfristen löpt ut ska ingen ränta i enlighet med artikel 29.3 betalas till byrån. När betalningen är mer än 10 dagar försenad ska ränta tas ut för hela dröjsmålsperioden.

Artikel 31

Verkställande av utgifterna

1.   För att verkställa utgifter ska utanordnaren göra budgetmässiga och rättsliga åtaganden, kontrollera och godkänna utgifter samt vidta de förberedelser som krävs för användning av anslag.

2.   Ett budgetmässigt åtagande ska bestå i att avdela de anslag som är nödvändiga för att täcka senare betalningar för att uppfylla rättsliga åtaganden. Ett rättsligt åtagande är den handling genom vilken utanordnaren ingår eller konstaterar en förpliktelse som ger upphov till en utgift. Budgetmässiga och rättsliga åtaganden ska ingås av samma utanordnare, utom i vederbörligen motiverade fall.

Budgetmässiga åtaganden ska ingå i någon av följande kategorier:

a)	Enskilt: budgetåtagandet är enskilt om mottagaren och utgiftsbeloppet är kända.

b)	Övergripande: budgetåtagandet är övergripande om minst en av de uppgifter som krävs för att identifiera det enskilda åtagandet fortfarande saknas.

c)	Preliminärt: budgetåtagandet är preliminärt om det är avsett att täcka löpande utgifter av administrativ natur där varken beloppet eller slutmottagarna har fastställts slutgiltigt.

Budgetmässiga åtaganden för åtgärder som sträcker sig över mer än ett budgetår får delas upp över flera år i årliga delåtaganden endast om detta är tillåtet enligt grundrättsakten eller om det gäller de administrativa utgifterna.

3.   Varje utgift ska vara föremål för ett åtagande, en kontroll, ett godkännande och en betalning.

Kontrollen av utgifter är den handling genom vilken utanordnaren

a)	kontrollerar att borgenärens anspråk existerar,

b)	kontrollerar fordringens riktighet och belopp,

c)	kontrollerar de villkor enligt vilka betalningen ska göras.

Godkännande av utgifter är den handling genom vilken utanordnaren, efter att ha kontrollerat att anslagen finns tillgängliga, uppmanar räkenskapsföraren att betala de godkända utgifterna.

4.   För varje åtgärd som kan ge upphov till utgifter som belastar byråns budget ska utanordnaren ingå ett budgetåtagande innan han eller hon ingår ett rättsligt åtagande gentemot tredje man.

5.   År ett i byråns treåriga planeringsram ska omfatta styrelsens godkännande av byråns driftsutgifter för den verksamhet som den bedriver, förutsatt att kriterierna i denna punkt är entydigt uppfyllda.

Planeringsramen ska omfatta detaljerade mål och förväntade resultat. Den ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras samt en indikation om det belopp som avdelas för varje åtgärd.

Varje materiell ändring av år ett i byråns treåriga planeringsram ska antas genom samma förfarande som den ursprungliga planeringsramen.

Styrelsen får delegera befogenheten att göra icke materiella ändringar av planeringsramen till byråns utanordnare.

Artikel 32

Tidsfrister

Betalningen av utgifterna ska genomföras inom den tidsfrist som anges i, och i enlighet med artikel 92 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och artikel 111 i delegerad förordning (EU) nr 1268/2012.

KAPITEL 5

Genomförandet av budgeten

Artikel 33

Offentlig upphandling

1.   Vad gäller offentlig upphandling ska avdelning V i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och delegerad förordning (EU) nr 1268/2012 tillämpas, om inte annat följer av punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2.   För kontrakt som är värda mellan 60 000 EUR och de trösklar som är fastställda i artikel 118 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 får det förfarande tillämpas som anges i delegerad förordning (EU) nr 1268/2012 för kontrakt med lågt värde som inte överstiger 60 000 EUR.

3.   Byrån får ingå kontrakt om leverans av varor, tjänster eller bygg- och anläggningsarbeten utan att genomföra något offentligt upphandlingsförfarande, om den andra kontraktsparten är kommissionen, någon av de interinstitutionella byråerna, Översättningscentrum för Europeiska unionens organ som inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2965/94 (7) eller andra unionsorgan.

Artikel 34

Gemensam upphandling

1.   Byrån kan begära att få delta som upphandlande myndighet i upphandlingsförfaranden som genomförs av kommissionen eller interinstitutionellt och vid tilldelning av kontrakt som sköts av andra unionsorgan eller -byråer.

2.   Inom ramen för verksamhet som sker i samarbete med medlemsstaterna, t.ex. sådan verksamhet som avses i kapitel IV i beslut (Gusp) 2015/1835, får byrån använda gemensamma upphandlingsförfaranden.

3.   Vid ett gemensamt upphandlingsförfarande mellan en institution och den upphandlande myndigheten i en eller flera medlemsstater ska de förfarandebestämmelser som är tillämpliga på byrån tillämpas.

När den andel av kontraktets totala uppskattade värde som tillhör eller förvaltas av den upphandlande myndigheten i en eller flera medlemsstater är lika med eller större än 50 %, eller i andra vederbörligen motiverade fall, ska förfarandebestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (8), Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG (9), eller varje annan unionsrättsakt som kan vara tillämplig med hänsyn till det aktuella syftet tillämpas.

4.   Byrån får i syfte att täcka sina administrativa behov genomföra upphandlingsförfaranden gemensamt med upphandlande myndigheter i värdmedlemsstaten. I sådana fall ska artikel 133 i delegerad förordning (EU) nr 1268/2012 gälla med nödvändiga ändringar.

Artikel 35

Experter

För urvalet av experter får byrån tillämpa bestämmelserna i artikel 287 i delegerad förordning (EU) nr 1268/2012, med förbehåll för eventuella specifika förfaranden som fastställs i den grundläggande akten för det program vars genomförande anförtrotts byrån. Sådana experter ska betalas med ett fast belopp som meddelas i förväg och ska väljas ut på grundval av sitt yrkeskunnande.

Externa experter ska väljas ut på grundval av kompetens, erfarenhet och kunskaper som är relevanta för de uppgifter de ska utföra och i enlighet med principerna om icke-diskriminering, likabehandling och frånvaro av intressekonflikt.

Artikel 36

Bidrag

Vad gäller bidrag ska avdelning VI i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och delegerad förordning (EU) nr 1268/2012 tillämpas, med förbehåll för eventuella särskilda bestämmelser i grundrättsakten.

Artikel 37

Priser till följd av tävlingar

1.   Vad gäller priser till följd av tävlingar ska avdelning VII i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och delegerad förordning (EU) nr 1268/2012 tillämpas, om inte annat följer av punkt 2 i denna artikel.

2.   Tävlingar med priser till ett enhetsvärde av 10 000 EUR eller mer får bara offentliggöras om de förekommer i byråns planeringsram.

Artikel 38

Angivande av möjligheter till omprövning

1.   Om en utanordnares förfarandeakt får negativa konsekvenser för en sökandes eller anbudsgivares, mottagares eller kontraktsparts rättigheter, ska det i akten anges vilka administrativa och/eller juridiska möjligheter till prövning som är tillgängliga för att bestrida denna akt.

2.   I akten ska särskilt anges prövningens karaktär, det eller de organ som svarar för prövningen samt tidsfristerna för denna.

KAPITEL 6

Redovisning

Artikel 39

Redovisningsregler

Byrån ska inrätta ett redovisningssystem som ger exakta, fullständiga och tillförlitliga uppgifter i god tid.

Byråns räkenskapsförare ska anta regler baserade på internationellt vedertagna redovisningsstandarder för den offentliga sektorn. Räkenskapsföraren får avvika från dessa standarder om han eller hon anser att det är nödvändigt för att ge en sann och rättvis bild av tillgångar och skulder, kostnader och intäkter samt kassaflöden. Om en räkenskapsförare i betydande grad avviker från dessa standarder, ska denna omständighet och skälen därför anges i anmärkningar till redovisningarna.

Artikel 40

Redovisningsprinciper

Redovisningarna ska innehålla relevanta, tillförlitliga och jämförbara uppgifter, inklusive uppgifter om tillämpade redovisningsprinciper, som ska presenteras på ett begripligt sätt. Redovisningarna ska utarbetas i överensstämmelse med artikel 39.

Artikel 41

Redovisningssystem

1.   Redovisningssystemet ska delas in i allmänna räkenskaper och budgeträkenskaper. Räkenskaperna ska upprättas i euro och löpa över ett kalenderår.

2.   I de allmänna räkenskaperna ska alla konteringar och transaktioner som påverkar byråns ekonomiska och finansiella ställning samt dess tillgångar och skulder registreras i kronologisk ordning enligt metoden för dubbel bokföring.

3.   Budgeträkenskaperna ska göra det möjligt att i detalj följa genomförandet av byråns budget. De ska innehålla alla inkomst- och utgiftstransaktioner i budgeten.

Artikel 42

Inventarieförteckningar

Byrån ska hålla inventarieförteckningar avseende all materiell, immateriell och finansiell egendom som utgör byråns förmögenhet, med angivande av både antal och värde. Byrån skall kontrollera att posterna i inventarieförteckningen stämmer överens med verkligheten.

KAPITEL 7

Extern revision och bedrägeribekämpning

Artikel 43

Extern revision

1.   Styrelsen ska utse ett revisorskollegium som ska utföra den externa revisionen av byråns administrations- och driftsbudgetar, räkenskaper och redovisningar. Revisionen ska utföras i enlighet med erkända internationella revisionsnormer och, med förbehåll för styrelsens godkännande, i enlighet med ytterligare villkor.

Minst vart tredje år ska kollegiet ge styrelsen en oberoende försäkran och ett oberoende utlåtande om att byråns verksamhet har utförts i enlighet med principerna för en sund ekonomisk förvaltning. För att fullgöra den uppgiften får kollegiet begära tillfällig ytterligare personal, efter överenskommelse med styrelsen.

2.   Revisorskollegiet ska bestå av minst tre revisorer från olika deltagande medlemsstater, bistådda av personal som nomineras av kollegiet. Denna personalmedlem får stanna kvar så länge den ledamot av revisorskollegiet som nominerade honom eller henne sitter kvar på sin post.

3.   Ledamöterna i revisorskollegiet ska utnämnas för en period av tre på varandra följande revisioner. Ett rättvist rotationssystem mellan de deltagande medlemsstater som önskar sända revisorer ska säkerställas.

4.   Styrelsen ska utse revisorskollegiet bland de kandidater som föreslås av de deltagande medlemsstaterna. Kandidaterna ska helst vara ledamöter i de högsta nationella revisionsinstitutionerna i de deltagande medlemsstaterna och erbjuda tillräckliga säkerhetsgarantier och garantier för oberoende. De ska vid behov kunna stå till förfogande för att utföra uppdrag för byråns räkning. När kollegieledamöterna och deras stödpersonal utför dessa uppdrag

a)	ska de fortsatt avlönas av sitt ursprungliga revisionsorgan och ska från byrån endast få ersättning för sina kostnader i samband med tjänsteresa i överensstämmelse med byråns regler,

b)	får de begära och ta emot instruktioner endast från styrelsen; inom sitt revisionsmandat ska revisorskollegiet och dess ledamöter vara helt oberoende och ensamma ansvariga för genomförandet av den externa revisionen,

c)	ska de avlägga rapport om sitt uppdrag endast till styrelsen,

d)	ska de kontrollera att de inkomster och utgifter som byrån förvaltar har verkställts i överensstämmelse med tillämplig lagstiftning och principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

5.   Revisorskollegiet ska varje år välja sin ordförande för det kommande budgetåret. Det ska anta tillämpliga regler för de revisioner som ledamöterna genomför i överensstämmelse med högsta internationella revisionsstandard. Revisorskollegiet ska godkänna de av ledamöterna upprättade revisionsrapporterna innan dessa överlämnas till verkställande direktören och styrelsen.

6.   Revisorerna ska se till att sekretesskyddet av informationen och skyddet av de uppgifter de får kännedom om under revisionsuppdraget respekteras i enlighet med de regler som gäller för denna information och dessa uppgifter.

7.   Revisorerna ska utan dröjsmål och utan anmälan i förväg ha tillgång till handlingar och till innehållet i all datorbaserad information om dessa inkomster och utgifter samt ha tillträde till de lokaler där dessa handlingar och datamedier förvaras. De får ta kopior. De personer som medverkar i verkställandet av byråns inkomster och utgifter ska ge verkställande direktören och de personer som ansvarar för revision av dessa utgifter den hjälp som är nödvändig för att de ska kunna utföra sina uppgifter. Utgifter i samband med revisionen ska belasta den allmänna budgeten.

8.   Styrelsen får på förslag från verkställande direktören eller någon av medlemsstaterna från fall till fall besluta att använda andra externa organ för särskilda granskningar i samordning med uppdraget för revisorskollegiet.

9.   Om så sker i överensstämmelse med byråns regler, i synnerhet uppgiftsskyddsregler, och utan att det inkräktar på de andra deltagande medlemsstaterna eller revisorskollegiets ansvar, kan de deltagande medlemsstaternas nationella revisionsmyndigheter i särskilda fall – på egen bekostnad och med styrelsens samtycke – få tillgång till sådana uppgifter och få inspektera sådana handlingar som de bedömer som nödvändiga för revisionen av sin respektive nationella del eller för att kunna rapportera till regering och parlament.

Artikel 44

Årlig revision och beviljande av ansvarsfrihet för byråns budget

1.   Verkställande direktören ska, senast den 31 mars året efter budgetårets slut, för granskning och yttrande förelägga revisorskollegiet ett utkast till byråns årsredovisning enligt vad som avses i artikel 19.

2.   Revisorskollegiet ska senast den 30 juni året efter budgetårets slut förelägga verkställande direktören sin årliga revisionsrapport med revisorskollegiets yttrande och iakttagelser om det utkast till årsredovisning som avses i punkt 1.

3.   Senast den 15 juli året efter budgetårets slut ska verkställande direktören förelägga styrelsen den slutliga granskade årsredovisningen samt revisionsberättelsen, åtföljda av byråns svar.

4.   Senast den 30 oktober året efter budgetårets slut ska styrelsen godkänna den granskade årsredovisningen och bevilja ansvarsfrihet för verkställande direktören och räkenskapsföraren för det berörda budgetåret.

5.   När styrelsen har godkänt den granskade årsredovisningen ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

6.   De samlade räkenskaperna och inventariet ska bevaras av räkenskapsföraren under fem år från den dag då motsvarande ansvarsfrihet beviljades.

Artikel 45

Olaf

1.   Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får göra utredningar, däribland kontroller på platsen och inspektioner, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (10) och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (11) i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar byråns ekonomiska intressen i samband med bidrag eller kontrakt som finansierats av byrån.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, ska byråns kontrakt, överenskommelser och beslut innehålla bestämmelser som uttryckligen ger revisionskollegiet och Olaf rätt att genomföra revisioner och undersökningar enligt deras respektive befogenheter.

AVDELNING IV

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR EXTRAINKOMSTER

Artikel 46

Extrainkomster

1.   Inom ramen för sitt uppdrag i enlighet med artikel 2 i beslut (Gusp) 2015/1835, får byrån ta emot extrainkomster för ett särskilt ändamål

a)	från unionens allmänna budget från fall till fall, i full enlighet med de regler, förfaranden och beslutsprocesser som är tillämpliga,

b)	från medlemsstater, tredjeländer eller andra tredje parter, såvida inte styrelsen beslutar något annat inom en månad från mottagandet av sådan information från byrån.

2.   De inkomster som avses i punkt 1 får endast användas för det särskilda ändamål som de är avsedda för.

3.   Ytterligare administrativa kostnader för förvaltningen av extrainkomsterna ska, i relevanta fall, täckas av budgeten för själva extrainkomsterna.

4.   Bestämmelserna i kapitlen 2–7 i avdelning III är tillämpliga på extrainkomster såvida det inte i det relevanta avtalet/avtalen föreskrivs andra regler, vilka hursomhelst ska överensstämma med budgetprinciperna i avdelning II.

5.   Eventuella budgetöverskott till följd av extrainkomster vid genomförandeperiodens slut ska betraktas som ett tillgodohavande för de enheter som bidragit därtill och återbetalas till dem. De kan också användas för andra särskilda ändamål enligt vad som fastställts i det relevanta avtalet/avtalen, såvida inte styrelsen beslutar något annat inom en månad från mottagandet av sådan information från byrån, enligt den berörda enhetens förslag.

6.   Räkenskapsföraren ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att användningen av extrainkomsterna och av de motsvarande anslagen övervakas separat. Bidrag som härrör från extrainkomster ska därför redovisas separat och användas för det specifika ändamål som de är avsedda för. Av öppenhetsskäl kommer de också att placeras på separata bankkonton. De kommer dessutom att visas separat i byråns rapport om budgetens genomförande enligt artikel 21.

AVDELNING V

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR BUDGETAR FÖR AD HOC-VERKSAMHET

Artikel 47

Byråns förvaltning av budgetar för ad hoc-verksamhet

1.   Styrelsen får, på förslag av verkställande direktören eller en medlemsstat, besluta att medlemsstaterna får anförtro byrån den administrativa och finansiella förvaltningen av viss verksamhet inom dess ansvarsområde i enlighet med kapitel IV i beslut (Gusp) 2015/1835.

2.   Styrelsen får, i samband med byråns ad hoc-projekt och ad hoc-program, bemyndiga byrån att, på de villkor som anges i bestämmelserna för verksamheten i fråga, ingå avtal och bidragsöverenskommelser och, med beaktande av medlemsstaternas budgetbegränsningar, i förväg samla in nödvändiga bidrag från dessa medlemsstater, för fullgörandet av sådana avtal och bidragsöverenskommelser.

3.   Bestämmelserna i kapitlen 2–7 i avdelning III i detta beslut ska tillämpas på ad hoc-verksamhet som fastställts i enlighet med artikel 19 eller 20 i beslut (Gusp) 2015/1835, såvida det inte i den grundläggande akten/akterna för programmet eller projektet föreskrivs andra regler, vilka hursomhelst ska överensstämma med budgetprinciperna i avdelning II i det här beslutet.

4.   Eventuella budgetöverskott till följd av ad hoc-projekt eller ad hoc-program ska betraktas som ett tillgodohavande för de deltagande medlemsstaterna och eventuella andra enheter som har bidragit därtill och återbetalas till dem vid genomförandeperiodens slut eller användas för andra särskilda ändamål enligt vad som fastställts i det relevanta avtalet/avtalen eller beslutats av den berörda medlemsstaten eller enheten.

AVDELNING VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 48

Ändringar

Alla hänvisningar till förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska även tolkas med hänsyn tagen till ändringarna av denna.

Artikel 49

Upphävande av beslut 2007/643/Gusp

Beslut 2007/643/Gusp ska upphöra att gälla.

Artikel 50

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

---

(1)  EUT L 266, 13.10.2015, s. 55.

(2)  EUT L 269, 12.10.2007, s. 1.

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(4)  Rådets beslut (EU) 2016/1351 av den 4 augusti 2016 om tjänsteföreskrifterna för anställda vid Europeiska försvarsbyrån och upphävande av beslut 2004/676/EG (se sidan 1 i detta nummer av EUT).

(5)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).

(6)  Rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EUT L 163, 23.6.2007, s. 17).

(7)  Rådets förordning (EG) nr 2965/94 av den 28 november 1994 om upprättande av ett översättningscentrum för Europeiska unionens organ (EGT L 314, 7.12.1994, s. 1).

(8)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).

(9)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(11)  Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

---