|
ISSN 1977-0820 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 193 |
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
59 årgången |
|
Innehållsförteckning |
|
I Lagstiftningsakter |
Sida |
|
|
|
DIREKTIV |
|
|
|
* |
|
|
|
Rättelser |
|
|
|
* |
|
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
|
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
I Lagstiftningsakter
DIREKTIV
|
19.7.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 193/1 |
RÅDETS DIREKTIV (EU) 2016/1164
av den 12 juli 2016
om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 115,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och
av följande skäl:
|
(1) |
De nuvarande politiska prioriteringarna inom området internationell beskattning belyser behovet att säkerställa att skatt betalas där vinster och mervärde skapas. Det är därmed viktigt att återupprätta förtroendet för att skattesystemen är rättvisa och ge regeringarna möjlighet att effektivt utöva sin suveränitet på skatteområdet. Dessa nya politiska mål har omsatts i konkreta rekommendationer om åtgärder inom ramen för initiativet mot erodering av skattebasen och flyttning av vinster (BEPS) av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Europeiska rådet välkomnade detta arbete i sina slutsatser av den 13–14 mars 2013 och 19–20 december 2013. Som svar på behovet av en rättvisare beskattning fastställer kommissionen i sitt meddelande av den 17 juni 2015 en handlingsplan för rättvis och effektiv företagsbeskattning inom Europeiska unionen. |
|
(2) |
Slutrapporterna om OECD:s 15 åtgärdspunkter mot BEPS offentliggjordes den 5 oktober 2015. Detta resultat välkomnades av rådet i dess slutsatser av den 8 december 2015. I rådets slutsatser betonades behovet av att finna gemensamma, men likväl flexibla, lösningar på EU-nivå, som är i enlighet med OECD:s BEPS-slutsatser. I slutsatserna stöddes dessutom ett effektivt, snabbt och samordnat genomförande av åtgärder mot BEPS på EU-nivå och gavs uttryck för att EU-direktiv bör, om så är lämpligt, vara det verktyg som föredras för att genomföra OECD:s BEPS-slutsatser på EU-nivå. Det är avgörande för en väl fungerande inre marknad att medlemsstaterna åtminstone genomför sina åtaganden enligt BEPS och, mer allmänt, vidtar åtgärder för att motverka skatteflyktsmetoder och säkerställa en rättvis och effektiv beskattning i unionen på ett tillräckligt konsekvent och samordnat sätt. På en marknad med mycket integrerande ekonomier, finns ett behov av gemensamma strategier och samordnade åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion och maximera de positiva effekterna av initiativet mot erodering av skattebasen och flyttning av vinster. Dessutom kan bara ett gemensamt ramverk förhindra en fragmentering av marknaden och få ett slut på nuvarande bristande överensstämmelse och snedvridning av marknaden. Slutligen skulle nationella genomförandeåtgärder som följer en gemensam hållning inom unionen kunna ge de skattskyldiga rättslig säkerhet genom att dessa åtgärder skulle vara förenliga med unionsrätten. |
|
(3) |
Det är nödvändigt att fastställa regler för att stärka den genomsnittliga skyddsnivån mot aggressiv skatteplanering på den inre marknaden. Eftersom dessa regler ska passa in i 28 olika bolagsskattesystem bör de begränsas till allmänna bestämmelser, medan genomförandet bör överlåtas till medlemsstaterna, som är bättre lämpade att utforma de specifika delarna i dessa regler på ett sätt som bäst passar deras bolagsskattesystem. Detta mål kan uppnås genom att man skapar en minsta skyddsnivå för nationella bolagsskattesystem mot skatteflyktsmetoder i unionen. Det är därför nödvändigt att samordna svaren från medlemsstaterna vid genomförandet av resultaten av OECD:s 15 åtgärdspunkter mot BEPS i syfte att förbättra effektiviteten hos den inre marknaden som helhet genom att motverka skatteflyktsmetoder. Det är därför nödvändigt att fastställa en gemensam lägsta skyddsnivå för den inre marknaden inom vissa områden. |
|
(4) |
Det är nödvändigt att införa regler som är tillämpliga på alla skattskyldiga som är föremål för bolagsbeskattning i en medlemsstat. Med tanke på att detta skulle leda till att det krävdes att fler nationella skatter omfattades, är det inte önskvärt att utvidga detta direktivs tillämpningsområde till att omfatta typer av subjekt som inte omfattas av bolagsbeskattning i en medlemsstat, dvs. i synnerhet transparenta subjekt. Dessa regler bör även gälla för fasta driftställen, som tillhör dessa bolagsskatteskyldiga företag, vilka kan vara belägna i en annan medlemsstat eller i andra medlemsstater. Bolagsskatteskyldiga företag kan vara skattemässigt hemmahörande i en medlemsstat eller vara etablerade enligt en medlemsstats rätt. Fasta driftställen till subjekt som är skattemässigt hemmahörande i ett tredjeland bör också omfattas av dessa regler om de är belägna i en eller flera medlemsstater. |
|
(5) |
Det är nödvändigt att fastställa regler mot erodering av skattebasen på den inre marknaden och motflyttning av vinster från den inre marknaden. Det är nödvändigt med regler på följande områden för att bidra till att uppnå det målet: begränsade ränteavdrag, utflyttningsbeskattning, en allmän regel mot missbruk, regler om utländska kontrollerade bolag och regler för att motverka hybrida missmatchningar. Om tillämpningen av dessa regler ger upphov till dubbelbeskattning bör de skattskyldiga få skattelättnader genom avdrag för den skatt som erlagts i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, allt efter omständigheterna. Dessa regler bör därför inte bara syfta till att motverka skatteflyktsmetoder utan också undvika att skapa andra hinder på marknaden, som exempelvis dubbelbeskattning. |
|
(6) |
I ett försök att minska sin globala skattebörda, har företagsgrupper i allt större utsträckning ägnat sig åt BEPS genom för höga räntebetalningar. Regeln om räntebegränsning är nödvändig för att avskräcka från sådana metoder genom att man begränsar avdragsrätten för de skattskyldigas överstigande lånekostnader. Det är därför nödvändigt att fastställa ett procenttal för avdragsrätt som hänför sig till en skattskyldiges beskattningsbara vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA). Medlemsstaterna skulle kunna sänka detta procenttal, införa tidsgränser eller begränsa beloppet för de låneutgifter som inte dragits av och som kan rullas framåt eller bakåt för att säkerställa en högre skyddsnivå. Med tanke på att syftet är att föreskriva miniminormer, skulle medlemsstaterna kunna anta ett alternativt mått som hänvisar till rörelseresultat före räntor och skatt (EBIT) och fastställs på ett sätt som är likvärdigt med det EBITDA-grundade måttet. Medlemsstaterna skulle utöver den regel om räntebegränsning som föreskrivs i detta direktiv även kunna använda riktade regler mot koncernintern skuldfinansiering, särskilt regler om underkapitalisering. Intäkter som inte tas upp till beskattning bör inte avräknas mot avdragsgilla lånekostnader. Detta beror på att endast skattepliktig inkomst bör beaktas vid fastställandet av hur mycket ränta som får dras av. |
|
(7) |
Om den skattskyldige är del av en företagsgrupp som lämnar lagstadgad koncernredovisning, kan företagsgruppens övergripande skuldsättning på världsnivå övervägas för att ge de skattskyldiga rätt att dra av större belopp av överstigande lånekostnader. Det kan också vara lämpligt att fastställa undantagsregler utifrån eget kapital enligt vilka regeln om räntebegränsningar inte tillämpas om företaget kan visa att förhållandet mellan dess egna kapital och dess totala tillgångar är ungefär lika med eller högre än motsvarande andel för företagsgruppen. Regeln om räntebegränsning bör tillämpas avseende den skatteskyldiges överstigande lånekostnader, oberoende av om kostnaderna har sitt ursprung i skuld som uppkommit nationellt, gränsöverskridande inom unionen eller i ett tredjeland eller av om de har sitt ursprung hos tredje part eller närstående företag eller är interna inom en företagsgrupp. Om en företagsgrupp omfattar mer än ett subjekt i en medlemsstat kan medlemsstaten överväga den övergripande ställningen för företagsgruppens samtliga subjekt i samma stat, inbegripet ett system med beskattning av subjekt separat som möjliggör överföring av vinster eller räntekapacitet mellan subjekt i en företagsgrupp, vid tillämpning av regler som begränsar ränteavdraget. |
|
(8) |
För att minska den administrativa börda och börda när det gäller efterlevnad av lagstiftningen som reglerna medför, utan att påtagligt minska deras skatteeffekt, kan det vara lämpligt att föreskriva om en safe harbour-regel så att nettoräntan alltid är avdragsgill upp till ett fastställt belopp, när detta leder till ett högre avdrag än det EBITDA-grundade procenttalet. Medlemsstaterna skulle kunna sänka tröskelbeloppet för att säkerställa högre skydd av sin inhemska skattebas. Eftersom BEPS i princip genomförs genom för höga räntebetalningar mellan subjekt som är närstående företag, är det lämpligt och nödvändigt att tillåta ett eventuellt undantag för fristående subjekt från räntebegränsningsregelns tillämpningsområde med tanke på att risken för skatteflykt är begränsad. För att underlätta övergången till den nya regeln om räntebegränsning skulle medlemsstaterna kunna föreskriva om en övergångsregel som skulle omfatta befintliga lån i den mån som villkoren för dessa inte därefter ändras, dvs. att undantaget enligt övergångsregeln i fall av efterföljande ändring inte skulle vara tillämpligt på höjningar av lånets belopp eller löptid utan begränsas till de ursprungliga lånevillkoren. Utan att det påverkar tillämpningen av reglerna om statligt stöd skulle medlemsstaterna även kunna undanta överstigande lånekostnader för lån som används för att finansiera långvariga offentliga infrastrukturprojekt med hänvisning till att sådana finansieringsarrangemang innebär ringa eller inga risker för BEPS. I detta sammanhang bör medlemsstaterna på rätt sätt visa att finansieringsarrangemang för offentliga infrastrukturprojekt har vissa särdrag som motiverar en sådan behandling i jämförelse med andra finansieringsarrangemang som omfattas av den restriktiva regeln. |
|
(9) |
Även om det är allmänt accepterat att finansiella företag, dvs. finansinstitut och försäkringsföretag, också bör omfattas av begränsningarna av ränteavdrag är det också vedertaget att dessa två sektorer uppvisar särskilda egenskaper som kräver ett mer skräddarsytt tillvägagångssätt. Eftersom diskussionerna på detta område ännu inte är tillräckligt slutgiltiga internationell nivå och inom unionen, är det ännu inte möjligt att föreskriva särskilda regler inom finans- och försäkringssektorn, och medlemsstaterna bör därför kunna undanta dem från tillämpningsområdet för räntebegränsningsreglerna. |
|
(10) |
Utflyttningsskatt har funktionen att garantera att, när en skattskyldig person flyttar ut tillgångar eller sin skatterättsliga hemvist från en stats skattejurisdiktion, så beskattar den staten det ekonomiska värdet av den vinst som skapats inom dess territorium, även om denna vinst ännu inte har realiserats vid tidpunkten för utflyttningen. Det är därför nödvändigt att ange i vilka fall skattskyldiga omfattas av regler om utflyttningsskatt och beskattas för orealiserade vinster som har upparbetats i deras överförda tillgångar. Det är också bra att klarlägga att överföringar av tillgångar, inbegripet kontanter, mellan ett moderbolag och dess dotterbolag faller utanför tillämpningsområdet för den föreskrivna regeln om utflyttningsbeskattning. För att beräkna beloppen är det avgörande att fastställa ett marknadsvärde för de överförda tillgångarna vid tidpunkten för utflyttningen baserat på armlängdsprincipen. För att säkerställa regelns förenlighet med användningen av avräkningsmetoden är det önskvärt att medlemsstaterna får hänvisa till den tidpunkt då rätten att beskatta överförda tillgångar upphör. Rätten att beskatta bör definieras på nationell nivå. Det är också nödvändigt att den mottagande staten får ifrågasätta det värde av de överförda tillgångarna som fastställts av den stat från vilken utflyttningen sker, när värdet inte motsvarar ett sådant marknadsvärde. Medlemsstaterna skulle i detta avseende kunna använda befintliga tvistlösningsmekanismer. Inom unionen är det nödvändigt att ta itu med tillämpningen av utflyttningsskatt och fastställa på vilka villkor den ska anses vara förenlig med unionsrätten. I sådana situationer bör de skattskyldiga ha rätt att antingen omedelbart betala det fastställda utflyttningsskattebeloppet eller få anstånd med betalningen av skatten genom att betala den i delbetalningar under ett visst antal år, eventuellt jämte ränta och en garanti. I detta syfte skulle medlemsstaterna kunna begära att de berörda skattskyldiga inkluderar nödvändig information i en deklaration. Utflyttningsskatt bör inte tas ut i de fall överföringen av tillgångar är av tillfällig natur och det är fastställt att tillgångarna ska återgå till överförarens medlemsstat, om överföringen sker i syfte att uppfylla kapitaltillsynskrav eller för likviditetshantering eller när det gäller transaktioner för värdepappersfinansiering eller tillgångar som ställs som säkerhet. |
|
(11) |
Allmänna regler mot missbruk ingår i skattesystemen för att motverka skatteflyktsmetoder som ännu inte har behandlats genom särskilt riktade bestämmelser. Dessa regler har därför till syfte att täcka luckor och bör inte påverka tillämpningen av specifika regler för att motverka missbruk. Inom unionen bör de allmänna reglerna mot missbruk tillämpas på arrangemang som inte är genuina. Annars bör den skattskyldige ha rätt att välja den skattemässigt mest effektiva strukturen för sin kommersiella verksamhet. Det är dessutom viktigt att se till att de allmänna reglerna mot missbruk tillämpas på ett enhetligt sätt i inhemska situationer, inom unionen och gentemot tredjeländer, så att deras räckvidd och resultatet av deras tillämpning i inhemska och gränsöverskridande situationer inte skiljer sig åt. Medlemsstaterna bör inte hindras att tillämpa sanktioner, när de allmänna reglerna mot missbruk är tillämpliga. Vid bedömningen av om ett arrangemang ska betraktas som icke-genuint skulle medlemsstaterna kunna beakta alla giltiga ekonomiska skäl, inbegripet finansiell verksamhet. |
|
(12) |
Reglerna om utländska kontrollerade bolag (CFC) får till följd att inkomster från ett lågt beskattat kontrollerat dotterbolag omfördelas till dess moderbolag. Då blir moderbolaget skattskyldigt för inkomsten i den stat där det är skattemässigt hemmahörande. Beroende på de politiska prioriteringarna i den staten, kan reglerna om utländska kontrollerade bolag vara inriktade på hela det lågt beskattade dotterbolaget eller specifika inkomstkategorier eller begränsas till inkomster som artificiellt har avletts till dotterbolaget. I synnerhet för att säkerställa att CFC-reglerna utgör ett proportionerligt svar vid farhågor om BEPS är det avgörande att medlemsstater som begränsar sina CFC-regler till att endast omfatta inkomster som artificiellt har avletts till dotterbolaget specifikt inriktar sig på situationer där merparten av de beslutsfunktioner som genererat avledda inkomster hos det kontrollerade dotterbolaget utövas i den skattskyldiges medlemsstat. För att minska den administrativa bördan och efterlevnadskostnaderna bör det också vara godtagbart att dessa medlemsstater undantar vissa subjekt med låga vinster eller låg vinstmarginal som innebär lägre risker för skatteflykt. Följaktligen måste CFC-reglerna utsträckas till att omfatta inkomst från fasta driftställen, om dessa inkomster inte beskattas eller är skattebefriade i den medlemsstat där den skattskyldige är skattemässigt hemmahörande. Däremot finns det ingen anledning att inom ramen för CFC-reglerna beskatta inkomst från fasta driftställen som enligt nationella regler nekas skattebefrielse genom att dessa fasta driftställen behandlas som om de vore utländska kontrollerade bolag. I syfte att säkerställa en högre skyddsnivå skulle medlemsstaterna kunna sänka tröskelvärdet för kontroll eller använda ett högre tröskelvärde vid jämförelse av den faktiska bolagsskatt som betalats med den bolagsskatt som skulle ha tagits ut i den skattskyldiges medlemsstat. När medlemsstaterna införlivar CFC-reglerna i sin nationella rätt skulle de kunna använda ett tröskelvärde som utgör en tillräckligt hög andel av skattesatsen. Det är önskvärt att hantera sådana situationer både i tredjeländer och i unionen. För att iaktta de grundläggande friheterna bör inkomstkategorierna kombineras med ett undantag för verklig verksamhet som syftar till att i unionen begränsa effekterna av reglerna till fall där det utländska kontrollerade bolaget inte bedriver verklig ekonomisk verksamhet. Det är viktigt att skatteförvaltningarna och de skattskyldiga samarbetar för att samla in relevanta fakta och omständigheter för att avgöra huruvida undantaget för verklig verksamhet ska tillämpas. Det bör vara godtagbart att medlemsstaterna när de införlivar CFC-reglerna i sin nationella rätt använder vita, grå eller svarta listor över tredjeländer som sammanställts på grundval av vissa kriterier som anges i detta direktiv och som kan omfatta bolagsskattesatsens nivå, eller använder vita listor över medlemsstater som sammanställts på den grunden. |
|
(13) |
Hybrida missmatchningar är följden av skillnader i den rättsliga klassificeringen av betalningar (finansiella instrument) eller subjekt och dessa skillnader visar sig vid interaktionen mellan rättssystemen i de två jurisdiktionerna. Effekten av sådana missmatchningar är ofta dubbla avdrag (dvs. avdrag i båda staterna) eller ett avdrag av inkomst i den ena staten som inte är inkluderad i skattebasen i den andra. För att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar är det nödvändigt att fastställa regler som innebär att en av de två jurisdiktionerna i en hybrid missmatchning bör vägra avdrag för en betalning som leder till ett sådant resultat. I detta sammanhang vore det lämpligt att klargöra att åtgärder som syftar till att motverka hybrida missmatchningar i detta direktiv är avsedda att ta itu med sådana situationer av hybrida missmatchningar som är hänförliga till skillnader i den rättsliga klassificeringen av ett finansiellt instrument eller ett subjekt och att de inte är avsedda att inverka på de allmänna dragen i en medlemsstats skattesystem. Även om medlemsstaterna, inom ramen för uppförandekodgruppen för företagsbeskattning, har enats om riktlinjer för den skattemässiga behandlingen av hybridsubjekt och hybrida fasta driftställen inom unionen samt för den skattemässiga behandlingen av hybridsubjekt i förbindelserna med tredjeländer är det fortfarande nödvändigt att utfärda bindande regler. Det är avgörande att ytterligare insatser görs när det gäller hybrida missmatchningar mellan medlemsstater och tredjeländer samt när det gäller andra hybrida missmatchningar, till exempel sådana som berör fasta driftställen. |
|
(14) |
Det är nödvändigt att förtydliga att genomförandet av reglerna mot skatteflykt som föreskrivs i detta direktiv inte bör påverka den skattskyldiges skyldighet att följa armslängdsprincipen eller medlemsstatens rätt att justera upp det skattepliktiga underlaget i enlighet med armlängdsprincipen, där så är tillämpligt. |
|
(15) |
I enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 45/2001 har samråd ägt rum med Europeiska datatillsynsmannen (3). Rätten till skydd av personuppgifter enligt artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (4) är tillämpliga på den behandling av personuppgifter som utförs inom ramen för detta direktiv. |
|
(16) |
Med tanke på att ett viktigt mål med detta direktiv är att förbättra motståndskraften hos den inre marknaden som helhet mot gränsöverskridande skatteflyktsmetoder, kan detta inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna var för sig. De nationella bolagsskattesystemen är olika, och oberoende åtgärder från medlemsstaternas sida skulle bara återskapa den nuvarande fragmenteringen av den inre marknaden vid direkt beskattning. Det skulle därför göra det möjligt för ineffektiviteter och felaktigheter att kvarstå vid samverkan av olika nationella åtgärder. Resultatet skulle bli bristande samordning. På grund av det faktum att en stor del av ineffektiviteten på den inre marknaden främst skapar problem av gränsöverskridande karaktär måste avhjälpande åtgärder antas på unionsnivå. Det är därför avgörande att anta lösningar som fungerar på den inre marknaden som helhet, och detta kan bättre uppnås på unionsnivå. Unionen kan därmed vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Genom att fastställa en minsta skyddsnivå för den inre marknaden syftar detta direktiv endast till att uppnå nödvändig minsta samordning inom unionen för att förverkliga dess mål. |
|
(17) |
Kommissionen ska utvärdera genomförandet av detta direktiv fyra år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till rådet. Medlemsstaterna bör till kommissionen överlämna all information som behövs för denna utvärdering. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Tillämpningsområde
Detta direktiv är tillämpligt på samtliga skattskyldiga som omfattas av bolagsbeskattning i en eller flera medlemsstater, inbegripet fasta driftställen i en eller flera medlemsstater som tillhör subjekt vilka är skattemässigt hemmahörande i ett tredjeland.
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv gäller följande definitioner:
1. lånekostnader : räntekostnader för alla former av skuld, andra kostnader som ekonomiskt motsvarar ränta och kostnader som uppkommer i samband med införskaffandet av kapital, enligt definitionen i nationell rätt, inbegripet men ej begränsat till betalningar avseende vinstandelslån, tillskriven ränta på instrument som konvertibla obligationer och nollkupongsobligationer, belopp enligt alternativa finansieringsarrangemang, till exempel islamisk finansiering, finansieringskostnadsdelen av betalningar av finansiell leasing, kapitaliserad ränta som ingår i balansräkningsvärdet av en därtill relaterad tillgång, eller nedskrivning av kapitaliserad ränta, belopp som i förekommande fall mäts med hänvisning till avkastningen på finansiering inom ramen för internprissättningsregler, belopp av fiktiv ränta inom ramen för derivatinstrument eller säkringsarrangemang med anknytning till ett subjekts lån, vissa utländska valutakursvinster och valutakursförluster på lånat kapital och instrument med anknytning till införskaffandet av kapital, garantiavgifter för finansieringsarrangemang, arrangemangsavgifter och liknande kostnader som gäller upplåning av kapital.
2. överstigande lånekostnader : det belopp med vilket en skattskyldiges avdragsgilla lånekostnader överstiger de skattepliktiga ränteintäkterna och andra ekonomiskt motsvarande skattepliktiga intäkter som uppbärs av den skattskyldige enligt nationell rätt.
3. beskattningsperiod : beskattningsår, kalenderår eller annan lämplig period för skatteändamål.
4. närstående företag :
|
a) |
ett subjekt i vilken den skattskyldige direkt eller indirekt har en andel i form av rösträtt eller kapitalinnehav motsvarande 25 procent eller mer eller har rätt att motta 25 procent eller mer av vinsterna i det subjektet. |
|
b) |
en fysisk person eller ett subjekt som direkt eller indirekt har en andel i form av rösträtt eller kapitalinnehav motsvarande 25 procent eller mer eller har rätt att motta 25 procent eller mer av den skattskyldiges vinster. |
Om en fysisk person eller ett subjekt direkt eller indirekt har en andel motsvarande 25 procent eller mer i en skattskyldig och ett eller fler subjekt, ska alla berörda subjekt, inbegripet den skattskyldige, betraktas som närstående företag.
Vid tillämpningen av artikel 9 och där en missmatchning innefattar ett hybridsubjekt ska denna definition ändras så att kravet på 25 procent ersätts med ett krav på 50 procent.
5. finansiellt företag : avser något av följande subjekt:
|
a) |
Ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG (5) eller en förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) enligt definitionen i artikel 4.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (6) eller förvaltningsbolag för företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) enligt definitionen i artikel 2.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (7). |
|
b) |
Ett försäkringsföretag enligt definitionen i artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (8). |
|
c) |
Ett återförsäkringsföretag enligt definitionen i artikel 13.4 i direktiv 2009/138/EG. |
|
d) |
Ett tjänstepensionsinstitut som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG (9), om inte en medlemsstat har beslutat att helt eller delvis inte tillämpa det direktivet på det institutet i enlighet med artikel 5 i det direktivet, eller den kapitalförvaltare till ett tjänstepensionsinstitut som avses i artikel 19.1 i det direktivet. |
|
e) |
Pensionsinstitut som förvaltar pensionsplaner som betraktas som en del av sociala trygghetssystem och som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 883/2004 (10) och (EG) 987/2009 (11) samt alla rättssubjekt som har inrättats i syfte att investera i sådana planer. |
|
f) |
En alternativ investeringsfond (AIF) som förvaltas av en AIF-förvaltare enligt definitionen i artikel 4.1 b i direktiv 2011/61/EU eller en AIF som omfattas av tillsyn enligt tillämplig nationell rätt. |
|
g) |
Fondföretag i den mening som avses i artikel 1.2i direktiv 2009/65/EG. |
|
h) |
En central motpart enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (12). |
|
i) |
En värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 (13). |
6. överföring av tillgångar : en transaktion varigenom en medlemsstat förlorar rätten att beskatta de överförda tillgångarna, medan tillgångarna fortsätter att rättsligt eller ekonomiskt tillhöra samma skattskyldige.
7. överföring av skatterättslig hemvist : en transaktion varigenom en skattskyldig upphör att ha skatterättslig hemvist i en medlemsstat och erhåller skatterättslig hemvist i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland.
8. överföring av näringsverksamhet som bedrivs vid ett fast driftställe : en transaktion varigenom den skattskyldige upphör med skattepliktig verksamhet i en medlemsstat och inleder sådan skattepliktig verksamhet i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, utan att bli skattermässigt hemmahörande i den medlemsstaten eller i det tredjelandet.
9. hybrida missmatchningar : en situation som råder mellan en skattskyldig i en medlemsstat och ett närstående företag i en annan medlemsstat eller ett strukturerat arrangemang mellan parter i medlemsstater där följande resultat kan hänföras till skillnader i den rättsliga klassificeringen av ett finansiellt instrument eller ett subjekt
|
a) |
ett avdrag av samma betalning, kostnader eller förluster görs både i den medlemsstat där betalningen har sin källa eller kostnaden eller förlusten uppstår och i en annan medlemsstat (dubbla avdrag), eller |
|
b) |
det görs ett avdrag i den medlemsstat där betalningen har sin källa utan att samma betalning tas med på motsvarande sätt för skatteändamål i en annan medlemsstat (avdrag utan inkludering). |
Artikel 3
Minsta skyddsnivå
Detta direktiv ska inte hindra tillämpningen av sådana nationella eller avtalsgrundade bestämmelser som syftar till att säkerställa en högre skyddsnivå för inhemska bolagsskattebaser.
KAPITEL II
ÅTGÄRDER MOT SKATTEFLYKT
Artikel 4
Räntebegränsningsregel
1. Överstigande lånekostnader ska vara avdragsgilla under den beskattningsperiod då de uppkommer med upp till 30 procent av den skattskyldiges vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA).
Vid tillämpning av denna artikel får medlemsstaterna även betrakta följande som skattskyldig:
|
a) |
Ett subjekt som får eller måste tillämpa reglerna på en företagsgrupps vägnar, definierad enligt nationell skatterätt. |
|
b) |
Ett subjekt i en företagsgrupp, definierad i enlighet med nationell skatterätt, som inte konsoliderar sina medlemmars resultat för skatteändamål. |
Under sådana omständigheter får överstigande lånekostnader och EBITDA beräknas på gruppnivå och omfatta alla gruppmedlemmars resultat.
2. EBITDA ska beräknas genom att man till de bolagsskattepliktiga inkomsterna i den skattskyldiges medlemsstat lägger tillbaka de skattejusterade beloppen för överstigande lånekostnader och de skattejusterade beloppen för av- och nedskrivningar. Inkomstbelopp som inte ska tas upp till beskattning ska inte tas med i den skattskyldiges EBITDA.
3. Genom undantag från punkt 1 kan den skattskyldige ges rätt till
|
a) |
att dra av överstigande lånekostnader upp till 3 000 000 EUR, |
|
b) |
att fullt dra av överstigande lånekostnader, om den skattskyldige är ett fristående subjekt. |
Vid tillämpning av punkt 1 andra stycket ska 3 000 000 EUR anses gälla hela företagsgruppen.
Vid tillämpning av första stycket b avses med fristående subjekt en skattskyldig som inte för affärsredovisningsändamål ingår i en koncern eller har något närstående företag eller fast driftställe.
4. Medlemsstaterna får från tillämpningsområdet för punkt 1 undanta överstigande lånekostnader som uppkommit till följd av
|
a) |
lån som avtalats före den 17 juni 2016, men undantaget får inte utvidgas till några efterföljande ändringar av sådana lån, |
|
b) |
lån som används för att finansiera ett långfristigt offentligt infrastrukturprojekt där projektansvariga, lånekostnader, tillgångar och inkomster finns i unionen. |
Vid tillämpning av första stycket b avses med långfristigt offentligt infrastrukturprojekt ett projekt som ska tillhandahålla, uppgradera, driva och/eller upprätthålla en storskalig tillgång som en medlemsstat anser vara i det allmännas intresse.
När första stycket b är tillämpligt ska alla inkomster från ett långfristigt offentligt infrastrukturprojekt undantas från den skattskyldiges EBITDA, och inga undantagna överstigande lånekostnader får inkluderas i företagsgruppens överstigande lånekostnader gentemot en tredje part som avses i punkt 5 b.
5. Om den skattskyldige är medlem i en koncern för affärsredovisningsändamål får denne ges rätt att antingen:
|
a) |
Göra fullt avdrag för överstigande lånekostnader om den skattskyldige kan visa att förhållandet mellan dess eget kapital och dess totala tillgångar är lika med eller högre än motsvarande förhållande för företagsgruppen, om följande villkor är uppfyllda:
eller |
|
b) |
dra av överstigande lånekostnader till ett belopp som överstiger vad den skattskyldige skulle ha rätt att dra av enligt punkt 1. Denna högre gräns för rätten till avdrag av överstigande lånekostnader ska gälla för den koncern där den skattskyldige för affärsredovisningsändamål är medlem, och ska beräknas i två steg:
|
6. Den skattskyldiges medlemsstat får anta bestämmelser som innebär att man antingen
|
a) |
utan tidsbegränsning rullar framåt överstigande lånekostnader som inte kan dras av under innevarande beskattningsperiod enligt punkterna 1–5, |
|
b) |
utan tidsbegränsning rullar framåt, och under högst tre år rullar bakåt, överstigande lånekostnader som inte kan dras av under innevarande beskattningsperiod enligt punkterna 1–5, eller |
|
c) |
utan tidsbegränsning rullar framåt överstigande lånekostnader och, under högst fem år, oanvänd räntekapacitet som inte kan dras av under innevarande beskattningsperiod enligt punkterna 1–5. |
7. Medlemsstaterna får undanta finansiella företag från tillämpningsområdet för punkterna 1–6, även när sådana finansiella företag för affärsredovisningsändamål ingår i en koncern.
8. Vid tillämpning av denna artikel består en koncern för affärsredovisningsändamål av alla subjekt som är fullt integrerade i den koncernredovisning som upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder eller nationella finansiella redovisningssystem i en medlemsstat. Den skattskyldige får ges rätt att använda koncernredovisning som utarbetats enligt andra redovisningsstandarder.
Artikel 5
Utflyttningsbeskattning
1. En skattskyldig ska beskattas för ett belopp som motsvarar marknadsvärdet av de överförda tillgångarna vid tidpunkten för utflyttningen av tillgångarna, minus deras skattemässiga värde, om någon av följande omständigheter föreligger:
|
a) |
En skattskyldig överför tillgångar från sitt huvudkontor till sitt fasta driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, om huvudkontorets medlemsstat inte längre har rätt att beskatta de överförda tillgångarna på grund av överföringen. |
|
b) |
En skattskyldig överför tillgångar från sitt fasta driftställe i en medlemsstat till sitt huvudkontor eller ett annat fast driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, om det fasta driftställets medlemsstat inte längre har rätt att beskatta de överförda tillgångarna på grund av överföringen. |
|
c) |
En skattskyldig överför sin skatterättsliga hemvist till en annan medlemsstat eller till ett tredjeland, med undantag för sådana tillgångar som fortsatt har verkligt samband med ett fast driftställe i den första medlemsstaten. |
|
d) |
En skattskyldig överför den näringsverksamhet som bedrivs vid dess fasta driftställe från en medlemsstat till en annan medlemsstat eller ett tredjeland, om det fasta driftställets medlemsstat inte längre har rätt att beskatta de överförda tillgångarna på grund av överföringen. |
2. En skattskyldig ska ges rätt att få anstånd med betalningen av den utflyttningsskatt som avses i punkt 1, genom att betala den i delbetalningar under fem år, om någon av följande omständigheter föreligger:
|
a) |
En skattskyldig överför tillgångar från sitt huvudkontor till sitt fasta driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet). |
|
b) |
En skattskyldig överför tillgångar från sitt fasta driftställe i en medlemsstat till sitt huvudkontor eller ett annat fast driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland som är part i EES-avtalet. |
|
c) |
En skattskyldig överför sin skatterättsliga hemvist till en annan medlemsstat eller till ett tredjeland som är part i EES-avtalet. |
|
d) |
En skattskyldig överför den näringsverksamhet som bedrivs vid sitt fasta driftställe till en annan medlemsstat eller till ett tredjeland som är part i EES-avtalet. |
Denna punkt ska tillämpas på tredjeländer som är parter i EES-avtalet, om de med den skattskyldiges medlemsstat eller med unionen har ingått ett avtal om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar, motsvarande det ömsesidiga bistånd som föreskrivs i rådets direktiv 2010/24/EU (14).
3. Om en skattskyldig får anstånd med betalningen i enlighet med punkt 2, får ränta debiteras i enlighet med lagstiftningen i den skattskyldiges medlemsstat eller det fasta driftställets medlemsstat, allt efter omständigheterna.
Om det finns en påvisbar och faktisk risk för utebliven uppbörd, får den skattskyldige också åläggas att lämna en garanti som ett villkor för att uppskjuta betalningen i enlighet med punkt 2.
Det andra stycket ska inte tillämpas om lagstiftningen i den skattskyldiges medlemsstat eller det fasta driftställets medlemsstat föreskriver möjligheten till återkrav av skatteskulden genom en annan skattskyldig som tillhör samma företagsgrupp och är skattemässigt hemmahörande i den medlemsstaten.
4. När punkt 2 är tillämplig ska anståndet med betalningen omedelbart upphöra och skatteskulden blir möjlig att återkräva i följande fall:
|
a) |
De överförda tillgångarna eller den näringsverksamhet som bedrivs vid den skattskyldiges fasta driftställe säljs eller på annat sätt avyttras. |
|
b) |
De överförda tillgångarna överförs vidare till ett tredjeland. |
|
c) |
Den skattskyldiges skatterättsliga hemvist eller den näringsverksamhet som bedrivs vid dess fasta driftställe överförs vidare till ett tredjeland. |
|
d) |
Den skattskyldige går i konkurs eller avvecklas. |
|
e) |
Den skattskyldige underlåter att fullgöra sina skyldigheter med avseende på delbetalningar och korrigerar inte situationen inom en rimlig tidsperiod som inte får överstiga 12 månader. |
Leden b och c ska inte tillämpas på tredjeländer som är parter i EES-avtalet, om de med den skattskyldiges medlemsstat eller med unionen har ingått ett avtal om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar, motsvarande det ömsesidiga bistånd som föreskrivs i direktiv 2010/24/EU.
5. Om överföringen av tillgångar, skatterättslig hemvist eller den näringsverksamhet som bedrivs vid ett fast driftställe görs till en annan medlemsstat, ska den medlemsstaten godta det värde som fastställts av den skattskyldiges medlemsstat eller det fasta driftställets medlemsstat som ingångsvärde för tillgångarna för skatteändamål, såvida detta inte motsvarar marknadsvärdet.
6. Vid tillämpning av punkterna 1–5 avses med marknadsvärde det belopp till vilket en tillgång kan bytas eller ömsesidiga skyldigheter kan fastställas mellan villiga köpare och säljare som inte är närstående vid en direkt transaktion.
7. Förutsatt att tillgångarna inom 12 månader ska återgå till överförarens medlemsstat ska denna artikel inte tillämpas på överföring av tillgångar för värdepappersfinansiering, tillgångar som ställs som säkerhet eller när överföringen av tillgångar sker i syfte att uppfylla tillsynskapitalkrav eller med avseende på likviditetshantering.
Artikel 6
Allmän regel mot missbruk
1. Vid beräkningen av det skattepliktiga underlaget för bolagsskatt ska en medlemsstat inte ta hänsyn till ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang som har införts med det huvudsakliga syftet eller ett av de huvudsakliga syftena att få en skattefördel som motverkar målet eller syftet med tillämplig skatterätt och som inte är genuina med beaktande av alla relevanta fakta och omständigheter. Ett arrangemang kan bestå av mer än ett steg eller av mer än en del.
2. Vid tillämpning av punkt 1 ska ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang betraktas som icke-genuina i den utsträckning som de inte har införts av giltiga kommersiella skäl som återspeglar den ekonomiska verkligheten.
3. Om ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang inte ska tas hänsyn till i enlighet med punkt 1 ska det skattepliktiga underlaget beräknas i enlighet med nationell rätt.
Artikel 7
Regel om kontrollerade utländska bolag
1. Den skattskyldiges medlemsstat ska behandla ett subjekt, eller ett fast driftställe vars vinster är befriade eller undantagna från skatter i den medlemsstaten, som ett kontrollerat utländskt bolag om följande villkor är uppfyllda:
|
a) |
När det gäller ett subjekt, att den skattskyldige själv eller tillsammans med sina närstående företag innehar en direkt eller indirekt andel på över 50 procent av rösterna eller direkt eller indirekt äger mer än 50 procent av subjektets kapital eller har rätt att motta mer än 50 procent av subjektets vinst och |
|
b) |
Den faktiska bolagsskatt som subjektet eller det fasta driftstället betalat på sin inkomst dessutom är lägre än skillnaden mellan den bolagsskatt som skulle ha tagits ut på subjektet eller det fasta driftstället enligt det tillämpliga systemet för bolagsbeskattning i den skattskyldiges medlemsstat och den faktiska bolagsskatt som subjektet eller det fasta driftstället betalat på sin inkomst. |
Vid tillämpning av första stycket b ska ett fast driftställe till ett kontrollerat utländskt bolag som är befriat eller undantaget från skatt i det utländska kontrollerade bolagets jurisdiktion inte beaktas. Vidare ska med den bolagsskatt som skulle ha tagits ut i den skattskyldiges medlemsstat avses bolagsskatt beräknad enligt reglerna i den skattskyldiges medlemsstat.
2. Om ett subjekt eller ett fast driftställe betraktas som ett kontrollerat utländskt bolag enligt punkt 1 ska den skattskyldiges medlemsstat i skattebasen inbegripa
|
a) |
ett subjekts ej utdelade inkomster eller det fasta driftställets inkomster, från kategorierna
Detta led ska inte tillämpas om det kontrollerade utländska bolaget bedriver verklig ekonomisk verksamhet som stöds av personal, utrustning, tillgångar och lokaler, vilket visas av relevanta fakta och omständigheter. Om det kontrollerade utländska bolaget är skattemässigt hemmahörande eller är beläget i ett tredjeland som inte är part i EES-avtalet får medlemsstaterna besluta att avstå från att tillämpa det föregående stycket eller |
|
b) |
ett subjekts eller ett fast driftställes ej utdelade inkomster, från icke-genuina arrangemang som har genomförts med det huvudsakliga syftet att uppnå en skattefördel. Vid tillämpning av detta led ska ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang betraktas som icke-genuina i den mån som subjektet eller det fasta driftstället inte skulle äga tillgångarna eller inte skulle ha åtagit sig de risker som genererar hela eller delar av dess inkomster om det inte kontrollerades av ett företag i vilket de betydelsefulla funktioner som utförs av personer, som är relevanta för dessa tillgångar och risker, utförs och som är av stor betydelse för att generera det kontrollerade företagets inkomster. |
3. Om en skattskyldigs skattebas enligt en medlemsstats regler ska beräknas i enlighet med punkt 2 a får medlemsstaten välja att inte betrakta ett subjekt eller ett fast driftställe som ett kontrollerat utländskt bolag enligt punkt 1 om en tredjedel eller mindre av de inkomster som tillfaller subjektet eller det fasta driftstället ingår i kategorierna enligt punkt 2 a.
Om en skattskyldigs skattebas enligt en medlemsstats regler ska beräknas i enlighet med punkt 2 a får medlemsstaten välja att inte betrakta finansiella företag som kontrollerade utländska bolag om en tredjedel eller mindre av subjektets inkomster från kategorierna enligt punkt 2 a kommer från transaktioner med den skattskyldige eller dess närstående företag.
4. Medlemsstaterna får från tillämpningsområdet för punkt 2 b undanta ett subjekt eller ett fast driftställe
|
a) |
med bokförd vinst på högst 750 000 EUR och passiv inkomst på högst 75 000 EUR, eller |
|
b) |
vars bokförda vinst uppgår till högst 10 procent av dess driftskostnader under beskattningsperioden. |
Vid tillämpning av första stycket b får driftskostnaderna inte omfatta kostnaderna för varor som säljs utanför det land där subjektet är hemmahörande eller det fasta driftstället är beläget, för skatteändamål och betalningar till närstående företag.
Artikel 8
Beräkning av kontrollerade utländska bolags inkomster
1. Om artikel 7.2 a tillämpas ska de inkomster som ska inbegripas i den skattskyldiges skattebas beräknas enligt bestämmelserna i bolagsskattelagstiftningen i den medlemsstat där den skattskyldige är skattemässigt hemmahörande eller belägen. Subjektets eller det fasta driftställets förluster ska inte inbegripas i skattebasen, utan kan i enlighet med nationell rätt rullas framåt och beaktas under kommande beskattningsperioder.
2. Om artikel 7.2 b tillämpas ska de inkomster som ska inbegripas i den skattskyldiges skattebas begränsas till belopp som genereras genom de tillgångar och risker som är kopplade till de betydelsefulla funktioner som utförs av personer i det kontrollerande företaget. Allokeringen av kontrollerade utländska bolags inkomster ska beräknas i enlighet med armlängdsprincipen.
3. De inkomster som ska inbegripas i skattebasen ska beräknas i förhållande till den skattskyldiges andel i subjektet enligt artikel 7.1 a.
4. Inkomsterna ska inbegripas i den beskattningsperiod för den skattskyldige under vilken subjektets beskattningsår löper ut.
5. Om subjektet delar ut vinst till den skattskyldige och denna utdelade vinst inbegrips i den skattskyldiges beskattningsbara inkomst ska, för att undvika dubbelbeskattning, de inkomster som tidigare inbegripits i skattebasen enligt artikel 7 dras av från skattebasen vid beräkning av det skattebelopp som ska betalas på utdelad vinst.
6. Om den skattskyldige avyttrar sin andel i subjektet eller i den verksamhet som bedrivs av det fasta driftstället och någon del av inkomsterna från avyttringen tidigare har inbegripits i skattebasen i enlighet med artikel 7 ska, för att undvika dubbelbeskattning, det beloppet dras av från skattebasen vid beräkning av det skattebelopp som ska betalas på inkomsterna.
7. Den skattskyldiges medlemsstat ska medge avdrag för den skatt som subjektet eller det fasta driftstället har betalat från den skatt som den skattskyldige ska betala i den stat där den skattskyldige är skattemässigt hemmahörande eller belägen. Avdraget ska beräknas i enlighet med nationell rätt.
Artikel 9
Hybrida missmatchningar
1. I den mån en hybrid missmatchning leder till dubbla avdrag ska avdraget endast göras i den medlemsstat där en sådan betalning har sin källa.
2. I den mån en hybrid missmatchning leder till ett avdrag utan inkludering ska betalarens medlemsstat vägra avdrag för denna betalning.
KAPITEL III
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 10
Översyn
1. Kommissionen ska utvärdera genomförandet av detta direktiv, särskilt effekterna av artikel 4, senast den 9 augusti 2020 och rapportera om detta till rådet. Kommissionens rapport ska, om det är lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag.
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna all information som behövs för att utvärdera genomförandet av detta direktiv.
3. De medlemsstater som avses i artikel 11.6 ska senast den 1 juli 2017 till kommissionen överlämna all information som behövs för att utvärdera ändamålsenligheten i de nationella riktade reglerna för att förebygga risker för erodering av skattebasen och flyttning av vinster (BEPS).
Artikel 11
Införlivande
1. Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2018 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen överlämna texten till dessa bestämmelser utan dröjsmål.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2019.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
3. När det i detta direktiv nämns ett penningbelopp i euro (EUR) får de medlemsstater som inte har euron som valuta välja att beräkna motsvarande värde i nationell valuta den 12 juli 2016.
4. Genom undantag från artikel 5.2 får Estland så länge landet inte beskattar outdelade vinster, betrakta en överföring av tillgångar i monetär eller icke-monetär form, inbegripet kontanter, från ett fast driftställe beläget i Estland till ett huvudkontor eller ett annat fast driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland som är part i EES-avtalet som vinstutdelning och ta ut inkomstskatt, utan att ge de skattskyldiga rätt att skjuta upp betalningen av sådan skatt.
5. Genom undantag från punkt 1 ska medlemsstaterna senast den 31 december 2019 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 5. De ska överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen utan dröjsmål.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2020.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
6. Genom undantag från artikel 4 får medlemsstater som vid tidpunkten den 8 augusti 2016 har nationella riktade regler för att förebygga risker för BEPS som är lika effektiva som den regel om räntebegränsning som fastställs i detta direktiv tillämpa dessa riktade regler fram till utgången av det första hela beskattningsåret efter dagen för offentliggörandet, på den officiella webbplatsen, av överenskommelsen mellan OECD-medlemmarna om en miniminorm för BEPS-åtgärd 4, dock längst till och med den 1 januari 2024.
Artikel 12
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 13
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 12 juli 2016.
På rådets vägnar
P. KAŽIMÍR
Ordförande
(1) Ännu ej offentliggjord i EUT.
(2) Ännu ej offentliggjord i EUT.
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1).
(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1)
(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).
(9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (EUT L 235, 23.9.2003, s. 10).
(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1).
(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 284, 30.10.2009, s. 1).
(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).
(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1).
(14) Rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder (EUT L 84, 31.3.2010,s. 1).
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
|
19.7.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 193/15 |
RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2016/1165
av den 18 juli 2016
om ändring av förordning (EG) nr 1183/2005 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot personer som bryter vapenembargot mot Demokratiska republiken Kongo
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 215,
med beaktande av rådets beslut 2010/788/Gusp av den 20 december 2010 om restriktiva åtgärder mot Demokratiska republiken Kongo och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2008/369/Gusp (1),
med beaktande av det gemensamma förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska kommissionen, och
av följande skäl:
|
(1) |
Rådets förordning (EG) nr 1183/2005 (2) ger verkan åt beslut 2010/788/Gusp och föreskriver vissa åtgärder mot personer som bryter vapenembargot mot Demokratiska republiken Kongo, inklusive frysning av deras tillgångar. |
|
(2) |
I Förenta nationernas (FN) säkerhetsråds resolution 2293 (2016) av den 21 juni 2016 ändrades kriterierna för upptagande i förteckningen över personer och enheter som ska omfattas av de restriktiva åtgärder som anges i punkterna 9 och 11 i FN:s säkerhetsråds resolution 1807 (2008) och utvidgades bestämmelserna om vapenembargot. Genom rådets beslut (Gusp) 2016/1173 (3) beslutade rådet att utvidga kriteriernas tillämpningsområde i enlighet med detta. |
|
(3) |
Lagstiftningsåtgärder på unionsnivå är därför nödvändiga för att omsätta åtgärderna i praktiken, särskilt för att säkerställa att de tillämpas på ett enhetligt sätt av ekonomiska aktörer i alla medlemsstater. |
|
(4) |
Förordning (EG) nr 1183/2005 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 1183/2005 ska ändras på följande sätt:
|
1) |
Följande led ska läggas till i artikel 1b.1:
|
|
2) |
Artikel 2a.1 ska ändras på följande sätt:
|
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 18 juli 2016.
På rådets vägnar
F. MOGHERINI
Ordförande
(1) EUT L 336, 21.12.2010, s. 30.
(2) Rådets förordning (EG) nr 1183/2005 av den 18 juli 2005 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot personer som bryter vapenembargot mot Demokratiska republiken Kongo (EUT L 193, 23.7.2005, s. 1).
(3) Rådets beslut (Gusp) 2016/1173 av den 18 juli 2016 om ändring av beslut 2010/788/Gusp om restriktiva åtgärder mot Demokratiska republiken Kongo (se sidan 108 i detta nummer av EUT).
|
19.7.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 193/17 |
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2016/1166
av den 17 maj 2016
om ändring av bilaga X till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller köpevillkor för sockerbetor inom sockersektorn från och med den 1 oktober 2017
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 125.4 b, och
av följande skäl:
|
(1) |
I enlighet med artikel 125 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska sockerbetsodlare och sockerföretag ingå skriftliga branschavtal. I förordningens bilaga XI fastställs vissa köpevillkor för sockerbetor till och med slutet av regleringsåret 2016/2017, och i bilaga X till den förordningen fastställs sådana villkor från och med den 1 oktober 2017, då kvotsystemet kommer att ha upphört. |
|
(2) |
För att beakta sockersektorns särdrag och den väntade utvecklingen inom sektorn under perioden efter det att kvotsystemet upphört bör de köpevillkor för sockerbetor som anges i bilaga X ändras. |
|
(3) |
Från och med den 1 oktober 2017 kommer betsockersektorn att behöva anpassa sig till kvotsystemets upphörande som bland annat innebär att minimipriset för sockerbetor och regleringen av inhemsk produktion avskaffas. Därför behöver sektorn en tydlig rättslig ram för denna övergång från en starkt reglerad sektor till en mer avreglerad. Odlarna och sockerföretagen har begärt ytterligare rättslig säkerhet vad gäller de tillämpliga reglerna för värdefördelningsmekanismer, inklusive marknadsbonusar och -förluster baserade på relevanta marknadspriser. |
|
(4) |
Leveranskedjan för sockerbetor i unionen kännetecknas av många huvudsakligen små sockerbetsodlare och ett begränsat antal huvudsakligen stora sockerföretag. Med tanke på sockerbetsleverantörernas behov av att planera och organisera leveranserna av sockerbetor till sockerfabriker under skördeperioderna för sockerbetor, har odlarna ett intresse av att förhandla fram vissa villkor i form av värdefördelningsklausuler för de berörda företagens köp av sockerbetor. Detta är en naturlig del av leveranskedjan för sockerbetor, som kommer att finnas kvar oavsett om det finns ett kvotsystem eller inte. De värdefördelningsklausuler som avses i punkt XI i bilaga XI till förordning (EU) nr 1308/2013 gör det för närvarande möjligt för sockerbetsodlare och sockerföretag att trygga sina leveranser med förbestämda köpevillkor som ger säkerhet om att de vinster och kostnader som uppstår i leveranskedjan fördelas till förmån för sockerbetsodlarna. Ytterligare en fördel med värdefördelningen är att den skickar marknadens prissignaler direkt till odlarna. |
|
(5) |
Den väntade utvecklingen inom sektorn under perioden efter kvotsystemets upphörande i kombination med det relativt låga sockerpriset på senare tid, kommer sannolikt inte att leda till att nya bearbetningsföretag för betsocker kommer in på marknaden, eftersom de investeringar som krävs för att bygga upp en anläggning för sockertillverkning skulle kräva ett högre sockerpris än det marknadspris som förutses under de kommande regleringsåren för att vara lönsamma. Enligt kommissionens prognoser på medellång sikt kommer priserna snarare att justeras nedåt efter kvotsystemets upphörande. Sockerindustrins nuvarande struktur i EU, inbegripet förhållandet mellan sockerbetsodlare och sockerföretag, väntas bestå under regleringsåren efter kvotsystemets upphörande, eftersom få nya företag väntas komma in på marknaden. |
|
(6) |
Om värdefördelningsklausulerna inte behålls skulle sockerbetsodlarnas ställning i livsmedelskedjan kunna äventyras. Om sockerbetsodlarna förlorar möjligheten att förhandla värdefördelningsklausuler, särskilt i en situation med låga priser, skulle de kunna få en klar ekonomisk nackdel. |
|
(7) |
Motiven för att ändra bilaga X till förordning (EU) nr 1308/2013 så att förhandlingar om värdefördelningsklausuler tillåts är därför fortfarande giltiga. Följaktligen skulle möjligheten att förhandla om sådana klausuler vara nödvändig även efter den 1 oktober 2017. |
|
(8) |
För att underlätta förhandlingar om värdefördelningsklausuler bör sådana förhandlingar endast vara möjliga mellan ett företag och dess nuvarande eller potentiella leverantörer. |
|
(9) |
För att säkerställa ett flexibelt förhandlingsförfarande bör införandet av en värdefördelningsklausul vara frivillig. |
|
(10) |
Bilaga X till förordning (EU) nr 1308/2013 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I punkt XI i bilaga X till förordning (EU) nr 1308/2013 ska följande punkt läggas till som punkt 5:
|
”5. |
Ett sockerföretag och de berörda sockerbetssäljarna får komma överens om värdefördelningsklausuler, inbegripet marknadsbonusar och -förluster, som fastställer hur en förändring av relevanta marknadspriser för socker eller andra råvarumarknader ska fördelas dem emellan.” |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 17 maj 2016.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
|
19.7.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 193/19 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/1167
av den 18 juli 2016
om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 102/2012 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung i bland annat Folkrepubliken Kina som utvidgats till att även omfatta import av linor och kablar av stål som avsänts från bland annat Republiken Korea, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Republiken Korea eller inte
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artiklarna 11.4 och 13.4, och
av följande skäl:
A. GÄLLANDE ÅTGÄRDER
|
(1) |
Genom rådets förordning (EG) nr 1796/1999 (2) infördes en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung bland annat i Folkrepubliken Kina. Efter två översyner vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen, förlängdes antidumpningsåtgärderna genom rådets förordning (EG) nr 1858/2005 (3) och rådets genomförandeförordning (EU) nr 102/2012 (4). |
|
(2) |
Genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 400/2010 (5) utvidgades antidumpningstullen på import av linor och kablar av stål med ursprung i bland annat Folkrepubliken Kina till att omfatta import av samma produkt som avsänts från Republiken Korea, oavsett om denna import deklarerats ha sitt ursprung i Republiken Korea eller inte, efter en undersökning avseende kringgående enligt artikel 13 i grundförordningen. Genom samma förordning undantogs vissa sydkoreanska exporterande tillverkare från dessa utvidgade åtgärder. |
|
(3) |
De åtgärder som för närvarande är i kraft är en antidumpningstull som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 102/2012 på import av linor och kablar av stål med ursprung i bland annat Folkrepubliken Kina, och som utvidgats till att även omfatta import av linor och kablar av stål som avsänts från Republiken Korea, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Republiken Korea eller inte, senast ändrad genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/90 (6) (nedan kallade de gällande åtgärderna). Import till unionen av den berörda produkten som avsänts från Republiken Korea omfattas av en tull på 60,4 %, med undantag av de produkter som tillverkas av företag som var undantagna. |
B. FÖRFARANDE
1. Inledande
|
(4) |
Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) har tagit emot en begäran om befrielse från antidumpningsåtgärderna avseende import av linor och kablar av stål med ursprung i Kina, utvidgad till import som avsänts från Republiken Korea, oavsett om importen deklarerats ha sitt ursprung i Republiken Korea eller inte, enligt artiklarna 11.4 och 13.4 i grundförordningen. |
|
(5) |
Begäran ingavs den 7 september 2015 av Daechang Steel Co. Ltd (nedan kallad sökanden), en exporterande tillverkare av linor och kablar av stål i Republiken Korea (nedan kallat det berörda landet), och var begränsad till sökanden. |
|
(6) |
Sökanden lade fram prima facie-bevisning för att företaget inte exporterade den berörda produkten till unionen under den undersökningsperiod som tillämpades i samband med undersökningen som ledde till de utvidgade åtgärderna (1 juli 2008–30 juni 2009), att den inte är närstående någon av de exporterande tillverkarna av den berörda produkten som omfattas av de gällande antidumpningstullarna, och att den inte har kringgått de åtgärder som tillämpas på linor och kablar av stål med ursprung i Kina och genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen. |
|
(7) |
Efter att ha granskat den bevisning som sökanden lämnat in, efter samråd med medlemsstaterna och efter det att unionsindustrin getts tillfälle att lämna synpunkter, inledde kommissionen den 26 november 2015 en översyn genom genomförandeförordning (EU) 2015/2179 (7). Enligt artikel 3 i den förordningen ålade kommissionen tullmyndigheterna att vidta lämpliga åtgärder för att registrera import av den berörda produkten som avsänts från Republiken Korea och som tillverkas och säljs på export till unionen av sökanden, i enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen. |
2. Den berörda produkten
|
(8) |
Den produkt som översynen gäller är linor och kablar, inbegripet slutet tågvirke, av stål, dock ej linor och kablar av rostfritt stål, med ett största tvärsnitt av mer än 3 mm som avsänds från Republiken Korea, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Republiken Korea eller inte (nedan kallad den berörda produkten), och som för närvarande omfattas av KN-nummer ex 7312 10 81, ex 7312 10 83, ex 7312 10 85, ex 7312 10 89 och ex 7312 10 98 (Taric-nummer 7312108113, 7312108313, 7312108513, 7312108913 och 7312109813). |
3. Referensperiod
|
(9) |
Referensperioden omfattade perioden 1 oktober 2014–30 september 2015. Uppgifter inhämtades under tiden 2008 till slutet av referensperioden (nedan kallad undersökningsperioden). |
4. Undersökning
|
(10) |
Kommissionen underrättade officiellt sökanden samt företrädare för Republiken Korea om att översynen hade inletts. Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter och informerades om möjligheterna att begära att bli hörda. Ingen begärde att bli hörd. |
|
(11) |
Kommissionen sände ett frågeformulär till sökanden och fick svar inom den fastställda tidsfristen. Kommissionen inhämtade och kontrollerade på plats alla uppgifter den bedömde som nödvändiga för översynen. Ett kontrollbesök gjordes på plats hos sökanden. |
|
(12) |
Kommissionen undersökte om villkoren för att bevilja ett undantag enligt artiklarna 11.4 och 13.4 var uppfyllda, nämligen följande:
|
C. RESULTAT
|
(13) |
Undersökningen bekräftade att sökanden inte hade exporterat den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden för den undersökning om kringgående som resulterade i de utvidgade åtgärderna, dvs. 1 juli 2008–30 juni 2009. Sökandens första export av den berörda produkten skedde efter det att åtgärderna hade utvidgats till Republiken Korea, närmare bestämt under andra halvåret 2015. |
|
(14) |
Undersökningen bekräftade också att sökanden inte var närstående någon av de kinesiska exportörer eller tillverkare som omfattas av de antidumpningsåtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 102/2012. |
|
(15) |
Undersökningen bekräftade vidare att sökanden är en äkta tillverkare av den berörda produkten och inte ägnar sig åt kringgående. Sökanden köper in inhemskt producerad stålvalstråd och råmaterial (som zink och bly), men importerar även stålvalstråd från Folkrepubliken Kina, som sedan betas, dras, galvaniseras, dras en andra gång, och slås och sluts vid sökandens anläggningar i Republiken Korea. Den färdiga produkten säljs på hemmamarknaden och exporteras till Förenta staterna, Asien och unionen. |
|
(16) |
Tillverkningen kan anses vara en sammansättningsverksamhet eller färdigställande. I artikel 13.2 i grundförordningen anges under vilka omständigheter sammansättande ska anses utgöra kringgående. Enligt led b i den artikeln är ett villkor att de aktuella delarna utgör mer än 60 % av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta produkten. Vid undersökningen framgick det att andelen kinesiskt råmaterial som använts av sökanden var betydligt lägre än den tröskel på 60 % som krävs enligt artikel 13.2 b i grundförordningen. Andelen kinesiska delar (dvs. råvaror) som använts var 38 %. Om denna tröskel överskrids, krävs enligt artikel 13.2 b att man fastställer om tröskelvärdet på 25 % nåtts (mervärdeskriteriet). Tröskelvärdet på 60 % av det sammanlagda värdet av delarna överskreds inte. På basis av de faktiska kostnader som uppkommit under referensperioden, blev det därför inte nödvändigt att fastställa om tröskelvärdet på 25 % av mervärdet nåtts i den mening som avses enligt artikel 13.2 b i grundförordningen. |
|
(17) |
Sökanden inledde tillverkning av den berörda produkten i mitten av 2015. På grund av de exceptionella tillverkningskostnaderna under den inledande produktionen, gjordes en annan beräkning på grundval av standardkostnader för tillverkning (exklusive startkostnader och ett förväntat högt utnyttjande av produktionskapaciteten). Det fastställdes att andelen råmaterial med kinesiskt ursprung utgjorde mer än 60 % av det sammanlagda värdet av delarna i den färdiga produkten (69 %). Därför behövdes en prövning av mervärdet enligt artikel 13.2 i grundförordningen. Denna prövning visade att mervärdet av de tillförda delarna från Folkrepubliken Kina var mycket högre än det tröskelvärde på 25 % av tillverkningskostnaderna som anges i artikel 13.2 b i grundförordningen. Därför ansågs inte sökandens tillverkning utgöra kringgående enligt artikel 13.2 i grundförordningen. |
|
(18) |
Undersökningen visade att sökanden inte köpte in den färdiga berörda produkten från Folkrepubliken Kina för att sälja den vidare eller lasta om den till unionen, och att företaget kunde motivera all sin export under referensperioden. |
|
(19) |
Mot bakgrund av de resultat som beskrivs i skälen 13–18 drar kommissionen slutsatsen att sökanden uppfyller villkoren för ett undantag enligt artiklarna 11.4 och 13.4 i grundförordningen. |
|
(20) |
Dessa resultat har delgetts sökanden och unionsindustrin, som båda getts tillfälle att lämna synpunkter. Sökanden meddelade att den godkände kommissionens resultat. Inga andra synpunkter lämnades in. |
D. ÄNDRING AV FÖRTECKNINGEN ÖVER DE FÖRETAG SOM ÄR UNDANTAGNA FRÅN GÄLLANDE ÅTGÄRDER
|
(21) |
I enlighet med ovanstående resultat bör sökanden läggas till i förteckningen över de företag som är befriade från den antidumpningstull som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 102/2012. |
|
(22) |
I enlighet med artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) nr 400/2010 bör befrielsen tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura, som ska uppfylla kraven i bilagan till den genomförandeförordningen. Om ingen sådan faktura uppvisas, ska antidumpningstullen fortsätta att tillämpas. |
|
(23) |
Den befrielse från de utvidgade åtgärderna som beviljats för import av linor och kablar av stål som tillverkats av sökanden ska i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen vara giltig, förutsatt att det av de slutgiltigt fastställda omständigheterna framgår att befrielsen är berättigad. Om det av nya prima facie-bevis skulle framgå att motsatsen är fallet, kan kommissionen inleda en undersökning för att fastställa om det är berättigat att upphäva befrielsen. |
|
(24) |
Befrielsen från de utvidgade åtgärderna som beviljats för import av linor och kablar av stål tillverkade av sökanden görs på grundval av resultatet av föreliggande översyn. Befrielsen gäller således endast import av linor och kablar av stål som avsänts från Republiken Korea och tillverkats av denna juridiska person. Importerade linor och kablar av stål som tillverkats av ett företag som inte uttryckligen namnges i artikel 1.4 i genomförandeförordning (EU) nr 102/2012, inbegripet enheter som är närstående de företag som uttryckligen anges, bör inte omfattas av befrielsen utan bör omfattas av den tullsats för övriga företag som införts genom den genomförandeförordningen. |
|
(25) |
Genomförandeförordning (EU) nr 102/2012, senast ändrad genom genomförandeförordning (EU) 2016/90, bör ändras så att Daechang Steel Co. Ltd förs in i tabellen i artikel 1.4 i den genomförandeförordningen. |
|
(26) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EG) nr 1225/2009. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Tabellen i artikel 1.4 i genomförandeförordning (EU) nr 102/2012, senast ändrad genom genomförandeförordning (EU) 2016/90, ska ersättas med följande tabell:
|
Land |
Företag |
Taric-tilläggsnummer |
|
Republiken Korea |
Bosung Wire Rope Co., Ltd, 568,Yongdeok-ri, Hallim-myeon, Gimae-si, Gyeongsangnam-do, 621-872 |
A969 |
|
Chung Woo Rope Co., Ltd, 1682-4, Songjung-Dong, Gangseo-Gu, Busan |
A969 |
|
|
CS Co., Ltd, 287-6 Soju-Dong Yangsan-City, Kyoungnam |
A969 |
|
|
Cosmo Wire Ltd, 4-10, Koyeon-Ri, Woong Chon-Myon Ulju-Kun, Ulsan |
A969 |
|
|
Dae Heung Industrial Co., Ltd, 185 Pyunglim – Ri, Daesan-Myun, Haman – Gun, Gyungnam |
A969 |
|
|
Daechang Steel Co., Ltd, 1213, Aam-daero, Namdong-gu, Incheon |
C057 |
|
|
DSR Wire Corp., 291, Seonpyong-Ri, Seo-Myon, Suncheon-City, Jeonnam |
A969 |
|
|
Goodwire MFG. Co. Ltd, 984-23, Maegok-Dong, Yangsan-City, Kyungnam |
B955 |
|
|
Kiswire Ltd, 20th Fl. Jangkyo Bldg, 1, Jangkyo-Dong, Chung-Ku, Seoul |
A969 |
|
|
Manho Rope & Wire Ltd, Dongho Bldg, 85-2 4 Street Joongang-Dong, Jong-gu, Busan |
A969 |
|
|
Line Metal Co. Ltd, 1259 Boncho-ri, Daeji-Myeon, Changnyeong-gun, Gyeongnam |
B926 |
|
|
Seil Wire and Cable, 47-4, Soju-Dong, Yangsan-Si, Kyungsangnamdo |
A994 |
|
|
Shin Han Rope Co., Ltd, 715-8, Gojan-Dong, Namdong-gu, Incheon |
A969 |
|
|
Ssang YONG Cable Mfg. Co., Ltd, 1559-4 Song-Jeong Dong, Gang-Seo Gu, Busan |
A969 |
|
|
Young Heung Iron & Steel Co., Ltd, 71-1 Sin-Chon Dong, Changwon City, Gyungnam |
A969 |
Artikel 2
Tullmyndigheterna ska åläggas att upphöra med den registrering av import som sker i enlighet med artikel 3 i genomförandeförordning (EU) 2015/2179. Ingen antidumpningstull ska tas ut på import som registrerats på detta sätt.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 18 juli 2016.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.
(2) Rådets förordning (EG) nr 1796/1999 av den 12 augusti 1999 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära antidumpningstull som införts på import av linor och kablar av stål med ursprung i Republiken Indien, Folkrepubliken Kina, Mexikos förenta stater, Republiken Polen, Republiken Sydafrika, Ukraina och Republiken Ungern och om avslutande av antidumpningsförfarandet rörande import av linor och kablar av stål med ursprung i Republiken Korea (EGT L 217, 17.8.1999, s. 1).
(3) Rådets förordning (EG) nr 1858/2005 av den 8 november 2005 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, Republiken Indien, Republiken Sydafrika och Ukraina till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 384/96 (EUT L 299, 16.11.2005, s. 1).
(4) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 102/2012 av den 27 januari 2012 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ukraina, som utvidgats till att även omfatta import av linor och kablar av stål som avsänts från Marocko, Moldavien och Republiken Korea, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är dessa länder eller inte, till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009, och om avslutande av översynen vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 vad gäller import av linor och kablar av stål med ursprung i Sydafrika (EUT L 36, 9.2.2012, s. 1).
(5) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 400/2010 av den 26 april 2010 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som genom förordning (EG) nr 1858/2005 införts på import av linor och kablar av stål med ursprung i bland annat Folkrepubliken Kina till att även omfatta import av linor och kablar av stål som avsänts från Republiken Korea, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Republiken Korea eller inte, och om avslutande av undersökningen rörande import som avsänts från Malaysia (EUT L 117, 11.5.2010, s. 1).
(6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/90 av den 26 januari 2016 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 102/2012 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung i bland annat Ukraina, till följd av en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 19, 27.1.2016, s. 22).
(7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2179 av den 25 november 2015 om inledande av en översyn av rådets genomförandeförordning (EU) nr 102/2012 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung i bl.a. Folkrepubliken Kina, som utvidgats till att även omfatta import av linor och kablar av stål som avsänts från Republiken Korea, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Republiken Korea eller inte, i syfte att fastställa om det är möjligt att bevilja en koreansk exportör befrielse från dessa åtgärder, upphäva antidumpningstullen avseende import från den exportören och låta import från den exportören omfattas av registrering (EUT L 309, 26.11.2015, s. 3).
|
19.7.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 193/25 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/1168
av den 18 juli 2016
om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),
med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och
av följande skäl:
|
(1) |
I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen. |
|
(2) |
Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 18 juli 2016.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Jerzy PLEWA
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
BILAGA
Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
|
(euro/100 kg) |
||
|
KN-nummer |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonimportvärde |
|
0702 00 00 |
MA |
176,8 |
|
ZZ |
176,8 |
|
|
0709 93 10 |
TR |
136,8 |
|
ZZ |
136,8 |
|
|
0805 50 10 |
AR |
173,5 |
|
BO |
223,6 |
|
|
CL |
210,7 |
|
|
UY |
201,7 |
|
|
ZA |
175,8 |
|
|
ZZ |
197,1 |
|
|
0808 10 80 |
AR |
191,0 |
|
BR |
90,8 |
|
|
CL |
135,5 |
|
|
NZ |
145,5 |
|
|
US |
117,0 |
|
|
UY |
72,1 |
|
|
ZA |
115,9 |
|
|
ZZ |
124,0 |
|
|
0808 30 90 |
AR |
183,1 |
|
CL |
125,1 |
|
|
NZ |
155,4 |
|
|
ZA |
127,8 |
|
|
ZZ |
147,9 |
|
|
0809 10 00 |
TR |
193,6 |
|
ZZ |
193,6 |
|
|
0809 29 00 |
TR |
280,5 |
|
ZZ |
280,5 |
|
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.
|
19.7.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 193/27 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/1169
av den 18 juli 2016
om fastställande av den tilldelningskoefficient som ska tillämpas på de kvantiteter som omfattas av ansökningar om importlicenser som lämnades in under perioden 1–7 juli 2016 inom ramen för de tullkvoter som öppnats genom förordning (EG) nr 341/2007 för vitlök
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 188.1 och 188.3, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom kommissionens förordning (EG) nr 341/2007 (2) öppnas årliga tullkvoter för import av vitlök. |
|
(2) |
De kvantiteter som omfattas av A-licensansökningar som lämnades in under de sju första arbetsdagarna i juli månad 2016 för delperioden 1 september 2016–30 november 2016 överskrider, för vissa kvoter, de kvantiteter som finns tillgängliga. Det bör därför beslutas om i vilken omfattning A-importlicenser kan utfärdas genom att det fastställs en tilldelningskoefficient, beräknad i enlighet med artikel 7.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 (3), som ska tillämpas på de begärda kvantiteterna. |
|
(3) |
För att säkerställa att åtgärden får avsedd verkan bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den tilldelningskoefficient som anges i bilagan till denna förordning ska tillämpas på de kvantiteter som omfattas av ansökningar om A-importlicenser som lämnats in enligt förordning (EG) nr 341/2007 för delperioden 1 september 2016–30 november 2016.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 18 juli 2016.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Jerzy PLEWA
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 341/2007 av den 29 mars 2007 om öppnande och förvaltning av tullkvoter och om införande av ett system med importlicenser och ursprungsintyg för vitlök och vissa andra jordbruksprodukter som importeras från tredjeländer (EUT L 90, 30.3.2007, s. 12).
(3) Kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (EUT L 238, 1.9.2006, s. 13).
BILAGA
|
Ursprung |
Löpnummer |
Tilldelningskoefficient – ansökningar som lämnats in för delperioden 1 september 2016–30 november 2016 (%) |
||
|
Kina |
||||
|
09.4105 |
99,306141 |
||
|
09.4100 |
0,465017 |
||
|
Övriga tredjeländer |
||||
|
09.4106 |
— |
||
|
09.4102 |
— |
BESLUT
|
19.7.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 193/29 |
RÅDETS BESLUT (EU) 2016/1170
av den 12 juli 2016
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionen vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats genom ramavtalet om ett vittomspännande partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Indonesien, å andra sidan, om antagande av gemensamma kommitténs arbetsordning och om inrättande av specialiserade arbetsgrupper
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 207 och 209 jämförda med artikel 218.9,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
|
(1) |
Ramavtalet om ett vittomspännande partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Indonesien, å andra sidan (1) (nedan kallat avtalet), trädde i kraft den 1 maj 2014. |
|
(2) |
I enlighet med artikel 41 i avtalet inrättades en gemensam kommitté för att bland annat se till att avtalet fungerar väl och genomförs på ett korrekt sätt (nedan kallad gemensamma kommittén). |
|
(3) |
För att bidra till ett effektivt genomförande av avtalet bör gemensamma kommitténs arbetsordning antas. |
|
(4) |
I enlighet med artikel 41 i avtalet, får gemensamma kommittén upprätta specialiserade arbetsgrupper som ska bistå kommittén när den fullgör sina uppgifter. |
|
(5) |
Unionens ståndpunkt i gemensamma kommittén vad gäller antagandet av gemensamma kommitténs arbetsordning bör därför grunda sig på det utkast till gemensamma kommitténs beslut som åtföljer det här beslutet. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättas genom artikel 41 i avtalet, vad gäller
|
a) |
antagande av gemensamma kommitténs arbetsordning och |
|
b) |
inrättande av specialiserade arbetsgrupper |
ska grunda sig på de utkast till gemensamma kommitténs beslut som åtföljer det här beslutet.
2. Unionens företrädare i gemensamma kommittén får godkänna mindre ändringar av utkastet till beslut utan hänskjutande till rådet.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 12 juli 2016.
På rådets vägnar
P. KAŽIMÍR
Ordförande
(1) Ramavtalet om ett vittomspännande partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Indonesien, å andra sidan (EUT L 125, 26.4.2014, s. 17).
UTKAST TILL
BESLUT nr 1/2016 AV GEMENSAMMA KOMMITTÉN EU–INDONESIEN
av den
om antagande av gemensamma kommitténs arbetsordning
GEMENSAMMA KOMMITTÉN EU-INDONESIEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av utkastet till ramavtalet om ett vittomspännande partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Indonesien, å andra sidan (1) (nedan kallat avtalet), särskilt artikel 41, och
av följande skäl:
|
(1) |
Avtalet trädde i kraft den 1 maj 2014. |
|
(2) |
För att bidra till ett effektivt genomförande av avtalet bör gemensamma kommittén inrättas så snart som möjligt. |
|
(3) |
Enligt artikel 41.5 i avtalet bör gemensamma kommittén anta sin egen arbetsordning för tillämpningen av avtalet. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Enda artikel
Arbetsordningen för gemensamma kommittén, såsom den framgår av bilagan, antas härmed.
Utfärdat i …
För gemensamma kommittén EU–Indonesien
Ordförande
BILAGA
Gemensamma kommitténs arbetsordning
Artikel 1
Sammansättning och ordförandeskap
1. Den gemensamma kommitté som inrättats i enlighet med artikel 41 i ramavtalet om ett vittomspännande partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Indonesien, å andra sidan (nedan kallat avtalet) ska fullgöra sina uppgifter i enlighet med artikel 41 i avtalet.
2. Gemensamma kommittén ska bestå av företrädare för bägge parter på högsta möjliga nivå.
3. Ordförandeskapet i gemensamma kommittén ska innehas växelvis av utrikesministern för Republiken Indonesien och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. De får delegera sin befogenhet att leda hela eller delar av möten i gemensamma kommittén till en högre tjänsteman.
Artikel 2
Företrädare
1. Parterna ska till varandra anmäla förteckningen över sina företrädare i gemensamma kommittén (nedan kallade ledamöter). Förteckningen ska administreras av gemensamma kommitténs sekretariat.
2. En ledamot som önskar låta sig företrädas av en suppleant ska skriftligen underrätta ordföranden i gemensamma kommittén om suppleantens namn innan mötet äger rum. Suppleanten som företräder en ledamot ska utöva den ordinarie ledamotens alla rättigheter.
Artikel 3
Delegationer
1. Gemensamma kommitténs ledamöter får åtföljas av andra tjänstemän. Före varje möte ska parterna, via sekretariatet, underrättas om den planerade sammansättningen av de delegationer som kommer att närvara.
2. Vid behov, och genom ömsesidig överenskommelse, får parterna bjuda in experter eller företrädare för andra organ att delta som observatörer vid gemensamma kommitténs möten eller för att informera om särskilda ämnen.
Artikel 4
Möten
1. Gemensamma kommittén ska normalt sammanträda minst vartannat år, eller på annat sätt som parterna kommit överens om. Kallelse till gemensamma kommitténs möten ska utfärdas av ordföranden och möten ska hållas växelvis i Indonesien och Bryssel, på en dag som ska fastställas gemensamt. Extraordinära möten får också sammankallas genom överenskommelse mellan parterna.
2. Undantagsvis och om parterna är överens om det, får kommitténs möten också hållas med hjälp av tekniska hjälpmedel, till exempel genom video- eller telefonkonferens.
3. Gemensamma kommittén ska mötas på högsta möjliga nivå, enligt överenskommelse mellan parterna. Parterna ska sträva efter att säkerställa deltagande på ministernivå när så är möjligt.
4. När gemensamma kommitténs ordförandeskap sker på ministernivå, ska detta förberedas genom ett möte i förväg på högre tjänstemannanivå.
Artikel 5
Offentlighet
1. Om inget annat beslutas av parterna ska gemensamma kommitténs möten inte vara offentliga. Om en part överlämnar information som anges vara konfidentiell till gemensamma kommittén, ska den andra parten behandla informationen som sådan.
2. Gemensamma kommittén får göra offentliga uttalanden, om det anses lämpligt.
Artikel 6
Sekretariat
En företrädare för Europeiska utrikestjänsten och en företrädare för Republiken Indonesiens regering ska gemensamt fungera som gemensamma kommitténs sekreterare. Alla meddelanden till och från gemensamma kommitténs ordförande ska vidarebefordras till sekreterarna. Korrespondens till och från gemensamma kommitténs ordförande ska vara i skriftlig form, även i form av e-post.
Artikel 7
Dagordning
1. Ordföranden ska upprätta en preliminär dagordning för varje möte. Tillsammans med relevanta handlingar ska den i normalfallet översändas till den andra parten senast 15 dagar före mötet.
2. Ordföranden får föreslå experter att delta i mötena i gemensamma kommittén för att lämna information om punkter på dagordningen.
3. Dagordningen ska antas av gemensamma kommittén i början av varje möte. Andra punkter än de som finns upptagna på den preliminära dagordningen får föras upp på dagordningen, om parterna är överens om detta.
4. Under särskilda omständigheter får ordföranden i samförstånd med de båda parterna förkorta de tidsfrister som anges i punkt 1 med hänsyn till omständigheterna i ett enskilt fall.
Artikel 8
Godkänt protokoll
1. Resultatet av mötet i gemensamma kommittén ska vara i form av ett godkänt protokoll.
2. De båda sekreterarna ska gemensamt upprätta ett utkast till godkänt protokoll från varje möte efter det att det lämnats in av den part som är värd för mötet, normalt senast 30 kalenderdagar efter mötesdagen. Utkastet till det godkända protokollet ska grundas på ordförandens sammanfattning av gemensamma kommitténs slutsatser.
3. Det godkända protokollet ska godkännas av bägge parter inom 45 kalenderdagar efter sammanträdet eller inom en tidsfrist som parterna har enats om. Så snart det råder enighet om protokollet ska två originalexemplar undertecknas av parterna. Varje part ska motta ett originalexemplar.
Artikel 9
Beslut och rekommendationer
1. I syfte att genomföra gemensamma kommitténs uppgifter så som föreskrivs i artikel 41 i avtalet får gemensamma kommittén besluta att anta ett beslut och/eller en rekommendation. Beslutet och/eller rekommendationen ska vara försett med ett löpnummer, datum för antagandet och en beskrivning av ärendet.
2. Om omständigheterna så kräver får gemensamma kommittén anta sina beslut eller rekommendationer genom skriftligt förfarande.
3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5 får vardera parten besluta att offentliggöra gemensamma kommitténs beslut och rekommendationer i sin respektive officiella tidning.
Artikel 10
Korrespondens
1. Korrespondens adresserad till gemensamma kommittén ska sändas till endera partens sekreterare, som i sin tur informerar den andra partens sekreterare.
2. Sekretariatet ska se till att korrespondens adresserad till gemensamma kommittén vidarebefordras till ordföranden och, om så är lämpligt, distribueras som sådana handlingar som avses i artikel 11.
3. Sekretariatet ska se till att korrespondens från ordföranden sänds till parterna och, om så är lämpligt, distribueras som sådana handlingar som avses i artikel 11.
Artikel 11
Handlingar
1. När gemensamma kommitténs överläggningar grundar sig på skriftliga underlag, ska sekretariatet numrera handlingarna och distribuera dem till ledamöterna.
2. Varje sekreterare ska ansvara för att distribuera handlingarna till de berörda ledamöterna på sin sida i gemensamma kommittén och systematiskt skicka kopia till den andra sekreteraren.
Artikel 12
Utgifter
1. Vardera parten ska stå för de utgifter den ådrar sig för deltagandet i gemensamma kommitténs möten, såväl för personal, resor och uppehälle som för post och telekommunikationer.
2. Den part som är värd för ett möte ska stå för kostnaderna för att anordna mötet och för mångfaldigandet av handlingar.
Artikel 13
Ändring av arbetsordningen
Bägge parterna kan skriftligen begära en översyn av arbetsordningen, som kan ändras i samförstånd mellan parterna i enlighet med artikel 9.
Artikel 14
Specialiserade arbetsgrupper och andra mekanismer
1. Gemensamma kommittén får upprätta specialiserade arbetsgrupper eller andra mekanismer som ska bistå kommittén när den fullgör sina uppgifter. De specialiserade arbetsgrupperna och andra mekanismer ska rapportera till gemensamma kommittén.
2. Gemensamma kommittén får besluta att upplösa befintliga specialiserade arbetsgrupper eller andra mekanismer eller inrätta andra specialiserade arbetsgrupper eller andra mekanismer för att bistå kommittén när den utför sina uppgifter.
3. De specialiserade arbetsgrupperna och andra mekanismer ska vid varje möte lämna detaljerade rapporter om sin verksamhet till gemensamma kommittén.
4. De specialiserade arbetsgrupperna ska enbart ha befogenhet att lämna rekommendationer till gemensamma kommittén.
UTKAST TILL
BESLUT nr 2/2016 AV GEMENSAMMA KOMMITTÉN EU–INDONESIEN
av den …
om inrättandet av specialiserade arbetsgrupper och andra mekanismer
GEMENSAMMA KOMMITTÉN EU-INDONESIEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av ramavtalet om ett vittomspännande partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Indonesien, å andra sidan (1) (nedan kallat avtalet), särskilt artikel 41 och i artikel 14 i gemensamma kommitténs arbetsordning, och
av följande skäl:
|
(1) |
Avtalet trädde i kraft den 1 maj 2014. |
|
(2) |
För att bidra till ett effektivt genomförande av avtalet bör avtalets institutionella ram fastställas så snart som möjligt. |
|
(3) |
Enligt artikel 41.3 i avtalet och artikel 14 gemensamma kommitténs arbetsordning får gemensamma kommittén inrätta specialiserade arbetsgrupper och andra mekanismer för att bistå den i fullgörandet av dess uppgifter. |
|
(4) |
För att möjliggöra diskussioner på expertnivå om centrala frågor på de områden som omfattas av avtalet kan det inrättas specialiserade arbetsgrupper eller andra mekanismer. Parterna kan dessutom komma överens om att ändra förteckningen över specialiserade arbetsgrupper eller andra mekanismer och/eller deras räckvidd. |
|
(5) |
I enlighet med artikel 9 i arbetsordningen får gemensamma kommittén också fatta beslut genom skriftligt förfarande. |
|
(6) |
Detta beslut bör antas för att systemet med specialiserade arbetsgrupper eller mekanismer ska kunna inleda sitt arbete snarast möjligt. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Enda artikel
Härmed inrättas de specialiserade arbetsgrupper och övriga mekanismer som förtecknas i bilagan till detta beslut.
Utfärdat i …
FÖR GEMENSAMMA KOMMITTÉN EU–INDONESIEN
Ordförande
BILAGA
Gemensamma kommittén EU–Indonesien
Specialiserade arbetsgrupper och andra mekanismer
|
1. |
Arbetsgrupp specialiserad på utvecklingssamarbete |
|
2. |
Arbetsgrupp specialiserad på handel och investeringar |
|
3. |
Dialog om mänskliga rättigheter |
|
4. |
Politisk dialog |
|
5. |
Dialog om säkerhet |
|
19.7.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 193/38 |
RÅDETS BESLUT (EU) 2016/1171
av den 12 juli 2016
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar inom gemensamma EES-kommittén om ändringar av bilaga IX (Finansiella tjänster) till EES-avtalet
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 53.1 och 114 jämförda med artikel 218.9,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2894/94 av den 28 november 1994 om formerna för genomförandet av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artikel 1.3 a,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
|
(1) |
Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2) (nedan kallat EES-avtalet) trädde i kraft den 1 januari 1994. |
|
(2) |
I enlighet med artikel 98, och särskilt artikel 102 i EES-avtalet, får gemensamma EES-kommittén besluta att ändra bland annat bilaga IX till EES-avtalet som innehåller bestämmelser om finansiella tjänster. |
|
(3) |
Följande rättsakter rör finansiella tjänster och ska införlivas i EES-avtalet:
|
|
(4) |
Bilaga IX till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(5) |
Unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén bör därför grunda sig på det bifogade utkastet till gemensamma EES-kommitténs beslut. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande föreslagna ändringar av bilaga IX (Finansiella tjänster) till EES-avtalet ska baseras på det utkast till gemensamma EES-kommitténs beslut som åtföljer det här beslutet.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 12 juli 2016.
På rådets vägnar
P. KAŽIMÍR
Ordförande
(1) EGT L 305, 30.11.1994, s. 6.
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (EUT L 331, 15.12.2010, s. 1).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1022/2013 av den 22 oktober 2013 om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), när det gäller tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken enligt rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (EUT L 287, 29.10.2013, s. 5).
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1).
(9) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn (EUT L 83, 22.3.2013, s. 1).
(10) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 447/2013 av den 15 maj 2013 om fastställande av förfarandet för de AIF-förvaltare som väljer att låta sig omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (EUT L 132, 16.5.2013, s. 1).
(11) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 448/2013 av den 15 maj 2013 om införande av ett förfarande för att fastställa referensmedlemsstaten för en icke EU-baserad AIF-förvaltare i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (EUT L 132, 16.5.2013, s. 3).
(12) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 694/2014 av den 17 december 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller tekniska standarder för tillsyn för att avgöra typ av förvaltare av alternativa investeringsfonder (EUT L 183, 24.6.2014, s. 18).
(13) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/514 av den 18 december 2014 om den information som de behöriga myndigheterna ska lämna till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten i enlighet med artikel 67.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (EUT L 82, 27.3.2015, s. 5).
(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 av den 14 mars 2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar (EUT L 86, 24.3.2012, s. 1).
(15) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 826/2012 av den 29 juni 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 med tekniska tillsynsstandarder för krav på anmälan och offentliggörande av korta nettopositioner, för närmare uppgifter till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om korta nettopositioner samt för metoden för omsättningsberäkning för att fastställa undantagna aktier (EUT L 251, 18.9.2012, s. 1).
(16) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 827/2012 av den 29 juni 2012 om tekniska genomförandestandarder för metoderna för att offentliggöra nettopositioner i aktier, för formatet på uppgifter till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om korta nettopositioner, för typer av avtal, överenskommelser eller åtgärder för att ge tillräckliga garantier för aktiers eller statspappers tillgänglighet för avveckling samt för datum och period för att bestämma huvudhandelsplatsen för en aktie enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar (EUT L 251, 18.9.2012, s. 11).
(17) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 918/2012 av den 5 juli 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar vad gäller definitioner, beräkning av korta nettopositioner, statskreditswappar med täckning, tröskelvärden för anmälan, likviditetströskelvärden för upphävande av restriktioner, avsevärt prisfall för finansiella instrument och ogynnsamma händelser (EUT L 274, 9.10.2012, s. 1).
(18) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 919/2012 av den 5 juli 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar i fråga om tekniska standarder för tillsyn som anger metoden för beräkning av prisfall för likvida aktier och andra finansiella instrument (EUT L 274, 9.10.2012, s. 16).
(19) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/97 av den 17 oktober 2014 om rättelse av den delegerade förordningen (EU) nr 918/2012 avseende anmälan av betydande korta nettopositioner i statspapper (EUT L 16, 23.1.2015, s. 22).
(20) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).
(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2011 av den 11 maj 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 145, 31.5.2011, s. 30).
(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 462/2013 av den 21 maj 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 146, 31.5.2013, s. 1).
(23) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 272/2012 av den 7 februari 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 vad gäller de avgifter som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten tar ut av kreditvärderingsinstitut (EUT L 90, 28.3.2012, s. 6).
(24) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 446/2012 av den 21 mars 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för innehåll i och format på kreditvärderingsinstituts regelbundna rapportering av kreditbetygsuppgifter till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (EUT L 140, 30.5.2012, s. 2).
(25) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 447/2012 av den 21 mars 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut med tekniska tillsynsstandarder för överensstämmelsebedömningen av kreditvärderingsmetoder (EUT L 140, 30.5.2012, s. 14).
(26) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 448/2012 av den 21 mars 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för presentationen av de uppgifter som kreditvärderingsinstitut ska tillhandahålla i det centrala arkiv som inrättats av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (EUT L 140, 30.5.2012, s. 17).
(27) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 449/2012 av den 21 mars 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för uppgiftslämning vid registrering och certifiering av kreditvärderingsinstitut (EUT L 140, 30.5.2012, s. 32).
(28) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 946/2012 av den 12 juli 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut när det gäller förfaranderegler för böter som åläggs kreditvärderingsinstitut av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, samt bestämmelser om rätten till försvar och tidsfrister (EUT L 282, 16.10.2012, s. 23).
(29) Kommissionens genomförandebeslut 2014/245/EU av den 28 april 2014 om erkännande av Brasiliens rättsliga ramar och tillsynsregler som likvärdiga med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 132, 3.5.2014, s. 65).
(30) Kommissionens genomförandebeslut 2014/246/EU av den 28 april 2014 om erkännande av Argentinas rättsliga ramar och tillsynsregler som likvärdiga med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 132, 3.5.2014, s. 68).
(31) Kommissionens genomförandebeslut 2014/247/EU av den 28 april 2014 om erkännande av Mexikos rättsliga ramar och tillsynsregler som likvärdiga med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 132, 3.5.2014, s. 71).
(32) Kommissionens genomförandebeslut 2014/248/EU av den 28 april 2014 om erkännande av Singapores rättsliga ramar och tillsynsregler som likvärdiga med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 132, 3.5.2014, s. 73).
(33) Kommissionens genomförandebeslut 2014/249/EU av den 28 april 2014 om erkännande av Hongkongs rättsliga ramar och tillsynsregler som likvärdiga med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 132, 3.5.2014, s. 76).
UTKAST TILL
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr …
av den …
om ändring av bilaga IX (Finansiella tjänster) till EES-avtalet
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel 98, och
av följande skäl:
|
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (1) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(2) |
Bilaga IX till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande ska införas efter punkt 31 ed (kommissionens beslut 2010/C-326/07) i bilaga IX till EES-avtalet:
|
”31f. |
32010 R 1092: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (EUT L 331, 15.12.2010, s. 1).
Bestämmelserna i förordningen ska, för tillämpningen av detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:
|
Artikel 2
Texterna till förordning (EU) nr 1092/2010 på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltiga.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft den …, eller dagen efter den sista anmälan i enlighet med artikel 103.1 i EES-avtalet, beroende på vilket som inträffar senast (*1).
Artikel 4
Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den …
På gemensamma EES-kommitténs vägnar
Ordförande
Sekreterarna för gemensamma EES-kommittén
(1) EUT L 331, 15.12.2010, s. 1.
(*1) Konstitutionella krav finns angivna.
Gemensam förklaring av de avtalsslutande parterna
till beslut nr …/… om införlivade av förordning (EU) nr 1092/2010 i EES-avtalet
De avtalsslutande parterna konstaterar att förordning (EU) nr 1092/2010 endast medger en viss grad av deltagande i Europeiska systemrisknämnden av stater som inte är medlemmar i EU. I samband med eventuella framtida översyner av förordning (EU) nr 1092/2010 kommer EU att bedöma huruvida en rätt till deltagande som motsvarar EES- och Eftastaternas deltagande i de tre europeiska tillsynsmyndigheter som föreskrivs i beslut av gemensamma EES-kommittén nr …/…, nr …/… och nr.…/… skulle kunna beviljas EES- och Eftastaterna.
UTKAST TILL
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr …
av den
om ändring av bilaga IX (Finansiella tjänster) till EES-avtalet
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel 98, och
av följande skäl:
|
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (1) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(2) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1022/2013 av den 22 oktober 2013 om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), när det gäller tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken enligt rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (2) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(3) |
EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar välkomnade i sina slutsatser (3) av den 14 oktober 2014 i avtalet om införlivande av EU-förordningarna om inrättande av europeiska tillsynsmyndigheter i EES-avtalet den välavvägda lösningen mellan de avtalsslutande parterna, i vilken såväl uppbyggnaden av och målen för EU-förordningarna om inrättande av europeiska tillsynsmyndigheter (nedan kallade EU:s europeiska tillsynsmyndigheter) och EES-avtalet samt rättsliga och politiska begränsningar i EU och i EES- och Eftastaterna har beaktats. |
|
(4) |
EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar betonade att Eftas övervakningsmyndighet, i enlighet med EES-avtalets tvåpelarstruktur, kommer att anta de beslut som riktas till de behöriga myndigheterna i EES- och Eftastaterna eller marknadsoperatörer i EES- och Eftastaterna. EU:s europeiska tillsynsmyndigheter kommer att vara behöriga att vidta åtgärder som inte är bindande, såsom antagande av rekommendationer och icke-bindande medling, även gentemot EES- och Eftastaternas behöriga myndigheter och marknadsoperatörer. Åtgärder på båda sidor ska om lämpligt föregås av samråd, samordning eller utbyte av information mellan EU:s europeiska tillsynsmyndigheter och Eftas övervakningsmyndighet. |
|
(5) |
För att säkerställa att expertis inom EU:s europeiska tillsynsmyndigheter integreras i förfarandet och konsekvens mellan de två pelarna kommer enskilda beslut och formella yttranden från Eftas övervakningsmyndighet som riktar sig till en eller flera enskilda behöriga myndigheter eller marknadsoperatörer i EES- och Eftastaterna att antas på grundval av utkast som utarbetas av EU:s behöriga europeiska tillsynsmyndighet. Detta kommer att bevara de centrala fördelarna med tillsyn genom en gemensam myndighet. |
|
(6) |
De avtalsslutande parterna är eniga om att detta beslut genomför det avtal som återspeglas i dessa slutsatser, och bör därför tolkas i överensstämmelse med de principer som de innehåller. |
|
(7) |
Bilaga IX till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande ska införas efter punkt 31 f (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010) i bilaga IX till EES-avtalet:
|
”31 g. |
32010 R 1093: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).
Bestämmelserna i förordningen ska, för tillämpningen av detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:
|
Artikel 2
Texterna till förordning (EU) nr 1093/2010 och genomförandeförordning (EU) nr 1022/2013 på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltiga.
Artikel 3
De avtalsslutande parterna ska se över den ram som upprättas i enlighet med detta beslut, och beslut nr …/… [ESRB], nr …/… [Eiopa], nr …/… [Esma] senast i slutet av år [fem år efter ikraftträdandet av detta beslut] för att säkerställa en fortsatt effektiv och enhetlig tillämpning av gemensamma regler och gemensam tillsyn i hela EES.
Artikel 4
Detta beslut träder i kraft den … [inför dagen efter dess antagande], eller dagen efter den sista anmälan i enlighet med artikel 103.1 i EES-avtalet, beroende på vilket som inträffar senast (*1).
Artikel 5
Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den …
På gemensamma EES-kommitténs vägnar
Ordförande
Sekreterarna för gemensamma EES-kommittén
(1) EUT L 331, 15.12.2010, s. 12.
(2) EUT L 287, 29.10.2013, s. 5.
(3) Rådets slutsatser – EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar, 14178/1/14 REV 1.
(*1) Konstitutionella krav finns angivna.
Gemensam förklaring av de avtalsslutande parterna
till beslut nr […] om införlivade av förordning (EU) nr 1093/2010 i EES-avtalet
[för antagande av beslutet och för offentliggörande i EUT]
I enlighet med artikel 1.5 i förordning (EU) nr 1093/2010, ändrad genom förordning (EU) nr 1022/2013, ska Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), nedan kallad myndigheten, handla självständigt och objektivt och uteslutande i unionens intresse. Till följd av att förordning (EU) nr 1093/2010 införlivas i EES-avtalet, kommer de behöriga myndigheterna i Eftastaterna, men utan rösträtt, ha samma rättigheter som EU-medlemsstaternas behöriga myndigheter i myndighetens verksamhet.
Därför, och med full respekt för myndighetens oberoende är de avtalsslutande parterna till EES-avtalet eniga om att myndigheten, när den handlar enligt bestämmelserna i EES-avtalet, ska handla i det gemensamma intresset för samtliga avtalsslutande parter i EES-avtalet.
UTKAST TILL
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr …
av den
om ändring av bilaga IX (Finansiella tjänster) till EES-avtalet
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel 98, och
av följande skäl:
|
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (1) ska införlivas med EES-avtalet. |
|
(2) |
EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar välkomnade i sina slutsatser (2) av den 14 oktober 2014 i avtalet om införlivande av EU-förordningarna om inrättande av europeiska tillsynsmyndigheter i EES-avtalet den välavvägda lösningen mellan de avtalsslutande parterna, i vilken såväl uppbyggnaden av och målen för EU-förordningarna om inrättande av europeiska tillsynsmyndigheter (nedan kallade EU:s europeiska tillsynsmyndigheter) och EES-avtalet samt rättsliga och politiska begränsningar i EU och i EES- och Eftastaterna har beaktats. |
|
(3) |
EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar betonade att Eftas övervakningsmyndighet, i enlighet med EES-avtalets tvåpelarstruktur, kommer att anta de beslut som riktas till de behöriga myndigheterna i EES- och Eftastaterna eller marknadsoperatörer i EES- och Eftastaterna. EU:s europeiska tillsynsmyndigheter kommer att vara behöriga att vidta åtgärder som inte är bindande, såsom antagande av rekommendationer och icke-bindande medling, även gentemot EES- och Eftastaternas behöriga myndigheter och marknadsoperatörer. Åtgärder på båda sidor ska om lämpligt föregås av samråd, samordning eller utbyte av information mellan EU:s europeiska tillsynsmyndigheter och Eftas övervakningsmyndighet. |
|
(4) |
För att säkerställa att expertis inom EU:s europeiska tillsynsmyndigheter integreras i förfarandet och konsekvens mellan de två pelarna kommer enskilda beslut och formella yttranden från Eftas övervakningsmyndighet som riktar sig till en eller flera enskilda behöriga myndigheter eller marknadsoperatörer i EES- och Eftastaterna att antas på grundval av utkast som utarbetas av EU:s behöriga europeiska tillsynsmyndighet. Detta kommer att bevara de centrala fördelarna med tillsyn genom en gemensam myndighet. |
|
(5) |
De avtalsslutande parterna är eniga om att detta beslut genomför det avtal som återspeglas i dessa slutsatser, och bör därför tolkas i överensstämmelse med de principer som de innehåller. |
|
(6) |
Bilaga IX till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande ska införas efter punkt 31 g (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010) i bilaga IX till EES-avtalet:
|
”31h. |
32010 R 1094: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).
Bestämmelserna i förordningen ska, för tillämpningen av detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:
|
Artikel 2
Texterna till förordning (EU) nr 1094/2010 på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltiga.
Artikel 3
De avtalsslutande parterna ska se över den ram som upprättas i enlighet med detta beslut, och beslut nr …/… [ESRB], nr …/… [EBA], nr …/… [Esma] senast i slutet av år [fem år efter ikraftträdandet av detta beslut] för att säkerställa en fortsatt effektiv och enhetlig tillämpning av gemensamma regler och gemensam tillsyn i hela EES.
Artikel 4
Detta beslut träder i kraft den …, eller dagen efter den sista anmälan i enlighet med artikel 103.1 i EES-avtalet, beroende på vilket som inträffar senast (*1).
Artikel 5
Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den …
På gemensamma EES-kommitténs vägnar
Ordförande
Sekreterarna för gemensamma EES-kommittén
(1) EUT L 331, 15.12.2010, s. 48.
(2) Rådets slutsatser – EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar, 14178/1/14 REV 1.
(*1) [Konstitutionella krav finns angivna.]
Gemensam förklaring av de avtalsslutande parterna
till beslut nr […] om införlivade av förordning (EU) nr 1094/2010 i EES-avtalet
[för antagande av beslutet och för offentliggörande i EUT]
I enlighet med artikel 1.6 i förordning (EU) nr 1094/2010 ska Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), nedan kallad myndigheten, handla självständigt och objektivt och uteslutande i unionens intresse. Till följd av att denna förordning införlivas i EES-avtalet kommer de behöriga myndigheterna i Eftastaterna, men utan rösträtt, ha samma rättigheter som EU-medlemsstaternas behöriga myndigheter i myndighetens verksamhet.
Därför, och med full respekt för myndighetens oberoende, är de avtalsslutande parterna till EES-avtalet eniga om att, när den handlar enligt bestämmelserna i EES-avtalet ska myndigheten handla i det gemensamma intresset för samtliga avtalsslutande parter i EES-avtalet.
UTKAST TILL
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr …
av den …
om ändring av bilaga IX (Finansiella tjänster) till EES-avtalet
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel 98, och
av följande skäl:
|
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (1) ska införlivas med EES-avtalet. |
|
(2) |
EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar välkomnade i sina slutsatser (2) av den 14 oktober 2014 i avtalet om införlivande av EU-förordningarna om inrättande av europeiska tillsynsmyndigheter i EES-avtalet den välavvägda lösningen mellan de avtalsslutande parterna, i vilken såväl uppbyggnaden av och målen för EU-förordningarna om inrättande av europeiska tillsynsmyndigheter (nedan kallade EU:s europeiska tillsynsmyndigheter) och EES-avtalet samt rättsliga och politiska begränsningar i EU och i EES- och Eftastaterna har beaktats. |
|
(3) |
EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar betonade att Eftas övervakningsmyndighet, i enlighet med EES-avtalets tvåpelarstruktur, kommer att anta de beslut som riktas till de behöriga myndigheterna i EES- och Eftastaterna eller marknadsoperatörer i EES- och Eftastaterna. EU:s europeiska tillsynsmyndigheter kommer att vara behöriga att vidta åtgärder som inte är bindande, såsom antagande av rekommendationer och icke-bindande medling, även gentemot EES- och Eftastaternas behöriga myndigheter och marknadsoperatörer. Åtgärder på båda sidor ska om lämpligt föregås av samråd, samordning eller utbyte av information mellan EU:s europeiska tillsynsmyndigheter och Eftas övervakningsmyndighet. |
|
(4) |
För att säkerställa att expertis inom EU:s europeiska tillsynsmyndigheter integreras i förfarandet och konsekvens mellan de två pelarna kommer enskilda beslut och formella yttranden från Eftas övervakningsmyndighet som riktar sig till en eller flera enskilda behöriga myndigheter eller marknadsoperatörer i EES- och Eftastaterna att antas på grundval av utkast som utarbetas av EU:s behöriga europeiska tillsynsmyndighet. Detta kommer att bevara de centrala fördelarna med tillsyn genom en gemensam myndighet. |
|
(5) |
De avtalsslutande parterna är eniga om att detta beslut genomför det avtal som återspeglas i dessa slutsatser, och bör därför tolkas i överensstämmelse med de principer som de innehåller. |
|
(6) |
Bilaga IX till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande ska införas efter punkt 31 h (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010) i bilaga IX till EES-avtalet:
|
”31 i. |
32010 R 1095: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).
Bestämmelserna i förordningen ska, för tillämpningen av detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:
|
Artikel 2
Texterna till förordning (EU) nr 1095/2010 på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltiga.
Artikel 3
De avtalsslutande parterna ska se över den ram som upprättas i enlighet med detta beslut, och beslut nr …/… [ESRB], nr …/… [EBA], nr …/… [Eiopa] senast i slutet av år [fem år efter ikraftträdandet av detta beslut] för att säkerställa en fortsatt effektiv och enhetlig tillämpning av gemensamma regler och gemensam tillsyn i hela EES.
Artikel 4
Detta beslut träder i kraft den …, eller dagen efter den sista anmälan i enlighet med artikel 103.1 i EES-avtalet, beroende på vilket som inträffar senast (*1).
Artikel 5
Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den …
På gemensamma EES-kommitténs vägnar
Ordförande
Sekreterarna för gemensamma EES-kommittén
(1) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.
(2) Rådets slutsatser – EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar, 14178/1/14 REV 1.
(*1) [Inga konstitutionella krav angivna.] [Konstitutionella krav finns angivna.]
Gemensam förklaring av de avtalsslutande parterna
till beslut nr […] om införlivade av förordning (EU) nr 1095/2010 i EES-avtalet
[för antagande av beslutet och för offentliggörande i EUT]
I enlighet med artikel 1.5 i förordning (EU) nr 1095/2010 ska Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), nedan kallad myndigheten, handla självständigt och objektivt och uteslutande i unionens intresse. Till följd av att denna förordning införlivas i EES-avtalet, kommer de behöriga myndigheterna i Eftastaterna, men utan rösträtt, ha samma rättigheter som EU-medlemsstaternas behöriga myndigheter i myndighetens verksamhet.
Därför, och med full respekt för myndighetens oberoende är de avtalsslutande parterna till EES-avtalet eniga om att myndigheten, när den handlar enligt bestämmelserna i EES-avtalet, ska handla i det gemensamma intresset för samtliga avtalsslutande parter i EES-avtalet.
UTKAST TILL
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr …
av den …
om ändring av bilaga IX (Finansiella tjänster) till EES-avtalet
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel 98, och
av följande skäl:
|
(1) |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (1) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(2) |
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn (2) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(3) |
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 694/2014 av den 17 december 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller tekniska standarder för tillsyn för att avgöra typ av förvaltare av alternativa investeringsfonder (3) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(4) |
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/514 av den 18 december 2014 om den information som de behöriga myndigheterna ska lämna till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten i enlighet med artikel 67.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (4) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(5) |
Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 447/2013 av den 15 maj 2013 om fastställande av förfarandet för de AIF-förvaltare som väljer att låta sig omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (5) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(6) |
Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 448/2013 av den 15 maj 2013 om införande av ett förfarande för att fastställa referensmedlemsstaten för en icke EU-baserad AIF-förvaltare i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (6) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(7) |
EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar betonade i sina slutsatser (7) av den 14 oktober 2014 i avtalet om införlivande av EU-förordningarna om inrättande av europeiska tillsynsmyndigheter i EES-avtalet att Eftas övervakningsmyndighet, i enlighet med EES-avtalets tvåpelarstruktur, kommer att anta de beslut som riktas till de behöriga myndigheterna i EES- och Eftastaterna respektive marknadsoperatörer i EES- och Eftastaterna. EU:s europeiska tillsynsmyndigheter kommer att vara behöriga att vidta åtgärder som inte är bindande, såsom antagande av rekommendationer och icke-bindande medling, även gentemot EES- och Eftastaternas behöriga myndigheter och marknadsoperatörer. Åtgärder på båda sidor ska om lämpligt föregås av samråd, samordning eller utbyte av information mellan EU:s europeiska tillsynsmyndigheter och Eftas övervakningsmyndighet. |
|
(8) |
I direktiv 2011/61/EU anges de fall där Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) tillfälligt får förbjuda eller begränsa viss finansiell verksamhet, och fastställs villkor i enlighet med artikel 9.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (8). Vid tillämpningen av EES-avtalet ska, med avseende på Eftastaterna, dessa befogenheter utövas av Eftas övervakningsmyndighet i enlighet med punkt 31 i bilaga IX till EES-avtalet och på de villkor som anges däri. För att säkerställa att Esmas sakkunskap integreras i förfarandet och konsekvens mellan de två pelarna i EES, kommer sådana beslut av Eftas övervakningsmyndighet att antas på grundval av utkast som utarbetas av Esma. Detta kommer att bevara de centrala fördelarna med tillsyn genom en gemensam myndighet. De avtalsslutande parterna är eniga om att detta beslut genomför det avtal som kom till uttryck i slutsatserna av den 14 oktober 2014. |
|
(9) |
Bilaga IX till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande ska införas efter punkt 31 bac (kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006) i bilaga IX till EES-avtalet:
|
”31 bb. |
32011 L 0061: Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1). Bestämmelserna i direktivet ska, för tillämpningen av detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:
|
|
31 bba. |
32013 R 0231: Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn (EUT L 83, 22.3.2013, s. 1). Bestämmelserna i den delegerade förordningen ska, för tillämpningen av detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:
|
|
31 bbb. |
32013 R 0447: Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 447/2013 av den 15 maj 2013 om fastställande av förfarandet för de AIF-förvaltare som väljer att låta sig omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (EUT L 132, 16.5.2013, s. 1). |
|
31 bbc. |
32013 R 0448: Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 448/2013 av den 15 maj 2013 om införande av ett förfarande för att fastställa referensmedlemsstaten för en icke EU-baserad AIF-förvaltare i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (EUT L 132, 16.5.2013, s. 3). Bestämmelserna i genomförandeförordningen ska, för tillämpningen av detta avtal, tillämpas med följande anpassning: Utan hinder av bestämmelserna i protokoll 1 till detta avtal, och såvida inte annat föreskrivs i detta avtal, ska ”medlemsstat(er)” och ”behöriga myndigheter”, utöver deras innebörd i förordningen, anses inbegripa Eftastaterna och deras respektive behöriga myndigheter. |
|
31 bbd. |
32014 R 0694: Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 694/2014 av den 17 december 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller tekniska standarder för tillsyn för att avgöra typ av förvaltare av alternativa investeringsfonder (EUT L 183, 24.6.2014, s. 18). |
|
31 bbe. |
32015 R 0514: Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/514 av den 18 december 2014 om den information som de behöriga myndigheterna ska lämna till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten i enlighet med artikel 67.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (EUT L 82, 27.3.2015, s. 5). Bestämmelserna i den delegerade förordningen ska, för tillämpningen av detta avtal, tillämpas med följande anpassning: Utan hinder av bestämmelserna i protokoll 1 till detta avtal, och såvida inte annat föreskrivs i detta avtal, ska ”medlemsstat(er)” och ”behöriga myndigheter”, utöver deras innebörd i förordningen, anses inbegripa Eftastaterna och deras respektive behöriga myndigheter.” |
Artikel 2
Bilaga IX till EES-avtalet ska ändras på följande sätt:
|
1. |
Följande ska läggas till i punkterna 30 (Europaparlamentets och direktiv 2009/65/EG), 31 eb (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009) och 31 i (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010): ”, ändrat genom:
|
|
2. |
Följande strecksats ska läggas till i punkt 31 d (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG):
|
Artikel 3
Texterna till direktiv (EU) 2011/61/EU och de delegerade förordningarna (EU) nr 231/2013, (EU) nr 694/2014 och (EU) 2015/514 och (EU) 447/2013 och genomförandeförordningarna (EU) nr 447/2013 och (EU) nr 448/2013 på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltiga.
Artikel 4
Detta beslut träder i kraft den […], under förutsättning att alla anmälningar enligt artikel 103.1 i EES-avtalet har gjorts (*1), eller samma dag som gemensamma EES-kommitténs beslut nr …/… av den … (9) [införlivande av förordningen om Esma (EU) nr 1095/2010], om denna dag infaller senare.
Artikel 5
Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den …
På gemensamma EES-kommitténs vägnar
Ordförande
Sekreterarna för gemensamma EES-kommittén
(1) EUT L 174, 1.7.2011, s. 1.
(2) EUT L 83, 22.3.2013, s. 1.
(3) EUT L 183, 24.6.2014, s. 18.
(4) EUT L 82, 27.3.2015, s. 5.
(5) EUT L 132, 16.5.2013, s. 1.
(6) EUT L 132, 16.5.2013, s. 3.
(7) Rådets slutsatser – EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar, 14178/1/14 REV 1.
(8) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.
(*1) [Inga konstitutionella krav angivna.] [Konstitutionella krav finns angivna.]
(9) EUT L …
UTKAST TILL
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr …
av den …
om ändring av bilaga IX (Finansiella tjänster) till EES-avtalet
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel 98, och
av följande skäl:
|
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 av den 14 mars 2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar (1) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(2) |
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 826/2012 av den 29 juni 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 med tekniska tillsynsstandarder för krav på anmälan och offentliggörande av korta nettopositioner, för närmare uppgifter till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om korta nettopositioner samt för metoden för omsättningsberäkning för att fastställa undantagna aktier (2) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(3) |
Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 827/2012 av den 29 juni 2012 om tekniska genomförandestandarder för metoderna för att offentliggöra nettopositioner i aktier, för formatet på uppgifter till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om korta nettopositioner, för typer av avtal, arrangemang eller åtgärder för att ge tillräckliga garantier att aktier och statspapper finns tillgängliga för avveckling samt för datum och period för att bestämma huvudhandelsplatsen för en aktie enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar (3) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(4) |
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 918/2012 av den 5 juli 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar vad gäller definitioner, beräkning av korta nettopositioner, statskreditswappar med täckning, tröskelvärden för anmälan, likviditetströskelvärden för upphävande av restriktioner, avsevärt prisfall för finansiella instrument och ogynnsamma händelser (4) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(5) |
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 919/2012 av den 5 juli 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar i fråga om tekniska standarder för tillsyn som anger metoden för beräkning av prisfall för likvida aktier och andra finansiella instrument (5) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(6) |
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/97 av den 17 oktober 2014 om rättelse av den delegerade förordningen (EU) nr 918/2012 avseende anmälan av betydande korta nettopositioner i statspapper (6) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(7) |
EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar betonade i sina slutsatser (7) av den 14 oktober 2014 i avtalet om införlivande av EU-förordningarna om inrättande av europeiska tillsynsmyndigheter i EES-avtalet att Eftas övervakningsmyndighet, i enlighet med EES-avtalets tvåpelarstruktur, kommer att anta de beslut som riktas till de behöriga myndigheterna i EES- och Eftastaterna respektive marknadsoperatörer i EES- och Eftastaterna. EU:s europeiska tillsynsmyndigheter kommer att vara behöriga att vidta åtgärder som inte är bindande, även gentemot EES- och Eftastaternas behöriga myndigheter och marknadsoperatörer. Åtgärder på båda sidor ska om lämpligt föregås av samråd, samordning eller utbyte av information mellan EU:s europeiska tillsynsmyndigheter och Eftas övervakningsmyndighet. |
|
(8) |
I förordning (EU) nr 236/2012 anges de fall där Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) tillfälligt får förbjuda eller begränsa viss finansiell verksamhet, och fastställs villkor i enlighet med artikel 9.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (8). Vid tillämpningen av EES-avtalet ska, med avseende på Eftastaterna, dessa befogenheter utövas av Eftas övervakningsmyndighet i enlighet med punkt 31 i bilaga IX till EES-avtalet och på de villkor som anges däri. För att säkerställa att Esmas sakkunskap integreras i förfarandet och konsekvens mellan de två pelarna i EES, kommer sådana beslut av Eftas övervakningsmyndighet att antas på grundval av utkast som utarbetas av Esma. Detta kommer att bevara de centrala fördelarna med tillsyn genom en gemensam myndighet. De avtalsslutande parterna är eniga om att detta beslut genomför det avtal som kom till uttryck i slutsatserna av den 14 oktober 2014. |
|
(9) |
Bilaga IX till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande ska införas efter punkt 29 e (kommissionens förordning (EG) nr 1569/2007) i bilaga IX till EES-avtalet:
|
”29f. |
32012 R 0236: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 av den 14 mars 2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar (EUT L 86, 24.3.2012, s. 1). Bestämmelserna i förordningen ska, för tillämpningen av detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:
|
|
29 fa. |
32012 R 0826: Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 826/2012 av den 29 juni 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 med tekniska tillsynsstandarder för krav på anmälan och offentliggörande av korta nettopositioner, för närmare uppgifter till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om korta nettopositioner samt för metoden för omsättningsberäkning för att fastställa undantagna aktier (EUT L 251, 18.9.2012, s. 1). |
|
29 fb. |
32012 R 0827: Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 827/2012 av den 29 juni 2012 om tekniska genomförandestandarder för metoderna för att offentliggöra nettopositioner i aktier, för formatet på uppgifter till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om korta nettopositioner, för typer av avtal, överenskommelser eller åtgärder för att ge tillräckliga garantier för aktiers eller statspappers tillgänglighet för avveckling samt för datum och period för att bestämma huvudhandelsplatsen för en aktie enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar (EUT L 251, 18.9.2012, s. 11). |
|
29 fc. |
32012 R 0918: Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 918/2012 av den 5 juli 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar vad gäller definitioner, beräkning av korta nettopositioner, statskreditswappar med täckning, tröskelvärden för anmälan, likviditetströskelvärden för upphävande av restriktioner, avsevärt prisfall för finansiella instrument och ogynnsamma händelser (EUT L 274, 9.10.2012, s. 1) ändrad genom:
|
|
29 fd. |
32012 R 0919: Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 919/2012 av den 5 juli 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar i fråga om tekniska standarder för tillsyn som anger metoden för beräkning av prisfall för likvida aktier och andra finansiella instrument (EUT L 274, 9.10.2012, s. 16).” |
Artikel 2
Texterna till förordningarna (EU) nr 236/2012 och de delegerade förordningarna (EU) nr 826/2012, (EU) nr 918/2012, (EU) nr 919/2012 och (EU) 2015/97 och genomförandeförordning (EU) nr 827/2012 på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltiga.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft den […], under förutsättning att alla anmälningar enligt artikel 103.1 i EES-avtalet har gjorts (*1), eller den dag då gemensamma EES-kommitténs beslut nr …/… av den … (9) träder ikraft [införlivande av förordningen om Esma (EU) nr 1095/2010], om denna dag infaller senare.
Artikel 4
Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den …
På gemensamma EES-kommitténs vägnar
Ordförande
Sekreterarna för gemensamma EES-kommittén
(1) EUT L 86, 24.3.2012, s. 1.
(2) EUT L 251, 18.9.2012, s. 1.
(3) EUT L 251, 18.9.2012, s. 11.
(4) EUT L 274, 9.10.2012, s. 1.
(5) EUT L 274, 9.10.2012, s. 16.
(6) EUT L 16, 23.1.2015, s. 22.
(7) Rådets slutsatser – EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar, 14178/1/14 REV 1.
(8) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.
(*1) [Inga konstitutionella krav angivna.] [Konstitutionella krav finns angivna.]
(9) EUT L …
UTKAST TILL
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr …
av den …
om ändring av bilaga IX (Finansiella tjänster) till EES-avtalet
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel 98, och
av följande skäl:
|
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (1) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(2) |
EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar välkomnade i sina slutsatser (2) av den 14 oktober 2014 i avtalet om införlivande av EU-förordningarna om inrättande av europeiska tillsynsmyndigheter i EES-avtalet den välavvägda lösningen mellan de avtalsslutande parterna, i vilken såväl uppbyggnaden av och målen för EU-förordningarna om inrättande av europeiska tillsynsmyndigheter (nedan kallade EU:s europeiska tillsynsmyndigheter) och EES-avtalet samt rättsliga och politiska begränsningar i EU och i EES- och Eftastaterna har beaktats. |
|
(3) |
EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar betonade att Eftas övervakningsmyndighet, i enlighet med EES-avtalets tvåpelarstruktur, kommer att anta de beslut som riktas till de behöriga myndigheterna i EES- och Eftastaterna respektive marknadsoperatörer i EES- och Eftastaterna. EU:s europeiska tillsynsmyndigheter kommer att vara behöriga att vidta åtgärder som inte är bindande, även gentemot EES- och Eftastaternas behöriga myndigheter och marknadsoperatörer. Åtgärder på båda sidor ska om lämpligt föregås av samråd, samordning eller utbyte av information mellan EU:s europeiska tillsynsmyndigheter och Eftas övervakningsmyndighet. |
|
(4) |
För att säkerställa att expertis inom EU:s europeiska tillsynsmyndigheter integreras i förfarandet och konsekvens mellan de två pelarna kommer enskilda beslut och formella yttranden från Eftas övervakningsmyndighet som riktar sig till en eller flera enskilda behöriga myndigheter eller marknadsoperatörer i EES- och Eftastaterna att antas på grundval av utkast som utarbetas av EU:s behöriga europeiska tillsynsmyndighet. Detta kommer att bevara de centrala fördelarna med tillsyn genom en gemensam myndighet. Dessa principer kommer särskilt att vara tillämpliga på Esmas direkta tillsyn av transaktionsregister. |
|
(5) |
De avtalsslutande parterna är eniga om att detta beslut genomför det avtal som återspeglas i dessa slutsatser, och bör därför tolkas i överensstämmelse med de principer som de innehåller. |
|
(6) |
Bilaga IX till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga IX till EES-avtalet ska ändras på följande sätt:
|
1. |
Följande strecksats ska läggas till i punkt 16 b (Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG):
|
|
2. |
Följande punkt ska införas efter punkt 31 bb (Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU):
|
Artikel 2
Texten till förordning (EU) nr 648/2012 på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltiga.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft den […], under förutsättning att alla anmälningar enligt artikel 103.1 i EES-avtalet har gjorts (*1), eller samma dag som gemensamma EES-kommitténs beslut nr …/… av den … (3) [införlivande av förordningen om Esma (EU) nr 1095/2010], om denna dag infaller senare.
Artikel 4
Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den …
På gemensamma EES-kommitténs vägnar
Ordförande
Sekreterarna för gemensamma EES-kommittén
(1) EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.
(2) Rådets slutsatser – EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar, 14178/1/14 REV 1.
(*1) [Inga konstitutionella krav angivna.] [Konstitutionella krav finns angivna.]
(3) EUT L …
UTKAST TILL
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr …
av den …
om ändring av bilaga IX (Finansiella tjänster) till EES-avtalet
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel 98, och
av följande skäl:
|
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2011 av den 11 maj 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (1) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(2) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 462/2013 av den 21 maj 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (2) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(3) |
EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar välkomnade i sina slutsatser (3) av den 14 oktober 2014 i avtalet om införlivande av EU-förordningarna om inrättande av europeiska tillsynsmyndigheter i EES-avtalet den välavvägda lösningen mellan de avtalsslutande parterna, i vilken såväl uppbyggnaden av och målen för EU-förordningarna om inrättande av europeiska tillsynsmyndigheter (nedan kallade EU:s europeiska tillsynsmyndigheter) och EES-avtalet samt rättsliga och politiska begränsningar i EU och i EES- och Eftastaterna har beaktats. |
|
(4) |
EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar betonade att Eftas övervakningsmyndighet, i enlighet med EES-avtalets tvåpelarstruktur, kommer att anta de beslut som riktas till marknadsoperatörer i EES- och Eftastaterna. EU:s europeiska tillsynsmyndigheter kommer att vara behöriga att vidta åtgärder som inte är bindande, även gentemot EES- och Eftastaternas behöriga myndigheter och marknadsoperatörer. Åtgärder på båda sidor ska om lämpligt föregås av samråd, samordning eller utbyte av information mellan EU:s europeiska tillsynsmyndigheter och Eftas övervakningsmyndighet. |
|
(5) |
För att säkerställa att expertis inom EU:s europeiska tillsynsmyndigheter integreras i förfarandet och konsekvens mellan de två pelarna kommer enskilda beslut och formella yttranden från Eftas övervakningsmyndighet som riktar sig till en eller flera enskilda behöriga myndigheter eller marknadsoperatörer i EES- och Eftastaterna att antas på grundval av utkast som utarbetas av EU:s behöriga europeiska tillsynsmyndighet. Detta kommer att bevara de centrala fördelarna med tillsyn genom en gemensam myndighet. Dessa principer kommer särskilt att vara tillämpliga på Esmas direkta tillsyn av kreditvärderingsinstitut. |
|
(6) |
De avtalsslutande parterna är eniga om att detta beslut genomför det avtal som återspeglas i dessa slutsatser, och bör därför tolkas i överensstämmelse med de principer som de innehåller. |
|
(7) |
Bilaga IX till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande ska läggas till i punkt 31 eb (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009) i bilaga IX till EES-avtalet:
|
”— |
32011 R 0513: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2011 av den 11 maj 2011 (EUT L 145, 31.5.2011, s. 30). |
|
— |
32013 R 0462: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 462/2013 av den 21 maj 2013 (EUT L 146, 31.5.2013, s. 1). |
Bestämmelserna i förordningen ska, för tillämpningen av detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:
|
a) |
Utan hinder av bestämmelserna i protokoll 1 till avtalet, och såvida inte annat föreskrivs i avtalet, ska orden ”medlemsstat(er)”, ”behöriga myndigheter” och ”behöriga sektorsmyndigheter”, utöver deras innebörd i förordningen, anses inbegripa Eftastaterna och deras respektive behöriga myndigheter och sektorsmyndigheter. |
|
b) |
Om inte annat föreskrivs i detta avtal ska Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och Eftas övervakningsmyndighet samarbeta, utbyta information och samråda med varandra vid tillämpningen av förordningen, i synnerhet innan åtgärder vidtas. Detta gäller särskilt skyldigheten att utan otillbörligt dröjsmål överlämna de uppgifter till varandra som krävs för att varje organ ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning, såsom Esmas utarbetande av utkast i enlighet med led d. Detta omfattar bland annat uppgifter som mottagits av antingen organ till följd av ansökningar om registrering eller svar på förfrågningar om information till marknadsoperatörer, eller som erhållits av något organ under utredningar eller inspektioner på platsen. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 109 i detta avtal ska Esma och Eftas övervakningsmyndighet till det andra organet överlämna ansökningar, information, klagomål eller begäran som omfattas av detta organs behörighet. I händelse av tvist mellan Esma och Eftas övervakningsmyndighet när det gäller administrationen av bestämmelserna i förordningen, ska Esmas ordförande och kollegiet i Eftas övervakningsmyndighet, med beaktande av hur brådskande ärendet är utan onödigt dröjsmål sammankalla till ett möte för att nå samförstånd. Om sådant samförstånd inte nås får Esmas ordförande eller kollegiet i Eftas övervakningsmyndighet begära att de avtalsslutande parterna hänskjuter ärendet till gemensamma EES-kommittén som ska behandla det i enlighet med artikel 111 i detta avtal, vilket ska gälla i tillämpliga delar. I enlighet med artikel 2 i gemensamma EES-kommitténs beslut nr 1/94 av den 8 februari 1994 om antagande av arbetsordningen för gemensamma EES-kommittén (EGT L 85, 30.3.1994, s. 60) får en avtalsslutande part begära omedelbart anordnande av möten under brådskande omständigheter. Trots vad som sägs i denna punkt får en avtalsslutande part när som helst hänskjuta ärendet till gemensamma EES-kommittén på eget initiativ i enlighet med artiklarna 5 och 111 i detta avtal. |
|
c) |
Alla hänvisningar till nationella centralbanker enligt förordningen ska inte gälla Liechtenstein. |
|
d) |
Beslut, interimistiska beslut, anmälningar, enkla framställningar, återkallelse av beslut och andra åtgärder från Eftas övervakningsmyndighet i enlighet med artiklarna 6.3, 15.4, 16.2, 16.3, 17.2, 17.3, 20, 23 b 1, 23 c 3, 23 d 4, 23 e 5, 24.1, 24.4, 25.1, 36 a 1 och 36 b 1 ska utan dröjsmål antas på grundval av utkast som utarbetas av Esma på eget initiativ eller på begäran från Eftas övervakningsmyndighet. |
|
e) |
I artikel 3.1 g ska ”unionsrätten” ersättas med ”EES-avtalet”. |
|
f) |
Artikel 6.3 ska ändras på följande sätt:
|
|
g) |
I artikel 8 b 2 ska ”unionsrätten” ersättas med ”EES-avtalet”. |
|
h) |
I artiklarna 8 d 2 och 18.3 ska följande läggas till: ”Esma ska i denna förteckning inkludera registrerade kreditvärderingsinstitut som är etablerade i en Eftastat.” |
|
i) |
I artikel 9 ska ”eller Eftas övervakningsmyndighet, med avseende på Eftastaterna” införas efter ”Esma”. |
|
j) |
I artikel 10.6 och punkt 52 i del I i bilaga III ska ”, Eftas övervakningsmyndighet” införas efter ”Esma”. |
|
k) |
I artiklarna 11.2 och 11 a 2 ska följande stycke läggas till: ”Esma ska offentliggöra uppgifter som lämnats av kreditvärderingsinstitut som är etablerade i en Eftastat enligt denna artikel.” |
|
l) |
Artikel 14 ska ändras på följande sätt:
|
|
m) |
Artikel 15 ska ändras på följande sätt:
|
|
n) |
I artikel 16 ska ”eller Eftas övervakningsmyndighet, allt efter omständigheterna,” införas efter ”Esma”. |
|
o) |
Artikel 17 ska ändras på följande sätt:
|
|
p) |
Artikel 18 ska ändras på följande sätt:
|
|
q) |
I artikel 19.1 ska följande stycken läggas till: ”När det gäller kreditvärderingsinstitut som är etablerade i en Eftastat ska avgifter tas ut av Eftas övervakningsmyndighet på samma grundval som de avgifter som tas ut av andra kreditvärderingsinstitut i enlighet med denna förordning och den kommissionsförordning som avses i punkt 2. Uppgift om de belopp som uppburits av Eftas övervakningsmyndighet i enlighet med denna punkt ska utan dröjsmål överföras till Esma.” |
|
r) |
Artikel 20 ska ändras på följande sätt:
|
|
s) |
Artikel 21 ska ändras på följande sätt:
|
|
t) |
I artikel 23 ska ”, Eftas övervakningsmyndighet” införas efter ”Esma”. |
|
u) |
I artikel 23 a ska ”eller Eftas övervakningsmyndighet” införas efter ”Esma”. |
|
v) |
I artikel 23 b ska följande ändringar göras:
|
|
w) |
I artikel 23 c ska följande ändringar göras:
|
|
x) |
I artikel 23 d ska följande ändringar göras:
|
|
y) |
I artikel 23 e ska följande ändringar göras:
|
|
z) |
Artikel 24 ska ändras på följande sätt:
|
|
za) |
Artikel 25 ska ändras på följande sätt:
|
|
zb) |
I artiklarna 26 och 27.1 ska ”, Eftas övervakningsmyndighet” införas efter ”Esma”. |
|
zc) |
I artikel 27.2 ska ”eller Eftas övervakningsmyndighet” införas efter ”Esma”. |
|
zd) |
Artikel 30 ska ändras på följande sätt:
|
|
ze) |
Artikel 31 ska ändras på följande sätt:
|
|
zf) |
Artikel 32 ska ändras på följande sätt:
|
|
zg) |
I artikel 35 a 6 ska ”eller Eftas övervakningsmyndighet” införas efter ”Esma”. |
|
zh) |
Artikel 36 a ska ändras på följande sätt:
|
|
zi) |
Artikel 36 b ska ändras på följande sätt:
|
|
zj) |
Artikel 36 c ska ändras på följande sätt:
|
|
zk) |
Artikel 36 d ska ändras på följande sätt:
|
|
zl) |
Artikel 40 a ska inte gälla för Eftastaterna. |
|
zm) |
I bilaga IV del I punkt 7 och del II punkt 3 i ska ”eller Eftas övervakningsmyndighet, allt efter omständigheterna,” införas efter ”Esma”.” |
Artikel 2
Texterna till förordning (EU) nr 513/2011 och genomförandeförordning (EU) nr 462/2013 på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltiga.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft den […] under förutsättning att alla anmälningar i enlighet med artikel 103.1 i EES-avtalet har gjorts (*1), eller den dag som gemensamma EES-kommitténs beslut nr …/… av den … (4) träder i kraft [införlivande av förordning (EU) nr 1095/2010], om denna dag infaller senare.
Artikel 4
Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den …
På gemensamma EES-kommitténs vägnar
Ordförande
Sekreterarna för gemensamma EES-kommittén
(1) EUT L 145, 31.5.2011, s. 30.
(2) EUT L 146, 31.5.2013, s. 1.
(3) Rådets slutsatser – EU:s och EES- och Eftastaternas finans- och ekonomiministrar, 14178/1/14 REV 1.
(*1) [Inga konstitutionella krav angivna.] [Konstitutionella krav finns angivna.]
(4) EUT L …
Förklaring från Eftastaterna
till beslut nr …/… om införlivade av förordning (EU) nr 513/2011 och (EU) nr 462/2013 i avtalet
I förordning (EG) nr 1060/2009, ändrad genom förordningarna (EU) nr 513/2011 och (EU) nr 462/2013, regleras användningen av kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitut i tredjeland i rättsligt reglerade sammanhang, fastställs villkoren för när kommissionen får godta de rättsliga ramar och tillsynsregler i ett tredjeland som likvärdiga med kraven i denna förordning, och vidare föreskrivs en möjlighet för företag i tredjeland att certifieras av Esma för att underlätta användningen av deras kreditbetyg. Införlivandet av denna förordning i EES-avtalet påverkar inte EES-avtalets tillämpningsområde när det gäller förbindelser med tredjeländer.
UTKAST TILL
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr …
av den …
om ändring av bilaga IX (Finansiella tjänster) till EES-avtalet
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel 98, och
av följande skäl:
|
(1) |
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 272/2012 av den 7 februari 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 vad gäller de avgifter som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten tar ut av kreditvärderingsinstitut (1) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(2) |
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 446/2012 av den 21 mars 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för innehåll i och format på kreditvärderingsinstituts regelbundna rapportering av kreditbetygsuppgifter till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (2) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(3) |
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 447/2012 av den 21 mars 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut med tekniska tillsynsstandarder för överensstämmelsebedömningen av kreditvärderingsmetoder (3) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(4) |
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 448/2012 av den 21 mars 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för presentationen av de uppgifter som kreditvärderingsinstitut ska tillhandahålla i det centrala arkiv som inrättats av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (4) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(5) |
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 449/2012 av den 21 mars 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för uppgiftslämning vid registrering och certifiering av kreditvärderingsinstitut (5) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(6) |
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 946/2012 av den 12 juli 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut när det gäller förfaranderegler för böter som åläggs kreditvärderingsinstitut av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, samt bestämmelser om rätten till försvar och tidsfrister ska införlivas (6) i EES-avtalet. |
|
(7) |
Kommissionens genomförandebeslut 2014/245/EU av den 28 april 2014 om erkännande av Brasiliens rättsliga ramar och tillsynsregler som likvärdiga med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (7) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(8) |
Kommissionens genomförandebeslut 2014/246/EU av den 28 april 2014 om erkännande av Brasiliens rättsliga ramar och tillsynsregler som likvärdiga med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (8) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(9) |
Kommissionens genomförandebeslut 2014/247/EU av den 28 april 2014 om erkännande av Mexikos rättsliga ramar och tillsynsregler som likvärdiga med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (9) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(10) |
Kommissionens genomförandebeslut 2014/248/EU av den 28 april 2014 om erkännande av Singapores rättsliga ramar och tillsynsregler som likvärdiga med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (10) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(11) |
Kommissionens genomförandebeslut 2014/249/EU av den 28 april 2014 om erkännande av Hongkongs rättsliga ramar och tillsynsregler som likvärdiga med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (11) ska införlivas i EES-avtalet. |
|
(12) |
Bilaga IX till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande ska införas efter punkt 31 ebd (kommissionens genomförandebeslut 2012/630/EU) i bilaga IX till EES-avtalet:
|
”31 ebe. |
32014 D 0245: Kommissionens genomförandebeslut 2014/245/EU av den 28 april 2014 om erkännande av Brasiliens rättsliga ramar och tillsynsregler som likvärdiga med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 132, 3.5.2014, s. 65). |
|
31 ebf. |
32014 D 0246: Kommissionens genomförandebeslut 2014/246/EU av den 28 april 2014 om erkännande av Argentinas rättsliga ramar och tillsynsregler som likvärdiga med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 132, 3.5.2014, s. 68). |
|
31 ebg. |
32014 D 0247: Kommissionens genomförandebeslut 2014/247/EU av den 28 april 2014 om erkännande av Mexikos rättsliga ramar och tillsynsregler som likvärdiga med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 132, 3.5.2014, s. 71). |
|
31 ebh. |
32014 D 0248: Kommissionens genomförandebeslut 2014/248/EU av den 28 april 2014 om erkännande av Singapores rättsliga ramar och tillsynsregler som likvärdiga med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 132, 3.5.2014, s. 73). |
|
31 ebi. |
32014 D 0249: Kommissionens genomförandebeslut 2014/249/EU av den 28 april 2014 om erkännande av Hongkongs rättsliga ramar och tillsynsregler som likvärdiga med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 132, 3.5.2014, s. 76). |
|
31 ebj. |
32012 R 0272: Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 272/2012 av den 7 februari 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 vad gäller de avgifter som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten tar ut av kreditvärderingsinstitut (EUT L 90, 28.3.2012, s. 6). Bestämmelserna i den delegerade förordningen ska, för tillämpningen av detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:
|
|
31 ebk. |
32012 R 0446: Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 446/2012 av den 21 mars 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för innehåll i och format på kreditvärderingsinstituts regelbundna rapportering av kreditbetygsuppgifter till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (EUT L 140, 30.5.2012, s. 2). |
|
31 ebl. |
32012 R 0447: Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 447/2012 av den 21 mars 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut med tekniska tillsynsstandarder för överensstämmelsebedömningen av kreditvärderingsmetoder (EUT L 140, 30.5.2012, s. 14). |
|
31 ebm. |
32012 R 0448: Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 448/2012 av den 21 mars 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för presentationen av de uppgifter som kreditvärderingsinstitut ska tillhandahålla i det centrala arkiv som inrättats av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (EUT L 140, 30.5.2012, s. 17). |
|
31 ebn. |
32012 R 0449: Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 449/2012 av den 21 mars 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för uppgiftslämning vid registrering och certifiering av kreditvärderingsinstitut (EUT L 140, 30.5.2012, s. 32). Bestämmelserna i den delegerade förordningen ska, för tillämpningen av detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:
|
|
31 ebo. |
32012 R 0946: Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 946/2012 av den 12 juli 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut när det gäller förfaranderegler för böter som åläggs kreditvärderingsinstitut av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, samt bestämmelser om rätten till försvar och tidsfrister, ska införlivas (EUT L 282, 16.10.2012, s. 23). Bestämmelserna i den delegerade förordningen ska, för tillämpningen av detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:
|
Artikel 2
Texterna till de delegerade förordningarna (EU) nr 272/2012, (EU) nr 446/2012, (EU) nr 447/2012, (EU) nr 448/2012, (EU) nr 449/2012 och (EU) nr 946/2012 samt genomförandebesluten 2014/245/EU, 2014/246/EU, 2014/247/EU, 2014/248/EU och 2014/249/EU på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltiga.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft den […] under förutsättning att alla anmälningar i enlighet med artikel 103.1 i EES-avtalet har gjorts (*1), eller den dag som gemensamma EES-kommitténs beslut nr …/… av den … (12) träder i kraft. [införlivande av förordning (EU) nr 513/2011], om denna dag infaller senare.
Artikel 4
Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den …
På gemensamma EES-kommitténs vägnar
Ordförande
Sekreterarna för gemensamma EES-kommittén
(1) EUT L 90, 28.3.2012, s. 6.
(2) EUT L 140, 30.5.2012, s. 2.
(3) EUT L 140, 30.5.2012, s. 14.
(4) EUT L 140, 30.5.2012, s. 17.
(5) EUT L 140, 30.5.2012, s. 32.
(6) EUT L 282, 16.10.2012, s. 23.
(7) EUT L 132, 3.5.2014, s. 65.
(8) EUT L 132, 3.5.2014, s. 68.
(9) EUT L 132, 3.5.2014, s. 71.
(10) EUT L 132, 3.5.2014, s. 73.
(11) EUT L 132, 3.5.2014, s. 76.
(*1) [Inga konstitutionella krav angivna.] [Konstitutionella krav finns angivna.]
(12) EUT L …
|
19.7.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 193/106 |
RÅDETS BESLUT (GUSP) 2016/1172
av den 18 juli 2016
om ändring av beslut 2012/392/Gusp om Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Niger (Eucap Sahel Niger)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28, 42.4 och 43.2,
med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och
av följande skäl:
|
(1) |
Den 16 juli 2012 antog rådet beslut 2012/392/Gusp (1) om inrättande av Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Niger till stöd för förstärkning av de nigeriska säkerhetsaktörernas kapacitet att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet (Eucap Sahel Niger). |
|
(2) |
Den 22 juli 2014 antog rådet beslut 2014/482/Gusp (2) om förlängning av uppdraget till och med den 15 juli 2016. |
|
(3) |
Den 13 juli 2015 antog rådet beslut (Gusp) 2015/1141 (3) i vilket det fastställs ett finansiellt referensbelopp till och med den 15 juli 2016. Den 5 oktober 2015 antog rådet beslut (Gusp) 2015/1780 (4), enligt vilket det finansiella referensbeloppet reviderades med tanke på den fortsatta operativa planeringen. |
|
(4) |
Till följd av den strategiska översynen rekommenderade kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik att mandatet för Eucap Sahel Niger skulle anpassas och förlängas med en period av två år, till och med den 15 juli 2018, och att ett finansiellt referensbelopp bör fastställas för perioden 16 juli 2016–15 juli 2017. |
|
(5) |
I en skrivelse daterad den 19 maj 2016 uppmanade Republiken Nigers regering Europeiska unionen att förlänga mandatet för Eucap Sahel Niger med en period om två år. |
|
(6) |
Beslut 2012/392/Gusp bör ändras i enlighet med detta. |
|
(7) |
Eucap Sahel Niger kommer att genomföras under omständigheter som kan komma att förvärras och hindra uppnåendet av de mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Beslut 2013/392/Gusp ska ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 2 ska ersättas med följande: ”Artikel 2 Mål Inom ramen för genomförandet av Europeiska unionens strategi för säkerhet och utveckling i Sahel ska Eucap Sahel Niger syfta till att hjälpa de nigeriska myndigheterna att fastställa och genomföra sin egen nationella säkerhetsstrategi. Eucap Sahel Niger ska också sträva efter att bidra till utvecklingen av en integrerad tvärvetenskaplig, konsekvent och hållbar strategi med respekt för mänskliga rättigheter hos de olika nigeriska säkerhetsaktörerna i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet. Eucap Sahel Niger ska dessutom bistå de nigeriska centrala och lokala myndigheterna och säkerhetsstyrkorna vid utvecklingen av strategier, metoder och förfaranden för att bättre kontrollera och bekämpa irreguljär migration.” |
|
2. |
Artikel 3 ska ersättas med följande: ”Artikel 3 Uppgifter 1. För att uppnå de mål som anges i artikel 2 ska Eucap Sahel Niger
2. Eucap Sahel Niger ska inriktas på de verksamheter som avses i punkt 1, som ska bidra till att förbättra kontrollen över Nigers territorium, bland annat i samordning med Nigers försvarsmakt. 3. Eucap Sahel Niger ska inte ha någon verkställande funktion.” |
|
3. |
I artikel 13.1 ska följande stycke läggas till: ”Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för Eucap Sahel Niger för perioden 16 juli 2016–15 juli 2017 ska vara 26 300 000 EUR.” |
|
4. |
I artikel 16 ska andra stycket ersättas med följande: ”Det ska tillämpas till och med den 15 juli 2018.” |
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som den antas.
Det ska tillämpas från och med den 16 juli 2016.
Utfärdat i Bryssel den 18 juli 2016.
På rådets vägnar
F. MOGHERINI
Ordförande
(1) Rådets beslut 2012/392/Gusp av den 16 juli 2012 om Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Niger (EUCAP Sahel Niger) (EUT L 187, 17.7.2012, s. 48).
(2) Rådets beslut 2014/482/Gusp av den 22 juli 2014 om ändring av beslut 2012/392/Gusp om Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Niger (Eucap Sahel Niger) (EUT L 217, 23.7.2014, s. 31).
(3) Rådets beslut (Gusp) 2015/1141 av den 13 juli 2015 om ändring av beslut 2012/392/Gusp om Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Niger (Eucap Sahel Niger) (EUT L 185, 14.7.2015, s. 18).
(4) Rådets beslut (Gusp) 2015/1780 av den 5 oktober 2015 om ändring av beslut 2012/392/Gusp om Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Niger (Eucap Sahel Niger) (EUT L 259, 6.10.2015, s. 21).
|
19.7.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 193/108 |
RÅDETS BESLUT (GUSP) 2016/1173
av den 18 juli 2016
om ändring av beslut 2010/788/Gusp om restriktiva åtgärder mot Demokratiska republiken Kongo
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29,
med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och
av följande skäl:
|
(1) |
Den 20 december 2010 antog rådet beslut 2010/788/Gusp (1). |
|
(2) |
Den 23 juni 2016 antog Förenta nationernas (FN) säkerhetsråd resolution 2293 (2016) om Demokratiska republiken Kongo. I den resolutionen föreskrivs vissa ändringar av undantagen från vapenembargot och av kriterierna för uppförande på förteckningen med avseende på reserestriktioner och frysning av tillgångar som införts genom FN:s säkerhetsråds resolution 1807 (2008). |
|
(3) |
Det krävs ytterligare insatser från unionen för att genomföra dessa ändringar. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Beslut 2010/788/Gusp ska ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 2.1 ska ändras på följande sätt:
|
|
2. |
Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
|
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 18 juli 2016.
På rådets vägnar
F. MOGHERINI
Ordförande
(1) Rådets beslut 2010/788/Gusp av den 20 december 2010 om restriktiva åtgärder mot Demokratiska republiken Kongo och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2008/369/Gusp (EUT L 336, 21.12.2010, s. 30).
|
19.7.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 193/110 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2016/1174
av den 15 juli 2016
om bestämmelserna och villkoren i det godkännande av en biocidprodukt innehållande difenakum som hänskjutits av Spanien i enlighet med artikel 36 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012
[delgivet med nr C(2016) 4380]
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (1), särskilt artikel 36.3, och
av följande skäl:
|
(1) |
Företaget Will Kill SA (nedan kallat sökanden) lämnade den 20 december 2013 in en fullständig ansökan till Frankrike (nedan kallat den berörda medlemsstaten) om ömsesidigt erkännande av ett produktgodkännande som Spanien (nedan kallat referensmedlemsstaten) beviljat för en rodenticid (biocidprodukt) i flytande form innehållande det verksamma ämnet difenakum (nedan kallad den ifrågasatta produkten). |
|
(2) |
Referensmedlemsstaten hade godkänt den ifrågasatta produkten för användning mot möss och råttarten Rattus norvegicus (nedan kallade råttor), för användning av yrkesmässiga användare inomhus och omkring byggnader och för användning enbart av utbildade yrkesmässiga användare utomhus. Den ifrågasatta produkten tillhandahålls i engångsflaskor tillsammans med en roll-on och en betesstation (nedan kallade anordning) för att man ska undvika primär- och sekundärförgiftning. Efter användning måste hela anordningen bortskaffas så att användaren inte exponeras. |
|
(3) |
I enlighet med artikel 35.2 i förordning (EU) nr 528/2012 hänsköt den berörda medlemsstaten ärendet med ett antal invändningar till samordningsgruppen och angav att den ifrågasatta produkten inte uppfyllde villkoren i artikel 19.1 b i, iii och iv i den förordningen. |
|
(4) |
Samordningsgruppen uppmanade de andra medlemsstaterna och sökanden att inkomma med skriftliga synpunkter på invändningarna. Frankrike, Förenade kungariket, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, Österrike och sökanden lämnade synpunkter. Invändningarna diskuterades av medlemsstaternas behöriga myndigheter för biocidprodukter vid samordningsgruppens möten den 23 januari och den 17 mars 2015. |
|
(5) |
I enlighet med artikel 36.1 i förordning (EU) nr 528/2012 gav referensmedlemsstaten kommissionen den 30 juni 2015 en utförlig redogörelse för de frågor medlemsstaterna var oförmögna att enas om och skälen för oenigheten. En kopia av redogörelsen vidarebefordrades även till de berörda medlemsstaterna och sökanden. |
|
(6) |
De olösta invändningar som hänskjutits till kommissionen rörde den ifrågasatta produktens effektivitet mot råttor och möss, som inte på ett tillfredsställande sätt bevisats i väldokumenterade fältstudier, effektiviteten i medlemsstater med fuktigt klimat, som skulle kunna minskas därför att målorganismen lättare har tillgång till vatten, anordningens effektivitet som riskbegränsande åtgärd för att undvika läckage och en oacceptabel risk för användarnas hälsa vid rengöring av betesstationer. |
|
(7) |
Referensmedlemsstaten ansåg på grundval av fältdata som genererats vid användning av en prototypanordning och dess experters bedömning att den ifrågasatta produkten var tillräckligt effektiv, i enlighet med punkt 12 i bilaga VI till förordning (EU) nr 528/2012. Den slutsatsen var dock avhängig av att fältdata till stöd för dessa resultat lämnades in. |
|
(8) |
Referensmedlemsstaten drog slutsatsen att resultaten av fältstudierna som sökanden redovisat visar en godtagbar grad av effektivitet mätt med de kriterier som fastställs i unionsvägledningen om effektivitetsutvärdering av rodenticider (2). |
|
(9) |
När det gäller effektivitet i fuktiga klimat visar användningen inomhus av produkten i områden där gnagare har riklig tillgång till föda att det inte finns några betydande skillnader mellan medlemsstaterna. När det gäller användning inomhus och omkring byggnader samt utomhus innehåller produktgodkännandet redan ett villkor om att användningen ska begränsas till situationer där det är svårt att få tillgång till vatten. Eftersom produkten var tillräckligt effektiv i fältstudier i områden med full tillgång till vatten, bör produktgodkännandet inte omfattas av några begränsningar på grundval av särskilda väderförhållanden. |
|
(10) |
Referensmedlemsstaten ansåg att anordningen var en lämplig riskbegränsande åtgärd för att förhindra utsläpp och undvika primär- och sekundärförgiftning, jämfört med användning av den ifrågasatta produkten i öppna behållare. Denna slutsats bekräftades i fältstudierna, där utsläpp endast förekom två gånger på grund av en olycka med en jordbruksmaskin eller skadegörelse. För att oavsiktliga utsläpp ska begränsas i möjligaste mån bör produktgodkännandet innehålla kompletterande bruksanvisningar för exempelvis fixering av betesstationen på underlaget och en rekommendation om att betesstationen i händelse av oavsiktligt utsläpp ska bortskaffas som farligt avfall. |
|
(11) |
Referensmedlemsstaten bedömde hälsorisken för produktens användare med hjälp av en modell som utvecklats för fasta beten och med användning av mycket konservativa parametrar under värsta tänkbara förhållanden. Eftersom man konstaterade att det förelåg en oacceptabel risk för användaren infördes en riskbegränsande åtgärd i form av en angivelse om att anordningen måste bortskaffas efter användning, så att man förhindrar eventuell exponering vid rengöringen av betesstationerna. |
|
(12) |
Produktgodkännandet har blivit föremål för en överenskommen ändring efter en ny beräkning av risken för människors hälsa till följd av exponering för den ifrågasatta produkten, på grundval av en produktspecifik undersökning av hudabsorptionen och nya parametrar som genererats av sökanden mot bakgrund av den ifrågasatta produktens faktiska användning (till exempel antalet stänk som användaren kan exponeras för och storleken på de droppar som stänker). |
|
(13) |
Med tanke på risken för oavsiktligt stänk bör produktgodkännandet innehålla kompletterande riskbegränsande åtgärder. Dessa åtgärder bör omfatta begränsning av användningen till enbart utbildade yrkesmässiga användare och en angivelse om att användarna ska ha skyddshandskar. Med hänsyn till att utbildade yrkesmässiga användare förväntas följa bruksanvisningen noga, bör den ifrågasatta produkten vara säker för denna användarkategori med de föreslagna bestämmelserna och villkoren. |
|
(14) |
För att undvika onödigt plastavfall bör man stryka produktgodkännandets nuvarande villkor om att produkten och en roll-on tillsammans med betesstationen ska tillhandahållas som en enda anordning och att hela anordningen, även betesstationen, ska bortskaffas efter användning. |
|
(15) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den ständiga kommittén för biocidprodukter. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Detta beslut gäller den produkt som har tillgångsnummer ES-0000196-0000 i registret för biocidprodukter.
Artikel 2
1. Produkten uppfyller villkoren i artikel 19.1 b i i förordning (EU) nr 528/2012.
2. Det villkor som begränsar användningen av produkten till situationer där det är svårt att få tillgång till vatten ska strykas från produktgodkännandet.
Artikel 3
1. Produkten får endast användas av användarkategorin utbildade yrkesmässiga användare.
2. Produktgodkännandet ska innehålla följande riskbegränsande åtgärd: ”Använd kemikalieresistenta skyddshandskar vid hantering (innehavaren av produktgodkännandet ska ange handskmaterialet i produktinformationen)”.
3. Villkoret om att produkten och en roll-on tillsammans med betesstationen ska tillhandahållas som en enda anordning och att hela anordningen, även betesstationen, ska bortskaffas efter användning ska strykas från produktgodkännandet.
4. Genom de bestämmelser och villkor som anges i punkterna 1, 2 och 3 uppfyller produkten villkoren i artikel 19.1 b iii i förordning (EU) nr 528/2012.
Artikel 4
1. Följande bruksanvisningar ska införas i produktgodkännandet:
|
— |
”Fixera betesstationen på underlaget”. |
|
— |
”Vid oavsiktligt utsläpp av vätska ska betesstationen bortskaffas som farligt avfall”. |
2. Genom de bestämmelser och villkor som anges i punkt 1 uppfyller produkten villkoren i artikel 19.1 b iv i förordning (EU) nr 528/2012.
Artikel 5
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 15 juli 2016.
På kommissionens vägnar
Vytenis ANDRIUKAITIS
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 167, 27.6.2012, s. 1.
(2) Se Technical Notes for Guidance on Product Evaluation. Appendices to Chapter 7. Product Type 14: Efficacy Evaluation of Rodenticidal Biocidal Products, finns på http://echa.europa.eu/documents/10162/16960215/bpd_guid_revised_appendix_chapter_7_pt14_2009_en.pdf
|
19.7.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 193/113 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2016/1175
av den 15 juli 2016
om bestämmelserna och villkoren i det godkännande av en biocidprodukt innehållande spinosad som hänskjutits av Förenade kungariket i enlighet med artikel 36 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012
[delgivet med nr C(2016) 4385]
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (1), särskilt artikel 36.3, och
av följande skäl:
|
(1) |
Företaget Scotts Celaflor GmbH (nedan kallat sökanden) lämnade den 29 juni 2015 in en fullständig ansökan till Tyskland (nedan kallat den berörda medlemsstaten) om ömsesidigt erkännande av ett produktgodkännande som Förenade kungariket (nedan kallat referensmedlemsstaten) beviljat för en insekticid (biocidprodukt) i form av ett granulatbete innehållande det verksamma ämnet spinosad för direkt användning eller för utspädning och användning som vätska för utvattning (nedan kallad den ifrågasatta produkten). |
|
(2) |
Referensmedlemsstaten hade godkänt den ifrågasatta produkten den 23 april 2015 för användning av allmänheten utomhus mot myror genom direkt användning på myrbon. Produktgodkännandet har därefter erkänts ömsesidigt av Irland. |
|
(3) |
I enlighet med artikel 35.2 i förordning (EU) nr 528/2012 hänsköt den berörda medlemsstaten ärendet med en invändning till samordningsgruppen den 26 oktober 2015 och angav att den ifrågasatta produkten inte uppfyllde villkoren i artikel 19.1 b iv i den förordningen. |
|
(4) |
Enligt den berörda medlemsstaten uppfyller den ifrågasatta produkten inte kraven i punkt 66 i bilaga VI till förordning (EU) nr 528/2012, eftersom PEC/PNEC-kvoten för jord är större än 1 och den ifrågasatta produkten följaktligen utgör en oacceptabel risk för miljön, om än i mycket små områden och under mycket kort tid. |
|
(5) |
Samordningsgruppen uppmanade de andra medlemsstaterna och sökanden att inkomma med skriftliga synpunkter på invändningen. Belgien, Frankrike, Nederländerna, Förenade kungariket och sökanden lämnade synpunkter. Ärendet diskuterades också av medlemsstaternas behöriga myndigheter för biocidprodukter vid samordningsgruppens möten den 17 november 2015 och den 20 januari 2016. |
|
(6) |
Eftersom ingen enighet nåddes i samordningsgruppen gav referensmedlemsstaten den 5 februari 2016 kommissionen en utförlig redogörelse för de frågor medlemsstaterna var oförmögna att enas om och skälen för oenigheten, i enlighet med artikel 36.1 i förordning (EU) nr 528/2012. En kopia av redogörelsen vidarebefordrades även till de berörda medlemsstaterna och sökanden. |
|
(7) |
Beträffande de olösta invändningar som hänskjutits till kommissionen anges det i punkt 66 i bilaga VI till förordning (EU) nr 528/2012 att om PEC/PNEC-kvoten är större än 1 ska bedömningsorganet för varje enskilt fall bedöma vilka uppgifter eller vilka riskbegränsande åtgärder som ska beaktas för att man ska kunna avgöra om biocidprodukten uppfyller villkoren i artikel 19.1 b iv. |
|
(8) |
Det framgick av diskussionerna i samordningsgruppen att det inte finns någon överenskommen unionsvägledning som bedömningsorganet kan använda för att göra en sådan bedömning. |
|
(9) |
Det framgick också av dessa diskussioner att den konstaterade oacceptabla risken är begränsad med anledning av användningsmönstret för produkten, som enbart används i små områden (till exempel på myrbon) och som förväntas brytas ned inom en kort tid så att icke-målarter kan återkolonisera det behandlade området efter användningen. |
|
(10) |
I avsaknad av en överenskommen unionsvägledning baserade referensmedlemsstaten sin slutsats på den information som fanns tillgänglig och på sina experters bedömning, i enlighet med punkt 12 i bilaga VI till förordning (EU) nr 528/2012. |
|
(11) |
Mot den bakgrunden och tills en sådan överenskommen vägledning formellt har antagits anses referensmedlemsstatens slutsats om invändningen vara giltig fram till det att produktgodkännandet förnyas. |
|
(12) |
Diskussionerna i samordningsgruppen har också gett vid handen att de nuvarande bestämmelserna och villkoren i produktgodkännandet bättre bör beskriva den ifrågasatta produktens användningsområde och ge viss information om användningen. Bestämmelserna och villkoren bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(13) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den ständiga kommittén för biocidprodukter. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Detta beslut gäller den produkt som har tillgångsnummer UK-0008829-0000 i registret för biocidprodukter.
Artikel 2
Produkten uppfyller villkoren i artikel 19.1 b iv i förordning (EU) nr 528/2012.
Artikel 3
1. Användningsområdet i produktgodkännandet ska ändras på följande sätt: ”Användning utomhus (endast för direkt användning på myrbon i närheten av bostäder)”.
2. Frasen ”Får endast användas direkt på myrbon” som anges i produktgodkännandet både som bruksanvisning och som riskbegränsande åtgärd ska ersättas med följande: ”Denna biocidprodukt får endast användas direkt på myrbon. Sprid inte torrt granulat och häll inte vätska på hårda ytor eller bar mark som används som myrstigar.”
Artikel 4
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 15 juli 2016.
På kommissionens vägnar
Vytenis ANDRIUKAITIS
Ledamot av kommissionen
|
19.7.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 193/115 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2016/1176
av den 18 juli 2016
om avslutande av den partiella interimsöversynen avseende import av vissa gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), särskilt artikel 9.1, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
|
(1) |
Genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 430/2013 (2) infördes antidumpningsåtgärder avseende vissa gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand efter en undersökning enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1225/2009 (nedan kallad grundförordningen). |
|
(2) |
Den 25 november 2015 inledde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en partiell interimsöversyn avseende import till unionen av vissa gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Kina och Thailand på grundval av artikel 11.3 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande (nedan kallat tillkännagivandet) i Europeiska unionens officiella tidning (3). |
|
(3) |
Kommissionen inledde översynen avseende Kina efter en begäran av den 2 mars 2015 beträffande importen från Kina som ingavs av Metpro Limited (nedan kallad sökanden), som är en importör av vissa typer av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn. Sökanden begärde översynen för att få det fastställt om elektriska isolerrör (knärör, böjar och T-rör) med en standardiserad gängdelning på 1,5 mm enligt ISO Metric Form BS3643 (nedan kallad eventuellt undantagen produkt) borde undantas från produktdefinitionen i genomförandeförordning (EU) nr 430/2013. Eftersom åtgärderna även tillämpas på import med ursprung i Thailand beslutade kommissionen på eget initiativ att också inleda en översyn beträffande importen från Thailand. Begäran innehöll tillräcklig bevisning för att motivera att en översyn inleddes. |
|
(4) |
I tillkännagivandet uppmanade kommissionen berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i översynen. Dessutom underrättade kommissionen sökanden, kända unionstillverkare, kända exporterande tillverkare i Kina och Thailand och de kinesiska och thailändska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt en intresseorganisation om att översynen skulle inledas och inbjöd dem att delta. |
|
(5) |
De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på detta och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. |
2. ÅTERKALLANDE AV BEGÄRAN OCH AVSLUTANDE AV FÖRFARANDET
|
(6) |
Klaganden återkallade sin begäran om översyn i en skrivelse till kommissionen av den 5 april 2016. |
|
(7) |
Enligt artiklarna 9.1 och 11.5 i grundförordningen får översynen avslutas om sökanden återkallar sin begäran, förutsatt att detta inte skulle strida mot unionens intresse. |
|
(8) |
Kommissionen ansåg att översynen i fråga om Kina borde avslutas, eftersom det inte hade framkommit något nytt inom ramen för undersökningen som tydde på att detta skulle strida mot unionens intresse. |
|
(9) |
Beträffande Thailand lämnade inget av de kontaktade kända företagen eller de thailändska myndigheterna några uppgifter om den eventuellt undantagna produkten vid undersökningen som skulle föranleda en översyn. Ingen av de kontaktade kända importörerna rapporterade någon import från Thailand av den eventuellt undantagna produkten. Inga andra relevanta uppgifter framkom vid undersökningen som kan ligga till grund för en översyn av produktdefinitionen. |
|
(10) |
Eftersom sökanden återkallade sin begäran beträffande Kina och eftersom det inte finns några andra relevanta uppgifter rörande Thailand, bör översynen avslutas på eget initiativ när det gäller Thailand i enlighet med artikel 9.2 och 11.5 i grundförordningen. |
|
(11) |
De berörda parterna har underrättats om detta och har getts tillfälle att lämna synpunkter. Inga synpunkter inkom inom den föreskrivna tidsfristen. |
|
(12) |
Kommissionen drar därför slutsatsen att den partiella interimsöversynen av import av vissa gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand bör avslutas. |
|
(13) |
Detta beslut är förenligt med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i grundförordningen. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den partiella interimsöversynen beträffande import av vissa gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn, förutom kroppar av klämringskopplingar med metriska ISO DIN 13-gängor och gängade runda kopplingsdosor av aducerat järn utan lock, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7307 19 10 (Taric-nummer 7307191010) avslutas.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 18 juli 2016.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.
(2) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 430/2013 av den 13 maj 2013 om införande av en slutlig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand, samt om avslutande av förfarandet med avseende på Indonesien (EUT L 129, 14.5.2013, s. 1).
(3) Tillkännagivande om inledande av en partiell interimsöversyn av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand (EUT C 392, 25.11.2015, s. 14) och rättelse till tillkännagivandet (EUT C 52, 11.2.2016, s. 27).
Rättelser
|
19.7.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 193/117 |
Rättelse till kommissionens direktiv (EU) 2016/844 av den 27 maj 2016 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/45/EG om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg
( Europeiska unionens officiella tidning L 141 av den 28 maj 2016 )
Sidan 55, bilagan, som ändrar bilaga I till direktiv 2009/45/EG, punkt 2 h, tabell 5.1 a
I stället för:
”Tabell 5.1 a
Brandintegritet hos skott som avskiljer angränsande utrymmen
|
Utrymmen |
|
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
(5) |
(6) |
(7) |
(8) |
(9) |
(10) |
(11) |
|
Kontrollstationer |
(1) |
A-0e |
A-0 |
60 |
A-0 |
A-15 |
A-60 |
A-15 |
A-60 |
A-60 |
* |
A-60 |
|
Korridorer |
(2) |
|
Ce |
B-0e |
A-0e B-0e |
B-0e |
A-60 |
A-15 |
A-60 |
A-15 A-0d |
* |
A-30 |
|
Bostadsutrymmen |
(3) |
|
|
Ce |
A-0e B-0e |
B-0e |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-15 A-0d |
* |
A-30 A-0d |
|
Trappor |
(4) |
|
|
|
A-0e B-0e |
A-0e B-0e |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-15 A-0d |
* |
A-30 |
|
Arbetsutrymmen (låg risk) |
(5) |
|
|
|
|
Ce |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-0 |
|
Maskinrum av kategori A |
(6) |
|
|
|
|
|
* |
A-0 |
A-0 |
A-60 |
* |
A-60 |
|
Andra maskinutrymmen |
(7) |
|
|
|
|
|
|
A-0b |
A-0 |
A-0 |
* |
A-0 |
|
Lastutrymmen |
(8) |
|
|
|
|
|
|
|
* |
A-0 |
* |
A-0 |
|
Arbetsutrymmen (hög risk) |
(9) |
|
|
|
|
|
|
|
|
A-0b |
* |
A-30 |
|
Öppna däck |
(10) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A-0 |
|
Utrymmen av särskild kategori och ro-ro- lastutrymmen |
(11) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A-30” |
ska det stå:
”Tabell 5.1 a
Brandintegritet hos skott som avskiljer angränsande utrymmen
|
Utrymmen |
|
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
(5) |
(6) |
(7) |
(8) |
(9) |
(10) |
(11) |
|
Kontrollstationer |
(1) |
A-0c |
A-0 |
A-60 |
A-0 |
A-15 |
A-60 |
A-15 |
A-60 |
A-60 |
* |
A-60 |
|
Korridorer |
(2) |
|
Ce |
B-0e |
A-0a B-0e |
B-0e |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-15 A-0d |
* |
A-30 |
|
Bostadsutrymmen |
(3) |
|
|
Ce |
A-0a B-0e |
B-0e |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-15 A-0d |
* |
A-30 A-0d |
|
Trappor |
(4) |
|
|
|
A-0a B-0e |
A-0a B-0e |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-15 A-0d |
* |
A-30 |
|
Arbetsutrymmen (låg risk) |
(5) |
|
|
|
|
Ce |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-0 |
|
Maskinrum av kategori A |
(6) |
|
|
|
|
|
* |
A-0 |
A-0 |
A-60 |
* |
A-60 |
|
Andra maskinutrymmen |
(7) |
|
|
|
|
|
|
A-0b |
A-0 |
A-0 |
* |
A-0 |
|
Lastutrymmen |
(8) |
|
|
|
|
|
|
|
* |
A-0 |
* |
A-0 |
|
Arbetsutrymmen (hög risk) |
(9) |
|
|
|
|
|
|
|
|
A-0b |
* |
A-30 |
|
Öppna däck |
(10) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A-0 |
|
Utrymmen av särskild kategori |
(11) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A-30” |
Sidan 56, bilagan, som ändrar bilaga I till direktiv 2009/45/EG, punkt 2 i, tabell 5.2 a
I stället för:
”Tabell 5.2 a
Brandintegritet hos skott som avskiljer angränsande utrymmen
|
Utrymme under däck |
Utrymme över däck |
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
(5) |
(6) |
(7) |
(8) |
(9) |
(10) |
(11) |
|
Kontrollstationer |
(1) |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-60 |
|
Korridorer |
(2) |
A-0 |
* |
* |
A-0 |
* |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-30 |
|
Bostadsutrymmen |
(3) |
A-60 |
A-0 |
* |
A-0 |
* |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-30 A-0d |
|
Trappor |
(4) |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-0 |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-30 |
|
Arbetsutrymmen (låg risk) |
(5) |
A-15 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-0 |
|
Maskinrum av kategori A |
(6) |
A-60 |
A-60 |
A-60 |
A-60 |
A-60 |
* |
A-60f |
A-30 |
A-60 |
* |
A-60 |
|
Andra maskinutrymmen |
(7) |
A-15 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-0 |
A-0 |
* |
A-0 |
|
Lastutrymmen |
(8) |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-0 |
* |
A-0 |
|
Arbetsutrymmen (hög risk) |
(9) |
A-60 |
A-30 A-0d |
A-30 A-0d |
A-30 A-0d |
A-0 |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-30 |
|
Öppna däck |
(10) |
* |
* |
* |
* |
* |
* |
* |
* |
* |
— |
A-0 |
|
Utrymmen av särskild kategori och ro-ro- lastutrymmen |
(11) |
A-60 |
A-30 |
A-30 A-0d |
A-30 |
A-0 |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-30 |
A-0 |
A-30” |
ska det stå:
”Tabell 5.2 a
Brandintegritet hos däck som avskiljer angränsande utrymmen
|
Utrymme under däck↓ Utrymme över däck → |
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
(5) |
(6) |
(7) |
(8) |
(9) |
(10) |
(11) |
|
|
Kontrollstationer |
(1) |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-60 |
|
Korridorer |
(2) |
A-0 |
* |
* |
A-0 |
* |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-30 |
|
Bostadsutrymmen |
(3) |
A-60 |
A-0 |
* |
A-0 |
* |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-30 A-0d |
|
Trappor |
(4) |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-0 |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-30 |
|
Arbetsutrymmen (låg risk) |
(5) |
A-15 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-0 |
|
Maskinrum av kategori A |
(6) |
A-60 |
A-60 |
A-60 |
A-60 |
A-60 |
* |
A-60f |
A-30 |
A-60 |
* |
A-60 |
|
Andra maskinutrymmen |
(7) |
A-15 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-0 |
A-0 |
* |
A-0 |
|
Lastutrymmen |
(8) |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-0 |
* |
A-0 |
|
Arbetsutrymmen (hög risk) |
(9) |
A-60 |
A-30 A-0d |
A-30 A-0d |
A-30 A-0d |
A-0 |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-0 |
* |
A-30 |
|
Öppna däck |
(10) |
* |
* |
* |
* |
* |
* |
* |
* |
* |
— |
A-0 |
|
Utrymmen av särskild kategori |
(11) |
A-60 |
A-30 |
A-30 A-0d |
A-30 |
A-0 |
A-60 |
A-0 |
A-0 |
A-30 |
A-0 |
A-30” |
Sidan 61, bilagan, punkt 2 l rörande punkt .7 i regel 9a i bilaga I till direktiv 2009/45/EG
I stället för:
”.7 Ventilationsanläggningar för tvättrum i passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare
Trummor för utsug från tvättrum och torkrum i utrymmen i kategori (13) enligt definitionen i regel II-2/B//.2.2 ska vara försedda med:”
ska det stå:
”.7 Ventilationsanläggningar för tvättrum i passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare
Trummor för utsug från tvättrum och torkrum i utrymmen i kategori (13) enligt definitionen i regel II-2/B/4.2.2 ska vara försedda med:”.