25.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/1

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 669/2009 (2) fastställs bestämmelser om strängare offentlig kontroll av import av de foder och livsmedel av icke-animaliskt ursprung som förtecknas i bilaga I till den förordningen (nedan kallad förteckningen) vid införselställena till de territorier som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 882/2004.

(2)

Enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 669/2009 ska förteckningen ses över regelbundet och minst varje kvartal, med beaktande av åtminstone de informationskällor som anges i den artikeln.

(3)

Erfarenheterna från de senaste 6 åren har visat att det är lämpligt att föreskriva en minskning av standardfrekvensen för översynen av bilaga I till två gånger årligen, samtidigt som kommissionen även i fortsättningen bör ha möjlighet att vid behov se över förteckningen oftare. Denna förenkling förväntas förbättra effektiviteten samtidigt som huvuddragen och målen i förordningen bibehålls. Minskningen av standardfrekvensen för översynen av bilaga I till två gånger årligen bör kompletteras med en motsvarande ändring av frekvensen för medlemsstaternas rapportering till kommissionen. Medlemsstaterna bör därför lämna in sina rapporter två gånger per år.

(4)

Förekomsten och relevansen av livsmedelstillbud som nyligen anmälts genom systemet för snabb varning för livsmedel och foder, resultaten från revisioner som direktoratet för hälsa och livsmedel: revision och analys vid generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet har genomfört i tredjeländer samt de kvartalsrapporter om sändningar av foder och livsmedel av icke-animaliskt ursprung som medlemsstaterna har lämnat till kommissionen i enlighet med artikel 15 i förordning (EG) nr 669/2009 visar att förteckningen bör ändras.

(5)

De relevanta informationskällorna visar att nya risker uppkommit, i synnerhet när det gäller sändningar av hasselnötter från Georgien, vilket kräver att en strängare offentlig kontroll införs. En post avseende dessa sändningar bör därför läggas till i förteckningen.

(6)

Förteckningen bör också ändras genom strykning av posterna för de varor där den tillgängliga informationen visar att de relevanta säkerhetskraven i unionslagstiftningen på det hela taget uppfylls på ett tillfredsställande sätt och för vilka en strängare offentlig kontroll därmed inte längre är motiverad. Posterna i förteckningen avseende torkade vindruvor från Afghanistan och mandlar från Australien bör därför utgå.

(7)

För att säkerställa enhetlighet och tydlighet bör bilaga I till förordning (EG) nr 669/2009 ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

(8)

Förordning (EG) nr 669/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

1.

I artikel 2 ska andra stycket ersättas med följande:

”Förteckningen i bilaga I ska regelbundet ses över, minst två gånger om året.”

2.

I artikel 15.1 ska andra stycket ersättas med följande:

”Rapporten ska lämnas två gånger per år före utgången av den månad som följer på varje halvårsperiod.”

3.

Bilaga I till förordning (EG) nr 669/2009 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

25.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/7

(1)

I förordning (EG) nr 1342/2008 föreskrivs att begränsningar av fiskeansträngningen ska tilldelas ansträngningsgrupper som definieras genom redskapsgrupper och geografiska områden som fastställs i bilaga I till den förordningen.

(2)

Ett av de främsta målen för den gemensamma fiskeripolitiken är att få slut på det slösaktiga bruket att kasta fångst överbord. Landningsskyldigheten kommer gradvis att träda i kraft för vissa demersala fisken, som för närvarande omfattas av fiskeansträngningssystemet enligt förordning (EG) nr 1342/2008, från och med 2016 och senast 2019.

(3)

Mot bakgrund av införandet av landningsskyldigheten krävs ökad flexibilitet i det nuvarande fiskeansträngningssystemet för att göra det möjligt för yrkesfiskarna att använda mer selektiva redskap med större maskstorlek. I detta sammanhang föreföll det nödvändigt att se över om den nuvarande strukturen för ansträngningsgrupper fortfarande är kostnadseffektiv när det gäller förvaltningsbörda i förhållande till bevarandebehov.

(4)

Därför ombads vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) att yttra sig om möjligheten att slå samman de nuvarande redskapsgrupperna för bomtrålar BT1 och BT2, som används för att definiera ansträngningsgrupper. STECF drar slutsatsen (2) att det finns risk för ökad fiskedödlighet för torsk om redskapsgrupperna BT1 och BT2 slås ihop. Dessutom drar STECF slutsatsen att den nya sammanslagna gruppen skulle bli mer heterogen när det gäller biologiska bestånd som fångas än de separata grupperna BT1 och BT2. Slutligen är det osannolikt att kostnadseffektiviteten skulle öka eftersom ytterligare åtgärder skulle behöva vidtas för att motverka en eventuell ökning av fiskedödligheten för torsk. STECF drar emellertid också slutsatsen att en sådan sammanslagning skulle göra det möjligt för fiskare att fiska mer selektivt. En sammanslagning av redskapsgrupperna kan minska oönskade fångster av rödspätta och andra arter av plattfisk.

(5)

STECF rapporterar också att redskap i kategorierna BT1 och BT2 sammantaget endast svarar för 5 % av de totala torskfångsterna i Nordsjön, och att de möjliga effekterna på dödligheten för torsk till följd av en sådan sammanslagning kommer att vara begränsade.

(6)

Den nyligen genomförda sammanslagningen av redskapsgrupperna TR för bottentrål och snurrevad, genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2324 (3), har haft negativa konsekvenser för de medlemsstater som regelbundet förde över fiskeansträngningar från BT-grupperna till grupp TR2. En sammanslagning av BT-grupperna kommer att avhjälpa dessa negativa effekter.

(7)

Sammanslagningen kommer att sänka förvaltningskostnaderna påtagligt genom att minska de administrativa kostnaderna för de nationella myndigheterna och yrkesfiskarna. Detta beror framför allt på att många fiskare använder flera redskap och därmed tillhör flera ansträngningsgrupper, vilket leder till att komplicerade beräkningar krävs för att tilldela dem fiskeansträngning.

(8)

Enligt Ices utlåtande (4) har bevarandestatusen för torskbeståndet i Nordsjön i Ices-delområde IV, Ices-sektion VIId och västra delen av Ices-sektion IIIa (Skagerrak) förbättrats avsevärt.

(9)

Det är därför inte lämpligt att bibehålla de separata redskapsgrupperna BT1 och BT2 i följande områden: Skagerrak, den del av Ices-sektion IIIa som inte omfattas av Skagerrak och Kattegatt, Ices-delområde IV och unionens vatten i Ices-sektion IIa samt i Ices-sektion VIId. Med tanke på torskbeståndens ogynnsamma status i Kattegatt, Ices-sektion VIIa, Ices-sektion VIa och unionens vatten i Ices-sektion Vb, bör sammanslagningen av redskapsgrupper inte tillämpas i dessa områden.

(10)

Kommissionen kommer noga att övervaka effekterna på torskdödligheten av att slå ihop redskapsgrupperna BT1 och BT2. I förekommande fall kommer kommissionen att anpassa strukturen av redskapsgrupper i enlighet därmed, om fiskedödligheten för torsk ökar till följd av att fisk kastas över bord.

(11)

För att kommissionen och medlemsstaterna ska kunna övervaka utvecklingen av situationen utan ytterligare administrativa kostnader är det lämpligt att inte ändra det nuvarande rapporteringssystemet.

(12)

Förordning (EG) nr 1342/2008 bör därför ändras.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.

25.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/9

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

25.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/11

(1)

I kapitel III avsnitt 3 i kommissionens förordning (EG) nr 1187/2009 (2) fastställs förfarandet för tilldelning av licenser för export av vissa mjölkprodukter till Dominikanska republiken inom ramen för en kvot som öppnats för det landet.

(2)

Enligt artikel 29 i förordning (EG) nr 1187/2009 ska licensansökningar lämnas in under perioden 20–30 maj varje år i fråga för export under kvotåret som löper från och med den 1 juli till och med den 30 juni påföljande år. Det är enligt artikel 31.2 i förordning (EG) nr 1187/2009 lämpligt att bestämma i vilken utsträckning licenser för de inlämnade ansökningarna kan beviljas och fastställa en tilldelningskoefficient för varje del av kvoten.

(3)

De ansökningar som lämnats in under perioden 20–30 maj 2016 avser kvantiteter som är mindre än de tillgängliga kvantiteterna. I enlighet med artikel 31.3 första stycket i förordning (EG) nr 1187/2009 är det därför lämpligt att fastställa den återstående kvantitet för vilken licensansökningar kan lämnas in under perioden 1–10 november 2016.

—

1,00 för ansökningar som lämnats in för den del av kvoten som avses i artikel 28.1 a i förordning (EG) nr 1187/2009.

—

1,00 för ansökningar som lämnats in för den del av kvoten som avses i artikel 28.1 b i förordning (EG) nr 1187/2009.

25.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/13

(1)

Enligt direktiv 2011/65/EU är det förbjudet att använda bly i elektrisk och elektronisk utrustning som släpps ut på marknaden.

(2)

Bly används för elektriska anslutningar i kryogena sensorer för medicintekniska produkter samt övervaknings- och kontrollinstrument för att förhindra uppkomsten av tjocka intermetalliska faser, morrhår och tennpest. Dessa sensorer används i vissa tillämpningar för att mäta mycket låga temperaturer under korta perioder.

(3)

Blyfri lödmetall kan inte användas i kryogena tillämpningar eftersom tennpest kan uppstå, vilket allvarligt påverkar anordningarnas tillförlitlighet. Lödning har konstaterats vara den enda anslutningsteknik som både är tillförlitlig och tillgänglig för kryogena sensorer i typisk användning.

(4)

Bly i lödmetall på externa kontakter till temperatursensorer som periodvis används vid temperaturer under – 150 °C bör därför undantas från förbudet fram till den 30 juni 2021, såsom undantaget i punkt 26 i bilaga IV till direktiv 2011/65/EU. Med tanke på innovationscyklerna för medicintekniska produkter och övervaknings- och kontrollinstrument har övergångsperioden sannolikt inga negativa konsekvenser för innovation.

(5)

Direktiv 2011/65/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

25.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/15

(1)

Enligt direktiv 2011/65/EU är det förbjudet att använda kadmium i elektrisk och elektronisk utrustning som släpps ut på marknaden. Kadmium finns i anoder i Herschceller, som används i specialiserade, högkänsliga syresensorer. Ingen tillgänglig alternativ teknik ger samma känslighet, tillförlitlighet och noggrannhet som Herschcellsensorer vid mätning av mycket låga syrehalter.

(2)

Tillförlitligheten är inte säkerställd för alternativ till Herschceller som använder kadmium för syresensorer i industriella övervaknings- och kontrollinstrument där känslighet under 10 miljondelar krävs. Användningen av kadmiumanoder i Herschceller för syresensorer som används i industriella övervaknings- och kontrollinstrument där känslighet under 10 miljondelar krävs bör därför undantas från förbudet.

(3)

Inga kadmiumfria alternativ är för närvarande tillräckligt tillförlitliga för den särskilda användningen och med tanke på att sju år för övervaknings- och kontrollinstrument är en relativt kort övergångsperiod som sannolikt inte kommer att få negativa konsekvenser för innovation bör en motsvarande giltighetstid beviljas undantaget i enlighet med artikel 5.2 i direktiv 2011/65/EU.

(4)

Direktiv 2011/65/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

25.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/17

(1)

I direktiv 2009/156/EG fastställs djurhälsovillkor för import av levande hästdjur till unionen. I direktivet föreskrivs att import av hästdjur till unionen endast får tillåtas från tredjeländer som varit fria från rots i sex månader.

(2)

Genom kommissionens beslut 2004/211/EG (3) upprättas en förteckning över tredjeländer, eller delar av tredjeländer vid regionalisering, från vilka medlemsstaterna tillåter bland annat tillfällig införsel, återinförsel efter tillfällig export och import av registrerade hästar.

(3)

Efter det att rots påvisades i Libanon 2011 förbjöd kommissionen genom kommissionens genomförandebeslut 2011/512/EU (4) tillfälligt bland annat import av registrerade hästar från Libanon. I maj 2016 lämnade Libanon in uppgifter som styrker att sjukdomen utrotats och att inga nya fall har bekräftats vid den fortlöpande kontrollen av hästdjurspopulationen sedan det sista bekräftade fallet den 23 augusti 2011.

(4)

Eftersom mer än sex månader har gått efter det senaste fallet av rots i Libanon är det lämpligt att tillåta tillfällig införsel, återinförsel efter tillfällig export och import av registrerade hästar från det landet. Posten för Libanon i bilaga I till beslut 2004/211/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

Beslut 2004/211/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

25.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/19