23.4.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 108/1

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/635

av den 22 april 2016

om ändring av bilagan till förordning (EG) nr 2870/2000 vad gäller vissa referensmetoder för analys av spritdrycker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 (1), särskilt artikel 28.2, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 2870/2000 (2) förtecknas och beskrivs referensmetoderna för analys av spritdrycker. Vissa av de metoder som förtecknas i bilagan till den förordningen, däribland metoderna för bestämning av halten flyktiga syror och den totala sockerhalten i spritdrycker, har emellertid ännu inte beskrivits.

(2)

Metoderna för bestämningen av halten flyktiga syror och den totala sockerhalten i vissa spritdrycker har genomgått två internationella valideringsstudier som utförts i enlighet med internationellt vedertagna förfaranden, och de parametrar för analysprestanda som användes har konstaterats vara godtagbara. Studierna utfördes som en del av ett forskningsprojekt inom ramen för Europeiska kommissionens program för standardisering, mätning och provning (fjärde ramprogrammet). Beskrivningen av dessa metoder bör därför ingå i bilagan till förordning (EG) nr 2870/2000.

(3)

I förordning (EG) nr 110/2008 fastställs krav på att vissa kategorier av spritdrycker ska lagras på träfat och det anges att andra kategorier får genomgå en sådan lagringsprocess. En analys av de viktigaste träföreningarna kan vara till hjälp när man överväger om ett prov är förenligt med den definition som svarar mot den relevanta kategorin spritdrycker. Internationella vinorganisationen (OIV) har godkänt en analysmetod för bestämning av dessa föreningar i sin resolution OIV/OENO 382A/2009. Godkännandet av metoden grundar sig på data från en internationell metodstudie om olika spritdrycker som utförts enligt internationellt vedertagna förfaranden. Metoden och metodbeskrivningen bör därför läggas till unionens referensmetoder för analys av spritdrycker som anges i bilagan till förordning (EG) nr 2870/2000.

(4)	Förordning (EG) nr 2870/2000 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för spritdrycker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till förordning (EG) nr 2870/2000 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 april 2016.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 39, 13.2.2008, s. 16.

(2) Kommissionens förordning (EG) nr 2870/2000 av den 19 december 2000 om fastställande av gemenskapens referensmetoder för analys av spritdrycker (EGT L 333, 29.12.2000, s. 20).

BILAGA

Bilagan till förordning (EG) nr 2870/2000 ska ändras på följande sätt:

Innehållsförteckningen ska ändras på följande sätt:

a)	I del III.3 och i avsnitt VIII ska ”p.m.” strykas.

Följande avsnitt ska läggas till:

”X.	Bestämning av träföreningar: furfural, 5-hydroximetylfurfural, 5-metylfurfural syringaldehyd, coniferaldehyd, sinapinaldehyd, gallussyra, ellagsyra, vanillinsyra, syringinsyra och scopoletin.”

I avsnitt III ska följande del läggas till:

”III.3. BESTÄMNING AV HALTEN AV FLYKTIGA SYROR I SPRITDRYCKER

1. Omfattning

Metoden har validerats i en provningsjämförelse för rom, brandy, sprit tillverkad av druvrester och fruktbrännvin, på nivåer från 30 mg/l till 641 mg/l.

2. Referenser

ISO 3696: 1987 Water for analytical use – Specifications and test methods.

3. Definitioner

3.1 Halt av flyktiga syror beräknas genom att halten av icke flyktiga syror dras ifrån den totala syrahalten.

3.2 total syrahalt: summan av titrerbara syror (total syra).

3.3 halt av icke flyktiga syror: syrahalten i den rest som återstår efter indunstning av spritdrycken till torrhet.

4. Princip

Den totala syrahalten och halten icke flyktiga syror bestäms genom titrering eller potentiometrisk titrering.

5. Reagens och material

Vid analysen ska bara användas – om inte annat anges – reagens som är särskilt avsedda för analysändamål och vatten som håller minst klass 3 enligt definitionen i ISO 3696:1987.

5.1 0,01 M natriumhydroxidlösning (NaOH)

5.2 Blandindikatorlösning:

Väg upp 0,1 g indigokarmin och 0,1 g fenolrött.

Lös i 40 ml vatten och fyll med etanol till 100 ml.

6. Utrustning

Indirekt laboratorieutrustning, laboratorieglas (klass A) och följande:

6.1	Vattenpump

6.2	Rotationsindunstare eller ultraljudsbad

6.3	Utrustning för potentiometrisk titrering (fakultativt)

7. Insamling och förvaring av prov

Proven förvaras vid rumstemperatur i väntan på analys.

8. Utförande

8.1 Total syrahalt

8.1.1 Beredning av provet

Spritdrycken behandlas med ultraljud (sonikering) eller omrörning i två minuter under vakuum för att avlägsna eventuell koldixoid.

8.1.2 Titrering

Pipettera över 25 ml av spritdrycken i en 500 ml Erlenmayerkolv.

Tillsätt ca 200 ml avsvalnat kokt destillerat vatten (nyberett samma dag) och 2–6 droppar av blandindikatorlösningen (5.2).

Titrera med 0,01 M natriumhydroxidlösning (5.1) tills den gulgröna färgen slår om till violett för färglösa spritdrycker, alternativt den gulbruna färgen slår om till rödbrunt för brunfärgade spritdrycker.

Titreringen kan även utföras potentiometriskt till pH 7,5.

Den tillsatta volymen 0,01 M natriumhydroxidlösning betecknas n1 ml.

8.1.3 Beräkning

Den totala syrahalten (TS) uttryckt i milliekvivalenter per liter spritdryck är lika med 0,4 × n1.

Den totala syrahalten (TS′) uttryckt i milligram ättiksyra per liter spritdryck är lika med 24 × n1.

8.2 Halt av icke flyktiga syror

8.2.1 Beredning av provet

Indunsta 25 ml spritdryck till torrhet:

Pipettera över 25 ml spritdryck till en flatbottnad cylindrisk indunstningsskål, 55 mm i diameter. Under indunstningsprocessens första timme placeras indunstningsskålen på locket till ett kokande vattenbad. Vätskan i skålen får inte koka, eftersom detta kan leda till förluster genom stänk.

Avsluta indunstningen genom att låta indunstningsskålen stå två timmar i torkugn vid 105 °C. Låt indunstningsskålen svalna i en exsickator.

8.2.2 Titrering

Lös den rest som återstår efter indunstning med avsvalnat kokt destillerat vatten (nyberett samma dag), späd till en volym på cirka 100 ml och tillsätt 2–6 droppar blandindikatorlösning (5.2).

Titrera med 0,01 M natriumhydroxidlösning (5.1).

Titreringen kan även utföras potentiometriskt till pH 7,5.

Den tillsatta mängden 0,01 M natriumhydroxidlösning betecknas n2 ml.

8.2.3 Beräkning

Den totala halten av icke flyktiga syror (TIFS) uttryckt i milliekvivalenter per liter spritdryck är lika med 0,4 × n2.

Den totala halten av icke flyktiga syror (TIFS) uttryckt i milligram ättiksyra per liter spritdryck är lika med 24 × n2.

9. Beräkning av halten av flyktiga syror

9.1 Uttryckt i milliekvivalenter per liter:

Följande benämningar gäller:

TS	=	total syrahalt i milliekvivalenter per liter
TIFS	=	total halt av icke flyktiga syror i milliekvivalenter per liter

Halt av flyktiga syror, FS i milliekvivalenter per liter är lika med:

TS – TIFS

9.2 Uttryckt i milligram ättiksyra per liter:

Följande benämningar gäller:

TS′	=	total syrahalt i milligram ättiksyra per liter
TIFS′	=	total halt av icke flyktiga syror i milligram ättiksyra per liter

Halt av flyktiga syror, FS i milligram ättiksyra per liter är lika med:

TS′ – TIFS′

9.3 Uttryckt i gram ättiksyra per hl ren alkohol 100 volymprocent är lika med: Formula

där A är spritdryckens alkoholhalt i volymprocent.

10. Metodutvärdering (precision)

10.1 Statistiska resultat från provningsjämförelsen

Följande data erhölls från en internationell metodutvärderingsstudie som utfördes enligt internationellt vedertagna förfaranden [1] [2].

År då provningsjämförelsen gjordes	2000
Antal laboratorier	18
Antal prov	6

Prov	A	B	C	D	E	F
Antal kvarvarande laboratorier efter eliminering av avvikande mätvärden	16	18	18	14	18	18
Antal avvikande mätvärden (laboratorier)	2			4
Antal godkända resultat	32	36	36	28	36	36
Medelvärde [mg/l]	272* 241*	30	591* 641*	46	107	492
Standardavvikelse för repeterbarhet, sr [mg/l]	8,0	3,6	15,0	3,7	6,7	8,5
Relativ standardavvikelse för repeterbarhet, RSDr [%]	3,1	11,8	2,4	8,0	6,2	1,7
Repeterbarhetsgräns, r [mg/l]	23	10	42	10	19	24
Standardavvikelse för reproducerbarhet sR [mg/l]	8,5	8,4	25,0	4,55	13,4	24,4
Relativ standardavvikelse för reproducerbarhet, RSDR [%]	3,3	27,8	4,1	9,9	12,5	5,0
Reproducerbarhetsgräns, R [mg/l]	24	23	70	13	38	68

Provtyper:

A	Plommonsprit, ”split level” *
B	Rom I, dubbelblindprov
C	Rom II, ”split level” *
D	Slivovitz, dubbelblindprov
E	Brandy, dubbelblindprov
F	Sprit av druvrester, dubbelblindprov

[1]	”Protocol for the Design, Conduct and Interpretation of Method- Performance Studies”, Horwitz, W. (1995) Pure and Applied Chemistry 67, 332–343.

[2]	Horwitz, W. (1982) ”Analytical Chemistry 54, 67A-76A”.”

Följande avsnitt VIII ska införas:

”VIII. TOTAL SOCKERHALT

1. Omfattning

HPLC-RI-metoden tillämpas för bestämning av den totala sockerhalten (uttryckt som invertsocker) i spritdrycker, med undantag av likör innehållande ägg och mjölkprodukter.

Metoden har validerats i en provningsjämförelse för pastis, destillerad anis, körsbärslikör, crème de (följt av namnet på en frukt eller den råvara som använts) och crème de cassis, på nivåer från 10,86 g/l till 509,7 g/l. Instrumentets mätresultat kunde visas vara linjära i koncentrationsintervallet 2,5–20,0 g/l.

Denna metod är inte avsedd för bestämning av låga halter av socker.

2. Referenser

ISO 3696:1987 Water for analytical use – Specifications and test methods.

3. Princip

Analys av sockerlösningar med hjälp av vätskekromatografi (HPLC) i syfte att bestämma koncentrationen av glukos, fruktos, sackaros, maltos och laktos.

Denna metod använder alkylamin som stationär fas och refraktionsindexdetektor, och anges som exempel. Användning av anjonbytarhartser som stationär fas är också möjligt.

4. Reagens och material

4.1 Glukos (CAS 50-99-7) med en renhet på minst 99 %.

4.2 Fruktos (CAS 57-48-7) med en renhet på minst 99 %.

4.3 Sackaros (CAS 57-50-1) med en renhet på minst 99 %.

4.4 Laktos (CAS 5965-66-2) med en renhet på minst 99 %.

4.5 Maltosmonohydrat (CAS 6363-53-7) med en renhet på minst 99 %.

4.6 Ren acetonitril (CAS 75-05-8) för HPLC-analys.

4.7 Destillerat eller avmineraliserat vatten, helst mikrofiltrerat.

4.8 Lösningsmedel (exempel)

Elueringslösningen består av:

75 volymdelar acetonitril (4.6)

25 volymdelar destillerat vatten (4.7)

Avlägsna gaser genom att låta helium passera igenom långsamt under 5–10 minuter före användning.

Om det vatten som används inte har mikrofiltrerats bör lösningsmedlet filtreras genom ett filter för organiska lösningsmedel med en porstorlek på högst 0,45 μm.

4.9 Absolut etanol (CAS 64-17-5).

4.10 Etanollösning (5 volymprocent).

4.11 Beredning av stamlösning (20 g/l)

Väg upp 2 g av varje sockerart som ska analyseras (4.1–4.5), och för över utan förlust till en 100 ml mätkolv. (Anm.: 2,11 g maltosmonohydrat motsvarar 2 g maltos).

Justera upp till 100 ml med 5 volymprocent alkohollösning (4.10), skaka och förvara vid cirka + 4 °C. Bered en ny stamlösning en gång i veckan.

4.12 Beredning av arbetslösningar (2,5, 5,0, 7,5, 10,0 och 20,0 g/l)

Späd stamlösningen, 20 g/l, (4.11) med 5 volymprocent alkohollösning (4.10) så att det räcker till fem arbetslösningar på 2,5, 5,0, 7,5, 10,0 och 20,0 g/l. Filtrera med ett filter med en porstorlek på högst 0,45 μm (5.3.)

5. Utrustning

5.1 HPLC-system med en upplösning som ger baslinjeseparation för alla sockerarter.

5.1.1 HPLC-kromatograf med en sexvägsventil för injektion försedd med en 10 μl rörslinga eller annan anordning, automatisk eller manuell, för tillförlitlig injektion av mikrovolymer.

5.1.2 Pumpsystem som gör det möjligt att upprätthålla ett konstant eller programmerat flöde med stor noggrannhet.

5.1.3 Differentialrefraktometer.

5.1.4 Integrator eller skrivare med prestanda som är kompatibla med resten av systemet.

5.1.5 Förkolonn:

Det rekommenderas att en lämplig förkolonn anbringas på analyskolonnen.

5.1.6 Kolonn (exempel):

Material:	rostfritt stål eller glas.
Invändig diameter:	2–5 mm.
Längd:	100–250 mm (beroende på de packade partiklarnas storlek), till exempel 250 mm om partiklarna är 5 μm i diameter.
Stationär fas:	Alkylamin som funktionella grupper bundna till kiselgel, maximal partikelstorlek: 5 μm.

5.1.7 Kromatografibetingelser (exempel):

Elueringslösning (4.8), flödeshastighet: 1 ml/minut.

Detektion: Differentialrefraktometri.

För att det ska vara säkert att detektorn är helt stabil bör den slås på några timmar före användning. Referenskyvetten måste vara helt fylld med elueringslösningen.

5.2 Analysvåg med en noggrannhet av 0,1 mg.

5.3 Filtreringsanordning för små volymer med ett 0,45 μm mikromembran.

6. Lagring av prover

Efter mottagandet förvaras proven vid rumstemperatur i väntan på analys.

7. Utförande

7.1 DEL A: Provberedning

7.1.1 Skaka provet.

7.1.2 Filtrera provet med ett filter med en porstorlek på högst 0,45 μm (5.3.).

7.2 DEL B: HPLC

7.2.1 Bestämning

Injicera 10 μl av standardlösningarna (4.12) och proven (7.1.2). Utför analysen under lämpliga betingelser för kromatografi, t.ex. de betingelser som beskrivs ovan.

7.2.2 Om ett prov har en topp med större area (eller höjd) än motsvarande topp i den mest koncentrerade standardlösningen bör provet spädas med destillerat vatten och analyseras på nytt.

8. Beräkning

Jämför de två kromatogram som erhålls för standardlösningen och spritdrycken. Identifiera topparna med hjälp av deras retentionstider. Mät deras area (eller höjd) för beräkning av koncentrationerna enligt metoden för extern standard. Ta hänsyn till eventuella utspädningar av provet.

Slutresultatet är summan av sackaros, maltos, laktos, glukos och fruktos, uttryckt som invertsocker i g/l.

Invertsocker beräknas som summan av alla monosackarider och reducerande disackarider i provet, utöver den stökiometriska mängden glukos och fruktos beräknad utifrån mängden sackaros i provet.

Invertsocker (g/l)	=	glukos (g/l) + fruktos (g/l) + maltos (g/l) + laktos (g/l) + (sackaros (g/l) × 1,05)
1,05	=	(molekylvikten för fruktos + molekylvikten för glukos)/molekylvikten för sackaros

9. Metodutvärdering (precision)

9.1 Statistiska resultat från provningsjämförelsen

Följande data erhölls från en internationell metodutvärderingsstudie utförd enligt internationellt vedertagna förfaranden [1] [2].

År då provningsjämförelsen gjordes	2000
Antal laboratorier	24
Antal prov	8

[1]	”Protocol for the Design, Conduct and Interpretation of Method- Performance Studies”, Horwitz, W. (1995) Pure and Applied Chemistry 67, 332-343.

[2]	Horwitz, W. (1982) ”Analytical Chemistry 54, 67A-76A”.

Tabell 1

Fruktos, glukos, maltos

Analyt	Fruktos		Glukos			Maltos
Prov (× 2)	Crème de Cassis	Standard (50 g/l)	Aniskryddad spritdryck	Crème de Cassis	Standard (50 g/l)	Aniskryddad spritdryck	Standard (10 g/l)
Medelvärde [g/l]	92,78	50,61	15,62	93,16	50,06	15,81	9,32
Antal laboratorier utan avvikande mätvärden	21	22	21	23	19	21	22
Standardavvikelse för repeterbarhet, sr, [g/l]	2,34	2,12	0,43	3,47	1,01	0,48	0,54
Relativ standardavvikelse för repeterbarhet, RSDr [%]	2,53	4,2	2,76	3,72	2,03	3,02	5,77
Repeterbarhetsgräns, r [g/l] (r = 2,8 × sr)	6,56	5,95	1,21	9,71	2,84	1,34	1,51
Standardavvikelse för reproducerbarhet,R [g/l]	7,72	3,13	0,84	9,99	2,7	0,88	1,4
Relativ standardavvikelse för reproducerbarhet, RSDR [%]	8,32	6,18	5,37	10,72	5,4	5,54	15,06
Reproducerbarhetsgräns, R [g/l] (R = 2,8 × sR)	21,62	8,76	2,35	27,97	7,57	2,45	3,93

Tabell 2

Sackaros

Analyt	Sackaros
Prov	Pastis	Ouzo	Körsbärslikör	Crème de Menthe	Crème de Cassis	Standard (100 g/l)
Medelvärde [g/l]	10,83	29,2 19,7 (*)	103,33	349,96	319,84	99,83
Antal laboratorier utan avvikande mätvärden	19	19	20	18	18	18
Standardavvikelse för repeterbarhet, sr [g/l]	0,09	0,75	2,17	5,99	4,31	1,25
Relativ standardavvikelse för repeterbarhet, RSDr [%]	0,81	3,07	2,1	1,71	1,35	1,25
Repeterbarhetsgräns, r [g/l] (r = 2,8 × sr)	0,25	2,1	6,07	16,76	12,06	3,49
Standardavvikelse för reproducerbarhet,R [g/l]	0,79	0,92	4,18	9,94	16,11	4,63
Relativ standardavvikelse för reproducerbarhet, RSDR [%]	7,31	3,76	4,05	2,84	5,04	4,64
Reproducerbarhetsgräns, R [g/l] (R = 2,8 × sR)	2,22	2,57	11,7	27,84	45,12	12,97

Tabell 3

Total sockerhalt

(Anm.: Dessa uppgifter beräknades för total sockerhalt, inte invertsocker enligt definitionen i punkt 8.)

Prov	Pastis	Ouzo	Aniskryddad spritdryck	Körsbärslikör	Crème de Menthe	Crème de Cassis	Standard (220 g/l)
Medelvärde [g/l]	10,86	29,2 19,7 (**)	31,59	103,33	349,73	509,69	218,78
Antal laboratorier utan avvikande mätvärden	20	19	20	20	18	18	19
Standardavvikelse för repeterbarhet, sr [g/l]	0,13	0,75	0,77	2,17	5,89	5,59	2,71
Relativ standardavvikelse för repeterbarhet, RSDr [%]	1,16	3,07	2,45	2,1	1,69	1,1	1,24
Repeterbarhetsgräns, r [g/l] (r = 2,8 × sr)	0,35	2,1	2,17	6,07	16,5	15,65	7,59
Standardavvikelse för reproducerbarhet,R [g/l]	0,79	0,92	1,51	4,18	9,98	14,81	8,53
Relativ standardavvikelse för reproducerbarhet, RSDR [%]	7,25	3,76	4,79	4,04	2,85	2,91	3,9
Reproducerbarhetsgräns, R [g/l] (R = 2,8 × sR)	2,21	2,57	4,24	11,7	27,94	41,48	23,89

Följande avsnitt X ska läggas till:

”X. BESTÄMNING AV FÖLJANDE TRÄFÖRENINGAR I SPRITDRYCKER GENOM VÄTSKEKROMATOGRAFI (HPLC): FURFURAL, 5-HYDROXIMETYLFURFURAL, 5-METYLFURFURAL, VANILLIN, SYRINGALDEHYD, CONIFERALDEHYD, SINAPINALDEHYD, GALLUSSYRA, ELLAGSYRA, VANILLINSYRA, YRINGINSYRA OCH SCOPOLETIN

1. Omfattning

Metoden avser HPLC-bestämning av furfural, 5-hydroximetylfurfural, 5-metylfurfural, vanillin, syringaldehyd, coniferaldehyd, sinapinaldehyd, gallussyra, ellagsyra, vanillinsyra, syringinsyra och scopoletin.

2. Referenser

Analysmetod som godkänts av Internationella vinorganisationens (OIV) generalförsamling och offentliggjorts av OIV under referensnumret OIV-MA-BS-16: R2009.

3. Princip

Bestämning genom vätskekromatografi (HPLC), med detektion genom spektrofotometri med ultraviolett strålning vid flera våglängder och spektrofluorometri.

4. Reagens

Reagensen måste vara av analytisk kvalitet. Vattnet ska vara destillerat vatten eller vatten med minst motsvarande renhetsgrad. Det är bäst att använda mikrofiltrerat vatten med resistivitet 18,2M Ω.cm

4.1 96 volymprocent alkohol.

4.2 Metanol med HPLC-kvalitet (lösningsmedel B).

4.3 Ättiksyra, utspädd till 0,5 volymprocent (lösningsmedel A).

4.4 Mobila faser: (anges endast som exempel).

Lösningsmedel A (0,5 % ättiksyra) och lösningsmedel B (ren metanol). Filtrera genom ett membran (porstorlek 0,45 μm). Avlufta i ultraljudsbad, vid behov.

4.5 Referensstandarder med minst 99 % renhetsgrad: furfural, 5-hydroximetylfurfural, 5-metylfurfural, vanillin, syringaldehyd, coniferaldehyd, sinapinaldehyd, gallussyra, ellagsyra, vanillinsyra, syringinsyra och scopoletin

4.6 Referenslösning: standardsubstanserna är lösta i en 50 volymprocent vatten/alkohollösning. De slutliga koncentrationerna i referenslösningen bör vara följande:

furfural: 5 mg/l; 5-hydroximetylfurfural: 10 mg/l; 5-metylfurfural: 2 mg/l; vanillin: 5 mg/l; syringaldehyd: 10 mg/l; coniferaldehyd: 5 mg/l; sinapinaldehyd: 5 mg/l; gallussyra: 10 mg/l; ellagsyra: 10 mg/l; vanillinsyra: 5 mg/l; syringinsyra: 5 mg/l; scopoletin: 0,5 mg/l.

5. Utrustning

Vanlig laboratorierutrustning

5.1 Ett HPLC-system som kan fungera med binära gradienter och utrustat med:

5.1.1

En spektrofotometrisk detektor som kan mäta vid våglängder i intervallet 260–340 nm. Det är dock bäst att arbeta med en detektor för flera våglängder med en diodmatris eller liknande, i syfte att bekräfta topparnas renhet.

5.1.2

En spektrofluorometrisk detektor – excitationsvåglängd: 354 nm, emissionsvåglängd: 446 nm (för spårbestämning av scopoletin; som även är påvisbar genom spektrofotometri, vid 313 nm).

5.1.3

En injektor som kan föra in 10 eller 20 μl (exempelvis) av provet.

5.1.4

En HPLC-kolonn av typen RP C18, maximal partikelstorlek 5 μm.

5.2 Injektionssprutor för HPLC.

5.3 Anordning för membranfiltrering av små volymer.

5.4 Integrator eller skrivare med prestanda som är kompatibla med hela utrustningen, och som i synnerhet måste ha flera kanaler för registrering av data.

6. Utförande

6.1 Beredning av den lösning som ska injiceras

Referenslösningen och spritdrycken filtreras vid behov genom ett membran med en pordiameter på högst 0,45 μm.

6.2 Kromatografibetingelser: utför analysen vid rumstemperatur med den utrustning som beskrivs i 5.1 där de mobila faserna (4.4) används vid ett flöde på ungefär 0,6 ml/min enligt gradienten nedan (anges endast som exempel):

Tid: 0 min 50 min 70 min 90 min

Lösningsmedel A (vatten-syra): 100 % 60 % 100 % 100 %

Lösningsmedel B: metanol. 0 % 40 % 0 % 0 %

Observera att i vissa fall bör denna gradient ändras för att undvika samtidiga elueringar.

6.3 Bestämning

6.3.1 Injicera referensstandarderna separat, sedan blandade.

Anpassa driftsförhållandena så att lösningsfaktorerna för topparna är minst 1 för samtliga föreningar.

6.3.2 Injicera provet som beretts enligt 6.1.

6.3.3 Mät areorna för topparna i referenslösningen och spritdrycken och beräkna koncentrationerna.

7. Redovisning av resultaten

Uttryck koncentrationen för varje beståndsdel i mg/l.

8. Metodutvärdering (precision)

Följande data erhölls under 2009 från en internationell metodutvärderingsstudie för flera olika spritdrycker, genomförd enligt följande internationellt överenskomna förfaranden [1], [2].

8.1 Furfural

Analyt	Furfural
Prov	Whisky	Brandy	Rom	Konjak 1	Bourbon	Konjak 2
Antal deltagande laboratorier	15	15	15	15	15	15
Antal godkända resultat (laboratorier)	14	12	13	14	13	13
Medelvärde [mg/l]	2,9	1,2	1,7	10,6	15,3	13,9
Standardavvikelse för repeterbarhet, sr [mg/l]	0,04	0,05	0,04	0,18	0,23	0,20
Relativ standardavvikelse för repeterbarhet, RSDr [%]	1,4	4,5	2,3	1,7	1,5	1,5
Repeterbarhetsgräns, r [mg/l] (r = 2,8 × sr)	0,1	0,2	0,1	0,5	0,6	0,6
Standardavvikelse för reproducerbarhet, sR [mg/l]	0,24	0,18	0,09	1,4	0,49	0,69
Relativ standardavvikelse för reproducerbarhet, RSDR [%]	8	15	5	13	3	5
Reproducerbarhetsgräns, R [g/l] (R = 2,8 × sR)	0,7	0,5	0,3	3,8	1,4	1,9

8.2 5-hydroximetylfurfural

Analyt	5-hydroximetylfurfural
Prov	Whisky	Brandy	Rom	Konjak 1	Bourbon	Konjak 2
Antal deltagande laboratorier	16	16	16	16	16	16
Antal godkända resultat (laboratorier)	14	14	14	14	14	14
Medelvärde [mg/l]	5,0	11,1	9,4	33,7	5,8	17,5
Standardavvikelse för repeterbarhet, sr [mg/l]	0,09	0,09	0,09	0,42	0,07	0,13
Relativ standardavvikelse för repeterbarhet, RSDr [%]	1,7	0,8	1,0	1,3	1,2	0,8
Repeterbarhetsgräns, r [mg/l] (r = 2,8 × sr)	0,2	0,3	0,3	1,2	0,2	0,4
Standardavvikelse för reproducerbarhet, sR [mg/l]	0,39	1,01	0,50	4,5	0,4	1,6
Relativ standardavvikelse för reproducerbarhet, RSDR [%]	8	9	5	13	7	9
Reproducerbarhetsgräns, R [g/l] (R = 2,8 × sR)	1,1	2,8	1,4	12,5	1,1	4,6

8.3 5-metylfurfural

Analyt	5-metylfurfural
Prov	Whisky	Brandy	Rom	Konjak 1	Bourbon	Konjak 2
Antal deltagande laboratorier	11	11	11	11	11	11
Antal godkända resultat (laboratorier)	11	11	8	11	10	11
Medelvärde [mg/l]	0,1	0,2	0,1	0,5	1,7	0,8
Standardavvikelse för repeterbarhet, sr [mg/l]	0,01	0,01	0,02	0,02	0,03	0,07
Relativ standardavvikelse för repeterbarhet, RSDr [%]	10,7	6,1	13,6	4,7	2,0	10,0
Repeterbarhetsgräns, r [mg/l] (r = 2,8 × sr)	0,0	0,0	0,1	0,1	0,1	0,2
Standardavvikelse för reproducerbarhet, sR [mg/l]	0,03	0,04	0,03	0,18	0,20	0,26
Relativ standardavvikelse för reproducerbarhet, RSDR [%]	35	18	22	39	12	35
Reproducerbarhetsgräns, R [g/l] (R = 2,8 × sR)	0,1	0,1	0,1	0,5	0,6	0,7

8.4 Vanillin

Analyt	Vanillin
Prov	Whisky	Brandy	Rom	Konjak 1	Bourbon	Konjak 2
Antal deltagande laboratorier	16	15	16	16	16	16
Antal godkända resultat (laboratorier)	16	15	16	16	16	16
Medelvärde [mg/l]	0,5	0,2	1,2	1,2	3,2	3,9
Standardavvikelse för repeterbarhet, sr [mg/l]	0,03	0,02	0,06	0,11	0,11	0,09
Relativ standardavvikelse för repeterbarhet, RSDr [%]	6,8	9,6	4,6	8,9	3,5	2,3
Repeterbarhetsgräns, r [mg/l] (r = 2,8 × sr)	0,1	0,1	0,2	0,3	0,3	0,3
Standardavvikelse för reproducerbarhet, sR [mg/l]	0,09	0,06	0,18	0,27	0,41	0,62
Relativ standardavvikelse för reproducerbarhet, RSDR [%]	19	25	15	22	13	16
Reproducerbarhetsgräns, R [g/l] (R = 2,8 × sR)	0,3	0,2	0,5	0,8	1,2	1,7

8.5 Syringaldehyd

Analyt	Syringaldehyd
Prov	Whisky	Brandy	Rom	Konjak 1	Bourbon	Konjak 2
Antal deltagande laboratorier	16	15	16	16	16	16
Antal godkända resultat (laboratorier)	13	13	13	12	14	13
Medelvärde [mg/l]	1,0	0,2	4,8	3,2	10,5	9,7
Standardavvikelse för repeterbarhet, sr [mg/l]	0,03	0,02	0,04	0,08	0,10	0,09
Relativ standardavvikelse för repeterbarhet, RSDr [%]	2,6	8,1	0,8	2,6	0,9	0,9
Repeterbarhetsgräns, r [mg/l] (r = 2,8 × sr)	0,1	0,1	0,1	0,2	0,3	0,3
Standardavvikelse för reproducerbarhet, sR [mg/l]	0,08	0,07	0,23	0,19	0,39	0,43
Relativ standardavvikelse för reproducerbarhet, RSDR [%]	8	33	5	6	4	4
Reproducerbarhetsgräns, R [g/l] (R = 2,8 × sR)	0,2	0,2	0,7	0,5	1,1	1,2

8.6 Coniferaldehyd

Analyt	Coniferaldehyd
Prov	Whisky	Brandy	Rom	Konjak 1	Bourbon	Konjak 2
Antal deltagande laboratorier	13	12	13	12	13	13
Antal godkända resultat (laboratorier)	12	12	13	12	13	13
Medelvärde [mg/l]	0,2	0,2	0,6	0,8	4,6	1,3
Standardavvikelse för repeterbarhet, sr [mg/l]	0,02	0,02	0,03	0,03	0,09	0,06
Relativ standardavvikelse för repeterbarhet, RSDr [%]	9,2	9,8	4,6	4,3	1,9	4,5
Repeterbarhetsgräns, r [mg/l] (r = 2,8 × sr)	0,04	0,04	0,07	0,09	0,24	0,16
Standardavvikelse för reproducerbarhet, sR [mg/l]	0,04	0,04	0,11	0,18	0,38	0,25
Relativ standardavvikelse för reproducerbarhet, RSDR [%]	23	27	21	23	8	19
Reproducerbarhetsgräns, R [g/l] (R = 2,8 × sR)	0,1	0,1	0,3	0,5	1,1	0,7

8.7 Sinapinaldehyd

Analyt	Sinapinaldehyd
Prov	Whisky	Brandy	Rom	Konjak 1	Bourbon	Konjak 2
Antal deltagande laboratorier	14	14	14	14	15	14
Antal godkända resultat (laboratorier)	14	13	12	13	13	12
Medelvärde [mg/l]	0,3	0,2	0,2	1,6	8,3	0,3
Standardavvikelse för repeterbarhet, sr [mg/l]	0,02	0,01	0,02	0,06	0,14	0,03
Relativ standardavvikelse för repeterbarhet, RSDr [%]	7,5	4,6	11,2	3,7	1,6	11,4
Repeterbarhetsgräns, r [mg/l] (r = 2,8 × sr)	0,06	0,03	0,06	0,17	0,38	0,08
Standardavvikelse för reproducerbarhet, sR [mg/l]	0,09	0,05	0,08	0,20	0,81	0,18
Relativ standardavvikelse för reproducerbarhet, RSDR [%]	31	27	46	13	10	73
Reproducerbarhetsgräns, R [g/l] (R = 2,8 × sR)	0,2	0,2	0,2	0,6	2,3	0,5

8.8 Gallussyra

Analyt	Gallussyra
Prov	Whisky	Brandy	Rom	Konjak 1	Bourbon	Konjak 2
Antal deltagande laboratorier	16	15	16	16	16	16
Antal godkända resultat (laboratorier)	15	14	16	16	16	16
Medelvärde [mg/l]	1,2	0,4	2,0	6,1	7,3	21,8
Standardavvikelse för repeterbarhet, sr [mg/l]	0,07	0,04	0,06	0,18	0,18	0,60
Relativ standardavvikelse för repeterbarhet, RSDr [%]	6,1	8,1	2,9	3,0	2,4	2,8
Repeterbarhetsgräns, r [mg/l] (r = 2,8 × sr)	0,2	0,1	0,2	0,5	0,5	1,7
Standardavvikelse för reproducerbarhet, sR [mg/l]	0,43	0,20	0,62	3,3	2,2	7,7
Relativ standardavvikelse för reproducerbarhet, RSDR [%]	36	47	31	53	30	35
Reproducerbarhetsgräns, R [g/l] (R = 2,8 × sR)	1,2	0,6	1,7	9,1	6,2	21,7

8.9 Ellagsyra

Analyt	Ellagsyra
Prov	Whisky	Brandy	Rom	Konjak 1	Bourbon	Konjak 2
Antal deltagande laboratorier	7	7	7	7	7	7
Antal godkända resultat (laboratorier)	7	7	7	7	7	6
Medelvärde [mg/l]	3,2	1,0	9,5	13	13	36
Standardavvikelse för repeterbarhet, sr [mg/l]	0,20	0,16	0,30	0,41	0,95	0,34
Relativ standardavvikelse för repeterbarhet, RSDr [%]	6,3	16	3,2	3,2	7,4	1,0
Repeterbarhetsgräns, r [mg/l] (r = 2,8 × sr)	0,6	0,4	0,9	1,1	2,7	1,0
Standardavvikelse för reproducerbarhet, sR [mg/l]	1,41	0,42	4,0	5,0	4,9	14
Relativ standardavvikelse för reproducerbarhet, RSDR [%]	44	43	42	39	39	40
Reproducerbarhetsgräns, R [g/l] (R = 2,8 × sR)	4,0	1,2	11	14	14	40

8.10 Vanillinsyra

Analyt	Vanillinsyra
Prov	Whisky	Brandy	Rom	Konjak 1	Bourbon	Konjak 2
Antal deltagande laboratorier	15	15	15	15	15	15
Antal godkända resultat (laboratorier)	12	11	14	14	15	14
Medelvärde [mg/l]	0,2	0,2	1,5	0,8	2,4	2,7
Standardavvikelse för repeterbarhet, sr [mg/l]	0,03	0,04	0,03	0,10	0,13	0,21
Relativ standardavvikelse för repeterbarhet, RSDr [%]	14,2	16,5	2,3	12,6	5,3	7,7
Repeterbarhetsgräns, r [mg/l] (r = 2,8 × sr)	0,1	0,1	0,1	0,3	0,4	0,6
Standardavvikelse för reproducerbarhet, sR [mg/l]	0,06	0,05	0,51	0,2	1,22	0,70
Relativ standardavvikelse för reproducerbarhet, RSDR [%]	28	20	35	31	51	26
Reproducerbarhetsgräns, R [g/l] (R = 2,8 × sR)	0,2	0,1	1,4	0,7	3,4	2,0

8.11 Syringinsyra

Analyt	Syringinsyra
Prov	Whisky	Brandy	Rom	Konjak 1	Bourbon	Konjak 2
Antal deltagande laboratorier	16	15	16	16	16	16
Antal godkända resultat (laboratorier)	16	15	15	15	16	15
Medelvärde [mg/l]	0,4	0,2	2,5	1,4	3,4	4,8
Standardavvikelse för repeterbarhet, sr [mg/l]	0,03	0,02	0,06	0,13	0,08	0,11
Relativ standardavvikelse för repeterbarhet, RSDr [%]	6,7	12,6	2,3	9,0	2,3	2,3
Repeterbarhetsgräns, r [mg/l] (r = 2,8 × sr)	0,1	0,1	0,2	0,4	0,2	0,3
Standardavvikelse för reproducerbarhet, sR [mg/l]	0,08	0,05	0,29	0,26	0,43	0,67
Relativ standardavvikelse för reproducerbarhet, RSDR [%]	19	29	11	18	13	14
Reproducerbarhetsgräns, R [g/l] (R = 2,8 × sR)	0,2	0,1	0,8	0,7	1,2	1,9

8.12 Scopoletin

Analyt	Scopoletin
Prov	Whisky	Brandy	Rom	Konjak 1	Bourbon	Konjak 2
Antal deltagande laboratorier	10	10	10	10	10	10
Antal godkända resultat (laboratorier)	9	8	9	8	8	8
Medelvärde [mg/l]	0,09	0,04	0,11	0,04	0,65	0,15
Standardavvikelse för repeterbarhet, sr [mg/l]	0,0024	0,0008	0,0018	0,0014	0,0054	0,0040
Relativ standardavvikelse för repeterbarhet, RSDr [%]	2,6	2,2	1,6	3,3	0,8	2,7
Repeterbarhetsgräns, r [mg/l] (r = 2,8 × sr)	0,007	0,002	0,005	0,004	0,015	0,011
Standardavvikelse för reproducerbarhet, sR [mg/l]	0,01	0,01	0,03	0,01	0,09	0,02
Relativ standardavvikelse för reproducerbarhet, RSDR [%]	15	16	23	17	15	15
Reproducerbarhetsgräns, R [g/l] (R = 2,8 × sR)	0,04	0,02	0,07	0,02	0,26	0,06

[1]	”Protocol for the Design, Conduct and Interpretation of Method- Performance Studies”, Horwitz, W. (1995) Pure and Applied Chemistry 67, 332–343.

[2]	Horwitz, W. (1982) ”Analytical Chemistry 54, 67A-76A”.”

(*) ”split level”

(**) ”split level””

23.4.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 108/36

KOMMISSIONENS BESLUT (EU) 2016/644

av den 16 januari 2015

om det statliga stöd SA.31855 (11/C, f.d. N 503/10) som Cypern planerar att genomföra till förmån för omstruktureringen av det centrala slakthuset i Kofinos

[delgivet med nr C(2015) 58]

(Endast den grekiska texten är giltig)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,

efter att i enlighet med nämnda artikel ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1), och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

I. FÖRFARANDE

(1)	Den 6 maj 2010 godkände kommissionen undsättningsstöd för det centrala slakthuset i Kofinos (nedan kallat CSK) i form av en statlig garanti för ett lån på 1,6 miljoner euro (2).

(2)	Genom en skrivelse av den 3 november 2010 anmälde Cypern, i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget, en omstruktureringsplan för CSK.

(3)	Genom en skrivelse av den 7 december 2010 begärde kommissionen kompletterande upplysningar som de cypriotiska myndigheterna lämnade den 10 januari 2011. Den 20 januari 2011 mottog kommissionen ett klagomål från företaget Cypra Ltd (nedan kallat Cypra), en konkurrent till CSK.

(4)	Den 7 februari 2011 skickade kommissionen en skrivelse till Cypern där man uppmanade landet att lämna synpunkter på klagandens påståenden och bad om kompletterande uppgifter om omstruktureringsplanen. Cypern lämnade sina synpunkter den 4 mars 2011.

(5)	Den 16 februari 2011 skickade kommissionen en begäran till klaganden om kompletterande uppgifter. Cypra svarade den 2 mars 2011.

(6)

Genom en skrivelse av den 26 april 2011 informerade kommissionen Cypern om sitt beslut av den 20 april 2011 att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i EUF-fördraget beträffande omstruktureringsstödet. Kommissionen informerade även Cypern om sitt beslut att undersöka ett antal stöd som påstås ha beviljats stödmottagaren. Stöden utgjordes av följande: i) Fortsatt tolerans från statens sida för försenade betalningar av skulder, ii) lånet på 512 850 euro från kommunförbundet, iii) det påstådda stödet i samband med statsstödda obligationer och iv) kommunernas övertagande av befintliga anställda och därtill hörande pensionsskulder.

(7)	Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (3). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet i fråga.

(8)	Genom en skrivelse av den 25 maj 2011 bad de cypriotiska myndigheterna om en månads förlängning av tidsfristen för inlämning av sina synpunkter. Denna förlängning av tidsfristen beviljades av kommissionen genom en skrivelse av den 7 juni 2011.

(9)	De cypriotiska myndigheterna lämnade sina synpunkter på kommissionens beslut genom en skrivelse av den 24 juni 2011.

(10)

Kommissionen tog också emot synpunkter från berörda parter, närmare bestämt Cypra, A&A Sfagia Ltd, sammanslutningen för Cyperns grisuppfödare och en fjärde part som bad om konfidentiell behandling av sin inlaga. Kommissionen vidarebefordrade de synpunkter som inkommit från de berörda parterna till de cypriotiska myndigheterna för att ge dem tillfälle att bemöta dessa. Cypern lämnade in synpunkter genom en skrivelse av den 8 november 2011.

(11)	Genom en skrivelse av den 1 mars 2012 begärde kommissionen kompletterande upplysningar som de cypriotiska myndigheterna lämnade genom en skrivelse av den 30 mars 2012.

(12)	Genom en skrivelse av den 24 oktober 2012 bad kommissionen om ytterligare förtydliganden och uppdaterade uppgifter. De cypriotiska myndigheterna lämnade ett svar den 26 november 2012.

(13)	Den 14 maj 2013 lämnade de cypriotiska myndigheterna in ytterligare uppgifter och förtydliganden.

II. DETALJERAD BESKRIVNING AV STÖDET

II.1 TITEL

(14)	Anmälan gällde omstruktureringsstöd till CSK. Dock kom kommissionens undersökning att utvidgas till att även omfatta andra stöd som påstods ha beviljats stödmottagaren.

II.2 VARAKTIGHET OCH BUDGET

(15)

Enligt de cypriotiska myndigheterna skulle omstruktureringsstödet bara beviljas stödmottagaren efter att ha godkänts av kommissionen. Det ursprungliga stödbelopp som anmäldes i november 2010 uppgick till 15 miljoner euro. I de uppgifter som lämnades av de cypriotiska myndigheterna den 14 maj 2013 uppgavs emellertid ett stödbelopp på 17,8 miljoner euro, som motiverades av de ökade omstruktureringskostnaderna.

II.3 STÖDMOTTAGARE

(16)

Mottagaren av detta stöd är CSK. CSK inrättades 1981 som ett statsägt allmännyttigt företag som skulle tillgodose behoven i vissa kommuner i distrikten Nicosia, Limassol och Larnaka. År 2003 skedde en avreglering av det relevanta regelverket genom antagandet av 2003 års lag 26(I) (4). I denna lag regleras strukturen, organisationen och funktionen för centrala slakterier som CSK. Enligt samma lag kan inte sådana organisationers lösa och fasta egendom bli föremål för vanliga exekutiva åtgärder eller utmätningsförfaranden eller några som helst andra förfaranden till följd av en rättslig process mot dem. År 2010 (dvs. då omstruktureringsstödet anmäldes) hade CSK en marknadsandel på ca 30,7 % av den cypriotiska marknaden (5). I november 2012 hade andelen sjunkit till ca 26,5 %. De cypriotiska myndigheterna har bekräftat att CSK verkar i ett stödområde för regionala stödändamål enligt undantaget i artikel 107.3 c i EUF-fördraget.

(17)	Enligt cypriotisk lag kan endast privaträttsliga företag bli föremål för konkursförfaranden, då de relevanta bestämmelserna inom bolagsrätten bara gäller privaträttsliga företag. Därför tycks det som att statsägda allmännyttiga företag inte kan bli föremål för konkursförfaranden.

(18)

Enligt de redovisningar som lämnats in hade CSK i slutet av 2009 kortfristiga skulder på ungefär 19,4 miljoner euro och hade samlade förluster som uppgick till ungefär 28,6 miljoner euro. I slutet av 2012 överskred de kortfristiga skulderna 30 miljoner euro och de samlade förlusterna hade ökat till nästan 40 miljoner euro.

(19)

Vid tidpunkten för anmälan om omstrukturering hade CSK 110 anställda, varav 22 var offentliganställda medan övriga var daglönare. Företagets omsättning under 2009 var ungefär 5 miljoner euro. År 2012 hade omsättningen minskat till omkring 3,6 miljoner euro. Trots sin låga omsättning kan inte företaget betraktas som ett litet eller medelstort företag i enlighet med kommissionens rekommendation om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (6) eftersom mer än 25 % av dess röstandel (i den mening som avses i artikel 3.4 i bilagan till ovannämnda rekommendation) kontrolleras av ett offentligt organ. CSK ägs helt av staten och alla medlemmar i dess styrelse har tillsatts av de delaktiga lokala myndigheterna.

(20)

Såsom förklaras i kommissionens beslut av den 6 maj 2010 beträffande undsättningsstödet till CSK (ärende nr N 60/10) mottog CSK undsättningsstöd då det inte längre kunde drivas i sin dåvarande form. De cypriotiska myndigheterna har som det främsta skälet bakom CSK:s finansiella situation uppgett det faktum att CSK, till skillnad från sina huvudsakliga konkurrenter, var ett statsägt allmännyttigt företag. Detta innebar bristande flexibilitet (beträffande beslutsprocess och personalrelationer) samt höga arbetskostnader och brist på företagskultur. I och med liberaliseringen av marknaden och uppkomsten av nya privatägda slakterier ledde detta till att CSK:s marknadsandelar urholkades och att företagets skulder ökade till följd av detta.

(21)

Kommissionen tillstod i sitt beslut i ärende nr N 60/10 att CSK var ett företag i svårigheter. Företagets årsbokslut för åren 2006–2009 bekräftade denna slutsats. De visade att företagets inkomst inte kunde täcka de löpande utgifterna, främst på grund av höga arbetskostnader, och därför kunde inte företaget betala tillbaka amorteringar på lån och andra skulder. CSK uppvisade följande tecken på ett företag i svårigheter: ökande förluster, sjunkande omsättning, ökande överkapacitet, minskande kassaflöde, stigande skuldsättningsgrad och sjukande nettotillgångsvärde. Kommissionen konstaterade även i sitt beslut av den 6 maj 2010 att CSK inte kunde återhämta sig med hjälp av sina egna resurser, då dess finansiella medel och tillgångar snabbt minskade och företaget inte kunde erhålla finansiering på marknaden.

(22)	CSK:s negativa ekonomiska utveckling har fortsatt sedan dess. Omsättningen rasade till ca 3,6 miljoner euro 2012 när de samlade förlusterna, och samtidigt underskottet i kapital, uppgick till nära 40 miljoner euro.

(23)	Den 31 december 2011 hade CSK samlat på sig förfallna skulder på omkring 11 miljoner euro gentemot den cypriotiska tillsynsmyndigheten för lån, förfallna betalningar gentemot sociala myndigheter och skattemyndigheter på ca 8,7 miljoner euro och veterinärutgifter på ca 1,3 miljoner euro.

II.4 RÄTTSLIG GRUND

(24)	Den rättsliga grunden för omstruktureringsstödet är beslut nr 71.196 av den 2 november 2010, som antogs av Cyperns ministerråd.

II.5 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN

(25)

Det första anmälda omstruktureringsstöd som skulle beviljas stödmottagaren uppgick till 15 miljoner euro. Detta motsvarade 55,6 % av den totala kostnaden för omstruktureringen på 26,85 miljoner euro. De återstående 44,4 % skulle finansieras med egna bidrag från CSK (se skäl 26 nedan) Dock uppgav de cypriotiska myndigheterna i sin skrivelse av den 14 maj 2013 att omstruktureringskostnaderna sedan dess hade ökat och att omstruktureringsstödet därmed också skulle öka till 17,772 miljoner euro. Omstruktureringskostnaderna kan enligt de cypriotiska myndigheterna delas upp enligt följande:

Omstruktureringsåtgärd	Kostnader från och med november 2010 (i miljoner euro)	Kostnader från och med maj 2013 (i miljoner euro)
Ersättning till personal	3,5	3,340
Återbetalning av skulder till socialförsäkringsorgan	4,891	6,140
Återbetalning av skulder till departementet för interna medel	2,361	3,646
Pensionsbetalningar till anställda och andra engångsbetalningar till personal	4,9	3,340
Amorteringar på lån	11,1	13,306
Konsulttjänster	0,1
Totalt	26,852	29,772

(26)

Enligt de cypriotiska myndigheterna hade CSK för avsikt att finansiera sitt eget bidrag genom att teckna ett nytt lån på 5 miljoner euro och genom att sälja egendom till ett värde av 7 miljoner euro. Stödmottagarens eget bidrag på 12 miljoner euro skulle således motsvara 40,3 % av de totala uppdaterade omstruktureringskostnaderna. De cypriotiska myndigheterna lämnade in en värdering av CSK:s fasta egendom i april 2013 där värdet på slakthusets fasta egendom (mark, byggnader och uthyrning) beräknade till ca 8,2 miljoner euro. När det gäller tecknande av ett nytt lån uppgav dock de cypriotiska myndigheterna i sin skrivelse av den 14 maj 2013 att det under de rådande ekonomiska omständigheterna var tveksamt att ett sådant lån skulle beviljas.

II.6 OMSTRUKTURERINGSPLANEN

(27)

Omstruktureringsplanen hade färdigställts i oktober 2010 och sänts till kommissionen som en del av den anmälan som lämnades in den 3 november 2010. Cyperns svar av den 26 november 2012 innehöll en uppdatering av relevanta finansiella prognoser och uppgifter om marknaden. Den ursprungliga omstruktureringsplanen innehåller följande delar:

II.6.1 Marknadsanalys

(28)	Denna del av omstruktureringsplanen inleds med en förklaring av hur slakterierna i Cypern fungerar. Privata slakterier började tillåtas 2003 eftersom Cypern var på väg att ansluta sig till EU.

(29)

I planen presenteras sedan marknaden för köttproduktion (produktion per typ av kött – gris, nöt och får/get, priser, kvalitet, sysselsättning, import/export, konkurrenter) samt köttkonsumtionen i Cypern (konsumtion per capita, konsumtion av importerade produkter, konsumtion per försäljningsställe – stormarknader/köttaffärer/Horeca/industrier som bereder köttvaror, märkning, köttkvalitet). I planen tillhandahålls dessutom uppskattningar av de framtida utsikterna för utbud och efterfrågan på de berörda marknaderna.

(30)

På den cypriotiska slaktmarknaden är fem företag verksamma. Stödmottagarens marknadsandel var enligt planen omkring 31 % under 2010. Om marknaden delas upp efter köttkategori var marknadsandelarna för 2009 och de första åtta månaderna 2010 följande:

(%)
Djurtyp	Får/getter		Nötkreatur		Svin		Totalt (7)
År	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010
Cypra Ltd	20,39	22,37	—	—	63,34	70,40	50,79	56,79
Centrala slakthuset i Kofinos	34,24	30,53	100	100	27,26	21,96	34,84	30,72
Agioi Trimithias	18,97	17,15	—	—	4,74	2,46	6,71	4,26
A&A Slaughterhouses Ltd	14,52	18,37	—	—	4,66	5,18	5,87	6,62
Polis tis Chrysochous kommunala slakthus	11,89	11,58	—	—	—	—	1,73	1,61

(31)

Av de uppgifter som lämnades av de cypriotiska myndigheterna den 26 november 2012 framgår det att CSK:s totala marknadsandel minskade ytterligare till 29,3 % under 2011 och till 26,5 % under 2012. CSK förlorade även sitt monopol på nötkreaturslakt genom att Cypra kom in på marknaden, men behöll ändå en marknadsandel på 92 % i detta segment. På det hela taget uppvisar den cypriotiska marknaden för djurslakt en allmän nedåtgående trend med en stagnering 2010, en minskning på 2 % under 2011 och en ytterligare minskning på 3,8 % under 2012.

(32)

I slutet av 2012 hade de fem verksamma slakterierna på den cypriotiska marknaden följande slaktkapacitet per dag:

Nr	Slakteriets namn	Slaktkapacitet per dag
Nr	Slakteriets namn	Nötkreatur	Svin	Får/getter
1	Centrala slakthuset i Kofinos	200	3 040	960
2	Cypra Ltd	104	1 920	1 200
3	A + A Slaughterhouses Ltd	—	1 200	880
4	Agioi Trimithias	—	700	700
5	Polis tis Chrysochous kommunala slakthus	—	—	500

(33)

Siffrorna visar den påtagliga minskningen av CSK:s marknadsandel under de senaste åren. 2005 uppgick CSK:s totala marknadsandel fortfarande till hela 68 %. Denna siffra hade minskat till 41 % 2008 och till 26,5 % 2012. Denna utveckling beror till stor del på liberaliseringen av marknaden under 2003 och de privatägda företagens efterföljande inträde på marknaden.

(34)

När det gäller nötkreaturslakt utgick omstruktureringsplanen från antagandet att åtminstone två nuvarande konkurrenter (Cypra och Ayioi Trimithias) hade för avsikt att ta sig in på marknaden. Vidare hävdas det att ett annat företag (pancypriotiska organisationen för nötkreatursuppfödare) har för avsikt att ta sig in på marknaden. Organisationen kontrollerar 75 % av nötkreatursproduktionen i Cypern. Cypra tog sig in i det här segmentet 2012 och tillstår även att Agioi Trimithias och pancypriotiska organisationen för nötkreatursuppfödare också planerar att ta sig in på marknaden för nötkreaturslakt.

II.6.2 Presentation av stödmottagaren

(35)

CSK skapades genom ministerdekret som en allmännyttig organisation med inriktning på att tjäna flera kommuner, inbegripet de stora städer i Cypern som behövde upprätthålla slakterianläggningar. Styrelsen består av 15 medlemmar (sex borgmästare, fem kommunala rådgivare och fyra representanter från förbundet för distrikt och kommuner).

(36)

Som tidigare förklarats har företagets konkurrensläge börjat försämras sedan marknaden liberaliserades under 2003. Enligt de cypriotiska myndigheterna kan bland de huvudsakliga faktorer som har bidragit till dess situation följande nämnas:

a)	Företagets funktionssätt och styrelsens sammansättning (kommunala tjänstemän som har andra prioriteringar och därför inte nödvändigtvis fokuserar på företagets problem).

b)	Det ursprungliga bolagskapitalet.

c)	Liberaliseringen av marknaden utan en strategisk plan för att bemöta dithörande utmaningar.

d)	Omfattande arbetskostnader (överflödig personal, bristande motivation, låg produktivitet, bristande flexibilitet i fråga om att säga upp kontrakt, ingen serviceinriktad kultur etc.).

e)	Låg produktivitet.

(37)	Företagets ledning försökte åtgärda några av problemen, med vissa positiva resultat. Företagets sjunkande marknadsandelar ledde till ökande förluster genom åren.

(38)

I planen ges en swot-analys (strengths, weaknesses, opportunities, threats) av CSK:s styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Däri anförs att dess styrkor inbegriper en betydande produktionskapacitet, know-how och tradition samt efterlevnad av EU-lagstiftning. Bland dess svagheter räknas höga produktionskostnader, beroende av en enda verksamhet, brist på en serviceinriktad kultur och förlust av kundernas förtroende när det gäller företagets slaktscheman. Dessutom saknar företaget flexibilitet i sitt funktionssätt och beträffande anställningar. Om företaget hade fungerat som ett privat företag, med privata investerares deltagande, skulle de viktiga besluten ha fattats av styrelsen och dess bolagsstämma. Slutligen har företagets anställda en ställning som offentliga tjänstemän, vilket innebär att det är extremt svårt och kostsamt att säga upp dem.

(39)

Bland hoten finns inträdet av nya aktörer på marknaden, den förväntade ökningen av köttimport från andra EU-medlemsstater på grund av lägre priser och bättre kvalitet på importerade produkter, vilket skulle leda till en minskning av slakten i Cypern, minskad djuruppfödning i Cypern och höga produktionskostnader. Som möjligheter framhålls i planen möjligheten att hyra ut produktionslinjer till andra företag, en förbättring av företagets finansiella situation genom fastighetsförsäljning samt samarbetet med stora aktörer på marknaden.

II.6.3 Omstruktureringsåtgärderna

(40)

Den totala kostnaden för omstruktureringen av företaget uppgick från början till omkring 27 miljoner euro. 55,6 % av det beloppet skulle komma från staten, medan företaget själv skulle behöva stå för resterande 44,4 % (12 miljoner euro). Som förklaras i skäl 25 ovan uppgav dock de cypriotiska myndigheterna i sin skrivelse av den 14 maj 2013 att omstruktureringskostnaderna sedan dess hade ökat till omkring 29,8 miljoner euro samtidigt som bidraget från CSK skulle vara detsamma.

(41)

CSK:s eget bidrag kommer att samlas in från i) försäljning av fast egendom (7 miljoner euro) som, enligt de cypriotiska myndigheterna, skulle vara fritt från statligt stöd då priset kommer att beräknas till marknadsvärdet av en oberoende värderingsman, samt ii) tecknande av ett nytt låneavtal (5 miljoner euro). De cypriotiska myndigheterna tillstod dock även i sin skrivelse av den 14 maj 2013 att det under de rådande ekonomiska omständigheterna var tveksamt att ett sådant lån skulle beviljas.

(42)	I planen ingår följande omstruktureringsåtgärder:

II.6.3.1 Flexibilitet – förändrad rättslig status

(43)

För att förbättra flexibiliteten inom alla områden föreslås det i omstruktureringsplanen att CSK ska omvandlas till ett privaträttsligt företag. Detta förväntas förbättra företagets flexibilitet i fråga om beslutsfattande. Det borde även skapa intresse för privata investerare, som skulle kunna bli aktieinnehavare i företaget. Slutligen kommer de anställdas ändrade status att göra det lättare att anställa och säga upp personal.

II.6.3.2 Minskning av företagets skulder

(44)

I omstruktureringsplanen ingår fullständig återbetalning av företagets skulder till socialförsäkringsfonden (6,14 miljoner euro från och med slutet av 2012) och till departementet för interna medel (3,646 miljoner euro från och med slutet av 2012). Vidare kommer företaget att betala av förfallna skulder till ett värde av 13,306 miljoner euro (inbegripet det redan godkända undsättningslånet på 1,6 miljoner euro). Den totala kostnaden för denna åtgärd har beräknats till ca 23,1 miljoner euro. Vidare bekräftade de cypriotiska myndigheterna i sin skrivelse av den 14 maj 2013 att utestående skulder gentemot veterinärtjänsten kommer att betalas av successivt efter omstruktureringen.

II.6.3.3 Personal

(45)

I planen ingår förflyttning av alla anställda med ställning som offentliga tjänstemän till kommuner, och friställande av återstående personal. Med sin nya rättsliga status kommer sedan företaget att ersätta personalen med nya anställda. Dessa nya anställda kommer att anlitas enligt nya lönevillkor och pensionssystem. Företaget kommer även att lägga ut tjänster på entreprenad när så krävs. Till följd av omstruktureringen av företaget väntas personalstyrkan endast komma att bestå av nio ledande befattningar och 67 anställda/arbetstagare. Kostnaden för CSK för alla åtgärder i fråga kommer att uppgå till 6,68 miljoner euro, uppdelat mellan ersättning till personalen (3,34 miljoner euro) och betalning av pensionsrättigheter (3,34 miljoner euro). Så snart planen sätts i verket väntas lönekostnaderna minska drastiskt.

II.6.4 Kompensationsåtgärder

(46)

I planen föreslås följande kompensationsåtgärder:

—	Ett åtagande från CSK:s sida om att under en period på tre år inte utöka sin verksamhet till andra angränsande marknader (handel med köttprodukter, skapande av anläggningar för skivning av kött).

—	Ett åtagande från CSK:s sida om att under en period på tre år inte uppgradera sin teknik för slakt av grisar, genom att köpa in en linje för bedövning av grisar med hjälp av koldioxid.

—

Ett åtagande från CSK:s sida om att under en period på tre år inte ta till aggressiva åtgärder för att öka sina marknadsandelar till nivåer över de som företaget hade under 2009. Som aggressiva åtgärder har de cypriotiska myndigheterna identifierat följande åtgärder: i) Aktiva reklamkampanjer, ii) aggressiva prissänkningar, iii) tekniska uppgraderingar för att förbättra kvaliteten och iv) förvärv av konkurrenter.

(47)

Enligt de cypriotiska myndigheterna vore det inte möjligt för CSK att minska sin kapacitet. Anledningen är att CSK bara har en produktionslinje för varje djurtyp. De cypriotiska myndigheterna anser att avyttring av relevanta maskiner för att minska kapaciteten vore liktydigt med att CSK skulle lämna marknadssegmentet i fråga.

II.7 GENOMFÖRANDEFÖRBUDET

(48)	Enligt de cypriotiska myndigheterna kan omstruktureringsstödet bara beviljas efter att ha godkänts av kommissionen.

II.8 ÅRSRAPPORTER

(49)	De cypriotiska myndigheterna har åtagit sig att regelbundet lämna in utförliga rapporter om genomförandet av omstruktureringsplanen.

III. KLAGOMÅL

(50)

Den 20 januari 2011 lämnade Cypra, en konkurrent till CSK, in ett klagomål. Cypra är ett privatägt företag som började bedriva verksamhet på den cypriotiska slaktmarknaden 2006. När klagomålet lämnades in hade Cypra den största marknadsandelen på marknaden för grisslakt (71 %) samt på den övergripande cypriotiska slaktmarknaden (57 %).

(51)

I klagomålet anförs att stödmottagaren under den senaste tiden har gynnats av åtskilliga stödåtgärder. Mer specifikt hävdas att CSK har erhållit följande stöd:

Stöd i form av fortsatt tolerans från statens sida för försenade betalningar av skulder på ca 29 miljoner euro såsom skulder som rör skatter och sociala avgifter, lån som beviljats av tillsynsmyndigheten för lån, dithörande räntor samt belopp som representerar slaktavgifter. Till stöd för sitt påstående lade klaganden fram ett motiverat yttrande som den cypriotiska tillsynsmyndigheten för statligt stöd utfärdade den 9 juli 2007, och som offentliggjordes i Republiken Cyperns officiella tidning den 20 juli 2007. I yttrandet tillstås mycket riktigt att de cypriotiska myndigheterna, genom att underlåta att vidta alla nödvändiga åtgärder för att driva in CSK:s skulder, i själva verket beviljar statligt stöd.

b)	Skiftet av zonen för bostadsbyggande och planläggning på CSK:s tomt från jordbrukszon till industriell zon i mars 2007.

c)	Beviljandet av ett lån på 512 850 euro från kommunförbundet, som genomfördes i december 2007.

d)	Undsättningsstödet på 1,6 miljoner euro som godkändes av Europeiska kommissionen i maj 2010, vilket enligt klaganden inte skulle ha godkänts om inte Cypern hade underlåtit att lämna ut väsentliga uppgifter, i synnerhet det tidigare beviljandet av statligt stöd.

(52)	Klaganden drar slutsatsen att beviljande av omstruktureringsstödet kommer att snedvrida konkurrensen, då stödmottagaren under de senaste åren konstant har gynnats av stöd från den cypriotiska staten.

(53)

Kommissionen ansåg att skiftet av zonen för bostadsbyggande och planläggning på CSK:s tomt inte tycktes innefatta någon överföring av statliga resurser, medan undsättningsstödet redan hade granskats av kommissionen. Kommissionen erbjöd därför de cypriotiska myndigheterna möjligheten att lämna in sina synpunkter på påståendena angående beviljandet av de stöd som avses i skäl 51 a och c ovan.

(54)

I sitt svar av den 4 mars 2011 tillhandahöll inte de cypriotiska myndigheterna tillräcklig information för att visa att den kontinuerliga toleransen för de försenade betalningarna av skulder inte utgör statligt stöd. Beträffande lånet på 512 850 euro uppgav de cypriotiska myndigheterna att CSK till följd av ett negativt yttrande från den cypriotiska tillsynsmyndigheten för statligt stöd betalade tillbaka lånet till kommunförbundet med ränta, genom överlåtelse av markägande.

IV. KOMMISSIONENS BESLUT AV DEN 20 APRIL 2011

(55)

I sitt beslut av den 20 april 2011 beslutade kommissionen att inleda förfarandet enligt artikel 108.2 i EUF-fördraget. Mer specifikt drog kommissionen slutsatsen beträffande omstruktureringsstödet att alla villkor i artikel 107.1 vid första anblicken är uppfyllda. Det konstaterades även att det fanns indikationer på att annat stöd kan ha beviljats i form av i) fortsatt tolerans från statens sida för försenade betalningar av skulder, ii) lånet på 512 850 euro från kommunförbundet, iii) det påstådda stödet i samband med statsstödda obligationer och iv) kommunernas övertagande av befintliga anställda och därtill hörande pensionsskulder.

IV.1 SYNPUNKTER FRÅN CYPERN PÅ KOMMISSIONENS BESLUT AV DEN 20 APRIL 2011

(56)	De cypriotiska myndigheterna lämnade in sina synpunkter på kommissionens beslut av den 20 april 2011 genom en skrivelse av den 24 juni 2011. De cypriotiska myndigheternas argument presenteras i punkterna nedan.

IV.1.1 Tolerans från statens sida för försenade betalningar av skulder

(57)

I sitt svar hävdade de cypriotiska myndigheterna att flera offentliga myndigheter, såsom departementet för interna medel och socialförsäkringsdepartementet, tidigare har erhållit domstolsbeslut där CSK åläggs att betala tillbaka sina skulder till myndigheterna i fråga. Enligt artikel 18 i lag 26(I) från 2003 kan dock inte offentliga slakteriers lösa och fasta egendom bli föremål för vanliga exekutiva åtgärder eller utmätningsförfaranden eller några som helst andra förfaranden till följd av en rättslig process mot dem. Därför kan inte domstolsbesluten mot CSK verkställas enligt det rådande regelverket.

(58)

Vidare konstateras att i och med oförmågan att verkställa domstolsbesluten mot CSK och på grund av den pågående omstruktureringen kommer inga ytterligare åtgärder att vidtas av myndigheterna förrän omstruktureringen har slutförts. Det påpekas även att ett annat tillvägagångssätt för att driva in skulderna i fråga inte skulle leda till att några belopp inkasseras. De cypriotiska myndigheterna drar slutsatsen att deras beslut att bevilja omstruktureringsstödet till CSK utgör bevis på regeringens avsikt att betala CSK:s skulder till regeringsdepartementen.

IV.1.2 Beviljande av ett lån på 512 850 euro från kommunförbundet

(59)

De cypriotiska myndigheterna erkänner att kommunförbundet beviljade ett lån på 512 850 euro till CSK i december 2007. Efter att klagomålet lämnades in beslutade den cypriotiska tillsynsmyndigheten för statligt stöd att beviljandet av detta belopp skulle betraktas som olagligt driftsstöd som har beviljats utan att först ha anmälts till Europeiska kommissionen. De cypriotiska myndigheterna tillägger att CSK den 15 januari 2010 betalade tillbaka detta belopp till kommunförbundet med ränta genom överlåtelse av markägande till ett värde av 580 000 euro. Värderingen av marken utfördes av departementet för fastighetsregister och lantmäteritjänster, som anses utföra statens officiella värderingar. De cypriotiska myndigheterna hävdar att räntan på 67 150 euro motsvarar en årlig räntesats på 6,12 %, om den årliga kapitaliseringen också tas med i beräkningen. Enligt de cypriotiska myndigheterna är inte denna räntesats lägre än marknadens räntesatser med fast egendom som säkerhet under perioden i fråga.

IV.1.3 Påstått nytt stöd i samband med statsstödda obligationer

(60)

De cypriotiska myndigheterna står fast vid att obligationerna i fråga emitterades 1985 med en garanti från staten, och de nyemitterades 1992 och 1999 på grundval av en lag som godkänts av parlamentet. Den 9 juli 2007 förelades staten av Nicosias regionala domstol att betala skulden i egenskap av borgensman till en av obligationens ägare. Till följd av detta domstolsbeslut var regeringen skyldig att betala tillbaka beloppen i fråga, inklusive ränta. Staten ställde inga motkrav på CSK och därför annullerades inga fordringar.

IV.1.4 Förflyttning av personal till kommuner

(61)

Beträffande förflyttningen av personal till kommunerna hävdar de cypriotiska myndigheterna att detta endast gällde 19 anställda. Dessa personers pensionsförmåner har redan räknats in i omstruktureringskostnaderna och skulle enligt omstruktureringsplanen uppgå till 1,4 miljoner euro. 13 kommuner gick med på att anställa 15 av de 19 permanenta medlemmarna av CSK:s personal, och täckte på så sätt sina egna personalbehov. Enligt denna överenskommelse tillät inte inrikesministeriet och finansministeriet att dessa kommuner skapade nya eller ytterligare arbetstillfällen.

(62)

Till följd av detta kom man överens om att CSK:s alla fast anställda skulle förflyttas med samma ställning och samma lön som de tidigare hade hos CSK. Av denna anledning enades man om att de kommuner som ska ta över CSK:s tidigare anställda ska betala den del av lönen som motsvarar den ursprungliga löneskalan för nyanställda, och staten skulle betala löneskillnaden. De belopp som betalades av staten skulle täcka perioden från förflyttningen till och med slutet på varje anställds yrkesliv. Detta belopp för 15 anställda vid CSK har beräknats till omkring 3,4 miljoner euro. Enligt de cypriotiska myndigheterna gäller inte detta belopp utgifter som CSK skulle ha stått för och av denna anledning har det inte inkluderats i omstruktureringskostnaderna. Detta är ett standardförfarande i liknande situationer. De cypriotiska myndigheterna drar slutsatsen att åtgärden av denna anledning inte är selektiv och därför inte uppfyller ett av villkoren för att statligt stöd ska föreligga. Dock hävdar de cypriotiska myndigheterna att även om det skulle betraktas som statligt stöd så är det ett stöd av social karaktär som sträcker sig bortom stödmottagarens intressen. För sådana stödåtgärder framgår det i riktlinjerna att kommissionen intar en positiv hållning.

IV.1.5 Effektiviteten hos åtgärderna i omstruktureringsplanen

(63)

Beträffande prognosen i omstruktureringsplanen om en ökning av slakterimarknaden på 2 % i alla tre scenarier (bästa scenariot, värsta scenariot och mellanscenariot) noterar de cypriotiska myndigheterna att denna procentsats var den genomsnittliga årliga ökningen av slaktverksamheten i Cypern under perioden 1998–2008. Sådan var även den prognos som CSK:s ledning gjorde för den följande femårsperioden. En minskning av tillväxttakten på 0,5 % skulle innebära en minskning av CSK:s vinst på 500 000 euro. Dock skulle stödmottagaren fortfarande vara lönsam efter omstruktureringsperioden.

(64)	När det gäller kostnaderna för förflyttningen av personal till kommunerna vidhåller de cypriotiska myndigheterna att endast 19 personer skulle förflyttas och att majoriteten av den överflödiga personalen skulle sägas upp.

(65)

Kommissionen uttryckte i sitt beslut av den 20 april 2011 tvivel angående CSK:s förmåga att ingå låneavtal med finansinstitut. I detta avseende hävdar de cypriotiska myndigheterna att CSK har tecknat lån hos affärsbanker som betalas tillbaka enligt normala regler och utan dröjsmål. I och med att CSK:s egendom, såsom förklarats ovan, enligt relevant lagstiftning inte kan bli föremål för vanliga exekutiva åtgärder eller utmätningsförfaranden, täcks de lån som tecknats hos bankerna av statliga garantier. De cypriotiska myndigheterna tillägger att detta kommer att förändras i och med omstruktureringen av företaget och förändringen av dess rättsliga status. Framtida lån på marknadsvillkor kommer att kunna erhållas tack vare företagets egendom, däribland fast egendom till ett värde av uppskattningsvis 7 miljoner euro. När det gäller värdet på CSK:s fasta egendom specificerar de cypriotiska myndigheterna att detta värde har räknats ut av inrikesministeriets departement för fastighetsregister och lantmäteritjänster.

(66)

Slutligen vidhåller de cypriotiska myndigheterna att CSK:s problem grundar sig på följande omständigheter: a) Brist på flexibilitet vad gäller dess struktur och funktionssätt, b) höga arbetskostnader och c) höga skulder. I omstruktureringsplanen lyckas man bemöta dessa orsaker genom att förändra företagets rättsliga status, minska arbetskostnaderna och minska företagets skulder.

IV.1.6 Kompensationsåtgärdernas effektivitet

(67)

När det gäller kompensationsåtgärderna upprepar först och främst de cypriotiska myndigheterna sin oro inför möjligheten att Cypra skulle kunna få en monopolställning på marknaden. Enligt de cypriotiska myndigheterna har Cypra skickat ett brev till den cypriotiska inrikesministern, handelsministern och finansministern där det nämns att företaget har en marknadsandel på 71 % på marknaden för grisslakt, att dess priser är 20 % högre och att Cypra föredras av kunderna, bland annat eftersom företaget erbjuder kött av bättre kvalitet. Enligt de cypriotiska myndigheterna utgör detta bevis på att Cypra har en dominerande ställning och att priserna kommer att öka om CSK lägger ner sin verksamhet. De cypriotiska myndigheterna tillägger att även om Cypra hade uppgett sig ha för avsikt att ge sig in på marknaden för nötkreaturslakt inom sex månader har företaget ännu inte gjort det. Därutöver hävdar de cypriotiska myndigheterna att Cypra ännu inte har alla nödvändiga tillstånd för fysisk planering och andra slags tillstånd, vilket gör det osannolikt att företaget skulle ge sig in i segmentet för nötkreaturslakt inom den givna tidsramen. Enligt den information som de cypriotiska myndigheterna förfogar över finns det inte något annat företag som har för avsikt att ge sig in i detta segment heller.

(68)

När det gäller frågan om överkapacitet noterar de cypriotiska myndigheterna att överkapaciteten inom grisslaktssegmentet uppgår till 39 % och att kapaciteten inom detta segment har ökat med 32 % sedan Cypra gav sig in på marknaden 2006, medan överkapaciteten för slakt av får/getter uppgår till 51 %, efter att ha ökat med 17 % sedan Cypras inträde. Detta pekar enligt de cypriotiska myndigheterna på slutsatsen att överkapaciteten på marknaden uppstod genom Cypras inträde. De cypriotiska myndigheterna drar slutsatsen att med tanke på CSK:s finansiella situation skulle alla ytterligare begränsningar av CSK:s verksamhet påverka dess lönsamhet negativt.

IV.2 SYNPUNKTER FRÅN TREDJE PARTER

IV.2.1 Synpunkter från klaganden på kommissionens beslut av den 20 april 2011

(69)	Klaganden lämnade in sina synpunkter på kommissionens beslut av den 20 april 2011 genom en skrivelse av den 4 juli 2011. I brevet vidhåller Cypra att pancypriotiska organisationen för nötkreatursuppfödare har för avsikt att inrätta ett slakteri.

(70)

Vad gäller kompensationsåtgärderna noterar Cypra att dess lönsamhet äventyras om omstruktureringsstödet godkänns och grisuppfödarna involveras i CSK, eftersom A&A dessutom bygger ett nytt slakteri. Anledningen är att antalet grisslakter som Cypra utför kommer att minska avsevärt. Cypra påminner även om att företaget nyligen har investerat betydande belopp för att öka sin kapacitet. Det påpekas även att sammanslutningen för Cyperns grisuppfödare (som företräder 100 % av öns grisuppfödare) är inblandad i omstruktureringen. Tydligen erbjuder regeringen denna sammanslutning andelar i det nya företag som kommer att skapas genom omstruktureringen. Detta anser Cypra i sig själv går emot åtagandet om att under tre år inte vidta några aggressiva åtgärder för att öka marknadsandelarna. Beträffande kapacitet har de tre företagen Cypra, A&A och Trimithias en kapacitet som överskrider 20 000 grisslakter per vecka, medan produktionen i fråga ligger på omkring 14 000.

(71)

Cypra anser att innan stödet godkänns bör de cypriotiska myndigheterna visa att det vore möjligt för CSK att teckna ett lån på 5 miljoner euro. I vilket fall som helst anser klaganden att den bästa lösningen är att stänga ner produktionslinjen för grisslakt. Detta skulle inte leda till något underskott på marknaden då de återstående företagen kan täcka upp landets behov. Cypra påstår även att om det nära förhållandet mellan å ena sidan de nuvarande och tidigare medlemmarna i den cypriotiska regeringen och å andra sidan CSK:s ledning fortsätter, skulle detta vara likvärdigt med ytterligare orättvist beteende gentemot privatägda slakterier.

(72)

När det gäller statens fordringar gentemot CSK hävdar Cypra att CSK har samlat på sig veterinärkostnader till ett värde av 900 000 euro som inte har återbetalats till staten. Beträffande förflyttningen av personal har staten gått med på att subventionera kostnaden för förflyttningen av anställda genom att betala löneskillnaden mellan en nyanställd (i kommunerna) och arbetstagarna nuvarande lön för alla anställda som kommer att förflyttas. Dessutom kommer staten, för de anställda som stannar i det nya företaget, att subventionera 40 % av den tidigare lönen till dess att de lämnar sin tjänst, medan det nya företaget kommer att betala 60 %.

(73)

När det gäller företagets eget bidrag hävdar Cypra att försäljningen av CSK:s fasta egendom borde ske på den fria marknaden. Cypra misstänker att värdet på marken i fråga, enligt vad som framgår av den hyra som staten tar ut från ett annat företag (Sigan Management Limited) i samma område, är mycket lägre än den som uppges i omstruktureringsplanen. När det gäller beviljandet av lånet på 512 850 euro från kommunförbundet tvivlar Cypra på att lånet har återbetalats genom överlåtelse av markägande.

(74)

Slutligen föreslår klaganden att en eventuell framtida omstrukturering av CSK borde innebära en tillfällig uthyrning av linjen för nötkreaturslakt till pancypriotiska organisationen för nötkreatursuppfödare, en tillfällig uthyrning av linjen för får-/getproduktion till vem som än är intresserad samt en nedläggning av linjen för grisslakt. När pancypriotiska organisationen för nötkreatursuppfödare upprättar sitt eget slakteri bör slakteriet CSK stängas ner och regeringen borde sälja marken i fråga till tredje parter.

IV.2.2 Synpunkter från andra berörda parter på kommissionens beslut av den 20 april 2011

(75)	Ett antal berörda parter lämnade in sina synpunkter på kommissionens beslut av den 20 april 2011.

(76)

En konkurrent (A&A Slaughterhouses) hävdar att företaget just har färdigställt uppdateringen av sin produktionsanläggning och att det för närvarande har möjlighet att hantera 35–40 % av landets behov av grisslakt, liksom 30 % av landets får-/getslakt. Företaget anger vidare att man i CSK:s omstruktureringsplan inte tog hänsyn till utvecklingen, såsom uppdateringen av CSK:s konkurrenters produktionslinjer, till exempel hos A&A eller företaget Agioi Trimithias. Till följd av detta framhålls det att stödmottagarens situation är mycket sämre än hur den framställs i omstruktureringsplanen, även om man tar hänsyn till det värsta scenariot. A&A hävdar dessutom att Cyperns regerings argument om att Cypra kan komma att få en monopolställning om CSK lägger ner en av sina produktionslinjer inte är giltigt, med tanke på uppdateringen av A&A:s och Agioi Trimithias produktionslinjer och dessa företags kapacitet. A&A menar att de föreslagna kompensationsåtgärderna inte kan godtas. Den enda trovärdiga kompensationsåtgärd som skulle kunna godtas vore att CSK slutar att erbjuda tjänster på området grisslakt. Samtidigt borde ledningen av CSK tilldelas en ledningsgrupp med marknadserfarenhet, och endast ett litet antal anställda borde stanna kvar i företaget för driften av linjerna för nötkreaturslakt och får-/getslakt.

(77)

En part som bad om konfidentiell behandling av sin skrivelse hävdade att CSK i laga ordning uppfyller sina skyldigheter under EU:s direktiv angående avfall. Dock har dess konkurrenter utnyttjat de lokala myndigheternas otillräckliga genomförande och kontroll av de relevanta EU-direktiven, vilket har lett till att CSK utsatts för direkt och indirekt orättvis konkurrens, något som i sin tur är ett av skälen till företagets nuvarande finansiella situation, eftersom CSK till skillnad från sina konkurrenter betalar för sin avfallshantering.

(78)

En part, sammanslutningen för Cyperns grisuppfödare, uttryckte farhågor beträffande ”aggressiviteten hos det dominerande företaget inom grisslaktssegmentet”, dvs. Cypra. Sammanslutningen hävdar att om CSK lägger ner sin verksamhet kommer Cypra att få en monopolställning inom åtminstone grisslaktssegmentet. Vidare hävdas att det inte är sannolikt att företaget tar sig in segmentet för nötkreaturslakt. Sammanslutningen noterar även att grisuppfödare nyligen har skapat ett företag som för närvarande kontrollerar 60 % av landets produktion. För tillfället är det kunden (kötthandlaren eller grossisten) som väljer slakteri. Sammanslutningen framhåller dock att företaget i framtiden skulle kunna basera sitt val av slakteri på överväganden som rör ett slakteris lönsamhet, t.ex. genom att kräva offerter för slakten av dess djur. Med tanke på strukturen på den cypriotiska marknaden bör därför inget företags lönsamhet tas för given.

IV.3 SYNPUNKTER FRÅN CYPERN PÅ SKRIVELSER FRÅN TREDJE PARTER

(79)	I en skrivelse av den 8 november 2011 lämnade de cypriotiska myndigheterna sina synpunkter på skrivelserna från tredje parter.

(80)

Angående synpunkterna från A&A hävdade de cypriotiska myndigheterna att omstruktureringsplanen baserades på situationen på marknaden vid den tidpunkt då planen utarbetades. Planen tog hänsyn till verksamheten vid slakterierna Agioi Trimithias och Cypra. När det gäller öppningen av A&A:s nya anläggning tror inte CSK att detta kommer att påverka villkoren på marknaden i någon större utsträckning. Det påpekas att A&A:s synpunkter bygger på att företaget skulle gynnas av CSK:s eventuella utträde från marknaden. Om så händer skulle dock CSK upplösas och dess tillgångar skulle inte vara tillräckliga för att täcka dess skulder. I så fall skulle staten ta över CSK:s skulder och en annan privat aktör skulle kunna öppna upp slakteriet på nytt. Å andra sidan ger omstruktureringsplanen CSK möjlighet att själv täcka sina skulder, och dessutom finns möjligheten för privata investerare att träda in. När det gäller kompensationsåtgärderna hävdar de cypriotiska myndigheterna att A&A inte underbygger sina påståenden, som dessutom är godtyckliga, saknar mening ur ekonomisk synvinkel och i vilket fall som helst inte skulle bidra till företagets lönsamhet. Vidare hävdar de cypriotiska myndigheterna att A&A:s skrivelse ger intrycket att omstruktureringsplanen inte har formulerats med noggrannhet. Dock tycks A&A ignorera grundläggande aspekter hos den relevanta lagstiftningen och själva omstruktureringsplanen.

(81)

När det gäller synpunkterna från Cypra hävdar de cypriotiska myndigheterna att beträffande monopolriskerna är det för tillfället inte säkert huruvida nya slakterier kommer att öppna. I vilket fall som helst skulle myndigheterna förespråka åtgärder som gör det möjligt för CSK att fortsätta sin verksamhet, vilket kommer att hindra att det skapas monopol eller oligopol. Omstruktureringen av CSK tjänar detta ändamål, i synnerhet om CSK fortsätter att bedriva verksamhet inom grisslaktssegmentet. Cypras farhågor om sin egen lönsamhet tycks snarare handla om nyöppningen av A&A:s slakteri tillsammans med CSK:s fortsatta verksamhet. När det gäller vilka privata investerare som kan komma i fråga framhåller de cypriotiska myndigheterna att en möjlig investerare just skulle kunna vara medlemmar i sammanslutningen för Cyperns grisuppfödare. Detta innebär dock inte att ett av villkoren för ett sådant deltagande vore att CSK:s antal grisslakter skulle öka eller att grisuppfödarna skulle bli kunder till CSK.

(82)

De cypriotiska myndigheterna tillbakavisar påståendet om ett nära förhållande mellan tidigare och nuvarande medlemmar av den cypriotiska regeringen och CSK, och hävdar att sådana påståenden är ogrundade. När det gäller veterinärkostnaderna menar man att dessa betalas tillbaka successivt. Som ett exempel framförs av de cypriotiska myndigheterna att under perioden 2008–2011 betalade CSK avgifter på 479 000 euro. När det gäller försäljningen av CSK:s fasta egendom nämner de cypriotiska myndigheterna att värderingen av marken har utförts av en oberoende värderingsman (departementet för fastighetsregister och lantmäteritjänster) och att Cypras påståenden är lika ogrundade. De cypriotiska myndigheterna överlämnade en skrivelse från statens departement för fastighetsregister och lantmäteritjänster för att rättfärdiga prisskillnaden mellan den hyra som Sigan Management Limited betalar och värderingen av CSK:s mark. Slutligen hävdar de cypriotiska myndigheterna att Cypras förslag inte kan godtas. Även om omstruktureringen av CSK inte färdigställs kommer staten eller CSK:s likvidator att vara skyldig och ha rätt att sälja eller hyra ut dess tillgångar till privata investerare eller företag.

IV.4 YTTERLIGARE INFORMATION SOM LÄMNATS AV DE CYPRIOTISKA MYNDIGHETERNA

(83)	På kommissionens begäran tillhandahöll de cypriotiska myndigheterna ytterligare förtydliganden och uppdaterad information genom skrivelser av den 30 mars 2012 och den 26 november 2012. De kompletterade sin inlaga med ytterligare uppgifter den 14 maj 2013.

(84)

När det gäller CSK:s utestående skulder lämnade Cypern en rapport i skrivelsen av den 30 mars 2012 och uppgav närmare vad för slags skulder det rörde sig om och deras faktiska förfallodatum i skrivelsen av den 26 november 2012. De cypriotiska myndigheterna gjorde även kommissionen uppmärksam på att 2003 års lag 26(I), som styr strukturen, organisationen och driften vad gäller centrala slakterier som CSK och enligt vilken dess lösa och fasta egendom inte kan bli föremål för vanliga exekutiva åtgärder eller utmätningsförfaranden eller några som helst andra förfaranden till följd av en rättslig process mot dem, endast ersatte lag 69 om slakterier från 1981, som innehöll exakt samma bestämmelser i sin artikel 22. De cypriotiska myndigheterna uppmanade därför kommissionen att undersöka i vilken utsträckning den bestämmelsen i 2003 års lag utgör befintligt stöd på grundval av det tillämpliga anslutningsfördraget och pekar på ett liknande ärende som undersökts av kommissionen (E12/2005 – Polen – Obegränsad statlig garanti till förmån för Poczta Polska), där kommissionen ansåg att trots att den nuvarande rättsregel som hindrade företaget i fråga från att gå i konkurs fanns i en lag från 2003 rörde det sig om befintligt stöd eftersom innehållet i den bestämmelsen hade sitt ursprung i en lag från 1934.

(85)

De cypriotiska myndigheterna bekräftade vidare i sin skrivelse av den 14 maj 2013 att de belopp som ska betalas inom ramen för omstruktureringen inbegriper nominella värden plus förfallna men icke betalade räntor. Vidare bekräftade de att den utestående skulden gentemot veterinärtjänsten kommer att betalas av successivt av CSK efter omstruktureringen.

(86)

När det gäller förflyttningen av anställda till kommunerna uppgav de cypriotiska myndigheterna i sin skrivelse av den 30 mars 2012 att då skrivelsen avfattades hade åtta anställda redan förflyttats på begäran av kommunerna själva, som hade ökade personalbehov, och under de rådande ekonomiska förhållandena kunde inrikesministeriet och finansministeriet inte godkänna skapandet av nya/ytterligare tjänster i kommunerna. I omstruktureringsplanen förutses en förflyttning av totalt 15 anställda, och den innehåller en bestämmelse om pensionsrättigheter för dessa 15 anställda. I planen förutses att kommunerna kommer att betala dessa anställda ett belopp som motsvarar de första stegen på löneskalan som om de hade rekryterat en nyanställd till samma tjänst, och att staten ska täcka upp för skillnaden upp till den anställdes faktiska lön. Det totala belopp som krävs för att täcka löneskillnaden för 15 anställda beräknades av de cypriotiska myndigheterna till 3 342 450 euro, från förflyttningsdatumet fram till dess att var och en av de anställda går i pension. I det här sammanhanget underströk de cypriotiska myndigheterna att enligt lagen om uppsägning (N.24/1976) motsvarar minimikostnaden för att säga upp 15 anställda för ett privatägt slakteri en obligatorisk uppsägningstid på åtta veckor. Enligt de cypriotiska myndigheterna är inte ett privat slakteri skyldigt att därutöver betala ytterligare kompensation för att säga upp arbetare, såvida inte det finns särskilda kollektivavtal med fackförbund. De cypriotiska myndigheterna uppgav dessutom att CSK:s huvudsakliga konkurrent inte verkar ha ingått några kollektivavtal med fackförbund.

(87)

Vidare lämnade de cypriotiska myndigheterna in en uppdaterad affärsplan på grundval av den senaste utvecklingen och uppgifter om marknaden. Dessutom tillhandahöll de en uppdaterad uppdelning av de faktiska omstruktureringskostnaderna och finansieringen av dessa, och i detta sammanhang lämnade de in en värdering av CSK:s fasta egendom av den 24 april 2013, som utförts av inrikesministeriets departement för fastighetsregister och lantmäteritjänster, där marknadsvärdet på mark och byggnader i CSK:s ägo beräknas till omkring 8,16 miljoner euro.

(88)	De cypriotiska myndigheterna medgav även i sin skrivelse av den 14 maj 2013 att när det gäller tecknande av nya lån måste det betraktas som tveksamt att företaget kan erhålla ett sådant lån under de rådande ekonomiska omständigheterna.

V. BEDÖMNING AV STÖDET

V.1 REGLER FÖR STATLIGA STÖD

(89)

CSK bedriver verksamhet inom slakt av djur, närmare bestämt får/getter, svin och nötkreatur. I artikel 180 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (8), som var gällande vid den tidpunkt då omstruktureringsstödet för CSK anmäldes, framgår det att artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget (nu artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget) ska tillämpas på produktionen av nöt- och kalvkött, griskött, fårkött och getkött. De berörda åtgärderna ska därför granskas med avseende på reglerna om statligt stöd.

V.2 FÖREKOMST AV STÖD

(90)

Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, otillåtet i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(91)

Omstruktureringsstödet har beviljats av cypriotiska staten och ger mottagaren en selektiv fördel, eftersom det endast har beviljats CSK. Enligt domstolens rättspraxis innebär enbart det faktum att ett företag får ökad konkurrenskraft i förhållande till konkurrerande företag genom en ekonomisk fördel som det inte skulle ha fått inom ramen för sin vanliga verksamhet att det finns en risk för snedvridning av konkurrensen (9). CSK bedriver verksamhet på en marknad där handel mellan medlemsstater äger rum, och därför snedvrider eller hotar stödet att snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna eftersom en fördel beviljas CSK i förhållande till dess konkurrenter, och gränsöverskridande transport av djur för slakt är tillåtet. Dessutom får utländska investerare investera i slakterier på Cypern. Således utgör den aktuella åtgärden stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(92)

Detta beslut gäller, utöver omstruktureringsstödet, även flera andra möjliga stöd som kan ha beviljats eller kommer att beviljas CSK. Dessa stödåtgärder är i) fortsatt tolerans från statens sida för försenade betalningar av skulder, ii) lånet på 512 850 euro från kommunförbundet, iii) det påstådda stödet i samband med statsstödda obligationer och iv) kommunernas övertagande av befintliga anställda och därtill hörande pensionsskulder.

V.2.1 Tolerans från staten sida för försenade betalningar av skulder

(93)

Den fortsatta toleransen från statens sida för försenade betalningar av skulder skulle normalt sett kunna omfattas av definitionen av statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget: Det är väletablerad rättspraxis att gynnsam behandling från statens sida av ett företag beträffande indrivning av fordringar kan betraktas som statligt stöd. Enligt EU:s rättspraxis (10) kan en sänkning från statens sida av skuldbetalningar eller dess underlåtelse att driva in utestående fordringar utgöra stöd så länge en privat fordringsägare under likadana eller likvärdiga förhållanden inte skulle ha agerat på samma sätt. I detta fall tycks det som att stödet beviljas med statliga medel eftersom staten avstår från inkomster som skulle ha härrört från återbetalningen av CSK:s skulder. Som uppges skäl 23 ovan hade CSK den 31 december 2011 samlat på sig förfallna skulder gentemot den cypriotiska tillsynsmyndigheten för lån på omkring 11 miljoner euro, förfallna betalningar gentemot sociala myndigheter och skattemyndigheter på ca 8,7 miljoner euro och veterinärutgifter på ca 1,3 miljoner euro. Vidare förefaller det som att åtgärden ger CSK en selektiv fördel, eftersom den endast beviljas detta företag. Samma överväganden som ovan i skäl 91 är relevanta när det gäller villkoret om snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln. Statens tolerans för betalningsförseningar gällande CSK:s skulder utgör därför stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

V.2.2 Lånet på 512 850 euro

(94)

Beträffande lånet på 512 850 euro från kommunförbundet har de cypriotiska myndigheterna uppgett att detta belopp beviljades i december 2007. Till följd av ett negativt yttrande från den cypriotiska tillsynsmyndigheten för statligt stöd betalade CSK tillbaka detta belopp till kommunförbundet med ränta den 15 januari 2010, genom överlåtelse av mark till ett värde av 580 000 euro. Utvärderingen av marken utfördes av departementet för fastighetsregister och lantmäteritjänster, som betraktas som statens officiella värderingsman.

(95)

De cypriotiska myndigheterna hävdar att räntan på 67 150 euro motsvarar en årlig räntesats på 6,12 %, inklusive årlig kapitalisering. Enligt de cypriotiska myndigheterna är inte denna räntesats lägre än marknadens räntesatser med fast egendom som säkerhet under perioden i fråga. Kommissionen påpekar att basräntorna för Cypern under referensperioden varierar mellan 4,99 % (december 2007) och 1,24 % (januari 2010). Enligt kommissionens tidigare meddelande om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta (11) skulle 75 räntepunkter ha lagts till basräntan för att fastställa den relevanta referensräntan. Enligt det nya meddelandet från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (12), som gäller sedan den 1 juli 2008, ska en marginal på i genomsnitt 220 räntepunkter läggas till (motsvarande normalt ställda säkerheter och en tillfredsställande kreditvärdighet eller högt ställda säkerheter och svag kreditvärdighet). Räntan på 6,12 % per år som betalades av CSK till kommunförbundet var i genomsnitt högre än den tillämpliga referensräntan för perioden mellan december 2007 och januari 2010. Därför skulle kommissionen i princip kunna godta att när det gäller lånet på 512 850 euro från kommunförbundet till CSK har allt eventuellt därtill hörande statligt stöd betalats tillbaka till kommunförbundet.

(96)

Dock gäller inte de referensräntor som anges ovan för företag i svårigheter. Såsom redan har angetts i skäl 21 medgav kommissionen i sitt beslut om godkännande av undsättningsstödet till CSK att det rörde sig om ett företag i svårigheter. Detta var vidare de cypriotiska myndigheternas argument innan beslutet antogs, med stöd i företagets årsbokslut för åren 2006–2009. Dessutom konsolideras denna slutsats av det faktum att företaget ställde in betalningarna för sina obligationer i juli 2007, och därför tvingades cypriotiska staten ingripa i egenskap av borgensman (se skäl 60). Under 2007 tycks CSK ha visat upp de vanliga tecknen på ett företag i svårigheter, såsom ökande förluster, sjunkande omsättning, överkapacitet, minskande kassaflöde och sjukande nettotillgångsvärde, vilket beskrivs i punkt 11 i de då gällande riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (13). I både det tidigare meddelandet från kommissionen om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta och det nya meddelandet från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor föreskrivs att en riskmarginal på åtminstone 400 räntepunkter ska tillämpas för företag i svårigheter. Eftersom CSK redan i december 2007 uppfyllde villkoren för att klassificeras som ett företag i svårigheter utgör skillnaden mellan den ränta som faktiskt betalats och den ränta som företaget skulle ha betalat med hänsyn tagen till en riskmarginal på 400 räntepunkter statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

V.2.3 Obligationer med statlig garanti

(97)

1985 hade CSK med garanti från staten emitterat obligationer, som sedan nyemitterades under 1992 och 1999. Cypern antog en lag för detta ändamål. Det tycks alltså som att stödet beviljades före Cyperns anslutning till Europeiska unionen. I enlighet med punkt 2.1 i kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget (nu artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget) på statligt stöd i form av garantier (14) beviljas stöd i form av en garanti vid den tidpunkt då garantin beviljas, inte då garantin åberopas eller då medel betalas ut enligt villkoren i garantin. Kommissionen erkänner därför att inget statligt stöd beviljades då garantin åberopades år 2007.

V.2.4 Stöd i anslutning till förflyttningen av personal

(98)

Slutligen kommer en del av personalen, såsom anges i omstruktureringsplanen, att förflyttas till kommunerna. Som de cypriotiska myndigheterna förklarar i sin skrivelse av den 20 april 2011 har pensionsrättigheterna för de anställda som kommer att förflyttas till kommunerna tagits med i omstruktureringskostnaderna, och de uppgår till 1,4 miljoner euro. De sociala kostnader som inte har tagits med i omstruktureringsplanen gäller den del av de anställdas lön som ligger ovanför lönenivån för en nyanställd vid en kommun, upp till den lön som varje anställd hade hos CSK. Detta belopp beräknas uppgå till 3,4 miljoner euro.

(99)

Varje åtgärd som befriar ett företag från utgifter som normalt ingår i dess budget utgör statligt stöd. Detta inbegriper även kostnader med anknytning till anställdas löner. Domstolen har i detta avseende ansett att det faktum att syftet med statliga åtgärder är att kompensera merkostnader inte är tillräckligt för att på förhand utesluta att de utgör statligt stöd (15).

(100)

Kommissionen anser därför att löneskillnaden på 3,4 miljoner euro för anställda som förflyttas till kommunerna utgör statligt stöd till förmån för CSK.

V.3 STÖDETS FÖRENLIGHET

(101)

Förbudet mot statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget utesluter inte att vissa typer av stöd kan anses vara förenliga med den inre marknaden enligt undantagen i artikel 107.2–107.3.

(102)

Enligt undantaget i artikel 107.3 c i EUF-fördraget kan kommissionen anse att stöd är förenliga med den inre marknaden om de underlättar utvecklingen av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner men inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Det ska dock påpekas att i princip kan statligt stöd till ett företag i svårigheter bara förklaras förenligt enligt riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (16), eftersom det i allmänhet är olämpligt att ge stöd till ett företag i svårigheter i syfte att uppnå ett legitimt mål om förenlighet så länge det råder tvivel om företagets lönsamhet.

V.3.1 Tolerans från statens sida för försenade betalningar av skulder

(103)

I enlighet med punkterna 66 och 67 i Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014–2020 (17) måste stödåtgärder innehålla någon slags stimulanskomponent. En stimulanseffekt föreligger om stödet ändrar företagets beteende på ett sådant sätt att företaget inleder ytterligare verksamhet som bidrar till utvecklingen av sektorn som det utan stöd inte skulle ha inlett, eller som det skulle ha inlett endast i begränsad utsträckning eller på ett annat sätt. Ensidiga statliga stödåtgärder som endast har till syfte att förbättra ett företags finansiella situation, men som inte på något sätt bidrar till sektorns utveckling, anses utgöra driftsstöd som inte är förenliga med den inre marknaden.

(104)

Den fortsatta toleransen för försenade betalningar av CSK:s skulder var varken bunden till krav om investering, utbildning, skapande av sysselsättning eller någon annan motprestation från stödmottagaren. Dess enda syfte var att förbättra producentens finansiella situation. Kommissionen anser därför att stödet är ett driftsstöd som inte är förenligt med den inre marknaden.

(105)

I det föreliggande ärendet måste det även undersökas huruvida denna åtgärd skulle kunna anses utgöra befintligt stöd.

(106)

I enlighet med punkt 4 i bilaga IV.4 till anslutningsfördraget för Cypern ska stödsystem och individuellt stöd som beviljas verksamhet med anknytning till produktion, bearbetning eller saluföring av jordbruksprodukter, som införts i en ny medlemsstat före anslutningen och som fortfarande gäller efter detta datum, betraktas som befintligt stöd enligt artikel 88.1 i EG-fördraget (nu artikel 108.1 i EUF-fördraget) om stödåtgärden meddelas till kommissionen inom fyra månader efter anslutningen. Den förteckning som överlämnades av Cypern efter landets anslutning den 1 maj 2004 och som har offentliggjorts av kommissionen (18) innehöll inget stöd som beviljats till förmån för CSK. Åtgärden i fråga kan därför inte betraktas som befintligt stöd i den mening som avses i punkt 4 i bilaga IV.4 till anslutningsfördraget.

(107)

I omstruktureringsplanen förutses dock bland annat att CSK ska omvandlas till ett privaträttsligt företag. Omvandlingen kommer att innebära slutet på CSK:s nuvarande rättsliga status, vilket innebär att företaget i framtiden kommer att vara föremål för normala konkursförfaranden.

(108)

I omstruktureringsplanen planeras även att företagets skulder till fullo ska betalas tillbaka till socialförsäkringsfonden och till departementet för interna medel samt att förfallna skulder till tillsynsmyndigheten för lån betalas (se skäl 44). Vidare har de cypriotiska myndigheterna bekräftat att utestående skulder gentemot veterinärtjänsten kommer att betalas av successivt efter omstruktureringen. De cypriotiska myndigheterna hävdar att deras beslut att bevilja omstruktureringsstödet till CSK utgör bevis på regeringens avsikt att vidta åtgärder beträffande CSK:s skulder till regeringsdepartementen.

(109)

Då ett företag i svårigheter, som CSK, i princip bara kan åtnjuta förenligt statligt stöd på grundval av en godkänd undsättnings- och omstruktureringsplan kommer betalningen av de utestående skulderna att behandlas direkt inom ramen för bedömningen av omstruktureringsstödets förenlighet.

V.3.2 Lånet på 512 850 euro

(110)

Såsom visades i skäl 96 ovan kan det inte uteslutas att det har funnits ännu ett inslag av stöd i samband med lånet på 512 850 euro från kommunförbundet som ännu inte har betalats tillbaka av CSK. Sådant ytterligare stöd skulle inte heller ha någon koppling till investering, utbildning, skapande av sysselsättning eller någon motprestation från stödmottagarens sida. Dess enda syfte skulle vara att förbättra stödmottagarens finansiella situation. Sådant stöd skulle därför utgöra driftsstöd som inte är förenligt med den inre marknaden. Sådant ytterligare stöd skulle ändå behöva återbetalas till kommunförbundet och skulle öka CSK:s utestående skulder, vars betalning kommer att behandlas inom ramen för den skuld som ska betalas som en del omstruktureringen (se skäl 109 ovan).

V.3.3 Personalstöd

(111)

Kommissionen har konsekvent framhållit att kompensation för så kallade icke-återvinningsbara kostnader (dvs. kostnader som kommer från åtaganden som ingåtts innan marknaden öppnades upp och som inte längre kan uppfyllas på samma villkor på en konkurrensutsatt marknad) under vissa omständigheter kan anses vara förenligt med den inre marknaden.

(112)

I detta sammanhang har kommissionen medgett att den gradvisa övergången från en starkt begränsad konkurrenssituation till äkta konkurrens på unionsnivå måste ske under godtagbara ekonomiska villkor. Därför har den i en rad beslut godkänt att medlemsstater beviljat statligt stöd för att befria den etablerade operatören från en del av dess nedärvda kostnader. Kommissionen har i sin beslutspraxis beaktat att lättnaden måste begränsas till vad som är nödvändigt för att likställa den mängd sociala utgifter som den etablerade operatören bär som en kostnad med den mängd sociala utgifter som bärs av dess konkurrenter (19).

(113)

I detta fall ses det som att CSK, på grund av sin karaktär som allmännyttig organisation, befinner sig i en strukturellt ofördelaktig position i förhållande till sina konkurrenter då det har höga arbetskostnader som härrör från perioden före liberaliseringen av den cypriotiska slakterimarknaden och före Cyperns anslutning till EU 2004 (se skälen 35 och 36).

(114)

I sitt svar av den 30 mars 2012 underströk de cypriotiska myndigheterna att enligt lagen om uppsägning (N.24/1976) är minimikostnaden för att säga upp anställda för ett privatägt slakteri en obligatorisk uppsägningstid på åtta veckor (se skäl 86 ovan). Enligt de cypriotiska myndigheterna är inte ett privat slakteri skyldigt att därutöver betala ytterligare kompensation för att säga upp arbetstagare, såvida inte det finns särskilda kollektivavtal med fackförbund, vilket enligt samma myndigheter inte är fallet för CSK:s huvudsakliga konkurrent.

(115)

Kommissionen anser därför att löneskillnaden på 3,4 miljoner euro för anställda som förflyttas till kommunerna skulle kunna betraktas som förenlig med den inre marknaden, men i och med att CSK är ett företag i svårigheter borde den ha inkluderats av Cypern i de respektive omstruktureringskostnaderna. Förenlighetsbedömningen kommer därför att genomföras direkt i samband med bedömningen av omstruktureringsstödets förenlighet.

V.3.4 Omstruktureringsstödet

(116)

För att bedöma huruvida stödet i fråga kan betraktas som förenligt på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget måste det undersökas mot de villkor som anges i de gällande riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.

(117)

Den 9 juli 2014 antog kommissionen nya riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (20). I enlighet med punkt 136 i dessa nya riktlinjer kommer anmälningar som registrerats hos kommissionen före den 1 augusti 2014 att granskas enligt de villkor som gällde när anmälan gjordes.

(118)

Vid den tidpunkt då omstruktureringsstödet till förmån för CSK (den 3 november 2010) anmäldes gällde gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (nedan kallade riktlinjerna). Detta stöd ska därför undersökas mot bestämmelserna i dessa riktlinjer.

V.3.4.1 Stödmottagarens stödberättigande

(119)

Som utgångspunkt måste det undersökas huruvida stödmottagaren är ett företag i svårigheter i den mening som avses i punkterna 10 och 11 i riktlinjerna. De cypriotiska myndigheterna har redan i ärende N 60/10 visat att CSK var ett företag i svårigheter eftersom det uppvisade de vanliga tecknen på ett företag i svårigheter (såsom ökande förluster, sjunkande omsättning, ökande överkapacitet, minskande kassaflöde, ökande skulder och sjukande nettotillgångsvärde), och att det inte kunde återhämta sig med hjälp av sina egna resurser eller med medel som kunder erhållas från dess ägare/andelsägare eller från resurser på marknaden (se skäl 21). Den negativa trenden i CSK:s ekonomiska utveckling har därefter fortsatt (se skälen 22 och 23). CSK kan därför betraktas som ett företag i svårigheter i den mening som avses i punkt 11 i riktlinjerna.

(120)

Villkoret i punkt 12 i riktlinjerna är också uppfyllt eftersom CSK inte är ett nybildat företag – det bildades 1981. Slutligen bekräftade de cypriotiska myndigheterna i ärende N 60/10 att CSK inte ingår i en större koncern.

(121)

Kapitel 5 i riktlinjerna innehåller särskilda bestämmelser gällande omstruktureringsstöd till jordbrukssektorn. Stödåtgärder till förmån för företag som framställer och saluför jordbruksprodukter omfattas dock inte av det kapitlet. Eftersom CSK är verksamt inom framställning och saluföring av jordbruksprodukter gäller inte riktlinjernas särskilda bestämmelser om omstruktureringsstöd till jordbrukssektorn.

V.3.4.2 Återställande av den långsiktiga lönsamheten

(122)

Enligt punkt 34 i riktlinjerna beviljas omstruktureringsstöd under förutsättning att en omstruktureringsplan som kommissionen ska ha godkänt för varje enskilt stöd genomförs. Enligt punkt 35 i riktlinjerna ska omstruktureringsplanen göra det möjligt att återställa företagets långsiktiga lönsamhet inom en rimlig tid.

(123)

I detta fall har Cypern godkänt en omstruktureringsplan och har även anmält den till kommissionen inom ramen för den anmälan som skickades in den 3 november 2010. I enlighet med kraven i riktlinjerna är planen heltäckande och innehåller en detaljerad marknadsanalys av den cypriotiska slakterimarknaden. På kommissionens begäran skickade de cypriotiska myndigheterna in en uppdatering av affärsplanen med avseende på finansiella prognoser och uppgifter om marknaden den 26 november 2012.

(124)

I den ursprungliga planen beskrivs i detalj de problem som CSK stod inför och som har påverkat företagets lönsamhet. De huvudsakliga skälen var CSK:s brist på flexibilitet som ett offentligt företag, dess tunga skuldsättning samt personalkostnaderna. De omstruktureringsåtgärder som beskrivs ovan i skälen 43 till 45 (förändrad rättslig status, minskning av företagets skulder och minskning av personalstyrkan) skulle kunna bidra till att återställa företagets lönsamhet. Den ursprungliga omstruktureringsplanen bygger på de faktiska resultaten för år 2009 och de första åtta månaderna 2010 och en förmodad tillväxt på marknaden på 2 % per år. De cypriotiska myndigheterna hävdar att denna procentsats utgjorde den genomsnittliga årliga ökningen av slakter i Cypern under perioden 1998–2008, och detta har även varit den prognos som gjorts av CSK:s ledning för den femåriga beräkningsperioden i den ursprungliga omstruktureringsplanen (se skäl 63). Uppgifter och prognoser om företagets utveckling har lagts fram för perioden fram till 2017.

(125)

De ekonomiska resultat som förutses i den ursprungliga planen för alla tre scenarier (förväntat scenario, bästa scenario och värsta scenario) och som framhålls av de cypriotiska myndigheterna presenteras i tabellerna nedan (siffror i tusental euro).

Förväntat scenario

År	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Produktionskostnader	3 029	3 006	3 083	3 121	3 196	3 255	3 403
Förvaltningskostnader	451	458	466	476	485	495	504
Rörelseresultat	4 867	5 041	515	5 341	5 459	5 666	5 791
Icke rörelsemässiga belopp	3 277	– 1 494	– 1 167	– 1 178	– 1 123	– 962	– 893
Överskott	4 833	275	547	660	687	958	993

Bästa scenario

År	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Produktionskostnader	3 369	3 343	3 429	3 470	3 555	3 620	3 686
Förvaltningskostnader	457	463	472	481	491	500	510
Rörelseresultat	5 426	5 620	5 750	5 955	6 086	6 317	6 456
Icke rörelsemässiga belopp	3 277	– 1 494	– 1 164	– 1 161	– 1 087	– 925	– 855
Överskott	5 081	604	831	979	1 091	1 417	1 577

Värsta scenario

År	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Produktionskostnader	2 734	2 710	2 781	2 813	2 881	2 932	2 986
Förvaltningskostnader	444	451	459	469	478	487	497
Rörelseresultat	4 303	4 457	4 560	4 723	4 827	5 011	5 121
Icke rörelsemässiga belopp	3 277	– 1 494	– 1 279	– 1 332	– 1 322	– 1 205	– 182
Överskott	4 535	– 82	147	215	254	497	568

(126)

Alla tre scenarier visar en tydlig minskning av produktions- och förvaltningskostnaderna (vilka fortfarande uppgick till omkring 4,5 miljoner euro respektive 1,5 miljoner euro under 2009), vilket skulle göra det möjligt för CSK att göra en nettovinst från och med 2011 och framåt (med undantag för en nettoförlust på ca 80 000 euro under 2012 i det värsta scenariot).

(127)

Dessa resultat måste dock ses mot bakgrund av CSK:s övergripande finansiella ställning och i samband med de kassaflöden som förväntades. De samlade förlusterna hade lett till ett underskott i kapital för CSK på omkring 28,6 miljoner i slutet av 2009. Även i det bästa scenariot i den ursprungliga affärsplanen skulle CSK inte ha återfått ett överskott i kapital (ett kapitalunderskott på omkring 3 miljoner euro förutspås fortfarande för prognosperiodens slut under 2017). Dessutom förutses i det förväntade scenariot fortfarande negativa nettokassaflöden för perioden 2012–2016. I det här sammanhanget ska det även noteras att inga kapitalutgifter är budgeterade fram till och med 2012, och är sedan endast inräknade med 200 000 euro för åren 2013 och 2014 och med 100 000 euro för perioden 2015–2017. Med en förutsedd värdeminskningsnivå på mellan 595 000 euro 2011 och 346 000 euro 2017 i alla tre scenarier skulle detta förefalla förhastat.

(128)

I november 2012 lämnade de cypriotiska myndigheterna in uppdaterade finansiella prognoser för de förväntade och värsta scenarierna för perioden 2013–2020. Båda scenarierna använder CSK:s finansiella ställning, personalantal och lönesiffror, marknadens storlek och CSK:s marknadsandel den 31 augusti 2012 som utgångspunkt. Enligt de cypriotiska myndigheterna antas det att CSK kommer att återfå de marknadsandelar som användes i den ursprungliga omstruktureringsplanen (i respektive scenario). Det huvudsakliga argumentet för detta antagande är att många kunder, trots att de har uppgett att de vill arbeta med CSK, har slutat arbeta med CSK i och med att dess fortsatta drift är osäker, och de vill säkra en tjänsteleverantör för slakten av deras djur.

(129)

Den uppdaterade affärsplanen innehåller följande prognoser:

Uppdaterat förväntat scenario

År	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020
Produktionskostnader	3 058	3 151	3 070	3 117	3 192	3 248	3 305	3 363
Förvaltningskostnader	604	470	468	478	486	496	504	514
Rörelseresultat	4 472	4 495	4 495	4 596	4 762	4 868	5 053	5 164
Icke rörelsemässiga belopp	2 303	– 1 253	– 1 107	– 1 078	– 1 068	– 919	– 764	– 724
Överskott	3 568	76	305	374	432	610	867	950

Uppdaterat värsta scenario

År	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020
Produktionskostnader	2 981	3 015	2 918	2 938	2 993	3 027	3 072	3 123
Förvaltningskostnader	604	470	468	478	486	496	504	514
Rörelseresultat	3 922	3 935	3 823	3 852	3 933	3 959	4 110	4 201
Icke rörelsemässiga belopp	2 303	– 1 291	– 1 207	– 1 240	– 1 307	– 1 243	– 1 185	– 1 251
Överskott	3 095	– 386	– 315	– 340	– 389	– 334	– 168	– 194

(130)

På grund av den sent uppkommande lönsamheten är CSK:s kapitalsituation ännu värre i den uppdaterade affärsplanen, där det uppdaterade förväntade scenariot visar upp ett fortsatt kapitalunderskott på omkring 10,4 miljoner euro vid prognosperiodens slut (2020) och inget positivt nettokassaflöde för perioden 2015–2020.

(131)

Kommissionen noterar att den ursprungliga affärsplanen bygger på en förväntad marknadstillväxt på 2 % per år (se skäl 124). Dock uppvisade den cypriotiska marknaden för djurslakt, enligt den information som de cypriotiska myndigheterna lämnade den 26 november 2012, på det hela taget en allmän nedåtgående trend med en stagnering under 2010, en minskning på 2 % under 2011 och en ytterligare minskning på 3,8 % under 2012 (se skäl 31). Dessutom hade Cypra under tiden gett sig in i segmentet för nötkreaturslakt, och överkapaciteten hade i allmänhet ökat på marknaden. Mot denna bakgrund är det förvånande att de cypriotiska myndigheterna, i förhållande till den uppdaterade affärsplanen (som lämnades in i november 2012), antar att CSK skulle återfå de marknadsandelar som användes i den ursprungliga omstruktureringsplanen (se skäl 128 ovan).

(132)

Kommissionen anser därför att med hänsyn till CSK:s allmänt svaga finansiella ställning (kapitalunderskott i slutet av prognosperioden även i bästa scenariot i den ursprungliga affärsplanen, se skäl 127 ovan) och företagets ansträngda situation när det gäller kassaflödet under de ogynnsamma marknadsvillkoren, kommer den tilltänkta omstruktureringsplanen inte att göra det möjligt för företaget att återfå långsiktig lönsamhet.

V.3.4.3 Undvikande av otillbörlig snedvridning av konkurrensen

(133)

I enlighet med punkt 38 i riktlinjerna måste kompenserande åtgärder vidtas för att säkerställa att de negativa effekterna på handelsvillkoren minimeras så mycket som möjligt, så att de positiva effekter som uppnås överväger de negativa.

(134)

Enligt punkt 39 i riktlinjerna kan sådana åtgärder omfatta avyttring av tillgångar, kapacitetsminskningar eller neddragen marknadsnärvaro och sänkning av inträdeshindren på de berörda marknaderna. Sådana åtgärder får inte leda till en försämring av marknadsstrukturen, exempelvis genom att indirekt leda till ett monopol eller en strikt oligopolsituation. Enligt punkt 40 i riktlinjerna ska åtgärderna stå i proportion till de snedvridande effekterna av stödet och i synnerhet till företagets storlek och dess relativa inflytande på den eller de marknader där det verkar. Det bör noteras att i enlighet med punkt 56 i riktlinjerna kan villkoren för att bevilja omstruktureringsstöd vara mindre strikta vad beträffar genomförandet av kompensationsåtgärder för ett företag som är beläget i ett stödområde. Som nämnts ovan är CSK beläget i ett stödområde i den mening som avses i artikel 107.3 c i EUF-fördraget.

(135)

De kompensationsåtgärder som föreslås i omstruktureringsplanen (skäl 46 i beslutet) har endast med beteende att göra och består inte av någon avyttring av tillgångar eller kapacitetsminskning eller neddragen marknadsnärvaro. Följande argument har framförts av de cypriotiska myndigheterna i det här hänseendet:

(136)

I omstruktureringsplanen framförs det att CSK:s marknadsandel på den europeiska marknaden är minimal och att dess marknadsandel i Cypern stadigt har minskat under de senaste åren. Detta berodde på stark konkurrens från andra aktörer på marknaden, och i synnerhet Cypra. Argumentet beträffande CSK:s låga marknadsandel på europeisk skala förefaller inte vara relevant. Trots att gränsöverskridande transport av djur för slaktändamål är tillåtet (se skäl 91) tycks i princip inte kunder till slakterier i Cypern behöva utnyttja slakttjänster utanför Cypern. Vidare anser kommissionen att trots att CSK har sett sin andel på den cypriotiska slaktmarknaden minska väsentligt, från 68 % under 2005 till omkring 31 % under 2010 och 26,5 % under 2012 (se skälen 30 till 33), är dess marknadsandel fortfarande stor.

(137)

I den ursprungliga planen hävdades vidare att om CSK skulle lägga ner sin verksamhet skulle detta leda till allvarliga störningar på marknaden samt till konkurrensproblem. För det första skulle troligen inte den säsongsbetonade efterfrågan kunna tillgodoses på grund av minskad kapacitet hos de övriga aktörerna på marknaden. Eftersom CSK var det enda företaget som var verksamt inom nötkreaturslakt skulle inte heller något annat företag kunna tillhandahålla tjänsterna i fråga. Dessutom hävdades det att Cypra nästan skulle hamna i en monopolställning på marknaden för grisslakt och ha en mycket hög andel på marknaden för får-/getslakt. Slutligen hävdade de cypriotiska myndigheterna att även om det fanns indikationer på att olika aktörer planerade att ta sig in på marknaden fanns det inget annat företag som var verksamt på marknaden för nötkreaturslakt när omstruktureringen anmäldes. Senare uppgifter visade dock att i slutet av 2012 hade Cypra faktiskt tagit sig in på marknaden för nötkreaturslakt med en ytterligare slaktkapacitet på 104 djur per dag jämfört med CSK:s befintliga kapacitet på 200 djur (se skäl 32).

(138)

Kommissionen kan därför inte godta de argument som framförts av de cypriotiska myndigheterna. Det är möjligt att CSK utan stödet skulle vara insolvent och att ett annat företag skulle kunna förvärva dess tillgångar och därför fortsätta driften. Om detta skulle ha skett skulle den övergripande marknadskapaciteten inte ha minskat, och Cypra skulle inte ha fått en monopolliknande position. Även om Cypra skulle förvärva CSK:s tillgångar tycks det finnas en hög grad av köpkraft inom såväl segmentet för grisslakt som segmentet för nötkreaturslakt, vilket gör att skapandet av en strikt oligopolmarknad och stigande priser är, om inte omöjligt, så åtminstone högst osannolikt. Till exempel meddelade sammanslutningen för Cyperns grisuppfödare att den nyligen har bildat ett företag som kontrollerar 60 % av landets produktion. Vidare uppgavs att företaget i framtiden kan komma att basera sitt val av slakteri på lönsamhetsöverväganden. Detsamma sker med nötkreatursuppfödarna. Deras sammanslutning representerar 75 % av landets produktion, och det är svårt att föreställa sig hur slakterierna skulle kunna ta ut mer än konkurrenskraftiga priser.

(139)

Vidare är det uppenbart att marknaden lider av överkapacitet. De cypriotiska myndigheterna medger detta i sina skrivelser. CSK:s utträde från marknaden skulle inte leda till några underskott i de olika slaktsegmenten.

(140)

När det gäller de föreslagna kompensationsåtgärderna hävdas det i planen att avyttring av produktionskapacitet eller neddragen marknadsnärvaro helt enkelt inte är möjligt för CSK. CSK är ett litet företag som inte har någon annan verksamhet utöver djurslakt. Dess produktionslinje skiljer sig endast åt i en mycket begränsad utsträckning beroende på djurtyp. Varje typ av slakt utförs av samma personal, medan ett antal tjänster (t.ex. lastning) är gemensamma för alla produktionslinjer. Av dessa skäl hävdas det i planen att en kapacitetsminskning helt enkelt skulle göra CSK olönsamt.

(141)

Det stämmer att eftersom CSK verkar i ett stödområde kan kommissionen komma att godta begränsade kompensationsåtgärder. De skulle dock ändå behöva uppfylla kraven i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna och inbegripa avyttring av tillgångar, kapacitetsminskningar eller neddragen marknadsnärvaro och sänkning av inträdeshindren på de berörda marknaderna, samt leda till en minskning av CSK:s marknadsnärvaro jämfört med situationen före omstruktureringen. De nödvändiga kompensationsåtgärdernas exakta omfattning beror på marknadsstrukturen och stödets inverkan på konkurrensen.

(142)

Kommissionen drar slutsatsen att de cypriotiska myndigheterna inte har tillhandahållit bevis om att otillbörlig snedvridning av marknaden kommer att undvikas. Därför anser kommissionen att de kompensationsåtgärder som föreslås av Cypern är otillräckliga.

V.3.4.4 Stöd begränsat till ett minimum: faktiskt bidrag, fritt från stöd

(143)

I riktlinjerna (punkt 43) framgår att stödbeloppet och stödnivån ska begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att möjliggöra en omstrukturering med hänsyn till de finansiella resurserna hos företaget, aktieägarna eller den företagsgrupp som företaget tillhör.

(144)

I punkt 44 i riktlinjerna fastställs att kommissionen för ett stort företag (som CSK i detta fall) normalt kommer att bedöma ett bidrag till omstruktureringsstödet på minst 50 % som lämpligt. Enligt punkterna 55 och 56 i riktlinjerna kan villkoren för att bevilja stöd vara mindre strikta vad beträffar storleken på bidragstagarens insats för ett företag som är beläget i ett stödområde.

(145)

Enligt den ursprungliga omstruktureringsplanen uppgick den totala kostnaden för omstruktureringen av CSK till omkring 27 miljoner euro, av vilka 15 miljoner euro skulle tillhandahållas av staten som omstruktureringsstöd och återstående 12 miljoner euro skulle finansieras genom CSK:s eget bidrag (försäljning av fast egendom till ett värde av 7 miljoner euro och tecknande av ett nytt lån på 5 miljoner euro). Enligt den ursprungliga omstruktureringsplanen skulle företagets bidrag ha utgjort 44,4 % av de totala omstruktureringskostnaderna (se skälen 25 och 26). De cypriotiska myndigheterna har bekräftat att stödbeloppet endast kommer att användas av CSK för att betala av sina skulder. Därför kommer det endast att användas för genomförandet av omstruktureringsplanen och kommer inte att ge företaget ett överskott av likvida medel som skulle kunna användas för verksamheter som inte har anknytning till omstruktureringen.

(146)

I sin skrivelse av den 14 maj 2013 uppgav de cypriotiska myndigheterna att omstruktureringskostnaderna sedan dess hade ökat till omkring 29,8 miljoner euro. Som visades i skäl 115 ovan måste dessutom löneskillnaden på 3,4 miljoner euro för anställda som förflyttas till kommunerna också tas med i omstruktureringskostnaderna, vilket gör att de stiger till omkring 33,2 miljoner euro totalt. CSK:s bidrag förblir oförändrat och skulle således bara utgöra omkring 36 % med hänsyn tagen till de ökade omstruktureringskostnaderna. Vidare medgav de cypriotiska myndigheterna i samma skrivelse att det under de rådande ekonomiska omständigheterna måste det betraktas som tveksamt att företaget kommer att erhålla det planerade lånet. Om endast intäkterna från försäljningen av mark till ett värde av omkring 7 miljoner euro tas med i beräkningen skulle CSK:s eget bidrag endast uppgå till ca 21 %, vilket kommissionen anser är alldeles för lågt, även om hänsyn tas till att företaget är beläget i ett stödområde (21).

V.3.4.5 Fullständigt genomförande av planen

(147)

Beviljandet av omstruktureringsstöd är förenat med villkoret att omstruktureringsplanen genomförs helt och hållet. De cypriotiska myndigheterna har faktiskt bekräftat att ett bristande genomförande (helt eller delvis) av omstruktureringsplanen från stödmottagarens sida inom den fastställda tidsfristen skulle leda att stödet stoppades och införande av en skyldighet att återbetala de belopp som redan utbetalats.

V.3.4.6 Övervakning och årsrapport

(148)

De cypriotiska myndigheterna har åtagit sig att årligen lämna in en rapport med de uppgifter som krävs i punkt 51 i riktlinjerna.

V.3.4.7 ”Engångsprincipen”

(149)

Enligt riktlinjerna bör omstruktureringsstöd endast beviljas en gång vart tionde år.

(150)

De cypriotiska myndigheterna bekräftade i samband med beslutet om undsättningsstöd att CSK inte hade fått något undsättningsstöd eller omstruktureringsstöd tidigare.

V.3.5 Undsättningsstöd

(151)

De cypriotiska myndigheterna förband sig i skäl 28 i beslutet om undsättningsstöd att inom sex månader från och med godkännandet av undsättningsstödet överlämna en omstrukturerings- eller likvidationsplan eller bevis på att lånet är helt återbetalt eller att garantin har upphört till kommissionen (22). Hittills har kommissionen inte mottagit något sådant meddelande från de cypriotiska myndigheterna.

VI. SLUTSATS

(152)

Kommissionen konstaterar mot bakgrund av övervägandena i skälen 132, 142 och 146 att det omstruktureringsstöd som anmäldes av Cypern den 3 november 2010 inte är förenligt med den inre marknaden.

(153)

Kommissionen begär att Cypern beträffande undsättningsstödet till CSK på 1,6 miljoner euro som godkändes genom kommissionens beslut av den 6 maj 2010 antingen överlämnar bevis för att stödet har återbetalats eller en likvidationsplan för CSK, i enlighet med punkt 27 i riktlinjerna.

(154)

Kommissionen ålägger Cypern att återkräva allt stöd som redan har beviljats till CSK vad beträffar statens tolerans för försenade betalningar av skulder, i samband med förflyttningen av personal till kommuner och alla eventuella stöd som ännu inte återbetalats till kommunförbundet i samband med lånet på 512 850 euro.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statliga stöd som Cypern planerar att genomföra till förmån för omstruktureringen av det centrala slakthuset i Kofinos (nedan kallat CSK) är oförenligt med den inre marknaden.

Detta stöd får därför inte genomföras.

Artikel 2

Cypern ska inom två månader från delgivningen av detta beslut underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits för att följa artikel 1.

Artikel 3

Undsättningsstödet på 1,6 miljoner euro för CSK som godkändes genom kommissionens beslut av den 6 maj 2010 samt stödet när det gäller statens tolerans för försenade betalningar av skulder, i samband med förflyttningen av personal till kommunerna och beträffande lånet på 512 850 euro utgör statligt stöd som inte är förenligt med den inre marknaden.

Artikel 4

1. Cypern ska återkräva det stöd som avses i artikel 3 från stödmottagaren, CSK.

2. De summor som ska återkrävas ska innefatta ränta från och med den dag då de ställdes till stödmottagarens förfogande till och med den dag de har återbetalats.

3. Räntan ska beräknas som sammansatt ränta i enlighet med kapitel V i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (23) och kommissionens förordning (EG) nr 271/2008 (24) om ändring av förordning (EG) nr 794/2004.

4. Cypern ska inställa alla utestående betalningar av det stöd som avses i artikel 3 från och med dagen för antagandet av detta beslut.

Artikel 5

1. Det återkrav av stöd som avses i artikel 3 ska vara omedelbart och verkningsfullt.

2. Cypern ska säkerställa att detta beslut genomförs inom fyra månader efter den dag då detta beslut har delgivits.

Artikel 6

1. Inom två månader efter den dag då detta beslut har delgivits ska Cypern lämna följande uppgifter till kommissionen:

a)	Det totala belopp (kapital och räntor) som ska återkrävas från stödmottagaren.

b)	En detaljerad beskrivning av de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att följa beslutet.

c)	Dokument som visar att stödmottagaren har anmodats att betala tillbaka stödet.

2. Cypern ska hålla kommissionen informerad om hur de nationella åtgärder som vidtagits för att genomföra detta beslut fortskrider fram till dess att allt det stöd som avses i artikel 3 har betalats tillbaka. Cypern ska på kommissionens begäran omgående lämna uppgifter om de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att följa detta beslut. Cypern ska också lämna detaljerade uppgifter om de stödbelopp och det räntebelopp som redan har återkrävts från stödmottagaren.

Artikel 7

Detta beslut riktar sig till Republiken Cypern.

Utfärdat i Bryssel den 16 januari 2015.

På kommissionens vägnar

Phil HOGAN

Ledamot av kommissionen

(1) EUT C 165, 7.6.2011, s. 12.

(2) Kommissionens beslut av den 6 maj 2010 om statligt stöd N 60/10 (EUT C 233, 28.8.2010, s. 2).

(3) Se fotnot 1.

(4) Cyperns officiella tidning (Official Gazette), bilaga I(I), nr 3679, 31 januari 2003.

(5) Uträknat som slaktenheter i den mening som avses i artikel 4 A i rådets direktiv 64/433/EEG av den 26 juni 1964 om hygienproblem som påverkar handeln med färskt kött inom gemenskapen (EGT 121, 29.7.1964, s. 1977/64).

(6) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

(7) Beräknat som slaktenheter enligt artikel 4 A i direktiv 64/433/EEG.

Källa: Veterinärdepartementet, ministeriet med ansvar för jordbruk, naturresurser och miljöfrågor.

(8) Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1).

(9) Domstolens dom av den 17 september 1980 i mål 730/79, Philip Morris Holland BV mot kommissionen, REG 1980, s. 2671, punkt 11.

(10) Se exempelvis förstainstansrättens dom i mål T-152/99, HAMSA mot kommissionen, REG 2001, s. II-3049, punkt 156 och följande.

(11) EGT C 273, 9.9.1997, s. 3.

(12) EUT C 14, 19.1.2008, s. 6.

(13) EUT C 244, 1.10.2004, s. 2.

(14) EUT C 155, 20.6.2008, s. 10.

(15) Mål 30/59 Gezamenlijke Steenkolenmijnen in Limburg mot Europeiska kol- och stålgemenskapens höga myndighet REG 1961, s. 3, punkterna 29 och 30, mål C-251/97 Frankrike mot kommissionen, REG 1999, s. I-6639, punkterna 40, 46 och 47 och de förenade målen C-71/09 P, C-73/09 P och C-76/09 P Comitato Venezia vuole vivere mot kommissionen, REU 2011, s. I-0000, punkterna 90–96.

(16) 2004 års riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter är tillämpliga, vilket förklaras i skälen 117–118 nedan.

(17) EUT C 204, 1.7.2014, s. 1.

(18) Meddelande från kommissionen – Statligt stöd – Offentliggörande av befintliga stödåtgärder inom jordbrukssektorn i de nya medlemsstaterna (EUT C 147, 17.6.2005, s. 2).

(19) Kommissionens beslut 2008/204/EG av den 10 oktober 2007 om det statliga stöd som Frankrike beviljat för reformen av formerna för finansiering av pensioner till statstjänstemän vid La Poste (EUT L 63, 7.3.2008, s. 16).

(20) EUT C 249, 31.7.2014, s. 1.

(21) Om det skulle ha förekommit ännu ett stödinslag i samband med lånet från kommunförbundet (se skäl 112) som skulle ha behövt läggas till omstruktureringskostnaderna så skulle CSK:s eget bidrag ha svarat för ännu mindre.

(22) Se ovan, fotnot nr 1.

(23) Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).

(24) Kommissionens förordning (EG) nr 271/2008 av den 30 januari 2008 om ändring av förordning (EG) nr 794/2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EUT L 82, 25.3.2008, s. 1).

23.4.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 108/61

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2016/645

av den 22 april 2016

om vissa skyddsåtgärder mot lumpy skin disease i Bulgarien

[delgivet med nr C(2016) 3261]

(Endast den bulgariska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4,

med beaktande av rådets direktiv 92/119/EEG av den 17 december 1992 om införande av allmänna gemenskapsåtgärder för bekämpning av vissa djursjukdomar och särskilda åtgärder mot vesikulär svinsjuka (3), särskilt artikel 14.2,

med beaktande av rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (4), särskilt artikel 4.3, och

av följande skäl:

(1)

Lumpy skin disease är en huvudsakligen vektorburen virussjukdom hos nötkreatur som orsakar stora förluster hos mottagliga djur och som kan sprida sig mycket snabbt, särskilt genom förflyttning av och handel med levande djur av mottagliga arter och produkter från dem. Sjukdomen har ingen betydelse för folkhälsan eftersom viruset inte kan överföras till människor.

(2)

I direktiv 92/119/EEG fastställs allmänna åtgärder för bekämpning av vissa djursjukdomar, inklusive lumpy skin disease. Dessa omfattar även åtgärder som ska vidtas vid misstanke om och bekräftelse av lumpy skin disease på en anläggning. De åtgärder som ska vidtas omfattar upprättandet av skydds- och övervakningszoner runt utbrotten samt andra ytterligare åtgärder för att bekämpa spridningen av sjukdomen. Dessa åtgärder omfattar också nödvaccinering vid utbrott av lumpy skin disease.

(3)	I artikel 14.2 i direktiv 92/119/EEG föreskrivs att om den ifrågavarande epizootin i en viss region är ovanligt allvarlig, ska beslut om alla ytterligare åtgärder som de berörda medlemsstaterna måste vidta fattas i enlighet med kommittéförfarandet.

(4)

Den 12 april 2016 underrättade Bulgarien kommissionen om misstänkta utbrott av lumpy skin disease på två nötkreatursanläggningar i byarna Voden och Chernogorovo i kommunen Dimitrovgrad, i regionen Haskovo i den centrala sydliga delen av Bulgarien, omkring 80 km från gränserna till grannländerna. Den 13 april 2016 anmälde Bulgarien att de två utbrotten av lumpy skin disease bekräftats och att det förelåg misstanke om ytterligare utbrott i grannkommunen Vodenicharovo i regionen Stara Zagora. Den 15 april 2016 bekräftade Bulgarien ytterligare utbrott i byn Bialo Pole i regionen Stara Zagora samt i byarna Radievo och Marijno i regionen Haskovo.

(5)

Bulgarien har vidtagit åtgärder enligt direktiv 92/119/EEG och har i synnerhet upprättat skydds- och övervakningszoner runt utbrotten i enlighet med artikel 10 i det direktivet, och landet har dessutom begränsat förflyttning av mottagliga djur inom de två berörda regionerna och som en försiktighetsåtgärd även i de angränsande regionerna Burgas, Yambol, Sliven, Kardzhali, Plovdiv, Pazardjik, Smolyan, Blagoevgrad, Kjustendil, Pernik samt i distriktet Sofia och staden Sofia. Övervakningen har intensifierats i hela landet.

(6)

På grund av risken för att lumpy skin disease-viruset sprids till andra områden i Bulgarien och till andra medlemsstater, särskilt via handel med levande nötkreatur och avelsmaterial från dem, bör man kontrollera förflyttning av vissa vilda idisslare och utsläppande på marknaden av vissa produkter som framställts av nötkreatur.

(7)	Definitionerna i artikel 2 i direktiv 92/119/EEG, artikel 2 i rådets direktiv 64/432/EEG (5) och artikel 2 i rådets direktiv 92/65/EEG (6) bör tillämpas i detta beslut. Det är dock också nödvändigt att fastställa vissa särskilda definitioner i detta beslut.

(8)

Det är nödvändigt att fastställa vilka delar av Bulgariens territorium som anses vara fria från lumpy skin disease och som inte omfattas av restriktionerna i direktiv 92/119/EEG och i detta beslut. Därför bör en restriktionszon fastställas i bilagan till detta beslut, med beaktande av risknivån för spridning av lumpy skin disease. Restriktionszonens geografiska avgränsning bör baseras på risken, resultatet av spårningen av möjliga kontakter med den smittade anläggningen, den roll som smittspridare (vektorer) eventuellt spelar och möjligheten att i tillräcklig utsträckning kontrollera förflyttningen av djur av mottagliga arter och produkter som framställts av dessa djur. Restriktionszonen bör inbegripa alla skydds- och övervakningszoner som upprättas enligt direktiv 92/119/EEG. Baserat på information från Bulgarien bör hela territoriet i regionerna Haskovo och Stara Zagora betraktas som en restriktionszon i enlighet med bilagan till detta beslut.

(9)

Det är också nödvändigt att föreskriva vissa restriktioner för avsändande av djur av mottagliga arter och avelsmaterial från dem från den restriktionszon som fastställs i bilagan till detta beslut, samt restriktioner för utsläppande på marknaden av vissa animaliska produkter och biprodukter från denna restriktionszon.

(10)

I fråga om risken för spridning av lumpy skin disease utgör olika varor olika risknivåer. Enligt det vetenskapliga yttrandet om lumpy skin disease från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) (7) utgör förflyttning av levande nötkreatur, sperma från nötkreatur samt oberedda hudar och skinn från smittade nötkreatur en högre risk för exponering och följder än andra produkter, t.ex. mjölk och mjölkprodukter, behandlade hudar och skinn eller färskt kött, köttberedningar och köttprodukter från nötkreatur, för vilka det saknas vetenskapliga eller experimentella bevis på deras roll vid överföring av sjukdomen. Åtgärderna som fastställs i detta beslut bör därför vara väl avvägda och stå i proportion till riskerna.

(11)

Förflyttning av levande nötkreatur från den restriktionszon i Bulgarien som fastställs i bilagan till detta beslut bör vara förbjudet för att förhindra att lumpy skin disease sprids. Enligt Efsas vetenskapliga yttrande om lumpy skin disease och Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) kan vilda djur, dvs. vissa exotiska vilda idisslare, potentiellt spela en roll i överföringen av sjukdomen, särskilt i Afrika där sjukdomen är endemisk. Därför bör vissa förebyggande åtgärder även gälla vilda idisslare. I avsaknad av mer exakta bestämmelser i unionslagstiftningen bör de lämpliga internationella standarderna för sådana förflyttningar i OIE:s Terrestrial Animal Health Code (8) användas för detta ändamål.

(12)

Eftersom Bulgarien har ansökt om ett undantag från förbudet mot avsändande av nötkreatur för direkt slakt från anläggningar inom restriktionszonen utanför skydds- och övervakningszonerna och ett sådant undantag föreskrivs i artikel 11.11.5 i OIE:s Terrestrial Animal Health Code bör avsändande av sådana sändningar tillåtas på vissa villkor.

(13)

Det kan inte heller uteslutas att lumpy skin disease överförs genom sperma och embryon från nötkreatur. Vissa skyddsåtgärder bör därför fastställas för dessa varor. I avsaknad av unionsstandarder bör Efsas vetenskapliga yttrande om lumpy skin disease och de lämpliga rekommendationerna i OIE:s Terrestrial Animal Health Code användas för detta ändamål.

(14)

Enligt Efsas vetenskapliga yttrande om lumpy skin disease har överföring av lumpy skin disease-virus via sperma (naturlig betäckning eller artificiell insemination) visats i experiment, och lumpy skin disease-virus har isolerats i sädesvätska från experimentellt smittade tjurar. Insamling och användning av sperma från nötkreatur med ursprung i restriktionszonen bör därför förbjudas.

(15)

I enlighet med artikel 4.7.14 i OIE:s Terrestrial Animal Health Code och handboken från International Embryo Transfer Society ingår lumpy skin disease i den kategori 4 av sjukdomar eller patogena agens för vilka undersökningar har genomförts, eller håller på att genomföras, som tyder på att det ännu inte går att dra några slutsatser med avseende på risknivån för överföring eller att risken för överföring via embryoöverföring eventuellt inte är försumbar, även om embryona i enlighet med handboken hanteras korrekt mellan insamlingen och överföringen. Insamling och användning av embryon från nötkreatur med ursprung i restriktionszonen bör därför förbjudas.

(16)

Det finns inga vetenskapliga eller experimentella bevis för att lumpy skin disease-viruset skulle överföras till djur av mottagliga arter genom färskt kött, köttberedningar eller köttprodukter. Även om Efsas vetenskapliga yttrande om lumpy skin disease tyder på att viruset kan överleva i kött under en ospecificerad tidsperiod skulle unionens befintliga förbud mot utfodring av idisslare med protein från idisslare utesluta möjligheten av en föga trolig oral överföring av lumpy skin disease-viruset. För att förhindra varje risk för spridning av lumpy skin disease bör det endast vara tillåtet att släppa ut färskt kött, köttberedningar och köttprodukter som framställts av nötkreatur med ursprung i den restriktionszon som fastställs i bilagan till detta beslut på marknaden om det färska köttet har framställts från nötkreatur som hållits på sjukdomsfria anläggningar i restriktionszonen utanför de upprättade skydds- och övervakningszonerna. Sådant kött bör endast släppas ut på marknaden i Bulgarien.

(17)

Dessutom bör man på vissa villkor tillåta avsändande av sändningar av färskt kött som härrör från djur som hållits och slaktats utanför restriktionszonen, samt köttberedningar och köttprodukter enligt definitionen i punkt 7.1 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (9) och behandlade magar, blåsor och tarmar enligt definitionen i punkt 7.9 i bilaga I till den förordningen som har genomgått en av de behandlingar som fastställs i del 4 i bilaga II till kommissionens beslut 2007/777/EG (10) och som har framställts av sådant färskt kött och bearbetas vid en anläggning i restriktionszonen, utanför skydds- och övervakningszonerna.

(18)	Råmjölk, mjölk och mjölkprodukter som används som foder kan spela en viktig roll för spridningen av lumpy skin disease, särskilt om råmjölken, mjölken och mjölkprodukterna inte har genomgått en tillräcklig värmebehandling eller syrning för att inaktivera viruset.

(19)

I Efsas vetenskapliga yttrande om djurhälsorisker vid utfordrandet av djur med konsumtionsfärdiga mjölkprodukter utan ytterligare behandling (11) beskrivs vissa metoder som kan minska risken för spridning av lumpy skin disease genom mjölk och mjölkprodukter. Utsläppande på marknaden och avsändande av sändningar av mjölk och mjölkprodukter avsedda att användas som livsmedel och som framställts av djur som hållits i restriktionszonen bör därför tillåtas på vissa villkor.

(20)

I kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 (12) fastställs genomförandebestämmelser för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (13), bland annat krav för säker bearbetning av animaliska biprodukter och därav framställda produkter. För att förhindra spridning av lumpy skin disease bör utsläppande på marknaden av obearbetade animaliska biprodukter förbjudas. En hänvisning till bearbetade animaliska biprodukter i detta beslut bör anses som en hänvisning till djurhälsonormerna i förordning (EU) nr 142/2011.

(21)

I artikel 19 i direktiv 92/119/EEG föreskrivs möjligheten att vaccinera mot lumpy skin disease vid utbrott av sjukdomen. Bulgarien har inte uteslutit möjligheten att tillämpa nödvaccinering mot lumpy skin disease. Risken för att sjukdomen sprids från vaccinerade djur och produkter från dem skiljer sig från risken som utgår från ovaccinerade djur som eventuellt är smittade men som ännu inte utvecklat symtom. Det måste därför fastställas villkor för förflyttning av vaccinerade nötkreatur och för utsläppande på marknaden av produkter som härrör från dessa djur.

(22)

Det finns inte tillräckliga vetenskapliga rön om lumpy skin disease. Vaccinerade nötkreatur är skyddade från kliniska tecken av sjukdomen men inte nödvändigtvis från infektion, och inte alla vaccinerade djur får en skyddande immunitet. Sådana djur bör därför efter en period på minst 28 dagar efter vaccineringen få skickas direkt till slakterier på Bulgarien territorium för omedelbar slakt.

(23)

Följaktligen kan färskt kött, köttberedningar av sådant kött och köttprodukter som genomgått en vanlig behandling utgöra en inte försumbar risk för spridning av lumpy skin disease. Det är därför berättigat att begränsa utsläppande på marknaden av färskt kött från nötkreatur och mottagliga vilda hov- och klövdjur samt köttberedningar och köttprodukter av sådant kött till Bulgariens territorium, förutsatt att sådana varor förses med en särskild märkning som inte får ha en oval form och som inte kan förväxlas med det kontrollmärke för färskt kött som föreskrivs i avsnitt I kapitel III i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 (14) och det identifieringsmärke för köttberedningar och köttprodukter bestående av eller innehållande kött av nötkreatur som föreskrivs i avsnitt I i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004.

(24)

En särskild behandling av köttprodukter i hermetiskt slutna behållare till ett Fo -värde av minst tre samt en behandling av mjölk och mjölkprodukter som beskrivs i del A punkterna 1.1–1.5 i bilaga IX till rådets direktiv 2003/85/EG (15) inaktiverar i tillräcklig utsträckning lumpy skin disease-virus i sådana produkter avsedda att användas som livsmedel, och således bör sådana köttprodukter, sådan mjölk och sådana mjölkprodukter få släppas ut på marknaden i hela Bulgarien territorium och i andra medlemsstater samt få avsändas till tredjeländer.

(25)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I detta beslut fastställs skyddsåtgärder i samband med utbrott av lumpy skin disease i Bulgarien och ytterligare åtgärder som ska vidtas av den berörda medlemsstaten i enlighet med direktiv 92/119/EEG.

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut ska definitionerna i artikel 2 i direktiven 64/432/EEG, 92/65/EEG och 92/119/EEG gälla.

Dessutom gäller följande definitioner:

a) nötkreatur : hov- och klövdjur av arterna Bos taurus, Bos indicus, Bison bison och Bubalus bubalis.

b) restriktionszon : den del av en medlemsstats territorium som förtecknas i bilagan till detta beslut och som omfattar det område där lumpy skin disease har bekräftats och eventuella skydds- och övervakningszoner som upprättats i enlighet med artikel 10 i direktiv 92/119/EEG.

c) vilda idisslare i fångenskap : djur av underordningen Ruminantia inom ordningen Artiodactyla med en fenotyp som inte nämnvärt påverkats av mänskligt urval men som lever under direkt mänsklig tillsyn eller kontroll, inklusive djurparksdjur.

d) vilda idisslare : djur av underordningen Ruminantia inom ordningen Artiodactyla med en fenotyp som inte påverkats av mänskligt urval och som lever fritt från direkt mänsklig tillsyn eller kontroll.

e) köttprodukter : köttprodukter enligt definitionen i punkt 7.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004 och behandlade magar, blåsor och tarmar enligt definitionen i punkt 7.9 i samma bilaga, som har genomgått en av behandlingarna i del 4 i bilaga II till beslut 2007/777/EG.

Artikel 3

Förbud mot förflyttning och avsändande av vissa djur och av sperma och embryon från dem och mot utsläppande på marknaden av vissa animaliska produkter och biprodukter

1. Bulgarien ska förbjuda avsändande av följande varor från restriktionszonen till andra delar av Bulgarien, till andra medlemsstater och till tredjeländer:

a)	Nötkreatur och vilda idisslare i fångenskap.

b)	Sperma, ägg och embryon från nötkreatur.

2. Bulgarien ska förbjuda att följande varor som framställts av nötkreatur och vilda idisslare som hålls eller jagas i restriktionszonen släpps ut på marknaden utanför restriktionszonen samt att dessa varor avsänds till andra medlemsstater eller till tredjeländer:

a)	Färskt kött samt köttberedningar och köttprodukter som framställts av sådant färskt kött.

b)	Råmjölk, mjölk och mjölkprodukter från nötkreatur.

c)	Färska hudar och skinn som inte omfattas av definitionerna i punkterna 28 och 29 i bilaga I till förordning (EU) nr 142/2011.

d)	Obearbetade animaliska biprodukter, såvida de inte är avsedda för och under den behöriga myndighetens officiella övervakning kanaliseras för bortskaffande eller bearbetning i en godkänd anläggning enligt förordning (EG) nr 1069/2009 inom Bulgariens territorium.

Artikel 4

Undantag från förbudet mot avsändande av nötkreatur och vilda idisslare i fångenskap för direkt slakt och mot avsändande av färskt kött, köttberedningar och köttprodukter som härrör från sådana djur

1. Genom undantag från förbudet i artikel 3.1 a får den behöriga myndigheten tillåta avsändande av nötkreatur och vilda idisslare i fångenskap från anläggningar i restriktionszonen till ett slakteri i andra delar av Bulgarien, förutsatt att följande gäller:

a)	Djuren har sedan födseln eller under de senaste 28 dagarna vistats på en anläggning där det under denna period officiellt inte har rapporterats några fall av lumpy skin disease.

b)	Djuren undersöktes kliniskt vid lastning och visade inte några kliniska tecken på lumpy skin disease.

c)	Djuren transporteras för omedelbar slakt direkt, utan att det görs uppehåll och utan lossning.

d)	Slakteriet har av den behöriga myndigheten utsetts för detta ändamål.

e)	Den avsändande behöriga myndigheten ska på förhand ha informerat den behöriga myndigheten för slakteriet om att nötkreaturen ska sändas dit och denna myndighet ska i sin tur underrätta den avsändande behöriga myndigheten om deras ankomst.

f)	Efter ankomsten till slakteriet hålls djuren avskilda från andra djur och slaktas avskilda från andra djur inom 36 timmar.

De djur som är avsedda att förflyttas

har inte vaccinerats mot lumpy skin disease och har hållits på anläggningar

—	där vaccinering inte har skett och som är belägna utanför skydds- och övervakningszonerna, eller

—	där vaccinering har skett och som är belägna utanför skydds- och övervakningszonerna, och en karenstid på minst sju dagar efter vaccineringen av besättningen har löpt ut, eller

—	som är belägna i övervakningszoner som har upprätthållits längre än 30 dagar på grund av förekomst av ytterligare fall av sjukdomen, i enlighet med artikel 13 i direktiv 92/119/EEG, eller

ii)	har vaccinerats mot lumpy skin disease minst 28 dagar före förflyttningen och kommer från en anläggning där alla mottagliga djur hade vaccinerats minst 28 dagar före den planerade förflyttningen.

2. Varje avsändande av nötkreatur och vilda idisslare i fångenskap i enlighet med punkt 1 får endast äga rum om följande villkor är uppfyllda:

a)	Transportmedlet har rengjorts och desinficerats ordentligt före och efter lastningen av sådana djur i enlighet med artikel 9.

b)	Djuren skyddas före och under transporten mot angrepp av vektorinsekter.

3. Den behöriga myndigheten ska se till att färskt kött, köttberedningar och köttprodukter som härrör från de djur som avses i punkt 1 i denna artikel släpps ut på marknaden i enlighet med kraven i artikel 5 respektive 6.

Artikel 5

Undantag från förbudet mot utsläppande på marknaden av färskt kött och köttberedningar av nötkreatur och vilda idisslare

1. Genom undantag från förbuden i artikel 3.2 a och c får den behöriga myndigheten tillåta utsläppande på marknaden i Bulgarien utanför restriktionszonen av färskt kött, exklusive andra slaktbiprodukter än lever, och köttberedningar av sådant kött samt färska hudar och skinn som härrör från nötkreatur och vilda idisslare som

a)	har hållits på sådana anläggningar i restriktionszonen som inte har varit föremål för restriktioner i enlighet med direktiv 92/119/EEG, eller

b)	slaktades eller jagades före den 13 april 2016, eller

c)	avses i artikel 4.1.

2. Den behöriga myndigheten får endast tillåta avsändande till andra medlemsstater eller till tredjeländer av sändningar av färskt kött som härrör från nötkreatur som har hållits och slaktats utanför restriktionszonen, och av köttberedningar som framställts av sådant färskt kött, förutsatt att sådant kött och sådana köttberedningar har framställts, lagrats och hanterats utan att komma i kontakt med kött och köttberedningar som inte får avsändas till andra medlemsstater enligt artikel 3.2 a samt att sändningarna till andra medlemsstater åtföljs av ett officiellt hälsointyg enligt förlagan i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 599/2004 (16) där del II innehåller följande intygande:

”Färskt kött eller köttberedningar som uppfyller bestämmelserna i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/645 av den 22 april 2016 om vissa skyddsåtgärder mot lumpy skin disease i Bulgarien”.

Artikel 6

Undantag från förbudet mot utsläppande på marknaden av köttprodukter bestående av eller innehållande kött från nötkreatur eller vilda idisslare

1. Genom undantag från förbudet i artikel 3.2 a får den behöriga myndigheten tillåta utsläppande på marknaden av köttprodukter som framställts i restriktionszonen av färskt kött från nötkreatur och vilda idisslare som

a)	har hållits på sådana anläggningar i restriktionszonen som inte är föremål för restriktioner i enlighet med direktiv 92/119/EEG,

b)	slaktades eller jagades före den 13 april 2016, eller

c)	avses i artikel 4.1, eller

d)	har hållits och slaktats utanför restriktionszonen.

2. Den behöriga myndigheten får tillåta utsläppande på marknaden endast på Bulgariens territorium av de köttprodukter som avses i punkt 1 och som uppfyller villkoren i punkt 1 a, b eller c, förutsatt att köttprodukterna har genomgått en vanlig behandling som säkerställer att köttprodukternas snittyta inte längre har karaktären av färskt kött.

Den behöriga myndigheten ska se till att de köttprodukter som avses i första stycket inte avsänds till andra medlemsstater eller till tredjeländer.

3. Den behöriga myndigheten får endast tillåta avsändande till andra medlemsstater eller till tredjeländer av sändningar av köttprodukter som framställts av färskt kött som härrör från de djur som avses i punkt 1 a, b och c, förutsatt att köttprodukterna har genomgått en särskild behandling i enlighet med del 4 punkt B i bilaga II till beslut 2007/777/EG i en hermetiskt sluten behållare till ett Fo-värde av minst tre och att sändningarna till andra medlemstater åtföljs av ett officiellt hälsointyg enligt förlagan i bilagan till förordning (EG) nr 599/2004 där del II innehåller följande intygande:

”Köttprodukter som uppfyller bestämmelserna i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/645 av den 22 april 2016 om vissa skyddsåtgärder mot lumpy skin disease i Bulgarien”.

4. Den behöriga myndigheten får endast tillåta avsändande till andra medlemsstater eller till tredjeländer av sändningar av köttprodukter som framställts av färskt kött som härrör från de djur avses i punkt 1 d, förutsatt att köttprodukterna har genomgått åtminstone en vanlig behandling i enlighet med del 4 punkt A i bilaga II till beslut 2007/777/EG som säkerställer att köttprodukternas snittyta inte längre har karaktären av färskt kött och att sändningarna till andra medlemsstater åtföljs av ett officiellt hälsointyg enligt förlagan i bilagan till förordning (EG) nr 599/2004 där del II innehåller följande intygande:

”Köttprodukter som uppfyller bestämmelserna i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/645 av den 22 april 2016 om vissa skyddsåtgärder mot lumpy skin disease i Bulgarien”.

Artikel 7

Undantag från förbudet mot avsändande och utsläppande på marknaden av mjölk och mjölkprodukter

1. Genom undantag från förbudet i artikel 3.2 b får den behöriga myndigheten tillåta utsläppande på marknaden av mjölk som är avsedd att användas som livsmedel och som härrör från nötkreatur som hålls på anläggningar i restriktionszonen och mjölkprodukter av sådan mjölk, förutsatt att mjölken och mjölkprodukterna har genomgått en behandling som beskrivs i del A punkterna 1.1–1.5 i bilaga IX till direktiv 2003/85/EG.

2. Den behöriga myndigheten får endast tillåta avsändande till andra medlemsstater eller till tredjeländer av sändningar av mjölk som härrör från nötkreatur som hålls på anläggningar i restriktionszonen och mjölkprodukter av sådan mjölk, förutsatt att mjölken och mjölkprodukterna är avsedda att användas som livsmedel och har genomgått den behandling som avses i punkt 1 samt att sändningarna till andra medlemsstater åtföljs av ett officiellt hälsointyg enligt förlagan i bilagan till förordning (EG) nr 599/2004 där del II innehåller följande intygande:

”Mjölk eller mjölkprodukter som uppfyller bestämmelserna i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/645 av den 22 april 2016 om vissa skyddsåtgärder mot lumpy skin disease i Bulgarien”.

Artikel 8

Särskild märkning av färskt kött, köttberedningar och köttprodukter som avses i artikel 5.1 respektive 6.2

Bulgarien ska se till att det färska kött samt de köttberedningar och köttprodukter som avses i artiklarna 5.1 och 6.2 förses med ett särskilt kontrollmärke eller identifieringsmärke som inte får vara ovalt och som inte kan förväxlas med

a)	det kontrollmärke för färskt kött som föreskrivs i avsnitt I kapitel III i bilaga I till förordning (EG) nr 854/2004,

b)	det identifieringsmärke för köttberedningar och köttprodukter bestående av eller innehållande kött från nötkreatur som föreskrivs i avsnitt I i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004.

Artikel 9

Krav avseende transportfordon, rengöring och desinficering

1. Den behöriga myndigheten ska se till att transportföretaget eller föraren för varje fordon som har varit i kontakt med djur av mottagliga arter i restriktionszonen och som avser att lämna den zonen lägger fram bevis på att fordonet sedan den senaste kontakten med de djuren har rengjorts och desinficerats så att lumpy skin disease-viruset inaktiveras.

2. Den behöriga myndigheten ska specificera vilka uppgifter som transportföretaget eller föraren av djurtransportfordonet ska lägga fram för att visa att den krävda rengöringen och desinficeringen har skett.

Artikel 10

Informationskrav

Bulgarien ska, inom ramen för ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder, underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om resultaten av den övervakning med avseende på lumpy skin disease som genomförs i restriktionszonen.

Artikel 11

Tillämpning

Detta beslut ska tillämpas till och med den 31 december 2016.

Artikel 12

Detta beslut riktar sig till Republiken Bulgarien.

Utfärdat i Bryssel den 22 april 2016.

På kommissionens vägnar

Vytenis ANDRIUKAITIS

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 13.

(2) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.

(3) EGT L 62, 15.3.1993, s. 69.

(4) EGT L 18, 23.1.2003, s. 11.

(5) Rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen (EGT 121, 29.7.1964, s. 1977/64).

(6) Rådets direktiv 92/65/EEG av den 13 juli 1992 om fastställande av djurhälsokrav i handeln inom och importen till gemenskapen av djur, sperma, ägg (ova) och embryon som inte faller under de krav som fastställs i de specifika gemenskapsregler som avses i bilaga A.I till direktiv 90/425/EEG (EGT L 268, 14.9.1992, s. 54).

(7) EFSA Journal, vol. 13(2015):1, artikelnr 3986 [73 s.].

(8) 24:e utgåvan, 2015.

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

(10) Kommissionens beslut 2007/777/EG av den 29 november 2007 om djur- och folkhälsovillkor och förlagor till hälsointyg för import från tredjeländer av vissa köttprodukter och behandlade magar, blåsor och tarmar avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av beslut 2005/432/EG (EUT L 312, 30.11.2007, s. 49).

(11) The EFSA Journal, nr 347, s. 1, 2006.

(12) Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen (EUT L 54, 26.2.2011, s. 1).

(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (EUT L 139, 30.4.2004, s. 206).

(15) Rådets direktiv 2003/85/EG av den 29 september 2003 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka, om upphävande av direktiv 85/511/EEG och besluten 89/531/EEG och 91/665/EEG samt om ändring av direktiv 92/46/EEG (EUT L 306, 22.11.2003, s. 1).

(16) Kommissionens förordning (EG) nr 599/2004 av den 30 mars 2004 om antagande av en harmoniserad förlaga för intyg och inspektionsprotokoll för handel inom gemenskapen med djur och produkter av animaliskt ursprung (EUT L 94, 31.3.2004, s. 44).

BILAGA

RESTRIKTIONSZON ENLIGT ARTIKEL 2 ANDRA STYCKET b

Följande regioner i Bulgarien:

—

Haskovo

—	Stara Zagora

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 108

Svensk utgåva	Lagstiftning	59 årgången 23 april 2016

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/635 av den 22 april 2016 om ändring av bilagan till förordning (EG) nr 2870/2000 vad gäller vissa referensmetoder för analys av spritdrycker	1
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/636 av den 22 april 2016 om återkallande av godkännandet av det verksamma ämnet Z,Z,Z,Z-7,13,16,19-dokosatetraen-1-yl-isobutyrat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009, och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ( 1 )	22
	*	Kommissionens förordning (EU) 2016/637 av den 22 april 2016 om ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1334/2008 vad gäller borttagande av vissa aromämnen från unionsförteckningen ( 1 )	24
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/638 av den 22 april 2016 om återkallande av godkännandet av det verksamma ämnet Z-13-hexadecen-11-yn-1-yl-acetat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ( 1 )	28
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/639 av den 22 april 2016 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	30
		BESLUT
	*	Rådets beslut (EU, Euratom) 2016/640 av den 21 april 2016 om utnämning av fem ledamöter av revisionsrätten	32
	*	Rådets beslut (EU, Euratom) 2016/641 av den 21 april 2016 om utnämning av en ledamot i Ekonomiska och sociala kommittén på förslag av Förbundsrepubliken Tyskland	33
	*	Rådets beslut (EU) 2016/642 av den 21 april 2016 om utnämning av en ledamot och en suppleant i Regionkommittén på förslag av Rumänien	34
	*	Rådets beslut (EU) 2016/643 av den 21 april 2016 om utnämning av en ledamot i Regionkommittén på förslag av Republiken Italien	35
	*	Kommissionens beslut (EU) 2016/644 av den 16 januari 2015 om det statliga stöd SA.31855 (11/C, f.d. N 503/10) som Cypern planerar att genomföra till förmån för omstruktureringen av det centrala slakthuset i Kofinos [delgivet med nr C(2015) 58]	36
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/645 av den 22 april 2016 om vissa skyddsåtgärder mot lumpy skin disease i Bulgarien [delgivet med nr C(2016) 3261] ( 1 )	61

”05.121	2,6,6-trimetyl-1-cyklohexen-1-karboxaldehyd	432-25-7	979	2133	2	Efsa
09.272	myrtenylformiat	72928-52-0	983	10858	2	Efsa
09.899	myrtenyl-2-metylbutyrat	138530-44-6			2	Efsa
09.900	myrtenyl-3-metylbutyrat	33900-84-4			2	Efsa”

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	IL	275,5
	MA	97,8
	TR	108,9
	ZZ	160,7
0707 00 05	MA	81,5
	TR	107,2
	ZZ	94,4
0709 93 10	MA	99,6
	TR	128,0
	ZZ	113,8
0805 10 20	CR	66,6
	EG	50,0
	IL	79,4
	MA	60,7
	TR	39,9
	ZZ	59,3
0805 50 10	MA	132,7
0805 50 10	ZZ	132,7
0808 10 80	AR	86,1
	BR	101,0
	CL	115,8
	CN	90,8
	NZ	159,8
	US	177,1
	ZA	85,2
	ZZ	116,5
0808 30 90	AR	128,4
	CL	110,9
	CN	90,6
	ZA	109,5
	ZZ	109,9