19.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 103/1

(1)

Vid den tjugoförsta konferensen med parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (COP 21) som ägde rum i Paris mellan den 30 november och den 12 december 2015 antogs ett avtal om att stärka insatserna på global nivå mot det hot som klimatförändringarna utgör. Parisavtalet träder i kraft den trettionde dagen efter den dag då minst 55 av konventionens parter som sammanlagt står för minst cirka 55 % av de totala utsläppen av växthusgaser har deponerat sina ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument. Unionen och dess medlemsstater är parter i konventionen.

(2)

Avtalet innehåller bland annat ett långsiktigt mål i linje med målet att med god marginal hålla den globala temperaturökningen under 2 °C över förindustriell nivå och att sträva efter att begränsa den till 1,5 °C över förindustriell nivå. För att uppnå detta mål kommer parterna att utarbeta, meddela och upprätthålla på varandra följande nationellt fastställda bidrag.

(3)

Den 6 mars 2015 meddelade unionen och dess medlemsstater sitt planerade nationellt fastställda bidrag som innehåller ett åtagande om ett bindande mål på en intern minskning på minst 40 % av växthusgasutsläppen jämfört med 1990 senast 2030, såsom angavs i Europeiska rådets slutsatser av den 23 oktober 2014 om ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030.

(4)

Avtalet är öppet för undertecknande vid Förenta nationernas högkvarter i New York under perioden 22 april 2016–21 april 2017.

(5)

Avtalet är i överensstämmelse med unionens miljöpolitiska mål enligt artikel 191 i fördraget, det vill säga att bevara, skydda och förbättra miljön, skydda människors hälsa och att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen.

(6)

Det finns unionslagstiftning för genomförande av vissa av dessa mål. En del av denna befintliga unionslagstiftning kommer att behöva ändras för att genomföra vissa bestämmelser i avtalet.

(7)

Avtalet bör därför undertecknas på unionens vägnar, med förbehåll för att det senare ingås.

19.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 103/3

(1)

Sektorn för mjölk och mjölkprodukter har under en längre tid präglats av allvarlig marknadsobalans. Importefterfrågan på mjölk och mjölkprodukter förblev stabil under 2015 i förhållande till 2014, men produktionen ökade avsevärt i unionen och i andra väsentliga exportregioner.

(2)

Investeringarna i mjölkproduktionskapacitet i unionen, som gjorts som förberedelse inför mjölkkvoternas upphörande och med tanke på de goda utsikterna på medellång sikt på världsmarknaden, har resulterat i en stadig ökning av mjölkproduktionen i unionen. Överskottsmjölken bearbetas till produkter som kan lagras länge, som smör och skummjölkspulver.

(3)

Till följd av detta sjönk priserna på smör och skummjölkspulver under 2014 och 2015, då priset på skummjölkspulver sjönk till samma nivå som interventionspriset. Smörpriserna ligger fortfarande över interventionspriserna, men pressas nedåt.

(4)

I rådets förordning (EU) nr 1370/2013 (1) fastställs kvantitativa begränsningar för uppköp av smör och skummjölkspulver till det fasta pris som avses i den förordningen. När dessa begränsningar nås ska uppköp göras genom ett anbudsförfarande, där det högsta uppköpspriset fastställs.

(5)

Som en undantagsåtgärd, för att säkra att mekanismen för offentlig intervention kan användas utan avbrott vid störningar på marknaden inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter, förlängs perioden för inledandet av den offentliga interventionen avseende smör och skummjölkspulver för år 2016 till den 1 januari genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1549 (2).

(6)

Under den extra interventionsperiod för 2016 som inleddes genom delegerade förordning (EU) 2015/1549 nådde uppköpen upp till hälften av volymen av den kvantitativa begränsningen som föreskrivs i förordning (EU) nr 1370/2013 för uppköp av skummjölkpulver till ett fast pris.

(7)

För att hjälpa sektorn för mjölk och mjölkprodukter att finna en ny jämnvikt i den rådande svåra marknadssituationen och för att bevara förtroendet för interventionsåtgärderna, är det lämpligt att höja de kvantitativa begränsningarna för uppköp av smör och skummjölkspulver till ett fast pris under 2016.

(8)

Om ett anbudsförfarande sätts igång innan denna förordning träder i kraft bör de volymer som köps upp inom ramen för det förfarandet inte tas med i beräkningen för att fastställa de volymer som finns tillgängliga för uppköp av smör och skummjölkspulver till ett fast pris under 2016.

(9)

För att säkerställa att de tillfälliga åtgärder som föreskrivs i denna förordning får omedelbar effekt på marknaden och bidrar till att stabilisera priserna bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts.

19.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 103/5

(1)

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har underrättats om de olika klasser av OTC-kreditderivat (”over-the-counter”) som centrala motparter har blivit auktoriserade att cleara. För var och en av dessa klasser har Esma gjort bedömningar utifrån huvudkriterierna för huruvida de ska omfattas av clearingkravet, inbegripet graden av standardisering, volymen och likviditeten samt tillgången till prisinformation. I det övergripande syftet att minska systemriskerna har Esma fastställt de klasser av OTC-kreditderivat som bör omfattas av clearingkravet enligt förfarandet i förordning (EU) nr 648/2012.

(2)

Löptiden är en gemensam och grundläggande egenskap för OTC-kreditderivat. Den motsvarar ett fastställt datum då kreditderivatkontraktet löper ut. Denna aspekt bör beaktas vid bedömningen av vilka klasser av OTC-kreditderivat som ska omfattas av clearingkravet.

(3)

Olika motparter behöver olika lång tid på sig för att införa de arrangemang som behövs för att kunna cleara de OTC-kreditderivat som omfattas av clearingkravet. För att få till stånd ett korrekt och snabbt genomförande av clearingkravet i praktiken bör motparterna delas in i olika kategorier, där motparter med tillräckligt jämförbara förutsättningar blir skyldiga att uppfylla clearingkravet från och med samma datum.

(4)

En första kategori bör omfatta både finansiella och icke-finansiella motparter som, när denna förordning träder i kraft, är clearingmedlemmar hos minst en av de relevanta centrala motparterna och för minst en av de klasser av OTC-kreditderivat som omfattas av clearingkravet, eftersom dessa motparter redan har erfarenhet av frivillig clearing och redan har etablerade kontakter med dessa centrala motparter för att cleara minst en av de aktuella klasserna. Icke-finansiella motparter som är clearingmedlemmar bör också ingå i den första kategorin, eftersom de, vad beträffar erfarenheter och förberedelser i fråga om central clearing, är jämförbara med de finansiella motparter som ingår i samma kategori.

(5)

En andra och en tredje kategori bör omfatta finansiella motparter som inte ingår i den första kategorin, indelade enligt rättslig och operativ kapacitet i fråga om OTC-derivat. Aktivitetsnivån i fråga om OTC-derivat bör tjäna som grund för att klassificera den rättsliga och operativa kapaciteten hos finansiella motparter, och det bör därför införas ett kvantitativt tröskelvärde för indelning i den andra respektive tredje kategorin, på grundval av de aggregerade genomsnittliga teoretiska beloppen vid varje månadsslut i fråga om de derivat som inte clearas centralt. Tröskelvärdet bör fastställas på en lämplig nivå för att avskilja mindre marknadsaktörer, samtidigt som man måste kunna hantera en betydande risknivå inom den andra kategorin. För att främja konvergens i lagstiftningen och begränsa efterlevnadskostnaderna för motparter bör man också anpassa tröskelvärdet till det värde som överenskommits på internationell nivå i fråga om marginalsäkerhetskrav för derivat som inte clearas centralt. Liksom i de internationella standarderna bör gälla att, medan tröskeln tillämpas generellt på företagsgruppnivå med tanke på de potentiella delade riskerna inom gruppen, bör den för investeringsfonder tillämpas separat för varje fond eftersom en fonds skulder normalt inte berörs av andra fonders skulder eller investeringsförvaltarens skulder. Således bör tröskelvärdet tillämpas enskilt för varje investeringsfond så länge som denna, i händelse av insolvens eller konkurs, utgör en helt separerad och avskild grupp av tillgångar som inte omfattas av säkerheter, garantier eller stöd från andra investeringsfonder eller från investeringsförvaltaren själv.

(6)

Vissa alternativa investeringsfonder omfattas inte av definitionen av finansiella motparter enligt förordning (EU) nr 648/2012, trots att de har en viss operativ kapacitet i fråga om OTC-derivatkontrakt som kan likna motsvarande operativa kapacitet hos sådana alternativa investeringsfonder som omfattas av samma definition. Därför bör alternativa investeringsfonder som klassificeras som icke-finansiella motparter ingå i samma kategorier av motparter som de alternativa investeringsfonder som klassificeras som finansiella motparter.

(7)

En fjärde kategori bör omfatta icke-finansiella motparter som inte ingår i de övriga kategorierna eftersom de har mer begränsad erfarenhet och operativ kapacitet i fråga om OTC-derivat och central clearing än andra kategorier av motparter.

(8)

Vid valet av den dag från vilken clearingkravet ska gälla för motparter i den första kategorin bör hänsyn tas till det faktum att de ofta inte har etablerat de kontakter med centrala motparter som krävs för var och en av de klasser som omfattas av clearingkravet. Vidare utgör motparter i denna kategori ofta en ingångsplats för clearing för motparter som inte är clearingmedlemmar, inte minst med tanke på att clearing åt kunder och indirekta kunder väntas öka betydligt när clearingkravet trätt i kraft. Slutligen står denna första kategori av motparter för en stor andel av volymen OTC-kreditderivat som redan clearas, medan den totala volymen transaktioner som kommer att clearas i framtiden förväntas öka kraftigt efter det att clearingkravet enligt denna förordning får verkan. Därför är det rimligt att för motparter i den första kategorin sätta en tidsfrist på sex månader för förberedelserna för att kunna cleara ytterligare klasser samt hantera ökad clearing åt kunder och indirekta kunder och det generellt sett ökade antalet transaktioner som måste clearas. När man fastställer från vilken dag clearingkravet börjar gälla för motparter i den första kategorin, bör man även ta hänsyn till om fler än en central motpart redan utför clearing av samma klass av OTC-derivat vid den tidpunkt då denna förordning träder i kraft. I synnerhet krävs det mer tid i en situation där ett betydande antal motparter önskar upprätta clearingarrangemang med samma centrala motpart samtidigt, än i en situation där motparterna kan välja mellan flera centrala motparter för att upprätta clearingarrangemang. En extra period på tre månader bör därför medges för att garantera ett korrekt genomförande av clearingkravet.

(9)

När man fastställer från vilken dag clearingkravet börjar gälla för motparter i den andra och tredje kategorin, bör man ta hänsyn till att flertalet av dem kommer att få tillträde till en central motparts tjänster genom att bli kunder eller indirekta kunder till en clearingmedlem. Denna process kan kräva mellan 12 och 18 månader, beroende på den rättsliga och operativa kapaciteten hos motparterna i fråga och hur långt de avancerat när det gäller att förbereda de avtalsarrangemang med clearingmedlemmar som behövs för att cleara framtida kontrakt. När man fastställer från vilken dag clearingkravet börjar gälla för motparter i den andra och tredje kategorin, bör man även ta hänsyn till om fler än en central motpart redan utför clearing av samma klass av OTC-derivat vid den tidpunkt då denna förordning träder i kraft. I synnerhet krävs det mer tid i en situation där ett betydande antal motparter önskar upprätta clearingarrangemang med samma centrala motpart samtidigt, än i en situation där motparterna kan välja mellan flera centrala motparter för att upprätta clearingarrangemang. En extra period på tre månader bör därför medges för att garantera ett korrekt genomförande av clearingkravet.

(10)

När man fastställer från vilken dag clearingkravet börjar gälla för motparter i den fjärde kategorin, bör man ta hänsyn till deras rättsliga och operativa kapacitet samt det faktum att de har en mer begränsad erfarenhet av OTC-derivat och central clearing än de andra kategorierna av motparter.

(11)

För OTC-derivatkontrakt som ingås mellan en motpart som är etablerad i ett tredjeland och en motpart som är etablerad i unionen, men som tillhör samma företagsgrupp och helt och hållet omfattas av samma konsolidering och av lämpliga centraliserade förfaranden för bedömning, mätning och kontroll av risker, bör det beslutas om en uppskjuten tillämpning av clearingkravet. Detta innebär att kontrakten i fråga för en begränsad tid inte skulle omfattas av clearingkravet, så länge det inte har antagits några genomförandeakter i enlighet med artikel 13.2 i förordning (EU) nr 648/2012 avseende sådana OTC-derivatkontrakt som anges i bilagan till denna förordning och som omfattar den jurisdiktion där motparten utanför unionen är etablerad. De behöriga myndigheterna bör ha möjlighet att i förväg kontrollera att de motparter som ingår dessa kontrakt hör till samma grupp och att de uppfyller övriga villkor för transaktion inom en grupp enligt förordning (EU) nr 648/2012.

(12)

Om motparterna i ett OTC-derivatkontrakt är finansiella motparter kräver förordning (EU) nr 648/2012 – till skillnad från när det gäller icke-finansiella motparter – att clearingkravet ska tillämpas på alla kontrakt som ingåtts efter det att Esma underrättats om att en viss central motpart auktoriserats att cleara en given klass av OTC-derivat, men innan clearingkravet fått verkan, förutsatt att detta är motiverat med tanke på den återstående löptiden för det aktuella kontraktet den dag då clearingkravet får verkan. Tillämpningen av clearingkravet för sådana kontrakt bör ha som mål att skapa en enhetlig och konsekvent tillämpning av förordning (EU) nr 648/2012. Den bör vidare tjäna till att främja finansiell stabilitet, minska systemrisken och bidra till likvärdiga konkurrensvillkor för marknadsaktörerna när en klass av OTC-derivatkontrakt förklarats omfattas av clearingkravet. Minimikravet på återstående löptid bör därför fastställas på en nivå som garanterar att dessa mål uppnås.

(13)

Innan de tekniska standarder för tillsyn som ska antas i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) nr 648/2012 har trätt i kraft kan motparterna inte förutse om de OTC-derivatkontrakt de ingår kommer att omfattas av clearingkravet den dag det får verkan. Denna osäkerhet har en betydande inverkan på marknadsaktörernas möjlighet att sätta ett exakt pris på de OTC-derivatkontrakt de sluter, eftersom centralt clearade kontrakt omfattas av andra krav på säkerheter än kontrakt som inte clearas centralt. Om man beslutar att även OTC-derivatkontrakt som ingåtts innan denna förordning träder i kraft måste clearas på förberedande basis – oavsett kontraktens återstående löptid den dag då clearingkravet får verkan – kan detta hämma motparternas möjlighet att effektivt säkra sina marknadsrisker, vilket antingen kan påverka marknadens funktion och den finansiella stabiliteten negativt, eller hindra motparternas normala verksamhet genom att de tvingas använda andra former av risksäkring.

(14)

Vidare bör OTC-derivatkontrakt som ingås efter det att denna förordning träder i kraft, men innan clearingkravet får verkan, inte omfattas av clearingkravet förrän motparterna till dessa kontrakt har möjlighet att avgöra vilken kategori de tillhör och vilken central motpart som finns tillgänglig för att cleara dem och huruvida de omfattas av clearingkravet för ett enskilt kontrakt, inklusive vid transaktioner inom gruppen, samt innan de kunnat införa de avtalsarrangemang som behövs för att ingå sådana kontrakt med full hänsyn tagen till clearingkravet. Av detta skäl, och för att slå vakt om en stabil och väl fungerande marknad och lika konkurrensvillkor för motparterna bör man besluta att sådana kontrakt inte bör omfattas av clearingkravet, oberoende av återstående löptid.

(15)

OTC-derivatkontrakt som ingås efter det att Esma underrättats om att en viss central motpart har auktoriserats att cleara en given klass av OTC-derivat, men innan clearingkravet fått verkan, bör inte omfattas av clearingkravet såvida de inte är mycket relevanta med avseende på systemrisk eller om tillämpning av clearingkravet på dessa kontrakt på annat sätt skulle kunna äventyra en enhetlig och konsekvent tillämpning av förordning (EU) nr 648/2012. Den motpartsrisk som är förknippad med kontrakt om OTC-kreditderivat med längre löptider belastar marknaden under en längre period än den som gäller OTC-kreditderivat med kort återstående löptid. Om clearingkravet tillämpas även på kontrakt med kort återstående löptid skulle detta innebära en börda för de berörda motparterna som inte står i proportion till den risk som reducerats. Dessutom utgör OTC-kreditderivat med korta återstående löptider en relativt liten del av den totala marknaden och därmed också en liten andel av den sammanlagda systemrisken som är kopplad till marknaden i fråga. Minimikrav för återstående löptid bör därför fastställas på så sätt att kontrakt vars återstående löptid är högst några månader inte ska omfattas av clearingkravet.

(16)

Motparter i den tredje kategorin utgör en relativt liten andel av den totala systemrisken och har en lägre rättslig och operativ kapacitet när det gäller OTC-derivat än motparter i första eller andra kategorin. Viktiga element i ett OTC-derivatkontrakt, till exempel prissättningen på OTC-kreditderivat som enligt reglerna kommer att omfattas av clearingkravet men som har ingåtts innan detta krav får verkan, måste inom korta tidsramar anpassas för att ta hänsyn till den clearing som kommer att ske först flera månader efter det att kontraktet har ingåtts. Denna förberedande clearing medför betydande justeringar i fråga om prissättningsmodell och dokumentation för dessa OTC-derivatkontrakt. Motparter i den tredje kategorin har en mycket begränsad kapacitet att i förhand införliva clearingkravets konsekvenser i sina OTC-derivatkontrakt. Att tillämpa clearingkravet på OTC-derivatkontrakt som ingåtts innan detta krav fått verkan för motparterna i fråga skulle kunna hämma deras möjlighet att säkra sina risker på ett tillfredsställande sätt, och få följder för marknadens stabilitet och funktion, eller hindra motparternas normala verksamhet om de inte kan fortsätta att säkra sina risker. Därför bör OTC-derivatkontrakt som ingåtts av motparter i den tredje kategorin innan clearingkravet fått verkan inte omfattas av clearingkravet.

(17)

Förutsatt att vissa villkor är uppfyllda bör vidare OTC-derivatkontrakt som ingåtts mellan motparter som tillhör samma grupp kunna undantas från clearing, så att man undviker att begränsa effektiviteten av företagsgruppers interna riskhanteringsprocesser, vilket skulle motverka det övergripande målet för förordning (EU) nr 648/2012. Därför bör transaktioner inom en företagsgrupp som skett innan clearingkravet fått verkan för den typen av transaktioner undantas från clearingkravet, förutsatt att de uppfyller vissa villkor.

(18)

Denna förordning grundar sig på de förslag till tekniska standarder för tillsyn som Esma har lagt fram för kommissionen.

(19)

Esma har genomfört öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska standarder för tillsyn som denna förordning bygger på, analyserat de potentiella kostnaderna och fördelarna och begärt ett yttrande från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats genom artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2). Esma har också samrått med Europeiska systemrisknämnden.

a)

Kategori 1 utgörs av motparter som den dag då denna förordning träder i kraft, avseende minst en av de klasser av OTC-derivat som anges i bilagan till den här förordningen, är clearingmedlemmar i den mening som avses i artikel 2.14 i förordning (EU) nr 648/2012 i minst en av de centrala motparter som har auktoriserats eller godkänts för att cleara minst en av dessa klasser före ovan nämnda datum.

b)

Kategori 2 utgörs av motparter som faller utanför kategori 1, som ingår i en företagsgrupp vars genomsnittliga utestående teoretiska bruttobelopp för derivat som inte clearas centralt per månadssluten januari, februari och mars 2016 överstiger 8 miljarder euro, och som är något av följande:

c)

Kategori 3 utgörs av motparter som inte tillhör kategori 1 eller 2, och som är något av följande:

d)

Kategori 4 utgörs av icke-finansiella motparter som inte tillhör kategori 1, 2 eller 3.

a)

den 9 februari 2017 för motparter i kategori 1,

b)

den 9 augusti 2017 för motparter i kategori 2,

c)

den 9 februari 2018 för motparter i kategori 3,

d)

den 9 maj 2019 för motparter i kategori 4.

a)

den 9 maj 2019, såvida inget beslut om likvärdighet enligt artikel 13.2 i förordning (EU) nr 648/2012 har antagits som grund för tillämpningen av artikel 4 i samma förordning och som täcker OTC-derivatkontrakt som anges i bilagan till den här förordningen, med avseende på det berörda tredjelandet, eller

b)

det senare av följande datum om ett beslut om likvärdighet i enlighet med artikel 13.2 i förordning (EU) nr 648/2012 har antagits som grund för tillämpningen av artikel 4 i samma förordning och som täcker OTC-derivatkontrakt som anges i bilagan till den här förordningen, med avseende på det berörda tredjelandet:

a)

Den motpart som är etablerad i ett tredjeland är antingen en finansiell motpart eller en icke-finansiell motpart.

b)

Den motpart som är etablerad i unionen är

c)

Båda motparterna omfattas helt och hållet av samma konsolidering i enlighet med artikel 3.3 i förordning (EU) nr 648/2012.

d)

Båda motparterna omfattas av lämpliga centraliserade förfaranden för bedömning, mätning och kontroll av risker.

e)

Den motpart som är etablerad i unionen har skriftligt underrättat sin behöriga myndighet om att villkoren i leden a, b, c och d är uppfyllda, och den behöriga myndigheten inom 30 dagar efter att ha mottagit denna underrättelse har bekräftat att dessa villkor är uppfyllda.

a)

5 år och 3 månader för kontrakt som ingåtts eller förnyats före den 9 oktober 2016, och som hör till de klasser som anges i tabellen i bilagan.

b)

6 månader för kontrakt som ingåtts eller förnyats den 9 oktober 2016 eller senare, och som hör till de klasser som anges i tabellen i bilagan.

a)

5 år och 3 månader för kontrakt som ingåtts eller förnyats före den 9 oktober 2016, och som hör till de klasser som anges i tabellen i bilagan.

b)

6 månader för kontrakt som ingåtts eller förnyats den 9 oktober 2016 eller senare, och som hör till de klasser som anges i tabellen i bilagan.

19.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 103/12

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Frankrikes ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Olive de Nîmes”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 991/2010 (2).

(2)

Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning  (3) i enlighet med artikel 50.2 a i den förordningen.

(3)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas.

19.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 103/13

(1)

Enligt förordning (EU) nr 223/2014 ska den förvaltande myndigheten för ett operativt program för livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd utföra en strukturerad undersökning av slutmottagare under 2017 och 2022.

(2)

Denna strukturerade undersökning av slutmottagare är ett av de instrument som bör användas för att utvärdera fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (nedan kallad Fead). För att garantera att undersökningen ger resultat av hög kvalitet och bidrar på ett ändamålsenligt sätt till utvärderingen av Fead måste en mall som möjliggör sammanställning av data på unionsnivå fastställas.

19.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 103/22

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

19.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 103/24

(1)

Den 15 april 2015 antog rådet beslut (Gusp) 2015/598 (1) om utnämning av Peter BURIAN till Europeiska unionens särskilda representant (nedan kallad den särskilda representanten) för Centralasien. Den särskilda representantens uppdrag löper ut den 30 april 2016.

(2)

Den särskilda representantens uppdrag bör förlängas med ytterligare tio månader.

(3)

Den särskilda representanten kommer att genomföra uppdraget under omständigheter som kan komma att förvärras och som hindra uppnåendet av de mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i fördraget.

a)

främja goda och nära förbindelser mellan unionen och länderna i Centralasien på grundval av gemensamma värderingar och intressen i enlighet med tillämpliga avtal,

b)

bidra till ökad stabilitet och utökat samarbete mellan länderna i regionen,

c)

bidra till att stärka demokratin, rättsstatsprincipen, gott styre samt respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i Centralasien,

d)

ta itu med de största hoten, i synnerhet specifika problem med direkta konsekvenser för unionen,

e)

öka unionens effektivitet och synlighet i regionen, även genom närmare samarbete med andra berörda partner och internationella organisationer såsom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Förenta nationerna (FN).

a)

främja unionens övergripande politiska samordning i Centralasien samt att bidra till att säkerställa samstämmighet i unionens yttre åtgärder i regionen,

b)

för den höga representanten, tillsammans med Europeiska utrikestjänsten (nedan kallad utrikestjänsten) och kommissionen, övervaka genomförandet av unionens strategi för ett nytt partnerskap med Centralasien, kompletterat med relevanta slutsatser från rådet och efterföljande lägesrapporter om genomförandet av unionens strategi för Centralasien, samt lämna rekommendationer och regelbundet rapportera till berörda rådsorgan,

c)

bistå rådet med att ytterligare utveckla en övergripande politik gentemot Centralasien,

d)

nära följa den politiska utvecklingen i Centralasien genom att utveckla och upprätthålla nära kontakter med regeringar, parlament, domstolsväsen, det civila samhället och massmedier,

e)

uppmuntra Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan att samarbeta om regionala frågor av gemensamt intresse,

f)

utveckla lämpliga kontakter och lämpligt samarbete med de viktigaste berörda aktörerna i regionen och alla relevanta regionala och internationella organisationer,

g)

bidra till genomförandet av unionens politik för de mänskliga rättigheterna i regionen i samarbete med Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter, inbegripet unionens riktlinjer för de mänskliga rättigheterna, särskilt unionens riktlinjer om barn och väpnad konflikt samt om våld mot kvinnor och kampen mot alla former av diskriminering av kvinnor, samt av unionens politik när det gäller FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet, inbegripet genom att övervaka och rapportera om utvecklingen samt utarbeta rekommendationer i detta avseende,

h)

i nära samarbete med FN och OSSE bidra till konfliktförebyggande och konfliktlösning genom att utveckla kontakter med myndigheter och andra lokala aktörer såsom icke-statliga organisationer, politiska partier, minoriteter, religiösa grupper samt ledarna för dessa,

i)

bidra till att utforma de aspekter av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken med avseende på Centralasien som rör energitrygghet, gränssäkerhet, bekämpning av allvarlig brottslighet inbegripet narkotikabrott och människohandel, samt förvaltning av vattenresurser, miljö och klimatförändringar,

j)

främja regional säkerhet inom Centralasiens gränser mot bakgrund av minskningen av den internationella närvaron i Afghanistan.

a)

upprätta en specifik säkerhetsplan grundad på vägledning från utrikestjänsten, som inbegriper specifika fysiska, organisatoriska och förfarandemässiga säkerhetsåtgärder som styr såväl hanteringen av en säker personalförflyttning till och inom ansvarsområdet som hanteringen av säkerhetsincidenter, inbegripet en beredskaps- och evakueringsplan,

b)

se till att all personal som utstationeras utanför unionen är högriskförsäkrad i enlighet med vad som krävs för förhållandena i ansvarsområdet,

c)

se till att alla överenskomna rekommendationer som lämnas i samband med regelbundna säkerhetsbedömningar genomförs och skriftligen rapportera till rådet, den höga representanten och kommissionen om genomförandet av dessa och om andra säkerhetsfrågor inom ramen för lägesrapporten och rapporten om uppdragets genomförande.

19.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 103/29

(1)

Den 15 april 2015 antog rådet beslut (Gusp) 2015/599 (1) om utnämning av Fernando GENTILINI till Europeiska unionens särskilda representant (nedan kallad den särskilda representanten) för fredsprocessen i Mellanöstern. Den särskilda representantens uppdrag löper ut den 30 april 2016.

(2)

Den särskilda representantens uppdrag bör förlängas med ytterligare 10 månader.

(3)

Den särskilda representanten kommer att genomföra uppdraget under omständigheter som kan komma att förvärras och hindra uppnåendet av de mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i fördraget.

a)

Sörja för ett aktivt och effektivt bidrag från unionen till åtgärder och initiativ som kan leda till en varaktig lösning av den israeliska–palestinska konflikten på grundval av tvåstatslösningen och i enlighet med unionens parametrar.

b)

Underlätta och upprätthålla nära kontakter med alla parter i fredsprocessen, relevanta politiska aktörer, andra länder i regionen, kvartettens medlemmar och andra relevanta länder samt med FN och andra relevanta internationella organisationer, såsom Arabförbundet, i syfte att samarbeta med dem för att stärka fredsprocessen.

c)

Vid behov verka för att främja och bidra till en möjlig ny ram för förhandlingarna i samråd med alla centrala aktörer och medlemsstater.

d)

Aktivt understödja och bidra till fredsförhandlingarna mellan parterna, bland annat genom att på unionens vägnar lägga fram förslag avseende dessa förhandlingar.

e)

Säkerställa unionens fortsatta närvaro inom relevanta internationella fora.

f)

Bidra till krishantering och krisförebyggande, bland annat med avseende på Gazaremsan.

g)

På begäran medverka till att de internationella avtal som finns mellan parterna genomförs och på diplomatisk väg ta kontakt med dessa om bestämmelserna i avtalen inte följs.

h)

Bidra till politiska insatser för att få till stånd en genomgripande förändring som kan leda till en varaktig lösning för Gazaremsan, som utgör en integrerad del av en framtida palestinsk stat och bör tas upp i förhandlingarna.

i)

Särskilt uppmärksamma faktorer av betydelse för den regionala dimensionen inom fredsprocessen, engagemanget med arabiska partner och genomförandet av det arabiska fredsinitiativet.

j)

På ett konstruktivt sätt ta kontakt med de undertecknande parterna i avtal inom ramen för fredsprocessen och därigenom verka för att demokratins grundläggande normer främjas, inklusive respekten för internationell humanitär rätt, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen.

k)

Utarbeta förslag till hur unionen kan ingripa i fredsprocessen och till det bästa sättet att fullfölja unionens initiativ och pågående insatser avseende fredsprocessen, exempelvis genom unionens bidrag till palestinska reformer, inklusive de politiska aspekterna på relevanta utvecklingsprojekt i unionens regi.

l)

Förmå parterna att avstå från ensidiga handlingar som äventyrar en livskraftig tvåstatslösning.

m)

Rapportera, i egenskap av kvartettens sändebud, om framsteg och om utvecklingen i förhandlingarna samt bidra till förberedelserna av möten med kvartettens sändebud utifrån unionens ståndpunkter och genom samordning med andra medlemmar i kvartetten.

n)

Bidra till genomförandet av unionens politik för de mänskliga rättigheterna i samarbete med Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter, inbegripet unionens riktlinjer för de mänskliga rättigheterna, särskilt unionens riktlinjer om barn och väpnad konflikt samt om våld mot kvinnor och kampen mot alla former av diskriminering av kvinnor, samt bidra till unionens politik när det gäller FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet, inbegripet genom att övervaka och rapportera om utvecklingen samt utarbeta rekommendationer i detta hänseende.

o)

Bidra till att opinionsledare i regionen får bättre förståelse för unionens roll.

a)

upprätta en specifik säkerhetsplan grundad på vägledning från utrikestjänsten, som inbegriper specifika fysiska, organisatoriska och förfarandemässiga säkerhetsåtgärder som styr såväl hanteringen av en säker personalförflyttning till och inom ansvarsområdet som hanteringen av säkerhetsincidenter, inbegripet en beredskaps- och evakueringsplan,

b)

se till att all personal som utstationeras utanför unionen är högriskförsäkrad i enlighet med vad som krävs för förhållandena i ansvarsområdet,

c)

se till att alla personer i den särskilda representantens stab som ska utstationeras utanför unionen, inbegripet lokalanställd personal, genomgår lämplig säkerhetsutbildning före eller vid ankomsten till ansvarsområdet, på grundval av den riskklassificering som utrikestjänsten har tilldelat området,

d)

se till att alla överenskomna rekommendationer som lämnas i samband med regelbundna säkerhetsbedömningar genomförs och skriftligen rapportera till rådet, den höga representanten och kommissionen om genomförandet av dessa och om andra säkerhetsfrågor inom ramen för lägesrapporten och rapporten om uppdragets genomförande.

19.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 103/34

(1)

Genom kommissionens beslut 2009/752/EG (2) godkändes, i enlighet med förordning (EG) nr 258/97, utsläppande på marknaden av lipidextrakt från antarktisk krill (Euphausia superba) som ny livsmedelsingrediens för användning i vissa livsmedel.

(2)

Den 11 december 2009 anmälde företaget Aker BioMarine Antarctic AS till kommissionen att det hade för avsikt släppa ut ett lipidextrakt från antarktisk krill (Euphausia superba) på marknaden, på grundval av ett yttrande från det behöriga organet för utvärdering av livsmedel i Finland om att detta lipidextrakt i huvudsak motsvarar ett lipidextrakt från antarktisk krill (Euphausia superba) som godkänts genom beslut 2009/752/EG.

(3)

Den 15 september 2014 lämnade företaget Aker BioMarine Antarctic AS in en ansökan till de behöriga myndigheterna i Irland om en utvidgning av användningsområdet för lipidextrakt från antarktisk krill (Euphausia superba) som ny livsmedelsingrediens.

(4)

Den 23 december 2014 utfärdade det behöriga organet för utvärdering av livsmedel i Irland sin första utvärderingsrapport. I rapporten drogs slutsatsen att utvidgningen av användningsområdet för lipidextrakt från antarktisk krill (Euphausia superba) uppfyller kriterierna för nya livsmedel i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 258/97.

(5)

Kommissionen vidarebefordrade den första utvärderingsrapporten till de andra medlemsstaterna den 22 januari 2015.

(6)

Motiverade invändningar framfördes inom den period på 60 dagar som är fastställd i artikel 6.4 första stycket i förordning (EG) nr 258/97. Sökanden ändrade därför ansökan vad gäller de föreslagna livsmedelskategorierna. Ändringen och de kompletterande förklaringarna från sökanden undanröjde farhågorna på ett sätt som medlemsstaterna och kommissionen var nöjda med.

(7)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG (3) fastställs krav för kosttillskott. Användningen av lipidextrakt från antarktisk krill (Euphausia superba) bör godkännas utan att det påverkar tillämpningen av kraven i den rättsakten.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

19.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 103/37

(1)

Enligt förordning (EG) nr 549/2004 ska medlemsstaterna anta nationella planer eller planer för funktionella luftrumsblock, bl.a. bindande nationella mål eller mål för funktionella luftrumsblock, för att säkra överensstämmelse med de unionstäckande prestationsmålen. I den förordningen föreskrivs även att kommissionen ska bedöma överensstämmelsen hos dessa mål utifrån de kvalitetskriterier som avses i artikel 11.6 d. Närmare bestämmelser i detta avseende fastställs i genomförandeförordning (EU) nr 390/2013.

(2)

Unionstäckande prestationsmål inom nyckelområdena säkerhet, miljö, kapacitet och kostnadseffektivitet för den andra referensperioden (2015–2019) har antagits genom kommissionens genomförandebeslut 2014/132/EU (3).

(3)

Den 2 mars 2015 antog kommissionen genomförandebeslut (EU) 2015/347 (4) om bristande överensstämmelse hos vissa mål i de ursprungliga prestationsplanerna med de unionstäckande prestationsmålen samt fastställande av rekommendationer för översynen av dessa mål. Beslutet riktade sig till Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Portugal, Rumänien, Slovenien och Slovakien och föreskrev revidering av prestationsmålen inom nyckelområdena kapacitet och kostnadseffektivitet.

(4)

Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Portugal, Rumänien, Slovenien och Slovakien lämnade alla in reviderade nationella planer eller planer för funktionella luftrumsblock inklusive reviderade prestationsmål före den 2 juli 2015. Spanien och Portugal lämnade den 4 februari 2016 in en ändring av den funktionella luftrumsblockplanen med ytterligare reviderade prestationsmål.

(5)

Organet för prestationsgranskning, som enligt artikel 3 i genomförandeförordning (EU) nr 390/2013 har till uppgift att bistå kommissionen vid genomförandet av prestationssystemet, lämnade in sin utvärderingsrapport till kommissionen den 15 oktober 2015.

(6)

Bedömningen av de reviderade prestationsmålen med avseende på deras överensstämmelse med de unionstäckande prestationsmålen har utförts med tillämpning av samma bedömningskriterier och metoder som använts vid bedömningen av de prestationsmål som ursprungligen lämnades in.

(7)

Inom nyckelområdet kapacitet har överensstämmelsen för de av medlemsstaterna inlämnade målen avseende försening i flödesplaneringen (ATFM) underväg bedömts i enlighet med principen i punkt 4 i bilaga IV till genomförandeförordning (EU) nr 390/2013 med hjälp av de funktionella luftrumsblockens respektive referensvärden för kapacitet – som vid tillämpning på unionsnivå säkerställer uppfyllandet av de unionstäckande prestationsmålen – såsom de beräknats av nätverksförvaltaren och angetts i den operativa planen för nätverket (2014–2018/2019), i dess senaste version från juni 2014. Av bedömningen framgår att de reviderade mål som lämnats in av Tjeckien, Kroatien, Ungern, Österrike, Slovenien och Slovakien beträffande det funktionella luftrumsblocket FABCE, av Spanien och Portugal när det gäller SW FAB och av Bulgarien och Rumänien med avseende på Danube FAB, överensstämmer med det relevanta unionstäckande prestationsmålet.

(8)

Inom nyckelområdet kostnadseffektivitet har de av de berörda medlemsstaterna inlämnade målen uttryckta i fastställda enhetskostnader underväg bedömts i enlighet med principerna i punkt 5 jämförd med punkt 1 i bilaga IV till genomförandeförordning (EU) nr 390/2013, varvid hänsyn tagits till tendensen hos de fastställda enhetskostnaderna underväg för andra referensperioden och för en kombination av första och andra referensperioderna (2012–2019), till antalet tjänstenheter (trafikprognos) samt till nivån på de fastställda enhetskostnaderna underväg jämfört med medlemsstater som har en liknande operativ och ekonomisk miljö. Av bedömningen framgår att de reviderade mål som lämnats in av Österrike och Slovakien i enlighet med den reviderade prestationsplanen FAB CE och av Italien i enlighet med den reviderade prestationsplanen Blue Med FAB överensstämmer med det relevanta unionstäckande prestationsmålet.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för det gemensamma luftrummet.

19.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 103/41

(1)

I förordning (EG) nr 999/2001 föreskrivs att medlemsstaterna, tredjeländer eller regioner i dessa (nedan kallade länder eller regioner) ska klassificeras enligt sin BSE-status i en av tre kategorier: försumbar BSE-risk, kontrollerad BSE-risk och ej fastställd BSE-risk.

(2)

I bilagan till kommissionens beslut 2007/453/EG (2) förtecknas länder eller regioner enligt sin BSE-status.

(3)

Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) har en ledande roll när det gäller indelning av länder eller regioner efter BSE-risk.

(4)

I maj 2014 beslutade OIE:s generalförsamling att ge Rumänien status som land med försumbar BSE-risk i sin resolution nr 18, Recognition of the Bovine Spongiform Encephalopathy Risk Status of Member Countries  (3). Den 27 juni 2014 upphävde OIE:s vetenskapliga kommission för djursjukdomar (Scientific Commission for Animal Diseases) tillfälligt statusen ”försumbar BSE-risk” till följd av att Rumänien den 20 juni 2014 hade anmält ett fall av atypisk BSE.

(5)

I maj 2015 ändrade OIE:s generalförsamling kapitlet om BSE i OIE:s Terrestrial Animal Health Code genom tillägg av följande mening i artikel 11.4.1: ”For the purpose of official BSE risk status recognition, BSE excludes ’atypical BSE’ as a condition believed to occur spontaneously in all cattle populations at a very low rate.” (4) (Med avseende på officiellt erkännande av BSE-riskstatus omfattar BSE inte atypisk BSE, ett tillstånd som troligen uppstår spontant i alla nötkreatursbestånd i mycket liten omfattning).

(6)

Eftersom Rumäniens status som land med försumbar BSE-risk tillfälligt hade upphävts därför att ett fall av atypisk BSE påvisats och den nya versionen av Terrestrial Animal Health Code inte beaktar atypisk BSE vid officiella erkännanden av BSE-riskstatus, beslutade OIE:s vetenskapliga kommission för djursjukdomar att Rumänien från och med den 8 december 2015 på nytt skulle ha status som land med försumbar BSE-risk.

(7)

Till följd av det beslutet bör förteckningen över länder i bilagan till beslut 2007/453/EG ändras.

(8)

Beslut 2007/453/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

1.

”— Rumänien” ska införas i del ”A. Länder eller regioner med en försumbar BSE-risk” efter ”— Portugal” och före ”— Slovenien”.

2.

”— Rumänien” ska utgå ur del ”B. Länder eller regioner med en kontrollerad BSE-risk”.

19.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 103/43

(1)

I direktiv 96/23/EG fastställs kontrollåtgärder för de ämnen och de grupper av restsubstanser som anges i bilaga I till det direktivet. Enligt direktiv 96/23/EG ska tredjeländer från vilka medlemsstaterna får importera djur och animaliska produkter som omfattas av det direktivet lägga fram en plan för kontroll av restsubstanser som ger tillräckliga garantier. Planen ska omfatta åtminstone de grupper av restsubstanser och ämnen som förtecknas i bilaga I till det direktivet.

(2)

Genom kommissionens beslut 2011/163/EU (2) godkänns de planer enligt artikel 29 i direktiv 96/23/EG (nedan kallade planer) som vissa tredjeländer som förtecknas i bilagan till det beslutet har lagt fram avseende de djur och animaliska produkter som anges i förteckningen i bilaga I till direktivet.

(3)

Mot bakgrund av de planer som vissa tredjeländer nyligen lagt fram och den ytterligare information som kommissionen har tagit emot från dessa tredjeländer är det nödvändigt att uppdatera förteckningen över de tredjeländer från vilka medlemsstaterna får importera vissa djur och animaliska produkter enligt direktiv 96/23/EG och som för närvarande förtecknas i bilagan till beslut 2011/163/EU (nedan kallad förteckningen).

(4)

Dominikanska republiken har lämnat in en plan avseende honung till kommissionen. Planen ger tillräckliga garantier och bör godkännas. En uppgift om Dominikanska republiken avseende honung bör därför införas i förteckningen.

(5)

Falklandsöarna har lämnat in en plan avseende vattenbruk till kommissionen. Planen ger tillräckliga garantier och bör godkännas. En uppgift om Falklandsöarna avseende vattenbruk bör därför införas i förteckningen.

(6)

Kommissionen har uppmanat Franska Polynesien att lämna uppgifter om genomförandet av landets plan avseende honung. De behöriga myndigheterna i Franska Polynesien angav i sitt svar att inget program för kontroller av restsubstanser avseende honung har utarbetats eftersom landet inte planerar att exportera honung till unionen. Uppgiften avseende honung för detta tredjeland bör strykas ur förteckningen. Franska Polynesien har underrättats om detta.

(7)

Kommissionen har uppmanat Namibia att lämna uppgifter om genomförandet av landets plan avseende frilevande vilt. De behöriga myndigheterna i Namibia angav i sitt svar att inget program för kontroller av restsubstanser avseende frilevande vilt har utarbetats eftersom landet inte planerar att exportera frilevande vilt till unionen. Uppgiften avseende frilevande vilt för detta tredjeland bör strykas ur förteckningen. Namibia har underrättats om detta.

(8)

Republiken Korea har lämnat in en plan avseende fjäderfä till kommissionen. Planen ger tillräckliga garantier och bör godkännas. En uppgift om Republiken Korea avseende fjäderfäprodukter bör därför tas upp i förteckningen.

(9)

Saint-Pierre och Miquelon har lämnat in en plan avseende fjäderfä till kommissionen. Planen ger tillräckliga garantier och bör godkännas. En uppgift om Saint-Pierre och Miquelon avseende fjäderfäprodukter bör därför tas upp i förteckningen.

(10)

Genom kommissionens förordning (EU) nr 206/2010 (3) får Singapore till unionen föra in sändningar av färskt kött med ursprung i Nya Zeeland som uppfyller kraven för att få föras in till unionen och är avsett för unionen. För att möjliggöra denna verksamhet bör uppgifterna om Singapore i förteckningen omfatta hästdjur, frilevande vilt och hägnat vilt, men de bör endast gälla färskt kött med ursprung i Nya Zeeland som är avsett för unionen och som lastas av, lastas om och transiteras, med eller utan lagring, genom Singapore. Singapore och Nya Zeeland har underrättats om detta. Det bör införas en fotnot om denna begränsning för Singapore i förteckningen.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.