1.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 86/1

(1)

Efter kontakt med kommissionen anmälde Frankrike den 30 juli 2014 tre finansiella stödåtgärder (ett lån från fonden för ekonomisk och social utveckling [Fonds de développement économique et social], nedan kallad FDES, bidrag och återbetalningsskyldiga förskott samt en möjlig avskrivning av fordringar avseende skatter och sociala avgifter) till kommissionen inom ramen för planen för omstrukturering genom fortsatt drift av företaget Kem One SAS (nedan kallat Kem One eller företaget).

(2)

Genom en skrivelse av den 1 oktober 2014 underrättade kommissionen Frankrike om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) avseende dessa åtgärder (nedan kallat beslutet om att inleda förfarandet). Frankrike inkom med sina synpunkter via en skrivelse av den 3 november 2014.

(3)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på åtgärderna i fråga.

(4)

Kommissionen har mottagit synpunkter i frågan från sex berörda tredje parter. Den har översänt dessa synpunkter till Frankrike som getts tillfälle att bemöta dem och Frankrikes kommentarer mottogs i en skrivelse av den 25 februari 2015.

(5)

Den 20 mars 2015 översände Frankrike kompletterande upplysningar till stöd för sina synpunkter. Samma dag bad kommissionen om kompletterande upplysningar, vilka Frankrike tillhandahöll den 8 maj 2015. Kommissionen bad därefter om kompletterande upplysningar den 23 juni 2015, som Frankrike tillhandahöll den 2 juli 2015.

(6)

Därtill har ett antal telefonkonferenser och möten anordnats mellan kommissionen och de franska myndigheterna.

(7)

Kem One var ett helägt dotterbolag till Kem One Holding, som bildades 2012 för att Arkemas vinylverksamhet skulle kunna överföras till ett dotterbolag och övertas av den Schweizbaserade Klesch-koncernen. 2012 hade Kem One och dess dotterbolag (Kem One Italia och Kem One Hernani) en total omsättning på […] (*) miljoner euro, varav […] miljoner euro i Frankrike, som är dess främsta produktions- och försäljningscentrum. De har 1 315 anställda i Frankrike och omkring 80 i Spanien och Italien.

Figur 1

Kem One-koncernens struktur före övertagandet

Källa: Anmälan.

(8)

Kem One bedriver ett flertal verksamheter inom ramen för en vertikalt integrerad organisation som sträcker sig från saltframställning till bearbetning av polyvinylklorid (PVC). Kem Ones verksamheter i tidigare led består av produktion och saluföring av klorerade/kemiska produkter och PVC till ett antal ekonomiska sektorer: fordon, byggnation, jordbruk och hälso- och sjukvård.

Figur 2

Kem Ones verksamheter i produktionskedjan för PVC

Källa: Kommissionen, på grundval av de upplysningar som Frankrike lämnat och synpunkterna från berörda tredje parter.

(9)

Kem Ones verksamheter rör främst produktion ([…] % av omsättningen) och saluföring av PVC. Kem One framställer tre typer av PVC: i) PVC för allmänt bruk (m-PVC och s-PVC), som står för […] % av produktionsvolymen för PVC, ii) emulsions-PVC (e-PVC), som står för […] % av produktionsvolymen för PVC men […] % av den totala vinstmarginalen med anknytning till PVC-verksamheten och iii) klorerad PVC (PVC-C), som står för […] % av produktionsvolymen för PVC. Det framgår av kommissionens beslutspraxis (3) att PVC-marknaden utgörs av två olika marknadssegment: s-PVC och e-PVC. I s-PVC-segmentet måste en ytterligare indelning i undergrupper göras per typ av s-PVC: s-PVC för handelsbruk, s-PVC för specialbruk och fyllnadsmedel baserade på polymerer. Detta gäller även e-PVC-segmentet (PVC-massa, e-PVC för specialbruk).

(10)

Vidare anser kommissionen att dessa marknader har en sannolik EU-dimension (inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet), och att det för s-PVC-segmentet är möjligt att avgränsa ett snävare geografiskt område som motsvarar västra Europa, eller rent av nordvästra Europa (Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Danmark, Frankrike, Tyskland, Irland, Sverige, Norge och Förenade kungariket tillsammans).

(11)

I dag bedriver Kem One i huvudsak verksamhet på marknaden för s-PVC för handelsbruk. Kem One anser att dess marknadsandelar samt dess konkurrenters marknadsandelar kan redovisas på följande sätt:

Tabell 1

Marknadsandelar för s-PVC för handelsbruk i nordvästra Europa (2012–2014)

(12)

På e-PVC-marknaden anser Frankrike att Ineos och Solvays gemensamma företag har en marknadsandel i fråga om kapacitet på omkring [20–30] %, medan Vinnolits marknadsandel uppgår till ungefär [30–40] %, Vestolits till [10–20] % och Kem Ones till [10–20] %. På så sätt skulle de tre största konkurrenterna (Vinnolit, Ineos och Solvays gemensamma företag samt Vestolit) tillsammans svara för nästan [80–90] % av produktions- och försäljningskapaciteten för e-PVC i västra Europa.

(13)

Förutom PVC framställer och saluför Kem One också soda, klormetaner och klor som används för produktionen av PVC (4).

(14)

Svårigheterna hör både ihop med strukturella svagheter och den globala krisen, som tillsammans ledde till stora ekonomiska förluster mellan andra halvåret 2012 och början av 2013.

(15)

De franska myndigheterna anser att konkurrensen mellan aktörerna inom PVC-sektorn bygger på olika faktorer, bland annat priset på tillgången till energi och råmaterial, enheternas storlek och deras integration genom hela vinylkedjan, deras geografiska läge och tillhörande logistik, de tekniker som enheterna använder och vissa aktörers möjlighet att återanvända klor.

(16)

Kem Ones nuvarande verksamheter har utvecklats inom ramen för Arkemas vinylverksamheter. Arkema blev en fristående koncern 2006. Dessa verksamheter avyttrades därefter till Klesch-koncernen under 2012. Kem Ones nuvarande struktur är resultatet av flera uppdelningar i samband med olika avyttringar av befintliga verksamheter inom kemisektorn i Frankrike. Detta har lett till en vertikal desintegration av etylenkedjan, vilket missgynnar Kem One på grund av de omfattande kostnader som etyleninköpen står för i samband med produktionen av PVC. På så sätt har Kem One inte någon integrerad tillgång till etylen, framför allt på grund av den brutna förbindelsen med Totals ångkracker, som stod för företagets etylenförsörjning. Kem Ones främsta konkurrenter är delvis integrerade tack vare den integrerade etylenproduktion som täcker en del av deras behov (Ineos ångkracker i Norge och Solvays i Frankrike) eller långsiktiga avtal som motsvarar en form av integration (detta är fallet för SHIN-ETSU i Nederländerna för tillgången till Shells ångkracker).

(17)

Bland de fyra elektrolysenheterna kan bara en anses modern ur teknisk synpunkt och tre förbrukar stora mängder energi (anläggningarna för diafragmaelektrolys i Fos-sur-Mer och Lavéra samt för kvicksilverelektrolys i Lavéra). Kem Ones största konkurrenter ställde under perioden 2003–2013 om sina anläggningar för kvicksilverelektrolys och diafragmaelektrolys till membranelektrolys.

(18)

Alltså har Kem One bara […] % av den modernaste kapaciteten (membranelektrolys), medan denna teknik står för nästan […] % av den befintliga kapaciteten.

(19)

Överföringen av Arkemas vinylverksamhet till Klesch föregicks inte av upprättandet av ett dotterbolag eller någon intern omstrukturering, vilket skulle ha optimerat strukturkostnaderna. De sistnämnda stod för en utgift på […] miljoner euro under 2013.

(20)

Dessutom har Arkema och Kem One behövt ingå ett antal service- och tjänstekontrakt, vilket har skadat konkurrensförmågan.

(21)

Kem Ones största produktionsenheter har direkt åtkomst till Medelhavet och detta geografiska läge har lett till en försäljningsstrategi (PVC och soda) som till stor del är inriktad på länderna i södra Europa. Marknaderna i dessa länder drabbades direkt av krisen mellan 2008 och 2009 och har påverkats av lågprisimporten, framför allt av soda, på ett sätt som skiljer sig från marknaderna i nordvästra Europa. Denna affärsstrategiska inriktning har bidragit till Kem Ones försämrade vinstmarginal.

(22)

Den ekonomiska lågkonjunkturen under det andra halvåret av 2012 och i början av 2013 ledde snabbt till omfattande ekonomiska förluster för Kem Ones del.

(23)

Krisens negativa effekter förstärks av flera händelser som ledde till en kraftigt minskad försäljning och påverkade företagets vinstmarginal: stoppet (som äger rum vart femte år) vid anläggningen i Fos-sur-Mer under 2012 drog ut på tiden, problemet med kvaliteten på den etylen som Total levererade, den större incident som inträffade vid Totals ångkracker i Lavéra i slutet av december 2012, som innebar att den stod helt still fram till mars 2013 och sedan drevs med halv kapacitet.

(24)

Kem Ones återkommande svårigheter ledde till att företaget bad om att ett förlikningsförfarande skulle inledas vid Lyons handelsdomstol i januari 2013. Eftersom ingen överenskommelse nåddes slog domstolen den 27 mars 2013 fast att Kem Ones betalningar skulle ställas in och rekonstruktionsförfarandet inleddes.

(25)

Genom en dom av den 20 december 2013 valde Lyons handelsdomstol det gemensamma anbudet från Alain de Krassny och investeringsföretaget OpenGate Capital (nedan kallat OpenGate) och godkände återhämtningsplanen. Återhämtningsplanen syftar till en fortsatt drift av företaget.

(26)

Ett nytt företag, K1 Group SAS (nedan kallat K1), bildades för genomförandet av återhämtningsplanen. Detta ska förvärva och äga värdepapper i Kem One och Kem One Innovative Vinyls. K1 ägs till 50 % av företaget AK1, som kontrolleras av Alain de Krassny, och till 50 % av företaget K1 International, som kontrolleras av OpenGate.

(27)

[…] (5):

(28)

FDES används av de franska myndigheterna som ett verktyg som åtföljer omstruktureringen av vissa företag i svårigheter. Systemet för användning av FDES utgår för närvarande från cirkuläret av den 26 november 2004 om statens ingripande i arbetet med att förebygga och hantera företags svårigheter (6). FDES ingriper i form av lån. Dessa begränsas till företag vars lönsamhet garanteras i slutet av omstruktureringsperioden och som om de läggs ner kommer att ha omfattande konsekvenser för en hel sektor eller region. I samtliga fall samfinansierar staten åtgärden med den privata sektorn. I november 2013 inrättade ministern för industriell återhämtning en särskild ordning som inom ramen för FDES syftade till att särskilt stödja medelstora företag (7), som ofta är föremål för kollektiva förfaranden.

(29)

FDES-lånet på 30 miljoner euro är tänkt att fungera som en garanti för de krediter som beviljas Kem One och att bidra till finansieringen av företagets behov av rörelsekapital liksom dess behov av kortfristig likviditet.

(30)

Lånet kommer att beviljas Kem One när låneavtalet har undertecknats och beviljandet av detta sker i synnerhet under förutsättning att förvärvarna tecknar en kapitalökning på minst 10 miljoner euro som betalas till fullo.

(31)

Lånet kommer att påföras en fast årlig ränta på 3,5 % och Kem One ska betala tillbaka FDES-lånet i sju årliga inbetalningar.

(32)

Staten har panträtt med förmånsrätt som Kem One gått med på i fråga om företagets material och utrustning. Materialets och utrustningens redovisade nettovärde, i enlighet med bokslutet per den 31 december 2013, uppgår till 138,49 miljoner euro. Eftersom tillskotten godkändes av en revisor i juli 2012 och då det inte föreligger några exceptionella omständigheter som kan ifrågasätta avskrivningsperioderna anser de franska myndigheterna att de redovisade nettovärdena speglar dessa tillgångars faktiska värde.

(33)

Dessa finansieringsåtgärder är avsedda för genomförandet av SAM-projektet för omställning av produktionsapparaten (kvicksilverenheten vid anläggningen i Lavéra) inom ramen för programmet för framtida investeringar för stöd till återindustrialisering.

(34)

I sin anmälan medgav Frankrike att bidraget utgjorde statligt stöd.

(35)

Förskotten ska betalas tillbaka inom sju år. De inkluderar en amorteringsfri period på två år och är uppdelade i två delutbetalningar: i) 65 miljoner euro med fast årsränta på 3,5 % och ii) 15 miljoner euro med fast årsränta på 10 %.

(36)

När denna finansiering tillhandahålls ska en tillsynskommitté med representanter för staten, Kem One och förvärvarna inrättas. Denna ska ansvara för att godkänna de utgifter som uppstår i samband med SAM-projektet, godkänna upprätthållandet av verksamheten och arbetstillfällena vid anläggningen i Lavéra och kontrollera att eventuella förvaltningsavgifter (styrelsearvoden) som Alain de Krassny tar ut överensstämmer med tillämpliga regler.

(37)

I sin anmälan uppskattade Frankrike Kem Ones skulder avseende skatter och sociala avgifter till 42 miljoner euro.

(38)

Den 20 februari 2014 kontaktade Kem One kommittén för ekonomichefer (Commission des Chefs de Services Financiers, nedan kallad CCSF), som är behörig i frågor gällande efterskänkning av skulder avseende skatter och sociala avgifter.

(39)

[…] lämnade Kem One in en ansökan om påtaglig ändring av företagets återhämtningsplan i enlighet med artikel L626-26 i handelslagen (8) till handelstribunalen i Lyon, tillsammans med en begäran om omfattande efterskänkning av offentligrättsliga skulder som enligt lag kan efterskänkas. I enlighet med domen från Lyons handelstribunal uppgår Kem Ones ansökan om efterskänkning till 90 % av den del av dessa skulder som kan efterskänkas. De franska myndigheterna gick med på att efterskänka […] euro, vilket motsvarar […] % av skulderna avseende skatter och sociala avgifter. Ansökan om efterskänkning hade ännu inte behandlats formellt av CCSF vid det datum då stödåtgärderna anmäldes till kommissionen.

(40)

Omstruktureringsplanen grundar sig på att Kem Ones verksamhet ska fortsätta att drivas tillsammans med övriga dotterbolag som ägs av Kem One Innovative Vinyls SASU för att återupprätta verksamheten i såväl tidigare som senare led.

(41)

Omstruktureringsplanen omfattar följande tre typer av åtgärder: industriella åtgärder, kommersiella åtgärder och finansiella åtgärder.

(42)

Detta projekt har tre huvudsakliga mål:

(43)

Den uppskattning som Kem One har gjort av det belopp som krävs för att återhämta företagets förlorade konkurrenskraft uppgår till omkring [20–40] miljoner euro per år i produktionskostnader. Driftsättningen planeras till 2016. De totala kostnaderna för SAM-projektet uppgår till [150–250] miljoner euro.

(44)

Kem One planerar att utnyttja till fullo sin produktionskapacitet för de mest lönsamma avsättningsmöjligheterna, i synnerhet PVC-C eller e-PVC och verksamheten på området flytande klor, som i sin tur gör det möjligt att öka företagets vinstmarginal med oförändrad kapacitet för klor.

(45)

Kem One planerar också att utveckla sin försäljning i Frankrike och i nordvästra Europa för soda och s-PVC för handelsbruk.

(46)

Återhämtningsplanen förutspår en vinst på [10–30] miljoner euro fram till 2016, det vill säga en utveckling av bruttomarginalen på cirka [0–10] % av omsättningen.

(47)

Planen innehåller en nedskärning på [90–110] arbetstillfällen. [1–15] löntagare kommer att se omfattande förändringar i sina anställningsavtal på grund av stängningen av anläggningen i Aix-en-Provence. Vad gäller omorganisationen har [80–100] arbetstillfällen omfördelats inom Kem One och koncernen. Denna personalplan motsvarar [0–10] miljoner euro i lönebesparingar.

(48)

Planen innehåller också besparingar i fråga om strukturkostnader på [10–20] miljoner euro med anledning av de minskade försäkringskostnaderna, stängningen av lokalavdelningen i Aix-en-Provence och senareläggningen av olika it-projekt.

(49)

Slutligen föreskriver planen besparingar på [15–25] miljoner euro genom en förbättrad produktivitet: en minskning av fasta och rörliga kostnader och förbättrad avkastning. Dessa åtgärder hör inte ihop med SAM-projektet och ska genomföras under 2014 och 2015.

(50)

Omstruktureringskostnaderna uppgår till 222 miljoner euro: projektet för omställning av elektrolysanläggningarna i Lavéra ([150–210] miljoner euro) och de två borrbrunnarna vid saltverket i Vauvert ([15–30] miljoner euro).

(51)

För att finansiera omstruktureringskostnaderna planeras följande finansiering:

Tabell 2

Finansieringskällor inom ramen för omstruktureringsplanen, enligt vad som uppgetts i anmälan

(52)

Finansieringen av omstruktureringen kompletteras av avskrivningar av fordringar från privata fordringsägare på motsvarande 158,8 miljoner euro och från statliga fordringsägare på […] euro.

(53)

Slutligen, inom ramen för avyttringen av Kem Ones värdepapper till K1, har Kem One Trésorerie överfört ett belopp om [10–19] miljoner euro till Kem One, vilket motsvarar den så kallade SEVESO-garantin. Denna garanti upprättades av Kem One Holding-koncernen via Kem One Trésorerie för Kem Ones anläggningar i Frankrike i samband med att de överfördes av Arkema, i enlighet med artikel L515-8 i miljölagen (10) om anläggningar som klassificeras av miljöskyddsskäl. De franska myndigheterna har klargjort att, även om frisläppningen och överföringen av beloppet för den SEVESO-garanti som inledningsvis upprättades av Klesch-koncernen till Kem One har en omedelbart positiv inverkan på kassaförvaltningen, har det motsvarande beloppet inte redovisats som ett privat tillskott eftersom det gradvis kommer att användas för att återställa dessa finansiella garantier.

(54)

Kem Ones affärsplan omfattar perioden 2013–2017, där företaget på grundval av realistiska antaganden ska ha återfått sin lönsamhet 2017 enligt de franska myndigheterna. I mellanscenariot återfår Kem One en tillfredsställande likviditetsnivå från och med 2014, en bruttomarginal på [25–35] % av omsättningen från och med 2017 och en EBITDA-nivå på omkring [4–12] % från och med 2018, i linje med referensuppgifter från kemisektorn.

(55)

Den förbättrade lönsamheten kommer framför allt att vara resultatet av följande fem åtgärder: omfattande privata tillskott för ett omedelbart återställande av likviditeten, investeringar som gör det möjligt att öka elektrolys- och borrningsverksamheternas tillförlitlighet för att förbättra företagets konkurrenskraft, en omförhandling av avtalen för tillgång till råmaterial och industriplattformar, en intern omstrukturering inom ramen för en effektiviserings- och produktivitetsplan samt en översyn av affärsstrategin gällande Kem Ones marknadsposition.

(56)

De franska myndigheterna anser att de antaganden som använts är realistiska: de förväntade vinsterna har redan tagits i beaktande i de nya avtalen och med undantag av elektrolysenheterna är enheterna för vinylklorid och s-PVC för handelsbruk lika stora som de bästa konkurrerande enheterna i västra Europa. Slutligen innehåller antagandena om marknadspriserna inte någon återhämtning av efterfrågan eller förbättring av balansen mellan utbudet och efterfrågan med avseende på PVC, något som de främsta konsulterna inom branschen dock förutser.

(57)

Affärsplanen tar också hänsyn till alternativa scenarier. I det pessimistiska scenariot lägger de franska myndigheterna fram tesen att upprepade produktionsincidenter kommer att minska produktionen och försäljningen med [8–14] % jämfört med mellanscenariot, liksom de rörliga kostnader och vinster som fastställts genom leveransavtalen. EBITDA förblir på en låg nivå under perioden 2014–2016 ([1–5] % av omsättningen). Likviditeten återfår en tillfredsställande nivå från och med slutet av 2014 men gör det inte möjligt för Kem One att minska sin skuld. Återställandet av den långsiktiga lönsamheten säkerställs dock även i detta scenario tack vare projektet för omställning av elektrolysanläggningarna.

(58)

Det optimistiska scenariot förutspår en gradvis ökning av försäljningspriset på PVC för handelsbruk och soda under de kommande åren. I detta scenario återfår likviditeten en tillfredsställande nivå från och med 2014 (+ [40–60] miljoner euro). Planen gör det även möjligt för Kem One att finansiera vissa av sina investeringar ([300–500] miljoner euro mellan 2014 och 2020), minska sin skuld under perioden 2017–2020 och nå en EBITDA-nivå på [10–15] % från och med 2018.

(59)

Genom ett beslut av den 1 oktober 2014 inledde kommissionen det formella granskningsförfarandet. I detta beslut om att inleda förfarandet uttryckte kommissionen tvivel om huruvida de granskade åtgärderna utgjorde statligt stöd och deras eventuella förenlighet med den inre marknaden i enlighet med reglerna om statligt stöd till företag i svårigheter.

(60)

Vad gäller de tre åtgärder som anmälts, det vill säga i) FDES-lånet, ii) bidraget och de återbetalningsskyldiga förskotten och iii) avskrivningen av fordringar, undersökte kommissionen om det föreligger en ekonomisk fördel och, om så är fallet, vilket belopp det rör sig om.

(61)

Kommissionen har först och främst frågor om villkoren för FDES-lånet. När det gäller säkerheterna har kommissionen uttryckt flera förbehåll om uppskattningen av deras värde. Först och främst förtydligar de franska myndigheterna inte vilka material och vilken utrustning som lämnas som säkerhet. Kommissionen noterar också att den föråldrade och underpresterande, rent av omoderna, karaktären hos vissa produktionsmedel läggs fram av de franska myndigheterna som en av Kem Ones största svårigheter. Detta gäller särskilt enheterna för kvicksilverelektrolys och diafragmaelektrolys. Följaktligen tvivlar kommissionen på det verkliga värdet av den utrustning och de material som pantsätts och på att det redovisade nettovärde som valts för beräkningen av säkerheterna är det mest relevanta värdet, särskilt jämfört med den alternativa lösning där man beräknar de pantsatta tillgångarnas värde som en funktion av de nettointäkter som utnyttjandet av dessa kan frigöra.

(62)

När det gäller dessa tvivel tycks Frankrikes höjning av referensräntan med 400 räntepunkter i samband med beviljande av lånet (0,53 %) för att beräkna ersättningen för lånet otillräcklig.

(63)

Kommissionen hyste även tvivel om villkoren för ersättning för lånet. Genom att tillämpa kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (nedan kallat 2008 års meddelande om referensräntor) (11) kommer de franska myndigheterna fram till en ersättning på 4,53 %, men de har valt en ränta på 3,5 %.

(64)

Kommissionen ansåg tvärtom att ökningen i förhållande till säkerheternas kvalitet var otillräcklig och att räntan snarare borde ligga i ett intervall mellan 6,53 % och 10,53 % (12).

(65)

Kommissionen noterade också att eftersom lånet inte beviljades Kem One av en privat bank på samma villkor, mot bakgrund av företagets svårigheter och omstrukturering, skulle hela lånet kunna betraktas som ett stödbelopp.

(66)

Kommissionen menar att ett bidrag utgör en ekonomisk fördel som stödmottagaren inte skulle ha kunnat få på normala marknadsvillkor. Ett bidrag är nämligen ett finansieringsinstrument vars kapital inte behöver betalas tillbaka och som inte påförs någon ränta som stödmottagaren ska betala. Det är alltså uteslutet att en privat långivare, som har en finansieringskostnad och som måste ersätta sitt kapital, skulle ha gått med på att finansiera ett företag med bidrag.

(67)

När det rör sig om de återbetalningsskyldiga förskotten noterade kommissionen att det fanns vissa krav kopplade till beviljandet av dessa som en privat långivare troligtvis inte skulle ha ställt. Det rörde sig i synnerhet om kravet på att upprätthålla verksamheten och bevara arbetstillfällena vid anläggningen i Lavéra under de fem år som följde på genomförandet av projektet, såvida inte Kem Ones bärkraft motiverar motsatsen och efter ett förhandsavtal med staten. Om de franska myndigheterna inte kan bevisa att privata långivare skulle ha varit beredda att låna ut ett sådant belopp på samma villkor till ett företag i svårigheter anser kommissionen dessutom att samtliga återbetalningsskyldiga förskott skulle kunna betraktas som ett stöd.

(68)

Kommissionen konstaterade först och främst att de avskrivna andelarna av fordringarna inte var desamma för de privata fordringsägarna (70 %) som för de statliga fordringsägarna […] %), även om det inte var säkert att staten omfattades av samma villkor som de privata fordringsägare som hade gamla förbindelser med Kem One.

(69)

När det rör sig om principen om en privat borgenärs handlande i en marknadsekonomi utgör dessutom en avskrivning av fordringar alltid ett stöd i princip, eftersom den ger företaget en fördel gentemot dess konkurrenter genom att företagets utgifter minskas. Detta är än mer sant när företaget befinner sig i svårigheter och är föremål för ett kollektivt förfarande. I detta fall ifrågasätter kommissionen skälen bakom denna avskrivning av fordringar avseende skatter och sociala avgifter, som ska ha gett företräde för en förvärvares anbud. Kommissionen utesluter inte möjligheten att stödbeloppet kan vara lika stort som den totala planerade avskrivningen.

(70)

När det gäller åtgärdernas förenlighet med reglerna om statligt stöd anser kommissionen att den tillämpliga rättsliga grunden utgörs av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter från 2004 (nedan kallade 2004 års riktlinjer) (13). Mot denna bakgrund har kommissionen uttryckt tvivel gällande i) återställandet av Kem Ones långsiktiga lönsamhet, ii) förebyggandet av snedvridning av konkurrensen och iii) att stödet har begränsats till ett minimum.

(71)

Först och främst har kommissionen frågor om omstruktureringsplanens exakta varaktighet, eftersom Frankrike inte har förtydligat denna punkt.

(72)

Kommissionen konstaterar därefter att de franska myndigheterna bara har tagit med kostnader för modernisering av produktionsapparaten [projektet för omställning av elektrolysenheterna i Lavéra ([150–210] miljoner euro) och de två borrbrunnarna vid saltverket i Vauvert ([15–30] miljoner euro)] i omstruktureringskostnaderna. Kommissionen menar att Kem Ones interna omstrukturering måste innebära ytterligare kostnader med anknytning till minskade strukturkostnader och omorientering av affärsstrategin.

(73)

Dessutom har kommissionen tvivel om trovärdigheten hos vissa inslag i de scenarier beträffande återställande av den långsiktiga lönsamheten som Frankrike har lagt fram. Det verkar således osäkert att likviditeten kommer att återupprättas, såväl i det nominella scenariot som i det pessimistiska scenariot.

(74)

De tre scenarier som Frankrike föreslagit i anmälan innefattar erhållandet av ett banklån [60–70] miljoner euro under 2016 från privata finansinstitut. I nuläget tycks de franska myndigheterna emellertid inte ha någon garanti för att detta lån kommer att erhållas. Denna osäkerhet gör alltså de tre scenarierna mindre realistiska.

(75)

Eftersom Frankrike inte har föreslagit några kompensationsåtgärder påminner kommissionen om att kompensationsåtgärder utgör ett av förenlighetskriterierna för omstruktureringsstöd. Kommissionen uppmanar därför de franska myndigheterna att föreslå kompensationsåtgärder som beaktar alla deras argument.

(76)

Kommissionen har uttryckt tvivel om de uppgifter som de franska myndigheterna har använt sig av för att beräkna Kem Ones eget bidrag, och följaktligen om de har iakttagit regeln om att ett stort företags egna bidrag till omstruktureringskostnader ska motsvara 50 % av totalbeloppet.

(77)

Genom en skrivelse av den 3 november 2014 lämnade Frankrike in sina synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet.

(78)

Frankrike understryker att det redovisade värdet för den egendom som lämnats som säkerhet motsvarar dess marknadsvärde. Det redovisade nettovärdet är i själva verket lika med det redovisade bruttovärdet minus avskrivningar, och bruttovärdet motsvarar anskaffningsvärdet för egendomen eller dess överföringsvärde. Vid den delvisa överföringen av Arkemas tillgångar till Kem One den 2 juli 2012 värderades tillgångarna till [110–120] miljoner euro av oberoende experter. Dessutom påminner Frankrike om att två transaktioner nyligen utfördes inom PVC-sektorn. De var riktade mot mindre företag än Kem One och ingicks till mycket högre värden än det redovisade värdet för Kem Ones tillgångar. Om Kem Ones verksamheter därtill hade värderats med hjälp av metoden gällande nuvärdet för framtida kassaflöden skulle beloppet för dessa uppgå till [80–90] miljoner euro under 2014, [110–130] miljoner euro under 2015 och [330–340] miljoner euro under 2016. Slutligen påminner Frankrike om att det rör sig om en prioriterad säkerhet som säkerställer att staten ersätts före alla andra fordringsägare.

(79)

Frankrike slår fast att det bör ses som att staten förfogar över en säker och mycket hög garanti för FDES-lånet.

(80)

Först och främst anser Frankrike att metoden för beräkning av räntan på grundval av ett urval av företag för vilka kreditswappar på fyra år förhandlats fram och med ett betyg på CCC, i enlighet med vad som anges i punkt 92 i beslutet om att inleda förfarandet och som ger en ränta på 20,95 %, inte motsvarar en realistisk uppskattning av marknadsräntorna. I själva verket rör det sig inte om lånetransaktioner som kan jämföras med den mellan Kem One och FDES, eftersom man inte fastställt några garantier eller säkerhetsnivåer med koppling till de transaktioner som används som referens för att fastställa räntan på 20,95 %.

(81)

Med beaktande av Kem Ones ekonomiska situation och säkerhetsnivån skulle tillämpningen av 2008 års meddelande om referensräntor leda till en ersättning på 4,53 % (Frankrikes referensränta på 0,53 % + 400 räntepunkter), och inte 6,53 % som kommissionen hävdar i beslutet om att inleda förfarandet.

(82)

Hur som helst ska den ränta som beräknas på grundval av ovannämnda meddelande bara användas som ett mått. I detta fall motiverar den låga risken för att Kem One blir insolvent, i synnerhet med hänsyn till att ett effektivt genomförande av återhämtningsplanen gör det möjligt för företaget att återställa sin lönsamhet från och med 2017 och en stabil ekonomisk förvaltning, liksom den höga säkerhetsnivån, en marknadsbaserad ränta på 3,5 %.

(83)

Slutligen föreskriver finansieringsavtalet med [privat aktör 2] en finansieringsnivå på tre månaders Euribor + […] % med ett minimum på […] %. Även om det inte rör sig om en bankränta är villkoren för beviljande av finansiering sådana att de bekräftar att FDES-lånet uppfyller marknadsvillkoren.

(84)

Enligt uppgifter i anmälan anser Frankrike att stödbeloppet, såvida det är fråga om ett stöd, bör likställas med skillnaden mellan den ränta som beräknats på grundval av 2008 års meddelande om referensräntor och den ränta som använts, det vill säga 4,53 % respektive 3,5 %, och inte hela lånet.

(85)

Frankrike understryker att kommissionen tidigare, och flera gånger, har tillämpat denna strategi.

(86)

Som redan har angetts erkänner Frankrike att bidraget utgör ett statligt stöd i sin helhet.

(87)

Vad gäller de återbetalningsskyldiga förskotten anser Frankrike att de inte till fullo bör betraktas som statligt stöd. Det är nämligen säkert att dessa kommer att återbetalas eftersom de blir automatiska två år efter det att moderniseringsarbetet har avslutats. Därför bör förskotten likställas med lån, och följaktligen uppgår stödbeloppet till bidragsekvivalenten, alltså 14,4 miljoner euro.

(88)

Först och främst anger Frankrike, i motsats till vad som framhölls i anmälan, att beloppet för fordringarna avseende skatter och sociala avgifter uppgår till […] euro och inte 42 miljoner euro. Dessa […] euro kan delas upp enligt följande: […] miljoner euro i skulder som ådragits innan rekonstruktionsförfarandet och […] euro i skulder som ådragits efter det att detta förfarande inleddes. De behöriga myndigheterna planerar att bevilja en efterskänkning på […] % av de skulder som kan efterskänkas och som ådragits innan förfarandet (14) inleddes, det vill säga ett belopp på […] euro av de totala offentliga skulderna på […] euro (det vill säga […] % av de totala offentliga skulderna).

(89)

För det andra påminner Frankrike om att majoriteten av skulderna gentemot de privata fordringsägarna har skrivits av till antingen 100 eller 70 %.

(90)

Dessutom kan det faktum att Frankrike avstår från en del av de fordringar avseende skatter och sociala avgifter som staten har mot Kem One medföra att företaget kan genomföra planen för återställande och återhämtning på ett korrekt sätt. Om Kem One hade försvunnit från marknaden skulle Frankrike nämligen ha kunnat förlora […] miljoner euro ytterligare (15) om landet inte hade beviljat en efterskänkning på högst […] miljoner euro.

(91)

Mot bakgrund av dessa uppgifter beter sig Frankrike alltså som en rationell fordringsägare.

(92)

I varje fall, om åtgärden bör betraktas som ett statligt stöd, skulle stödbeloppet motsvara skillnaden mellan nivån på det avstående som Frankrike slutligen beviljade och miniminivån för det avstående som godtogs av samtliga privata fordringsägare.

(93)

I beslutet om att inleda förfarandet uppmanade kommissionen Frankrike att kommentera påståendet om att landet bara inkluderat kostnaderna för modernisering av produktionsapparaten i omstruktureringskostnaderna, medan omstruktureringen av Kem One torde ha medfört ytterligare kostnader med anknytning till varje omstruktureringsåtgärd (minskade strukturkostnader och omorientering av affärsstrategin). I sina synpunkter understryker Frankrike att minskningen av strukturkostnaderna endast har fört med sig 13 uppsägningar, motsvarande en utgift på […] miljoner euro. Denna utgift har inte noterats separat i den affärsplan och likviditetsplan som bifogades den plan som anmäldes, men har ändå dragits av från den inledande likviditeten. Övriga interna åtgärder med koppling till sänkningen av de centrala kostnaderna har inte heller fört med sig några specifika utgifter. När det rör sig om omorienteringen av affärsstrategin har denna inte inneburit någon direkt utgift.

(94)

Dessutom finns det flera positiva uppgifter som kan bekräfta att de scenarier för återställande av lönsamheten som lämnats in av företaget är realistiska. I det inledande scenariot har likviditeten därmed höjts med [30–40] miljoner euro i slutet av 2017 på grund av en sänkning av de nödvändiga investeringskostnaderna och en nystart av verksamheten tidigare än planerat, medan den vinst som förväntas från driften har ändrats till [35–45] miljoner euro per år i stället för [25–35] miljoner euro. Deltagandet av flera privata företag, såsom [privat aktör 1], [privat aktör 3], [privat aktör 4] och [privat aktör 5], som har gått med på att skriva av alla sina fordringar gentemot Kem One, liksom [privat aktör 2], som har gått med på att öka Kem Ones factoringkapacitet, visar att de tror på att företaget kommer att återfå sin långsiktiga lönsamhet.

(95)

Banklånet på [60–70] miljoner euro är fortfarande hypotetiskt och hade ännu inte begärts vid det datum då Frankrikes svar lämnades in. Under dessa förutsättningar anser Frankrike att det faktum att det saknas garanti för banklånet inte försvagar de tre scenarierna för återställande av företagets lönsamhet, lika lite som företagets egna bidrag.

(96)

I sina synpunkter bestrider Frankrike inte beslutet om att inte ta med banklånet på [60–70] miljoner euro i Kem Ones egna medel eftersom det rör sig om ett hypotetiskt inslag och då det saknas ett fast åtagande från ett finansinstitut.

(97)

Däremot bör de avskrivningar av fordringar som beviljats av [privat aktör 3], [privat aktör 1], [privat aktör 4] och [privat aktör 5] ses som att de utgör verkliga finansiella flöden till förmån för Kem One och alltså räknas med i det egna bidraget. Dessa företag är affärspartner till Kem One sedan lång tid tillbaka och deras intressen avgörs av Kem Ones framgång. Avskrivningarna av fordringar på 180,5 miljoner euro motsvarar därför rationella industribeslut eftersom aktörerna är direkt beroende av att den återhämtningsplan som Kem One och dess förvärvare genomför lyckas. Övriga avskrivningar av fordringar följer samma logik, med mindre summor som står på spel.

(98)

De privata bidragen uppgår alltså till sammanlagt 282,5 miljoner euro, som kan fördelas på följande sätt:

Tabell 3

Källor till de privata bidrag som förutses i omstruktureringsplanen enligt Frankrike

(99)

Enligt Ineos underskattar Frankrikes begäran kraftigt storleken på det statliga stödet och räknar inte med ett tillräckligt bidrag från Kem One och dess aktieägare.

(100)

Stödbeloppet. När det först och främst gäller FDES-lånet ifrågasätter Ineos Frankrikes analys där endast skillnaden mellan den faktiska räntan på detta lån (3,5 %) och en ränta som förutsätts motsvara marknadsräntan på 4,53 % (det vill säga 1,03 procentenheter) kan betraktas som stöd. Om Frankrikes påståenden hade stämt skulle Kem One kunna få ett lån från en privat fordringsägare på samma villkor, vilket företaget inte alls har lyckats med. Därtill har säkerheternas värde överskattats kraftigt. Tillgångarnas redovisade värde kan inte likställas med marknadsvärdet i händelse av allvarliga ekonomiska och finansiella svårigheter, särskilt eftersom dessa säkerheters värde endast motsvarar en driftcykel som har visat sig vara sårbar. Som slutsats anser Ineos att hela FDES-lånet bör betraktas som ett stöd.

(101)

Vad gäller det direkta bidraget och de återbetalningsskyldiga förskotten anser Ineos att hela beloppet utgör ett statligt stöd. Med avseende på de återbetalningsskyldiga förskotten skulle kravet på upprätthållande av verksamheten vid anläggningen i Lavéra inte ha ställts av någon privat fordringsägare. För övrigt är räntorna för låga jämfört med de som en privat fordringsägare tillämpar under samma förhållanden.

(102)

När det rör sig om skuldlättnaden understryker Ineos att de kommersiella fordringsägarna kan ha ett legitimt kommersiellt intresse av att se Kem One återupprätta sin verksamhet, men att franska staten är en ren fordringsägare. De skuldlättnader som beviljas av franska staten kan på så sätt inte likställas med de lättnader som beviljas av privata fordringsägare.

(103)

Ineos understryker att Kem One gynnas av fördelaktiga leveransavtal beträffande el och etylen. Ineos tvivlar dock inte på att EDF:s beslut i frågan kan tillskrivas franska staten och ber kommissionen att förhöra sig om vad som ligger bakom beviljandet av dessa rabatter. Dessa fördelaktiga priser kan nämligen komma att förbättra Kem Ones konkurrenssituation.

(104)

Kem Ones egna bidrag. Ineos anser att Kem Ones egna bidrag till omstruktureringskostnaderna överskattas av Frankrike. Frankrike inkluderar i detta egna bidrag nämligen tre lån från privata källor: ett lån på mellan 60 och 80 miljoner euro och två andra lån till belopp om 35–45 miljoner euro respektive 40–50 miljoner euro. Enligt Ineos finns det inga bevis för att en privat enhet skulle gå med på en sådan risk, och dessa hypotetiska och föga sannolika lån tyder på att de inte bör tas med i fastställandet av Kem Ones eget bidrag.

(105)

För det första understryker Ineos att OpenGate, ett av Kem Ones moderbolag, har god ekonomi och skulle kunna bidra till omstruktureringskostnaderna. Ineos anser att Frankrike måste bevisa att Kem Ones svårigheter är allt för allvarliga för att hanteras av Kem Ones aktieägare (i synnerhet OpenGate). För det andra, om det statliga stödet anses tillåtligt i Kem Ones fall, måste aktieägarna och i synnerhet OpenGate höja sina bidrag avsevärt.

(106)

Ineos menar att Frankrike inte föreslår en realistisk omstruktureringsplan som innebär att Kem One kan återfå sin ekonomiska lönsamhet inom en rimlig tidsperiod.

(107)

För det första utgår omstruktureringsplanen från kraftiga investeringar och tillskott av likvida medel, men innehåller ingen rationalisering av Kem Ones verksamheter. För det andra antas det i omstruktureringsplanen att Kem One på ett betydande sätt kommer att kunna öka sin marknadsandel och sin försäljning på produktmarknader som redan har allvarliga överkapacitetsproblem och intensiv konkurrens, och där efterfrågeprognoserna är dämpade.

(108)

Enligt Ineos föreskriver omstruktureringsplanen inte någon rationalisering av Kem Ones förlustbringande verksamheter. Kem One lider nämligen av ett strukturellt överkapacitetsproblem. Under 2012 uppgick företagets produktionsnivå i förhållande till sin totala s-PVC-kapacitet endast till 60–70 %, långt under det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet för s-PVC-tillverkarna på marknaden i nordvästra Europa.

(109)

Enligt omstruktureringsplanen måste Kem One öka sin produktion och sin försäljning betydligt på marknaden i nordvästra Europa. Utöver det faktum att Kem One traditionellt har inriktat sin försäljning av s-PVC på södra Europa, menar Ineos att detta är mycket osannolikt. PVC-marknaden i nordvästra Europa präglas redan av ett kraftigt överskottsutbud och prognoserna på PVC-marknaden i denna del av Europa tyder på en låg efterfrågetillväxt under de fem kommande åren. Det faktum att Vestolit och Vinnolit har köpts upp av två amerikanska PVC-tillverkare bör också leda till att dessa aktörer får en effektivare kostnadsstruktur, vilket kommer att göra dem till större konkurrenter. Slutligen har Kem One dåligt rykte hos kunderna på denna marknad i nordvästra Europa.

(110)

Omstruktureringsplanen föreskriver en omorientering av affärsstrategin mot mer lönsamma produkter, det vill säga e-PVC, PVC-C och flytande klor. Man planerar också att öka försäljningen av kaustiksoda på marknaden i nordvästra Europa. Enligt Ineos lär inte denna strategi lyckas.

(111)

Först och främst förutser planen ökad produktion och försäljning av e-PVC för att utnyttja Kem Ones överskottskapacitet. Denna produkt tycks också relativt sett vara mer lönsam. Marknaden för e-PVC inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är dock mycket konkurrensutsatt och lider redan av överkapacitet. Ingen omfattande ökning av efterfrågan förväntas på medellång eller lång sikt. Ineos understryker också att andra tillverkare av e-PVC, som är mer trovärdiga och har en bättre position inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, nyligen har tillkännagett att investeringar har genomförts eller ska genomföras i produktionskapacitet.

(112)

När det rör sig om projektet för att öka produktionen av PVC-C för att dra nytta av produktens högre lönsamhet påpekar Ineos att det rör sig om en nischad produkt med mycket låg europeisk efterfrågan. Den franska marknaden för flytande klor är liten och utsatt för intensiv konkurrens.

(113)

När det gäller projektet för att öka försäljningen av kaustiksoda på marknaden i nordvästra Europa påminner Ineos slutligen om att kaustiksoda är en oundviklig biprodukt vid framställningen av klor. Produktionsnivån för kaustiksoda (och alltså försäljningsvolymen) beror på efterfrågan på klorderivat (såsom PVC). Kem One kan bara förvänta sig att öka sin försäljningsvolym i fråga om kaustiksoda om företaget lägger fram en trovärdig plan för att öka sin försäljning av klorderivat i senare bearbetningsled.

(114)

Enligt Ineos föreslår Frankrike inte några lämpliga kompensationsåtgärder. Ineos framhåller att 2004 års riktlinjer otvetydigt kräver att kompensationsåtgärder tillämpas.

(115)

Ineos påminner om att endast hälften av produktionskapaciteten för s-PVC på marknaden i nordvästra Europa används för försäljning på samma marknad. Detta allvarliga överkapacitetsproblem tycks inte kunna försvinna på medellång sikt med tanke på byggindustrins utsikter. Överkapaciteten och den låga efterfrågan har lett till en minskning av de europeiska PVC-tillverkarnas vinstmarginaler. I detta sammanhang skulle det planerade stödet ge Kem One en stor fördel.

(116)

Framför allt skulle stödet göra det möjligt för Kem One att ställa om till kvicksilverteknik, vilket skulle förvärra risken för att företagets konkurrenter måste lägga ner vissa delar av sin kapacitet. Dessutom, om Kem One faktiskt lyckas öka sin försäljning på marknaden i nordvästra Europa, kommer företaget att bidra till att öka konkurrensen ytterligare.

(117)

Ineos menar att det är mycket viktigt att minska Kem Ones produktionskapacitet för PVC permanent, med tanke på att problemet med strukturell överkapacitet på marknaden kommer att finnas kvar under lång tid.

(118)

Då de berörda marknaderna lider av ett strukturellt överkapacitetsproblem noterar Ineos slutligen att det i 2004 års riktlinjer föreskrivs att kommissionen i princip bara ska bevilja stöd till sociala och miljömässiga omstruktureringskostnader. Enligt Ineos bör alltså omstruktureringsstödet inriktas på de sociala och miljömässiga kostnader som skulle höra ihop med en stängning av anläggningen i Lavéra, snarare än på omställningen av denna.

(119)

Ineos anser att Kem One har en mycket bra position på marknaden för s-PVC i nordvästra Europa, vilket utgör ytterligare ett skäl till varför omfattande kompensationsåtgärder uppenbarligen måste tillämpas. Under 2012 var Kem One den tredje största aktören på s-PVC-marknaden i nordvästra Europa, med mellan 10 och 20 % av dess totala kapacitet.

(120)

Dessutom kan Frankrike inte å ena sidan hävda att Kem One har en svag position på s-PVC-marknaden och å andra sidan hävda att varje minskning av dess produktionskapacitet skulle leda till att konkurrensstrukturen på denna marknad försvagas.

(121)

Ineos framhåller att det med dessa kompensationsåtgärder inte rör sig om att få företaget att försvinna helt, utan om att minska dess kapacitet. Dessutom anser Ineos att det är fel att påstå att en kapacitetsminskning – även om Kem One försvinner helt från marknaden – skulle göra dess kunder oförmögna att erhålla leveranser från flera olika källor. Ineos påminner om att det i själva verket finns, eller inom kort kommer att finnas, fem andra större leverantörer, utöver ett antal mindre konkurrenter. Ineos betonar återigen att Kem One inte anses pålitligt på denna marknad. Slutligen framhåller Ineos att marknaden i fråga är konkurrenskraftig.

(122)

Enligt Ineos krävs kompensationsåtgärder även på andra marknader, som alla kännetecknas av problem med strukturell överkapacitet och en stark position för Kem One. Det rör sig framför allt om marknaden för e-PVC, där Kem One 2012 stod för 10–20 % av den totala kapaciteten. På marknaden för klormetaner kommer stöden i fråga att medföra att produktionen i senare led kan ske på en mer fördelaktig kostnadsbas än för Kem Ones konkurrenter. Vad gäller marknaden för kaustiksoda påminner Ineos slutligen om att det handlar om en oundviklig biprodukt vid framställningen av klor.

(123)

Ineos menar att kompensationsåtgärder är möjliga och att de skulle bidra till en lönsam produktionskedja.

(124)

I detta avseende anser Ineos att Kem One bör anta en omstruktureringsplan som leder till

(125)

Enligt Ineos skulle en sådan minskning av Kem Ones kapacitet lindra stödets snedvridande effekt på marknaden, rationalisera Kem Ones verksamheter på en mer konkurrenskraftig grund och konkretisera nedläggningen av strukturellt förlustbringande verksamheter (i synnerhet vid anläggningen i Lavéra). Denna lösning skulle göra det möjligt att ta hand om Kem Ones överkapacitetsproblem och upphäva franska statens behov av att bidra till omfattande investeringar i omställningen av anläggningen i Lavéra.

(126)

Anonymt företag 1 framhåller i första hand att PVC-sektorn befinner sig i en kris och att de största aktörerna på marknaden är utsatta för kraftig ekonomisk och finansiell press. De europeiska aktörerna måste göra omfattande investeringar på grund av regelverket i ett sammanhang som sedan 2007 präglas av minskade marginaler, sänkt europeisk efterfrågan på PVC, fallande priser, ökade energikostnader, problem med överkapacitet och slutligen lågkonjunkturen inom byggbranschen.

(127)

I detta sammanhang är det viktigt att upprätthålla likvärdiga konkurrensvillkor. Ett stöd till Kem One anses vara en potentiell källa till allvarliga marknadssnedvridningar.

(128)

Frankrike hävdar att utan något stöd till företaget Kem One skulle marknaden kännetecknas av en strikt oligopolsituation. Anonymt företag 1 håller inte med om detta. Företaget påminner om att kommissionen i sitt beslut om Ineos/Solvay/JV inte slog fast att marknaden kännetecknades av någon sådan situation. Kommissionen hänvisade då till elva företag som framställde eller importerade s-PVC.

(129)

Vidare anser anonymt företag 1 att beviljandet av ett stöd till en tredje aktör inom sektorn endast skjuter upp de erfordrade marknadsjusteringarna och -förbättringarna, och förvärrar övriga aktörers finansiella svårigheter. Enligt anonymt företag 1 går det också att argumentera för att inget stöd får beviljas i enlighet med punkt 8 i 2004 års riktlinjer, eftersom marknaden lider av strukturell överkapacitet.

(130)

Anonymt företag 1 uttrycker likaså tvivel gällande utsikterna för återställande av Kem Ones lönsamhet. Det noterar att kommissionen redan i samband med sitt beslut om Ineos/Solvay/JV konstaterade att Kem One inte kan återfå sin ekonomiska lönsamhet, även efter det att det köptes upp av Klesch.

(131)

Åtgärderna i omstruktureringsplanen, såsom de tillkännagavs i beslutet om att inleda förfarandet, är inte tillräckligt precisa. Det rör sig framför allt om Kem Ones nya affärsstrategi, omställningen av elektrolysenheterna och trovärdigheten i fråga om företagets framtida avtal. Det verkar därtill troligt att omstruktureringsperioden överskrider fem år – den varaktighet som kommissionen har ansett godtagbar i sina tidigare beslut.

(132)

Dessutom är det osäkert när de investeringar som krävs för att modernisera elektrolysutrustningen ska utföras (2016 eller 2017). Europeisk lagstiftning kräver att de europeiska aktörerna ställer om kvicksilvertekniken före utgången av 2017. Om Frankrike låter Kem One skjuta upp de investeringar som krävs rör det sig om förmånsbehandling som kan utgöra en ekonomisk fördel och således en typ av statligt stöd.

(133)

Slutligen beror genomförandet av omstruktureringsåtgärderna på externa faktorer som ligger utanför företaget kontroll. Detta gäller i synnerhet banklånet på 60–70 miljoner euro under 2016.

(134)

När det gäller stödbeloppet framhåller anonymt företag 1 att det är mycket högre än det belopp som Frankrike beviljat. Vissa åtgärder kan i sin helhet betraktas som statligt stöd, såsom det direkta bidraget på 15 miljoner euro eller de återbetalningsskyldiga förskotten på 80 miljoner euro för modernisering av produktionsutrustningen. En privat investerare skulle inte i något fall ha knutit sitt investeringsbeslut till villkor om att upprätthålla verksamheten och personalstyrkan vid anläggningen i Lavéra. Dessutom räcker inte banklånets rent hypotetiska natur för att visa att en privat investerare skulle vara beredd att bevilja ett lån på samma villkor.

(135)

Vad beträffar FDES-lånet på 30 miljoner euro är det, eftersom det saknas en exakt förteckning över vilka tillgångar och vilken utrustning som lämnas som säkerhet liksom en bedömning av deras marknadsvärde, omöjligt att slå fast att säkerhetsnivån är ”hög”. Denna nivå kan enligt anonymt företag 1 på sin höjd betraktas som normal, och i så fall, i enlighet med 2008 års meddelande om referensräntor, bör basräntan på 0,53 % höjas med åtminstone 6 procentenheter. Detta skulle på ett påtagligt sätt öka den del av FDES-lånet som anses vara ett stöd.

(136)

Anonymt företag 1 tar slutligen upp annulleringen av skulderna avseende skatter och sociala avgifter till ett belopp av […] euro. Enligt anonymt företag 1 kan dessa annulleringar av skulder från de statliga myndigheternas sida bara likställas med de annulleringar som beviljas av privata fordringsägare om de inte överskrider genomsnittet på detta område. Eftersom detta genomsnittliga belopp uppgår till 70 % bör de […] euro som överskrider detta genomsnitt betraktas som statligt stöd.

(137)

Dessutom framhåller anonymt företag 1 att betalningsanståndet för SEVESO-garantin potentiellt kan likställas med ett stöd. Det anges att en koncernintern överföring till ett belopp av 10–19 miljoner euro har utförts till förmån för Kem One av Klesch-koncernen inom ramen för SEVESO-garantin. Frankrike har hävdat att det belopp som frigjordes och överfördes från SEVESO-garantin successivt skulle användas för Kem Ones återupprättande av SEVESO-garantin. De finansiella garantierna har en personlig anknytning, på så sätt att om produktionen flyttas kräver den franska miljölagen att den nya aktören lämnar en deklaration till den behöriga prefekten inom en månad. Kommissionen bör försöka få en bekräftelse från Frankrike om att detta överförda belopp faktiskt kommer att användas för att återupprätta SEVESO-garantin och att betalningsanståndet för garantin inte utgör en ekonomisk förmånsbehandling till förmån för Kem One från prefektens sida, vilket potentiellt kan inbegripa ett statligt stöd.

(138)

Enligt anonymt företag 1 är det ett välkänt faktum på marknaden att EDF kan ha beviljat Kem One rabatter i samband med dess nya elavtal. Om detta stämmer finns det inte några tvivel om att förmånsbehandlingen kan tillskrivas franska staten, eftersom den sistnämnda kontrollerar EDF:s styrelse och äger mer än två tredjedelar av dess kapital.

(139)

Anonymt företag 1 uttrycker också tvivel om huruvida stödet har begränsats till ett så lågt belopp som möjligt, i synnerhet vad gäller investeringsprojektet SAM. De 95 miljoner euro som beviljats i form av ett direkt bidrag och återbetalningsskyldiga förskott ska i själva verket användas för att finansiera en investering som företaget hur som helst skulle ha behövt göra enligt gällande lagstiftning. Stödet till detta omställningsprojekt kan sakna stimulanseffekt för Kem One eftersom företaget endast skulle agera i enlighet med sina rättsliga skyldigheter. Det föreligger också allvarliga tvivel om huruvida SAM-projektet verkligen är en avgörande investering för att återställa Kem Ones lönsamhet.

(140)

Kem Ones egna medel utgörs till stor del av de privata fordringsägarnas annulleringar av företagets skulder. På denna grundval skulle Kem Ones egna bidrag inte ens uppnå hälften av de stödbelopp som Frankrike beräknat, ett belopp som, vilket redan har förklarats, skulle vara mycket lägre än det faktiska stödbelopp som måste beaktas.

(141)

Dessutom kan inte annulleringarna av privata skulder ses som ett eget bidrag, eftersom de inte tillför Kem One några ytterligare medel för att täcka företagets omstruktureringskostnader.

(142)

Den andra delen av Kem Ones egna bidrag består av banklånet på 60–70 miljoner euro. Anonymt företag 1 har redan framhållit att detta lån är hypotetiskt.

(143)

Slutligen framhåller anonymt företag 1 att det krävs kompensationsåtgärder för att neutralisera stödets konsekvenser. Företaget i fråga håller inte med Frankrike om att kompensationsåtgärder skulle äventyra Kem Ones lönsamhet och att stödets effekter på konkurrensstrukturen skulle vara begränsade, rent av gynnsamma, för konkurrensen på marknaden.

(144)

Anonymt företag 1 framhåller i denna fråga särskilt punkt 40 i 2004 års riktlinjer, där det anges att kompensationsåtgärder är särskilt nödvändiga på marknader där det företag som får stöd kommer att ha en betydande position på marknaden efter omstruktureringen. Anonymt företag 1 uppskattar Kem Ones marknadsdel på marknaden för s-PVC i nordvästra Europa till 20 %.

(145)

Det instämmer inte i Frankrikes ståndpunkt om att åtgärderna i fråga är nödvändiga för att behålla en konkurrenskraftig struktur på marknaden. Till följd av genomförandet av de korrigerande åtgärder som föreskrevs i beslutet om Ineos/Solvay/JV kommer marknaden nämligen att underlätta uppkomsten av nya aktörer, oavsett hur Kem Ones situation ser ut. Dessutom har det inte bevisats att bibehållandet av Kem Ones produktionskapaciteter är absolut nödvändigt för att återställa företagets lönsamhet. Åtgärderna i fråga riskerar att förvärra problemet med överkapacitet på marknaden.

(146)

När det rör sig om möjliga kompensationsåtgärder lägger anonymt företag 1 fram flera förslag:

(147)

Arkema konstaterar, med hänvisning till punkt 13 i beslutet om att inleda förfarandet, att inrättandet av dubbla dotterbolag för Arkemas vinylverksamheter var lyckat när företaget avyttrades till Klesch-koncernen. I samband med denna överföring utfördes en första justering av de två avyttrade enheternas strukturkostnader. Arkema pekar på att företaget mellan 2005 och 2010 följde en omstruktureringsplan för sin vinylverksamhet. Arkema påpekar att oförutsedda händelser, såsom den ekonomiska nedgången under det andra halvåret av 2012, eller den avbrutna etylenförsörjning som berodde på en incident vid anläggningen i Lavéra, förklarar Kem Ones finansiella svårigheter under 2013.

(148)

Vad beträffar punkt 14 i beslutet om att inleda förfarandet klargör Arkema att service- och tjänsteavtalen mellan Arkema och Kem One upprättades på Kem Ones begäran för att göra det möjligt för företaget att fortsätta sina verksamheter som vanligt så snart som dotterbolaget hade skapats.

(149)

I punkt 126 i beslutet om att inleda förfarandet anger kommissionen att de privata partnernas avskrivningar av fordringar inte bör tas med i beräkningen av de privata bidragen. I detta avseende förtydligar Arkema att det, parallellt med dess avskrivning av fordringar, tillförde sammanlagt 40,5 miljoner euro, vilket utgör ett verkligt finansiellt flöde och visar på dess förtroende för Kem Ones återhämtningsplan. Det finns enligt Arkema ingen anledning att tolka avskrivningen av fordringarna på något annat sätt. Arkemas beviljade avskrivning av fordringar på 95,6 miljoner euro syftade till att hjälpa Kem One att få en balansräkningsstruktur som gjorde det möjligt för företaget att i sinom tid ta de lån som krävdes, på godtagbara villkor.

(150)

Arkema erinrar om att det är en av de parter som tar en risk i och med Kem Ones fortsatta verksamhet. Till exempel har Arkema valt att behålla leveransflödena för produkter och biprodukter med Kem One, trots att dessa hade kunnat läggas om till andra leverantörer.

(151)

Vestolit anser att de åtgärder som franska staten beviljat Kem One skadar konkurrenssituationen på den europeiska PVC-marknaden. Vestolit uppmärksammar kommissionen på det faktum att marknaden kännetecknas av överkapacitet och att flera oberoende undersökningar pekar på att efterfrågan kommer att stagnera.

(152)

Dessa åtgärder kommer i synnerhet att göra situationen svår för företag som själva har moderniserat sina tillgångar (med egna medel). Stödet kommer nämligen att göra det möjligt för Kem One att behålla tillgångar som inte är ekonomiskt lönsamma och föråldrade.

(153)

Slutligen understryker Vestolit att Kem One inte skulle ha beviljats lån på samma villkor på marknaden.

(154)

Vestolit uppmanar därför kommissionen att överväga att ålägga kompensationsåtgärder.

(155)

European Council of Vinyl Manufacturers (ECVM) företräder de europeiska tillverkarnas av PVC-harts intressen. Dess fem medlemmar står för nästan 70 % av den PVC som framställs i unionen och i Norge. ECVM är en av grundarna av programmet VinylPlus, som består av ett frivilligt åtagande beträffande hållbar utveckling som lanserades 2011 för en period på tio år.

(156)

2012 beslutade sig Kem One ensidigt för att lämna EVCM, och slutade samtidigt att bidra till programmet VinylPlus. ECVM anser att Kem One har dragit fördel av övriga PVC-tillverkares arbete och ekonomiska bidrag till programmet VinylPlus, utan att dela den finansiella bördan. Denna situation bidrar till en orättvis konkurrensfördel för ett företag som också har fått statligt stöd. Därför ber ECVM om att en kompensationsåtgärd som innebär att Kem One måste bidra till VinylPlus ska åläggas.

(157)

Kommissionen konstaterar först och främst att synpunkterna från anonymt företag 2 skickades efter sista datum för mottagande av synpunkter från tredje parter.

(158)

Anonymt företag 2 påstår i första hand att åtgärderna i fråga skulle ge Kem One en omfattande konkurrensfördel. Det anser nämligen att omställningen av kvicksilvertekniken i det nuvarande marknadsläget inte är lönsam för dess konkurrenter. Följaktligen kan bara de företag som får statligt stöd utföra en sådan investering. Detta förklaras med att skillnaden mellan produktionskostnaden för 1,2-dikloretan genom klorering och kostnaden för inköp av detta inte är sådan att den motiverar en omfattande investering för framställning av klor som är avsedd för klorering. Direkttillverkat 1,2-dikloretan blir dock billigare, och Kem One skulle därmed gynnas av en påtaglig fördel i förhållande till sina konkurrenter, tack vare ett statligt stöd.

(159)

Anonymt företag 2 understryker för det andra att marknaden kännetecknas av ett omfattande överutbud, som företaget uppskattar till 1 miljon ton per år. I detta sammanhang, som försvåras än mer av prognoserna om stillastående eller rent av negativ efterfrågan, är avkastningen på investeringen mycket osäker.

(160)

Anonymt företag 2 håller inte med Frankrike om det kontrafaktiska scenariot i händelse av att stödet inte skulle beviljas. Det förtydligar att eftersom Kem Ones affärsstrategi i hög grad är inriktad på södra Europa finns det ingen risk för att detta företags försvinnande i någon större utsträckning skulle påverka den tillgängliga kapaciteten och skada s-PVC-konsumenterna i norra Europa. Anonymt företag 2 menar att om Kem One inte skulle ställa om sin kvicksilverteknik skulle företaget ändå kunna leverera till sina kunder från den industrianläggning som redan har ställts om.

(161)

Eftersom marknaden kännetecknas av ett överutbud skulle Kem Ones konkurrenter inte ha några svårigheter med att leverera till Kem Ones kunder om detta minskade sin kommersiella närvaro.

(162)

Anonymt företag 2 föreslår att en minskning av Kem Ones kapacitet eller kommersiella närvaro ska krävas som en kompensationsåtgärd.

(163)

Vad gäller omstruktureringsplanens lönsamhet anser anonymt företag 2 slutligen att det överskottsutbud som redan framhållits, tillsammans med den stillastående efterfrågan, omöjliggör en progressiv ökning av PVC-priset enligt vad som förutses i punkt 52 i beslutet om att inleda förfarandet.

(164)

I en skrivelse av den 25 februari 2015 bemötte Frankrike de synpunkter som lämnats av berörda tredje parter.

(165)

Frankrike formulerar inledningsvis flera allmänna kommentarer om synpunkterna från Ineos och anonymt företag 1.

(166)

Sammantaget anser Frankrike att synpunkterna från Ineos och anonymt företag 1 är vinklade, innehåller faktafel och motiveras med opportunistiska resonemang.

(167)

De kompensationsåtgärder som krävs av Ineos och anonymt företag 1 skulle kunna äventyra återställandet av Kem Ones lönsamhet och tvinga företaget att lämna marknaden. Detta skulle onekligen gynna Ineos och anonymt företag 1 eftersom det skulle förstärka deras marknadspositioner och påverka konkurrensnivån på de olika PVC-marknaderna negativt.

(168)

Slutligen understryker Frankrike att mellan 2003 och 2007 fick flera projekt för omställning av elektrolysanläggningar som använde sig av kvicksilverteknik till membranteknik statliga stöd som godkändes av kommissionen. Ineos och Solvay har själva fått sådana stöd. Dessa uppgick till 57,2 miljoner euro för moderniseringen av anläggningarna i Runcorn respektive 36 miljoner euro för moderniseringen av anläggningarna i Rosignano och Bussi. Såvitt Frankrike vet har dessa stöd beviljats utan någon kompensationsåtgärd.

(169)

Frankrike behandlar därefter klassificeringen av åtgärderna och deras förenlighet med den inre marknaden.

(170)

FDES-lånet. Frankrike framhåller först och främst att landet redan har visat att staten har en säker garanti och att den effektiva räntan på 3,5 % motsvarar en marknadsränta. Om det rör sig om ett stöd bör det bara anses motsvara skillnaden mellan denna effektiva ränta och en referensränta.

(171)

När det rör sig om värdet på säkerheterna, som ifrågasätts av de berörda tredje parterna, upprepar Frankrike att deras redovisade nettovärde motsvarar marknadsvärdet. För att bekräfta detta har Frankrike lämnat in rapporter från oberoende experter, framför allt från den tidpunkt då Arkema tillförde delar av sina tillgångar till Kem One i juli 2012. Dessutom har värdet på dessa tillskott godkänts av en revisor. Även om värdet på dessa tillgångar kan ha minskat på grund av Kem Ones finansiella svårigheter framhåller Frankrike att dessa tillgångar har beräknats till [130–140] miljoner euro, medan värdet på FDES-lånet endast uppgår till 30 miljoner euro: Säkerheternas värde täcker alltså med god marginal lånets värde.

(172)

Vad gäller villkoren för ersättning för lånet klargör Frankrike att den lämpliga ersättningssatsen bör beräknas i förhållande till risken för att det mottagande företaget blir insolvent och kvaliteten på de säkerheter som erbjuds. Genom att tillämpa 2008 års meddelande om referensräntor kan en referensränta beräknas utifrån en basränta på 0,53 % plus 400 räntepunkter, det vill säga 4,53 % och inte de 6,53 % som nämns av anonymt företag 1. Referensräntan är dock bara ett mått och den mycket låga risken för att Kem One blir insolvent liksom de mycket höga säkerheterna motiverar en ränta på 3,5 %.

(173)

Vilket kommissionen uppgav i beslutet om att inleda förfarandet erhåller Kem One slutligen genom omstruktureringsplanen också finansiering från [privat aktör 2] på [55–65] miljoner euro.

(174)

Återbetalningsskyldiga förskott. Frankrike påminner om att landet aldrig har hävdat att dessa förskott inte innehåller inslag av statligt stöd. Frankrike anser dock att dessa förskott ska analyseras som ett lån som ska betalas tillbaka av Kem One. På dessa villkor är det snarare avvikelsen mellan räntorna som kan utgöra stödbeloppet och inte hela förskottsbeloppet. Tvärt emot vad Ineos och anonymt företag 1 framhåller är det följaktligen inte hela beloppet för de återbetalningsskyldiga förskotten som utgör stödbeloppet utan bidragsekvivalenten, som beräknas till totalt 29,4 miljoner euro (inklusive bidraget på 15 miljoner euro).

(175)

Vad gäller finansieringen av SAM-projektet anger Frankrike att detta projekt utgör en viktig del av omstruktureringsplanen och att dessa finansieringsåtgärder därför ingår i den omstruktureringsplan som handelstribunalen i Lyon har godkänt. De bör analyseras mot bakgrund av 2004 års riktlinjer på samma sätt som övriga åtgärder i omstruktureringsplanen.

(176)

Avskrivning av fordringar avseende skatter och sociala avgifter. Frankrike påminner om att landet anser att CCSF:s beslut om att avstå från efterskänkbara fordringar upp till […] % inte kan innehålla statliga stöd eftersom detta avstående motsvarar det genomsnittliga avstående för privata fordringsägare som skulle göra det möjligt för företaget att återhämta sig (vissa fordringsägare har, inom ramen för återhämtningsplanen genom fortsatt drift, som antagits av Lyons handelstribunal, i själva verket gått med på att skriva av alla sina fordringar, vilket innebär att det genomsnittliga avståendet uppgår till […] %).

(177)

EDF:s elpriser. Frankrike framhåller att påståendet från tredje parter om att det har förekommit ”rabatter” utgår från en felaktig hänvisning till beslutet om att inleda förfarandet – som inte nämner några sådana lättnader – och från ett rykte på marknaden som anonymt företag 1 har påtalat: ”It is indeed well known in the market that Kem One has been granted price reductions by EDF for its new electricity contracts.” (På marknaden är man nämligen medveten om att Kem One har beviljats rabatterade priser av EDF i samband med företagets nya elavtal.).

(178)

Frankrike betonar det faktum att EDF inte har beviljat Kem One någon prisnedsättning.

(179)

Återställande av den långsiktiga lönsamheten. Frankrike understryker att de industriella omstruktureringsåtgärderna på ett lämpligt sätt tar itu med de olika faktorer som ligger bakom Kem Ones finansiella svårigheter och kommer på så sätt att göra det möjligt för företaget att återfå sin långsiktiga lönsamhet.

(180)

I motsats till Ineos påstående för att visa att Kem Ones strukturella överkapacitetsproblem inte kan lösas i en konkurrensmiljö som också den präglas av överkapacitet och dämpade efterfrågeprognoser påminner Frankrike för det första om att påståendet om nominella överkapaciteter på s-PVC-marknaden i västra Europa måste nyanseras. Den faktiska kapaciteten bör i själva verket skrivas ned med 10 % eftersom produktionen alltid kommer att variera (säsongsrelaterad försäljning, omfattande produktionsstopp). Frankrike anser att den verkliga överkapaciteten på den globala marknaden högst uppgår till 14 %.

(181)

Ineos definition av begreppet överkapacitet motsvarar inte definitionen av fria kapaciteter utan summan av fria kapaciteter (och ignorerar behovet av en reserv på 8 %) och de kvantiteter som säljs utanför Europa.

(182)

Denna definition förutsätter samtidigt att anläggningarna alltid utnyttjar 100 % av sin tekniska kapacitet, att den europeiska marknaden utgör den enda lönsamma avsättningsmöjligheten (vilket motsägs av den ökade exporten) och bortser från den geografiska verkligheten (som kännetecknas av stora avstånd mellan de europeiska anläggningarna).

(183)

Kem One uppskattar den tillgängliga kapaciteten på PVC-marknaden i nordvästra Europa till […] kt och den maximala produktionen till […] kt (– [5–15] % för säsongseffekter, underhåll). Följaktligen uppgår utnyttjandegraden på marknaden för s-PVC till [85–95] % av den realistiska maximigraden och till [80–90] % av den operativa kapaciteten. För PVC-massa (eller e-PVC) är motsvarande siffror nästan identiska, det vill säga [85–95] % av den realistiska maximigraden och [80–90] % av den operativa kapaciteten.

(184)

De faktiska siffrorna visar således att situationen på s-PVC-marknaden och Kem Ones situation är bättre än vad Ineos påstår i sina synpunkter.

(185)

För det andra menar Frankrike att påståendet från Ineos och anonymt företag 1 om att Kem Ones produktionsanläggningar skulle ha en överkapacitet på 40 % saknar grund. Ineos förtydligar inte hur detta har beräknats. Även om produktionsvolymerna från Kem Ones anläggningar minskade under perioden 2011–2013 på grund av tekniska incidenter var den genomsnittliga utnyttjandegraden för s-PVC-anläggningarna, enligt Frankrike, [70–80] % under en femårsperiod.

(186)

Tvärt emot vad Ineos och anonymt företag 1 framhåller är Kem Ones svårigheter alltså inte kopplade till för låga produktionsnivåer. I själva verket baseras Kem Ones konkursansökan i slutet av mars 2013 främst på ett antal strukturella (höga anskaffningskostnader för råmaterial, produktionsapparaten för klor och soda i Lavéra var inte tillräckligt konkurrenskraftig) och konjunkturrelaterade svårigheter (det lagstadgade stoppet drog ut på tiden, tekniska problem i samband med etylenleveransen).

(187)

För att kunna bemöta dessa olika svagheter på ett effektivt sätt föreskriver omstruktureringsplanen följande:

(188)

Om det nominella scenariot lyckas kommer omstruktureringsplanen att göra det möjligt för Kem One att återfå en bruttomarginal på [25–35] % av omsättningen från och med 2017, liksom en EBITDA-nivå på [5–15] % från och med 2018, vilket överensstämmer med den genomsnittliga lönsamhetsnivån inom kemisektorn. Vidare utgår de antaganden som gjorts i omstruktureringsplanen och affärsplanen från en relativt stabil omsättning (och inte nödvändigtvis ett scenario där försäljningen av s-PVC ökar påtagligt) och produktionsantaganden som ligger nära företagets tidigare nivåer.

(189)

Under alla omständigheter gör FIDES-uppgifter (statistik från s-PVC-industrin) det möjligt att konstatera att Kem Ones marknadsandel i västra Europa på s-PVC-marknaden uppgick till [10–20] % under 2014, vilket motsvarar en nivå som liknar den under 2011 och 2012 och som ökat jämfört med 2013 ([10–20] %). Dessutom har Kem One under de sex senaste månaderna gynnats av ökad försäljning och ökade exportmarginaler på den turkiska marknaden, där Kem One har övertagit de nordamerikanska tillverkarnas marknadsandelar till följd av att euron har sjunkit kraftigt gentemot dollarn och det sänkta oljepriset.

(190)

De franska myndigheterna noterar likaså att Ineos påståenden om att Kem One skulle ha dåligt rykte bland konsumenterna på s-PVC-marknaden i nordvästra Europa står i strid i med de ståndpunkter som annars framhålls för att motivera att kompensationsåtgärder ska antas, i synnerhet följande: ”Kem One is a significant player in the S-PVC market” (Kem One är en viktig aktör på marknaden för s-PVC.).

(191)

Frankrike anser för övrigt att den del av omstruktureringsplanen som rör omorienteringen av Kem Ones affärsstrategi till andra marknader än s-PVC utgår från försiktiga och realistiska antaganden som endast utgör en mindre aspekt i förhållande till den del av planen som rör industriella åtgärder.

(192)

Enligt Frankrike är företaget fullständigt medvetet om att de största marginalökningarna inte kommer att uppnås genom affärsstrategin utan genom omförhandling av avtalen om tillgång till råmaterial och plattformar, eller moderniseringen av infrastrukturen.

(193)

Förebyggande av oproportionerlig snedvridning av konkurrensen. Frankrike har lämnat kommentarer om följande punkter:

(194)

Om det inte går att förneka att det förekommer strukturell överkapacitet, vilket Ineos hävdar, måste detta enligt Frankrike nyanseras i flera avseenden. Först och främst varierar i regel tillverkarnas outnyttjade kapaciteter mellan 8 och 10 % för att ta hänsyn till den oregelbundna fördelningen mellan utbud och efterfrågan. Vilket kommissionen påpekar i sitt beslut om Ineos/Solvay/JV varierar också situationen på marknaden påtagligt mellan olika geografiska områden. På s-PVC-marknaden inverkar kostnaderna för transport och logistik stort på den regionala avgränsningen av geografiska marknader. Både priser och marginaler skiljer sig åt mellan regionerna.

(195)

Frankrike anser att Kem Ones positioner på de huvudsakliga marknader där företaget bedriver verksamhet är klart svagare än Ineos och Solvays positioner. Frankrike påminner i detta avseende om att kommissionen i sitt beslut om Ineos/Solvay/JV anger att ”Ineos is the largest supplier of commodity S-PVC in NWE with merchant market shares in 2012 of [30–40] %” (Ineos är den största leverantören av s-PVC för handelsbruk i nordvästra Europa med marknadsandelar på [30–40] % under 2012.) och att ”Solvay is the second largest player in the NWE market for commodity S-PVC” (Solvay är den näst största leverantören på marknaden för s-PVC för handelsbruk i nordvästra Europa.). Vad gäller Kem One påtalade kommissionen att ”Kem One is currently the number five player by sales volume and number three by capacity in NWE ([5–10]* % and [10–20]* % market shares, respectively)” (Kem One är i nuläget den femte största aktören sett till försäljningsvolym och den tredje största gällande kapacitet i nordvästra Europa (med marknadsandelar på [5–10]* % respektive [10–20]* %.). Därtill är Ineos och Solvay de enda två företag som bedriver en verksamhet som är så pass inriktad på marknaden i nordvästra Europa, till skillnad från Kem One.

(196)

Ineos och anonymt företag 1 ifrågasätter trovärdigheten hos det kontrafaktiska scenario som anförs av de franska myndigheterna, om att en minskning av Kem Ones produktionskapacitet på PVC-marknaden skulle medföra att övriga aktörer på marknaden utsattes för mindre konkurrens. Frankrike framhåller ändå det faktum att s-PVC-marknaden har drag som tyder på en oligopolistisk marknad, vilket kommissionen noterade i sitt beslut om Ineos/Solvay/JV. Tvärtemot vad de berörda tredje parterna har framhållit understryker Frankrike att Ineos, Solvay och Kem One i dag är de enda aktörerna med tillgänglig produktionskapacitet i nordvästra Europa. Frankrike menar alltså att utöver att hota det faktiska återställandet av Kem Ones lönsamhet skulle införandet av kompensationsåtgärder påverka konkurrensstrukturen på marknaden till förfång för kunderna.

(197)

Frankrike anser att de kompensationsåtgärder som föreslagits av de berörda tredje parterna är oproportionerliga. För det första tycks de oförenliga med omstruktureringsplanen i fråga. Upprätthållandet av Kem Ones verksamhet och återställandet av företagets långsiktiga lönsamhet sker, enligt Frankrike, genom upprätthållandet av en vertikalt integrerad produktionskedja. I dag kännetecknas denna av en ekonomisk balans mellan dels kapaciteterna vid de två anläggningarna i tidigare led för klor och vinylklorid, dels kapaciteterna vid de fem anläggningarna för PVC-produktion i senare led. På så sätt skulle en stängning av anläggningen eller en minskning av Kem Ones kapaciteter äventyra den industriella balansen hos företagets verksamhet. De franska myndigheterna bekräftar tvärtom att det åtagande som slutligen föreslogs, om att inte öka den nominella produktionskapaciteten för klor och soda i Fos-sur-Mer och Lavéra under […], utgör en lämplig kompensationsåtgärd. Detta åtagande gör det möjligt att dels bevara konkurrensnivån på PVC-marknaden och utsikterna till att återställa Kem Ones lönsamhet, dels bevara de arbetstillfällen som tas upp i omstruktureringsplanen. Slutligen vill Frankrike påpeka att Kem Ones beslut om att lämna ECVM helt kan motiveras av skäl som rör dess styrning och driftskostnader, vilket inte på något sätt hindrar Kem One från att ha en egen miljöstrategi.

(198)

Begränsning av stödet till ett nödvändigt minimum genom det egna bidraget. Frankrike påminner om att landet har fastställt de privata bidragen till 356,3 miljoner euro, det vill säga 68,6 % av samtliga bidrag.

(199)

Frankrike bemöter de berörda tredje parternas synpunkter på banklånet på [55–65] miljoner euro, de privata partnernas avskrivningar av fordringar samt behovet av SAM-projektet.

(200)

Frankrike understryker att synpunkterna från tredje parter om banklånet saknar grund eftersom man inte har tagit med detta lånebelopp i företagets egna bidrag. Lånet är inte något som krävs för att finansiera de egna investeringarna inom ramen för SAM-projektet. Även utan hänsyn tagen till banklånet står Kem Ones egna bidrag för mer än 50 % av de totala bidrag som används för företagets omstrukturering.

(201)

Frankrike vill påminna om att kommissionen, i sin beslutspraxis, redan har haft anledning att beakta avskrivningen av fordringar i beräkningen av stödmottagarens bidrag. Dessutom föreskrivs detta beaktande av avskrivningar av fordringar i de nya riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (16) (nedan kallade de nya riktlinjerna), som trädde i kraft den 1 augusti 2014. Eftersom situationen för eget kapital förbättras – vilket gör det möjligt att frigöra likvida medel som Kem One sedan kan använda för sin omstrukturering – anser Frankrike att denna åtgärd har samma effekt som ett positivt finansiellt flöde. Precis som Arkema noterar Frankrike dessutom att avskrivningen av fordringarna är ett tecken på de privata partnernas förtroende för företagets fortsatta verksamhet. Hur som helst, även om man skulle utesluta avskrivningen av de privata fordringarna från beräkningen av det egna bidraget, skulle detta förbli högre än 50 % av omstruktureringskostnaderna.

(202)

Vestolit anser att stödåtgärderna i fråga gör det möjligt för Kem One att behålla icke lönsamma anläggningar medan företagets konkurrenter har varit tvingade att modernisera sina anläggningar med egna bidrag. I detta avseende klargör Frankrike att många av Kem Ones konkurrenter redan har fått statliga stöd som godkänts av kommissionen för att genomföra åtgärder för teknisk omställning som liknar den som Kem One infört. Denna situation motiveras av den låga avkastningen på investeringarna i omställningsprojekten i fråga. Mot bakgrund av synpunkterna från anonymt företag 1, om att Kem One hur som helst kommer att behöva utföra de arbeten som ingår i SAM-projektet i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (17), svarar Frankrike att investeringarna redan har planerats och att arbetet beräknas slutföras före slutet av 2016, det vill säga ett år innan det datum som föreskrivs i direktivet i fråga. SAM-projektet rör för övrigt inte bara kvicksilverelektrolysenheterna. Det rör även moderniseringen av diafragmaelektrolysenheten i Lavéra, vilket framhäver betydelsen av detta projekt för omstruktureringsplanen. Detta projekt gör det möjligt för företaget att behålla en balans mellan sina produktionskapaciteter i tidigare led (klor) och i senare led (vinyl), samtidigt som det minskar kostnaderna avsevärt.

(203)

Frankrike har anmält följande tre åtgärder: i) FDES-lånet (på 30 miljoner euro, ii) ett bidrag (på 15 miljoner euro) och återbetalningsskyldiga förskott (på 80 miljoner euro) och iii) den möjliga avskrivningen av fordringar avseende skatter och sociala avgifter (för 42 miljoner euro, som slutligen reducerades till […] euro).

(204)

Kommissionen ska granska om de anmälda åtgärderna kan utgöra statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(205)

Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är ”stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”.

(206)

På grundval av denna bestämmelse förutsätter klassificeringen av en offentlig åtgärd som statligt stöd att följande kumulativa villkor är uppfyllda: i) Att åtgärden i fråga ger stödmottagaren en ekonomisk fördel, ii) att staten är ansvarig för denna fördel, iii) att denna fördel är selektiv och iv) att åtgärden i fråga snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och kan påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(207)

FDES-lånet beviljas genom förordning från ekonomi- och finansministern, medan generaldirektören för statens finanser ansvarar för genomförandet. I budgetlagen för 2014 tilldelades FDES en budget på 300 miljoner euro. Det bör förtydligas att FDES, som har en rättskapacitet som skiljer sig från statens rättskapacitet, inte kan likställas med en fond som styrs med en skyldighet att skapa ekonomisk balans mellan återbetalningarna av kapital och hur de används för nya ingripanden. FDES-lånen beviljas via ett särskilt statskassekonto och utgör utgifterna för detta konto. Räntorna på lånen betalas till statsbudgeten. Reglerna för användningen av FDES utgår fortfarande från cirkuläret av den 26 november 2004 och som avses i skäl 28. Beviljandet av lån genom FDES måste alltid granskas från fall till fall. De tilldelas alltså inte automatiskt i förhållande till kriterier som fastställts på förhand.

(208)

Det föreskrivs att bidraget och de återbetalningsskyldiga förskotten ska beviljas inom ramen för systemet för stöd till återindustrialisering och inom ramen för ett avtal med Bpifrance i statens namn.

(209)

Avskrivningarna av fordringarna avseende skatter och sociala avgifter ska beslutas av CCSF. Denna kommitté leds av den regionala direktören för offentliga finanser.

(210)

FDES-lånet, bidraget, de återbetalningsskyldiga förskotten och avskrivningen av fordringarna avseende skatter och sociala avgifter beviljas alltså med hjälp av statliga medel och genom beslut som fattas av staten.

(211)

De granskade åtgärderna föreskrivs särskilt och uteslutande till förmån för Kem Ones återställning.

(212)

Närhelst ett företags ekonomiska situation förbättras till följd av ett statligt ingripande förekommer en ekonomisk fördel. Om en offentlig myndighet ingriper får dock inte stödmottagaren någon fördel, och detta utgör inte ett stöd, om det genomförs på normala marknadsvillkor, det vill säga om den offentliga myndigheten beter sig som en marknadsekonomisk aktör skulle ha gjort i en liknande situation.

(213)

Säkerheternas värde. Som svar på beslutet om att inleda förfarandet skickade Frankrike kommissionen en förteckning över vilka tillgångar som utgör Frankrikes prioriterade säkerhet.

(214)

Frankrike har lämnat in en utvärderingsrapport för dessa tillgångar, som upprättats av oberoende experter. Denna rapport kräver tre kommentarer. Först och främst påtalar kommissionen att rapporten rör utvärderingen av Kem Ones fastigheter och inte de material och den utrustning som lämnas som säkerhet. Vidare bör det påtalas att experterna har utvärderat egendomens värde till [110–120] miljoner euro, det vill säga [20–30] miljoner euro mindre än det redovisade nettovärde som Frankrike lagt fram, vilket bekräftar kommissionens tvivel om att det redovisade nettovärdet inte speglar egendomens verkliga värde. Slutligen är denna rapport från juli 2012, det vill säga från en tidpunkt innan rekonstruktionsförfarandet inleddes i mars 2013. Det värde som ska beaktas är dock inte det redovisade värdet utan det värde vid vilket egendomen skulle utväxlas om fordringsägaren, i det här fallet staten, hade utövat sin panträtt. När ett företag befinner sig i svårigheter och måste sälja sina tillgångar gör dess svaga position och akuta situation i allmänhet att egendomens värde förhandlas ner till ett pris som ligger under marknadspriset.

(215)

I sitt svar hänvisar Frankrike till beloppet för 2014 års transaktioner inom PVC-sektorn. Denna typ av jämförelse saknar visserligen inte värde, men vare sig Vestolit eller Vinnolit var företag i svårigheter när de köptes upp, till skillnad från Kem One. Dessutom rör dessa transaktioner hela företaget och inte bara utrustning och material. Denna jämförelse är alltså inte giltig i detta fall.

(216)

Slutligen hade kommissionen bett Frankrike att lämna in en uppskattning av värdet på den pantsatta egendomen i förhållande till de nettointäkter som nyttjandet av den skulle ha kunnat generera. Frankrike har emellertid lämnat en utvärdering av hela företagets värde och inte bara av den pantsatta egendomen. För att fastställa företagets framtida värde under åren 2014, 2015 och 2016 tar Frankrike därtill hänsyn till investeringarna i omställningen av elektrolysanläggningarna i Lavéra, samma som FDES-lånet delvis kommer att finansiera. För att fastställa värdet på säkerheterna för FDES-lånet beaktar Frankrike alltså värdet på en moderniserad egendom tack vare detta FDES-lån. Denna utvärdering kan alltså inte godtas.

(217)

Slutligen framför Frankrike i sitt svar på beslutet om att inleda förfarandet inte några uppgifter som gör det möjligt att skingra kommissionens misstanke om att vissa av de produktionsmedel som Frankrike har som säkerhet är föråldrade och underpresterande, rent av omoderna.

(218)

Mot bakgrund av dessa uppgifter bör man anta en konservativ strategi och alltså se säkerheterna som ”låga” i enlighet med 2008 års meddelande om referensräntor för att fastställa nivån på ersättningen för FDES-lånet i enlighet med marknadsvillkor.

(219)

Nivån på ersättningen. Kommissionen medger att den ersättningsnivå som beräknats enligt den metod som baseras på uppgifter från Bloomberg och Capital IQ (som leder till en ränta på 20,95 %) inte är detsamma som en realistisk uppskattning av marknadsräntorna, eftersom man inte beaktar säkerheter och garantier. Dessutom skulle ingen bank ha beviljat lånet till Kem One på samma grunder som staten.

(220)

Som det anges i punkt 92 i beslutet om att inleda förfarandet, i avsaknad av faktiska tillfredsställande marknadsuppgifter, bör således kommissionen fastställa den tillämpliga räntan i enlighet med 2008 års meddelande om referensräntor, där följande anges: ”Dessa [referens- och diskonteringsräntor] används som ett mått på marknadsräntan och för att mäta stödekvivalenter.”

(221)

Som det har visats kan de säkerheter som upprättats för att garantera FDES-lånet inte ses som starka och kan alltså inte motivera tillämpningen av 400 räntepunkter, vilket Frankrike hävdar.

(222)

Dessutom har Frankrike inte lämnat några nya uppgifter för att motivera att det faktiska genomförandet av återhämtningsplanen och Kem Ones åtagande om att tillämpa en stabil ekonomisk förvaltning inte utgör vanliga skyldigheter och kompensationer vid en omstrukturering, utan att de tvärtom motiverar en ersättning som understiger marknadsräntan.

(223)

Slutligen är jämförelsen med factoringavtalet med [privat aktör 2] grundlös eftersom gäldenären inte är Kem One, utan Kem Ones gäldenärer.

(224)

Med hänsyn tagen till Kem Ones finansiella svårigheter bör företaget ses som ett företag med betyg CCC i enlighet med 2008 års meddelande om referensräntor. På samma sätt kan säkerheterna betecknas som ”låga” enligt samma meddelande. Utan uppgifter som ifrågasätter de räntesatser som anges i 2008 års meddelande om referensräntor anser kommissionen att räntesatsen enligt marknadsvillkor kan beräknas på grundval av den sistnämnda och uppgår till 10,53 % (0,53 % för Frankrikes referensränta i samband med beviljandet av lånet + 1 000 räntepunkter).

(225)

Stödbeloppet. Med tanke på sin tidigare praxis anser kommissionen att stödbeloppet motsvarar skillnaden mellan den räntesats som beräknas i enlighet med 2008 års meddelande om referensräntor (10,53 %) och den räntesats som Frankrike använt sig av (3,5 %). För löptiden för varje utbetalning (varje år) beräknar man skillnaden mellan dels inkomsten från den faktiska räntan (3,5 %) för det kapital som återstår att betala, dels inkomsten från den ränta som kommissionen godtagit (10,53 %) för det kapital som återstår att betala. De belopp som erhålls (sju totalt, för de sju år då lånet ska betalas tillbaka) diskonteras sedan och läggs sedan ihop för att uppnå siffran […] euro.

(226)

Bidraget. Kommissionen anser att ett bidrag utgör en ekonomisk fördel som stödmottagaren inte skulle ha kunnat få på normala marknadsvillkor. Ett bidrag är nämligen ett finansieringsinstrument vars kapital inte behöver betalas tillbaka och som inte påför någon ränta som mottagaren ska betala. Det är alltså uteslutet att en privat långivare, som har en finansieringskostnad och som måste ersätta sitt kapital, skulle ha gått med på att finansiera ett företag med bidrag. Stödbeloppet motsvarar följaktligen hela det bidrag som beviljats, det vill säga 15 miljoner euro.

(227)

De återbetalningsskyldiga förskotten. Kommissionen konstaterar att det finns krav kopplade till beviljandet av dessa som en privat långivare troligtvis inte skulle ha ställt. Det rör sig i synnerhet om kravet på att upprätthålla verksamheten och arbetstillfällena vid anläggningen i Lavéra under de fem år som följer på genomförandet av projektet, såvida inte Kem Ones bärkraft motiverar motsatsen och efter ett förhandsavtal med staten. Återbetalningsskyldigheten bekräftar dock att dessa återbetalningsskyldiga förskott kan likställas med ett lån i detta beslut.

(228)

När det rör sig om stödbeloppet, i brist på faktiska tillfredsställande marknadsuppgifter (till exempel ett banklån som faktiskt beviljats Kem One på samma villkor som de återbetalningsskyldiga förskotten), bör kommissionen fastställa den tillämpliga räntan i enlighet med 2008 års meddelande om referensräntor. Med beaktande av Kem Ones status som företag i svårigheter bör det ses som ett företag med betyg CCC i enlighet med detta meddelande. Dessutom har förskotten inte garanterats med någon säkerhet. Följaktligen uppgår den räntesats enligt marknadsvillkor som beräknats på grundval av 2008 års meddelande om referensräntor till 10,53 % (0,53 % för Frankrikes referensränta i samband med beviljandet av lånet + 1 000 räntepunkter).

(229)

För delutbetalning 1 (65 miljoner euro) är stödbeloppet alltså detsamma som skillnaden mellan den räntesats som beräknas i enlighet med 2008 års meddelande om referensräntor (10,53 %) och den räntesats som Frankrike använt sig av (3,5 %), det vill säga 21,77 miljoner euro. Dessa återbetalningsskyldiga förskott likställs i själva verket med lån vid beräkningen av det diskonterade stödbeloppet, så att beräkningsmetoden liknar den som använts för FDES-lånet. För löptiden för varje utbetalning (varje år) beräknar man skillnaden mellan dels inkomsten från den faktiska räntan (3,5 %) för det kapital som återstår att betala, dels inkomsten från den ränta som kommissionen godtagit (10,53 %) för det kapital som återstår att betala. De belopp som erhålls (sju totalt, för de sju år då ”lånet” ska betalas tillbaka) diskonteras sedan och läggs sedan ihop för att uppnå siffran 21,77 miljoner euro. För delutbetalning 2 (15 miljoner euro) är stödbeloppet på samma sätt detsamma som skillnaden mellan den räntesats som beräknas i enlighet med 2008 års meddelande om referensräntor (10,53 %) och den räntesats som Frankrike använt sig av (10 %), det vill säga 1,64 miljoner euro.

(230)

På så sätt uppgår det totala beloppet för den ekonomiska fördel som beviljas genom denna åtgärd till […] euro.

(231)

Det bör först och främst noteras att i sitt svar på beslutet om att inleda förfarandet klargjorde Frankrike att beloppet för fordringarna avseende sociala avgifter och skatter inte uppgick till 42 miljoner euro, vilket uppgavs i anmälan, utan till […] miljoner euro. I själva verket ska beloppet på 42 miljoner euro motsvara ett belopp som uppskattades mycket grovt av skatte- och socialförsäkringsmyndigheterna och uppgavs provisoriskt inom ramen för det rekonstruktionsförfarande som inleddes av Lyons handelstribunal, innan en utförlig inventering av de faktiska fordringarna.

(232)

När det gäller skulderna gentemot privata fordringsägare har majoriteten av dessa skrivits av till minst 70 %.

(233)

I detta sammanhang bör de avskrivningar av fordringar som beviljats av [privat aktör 3] och [privat aktör 1] analyseras separat. I själva verket är dessa två fordringsägare båda två handelspartner med nära band till Kem One. […] och viss produktion i Lavéra (vinylklorid, klorerade restprodukter, kloroform) är mycket viktig för [privat aktör 1] av skäl som rör vertikal integration i produktionskedjan för fluorerade gaser, vilket inbegriper anläggningarna i Lavéra, Saint-Aubain och Pierre-Bénite, som alla ligger i södra Frankrike. Denna produktion är mycket svår att ersätta med mer avlägsna produktkällor. Vad gäller [privat aktör 3] är dess anläggningar kopplade till Kem Ones anläggningar genom olika rörledningar. Dessutom finns det ingen alternativ avsättningsmöjlighet för framställningen av etylen vid ångkrackern tillhörande [privat aktör 3] i Lavéra som skulle kunna exploateras på ett likvärdigt sätt.

(234)

Vidare känner företagets industripartner sin kund och de är ovärderliga för företagets funktion och fortsatta drift. De har alltså incitament att förbli engagerade i företaget och att skriva av dess fordringar, tvärtemot en rent finansiell fordringsägare som endast har som mål att driva in sin fordran. Med tanke på den särskilda situationen för dessa två fordringsägare kan det därför inte godtas att man uppskattar den genomsnittliga avskrivningsnivån för fordringarna till […] %.

(235)

Alla andra fordringsägare har dock gått med på att skriva av fordringar till 70 % (368 fordringsägare, till ett totalt belopp av 33,4 miljoner euro). Dessa fordringsägare gynnas varken av någon förmånsrätt eller någon säkerhet och befinner sig inte i en situation som kan jämföras med den för fordringsägarna på området skatter och sociala avgifter. Genom att gå med på att skriva av […] % av de skulder som kan efterskänkas har Frankrike gått längre än vad de privata fordringsägarna har gått med på.

(236)

Frankrike förklarar dock att beviljandet av en avskrivning av fordringar på […] euro gör det möjligt att undvika en eventuell förlust på […] euro. Emellertid är skillnaden på […] euro knapp i förhållande till de summor som oåterkalleligen förloras ([…] euro), i synnerhet med tanke på att förlusten på […] euro är osäker. Denna lösning tycks alltså inte vara den som en privat marknadsekonomisk fordringsägare skulle välja.

(237)

Mot bakgrund av dessa uppgifter motsvarar stödbeloppet skillnaden mellan den avskrivningsnivå för fordringarna som Frankrike tillämpat ([…] % eller […] euro) och de privata investerarnas avskrivningsnivå för fordringarna (70 % eller […] euro), det vill säga […] EUR.

(238)

De offentliga stödåtgärderna gynnar Kem One genom att de ger företaget ytterligare ekonomiska medel och förhindrar en avyttring av dess verksamheter. De gör det möjligt för företaget att behålla en starkare konkurrensposition än vad det skulle ha haft om stödet inte hade beviljats. De hotar alltså att snedvrida konkurrensen mellan aktörerna inom PVC-sektorn och på marknaden för framställning av klor och soda.

(239)

För övrigt kännetecknas dessa olika sektorer av omfattande handel mellan EU-medlemsstaterna i Europa. PVC-marknaden är relativt koncentrerad: fem aktörer, däribland Kem One, står för 90 % av marknaden, och Kem One är den tredje största europeiska tillverkaren av s-PVC. Kommissionen har redan slagit fast att denna marknad geografiskt åtminstone täcker nordvästra Europa, vilket tyder på att konkurrensvillkoren är relativt homogena i detta område (18). Följaktligen kan en fördel som beviljas genom de granskade åtgärderna till ett företag som bedriver verksamhet på en marknad som är öppen för konkurrens och relativt koncentrerad snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(240)

Mot bakgrund av uppgifterna ovan slår kommissionen fast att alla granskade åtgärder utgör statligt stöd i enlighet med artikel 107.1 i EUF-fördraget, till ett belopp som motsvarar 49,27 miljoner euro.

(241)

Det förbud mot statligt stöd som föreskrivs i artikel 107.1 i EUF-fördraget är varken absolut eller ovillkorat. Särskilt artikel 107.2 och 107.3 i EUF-fördraget erbjuder en rättslig grund för att betrakta vissa stöd som förenliga med den inre marknaden. I detta fall anser kommissionen att de anmälda stöd som endast avser Kem One har som syfte att återställa den långsiktiga lönsamheten hos ett företag i svårigheter.

(242)

Trots att de nya riktlinjerna trädde i kraft den 1 augusti 2014 kommer stöden i fråga att analyseras mot bakgrund av 2004 års riktlinjer. I punkt 136 i de nya riktlinjerna föreskrivs att stödåtgärder som registreras hos kommissionen före den 1 augusti 2014 kommer att granskas enligt de villkor som gällde när anmälan gjordes. Med tanke på att de berörda åtgärderna anmäldes den 30 juli 2014 och registrerades före den 1 augusti 2014 kommer de att granskas enligt 2004 års riktlinjer.

(243)

Följaktligen bör man analysera om de åtgärder som granskas skulle kunna ses som förenliga med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 i EUF-fördraget, i enlighet med de kriterier som anges i 2004 års riktlinjer.

(244)

Ett nytt företag, K1, har bildats för att förvärva och äga Kem Ones aktiekapital i enlighet med den kontinuitets- och återhämtningsplan som godkänts av Lyons handelstribunal. KI säkerställer alltså Kem Ones ekonomiska kontinuitet.

(245)

Kommissionen bestrider inte att Kem One är berättigat till stöd i enlighet med 2004 års riktlinjer, vilka åberopas av de franska myndigheterna. Kem One omfattas av ett rättsligt rekonstruktionsförfarande sedan den 27 mars 2013 och uppfyller kriterierna i punkt 10 c i 2004 års riktlinjer.

(246)

Punkt 17 i 2004 års riktlinjer föreskriver att ”[e]n omstrukturering däremot grundar sig på en realistisk, enhetlig och omfattande plan som syftar till att återställa ett företags långsiktiga lönsamhet. Vanligtvis omfattar den ett eller flera av följande inslag: omorganisation och rationalisering av företagets verksamhet i syfte att göra den effektivare, vilket i allmänhet innebär att företaget avyttrar förlustbringande verksamheter, omstrukturerar de verksamheter vars konkurrenskraft kan återställas samt, ibland, diversifierar och satsar på nya lönsamma verksamheter. Finansiell omstrukturering (kapitaltillskott, skuldminskning) måste oftast åtfölja den fysiska omstruktureringen. Däremot kan en omstrukturering enligt dessa riktlinjer inte begränsa sig till ett finansiellt stöd i syfte att överbrygga tidigare förluster utan att frågan om orsakerna till dessa förluster utreds.”

(247)

Vidare anges i punkterna 34 och följande i 2004 års riktlinjer vilka egenskaper som omstruktureringsplanen ska ha för att säkerställa det beviljade stödets förenlighet med reglerna om statliga stöd.

(248)

Under sin grundliga undersökning har kommissionen granskat de argument som Frankrike lagt fram i sitt svar på beslutet om att inleda förfarandet, i synnerhet frågan om de uteblivna kostnaderna för omstruktureringen av personalstyrkan. Frankrike har klargjort att av de [90–110] arbetstillfällen som skulle avvecklas har endast [35–45] personer faktiskt fått gå från företaget. Arkema har bekräftat att man tagit över [25–35] anställda, utan ersättning, och att bara [1–15] anställda ska ha blivit ersatta av Kem One, till ett belopp av totalt […] miljoner euro. Denna summa har tagits med i prognoserna genom ett avdrag från resultaträkningen i början av omstruktureringsperioden. Övriga tjänster som avvecklats rörde tjänster som dittills var lediga.

(249)

Därtill har Frankrike och Kem One bekräftat att omstruktureringen inte medför någon ytterligare kostnad.

(250)

Som svar på de tvivel som uttrycktes i beslutet om att inleda förfarandet har Frankrike förklarat att startdatumet för omstruktureringsperioden är den 5 februari 2014, det vill säga den dag då den nya aktieägaren tar över Kem Ones verksamhet (överföringen av aktier från Kem One Holding, Kem Ones tidigare moderbolag, till K1, det holdingbolag som äger aktier i Kem One). Omstruktureringsperiodens slut har fastställts till den 31 december 2016, då SAM-projektet ska ha slutförts. Vid detta datum ska alla åtgärder i omstruktureringsplanen ha genomförts.

(251)

Omstruktureringsplanens varaktighet är alltså kortare än tre år, vilket är i linje med kravet i punkt 35 i 2004 års riktlinjer, som föreskriver att omstruktureringsplanen ska ha ”en så kort varaktighet som möjligt”. Omstruktureringsplanen kan alltså återställa Kem Ones lönsamhet inom rimlig tid.

(252)

I beslutet om att inleda förfarandet uttryckte kommissionen tvivel om trovärdigheten hos vissa inslag i de scenarier för återställande av den långsiktiga lönsamheten som de franska myndigheterna hade lagt fram. Kommissionen konstaterade i synnerhet att det nominella scenariot, när det rör sig om att återupprätta likviditeten, endast ledde till ett litet likviditetsöverskott i slutet av 2020. Likviditetsresultaten var ännu sämre i det pessimistiska scenariot, där likviditeten uppvisade ett negativt belopp på [100–150] miljoner euro under 2020.

(253)

De tredje parterna har i stort sett upprepat de tvivel som kommissionen uttryckte i beslutet om att inleda förfarandet.

(254)

Kommissionen konstaterar att de franska myndigheterna, i svaret på beslutet om att inleda förfarandet, har lämnat de förtydliganden och uppdateringar som varit nödvändiga i fråga om de inledande antagandena i affärsplanen.

(255)

Först och främst har Frankrike bekräftat att behovet och erhållandet av ett banklån på [60–70] miljoner euro var hypotetiskt och att ett sådant lån hur som helst inte skulle tas förrän 2016. Med tanke på osäkerheten kring såväl erhållandet av lånet som tidpunkten för detta erhållande liksom villkoren för lånet anser kommissionen att det är irrelevant att ta med de [60–70] miljoner euro som tillförs genom detta hypotetiska lån i analysen av återställandet av lönsamheten. På kommissionens begäran har de franska myndigheterna därför lämnat in räkenskapsprognoser baserade på pessimistiska, neutrala och optimistiska antaganden som inte inkluderar banklånet.

(256)

Kommissionen noterar därefter att det investeringsprojekt som rör omstruktureringen går bättre än de ursprungliga prognoserna. Därför har det planerade investeringsbeloppet på [150–250] miljoner euro sänkts med [15–25] miljoner euro. Projektet har gått snabbare än väntat och bör vara klart under det fjärde kvartalet 2016, dvs. fyra till fem månader tidigare än planerat. Detta tidigareläggande innebär en besparing på cirka [10–20] miljoner euro. I mellanscenariot förbättras följaktligen likviditeten med [30–40] miljoner euro. I det pessimistiska scenariot påverkas likviditetsnivån på samma sätt och uppgår i fortsättningen till ett negativt belopp på [70–80] miljoner euro.

(257)

Dessutom konstaterar kommissionen att Kem One totalt sett har upplevt stigande produktions- och försäljningsvolymer på […] % under 2014 jämfört med 2013. Dessa framsteg närmar sig de tidigare produktionsnivåerna under 2007/2008 och den målnivå som anges i omstruktureringsplanen för räkenskapsåren 2017/2018. Denna ökande produktionsvolym för PVC och soda har att göra med det stegvisa inrättandet av omstruktureringsplanen och det faktum att produktionsanläggningarna inte har drabbats av några tekniska incidenter.

(258)

Med anledning av den fortsatta sänkningen under 2014 av priserna på olja och alltså etylenpriserna, tillsammans med priset på soda, registrerade Kem One därtill en större omsättningsnedgång än väntat. Kommissionen noterar dock att denna minskade omsättning inte skadat företagets marginaler eftersom priset på de råmaterial som är nödvändiga för framställningen av PVC minskat i samma utsträckning, eller rent av mer.

(259)

Kommissionen slår fast att de förtydliganden som inkommit från de franska myndigheterna som svar på beslutet om att inleda förfarandet gör att man kan bekräfta det troliga i att Kem Ones långsiktiga lönsamhet kommer att återupprättas. De planerade omstruktureringsåtgärderna syftar, i enlighet med kraven i 2004 års riktlinjer, till att fullgöra Kem Ones nödvändiga övergång till en industristruktur som i högre grad är vertikalt integrerad, och alltså mer effektiv i fråga om lönsamhet, tack vare SAM-projektet och de begränsade produktionskostnaderna med koppling till leveransen av råmaterial.

(260)

I punkt 38 i 2004 års riktlinjer föreskrivs att ”[k]ompenserande åtgärder måste vidtas för att säkerställa att de negativa effekterna på handelsvillkoren minimeras så mycket som möjligt, så att de positiva effekter som uppnås överväger de negativa. I annat fall måste stödet anses 'strida mot det gemensamma intresset' och därmed som oförenligt med den gemensamma marknaden.” I punkt 39 i 2004 års riktlinjer anges att ”[d]essa åtgärder kan omfatta avyttring av tillgångar, kapacitetsminskningar eller neddragen marknadsnärvaro, sänkning av inträdeshindren på de berörda marknaderna”.

(261)

Målet med kompensationsåtgärderna är alltså att möjliggöra en begränsning av stödåtgärdernas effekter på de marknader där stödmottagaren verkar, utan att äventyra konkurrensstrukturen på dessa marknader eller stödmottagarens slutliga lönsamhet.

(262)

Enligt punkt 40 i 2004 års riktlinjer ska kompensationsåtgärderna ”särskilt vidtas på marknader där företaget kommer att ha en betydande position på marknaden efter omstruktureringen”. Vilket förklaras i avsnitt 2.1 i detta beslut bedriver Kem One främst verksamhet på PVC-marknaden, och närmare bestämt på marknaden för s-PVC för handelsbruk och e-PVC, och företaget har relativt betydande positioner i Frankrike och i Italien.

(263)

Emellertid anges i punkt 39 i 2004 års riktlinjer att ”[v]id bedömningen av kompensationsåtgärdernas lämplighet kommer kommissionen att ta hänsyn till marknadsstrukturen och konkurrensvillkoren för att säkerställa att sådana åtgärder inte leder till en försämring av marknadsstrukturen, exempelvis genom att indirekt leda till ett monopol eller en strikt oligopolsituation. Om en medlemsstat kan visa att en sådan situation kommer att uppstå, bör kompensationsåtgärderna utformas på ett sådant sätt att denna situation undviks.”

(264)

När det gäller marknadsstrukturen kännetecknas PVC-marknaden i regel av aktörernas behov av att vara vertikalt integrerade för att kontrollera hela värdekedjan och kunna konkurrera. Aktörernas behov av att förfoga över en självständig och integrerad produktionsstruktur framhålls således av kommissionen inom ramen för beslutet om Ineos/Solvay/JV.

(265)

Närmare bestämt behövde kommissionen i beslutet om Ineos/Solvay/JV bedöma förekomsten av flera företagsmodeller med olika integrationsnivåer inom PVC-sektorn. Den menar i detta avseende att modeller som inte erbjuder en vertikal integrering från PVC till klor är ovanliga i Europa och att ”the current competitive landscape indicates that full vertical integration is the general trend in the industry” (den nuvarande konkurrenssituationen visar att det är vanligast med total vertikal integrering i sektorn).

(266)

När det gäller att återskapa en liknande integration mellan olika aktörer genom gynnsamma leveransavtal finns det flera tidigare exempel, bland annat innefattande företaget Kem One, som bekräftar riskerna med en sådan struktur grundad på en extern leverans av oumbärliga råmaterial.

(267)

Betydelsen av vertikal integration för de aktörer som bedriver verksamhet på PVC-marknaden har bekräftats av de åtaganden som föreslogs av de anmälande parterna och som godtogs av kommissionen i ärendet Ineos/Solvay/JV. Företagen åtog sig nämligen att avyttra en vertikalt integrerad tillgång för att garantera dess lönsamhet på marknaden och reglera de konkurrensproblem som kommissionen identifierat på s-PVC-marknaden.

(268)

Tidigare har för övrigt ett antal fristående PVC-tillverkare, som inte är vertikalt integrerade, försökt att ta sig in på PVC-marknaden utan att lyckas.

(269)

Eftersom enheterna i den vertikala kedjan är geografiskt utspridda är slutligen kostnaderna för transport av vinylklorid särskilt betungande på grund av produktens särdrag (extremt giftig flytande gas), oavsett transportsätt (tåg, väg eller fartyg). Dessa höga transportkostnader (omkring 10 % av produktvärdet) förvärrar situationen påtagligt i en situation med låga marginaler, vilket kommissionen påtalade i punkt 1452 i beslutet om Ineos/Solvay/JV: ”As regards imports from other areas, VCM transport costs seem to constitute a major hurdle. IHS, a global information company that provides, among other things, monthly and annual indexes, reports and news related to the vinyl industry, talks about ’prohibitive freight rates’. This is not surprising, as VCM is a chemical product that is hazardous and difficult to transport, as acknowledged by the Notifying Parties” (Vad gäller importen från andra områden tycks kostnaderna för transport av vinylklorid utgöra ett stort hinder. IHS, ett globalt informationsföretag som bland annat tillhandahåller månadsvisa och årliga index, rapporter och uppgifter om vinylsektorn, talar om alltför höga fraktpriser. Detta är inte överraskande eftersom vinylklorid är en farlig kemisk produkt som är svår att transportera, vilket de anmälande parterna också har medgett.).

(270)

För övrigt är det värt att notera att den främsta kompensationsåtgärd som föreslås av Ineos rör avyttring av verksamheter i hela produktionskedjan vid Lavéra, även anläggningarna i senare led. Detta visar att alla aktörer på marknaden, även Kem Ones konkurrenter, erkänner att lönsamheten på marknaden är beroende av vertikal integration.

(271)

Följaktligen tycks inte en kompensationsåtgärd som består av en avyttring av en av Kem Ones anläggningar för framställning av PVC (såsom anläggningen i Balan eller i Berre) vara en hållbar lösning. Utan intern tillgång till insatsvaror från tidigare led (klor, etylen) skulle förvärvaren bli tvungen att ingå leveransavtal med Kem One, vilket skulle försätta företaget i en ohållbar situation såväl med tanke på dess kommersiella oberoende som med tanke på dess kapacitet att utöva ett verkligt konkurrenstryck. Om Kem One skulle bli av med en av sina anläggningar i senare led skulle dessutom företagets hela produktionskedja destabiliseras, genom att dess produktionsanläggningar för klor och etylen i tidigare led skulle bli av med sina interna avsättningsmöjligheter.

(272)

Inom ramen för ärendet Ineos/Solvay/JV framhöll kommissionen osäkerheten kring huruvida Kem One skulle kunna utgöra en aggressiv konkurrent till Ineos och Solvays gemensamma företag, med tanke på Kem Ones svårigheter och bristen på visshet om huruvida den granskade omstruktureringsplanen skulle lyckas. Kommissionen noterade dock att en minskning av Kem Ones produktionskapacitet skulle innebära att det gemensamma företagets marknadsandel ökade, medan omstruktureringsplanen därtill skulle kunna minska Kem Ones incitament att öka sin produktion på ett betydande sätt som en reaktion på det gemensamma företagets höjda priser. I sin utvärdering av konkurrenssituationen på marknaden till följd av koncentrationen antog kommissionen en konservativ strategi och såg det som att Kem One skulle behålla hela sin konkurrenskraft (19).

(273)

På dessa villkor skulle en omvandling av Kem Ones struktur genom att minska företagets försäljning på PVC-marknaden eller genom att på ett påtagligt sätt ändra omfattningen av dess verksamhetsområde äventyra den balans på PVC-marknaden som uppstått efter skapandet av Ineos och Solvays gemensamma företag och genomförandet av de åtaganden som gjordes av parterna i samband med transaktionen (20).

(274)

Trots genomförandet av de åtaganden som görs i beslutet om Ineos/Solvay/JV, som syftar till att undanröja de horisontella överlappningarna mellan Ineos och Solvay på s-PVC-marknaden i nordvästra Europa, förblir Ineos och Solvays gemensamma företag med stor marginal den största aktören på marknaden med en marknadsandel på [30–40] % under 2012. Ett krav på att Kem One ska avyttra tillgångar skulle följaktligen försvaga företaget i hög grad och minska det konkurrenstryck som det kan utöva på Ineos och Solvays gemensamma företag.

(275)

I själva verket skulle en kompensationsåtgärd som bestod av att dela upp Kem Ones s-PVC-verksamheter i två vertikalt integrerade enheter genom försäljningen av en anläggning för s-PVC-framställning (Balan eller Berre) tillsammans med en anläggning för framställning av insatsvaror (anläggningen i Fos-sur-Mer) kunna bevara den vertikala integrationen av framställningen av s-PVC. Emellertid skulle en sådan lösning minska Kem Ones verksamheter med omkring […] % inom området s-PVC och försvaga företagets kapacitet att konkurrera med Ineos och Solvays gemensamma företag. Genom sin bredd skulle en sådan lösning kunna rubba den struktur på s-PVC-marknaden som uppstod efter inrättandet av Ineos och Solvays gemensamma företag och göra de åtaganden som genomförts för att åtgärda ovannämnda konkurrensproblem genom denna koncentration och garantera en effektiv konkurrens på s-PVC-marknaden otillräckliga.

(276)

För övrigt äventyrar en kompensationsåtgärd av denna typ Kem Ones förmåga att återställa lönsamheten. En sådan åtgärd skulle slutligen tyckas oproportionerlig, både med tanke på det stödbelopp som företaget tagit emot (omkring 10 gånger mindre) och omstruktureringskostnaderna (omkring 100 miljoner euro mindre).

(277)

De berörda tredje parterna har framhållit överkapacitetssituationen på den europeiska PVC-marknaden. De har därför åberopat punkt 42 i 2004 års riktlinjer, där följande anges: ”När stödmottagaren verkar på en marknad där det råder långsiktig strukturell överkapacitet, enligt definitionen inom ramen för de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt kan minskningen av företagets kapacitet eller marknadsnärvaro behöva bli så stor som 100 %.”

(278)

I beslutet om Ineos/Solvay/JV konstaterade kommissionen att det förekommer överkapacitet på den europeiska PVC-marknaden. Kommissionen framhåller dock två punkter:

(279)

Sedan 2012 konstaterar kommissionen emellertid att många faktorer tydligt visar på att överkapacitetssituationen på den europeiska PVC-marknaden har förändrats.

(280)

Beräkning av överkapaciteten. Kommissionen framhåller först och främst det faktum att, även om det faktiskt har funnits överkapacitet tidigare, så tycks denna ha överskattats av de berörda tredje parterna. I själva verket beror den faktiska produktionskapaciteten för en aktör på marknaden på hur säsongsbunden försäljningen är (försäljningen av s-PVC i Europa sjunker under augusti och i december). Dessutom gör planerade produktionsstopp för underhåll, dämpad produktionstakt vad gäller klor under vinterperioderna och höga elkostnader att produktionskapaciteterna mycket sällan utnyttjas till 100 %. Dessutom kännetecknas den industriella PVC-produktionen av sporadiska produktionsrelaterade incidenter och bristande leveranser av råmaterial. Slutligen bör fria kapaciteter inte räknas med, med tanke på exempelvis de geografiska avstånden och de icke försumbara transportkostnaderna även inom Europa.

(281)

Den faktiska produktionen av PVC överskrider i verkligheten bara ibland, på årsbasis, 90 % av den tillgängliga kapaciteten hos samtliga tillverkare.

(282)

Enligt uppgifter från FIDES (branschintern statistik) var den nominella kapaciteten för PVC-produktion för västra och centrala Europa [6 000–7 000] kt under 2014, och den faktiska produktionen [5 000–6 000] kt, vilket leder till en utnyttjandegrad för den nominella kapaciteten på [80–90] %. Den verkliga överkapaciteten under 2014 är alltså begränsad på denna marknad. Kommissionen noterar för övrigt att utnyttjandegraden för produktionskapaciteterna för s-PVC också ligger på 84,3 % i Förenta Staterna (enligt uppgifter från IHS, en framstående analytiker som är specialiserad på marknaden tillsammans med ICIS, Independent Chemical Information Services).

(283)

Överkapaciteten på s-PVC-marknaden. Sedan 2014 har flera faktorer påverkat utbudet på den europeiska marknaden. För det första har den fallande euron, åtföljd av kraftigt minskade oljepriser, i hög grad bidragit till den ökade exportförsäljningen (i Turkiet, Indien och Nordafrika). Dessa exportmarknader är i själva verket lätta att nå för europeiska tillverkare: För Kem One uppgår transportkostnaden för s-PVC från dess fabrik i Berre till Turkiet till omkring […] euro/t, mot […] euro/t till Tyskland och norra Europa. Följaktligen uppgick Kem Ones totala export under det första kvartalet 2015 till […] kt, vilket är mer än under samma period ett år tidigare ([…] kt). En rapport från IHS som upprättades i mars 2015 betonar denna utveckling av de europeiska PVC-tillverkarnas situation. Den anger att under 2009 stod exporten från s-PVC-tillverkarna i västra Europa för 19 % av produktionen, jämfört med 30 % i slutet av 2014. Denna utveckling ligger bakom ett växande tryck på kapacitet – en situation som är raka motsatsen till överkapacitet på en marknad – utan att detta utövar ett konkurrenstryck på Ineos och Solvays gemensamma företag. Detta tryck ledde till att försäljningspriserna steg i början av 2015. För övrigt ökade det minskade utbudet på den europeiska marknaden PVC-tillverkarnas förhandlingsstyrka. En artikel från ICIS av den 10 april 2015 bekräftar detta, och stöds av dess analys av kommunikationen med kunderna på marknaden: ”One buyer said that with European market seeing low imports, production difficulties and an increase in demand, April will be a month in which producers potentially can break long standing records for margin improvements.” (En köpare nämnde att, eftersom den europeiska marknaden präglades av låg import, produktionssvårigheter och en ökad efterfrågan, var april en månad då tillverkarna skulle kunna slå de gamla rekorden i fråga om ökade marginaler.). Denna situation har lett till att tillverkarna fastställer kvoter för sina stora kunder och höjer försäljningspriset. Under dessa förhållanden skulle en uppdelning av Kem One och/eller en varaktig minskning av dess försäljning endast förstärka konkurrenspositionen för Ineos och Solvays gemensamma företag till skada för konkurrensen på marknaderna utanför Europa.

(284)

Kommissionen drar slutsatsen att de berörda parterna, i sin analys av överkapaciteten på marknaden, inte har tagit tillräcklig hänsyn till hur PVC-marknaden har utvecklats sedan beslutet om Ineos/Solvay/JV, fastän denna utveckling kan ge upphov till en situation där export som är strategiskt inriktad på tredjeländer och en omorientering av produktionen, om konkurrensen försvagas, skulle kunna leda till prishöjningar som kan skada kunderna i västra Europa.

(285)

Inledningsvis bör det noteras att i punkt 39 i 2004 års riktlinjer anges ingen uttömmande förteckning över möjliga kompensationsåtgärder, utan den innehåller bara en uppräkning av vissa lösningar som kan godtas på förhand. Detta hindrar emellertid inte kommissionen från att ange andra kompensationsåtgärder.

(286)

Efter sin undersökning har kommissionen nått slutsatsen att följande åtgärder utgör tillräckliga kompensationsåtgärder:

(287)

Dessa tre åtgärder kan uppväga stödåtgärdernas negativa effekter på handelsvillkoren genom att hindra Kem One från att använda de stöd som tas emot för att öka sin närvaro på PVC-marknaden eller på andra marknader där företaget bedriver verksamhet.

(288)

Ett tak med en varaktighet på […] från och med datumet för antagande av detta beslut för den nominella produktionskapaciteten för klor ([600–700] kt/år) och soda ([600–700] kt/år förutom självförbrukning) vid produktionsanläggningarna i Fos-sur-Mer och Lavéra. Denna åtgärd har redan ”minskat” den faktiska klorproduktionen med […] kt i förhållande till Kem Ones faktiska produktionskapaciteter, såsom de förutspåddes efter slutförandet av SAM-projektet. Den nuvarande utnyttjandegraden för produktionskapaciteterna för klor och soda uppgår till [80–90] % ([85–95] % motsvarar en normal utnyttjandegrad, minus omkring [5–15] % till följd av en enstaka incident som inträffade vid anläggningen i Fos-sur-Mer i juni 2014). Utnyttjandet av produktionskapaciteten på [90–100] % under 2015 och 2016 motsvarar […] kt/år. Denna utnyttjandegrad bör öka till [85–95] % så snart elektrolysanläggningarna för klor/soda har ställts om vid Lavéra, på grund av en reellt högre tillförlitlighet, för att uppnå den faktiska klorproduktion som förutspås i affärsplanen, det vill säga […] kt/år. Dock bör det noteras att den nya anläggningen för membranelektrolys kommer att kunna framställa [5–15] % mer än den ”nominella” produktionen på […] kt/år, genom att höja elströmmens intensitet från […] till […] kA/m2. Detta tekniska alternativ har valts av Kem One och inköpet av lämpliga material har förhandlats med leverantören. Detta kommer att underlätta en ökning av den framtida produktionsnivån, i linje med den förväntade tillväxten på klormarknaden för åren 2017 och därefter.

(289)

Om man beaktar Kem Ones samtliga avsättningsmöjligheter för klor, genom dess framställning i senare led (s-PVC, PVC-massa, klorerad PVC och klormetaner) har Kem One tillräcklig kapacitet för att absorbera en klorproduktion på […] kt/år. Vidare uppgår Kem Ones tillväxtprognoser för efterfrågan på klor och soda i västra Europa till […] % respektive […] % per år (23). Taket för produktionskapaciteterna kommer alltså att hindra Kem One från att höja sin klorproduktion upp till [600–700] kt/år vid effektiv produktion, vilket skulle ha gjort det möjligt för företaget att närma sig en mättnad av alla dess potentiella avsättningsmöjligheter, det vill säga att maximera utnyttjandegraden för tillgångarna i senare led för klor. Slutligen hindrar taket för den nominella kapaciteten på [600–700] kt/år för klor, det vill säga en faktisk förväntad produktion på […] kt/år för klor, Kem One från följa tillväxten på sodamarknaden, vilket innebär en förlorad möjlighet på cirka […] % av den ökande försäljningen under […]. Kem Ones marknadsandel för soda som i västra Europa uppskattas till [5–15] % skulle då sjunka till [5–15] %.

(290)

Dessutom skulle denna åtgärd göra det omöjligt för Kem One att öka sina egna avsättningsmöjligheter och marknadsandelar i Europa och/eller exporten av klorderivat, nämligen s-PVC, e-PVC (eller PVC-massa), PVC-C (eller klorerad PVC), klormetaner och, i mindre utsträckning, flytande klor. Den förlorade möjligheten uppgår till […] kt klor under […]. För att belysa detta skulle […] kt klor exempelvis göra det möjligt att framställa […] kt s-PVC, med vilka Kem Ones marknadsandelar skulle kunna stiga från [10–20] % till [10–20] %, beräknat på grundval av Kem Ones försäljningsnivå för PVC ([…] kt/år) och storleken på den s-PVC-marknad som är tillgänglig för europeiska tillverkare ([…] Mt).

(291)

Ett tak under en period på […], från och med det datum då detta beslut antas, för Kem Ones eller dess nuvarande eller framtida dotterbolags marknadsandelar på s-PVC-marknaden i nordvästra Europa (Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Danmark, Frankrike, Tyskland, Irland, Sverige, Norge och Förenade kungariket sammantaget), på omkring [10–20] % av volymen (24). När det rör sig om s-PVC (inbegripet M-PVC eller ”PVC-massa” från Saint-Fons, som likställs med denna på marknaden) har Kem One en nominell produktionskapacitet på […] kt/år, vilket står för nästan […] % av den totala produktionskapaciteten i västra Europa ([…] Mt/år).

(292)

[…]

(293)

Kombinationen av dessa industriella och kommersiella åtgärder bör leda till en väsentlig ökning av de saluförda volymerna i detta geografiska område (omkring […] Kt), så att företagets marknadsandel vad gäller s-PVC blir [10–20] % i detta område.

(294)

Kommissionen anser därför att taket för Kem Ones marknadsandel på [10–20] % (av volymen) på marknaden för s-PVC […] från och med datumet för antagande av detta beslut i nordvästra Europa skulle göra det möjligt att garantera att stödåtgärderna inte används av Kem One inom ramen för företagets kommersiella verksamhet i detta område. Detta tak gör det också möjligt att lindra effekterna av stödet och att undvika alla risker för otillbörlig inverkan på konkurrensen. Dessutom bemöter inkluderingen av Frankrike i detta geografiska område, ett land där Kem One har sin främsta industriella och kommersiella närvaro inom s-PVC-sektorn, kraven i rättspraxis om kompensationsåtgärder (25). Denna lösning har också fördelen att man behåller konkurrenstrycket på Ineos och Solvays gemensamma företag, som är den största aktören på s-PVC-marknaden i nordvästra Europa (26), och detta utan att frysa konkurrenssituationen under en orimligt lång tid.

(295)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att dessa tillfälliga tak faktiskt är bättre lämpade än avyttringen av tillgångar för att förebygga otillbörlig snedvridning av konkurrensen genom stödet i fråga, samtidigt som man behåller ett konkurrenstryck på s-PVC-marknaden i nordvästra Europa.

(296)

Förvärvsförbudet. Detta förbud gäller inte bara Kem One, utan även alla fysiska eller juridiska personer som för närvarande utövar eller under de kommande […] kommer att utöva kontroll över Kem One i enlighet med artikel 3.2 i rådets förordning om koncentrationer, där följande anges: ”Kontroll uppnås genom rättigheter, avtal eller andra medel som, antingen var för sig eller tillsammans och med hänsyn till alla faktiska eller rättsliga förhållanden, ger möjlighet att utöva ett avgörande inflytande på ett företag, särskilt genom a) äganderätt eller nyttjanderätt till ett företags samtliga tillgångar eller en del av dessa, b) rättigheter eller avtal som ger ett avgörande inflytande på sammansättningen av ett företags organ och dessas voteringar eller beslut.” På så sätt kommer varken Kem One eller de enheter som kontrollerar företaget att kunna avleda de stöd som Frankrike betalar ut och använda dem för att öka sin marknadsstyrka till förfång för de aktörer som inte har erhållit statliga subventioner.

(297)

Förbudet kommer inte att gälla förvärv som i) som är nödvändiga för att återställa Kem Ones lönsamhet och som ii) inte utgör ett kringgående av skyldigheten att begränsa effekterna av detta stöd till det minimum som är nödvändigt för att uppfylla målen i Kem Ones omstruktureringsplan. Ett förvärv får endast utföras om kommissionen har bedömt att villkoren i leden i och ii uppfylls. Avsikten att utföra ett förvärv och de uppgifter som gör det möjligt för kommissionen att bedöma om villkoren uppfylls bör meddelas kommissionen inom rimlig tid.

(298)

I punkt 49 i 2004 års riktlinjer fastställs följande: ”Kommissionen måste genom de regelbundna och detaljerade rapporter som medlemsstaten skall lämna in kunna försäkra sig om att omstruktureringsplanen genomförs på ett riktigt sätt.”

(299)

I det aktuella fallet, med beaktande av stödbeloppet i fråga, karaktären hos de kompensationsåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa förenligheten med reglerna om statligt stöd, målet att säkerställa att Kem One återfår sin lönsamhet och konkurrenssituationen på marknaden i fråga, anser kommissionen att Frankrike måste skicka kommissionen halvårsrapporter där följande tas upp:

(300)

Dessa rapporter bör lämnas in under […] från och med datumet för antagande av detta beslut. Den första rapporten bör inkomma till kommissionen sex månader efter datumet för antagande för detta beslut.

(301)

Sammanfattningsvis, när det gäller förebyggandet av otillbörlig snedvridning av konkurrensen på grund av stödåtgärderna, anser kommissionen att dessa kompensationsåtgärder är tillräckliga, med beaktande av närvaron av Ineos och Solvays gemensamma företag, som är en mycket starkare aktör på marknaden för s-PVC; med tanke på att de mer drastiska kompensationsåtgärder i form av en avyttring av tillgångar som anges i punkt 39 i 2004 års riktlinjer skulle riskera att äventyra Kem Ones lönsamhet och försvaga dess konkurrenskraft, vilket i sin tur skulle skada konkurrensstrukturen och själva konkurrensen på marknaden; och med tanke på att de kompensationsåtgärder som granskas i detta avsnitt 6.2.4 i detta beslut är tillräckliga för att lindra effekterna och fungera som en lämplig motvikt, under de omständigheter som gäller i det här fallet, till den konkurrenssnedvridning som skapas genom stödet och som kommer att utvärderas gemensamt med konkurrenssituationen på marknaden i regelbundna rapporter.

(302)

I punkt 43 i riktlinjerna från 2004 anges följande: ”Stödbeloppet och stödnivån skall begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att möjliggöra en omstrukturering med hänsyn till de finansiella resurserna hos företaget, aktieägarna eller den företagsgrupp som företaget tillhör.” I punkt 44 i 2004 års riktlinjer anges följande: ”Kommissionen kommer normalt att bedöma följande bidrag till omstruktureringen som lämpliga: […] minst 50 % för stora företag.”

(303)

Först och främst har de uppgifter som tagits emot efter det att förfarandet inleddes inte gjort det möjligt att motivera inkluderingen av lånet på [60–70] miljoner euro i Kem Ones egna bidrag. Frankrike har bekräftat att lånet är hypotetiskt och osäkert, samtidigt som man har understrukit att det hur som helst inte kommer att tas före 2016. Detta lån uppfyller alltså inte kravet på att stödmottagarens eget bidrag ska vara reellt i enlighet med 2004 års riktlinjer. Följaktligen anser kommissionen att det inte är motiverat att ta med lånet i beräkningen.

(304)

Kommissionens undersökning har visat att följande medel bör tas med i beräkningen av Kem Ones egna bidrag till omstruktureringskostnaderna:

Tabell 4

Källor till de privata bidrag som förutses i omstruktureringsplanen enligt kommissionen

(305)

Flera nya uppgifter framkom under undersökningen. När det gäller Kem Ones självfinansiering har hittills endast 18 miljoner euro tillförts av Kem One till moderniseringsprojektet. Den hypotetiska betalningen av restbeloppet hindrar dessa summor från att klassificeras som eget bidrag. Vidare uppgår den factoring som utförts [privat aktör 2] till [55–65] miljoner euro (i stället för de [40–50] miljoner euro som inledningsvis förutsågs) till följd av förhandlingarna mellan Kem One och [privat aktör 2].

(306)

Omstruktureringskostnaderna beräknas till 222 miljoner euro. Kem Ones eget bidrag till denna omstrukturering uppgår alltså till 60 % av omstruktureringskostnaderna.

(307)

Det kan följaktligen slås fast att stödet är begränsat till ett minimum, utan att man behöver uttala sig om karaktären hos de avskrivningar av fordringar som har beviljats av privata fordringsägare.

(308)

I enlighet med punkt 72 och följande i 2004 års riktlinjer får ett omstruktureringsstöd endast beviljas ett företag en gång under en tioårsperiod.

(309)

Frankrike klargjorde i sin anmälan att varken Kem One eller den koncern som företaget ingår i hade fått undsättningsstöd eller omstruktureringsstöd tidigare.

(310)

Följaktligen har engångsvillkoret respekterats.

(311)

Kommissionen anser att stödåtgärderna i fråga kan förklaras förenliga med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget, under förutsättning att de kompensationsåtgärder som anges i avsnitt 6.2.4.3 i detta beslut följs och att de rapporter som anges i avsnitt 6.2.4.4 i detta beslut lämnas in till kommissionen inom de föreskrivna tidsfristerna.

a)

som är nödvändiga för att återställa Kem Ones lönsamhet, och

b)

som inte utgör ett kringgående av skyldigheten att begränsa effekterna av detta stöd till det minimum som är nödvändigt för att uppfylla målen i Kem Ones omstruktureringsplan.

a)

Genomförandet av omstruktureringsplanen, med en bedömning av framstegen i fråga om målet att återställa Kem Ones lönsamhet.

b)

All användbar information om efterlevnaden av de villkor som anges i artikel 2, i synnerhet utvecklingen av Kem Ones marknadsandel på den marknad som avses i artikel 2.2.

c)

En beskrivning av konkurrenssituationen på PVC-marknaden och marknaderna i tidigare och senare led i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, inklusive i synnerhet aktörernas marknadsandelar och kapaciteter, förändringar i marknadsstrukturerna, prisutvecklingen och alla andra uppgifter som kan vara användbara för kommissionen.

1.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 86/42

(1)

Det är nödvändigt att uppdatera sammanställningen av monetär och finansiell statistik, eftersom försäkringsbolag enligt Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) (2) ska omfattas av statistikrapporteringskrav från och med referensperioden första kvartalet 2016. Inom den ram som fastställs i Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2014/15 (3) är det därför nödvändigt att påbörja insamlingen av statistik om försäkringsbolag (FB).

(2)

Riktlinje ECB/2014/15 bör ändras i enlighet med detta.

1.

I artikel 1 ska punkt 2 ersättas med följande:

De nationella centralbankerna ska rapportera de poster som framgår av artiklarna 3–26a i enlighet med den rapporteringsordning som framgår av bilaga II och i enlighet med de elektroniska rapporteringsstandarder som framgår av bilaga III. Senast vid utgången av september varje år ska ECB meddela de nationella centralbankerna de exakta överföringsdagarna för påföljande år i form av en rapporteringskalender.”

2.

I artikel 25.1 ska följande stycke läggas till:

”För att det ska vara möjligt att upprätta och underhålla den förteckning över försäkringsbolag (FB) för statistiska ändamål som avses i artikel 3 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) (*) behöver variablerna i bilaga V del 1 och 2 samlas in via Riad med föreskrivna intervall. De nationella centralbankerna ska rapportera uppdateringar av dessa variabler, särskilt när ett institut tillträder eller lämnar populationen av försäkringsbolag. De nationella centralbankerna ska överföra fullständiga referensuppgifter i enlighet med bilaga V del 1 och 2 för inhemska försäkringsmoderbolag och dotterbolag, för samtliga inhemska filialer oberoende av var deras respektive moderbolag är beläget samt för filialer till inhemska försäkringsmoderbolag och dotterbolag med hemvist utanför unionens ekonomiska territorium. Dessa uppgifter ska kompletteras med fullständiga referensuppgifter i enlighet med bilaga V del 1 och 2 för filialer till inhemska försäkringsmoderbolag och dotterbolag med hemvist i icke-rapporterande, icke-deltagande medlemsstater. Denna rapportering får baseras på en mer omfattande uppgiftsinsamling som avser samtliga filialer till inhemska försäkringsmoderbolag och dotterbolag, oberoende av vilket land de har som hemvist.

(*)  Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1374/2014 av den 28 november 2014 om kvartalsvisa statistikrapporteringskrav för försäkringsbolag (ECB/2014/50) (EUT L 366, 20.12.2014, s. 36)”"

3.

I artikel 25.2 ska följande stycke läggas till:

”Vid sin första överföring av listan över försäkringsbolag ska de nationella centralbankerna till ECB rapportera fullständiga kvartalsvisa referensuppgifter i enlighet med bilaga V del 1 för inhemska försäkringsmoderbolag och dotterbolag senast den 31 mars 2016. De nationella centralbankerna uppmanas emellertid att överföra dessa uppgifter senast den 31 december 2015. De nationella centralbankerna ska till ECB senast den 31 juli 2016 rapportera fullständiga referensuppgifter i enlighet med bilaga V del 1 och 2 för samtliga inhemska filialer oberoende av var deras respektive moderbolag är beläget samt för filialer till inhemska försäkringsmoderbolag och dotterbolag med hemvist utanför unionens ekonomiska territorium och i icke-rapporterande, icke-deltagande medlemsstater. Attribut som krävs på årsbasis ska rapporteras för samtliga institut senast den 31 juli 2016.

I följande överföringar ska de nationella centralbankerna rapportera uppdateringar av de kvartalsvisa variabler som anges för FB till ECB, åtminstone kvartalsvis, inom två månader efter referensdatumet. Årsvariablerna ska uppdateras på årsbasis för samtliga försäkringsbolag, senast sex månader efter referensdatumet den 31 december.”

4.

I artikel 25.3 ska följande stycke läggas till:

”Senast kl. 18.00 medeleuropeisk tid den fjärde arbetsdagen efter tidsfristen för att översända uppdateringar ska ECB göra en kopia av FB-datasetet och göra den tillgänglig för de nationella centralbankerna. ECB ska därefter göra förteckningen över försäkringsbolag tillgänglig på ECB:s webbplats.”

5.

Artikel 26.2 ska ersättas med följande:

Rapporteringsfrekvensen för uppgifter till ECB är kvartalsvis. PI-statistik som beskrivs i punkt 1 a ska rapporteras till ECB inom 80 kalenderdagar efter referenskvartalets utgång. Senast i september varje år ska ECB meddela de nationella centralbankerna de exakta överföringsdagarna i form av en rapporteringskalender.”

6.

Följande artikel 26a ska införas:

”Artikel 26a

Statistik över försäkringsbolag (FB)

De nationella centralbankerna ska rapportera statistiska uppgifter om försäkringsbolags tillgångar och skulder samt uppgifter om premier, krav och kommissioner i enlighet med bilaga II del 23. Information ska lämnas för följande typer av försäkringsbolag: livförsäkringsbolag, skadeförsäkringsbolag, försäkringsbolag med blandad verksamhet samt återförsäkringsbolag. Denna rapporteringsskyldighet ska omfatta stockuppgifter vid kvartalsslut och kvartalsvisa flödesjusteringar för försäkringsbolags tillgångar och skulder samt årsvisa uppgifter om premier, krav och kommissioner.

Tilläggsinformation ska överföras som memorandumposter av länder där denna information finns tillgänglig, inbegripet uppgifter i form av välgrundade skattningar, i enlighet med bilaga II del 23.

De nationella centralbankerna ska rapportera separata uppgifter till ECB om justeringar för omvärderingar (som omfattar såväl pris- som valutakursförändringar) samt justeringar för omklassificeringar såsom anges i bilaga II del 23 och i enlighet med bilaga IV.

Finansiella transaktioner, inbegripet justeringar, ska beräknas i enlighet med ENS 2010.

De nationella centralbankerna får göra avsteg från ENS 2010 på grund av avvikande nationell praxis i enlighet med förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50). Om uppgifter tillgång för tillgång finns tillgängliga får omvärderingsjusteringar beräknas i enlighet med en gemensam metod för Eurosystemet, dvs. metoden för härledning av flöden i enlighet med bilaga IV del 6.

Approximeringar av finansiella transaktioner som avser skulder får beräknas i enlighet med bilaga IV del 6.

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera kvartalsvisa uppgifter avseende försäkringsbolag före stängningsdags den tionde arbetsdagen efter den tidsfrist som anges för kvartalsvisa uppgifter i artikel 8 i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50). Under en övergångsperiod som omfattar rapporteringen av de tre första kvartalen 2016 förlängs denna tidsfrist till den trettionde arbetsdagen efter ovannämnda tidsfrist för referensperioden första kvartalet 2016, till den tjugofemte arbetsdagen efter ovannämnda tidsfrist för referensperioden andra kvartalet 2016 och till den tjugonde arbetsdagen efter ovannämnda tidsfrist för referensperioden tredje kvartalet 2016.

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera årsvisa uppgifter avseende försäkringsbolag före stängningsdags den tionde arbetsdagen efter den tidsfrist som anges för årsvisa uppgifter i artikel 8 i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50).

Senast i september varje år ska ECB meddela de nationella centralbankerna de exakta överföringsdagarna i form av en rapporteringskalender.

Vid sin första rapportering av kvartalsvisa FB-uppgifter till ECB ska de nationella centralbankerna vara skyldiga att lämna uppgifter om utestående belopp. Flödesjusteringar ska rapporteras efter bästa förmåga.

Följande allmänna regler ska gälla för revideringar av kvartalsvisa och årliga uppgifter:

För att säkerställa kvaliteten på euroområdets statistik över försäkringsbolag ska de nationella centralbankerna, om de beviljar undantag för de minsta försäkringsbolagen i enlighet med artikel 7.1 a i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50), räkna upp till 100 procents täckning för de kvartalsvisa uppgifter om försäkringsbolag som rapporteras till ECB.

De nationella centralbankerna får välja ett förfarande för uppräkning till 100 procent på grundval av uppgifter insamlade i enlighet med artikel 7.1 b och 7.1 c i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50), förutsatt att dessa skattningar baseras på motsvarande typ av försäkringsbolag (dvs. livförsäkringsbolag, skadeförsäkringsbolag, återförsäkringsbolag, försäkringsbolag med blandad verksamhet).

För referenskvartalen 2016 ska de nationella centralbankerna också säkerställa att de uppgifter som rapporteras till ECB motsvarar 100 procent av den rapporterande populationen. Nationella centralbanker som avser att bevilja undantag till de minsta försäkringsbolagen i enlighet med artikel 7.1 a i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) ska samla in all information som krävs för att säkerställa att de uppgifter som överförs till ECB är av hög kvalitet. Nationella centralbanker som i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (**) härleder de uppgifter som krävs från uppgifter insamlade i tillsynssyfte får för detta ändamål i) utvidga de uppgifter som insamlats för startdagen den 1 januari 2016 som utgör referensdatum (se punkt 5), ii) utöka den rapporterande populationens täckning för det första referenskvartalet eller de första referenskvartalen, eller iii) använda alternativa uppgiftskällor från vilka det går att härleda uppräknade uppgifter av lika hög kvalitet.

För de huvudaggregat som anges i bilaga II del 23 ska de nationella centralbankerna överföra stockuppgifter vid utgången av 2015, vid behov med approximeringar, till ECB. De nationella centralbankerna får för detta ändamål använda uppgifter som avser den 1 januari 2016 och som samlats in i tillsynssyfte i enlighet med direktiv 2009/138/EG. Dessa uppgifter ska överföras till ECB tillsammans med uppgifterna för första kvartalet 2016.

De nationella centralbankerna ska härleda aggregerade kvartalsvisa uppgifter om tillgångar och skulder för varje typ av försäkringsbolag enligt tabellerna 2a och 2b i bilaga II del 23 i enlighet med följande:

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de bästa skattningarna av försäkringsbolagens innehav av aktier/andelar i investeringsfonder, uppdelat efter huvudsakligt investeringsmål (dvs. obligationsfonder, aktiefonder, blandfonder, fastighetsfonder, hedgefonder och övriga fonder). Dessa uppgifter får härledas genom sammanlänkning av den information som tillhandahålls värdepapper för värdepapper i enlighet med förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) med den information som härleds från CSDB som referensdatabas.

Om innehavet av aktier/andelar i investeringsfonder inte finns i CSDB, ska de nationella centralbankerna skatta de uppgifter som saknas eller använda alternativa källor för att härleda uppgifterna.

Som en övergångsåtgärd får de nationella centralbankernas första överföring av dessa uppgifter till ECB ske i samband med uppgiftsöverföringen för andra kvartalet 2016, som då även får omfatta uppgifter för första kvartalet 2016.

I enlighet med artikel 4.1 c i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) ska de nationella centralbankerna årsvis samla in uppgifter om försäkringstekniska avsättningar för skadeförsäkring, uppdelade efter affärsområde och geografiskt område. De nationella centralbankerna ska överföra kvartalsvisa uppgifter till ECB som får skattas på grundval av de uppgifter som insamlats årsvis.

Värderings- och redovisningsreglerna i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) ska också gälla när de nationella centralbankerna rapporterar uppgifter om försäkringsbolag till ECB.

De nationella centralbankerna ska förklara orsakerna bakom större revideringar samt revideringar som görs utanför de reguljära produktionsperioderna i enlighet med artikel 26a.3 c. Därutöver ska de nationella centralbankerna förse ECB med förklaringar till justeringar för omklassificering.

De nationella centralbankerna får i enlighet med artikel 2.1 i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) samla in uppgifter från samtliga försäkringsbolag som har sin hemvist i landet (nedan kallat värdlandsansatsen) eller också i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) härleda de uppgifter som krävs för ECBS-ändamål från uppgifter som har samlats in i tillsynssyfte enligt direktiv 2009/138/EG (nedan kallat hemlandsansatsen).

De uppgifter som överförs till ECB i enlighet med denna riktlinje ska principiellt sett följa värdlandsansatsen. Nationella centralbanker som härleder de uppgifter som krävs för ECBS-ändamål från insamlingen av tillsynsuppgifter får emellertid rapportera uppgifter enligt hemlandsansatsen så länge det inte anses vara en betydande skillnad mellan de uppgifter som sammanställs enligt värdlandsansatsen respektive hemlandsansatsen.

Frågan om det föreligger en betydande skillnad mellan värdlandsansatsen och hemlandsansatsen ska bedömas på grundval av de uppgifter om premier som rapporteras enligt tabell 3 i del 23 i bilaga II till denna riktlinje. Efter denna bedömning ska ECB, i nära samarbete med de nationella centralbankerna, fastställa vilken ansats som ska följas när uppgifter som fastställts enligt värdlandsansatsen rapporteras till ECB. Innan denna ansats har fastställts behöver de nationella centralbankerna inte justera sina uppgifter.

Nationella centralbanker som önskar justera sina uppgifter får, frivilligt och efter bästa förmåga, härleda uppgifter enligt värdlandsansatsen från de uppgifter som insamlats i enlighet med hemlandsansatsen. För detta ändamål får bilaterala kontakter och informationsutbyte äga rum mellan de berörda nationella centralbankerna.

(**)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).”"

7.

Bilagorna II, III, IV och V ska ändras i enlighet med bilagan till den här riktlinjen.