16.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 39/1

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/197

av den 3 februari 2016

om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Cochinilla de Canarias [SUB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)	I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Spaniens ansökan om registrering av namnet ”Cochinilla de Canarias” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)	Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Cochinilla de Canarias” registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Namnet ”Cochinilla de Canarias” (SUB) ska föras in i registret.

Namnet i första stycket avser en produkt i klass 2.12 Karminsyra enligt bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 (3).

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 3 februari 2016.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Phil HOGAN

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2) EUT C 324, 2.10.2015, s. 33.

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 19.6.2014, s. 36).

16.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 39/3

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/198

av den 3 februari 2016

om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Abricots rouges du Roussillon [SUB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)	I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Frankrikes ansökan om registrering av namnet ”Abricots rouges du Roussillon” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)	Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Abricots rouges du Roussillon” registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Namnet ”Abricots rouges du Roussillon” (SUB) ska föras in i registret.

Namnet i första stycket avser en produkt i klass 1.6 Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade enligt bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 (3).

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 3 februari 2016.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Phil HOGAN

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2) EUT C 327, 3.10.2015, s. 10.

16.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 39/4

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/199

av den 9 februari 2016

om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Mojama de Isla Cristina [SGB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)	I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Spaniens ansökan om registrering av namnet ”Mojama de Isla Cristina” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)	Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Mojama de Isla Cristina” registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Namnet ”Mojama de Isla Cristina” (SGB) ska föras in i registret.

Namnet i första stycket avser en produkt i klass 1.7 Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav enligt bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 (3).

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 9 februari 2016.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Phil HOGAN

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2) EUT C 323, 1.10.2015, s. 11.

16.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 39/5

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/200

av den 15 februari 2016

om fastställande av tekniska standarder för genomförande med avseende på upplysningskraven om bruttosoliditetsgrad för institut enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (1), särskilt artikel 451.2 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

Målet att inrätta enhetliga blanketter för offentliggörande syftar till förbättrad transparens och jämförbarhet för statistik gällande bruttosoliditetsgrad. Regler för offentliggörande av bruttosoliditetsgrad för institut som övervakas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (2) bör överensstämma med de internationella standarder som återspeglas i Basel III-regelverkets ändrade lydelse beträffande bruttosoliditetsgrad och upplysningskrav för Baselkommittén för banktillsyn, som anpassats för att beakta unionens regelverk och dess särdrag som anges i förordning (EU) nr 575/2013.

(2)

Av samma skäl som gäller förbättrad transparens och jämförbarhet av bruttosoliditetsvärden är det lämpligt att en av blanketterna för offentliggörande av bruttosoliditetsgraden tillhandahåller en uppdelning av bruttosoliditetens exponering som är tillräckligt granulär för att identifiera dess huvudsakliga sammansättning, liksom balansräkningens exponering, som vanligen utgör den största delen av bruttosoliditetsgradens exponering.

(3)

I artikel 429.2 i förordning (EU) nr 575/2013, ändrad genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/62 (3), föreskrivs inte längre att bruttosoliditetsgraden beräknas som ett aritmetiskt medelvärde av den månatliga bruttosoliditetsgraden för ett kvartal, utan endast en beräkning i slutet av kvartalet. Härav följer att behöriga myndigheter inte längre behöver tillstånd för att beräkna den bruttosoliditetsgrad i kvartalsslutet som avses i artikel 499.3 i förordning (EU) nr 575/2013. De enhetliga blanketterna för upplysningar om bruttosoliditetsgraden behöver därför inte längre omfatta specifikationer om hur institutet tillämpar artikel 499.3.

(4)

När institut, i enlighet med artikel 13.1 i förordning (EU) nr 575/2013, är skyldiga att lämna upplysningar om bruttosoliditetsgraden på undergruppsnivå och att hålla den administrativa bördan proportionerlig till målen för reglerna om upplysningar om bruttosoliditetsgraden, bör reglerna om upplysningar om bruttosoliditetsgraden inte kräva att dessa institut fyller i och offentliggör tabellen med rubriken LRSpl på undergruppsnivå. Denna redovisningsblankett ska fyllas i och offentliggöras på gruppnivå och dess offentliggörande på undergruppsnivå skulle inte tillföra något avsevärt mervärde, eftersom en ytterligare uppdelning av det totala exponeringsmåttet på undergruppsnivå redan tillhandahålls genom ifyllande av tabellen LRCom. Offentliggörande av tabellen LRSpl skulle dessutom innebära en avsevärd börda för instituten, eftersom det är svårt att härleda en sådan blankett från respektive översynsram för rapportering som inte är tillämplig på undergruppsnivå.

(5)

Konsolideringens och värderingsmetodernas omfattning skiljer sig åt beroende på om de görs för redovisnings- eller regleringsändamål, vilket innebär att den information som används för att beräkna bruttosoliditetsgraden skiljer sig från den information som används i de offentliga finansiella rapporterna. För att återspegla denna diskrepans, är det också nödvändigt att offentliggöra skillnaden mellan de värden i de finansiella rapporterna och de värden inom det lagstadgade konsolideringsområde av komponenter i de finansiella rapporterna som används för att beräkna bruttosoliditetsgraden. Därför bör en avstämning mellan de två presenteras i en blankett.

(6)

För underlätta jämförbarhet av den information som offentliggörs, bör en enhetlig blankett och detaljerade instruktioner också tillhandahållas för beskrivning och offentliggörande av de förfaranden som används för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet, samt faktorer som inverkade på bruttosoliditetsgraden under den period som den offentliggjorda bruttosoliditetsgraden avser.

(7)

Artikel 451.1 i förordning (EU) nr 575/2013 började tillämpas den 1 januari 2015. För att säkerställa att skyldigheten att offentliggöra den information som avser bruttosoliditetsgraden så snart som möjligt uppfylls av instituten på ett effektivt och harmoniserat sätt i unionen, måste instituten vara skyldiga att använda blanketterna för offentliggörande av sådan information vid tidigast möjliga datum.

(8)	Denna förordning bygger på det förslag till tekniska standarder för genomförande som Europeiska bankmyndigheten har överlämnat till Europeiska kommissionen.

(9)

Europeiska bankmyndigheten har anordnat öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska standarder för genomförande som den här förordningen bygger på, analyserat de möjliga relaterade kostnaderna och fördelarna samt begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (4).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Offentliggörande av bruttosoliditetsgraden och tillämpning av artikel 499.2 i förordning (EU) nr 575/2013

Instituten ska offentliggöra relevant information gällande bruttosoliditetsgraden och tillämpning av artikel 499.2 i förordning (EU) nr 575/2013, som avses i artikel 451.1 a i den förordningen, genom att fylla i och offentliggöra raderna 22 och EU-23 i tabellen LRCom som anges i bilaga I i enlighet med de instruktioner som anges i bilaga II.

Artikel 2

Ändring av beslutet om vilken bruttosoliditetsgrad som ska offentliggöras

1. Om, i enlighet med artikel 499.2 i förordning (EU) nr 575/2013, instituten väljer att ändra den bruttosoliditetsgrad som ska offentliggöras ska de offentliggöra den information om samtliga bruttosoliditetsgrader som offentliggjorts fram till den punkt där ändringen gjordes genom att fylla i och offentliggöra tabellerna LRSum, LRCom, LRSpl och LRQua som anges i bilaga I för varje referensdatum som motsvarar de bruttosoliditetsgrader som offentliggjorts fram till det att ändringen gjordes.

2. Instituten ska offentliggöra de poster som avses i punkt 1 i det första offentliggörande som äger rum efter det ändrade valet av bruttosoliditetsgrad.

Artikel 3

Uppdelning av exponeringsmått för bruttosoliditetsgrad

1. Instituten ska offentliggöra uppdelningen av bruttosoliditetsgradens sammanlagda exponeringsmått, som avses i artikel 451.1 b i förordning (EU) nr 575/2013, genom att fylla i och offentliggöra följande:

a)	Raderna 1 till EU-19b i tabellen LRCom som anges i bilaga I i enlighet med de instruktioner som anges i bilaga II.

b)	Raderna EU-1 till EU-12 i tabellen LRSpl som anges i bilaga I i enlighet med de instruktioner som anges i bilaga II.

2. Genom undantag från punkt 1 b i vilken institut är skyldiga, i kraft av artikel 13.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013, att offentliggöra information på undergruppsnivå, har de inte skyldighet att fylla i och offentliggöra tabellen LRSpl i bilaga I på undergruppsnivå.

Artikel 4

Avstämning av bruttosoliditetsgraden för offentliga finansiella rapporter

1. Instituten ska offentliggöra avstämningen av bruttosoliditetsgradens totala exponeringsmått mot relevant information i offentliga finansiella rapporter, som avses i artikel 451.1 b i förordning (EU) nr 575/2013, genom att fylla i och offentliggöra tabellen LRSum som anges i bilaga I i enlighet med de instruktioner som anges i bilaga II.

2. Om instituten inte offentliggör finansiella rapporter på den tillämpningsnivå som avses i punkt 6 del 1 i bilaga II ska de inte vara skyldiga att fylla i och offentliggöra tabellen LRSum som anges i bilaga I.

Artikel 5

Offentliggörande av summan av förvaltningsposter som har tagits bort från balansräkningen

Instituten ska i förekommande fall offentliggöra summan av förvaltningsposter som har tagits bort från balansräkningen, vilken avses i artikel 451.1 c i förordning (EU) nr 575/2013, genom att fylla i och offentliggöra rad EU-24 i tabellen LRCom som anges i bilaga I i enlighet med de instruktionerna i bilaga II.

Artikel 6

Offentliggörande av kvalitativ information om risken för alltför låg bruttosoliditet och faktorer som inverkar på bruttosoliditetsgraden

Instituten ska offentliggöra en beskrivning av de förfaranden som används för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet och faktorer som har inverkat på bruttosoliditetsgraden under den period som den offentliggjorda bruttosoliditetsgraden avser, i enlighet med artikel 451.1 d och e i förordning (EU) nr 575/2013, genom att fylla i och offentliggöra tabellen LRQua som anges i bilaga I i enlighet med de instruktioner som anges i bilaga II.

Artikel 7

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 februari 2016.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(3) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/62 av den 10 oktober 2014 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller bruttosoliditetsgraden (EUT L 11, 17.1.2015, s. 37).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

BILAGA I

Bruttosoliditetsgrad för kapitalkrav – Blankett för offentliggörande

Referensdatum
Enhetsnamn
Tillämpningsnivå

Tabell – LRSum: Sammanfattande avstämning av redovisningstillgångar och exponeringar i bruttosoliditetsgrad

		Tillämpligt belopp
1	Sammanlagda tillgångar enligt offentliga finansiella rapporter
2	Justering för enheter som har konsoliderats för redovisningsändamål men som inte omfattas av konsolidering under tillsyn
3	(Justering för förvaltningstillgångar som redovisas i balansräkningen i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen, men som är undantagna från exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgrad i enlighet med artikel 429.13 i förordning (EU) nr 575/2013).
4	Justeringar för finansiella derivatinstrument
5	Justeringar för transaktioner för värdepappersfinansiering
6	Justering för poster utanför balansräkningen (dvs. konvertering till kreditekvivalenter för exponeringar utanför balansräkningen)
EU-6a	(Justering för exponeringar inom gruppen som inte omfattas av exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgrad i enlighet med artikel 429.7 i förordning (EU) nr 575/2013)
EU-6b	(Justering för exponeringar inom gruppen som inte omfattas av exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgrad i enlighet med artikel 429.14 i förordning (EU) nr 575/2013)
7	Andra justeringar
8	Totalt exponeringsmått för bruttosoliditetsgrad

Tabell – LRCom: Bruttosoliditetsgrad – gemensam upplysning

		Bruttosoliditetsgrad för exponering – kapitalkravsförordningen
Exponeringar i balansräkningen (med undantag för derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering)
1	Poster i balansräkningen (med undantag för derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och förvaltningstillgångar, men inklusive säkerhet)
2	(Tillgångsbelopp som dragits av för att fastställa kärnprimärkapital)
3	Sammanlagda exponeringar i balansräkningen (med undantag för derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och förvaltningstillgångar) (summan av raderna 1 och 2)
Derivatexponeringar
4	Återanskaffningskostnad förbunden med samtliga derivattransaktioner (dvs. netto av medräkningsbar kontantvariationsmarginal)
5	Tilläggsbelopp för potentiell framtida exponering förbundet med samtliga derivattransaktioner (marknadsvärdering)
EU-5a	Exponering fastställd enligt ursprunglig åtagandemetod
6	Gross-up för derivatsäkerhet vid avdrag från tillgångar i balansräkningen i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen
7	(Avdrag för fordringar på kontantvariationsmarginal i derivattransaktioner)
8	(Undantagen central motpartsdel i handelsexponeringar som är clearade med denna motpart)
9	Justerat effektivt teoretiskt belopp för skriftliga kreditderivat
10	(Justerad effektiv teoretisk kompensation och tilläggsavdrag för skriftliga kreditderivat)
11	Sammanlagda derivatexponeringar (summa av rad 4 till 10)
Exponeringar i transaktioner för värdepappersfinansiering
12	Bruttotillgångar i transaktioner för värdepappersfinansiering (utan godkännande av nettning) efter justering för försäljningstransaktioner
13	(Nettade belopp för kontantskulder och kontantfordringar i bruttotillgångar i transaktioner för värdepappersfinansiering)
14	Motpartens kreditriskexponering mot tillgångar i transaktioner för värdepappersfinansiering
EU-14a	Undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering: Motpartens kreditriskexponering i enlighet med artikel 429b 4 och artikel 222 i förordning (EU) nr 575/2013
15	Exponeringar mot förmedlade transaktioner
EU-15a	(Undantagen central motpartsdel av exponeringar mot transaktioner för värdepappersfinansiering som är clearade med motparten)
16	Sammanlagda exponeringar i transaktioner för värdepappersfinansiering (summa av raderna 12 till 15a)
Andra poster utanför balansräkningen
17	Poster utanför balansräkningen i teoretiska bruttobelopp
18	(Justeringar för konvertering till kreditekvivalenter)
19	Övriga exponeringar utanför balansräkningen (summa av rad 17 till 18)
Undantagna exponeringar i enlighet med artikel 429.7 och 429.14 (i och utanför balansräkningen)
EU-19a	(Undantag för exponeringar inom gruppen (individuell nivå) i enlighet med artikel 429.7 i förordning (EU) nr 575/2013 (i och utanför balansräkningen))
EU-19b	(Undantagna exponeringar i enlighet med artikel 429.14 i förordning (EU) nr 575/2013 (i och utanför balansräkningen))
Kapital- och sammanlagda exponeringar
20	Primärkapital
21	Sammanlagda exponeringar i bruttosoliditetsgrad (summan av raderna 3, 11, 16, 19, EU-19a och EU-19b)
Bruttosoliditetsgrad
22	Bruttosoliditetsgrad
Val av övergångsarrangemang och belopp för förvaltningsposter som har tagits bort från balansräkningen
EU-23	Val av övergångsarrangemang för definitionen av kapitalmåttet
EU-24	Belopp för förvaltningsposter som har tagits bort från balansräkningen i enlighet med artikel 429.11 i förordning (EU) nr 575/2013

Tabell – LRSpl: Uppdelning av exponeringar i balansräkningen (med undantag för derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och undantagna exponeringar)

		Bruttosoliditetsgrad för exponering – kapitalkravsförordningen
EU-1	Sammanlagda exponeringar i balansräkningen (med undantag för derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och undantagna exponeringar) varav:
EU-2	Exponeringar i handelslagret
EU-3	Exponeringar utanför handelslagret, varav:
EU-4	Säkerställda obligationer
EU-5	Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar
EU-6	Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar
EU-7	Institut
EU-8	Säkrade genom panträtt i fastigheter
EU-9	Hushållsexponeringar
EU-10	Företag
EU-11	Fallerande exponeringar
EU-12	Övriga exponeringar (t.ex. aktier, värdepapperiseringar och övriga motpartslösa tillgångar)

Bruttosoliditetsgrad för kapitalkrav – Blankett för offentliggörande

Tabell – LRQua: Fritt textfält för offentliggörande av kvalitativa poster

		Kolumn
		Fritt textfält
Rad
1	En beskrivning av vilka åtgärder som vidtas för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet.
2	En beskrivning av de faktorer som har påverkat bruttosoliditeten under den period som den offentliggjorda bruttosoliditeten avser.

BILAGA II

INSTRUKTIONER FÖR IFYLLANDE AV BLANKETTERNA I BILAGA I

DEL 1: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1. Konventioner och referensuppgifter

1.1 Konventioner

Följande allmänna beteckningssystem tillämpas i instruktionerna: {Blankett;Rad}.

Följande beteckningssystem tillämpas där instruktionerna åsyftar en cell/celler i bilaga XI i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014: {Bilaga XI SupRep;Blankett;Rad;Kolumn}.

För offentliggörande av bruttosoliditetsgraden, ska ”varav” hänvisa till en post som är underordnad en högre exponeringskategori.

Liksom är fallet med samtliga rubriker i dessa rader ska instituten offentliggöra värdena i raderna {LRCom;2} {LRCom;7}, {LRCom;8}, {LRCom;10}, {LRCom;13}, {LRCom;EU-15a}, {LRCom;18}, {LRCom;EU-19a}, och {LRCom;EU-19b} inom parentes, eftersom de värden som offentliggörs i dessa rader minskar bruttosoliditetsgradens exponering. Instituten ska säkerställa att dessa värden bidrar negativt till de summor som ska offentliggöras i {LRCom;3}, {LRCom;11}, {LRCom;16}, {LRCom;19}, och {LRCom;21}.

1.2 Referensuppgifter

I cellen Referensuppgifter ska instituten införa de uppgifter som all information som de offentliggör i tabellerna LRSum, LRCom och LRSpl hänvisar till. Detta datum ska vara den sista kalenderdagen i den tredje månaden i respektive kvartal.

I cellen Enhetsnamn ska instituten införa namnet på den enhet som uppgifter i tabellerna LRSum, LRCom and LRSpl och LRQua hänvisar till.

I cellen Tillämpningsnivå ska instituten ange den tillämpningsnivå som ligger till grund för de värden som anges i blanketterna. När denna cell fylls i ska instituten välja en av följande:

—	Konsoliderat

—	Individuell

—	Underkonsoliderat

1.3 Referensuppgifter

I denna bilaga och i relaterade blanketter används följande förkortningar:

—	CRR, som är en förkortning för kapitalkravsförordningen och åsyftar förordning (EU) nr 575/2013.

—	SFT, som är en förkortning för transaktion för värdepappersfinansiering och åsyftar ”repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner” i förordning (EU) nr 575/2013.

DEL 2: BLANKETTSPECIFIKA INSTRUKTIONER

2. Blankett – LRSum: Sammanfattande avstämning av redovisningstillgångar och bruttosoliditetsgradens exponeringar

Instituten ska tillämpa instruktionerna i denna avdelning för att fylla i tabellen LRSum i bilaga I.

	Juridiska hänvisningar och instruktioner
Rad
{1}	Sammanlagda tillgångar enligt offentliga finansiella redovisningar Instituten ska offentliggöra de sammanlagda tillgångar som redovisas i deras finansiella redovisningar enligt den tillämpliga redovisningsramen som definieras i artikel 4.1.77 i förordning (EU) nr 575/2013.
{2}	Justering för enheter som har konsoliderats för redovisningsändamål men som inte omfattas av konsolidering under tillsyn Instituten ska offentliggöra skillnaden i värde mellan bruttosoliditetsgradens exponering, som redovisas i {LRSum;8}, och de sammanlagda redovisningstillgångar som redovisas i {LRSum;1} och som är resultatet av differensen mellan sammanställd redovisning och konsolidering under tillsyn. Om denna justering leder till ökad exponering ska instituten redovisa detta som ett positivt belopp. Om denna justering leder till minskad exponering ska instituten redovisa detta som ett negativt belopp.
{3}	(Justering för förvaltningstillgångar som redovisas i balansräkningen i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen men som undantas från bruttosoliditetsgradens exponeringsmått i enlighet med artikel 429.13 i förordning (EU) nr 575/2013) Instituten ska offentliggöra summan av förvaltningstillgångar som tagits bort från balansräkningen i enlighet med artikel 429.13 i förordning (EU) nr 575/2013. Eftersom denna justering minskar det sammanlagda exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgraden, ska instituten sätta de offentliggjorda värdena i denna rad inom parentes (vilket betyder ett negativt belopp).
{4}	Justeringar för derivatinstrument För kreditderivat och kontrakt som förtecknas i bilaga II till förordning (EU) nr 575/2013 ska instituten offentliggöra skillnaden i värde mellan redovisningsvärdet av de derivat som upptas som tillgångar och exponeringsvärdet för bruttosoliditetsgraden såsom fastställd genom tillämpning av artikel 429.4 b, artikel 429.9 jämfört med artikel 429a, 429.11 a och b och artikel 429.12 i förordning (EU) nr 575/2013. Om denna justering leder till ökad exponering ska instituten redovisa detta som ett positivt belopp. Om denna justering leder till minskad exponering ska instituten sätta detta belopp inom parentes (vilket betyder ett negativt belopp).
{5}	Justeringar för transaktioner för värdepappersfinansiering (SFT) För transaktioner för värdepappersfinansiering ska instituten offentliggöra skillnaden i värde mellan redovisningsvärdet av de transaktioner för värdepappersfinansiering som upptas som tillgångar och exponeringsvärdet för bruttosoliditetsgraden såsom fastställd genom tillämpning av artikel 429.4 a och c jämfört med artikel 429b, 429.5 c och d, 429.8 och artikel 429.11 c–f i förordning (EU) nr 575/2013. Om denna justering leder till ökad exponering ska instituten redovisa detta som ett positivt belopp. Om denna justering leder till minskad exponering ska instituten sätta detta belopp inom parentes (vilket betyder ett negativt belopp).
{6}	Justering för poster utanför balansräkningen (dvs. konvertering till kreditbelopp som motsvarar exponeringar utanför balansräkningen) Instituten ska offentliggöra skillnaden i värde mellan bruttosoliditetsgradens exponering som redovisas i {LRSum;8} och de sammanlagda redovisningstillgångar som redovisas i {LRSum;1}, som är resultatet av att poster utanför balansräkningen inkluderas i exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgraden Eftersom denna justering ökar det sammanlagda exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgraden, ska den redovisas som ett positivt belopp.
{EU-6a}	(Justering för undantagna exponeringar inom gruppen som inte inkluderas i bruttosoliditetsgradens totala exponeringsmått i enlighet med artikel 429.7 i förordning (EU) nr 575/2013) Artiklarna 429.7 och 113.6 i förordning (EU) nr 575/2013 Instituten ska i balansräkningen offentliggöra en del av de exponeringar som undantagits från exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgraden i enlighet med artikel 429.7 i förordning (EU) nr 575/2013, förutsatt att samtliga villkor som anges i artikel 113.6 a–e i förordning (EU) nr 575/2013 är uppfyllda och att behöriga myndigheter har lämnat sitt godkännande. Eftersom denna justering minskar det sammanlagda exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgraden, ska instituten sätta de offentliggjorda värdena i denna rad inom parentes (vilket betyder ett negativt belopp).
{EU-6b}	(Justering för undantagna exponeringar inom gruppen som inte inkluderas i bruttosoliditetsgradens totala exponeringsmått i enlighet med artikel 429.14 i förordning (EU) nr 575/2013) Artikel 429.14 i förordning (EU) nr 575/2013 Instituten ska i balansräkningen offentliggöra en del av de exponeringar som undantagits från exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgraden i enlighet med artikel 429.14 i förordning (EU) nr 575/2013, förutsatt att samtliga villkor som anges i artikel 113.6 a–e i förordning (EU) nr 575/2013 är uppfyllda och att behöriga myndigheter har lämnat sitt godkännande. Eftersom denna justering minskar det sammanlagda exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgraden, ska instituten sätta de offentliggjorda värdena i denna rad inom parentes (vilket betyder ett negativt belopp).
{7}	Andra justeringar Instituten ska inkludera varje återstående skillnad i värde mellan bruttosoliditetsgradens exponering som redovisas i {LRSUM;8} och sammanlagda redovisningstillgångar som redovisas i LRSum{1} och som inte omfattas av {LRSum;2}, {LRSum;3}, {LRSum;4}, {LRSum;5}, {LRSum;6}, {LRSum;EU-6a}, eller {LRSum;EU-6b}. Detta kan, till exempel, omfatta de tillgångsbelopp som dras från kärnprimärkapitalet som subtraheras från bruttosoliditetsgradens exponeringsmått enligt {LRCom;2}. Om dessa justeringar leder till ökad exponering ska instituten redovisa detta som ett positivt belopp. Om dessa justeringar leder till minskad exponering ska instituten sätta detta belopp inom parentes (vilket betyder ett negativt belopp).
{8}	Bruttosoliditetsgradens totala exponeringsmått Instituten ska offentliggöra det belopp som redovisas i {LRCom;21}.

3. Blankett LRCom: Bruttosoliditetsgrad enligt gemensamt offentliggörande

10.

Instituten ska tillämpa instruktionerna i denna avdelning för att fylla i blanketten LRCom i bilaga I.

Rad

Juridiska hänvisningar och instruktioner

{1}

Poster i balansräkningen (med undantag för derivat, SFT och förvaltningstillgångar, men inklusive säkerhet)

Artikel 429 i förordning (EU) nr 575/2013

Instituten ska offentliggöra samtliga tillgångar utom kontrakt som förtecknas i bilaga II i förordning (EU) nr 575/2013, kreditderivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och förvaltningstillgångar i enlighet med artikel 429.13 i förordning (EU) nr 575/2013. Instituten ska basera värderingen av dessa tillgångar på de principer som fastställs i artikel 429.5 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell ska instituten ta med mottagna kontanter eller värdepapper som tillhandahålles en motpart genomtransaktioner för värdepappersfinansiering och som tas med i balansräkningen (dvs. att redovisningskraven för borttagning enligt den tillämpliga redovisningsramen inte är uppfyllda).

{2}

(Belopp för tillgångar som dras av vid fastställandet av kärnprimärkapital)

Artiklarna 429.4 a och 499.2 i förordning (EG) nr 575/2013.

Instituten ska offentliggöra beloppet för lagstadgade värdejusteringar av kärnprimärkapitalbelopp i överensstämmelse med det val som gjorts i enlighet med artikel 499.2 i förordning (EU) nr 575/2013, som offentliggjorts i {LRCom;EU-23}.

Mer specifikt ska instituten offentliggöra värdet av summan av samtliga justeringar som avser värdet av en tillgång och som föreskrivs av:

—	Artiklarna 32–35 i förordning (EU) nr 575/2013, eller

—	Artiklarna 36–47 i förordning (EU) nr 575/2013, eller

—	Artiklarna 56–60 i förordning (EU) nr 575/2013,

för respektive tillämpliga fall.

Om valet att offentliggöra kärnprimärkapitalet görs i enlighet med artikel 499.1 a i förordning (EU) nr 575/2013 ska instituten beakta de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag enligt artiklarna 48, 49 och 79 i förordning (EU) nr 575/2013, utan hänsyn tagen till undantaget enligt del tio avdelning I kapitlen 1 och 2 i förordning (EU) nr 575/2013. Om däremot valet att offentliggöra kärnprimärkapitalet görs i enlighet med artikel 499.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 ska instituten beakta de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag enligt artiklarna 48, 49 och 79 i förordning (EU) nr 575/2013, förutom hänsyn tagen till undantagen enligt del tio avdelning I kapitlen 1 och 2 i förordning (EU) nr 575/2013.

För att undvika dubbelräkning ska instituten varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i förordning (EU) nr 575/2013 när de beräknar exponeringsvärdet i raderna 1, 4 och 12, eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång.

Eftersom det minskar det totala exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgraden ska instituten sätta värdet i denna cell inom parentes (vilket betyder att det bidrar negativt till den summa som ska redovisas i {LRCom;3}).

{3}

Sammanlagda exponeringar i balansräkningen (med undantag för derivat, SFT och förvaltningstillgångar)

Summan av {LRCom;1} och{LRCom;2}. Instituten ska beakta att {LRCom;2} bidrar negativt till denna summa.

{4}

Återanskaffningskostnad som sammanhänger med samtliga derivattransaktioner (dvs. netto av den medräkningsbara kontantvariationsmarginalen)

Artiklarna 274, 295, 296, 297, 298, 429a och 429a.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

Instituten ska offentliggöra den aktuella återanskaffningskostnaden som specificeras i artikel 274.1 i kontrakt som förtecknas i bilaga II i förordning (EU) nr 575/2013 och kreditderivat, inbegripet de som är utanför balansräkningen. Dessa återanskaffningskostnader ska vara netto av medräkningsbar kontantvariationsmarginal i enlighet med artikel 429a.3 i förordning (EU) nr 575/2013, medan ingen kontantvariationsmarginal som mottagits för ett undantaget motpartsled i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 ska beaktas.

Som fastställs i artikel 429a.1 i förordning (EU) nr 575/2013 får instituten beakta effekten av avtal om novation och andra nettningsöverenskommelser i enlighet med artikel 295 i förordning (EU) nr 575/2013. Produktövergripande nettning ska inte tillämpas. Instituten får emellertid netta inom den produktkategori som anges i artikel 272.25 c i förordning (EU) nr 575/2013 och kreditderivat när dessa omfattas av avtal om produktövergripande nettning som avses i artikel 295 c i förordning (EU) nr 575/2013.

Instituten ska ta hänsyn till alla kreditderivat, och inte bara till dem som finns inom handelslagret.

I denna cell ska instituten inte ta med kontrakt som beräknas genom tillämpning av ursprungligt åtagande-metoden i enlighet med artiklarna 429a.8 och 275 i förordning (EU) nr 575/2013.

{5}

Tilläggsbelopp för potentiell framtida exponering som sammanhänger med samtliga derivattransaktioner (marknadsvärdering)

Artiklarna 274, 295, 296, 297, 298, 299.2 429 a och 429a i förordning (EU) nr 575/2013

Instituten ska offentliggöra tillägget för den möjliga framtida exponeringen av kontrakt angivna i bilaga II till förordning (EU) nr 575/2013 och kreditderivat inbegripet dem som är utanför balansräkningen och beräknade enligt marknadsvärderingsmetoden (artikel 274 i kapitalkravsförordningen för kontrakt angivna i bilaga II till förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 299.2 i förordning (EU) nr 575/2013 för kreditderivat) och genom tillämpning av nettningsbestämmelserna i artikel 429.6 i förordning (EU) nr 575/2013. När instituten fastställer exponeringsvärdet för dessa kontrakt får de ta hänsyn till effekterna av avtal om novation och andra nettningsavtal, utom avtal om produktövergripande nettning, i enlighet med artikel 295 i förordning (EU) nr 575/2013. Produktövergripande nettning ska inte tillämpas. Instituten får emellertid netta inom den produktkategori som anges i artikel 272.25 c i förordning (EU) nr 575/2013 och kreditderivat när dessa omfattas av avtal om produktövergripande nettning som avses i artikel 295 c i förordning (EU) nr 575/2013.

I enlighet med artikel 429a.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 ska instituten, när de fastställer den möjliga framtida kreditexponeringen för kreditderivat tillämpa de principer som fastställs i artikel 299.2 a i förordning (EU) nr 575/2013 på alla sina kreditderivat, inte bara på dem som hänförs till handelslagret.

I denna cell ska instituten inte ta med kontrakt som beräknas genom tillämpning av ursprungligt åtagande-metoden i enlighet med artiklarna 429a.8 och 275 i förordning (EU) nr 575/2013.

{EU-5a}

Exponering fastställd enligt ursprungligt åtagande-metoden

Artiklarna 429a.8 och 275 i förordning (EU) nr 575/2013

Instituten ska offentliggöra exponeringsmåttet för kontrakt som förtecknas i punkterna 1 och 2 i bilaga II till förordning (EU) nr 575/2013 beräknat genom tillämpning av ursprungligt åtagande-metoden i enlighet med artikel 275 i förordning (EU) nr 575/2013.

Institut som tillämpar ursprungligt åtagande-metoden ska inte minska exponeringsmåttet med kontantvariationsmarginalen i enlighet med artikel 429a.8 i förordning (EU) nr 575/2013.

Institut som inte tillämpar ursprungligt åtagande-metoden ska inte rapportera i denna cell.

I denna cell ska instituten inte ta med kontrakt som beräknas genom tillämpning av marknadsvärderingsmetoden i enlighet med artiklarna 429a.1 och 274 i förordning (EU) nr 575/2013.

{6}

Gross-up för derivatsäkerhet som dragits av från tillgångarna i balansräkningen i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen

Artikel 429a.2 i förordning (EU) nr 575/2013

Instituten ska offentliggöra beloppet för den derivatsäkerhet som ställs där den säkerheten minskar tillgångsbeloppet enligt den tillämpliga redovisningsramen, enligt artikel 429a.2 i förordning (EU) nr 575/2013.

I denna cell ska instituten inte ta med den ursprungliga marginalen för derivattransaktioner med kvalificerad central motpart eller medräkningsbar kontantvariationsmarginal som clearats genom motpart, enligt artikel 429a.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

{7}

(Avdrag för fordringstillgångar för kontantvariationsmarginal i derivattransaktioner)

Artikel 429a.3 i förordning (EU) nr 575/2013

Instituten ska offentliggöra fordringar för variationsmarginal som betalas kontant till motparten i derivattransaktioner om institutet är skyldigt, enligt den tillämpliga redovisningsramen, att uppta dessa fordringar som tillgång, förutsatt att villkoren i artikel 429a.3 a–e i förordning (EU) nr 575/2013 är uppfyllda.

Det offentliggjorda beloppet ska också tas med i {LRCom;1}.

{8}

(Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av den motparten)

Artikel 429.11 i förordning (EU) nr 575/2013

Instituten ska offentliggöra undantagna handelsexponeringar mot en kvalificerad central motpart från derivattransaktioner som clearats av kunden, förutsatt att dessa poster uppfyller kraven som fastställs i artikel 306.1 c i förordning (EU) nr 575/2013.

Den del av det ovannämnda beloppet som sammanhänger med ersättningskostnaden ska offentliggöras brutto av kontantvariationsmarginalen.

Det offentliggjorda beloppet ska också tas med i: {LRCom;1}, {LRCom;4}, {LRCom;5}, and {LRCom;EU-5a}.

{9}

Justerat effektivt teoretiskt belopp i skriftliga kreditderivat

Artikel 429a.5–7 i förordning (EU) nr 575/2013

Instituten ska offentliggöra det begränsade teoretiska beloppet av skriftliga kreditderivat (dvs. där institutet tillhandahåller motparten kreditskydd) som anges i artikel 429a.5–7 i förordning (EU) nr 575/2013.

{10}

(Justerade effektiva teoretiska kvittningar och tilläggsavdrag för skriftliga kreditderivat)

Artikel 429a.5–7 i förordning (EU) nr 575/2013

Instituten ska offentliggöra det begränsade teoretiska beloppet för förvärvade kreditderivat (dvs. om institutet köper kreditskydd från en motpart) under samma underliggande referensnamn som de kreditderivat vilka institutet anger och om den återstående löptiden för kreditskyddet motsvarar eller är längre än löptiden för det sålda skyddet. Därför ska värdet inte vara större än det värde som ifyllts i {LRCom;9} för varje referensnamn.

{11}

Sammanlagda derivatexponeringar (summan av rad 4–10)

Summan av {LRCom;4}, {LRCom;5}, {LRCom;EU-5a}, {LRCom;6}, {LRCom;7}, {LRCom;8}, {LRCom;9} och {LRCom;10}. Instituten ska beakta att {LRCom;7}, {LRCom;8} och {LRCom;10} bidrar negativt till denna summa.

{12}

Bruttotillgångar i SFT (utan godkännande av nettning) efter justering för försäljningstransaktioner

Artiklarna 4.77, 206 och 429b.5 i förordning (EU) nr 575/2013

Instituten ska offentliggöra det redovisade balansräkningsvärdet enligt tillämplig redovisningsram för SFT som både är täckta och inte täckta av ett ramavtal om nettning enligt artikel 206 i förordning (EU) nr 575/2013 där kontrakten betraktas som tillgångar i balansräkningen, utan effekter avseende tillsyn, redovisningsrelaterad nettning eller riskreducering (dvs. det redovisade balansräkningsvärdet justerat efter effekterna av redovisningsrelaterad nettning eller riskreducering).

Om vidare en SFT försäljningsredovisas enligt tillämplig redovisningsram, ska instituten ändra alla försäljningsrelaterade bokföringsposter i enlighet med artikel 429b.5 i förordning (EU) nr 575/2013.

I denna cell ska instituten inte ta med mottagna kontanter eller värdepapper som ges till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. att redovisningskraven för borttagning inte är uppfyllda).

{13}

(Nettade belopp för kontantskulder och kontantfordringar av bruttotillgångar i SFT)

Artiklarna 4.1.77, 206, 429.5 d, 429.8 och 429b.5 i förordning (EU) nr 575/2013

Instituten ska offentliggöra beloppet av kontantskulder för bruttotillgångar i SFT som har nettats i enlighet med artikel 429.8 i förordning (EU) nr 575/2013

{14}

Motpartens kreditriskexponering för tillgångar i SFT

Artikel 429b.1 i förordning (EU) nr 575/2013

Instituten ska offentliggöra tillägget för motpartens kreditrisk i transaktioner för värdepapperisering, inbegripet dem som ligger utanför balansräkningen och fastställs i enlighet med artikel 429b.2 eller 3 i förordning (EU) nr 575/2013, i förekommande fall.

I denna cell ska instituten beakta transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c i förordning (EU) nr 575/2013.

I denna cell ska instituten inte inkludera SFT genom ombud, om institutet ger en kund eller en motpart en kompensation eller garanti, som begränsas till skillnaden mellan värdet av den tillgång eller de kontanter som kunden har lånat ut, och värdet av den säkerhet som låntagaren har tillhandahållit i enlighet med artikel 429b.6 a i förordning (EU) nr 575/2013. Instituten ska i stället fylla i dessa poster i {LRCom;15}.

{EU-14a}

Undantag för transaktioner för värdepapperisering: Motpartens kreditriskexponering i enlighet med artikel 429b.4 och artikel 222 i förordning (EU) nr 575/2013

Artiklarna 429b.4 och 222 i förordning (EU) nr 575/2013.

Instituten ska offentliggöra tillägget för transaktioner för värdepapperisering, inbegripet dem som ligger utanför balansräkningen och beräknas i enlighet med artikel 222 i förordning (EU) nr 575/2013, med ett golv på 20 % för den tillämpliga riskvikten.

I denna cell ska instituten beakta transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c i förordning (EU) nr 575/2013.

I denna cell ska instituten inte inkludera transaktioner för vilka tilläggsdelen i bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde fastställs i enlighet med den metod som anges i artikel 429b.1 i förordning (EU) nr 575/2013.

{15}

Exponeringar när institutet agerar ombud

Artikel 429b.2, 3 och 6 a i förordning (EU) nr 575/2013

Instituten ska offentliggöra exponeringsvärdet för de SFT för vilka de agerar ombud, om institutet ger en kund eller en motpart en kompensation eller garanti som endast utgör skillnaden mellan värdet av den tillgång eller de kontanter som kunden har lånat ut, och värdet av den säkerhet som låntagaren har tillhandahållit i enlighet med artikel 429b.6 a i förordning (EU) nr 575/2013 endast består av tillägget som fastställts i enlighet med artikel 429b.2 och 3 i förordning (EU) nr 575/2013, i förekommande fall.

I denna cell ska instituten inte inkludera transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c i förordning (EU) nr 575/2013.

{EU-15a}

(Undantagen motpartsdel av SFT-exponeringar som clearats av motparten)

Artiklarna 429.11 och 306.1 c i förordning (EU) nr 575/2013.

Instituten ska offentliggöra det undantagna motpartsledet för SFT-handelsexponeringar, förutsatt att dessa poster uppfyller kraven som fastställs i artikel 306.1 c i förordning (EU) nr 575/2013.

När det undantagna motpartsledet är ett värdepapper, ska det inte upptas i denna cell, såvida det inte är ett pantsatt värdepapper som enligt den tillämpliga redovisningsramen (dvs i enlighet med artikel 111.1 första meningen i förordning (EU) nr 575/2013) inkluderas till fulla värdet.

{16}

Sammanlagda SFT-exponeringar (summan av rad 12–15a)

Instituten ska offentliggöra det belopp som redovisas i {LRCom; 12}, {LRCom;EU-12a}, {LRCom;13}, {LRCom;14}, {LRCom;15} och {LRCom;EU-15a}.

Instituten ska beakta att {LRCom;13} och {LRCom;EU-15a} bidrar negativt till denna summa.

{17}

Exponeringar utanför balansräkningen i effektiva teoretiska belopp:

Artikel 429.10 i förordning (EU) nr 575/2013

Före justering för konverteringsfaktorer ska instituten offentliggöra det nominella värdet av samtliga poster utanför balansräkningen som anges i artikel 429.10 i förordning (EU) nr 575/2013.

{18}

(Justeringar för konvertering till kreditekvivalenter)

Artikel 429.10 i förordning (EU) nr 575/2013

Instituten ska inkludera skillnaden i värde mellan det nominella värdet av poster utanför balansräkningen som redovisas i {LRCom;17} och bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde för poster utanför balansräkningen som inkluderas i {LRCom;19}.

Eftersom det minskar bruttosoliditetsgradens exponeringsmått, ska värdet i denna cell bidra negativt till den summa som ska offentliggöras i {LRCom;19}).

{19}

Andra exponeringar utanför balansräkningen (summan av rad 17 och 18)

Artiklarna 429.10, 111.1 och 166.9 i förordning (EU) nr 575/2013

Instituten ska offentliggöra bruttosoliditetsgradens exponeringsvärden för poster utanför balansräkningen som fastställs i enlighet med artikel 429.10 i förordning (EU) nr 575/2013, med beaktande av relevanta konverteringsfaktorer.

Instituten ska beakta att {LRCom;18} bidrar negativt till denna summa.

{EU-19a}

(Exponeringar inom gruppen (på individuell nivå) som undantas i enlighet med artikel 429.7 i förordning (EU) nr 575/2013 (i och utanför balansräkningen))

Artiklarna 429.7 och 113.6 i förordning (EG) nr 575/2013

Instituten ska i balansräkningen offentliggöra de exponeringar som inte har konsoliderats på tillämplig konsolideringsnivå, och som kan främjas av den hantering som anges i artikel 113.6. i förordning (EU) nr 575/2013, förutsatt att samtliga villkor som anges i artikel 113.6 a–e i förordning (EU) nr 575/2013 är uppfyllda och att de behöriga myndigheterna har gett sitt godkännande.

Det offentliggjorda beloppet ska också inkluderas i tillämpliga celler ovan som om inget undantag gällde.

{EU-19b}

(Exponeringar undantagna i enlighet med artikel 429.14 i förordning (EU) nr 575/2013 (i och utanför balansräkningen))

Artikel 429.14 i förordning (EU) nr 575/2013

Instituten ska offentliggöra de exponeringar som undantagits i enlighet med artikel 429.14 i förordning (EU) nr 575/2013, förutsatt att samtliga villkor som anges däri är uppfyllda och att de behöriga myndigheterna har gett sitt godkännande.

Det offentliggjorda beloppet ska också inkluderas i tillämpliga celler ovan som om inget undantag gällde.

{20}

Primärkapital

Artiklarna 429.3 och 499.1 och 2 i förordning (EU) nr 575/2013.

Instituten ska offentliggöra kärnprimärkapitalbelopp i enlighet med det val som gjorts i enlighet med artikel 499.2 i förordning (EU) nr 575/2013, som offentliggjorts i {LRCom;EU-23}.

Om valet att offentliggöra kärnprimärkapitalet görs i enlighet med artikel 499.1 a i förordning (EU) nr 575/2013, ska institutet närmare bestämt offentliggöra det belopp för kärnprimärkapital som beräknats i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) nr 575/2013, utan hänsyn tagen till undantagen enligt del tio avdelning I kapitlen 1 och 2 i förordning (EU) nr 575/2013.

Om institutet däremot har valt att offentliggöra kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 499.1 b i förordning (EU) nr 575/2013, ska det belopp för kärnprimärkapital som beräknats i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) nr 575/2013 offentliggöras, dock med hänsyn till undantagen enligt del tio avdelning I kapitlen 1 och 2 i förordning (EU) nr 575/2013.

{21}

Totalt exponeringsmått för bruttosoliditetsgraden (summan av rad 3, 11, 16, 19, EU-19a och EU-19b)

Instituten ska offentliggöra summan av {LRCom;3}, {LRCom;11}, {LRCom;16}, {LRCom;19}, {LRCom;EU-19a} och {LRCom;EU-19b}.

Instituten ska beakta att {LRCom;EU-19a} och {LRCom;EU-19b} bidrar negativt till denna summa.

{22}

Bruttosoliditet

Instituten ska offentliggöra {LRCom;20} delat med {LRCom;21} uttryckt i procent.

{EU-23}

Val av övergångsarrangemang för definition av kapitalmåttet

Artikel 499.2 i förordning (EU) nr 575/2013

Instituten ska ange sitt val av övergångsarrangemang för kapital med avseende på redovisningsskyldighet genom att offentliggöra en av följande två beteckningar:

—	”Fullt infasad” om institutet väljer att offentliggöra bruttosoliditetsgraden i enlighet med artikel 499.1 a i förordning (EU) nr 575/2013

—	”Övergångsarrangemang” om institutet väljer att offentliggöra bruttosoliditetsgraden i enlighet med artikel 499.1 b i förordning (EU) nr 575/2013

{EU-24}

Beloppet av förvaltningstillgångar som tagits bort från balansräkningen i enlighet med artikel 429.13 i förordning (EU) nr 575/2013

Instituten ska offentliggöra beloppet av förvaltningstillgångar som tagits bort från balansräkningen i enlighet med artikel 429.13 i förordning (EU) nr 575/2013.

4. Blankett LRSpl: Uppdelning av exponeringar i balansräkningen (med undantag för derivat och transaktioner för värdepapperisering)

11.

Instituten ska tillämpa instruktionerna i denna avdelning för att fylla i blanketten LRSpl i bilaga I.

	Juridiska hänvisningar och instruktioner
Rad
{EU-1}	Sammanlagda exponeringar i balansräkningen (med undantag för derivat och transaktioner för värdepapperisering), av vilka instituten ska offentliggöra summan av {LRSpl; EU-2} och {LRSpl;EU-3}.
{EU-2}	Exponeringar i handelslagret Instituten ska offentliggöra de exponeringar som definieras i bilaga XI i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 {LR4;070;010}, som är det sammanlagda exponeringsvärdet för tillgångar i handelslagret med undantag för derivat och transaktioner för värdepapperisering.
{EU-3}	Exponeringar utanför handelslagret, av vilka instituten ska offentliggöra summan av {LRSpl;EU-4}, {LRSpl;EU-5}, {LRSpl;EU-6}, {LRSpl;EU-7}, {LRSpl;EU-8}, {LRSpl;EU-9}, {LRSpl;EU-10}, {LRSpl;EU-11} och {LRSpl;EU-12}.
{EU-4}	Säkerställda obligationer Instituten ska offentliggöra summan av de exponeringar som definieras i bilaga XI i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 {LR4;080;020}, som är det sammanlagda exponeringsvärdet för tillgångar i form av säkerställda obligationer.
{EU-5}	Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar Instituten ska offentliggöra summan av de exponeringar som definieras i bilaga XI i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 {LR4;090;010} och {LR4;090;020}, som är det sammanlagda exponeringsvärdet mot enheter som behandlas som nationella regeringar enligt förordning (EU) nr 575/2013.
{EU-6}	Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar Instituten ska offentliggöra summan av de exponeringar som definieras i bilaga XI i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 {LR4;140;010} och {LR4;140;020}, som är det sammanlagda exponeringsvärdet mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som nationella regeringar enligt förordning (EU) nr 575/2013.
{EU-7}	Institut Instituten ska offentliggöra summan av de exponeringar som definieras i bilaga XI i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 {LR4;180;010} och {LR4;180;020}, som är exponeringsvärdet för exponeringar mot institut.
{EU-8}	Säkrade genom panträtt i fastigheter Instituten ska offentliggöra summan av de exponeringar som definieras i bilaga XI i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 {LR4;190;010} och {LR4;190;020}, som är exponeringsvärdet för tillgångar som är exponeringar säkrade av lån på fast egendom.
{EU-9}	Hushållsexponeringar Instituten ska offentliggöra summan av de exponeringar som definieras i bilaga XI i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 {LR4;210;010} och {LR4;210;020}, som är det sammanlagda exponeringsvärdet för tillgångar som är hushållsexponeringar.
{EU-10}	Företag Instituten ska offentliggöra summan av de exponeringar som definieras i bilaga XI i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 {LR4;230;010} och {LR4;230;020}, vilken motsvarar det sammanlagda exponeringsvärdet för tillgångar som är företagsexponeringar (dvs. finansiella och icke finansiella).
{EU-11}	Fallerande exponeringar Instituten ska offentliggöra summan av de exponeringar som definieras i bilaga XI i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 {LR4;280;010} och {LR4;280;020}, vilken motsvarar det sammanlagda exponeringsvärdet för tillgångar som är fallerande exponeringar.
EU-12}	Övriga exponeringar (t.ex. aktier, värdepapperiseringar och övriga motpartslösa tillgångar) Instituten ska offentliggöra summan av de exponeringar som definieras i bilaga XI i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 {LR4;290;010} och {LR4;290;020}, som är det sammanlagda exponeringsvärdet mot övriga exponeringar utanför handelslagret (t.ex. aktier, värdepapperiseringar och motpartslösa tillgångar) enligt förordning (EU) nr 575/2013. Instituten ska inkludera tillgångar som dras av för att fastställa kärnprimärkapitalet och som därför offentliggörs i {LRCom; 2} om inte dessa tillgångar omfattas av {LRSpl; EU-2} till {LRSpl;EU-12}.

5. Blankett LRQua: Fält för fri text om offentliggörande av kvalitativa poster

12.

Instituten ska fylla i tabell LRQua i bilaga I genom att tillämpa följande:

Juridiska hänvisningar och instruktioner

Rad

{1}

En beskrivning av vilka åtgärder som vidtas för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet.

Artikel 451.1 d i förordning (EU) nr 575/2013

”Beskrivning av vilka åtgärder som vidtas för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet” ska innehålla relevant information om:

a)	Förfaranden och resurser som används för att bedöma risken för alltför låg bruttosoliditet.

b)	Kvantitativa verktyg som används för att bedöma risken för alltför låg bruttosoliditet inbegripet detaljer om potentiella inre mål och huruvida andra indikatorer än bruttosoliditetsgraden i förordning (EU) nr 575/2013 används.

c)	De sätt på vilka löptidsobalanser och inteckning av tillgångar beaktas vid hanteringen av alltför låg bruttosoliditet.

Förfaranden för att reagera på förändringar i bruttosoliditeten, inbegripet förfaranden och tidsplaner för en potentiell ökning av kärnprimärkapitalet för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet, eller förfaranden och tidsplaner för att justera nämnaren i bruttosoliditeten (exponeringsmåttet) för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet.

{2}

En beskrivning av de faktorer som har påverkat bruttosoliditeten under den period som den offentliggjorda bruttosoliditeten avser

Artikel 451.1 i förordning (EU) nr 575/2013

”Beskrivning av de faktorer som har påverkat bruttosoliditeten under den period som den offentliggjorda bruttosoliditeten avser” ska omfatta väsentlig information om:

a)	Kvantifiering av förändringen i bruttosoliditeten sedan det föregående offentliggörandets referensdatum.

Huvudfaktorerna i bruttosoliditeten sedan det föregående offentliggörandets referensdatum med förklarande kommentarer om

(1)	förändringens art och huruvida det var en förändring i bruttosoliditetens täljare, nämnare eller båda delarna,

(2)	huruvida den berodde på ett internt strategiskt beslut och, i så fall, huruvida det strategiska beslutet direkt avsåg bruttosoliditeten eller om det endast indirekt påverkade bruttosoliditeten,

(3)	de viktigaste yttre faktorerna med koppling till den ekonomiska och finansiella miljön som påverkade bruttosoliditeten.

16.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 39/26

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/201

av den 15 februari 2016

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)	Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 februari 2016.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2) EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.

BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	EG	86,9
	IL	236,2
	MA	94,9
	TR	99,2
	ZZ	129,3
0707 00 05	MA	84,6
	TR	174,3
	ZZ	129,5
0709 93 10	MA	37,9
	TR	160,6
	ZZ	99,3
0805 10 20	BR	63,2
	EG	46,6
	IL	113,9
	MA	61,6
	TN	52,4
	TR	60,1
	ZZ	66,3
0805 20 10	IL	124,0
	MA	89,9
	TR	84,6
	ZZ	99,5
0805 20 30 , 0805 20 50 , 0805 20 70 , 0805 20 90	EG	69,8
	IL	149,6
	MA	143,0
	TR	50,4
	ZZ	103,2
0805 50 10	IL	106,9
	MA	89,2
	TR	97,9
	ZZ	98,0
0808 10 80	CA	138,9
	CL	93,0
	US	153,9
	ZZ	128,6
0808 30 90	CL	233,5
	CN	78,4
	ZA	100,1
	ZZ	137,3

(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.

16.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 39/28

RÅDETS BESLUT (EU) 2016/202

av den 12 februari 2016

om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar inom AEP-kommittén, inrättad genom det inledande avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och den centralafrikanska parten, å andra sidan, gällande antagandet av dess arbetsordning

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 207 och 209 jämförda med artikel 218.9,

med beaktande av rådets beslut 2009/152/EG av den 20 november 2008 om undertecknande och provisorisk tillämpning av det inledande avtalet om ekonomiskt partnerskap (AEP) mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och den centralafrikanska parten, å andra sidan (1),

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)	Det inledande avtalet om ekonomiskt partnerskap (AEP) mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och den centralafrikanska parten, å andra sidan, (nedan kallat avtalet) undertecknades den 15 januari 2009 och tillämpas provisoriskt sedan den 4 augusti 2014.

(2)	Genom artikel 92 i avtalet inrättas en AEP-kommitté som ska ansvara för förvaltningen av avtalets samtliga områden och för utförandet av alla uppgifter som nämns där.

(3)	Genom artikel 92 i avtalet föreskrivs även att parterna ska komma överens om AEP-kommitténs sammansättning, organisation och arbetssätt.

(4)	Europeiska unionen bör fastställa sin ståndpunkt vad gäller antagandet av AEP-kommitténs arbetsordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar inom AEP-kommittén, inrättad genom det inledande avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och den centralafrikanska parten, å andra sidan, om antagandet av dess arbetsordning ska grundas på det utkast till beslut av AEP-kommittén som bifogas det här beslutet.

I utkastet till beslut kan smärre ändringar som inte medför några väsentliga förändringar göras utan att rådet behöver anta ett nytt beslut.

Artikel 2

AEP-kommitténs beslut ska efter det att det har antagits offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 12 februari 2016.

På rådets vägnar

J.R.V.A. DIJSSELBLOEM

Ordförande

(1) EUT L 57, 28.2.2009, s. 1.

UTKAST TILL

AEP-KOMMITTÉNS BESLUT nr …/2015

inrättat genom det inledande avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och den centralafrikanska parten, å andra sidan,

av den

om antagande av AEP-kommitténs arbetsordning

AEP-KOMMITTÉN ANTAR DETTA BESLUT

med beaktande av det inledande avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och den centralafrikanska parten, å andra sidan, (nedan kallat avtalet), som undertecknades i Bryssel den 15 januari 2009 och provisoriskt trädde i kraft den 4 augusti 2014, särskilt artikel 92,

och av följande skäl.

(1)	Enligt avtalet och detta beslut utgörs den centralafrikanska parten av Republiken Kamerun.

(2)	I avtalet föreskriver att parterna ska komma överens om AEP-kommitténs sammansättning, organisation och arbetssätt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den arbetsordning som återfinns i bilagan fastställs härmed som AEP-kommitténs arbetsordning.

Fastställandet av denna arbetsordning ska inte påverka tillämpningen av andra särskilda bestämmelser i avtalet eller som AEP-kommittén kan komma att besluta om.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft vid undertecknandet.

Utfärdat i … den

På Republiken Kameruns vägnar

På Europeiska unionens vägnar

BILAGA

ARBETSORDNING FÖR AEP-KOMMITTÉN

inrättad genom det inledande avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och den centralafrikanska parten, å andra sidan

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

AEP-kommitténs uppgifter

AEP-kommittén ska ansvara för förvaltningen av avtalets samtliga områden och för utförandet av alla uppgifter som nämns där.

AEP-kommitténs uppgifter består framför allt av följande:

Inom handelsfrågor:

a)	Övervaka och säkerställa att bestämmelserna i avtalet verkställs och tillämpas. I detta syfte ska kommittén kontrollera och rekommendera vilka samarbetsområden som bör prioriteras.

b)	Utvärdera de resultat som har uppnåtts inom ramarna för avtalet och i tillämpliga fall anpassa bestämmelserna i avtalet.

c)	Vidta åtgärder för att undvika rättsprocesser och/eller lösa tvister som uppstår i samband med tolkningen och tillämpningen av avtalet.

d)	Övervaka utvecklingen av den regionala integrationen och av de ekonomiska förbindelserna och handelsförbindelserna mellan parterna.

e)	Övervaka och bedöma konsekvenserna av genomförandet av avtalet för den hållbara utvecklingen hos parterna.

f)	Diskutera och vidta åtgärder som kan främja handel, investeringar och affärsmöjligheter mellan parterna.

g)	Diskutera samtliga frågor som omfattas av avtalet eller andra frågor som kan motverka avtalets syften.

Inom utvecklingssamarbete:

a)	Säkerställa tillämpningen av bestämmelserna inom ramarna för det utvecklingssamarbete som omfattas av avtalets tillämpningsområde.

b)	Övervaka och koordinera, tillsammans med de övriga parterna, verkställandet av bestämmelserna för samarbetet som föreskrivs i avtalet.

c)	Regelbundet se över samarbetsprioriteringarna i avtalet och i tillämpliga fall utfärda rekommendationer om hur nya prioriteringar kan integreras.

d)	Övervaka genomförandet av de gemensamma riktlinjerna som bifogats avtalet.

KAPITEL II

ORGANISATION

Artikel 2

Sammansättning och ordförandeskap

1. AEP-kommittén ska, å ena sidan, bestå av företrädare för medlemmarna i Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen och, å andra sidan, företrädare för Republiken Kamerun, på ministernivå eller högre tjänstemannanivå.

2. Hänvisningar till ”parterna” i arbetsordningen ska göras i enlighet med definitionen i artikel 95 i avtalet.

3. Ordförandeskapet i AEP-kommittén ska, för perioder om tolv månader, växelvis innehas av en företrädare för Europeiska unionen och en företrädare för Republiken Kamerun. Mandatet som motsvarar den första perioden ska inledas den dag då AEP-kommittén håller sitt första sammanträde och avslutas den 31 december året därefter. Ordförandeskapet ska först innehas av en företrädare för Republiken Kamerun.

Artikel 3

Observatörer

1. Representanter från kommissionen för den ekonomiska och finansiella gemenskapen för de centralafrikanska staterna (Cemac) och generalsekretariatet för den ekonomiska gemenskapen för de centralafrikanska staterna (CEEAC) är välkomna att delta i samtliga AEP-kommitténs sammanträden i egenskap av observatörer.

2. Parterna kan besluta att bjuda in representanter för det civila samhället och den privata sektorn, i egenskap av observatörer, till AEP-kommitténs sammanträden, liksom även experter eller annan valfri person.

3. AEP-kommittén får besluta att observatörerna inte får vara närvarande om någon del av sammanträdet skulle röra känsliga frågor eller när AEP-kommittén ska fatta beslut.

Artikel 4

Sekretariat

Europeiska kommissionen, på Europeiska unionens vägnar, och Republiken Kamerun ska växelvis fungera som sekretariat för AEP-kommittén, under tolv månader i taget. Dessa perioder ska sammanfalla med de växelvisa ordförandeskapen i AEP-kommittén.

Artikel 5

Underkommittéer

För att på ett effektivt sätt kunna utöva sina befogenheter får AEP-kommittén sammanställa underkommittéer som lyder under denna och ansvarar för vissa av de frågor som omfattas av avtalet. AEP-kommittén beslutar om sammansättningen och uppdragen för dessa underkommittéer.

KAPITEL III

FUNKTIONER

Artikel 6

Beslut och rekommendationer

1. AEP-kommittén ska fatta beslut och utfärda rekommendationer i samförstånd.

2. AEP-kommittén får besluta att hänskjuta allmänna frågor av generellt intresse för AVS-staterna och Europeiska unionen som uppstår inom ramen för avtalet till ministerrådet för AVS-EU, i enlighet med artikel 15 i partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan (nedan kallat Cotonouavtalet).

3. Mellan sammanträdena får AEP-kommittén anta beslut eller rekommendationer genom skriftligt förfarande, om parterna är överens om detta. Ett skriftligt förfarande ska utgöras av en notväxling parterna emellan.

4. AEP-kommitténs beslut och rekommendationer ska kallas ”beslut” eller ”rekommendation” och följas av ett löpnummer, datum för antagande och angivande av ämnet. I varje beslut ska det anges när beslutet träder i kraft.

5. Beslut och rekommendationer som antas av AEP-kommittén ska bestyrkas av en företrädare för Europeiska kommissionen på Europeiska unionens vägnar och av en företrädare för Republiken Kamerun.

6. Besluten och rekommendationerna ska skickas till parterna som AEP-kommitténs handlingar.

Artikel 7

Korrespondens

1. All skriftväxling ställd till AEP-kommittén ska skickas till dess sekretariat.

2. Sekretariatet ska se till att korrespondens ställd till AEP-kommittén vidarebefordras till kommitténs ordförande och, om det är lämpligt, distribueras till båda parternas kontaktpunkter i enlighet med artikel 92 i avtalet som sådana handlingar som avses i artikel 10 i denna arbetsordning.

3. Korrespondens från AEP-kommitténs ordförande ska skickas av sekretariatet till kontaktpunkterna för de båda parterna och, om det är lämpligt, distribueras som sådana handlingar som avses i artikel 10 i denna arbetsordning till AEP-kommitténs övriga ledamöter.

Artikel 8

Sammanträden

1. AEP-kommittén ska sammanträda med jämna mellanrum, dock minst varje år, och kan även hålla extra sammanträden om parterna kommit överens om detta och när omständigheterna så kräver.

2. Inför varje sammanträde ska parterna gemensamt komma överens om tid och plats för sammanträdet.

3. Den part som har ordförandeskapet sammankallar, inför varje sammanträde, till AEP-kommitténs sammanträden efter samråd med den andra parten.

4. Inför varje sammanträde skickas en kallelse till deltagarna senast 15 dagar före sammanträdet.

Artikel 9

Delegationer

Före varje sammanträde ska AEP-kommitténs ordförande underrättas om den planerade sammansättningen av Europeiska unionens och Republiken Kameruns respektive delegationer samt om eventuella observatörer.

Artikel 10

Dokumentation

När AEP-kommitténs överläggningar grundar sig på skriftliga handlingar, ska sekretariatet numrera handlingarna och distribuera dem som AEP-kommitténs handlingar senast 14 dagar före sammanträdet.

Artikel 11

Dagordning för sammanträdena

1. En preliminär dagordning för varje sammanträde ska på grundval av förslag från parterna upprättas av AEP-kommitténs sekretariat. AEP-kommitténs sekretariat ska skicka denna till parternas kontaktpunkter senast 15 dagar före sammanträdet.

2. Den preliminära dagordningen ska innehålla de punkter för vilka en begäran om upptagande på dagordningen är sekretariatet tillhanda senast 21 dagar före sammanträdets början, med förbehåll för att en punkt får föras upp på den preliminära dagordningen endast om underlaget för den har inkommit till sekretariatet senast den dag då den dagordningen ska sändas ut.

3. Dagordningen ska antas av AEP-kommittén i början av varje sammanträde. Andra punkter än de som är uppsatta på den preliminära dagordningen får, om parterna är överens om detta, föras upp på dagordningen.

4. AEP-kommitténs ordförande kan i samförstånd med parterna be experter delta i AEP-kommitténs sammanträden för att informera i särskilda frågor.

5. Sekretariatet kan, i samförstånd med parterna, förkorta de tidsfrister som anges i punkterna 1 och 2, med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.

Artikel 12

Protokoll

1. Vid varje sammanträde ska det göras en sammanfattning av slutsatserna som ska undertecknas av AEP-kommitténs medlemmar.

2. Sekretariatet ska inom en månad upprätta ett utkast till protokoll från varje sammanträde.

3. Protokollet ska som regel sammanfatta alla punkter på dagordningen och i förekommande fall ange

a)	alla handlingar som lagts fram för AEP-kommittén,

b)	de uttalanden som en ledamot av AEP-kommittén begärt att få inskrivna i protokollet, och

c)	de beslut som antagits, de rekommendationer som utfärdats, de uttalanden som man enats om samt de slutsatser som antagits i enskilda frågor.

4. Protokollet ska även innehålla en förteckning över vilka ledamöter av AEP-kommittén som deltagit i sammanträdet, samt en förteckning över de medlemmar av delegationerna som åtföljt dem och en förteckning över eventuella observatörer vid sammanträdet.

5. Protokollet ska godkännas skriftligen av båda parter senast två månader efter sammanträdet. När protokollet justerats ska två autentiska exemplar undertecknas av sekretariatet och parterna ska erhålla ett original vardera.

Artikel 13

Offentlighet

1. Om inget annat beslutas av parterna, ska AEP-kommitténs sammanträden inte vara offentliga.

2. Parterna får besluta om offentliggörande av AEP-kommitténs beslut i sina respektive officiella kungörelseorgan.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 14

Språkregler

1. AEP-kommitténs arbetsspråk ska vara de officiella språk som parterna har gemensamt.

2. AEP-kommittén ska hålla sina överläggningar och anta sina beslut och rekommendationer på grundval av handlingar och förslag som utarbetats på något av de språk som åsyftas i punkt 1.

Artikel 15

Utgifter

1. Vardera parten ska stå för de utgifter den ådrar sig för sitt deltagande i AEP-kommitténs sammanträden, såväl utgifter för personal, resor och uppehälle som för post- och telekommunikationer.

2. Den part som är värd för ett sammanträde ska stå för utgifterna för att ordna sammanträdet och för mångfaldigandet av dokument.

3. Den part som är värd för ett sammanträde ska stå för utgifterna för tolkning vid sammanträdet och översättning av besluten och rekommendationerna till eller från något eller några av AEP-kommitténs arbetsspråk. Europeiska unionen ska stå för utgifterna för tolkning och översättning av besluten och rekommendationerna till eller från något av Europeiska unionens övriga officiella språk.

Artikel 16

Ändring av arbetsordningen

Denna arbetsordning får ändras genom ett beslut av AEP-kommittén i enlighet med artikel 6.1.

16.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 39/36

RÅDETS BESLUT (EU) 2016/203

av den 12 februari 2016

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén avseende en ändring av bilaga XXI (Statistik) till EES-avtalet (statistik över utgifter för hälso- och sjukvård)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2894/94 av den 28 november 1994 om formerna för genomförandet av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artikel 1.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)	Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2) (nedan kallat EES-avtalet) trädde i kraft den 1 januari 1994.

(2)	Enligt artikel 98 i EES-avtalet får gemensamma EES-kommittén besluta att ändra bland annat bilaga XXI (Statistik) till EES-avtalet.

(3)	Kommissionens förordning (EU) 2015/359 (3) ska införlivas i EES-avtalet. Information om dagvård och ordningar för företagsfinansiering samt öppen vård och dagvård är inte tillgänglig i Liechtenstein, och Liechtenstein bör därför undantas från att tillhandahålla dessa uppgifter.

(4)	Bilaga XXI (Statistik) till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)	Unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén bör därför grunda sig på det utkast till beslut som åtföljer det här beslutet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén avseende den föreslagna ändringen av bilaga XXI (Statistik) till EES-avtalet ska baseras på det utkast till beslut av gemensamma EES-kommittén som åtföljer det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 12 februari 2016.

På rådets vägnar

J.R.V.A. DIJSSELBLOEM

Ordförande

(1) EGT L 305, 30.11.1994, s. 6.

(2) EGT L 1, 3.1.1994, s. 3.

(3) Kommissionens förordning (EU) 2015/359 av den 4 mars 2015 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1338/2008 vad gäller statistik över utgifter för och finansiering av hälso- och sjukvård (EUT L 62, 6.3.2015, s. 6).

UTKAST

GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr …/2016

av den

om ändring av bilaga XXI (Statistik) till EES-avtalet

GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel 98, och

av följande skäl:

(1)	Kommissionens förordning (EU) 2015/359 av den 4 mars 2015 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1338/2008 vad gäller statistik över utgifter för och finansiering av hälso- och sjukvård (1) ska införlivas med EES-avtalet.

(2)	Bilaga XXI till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Följande punkt ska införas efter punkt 18z5 (kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 205/2014) i bilaga XXI till EES-avtalet:

”18z6.

32015 R 0359: Kommissionens förordning (EU) 2015/359 av den 4 mars 2015 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1338/2008 vad gäller statistik över utgifter för och finansiering av hälso- och sjukvård (EUT L 62, 6.3.2015, s. 6).

Bestämmelserna i förordningen ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

Liechtenstein ska undantas från att tillhandahålla separata uppgifter om kurativ dagvård (HC. 1.2), rehabiliterande dagvård (HC. 2.2) och dagvård vid långvarigt vårdbehov (hälsa) (HC. 3.2), som ska ingå i uppgifterna om kurativ öppen vård (HC. 1.3), rehabiliterande öppen vård (HC. 2.3) respektive öppen vård vid långvarigt vårdbehov (hälsa) (HC. 3.3).

Liechtenstein ska undantas från skyldigheten att lämna uppgifter om ordningar för företagsfinansiering (HF. 2.3). Detta undantag ska bli föremål för översyn i gemensamma EES-kommittén om uppgifter från Liechtenstein visar att utgifterna för ordningar för företagsfinansiering i Liechtenstein inte längre är försumbara.”

Artikel 2

Texterna till förordning (EU) 2015/359 på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltiga.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft den […] under förutsättning att alla anmälningar enligt artikel 103.1 i EES-avtalet har gjorts (*1).

Artikel 4

Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På gemensamma EES-kommitténs vägnar

Ordförande

[…]

Sekreterarna för gemensamma EES-kommittén

[…]

(1) EUT L 62, 6.3.2015, s. 6.

(*1) [Inga konstitutionella krav angivna.] [Konstitutionella krav finns angivna.]

16.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 39/39

RÅDETS BESLUT (EU) 2016/204

av den 12 februari 2016

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén avseende en ändring av bilaga XI (Elektronisk kommunikation, audiovisuella tjänster och informationssamhället) till EES-avtalet (ultrabredband)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2894/94 av den 28 november 1994 om formerna för genomförandet av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artikel 1.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)	Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2) (nedan kallat EES-avtalet) trädde i kraft den 1 januari 1994.

(2)	Enligt artikel 98 i EES-avtalet får gemensamma EES-kommittén besluta att ändra bland annat bilaga XI (Elektronisk kommunikation, audiovisuella tjänster och informationssamhället) till EES-avtalet.

(3)

Kommissionens genomförandebeslut (EU) nr 2014/702/EU (3) bör införlivas med EES-avtalet. I Island och i Norge är radiolänkar nära flygplatser tätare förekommande än i EU och länkarna används i högre grad. I syfte att undvika skadliga störningar på mobiloperatörernas radiolänkar, bör Island och Norge undantas från att tillåta användning av bandet 6,0–8,5 GHz för utrustning som använder ultrabredbandsteknik ombord på luftfartyg.

(4)	Bilaga XI (Elektronisk kommunikation, audiovisuella tjänster och informationssamhället) till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)	Unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén bör därför grunda sig på det utkast till beslut av gemensamma EES-kommittén som åtföljer det här beslutet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén avseende den föreslagna ändringen av bilaga XI (Elektronisk kommunikation, audiovisuella tjänster och informationssamhället) till EES-avtalet ska grunda sig på det utkast till beslut av gemensamma EES-kommittén som åtföljer det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 12 februari 2016.

På rådets vägnar

J.R.V.A. DIJSSELBLOEM

Ordförande

(1) EGT L 305, 30.11.1994, s. 6.

(2) EGT L 1, 3.1.1994, s. 3.

(3) Kommissionens genomförandebeslut 2014/702/EU av den 7 oktober 2014 om ändring av beslut 2007/131/EG om harmoniserad användning av radiospektrumet för utrustning som använder ultrabredbandsteknik i gemenskapen (EUT L 293, 9.10.2014, s. 48).

UTKAST

GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr …/2016

av den

om ändring av bilaga XI (Elektronisk kommunikation, audiovisuella tjänster och informationssamhället) till EES-avtalet

GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel 98, och

av följande skäl:

(1)	Kommissionens genomförandebeslut 2014/702/EU av den 7 oktober 2014 om ändring av beslut 2007/131/EG om harmoniserad användning av radiospektrumet för utrustning som använder ultrabredbandsteknik i gemenskapen (1) ska införlivas med EES-avtalet.

(2)	Bilaga XI till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Punkt 5cw (kommissionens beslut 2007/131/EG) i bilaga XI till EES-avtalet ska ändras på följande sätt:

1.	Följande text ska läggas till: ”Bestämmelserna i beslutet ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassning: Island och Norge ska undantas från att tillåta användning av bandet 6,0–8.5 GHz för utrustning som använder ultrabredbandsteknik ombord på luftfartyg.”

Följande strecksats ska läggas till:

”—	32014 D 0702: Kommissionens genomförandebeslut 2014/702/EU av den 7 oktober 2014 (EUT L 293, 9.10.2014, s. 48).”

Artikel 2

Texterna till genomförandebeslut 2014/702/EU på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltiga.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft den […] under förutsättning att alla anmälningar enligt artikel 103.1 i EES-avtalet har gjorts (2).

Artikel 4

Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel

På gemensamma EES-kommitténs vägnar

Ordförande

[…]

Sekreterarna för gemensamma EES-kommittén

[…]

(1) EUT L 293, 9.10.2014, s. 48.

(2) [Inga konstitutionella krav angivna.] [Konstitutionella krav finns angivna.]

16.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 39/43

RÅDETS BESLUT (EU) 2016/205

av den 12 februari 2016

om utnämning av en suppleant i Regionkommittén på förslag av Österrike

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 305,

med beaktande av den Österrikiska regeringens förslag, och

av följande skäl:

(1)	Den 26 januari 2015, 5 februari 2015 och 23 juni 2015 antog rådet besluten (EU) 2015/116 (1), (EU) 2015/190 (2) och (EU) 2015/994 (3) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020.

(2)	En plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Michael SCHICKHOFER har löpt ut,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Till suppleant i Regionkommittén utnämns härmed för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2020,

—	Mag. Doris KAMPUS, Landesrätin in der steirischen Landesregierung.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 12 februari 2016.

På rådets vägnar

J.R.V.A. DIJSSELBLOEM

Ordförande

(1) Rådets beslut (EU) 2015/116 av den 26 januari 2015 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020 (EUT L 20, 27.1.2015, s. 42).

(2) Rådets beslut (EU) 2015/190 av den 5 februari 2015 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020 (EUT L 31, 7.2.2015, s. 25).

(3) Rådets beslut (EU) 2015/994 av den 23 juni 2015 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020 (EUT L 159, 25.6.2015, s. 70).

16.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 39/44

RÅDETS BESLUT (EU) 2016/206

av den 12 februari 2016

om utnämning av en suppleant i Regionkommittén på förslag av Österrike

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 305,

med beaktande av den österrikiska regeringens förslag, och

av följande skäl:

(1)	Den 26 januari 2015, 5 februari 2015 och 23 juni 2015 antog rådet besluten (EU) 2015/116 (1), (EU) 2015/190 (2) och (EU) 2015/994 (3) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020.

(2)	En plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Johannes PEINSTEINER har löpt ut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Till suppleant i Regionkommittén utnämns härmed för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2020,

—	dr Carmen KIEFER, Vizebürgermeisterin der Marktgemeinde Kuchl.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 12 februari 2016.

På rådets vägnar

J.R.V.A. DIJSSELBLOEM

Ordförande

(1) Rådets beslut (EU) 2015/116 av den 26 januari 2015 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020 (EUT L 20, 27.1.2015, s. 42).

(2) Rådets beslut (EU) 2015/190 av den 5 februari 2015 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020 (EUT L 31, 7.2.2015, s. 25).

(3) Rådets beslut (EU) 2015/994 av den 23 juni 2015 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020 (EUT L 159, 25.6.2015, s. 70).

16.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 39/45

RÅDETS BESLUT (GUSP) 2016/207

av den 15 februari 2016

om ändring av beslut 2013/233/Gusp om Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28, 42.4 och 43.2,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)	Den 22 maj 2013 antog rådet beslut 2013/233/Gusp (1) om inrättande av Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen).

(2)

Den 7 december 2015 antog rådet beslut (Gusp) 2015/2276 (2) om ändring och förlängning av beslut 2013/233/Gusp, som framför allt föreskriver en förlängning av beslutets giltighetstid till och med den 21 februari 2016 och fastställer ett finansiellt referensbelopp för perioden till och med det datumet.

(3)	Situationen i Libyen kräver att unionen förbereder sig för ett eventuellt uppdrag för civil krishantering som syftar till kapacitetsuppbyggnad och bistånd på området för en reform av säkerhetssektorn i landet.

(4)	Det omedelbara tillhandahållandet av en civil planeringskapacitet kommer att begränsas i antal, det kan dock stiga allteftersom omständigheterna och behoven utvecklas, och om kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik ger sitt samtycke.

(5)	Beslut 2013/233/Gusp bör ändras i enlighet med detta.

(6)	EU BAM Libyen kommer att genomföras under omständigheter som kan förvärras och som kan hindra uppnåendet av de mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2013/233/Gusp ska ändras på följande sätt:

1.	I artikel 2 ska följande stycke läggas till: ”EU BAM Libyen kommer att bistå i en omfattande planeringsprocess för reform av den civila säkerhetssektorn i syfte att förbereda ett eventuellt civilt krishanteringsuppdrag som syftar till kapacitetsuppbyggnad och bistånd.”

I artikel 3.1 ska följande led läggas till:

”d)

ge information om EU:s planering av ett eventuellt civilt krishanteringsuppdrag som syftar till kapacitetsuppbyggnad och bistånd på området för en reform av säkerhetssektorn, samtidigt som det nära samarbetar med och bidrar till Unsmils ansträngningar samt samverkar med Libyens legitima myndigheter och andra relevanta samtalspartner inom säkerhetssektorn.”

3.	I artikel 13.1 ska följande stycke läggas till: ”Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för EU BAM Libyen för perioden 22 februari 2016–21 augusti 2016 ska vara 4 475 000 EUR.”

4.	I artikel 16 ska andra stycket ersättas med följande: ”Det ska tillämpas till och med den 21 augusti 2016.”

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Det ska tillämpas från och med den 22 februari 2016.

Utfärdat i Bryssel den 15 februari 2016.

På rådets vägnar

F. MOGHERINI

Ordförande

(1) Rådets beslut 2013/233/Gusp av den 22 maj 2013 om inrättande av Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen) (EUT L 138, 24.5.2013, s. 15).

(2) Rådets beslut (Gusp) 2015/2276 av den 7 december 2015 om ändring och förlängning av beslut 2013/233/Gusp om inrättande av Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen) (EUT L 322, 8.12.2015, s. 51).

16.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 39/47

RÅDETS BESLUT (GUSP) 2016/208

av den 15 februari 2016

om ändring av beslut (Gusp) 2015/260 om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 31.2 och 33,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)	Den 25 juli 2012 antog rådet beslut 2012/440/Gusp (1) om utnämning av Stavros LAMBRINIDIS till Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter (nedan kallad den särskilda representanten).

(2)	Den 17 februari 2015 antog rådet beslut (Gusp) 2015/260 (2) om förlängning av den särskilda representantens uppdrag till och med den 28 februari 2017.

(3)	I beslut (Gusp) 2015/260 anges det finansiella referensbelopp som anslagits för att täcka perioden från och med den 1 mars 2015 till och med den 29 februari 2016. Ett nytt finansiellt referensbelopp bör fastställas för perioden från och med den 1 mars 2016 till och med den 28 februari 2017.

(4)	Beslut (Gusp) 2015/260 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 5 i beslut (Gusp) 2015/260 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. Det finansiella referensbelopp som anslagits för att täcka utgifterna för den särskilda representantens uppdrag från och med den 1 mars 2016 till och med den 28 februari 2017 ska vara 825 000 EUR.”

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 15 februari 2016.

På rådets vägnar

F. MOGHERINI

Ordförande

(1) Rådets beslut 2012/440/Gusp av den 25 juli 2012 om utnämning av Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter (EUT L 200, 27.7.2012, s. 21).

(2) Rådets beslut (Gusp) 2015/260 av den 17 februari 2015 om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter (EUT L 43, 18.2.2015, s. 29).

16.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 39/48

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2016/209

av den 12 februari 2016

om en begäran om standardisering till europeiska standardiseringsorganisationer vad gäller intelligenta transportsystem (ITS) i tätorter till stöd för Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag

[delgivet med nr C(2016) 808]

(Endast de engelska, franska och tyska texterna är giltiga)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (1), särskilt artikel 10.1, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU (2) får kommissionen begära att de europeiska standardiseringsorganisationerna utarbetar de standarder som är nödvändiga för att sörja för interoperabilitet, kompatibilitet och kontinuitet för införande och operativ användning av intelligenta transportsystem (ITS). Tillämpningsområdet för sådana standarder anges i artiklarna 2, 3 och 4.1 i direktiv 2010/40/EU samt bilaga I till samma direktiv, och gäller specifika prioriterade områden och prioriterade åtgärder på ITS-området. I bilaga I betonas också behovet av gränssnitt för datautbyte om trafik i och mellan tätorter, och interoperabilitet och kompatibilitet inom den urbana dimensionen av den övergripande europeiska ITS-arkitekturen.

(2)

Tillämpningsområdet för de specifikationer som redan antagits i enlighet med artikel 6 i direktiv 2010/40/EU (3) är huvudsakligen det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). I direktiv 2010/40/EU bekräftas emellertid behovet av gränssnitt för trafiken i och mellan tätorter som möjliggör interoperabilitet och tjänsternas kontinuitet mellan näten och över gränserna. Tätorter betraktas som frivilliga prioriterade områden när det gäller tillämpningen av specifikationerna för tillhandahållande av EU-omfattande trafiksinformationstjänster i realtid. Den första och den sista delen av resenärernas resor äger vanligtvis rum i tätorter, och därför är det är viktigt att man där tillhandahåller EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster som bidrar till smidig rörlighet.

(3)

Inom ramen för de övergripande ITS-målen i direktiv 2010/40/EU har tätorter specifika behov i enlighet med handlingsplanen för intelligenta transportsystem (2008) (4) och handlingsplanen för rörlighet i städer (2009) (5). Kommissionen inrättade 2010 en expertgrupp för ITS i städer (6) med deltagande av företrädare för lokala myndigheter och deras huvudsakliga partner inom forskning, näringsliv, transport (myndigheter och operatörer), standardisering osv. Expertgruppen för ITS i städer har utarbetat riktlinjer för användning av viktiga ITS-tillämpningar i städer (nämligen multimodal information, smart biljettförsäljning, trafikledning och logistik i tätorter), samlat in ett antal fall av bästa praxis och övervägt behovet av ytterligare standardisering när det gäller ITS i tätorter.

(4)

I kommissionens paket för rörlighet i städer (7), som antogs i december 2013, påtalades behovet av effektivare och säkrare rörlighet i städer, och planerade åtgärder och rekommendationer för medlemsstaterna aviserades på ett antal områden, t.ex. logistik, tillträdesregler och vägtullar, samordnat införande av intelligenta transportsystem samt trafiksäkerhet i tätorter.

(5)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (8) föreskrivs det att offentliga myndigheter ska offentliggöra geografisk information om transportnätet. Ett sådant digitalt diagram över nätet kan förbättras så att det kan användas som ett gemensamt referenssystem för lägesbestämning för tillförlitliga ITS-tjänster. Vid en sådan förbättring bör det tas hänsyn till befintliga standarder, särskilt den om geografiska datafiler (GDF) (9).

(6)

I kommissionens meddelande ”Mot inlåsning: att bygga öppna IKT-system genom bättre utnyttjande av standarder vid offentlig upphandling” (10) och det medföljande arbetsdokumentet Guide for the procurement of standards-based ICT – Elements of Good Practice (11) framhålls fördelarna med att använda standarder och öppna specifikationer för att undvika beroende av en enda leverantör av tekniska lösningar och framhävs kostnadseffektivare lösningar.

(7)	Avsikten att begära europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter till stöd för direktiv 2010/40/EU nämns i punkterna 2.4.10 (12) och 3.3.8 (13) i två på varandra följande årliga EU-arbetsprogram för europeisk standardisering.

(8)	Kommissionen har fastställt riktlinjer för handläggningen av begäran om standardisering (14), och de europeiska standardiseringsorganisationerna har beslutat att tillämpa dessa riktlinjer när de handlägger begäran om standardisering.

(9)	Samråd har ägt rum med de europeiska standardiseringsorganisationerna, europeiska intresseorganisationer inom standardisering som får finansiering från unionen och Europeiska ITS-kommittén som inrättats genom artikel 15 i direktiv 2010/40/EU.

(10)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 22 i förordning (EU) nr 1025/2012.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Begärda standardiseringsåtgärder

Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (Etsi), nedan kallade europeiska standardiseringsorganisationer, ska utarbeta nya europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter till stöd för genomförandet av artikel 8 i direktiv 2010/40/EU för multimodal information, trafikledning och logistik inom ITS i tätorter. De begärda europeiska standarderna och europeiska standardiseringsprodukterna förtecknas i tabellerna 1, 2, 3 och 4 i bilaga II och ska uppfylla kraven i bilaga I.

Artikel 2

Fastställande av arbetsprogrammet

De europeiska standardiseringsorganisationerna ska utarbeta det gemensamma arbetsprogrammet med angivande av alla förväntade produkter, ansvariga tekniska organ och en tidsplan för arbetets utförande enligt de tidsfrister som fastställs i bilaga II. De europeiska standardiseringsorganisationerna ska lägga fram arbetsprogrammet för kommissionen senast den 31 juli 2016 och lämna en allmän projektplan till kommissionen.

De europeiska standardiseringsorganisationerna får besluta hur många europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som behövs för den begäran som avses i artikel 1.

Artikel 3

Beslut om arbetsprogrammet

De europeiska standardiseringsorganisationerna ska i sitt arbetsprogram följa de prioriteringar som kommissionen eventuellt anger för handläggningen av den begäran som avses i artikel 1.

De europeiska standardiseringsorganisationerna ska underrätta kommissionen om eventuella ändringar av arbetsprogrammet.

Nya ämnen för europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter får läggas till i arbetsprogrammet, om bilaga I innehåller krav på sådana ämnen och de rör de prioriterade områden och prioriterade åtgärder som nämns i artiklarna 2 och 3 i direktiv 2010/40/EU och i bilaga I till samma direktiv, om kommissionen har tillfrågats och godkänner ett sådant tillägg, efter att den kommitté som inrättats genom artikel 22 i förordning (EU) nr 1025/2012 har underrättats.

Artikel 4

Rapportering

De europeiska standardiseringsorganisationerna ska till kommissionen varje år rapportera om handläggningen av den begäran som avses i artikel 1. De ska lägga fram sin första gemensamma årsrapport för kommissionen senast den 30 mars 2017.

De europeiska standardiseringsorganisationerna ska lämna den gemensamma slutrapporten till kommissionen senast den 30 juni 2019. Slutrapporten ska innehålla kriterier för att mäta vad som uppnåtts inom standardisering när det gäller multimodal information, trafikledning och logistik i tätorter, och nivån på berörda parters deltagande i det standardiseringsarbete som begärts genom artikel 1.

Artikel 5

Giltighet

Om någon av de europeiska standardiseringsorganisationerna inte godtar den begäran som avses i artikel 1 inom en månad efter mottagandet, får begäran inte ligga till grund för utarbetande av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter.

Artikel 6

Krav på interoperabilitet

Europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter ska utarbetas på ett sådant sätt att de är förenliga med kraven i de delegerade akter som kommissionen antagit i enlighet med direktiv 2010/40/EU, särskilt specifikationerna för tillhandahållande av EU-omfattande realtidstrafiksinformationstjänster som antogs den 18 december 2014 (15) och specifikationerna för tillhandahållande av EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster (16).

Artikel 7

Adressater

Detta beslut riktar sig till CEN, Cenelec och Etsi.

Utfärdat i Bryssel den 12 februari 2016.

På kommissionens vägnar

Elżbieta BIEŃKOWSKA

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag (EUT L 207, 6.8.2010, s. 1).

(3) Kommissionens delegerade förordningar (EU) nr 305/2013 (EUT L 91, 3.4.2013, s. 1), (EU) nr 885/2013 (EUT L 247, 18.9.2013, s. 1), (EU) nr 886/2013 (EUT L 247, 18.9.2013, s. 6) och (EU) 2015/962 (EUT L 157, 23.6.2015, s. 21).

(4) KOM(2008) 886 slutlig.

(5) KOM(2009) 490 slutlig.

(6) http://ec.europa.eu/transparency/regexpert/index.cfm?do=groupDetail.groupDetail&groupID=2520

(7) http://ec.europa.eu/transport/themes/urban/urban_mobility/ump_en.htm

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).

(9) ISO 14825:2004 som bl.a. beskriver väginfrastrukturen för ITS-behoven och omfattar ett övergripande gemensamt referenssystem för lägesbestämning.

(10) COM(2013) 455 final.

(11) SWD(2013) 224 final.

(12) COM(2013) 561 final.

(13) COM(2014) 500 final.

(14) SWD(2015) 205 final, 27 oktober 2015, ”Handbok om europeisk standardisering till stöd för unionens lagstiftning och politik, Del III: Riktlinjer för genomförandet av begäran om standardisering”.

(15) C(2014) 9672 slutlig.

(16) Arbetet med specifikationerna pågår och beräknas vara klart i slutet av 2015 eller början av 2016.

BILAGA I

KRAV FÖR EUROPEISKA STANDARDER OCH EUROPEISKA STANDARDISERINGSPRODUKTER

1. ALLMÄNNA KRAV

1.1 Allmänna krav för fastställande av arbetsprogrammet

Expertgruppen för ITS i städer (1) har rekommenderat att tätortsaspekter i högre grad integreras i den europeiska standardiseringsverksamheten och att standardiseringsarbetet inriktas på specifika frågor för att garantera att det erforderliga gränssnittet för trafiken i och mellan tätorter fastställs.

Expertgruppen rekommenderar också att man involverar lokala myndigheter och experter med kunskap om tätortsmiljön i arbetet med ITS-standardiseringen.

Därför ska det arbetsprogram som ska fastställas på grundval av föreliggande begäran om standardisering utarbetas på följande sätt:

Det ska främst handla om tre områden inom ITS i tätorter, nämligen multimodala informationstjänster, trafikledning inklusive tillträdesreglering samt logistik i tätorter inklusive parkeringsstyrning. För att underlätta sammankoppling av ITS (genom att undvika vattentäta skott och inlåsningseffekter) ska de europeiska standardiseringsorganisationerna visa hur de tre ovannämnda områdena är kopplade till varandra inom en vidare ITS-arkitektur i tätorter och ska anpassa förhållanden och gränssnitt till andra relaterade ITS-tillämpningar (som inte direkt omfattas av denna begäran om standardisering).

Det ska tas hänsyn till behovet av lösningar på användarnas olika behov (från konsumenter till operatörer och leverantörer), de olika miljöerna (inklusive gränssnitten för trafiken i och mellan tätorter) och de olika typer av fordon, transportsätt och rörlighetstjänster (även för personer med nedsatt rörlighet) som är relaterade till de tre ovannämnda områdena. För detta ändamål uppmanas de europeiska standardiseringsorganisationerna att upprätta kontakter med relevanta organ som företräder rörlighet i tätorter och som intresserar sig för ITS i tätorter, t.ex. grupper och organisationer som arbetar med samordning av standardisering, lokala ramverk för standardisering, forum för experter och aktörer, kommunala och regionala sammanslutningar, användarsammanslutningar, transportoperatörer och företrädare för tjänsteleverantörer. De kan uppmana dessa parter att delta i verksamheten och bidra till produkterna. De ska visa hur man tar de rätta experterna och aktörerna i anspråk under hela processen (planering, utarbetande av standarder, införande). Det bör tas hänsyn till att förhållanden och politik varierar lokalt. Om det är möjligt skulle man kunna genomföra tester med frivilliga pilotstäder under tiden som arbetet med denna begäran om standardisering pågår.

Det ska inrättas erforderliga organisatoriska arrangemang till stöd för effektivt samarbete och god samordning inom initiativen för ITS-standardisering och arbetsgrupperna.

1.2 Allmänna krav för de begärda produkterna

1.2.1 Överensstämmelse

De begärda europeiska standarderna och europeiska standardiseringsprodukterna ska utarbetas så att de överensstämmer med

—	principerna i bilaga II till direktiv 2010/40/EU,

—	principerna i regelverket om skydd av personuppgifter (Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (2) och förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (3)),

—	principerna om e-tillgänglighet och webbtillgänglighet (meddelandet För ett tillgängligt informationssamhälle (4)).

1.2.2 Harmonisering

Expertgruppen för ITS i städer har framhållit att standardiseringsarbetet bör täcka befintliga luckor samt uppgradera och komplettera befintliga standarder.

De begärda europeiska standarderna och europeiska standardiseringsprodukterna bör därför i möjligaste mån återanvända, harmonisera eller fungera tillsammans med följande befintliga standarder, specifikationer och projekt: CIVITAS-projekten (5), den rådgivande gruppen för CAPITAL CIVITAS ITS (6), POSSE-projektet (Promoting Open Specifications and Standards in Europe) (7), OPTICITIES-projektet (8), FREILOT-projektet, samordningsgruppen för smarta städer och samhällen, standardiseringsbegäran M/453 om samarbetssystem (9), plattformen för C-ITS, de strategiska och tekniska grupperna för DATEX II (10), UTMC-programmet (Urban Traffic Management Control programme) (11), OCA (Open Traffic Systems City Association) (12) och OCIT (Open Communication Interface for Road Traffic Control Systems) (13), FRAME-projektet (14), Co-Cities-projektet (15), EDITS-projektet (European Digital Traffic Infrastructure Network for Intelligent Transport Systems) (16), EBSF-projektet (European Bus System of the Future) (17), DCAT (Data Catalog Vocabulary) (18), standardiserade rumsliga data och geografisk standardisering samt befintliga nationella standarder (19).

Mot denna bakgrund bör man i de begärda europeiska standarderna och europeiska standardiseringsprodukterna överväga återanvändning, harmonisering eller funktion tillsammans med befintliga referensdatamodeller, gemensamma datakataloger och krav för metadatastruktur för att främja interoperabilitet, samstämmighet och tjänsternas kontinuitet.

1.2.3 Tillämpbarhet

Expertgruppen för ITS i städer har föreslagit att man ska undersöka olika sätt att stödja mer flexibla och mindre tvingande standardiseringsprodukter utöver standarderna, för att bättre hantera den snabba tekniska utvecklingen inom ITS.

De begärda europeiska standarderna och europeiska standardiseringsprodukterna bör därför vara anpassade till de olika användarbehoven och städernas olikheter och vara lätta att tillämpa.

Följande aspekter bör i möjligaste mån beaktas:

1.	Befintliga system och protokoll, kostnadseffektiva migrationsvägar, företagsmodeller och riktlinjer för upphandlare.

2.	Särskilda behov hos konsumenter, företag och operatörer, inklusive små och medelstora företag.

3.	Verkställbara och fritt tillgängliga vägledningar, kodlistor, dataset, verktyg och processer för att underlätta den operativa tillämpningen och överensstämmelsetesterna.

4.	Tillgång, åtkomst, kvalitet, tillförlitlighet och exakthet när det gäller data.

2. KRAV FÖR ATT ÖKA KOMPATIBILITETEN OCH SAMSTÄMMIGHETEN MED BEFINTLIGA STANDARDER OCH TEKNISKA SPECIFIKATIONER

Samstämmigheten med befintliga europeiska standarder, internationella eller andra globalt använda standarder ska kontrolleras (t.ex. genom beaktande inte bara av det arbete som utförs av CEN, Cenelec och Etsi utan också av DATEX II, UTMC, OTS, ISO, IEC och ITU m.m.), och eventuella luckor ska utvärderas och kompatibla eller öppna lösningar ska föreslås, antingen i syfte att harmonisera och stärka befintliga standarder eller att utveckla nya interoperabla standarder och andra specifikationer när så är lämpligt. Utvecklingen av nya standarder och specifikationer måste bygga på befintliga sådana och identifiera kraven i fråga om arkitektur eller anslutbarhet.

Inom kollektivtrafiken, särskilt när det gäller multimodal information och smart biljettförsäljning, gäller ett sådant behov av samstämmighet många olika standarder och tekniska specifikationer, särskilt Transmodel (20), IFOPT (21), SIRI (22), NETEX (23), IOPTA (24) och ISO (25).

På området för fordon och infrastruktur för alternativa bränslen bör alla nya standarder och specifikationer vara kompatibla med och komplettera Etsi TS 101 556–3 (26).

Man bör också ta ställning till i vilken mån de allmänna standarderna kan användas i tätortsmiljöer, och eventuellt anpassa dem ytterligare. Det är särskilt fallet för DATEX II (27) som handlar om utbyte av trafikdata, beskrivet genom specifika profiler. Användbarhet är en förutsättning för att upprätta interoperabilitet och tjänsternas kontinuitet mellan miljöer eller nät i och mellan tätorter. Den uppgiften kan bäst utföras genom nära samarbete med de strategiska och tekniska grupperna för DATEX II.

Arbetet som utförs i enlighet med detta mandat måste föregripa det framtida införandet av samarbetssystem i tätorter. Det kommer att relatera till det tidigare standardiseringsarbete om kommunikation fordon-till-fordon och fordon-till-infrastruktur som utförts inom ramen för standardiseringsbegäran M/453, som behandlas gemensamt av CEN och Etsi, och till resultatet av experternas pågående arbete med plattformen för C-ITS som fastställdes i november 2014 av kommissionen (särskilt arbetsgrupperna för standardisering och tillämpningsfall) (28).

3. SÄRSKILDA KRAV FÖR DE BEGÄRDA PRODUKTERNA

3.1 Definiera olika relevanta användningsfall som ingår i en ITS-arkitektur för tätorter och stödja tillämpningen av standarder och andra specifikationer

I syfte att utveckla ett pragmatiskt förhållningssätt ska verksamheten i samband med denna standardiseringsbegäran bygga på användningsfall på hög nivå och behandla multimodala informationstjänster, trafikledning inklusive tillträdesreglering samt logistik i tätorter inklusive parkeringsstyrning. Avgränsningen eller urvalet av dessa användningsfall måste ta hänsyn till användarnas behov, trenderna i fråga om rörlighet i tätorter, den tekniska utvecklingen, finansiell hållbarhet och politiska prioriteringar (t.ex. trafiksäkerhet). Utöver arbetsprogrammet ska det också redogöras för prioriteringen av dessa användningsfall och i vilken mån de eventuellt är beroende av varandra.

Användningsfallen kommer att vara en del av en arkitektur för ITS i tätorter (logisk struktur och kopplingar mellan standarder och specifikationer och aktörerna), omfatta hela informationskedjan för vart och ett av de tre ovannämnda områdena och passa in i den övergripande europeiska ITS-arkitekturen. Därför ska en sådan arkitektur för ITS i tätorter överensstämma med e-FRAME-modellen (29).

Denna systematiska helhetssyn kommer att stärka samarbetet mellan aktörerna och bidra till att utveckla eller förbättra standarder och andra specifikationer som är kompatibla med och kompletterar varandra, och därmed underlätta sammankoppling av ITS.

Införandestrategin ska beskriva hur man enkelt inför sådana standarder och andra specifikationer genom införande av multimodala informationstjänster, trafikledning och logistik i tätorter. Erfarenheter från andra användningsfall, deltagande av lämpliga aktörer och tillhandahållande av realistiska vägledningar för tillämpningen kommer att vara mycket viktiga.

3.2 Hantera multimodala informationstjänster och bidra till smidig rörlighet

Huvudproblemen i dagsläget är att trafik- och reseinformationstjänsterna är så splittrade och att det inte finns interoperabla multimodala informations- och planeringstjänster för hela Europa som innefattar resans första och sista kilometer i anslutning till den längre sträckan från A till B. Utbudet av tillgängliga data om rörlighetstjänster måste utökas och bli tillgängligt i ett standardiserat format, så att det kan införas i innovativa trafik- och reseinformationstjänster. Det behövs övergripande multimodala informationstjänster för att användaren ska få ett fullständigt utbud av resval och färdvägsalternativ, som gör det lättare att välja det bästa transportsättet, främjar hållbarare resbeteenden och gör hela transportsystemet effektivare och tillgängligare för alla användare.

Kompatibla dataformat, öppna och dokumenterade gränssnitt och protokoll för överföring av relevanta data och integrering av dem i multimodala dataset och (befintliga) multimodala informations- och planeringstjänster (inklusive integrerad biljettförsäljning) ska säkerställas (dvs. utarbetas vid behov). Det är av största vikt att befintliga och nya standarder och andra specifikationer, vid behov med kompletterande gränssnitt och protokoll, gör det möjligt att effektivt integrera eller koppla ihop olika aspekter eller block av multimodala informations- och planeringstjänster.

3.3 Hantera trafikledning inklusive tillträdesreglering

Systemen för trafikledning utvecklas ständigt, och medan de tidigare främst utgjordes av kommunikation mellan trafikledningscentraler finns det nu en tendens till ökat samarbete mellan system (inklusive fältutrustning), nät och operatörer. Därför ska rätt standarder, gränssnitt och/eller protokoll utvecklas till stöd för samverkande lösningar för trafikstyrning och trafikledning på olika geografiska nivåer eller över städernas administrativa gränser (t.ex. från småskaliga trafikdämpande lösningar i närområdet och hantering av följderna för den tätortsnära trafiken till effektiv integrering av urbana noder i trafikkorridorer mellan tätorter).

Det finns många olika sätt att förvalta vägnätet och hantera trafikstockningar och störningar av trafiken (t.ex. planerade/oplanerade händelser, olyckor, översvämningar eller bränder) genom effektiv och innovativ trafikledning. Ett antal städer har t.ex. infört olika åtgärder för trafikomläggningar, prioritering av trafiken och tillträdesreglering, inklusive förvaltning av trafiknoder, för alla fordon eller en endast en del (t.ex. omledningar, reserverade körfält, grön våg, vägavgifter eller vägtullar, lågutsläppszoner, låghastighetszoner och gågator). Tyvärr har dessa åtgärder inte alltid vidtagits på ett övergripande och samordnat sätt, och ofta har man inte tagit erforderlig hänsyn till dem i systemen för trafikinformation till användare (t.ex. navigationsutrustning). Om man å ena sidan fastställer enhetliga specifikationer, kompatibla standarder och praktiska gränssnitt till stöd för interoperabilitet mellan de data som behövs för uppdaterad trafikinformation, och å andra sidan optimerar flera olika åtgärder för trafikledning och prioritering av trafiken, som på lämpligt sätt kompletteras med standardiserade tekniska lösningar för fordonsidentifiering (dvs. när det gäller kategoriindelning av fordon, utsläppsklass, typ av nödsituation samt lastningsfaktor), skulle det bidra till effektiv övergripande trafikinformation och trafikledning i tätorter, inklusive hantering av tillträdesreglering och kontroll av att de efterlevs).

Kompatibla dataformat, öppna och dokumenterade gränssnitt och protokoll för överföring av relevanta data, oberoende av källan (t.ex. sensorer, FCD (floating car data) och trafikledningscentraler), och integrering av dem i nuvarande och framtida trafikinformationssystem och trafikledningsverksamhet, för olika vägnät inklusive förbindelser i och mellan tätorter, ska säkerställas (dvs. utarbetas vid behov).

3.4 Hantera logistik i tätorter, inklusive parkeringsstyrning

I tätorter bedöms jakten på parkeringsplatser liksom varutransporterna förvärra problemet med trafikstockningar. Om man kan tillhandahålla information i realtid om tillgången till parkeringsplatser och möjligheten att reservera platser skulle det bidra till att minska problemet. Det bör finnas olika sätt att tillgodose specifika logistiksektorer och behoven för fraktfordon eller laster (t.ex. alternativa bränslen, kylvaror, omvänd logistik eller avfall samt farligt gods).

Kompatibla dataformat, öppna och dokumenterade gränssnitt och protokoll för överföring av relevanta data, oberoende av källan, och integrering av dem i nuvarande och framtida trafikinformationssystem och trafikledningsverksamhet, för olika vägnät inklusive förbindelser i och mellan tätorter, ska säkerställas (dvs. utarbetas vid behov).

4. KRAV AVSEENDE SENARE ÖVERSYNER AV DE BEGÄRDA PRODUKTERNA

När de begärda europeiska standarderna och europeiska standardiseringsprodukterna har antagits bör de europeiska standardiseringsorganisationerna se över förteckningen över syntaxer och tillhörande avbildningar i dessa produkter minst vartannat år för att säkerställa att de återspeglar den senaste tekniska utvecklingen och att syntaxerna är de bästa. Man bör särskilt vinnlägga sig om anpassning till eller migrering från befintliga system och säkerställa bakåtkompatibilitet för tillämpningen.

(1) http://ec.europa.eu/transparency/regexpert/index.cfm?do=groupDetail.groupDetail&groupID=2520

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EUT L 281, 23.11.1995, s. 31).

(3) COM(2012) 11 final – 2012/0011.

(4) KOM(2008) 804 slutlig.

(5) http://www.civitas.eu/display-all-projects

(6) http://www.civitas.eu/

(7) www.posse-openits.eu

(8) http://www.opticities.com/

(9) http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/ict/files/standardisation_mandate_en.pdf

(10) www.datex2.eu

(11) http://www.utmc.eu/

(12) www.oca-ev.info

(13) www.ocit.org/

(14) http://www.frame-online.net/

(15) www.co-cities.eu

(16) www.cei.int

(17) http://www.ebsf.eu/

(18) http://www.w3.org/TR/vocab-dcat/

(19) T.ex. Intermodal verkehrsgraph graphenintegrationsplattform (GIP) http://www.fsv.at/shop/produktdetail.aspx?IDProdukt=837823b7-8697-45e8-9dc6-063924066176

(20) Transmodel, europeisk referensdatamodell för kollektivtransporter, EN 12896:2006 (Transmodel 5.1) och EN 12896:2014 (Transmodel V6: del 1–3).

(21) IFOPT (EN 28701), europeisk standard som fastställer en datamodell för identifiering av fasta hållpunkter i kollektivtransporter (t.ex. stoppunkter, stoppzoner, stationer, gångbanor och ingångar) – som för närvarande ingår i EN 12896:2014.

(22) SIRI (FprEN 15531-1-3 och CEN/TS 15531–4 och 5), europeisk standard som fastställer gränssnitt för realtidsinformationstjänster inom kollektivtransporter.

(23) NeTEX bygger på Transmodel 5.1, har utökats med begrepp från IFOPT och SIRI och består av tre delar: del 1 – transportnät, del 2 – tidtabeller och del 3 – avgifter:

—	CEN/TS 16614–1, Network and Timetable Exchange – Part 1: Network Topology (NeTEx),

—	CEN/TS 16614–2, Network and Timetable Exchange – Part 2: Timing Information (NeTEx),

—	WI 00278330 (prCEN/TS 16614–3), Network and Timetable Exchange – Part 3: Fare Information (NeTEx).

(24) IOPTA (Interoperable Public Transport Applications), EN 15320, i kombination med EN 1545, System för identifieringskort – Vägtransportapplikationer.

(25) EN ISO 24014–1:2007, Vägtrafikinformatik – Kollektivtransporter – Interoperabla biljetthanteringssystem – Del 1: Arkitektur.

—	CEN ISO/TR 24014–2:2013, Public transport – Interoperable fare management system – Part 2: Business practices (ISO/TR 24014–2:2013).

—	ISO/IEC 14443, Contactless integrated circuit cards – Proximity cards, parts 1–4.

—	ISO/IEC 18092 om NFC (Near Field Communication).

(26) Etsi TS 101 556–3 V1.1.1 (2014–10), Intelligent Transport Systems (ITS); Infrastructure to Vehicle Communications; Part 1: Electric Vehicle Charging Spot Notification Specification; och Part 3: Communications system for the planning and reservation of EV energy supply using wireless networks.

(27) CEN/TS 16157, delarna 1–6, Intelligent transport systems – DATEX II data exchange specifications for traffic management and information.

(28) http://ec.europa.eu/transport/themes/its/news/c-its-deployment-platform_en.htm

(29) http://www.frame-online.net/?q=e-frame-project.html

BILAGA II

EUROPEISKA STANDARDER OCH EUROPEISKA STANDARDISERINGSPRODUKTER SAMT TIDSFRISTER FÖR ANTAGANDE

1. ANVÄNDNINGSFALL, ITS-ARKITEKTUR I TÄTORTER SAMT TILLÄMPNING

Tabell 1

Begärda nya europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter för användningsfall, ITS-arkitektur i tätorter samt tillämpning

Referensinformation	Tidsfrist för antagande (1)
En europeisk standardiseringsprodukt om användningsfall som behandlar de tre delarna i denna begäran med tonvikt på hur de kan vara beroende av varandra	12 månader efter det att detta beslut delgetts de europeiska standardiseringsorganisationerna
En europeisk standardiseringsprodukt för ITS-arkitektur i tätorter innehållande de tre delarna i denna begäran med betoning på kopplingar till eller gränssnitt mot omgivande ITS-tillämpningar samt kompatibilitet eller samstämmighet med befintliga standarder, tekniska specifikationer och datamodeller	12 månader efter det att detta beslut delgetts de europeiska standardiseringsorganisationerna
En europeisk standardiseringsprodukt om en införandestrategi innehållande en praktisk vägledning för tillämpningen av de europeiska standarder som följer av denna begäran	39 månader efter det att detta beslut delgetts de europeiska standardiseringsorganisationerna

2. MULTIMODALA INFORMATIONSTJÄNSTER SOM BIDRAR TILL SMIDIG RÖRLIGHET

Tabell 2

Begärda nya europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter för multimodala informationstjänster

Referensinformation

Tidsfrist för antagande

Europeiska standarder om följande:

—	Nya rörlighetstjänster, t.ex. samåkning, bilpooler, allmänna cykelpooler, infartsparkeringar och cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafik.

—	Infrastruktur för alternativa bränslen, inklusive information om stationernas belägenhet och tillgänglighet, deras avgiftsmodeller och kapacitet, (integrerade) betalningssystem osv.

39 månader efter det att detta beslut delgetts de europeiska standardiseringsorganisationerna

En europeisk standardiseringsprodukt om en referensdatamodell, en gemensam datakatalog och en metadatastruktur för multimodala informationstjänster

39 månader efter det att detta beslut delgetts de europeiska standardiseringsorganisationerna

3. TRAFIKLEDNING INKLUSIVE TILLTRÄDESREGLERING

Tabell 3

Begärda nya europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter för trafikledning, inklusive tillträdesreglering

Referensinformation

Tidsfrist för antagande

Europeiska standarder om följande:

—	En rad åtgärder för trafikledning (omfattande nödvändig infrastruktur, statiska vägdata, dynamiska vägstatusdata, trafikdata eller trafikövervakningsdata och väderdata).

—

En rad åtgärder för trafikomläggningar, prioritering av trafiken och tillträdesreglering, inklusive förvaltning av trafiknoder (kompletterat med fordonets identifieringsuppgifter). Man bör ta särskild hänsyn till de olika typer av vägtullar i som införts i flera städer och till hur olika fordonstyper kan använda särskilda körfält (t.ex. fraktfordon, kollektivtransporter och utryckningsfordon).

39 månader efter det att detta beslut delgetts de europeiska standardiseringsorganisationerna

Europeiska standarder eller europeiska standardiseringsprodukter om en referensdatamodell, en gemensam datakatalog och en metadatastruktur för trafikledning, inklusive tillträdesreglering

39 månader efter det att detta beslut delgetts de europeiska standardiseringsorganisationerna

4. LOGISTIK I TÄTORTER, INKLUSIVE PARKERINGSSTYRNING

Tabell 4

Begärda nya europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter för logistik i tätorter, inklusive parkeringsstyrning

Referensinformation

Tidsfrist för antagande

Europeiska standarder om följande:

—	Smart parkering för lätta fordon, lastbilar och andra fordon i kommersiell trafik Man bör överväga möjligheten att utvidga befintliga tekniska specifikationer eller profiler för parkering (2) eller anpassa dem till behoven i tätorter.

—

Information om lastplatser och bokningstjänster för specifika fraktfordon och logistiksektorer. Föreslagna standarder och specifikationer måste behandla både infrastruktur och fordon (inklusive fordons- och/eller lastidentifiering i tillämpliga fall). Dessutom bör man undersöka användning av fordon som drivs med alternativa bränslen för logistik i tätorter och avgiftsalternativen (t.ex. i samband med lastning/lossning vid särskilda platser).

39 månader efter det att detta beslut delgetts de europeiska standardiseringsorganisationerna

En europeisk standardiseringsprodukt om en referensdatamodell, en gemensam datakatalog och en metadatastruktur för logistik i tätorter, inklusive parkeringsstyrning

39 månader efter det att detta beslut delgetts de europeiska standardiseringsorganisationerna

(1) Antagande hänför sig till den tidpunkt då den relevanta europeiska standardiseringsorganisationen gör en standard tillgänglig för sina medlemmar eller allmänheten.

(2) CEN/TS 16157, DATEX II data exchange specifications for traffic management and information – Part 6: parking extension.

16.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 39/59

RÅDETS REKOMMENDATION (EU) 2016/210

av den 12 februari 2016

om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens (åttonde EUF) transaktioner för budgetåret 2014

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av fjärde AVS–EEG-konventionen, undertecknad i Lomé den 15 december 1989 (1) och ändrad genom avtalet som undertecknades i Mauritius den 4 november 1995 (2),

med beaktande av den interna överenskommelsen av företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för andra finansprotokollet till fjärde konventionen AVS-EG (3) (nedan kallad den interna överenskommelsen) genom vilken bland annat åttonde Europeiska utvecklingsfonden (åttonde EUF) inrättas, särskilt artikel 33.3,

med beaktande av budgetförordningen av den 16 juni 1998, tillämplig på samarbete för utvecklingsfinansiering enligt fjärde AVS-EG-konventionen (4), särskilt artiklarna 66–74,

efter att ha granskat räkenskaperna och balansräkningen för åttonde EUF:s transaktioner till och med den 31 december 2014 och revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUF) för budgetåret 2014, tillsammans med kommissionens svar i den årsrapporten (5), och

av följande skäl:

(1)	Enligt artikel 33.3 i den interna överenskommelsen ska ansvarsfrihet för kommissionen för den ekonomiska förvaltningen av åttonde EUF beviljas av Europaparlamentet på rådets rekommendation.

(2)	Kommissionens genomförande av åttonde EUF:s transaktioner under budgetåret 2014 har på det hela taget varit tillfredsställande.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS att Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av åttonde EUF:s transaktioner för budgetåret 2014.

Utfärdad i Bryssel den 12 februari 2016.

På rådets vägnar

J.R.V.A. DIJSSELBLOEM

Ordförande

(1) EGT L 229, 17.8.1991, s. 3.

(2) EGT L 156, 29.5.1998, s. 3.

(3) EGT L 156, 29.5.1998, s. 108.

(4) EGT L 191, 7.7.1998, s. 53.

(5) EUT C 373, 10.11.2015, s. 289.

16.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 39/60

RÅDETS REKOMMENDATION (EU) 2016/211

av den 12 februari 2016

om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens (nionde EUF) transaktioner för budgetåret 2014

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (1) och ändrat genom avtalet som undertecknades i Luxemburg den 25 juni 2005 (2),

med beaktande av det interna avtalet mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou (Benin) den 23 juni 2000, och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig (3) (nedan kallat det interna avtalet) genom vilket bland annat nionde Europeiska utvecklingsfonden (nionde EUF) inrättas, särskilt artikel 32.3,

med beaktande av budgetförordningen av den 27 mars 2003 för den nionde Europeiska utvecklingsfonden (4), särskilt artiklarna 96–103,

efter att ha granskat räkenskaperna och balansräkningen för nionde EUF:s transaktioner till och med den 31 december 2014, samt revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUF) för budgetåret 2014, tillsammans med kommissionens svar i den årsrapporten (5), och

av följande skäl:

(1)	Enligt artikel 32.3 i det interna avtalet ska ansvarsfrihet för kommissionen för den ekonomiska förvaltningen av nionde EUF beviljas av Europaparlamentet på rådets rekommendation.

(2)	Kommissionens genomförande av nionde EUF:s transaktioner under budgetåret 2014 har på det hela taget varit tillfredsställande.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS att Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av nionde EUF:s transaktioner för budgetåret 2014.

Utfärdad i Bryssel den 12 februari 2016.

På rådets vägnar

J.R.V.A. DIJSSELBLOEM

Ordförande

(1) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.

(2) EUT L 209, 11.8.2005, s. 27.

(3) EGT L 317, 15.12.2000, s. 355.

(4) EUT L 83, 1.4.2003, s. 1.

(5) EUT C 373, 10.11.2015, s. 289.

16.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 39/61

RÅDETS REKOMMENDATION (EU) 2016/212

av den 12 februari 2016

om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens (tionde EUF) transaktioner för budgetåret 2014

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av det interna avtalet mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013 i enlighet med AVS–EG-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig (3) (nedan kallat det interna avtalet) genom vilket bland annat tionde Europeiska utvecklingsfonden (tionde EUF) inrättas, särskilt artikel 11.8,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden (4), särskilt artiklarna 142–144,

efter att ha granskat räkenskaperna och balansräkningen för tionde EUF:s transaktioner till och med den 31 december 2014, samt revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUF) för budgetåret 2014 samt kommissionens svar i den årsrapporten (5), och

av följande skäl:

(1)	Enligt artikel 11.8 i det interna avtalet ska ansvarsfrihet för kommissionen för den ekonomiska förvaltningen av tionde EUF beviljas av Europaparlamentet på rådets rekommendation.

(2)	Kommissionens genomförande av tionde EUF:s transaktioner under budgetåret 2014 har på det hela taget varit tillfredsställande.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS att Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av tionde EUF:s transaktioner för budgetåret 2014.

Utfärdad i Bryssel den 12 februari 2016.

På rådets vägnar

J.R.V.A. DIJSSELBLOEM

Ordförande

(1) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.

(2) EUT L 209, 11.8.2005, s. 27.

(3) EUT L 247, 9.9.2006, s. 32.

(4) EUT L 78, 19.3.2008, s. 1.

(5) EUT C 373, 10.11.2015, s. 289.

16.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 39/62

RÅDETS REKOMMENDATION (EU) 2016/213

av den 12 februari 2016

om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens (elfte EUF) transaktioner för budgetåret 2014

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av det interna avtalet mellan företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om finansiering av Europeiska unionens bistånd inom den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i enlighet med AVS–EU-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämplig (2) (nedan kallat det interna avtalet) genom vilket bland annat elfte Europeiska utvecklingsfonden (elfte EUF) inrättas, särskilt artikel 11.7,

med beaktande av rådets förordning (EU) 2015/323 av den 2 mars 2015 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden (3), särskilt artiklarna 43–45,

efter att ha granskat räkenskaperna och balansräkningen för elfte EUF:s transaktioner till och med den 31 december 2014, samt revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUF) för budgetåret 2014 samt kommissionens svar i den årsrapporten (4), och

av följande skäl:

(1)	Enligt artikel 11.7 i det interna avtalet ska ansvarsfrihet för kommissionen för den ekonomiska förvaltningen av elfte EUF beviljas av Europaparlamentet på rådets rekommendation.

(2)	Kommissionens genomförande av elfte EUF:s transaktioner under budgetåret 2014 har på det hela taget varit tillfredsställande.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS att Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av elfte EUF:s transaktioner för budgetåret 2014.

Utfärdad i Bryssel den 12 februari 2016.

På rådets vägnar

J.R.V.A. DIJSSELBLOEM

Ordförande

(1) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.

(2) EUT L 210, 6.8.2013, s. 1.

(3) EUT L 58, 3.3.2015, s. 17.

(4) EUT C 373, 10.11.2015, s. 289.

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 39

Svensk utgåva	Lagstiftning	59 årgången 16 februari 2016

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/197 av den 3 februari 2016 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Cochinilla de Canarias [SUB])	1
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/198 av den 3 februari 2016 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Abricots rouges du Roussillon [SUB])	3
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/199 av den 9 februari 2016 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Mojama de Isla Cristina [SGB])	4
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/200 av den 15 februari 2016 om fastställande av tekniska standarder för genomförande med avseende på upplysningskraven om bruttosoliditetsgrad för institut enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 ( 1 )	5
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/201 av den 15 februari 2016 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	26
		BESLUT
	*	Rådets beslut (EU) 2016/202 av den 12 februari 2016 om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar inom AEP-kommittén, inrättad genom det inledande avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och den centralafrikanska parten, å andra sidan, gällande antagandet av dess arbetsordning	28
	*	Rådets beslut (EU) 2016/203 av den 12 februari 2016 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén avseende en ändring av bilaga XXI (Statistik) till EES-avtalet (statistik över utgifter för hälso- och sjukvård)	36
	*	Rådets beslut (EU) 2016/204 av den 12 februari 2016 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén avseende en ändring av bilaga XI (Elektronisk kommunikation, audiovisuella tjänster och informationssamhället) till EES-avtalet (ultrabredband)	39
	*	Rådets beslut (EU) 2016/205 av den 12 februari 2016 om utnämning av en suppleant i Regionkommittén på förslag av Österrike	43
	*	Rådets beslut (EU) 2016/206 av den 12 februari 2016 om utnämning av en suppleant i Regionkommittén på förslag av Österrike	44
	*	Rådets beslut (Gusp) 2016/207 av den 15 februari 2016 om ändring av beslut 2013/233/Gusp om Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen)	45
	*	Rådets beslut (Gusp) 2016/208 av den 15 februari 2016 om ändring av beslut (Gusp) 2015/260 om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter	47
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/209 av den 12 februari 2016 om en begäran om standardisering till europeiska standardiseringsorganisationer vad gäller intelligenta transportsystem (ITS) i tätorter till stöd för Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag [delgivet med nr C(2016) 808] ( 1 )	48
		REKOMMENDATIONER
	*	Rådets rekommendation (EU) 2016/210 av den 12 februari 2016 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens (åttonde EUF) transaktioner för budgetåret 2014	59
	*	Rådets rekommendation (EU) 2016/211 av den 12 februari 2016 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens (nionde EUF) transaktioner för budgetåret 2014	60
	*	Rådets rekommendation (EU) 2016/212 av den 12 februari 2016 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens (tionde EUF) transaktioner för budgetåret 2014	61
	*	Rådets rekommendation (EU) 2016/213 av den 12 februari 2016 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens (elfte EUF) transaktioner för budgetåret 2014	62