29.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 23/1

RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/111

av den 28 januari 2016

om genomförande av förordning (EU) nr 101/2011 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ mot bakgrund av situationen i Tunisien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EU) nr 101/2011 av den 4 februari 2011 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ mot bakgrund av situationen i Tunisien (1), särskilt artikel 12,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)	Den 4 februari 2011 antog rådet förordning (EU) nr 101/2011.

(2)	På grundval av en översyn av förteckningen i bilaga I till förordning (EU) nr 101/2011 bör uppgifterna avseende 48 personer ändras.

(3)	Bilaga I till förordning (EU) nr 101/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EU) nr 101/2011 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 januari 2016.

På rådets vägnar

A.G. KOENDERS

Ordföranden

(1) EUT L 31, 5.2.2011, s. 1.

BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER PERSONER OCH ENHETER SOM AVSES I ARTIKEL 2

	Namn	Identifieringsuppgifter	Skäl
1.	Zine El Abidine Ben Haj Hamda Ben Haj Hassen BEN ALI	F.d. president i Tunisien, född i Hamman – Sousse den 3 september 1936, son till Selma HASSEN, gift med Leïla TRABELSI, innehar nationellt id-kort nr 00354671.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part, samt mottagande från offentlig tjänstemans sida av offentliga medel som denne visste mottogs otillbörligen och som använts till egen förmån eller till förmån för anhöriga.
2.	Leila Bent Mohamed Ben Rhouma TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 24 oktober 1956, dotter till Saida DHERIF, gift med Zine El Abidine BEN ALI, innehar nationellt id-kort nr 00683530.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part, samt delaktighet i mottagande från offentlig tjänstemans sida av offentliga medel som denne visste mottogs otillbörligen och som använts till egen förmån eller till förmån för anhöriga.
3.	Moncef Ben Mohamed Ben Rhouma TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 4 mars 1944, son till Saida DHERIF, gift med Yamina SOUIEI, företagsledare, bosatt på 11 rue de France – Radès Ben Arous, innehar nationellt id-kort nr 05000799.	(Avliden) person vars verksamhet är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
4.	Mohamed Ben Moncef Ben Mohamed TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Sabha i Libyen den 7 januari 1980, son till Yamina SOUIEI, företagsledare, gift med Inès LEJRI, bosatt i Résidence de l'étoile du nord – suite B – 7ème étage – appt. No25 – Centre urbain du nord – Cité El Khadra – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 04524472.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel från offentlig tjänstemans sida, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman (f.d. VD för Banque Nationale Agricole) gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
5.	Fahd Mohamed Sakher Ben Moncef Ben Mohamed Hfaiez MATERI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 2 december 1981, son till Naïma BOUTIBA, gift med Nesrine BEN ALI, innehar nationellt id-kort nr 04682068.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga tunisiska medel som en offentlig tjänsteman (f.d. presidenten Ben Ali) gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman (f.d. presidenten Ben Ali) gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman (f.d. presidenten Ben Ali) i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part, samt delaktighet i mottagande från offentlig tjänstemans sida av offentliga medel som denne visste mottogs otillbörligen och som använts till egen förmån eller till förmån för anhöriga.
6.	Nesrine Bent Zine El Abidine Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 16 januari 1987, dotter till Leïla TRABELSI, gift med Fahd Mohamed Sakher MATERI, innehar nationellt id-kort nr 00299177.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part, samt för delaktighet i mottagande från offentlig tjänstemans sida av offentliga medel som denne visste mottogs otillbörligen och som använts till egen förmån eller till förmån för anhöriga.
7.	Halima Bent Zine El Abidine Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 17 juli 1992, dotter till Leïla TRABELSI, bosatt i presidentpalatset, innehar nationellt id-kort nr 09006300.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
8.	Belhassen Ben Mohamed Ben Rhouma TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 5 november 1962, son till Saida DHERIF, företagsledare, bosatt på 32 rue Hédi Karray – El Menzah – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 00777029.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
9.	Mohamed Naceur Ben Mohamed Ben Rhouma TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 24 juni 1948, son till Saida DHERIF, gift med Nadia MAKNI, delegerad ledare för ett lantbruksföretag, bosatt på 20 rue El Achfat – Carthage – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 00104253.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt för otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
10.	Jalila Bent Mohamed Ben Rhouma TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Radès den 19 februari 1953, dotter till Saida DHERIF, gift med Mohamed MAHJOUB, företagsledare, bosatt på 21 rue d'Aristote – Carthage Salammbô, innehar nationellt id-kort nr 00403106.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
11.	Mohamed Imed Ben Mohamed Naceur Ben Mohamed TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 26 augusti 1974, son till Najia JERIDI, affärsman, bosatt på 124 avenue Habib Bourguiba – Carthage présidence, innehar nationellt id-kort nr 05417770.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
12.	Mohamed Adel Ben Mohamed Ben Rehouma TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 26 april 1950, son till Saida DHERIF, gift med Souad BEN JEMIA, företagsledare, bosatt på 3 rue de la Colombe – Gammarth Supérieur, innehar nationellt id-kort nr 00178522.	(Avliden) person vars verksamhet är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
13.	Mohamed Mourad Ben Mohamed Ben Rehouma TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 25 september 1955, son till Saida DHERIF, gift med Hela BELHAJ, företagsledare, bosatt på 20 rue Ibn Chabat – Salammbô – Carthage – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 05150331.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
14.	Samira Bent Mohamed Ben Rhouma TRABELSI	Tunisisk medborgare, född den 27 december 1958, dotter till Saida DHERIF, gift med Mohamed Montassar MEHERZI, marknadsdirektör, bosatt på 4 rue Taoufik EI Hakim – La Marsa, innehar nationellt id-kort nr 00166569.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part, samt delaktighet i mottagande från offentlig tjänstemans sida av offentliga medel som denne visste mottogs otillbörligen och som använts till egen förmån eller till förmån för anhöriga.
15.	Mohamed Montassar Ben Kbaier Ben Mohamed MEHERZI	Tunisisk medborgare, född i La Marsa den 5 maj 1959, son till Fatma SFAR, gift med Samira TRABELSI, företagsledare, bosatt på 4 rue Taoufik El Hakim – La Marsa, innehar nationellt id-kort nr 00046988.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
16.	Nefissa Bent Mohamed Ben Rhouma TRABELSI	Tunisisk medborgare, född den 1 februari 1960, dotter till Saida DHERIF, gift med Habib ZAKIR, bosatt på 4 rue de la Mouette – Gammarth Supérieur, innehar nationellt id-kort nr 00235016.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
17.	Habib Ben Kaddour Ben Mustapha BEN ZAKIR	Tunisisk medborgare, född den 5 mars 1957, son till Saida BEN ABDALLAH, gift med Nefissa TRABELSI, arbetar med ett byggföretag, bosatt på rue Ennawras 4 – Gammarth Supérieur, innehar nationellt id-kort nr 00547946.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
18.	Moez Ben Moncef Ben Mohamed TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 3 juli 1973, son till Yamina SOUIEI, chef för ett byggföretag, bosatt i Amine El Bouhaira – rue du Lac Turkana – Les Berges du Lac – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 05411511.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
19.	Lilia Bent Noureddine Ben Ahmed NACEF	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 25 juni 1975, dotter till Mounira TRABELSI (syster till Leila TRABELSI), företagsledare, gift med Mourad MEHDOUI, bosatt på 41 rue Garibaldi – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 05417907.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
20.	Mourad Ben Hédi Ben Ali MEHDOUI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 3 maj 1962, son till Neila BARTAJI, gift med Lilia NACEF, företagsledare, bosatt på 41 rue Garibaldi – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 05189459.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
21.	Houssem Ben Mohamed Naceur Ben Mohamed TRABELSI	Tunisisk medborgare, född den 18 september 1976, son till Nadia JERIDI, direktör, bosatt i lotissement Erriadh.2 – Gammarth – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 05412560.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
22.	Bouthaina Bent Moncef Ben Mohamed TRABELSI	Tunisisk medborgare, född den 4 december 1971, dotter till Yasmina SOUIEI, företagsledare, bosatt på 2 rue El Farrouj – La Marsa, innehar nationellt id-kort nr 05418095.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
23.	Nabil Ben Abderrazek Ben Mohamed TRABELSI	Tunisisk medborgare, född den 20 december 1965, son till Radhia MATHLOUTHI, gift med Linda CHERNI, anställd på Tunisair, bosatt på 12 rue Taieb Mhiri – Le Kram – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 00300638.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
24.	Mehdi Ben Ridha Ben Mohamed BEN GAIED	Tunisisk medborgare, född den 29 januari 1988, son till Kaouther Feriel HAMZA, verkställande direktör för företaget Stafiem – Peugeot, bosatt på 4 rue Mohamed Makhlouf – El Manar.2 – Tunis.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
25.	Mohamed Slim Ben Mohamed Hassen Ben Salah CHIBOUB	Tunisisk medborgare, född den 13 januari 1959, son till Leïla CHAIBI, gift med Dorsaf BEN ALI, företagsledare, bosatt på rue du Jardin – Sidi Bou Saïd – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 00400688.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman (f.d. presidenten Ben Ali) gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
26.	Dorsaf Bent Zine El Abidine Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Le Bardo den 5 juli 1965, dotter till Naïma EL KEFI, gift med Mohamed Slim CHIBOUB, bosatt på 5 rue El Montazah – Sidi Bou Saïd – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 00589759.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
27.	Sirine Bent Zine El Abidine Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Le Bardo den 21 augusti 1971, dotter till Naïma EL KEFI, gift med Mohamed Marouene MABROUK, politisk rådgivare vid utrikesministeriet, innehar nationellt id-kort nr 05409131.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
28.	Mohamed Marouen Ben Ali Ben Mohamed MABROUK	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 11 mars 1972, son till Jaouida El BEJI, gift med Sirine BEN ALI, företagsledare, bosatt på 8 rue du Commandant Béjaoui – Carthage – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 04766495.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
29.	Ghazoua Bent Zine El Abidine Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Le Bardo den 8 mars 1963, dotter till Naïma EL KEFI, gift med Slim ZARROUK, läkare, bosatt på 49 avenue Habib Bourguiba – Carthage, innehar nationellt id-kort nr 00589758.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
30.	Slim Ben Mohamed Salah Ben Ahmed ZARROUK	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 13 augusti 1960, son till Maherzia GUEDIRA, gift med Ghazoua BEN ALI, företagsledare, bosatt på 49 avenue Habib Bourguiba – Carthage, innehar nationellt id-kort nr 00642271.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
31.	Farid Ben Haj Hamda Ben Haj Hassen BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Hammam – Sousse den 22 november 1949, son till Selma HASSEN, fotojournalist i Tyskland, bosatt på 11 rue Sidi el Gharbi – Hammam – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 02951793.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
32.	Faouzi Ben Haj Hamda Ben Haj Hassen BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Hammam-Sousse den 13 mars 1947, gift med Zohra BEN AMMAR, företagsledare, bosatt på rue El Moez – Hammam – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 02800443.	(Avliden) person vars verksamhet är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
33.	Hayet Bent Haj Hamda Ben Haj Hassen BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Hammam – Sousse den 16 maj 1952, dotter till Selma HASSEN, gift med Fathi REFAT, representant för Tunisair, bosatt på 17 avenue de la République – Hammam – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 02914657.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
34.	Najet Bent Haj Hamda Ben Raj Hassen BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Sousse den 18 september 1956, dotter till Selma HASSEN, gift med Sadok Habib MHIRI, företagschef, bosatt på avenue de l'Imam Muslim – Khezama ouest – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 02804872.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
35.	Slaheddine Ben Haj Hamda Ben Haj Hassen BEN ALI	Tunisisk medborgare, född den 28 oktober 1938, son till Selma HASSEN, pensionär, änkling efter Selma MANSOUR, bosatt på 255 cité El Bassatine – Monastir, innehar nationellt id-kort nr 028106l4.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
36.	Kaïs Ben Slaheddine Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 21 oktober 1969, son till Selma MANSOUR, gift med Monia CHEDLI, företagsledare, bosatt på avenue Hédi Nouira – Monastir, innehar nationellt id-kort nr 04180053.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
37.	Hamda Ben Slaheddine Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Monastir den 29 april 1974, son till Selma MANSOUR, ogift, företagschef, bosatt på 83 Cap Marina – Monastir, innehar nationellt id-kort nr 04186963.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
38.	Najmeddine Ben Slaheddine Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Monastir den 12 oktober 1972, son till Selma MANSOUR, ogift, arbetar med export och import, bosatt på avenue Mohamed Salah Sayadi – Skanes – Monastir, innehar nationellt id-kort nr 04192479.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
39.	Najet Bent Slaheddine Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Monastir den 8 mars 1980, dotter till Selma MANSOUR, gift med Zied JAZIRI, sekreterare på ett företag, bosatt på rue Abu Dhar El Ghafari – Khezama est – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 06810509.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
40.	Douraied Ben Hamed Ben Taher BOUAOUINA	Tunisisk medborgare, född i Hammam – Sousse den 8 oktober 1978, son till Hayet BEN ALI, företagsdirektör, bosatt på 17 avenue de la République – Hammam – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 05590835.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
41.	Akrem Ben Hamed Ben Taher BOUAOUINA	Tunisisk medborgare, född i Hammam – Sousse den 9 augusti 1977, son till Hayet BEN ALI, företagsledare, bosatt på 17 avenue de la République – Hammam – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 05590836.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
42.	Ghazoua Bent Hamed Ben Taher BOUAOUINA	Tunisisk medborgare, född i Monastir den 30 augusti 1982, dotter till Hayet BEN ALI, gift med Badreddine BENNOUR, bosatt på rue Ibn Maja – Khezama est – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 08434380.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
43.	Imed Ben Habib Ben Bouali LTAIEF	Tunisisk medborgare, född i Sousse den 13 januari 1970, son till Naïma BEN ALI, chef på Tunisair, bosatt i Résidence les Jardins, apt. 8C Bloc. b – El Menzah 8 – L'Ariana, innehar nationellt id-kort nr 05514395.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
44.	Naoufel Ben Habib Ben Bouali LTAIEF	Tunisisk medborgare, född i Hammam – Sousse den 22 oktober 1967, son till Naïma BEN ALI, chargé de mission vid transportministeriet, bosatt på 4 avenue Tahar SFAR – El Manar 2 – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 05504161.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
45.	Montassar Ben Habib Ben Bouali LTAIEF	Tunisisk medborgare, född i Sousse den 3 januari 1973, son till Naïma BEN ALI, gift med Lamia JEGHAM, företagsledare, bosatt på 13 lotissement Ennakhil – Kantaoui – Hammam – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 05539378.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
46.	Mehdi Ben Tijani Ben Haj Hamda Ben Haj Hassen BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Paris den 27 oktober 1966, son till Paulette HAZAT, företagsdirektör, bosatt på Chouket El Arressa, Hammam – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 05515496 (dubbelt medborgarskap).	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman (f.d. presidenten Ben Ali) gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
47.	Slim Ben Tijani Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk och fransk medborgare, född i Le Petit Quevilly (76) den 6 april 1971 (eller den 16 april enligt hans tunisiska identitetshandling), son till Tijani BEN ALI, född den 9 februari 1932, och Paulette HAZET (eller HAZAT), född den 23 februari 1936, gift med Amel SAIED (eller SAID), företagsledare, bosatt i Chouket El Arressa, Hammam – Sousse, enligt hans tunisiska ID-kort, nr 00297112; adress: 14, esplanade des Guinandiers, Bailly Romainvilliers (77), enligt hans franska ID-kort, nr 111277501841.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
48.	Sofiene Ben Habib Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 28 augusti 1974, son till Leila DEROUICHE, marknadsdirektör, bosatt på 23 rue Ali Zlitni, El Manar 2 – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 04622472.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.

29.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 23/16

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2016/113

av den 28 januari 2016

om införande av en preliminär antidumpningstull på import av armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 7.4,

efter samråd med medlemsstaterna, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1 Inledande

(1)

Den 30 april 2015 meddelande Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) genom ett tillkännagivande (2) i Europeiska unionens officiella tidning (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till unionen av armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet (HFP Rebars) med ursprung i Kina (även kallat det berörda landet).

(2)

Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 17 mars 2015 av European Steel Association (nedan kallad Eurofer eller klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning om dumpning av den nämnda produkten och därav följande väsentlig skada. Denna bevisning ansågs vara tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

1.2 Registrering

(3)	Till följd av en begäran från klaganden som innehöll tillräcklig bevisning antog kommissionen den 17 december 2015 förordning (EU) 2015/2386 (3) som föreskriver att import av HFP Rebars ska göras till föremål för registrering från och med den 19 december 2015.

1.3 Parter som berörs av undersökningen

(4)

Kommissionen underrättade officiellt klaganden, andra kända unionstillverkare, kända exporterande tillverkare, kända importörer och användare samt de kinesiska myndigheterna om att undersökningen hade inletts. Den underrättade de berörda parterna i tillkännagivandet om inledande om att den preliminärt hade valt Förenade Arabemiraten som tredjeland med marknadsekonomi (jämförbart land) i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen och uppmanade parterna att lämna synpunkter på detta val.

(5)	De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som kunde visa att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

1.4 Stickprovsförfarande

(6)

Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare i det berörda landet, icke-närstående importörer och unionstillverkare förefaller vara berörda av förfarandet och för att det ska vara möjligt att slutföra undersökningen inom föreskriven tid angav kommissionen i tillkännagivandet om inledande att den kanske skulle komma att begränsa undersökningen genom att göra ett urval bland företagen i enlighet med artikel 17 i grundförordningen (s.k. stickprovsförfarande).

a) Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare

(7)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval ombads alla exporterande tillverkare i det berörda landet att kontakta kommissionen och lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas myndigheter att identifiera och/eller kontakta andra exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(8)

Totalt sett lämnade tre grupper av exporterande tillverkare de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet och begärde en individuell undersökning i det fall de inte skulle tas med i urvalet. Med tanke på det ringa antalet samarbetsvilliga företag (sammanlagt tre företagsgrupper som bestod av sex tillverkare, tre närstående exportörer i Kina, två närstående exportörer i Singapore) ansåg kommissionen att det inte var nödvändigt med ett stickprovsförfarande avseende de exporterande tillverkarna i det berörda landet.

b) Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare

(9)

I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Detta urval utgjordes till en början av fyra tillverkare som var kända för kommissionen som tillverkare av HFP Rebars i unionen redan innan undersökningen inleddes. Kommissionen grundade urvalet på försäljningsvolymen till icke-närstående kunder. De berörda parterna uppmanades i tillkännagivandet om inledande även att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Det inkom inga synpunkter på det föreslagna urvalet. De unionstillverkare som ingick i urvalet svarade för 90 % av unionens uppskattade sammanlagda tillverkning. Urvalet anses vara representativt för unionsindustrin.

c) Stickprovsförfarande avseende importörer

(10)	För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval ombads alla icke-närstående importörer att kontakta kommissionen och lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(11)	Sammanlagt fyra icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det begränsade antalet samarbetsvilliga importörer ansåg kommissionen att det inte var nödvändigt med ett stickprovsförfarande.

1.5 Ansökningsformulär för marknadsekonomisk status

(12)

För tillämpningen av artikel 2.7 b i grundförordningen sände kommissionen ansökningsformulär för marknadsekonomisk status till myndigheterna och de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina. Ingen av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna ansökte om bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (marknadsekonomisk status).

1.6 Svar på frågeformuläret och kontrollbesök

(13)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt är berörda och till alla andra företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande. Svar på frågeformuläret inkom från de tre samarbetsvilliga (grupper av) exporterande tillverkare i Kina, de fyra unionstillverkare som ingick i urvalet, fyra icke-närstående importörer, fem icke-närstående användare och fyra närstående användare. Två icke-närstående importörer och tre icke-närstående användare drog senare tillbaka sitt samtycke till att samarbeta.

(14)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som lämnats av berörda parter och som ansågs vara nödvändiga för ett preliminärt avgörande i fråga om dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande parter:

Unionstillverkare

—	Celsa UK, Förenade kungariket

—	Megasa Siderur, Spanien

—	Riva Acier, Frankrike

—	SN Maia, Portugal

Icke närstående importörer i unionen

—	Ronly Ltd, Förenade kungariket

Användare i unionen

Närstående användare:

—	BRC, Förenade kungariket

—	Express Limited, Förenade kungariket

—	Rom, Förenade kungariket

—	Romtech, Förenade kungariket

Icke-närstående användare:

—	Capital, Förenade kungariket

—	Roe Bros and Northwest Steel, Förenade kungariket

Exporterande tillverkare i Kina

—

Jiangyin Xicheng Group:

—	Jiangyin Xicheng Steel Co., Ltd

—	Jiangyin Ruihe Metal Products Co., Ltd

—	Wuxi Xijun International Trade Co.Ltd (närstående exportör i Kina)

—	Jiangsu Xichuang International Trade Co., Ltd (närstående exportör i Kina)

—

Jiangsu Yonggang Group:

—	Jiangsu Yonggang Group Co., Ltd

—	Jiangsu Lianfeng Industrial Co., Ltd

—

Jiangsu Shagang Group:

—	Zhangjiagang Hongchang High Wires Co., Ltd

—	Zhangjiagang Shatai Steel Co., Ltd

—	Jiangsu Shagang International Co., Ltd (närstående exportör i Kina)

Tillverkare i det jämförbara landet:

—	ArcelorMittal South Africa (Sydafrika)

(15)

Kommissionen besökte inte de två närstående exportörerna till de samarbetsvilliga kinesiska företagen i Singapore, dvs. Lianfeng International PTE., Ltd (närstående exportör till Yonggang Group) och Xinsha International PTE, Ltd (närstående exportör till Shagang Group). Dessa företags handlingar och räkenskaper gjordes dock tillgängliga för inspektion i den utsträckning som kommissionen begärt vid besök på plats hos företagens respektive närstående tillverkare i Kina.

1.7 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

(16)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 april 2014–31 mars 2015 (nedan kallad undersökningsperioden eller UP i tabeller). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2011 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden). På grund av de särskilda omständigheterna på marknaden 2011, vilka beskrivs i skäl 148, gavs 2011 mindre vikt i skadeanalysen samtidigt som utvecklingen efter den 1 januari 2012 följaktligen gavs större tyngd. Indexen baseras således på 2012, där så är tillämpligt.'

2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1 Berörd produkt

(17)

Den produkt som är föremål för denna undersökning är armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet av järn, olegerat stål eller legerat stål (men inte av rostfritt stål, snabb- och kiselmanganstål), inte vidare bearbetade efter varmvalsningen, även vriden efter valsningen. Dessa armeringsstänger har fördjupningar, räfflor, spår eller andra deformationer som kommit till under valsningsprocessen eller har vridits efter valsningen. Den viktigaste egenskapen hos hög utmattningshållfasthet är förmågan att utsättas för upprepad spänning utan att brista, särskilt förmågan att stå emot över 4,5 miljoner utmattningscykler med ett tryckförhållande (min och max) på 0,2 och en spänningsnivå som överstiger 150 MPa.

(18)	Produktdefinitionen uppfyller kraven i den brittiska standarden BS4449 och framgår vanligtvis av en Carescertifiering eller märkning på armeringsstängerna. Detta innebär, i motsats till vad som hävdats av vissa berörda parter, att det inte är svårt att genomföra åtgärderna i praktiken.

(19)	Den berörda produkten är den produkt som beskrivs i skäl 17, med ursprung i Kina, och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7214 20 00, ex 7228 30 20, ex 7228 30 41, ex 7228 30 49, ex 7228 30 61, ex 7228 30 69, ex 7228 30 70 och ex 7228 30 89.

2.2 Likadan produkt

(20)

Undersökningen visade att den berörda produkten och den produkt som tillverkades och såldes på den inhemska marknaden i Kina och det jämförbara landet, samt den produkt som tillverkades av unionsindustrin och såldes på unionsmarknaden, har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och användningsområden. De anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

3. DUMPNING

3.1 Inledning

(21)

Sex kinesiska exporterande tillverkare som tillhörde tre olika grupper (Jiangyin Xicheng Group, Jiangsu Yonggang Group och Jiangsu Shagang Group) samarbetade i undersökningen. De svarade för mer än 95 % av den sammanlagda kinesiska exporten till unionen under undersökningsperioden. Alla företag exporterade till unionen via närstående exportörer belägna i Kina och/eller Singapore.

(22)

Två av de samarbetsvilliga grupperna, Jiangsu Yonggang och Jiangsu Shagang, är närstående genom ett gemensamt ägande av en exporterande tillverkare av HFP Rebars, vilket båda grupperna medgav i sina frågeformulärssvar. Företagen hävdade emellertid att de båda grupperna ändå borde behandlas som separata enheter i undersökningen. Företagen underströk bland annat att de inte var delaktiga i varandras beslutsprocesser, att det inte fanns någon som helst koppling dem emellan på det operativa planet, att de hade separata produktionslinjer och av varandra helt oberoende försäljnings- och distributionskanaler, både på den inhemska och på den internationella marknaden.

(23)

Vad gäller detta påstående drog kommissionen preliminärt slutsatsen att de två grupperna bör behandlas som närstående med tanke på karaktären på förhållandet mellan grupperna och hur starkt detta förhållande är i och med att ett av företagen i den ena gruppen är den största enskilda aktieägaren i huvudtillverkaren av den berörda produkten i den andra gruppen och att det förstnämnda företagets tjänstemän deltar i de viktigaste stadgeenliga organen i det sistnämnda företaget. Följaktligen bör man tillämpa en enda vägd genomsnittlig preliminär tull för båda grupperna.

(24)	Ingen av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina ansökte om marknadsekonomisk status. Därför fastställdes normalvärdet på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett tredjeland med marknadsekonomi (jämförbart land) i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

3.2 Jämförbart land

(25)

I tillkännagivandet om inledande informerade kommissionen de berörda parterna om att den föreslog Förenade Arabemiraten som lämpligt jämförbart land och uppmanade dem att lämna synpunkter på detta val. Ingen av de tillverkare av den berörda produkten i detta land som var kända och hade kontaktats visade sig emellertid villig att samarbeta med kommissionen.

(26)

Kommissionen undersökte även om det fanns något annat land med marknadsekonomi med tillverkning av HFP Rebars som kunde användas som jämförbart land. Enligt de uppgifter som kommissionen hade tillgång till på grundval av klagomålet, parternas inlagor och uppgifter från Eurostat tillverkas HFP Rebars också i Egypten, Oman, Qatar, Saudiarabien, Sydafrika, Turkiet och Ukraina. Kommissionen kontaktade sammanlagt 38 potentiella tillverkare av den berörda produkten i dessa länder.

(27)

Endast ett företag i Sydafrika var villigt att samarbeta. Detta företag besvarade frågeformuläret för jämförbara länder och godtog att få sina svar kontrollerade på plats. En annan tillverkare, belägen i Turkiet, som ursprungligen hade uppgivit sig vara villig att samarbeta besvarade dock aldrig frågeformuläret, trots upprepade påstötningar från kommissionen.

(28)

Vad gäller det ifrågavarande sydafrikanska företaget påpekade China Iron and Steel Association (Cisa) som är en berörd part i detta förfarande, att företaget var ett dotterbolag till en av de unionstillverkare som stödde klagomålet. Enligt Cisa innebar detta att det inte skulle gå att lita på att de uppgifter som lämnas av detta företag verkligen är objektiva.

(29)

När det gäller detta påstående måste det först konstateras att kommissionen var begränsad i sitt val av jämförbart land, eftersom de andra länderna inte varit samarbetsvilliga. Dessutom är förhållandet mellan företaget i det jämförbara landet och unionstillverkaren irrelevant i samband med denna undersökning. Kommissionen konstaterar att även om tillverkarna i de jämförbara länderna är närstående företag till unionstillverkare innebär en sådan koppling inte att det normalvärde som fastställts på grundval av kontrollerade uppgifter blir ogiltigt eller påverkas, vilket också bekräftas i en dom som domstolen nyligen meddelat i ett liknande fall (4). Det finns dessutom inga särskilda skäl till att inte använda uppgifter från denna tillverkare i ett jämförbart land, eftersom dessa kontrollerats i vederbörlig ordning. Dessutom har Sydafrika en inhemsk marknad för HFP Rebars som är relativt öppen och den berörda produkten är inte heller skyddad av importtullar, det finns inhemsk konkurrens i form av flera olika inhemska tillverkare och importen har en betydande marknadsandel (13 %). Den kontrollerade tillverkaren i det jämförbara landet har en betydande försäljningsvolym både på hemmamarknaden och på export och dess marknadsandel på hemmamarknaden ligger i ett intervall på mellan 13–23 %. Den tillverkar liknande typer av den likadana produkten som de som exporteras till unionen av de kinesiska tillverkarna.

(30)	Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att Sydafrika är ett lämpligt jämförbart land enligt artikel 2.7 a i grundförordningen.

3.3 Normalvärde

(31)	Som nämnts i skäl 24 fastställdes normalvärdet för de exporterande tillverkarna i Kina på grundval av det konstruerade värdet i det jämförbara landet, i detta fall Sydafrika, i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(32)

För detta fastställande undersökte kommissionen först huruvida den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder för den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet var representativ, dvs. huruvida den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden motsvarade minst 5 % av den totala volymen av exportförsäljningen av den berörda produkten från var och en av de respektive kinesiska samarbetsvilliga exportörerna till unionen under undersökningsperioden i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. På grundval av detta konstaterades det att den sammanlagda försäljningen på hemmamarknaden i det jämförbara landet var representativ.

(33)

Kommissionen gjorde därefter samma jämförelse för varje produkttyp, dvs. den undersökte huruvida försäljningen på hemmamarknaden av en viss typ av den berörda produkten i det jämförbara landet var representativ med avseende på artikel 2.2 i grundförordningen. På grundval av detta konstaterades det att försäljningen på hemmamarknaden i det jämförbara landet inte var representativ för någon av produkttyperna vad gäller någon av de kinesiska exportörerna.

(34)

Normalvärdet konstruerades därför i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen genom att man till den genomsnittliga tillverkningskostnaden för den relevanta produkttypen adderade de vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna (1–5 %) och den vägda genomsnittliga vinsten (10–20 %) för tillverkaren i det jämförbara landet för försäljningen på hemmamarknaden vid normal handel under undersökningsperioden.

3.4 Exportpris

(35)	De samarbetsvilliga exporterande tillverkarna exporterade till unionen antingen via närstående exportörer i Kina och/eller Singapore eller genom oberoende handelsföretag i Kina.

(36)	Exportpriset fastställdes således i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas av den första oberoende kunden, oavsett om dessa var importörer i unionen eller handelsföretag i Kina.

3.5 Jämförelse

(37)	Normalvärde och exportpris för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna jämfördes på nivån fritt fabrik.

(38)	För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs vederbörlig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i form av justeringar i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(39)

På denna grund gjordes justeringar för transportkostnader, sjöfrakts- och försäkringskostnader, hanterings- och lastningskostnader samt därmed sammanhängande kostnader, förpackningskostnader, kreditkostnader, rabatter och provisioner, i de fall dessa visats påverka prisernas jämförbarhet. De totala justeringarna låg i intervallet 5–10 %.

(40)

I Kina återbetalas mervärdesskatten endast delvis vid export, dvs. 4 % av mervärdesskatten återbetalas inte. För att säkerställa att normalvärdet och exportpriset jämfördes på samma nivå skattemässigt justerades normalvärdet uppåt med den del av mervärdesskatten som togs ut på exporten av HFP Rebars, vilken inte återbetalades till de kinesiska exporterande tillverkarna (5).

3.6 Dumpningsmarginaler

(41)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen gjordes det för varje samarbetsvillig företagsgrupp en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den berörda produkten i det jämförbara landet och det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten.

(42)	Såsom förklaras i skäl 23 drog kommissionen slutsatsen att två av de samarbetsvilliga företagsgrupperna bör behandlas som närstående.

(43)	En enda dumpningsmarginal fastställdes således för de exporterande tillverkarna i dessa två grupper genom att summan av deras individuella dumpningsbelopp uttrycktes som en procentandel av summan av deras konstruerade (på grund av förekomsten av närstående exportörer) cif-värden vid unionens gräns.

(44)

Vad gäller den landsomfattande dumpningsmarginalen fastställde kommissionen först hur omfattande samarbetsviljan varit. För detta ändamål gjordes en jämförelse mellan de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas totala exportkvantiteter och den totala importen från Kina enligt Eurostats importstatistik. Eftersom samarbetsviljan var hög fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen preliminärt till en nivå motsvarande den högsta dumpningsmarginal som fastställts för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna.

(45)

På grundval av detta är de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, de följande:

Företag	Preliminär dumpningsmarginal (i %)
Jiangyin Xicheng Steel Co., Ltd	66,0
Jiangyin Ruihe Metal Products Co., Ltd	66,0
Jiangsu Yonggang Group Co., Ltd	51,5
Jiangsu Lianfeng Industrial Co., Ltd	51,5
Zhangjiagang Hongchang High Wires Co., Ltd	51,5
Zhangjiagang Shatai Steel Co., Ltd	51,5
Alla övriga företag	66,0

4. UNIONSINDUSTRIN

4.1 Unionsindustrin

(46)	Den likadana produkten tillverkades av 11 unionstillverkare. Dessa anses utgöra unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kommer hädanefter att kallas unionsindustrin.

(47)	En berörd part begärde att kommissionen skulle klargöra huruvida unionsindustrin är begränsad till en viss region i den mening som avses i artikel 4.1 b i grundförordningen.

(48)

Kommissionen noterar att även om användarna av den berörda produkten bara finns i Förenade kungariket och Irland är tillverkarna av den likadana produkten däremot belägna i flera olika medlemsstater och inte bara Förenade kungariket och Irland. Följaktligen ska begreppet unionsindustrin tolkas som att det avser tillverkare inom hela unionen.

4.2 Tillverkningen i unionen

(49)

All tillgänglig information om unionsindustrin, såsom information som lämnats i klagomålet, uppgifter som inhämtats från unionstillverkarna före och efter inledandet av undersökningen samt svaren på frågeformuläret från unionstillverkarna i urvalet, användes för att fastställa unionens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden.

(50)	På grundval av detta beräknades det att unionens sammanlagda tillverkning uppgick till omkring 506 000 ton under undersökningsperioden. I denna siffra ingår tillverkningen för alla unionstillverkare som gav sig till känna och som utgör hela unionsindustrin.

4.3 Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare

(51)	Såsom anges i skäl 9 ingick fyra unionstillverkare i urvalet, vilka svarade för 90 % av unionens uppskattade sammanlagda tillverkning av den likadana produkten.

4.4 Den öppna och den företagsinterna marknaden

(52)

För att avgöra om unionsindustrin lidit skada och för att fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna för unionsindustrins situation undersökte kommissionen om, och i så fall i vilken utsträckning, man i denna analys borde beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt som produceras av unionsindustrin.

(53)

HFP Rebars används av fabrikanter som skär och böjer armeringsstänger till skräddarsydda former och längder och levererar dessa till byggplatser. Kommissionen konstaterade att när det gäller de unionstillverkare som ingick i urvalet var en betydande del (56 %) av deras tillverkning avsedd för företagsintern användning. En unionstillverkare sålde HFP Rebars till närstående företag som inte fritt kunde välja leverantör.

(54)

Det är viktigt att göra skillnad på den företagsinterna och den öppna marknaden när det gäller skadeanalysen, eftersom produkter avsedda för företagsintern användning inte är utsatta för direkt konkurrens från importerade produkter och har otillförlitliga priser eftersom de är satta inom gruppen. Tillverkning som är avsedd för försäljning på den öppna marknaden konkurrerar däremot direkt med importen av den berörda produkten och sker till marknadspriser.

(55)

För att få en så fullständig bild som möjligt av unionsindustrin inhämtade kommissionen uppgifter för hela HFP Rebars-tillverkningen och fastställde om tillverkningen var avsedd för företagsintern användning eller för den öppna marknaden. För vissa skadeindikatorer som rör unionsindustrin gjorde kommissionen separata analyser av uppgifterna avseende den öppna marknaden och uppgifterna avseende den företagsinterna marknaden samt en jämförande analys. Dessa faktorer är försäljning, marknadsandel, pris per enhet, lönsamhet och kassaflöde. Övriga ekonomiska indikatorer kunde däremot endast granskas på ett meningsfullt sätt genom att se till hela verksamheten, bl.a. unionsindustrins företagsinterna användning, eftersom de hänför sig till verksamheten, oavsett om produkterna säljs på den företagsinterna eller på den öppna marknaden. Dessa faktorer är tillverkning, kapacitet, kapacitetsutnyttjande, investeringar, räntabilitet, sysselsättning, produktivitet, lager och arbetskraftskostnad. För dessa faktorer krävs det att man analyserar unionsindustrin i dess helhet för att man ska kunna få en fullständig bild av skadan för unionsindustrin, eftersom det inte går att urskilja vilka av de ifrågavarande uppgifterna som hänför sig till företagsintern försäljning respektive försäljning på den öppna marknaden.

(56)	Kommissionen konstaterar att denna analys är i linje med unionsdomstolarnas och WTO:s rättspraxis (6).

5. SKADA

5.1 Förbrukning i unionen

(57)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av unionsindustrins totala försäljningsvolym på unionsmarknaden och den totala importen. År 2011 kännetecknades av en låg nivå på förbrukningen i unionen jämfört med resten av skadeundersökningsperioden. Marknadssituationen förbättrades dock, vilket framgår av tabellen nedan, och förbrukningen i unionen ökade med 50 % mellan 2011 och undersökningsperioden och med 38 % mellan 2012 och undersökningsperioden.

	2011	2012	2013	2014	UP
Förbrukning (i ton)	546 359	595 797	628 099	854 328	822 060
Index (2012 = 100)	92	100	105	143	138
Källa: Europeiska kommissionen (tullövervakningsdatabasen), klagomålet och frågeformulärssvar.

5.2 Import till unionen från det berörda landet

5.2.1 Den berörda importens volym och marknadsandel

(58)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades importen till unionen från Kina, som startade först 2013, på följande sätt när det gäller volym och marknadsandel:

	2011	2012	2013	2014	UP
Volym (i ton)			49 480	279 484	292 304
Index (2013 = 100)			100	565	591
Marknadsandel av förbrukningen i EU (i %)			7,9	32,7	35,6
Marknadsandel på den öppna marknaden (i %)			11,7	45,9	50,9
Index (2013 = 100)			100	415	451
Källa: Europeiska kommissionen (tullövervakningsdatabasen), klagomålet och frågeformulärssvar.

(59)	Importvolymerna från Kina ökade betydligt under skadeundersökningsperioden, från noll till 292 000 ton under undersökningsperioden. Den kinesiska importens marknadsandel ökade avsevärt, från 0 % till 36 % under skadeundersökningsperioden.

5.2.2 Importpriser och prisunderskridande

(60)

Tabellen nedan visar det genomsnittliga priset för importen från Kina:

	2011	2012	2013	2014	UP
Genomsnittligt pris (i euro/ton)			442	400	401
Index (2013 = 100)			100	90	91
Källa: Europeiska kommissionen (tullövervakningsdatabasen) och frågeformulärssvar.

(61)

De genomsnittliga importpriserna från Kina minskade under skadeundersökningsperioden på grund av de minskade världsmarknadspriserna på järnmalm, eftersom järnmalm används som råvara både i Kina och i det jämförbara landet (se tabellen i skäl 81). Importpriserna för undersökningsperioden fastställdes på grundval av de kontrollerade exportpriserna från de kinesiska exporterande tillverkarna i urvalet. De genomsnittliga importpriserna för 2013 och 2014 har fastställts på grundval av tullövervakningsdatabasen. Kommissionen tog hänsyn till den långa tidseftersläpningen mellan fakturadatum och tullklareringsdatum, eftersom man annars riskerade att priser för olika perioder skulle jämföras med varandra. Importpriserna från Kina var lägre än unionsindustrins försäljningspriser både till närstående och icke-närstående under samma period. Som framgår av skäl 82 var unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris till närstående 483 euro per ton under 2013 och dess genomsnittliga försäljningspris till icke-närstående 456 euro per ton. Under 2014 var unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris till närstående 464 euro per ton och dess genomsnittliga försäljningspris till icke-närstående 434 euro per ton. Under undersökningsperioden var unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris till närstående 458 euro per ton och dess genomsnittliga försäljningspris till icke-närstående 427 euro per ton.

(62)

I syfte att fastställa om det förelåg prisunderskridande under undersökningsperioden, och i så fall i vilken utsträckning, gjordes det en jämförelse mellan de vägda genomsnittliga försäljningspriserna per produkttyp till icke-närstående kunder på unionsmarknaden som togs ut av unionstillverkarna i urvalet, justerade till nivån fritt fabrik genom avdrag för faktiska leveranskostnader, provisioner och kreditnoter, och de motsvarande vägda genomsnittliga försäljningspriserna per produkttyp för den dumpade importen från de kinesiska tillverkarna i urvalet till första oberoende kund på unionsmarknaden, fastställda till cif-nivå. Såsom förklaras i skäl 102 fastställdes prisunderskridandet endast för försäljningen till icke-närstående, eftersom jämförelsen bara beaktade matchande produkttyper. Försäljningen till närstående bestod uteslutande av sådana produkttyper som inte importerades från Kina.

(63)

Resultatet av jämförelsen, uttryckt i procent av omsättningen under undersökningsperioden för de unionstillverkare som ingick i urvalet, visade att underskridandemarginalen varierade mellan 1,7 % och 5,6 %. De lägre priserna på den dumpade importen jämfört med unionspriserna under skadeundersökningsperioden förklarar den markanta ökningen av importvolymen från Kina och av marknadsandelen för importen från Kina från och med 2013.

5.3 Unionsindustrins ekonomiska situation

5.3.1 Inledande anmärkningar

(64)	I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den inverkan som den dumpade importen från Kina hade på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(65)	Såsom nämns i skäl 9 tillämpades ett stickprovsförfarande vid undersökningen av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(66)

För skadeanalysen skiljde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. I detta avseende bedömdes unionsindustrins ekonomiska situation på grundval av a) makroekonomiska indikatorer, dvs. indikatorer som tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt, sysselsättning, produktivitet, den faktiska dumpningsmarginalens storlek och återhämtningen från tidigare dumpning, för vilka uppgifter inhämtades för hela unionsindustrin och på grundval av b) mikroekonomiska indikatorer som genomsnittliga priser per enhet, kostnad per enhet, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga, lager- och arbetskraftskostnader, för vilka uppgifter inhämtades för de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(67)

All tillgänglig information om unionsindustrin, inklusive information som lämnats i klagomålet, uppgifter som inhämtats från unionstillverkarna före och efter inledandet av undersökningen samt svaren på frågeformuläret från unionstillverkarna i urvalet, användes för att fastställa de makroekonomiska indikatorerna och, i synnerhet, uppgifterna gällande de unionstillverkare som inte ingick i urvalet.

(68)	De mikroekonomiska indikatorerna fastställdes på grundval av information som unionstillverkare som ingick i urvalet lämnat i sina svar på frågeformuläret.

(69)

Såsom förklaras i skäl 103 fastställdes prisunderskridandet och målprisunderskridandet på grundval av produkttyper som var jämförbara med dem som importerades från Kina, dvs. som omfattas av samma produktkodnummer, vilket innebär att försäljningen till närstående kunder inte är medtagen eftersom denna uteslutande består av sådana produkttyper som inte importeras från Kina. De övriga skadeindikatorerna fastställdes på grundval av alla produkttyper. Även om de återstående skadeindikatorerna skulle ha fastställts endast på grundval av de jämförbara produkttyperna skulle detta inte ha lett till ett annat resultat när det gäller de trender som observerats.

5.3.2 Makroekonomiska indikatorer

a) Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(70)

Trenderna för unionens tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

	2011	2012	2013	2014	UP
Tillverkningsvolym HFP Rebars (i ton)	533 612	569 599	507 046	516 762	506 361
Index (2012 = 100)	94	100	89	91	89
Tillverkningsvolym alla produkter (i ton)	5 364 368	5 416 193	5 169 720	5 510 322	5 500 486
Index (2012 = 100)	99	100	95	102	102
Produktionskapacitet alla produkter (i ton)	7 700 405	7 710 620	7 705 934	7 688 851	7 709 741
Index (2012 = 100)	100	100	100	100	100
Kapacitetsutnyttjande alla produkter (i %)	70	70	67	72	71
Index (2012 = 100)	99	100	96	102	102
Källa: Klagomålet och svar på frågeformuläret.

(71)	Tillverkningen i unionen minskade under skadeundersökningsperioden, trots att förbrukningen i unionen ökade.

(72)

Eftersom samma maskiner kan användas för att tillverka både den likadana produkten och andra typer av armeringsjärn beräknades produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande för alla typer av armeringsjärn. Det finns därför inga särskilda maskiner för HFP Rebars som kan användas som underlag för att beräkna produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande bara för den likadana produkten. Kapaciteten och kapacitetsutnyttjandet låg på samma nivå under hela skadeundersökningsperioden, trots att förbrukningen i unionen ökade. Den minskade produktionsvolymen för den berörda produkten kompenserades av en ökad produktionsvolym för andra produkter.

b) Försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt

(73)

En unionstillverkares försäljning omfattade även företagsintern försäljning till närstående företag. När det gäller försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt gjordes det därför separata bedömningar för den företagsinterna marknaden (närstående försäljning) och den öppna marknaden (icke-närstående försäljning).

(74)

Trenderna när det gäller försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt utvecklades enligt följande under skadeundersökningsperioden:

	2011	2012	2013	2014	UP
Försäljningsvolym närstående försäljning (i ton)	255 388	249 832	206 004	246 055	248 213
Index (2012 = 100)	102	100	82	98	99
Marknadsandel närstående försäljning i förhållande till förbrukningen i EU (i %)	46,7	41,9	32,8	28,8	30,2
Index (2012 = 100)	111	100	78	69	72
Försäljningsvolym icke-närstående försäljning (i ton)	269 728	319 148	292 521	260 470	261 180
Index (2012 = 100)	85	100	92	82	82
Marknadsandel icke-närstående försäljning i förhållande till förbrukningen i EU (i %)	49,4	53,6	46,6	30,5	31,8
Index (2012 = 100)	92	100	87	57	59
Källa: Europeiska kommissionen (tullövervakningsdatabasen), klagomålet och frågeformulärssvar.

(75)

Efter en ökning mellan 2011 och 2012 mot bakgrund av en ökad förbrukning började försäljningen till icke-närstående kunder minska från och med 2013, vilket skedde parallellt med den snabba ökningen av den dumpade importen. Detta återspeglas också i den uppåtgående trenden för utgående lager, som ökade med 27 % totalt sett under skadeundersökningsperioden och med 28 % från 2012 till undersökningsperioden.

(76)

Dessutom uppvisade marknadsandelen för unionsindustrins försäljning till icke-närstående en betydande minskning (18 procentenheter sedan 2011 och 22 procentenheter sedan 2012), samtidigt som förbrukningen stadigt ökade. Detta visar att unionsindustrin inte kunnat dra full fördel av den ökade förbrukningen i unionen på grund av att dumpad import fått en ökad marknadsandel.

(77)

Försäljningen till närstående minskade först under 2013, samtidigt med att den dumpade importen från Kina inleddes, men ökade därefter till sin tidigare nivå. Marknadsandelen för försäljningen till närstående minskade med 17 procentenheter räknat från 2011 och med 12 procentenheter räknat från 2012. Men eftersom försäljningen till närstående skedde på en företagsintern marknad påverkades den bara indirekt av importen från Kina.

c) Sysselsättning och produktivitet

(78)

Sysselsättningen minskade från 253 under 2011 till 231 under 2012 och därefter ytterligare till 209 under undersökningsperioden. Sysselsättningen inom unionsindustrin beräknades genom att mäta antalet anställda som arbetar direkt med den berörda produkten, om denna information fanns tillgänglig, eller genom att fördela tillverkarnas totala sysselsättning proportionellt i förhållande till den berörda produktens andel av hela deras tillverkning. Produktiviteten, uttryckt som tillverkning i ton per anställd och år, ökade med 15 % mellan 2011 och 2012. Under perioden från och med 2012 till undersökningsperioden minskade produktiviteten först under 2013 på grund av den minskade tillverkningen, med återgick därefter till sin tidigare nivå, vilket tyder på att unionsindustrin gjort betydande ansträngningar för att förbättra sin effektivitet, samtidigt som tillverkningen låg kvar på 2013 års nivåer.

	2011	2012	2013	2014	UP
Antal anställda	253	231	243	221	209
Index (2012 = 100)	109	100	105	96	90
Produktivitet (ton per anställd)	2 113	2 465	2 090	2 334	2 423
Index (2012 = 100)	86	100	85	95	98
Källa: Klagomålet och svar på frågeformuläret.

d) Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(79)

Dumpningsmarginalerna för de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet var betydande (se skäl 45). Med hänsyn till den berörda produktens sektor samt volymen, marknadsandelen och priserna för den dumpade import från Kina som diskuteras ovan kan verkningarna för unionsindustrin av den faktiska dumpningsmarginalen inte anses vara försumbara.

(80)	Det har inte förekommit någon tidigare import. Följaktligen håller unionsindustrin inte fortfarande på att återhämta sig från tidigare dumpning.

5.3.3 Mikroekonomiska indikatorer

a) Genomsnittligt försäljningspris per enhet på unionsmarknaden och tillverkningskostnad per enhet.

(81)

De genomsnittliga försäljningspriserna för unionstillverkarna i urvalet till icke-närstående kunder i unionen minskade med 16 % under perioden från och med 2012 till undersökningsperioden. Denna prisminskning är att hänföra till den allmänna utvecklingen mot lägre råvarukostnader på världsmarknaden, både när det gäller fragmenterat skrot som används i unionen och järnmalm som används i Kina och i det jämförbara landet (se tabellen nedan).

	2011	2012	2013	2014	UP
Skrot, pris i euro/ton (unionstillverkare i urvalet)	320	308	281	270	260
Index (2012 = 100)	104	100	91	88	85
Fragmenterat skrot, pris i euro/ton (unionsmarknaden)	318	285	254	261	251
Index (2012 = 100)	112	100	89	92	88
Järnmalm, pris i euro/ton (import till Kina)	124	100	96	72	60
Index (2012 = 100)	125	100	96	73	61
Järnmalm, pris i euro/ton (import till Kina) enligt de kinesiska exporterande tillverkarna	Uppgift saknas	Uppgift saknas	[90–110]	[60–80]	[50–70]
Källa: Klaganden, svar på frågeformuläret, www.indexmundi.com och Cisa.

(82)

Under perioden från och med 2012 till undersökningsperioden minskade dock unionsindustrins försäljningspriser snabbare än råvarupriserna för fragmenterat skrot, både i absoluta och relativa tal. Som framgår av tabellen nedan har detta resulterat i förluster från och med 2013.

	2011	2012	2013	2014	UP
Genomsnittligt försäljningspris per enhet i unionen till närstående kunder	529	540	483	464	458
Index (2012 = 100)	98	100	89	86	85
Genomsnittligt försäljningspris per enhet i unionen till icke-närstående kunder	505	507	456	434	427
Index (2012 = 100)	100	100	90	86	84
Kostnad per enhet för varor sålda till närstående (euro/ton)	544	527	490	479	470
Index (2012 = 100)	103	100	93	91	89
Kostnad per enhet för varor sålda till icke-närstående (euro/ton)	515	502	469	448	439
Index (2012 = 100)	103	100	93	89	87
Källa: Svar på frågeformuläret.

b) Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(83)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades unionstillverkarnas kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga på följande sätt:

	2011	2012	2013	2014	UP
Lönsamhet för försäljningen i unionen till närstående kunder (i % av omsättningen)	– 2,8	+ 2,5	– 1,5	– 3,2	– 2,7
Lönsamhet för försäljningen i unionen till icke-närstående kunder, justerad för jämförbara produkttyper (i % av omsättningen)	– 3,5 %	+ 1,6	– 2,5	– 3,1	– 2,4
Kassaflöde för närstående försäljning (i euro)	– 336 830	6 965 666	1 619 217	619 310	1 582 626
Kassaflöde för icke-närstående försäljning (i euro)	14 899 504	5 240 507	600 099	– 389 019	– 946 642
Investeringar (i euro)	7 176 323	6 546 524	5 880 627	4 504 181	5 030 792
Index (2012 = 100)	110	100	90	69	77
Räntabilitet (i %)	– 83	71	– 76	– 144	– 110
Källa: Svar på frågeformuläret.

(84)

Lönsamheten för unionstillverkarna i urvalet fastställdes separat för försäljningen till närstående och försäljningen till icke-närstående kunder. Lönsamheten angavs som nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till kunder i unionen, uttryckt i procent av omsättningen för denna försäljning.

(85)

När det gäller försäljning till närstående gick unionstillverkarna i urvalet med förlust 2011, men började återhämta sig under 2012 på grund av den ökade förbrukningen i unionen. Försäljningen till närstående gav en vinst på + 2,5 % under 2012. Försäljningen till närstående började emellertid gå med förlust igen från och med 2013. Priserna för försäljningen till närstående återspeglar emellertid inte nödvändigtvis marknadspriserna eftersom de fastställs genom överenskommelse mellan närstående parter. Vinsten på försäljningen till närstående kan därför inte anses återspegla unionsindustrins lönsamhet.

(86)	Försäljningen till icke-närstående uppvisade ungefär samma utveckling som försäljningen till närstående. Försäljningen till icke-närstående gick med förlust före 2012, var lönsam 2012 och återgick därefter till att gå med förlust från och med 2013.

(87)

Kassaflödet, som är industrins förmåga att självfinansiera sin verksamhet, var först positivt för försäljningen till icke-närstående, men blev därefter negativt från och med 2014 på grund av de fortsatta förlusterna. Kassaflödet för försäljningen till närstående var negativt 2011 men positivt under resten av skadeundersökningsperioden. Eftersom försäljningspriserna till närstående inte nödvändigtvis återspeglar marknadspriserna kan emellertid kassaflödet från försäljningen till närstående inte anses återspegla unionsindustrins kassaflödessituation.

(88)

Utvecklingen av lönsamheten och kassaflödet under skadeundersökningsperioden ledde till att de unionstillverkare som ingick i urvalet fick begränsade möjligheter att investera i sin verksamhet och sämre utvecklingsmöjligheter. På grund av branschens karaktär används investeringarna för tillverkningen av flera olika produkter, däribland produkter som inte omfattades av undersökningen. Av denna anledning gick det inte att direkt fastställa investeringar och räntabilitet (dvs. vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde) specifikt för den undersökta produkten. I stället utgick man från att den berörda produktens andel av branschens sammanlagda investeringar motsvarade dess andel av omsättningen.

(89)	Mot denna bakgrund kan man dra slutsatsen att det ekonomiska resultatet för unionstillverkarna i urvalet var negativt under undersökningsperioden.

c) Lager

(90)

Lagernivåerna för unionstillverkarna i urvalet ökade med 27 % under skadeundersökningsperioden. Denna ökning inträffade samtidigt som marknadsandelen minskade.

	2011	2012	2013	2014	UP
Utgående lager (i ton)	56 934	56 537	57 280	69 942	72 473
Index (2012 = 100)	101	100	101	124	128
Källa: Svar på frågeformuläret.

d) Arbetskraftskostnader

(91)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden för unionstillverkarna i urvalet ökade endast en aning under skadeundersökningsperioden. Samtidigt ökade den genomsnittliga produktiviteten. Arbetskraftskostnaderna utgjorde 13 % av de totala produktionskostnaderna. Arbetskraftskostnaderna är därmed inte en tungt vägande faktor i produktionskostnaden.

	2011	2012	2013	2014	UP
Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (i euro)	104 161	112 246	108 249	127 588	138 047
Index (2012 = 100)	93	100	96	114	123
Källa: Svar på frågeformuläret.

5.4 Slutsats beträffande skada

(92)

Undersökningen visade att unionsindustrin inte fullt ut kunnat dra nytta av den ökade förbrukningen under skadeundersökningsperioden. Inledningsvis (dvs. mellan 2011 och 2012) förekom ingen skada, vilket inte minst berodde på att det inte fanns någon import, men från och med 2013 försämrades unionsindustrins ekonomiska situation jämfört med 2012 års nivåer. Vissa indikatorer, såsom unionsindustrins tillverkning och försäljningsvolym, stagnerade trots att förbrukningen i unionen fortsatte att öka. Unionsindustrins marknadsandel minskade betydligt, eftersom den ökade förbrukningen i unionen täcktes av den snabbt ökande importen från Kina.

(93)

Vissa skadeindikatorer som sammanhänger med det ekonomiska resultatet, dvs. unionsindustrins lönsamhet och kassaflöde, påverkades kraftigt (en minskning av lönsamheten med 4 procentenheter) av det pristryck som fanns på unionsmarknaden. Unionsindustrin kunde inte ta ut tillräckligt höga priser för att kunna nå upp till samma lönsamhetsnivå som under 2012, vilket gjorde att den började gå med förlust.

(94)	Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen preliminärt slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

6. ORSAKSSAMBAND

6.1 Inledning

(95)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från Kina hade vållat unionsindustrin skada i så stor omfattning att denna skada skulle kunna anses som väsentlig. Andra kända faktorer utöver den dumpade importen som samtidigt kunde ha skadat unionsindustrin undersöktes också för att kontrollera att den skada som eventuellt vållats av dessa faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

6.2 Verkningar av den dumpade importen

(96)

Undersökningen visade att förbrukningen i unionen ökade med 50 % under skadeundersökningsperioden och att importen med ursprung i Kina ökade väsentligt volymmässigt. Såsom förklaras i skälen 58–59 ökade importen från Kina från noll 2012 till 292 000 ton under undersökningsperioden. Ökningen av den dumpade importen sammanföll med en kraftig minskning av unionsindustrins marknadsandel och såsom förklaras i skälen 74–76 minskade unionsindustrins försäljning till icke-närstående från 319 000 ton 2012 till 261 000 ton under undersökningsperioden.

(97)

När det gäller pristrycket på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden konstaterades det att de genomsnittliga importpriserna från Kina konstant varit lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser. Genom att priserna på den kinesiska importen underskred unionsindustrins priser ökade denna import sin marknadsandel från noll 2012 till 36 % av förbrukningen i unionen under undersökningsperioden. På den öppna marknaden ökade marknadsandelen för den kinesiska importen från noll 2012 till 51 % under undersökningsperioden. Unionsindustrins marknadsandel på den öppna marknaden minskade från 92 % 2012 till 46 % under undersökningsperioden. Denna minskning av marknadsandelen visar att unionsindustrin inte kunnat dra nytta av den ökade förbrukningen.

(98)

På grund av pristrycket från de ökade importvolymerna från Kina kunde unionsindustrin inte täcka sina kostnader. Unionsindustrin gick med förlust under 2011 och hade precis nått upp till lönsamhetsstrecket när dumpningen började 2012. Unionsindustrin började gå med förlust från och med 2013 samtidigt som den dumpade importen började komma in på unionsmarknaden.

(99)	Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att den kraftiga ökningen av dumpad import från Kina till priser som konstant underskridit unionsindustrins priser vållat den skada som unionsindustrin lidit.

6.3 Verkningar av andra faktorer

6.3.1 Unionsindustrins exportresultat

(100)

Unionsindustrin hade nästan ingen export. Exporten till tredjeländer minskade från 1 % till 0 % av försäljningen under skadeundersökningsperioden. Följaktligen kan slutsatsen dras att unionsindustrins exportverksamhet inte är en möjlig orsak till den väsentliga skada som konstaterats.

6.3.2 Försäljning till närstående parter

(101)

De kinesiska exportörerna hävdade att orsakssambandet bröts i och med att en av unionstillverkarnas försäljning nästan uteslutande skedde till närstående parter på en företagsintern marknad. Den eventuella skadan skulle således ha orsakats av låga internpriser mellan närstående företag och inte av importen från Kina.

(102)

Kommissionen noterar för det första att endast en av unionstillverkarna i urvalet hade försäljning på en företagsintern marknad och att detta företag dessutom sålde den likadana produkten på den öppna marknaden.

(103)

För det andra framgick det av undersökningen att priserna till närstående parter var högre än försäljningspriserna på den öppna marknaden. Det konstaterades också att försäljningen till närstående parter utgjordes av produkttyper som inte importerades från Kina. Prisunderskridande och målprisunderskridande fastställdes endast med beaktande av matchande produkttyper, genom en jämförelse mellan priserna för importen från Kina och unionstillverkarnas försäljningspriser för de matchande produkttyperna. Försäljningen till närstående påverkade således inte fastställandet av prisunderskridandet och målprisunderskridandet. Skadeindikatorernas utveckling, som analyserats separat för försäljningen på den öppna marknaden och på den företagsinterna marknaden, uppvisade en likartad trend. På denna grundval har de kinesiska exportörernas påstående beaktats, men det påverkar inte undersökningsresultaten.

6.3.3 Import från tredjeländer

Land		2011	2012	2013	2014	UP
Kina	Volym (i ton)			49 480	279 484	292 304
	Index (2013 = 100)			100	565	591
	Marknadsandel av förbrukningen i EU (i %)			7,9	32,7	35,6
	Index (2013 = 100)			100	415	451
	Genomsnittligt pris			442	400	401
	Index (2013 = 100)			100	90	91
Turkiet	Volym (i ton)	8 726	1 182	74 965	65 299	16 323
	Index (2012 = 100)	738	100	6 342	5 525	1 381
	Marknadsandel av förbrukningen i EU (i %)	1,6	0,2	11,9	7,6	2,0
	Index (2012 = 100)	805	100	6 016	3 853	1 001
	Genomsnittligt pris	697	508	463	565	691
	Index (2012 = 100)	137	100	91	111	136
Totalt alla tredjeländer undantaget Kina	Volym (i ton)	21 243	26 817	80 094	68 319	20 362
	Index (2012 = 100)	79	100	299	255	76
	Marknadsandel av förbrukningen i EU (i %)	3,9	4,5	12,8	8,0	2,5
	Index (2012 = 100)	86	100	283	178	55
	Genomsnittligt pris	657	610	488	659	570
	Index (2012 = 100)	108	100	80	108	94
Källa: Europeiska kommissionen (tullövervakningsdatabasen), klagomålet och frågeformulärssvar.

(104)

Den dumpade importen från Kina utgjorde 93 % av all import till unionsmarknaden under undersökningsperioden. Det fanns andra importkällor, bl.a. Turkiet, som man var tvungen att undersöka med fastställandet av orsakssamband.

(105)

Undersökningen visade att de turkiska exporterande tillverkarnas genomsnittliga försäljningspris låg på en högre nivå än de kinesiska exporterande tillverkarnas och unionsindustrins försäljningspris under skadeundersökningsperioden. Dessutom minskade marknadsandelen för den turkiska importen från 12 % 2013 till 2,0 % under undersökningsperioden.

(106)

Därför dras slutsatsen att verkan av denna import inte kan anses vara sådan att den bryter orsakssambandet mellan den kinesiska importen och den skada unionsindustrin lidit.

6.3.4 Den ekonomiska krisen

(107)

Såsom anges i skäl 83 gick unionsindustrin med förlust år 2011 då verkningarna av den ekonomiska krisen visade sig i form av den låga förbrukningen av armeringsjärn. Unionsindustrins situation förbättrades under 2012 och blev lönsam. Den började därefter gå med förlust igen från och med 2013, vilket skedde parallellt med att lågprisimporten från Kina startade.

(108)

Den ekonomiska krisen är således inte orsaken till de svårigheter som industrin på nytt upplevt sedan 2013. Dess inverkan kan därför inte anses vara sådan att den bryter orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit under undersökningsperioden.

6.3.5 Kostnader för den huvudsakliga råvaran

(109)

De kinesiska exportörerna hävdade att den skada som unionsindustrin lidit förklaras av att den använder skrot som huvudsaklig råvara, under det att de kinesiska tillverkarna använder järnmalm.

(110)

De prisuppgifter som lämnats av de kinesiska exportörerna visar emellertid att priserna på skrot i stort sett uppvisat samma utveckling som priserna på järnmalm på världsmarknaden. Såsom anges i skäl 81 minskade priserna för både skrot och järnmalm med ungefär samma belopp när det gäller priset per ton. Det faktum att de minskat olika mycket uttryckt i procent är inte relevant vid fastställandet av orsakssambandet, eftersom inverkan på produktionskostnaderna bestäms av utvecklingen av priset per ton i absoluta tal. Dessutom ger skillnaden i kostnad mellan järnmalm och skrot i absoluta tal uttryck för det faktum att processen för omvandling till stål ser olika ut beroende på vilken råvara som används. Kostnaderna för de två olika råvarorna är därför inte direkt jämförbara. De påstådda skillnaderna i utvecklingen av råvarukostnaderna kunde därför inte bryta orsakssambandet mellan den väsentliga skada som konstaterats och den dumpade importen. Påståendet måste därför avvisas.

6.4 Slutsats beträffande orsakssamband

(111)

Det framgick av undersökningen att volymen och marknadsandelen för den dumpade importen från Kina hade ökat betydligt under skadeundersökningsperioden. Det konstaterades vidare att denna import konstant underskred unionsindustrins priser på unionsmarknaden och framför allt under undersökningsperioden.

(112)

Denna ökning av volym och marknadsandel för den dumpade importen från Kina sammanföll med den försämring av unionsindustrins ekonomiska situation som ägde rum från och med 2013. Trots att förbrukningen återhämtade sig kunde unionsindustrin inte öka sin försäljning eller höja sina priser, vilket innebar att de ekonomiska indikatorerna som t.ex. lönsamhet fortsatte att vara negativa.

(113)

Undersökningen av de andra kända faktorer som skulle kunna ha vållat unionsindustrin skada visade att dessa faktorer inte bryter det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit.

(114)

På grundval av ovanstående analys, i vilken man har särskiljt och avgränsat verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkan, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från Kina har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

7. UNIONENS INTRESSE

7.1 Allmänna överväganden

(115)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det, trots den preliminära slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl som leder till slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall. Analysen av unionens intresse gjordes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(116)

Den berörda parten Cisa hävdade att det vore onödigt att införa åtgärder för unionen i dess helhet, eftersom importen från Kina endast går till Förenade kungariket och Irland.

(117)

Kommissionen noterar dock att förbrukningen visserligen är begränsad till Förenade kungariket och Irland men att unionsindustrin finns i flera olika medlemsstater, vilket innebär att unionens intresse måste bedömas för unionen i dess helhet. Eftersom det förekommer unionsintern handel med den berörda produkten mellan Förenade kungariket och Irland och de andra medlemsstaterna måste de åtgärder som vidtas gälla unionen i dess helhet för att vara effektiva.

7.2 Unionsindustrins intresse

(118)

Unionsindustrin utgörs av elva kända tillverkare som svarar för hela unionens tillverkning av den likadana produkten. Dessa tillverkare finns i olika medlemsstater i unionen och sysselsatte 209 personer i den direkta tillverkningen av den likadana produkten under undersökningsperioden.

(119)

Det har fastställts att den dumpade importen från Kina har vållat unionsindustrin väsentlig skada. Det erinras om att unionsindustrin inte kunde dra full nytta av den ökande förbrukningen och att unionsindustrins ekonomiska situation förblev bräcklig.

(120)

Införandet av antidumpningstullar förväntas innebära att rättvisa handelsvillkor återupprättas på unionsmarknaden, så att unionsindustrin kan anpassa sina priser på den likadana produkten till produktionskostnaden.

(121)

Införandet av åtgärder kan också förväntas göra det möjligt för unionsindustrin att åtminstone delvis återvinna de marknadsandelar som den förlorade under skadeundersökningsperioden, vilket skulle inverka positivt på den ekonomiska situationen och lönsamheten. Införandet av åtgärder skulle göra det möjligt för industrin att upprätthålla och vidareutveckla sina insatser för att vara kostnadseffektiva.

(122)

Om inga åtgärder införs kan unionsindustrin förväntas förlora ytterligare marknadsandelar och dess lönsamhet skulle försämras.

(123)

En unionstillverkares försäljning skedde i huvudsak till en företagsintern marknad som inte påverkades direkt av importen från Kina. Denna tillverkare skulle dock kunna dra indirekt nytta av den växande marknad som skulle bli följden av att det inte längre fanns någon dumpad import och där priserna skulle sättas på grundval av sunda marknadsvillkor.

(124)

Följaktligen dras den preliminära slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att åtgärder införs för import med ursprung i Kina.

7.3 Användarnas intresse

(125)

Kommissionen skickade frågeformulär till elva användare i unionen. Nio användare besvarade frågeformuläret, men tre av dem drog senare tillbaka sitt samtycke till att samarbeta. Den sannolika effekten av de föreslagna åtgärderna bedömdes på grundval av frågeformulärssvaren från de andra användarna samt hela unionsmarknaden för den berörda produkten och den likadana produkten.

(126)

Fyra av de samarbetsvilliga användarna var närstående till en unionstillverkare. De köpte den berörda produkten uteslutande från sitt moderbolag. Införandet av åtgärder skulle därför inte ha någon direkt inverkan på deras inköp. Indirekt skulle deras ställning i det senare ledet i förädlingskedjan eventuellt förbättras, eftersom deras konkurrenter inte längre skulle kunna köpa dumpad lågprisimport från Kina.

(127)

De två samarbetsvilliga icke-närstående användarna svarade för ca 33 % av den sammanlagda importen från Kina av den berörda produkten under undersökningsperioden. I genomsnitt utgjorde inköp från Kina ca 88 % av deras totala inköp av den berörda produkten. Kostnaden för den berörda produkten utgjorde normalt sett 75 % av den försäljning som innehöll den berörda produkten. Under undersökningsperioden representerade den genomsnittliga procentandel av omsättning som innefattade den berörda produkten 76 % av deras totala omsättning.

(128)

Undersökningen visade att den genomsnittliga lönsamheten för den försäljning som innehöll den berörda produkten uppgick till 1 % av omsättningen för de samarbetsvilliga icke-närstående användarna under undersökningsperioden.

(129)

Om man utgår från ett värsta scenario för de icke-närstående användarna, dvs. att ingen prisökning kan vältras över på distributionskedjan och att de kommer att fortsätta köpa från Kina i samma volymer som tidigare, skulle verkningarna av tullen på användarnas lönsamhet – med tanke på deras små vinster, deras stora andel av den kinesiska importen och den berörda produktens stora andel av deras totala kostnader – göra att användarna började gå med förlust.

(130)

Det bör emellertid påpekas att eftersom den berörda produkten är standardiserad är det lätt för användarna att byta försörjningskälla om man ser till produktens kvalitet. Införandet av åtgärder bör inte hindra import av den berörda produkten från andra länder, och även från Kina, när dumpningens snedvridande effekter på handeln har undanröjts.

(131)

De icke-närstående användarna hävdade att de nuvarande höga importvolymerna från Kina inte med lätthet skulle kunna ersättas av andra källor, och att de därför skulle hamna i en situation där de inte hade en tillräcklig försörjning. Detta skulle leda till att de förlorade marknadsandelar till närstående användare.

(132)

Med tanke på tullarnas måttliga storlek är det inte sannolikt att de skulle leda till att importen från Kina helt upphörde och kinesisk import till rimliga priser skulle kunna fortsätta att komma in på unionsmarknaden. Det framgick av undersökningen att det finns tillräckligt med outnyttjad kapacitet i unionsindustrin för att oberoende användare ska kunna ersätta den eventuella importminskningen från Kina.

(133)

Vissa importörer och användare hävdade att ett införande av åtgärder skulle leda till att en unionstillverkare belägen i Förenade kungariket och denna tillverkares närstående användare fick en monopolställning, eftersom konkurrerande oberoende användare inte längre skulle ha tillgång till råvaror till konkurrenskraftiga priser.

(134)

Kommissionen noterar för det första att förvärvet av användarna i ett efterföljande led hade godkänts både av de brittiska och av de irländska konkurrensmyndigheterna. De har i detta sammanhang bedömt risken för eventuella monopolbeteenden.

(135)

För det andra har de oberoende användarna såsom anges i skäl 130 tillgång till alternativa försörjningskällor, vilka kommer att säkerställa att oberoende användare kan fortsätta att konkurrera på den brittiska marknaden.

(136)

Mot denna bakgrund anser kommissionen i nuläget att den samlade effekten på användarna och de konkurrensbegränsande effekterna endast kommer att bli begränsade, även om vissa användare sannolikt kommer att påverkas mer negativt än andra av att det införs åtgärder på den kinesiska importen.

7.4 Importörernas intresse

(137)

De icke-närstående importörerna samarbetade endast i begränsad utsträckning. Tre importörer tillhandahöll uppgifter för stickprovsförfarandet men endast två var samarbetsvilliga. De svarade för ca 37 % av den totala importen från Kina under undersökningsperioden. Importörerna motsätter sig att åtgärder införs eftersom Kina är deras absolut viktigaste leverantör av den berörda produkten.

(138)

Importörerna bör dock kunna vältra över åtminstone en del av en eventuell prisökning till följd av införandet av åtgärder på sina kunder. Importörerna kan också byta till andra försörjningskällor.

(139)

Mot denna bakgrund dras den preliminära slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder inte kommer att ha några betydande negativa verkningar på importörernas intresse.

7.5 Slutsats om unionens intresse

(140)

Mot bakgrund av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att det totalt sett, på grundval av uppgifterna om unionens intresse, inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av åtgärder på import av den berörda produkten från Kina.

(141)

De eventuella negativa verkningarna för de icke-närstående användarna mildras av att det finns alternativa försörjningskällor att tillgå.

(142)

Vid en bedömning av antidumpningsåtgärdernas totala inverkan på unionsmarknaden, kommer de positiva verkningarna, särskilt för unionsindustrin, av allt att döma att uppväga de eventuella negativa verkningarna för andra intressegrupper.

8. FÖRSLAG TILL PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(143)

Mot bakgrund av slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att unionsindustrin vållas ytterligare skada genom dumpad import.

8.1 Nivå för undanröjande av skada

(144)

Vid fastställandet av nivån på åtgärderna togs hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och det tullbelopp som var nödvändigt för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit.

(145)

Vid beräkning av det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen, ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för unionsindustrin att täcka sina produktionskostnader och uppnå en vinst före skatt som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i unionen under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte hade förekommit någon dumpad import.

(146)

För att fastställa vinstmålet beaktade kommissionen den vinst på icke-närstående försäljning som användes för fastställandet av nivån för undanröjande av skada.

(147)

Målvinstmarginalen sattes preliminärt till 1,65 %, i linje med 2012 års vinst på den icke-närstående försäljningen. Eftersom den dumpade importen började 2013 anses det att 2012 års vinstnivå återspeglar vad som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte hade förekommit någon dumpad import.

(148)

Däremot ansågs 2011 inte utgöra ett lämpligt referensår när det gäller normala konkurrensförhållanden, eftersom unionsindustrin då fortfarande, såsom anges i skäl 107, höll på att återhämta sig från verkningarna av den ekonomiska krisen och gick med förlust. Klagandena har visat att efterfrågan på stål i Förenade kungariket var beräknad till en extremt låg nivå under 2011 (25 % lägre än 2007). Dessutom var produktionskostnaderna mycket höga på grund av att priset på skrot nådde en topp under 2011 (se skäl 81). Slutligen hävdade klagandena att den brittiska marknaden för armeringsjärn var tillfälligt snedvriden på grund av att en brittisk tillverkare (Thamesteel) sålde ut sitt lager inför sin likvidation i januari 2012, vilket ledde till en tillfällig kraftig ökning av utbudet och rabatterade priser under 2011. Av dessa skäl kan 2011 inte anses vara en period då det rådde normala marknadsförhållanden och detta år påverkade därför inte fastställandet av vinstmålet.

(149)

Därför beräknades nivån för undanröjande av skada på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittspriset för den dumpade importen, fastställt vid beräkningarna av prisunderskridande (se skäl 62), med unionsindustrins icke-skadevållande pris för den likadana produkten.

(150)

Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det genomsnittliga totala importpriset cif.

(151)

Såsom förklaras i skäl 23 drog kommissionen slutsatsen att två av de samarbetsvilliga företagsgrupperna bör behandlas som närstående. En enda dumpningsmarginal fastställdes därför för de exporterande tillverkarna i dessa två grupper genom att summan av deras individuella målprisunderskridande uttrycktes som en procentandel av summan av deras konstruerade cif-värden vid unionens gräns.

8.2 Provisoriska åtgärder

(152)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att preliminära antidumpningstullar bör införas på import av HFP Rebars med ursprung i Kina och att dessa, i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen och regeln om lägsta tull, bör fastställas till en nivå motsvarande den lägre av dumpningsmarginalen och skademarginalen.

(153)

Såsom anges i skäl 3 har kommissionen gjort import av den berörda produkten med ursprung i Kina till föremål för registrering genom förordning (EU) 2015/2386 för att det ska vara möjligt att tillämpa antidumpningsåtgärder retroaktivt i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(154)

Mot bakgrund av ovanstående undersökningsresultat bör registreringen av import i enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen upphöra.

(155)

Det är i detta skede av förfarandet inte möjligt att fatta något beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärderna.

(156)

Mot denna bakgrund har de preliminära antidumpningstullarnas storlek fastställts på grundval av en jämförelse mellan skademarginalerna och dumpningsmarginalerna. Följaktligen föreslås att följande antidumpningstullar införs:

Företag	Skademarginal (i %)	Dumpningsmarginal (i %)	Preliminär antidumpningstullsats (i %)
Jiangyin Xicheng Steel Co., Ltd Jiangyin	9,2	66,0	9,2
Jiangyin Ruihe Metal Products Co., Ltd Jiangyin	9,2	66,0	9,2
Jiangsu Yonggang Group Co., Ltd Zhangjiagang	13,0	51,5	13,0
Jiangsu Lianfeng Industrial Co., Ltd Zhangjiagang	13,0	51,5	13,0
Zhangjiagang Hongchang High Wires Co., Ltd Zhangjiagang	13,0	51,5	13,0
Zhangjiagang Shatai Steel Co., Ltd Zhangjiagang	13,0	51,5	13,0
Alla övriga företag	13,0	66,0	13,0

(157)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den nu aktuella undersökningen. De avspeglar därför företagens situation såsom den konstaterats inom ramen för denna undersökning. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller för ”alla övriga företag”) är således endast tillämpliga på import av den berörda produkten som har sitt ursprung i Kina och som tillverkats av företagen i fråga och därmed av de specifika rättsliga enheter som anges. Import av den berörda produkten som tillverkats av ett annat företag som inte specifikt omnämns i artikeldelen av denna förordning med namn och adress, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, omfattas inte av dessa tullsatser utan av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”.

(158)

Alla ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika utjämningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (7) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter om så är nödvändigt att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(159)

För att minimera risken för att åtgärderna kringgås på grund av skillnaden i tullsatser krävs särskilda åtgärder för att säkerställa tillämpningen av de individuella utjämningstullarna. De företag som har individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(160)

I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av antidumpningstullen bör nivån för den övriga tullen inte tillämpas enbart på de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, utan också på de tillverkare som inte hade någon export till unionen under undersökningsperioden.

9. SLUTBESTÄMMELSE

(161)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(162)

Undersökningsresultaten om införande av preliminära tullar är inte definitiva och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En preliminär antidumpningstull införs härmed på import av armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet av järn, olegerat stål eller legerat stål (men inte av rostfritt stål, snabb- och kiselmanganstål), inte vidare bearbetade efter varmvalsningen, även vriden efter valsningen; dessa armeringsstänger har fördjupningar, räfflor, spår eller andra deformationer som kommit till under valsningsprocessen eller har vridits efter valsningen; den viktigaste egenskapen hos hög utmattningshållfasthet är förmågan att utsättas för upprepad spänning utan att brista, särskilt förmågan att stå emot över 4,5 miljoner utmattningscykler med ett tryckförhållande (min och max) på 0,2 och en spänningsnivå som överstiger 150 MPa, med ursprung i Kina, och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7214 20 00, ex 7228 30 20, ex 7228 30 41, ex 7228 30 49, ex 7228 30 61, ex 7228 30 69, ex 7228 30 70 och ex 7228 30 89 (Taric-nummer 7214200010, 7228302010, 7228304110, 7228304910, 7228306110, 7228306910, 7228307010 och 7228308910).

2. Följande preliminära antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkats av nedanstående företag:

Företag	Tull (i %)	Taric-tilläggsnummer
Jiangyin Xicheng Steel Co., Ltd, Jiangyin	9,2	C060
Jiangyin Ruihe Metal Products Co., Ltd,Jiangyin	9,2	C061
Jiangsu Yonggang Group Co., Ltd, Zhangjiagang	13,0	C062
Jiangsu Lianfeng Industrial Co., Ltd, Zhangjiagang	13,0	C063
Zhangjiagang Hongchang High Wires Co., Ltd, Zhangjiagang	13,0	C064
Zhangjiagang Shatai Steel Co., Ltd, Zhangjiagang	13,0	C065
Alla övriga företag	13,0	C999

3. Den individuella tullsats som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som ska innehålla en försäkran, vilken är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid det företag som utfärdat fakturan med angivande av dennes/dennas namn och befattning, med följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (mängd) (berörd produkt) som sålts på export till Europeiska unionen och som avses i denna faktura har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i Folkrepubliken Kina. Jag intygar att den information som lämnas i denna faktura är fullständig och korrekt.” Om ingen sådan faktura uppvisas, ska tullsatsen för ”alla övriga företag” tillämpas.

4. Övergång till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska ske på villkor att det ställs en säkerhet som motsvarar nivån på den preliminära tullen.

5. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

1. Berörda parter får inom 25 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande

a)	begära att få ta del av de viktigaste omständigheter och överväganden som legat till grund för antagandet av denna förordning,

b)	inkomma med skriftliga synpunkter till kommissionen, och

c)	begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

2. De parter som avses i artikel 21.4 i förordning (EG) nr 1225/2009 får inom 25 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande lämna synpunkter på tillämpningen av de provisoriska åtgärderna.

Artikel 3

1. Tullmyndigheterna åläggs härmed att upphöra med den registrering av import som infördes genom artikel 1 i förordning (EU) 2015/2386.

2. Uppgifter som insamlats avseende produkter som införts för förbrukning högst 90 dagar före dagen för denna förordnings ikraftträdande ska bevaras till dess att eventuella slutgiltiga åtgärder har trätt i kraft eller till dess att detta förfarande har avslutats.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1 i denna förordning ska tillämpas under en period av sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 januari 2016.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

(2) EUT C 143, 30.4.2015, s. 12.

(3) EUT L 332, 18.12.2015, s. 111.

(4) C-687/13 av den 10 september 2015, punkt 68.

(5) Denna metod har godtagits av tribunalen i mål T-423/09, Dashiqiao mot rådet, dom av den 16 december 2011, punkterna 34–50.

(6) Mål C-315/90, Gimelec mot kommissionen, EU:C:1991:447, punkterna 16–29. Rapport från WTO:s överprövningsorgan av den 24 juli 2001, WT/DS184/AB/R, punkterna 181–215.

(7) Europeiska kommissionen. Generaldirektoratet för handel. Direktorat H, CHAR 04/039, 1049 Bryssel, Belgien.

29.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 23/47

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/115

av den 28 januari 2016

om återtagande av godtagandet av åtagandet för en exporterande tillverkare enligt genomförandebeslut 2013/707/EU som bekräftar godtagande av ett åtagande som erbjudits i samband med antidumpnings- och antisubventionsförfarandena avseende import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Folkrepubliken Kina under giltighetsperioden för slutgiltiga åtgärder

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 597/2009 av den 11 juni 2009 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (2) (nedan kallad den grundläggande antisubventionsförordningen), särskilt artikel 13,

efter att ha informerat medlemsstaterna, och

av följande skäl:

A. ÅTAGANDE OCH ANDRA GÄLLANDE ÅTGÄRDER

(1)

Genom förordning (EU) nr 513/2013 (3) införde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en preliminär antidumpningstull på import till Europeiska unionen (nedan kallad unionen) av solcellsmoduler av kristallint kisel (nedan kallade moduler) och väsentliga komponenter (dvs. celler och plattor) med ursprung i eller avsända från Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina).

(2)

En grupp exporterande tillverkare gav mandat till den kinesiska handelskammaren för import och export av maskiner och elektroniska produkter (nedan kallad CCCME) att lämna ett prisåtagande till kommissionen för deras räkning, vilket den gjorde. Av detta prisåtagande framgår att det utgör en rad individuella prisåtaganden för varje exporterande tillverkare som av praktiska skäl samordnas av CCCME.

(3)

Kommissionen godtog genom beslut 2013/423/EU (4) detta prisåtagande med avseende på de preliminära antidumpningstullarna. Genom förordning (EU) nr 748/2013 (5) ändrade kommissionen förordning (EU) nr 513/2013 för att införa de nödvändiga tekniska ändringarna till följd av godtagandet av åtagandet med avseende på den preliminära antidumpningstullen.

(4)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 1238/2013 (6) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av moduler och celler till unionen med ursprung i eller avsända från Kina (nedan kallade de berörda produkterna). Genom genomförandeförordning (EU) nr 1239/2013 (7) införde rådet en slutgiltig utjämningstull på import av den berörda produkten till unionen.

(5)

Efter anmälan av en ändrad version av prisåtagandet från en grupp exporterande tillverkare i samverkan med CCCME bekräftade kommissionen genom sitt genomförandebeslut 2013/707/EU (8) godtagandet av prisåtagandet i dess ändrade lydelse (nedan kallat åtagandet) under giltighetsperioden för de slutgiltiga åtgärderna. I bilagan till detta beslut förtecknas de exporterande tillverkare vars åtagande har godtagits, bland andra följande: Changzhou Trina Solar Energy Co. Ltd, Trina Solar (Changzhou) Science & Technology Co. Ltd, Changzhou Youze Technology Co. Ltd, Trina Solar Energy (Shanghai) Co. Ltd och Yancheng Trina Solar Energy Technology Co. Ltd tillsammans med sina närstående företag i Europeiska unionen, som gemensamt omfattas av Taric-tilläggsnummer B791 (”Trina Solar”).

(6)

Genom genomförandebeslut 2014/657/EU (9) godtog kommissionen ett förslag från gruppen av exporterande tillverkare tillsammans med CCME för förtydliganden om tillämpningen av åtagandet för den berörda produkten som omfattas av åtagandet, dvs. moduler och celler med ursprung i eller avsända från Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8541 40 90 (Taric-nummer 8541409021, 8541409029, 8541409031 och 8541409039) och som tillverkas av de exporterande tillverkarna (nedan kallad den omfattade produkten). De antidumpnings- och utjämningstullar som avses i skäl 4 tillsammans med åtagandet kallas gemensamt för åtgärder.

(7)	Genom genomförandeförordning (EU) 2015/866 (10) återtog kommissionen godtagandet av åtagandet för tre exporterande tillverkare.

(8)	Genom genomförandeförordning (EU) 2015/1403 (11) återtog kommissionen godtagandet av åtagandet för en ytterligare exporterande tillverkare.

(9)	Genom genomförandeförordning (EU) 2015/2018 (12) återtog kommissionen godtagandet av åtagandet för två exporterande tillverkare.

(10)	Kommissionen inledde en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen genom ett tillkännagivande om inledande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (13) den 5 december 2015.

(11)	Kommissionen inledde en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i den grundläggande antisubventionsförordningen genom ett tillkännagivande om inledande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (14) den 5 december 2015.

(12)

Kommissionen inledde också en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i den grundläggande antidumpningsförordningen och artikel 19 i den grundläggande antisubventionsförordningen genom ett tillkännagivande om inledande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (15) den 5 december 2015.

B. VILLKOREN I ÅTAGANDET OCH TRINA SOLARS FRIVILLIGA ÅTERTAGANDE

(13)	Enligt åtagandet får varje exporterande tillverkare frivilligt återta sitt åtagande när som helst under dess tillämpning.

(14)	Trina Solar meddelade i december 2015 kommissionen att man önskade återta sitt åtagande.

C. ÅTERTAGANDE AV GODTAGANDET AV ÅTAGANDET OCH INFÖRANDE AV SLUTGILTIGA TULLAR

(15)	Därför, i enlighet med artikel 8.9 i den grundläggande antidumpningsförordningen och artikel 13.9 i den grundläggande antisubventionsförordningen och i enlighet med villkoren i åtagandet, har kommissionen beslutat att godtagandet av åtagandet för Trina Solar ska återtas.

(16)

I enlighet med artikel 8.9 i den grundläggande antidumpningsförordningen och artikel 13.9 i den grundläggande antisubventionsförordningen tillämpas en slutgiltig antidumpningstull som infördes genom artikel 1 i genomförandeförordning (EU) nr 1238/2013 och den slutgiltiga utjämningstull som infördes genom artikel 1 i genomförandeförordning (EU) nr 1239/2013 automatiskt på import med ursprung i eller avsänd från Kina när det gäller de berörda produkter som tillverkats av Trina Solar (Taric-tilläggsnummer: B791) från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.

(17)	I informationssyfte anges i tabellen i bilagan till denna förordning de exporterande tillverkare för vilka godtagandet av åtagandet genom genomförandebeslut 2013/707/EU inte påverkas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Godtagandet av åtagandet för Changzhou Trina Solar Energy Co. Ltd, Trina Solar (Changzhou) Science & Technology Co., Ltd, Changzhou Youze Technology Co. Ltd, Trina Solar Energy (Shanghai) Co. Ltd och Yancheng Trina Solar Energy Technology Co. Ltd tillsammans med sina närstående företag i Europeiska unionen som gemensamt omfattas av Taric-tilläggsnummer B791 återtas härmed.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 januari 2016.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

(2) EUT L 188, 18.7.2009, s. 93.

(3) EUT L 152, 5.6.2013, s. 5.

(4) EUT L 209, 3.8.2013, s. 26.

(5) EUT L 209, 3.8.2013, s. 1.

(6) EUT L 325, 5.12.2013, s. 1.

(7) EUT L 325, 5.12.2013, s. 66.

(8) EUT L 325, 5.12.2013, s. 214.

(9) EUT L 270, 11.9.2014, s. 6.

(10) EUT L 139, 5.6.2015, s. 30.

(11) EUT L 218, 19.8.2015, s. 1.

(12) EUT L 295, 12.11.2015, s. 23.

(13) EUT C 405, 5.12.2015, s. 8.

(14) EUT C 405, 5.12.2015, s. 20.

(15) EUT C 405, 5.12.2015, s. 33.

BILAGA

Förteckning över företag:

Företagsnamn	Taric-tilläggsnummer
Jiangsu Aide Solar Energy Technology Co. Ltd	B798
Alternative Energy (AE) Solar Co. Ltd	B799
Anhui Chaoqun Power Co. Ltd	B800
Anji DaSol Solar Energy Science & Technology Co. Ltd	B802
Anhui Schutten Solar Energy Co. Ltd Quanjiao Jingkun Trade Co. Ltd	B801
Anhui Titan PV Co. Ltd	B803
Xi'an SunOasis (Prime) Company Limited TBEA SOLAR CO. LTD XINJIANG SANG'O SOLAR EQUIPMENT	B804
Changzhou NESL Solartech Co. Ltd	B806
Changzhou Shangyou Lianyi Electronic Co. Ltd	B807
CHINALAND SOLAR ENERGY CO. LTD	B808
ChangZhou EGing Photovoltaic Technology Co. Ltd	B811
CIXI CITY RIXING ELECTRONICS CO. LTD ANHUI RINENG ZHONGTIAN SEMICONDUCTOR DEVELOPMENT CO. LTD HUOSHAN KEBO ENERGY & TECHNOLOGY CO. LTD	B812
CNPV Dongying Solar Power Co. Ltd	B813
CSG PVtech Co. Ltd	B814
China Sunergy (Nanjing) Co. Ltd CEEG Nanjing Renewable Energy Co. Ltd CEEG (Shanghai) Solar Science Technology Co. Ltd China Sunergy (Yangzhou) Co. Ltd China Sunergy (Shanghai) Co. Ltd	B809
Delsolar (Wujiang) Ltd	B792
Dongfang Electric (Yixing) MAGI Solar Power Technology Co. Ltd	B816
EOPLLY New Energy Technology Co. Ltd SHANGHAI EBEST SOLAR ENERGY TECHNOLOGY CO. LTD JIANGSU EOPLLY IMPORT & EXPORT CO. LTD	B817
Era Solar Co. Ltd	B818
GD Solar Co. Ltd	B820
Greenway Solar-Tech (Shanghai) Co. Ltd Greenway Solar-Tech (Huaian) Co. Ltd	B821
Konca Solar Cell Co. Ltd Suzhou GCL Photovoltaic Technology Co. Ltd Jiangsu GCL Silicon Material Technology Development Co. Ltd Jiangsu Zhongneng Polysilicon Technology Development Co. Ltd GCL-Poly (Suzhou) Energy Limited GCL-Poly Solar Power System Integration (Taicang) Co. Ltd GCL SOLAR POWER (SUZHOU) LIMITED	B850
Guodian Jintech Solar Energy Co. Ltd	B822
Hangzhou Bluesun New Material Co. Ltd	B824
Hanwha SolarOne (Qidong) Co. Ltd	B826
Hengdian Group DMEGC Magnetics Co. Ltd	B827
HENGJI PV-TECH ENERGY CO. LTD	B828
Himin Clean Energy Holdings Co. Ltd	B829
Jetion Solar (China) Co. Ltd Junfeng Solar (Jiangsu) Co. Ltd Jetion Solar (Jiangyin) Co. Ltd	B830
Jiangsu Green Power PV Co. Ltd	B831
Jiangsu Hosun Solar Power Co. Ltd	B832
Jiangsu Jiasheng Photovoltaic Technology Co. Ltd	B833
Jiangsu Runda PV Co. Ltd	B834
Jiangsu Sainty Photovoltaic Systems Co. Ltd Jiangsu Sainty Machinery Imp. And Exp. Corp. Ltd	B835
Jiangsu Seraphim Solar System Co. Ltd	B836
Jiangsu Shunfeng Photovoltaic Technology Co. Ltd Changzhou Shunfeng Photovoltaic Materials Co. Ltd Jiangsu Shunfeng Photovoltaic Electronic Power Co. Ltd	B837
Jiangsu Sinski PV Co. Ltd	B838
Jiangsu Sunlink PV Technology Co. Ltd	B839
Jiangsu Zhongchao Solar Technology Co. Ltd	B840
Jiangxi Risun Solar Energy Co. Ltd	B841
Jiangxi LDK Solar Hi-Tech Co. Ltd LDK Solar Hi-Tech (Nanchang) Co. Ltd LDK Solar Hi-Tech (Suzhou) Co. Ltd	B793
Jiangyin Hareon Power Co. Ltd Hareon Solar Technology Co. Ltd Taicang Hareon Solar Co. Ltd Hefei Hareon Solar Technology Co. Ltd Jiangyin Xinhui Solar Energy Co. Ltd Altusvia Energy (Taicang) Co. Ltd	B842
Jiangyin Shine Science and Technology Co. Ltd	B843
JingAo Solar Co. Ltd Shanghai JA Solar Technology Co. Ltd JA Solar Technology Yangzhou Co. Ltd Hefei JA Solar Technology Co. Ltd Shanghai JA Solar PV Technology Co. Ltd	B794
Jinko Solar Co. Ltd Jinko Solar Import and Export Co. Ltd ZHEJIANG JINKO SOLAR CO. LTD ZHEJIANG JINKO SOLAR TRADING CO. LTD	B845
Jinzhou Yangguang Energy Co. Ltd Jinzhou Huachang Photovoltaic Technology Co. Ltd Jinzhou Jinmao Photovoltaic Technology Co. Ltd Jinzhou Rixin Silicon Materials Co. Ltd Jinzhou Youhua Silicon Materials Co. Ltd	B795
Juli New Energy Co. Ltd	B846
Jumao Photonic (Xiamen) Co. Ltd	B847
King-PV Technology Co. Ltd	B848
Kinve Solar Power Co. Ltd (Maanshan)	B849
Lightway Green New Energy Co. Ltd Lightway Green New Energy(Zhuozhou) Co. Ltd	B851
MOTECH (SUZHOU) RENEWABLE ENERGY CO. LTD	B852
Nanjing Daqo New Energy Co. Ltd	B853
NICE SUN PV CO. LTD LEVO SOLAR TECHNOLOGY CO. LTD	B854
Ningbo Huashun Solar Energy Technology Co. Ltd	B856
Ningbo Jinshi Solar Electrical Science & Technology Co. Ltd	B857
Ningbo Komaes Solar Technology Co. Ltd	B858
Ningbo Osda Solar Co. Ltd	B859
Ningbo Qixin Solar Electrical Appliance Co. Ltd	B860
Ningbo South New Energy Technology Co. Ltd	B861
Ningbo Sunbe Electric Ind Co. Ltd	B862
Ningbo Ulica Solar Science & Technology Co. Ltd	B863
Perfectenergy (Shanghai) Co. Ltd	B864
Perlight Solar Co. Ltd	B865
Phono Solar Technology Co. Ltd Sumec Hardware & Tools Co. Ltd	B866
RISEN ENERGY CO. LTD	B868
SHANDONG LINUO PHOTOVOLTAIC HI-TECH CO. LTD	B869
SHANGHAI ALEX SOLAR ENERGY SCIENCE & TECHNOLOGY CO. LTD SHANGHAI ALEX NEW ENERGY CO. LTD	B870
Shanghai BYD Co. Ltd BYD (Shangluo) Industrial Co. Ltd	B871
Shanghai Chaori Solar Energy Science & Technology Co. Ltd Shanghai Chaori International Trading Co. Ltd	B872
Propsolar (Zhejiang) New Energy Technology Co. Ltd Shanghai Propsolar New Energy Co. Ltd	B873
SHANGHAI SHANGHONG ENERGY TECHNOLOGY CO. LTD	B874
SHANGHAI SOLAR ENERGY S&T CO. LTD Shanghai Shenzhou New Energy Development Co. Ltd Lianyungang Shenzhou New Energy Co. Ltd	B875
Shanghai ST Solar Co. Ltd Jiangsu ST Solar Co. Ltd	B876
Shenzhen Sacred Industry Co.Ltd	B878
Shenzhen Topray Solar Co. Ltd Shanxi Topray Solar Co. Ltd Leshan Topray Cell Co. Ltd	B880
Sopray Energy Co. Ltd Shanghai Sopray New Energy Co. Ltd	B881
SUN EARTH SOLAR POWER CO. LTD NINGBO SUN EARTH SOLAR POWER CO. LTD Ningbo Sun Earth Solar Energy Co. Ltd	B882
SUZHOU SHENGLONG PV-TECH CO. LTD	B883
TDG Holding Co. Ltd	B884
Tianwei New Energy Holdings Co. Ltd Tianwei New Energy (Chengdu) PV Module Co. Ltd Tianwei New Energy (Yangzhou) Co. Ltd	B885
Wenzhou Jingri Electrical and Mechanical Co. Ltd	B886
Shanghai Topsolar Green Energy Co. Ltd	B877
Shenzhen Sungold Solar Co. Ltd	B879
Wuhu Zhongfu PV Co. Ltd	B889
Wuxi Saijing Solar Co. Ltd	B890
Wuxi Shangpin Solar Energy Science and Technology Co. Ltd	B891
Wuxi Solar Innova PV Co. Ltd	B892
Wuxi Suntech Power Co. Ltd Suntech Power Co. Ltd Wuxi Sunshine Power Co. Ltd Luoyang Suntech Power Co. Ltd Zhenjiang Rietech New Energy Science Technology Co. Ltd Zhenjiang Ren De New Energy Science Technology Co. Ltd	B796
Wuxi Taichang Electronic Co. Ltd Wuxi Machinery & Equipment Import & Export Co. Ltd Wuxi Taichen Machinery & Equipment Co. Ltd	B893
Xi'an Huanghe Photovoltaic Technology Co. Ltd State-run Huanghe Machine-Building Factory Import and Export Corporation Shanghai Huanghe Fengjia Photovoltaic Technology Co. Ltd	B896
Xi'an LONGi Silicon Materials Corp. Wuxi LONGi Silicon Materials Co. Ltd	B897
Years Solar Co. Ltd	B898
Yingli Energy (China) Co. Ltd Baoding Tianwei Yingli New Energy Resources Co. Ltd Hainan Yingli New Energy Resources Co. Ltd Hengshui Yingli New Energy Resources Co. Ltd Tianjin Yingli New Energy Resources Co. Ltd Lixian Yingli New Energy Resources Co. Ltd Baoding Jiasheng Photovoltaic Technology Co. Ltd Beijing Tianneng Yingli New Energy Resources Co. Ltd Yingli Energy (Beijing) Co. Ltd	B797
Yuhuan BLD Solar Technology Co. Ltd Zhejiang BLD Solar Technology Co. Ltd	B899
Yuhuan Sinosola Science & Technology Co.Ltd	B900
Zhangjiagang City SEG PV Co. Ltd	B902
Zhejiang Fengsheng Electrical Co. Ltd	B903
Zhejiang Global Photovoltaic Technology Co. Ltd	B904
Zhejiang Heda Solar Technology Co. Ltd	B905
Zhejiang Jiutai New Energy Co. Ltd Zhejiang Topoint Photovoltaic Co. Ltd	B906
Zhejiang Kingdom Solar Energy Technic Co. Ltd	B907
Zhejiang Koly Energy Co. Ltd	B908
Zhejiang Mega Solar Energy Co. Ltd Zhejiang Fortune Photovoltaic Co. Ltd	B910
Zhejiang Shuqimeng Photovoltaic Technology Co. Ltd	B911
Zhejiang Shinew Photoelectronic Technology Co. Ltd	B912
Zhejiang Sunflower Light Energy Science & Technology Limited Liability Company Zhejiang Yauchong Light Energy Science & Technology Co. Ltd	B914
Zhejiang Sunrupu New Energy Co. Ltd	B915
Zhejiang Tianming Solar Technology Co. Ltd	B916
Zhejiang Trunsun Solar Co. Ltd Zhejiang Beyondsun PV Co. Ltd	B917
Zhejiang Wanxiang Solar Co. Ltd WANXIANG IMPORT & EXPORT CO LTD	B918
Zhejiang Xiongtai Photovoltaic Technology Co. Ltd	B919
ZHEJIANG YUANZHONG SOLAR CO. LTD	B920
Zhongli Talesun Solar Co. Ltd	B922

29.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 23/65

RÅDETS BESLUT (GUSP) 2016/119

av den 28 januari 2016

om ändring av beslut 2011/72/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter med tanke på situationen i Tunisien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)	Den 31 januari 2011 antog rådet beslut 2011/72/Gusp (1) om restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter med tanke på situationen i Tunisien.

(2)	De restriktiva åtgärder som föreskrivs i beslut 2011/72/Gusp är tillämpliga till och med den 31 januari 2016. På grundval av en översyn av det beslutet bör de restriktiva åtgärderna förlängas till och med den 31 januari 2017. Uppgifterna för 48 personer bör ändras.

(3)	Beslut 2011/72/Gusp bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2011/72/Gusp ska ändras på följande sätt:

1.	Artikel 5 ska ersättas med följande: ”Artikel 5 Detta beslut ska tillämpas till och med den 31 januari 2017. Det ska ses över kontinuerligt. Det får vid behov förlängas eller ändras, om rådet bedömer att målen i beslutet inte har uppnåtts.”

2.	Bilagan till beslut 2011/72/Gusp ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 28 januari 2016.

På rådets vägnar

A.G. KOENDERS

Ordförande

(1) Rådets beslut 2011/72/Gusp av den 31 januari 2011 om restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter med tanke på situationen i Tunisien (EUT L 28, 2.2.2011, s. 62).

BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER PERSONER OCH ENHETER SOM AVSES I ARTIKEL 1

	Namn	Identifieringsuppgifter	Skäl
1.	Zine El Abidine Ben Haj Hamda Ben Haj Hassen BEN ALI	F.d. president i Tunisien, född i Hamman – Sousse den 3 september 1936, son till Selma HASSEN, gift med Leïla TRABELSI, innehar nationellt id-kort nr 00354671.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part, samt mottagande från offentlig tjänstemans sida av offentliga medel som denne visste mottogs otillbörligen och som använts till egen förmån eller till förmån för anhöriga.
2.	Leila Bent Mohamed Ben Rhouma TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 24 oktober 1956, dotter till Saida DHERIF, gift med Zine El Abidine BEN ALI, innehar nationellt id-kort nr 00683530.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part, samt delaktighet i mottagande från offentlig tjänstemans sida av offentliga medel som denne visste mottogs otillbörligen och som använts till egen förmån eller till förmån för anhöriga.
3.	Moncef Ben Mohamed Ben Rhouma TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 4 mars 1944, son till Saida DHERIF, gift med Yamina SOUIEI, företagsledare, bosatt på 11 rue de France – Radès Ben Arous, innehar nationellt id-kort nr 05000799.	(Avliden) person vars verksamhet är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
4.	Mohamed Ben Moncef Ben Mohamed TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Sabha i Libyen den 7 januari 1980, son till Yamina SOUIEI, företagsledare, gift med Inès LEJRI, bosatt i Résidence de l'étoile du nord – suite B – 7ème étage – appt. No25 – Centre urbain du nord – Cité El Khadra – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 04524472.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel från offentlig tjänstemans sida, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman (f.d. VD för Banque Nationale Agricole) gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
5.	Fahd Mohamed Sakher Ben Moncef Ben Mohamed Hfaiez MATERI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 2 december 1981, son till Naïma BOUTIBA, gift med Nesrine BEN ALI, innehar nationellt id-kort nr 04682068.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga tunisiska medel som en offentlig tjänsteman (f.d. presidenten Ben Ali) gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman (f.d. presidenten Ben Ali) gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman (f.d. presidenten Ben Ali) i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part, samt delaktighet i mottagande från offentlig tjänstemans sida av offentliga medel som denne visste mottogs otillbörligen och som använts till egen förmån eller till förmån för anhöriga.
6.	Nesrine Bent Zine El Abidine Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 16 januari 1987, dotter till Leïla TRABELSI, gift med Fahd Mohamed Sakher MATERI, innehar nationellt id-kort nr 00299177.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part, samt för delaktighet i mottagande från offentlig tjänstemans sida av offentliga medel som denne visste mottogs otillbörligen och som använts till egen förmån eller till förmån för anhöriga.
7.	Halima Bent Zine El Abidine Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 17 juli 1992, dotter till Leïla TRABELSI, bosatt i presidentpalatset, innehar nationellt id-kort nr 09006300.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
8.	Belhassen Ben Mohamed Ben Rhouma TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 5 november 1962, son till Saida DHERIF, företagsledare, bosatt på 32 rue Hédi Karray – El Menzah – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 00777029.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
9.	Mohamed Naceur Ben Mohamed Ben Rhouma TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 24 juni 1948, son till Saida DHERIF, gift med Nadia MAKNI, delegerad ledare för ett lantbruksföretag, bosatt på 20 rue El Achfat – Carthage – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 00104253.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt för otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
10.	Jalila Bent Mohamed Ben Rhouma TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Radès den 19 februari 1953, dotter till Saida DHERIF, gift med Mohamed MAHJOUB, företagsledare, bosatt på 21 rue d'Aristote – Carthage Salammbô, innehar nationellt id-kort nr 00403106.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
11.	Mohamed Imed Ben Mohamed Naceur Ben Mohamed TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 26 augusti 1974, son till Najia JERIDI, affärsman, bosatt på 124 avenue Habib Bourguiba – Carthage présidence, innehar nationellt id-kort nr 05417770.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
12.	Mohamed Adel Ben Mohamed Ben Rehouma TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 26 april 1950, son till Saida DHERIF, gift med Souad BEN JEMIA, företagsledare, bosatt på 3 rue de la Colombe – Gammarth Supérieur, innehar nationellt id-kort nr 00178522.	(Avliden) person vars verksamhet är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
13.	Mohamed Mourad Ben Mohamed Ben Rehouma TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 25 september 1955, son till Saida DHERIF, gift med Hela BELHAJ, företagsledare, bosatt på 20 rue Ibn Chabat – Salammbô – Carthage – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 05150331.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
14.	Samira Bent Mohamed Ben Rhouma TRABELSI	Tunisisk medborgare, född den 27 december 1958, dotter till Saida DHERIF, gift med Mohamed Montassar MEHERZI, marknadsdirektör, bosatt på 4 rue Taoufik EI Hakim – La Marsa, innehar nationellt id-kort nr 00166569.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part, samt delaktighet i mottagande från offentlig tjänstemans sida av offentliga medel som denne visste mottogs otillbörligen och som använts till egen förmån eller till förmån för anhöriga.
15.	Mohamed Montassar Ben Kbaier Ben Mohamed MEHERZI	Tunisisk medborgare, född i La Marsa den 5 maj 1959, son till Fatma SFAR, gift med Samira TRABELSI, företagsledare, bosatt på 4 rue Taoufik El Hakim – La Marsa, innehar nationellt id-kort nr 00046988.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
16.	Nefissa Bent Mohamed Ben Rhouma TRABELSI	Tunisisk medborgare, född den 1 februari 1960, dotter till Saida DHERIF, gift med Habib ZAKIR, bosatt på 4 rue de la Mouette – Gammarth Supérieur, innehar nationellt id-kort nr 00235016.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
17.	Habib Ben Kaddour Ben Mustapha BEN ZAKIR	Tunisisk medborgare, född den 5 mars 1957, son till Saida BEN ABDALLAH, gift med Nefissa TRABELSI, arbetar med ett byggföretag, bosatt på rue Ennawras 4 – Gammarth Supérieur, innehar nationellt id-kort nr 00547946.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
18.	Moez Ben Moncef Ben Mohamed TRABELSI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 3 juli 1973, son till Yamina SOUIEI, chef för ett byggföretag, bosatt i Amine El Bouhaira – rue du Lac Turkana – Les Berges du Lac – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 05411511.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
19.	Lilia Bent Noureddine Ben Ahmed NACEF	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 25 juni 1975, dotter till Mounira TRABELSI (syster till Leila TRABELSI), företagsledare, gift med Mourad MEHDOUI, bosatt på 41 rue Garibaldi – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 05417907.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
20.	Mourad Ben Hédi Ben Ali MEHDOUI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 3 maj 1962, son till Neila BARTAJI, gift med Lilia NACEF, företagsledare, bosatt på 41 rue Garibaldi – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 05189459.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
21.	Houssem Ben Mohamed Naceur Ben Mohamed TRABELSI	Tunisisk medborgare, född den 18 september 1976, son till Nadia JERIDI, direktör, bosatt i lotissement Erriadh.2 – Gammarth – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 05412560.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
22.	Bouthaina Bent Moncef Ben Mohamed TRABELSI	Tunisisk medborgare, född den 4 december 1971, dotter till Yasmina SOUIEI, företagsledare, bosatt på 2 rue El Farrouj – La Marsa, innehar nationellt id-kort nr 05418095.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
23.	Nabil Ben Abderrazek Ben Mohamed TRABELSI	Tunisisk medborgare, född den 20 december 1965, son till Radhia MATHLOUTHI, gift med Linda CHERNI, anställd på Tunisair, bosatt på 12 rue Taieb Mhiri – Le Kram – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 00300638.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
24.	Mehdi Ben Ridha Ben Mohamed BEN GAIED	Tunisisk medborgare, född den 29 januari 1988, son till Kaouther Feriel HAMZA, verkställande direktör för företaget Stafiem – Peugeot, bosatt på 4 rue Mohamed Makhlouf – El Manar.2 – Tunis.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
25.	Mohamed Slim Ben Mohamed Hassen Ben Salah CHIBOUB	Tunisisk medborgare, född den 13 januari 1959, son till Leïla CHAIBI, gift med Dorsaf BEN ALI, företagsledare, bosatt på rue du Jardin – Sidi Bou Saïd – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 00400688.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman (f.d. presidenten Ben Ali) gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
26.	Dorsaf Bent Zine El Abidine Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Le Bardo den 5 juli 1965, dotter till Naïma EL KEFI, gift med Mohamed Slim CHIBOUB, bosatt på 5 rue El Montazah – Sidi Bou Saïd – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 00589759.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
27.	Sirine Bent Zine El Abidine Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Le Bardo den 21 augusti 1971, dotter till Naïma EL KEFI, gift med Mohamed Marouene MABROUK, politisk rådgivare vid utrikesministeriet, innehar nationellt id-kort nr 05409131.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
28.	Mohamed Marouen Ben Ali Ben Mohamed MABROUK	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 11 mars 1972, son till Jaouida El BEJI, gift med Sirine BEN ALI, företagsledare, bosatt på 8 rue du Commandant Béjaoui – Carthage – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 04766495.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
29.	Ghazoua Bent Zine El Abidine Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Le Bardo den 8 mars 1963, dotter till Naïma EL KEFI, gift med Slim ZARROUK, läkare, bosatt på 49 avenue Habib Bourguiba – Carthage, innehar nationellt id-kort nr 00589758.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
30.	Slim Ben Mohamed Salah Ben Ahmed ZARROUK	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 13 augusti 1960, son till Maherzia GUEDIRA, gift med Ghazoua BEN ALI, företagsledare, bosatt på 49 avenue Habib Bourguiba – Carthage, innehar nationellt id-kort nr 00642271.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
31.	Farid Ben Haj Hamda Ben Haj Hassen BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Hammam – Sousse den 22 november 1949, son till Selma HASSEN, fotojournalist i Tyskland, bosatt på 11 rue Sidi el Gharbi – Hammam – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 02951793.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
32.	Faouzi Ben Haj Hamda Ben Haj Hassen BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Hammam-Sousse den 13 mars 1947, gift med Zohra BEN AMMAR, företagsledare, bosatt på rue El Moez – Hammam – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 02800443.	(Avliden) person vars verksamhet är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
33.	Hayet Bent Haj Hamda Ben Haj Hassen BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Hammam – Sousse den 16 maj 1952, dotter till Selma HASSEN, gift med Fathi REFAT, representant för Tunisair, bosatt på 17 avenue de la République – Hammam – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 02914657.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
34.	Najet Bent Haj Hamda Ben Raj Hassen BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Sousse den 18 september 1956, dotter till Selma HASSEN, gift med Sadok Habib MHIRI, företagschef, bosatt på avenue de l'Imam Muslim – Khezama ouest – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 02804872.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
35.	Slaheddine Ben Haj Hamda Ben Haj Hassen BEN ALI	Tunisisk medborgare, född den 28 oktober 1938, son till Selma HASSEN, pensionär, änkling efter Selma MANSOUR, bosatt på 255 cité El Bassatine – Monastir, innehar nationellt id-kort nr 028106l4.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
36.	Kaïs Ben Slaheddine Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 21 oktober 1969, son till Selma MANSOUR, gift med Monia CHEDLI, företagsledare, bosatt på avenue Hédi Nouira – Monastir, innehar nationellt id-kort nr 04180053.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
37.	Hamda Ben Slaheddine Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Monastir den 29 april 1974, son till Selma MANSOUR, ogift, företagschef, bosatt på 83 Cap Marina – Monastir, innehar nationellt id-kort nr 04186963.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
38.	Najmeddine Ben Slaheddine Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Monastir den 12 oktober 1972, son till Selma MANSOUR, ogift, arbetar med export och import, bosatt på avenue Mohamed Salah Sayadi – Skanes – Monastir, innehar nationellt id-kort nr 04192479.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
39.	Najet Bent Slaheddine Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Monastir den 8 mars 1980, dotter till Selma MANSOUR, gift med Zied JAZIRI, sekreterare på ett företag, bosatt på rue Abu Dhar El Ghafari – Khezama est – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 06810509.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
40.	Douraied Ben Hamed Ben Taher BOUAOUINA	Tunisisk medborgare, född i Hammam – Sousse den 8 oktober 1978, son till Hayet BEN ALI, företagsdirektör, bosatt på 17 avenue de la République – Hammam – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 05590835.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
41.	Akrem Ben Hamed Ben Taher BOUAOUINA	Tunisisk medborgare, född i Hammam – Sousse den 9 augusti 1977, son till Hayet BEN ALI, företagsledare, bosatt på 17 avenue de la République – Hammam – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 05590836.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
42.	Ghazoua Bent Hamed Ben Taher BOUAOUINA	Tunisisk medborgare, född i Monastir den 30 augusti 1982, dotter till Hayet BEN ALI, gift med Badreddine BENNOUR, bosatt på rue Ibn Maja – Khezama est – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 08434380.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
43.	Imed Ben Habib Ben Bouali LTAIEF	Tunisisk medborgare, född i Sousse den 13 januari 1970, son till Naïma BEN ALI, chef på Tunisair, bosatt i Résidence les Jardins, apt. 8C Bloc. b – El Menzah 8 – L'Ariana, innehar nationellt id-kort nr 05514395.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
44.	Naoufel Ben Habib Ben Bouali LTAIEF	Tunisisk medborgare, född i Hammam – Sousse den 22 oktober 1967, son till Naïma BEN ALI, chargé de mission vid transportministeriet, bosatt på 4 avenue Tahar SFAR – El Manar 2 – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 05504161.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
45.	Montassar Ben Habib Ben Bouali LTAIEF	Tunisisk medborgare, född i Sousse den 3 januari 1973, son till Naïma BEN ALI, gift med Lamia JEGHAM, företagsledare, bosatt på 13 lotissement Ennakhil – Kantaoui – Hammam – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 05539378.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
46.	Mehdi Ben Tijani Ben Haj Hamda Ben Haj Hassen BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Paris den 27 oktober 1966, son till Paulette HAZAT, företagsdirektör, bosatt på Chouket El Arressa, Hammam – Sousse, innehar nationellt id-kort nr 05515496 (dubbelt medborgarskap).	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman (f.d. presidenten Ben Ali) gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
47.	Slim Ben Tijani Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk och fransk medborgare, född i Le Petit Quevilly (76) den 6 april 1971 (eller den 16 april enligt hans tunisiska identitetshandling), son till Tijani BEN ALI, född den 9 februari 1932, och Paulette HAZET (eller HAZAT), född den 23 februari 1936, gift med Amel SAIED (eller SAID), företagsledare, bosatt i Chouket El Arressa, Hammam – Sousse, enligt hans tunisiska ID-kort, nr 00297112; adress: 14, esplanade des Guinandiers, Bailly Romainvilliers (77), enligt hans franska ID-kort, nr 111277501841.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.
48.	Sofiene Ben Habib Ben Haj Hamda BEN ALI	Tunisisk medborgare, född i Tunis den 28 augusti 1974, son till Leila DEROUICHE, marknadsdirektör, bosatt på 23 rue Ali Zlitni, El Manar 2 – Tunis, innehar nationellt id-kort nr 04622472.	Person som är föremål för brottsutredningar från de tunisiska myndigheternas sida avseende delaktighet i förskingring av offentliga medel som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till, delaktighet i behörighetsmissbruk som en offentlig tjänsteman gjort sig skyldig till för att uppnå oskäliga fördelar för tredje part och åsamka förvaltningen skada, samt otillbörlig påverkan gentemot offentlig tjänsteman i syfte att direkt eller indirekt erhålla fördelar för tredje part.

29.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 23/82

BESLUT nr 1/2016 AV GEMENSKAPENS OCH SCHWEIZ GEMENSAMMA KOMMITTÉ FÖR LANDTRANSPORTER

av den 16 december 2015

om ändring av bilagorna 1, 3, 4 och 7 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg [2016/122]

KOMMITTÉN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg (nedan kallat avtalet), särskilt artikel 52.4, och

av följande skäl:

(1)	Enligt artikel 52.4 första strecksatsen i avtalet ska den gemensamma kommittén anta beslut om ändringar av bilagorna 1, 3, 4 och 7.

(2)	Bilaga 1 ändrades senast genom gemensamma kommitténs beslut nr 1/2013 av den 6 december 2013 (1).

(3)

Nya EU-rättsakter har antagits på områden som omfattas av avtalet. Texten i bilagorna 1, 3, 4 och 7 bör därför ändras så att den överensstämmer med ändringarna i den relevanta unionslagstiftningen. För att klargöra rättsläget och för att förenkla är det bäst att ersätta bilagorna 1, 3, 4 och 7 till avtalet med bilagorna till detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Bilaga 1 till avtalet ska ersättas med bilaga 1 till detta beslut.

2. Bilaga 3 till avtalet ska ersättas med bilaga 2 till detta beslut.

3. Bilaga 4 till avtalet ska ersättas med bilaga 3 till detta beslut.

4. Bilaga 7 till avtalet ska ersättas med bilaga 4 till detta beslut.

Artikel 2

För godstransport med motorfordon som är registrerade i Schweiz och vars högst tillåtna totala vikt, inbegripet släp, är mellan 3,5 och 6 ton, ska förpliktelsen att inneha ett sådant tillstånd som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 (2) tillämpas från och med den 1 januari 2018.

Artikel 3

Hänvisningarna till rådets förordning (EEG) nr 881/92 (3) i artikel 9 i avtalet ska betraktas som hänvisningar till förordning (EG) nr 1072/2009 och hänvisningarna till rådets förordning (EEG) nr 684/92 (4) i artikel 17 i avtalet ska betraktas som hänvisningar till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 (5).

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2016.

Utfärdat i Bryssel, den 16 december 2015.

För Europeiska unionen

Fotis KARAMITSOS

Ordförande

För Schweiziska edsförbundet

Peter FÜGLISTALER

Chefen för den schweiziska delegationen

(1) EUT L 352, 24.12.2013, s. 79.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg (EUT L 300, 14.11.2009, s. 72).

(3) EUT L 95, 9.4.1992, s. 1.

(4) Rådets förordning (EEG) nr 684/92 av den 16 mars 1992 om gemensamma regler för internationell persontransport med buss (EUT L 74, 20.3.1992, s. 1).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för persontransporter med buss och om ändring av förordning (EG) nr 561/2006 (EUT L 300, 14.11.2009, s. 88).

BILAGA 1

”BILAGA 1

TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER

I enlighet med artikel 52.6 i detta avtal ska Schweiz tillämpa lagbestämmelser som motsvarar följande:

Relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen

AVSNITT 1 – TILLTRÄDE TILL YRKET

—	Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/1/EG av den 18 januari 2006 om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg (EUT L 33, 4.2.2006, s. 82).

—

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG (EUT L 300, 14.11.2009, s. 51), senast ändrad genom rådets förordning (EU) nr 517/2013 av den 13 maj 2013 (EUT L 158, 10.6.2013, s. 1).

—

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg (EUT L 300, 14.11.2009, s. 72), senast ändrad genom rådets förordning (EU) nr 517/2013 av den 13 maj 2013 (EUT L 158, 10.6.2013, s. 1).

Vid tillämpningen av detta avtal ska följande gälla:

a)	Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet ska undanta medborgarna i Schweiziska edsförbundet, i Europeiska unionens medlemsstater och i Europeiska ekonomiska samarbetsområdets medlemsstater från förpliktelsen att inneha ett förartillstånd.

b)	Schweiziska edsförbundet får endast undanta medborgare i andra medlemsstater än de som avses i led a ovan från förpliktelsen att inneha ett förartillstånd efter det att Europeiska unionen tillfrågats och gett sitt medgivande.

c)	Bestämmelserna i kapitel III i förordning (EG) nr 1072/2009 (om cabotage) är inte tillämpliga.

—

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för persontransporter med buss och om ändring av förordning (EG) nr 561/2006 (EUT L 300, 14.11.2009, s. 88), senast ändrad genom rådets förordning (EU) nr 517/2013 av den 13 maj 2013 (EUT L 158, 10.6.2013, s. 1).

Vid tillämpningen av detta avtal ska bestämmelserna i kapitel V i förordning (EG) nr 1073/2009 (om cabotage) inte gälla.

—	Kommissionens beslut 2009/992/EU av den 17 december 2009 om minimikrav för de uppgifter som ska föras in i det nationella elektroniska registret över vägtransportföretag (EUT L 339, 22.12.2009, s. 36).

—	Kommissionens förordning (EU) nr 1213/2010 av den 16 december 2010 om gemensamma bestämmelser för sammankoppling av nationella elektroniska register avseende vägtransportföretag (EUT L 335, 18.12.2010, s. 21).

—

Kommissionens förordning (EU) nr 361/2014 av den 9 april 2014 om tillämpningsföreskrifter till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 med avseende på transportdokument för internationell persontransport med buss och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 2121/98 (EUT L 107, 10.4.2014, s. 39).

AVSNITT 2 – SOCIALA NORMER

—	Rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter (EGT L 370, 31.12.1985, s. 8), senast ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 1161/2014 av den 30 oktober 2014 (EUT L 311, 31.10.2014, s. 19).

—	Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG av den 11 mars 2002 om arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt arbete avseende vägtransporter (EGT L 80, 23.3.2002, s. 35).

—

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG av den 15 juli 2003 om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 och rådets direktiv 91/439/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 76/914/EEG (EUT L 226, 10.9.2003, s. 4).

—

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av förordningarna (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av förordning (EEG) nr 3820/85 (EUT L 102, 11.4.2006, s. 1), ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 av den 21 oktober 2009 (EUT L 300, 14.11.2009, s. 88).

—

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG av den 15 mars 2006 om minimivillkor för genomförande av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85 om sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG (EUT L 102, 11.4.2006, s. 35), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2009/5/EG av den 30 januari 2009 (EUT L 29, 31.1.2009, s. 45).

—	Kommissionens förordning (EU) nr 581/2010 av den 1 juli 2010 om de tidsperioder inom vilka relevanta uppgifter måste överföras från fordonsenheter och förarkort (EUT L 168, 2.7.2010, s. 16).

AVSNITT 3 – TEKNISKA NORMER

Motorfordon

—	Rådets direktiv 70/157/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillåten ljudnivå och avgassystemet för motorfordon (EGT L 42, 23.2.1970, s. 16), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/34/EG av den 14 juni 2007 (EUT L 155, 15.6.2007, s. 49).

—

Rådets direktiv 88/77/EEG av den 3 december 1987 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer med kompressionständning som används i fordon samt mot utsläpp av gasformiga föroreningar från motorer med gnisttändning drivna med naturgas eller gasol vilka används i fordon (EGT L 36, 9.2.1988, s. 33), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2001/27/EG av den 10 april 2001 (EGT L 107, 18.4.2001, s. 10).

—

Rådets direktiv 91/671/EEG av den 16 december 1991 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om obligatorisk användning av bilbälten i fordon som väger mindre än 3,5 ton (EGT L 373, 31.12.1991, s. 26), senast ändrat genom kommissionens genomförandedirektiv 2014/37/EU av den 27 februari 2014 (EUT L 59, 28.2.2014, s. 32).

—

Rådets direktiv 92/6/EEG av den 10 februari 1992 om montering och användning av hastighetsbegränsande anordningar i vissa kategorier av motorfordon inom gemenskapen (EGT L 57, 2.3.1992, s. 27), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/85/EG av den 5 november 2002 (EGT L 327, 4.12.2002, s. 8).

—

Rådets direktiv 92/24/EEG av den 31 mars 1992 om hastighetsbegränsande anordningar och liknande inbyggda hastighetsbegränsande system för vissa kategorier av motorfordon (EGT L 129, 14.5.1992, s. 154), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/11/EG av den 11 februari 2004 (EGT L 44, 14.2.2004, s. 19).

—

Rådets direktiv 96/53/EG av den 25 juli 1996 om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen (EGT L 235, 17.9.1996, s. 59), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/7/EG av den 18 februari 2002 (EGT L 67, 9.3.2002, s. 47).

—	Rådets förordning (EG) nr 2411/98 av den 3 november 1998 om erkännande vad gäller trafik inom gemenskapen av nationalitetsmärke för den medlemsstat i vilken motorfordon och släpvagnar till motorfordon är registrerade (EGT L 299, 10.11.1998, s. 1).

—	Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG av den 6 juni 2000 om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i gemenskapen (EGT L 203, 10.8.2000, s. 1), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2010/47/EU av den 5 juli 2010 (EUT L 173, 8.7.2010, s. 33).

—

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/55/EG av den 28 september 2005 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer med kompressionständning som används i fordon samt mot utsläpp av gasformiga föroreningar från motorer med gnisttändning drivna med naturgas eller gasol vilka används i fordon (EUT L 275, 20.10.2005, s. 1), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2008/74/EG av den 18 juli 2008 (EUT L 192, 19.7.2008, s. 51).

—	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG av den 6 maj 2009 om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (omarbetning) (EUT L 141, 6.6.2009, s. 12).

—

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG (EUT L 188, 18.7.2009, s. 1), senast ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 133/2014 av den 31 januari 2014, (EUT L 47, 18.2.2014, s. 1).

—

Kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om ändring av bilagorna I och III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (EUT L 167, 25.6.2011, s. 1), senast ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 627/2014 av den 12 juni 2014 (EUT L 174, 13.6.2014, s. 28).

Transport av farligt gods

—	Rådets direktiv 95/50/EG av den 6 oktober 1995 om enhetliga förfaranden för kontroller av vägtransporter av farligt gods (EGT L 249, 17.10.1995, s. 35), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/54/EG av den 17 juni 2008 (EUT L 162, 21.6.2008, s. 11).

—

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2014/103/EU av den 21 november 2014 (EUT L 335, 22.11.2014, s. 15).

Vid tillämpningen av detta avtal ska följande undantag från direktiv 2008/68/EG gälla i Schweiz:

1. Vägtransport

Undantag för Schweiz enligt artikel 6.2 a i direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar.

RO – a – CH – 1

Område: Transport av eldningsolja och dieselbränsle (UN 1202) i tankar.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till detta direktiv: punkterna 1.1.3.6 och 6.8.

Innehållet i bilagan till direktivet: Undantag avseende vilka kvantiteter som transporteras per transportenhet och avseende konstruktion av tankar.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Tankar som inte har konstruerats enligt punkt 6.8 utan enligt nationell lagstiftning och som har en kapacitet på 1 210 liter eller mindre och som används för transport av eldningsolja eller dieselbränsle (UN 1202) kan komma i fråga för undantag enligt punkt 1.1.3.6 ADR.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Punkterna 1.1.3.6.3 b och 6.14 i tillägg 1 till lagen om transport av farligt gods på väg (SDR; RS 741.621).

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

RO – a – CH – 2

Område: Undantag från kravet att medföra en godsdeklaration för vissa mängder av farligt gods enligt definitionen i punkt 1.1.3.6.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till detta direktiv: punkterna 1.1.3.6 och 5.4.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Krav på innehav av en godsdeklaration.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Kravet på innehav av en godsdeklaration enligt punkt 5.4.1 gäller inte för transport av orengjorda tomma tankar inom kategori 4 och inte för transport av fulla eller tomma gasbehållare som är avsedda att användas av räddningstjänst eller som dykutrustning, förutsatt att det inte är fråga om större kvantiteter än vad som anges i punkt 1.1.3.6.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Tillägg 1, punkt 1.1.3.6.3 c, i lagen om transport av farligt gods på väg (SDR; RS 741.621).

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

RO – a – CH – 3

Område: Transport av orengjorda tomma tankar som görs av företag som underhåller lagringsanläggningar för vätskor som innebär fara för vatten.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till detta direktiv: punkterna 6.5, 6.8, 8.2 och 9.

Innehållet i bilagan till direktivet: Konstruktion, utrustning och inspektion av tankar och fordon, förarutbildning.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Bestämmelserna om konstruktion, utrustning och inspektion och bestämmelserna om märkning och orangefärgad skyltning enligt ADR gäller inte för fordon och orengjorda tomma tankar som används av företag som underhåller lagringsanläggningar för vätskor som innebär fara för vatten och i vilka vätskorna lagras under tiden som de fasta tankarna rengörs. De omfattas av särskilda bestämmelser för märkning och identifiering, och fordonets förare behöver inte ha genomgått den utbildning som föreskrivs i punkt 8.2.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Punkt 1.1.3.6.3.10 i tillägg 1 till lagen om transport av farligt gods på väg (SDR; RS 741.621).

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

Undantag för Schweiz enligt artikel 6.2 b i) i direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar.

RO – bi – CH – 1

Område: Transport av hushållsavfall innehållande farligt gods till anläggningar för bortskaffande av avfall.

Hänvisning till avsnitt I.1 bilaga I till detta direktiv: 2, 4.1.10, 5.2 och 5.4.

Innehållet i bilagan till direktivet: Klassificering, samemballering, märkning och etikettering, dokumentation.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Reglerna omfattar bestämmelser om förenklad klassificering av hushållsavfall innehållande farligt (hushålls-)gods som görs av en expert godkänd av den behöriga myndigheten, om användning av lämpliga behållare och om förarutbildning. Hushållsavfall som inte kan klassificeras av experten får transporteras till avfallshanteringsanläggningen i små kvantiteter i tydligt märkta enskilda förpackningar och transportenheter.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Punkt 1.1.3.7 i tillägg 1 till lagen om transport av farligt gods på väg (SDR; RS 741.621).

Kommentarer: Dessa regler får endast tillämpas på transport av hushållsavfall innehållande farligt gods mellan offentliga avfallshanteringsanläggningar och anläggningar för bortskaffande av avfall.

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

RO – bi – CH – 2

Område: Returtransport av fyrverkerier

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till detta direktiv: punkterna 2.1.2 och 5.4.

Innehållet i bilagan till direktivet: Klassificering och dokumentation

Den nationella lagstiftningens innehåll: I syfte att underlätta returtransport av fyrverkerier med FN-nummer FN 0335, 0336 och 0337 från återförsäljare till leverantörer, övervägs undantagsbestämmelser rörande uppgift om nettovikt och produktklassificering i godsdeklarationen.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Punkt 1.1.3.8 i tillägg 1 till lagen om transport av farligt gods på väg (SDR; RS 741.621).

Kommentarer: En ingående kontroll av det exakta innehållet i varje enskild oavyttrad produkt i varje förpackning är praktiskt taget omöjlig när det gäller produkter avsedda för detaljhandeln.

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

RO – bi – CH – 3

Område: ADR-utbildningsbevis för resor för att transportera fordon som har havererat, eller resor i samband med reparationer, eller resor för att undersöka tankfordon/tankar, samt resor i tankfordon som företas av experter för inspektion av det aktuella fordonet.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till detta direktiv: punkt 8.2.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Fordonsförarna måste genomgå utbildning.

Den nationella lagstiftningens innehåll: ADR-utbildning och -utbildningsbevis krävs inte för resor för att transportera fordon som har havererat, eller testresor i samband med reparationer, eller resor med tankfordon för att undersöka tankfordonet eller dess tankar, samt resor som företas av experter för inspektion av tankfordon.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Federala miljö-, transport-, energi- och kommunikationsdepartementets (DETEC) instruktioner av den 30 september 2008 om transport av farligt gods på väg.

Kommentarer: Det händer att fordon som havererat eller håller på att repareras och tankfordon som förbereds för teknisk inspektion eller håller på att inspekteras fortfarande innehåller farligt gods.

Bestämmelserna i punkterna 1.3 och 8.2.3 gäller fortfarande.

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

2. Järnvägstransport

Undantag för Schweiz enligt artikel 6.2 a i direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar.

RA – a – CH – 1

Område: Transport av eldningsolja och dieselbränsle (UN 1202) i tankar.

Hänvisning till avsnitt II.1 i bilaga II till detta direktiv: punkt 6.8.

Innehållet i bilagan till direktivet: Förordningar rörande konstruktion av tankar.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Tankcontainrar som inte är konstruerade enligt 6.8, men enligt nationell lagstiftning, som har en kapacitet på högst 1 210 l och som används för transport av eldningsolja eller diesel enligt FN 1202 ska vara tillåtna.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Bilaga till DETEC:s förordning av den 3 december 1996 rörande transport av farligt gods på järnväg och med linbaneanläggning (RSD, RS 742.401.6) och kapitel 6.14 i tillägg 1 till förordningen rörande transport av farligt gods på väg (SDR, RS 741.621).

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

RA – a – CH – 2

Område: Godsdeklaration.

Hänvisning till avsnitt II.1 i bilaga II till detta direktiv: 5.4.1.1.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Allmänna uppgifter i godsdeklarationen.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Ett kollektivt begrepp ska användas i godsdokumentet och en förteckning bifogas innehållande de uppgifter som föreskrivs som obligatoriska ovan.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Bilaga till DETEC:s förordning av den 3 december 1996 rörande transport av farligt gods på väg och med linbaneanläggning (RSD, RS 742.401.6).

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

—	Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/35/EU av den 16 juni 2010 om transportabla tryckbärande anordningar och om upphävande av rådets direktiv 76/767/EEG, 84/525/EEG, 84/526/EEG, 84/527/EEG och 1999/36/EG (EUT L 165, 30.6.2010, s. 1).

AVSNITT 4 – TILLTRÄDES- OCH TRANSITRÄTT

—	Rådets direktiv 91/440/EEG av den 29 juli 1991 om utvecklingen av gemenskapens järnvägar (EGT L 237, 24.8.1991, s. 25; svensk specialutgåva, område 2, volym 8, s. 5).

—	Rådets direktiv 95/18/EG av den 19 juni 1995 om tillstånd för järnvägsföretag (EGT L 143, 27.6.1995, s. 70).

—	Rådets direktiv 95/19/EG av den 19 juni 1995 om tilldelning av järnvägsinfrastrukturkapacitet och uttag av infrastrukturavgifter (EGT L 143, 27.6.1995, s. 75).

—

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (järnvägssäkerhetsdirektivet) (EUT L 164, 30.4.2004, s. 44), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2014/88/EU av den 9 juli 2014 (EUT L 201, 10.7.2014, s. 9).

—

Kommissionens förordning (EG) nr 653/2007 av den 13 juni 2007 om användningen av ett gemensamt europeiskt format för säkerhetsintyg och ansökningsdokument i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG och om giltigheten för säkerhetsintyg som utfärdats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG (EUT L 153, 14.6.2007, s. 9), ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 445/2011 av den 10 maj 2011 (EUT L 122, 11.5.2011, s. 22).

—

Kommissionens beslut 2007/756/EG av den 9 november 2007 om antagande av en gemensam specifikation för det nationella fordonsregistret som föreskrivs i artikel 14.4 och 14.5 i direktiv 96/48/EG och direktiv 2001/16/EG (EUT L 305, 23.11.2007, s. 30), ändrat genom kommissionens beslut 2011/107/EU av den 10 februari 2011 (EUT L 43, 17.2.2011, s. 33).

—	Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen (omarbetning) (EUT L 191, 18.7.2008, s. 1), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2014/38/EU av den 10 mars 2014 (EUT L 70, 11.3.2014, s. 20).

—	Kommissionens förordning (EG) nr 352/2009 av den 24 april 2009 om antagande av en gemensam säkerhetsmetod för riskvärdering och riskbedömning som avses i artikel 6.3 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG (EUT L 108, 29.4.2009, s. 4).

—

Kommissionens beslut 2010/713/EU av den 9 november 2010 om moduler för förfarandena för bedömning av överensstämmelse, bedömning av lämplighet för användning och EG-kontroll som ska användas i de tekniska specifikationer för driftskompatibilitet som antas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG (EUT L 319, 4.12.2010, s. 1).

—	Kommissionens förordning (EU) nr 1158/2010 av den 9 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetsintyg för järnväg (EUT L 326, 10.12.2010, s. 11).

—	Kommissionens förordning (EU) nr 1169/2010 av den 10 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetstillstånd för järnväg (EUT L 327, 11.12.2010, s. 13).

—	Kommissionens förordning (EU) nr 201/2011 av den 1 mars 2011 om utformningen av försäkran om överensstämmelse med en godkänd typ av järnvägsfordon (EUT L 57, 2.3.2011, s. 8).

—

Kommissionens beslut 2011/275/EU av den 26 april 2011 om en teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Infrastruktur i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik (EUT L 126, 14.5.2011, s. 53), ändrat genom kommissionens beslut 2012/464/EU av den 23 juli 2012 (EUT L 217, 14.8.2012, s. 20).

—	Kommissionens förordning (EU) nr 445/2011 av den 10 maj 2011 om ett certifieringssystem för enheter som ansvarar för underhåll av godsvagnar och om ändring av förordning (EG) nr 653/2007 (EUT L 122, 11.5.2011, s. 22).

—

Kommissionens förordning (EU) nr 454/2011 av den 5 maj 2011 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet ’Telematikapplikationer för persontrafik’ i det transeuropeiska järnvägssystemet (EUT L 123, 12.5.2011, s. 11), senast ändrad genom kommissionens förordning (EU) 2015/302 av den 25 februari 2015 (EUT L 55, 26.2.2015, s. 2).

—	Kommissionens genomförandebeslut 2011/633/EU av den 15 september 2011 om gemensamma specifikationer för registret över järnvägsinfrastruktur (EUT L 256, 1.10.2011, s. 1).

—	Kommissionens genomförandebeslut 2011/665/EU av den 4 oktober 2011 om det europeiska registret över godkända typer av fordon (EUT L 264, 8.10.2011, s. 32).

—

Kommissionens beslut 2012/88/EU av den 25 januari 2012 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemen Trafikstyrning och signalering i det transeuropeiska järnvägssystemet (EUT L 51, 23.2.2012, s. 1), senast ändrad genom kommissionens beslut (EU) 2015/14 av den 5 januari 2015 (EUT L 3, 7.1.2015, s. 44).

—

Kommissionens beslut 2012/757/EU av den 14 november 2012 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning i järnvägssystemet i Europeiska unionen och om ändring av beslut 2007/756/EG (EUT L 345, 15.12.2012, s. 1), ändrat genom kommissionens beslut 2013/710/EU av den 2 december 2013 (EUT L 323, 4.12.2013, s. 35).

—	Kommissionens förordning (EU) nr 1077/2012 av den 16 november 2012 om en gemensam säkerhetsmetod för nationella säkerhetsmyndigheters tillsyn efter utfärdande av ett säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd (EUT L 320, 17.11.2012, s. 3).

—

Kommissionens förordning (EU) nr 1078/2012 av den 16 november 2012 om en gemensam säkerhetsmetod för övervakning som ska tillämpas av järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare efter erhållande av säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd, samt av enheter som ansvarar för underhåll (EUT L 320, 17.11.2012, s. 8).

—

Kommissionens förordning (EU) nr 321/2013 av den 13 mars 2013 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel – godsvagnar i Europeiska unionens järnvägssystem och om upphävande av kommissionens beslut 2006/861/EG (EUT L 104, 12.4.2013, s. 1), ändrat av kommissionens förordning (EU) nr 1236/2013 (EUT L 322, 3.12.2013, s. 23).

—	Kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende tillgängligheten till Europeiska unionens järnvägssystem för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet (EUT L 356, 12.12.2014, s. 110).

—	Kommissionens förordning (EU) nr 1301/2014 av den 18 november 2014 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Energi i unionens järnvägssystem (EUT L 356, 12.12.2014, s. 179).

—	Kommissionens förordning (EU) nr 1302/2014 av den 18 november 2014 om en teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel – Lok och passagerarfordon i Europeiska unionens järnvägssystem (EUT L 356, 12.12.2014, s. 228).

—	Kommissionens förordning (EU) nr 1303/2014 av den 18 november 2014 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende ’säkerhet i järnvägstunnlar’ i järnvägssystemet i Europeiska unionen (EUT L 356, 12.12.2014, s. 394).

—	Kommissionens förordning (EU) nr 1304/2014 av den 26 november 2014 om en teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ’Rullande materiel – buller’, om ändring av beslut 2008/232/EG och om upphävande av beslut 2011/229/EU (EUT L 356, 12.12.2014, s. 421).

—	Kommissionens förordning (EU) nr 1305/2014 av den 11 december 2014 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Telematikapplikationer för godstrafik i järnvägssystemet i Europeiska unionen och om upphävande av förordning (EG) nr 62/2006 (EUT L 356, 12.12.2014, s. 438).

AVSNITT 5 – ANDRA OMRÅDEN

—	Rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser för mineraloljor (EGT L 316, 31.10.1992, s. 19).

—	Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet (EUT L 167, 30.4.2004, s. 39).

—	Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/96/EG av den 19 november 2008 om förvaltning av vägars säkerhet (EUT L 319, 29.11.2008, s. 59).”

BILAGA 2

”BILAGA 3

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

(a) (Ljusblått (Pantone 290) papper eller så nära denna färg som möjligt, format DIN A4 cellulosapapper, 100 g/m2 eller mer)

(Tillståndets första sida)

(Text på det officiella språket eller på ett eller flera officiella språk i den medlemsstat som utfärdar tillståndet)

Landsbeteckning för den medlemsstat (1) som utfärdar tillståndet

Namn på behörig myndighet eller behörigt organ

LICENS nr …

eller

BESTYRKT KOPIA nr …

för internationell godstransport på väg i yrkesmässig trafik

Detta tillstånd ger (2) …

…

rätt att, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg och i enlighet med de allmänna bestämmelserna i detta tillstånd, bedriva internationell godstransport på väg i yrkesmässig trafik utmed alla rutter (hela eller delar av transporten) inom gemenskapens territorium.

Särskilda anmärkningar: …
…
Detta tillstånd är giltigt fr.o.m. den …	till den …
Utfärdat i …,	den …
… (3)

(b) (Andra sidan av tillståndet)

(Text på det officiella språket eller på ett eller flera officiella språk i den medlemsstat som utfärdar tillståndet)

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Detta tillstånd är utfärdat i enlighet med förordning (EG) nr 1072/2009.

Det ger tillståndshavaren rätt att utmed alla rutter (hela eller delar av transporten) inom gemenskapens territorium på de villkor som här anges bedriva internationell godstransport på väg i yrkesmässig trafik

—	med avreseort och bestämmelseort i två olika medlemsstater, med eller utan transitering genom en eller flera medlemsstater eller tredjeländer,

—	med avreseort i en medlemsstat och bestämmelseort i tredjeland eller tvärtom, med eller utan transitering genom en eller flera medlemsstater eller tredjeländer,

—	från ett tredjeland till ett annat tredjeland med transitering genom en eller flera medlemsstater,

samt för resor utan last i samband med sådan transport.

Vid transporter från en medlemsstat till ett tredjeland eller omvänt gäller detta tillstånd för den del av transporten som företas på gemenskapens territorium. Det ska gälla på den medlemsstats territorium där lastning eller lossning sker endast efter det att ett avtal om detta har träffats mellan gemenskapen och det berörda tredjelandet enligt förordning (EG) nr 1072/2009.

Tillståndet är personligt och får inte överlåtas.

Det får återkallas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat som har utfärdat det, särskilt om innehavaren

—	har underlåtit att uppfylla alla de villkor som gäller för tillståndet,

—	har lämnat oriktiga uppgifter om förhållanden av betydelse för att utfärda eller förlänga tillståndet.

Tillståndshandlingen i original ska förvaras av transportföretaget.

En bestyrkt kopia av tillståndet ska medföras i fordonet (4). För fordonskombinationer gäller att tillståndet ska följa motorfordonet. Den ska omfatta fordonståg även om släpvagnen eller påhängsvagnen inte är registrerad eller inte har tillstånd att framföras på väg i tillståndshavarens namn eller om den är registrerad eller har tillstånd att framföras på väg i en annan stat.

Tillståndet ska visas upp på begäran av varje behörig kontrollant.

Innehavaren ska, på varje medlemsstats territorium, följa den statens gällande lagar och andra författningar, särskilt dem som rör transport och trafik.”

(1) Medlemsstaternas landsbeteckningar är de följande: Belgien, (BG) Bulgarien, (CZ) Tjeckien, (DK) Danmark, (D) Tyskland, (EST) Estland, (GR) Grekland, (E) Spanien, (F) Frankrike, (HR) Kroatien, (I) Italien, (CY) Cypern, (LV) Lettland, (LT) Litauen, (L) Luxemburg, (H) Ungern, (MT) Malta, (NL) Nederländerna, (A) Österrike, (PL) Polen, (P) Portugal, (RO) Rumänien, (SLO) Slovenien, (SK) Slovakien, (FIN) Finland, (S) Sverige, (UK) Förenade kungariket.

(2) Transportföretagets namn eller firma och fullständiga adress.

(3) Underskrift och stämpel från den behöriga myndighet eller det behöriga organ som utfärdar tillståndet.

(4) Med fordon avses ett motorfordon som är registrerat i en medlemsstat, eller en kombination av fordon av vilka åtminstone motorfordonet är registrerat i en medlemsstat, och som endast används för godstransport.

BILAGA 3

”BILAGA 4

TRANSPORT OCH RESOR UTAN LAST I SAMBAND MED SÅDAN TRANSPORT SOM ÄR UNDANTAGEN FRÅN GEMENSKAPSTILLSTÅND OCH FRÅN ANDRA TRANSPORTTILLSTÅND

Posttrafik som genomförs inom ramen för allmännyttiga tjänster.

Transport av skadade eller trasiga fordon.

Godstransport med fordon vars högsta tillåtna totala vikt, inbegripet släp, inte överstiger 3,5 ton.

Godstransport med motorfordon på följande villkor:

a)	Det transporterade godset är företagets egendom eller har sålts, köpts, hyrts ut eller hyrts, tillverkats, utvunnits, bearbetats eller reparerats av företaget.

b)	Syftet är att transportera godset till eller från företaget eller att flytta det inom eller utanför företaget för eget bruk.

c)	Motorfordon körs av personal som är anställd av företaget eller som ställts till företagets förfogande enligt avtalsenliga skyldigheter för sådana transporter.

Motorfordon som används för transporten tillhör företaget, har köpts på kredit eller hyrts av företaget, under förutsättning att de i sådana fall uppfyller de villkor som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/1/EG (1).

Denna bestämmelse gäller inte för ersättningsfordon som används kortvarigt i samband med att det fordon som normalt sett används är funktionsodugliga.

e)	Transporten ska endast utgöra stödverksamhet inom ramen för företagets verksamhet.

Transport av läkemedel, medicinsk apparatur och medicinsk utrustning samt av andra artiklar som behövs vid hjälp vid olycksfall, i synnerhet i samband med naturkatastrofer.”

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/1/EG av den 18 januari 2006 om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg (EUT L 33, 4.2.2006, s. 82).

BILAGA 4

”BILAGA 7

INTERNATIONELLA PERSONTRANSPORTER MED BUSS OCH LINJEBUSS

Artikel 1

Definitioner

I detta avtal gäller följande definitioner:

1. Linjetrafik

1.1 Med linjetrafik avses persontransporter vid regelbundna tider längs bestämda färdvägar, varvid passagerarna får stiga på och av vid i förväg bestämda hållplatser. Linjetrafik ska vara allmänt tillgänglig, dock med förbehåll för obligatorisk platsreservation där så är lämpligt.

Trafikens reguljära karaktär påverkas inte av att villkoren för att bedriva trafiken anpassas.

1.2 Som linjetrafik anses också, oavsett vem som bedriver trafiken, sådan trafik för befordran av särskilda passagerarkategorier med uteslutande av andra passagerare som bedrivs i enlighet med vad som sägs i punkt 1.1. Sådan trafik betecknas hädanefter som speciell linjetrafik.

Speciell linjetrafik omfattar

a)	transport av anställda mellan bostaden och arbetet,

b)	transport av elever och studerande till och från utbildningsanstalter.

Det förhållandet att den speciella trafiken anpassas efter användarnas behov ändrar inte dess karaktär av linjetrafik.

1.3 För parallell eller tillfällig trafik som betjänar samma allmänhet som befintlig linjetrafik, samt för sådana fall då befintlig linjetrafik sker utan stopp vid vissa hållplatser eller med stopp vid ytterligare hållplatser gäller samma regler som för den befintliga trafiken.

2. Tillfällig trafik

2.1 Med tillfällig trafik avses sådan trafik som utgör linjetrafik, inbegripet speciell linjetrafik, och som särskilt är inriktad på befordran av grupper som har bildats av arrangören eller av transportföretaget.

För anordnande av parallell eller tillfällig trafik som är jämförbar med befintlig linjetrafik och vänder sig till linjetrafikens kundkrets krävs tillstånd enligt förfarandet i avsnitt I.

2.2 Det förhållandet att trafiken bedrivs med vissa intervaller ändrar inte dess karaktär av tillfällig trafik.

2.3 Tillfällig trafik får bedrivas av en grupp av transportföretag som agerar på uppdrag av samma arrangör.

Uppgifterna om dessa transportföretags namn och om anslutningspunkterna utmed färdvägen ska lämnas till de berörda medlemsstaternas samt Schweiz behöriga myndigheter enligt de närmare regler som fastställs av den gemensamma kommittén.

3. Transport för egen räkning

Transporter för egen räkning är transporter utan vinstsyfte eller kommersiellt syfte som ordnas av en fysisk eller juridisk person där

—	transportverksamheten endast är en sidoverksamhet för den fysiska eller juridiska personen, och

—

de fordon som används ägs eller har köpts på avbetalning eller hyrts med långtidskontrakt av den fysiska eller juridiska personen samt framförs av en anställd hos den personen eller av den fysiska personen själv eller av personal som är anställd hos företaget eller ställts till företagets förfogande enligt en avtalsförpliktelse.

Avsnitt I

LINJETRAFIK SOM KRÄVER TILLSTÅND

Artikel 2

Utfärdande av tillstånd

1. Tillståndet ska utfärdas i transportföretagets namn och får inte överlåtas. Det transportföretag som har fått tillstånd får dock, om den myndighet som avses i artikel 3.1 i denna bilaga tillåter detta, bedriva trafiken genom en underentreprenör. I så fall ska namnet på det senare företaget och företagets roll som underentreprenör anges i tillståndet. Underentreprenören ska uppfylla kraven i artikel 17 i avtalet.

Om flera företag har gått samman för att bedriva linjetrafik ska tillståndet utfärdas i samtliga företags namn. Tillståndet ska lämnas till det företag som leder verksamheten och kopior ska lämnas till de övriga. Namnen på samtliga företag som deltar i trafiken ska anges i tillståndet.

2. Tillståndet ska vara giltigt i högst fem år.

3. I tillståndet ska följande anges:

a)	Slag av trafik.

b)	Färdvägen med särskilt angivande av avrese- och bestämmelseort.

c)	Tillståndets giltighetstid.

d)	Tidtabell och hållplatser.

4. Tillståndet ska vara utformat enligt den mall som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 361/2014 (1).

5. Tillstånden berättigar tillståndsinnehavarna att bedriva linjetrafik på alla avtalsslutande parters territorium.

6. Den som bedriver linjetrafik får använda extrafordon för att klara av tillfälliga situationer och undantagssituationer.

I detta fall ska transportföretaget sörja för att följande dokument finns i fordonet:

—	En kopia av tillståndet för linjetrafik.

—	En kopia av avtalet mellan den som bedriver linjetrafiken och det företag som tillhandahåller extrafordon, eller motsvarande dokument.

—	En bestyrkt kopia av gemenskapstillståndet utfärdat till de transportföretag i Europeiska unionen som bedriver linjetrafiken, eller av ett liknande schweiziskt tillstånd för schweiziska transportföretag som utfärdats till den som tillhandahåller extrafordonen för trafiken.

Artikel 3

Ansökan om tillstånd

1. Ansökningar om tillstånd från aktörer i Europeiska unionen ska utfärdas enligt bestämmelserna i artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 (2) och ansökningar från schweiziska aktörer ska utfärdas enligt bestämmelserna i kapitel 3 i Ordonnance sur le transport de voyageurs (OTV) (ej översatt till svenska) av den 4 november 2009 (3). Schweiziska operatörer som vill ansöka om tillstånd för transporttjänster för vilka inget schweiziskt tillstånd krävs, men för vilka det krävs tillstånd i Europeiska unionen ska göra detta hos de behöriga schweiziska myndigheterna om transporttjänsten i fråga ska utgå från Schweiz.

2. Ansökan ska vara utformad enligt den modell som fastställs i förordning (EU) nr 361/2014.

3. Den som söker tillstånd ska lämna de ytterligare uppgifter som han anser relevanta eller som den tillståndsgivande myndigheten begär, och särskilt en körplan som visar att linjetrafiken kommer att bedrivas i enlighet med bestämmelserna i fråga om kör- och vilotider, samt en kopia av gemenskapstillståndet för yrkesmässigt bedriven och internationell persontransport på väg för transportföretag i Europeiska unionen, eller ett likvärdigt tillstånd för transportföretag i Schweiz, utfärdat för den som bedriver linjetrafik.

Artikel 4

Förfarande vid tillståndsprövning

1. För tillstånd krävs samtycke från myndigheterna i samtliga de avtalsslutande länder där passagerare tas upp eller sätts av. Den tillståndsgivande myndigheten ska till dessa myndigheter – liksom till de behöriga myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater vars territorier passeras utan att passagerare tas upp eller sätts av – lämna en kopia av ansökan och kopior av andra handlingar av betydelse samt ange sin egen bedömning.

2. De behöriga myndigheterna i Schweiz och de medlemsstater i Europeiska unionen vars samtycke har begärts ska yttra sig över ansökan till den utfärdande myndigheten inom två månader. Denna tidsfrist ska räknas från den dag då begäran om samtycke togs emot och detta datum ska anges på mottagningsbeviset. Om den utfärdande myndigheten inom denna tid inte har fått något svar ska de tillfrågade myndigheterna anses ha gett sitt samtycke och den tillståndsgivande myndigheten ska bevilja tillståndet. Om beslutet från de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande länder vars samtycke har begärts innebär avslag, ska det innehålla en utförlig motivering.

3. Om något annat inte följer av punkterna 7 och 8 ska den utfärdande myndigheten fatta sitt beslut om ansökan inom fyra månader från den dag då ansökan lämnades in av transportföretaget.

4. Tillstånd ska beviljas utom i de fall då

a)	den sökande inte kan bedriva den trafik som ansökan gäller med den utrustning som han direkt förfogar över,

den sökande tidigare har underlåtit att följa nationell eller internationell vägtransportlagstiftning, särskilt de villkor och krav som gäller tillstånd för internationell persontransport, eller har gjort sig skyldig till grova överträdelser av vägtransportlagstiftningen, särskilt de regler som gäller fordon samt kör- och vilotider för förare,

c)	det gäller en ansökan om förnyat tillstånd, i ett fall där villkoren för tillståndet inte har följts,

den behöriga myndigheten i ett avtalsslutande land beslutar, på grundval av en detaljerad analys, att trafiken i fråga allvarligt skulle påverka lönsamheten hos jämförbar trafik på de direkt berörda sträckorna, vilka omfattas av ett eller flera kontrakt om allmännyttiga tjänster i enlighet med gällande lagstiftning i det avtalsslutande landet. I detta fall ska den behöriga myndigheten på ett icke-diskriminerande sätt fastställa kriterier för att avgöra om trafiken i fråga allvarligt skulle skada lönsamheten hos ovan nämnda jämförbara trafik och ska på den gemensamma kommitténs begäran förmedla dem till den kommittén,

e)	den behöriga myndigheten i ett avtalsslutande land beslutar, på grundval av en detaljerad analys, att huvudsyftet med trafiken inte är att transportera passagerare mellan hållplatser som ligger i de avtalsslutande länderna.

Om befintlig internationell busstrafik, på grund av exceptionella skäl som inte hade kunnat förutses då tillståndet beviljades, allvarligt påverkar lönsamheten hos jämförbar trafik på de direkt berörda sträckorna, vilka omfattas av ett eller flera kontrakt om allmännyttiga tjänster i enlighet med lagstiftningen i ett avtalsslutande land, får den behöriga myndigheten i ett avtalsslutande land, med den gemensamma kommitténs samtycke och efter att ha varslat transportföretaget sex månader tidigare, tillfälligt upphäva eller återkalla tillståndet att bedriva internationell busstrafik.

Det förhållandet att ett transportföretag erbjuder lägre priser än andra vägtransportföretag eller det förhållandet att förbindelsen i fråga redan trafikeras av andra vägtransportföretag får inte i sig utgöra ett skäl för att avslå ansökan.

5. Den tillståndsgivande myndigheten får endast avslå ansökningar av skäl som är förenliga med detta avtal.

6. Om tillämpningen av förfarandet för att nå det avtal som avses i punkt 1 misslyckas kan saken föras till den gemensamma kommittén.

7. Den gemensamma kommittén ska så snart som möjligt fatta ett beslut som ska träda i kraft inom 30 dagar efter anmälan till Schweiz och de berörda medlemsstaterna i Europeiska unionen.

8. När den utfärdande myndigheten har fullföljt det förfarande som anges i denna artikel, ska den underrätta samtliga de myndigheter som avses i punkt 1 om sitt beslut samt skicka dem en kopia av det tillstånd som har utfärdats.

Artikel 5

Beviljande och förnyande av tillstånd

1. När förfarandet i artikel 4 i denna bilaga har slutförts ska den tillståndsgivande myndigheten bevilja tillståndet eller meddela ett avslagsbeslut.

2. Ett beslut att avslå en ansökan ska ange de skäl som ligger till grund för beslutet. De avtalsslutande parterna ska säkerställa att transportföretagen får tillfälle att göra sin rätt gällande i fall då ansökan avslås.

3. Artikel 4 i denna bilaga gäller i tillämpliga delar också ansökningar om förnyande av tillstånd eller om ändring av villkor för tillstånd.

Vid mindre ändringar av villkor för tillstånd, särskilt ändringar av turtäthet, taxor och tidtabeller, kan det räcka att den tillståndsgivande myndigheten informerar de övriga avtalsslutande parternas myndigheter om ändringarna.

Artikel 6

Upphörande av tillstånd

Det förfarande som ska tillämpas i samband med att ett tillstånd upphör att gälla överensstämmer med bestämmelserna i artikel 10 i förordning (EG) nr 1073/2009 samt artikel 46 i OTV.

Artikel 7

Transportföretagens skyldigheter

1. Med undantag för force majeure ska den som bedriver linjetrafik fram till den dag då tillståndet upphör att gälla vidta de åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla en trafik som uppfyller kraven på kontinuitet, regelbundenhet och kapacitet samt följer de övriga villkor som den behöriga myndigheten har fastställt i enlighet med artikel 2.3 i denna bilaga.

2. Transportföretaget ska informera om linjesträckningen, hållplatserna, tidtabellen, biljettpriserna och transportvillkoren på ett sådant sätt att informationen är lätt tillgänglig för alla trafikanter.

3. Schweiz och de berörda medlemsstaterna i Europeiska unionen kan efter överenskommelse med varandra och med tillståndsinnehavaren ändra villkoren för trafiken på linjen.

Avsnitt II

TILLFÄLLIG TRAFIK SAMT ANNAN TRAFIK SOM INTE KRÄVER TILLSTÅND

Artikel 8

Kontrolldokument

1. Sådan trafik som avses i artikel 18.1 i avtalet ska bedrivas med stöd av ett kontrolldokument (färdblankett).

2. Transportföretag som bedriver tillfällig trafik ska fylla i en färdblankett före varje resa.

3. Häften med färdblanketter ska tillhandahållas av de behöriga myndigheterna i Schweiz och den medlemsstat i Europeiska unionen där transportföretaget är etablerat eller av organ som dessa myndigheter utser.

4. Modellen för kontrolldokumentet samt närmare bestämmelser om hur detta dokument ska användas fastställs i förordning (EU) nr 361/2014.

5. För trafik som omfattas av artikel 18.2 i avtalet ska kontraktet eller en vidimerad kopia av detta fungera som kontrolldokument.

Artikel 9

Intyg

Det intyg som avses i artikel 18.6 i avtalet utfärdas av den behöriga myndigheten i Schweiz eller den medlemsstat i Europeiska unionen där fordonet är registrerat.

Intyget ska vara utformat enligt den modell som fastställs i förordning (EU) nr 361/2014.

Avsnitt III

KONTROLLER OCH SANKTIONER

Artikel 10

Färdbiljetter

1. Transportföretag som bedriver linjetrafik, dock ej speciell linjetrafik, ska utfärda antingen individuella eller kollektiva färdbiljetter som innehåller uppgifter om

—	avrese- och bestämmelseorter samt i förekommande fall återresan,

—	färdbiljettens giltighetstid,

—	taxan för resan.

2. Den färdbiljett som föreskrivs i punkt 1 ska på begäran uppvisas för en behörig kontrollant.

Artikel 11

Kontroll under resan och hos företagen

1. Vid transporter för tredje part ska en bestyrkt kopia av gemenskapstillståndet (för transportföretag från Europeiska unionen), (eller av motsvarande tillstånd för schweiziska transportföretag), samt, beroende på tjänstens art, tillståndet eller färdblanketten (eller en bestyrkt kopia av dessa), medföras i fordonet och på begäran uppvisas för en behörig kontrollant.

Vid transporter för egen räkning ska intyget eller en bestyrkt kopia av detta medföras i fordonet och på begäran uppvisas för en behörig kontrollant.

2. Transportföretag som bedriver internationell persontransport med buss ska tillåta kontroller som är avsedda att säkerställa att verksamheten bedrivs korrekt, särskilt i fråga om kör- och vilotider.

Artikel 12

Ömsesidigt bistånd och sanktioner

1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande länderna ska bistå varandra vid säkerställandet av att bestämmelserna som fastställs i denna bilaga tillämpas och övervakas. De ska utbyta information via de nationella kontaktpunkter som har upprättats i enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr 1071/2009 (4).

2. De behöriga myndigheterna i det avtalsslutande land där transportföretaget är etablerat ska återkalla gemenskapstillståndet för transportföretag i Europeiska unionen eller motsvarande schweiziskt tillstånd för schweiziska transportföretag om innehavaren

a)	inte längre uppfyller villkoren i artikel 17.1 i avtalet, eller

b)	har gett felaktig information om de uppgifter som behövdes för utfärdande av gemenskapstillståndet (för transportföretag i Europeiska unionen) eller motsvarande schweiziskt tillstånd (för schweiziska transportföretag).

3. Den utfärdande myndigheten ska återkalla tillståndet om tillståndsinnehavaren inte längre uppfyller de villkor som låg till grund för utfärdandet i enlighet med detta avtal, särskilt om de behöriga myndigheterna i det avtalsslutande land där transportföretaget är etablerat begär detta. Myndigheten ska omedelbart underrätta den andra avtalsslutande partens behöriga myndigheter om detta.

4. Vid allvarliga överträdelser av transport- eller trafiksäkerhetslagstiftningen, särskilt beträffande regler för fordon, kör- och vilotider för förare och bedrivande av parallell eller tillfällig trafik utan tillstånd enligt artikel 1.2.1, kan de behöriga myndigheterna i det avtalsslutande land där det transportföretag som har begått överträdelsen är etablerat återkalla gemenskapstillståndet (för transportföretag i Europeiska unionen) eller motsvarande schweiziskt tillstånd (för schweiziska transportföretag) eller tillfälligt och/eller delvis återkalla de bestyrkta kopiorna av gemenskapstillståndet (för transportföretag i Europeiska unionen) eller motsvarande tillstånd (för schweiziska transportföretag).

Påföljderna ska fastställas i enlighet med hur allvarlig den överträdelse är som innehavaren av gemenskapstillståndet för transportföretag i Europeiska unionen eller motsvarande tillstånd för schweiziska transportföretag har gjort sig skyldig till och i förhållande till det totala antalet bestyrkta kopior som han förfogar över för den internationella trafiken.

De behöriga myndigheterna i det avtalsslutande etableringslandet ska så snart som möjligt, och senast inom sex veckor efter det slutliga avgörandet i ärendet, underrätta de behöriga myndigheterna i det avtalsslutande land där överträdelserna uppdagades om huruvida de sanktioner som anges ovan har ålagts. Om sådana sanktioner inte åläggs ska de behöriga myndigheterna i det avtalsslutande etableringslandet ange skälen för detta.

5. När de behöriga myndigheterna i ett avtalsslutande land får kännedom om att ett utlandsetablerat transportföretag har begått en allvarlig överträdelse av denna bilaga eller vägtransportlagstiftningen, ska det avtalsslutande land där överträdelsen uppdagades till de behöriga myndigheterna i det avtalsslutande etableringslandet så snart som möjligt och senast inom sex veckor efter det slutliga avgörandet i ärendet, översända följande information:

a)	En beskrivning av överträdelsen och när (datum och klockslag) den begicks.

b)	Kategori och typ av överträdelse samt hur allvarlig den är.

c)	Sanktioner som ålagts respektive verkställts.

De behöriga myndigheterna i det avtalsslutande, mottagande landet får begära att de behöriga myndigheterna i det avtalsslutande etableringslandet ålägger administrativa sanktioner i enlighet med punkt 4.

6. De avtalsslutande parterna ska säkerställa att transportföretagen har rätt att överklaga varje administrativ sanktion som ålagts dem i enlighet med denna artikel.

Artikel 13

Registrering i nationella elektroniska register

Varje avtalsslutande part ska se till att uppgifter om allvarliga överträdelser av vägtransportlagstiftningen som begåtts av transportföretag som är etablerade på dess territorium och för vilka det i någon medlemsstat i Europeiska unionen eller i Schweiz ålagts en sanktion samt tillfällig eller permanent återkallelse av gemenskapstillståndet (för transportföretag i Europeiska unionen) eller motsvarande tillstånd (för transportföretag i Schweiz) eller av den bestyrkta kopian av gemenskapstillståndet eller det motsvarande schweiziska tillståndet registreras i det nationella elektroniska registret över transportföretag. Uppgifter i registret om tillfällig eller permanent återkallelse av ett gemenskapstillstånd för transportföretag i Europeiska unionen eller ett liknande schweiziskt tillstånd ska ligga kvar i databasen under minst två år räknat från den tidpunkt när återkallelsen löper ut, om det rör sig om tillfällig återkallelse, eller från dagen för återkallelsen, om det rör sig om permanent återkallelse.”

(1) Kommissionens förordning (EU) nr 361/2014 av den 9 april 2014 om tillämpningsföreskrifter till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 med avseende på transportdokument för internationell persontransport med buss och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 2121/98 (EUT L 107, 10.4.2014, s. 39).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för persontransporter med buss och om ändring av förordning (EG) nr 561/2006 (EUT L 300, 14.11.2009, s. 88).

(3) RS/SR/745.11.

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG (EUT L 300, 14.11.2009, s. 51).

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 23

Svensk utgåva	Lagstiftning	59 årgången 29 januari 2016

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets genomförandeförordning (EU) 2016/111 av den 28 januari 2016 om genomförande av förordning (EU) nr 101/2011 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ mot bakgrund av situationen i Tunisien	1
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/112 av den 27 januari 2016 om ändring av förordning (EG) nr 1484/95 vad gäller fastställandet av de representativa priserna inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg samt för äggalbumin	14
	*	Kommissionens förordning (EU) 2016/113 av den 28 januari 2016 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet med ursprung i Folkrepubliken Kina	16
	*	Kommissionens förordning (EU) 2016/114 av den 28 januari 2016 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU–Silc) vad gäller 2017 års förteckning över sekundära målvariabler för hälsa och barns hälsa ( 1 )	40
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/115 av den 28 januari 2016 om återtagande av godtagandet av åtagandet för en exporterande tillverkare enligt genomförandebeslut 2013/707/EU som bekräftar godtagande av ett åtagande som erbjudits i samband med antidumpnings- och antisubventionsförfarandena avseende import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Folkrepubliken Kina under giltighetsperioden för slutgiltiga åtgärder	47
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/116 av den 28 januari 2016 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	57
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/117 av den 28 januari 2016 om utfärdande av importlicenser för ris inom ramen för de tullkvoter som öppnats för delperioden januari 2016 genom genomförandeförordning (EU) nr 1273/2011	59
		BESLUT
	*	Beslut (Gusp) 2016/118 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 20 januari 2016 om insatsen Eunavfor MED Sophias genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 2240 (2015) (Insatsen Eunavfor MED Sophia/1/2016)	63
	*	Rådets beslut (Gusp) 2016/119 av den 28 januari 2016 om ändring av beslut 2011/72/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter med tanke på situationen i Tunisien	65
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/120 av den 28 januari 2016 om fastställande av eXtensible Business Reporting Language 2.1 som hänvisning vid offentlig upphandling ( 1 )	77
		AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL
	*	Beslut nr 2/2016 av gemensamma kommittén EU–Schweiz av den 3 december 2015 om ändring av protokoll 3 (om definition av begreppet ursprungsprodukter och om metoder för administrativt samarbete) till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiz [2016/121]	79
	*	Beslut nr 1/2016 av gemenskapens och Schweiz gemensamma kommitté för landtransporter av den 16 december 2015 om ändring av bilagorna 1, 3, 4 och 7 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg [2016/122]	82

KN-nummer	Varubeskrivning	Representativt pris (euro/100 kg)	Säkerhet som avses i artikel 3 (euro/100 kg)	Ursprung (1)
0207 12 10	Plockade och urtagna (s.k. 70 %-kycklingar), frysta	137,2	0	AR
0207 12 90	Plockade och urtagna (s.k. 65 %-kycklingar), frysta	155,1 164,0	0 0	AR BR
0207 14 10	Styckningsdelar av höns, benfria, frysta	310,0 202,7 303,3 244,7	0 29 0 17	AR BR CL TH
0207 27 10	Styckningsdelar av kalkon, benfria, frysta	372,9 253,9	0 13	BR CL
0408 91 80	Torkade ägg utan skal	568,6	0	AR
1602 32 11	Inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade beredningar av höns av arten Gallus domesticus	236,6	15	BR

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	IL	236,2
	MA	82,1
	TN	116,3
	TR	87,7
	ZZ	130,6
0707 00 05	MA	86,8
	TR	158,2
	ZZ	122,5
0709 93 10	MA	49,1
	TR	161,3
	ZZ	105,2
0805 10 20	EG	50,3
	MA	61,6
	TN	54,4
	TR	60,6
	ZZ	56,7
0805 20 10	IL	147,6
	MA	82,6
	ZZ	115,1
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	IL	121,6
	JM	154,6
	MA	86,4
	TR	94,9
	ZZ	114,4
0805 50 10	TR	92,8
0805 50 10	ZZ	92,8
0808 10 80	CL	88,0
	US	160,6
	ZZ	124,3
0808 30 90	CN	57,3
	TR	200,0
	ZA	84,4
	ZZ	113,9