8.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/1

(1)

Genom rådets förordning (EG) nr 920/2005 (1) beviljades iriska ställning som officiellt språk och arbetsspråk vid unionens institutioner

(2)

Genom rådets förordning (EU) nr 1257/2010 (2) förlängdes giltighetstiden för det undantag som fastställs i artikel 2 första stycket i förordning (EG) nr 920/2005 med en period om fem år till och med den 31 december 2016.

(3)

I förordning (EG) nr 920/2005 anges att unionens institutioner av praktiska skäl och under en övergångsperiod inte är bundna av skyldigheten att avfatta alla akter, inbegripet domstolens domar, på iriska eller översätta dem till iriska, med undantag för de förordningar som antas gemensamt av Europaparlamentet och rådet. Det åligger rådet att inom fyra år efter tillämpningsdagen för förordning (EG) nr 920/2005, och vart femte år därefter, besluta om huruvida detta undantag ska upphävas.

(4)

Samtidigt som det anses nödvändigt att ytterligare förlänga giltighetstiden för det undantag som fastställs i artikel 2 första stycket i förordning (EG) nr 920/2005 med en period om fem år, räknat från den 1 januari 2017, bör unionens institutioner fortsätta sin proaktiva strategi för att öka tillgången till iriskspråkig information om unionens verksamhet. Undantagets tillämpningsområde bör därför gradvis minskas i syfte att avskaffa undantaget i slutet av den nuvarande femårsperioden.

(5)

För att förseningar i unionens lagstiftningsprocess ska förhindras bör minskningen av undantagets tillämpningsområde noggrant övervakas och ses över mot bakgrund av tillgänglig översättningskapacitet. De irländska myndigheterna och kommissionen, i samarbete med unionens övriga institutioner, bör träffas regelbundet för att övervaka framstegen med relevant rekrytering till unionens institutioner, externa tjänsteleverantörers kapacitet och ökat samarbete om språkresurser samt frågor som rör regelverkets tillgänglighet.

8.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/4

(1)

Unionens försörjning med vissa fiskeriprodukter är för närvarande beroende av import från tredjeländer. Under de senaste 18 åren har unionen blivit alltmer beroende av import för att täcka sitt konsumtionsbehov i fråga om fiskeriprodukter. För att inte äventyra unionens produktion av fiskeriprodukter och för att trygga en adekvat försörjning för unionens beredningsindustri, bör importtullarna sänkas eller avskaffas för en rad fiskeriprodukter inom ramen för tullkvoter omfattande en lämplig volym. För att säkerställa lika villkor för unionens producenter bör man även ta hänsyn till enskilda fiskeriprodukters känslighet på unionsmarknaden.

(2)

Rådets förordning (EU) nr 1220/2012 (1) innebar öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter för vissa fiskeriprodukter för perioden 2013–2015. Eftersom tillämpningsperioden för den förordningen löper ut den 31 december 2015 är det viktigt att dess relevanta bestämmelser återspeglas under perioden 2016–2018.

(3)

Det bör säkerställas att alla importörer i unionen har lika och oavbruten tillgång till tullkvoterna enligt denna förordning, och de tullsatser som föreskrivs för tullkvoterna bör tillämpas utan avbrott på all import av fiskeriprodukterna i fråga till alla medlemsstater till dess att tullkvoterna har förbrukats.

(4)

I kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (2) föreskrivs ett system för förvaltning av tullkvoter som bygger på att man följer den kronologiska ordning i vilken deklarationerna för övergång till fri omsättning godkänns. De tullkvoter som öppnas genom den här förordningen bör förvaltas av kommissionen och medlemsstaterna i enlighet med det systemet.

(5)

Tillämpningen av det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan Europeiska unionen och Kanada kommer att förändra det tillgängliga förmånstillträdet till unionens marknad för kallvattenräkor av arten Pandalus borealis som omfattas av en tullkvot som fastställs i denna förordning. Den kvoten bör därför anpassas för att säkerställa samma nivå av försörjning enligt förmånsvillkor på unionsmarknaden som före ikraftträdandet eller den provisoriska tillämpningen av det avtalet.

(6)

Tillämpningen av tilläggsprotokollet till det avtal mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge som förhandlades fram parallellt med den finansiella mekanismen för EES 2014–2021 kommer att förändra det tillgängliga förmånstillträdet till unionsmarknaden för sill och strömming som omfattas av två tullkvoter som fastställs i denna förordning. De kvoterna bör därför anpassas för att säkerställa samma nivå av försörjning enligt förmånsvillkor på unionsmarknaden som före ikraftträdandet eller den provisoriska tillämpningen av det tilläggsprotokollet.

(7)

Det är viktigt att skapa säkerhet för fiskeriberedningsindustrin i fråga om leveranser av fiskråvaror och därigenom möjliggöra fortsatt tillväxt och fortsatta investeringar, och, framför allt, möjliggöra dess anpassning till en övergång från befrielser till kvoter utan leveransstörningar. Det är därför lämpligt att, för vissa fiskeriprodukter som har omfattats av befrielser, införa ett system som under vissa villkor medför en automatisk höjning av tillämpliga tullkvoter.

(8)

För att säkerställa en effektiv gemensam förvaltning av tullkvoterna bör medlemsstaterna ges möjlighet att från tullkvoterna dra av nödvändiga kvantiteter motsvarande deras faktiska import. Eftersom denna förvaltningsmetod kräver ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen, bör kommissionen ha möjlighet att övervaka den takt i vilken tullkvoterna förbrukas och informera medlemsstaterna om detta.

8.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/12

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Frankrikes ansökan om registrering av namnet ”Asperges du Blayais” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Asperges du Blayais” registreras.

8.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/13

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Italiens ansökan om registrering av namnet ”Pampapato di Ferrara”/”Pampepato di Ferrara” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Pampapato di Ferrara”/”Pampepato di Ferrara” registreras.

8.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/14

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Kroatiens ansökan om registrering av namnet ”Drniški pršut” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Drniški pršut” registreras.

8.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/15

(1)

I rådets förordning (EU) 2015/104 (2) fastställs kvoter för 2015.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2015 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

8.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/17

(1)

I rådets förordning (EU) 2015/104 (2) fastställs kvoter för 2015.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2015 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

8.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/19

(1)

I rådets förordning (EU) 2015/104 (2) fastställs kvoter för 2015.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2015 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

8.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/21

(1)

Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) i enlighet med artikel 5 i grundförordningen, införde rådet en slutgiltig antidumpningstull (nedan kallade de ursprungliga åtgärderna) på import av vissa sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) genom förordning (EG) nr 926/2009 (2). De ursprungliga åtgärderna baserades på förekomst av hot om skada och upphävdes, i fråga om export av produkter tillverkade av Hubei Xinyegang Steel Co. Ltd, genom en dom av tribunalen (3). Domen är för närvarande föremål för ett överklagande vid domstolen (4).

(2)

Åtgärderna bestod av följande värdetullar: 17,7 % för företaget Shandong Luxing Steel Pipe Co. Ltd, 27,2 % (andra samarbetsvilliga företag) och 39,2 % (alla övriga företag).

(3)

Antidumpningsåtgärder finns för närvarande beträffande import av sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Ryssland och Ukraina (5). Antidumpningsåtgärderna mot Kroatien avslutades den 26 juni 2012 (6).

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (7) för de gällande antidumpningsåtgärderna, tog kommissionen emot en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Begäran ingavs den 27 juni 2014 av Defence Committee of the Seamless Steel Tubes Industry of the European Union (Esta) (nedan kallad sökanden) såsom företrädare för tillverkare som står för mer än 25 % av unionens samlade produktion av vissa sömlösa rör av järn eller stål.

(6)

Begäran grundades på antagandet att det är sannolikt att dumpningen skulle fortsätta och skadan för unionsindustrin återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(7)

Den 3 oktober 2014 inledde kommissionen en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (8) (nedan kallat tillkännagivande om inledande).

(8)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen sökanden, andra kända unionstillverkare, exporterande tillverkare, importörer och användare i unionen som är berörda samt de kinesiska myndigheterna om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att samarbeta.

(9)

Kommissionen underrättade också tillverkare i Amerikas förenta stater (nedan kallat USA) om inledandet av undersökningen och inbjöd dem att delta. I tillkännagivandet om inledandet meddelade kommissionen de berörda parterna att den avsåg USA som lämpligt tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land) i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen.

(10)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter på inledandet av översynen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet (Hearing Officer) för handelspolitiska förfaranden.

(11)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(12)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare och uppmanade berörda parter att lämna synpunkter. Urvalet gjordes på grundval av försäljningsvolymen av den likadana produkten under översynsperioden i unionen samtidigt som man såg till att det fanns en geografisk spridning. Urvalet bestod av sex företag i Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Italien, Rumänien och Slovakien, som svarade för cirka 55 % av den totala försäljningen till icke-närstående kunder i unionen. Inga synpunkter inkom och det fastställdes att de företag som ingick i det preliminära urvalet också skulle utgöra det slutgiltiga urvalet.

(13)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval ombads alla icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(14)

Eftersom endast fyra icke-närstående importörer gav sig till känna för att lämna in de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande, ansågs ett stickprovsförfarande inte nödvändigt. Av de fyra icke-närstående importörerna samarbetade dock endast en i undersökningen och lämnade svar på frågeformuläret.

(15)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal exporterande tillverkare i Kina förutsågs ett stickprovsförfarande i tillkännagivandet om inledande.

(16)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval uppmanade kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom uppmanade kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(17)

Eftersom endast tre exporterande tillverkare i Kina lämnade de begärda uppgifterna till kommissionen ansågs ett stickprov inte vara nödvändigt.

(18)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och därav följande skada och för fastställandet av unionens intresse.

(19)

Frågeformulär sändes till de tre kinesiska exporterande tillverkare som gav sig till känna under stickprovsförfarandet, till de sex unionstillverkarna i urvalet, till de fyra icke-närstående importörer som gav sig till känna under stickprovsförfarandet och till sju användare. Tjugotvå potentiella jämförbara tillverkare i sex länder, nämligen Argentina, Brasilien, Japan, Mexiko, Ukraina och USA identifierades och fick frågeformulär.

(20)

Svar på frågeformuläret inkom från en kinesisk exporterande tillverkare, tre tillverkare i det jämförbara landet (USA), de sex unionstillverkarna i urvalet, en importör och tre användare.

(21)

Kontrollbesök på plats genomfördes hos följande företag:

(22)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 juli 2013–30 juni 2014 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden 1 januari 2011 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(23)

Berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att bibehålla de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna. Parterna beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta meddelande av uppgifter. Endast sökanden lämnade in uppgifter efter meddelandet av uppgifter.

(24)

Den berörda produkten är samma produkt som i den ursprungliga undersökning som avses i skäl 1, dvs. sömlösa rör av järn eller stål med runt tvärsnitt, med en ytterdiameter av högst 406,4 mm och med ett högsta motsvarande kolvärde (carbon equivalent value, CEV) på 0,86 enligt en formel utarbetad vid International Institute of Welding (IIW) och kemisk analys (9), med ursprung i Kina, och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7304 19 10, ex 7304 19 30, ex 7304 23 00, ex 7304 29 10, ex 7304 29 30, ex 7304 31 20, ex 7304 31 80, ex 7304 39 10, ex 7304 39 52, ex 7304 39 58, ex 7304 39 92, ex 7304 39 93, ex 7304 51 81, ex 7304 51 89, ex 7304 59 10, ex 7304 59 92 och ex 7304 59 93.

(25)

Undersökningen visade att följande produkter har både samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(26)

Kommissionen fastställde därför att dessa produkter är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(27)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes om det förekom dumpning och huruvida de gällande åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma.

(28)

Som nämnts ovan kontaktade tre kinesiska exporterande tillverkare kommissionen efter inledandet och dessa mottog ett frågeformulär. Endast ett svar mottogs dock. Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren stod för mer än 25 % av den kinesiska importen till unionen, och denna import ansågs vara representativ för den sammanlagda importen från Kina till unionen. Därför baserades undersökningsresultaten i fråga om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning som beskrivs nedan på uppgifter från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren.

(29)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av priset eller det konstruerade normalvärdet i ett tredjeland med marknadsekonomi. Det var därför nödvändigt att välja ut ett tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat det jämförbara landet).

(30)

Kommissionen informerade de berörda parterna i tillkännagivandet om inledande att man, liksom i den ursprungliga undersökningen, såg USA som ett möjligt jämförbart land och uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter. Inga synpunkter inkom.

(31)

Kommissionen har dock kontaktat ett antal andra möjliga jämförbara länder (Argentina, Brasilien, Indien, Japan, Republiken Korea, Mexiko, Ryska federationen och Ukraina) för att få till stånd ett samarbete och få information.

(32)

Tre tillverkare i USA samarbetade och lämnade in svar på frågeformuläret.

(33)

Konkurrensen på den amerikanska marknaden ansågs ligga på en hög nivå, med ett stort antal tillverkare som säljer på hemmamarknaden och med betydande import (trots de gällande antidumpningstullarna mot Kina). De kvantiteter som såldes på den amerikanska marknaden var betydande och den senare var jämförbar med den kinesiska marknaden också i fråga om produktsortiment. Dessutom ansågs de använda råvarorna och de samarbetsvilliga tillverkarnas produktionsmetoder i ett jämförbart land vara liknande dem på den kinesiska marknaden. Därför, och med tanke på den samarbetsvilja som visats, ansågs USA vara ett lämpligt jämförbart land i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(34)

De uppgifter som mottagits från de samarbetsvilliga tillverkarna i USA användes som grundval för att fastställa normalvärdet för de exporterande tillverkarna i Kina.

(35)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först huruvida den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden för de samarbetsvilliga tillverkarna i USA var representativ under översynsperioden. Försäljningen på hemmamarknaden anses vara representativ om den totala inhemska försäljningsvolymen av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden utgör minst 5 % av den totala kinesiska exportvolymen av den berörda produkten till unionen under översynsperioden. På denna grundval ansågs försäljningen på hemmamarknaden i USA vara representativ.

(36)

Kommissionen undersökte därefter om försäljningen på hemmamarknaden av den likadana produkten kunde anses ha skett vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Undersökningen gjordes genom att man fastställde andelen lönsam försäljning till oberoende kunder av den aktuella produkttypen. I de fall när den inhemska försäljningen av den särskilda produkttypen gjorts i tillräckliga kvantiteter och vid normal handel, fastställdes normalvärdet på grundval av det faktiska inhemska priset, beräknat som det vägda genomsnittet av all inhemsk försäljning av den typen under översynsperioden.

(37)

För de produkttyper där mer än 80 % av den inhemska försäljningsvolymen av produkttypen överskred kostnaderna och det vägda genomsnittliga försäljningspriset för produkttypen minst motsvarade tillverkningskostnaden per enhet, fastställdes normalvärdet för varje produkttyp som ett vägt genomsnitt av de faktiska inhemska försäljningspriserna för all försäljning av den berörda produkttypen, oavsett om denna försäljning var lönsam eller inte.

(38)

I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen utgjorde högst 80 % av den totala försäljningsvolymen för den produkttypen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den produkttypen var lägre än tillverkningskostnaden per enhet, grundades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen av denna typ på hemmamarknaden under översynsperioden.

(39)

Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren exporterade till unionen direkt till oberoende kunder. Exportpriset var det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den undersökta produkten när den såldes på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(40)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset fritt fabrik. Där det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen en justering av exportpriset och normalvärdet för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för transportkostnader (inrikes- och sjötransport), försäkringskostnader, bankavgifter och provisioner.

(41)

Kommissionen jämförde det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten i det jämförbara landet med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. På grundval av detta uppgick den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, uttryckt i procent av priset cif (kostnader, försäkring, frakt) vid unionens gräns, före tull, till 158,3 %.

(42)

Kommissionen undersökte om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphöra att gälla. De faktorer som analyserades var exportpriset till andra bestämmelseorter, produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(43)

Enligt den kinesiska databasen över exportstatistik uppgick den globala kinesiska exporten av sömlösa rör av järn eller stål (124 länder förutom unionen) till 4,6 miljoner ton under 2013. Priserna varierade mellan 400 euro/ton och 4 500 euro/ton. Den kinesiska importen till unionen uppgick till 68 000 ton under översynsperioden, med ett genomsnittligt pris på under 700 euro/ton (baserat på uppgifter från Eurostat). Kommissionen ansåg att sådana betydande prisskillnader inte gjorde det möjligt att dra några meningsfulla slutsatser om de kinesiska exportörernas prissättning till andra tredjeländer. Undersökningen visade emellertid att det genomsnittliga exportpriset för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Kina till marknader i tredjeländer (Chile, Iran, Sydkorea, Förenade Arabemiraten och Turkiet) var lägre än det genomsnittliga kinesiska exportpriset till unionen. De kvantiteter som exporterats och de priser som de kinesiska exporterande tillverkarna tar ut på vissa viktiga exportmarknader som unionen, Kanada, USA, Colombia, Mexiko, Brasilien, Ryssland, Vitryssland och Kazakstan, påverkas dessutom av befintliga åtgärder som antidumpningstullar eller garantier.

(44)

Undersökningen visade att produktionskapaciteten i Kina ökat avsevärt sedan den ursprungliga undersökningen. Offentligt tillgängliga uppgifter som inhämtades under besöket pekar på att produktionskapaciteten var 32 miljoner ton (10). De uppgifter som sökanden lämnat tyder på en ännu högre produktionskapacitet på upp till 43 miljoner ton. Bägge källor bekräftar att sedan den ursprungliga undersökningen, har de kinesiska tillverkarnas produktionskapacitet ökat kraftigt, dvs. med minst 60 %.

(45)

All insamlad information bekräftar att det råder överkapacitet i den kinesiska industrin. Inga uppgifter lades fram som tyder på att den inhemska förbrukningen i Kina kommer att öka under de kommande åren i tillräcklig utsträckning för att absorbera den rådande överkapaciteten.

(46)

Undersökningen visade att tillverkningen i Kina ungefärligen uppgick till 30 miljoner ton under översynsperioden, vilket innebär att den outnyttjade kapaciteten uppgår till minst två miljoner ton. Denna outnyttjade produktionskapacitet motsvarar mer än 100 % av unionens förbrukning under översynsperioden och ansågs därför vara betydande. Det finns därför en betydande outnyttjad produktionskapacitet i Kina som sannolikt kommer att användas, med tanke på slutsatserna med avseende på unionsmarknadens attraktionskraft och svårigheterna för den inre marknaden att absorbera denna kapacitet, till att öka exportvolymerna till unionsmarknaden om det inte införs åtgärder.

(47)

Enligt Eurostat minskade importen till unionen från Kina först från mer än 78 000 ton 2011 till över 47 000 ton 2012 för att återigen öka till nästan 68 000 ton under översynsperioden. Den minskade importen under 2012 sammanföll med sjunkande efterfrågan på unionsmarknaden. Även om den svagare efterfrågan fortsatte under översynsperioden ökade importvolymen, vilket medförde en ökning av marknadsandelen för den kinesiska importen till 3,6 % under översynsperioden.

(48)

Såsom anges i skäl 41 dumpades importen från Kina under översynsperioden medan åtgärderna var i kraft. Den konstaterade dumpningsmarginalen var till och med väsentligt högre än den dumpningsmarginal som konstaterades vid den ursprungliga undersökningen. Om importen fortsatte att dumpas trots åtgärder, finns det ingen anledning att tro att importpriserna från Kina skulle öka om åtgärderna försvann, och än mindre till en nivå som är tillräcklig för att undanröja dumpning.

(49)

Såsom nämns i skäl 43 begränsar de befintliga åtgärderna i fråga om den kinesiska importen av sömlösa rör av järn eller stål till ett antal viktiga exportmarknader för kinesiska exporterande tillverkare av sömlösa rör av järn eller stål i hög grad möjligheterna till utvidgning eller fortsättning av den kinesiska exporten till dessa marknader. Samtidigt fastställdes det att den samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarens exportpris var högre än dess exportpriser på marknader i tredjeländer, vilket visar att unionsmarknaden är lockande trots gällande tullar. Det visades vidare att unionsmarknaden kommer att ses som ett öppet mål när det gäller att absorbera en stor del av den kinesiska outnyttjade kapaciteten som med största sannolikhet skulle riktas till unionsmarknaden till dumpade priser i avsaknad av antidumpningsåtgärder.

(50)

Före införandet 2009 av de gällande åtgärderna uppgick dessutom den kinesiska exporten till unionen till 542 840 ton, dvs. nästan åtta gånger mer än under översynsperioden. Detta visar att unionsmarknaden är attraktiv för kinesisk import på grund av marknadens storlek och att det finns en kapacitet på unionsmarknaden för att absorbera de ökade importvolymerna från Kina. De införda antidumpningstullarna hindrade kinesiska exporttillverkare från att öka sin försäljningsvolym till unionen, som sannolikt kommer att öka igen om åtgärderna tillåts upphöra att gälla, särskilt med tanke på den stora outnyttjade produktionskapaciteten i Kina som beskrivs nedan.

(51)

Och dessutom, även om förbrukningen på den kinesiska marknaden ökat avsevärt sedan den ursprungliga undersökningen, är det osannolikt att de kinesiska tillverkarnas stora outnyttjade produktionskapacitet kan absorberas på hemmamarknaden, vilket förklaras i skäl 45.

(52)

Om nuvarande åtgärder tillåts upphöra är det därför sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna avsevärt skulle öka sin export till unionsmarknaden till dumpade priser.

(53)

Undersökningen visade att försäljningen av sömlösa rör av järn eller stål från Kina till unionen skedde till dumpade priser under översynsperioden. Med tanke på den stora outnyttjade kapaciteten i Kina (som överskred den totala förbrukningen i unionen under översynsperioden), gällande åtgärder mot kinesisk import på andra tredjemarknader och unionsmarknadens attraktionskraft, drog kommissionen slutsatsen att det är mycket sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna upphävdes.

(54)

Unionsindustrin har inte genomgått betydande strukturförändringar sedan den ursprungliga undersökningen. Under översynsperioden tillverkades den likadana produkten av omkring 20 tillverkare i unionen. De utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(55)

Den totala produktionen i unionen under översynsperioden fastställdes på grundval av information som samlats in från samarbetsvilliga tillverkare och på uppgifter från sökanden.

(56)

Så som anges i skäl 12 valdes, på grund av det stora antalet unionstillverkare, ett stickprov på sex unionstillverkare ut. Urvalet ansågs representativt för unionsindustrin, som svarade för cirka 60 % av den totala försäljningen i unionen.

(57)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av i) unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden enligt de uppgifter som lämnats av sökanden och ii) importvolymerna från tredjeländer på unionsmarknaden enligt uppgifter från Eurostat. Sökanden samlade in och sammanställde försäljningsuppgifter från sexton unionstillverkare och gjorde en uppskattning av uppgifterna för resten.

(58)

Att döma av dessa uppgifter utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen

(59)

Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen i unionen med 19 %. Närmare bestämt så minskade unionsmarknaden för den undersökta produkten och den likadana produkten stadigt fram till 2013 (med 22 %) och förbättrades därefter något under översynsperioden (med 3,4 %).

(60)

Den nedåtgående trenden i förbrukningen i unionen kan huvudsakligen förklaras av den minskade efterfrågan från byggnads-, industri- och energisektorn, som inte nådde upp till nivåerna före krisen, dvs. före år 2009.

(61)

Importvolymen för den berörda produkten från Kina till unionen minskade med 13 % under skadeundersökningsperioden, från omkring 78 000 ton under 2011 till 68 000 ton under översynsperioden. Importvolymen från Kina sjönk väsentligt under 2012 (med 40 %), men har därefter stadigt ökat (med 18 % under 2013 jämfört med 2012 och därefter med 22 % under översynsperioden jämfört med 2013).

(62)

Importen av den undersökta produkten från Kina till unionen minskade mindre än förbrukningen i unionen, vilket ledde till en marginell ökning av marknadsandelen för den kinesiska importen från 3,3 % under 2011 till 3,6 % under översynsperioden. Marknadsandelen minskade till 2,3 % under 2012 och ökade därefter till 3 % under 2013 och 3,6 % under undersökningsperioden.

(63)

Tabellen nedan visar det genomsnittliga priset för importen från Kina:

Tabell 3

Importpriser

(64)

Mellan 2011 och översynsperioden sjönk det genomsnittliga importpriset på den berörda produkten med ursprung i Kina med 14 % från 801 euro/ton 2011 till 692 euro/ton under översynsperioden. De kinesiska importpriserna ökade närmare bestämt med 3 % under 2012 för att sedan minska med mer än 16 % under översynsperioden. Det genomsnittliga importpriset för produkterna från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren låg i samma intervall som de genomsnittliga importpriserna från Eurostat och följde samma trend under skadeundersökningsperioden.

(65)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra det vägda genomsnittliga försäljningspris som de utvalda unionstillverkarna tog ut på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, och det genomsnittliga priset för importen från det berörda landet till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställt till cif-nivån (kostnader, försäkring, frakt) på grundval av verifierade uppgifter från den samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkaren.

(66)

För att beräkna nivån på prisunderskridandet användes information från alla utvalda unionstillverkare under översynsperioden. Jämförelsen visade att under översynsperioden uppgick den vägda genomsnittliga prisunderskridandemarginalen, uttryckt i procent av unionsindustrins försäljningspriser, till 28,4 %. Om den antidumpningstull på 17,7 % som gäller för den samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkaren dras av, skulle prisunderskridandemarginalen uppgå till 39,2 %.

(67)

Volymen, marknadsandelen och priserna på importen från andra tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Import från övriga tredjeländer

(68)

Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymerna från Ukraina med 34 % till 59 656 ton under översynsperioden, medan importvolymerna från Japan, Ryssland och Vitryssland minskade med 59 %, 58 % respektive 12 % och uppgick till 21 426 ton, 7 977 ton respektive 29 600 ton under samma period. Importvolymen från andra tredjeländer ökade med 31 % från 43 230 ton till 56 509 ton. När det gäller marknadsandelar hade Ukraina och andra tredjeländer cirka 3 % av unionsmarknaden, medan Japan och Vitryssland hade cirka 1 % respektive 2 %. Rysslands marknadsandel var marginell (0,4 %) under översynsperioden.

(69)

Priserna på importen från Ukraina, Vitryssland och Ryssland sjönk under skadeundersökningsperioden, medan priserna på importen från Japan och andra tredjeländer steg. Under översynsperioden var importpriset för sömlösa rör av järn eller stål cirka 780 euro/ton för Vitryssland och Ukraina, och för Japan och andra tredjeländer var det cirka 2 330 euro/ton och 1 327 euro/ton. Importpriset från Ryssland var cirka 900 euro/ton under översynsperioden. Det finns gällande antidumpningsåtgärder på import av sömlösa rör av järn eller stål från Ryssland och Ukraina.

(70)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(71)

I skadeanalysen gjorde kommissionen åtskillnad mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen har utvärderat de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter från sökanden, som bestod av uppgifter rörande sexton unionstillverkare och av uppskattningar av resten så som sägs i skäl 57. Uppgifterna rör alla kända unionstillverkare. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter som rörde de utvalda unionstillverkarna.

(72)

De makroekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(73)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(74)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(75)

Unionsindustrins produktion minskade med 10 % under skadeundersökningsperioden, från 3 746 432 ton 2011 till 3 361 226 ton under översynsperioden. Mer exakt minskade den först med 12 % fram till 2013 och ökade därefter marginellt med 2 % under översynsperioden.

(76)

Produktionskapaciteten förblev totalt sett stabil under skadeundersökningsperioden och uppgick till cirka 5 miljoner ton under översynsperioden.

(77)

Till följd av den minskade produktionsvolymen och den stabila produktionskapaciteten utvecklades kapacitetsutnyttjandet i enlighet med produktionsvolymen, dvs. det sjönk till 65 % fram till 2013 och förbättrades därefter svagt till 67 % under översynsperioden. Totalt sett ökade kapacitetsutnyttjandet från 73 % under 2011 till 67 % under översynsperioden.

(78)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(79)

Den totala försäljningsvolymen för unionsindustrin rapporterad i tabell 6 omfattar försäljning till icke-närstående och närstående kunder som befanns vara marknadsmässig.

(80)

Unionsindustrins totala försäljning på unionsmarknaden minskade med 20 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins försäljning minskade gradvis med 22 % fram till 2013 och förbättrades därefter marginellt och uppgick till drygt 1,6 miljoner ton under översynsperioden. Minskningen av unionsindustrins försäljning är främst en följd av minskad efterfrågan i unionen på sömlösa rör av järn eller stål (se skäl 60). Till följd av detta förlorade unionsindustrin 2 procentenheter av sin marknadsandel under skadeundersökningsperioden, och nådde en marknadsandel på 87 % under översynsperioden.

(81)

Förbrukningen i unionen minskade med 19 % under skadeundersökningsperioden, under det att unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 20 %, vilket innebar att marknadsandelen minskade med 2 procentenheter.

(82)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(83)

Sysselsättningen i unionsindustrin minskade med 2 % under skadeundersökningsperioden och uppgick till 20 768 anställda under översynsperioden.

(84)

Produktiviteten minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden på grund av att sysselsättningen i unionen minskade långsammare än unionstillverkningen. Under normala ekonomiska förhållanden tar det längre tid för unionsindustrin att anpassa sig till den minskade efterfrågan och därför finns det vanligtvis en eftersläpande effekt mellan minskad produktionen och minskat antal anställda.

(85)

Den dumpningsmarginal som fastställts för Kina låg högt över miniminivån, medan importvolymerna från Kina förblev låga under skadeundersökningsperioden. Undersökningen visade att importen av sömlösa rör av järn eller stål från Kina fortsatte till unionsmarknaden till dumpade priser och att unionsindustrins situation har försämrats betydligt som konstateras i skälen 99–102.

(86)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittliga försäljningspriser

(87)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen sjönk med 10 % under översynsperioden och uppgick till 1 170 euro/ton under översynsperioden. Prisminskningen kan ses som en konsekvens av dels unionsindustrin strävan efter att minska kostnaderna, dels av prispressen från den kinesiska importen.

(88)

Den genomsnittliga produktionskostnaden för unionsindustrin minskade med 10 % under skadeundersökningsperioden, från 1 257 euro/ton under 2011 till 1 128 euro/ton under översynsperioden. De sänkta produktionskostnaderna kan förklaras främst genom effektivare tillverkningsprocesser och –utrustning.

(89)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(90)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd var relativt stabil under skadeundersökningsperioden, med en marginell minskning med 1 % under skadeundersökningsperioden. De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna minskade med 1 % under 2012, för att sedan öka med 0,5 % och därefter sjunka igen med 1 %.

(91)

Lagernivåerna hos unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lager

(92)

Totalt sett ökade det utgående lagret med 6 % under skadeundersökningsperioden. Från 2011 till 2012 minskade det utgående lagret till följd av en minskning av produktionsvolymen och en ökning av exportförsäljningsvolymen. Från 2012 till 2013 ökade lagren på grund av en minskning av unionsindustrins totala försäljning. Från 2013 till översynsperioden minskade det utgående lagret igen, främst på grund av att unionsindustrins försäljning ökade både utanför och på unionsmarknaden.

(93)

Undersökningen visade att i unionsindustrin sker tillverkning huvudsakligen på grundval av kundernas kortfristiga beställningar, och lagren utgör därför en relativt låg procentandel av produktionen. Utgående lager som andel av produktionen följde trenden för utgående lager och ökade marginellt från 3,9 % under 2011 till 4,6 % under översynsperioden, främst på grund av minskningen av unionens totala försäljning. Den minskade närmare bestämt med 0,3 procentenheter mellan 2011 och 2012 och därefter ökade den med 1,5 procentenheter under 2013 av de orsaker som anges i skäl 92.

(94)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkarna i stickprovet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(95)

Kommissionen fastställde unionsindustrins lönsamhet genom att nettovinsten före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes i procent av omsättningen av denna försäljning. Unionsindustrins lönsamhet fluktuerade från ett år till ett annat beroende på marknadsförhållandena och ökade överlag från 2,9 % till 3,6 % under skadeundersökningsperioden, främst på grund av den produktmix som såldes, dvs. unionsindustrin sålde fler produkter med relativt sett högre vinstmarginal. Framförallt ökade unionsindustrins lönsamhet till 5,7 % under 2012, minskade därefter till 1,7 % under 2013 och ökade på nytt till 3,6 % under översynsperioden.

(96)

Nettokassaflödet är unionsindustrins förmåga att investera i sin verksamhet. Nettokassaflödet ökade mer än fyra gånger under skadeundersökningsperioden. Den betydande ökningen av kassaflödet beror främst på förändringar i rörelsekapital.

(97)

Investeringarna ökade marginellt med 3 % under skadeundersökningsperioden. De utgjordes huvudsakligen av investeringar som var nödvändiga för att ersätta produktionsutrustning.

(98)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringarna. Räntabiliteten från produktion och försäljning av den likadana produkten ökade från 3,7 % till 7,6 % under skadeundersökningsperioden. I likhet med vinsten var trenden för räntabilitet instabil, eftersom den först ökade till 8,2 % under 2012, därefter minskade till 5,9 % år 2013 för att sedan återigen öka till 7,6 % under översynsperioden.

(99)

Ett antal indikatorer, särskilt de finansiella, har förbättrats under skadeundersökningsperioden. Lönsamheten ökade marginellt från 2,9 % till 3,6 %, vilket är något över det vinstmål på 3 % som fastställdes i den ursprungliga undersökningen. Räntabiliteten förbättrades från 3,7 % till 7,6 % och nivån på kassaflödet ökade mer än fyra gånger. Denna utveckling tyder på att de införda antidumpningsåtgärderna var effektiva eftersom unionsindustrin skyddades från de potentiellt skadliga verkningarna av den dumpade kinesiska importen av sömlösa rör av järn eller stål.

(100)

Å andra sidan uppvisade vissa av de huvudsakliga skadeindikatorerna, särskilt de makroekonomiska indikatorerna, fortfarande en negativ utveckling under skadeundersökningsperioden. Följaktligen minskade produktionsvolymen med 10 %, försäljningsvolymen till icke-närstående kunder i unionen minskade med 20 %, kapacitetsutnyttjandet minskade med 67 %, unionens marknadsandel minskade med 2 procentenheter och sysselsättningen med 2 %. På grund av den minskande efterfrågan på sömlösa rör av järn eller stål, tillverkade och sålde unionsindustrin mindre på unionsmarknaden, vilket resulterade i relativt lågt kapacitetsutnyttjande, vilket påverkat unionsindustrins fasta kostnader negativt. Observera att kapacitetsutnyttjandet sjönk kraftigt från den ursprungliga undersökningen, från 90 % i den ursprungliga undersökningen till 67 % under översynsperioden.

(101)

Därför är bilden av unionsindustrin tvetydig. Vissa av de huvudsakliga skadeindikatorerna såsom försäljning, tillverkningsvolym och marknadsandel uppvisade en negativ utveckling under skadeundersökningsperioden. Samtidigt uppvisade andra faktorer såsom lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde positiv utveckling under samma period. Undersökningen har dock visat att trots dessa positiva tendenser som konstaterats för vissa skadefaktorer, befinner sig unionsindustrin i en situation där den inte skulle klara av en ökning av dumpad import från Kina. Viktigare är att unionsindustrins situation försämrades betydligt jämfört med undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen. Även om unionsindustrin var lönsam under skadeundersökningsperioden, var vinstnivåerna mycket lägre jämfört med den ursprungliga undersökningen (3,6 % under översynsperioden jämfört med 15,4 % under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen) och varierade också kraftigt från ett år till ett annat beroende på marknadsvillkoren för sömlösa rör av järn eller stål (t.ex. från 5,7 % år 2012 till 1,7 % år 2013 och därefter till 3,6 % under översynsperioden).

(102)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin under översynsperioden inte led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen och inte var utsatt för hot om skada i den mening som avses i artikel 3.9 i grundförordningen, främst på grund av att de gällande antidumpningsåtgärderna skyddade från de skadevållande verkningarna av den dumpade importen från Kina. Unionsindustrins situation försämrades dock kraftigt jämfört med den ursprungliga undersökningen med instabila vinstnivåer och lågt kapacitetsutnyttjande.

(103)

Som anges i skälen 99–102 led unionsindustrin ingen väsentlig skada under översynsperioden, men dess situation försämrades kraftigt jämfört med den ursprungliga undersökningen. Som beskrivs i skäl 41 skedde den kinesiska importen till dumpade priser under översynsperioden och det finns en mycket stor sannolikhet för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla, vilket framgår av skäl 53.

(104)

I den ursprungliga undersökningen fastställdes förekomsten av ett hot om skada i enlighet med artikel 3.9 i grundförordningen. I den aktuella undersökningen fastställdes att det är sannolikt att hotet om skada skulle återkomma om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. En bedömning av följande faktorer ligger bakom det antagandet: a) sannolik utveckling av den dumpade importens volym, b) exportörernas tillgång till ledig kapacitet, c) prisnivåerna på den kinesiska importen och den sannolika efterfrågan på ytterligare import och d) lagerhållningens omfattning.

(105)

Såsom anges i skäl 50 uppgick den kinesiska importen av sömlösa rör av järn eller stål till unionen till 542 840 ton under den ursprungliga undersökningen och sjönk till 68 000 ton (dvs. åtta gånger mindre) under översynsperioden. Det är sannolikt att den kinesiska dumpade importen av sömlösa rör av järn eller stål, på grund av deras låga priser, skulle kunna nå upp till samma importnivå som i den ursprungliga undersökningen (542 840 ton) om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. Mot bakgrund av en minskande efterfrågan i unionen på sömlösa rör av järn eller stål (från 3,2 miljoner ton under den ursprungliga undersökningen till 1,9 miljoner ton under översynsperioden), skulle denna sannolika ökning av dumpad kinesisk import av sömlösa rör av järn eller stål sannolikt leda till att den kinesiska marknadsandelen skulle öka från nuvarande 3,6 % till omkring 30 %. Undersökningen visade faktiskt att kunder i unionen kommer att relativt lätt att gå över från kortfristiga beställningar från unionstillverkarna till de kinesiska exporterande tillverkarna om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. Detta kommer att ha en negativ inverkan på unionstillverkarna, eftersom färre beställningar innebär lägre produktionsnivåer och följaktligen skulle kapacitetsutnyttjandet vara ekonomiskt ohållbart. Av ovannämnda skäl och med tanke på att den kinesiska produktionskapaciteten för sömlösa rör av järn eller stål har ökat betydligt (med omkring 60 %) sedan den ursprungliga undersökningen, är det sannolikt att den dumpade kinesiska importen av sömlösa rör av järn eller stål inom kort kommer att översvämma unionsmarknaden och vinna betydande marknadsandelar på bekostnad av unionsindustrin om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(106)

Såsom anges i skäl 46 uppskattades den totala outnyttjade kapaciteten i Kina till omkring 2 miljoner ton under översynsperioden. Denna siffra var långt högre än unionens totala förbrukning av sömlösa rör av järn eller stål under samma period. Därför skulle Kina kunna exportera betydande ytterligare volymer till unionsmarknaden. Dessutom har Kanada, USA, Colombia, Mexiko och Brasilien infört antidumpningsåtgärder i fråga om sömlösa rör av järn eller stål från Kina, medan Ryssland, Vitryssland och Kazakstan har infört provisoriska åtgärder i fråga om den illojalt prissatta kinesiska importen. Dessa länder var viktiga exportmarknader för de kinesiska exporterande tillverkarna innan åtgärderna infördes (11). Den bevisning som samlats in visar dessutom att den betydande kinesiska överkapaciteten och den senaste tidens nedgång i den kinesiska ekonomin utövar starka påtryckningar på de kinesiska tillverkarna av sömlösa rör av järn eller stål att producera med högt kapacitetsutnyttjande. Mot bakgrund av dessa omständigheter har undersökningen visat att det är mycket sannolikt att om åtgärderna upphävs, kommer de kinesiska exporterande tillverkarna att rikta in sin produktion mot unionsmarknaden, vilket fortfarande är en attraktiv marknad, så som fastställs i skälen 47–52.

(107)

Såsom förklaras i skälen 64–66 ligger dagens kinesiska priser långt under unionsindustrins försäljningspriser med en genomsnittlig underskridandemarginal på 28,4 % under översynsperioden. Såsom framgår av skäl 52 kommer kinesisk import av sömlösa rör av järn eller stål förmodligen fortsätta att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Så som anges i skäl 66 skulle dessutom den kinesiska importen utan antidumpningsåtgärder underskrida unionsindustrins försäljningspriser med 39,2 %. Om åtgärderna skulle upphävas, skulle detta med all sannolikhet leda till en avsevärd prispress på unionsmarknaden, vilket skulle förstärkas av den förmodade överhängande ökningen av importen av sömlösa rör av järn eller stål från Kina. Undersökningen visade att unionstillverkarna inte kan sänka sina priser för att konkurrera med den dumpade kinesiska importen. Priserna har oftast överenskommits med kunderna på grundval av produktens typ och den mängd som beställs. Såsom förklaras i skälen 92 och 93 producerar unionstillverkarna främst på grundval av kortfristiga beställningar. Detta gör det relativt lätt för kunderna att byta till billigare importerade kinesiska sömlösa rör av järn eller stål. Den förväntade negativa effekten skulle därför vara dubbel: a) Å ena sidan är det troligt att den stora prisskillnaden leder till ökad import av den prisdumpade importen från Kina Det finns inget som tyder på att förbrukningen i unionen kommer att öka på kort till medellång sikt. Därför är det troligt att den ökade dumpade importen från Kina kommer att ta en betydande marknadsandel på unionsmarknaden till skada för unionsindustrin. Detta skulle också leda till ett ännu lägre kapacitetsutnyttjande i unionsindustrin, vilket är en av de avgörande faktorer som bidrar till dagens negativa situation för unionsindustrin. b) Å andra sidan kommer den lågt prissatta dumpade kinesiska importen att utöva ett betydande pristryck på unionsmarknaden och tvinga unionsindustrin att sänka sina försäljningspriser ytterligare till ekonomiskt ohållbara nivåer, vilket i slutänden leder till förluster.

(108)

Därför är det mycket sannolikt att betydligt större kvantiteter av lågt prissatt dumpad kinesisk import till unionen skulle bli verklighet, till följd av den betydande kinesiska outnyttjade kapaciteten, de befintliga antidumpnings- och garantiåtgärderna i fråga om kinesisk import av den undersökta produkten på vissa av dess viktiga exportmarknader för sömlösa rör av järn eller stål, samt unionsmarknadens attraktionskraft som beskrivs i skälen 47–52, om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(109)

Såsom förklaras i skälen 92 och 93 har lagerhållningens omfattning ingen större betydelse för analysen, eftersom unionstillverkarna huvudsakligen tillverkar på grundval av kortfristiga beställningar från kunder och lagerhållningen utgör en obetydlig andel av unionstillverkarnas produktion.

(110)

Mot bakgrund av resultaten av undersökningen, nämligen den betydande outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft, situationen på andra stora exportmarknader, den sannolika överhängande ökningen av betydande mängder dumpad import från Kina och den förväntade prisnivån för den dumpade importen, och med tanke på den övergripande försämringen av situationen för unionsindustrin sedan införandet av de ursprungliga åtgärderna och den krympande unionsmarknaden för sömlösa rör av järn eller stål, dras slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till återkommande hot om skada.

(111)

Därför dras slutsatsen att ett upphävande av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning och återkommande hot om skada.

(112)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna mot Kina skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(113)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(114)

På denna grund undersökte kommissionen om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt dumpning och återkommande hot om skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna.

(115)

Det framkom av undersökningen att unionsindustrin var i ett sårbart läge under översynsperioden. Såsom anges i skäl 60 tyder nedgången i efterfrågan i unionen tillsammans med instabila vinstmarginaler och lågt kapacitetsutnyttjande inom unionsindustrin på att unionsindustrin inte skulle kunna hantera illojalt prissatt kinesisk import. Undersökningen visade också att det var sannolikt att med återkommande hot om skada, om åtgärderna mot kinesisk import skulle tillåtas upphöra. I synnerhet förväntas att unionsindustrin skulle lida väsentlig skada och eventuellt skulle kunna försvinna om den kinesiska importen av sömlösa rör av järn eller stål skulle återupptas på unionsmarknaden till dumpade priser, eftersom all förlorad försäljning leder till ökade fasta kostnader.

(116)

Om åtgärderna behålls förväntas unionsindustrin kunna dra full fördel av effekterna av införda åtgärder, dvs. den kommer att kunna behålla sin marknadsandel på unionsmarknaden och förbättra kapacitetsutnyttjandet. Slutligen bör den kunna behålla sina vinstnivåer.

(117)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att bibehålla de gällande åtgärderna mot Kina.

(118)

Av de fyra importörer som gav sig till känna efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande, var det bara en icke-närstående importör som besvarade frågeformuläret.

(119)

Analysen av de kontrollerade uppgifterna visade att sömlösa rör av järn eller stål endast utgör cirka 5–10 % av deras totala försäljning. Den samarbetsvilliga importörens verksamhet var lönsam under översynsperioden. Lönsamheten för de samarbetsvilliga importörerna i fråga om sömlösa stålrör låg på mellan 1 % och 7 % under översynsperioden. Mot denna bakgrund och om åtgärderna skulle bibehållas är det troligt att de inte väsentligt skulle påverka denna samarbetsvilliga importörs verksamhet. Med tanke på den bristande samarbetsviljan från de andra importörerna, finns det inget som tyder på att resten av importörerna skulle drabbas oproportionerligt om åtgärderna skulle förlängas.

(120)

Tre användare samarbetade i undersökningen. Två av de tre samarbetsvilliga användarna köpte sömlösa rör av järn eller stål från unionstillverkarna och den tredje köpte kinesiska sömlösa rör av järn eller stål från en handlare. Ingen av de tre användarna anförde något argument mot att bibehålla de gällande åtgärderna. På grundval av de inlämnade uppgifterna och i linje med slutsatserna i den ursprungliga undersökningen dras slutsatsen att ett bibehållande av åtgärderna inte kommer att ha någon väsentlig negativ inverkan på användarna. Tvärtom kan man förvänta sig att om åtgärderna bibehålls, säkerställs konkurrensen på EU-marknaden, vilket gör att man kan välja mellan olika leverantörer, däribland europeiska och andra leverantörer i tredjeland.

(121)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna i fråga om import från Kina.

(122)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder för import av vissa sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Kina, som infördes genom förordning (EG) nr 926/2009, bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(123)

Denna förordning är förenlig med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EG) nr 1225/2009.

8.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/42

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

8.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/44

(1)

Den 18 mars 2013 antog rådet beslut 2013/133/Gusp (1) om utnämning av Michel Dominique REVEYRAND – DE MENTHON till Europeiska unionens särskilda representant för Sahel (nedan kallad den särskilda representanten). Den särskilda representantens uppdrag löpte ut den 31 oktober 2015.

(2)

En ny särskild representant för Sahel bör utnämnas för perioden 1 november 2015-28 februari 2017.

(3)

Den särskilda representanten kommer att genomföra sitt uppdrag under omständigheter som kan förvärras och hindra att de mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i fördraget uppnås.

a)

Aktivt bidra till genomförande av strategin med åtföljande handlingsplan samt att samordna och vidareutveckla unionens övergripande hållning till den regionala krisen, i syfte att förbättra den övergripande samstämmigheten och effektiviteten i unionens åtgärder i Sahel.

b)

Inleda en dialog med alla relevanta aktörer i regionen, regeringar, regionala organisationen, i synnerhet G5 Sahel, internationella organisationer, det civila samhället och befolkningsgrupper på flykt, inbegripet med Maghrebländerna och länderna vid Tchadsjöns bäcken, i syfte att främja unionens mål och bidra till bättre förståelse för unionens roll i Sahel.

c)

Företräda unionen och främja unionens intressen i relevanta regionala och internationella forum, inbegripet deltagande i uppföljningskommittén för fredsavtalet för Mali, gruppen för stöd och uppföljning angående situationen i Mali, och säkerställa synlighet för unionens stöd till krishantering och konfliktförebyggande, inbegripet EUTM Mali, Eucap Sahel Mali och Eucap Sahel Niger.

d)

Upprätthålla ett nära samarbete med Förenta nationerna (FN), särskilt generalsekreterarens särskilda representant för Västafrika, generalsekreterarens särskilda representant för Mali och generalsekreterarens särskilda sändebud för Sahel, med Afrikanska unionen (AU), särskilt AU:s höga representant för Mali och Sahel, med Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas), G5 Sahel, kommissionen för Tchadsjöns bäcken och andra ledande nationella, regionala och internationella aktörer, inbegripet andra särskilda sändebud för Sahel, samt med relevanta organ i Maghrebområdet.

e)

Nära följa de regionala och gränsöverskridande dimensionerna för utmaningarna i Sahel, inbegripet terrorism, organiserad brottslighet, vapensmuggling, människohandel och människosmuggling, olaglig narkotikahandel, flykting- och migrationsflöden och därmed sammanhängande finansiella flöden samt, i nära samarbete med EU:s samordnare i kampen mot terrorism, bidra till att ytterligare genomföra EU:s strategi för kampen mot terrorism.

f)

Nära följa de humanitära, politiska, säkerhetsmässiga och utvecklingsmässiga konsekvenserna av omfattande flykting- och migrationsströmmar och därmed relaterade olagliga finansiella flöden genom regionen; på begäran delta i dialoger om migration med berörda aktörer och bidra mer generellt till unionens politik om migration och flyktingar med avseende på regionen, i enlighet med unionens politiska prioriteringar, i syfte att öka samarbetet, inbegripet i frågor som rör återvändande och återtagande; arbeta med länderna i Sahel för att följa upp de åtgärder man enades om vid Vallettatoppmötet i november 2015.

g)

Upprätthålla regelbunden politisk kontakt på hög nivå med de länder i regionen som är berörda av terrorism och internationell brottslighet i syfte att sörja för en samstämmig och övergripande hållning och för att säkerställa unionens nyckelroll i de internationella insatserna för att bekämpa terrorism och internationell brottslighet. Detta inbegriper aktivt stöd från unionen till regional kapacitetsuppbyggnad på säkerhetsområdet samt att man ser till att grundorsakerna för terrorism och internationell brottslighet i Sahel hanteras på ett adekvat sätt.

h)

Nära följa de politiska, säkerhetsmässiga och utvecklingsmässiga konsekvenserna av humanitära kriser i regionen.

i)

Vad gäller Mali, bidra till landets stabilisering, i första hand en fullständig återgång till en i konstitutionellt avseende normal situation och ett normalt styre inom hela territoriet och en trovärdig nationell dialog mellan alla parter inom den övergripande ramen för fredsavtalet för Mali. Detta inbegriper även främjande av institutionsbyggande och reform av säkerhetssektorn samt långsiktiga fredsbyggande åtgärder och försoning samt kampen mot korruption och strafflöshet i Mali.

j)

Bidra till genomförandet av unionens människorättspolitik i regionen i samarbete med Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter, inbegripet EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter, särskilt EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt samt om våld mot kvinnor och flickor och kampen mot alla former av diskriminering mot dessa, liksom till genomförandet av unionens politik gällande kvinnor, fred och säkerhet, och främja integration och jämställdhet i statsbyggandeprocessen i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) och efterföljande resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet, inbegripet resolution 2242 (2015). Bidraget kommer att innefatta övervakning och rapportering om utvecklingen samt utarbetande av rekommendationer i detta hänseende och upprätthållande av regelbundna kontakter med de relevanta myndigheterna i Mali och i regionen, med Internationella brottmålsdomstolens åklagarmyndighet, med kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och med människorättsförsvarare och människorättsobservatörer i regionen.

k)

Följa upp och rapportera om efterlevnaden av relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd, särskilt resolutionerna 2056 (2012), 2071 (2012), 2085 (2012), 2100 (2013) och 2227 (2015).

a)

vid behov ge råd och rapportera om utformningen av unionens ståndpunkter i regionala och internationella forum i syfte att proaktivt verka för och stärka unionens övergripande hållning i fråga om krisen i Sahel,

b)

upprätthålla en överblick över unionens alla verksamheter och nära samarbeta med relevanta unionsdelegationer.

a)

upprätta en specifik säkerhetsplan grundad på vägledning från utrikestjänsten, vilken inbegriper specifika fysiska, organisatoriska och procedurmässiga säkerhetsåtgärder med anvisningar för en säker personalförflyttning till och inom ansvarsområdet och för hantering av säkerhetstillbud samt en beredskaps- och evakueringsplan,

b)

se till att all personal som är utstationerad utanför unionen är högriskförsäkrad i enlighet med vad som krävs för förhållandena i ansvarsområdet,

c)

se till att alla medlemmar av den särskilda representantens stab som ska utstationeras utanför unionen, inbegripet lokalt kontraktsanställd personal, genomgår lämplig säkerhetsutbildning före eller vid ankomsten till ansvarsområdet, grundad på den riskklassificering som utrikestjänsten har tilldelat området,

d)

se till att alla överenskomna rekommendationer som lämnas i samband med regelbundna säkerhetsbedömningar tillämpas samt skriftligen rapportera till rådet, den höga representanten och kommissionen om genomförandet av dessa och om andra säkerhetsfrågor inom ramen för lägesrapporten och rapporten om uppdragets genomförande.

8.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/50

(1)

Den 16 juli 2012 antog rådet beslut 2012/389/Gusp (1) om Europeiska unionens uppdrag för regional maritim kapacitetsuppbyggnad på Afrikas horn (Eucap Nestor).

(2)

Den 22 juli 2014 antog rådet beslut 2014/485/Gusp (2) om förlängning av Eucap Nestor till och med den 12 december 2016.

(3)

Den 6 oktober 2015 antog rådet beslut (Gusp) 2015/1793 (3), genom vilket den period som omfattas av det finansiella referensbeloppet förlängdes till och med den 15 december 2015.

(4)

Beslut 2012/389/Gusp bör ändras så att det innefattar ett finansiellt referensbelopp för perioden 16 december 2015–12 december 2016.

8.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/51

(1)

Den 22 maj 2013 antog rådet beslut 2013/233/Gusp (1) om inrättande av Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen).

(2)

Den 21 maj 2015 antog rådet beslut (Gusp) 2015/800 (2) om ändring och förlängning av beslut 2013/233/Gusp, särskilt genom att förlänga EU BAM Libyen till den 21 november 2015 och genom att föreskriva ett finansiellt referensbelopp för samma period.

(3)

EU BAM Libyen bör förlängas med ytterligare en period om tre månader fram till och med den 21 februari 2016.

(4)

Beslut 2013/233/Gusp bör ändras i enlighet med detta.

(5)

EU BAM Libyen kommer att genomföras under omständigheter som kan förvärras och som kan hindra uppnåendet av de mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i fördraget.

1.

Artikel 13.1 ska ersättas med följande:

”1.   Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för EU BAM Libyen för perioden från och med den 22 maj 2013 till och med den 21 maj 2014 ska vara 30 300 000 EUR.

Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för EU BAM Libyen för perioden från och med den 22 maj 2014 till och med den 21 februari 2016 ska vara 26 200 000 EUR.”

2.

I artikel 16 ska andra stycket ersättas med följande:

”Det ska tillämpas till och med den 21 februari 2016.”

8.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/53

(1)

Enligt artikel 109.8 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska medlemsstaterna upprätta en nationell plan för genomförandet av valideringssystemet, som ska göra det möjligt för medlemsstaterna att fastställa prioriteringar för validering och korskontroller och den efterföljande uppföljningen av motstridigheter på grundval av riskhantering.

(2)

Nationella planer för Republiken Grekland och Republiken Kroatien har lagts fram för kommissionen för godkännande. De överensstämmer med bestämmelserna i artikel 109 i förordning (EG) nr 1224/2009 och artiklarna 143–145 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 (2). De bör därför godkännas.

(3)

Detta beslut är ett beslut om godkännande enligt artikel 109.8 i förordning (EG) nr 1224/2009.

(4)

Kommissionen kommer att övervaka tillämpningen av de nationella planerna för att försäkra sig om att de fungerar effektivt. Om det på grundval av resultaten av verifikationer, inspektioner och granskningar som genomförts av kommissionen inom ramen för avdelning X i förordning (EG) nr 1224/2009 anses nödvändigt med ändringar av de nationella valideringsplanerna bör medlemsstaterna justera planerna i enlighet med detta.

8.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/55

(1)

I direktiv 64/432/EEG fastställs de regler som ska tillämpas på handel med nötkreatur inom unionen, inklusive kravet på att nötkreatur som omfattas av denna lag under transport ska åtföljas av ett hälsointyg som överensstämmer med modell 1 i bilaga F till direktivet (nedan kallat modell 1). I artikel 9 i det direktivet föreskrivs att en medlemsstat som har ett obligatoriskt nationellt kontrollprogram för bekämpning av infektiös bovin rhinotrakeit får lägga fram programmet för kommissionen för godkännande. I artikel 9 i direktiv 64/432/EEG föreskrivs också att de tilläggsgarantier som får krävas i handeln inom unionen ska fastställas.

(2)

I artikel 10 i direktiv 64/432/EEG föreskrivs att en medlemsstat dessutom, om den anser att dess territorium eller en del av dess territorium är fritt från infektiös bovin rhinotrakeit, ska lägga fram lämpliga bevis för kommissionen. I den artikeln föreskrivs också att de tilläggsgarantier som får krävas i handeln inom unionen ska fastställas.

(3)

Genom kommissionens beslut 2004/558/EG (2) godkänns de program för kontroll och utrotning av infektion med bovint herpesvirus typ 1 (BHV1) som de medlemsstater som förtecknas i bilaga I till det beslutet har lagt fram avseende de regioner som anges i den bilagan och för vilka tilläggsgarantier gäller i enlighet med artikel 9 i direktiv 64/432/EEG. Dessutom förtecknas i bilaga II till beslut 2004/558/EG de regioner i medlemsstaterna som anses fria från BHV1 och för vilka tilläggsgarantier gäller i enlighet med artikel 10 i direktiv 64/432/EEG. I artiklarna 2 och 3 i beslut 2004/558/EG specificeras också vilka uppgifter som ska införas i modell 1 när det gäller hänvisningar till det beslutet.

(4)

Genom kommissionens genomförandebeslut 2014/798/EU (3) ändrades direktiv 64/432/EEG, inbegripet modell 1. Följaktligen är det nödvändigt att ändra hänvisningarna till modell 1 i artiklarna 2 och 3 i beslut 2004/558/EG.

(5)

Delstaterna Bremen, Hamburg, Hessen, Niedersachsen, Nordrhein-Westfalen, Rheinland-Pfalz, Saarland, och Schleswig-Holstein i Tyskland förtecknas för närvarande i bilaga I till beslut 2004/558/EG.

(6)

Tyskland har lagt fram bevis för kommissionen för att delstaterna Bremen, Hessen och Niedersachsen kan anses vara fria från BHV1 och för att tilläggsgarantierna i enlighet med artikel 10 i direktiv 64/432/EEG ska gälla dem.

(7)

Mot bakgrund av utvärderingen av de bevis som Tyskland lagt fram bör delstaterna Bremen, Hessen och Niedersachsen inte längre förtecknas i bilaga I till beslut 2004/558/EG utan i stället förtecknas i bilaga II till det beslutet, och tillämpningen av tilläggsgarantierna i enlighet med artikel 10 i direktiv 64/432/EEG bör utvidgas till att gälla dessa delstater. Bilagorna I och II till beslut 2004/558/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

Beslut 2004/558/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

1.

I artikel 2 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4.   I avsnitt C punkt II.3.3 i det hälsointyg som fastställs i modell 1 i bilaga F till direktiv 64/432/EEG och som åtföljer de nötkreatur som avses i punkt 1, ska lämplig artikel, punkt och lämpligt led i detta beslut anges i det angivna utrymmet.”

2.

I artikel 3 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3.   I avsnitt C punkt II.3.3 i det hälsointyg som anges i modell 1 i bilaga F till direktiv 64/432/EEG och som åtföljer de nötkreatur som avses i punkt 1, ska lämplig artikel, punkt och lämpligt led i detta beslut anges i det angivna utrymmet.”

3.

Bilagorna I och II ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

8.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/58

(1)

Monsanto Europe SA lämnade den 17 maj 2010 in en ansökan till den behöriga nederländska myndigheten, i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003, om att få släppa ut livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av NK603 × T25-majs på marknaden (nedan kallad ansökan).

(2)

Ansökan gäller även utsläppande på marknaden av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 i produkter som består av eller innehåller denna majs för annan användning än som livsmedel och foder som är tillåten för annan majs, med undantag för odling.

(3)

I enlighet med artiklarna 5.5 och 17.5 i förordning (EG) nr 1829/2003 innehåller ansökan de uppgifter och den information som krävs i bilagorna III och IV till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG (2) samt information och slutsatser om den riskbedömning som genomförts enligt principerna i bilaga II till det direktivet. Den innehåller även en plan för övervakning av miljöpåverkan som överensstämmer med bilaga VII till direktiv 2001/18/EG.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) lämnade den 15 juli 2015 ett positivt yttrande i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003. Efsa drog slutsatsen att den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 som den beskrivs i ansökan och vid användning enligt ansökan är lika säker som den icke genetiskt modifierade motsvarigheten och andra icke genetiskt modifierade majssorter när det gäller potentiella effekter på människors och djurs hälsa och på miljön (3).

(5)

Efsa tog i sitt yttrande ställning till medlemsstaternas alla specifika frågor och farhågor under samrådet med de behöriga nationella myndigheterna i enlighet med artiklarna 6.4 och 18.4 i förordning (EG) nr 1829/2003.

(6)

I sitt yttrande konstaterade Efsa också att planen för övervakning av miljöpåverkan i form av en allmän tillsynsplan som de sökande har lämnat in ligger i linje med de avsedda användningsområdena för produkterna.

(7)

Mot bakgrund av detta bör godkännande beviljas för de produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25.

(8)

En unik identitetsbeteckning bör tilldelas varje genetiskt modifierad organism i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 65/2004 (4).

(9)

Enligt Efsas yttrande verkar det inte behövas några andra särskilda märkningskrav än de som föreskrivs i artiklarna 13.1 och 25.2 i förordning (EG) nr 1829/2003 för livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25. För att säkerställa att dessa produkter används på ett sätt som är godkänt enligt detta beslut, bör det dock tydligt anges på märkningen av de produkter, med undantag av livsmedelsprodukter, som innehåller, består av eller har framställts av NK603 × T25-majs, att produkterna i fråga inte är avsedda för odling.

(10)

Artikel 4.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 (5) innehåller märkningskrav för produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer. Spårbarhetskrav för dessa produkter fastställs i artikel 4.1–4.5 i den förordningen, och spårbarhetskrav för livsmedel och foder som har framställts av genetiskt modifierade organismer fastställs i artikel 5 i samma förordning.

(11)

Innehavaren av godkännandet bör lämna årliga rapporter om genomförandet och resultaten av den verksamhet som beskrivs i planen för övervakning av miljöpåverkan. Dessa resultat bör läggas fram i enlighet med kommissionens beslut 2009/770/EG (6). Av Efsas yttrande framgår att det inte heller finns någon anledning att införa särskilda villkor för eller begränsningar av utsläppandet på marknaden och/eller särskilda villkor för eller begränsningar av användning och hantering, till exempel krav på övervakning efter försäljningen, eller några särskilda villkor för skydd av specifika ekosystem/miljöer eller geografiska områden i enlighet med artiklarna 6.5 e och 18.5 e i förordning (EG) nr 1829/2003.

(12)

Alla relevanta uppgifter om godkännandet av produkterna bör föras in i det gemenskapsregister över genetiskt modifierade livsmedel och foder som föreskrivs i (EG) nr 1829/2003.

(13)

Detta beslut bör genom förmedlingscentrumet för biosäkerhet (Biosafety Clearing-House) delges parterna i Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen om biologisk mångfald, i enlighet med artiklarna 9.1 och 15.2 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 (7).

(14)

Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder lämnade inget yttrande inom den tid som kommitténs ordförande bestämt. En genomförandeakt ansågs vara nödvändig och ordföranden lämnade utkastet till genomförandeakt till omprövningskommittén för ytterligare överläggningar. Omprövningskommittén avgav inget yttrande.

a)

Livsmedel och livsmedelsingredienser som innehåller, består av eller har framställts av MON-ØØ6Ø3-6 × ACS-ZMØØ3-2-majs.

b)

Foder som innehåller, består av eller har framställts av MON-ØØ6Ø3-6 × ACS-ZMØØ3-2-majs.

c)

Produkter som innehåller eller består av MON-ØØ6Ø3-6 × ACS-ZMØØ3-2-majs för all annan användning än enligt leden a och b, med undantag för odling.

8.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/64

(1)

Den 10 mars 2015 lämnade leverantören DENSO Corporation (nedan kallad sökanden) in en ansökan om godkännande av sin andra innovativa teknik: växelströmsgeneratorn ”DENSO efficient alternator” för utgående ström på 100–250 A. En bedömning av huruvida ansökan var fullständig gjordes i enlighet med artikel 4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 725/2011 (2). Ansökan konstaterades vara fullständig och perioden för kommissionens bedömning av ansökan inleddes dagen efter dagen för det officiella mottagandet av den fullständiga informationen, dvs. den 11 mars 2015.

(2)

Ansökan har bedömts i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 443/2009, genomförandeförordning (EU) nr 725/2011 och Technical Guidelines for the preparation of applications for the approval of innovative technologies pursuant to Regulation (EC) No 443/2009 (nedan kallade de tekniska riktlinjerna), versionen från februari 2013 (3). Att döma av informationen i ansökan förefaller de villkor och kriterier som avses i artikel 12 i förordning (EG) nr 443/2009 och artiklarna 2 och 4 i genomförandeförordning (EU) nr 725/2011 vara uppfyllda.

(3)

Sökanden har visat att en högeffektiv växelströmsgenerator av den typ som beskrivs i ansökan förekom i högst 3 % av de nya personbilar som registrerades under referensåret 2009.

(4)

För att fastställa hur stor minskning av koldioxidutsläppen som den innovativa tekniken kommer att leda till när den monterats i ett fordon, är det nödvändigt att definiera det jämförelsefordon med vilket fordonet med den innovativa tekniken ska jämföras enligt artiklarna 5 och 8 i genomförandeförordning (EU) nr 725/2011. Det är lämpligt att använda en växelströmsgenerator med en verkningsgrad på 67 % som jämförelse när den innovativa tekniken monteras i en ny fordonstyp. Om ”DENSO efficient alternator” monteras i en befintlig fordonstyp bör jämförelsen göras med den växelströmsgenerator som installerats i den senaste versionen av den berörda typen på marknaden.

(5)

Sökanden har lagt fram en testmetod för koldioxidminskning vars formler är förenliga med de formler som beskrivs i de tekniska riktlinjerna för den förenklade metoden avseende effektiva växelströmsgeneratorer. Kommissionen anser att testmetoden kommer att ge resultat som är kontrollerbara, repeterbara och jämförbara och att den på ett realistiskt sätt och med tydlig statistisk signifikans kan visa på den innovativa teknikens fördelar i fråga om koldioxidutsläpp i enlighet med artikel 6 i genomförandeförordning (EU) nr 725/2011.

(6)

Eftersom sökandens testmetoder och formler för att beräkna koldioxidminskningar i alla avseenden är identiska med de metoder som anges i bilagan till kommissionens genomförandebeslut 2013/341/EU (4) är det av konsekvensskäl lämpligt att använda de metoder som anges i genomförandebeslut 2013/341/EU för att fastställa minskningen av koldioxidutsläpp till följd av användning av ”DENSO efficient alternator”.

(7)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att sökanden på ett tillfredsställande sätt har visat att de utsläppsminskningar som uppnås med den innovativa tekniken är minst 1 g CO2/km.

(8)

De utsläppsminskningar som uppnås med den innovativa tekniken kan delvis påvisas i den standardiserade testcykeln, och den totala utsläppsminskning som ska certifieras bör därför fastställas i enlighet med artikel 8.2 andra stycket i genomförandeförordning (EU) nr 725/2011.

(9)

Kontrollrapporten har upprättats av Vehicle Certification Agency (VCA), som är ett oberoende och certifierat organ, och den stöder de resultat som anges i ansökan.

(10)

Det bör därför inte göras några invändningar mot godkännandet av denna innovativa teknik.

(11)

För att fastställa den allmänna miljöinnovationskod som ska användas i relevanta typgodkännandedokument i enlighet med bilagorna I, VIII och IX till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (5) bör den individuella koden för den innovativa teknik som godkänns genom detta genomförandebeslut fastställas.

(12)

I enlighet med artikel 11.1 i genomförandeförordning (EU) nr 725/2011 bör en tillverkare som vill dra nytta av en minskning av sina genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp för att uppnå sitt mål för specifika utsläpp genom att minska koldioxidutsläppen med hjälp av den innovativa teknik som godkänns genom detta beslut hänvisa till detta beslut i sin ansökan om EG-typgodkännandeintyg för de berörda fordonen.

8.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/67

(1)

Monsanto Europe SA lämnade den 11 juni 2012 in en ansökan till den behöriga belgiska myndigheten i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003 om att få släppa ut livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av MON 87427-majs på marknaden (nedan kallad ansökan).

(2)

Ansökan gäller även utsläppande på marknaden av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 i produkter som består av eller innehåller denna majs för annan användning än som livsmedel och foder som är tillåten för annan majs, med undantag för odling.

(3)

I enlighet med artiklarna 5.5 och 17.5 i förordning (EG) nr 1829/2003 innehåller ansökan de uppgifter och den information som krävs i bilagorna III och IV till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG (2) samt information och slutsatser om den riskbedömning som genomförts enligt principerna i bilaga II till det direktivet. Den innehåller även en plan för övervakning av miljöpåverkan som överensstämmer med bilaga VII till direktiv 2001/18/EG.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) lämnade den 19 juni 2015 ett positivt yttrande i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003. Efsa drog slutsatsen att den genetiskt modifierade majsen MON 87427, som den beskrivs i ansökan, är lika säker som den konventionella motsvarigheten och andra icke genetiskt modifierade majssorter, och att det vid användning enligt ansökan är osannolikt att den skulle ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön (3).

(5)

Efsa tog i sitt yttrande ställning till medlemsstaternas alla specifika frågor och farhågor som framkommit under samrådet med de behöriga nationella myndigheterna i enlighet med artiklarna 6.4 och 18.4 i förordning (EG) nr 1829/2003.

(6)

I sitt yttrande konstaterade Efsa även att planen för övervakning av miljöpåverkan i form av en allmän tillsynsplan som sökanden har lämnat in ligger i linje med de avsedda användningsområdena för produkterna.

(7)

Mot bakgrund av detta bör godkännande beviljas av de produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427.

(8)

En unik identitetsbeteckning bör tilldelas varje genetiskt modifierad organism i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 65/2004 (4).

(9)

Enligt Efsas yttrande verkar det inte behövas några andra särskilda märkningskrav än de som föreskrivs i artiklarna 13.1 och 25.2 i förordning (EG) nr 1829/2003 för livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427. För att säkerställa att dessa produkter används på ett sätt som är godkänt enligt detta beslut, bör det dock tydligt anges på märkningen av de produkter, med undantag av livsmedelsprodukter, som innehåller eller består av MON 87427-majs, att produkterna i fråga inte är avsedda för odling.

(10)

I artikel 4.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 (5) fastställs märkningskrav för produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer. Spårbarhetskrav för dessa produkter fastställs i artikel 4.1–4.5 i den förordningen, och spårbarhetskrav för livsmedel och foder som har framställts av genetiskt modifierade organismer fastställs i artikel 5 i samma förordning.

(11)

Innehavaren av godkännandet bör lämna årliga rapporter om genomförandet och resultaten av den verksamhet som beskrivs i planen för övervakning av miljöpåverkan. Dessa resultat bör läggas fram i enlighet med kommissionens beslut 2009/770/EG (6). Av Efsas yttrande framgår att det inte finns någon anledning att införa varken särskilda villkor för eller begränsningar av utsläppandet på marknaden och/eller särskilda villkor för eller begränsningar av användning eller hantering av livsmedel eller foder, däribland krav på övervakning efter försäljningen, eller särskilda villkor för skydd av specifika ekosystem, miljöer eller geografiska områden i enlighet med artiklarna 6.5 e och 18.5 e i förordning (EG) nr 1829/2003.

(12)

Alla relevanta uppgifter om godkännandet av produkterna bör föras in i gemenskapsregister över genetiskt modifierade livsmedel och foder som föreskrivs i förordning (EG) nr 1829/2003.

(13)

Detta beslut bör genom förmedlingscentrumet för biosäkerhet (Biosafety Clearing-House) delges parterna i Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen om biologisk mångfald, i enlighet med artiklarna 9.1 och 15.2 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 (7).

(14)

Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder lämnade inget yttrande inom den tid som kommitténs ordförande bestämt. En genomförandeakt ansågs vara nödvändig och ordföranden lämnade utkastet till genomförandeakt till omprövningskommittén för ytterligare överläggningar. Omprövningskommittén avgav inget yttrande.

a)

Livsmedel och livsmedelsingredienser som innehåller, består av eller har framställts av MON-87427-7-majs.

b)

Foder som innehåller, består av eller har framställts av MON-87427-7-majs.

c)

Produkter som innehåller eller består av MON-87427-7-majs för all annan användning än enligt leden a och b, med undantag för odling.