24.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 306/1

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2110

av den 12 november 2015

om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Mojama de Barbate [SGB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)	I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Spaniens ansökan om registrering av namnet ”Mojama de Barbate” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)	Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Mojama de Barbate” registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Namnet ”Mojama de Barbate” (SGB) ska föras in i registret.

Namnet i första stycket avser en produkt i klass 1.7 Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav enligt bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 (3).

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 november 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Phil HOGAN

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2) EUT C 223, 8.7.2015, s. 10.

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 19.6.2014, s. 36).

24.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 306/3

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2111

av den 12 november 2015

om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Echalote d'Anjou [SGB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)	I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Frankrikes ansökan om registrering av beteckningen ”Echalote d'Anjou” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)	Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör beteckningen ”Echalote d'Anjou” registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Namnet ”Echalote d'Anjou” (SGB) ska föras in i registret.

Namnet i första stycket avser en produkt i klass 1.6 Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade enligt bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 (3).

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 november 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Phil HOGAN

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2) EUT C 218, 3.7.2015, s. 6.

24.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 306/4

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2015/2112

av den 23 november 2015

om ändring av bilaga I till förordning (EG) nr 251/2009 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 295/2008 om statistik över företagsstrukturer, vad gäller anpassningen av dataserier efter revideringen av indelningen av produkter efter näringsgren (CPA)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 295/2008 av den 11 mars 2008 om statistik över företagsstrukturer (1), särskilt artikel 11.2 e, och

av följande skäl:

(1)	Genom förordning (EG) nr 295/2008 upprättas en gemensam ram för insamling, sammanställning, överföring och utvärdering av europeisk statistik rörande struktur, verksamhet, konkurrenskraft och effektivitet hos företagen i unionen.

(2)	Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 451/2008 (2) fastställs en statistisk indelning av produkter efter näringsgren (CPA) för att uppfylla unionens statistikkrav.

(3)	I bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 251/2009 (3) fastställs de dataserier, den nivå för indelningen och de namn på produkter som ska översändas på grundval av CPA.

(4)

Efter det att kommissionens förordning (EU) nr 1209/2014 (4) trädde i kraft är det nödvändigt att anpassa bilaga I till förordning (EG) nr 251/2009 med avseende på nivån för indelningen och namnen på vissa produkter när det gäller de uppgifter som ska översändas på grundval av CPA så att den fortfarande är jämförbar och konsekvent med de produktindelningsstandarder som används internationellt.

(5)	Bilaga I till förordning (EG) nr 251/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det europeiska statistiksystemet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EG) nr 251/2009 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 november 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 97, 9.4.2008, s. 13.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 451/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av en ny statistisk indelning av produkter efter näringsgren (CPA) och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3696/93 (EUT L 145, 4.6.2008, s. 65).

(3) Kommissionens förordning (EG) nr 251/2009 av den 11 mars 2009 om tillämpning och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 295/2008 i fråga om de dataserier som ska tas fram för statistiken över företagsstrukturer och nödvändiga anpassningar efter revideringen av den statistiska indelningen av produkter efter näringsgren (CPA) (EUT L 86, 31.3.2009, s. 170).

(4) Kommissionens förordning (EU) nr 1209/2014 av den 29 oktober 2014 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 451/2008 om fastställande av en ny statistisk indelning av produkter efter näringsgren (CPA) och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3696/93 (EUT L 336, 22.11.2014, s. 1).

BILAGA

Bilaga I till förordning (EG) nr 251/2009 ska ändras på följande sätt:

Punkt 1 ”TJÄNSTER” i tabellen ”Serie 1E” vid ”Nivå för indelning av verksamheter” under ”Särskilda aggregat” ska ”HIT”, ”MHT”, ”MLT” och ”LOT” ersättas med följande:

”HIT	Högteknologisk tillverkning (Nace rev. 2: 21 + 26 + 30.3)
MHT	Medelhögteknologisk tillverkning (Nace rev. 2 20 + 25.4 + 27 + 28 + 29 + 30–30.1–30.3 + 32.5)
MLT	Medellågteknologisk tillverkning (Nace rev. 2: 18.2 + 19 + 22 + 23 + 24 + 25–25.4 + 30.1 + 33)
LOT	Lågteknologisk tillverkning (Nace rev.2 10 + 11 + 12 + 13 + 14 + 15 + 16 + 17 + 18–18.2 + 31 + 32–32.5)”.

2.	I punkt 2 ”INDUSTRI” i tabellerna ”Serie 2H”, ”Serie 2I”, ”Serie 2J” och ”Serie 2K” vid ”Näringsgrenar som ingår” ska ”Avdelningarna B–E i Nace rev. 2 (utom avdelningarna 37, 38 och 39 i Nace rev. 2)” ersättas med ”avdelningarna B–D och huvudgrupp 36”.

3.	I punkt 3 ”HANDEL OCH DISTRIBUTION” i tabellerna ”Serie 3E”, ”Serie 3F”, ”Serie 3G”, ”Serie 3H”, ”Serie 3I”, ”Serie 3J” och ”Serie 3K” vid ”Nivå för indelning av verksamheter” ska ”Nace rev. 2, ensiffrig nivå (avdelningar)” utgå.

I punkt 4 ”BYGGSEKTORN” vid ”Nivå för indelning av verksamheter” i tabell ”Serie 4G” ska

”Nace rev. 2, tresiffrig nivå (grupper)

Nace rev. 2, tvåsiffrig nivå (huvudgrupper)

Nace rev. 2, ensiffrig nivå (avdelningar)”

ersättas med:

”Nace rev. 2, tvåsiffrig nivå (huvudgrupper) utom för variablerna 18 31 0 och 18 32 0 för huvudgrupp 43

Nace rev. 2, ensiffrig nivå (avdelningar) utom för variablerna 18 31 0 och 18 32 0”.

Punkt 8 ”FÖRETAGSTJÄNSTER” ska ändras på följande sätt:

a)	I tabellen ”Serie 8A” vid ”Nivå för indelning efter produkttyp” ska ”Webbportalinnehåll” ersättas med ”Webbportaltjänster” för produkt 63 12.

b)	I tabellen för ”Serie 8A” vid ”Nivå för indelning efter produkttyp” ska ”Reklamdesigns- och konceptutvecklingstjänster” ersättas med ”Konceptutvecklingstjänster inom reklam” för produkt 73 11 13.

c)	I tabellen ”Serie 8C” vid ”Nivå för indelning efter produkttyp” ska produkt 70 22 4”Varumärken och franchiserättigheter” utgå.

d)	I tabellen ”Serie 8E” vid ”Nivå för indelning efter produkttyp” ska ”Arkitektrådgivningstjänster” ersättas med ”Arkitektrådgivningstjänster i samband med byggnadsprojekt” för produkt 71 11 24.

24.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 306/7

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2015/2113

av den 23 november 2015

om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 vad gäller de internationella redovisningsstandarderna 16 och 41

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (1), särskilt artikel 3.1, och

av följande skäl:

(1)	Genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (2) antogs vissa internationella standarder och tolkningar som förelåg per den 15 oktober 2008.

(2)

Den 30 juni 2014 offentliggjorde International Accounting Standards Board (IASB) ändringar av IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 41 Jord- och skogsbruk under benämningen Jord- och skogsbruk: Producerande växter. IASB beslutade att växter som används uteslutande för produktion under flera perioder, så kallade producerande växter, bör redovisas på samma sätt som materiella anläggningstillgångar i IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, eftersom deras funktion liknar tillverkning.

(3)	Ändringarna av IAS 16 och 41 kräver följdändringar av IAS 1, 17, 23, 36 och 40 i syfte att säkerställa överensstämmelse mellan de internationella redovisningsstandarderna.

(4)	Samrådet med Efrags (European Financial Reporting Advisory Group) tekniska expertgrupp ger stöd för att ändringarna i IAS 16 och 41 uppfyller de kriterier för antagande som anges i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002.

(5)	Förordning (EG) nr 1126/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till förordning (EG) nr 1126/2008 ska ändras på följande sätt:

a)	Internationell redovisningsstandard (IAS) 16 Materiella anläggningstillgångar ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

b)	IAS 41 Jord- och skogsbruk ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

c)	IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, IAS 17 Leasingavtal, IAS 23 Låneutgifter, IAS 36 Nedskrivningar och IAS 40 Förvaltningsfastigheter ska ändras i överensstämmelse med ändringarna i IAS 16 och IAS 41 i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Alla företag ska tillämpa de ändringar som avses i artikel 1 senast från och med den första dagen av det första räkenskapsår som inleds den 1 januari 2016 eller senare.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 november 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

(2) Kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 av den 3 november 2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (EUT L 320, 29.11.2008, s. 1).

BILAGA

Jord- och skogsbruk: Producerande växter

(Ändringar i IAS 16 och IAS 41)

Ändringar i IAS 16 Materiella anläggningstillgångar

Punkterna 3, 6 och 37 ändras och punkterna 22A och 81K–81M läggs till.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

…

Denna standard ska inte tillämpas på

a)	materiella anläggningstillgångar klassificerade som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5, Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter,

b)	biologiska tillgångar hänförliga till jord- och skogsbruksverksamhet, andra än producerande växter (se IAS 41, Jord- och skogsbruk); denna standard ska tillämpas på producerande växter men inte på den produkt som fås från producerande växter,

c)	redovisningen och värderingen av prospekterings- och utvärderingstillgångar (se IFRS 6, Prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar),

….

DEFINITIONER

I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

En producerande växt är en levande växt

a)	som används vid produktion eller tillhandahållande av jord- och skogsbruksprodukter,

b)	som förväntas producera under mer än en period, och

c)	beträffande vilken sannolikheten för att den ska säljas som jord- och skogsbruksprodukt är ytterst liten, utom enstaka försäljning som restprodukt.

(I punkterna 5A–5B i IAS 41 behandlas definitionen av en producerande växt utförligare.)

Redovisat värde är det belopp till vilket en tillgång redovisas, efter avdrag för ackumulerad avskrivning och ackumulerad nedskrivning.

…

Komponenter i anskaffningsvärdet

…

22A.

Producerande växter redovisas på samma sätt som materiella anläggningstillgångar som uppförs i egen regi innan de är på plats och i skick att användas på det sätt som var företagsledningens avsikt. Därför bör hänvisningar till ”uppförande” i denna standard tolkas som att det omfattar verksamheter som är nödvändiga för att odla de producerande växterna innan de är på plats och i skick att användas på det sätt som var företagsledningens avsikt.

…

Omvärderingsmetoden

…

37.

Med materiella anläggningstillgångar inom ett tillgångsslag avses en grupp tillgångar som har samma beskaffenhet och användning i ett företags verksamhet. Följande är exempel på olika slag av anläggningstillgångar:

…

g)	Möbler och fast inredning.

h)	Kontorsutrustning.

i)	Producerande växter.

…

IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

…

81K.

Jord- och skogsbruk: Producerande växter (ändringar i IAS 16 och IAS 41), som utfärdades i juni 2014, innebar att punkterna 3, 6 och 37 ändrades och att punkterna 22A och 81L–81M lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar retroaktivt i enlighet med IAS 8, med undantag för vad som anges i punkt 81M.

81L.

Under den rapportperiod i vilken Jord- och skogsbruk: Producerande växter (ändringar i IAS 16 och IAS 41) tillämpas första gången behöver ett företag inte lämna kvantitativa upplysningar enligt punkt 28 (f) i IAS 8 för den aktuella perioden. Ett företag ska dock lämna kvantitativa upplysningar enligt punkt 28 (f) i IAS 8 för varje tidigare redovisad period.

81M.

Ett företag kan välja att värdera en producerande växt till dess verkliga värde vid början av den tidigaste period som redovisas i de finansiella rapporterna för den rapportperiod i vilken företaget första gången tillämpar Jord- och skogsbruk: producerande växter (ändringar i IAS 16 och IAS 41) och använda detta verkliga värde som antaget anskaffningsvärde per denna tidpunkt. Eventuell skillnad mellan det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet ska redovisas som ingående balanserade vinstmedel i början av den tidigast redovisade perioden.

Ändringar i IAS 41 Jord- och skogsbruk

Punkterna 1–5, 8, 24 och 44 ändras och punkterna 5A–5C och 62–63 läggs till.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna standard ska tillämpas vid redovisning av följande poster, i det fall de är hänförliga till jord- och skogsbruksverksamhet

a)	biologiska tillgångar, med undantag för producerande växter,

b)	jord- och skogsbruksprodukter vid skörd, och

c)	statliga bidrag som omfattas av punkterna 34 och 35.

Denna standard ska inte tillämpas på

a)	mark hänförlig till jord- och skogsbruksverksamhet (se IAS 16, Materiella anläggningstillgångar, och IAS 40, Förvaltningsfastigheter),

b)	producerande växter hänförliga till jord- och skogsbruksverksamhet (se IAS 16); denna standard ska dock tillämpas på den produkt som fås från producerande växter,

c)	statliga bidrag hänförliga till producerande växter (se IAS 20, Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statliga stöd),

d)	immateriella tillgångar hänförliga till jord- och skogsbruksverksamhet (se IAS 38, Immateriella tillgångar).

Denna standard ska tillämpas på jord- och skogsbruksprodukter, som är den skördade produkten av företagets biologiska tillgångar, vid skördetidpunkten. Därefter tillämpas IAS 2, Varulager, eller annan tillämplig standard. Följaktligen behandlar denna standard inte förädlingen av jord- och skogsbruksprodukter efter skörd, exempelvis en vinodlares förädling av egenproducerade vindruvor till vin. Även om en sådan förädling kan ses som en logisk och naturlig del av jord- och skogsbruksverksamheten och verksamheten har vissa likheter med biologisk omvandling, ingår sådana förädlingar inte i denna standards definition av jord- och skogsbruksverksamhet.

I nedanstående tabell ges exempel på biologiska tillgångar, jord- och skogsbruksprodukter och produkter som är ett resultat av förädling efter skörd.

Biologiska tillgångar	Jord- och skogsbruksprodukter	Produkter som uppkommer genom förädling efter skörd
Får	Ull	Garn, mattor
Träd i planterad skog	Fällda träd	Stockar, timmer
Mjölkboskap	Mjölk	Ost
Svin	Slaktkropp	Korv, rökt skinka
Bomullsplantor	Skördad bomull	Garn, kläder
Sockerrör	Skördat sockerrör	Socker
Tobaksplantor	Plockade blad	Torkad tobak
Tebuskar	Plockade blad	Te
Vinstockar	Plockade vindruvor	Vin
Fruktträd	Skördad frukt	Förädlad frukt
Oljepalmer	Skördad frukt	Palmolja
Gummiträd	Skördad latex	Gummiprodukter
Vissa växter, exempelvis tebuskar, vinstockar, oljepalmer och gummiträd motsvarar vanligtvis definitionen av producerande växt och omfattas av tillämpningsområdet för IAS 16. Den produkt som växer på producerande växter, exempelvis teblad, vindruvor, oljepalmfrukt och latex, omfattas dock av tillämpningsområdet för IAS 41.

DEFINITIONER

Definitioner hänförliga till jord- och skogsbruksverksamhet

I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

…

Jord- och skogsbruksprodukter är den skördade produkten av företagets biologiska tillgångar.

En producerande växt är en levande växt

a)	som används vid produktion eller tillhandahållande av jord- och skogsbruksprodukter,

b)	som förväntas producera under mer än en period, och

c)	beträffande vilken sannolikheten för att den ska säljas som jord- och skogsbruksprodukt är ytterst liten, utom enstaka försäljning som restprodukt.

En biologisk tillgång är ett levande djur eller en levande växt.

…

5A.

Följande är inte producerande växter:

a)	Växter som odlas för att skördas som jord- och skogsbruksprodukter (exempelvis träd som är avsedda att användas som timmer).

Växter som odlas för att producera jord- och skogsbruksprodukter, om det finns mer än en ytterst liten sannolikhet för att företaget också kommer att skörda och sälja växterna som jord- och skogsbruksprodukter, utom enstaka försäljning som restprodukt (exempelvis träd som odlas för både sina frukter och sitt timmer).

c)	Ettåriga grödor (exempelvis majs och vete).

5B.

När producerande växter inte längre används för att producera kan de avverkas och säljas som restprodukter, exempelvis för att användas som ved. Sådan enstaka försäljning som restprodukter hindrar inte att växten anses uppfylla definitionen av en producerande växt.

5C.

Den produkt som växer på en producerande växt är en biologisk tillgång.

…

Allmänna definitioner

I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

…

Statliga bidrag är bidrag enligt definition i IAS 20.

REDOVISNING OCH VÄRDERING

…

24.

Anskaffningsvärde kan ibland approximera verkligt värde, i synnerhet när

a)	begränsad biologisk omvandling skett sedan den ursprungliga kostnaden uppkom (exempelvis plantering av plantor omedelbart före en rapportperiods slut eller nyligen anskaffad boskap), eller

b)	den biologiska omvandlingens påverkan på priset inte förväntas bli väsentlig (exempelvis den inledande tillväxten avseende en tallplantering som har en trettioårig produktionscykel).

…

Allmänt

…

44.

Biologiska tillgångar som kan konsumeras är sådana som ska skördas som jord- och skogsbruksprodukter eller som ska säljas som biologiska tillgångar. Exempel på biologiska tillgångar som kan konsumeras är boskap avsedd för köttproduktion, boskap som innehas för försäljning, fisk i fiskodlingar, grödor som majs och vete, den produkt som fås från en producerande växt samt träd som är avsedda att bli timmer. Producerande biologiska tillgångar är andra biologiska tillgångar än biologiska tillgångar som kan konsumeras, exempelvis boskap för mjölkproduktion och fruktträd från vilka frukt skördas. Producerande biologiska tillgångar är inte jord- och skogsbruksprodukter utan hålls för att ge produktion.

…

IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

…

62.

Jord- och skogsbruk: Producerande växter (ändringar i IAS 16 och IAS 41), som utfärdades i juni 2014, innebar att punkterna 1–5, 8, 24 och 44 ändrades och att punkterna 5A–5C och 63 lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar retroaktivt i enlighet med IAS 8.

63.

FÖLJDÄNDRINGAR I ANDRA STANDARDER

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Punkt 54 ändras.

Information som ska redovisas i rapporten över finansiell ställning

54.

Rapporten över finansiell ställning ska minst innefatta poster som visar följande belopp

…

f)	biologiska tillgångar inom tillämpningsområdet för IAS 41, Jord- och skogsbruk,

…

IAS 17 Leasingavtal

Punkt 2 ändras.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

…

Denna standard ska emellertid inte tillämpas som värderingsgrund avseende

…

c)	biologiska tillgångar inom tillämpningsområdet för IAS 41, Jord- och skogsbruk, som innehas av leasetagare enligt ett finansiellt leasingavtal, eller

d)	biologiska tillgångar inom tillämpningsområdet för IAS 41 som tillhandahålls av leasegivare enligt ett operationellt leasingavtal.

IAS 23 Låneutgifter

Punkterna 4 och 7 ändras.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

…

Ett företag behöver inte tillämpa standarden på låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller tillverkning av

a)	en kvalificerad tillgång som värderas till verkligt värde, exempelvis en biologisk tillgång inom tillämpningsområdet för IAS 41, Jord- och skogsbruk, eller

…

DEFINITIONER

…

Beroende på omständigheterna kan något av nedanstående betraktas som kvalificerade tillgångar:

…

e)	förvaltningsfastigheter,

f)	producerande växter.

IAS 36 Nedskrivningar

Punkt 2 ändras.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna standard ska tillämpas vid redovisning av nedskrivningar av alla slag av tillgångar, förutom

…

g)	biologiska tillgångar hänförliga till skogs- och jordbruksverksamhet inom tillämpningsområdet för IAS 41, Jord- och skogsbruk, som redovisas till verkligt värde efter avdrag för kostnader vid försäljning/utrangering,

…

IAS 40 Förvaltningsfastigheter

Punkterna 4 och 7 ändras.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

…

Denna standard ska inte tillämpas på

a)	biologiska tillgångar hänförliga till jord- och skogsbruksverksamhet (se IAS 41, Jord- och skogsbruk, och IAS 16, Materiella anläggningstillgångar), och

…

KLASSIFICERING AV EN FASTIGHET SOM FÖRVALTNINGSFASTIGHET ELLER RÖRELSEFASTIGHET

…

Förvaltningsfastigheter innehas för att generera hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa. Därför ger förvaltningsfastigheter upphov till kassaflöden som i stort sett är oberoende av andra tillgångar som ett företag äger. Detta skiljer förvaltningsfastigheter från rörelsefastigheter. Fastigheter som används för produktion eller tillhandahållande av varor eller tjänster (eller för administrativa ändamål) ger upphov till kassaflöden som är hänförliga inte enbart till fastigheten, utan också till andra tillgångar som används i produktionen. IAS 16 ska tillämpas på rörelsefastigheter.

24.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 306/15

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2114

av den 23 november 2015

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)	Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 november 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2) EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.

BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	AL	48,7
	MA	71,4
	ZZ	60,1
0707 00 05	AL	69,7
	MA	93,8
	TR	143,9
	ZZ	102,5
0709 93 10	AL	76,3
	MA	51,3
	TR	159,0
	ZZ	95,5
0805 20 10	MA	99,8
0805 20 10	ZZ	99,8
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	TR	64,6
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	ZZ	64,6
0805 50 10	TR	95,7
0805 50 10	ZZ	95,7
0808 10 80	AU	166,8
	CA	159,7
	CL	83,6
	MK	32,3
	NZ	173,1
	US	107,0
	ZA	166,0
	ZZ	126,9
0808 30 90	BA	85,6
	CN	64,0
	TR	124,1
	ZZ	91,2

(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.

24.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 306/17

KOMMISSIONENS DIREKTIV (EU) 2015/2115

av den 23 november 2015

om ändring av tillägg C till bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG om leksakers säkerhet, för att anta särskilda gränsvärden för kemikalier som används i leksaker, vad gäller formamid

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet (1), särskilt artikel 46.2, och

av följande skäl:

(1)

För att säkerställa att barnen i hög grad skyddas mot risker orsakade av kemiska ämnen i leksaker fastställs i direktiv 2009/48/EG vissa krav med avseende på kemiska ämnen som klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska (CMR-ämnen) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (2) samt allergiframkallande doftämnen och vissa grundämnen. För att garantera tillräckligt skydd när det gäller leksaker med hög exponeringsgrad ges kommissionen genom direktiv 2009/48/EG dessutom befogenhet att anta särskilda gränsvärden för kemikalier som används i leksaker som är avsedda för barn under 36 månader och i andra leksaker som är avsedda att stoppas i munnen. Sådana gränsvärden antas genom att de införs i tillägg C till bilaga II till direktiv 2009/48/EG.

(2)

För ett antal kemikalier är de gällande gränsvärdena antingen för höga mot bakgrund av de tillgängliga vetenskapliga rönen eller också finns inga gränsvärden. Särskilda gränsvärden bör därför antas för dessa kemikalier med beaktande av kraven för livsmedelsförpackningar samt skillnaderna mellan leksaker och material som kommer i kontakt med livsmedel.

(3)	Kommissionen har upprättat en expertgrupp för leksakers säkerhet för att bistå kommissionen vid utarbetandet av lagstiftningsförslag och politiska initiativ inom området leksakers säkerhet. Uppdraget för dess undergrupp för kemikalier är att lämna råd om kemiska ämnen som kan användas i leksaker.

(4)

Formamid (CAS-nr 75-12-7) används bland annat inom plast- och polymerindustrin, särskilt som lösningsmedel, mjukgörare eller som ett ämne förenat med ett jäsmedel vid produktionen av cellplast (3). Flera medlemsstater identifierade under 2010 formamid i en rad leksaker i cellplast, t.ex. pusselmattor, vilket gav upphov till oro för barns hälsa vid inandning. Vissa medlemsstater har vidtagit eller överväger att vidta lagstiftningsåtgärder.

(5)

Vid sina överläggningar om formamid utgick undergruppen för kemikalier från den franska livsmedels-, miljö- och arbetsmiljömyndighetens (Anses) yttrande. I yttrandet rekommenderas att emissionen av formamid i luften från pusselmattor begränsas så att den inte överskrider 20 μg/m3 uppmätt 28 dagar efter uppackning och inneslutning av nya mattor i en gasmätkammare före försäljning enligt en provningsmetod (4) som följer ISO 16000-6 och 16000-9 och under lämpliga förhållanden för stickprov av produkter eller partier av produkter.

(6)

Undergruppen för kemikalier beaktade även en barnkammare (rumsvolym på 30 m3) med en stor pusselmatta (1,2 m2, 720 g) och flera andra leksaker i cellplast (således sammanlagt 1 kg leksaksmaterial i cellplast i luften). Luften i barnkammaren (luftväxlingsflöde på 0,5 h– 1) innehöll 20 μg formamid/m3 efter 28 dagar om formamidhalten i leksaksmaterialet var ungefär 200 mg formamid/kg och släpptes ut helt.

(7)

Formamid klassificeras enligt förordning (EG) nr 1272/2008 som reproduktionstoxiskt i kategori 1B. Enligt del III punkt 4 i bilaga II till direktiv 2009/48/EG får reproduktionstoxiska ämnen i kategori 1B, såsom formamid, förekomma i leksaker i koncentrationer som är lika stora eller mindre än de relevanta koncentrationer som fastställts för klassificering av blandningar som innehåller dessa ämnen, nämligen 0,5 %, vilket motsvarar 5 000 mg/kg (gränsvärde för halt) före den 1 juni 2015, och 0,3 %, vilket motsvarar 3 000 mg/kg (gränsvärde för halt) efter det datumet. I direktiv 2009/48/EG föreskrivs för närvarande inte något gränsvärde för emission för formamid.

(8)

Mot bakgrund av ovanstående rekommenderade undergruppen för kemikalier vid sitt möte den 28 november 2013 att emissioner av formamid från leksaksmaterial i cellplast begränsas i tillägg C till bilaga II till direktiv 2009/48/EG till 20 μg/m3 efter högst 28 dagar räknat från början av emissionsprovningen. Undergruppen för kemikalier rekommenderade vid sitt möte den 18 februari 2015 att emissionsprovning inte behövs när formamidhalten är högst 200 mg/kg (gränsvärde för beaktande härlett från ett värsta tänkbara exponeringsscenario).

(9)	Det finns inga kända användningsområden att beakta för formamid i material som kommer i kontakt med livsmedel.

(10)	De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 47 i direktiv 2009/48/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I tillägg C till bilaga II till direktiv 2009/48/EG ska följande läggas till:

Ämne	CAS-nr	Gränsvärde
”Formamid	75-12-7	20 μg/m3 (gränsvärde för emission) efter högst 28 dagar räknat från början av emissionsprovningen av leksaksmaterial i cellplast som innehåller mer än 200 mg/kg (gränsvärde för beaktande grundat på halt).”

Artikel 2

1. Medlemsstaterna ska senast den 24 maj 2017 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 24 maj 2017.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 23 november 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 170, 30.6.2009, s. 1.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).

(3) Den franska livsmedels-, miljö- och arbetsmiljömyndigheten Anses (Agence nationale de sécurité sanitaire de l'alimentation, de l'environnement et du travail), ”Opinion on the uses of formamide in consumer goods and health risks related to formamide in children's foam puzzle mats”, yttrande från Anses, begäran nr 2010-SA-0302, 4 juli 2011, s. 4.

(4) Protokoll för emissionsprovning med en relativ luftfuktighet på 50 %, en temperatur på 23 °C, en luftfaktor på 0,5 volym/h– 1, en normal rumsstorlek på 30 m3 och en emissionsarea på mattan på 1,2 m2.

24.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 306/20

KOMMISSIONENS DIREKTIV (EU) 2015/2116

av den 23 november 2015

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet (1), särskilt artikel 46.2, och

av följande skäl:

(1)

För att säkerställa att barn i hög grad skyddas mot risker orsakade av kemiska ämnen i leksaker fastställs i direktiv 2009/48/EG vissa krav med avseende på kemiska ämnen som klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska (CMR-ämnen) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (2) samt allergiframkallande doftämnen och vissa grundämnen. För att garantera tillräckligt skydd när det gäller leksaker med hög exponeringsgrad ges kommissionen genom direktiv 2009/48/EG dessutom befogenhet att anta särskilda gränsvärden för kemikalier som används i leksaker som är avsedda för barn under 36 månader och i andra leksaker som är avsedda att stoppas i munnen. Sådana gränsvärden antas genom att de införs i tillägg C till bilaga II till direktiv 2009/48/EG.

(2)

(3)	Kommissionen har upprättat en expertgrupp för leksakers säkerhet för att bistå kommissionen vid utarbetandet av lagstiftningsförslag och politiska initiativ inom området leksakers säkerhet. Uppdraget för dess undergrupp för kemikalier är att lämna råd om kemiska ämnen som kan användas i leksaker.

(4)

1,2-Bensisotiazol-3(2H)-on (1,2-bensisotiazolin-3-on, nedan kallat BIT, CAS-nr 2634-33-5) används som konserveringsmedel i vattenbaserade leksaker (3), däribland hobbyfärger och fingerfärger (4), enligt resultaten av en marknadsundersökning som omfattar ekonomiska aktörer och deras branschorganisationer, konsumentföreträdare och allergicentrum enligt internetsökningar och besök i affärer (5).

(5)

Vid sina överläggningar om BIT utgick undergruppen för kemikalier från ett relaterat yttrande från vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (SCCS) och noterade att BIT är en väldokumenterad kontaktallergen (6). Även om det i yttrandet anges att BIT endast är ett måttligt sensibiliserande ämne som inte är lika kraftfullt som andra saluförda kosmetiska konserveringsmedel (7), dras slutsatsen att isotiazolinoner är allvarliga kontaktallergener för konsumenterna i EU (8). BIT får inte användas i kosmetika (9).

(6)	BIT klassificeras enligt förordning (EG) nr 1272/2008 som ett hudsensibiliserande ämne. I direktiv 2009/48/EG finns för närvarande inget särskilt gränsvärde för BIT och heller inget allmänt gränsvärde för sensibiliserande ämnen.

(7)

Mot bakgrund av ovanstående anser undergruppen för kemikalier att BIT inte bör användas i leksaker. I enlighet med europeisk standard EN 71–9:2005+A1:2007 bör ämnen som inte får användas begränsas till en lämplig testmetods bestämningsgräns (LOQ) (10). Undergruppen för kemikalier rekommenderade vid sitt möte den 26 mars 2014 att BIT i leksaker begränsas till bestämningsgränsen, nämligen högst 5 mg/kg. Användningen av BIT är inte reglerad för material som kommer i kontakt med livsmedel.

(8)	Mot bakgrund av ovanstående bör tillägg C till bilaga II till direktiv 2009/48/EG ändras så att gränsvärdena för halten av BIT i leksaker anges.

(9)	Det gränsvärde för halt som föreskrivs enligt detta direktiv bör ses över senast fem år räknat från det datum som medlemsstaterna bör tillämpa detta direktiv.

(10)	De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 47 i direktiv 2009/48/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I tillägg C till bilaga II till direktiv 2009/48/EG ska följande läggas till:

Ämne	CAS-nr	Gränsvärde
”1,2-Bensisotiazol-3(2H)-on	2634-33-5	5 mg/kg (gränsvärde för halt) i vattenbaserade leksaksmaterial i enlighet med de metoder som föreskrivs i EN 71–10:2005 och EN 71–11:2005”

Artikel 2

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 24 maj 2017.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 23 november 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 170, 30.6.2009, s. 1.

(3) Danska miljöstyrelsen, ”Survey and health assessment of preservatives in toys”, Survey of chemical substances in consumer products, nr 124, 2014, tabell 24 på s. 56.

(4) Danska miljöstyrelsen, ”Survey and health assessment of preservatives in toys”, Survey of chemical substances in consumer products, nr 124, 2014, s. 38–39.

(5) Danska miljöstyrelsen, ”Survey and health assessment of preservatives in toys”, Survey of chemical substances in consumer products, nr 124, 2014, s. 19 ff.

(6) Vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (SCCS), ”Opinion on benzisothiazolinone (BIT)”, yttrandet antaget den 26–27 juni 2012, s. 16 och 26.

(7) Vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (SCCS), ”Opinion on benzisothiazolinone (BIT)”, yttrandet antaget den 26–27 juni 2012, s. 16.

(8) Vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (SCCS), ”Opinion on benzisothiazolinone (BIT)”, yttrandet antaget den 26–27 juni 2012, s. 26.

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (EUT L 342, 22.12.2009, s. 59).

(10) EN 71–9:2005+A1:2007, avsnitt A.10 i bilaga A.

24.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 306/23

KOMMISSIONENS DIREKTIV (EU) 2015/2117

av den 23 november 2015

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet (1), särskilt artikel 46.2, och

av följande skäl:

(1)

(2)

(3)	Kommissionen har upprättat en expertgrupp för leksakers säkerhet för att bistå kommissionen vid utarbetandet av lagstiftningsförslag och politiska initiativ inom området leksakers säkerhet. Uppdraget för dess undergrupp för kemikalier är att lämna råd om kemiska ämnen som kan användas i leksaker.

(4)

5-kloro-2-metylisotiazolin-3(2H)-on (nedan kallat CMI) och 2-metylisotiazolin-3(2H)-on (nedan kallat MI) i förhållandet 3:1 (CAS-nr 55965-84-9) (3) samt dess separata komponenter CMI (CAS-nr 26172-55-4) och MI (CAS-nr 2682-20-4) används som konserveringsmedel i vattenbaserade leksaker (4), inklusive hobbyfärger, fingerfärger, fönster-/glasfärger, lim och såpbubblor (5).

(5)

Vid sina överläggningar om CMI och MI i förhållandet 3:1 samt de separata komponenterna CMI och MI utgick undergruppen för kemikalier från ett relaterat yttrande från den vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker (SCHER) och noterade att varken CMI eller MI i förhållandet 3:1 eller de separata komponenterna CMI och MI rekommenderas för användning i leksaker på grund av allergiska reaktioner som konstaterats vid kontakt med dessa ämnen i kosmetika (6). Undergruppen för kemikalier beaktade även det relaterade yttrandet från den vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (SCCS) enligt vilket CMI och MI i förhållandet 3:1 anses vara en extrem kontaktallergen för människor, något som framgår av tillgängliga uppgifter (7).

(6)

CMI och MI i förhållandet 3:1 klassificeras enligt förordning (EG) nr 1272/2008 som ett hudsensibiliserande ämne, medan CMI och MI separat inte har klassificerats enligt den förordningen. I direktiv 2009/48/EG finns för närvarande inget särskilt gränsvärde varken för CMI/MI (3:1) eller för CMI och MI separat, eller något allmänt gränsvärde för sensibiliserande ämnen.

(7)	Mot bakgrund av ovanstående rekommenderade undergruppen för kemikalier vid sitt möte den 15 februari 2012 att CMI och MI i förhållandet 3:1 inte bör användas i leksaker.

(8)

Enligt den tyska federala myndigheten för riskbedömning (Bundesinstitut für Risikobewertung, BfR) (8) bör gränsvärden för de starkt allergiframkallande ämnena CMI och MI fastställas vid en koncentration som anses skydda personer som redan är sensibiliserade. Detta är det mest rigorösa sättet att begränsa allergener eftersom redan sensibiliserade personer får en allergisk reaktion även vid mycket låga allergenkoncentrationer. Enligt yttrandet från den vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet bör en sådan koncentration vara under 2 mg/kg (9).

(9)	Enligt BfR är det genom marknadskontroll möjligt att rutinmässigt kvantifiera CMI ned till 0,75 mg/kg och MI ned till 0,25 mg/kg (10) (s.k. bestämningsgränser).

(10)	Mot bakgrund av ovanstående rekommenderade expertgruppen för leksakers säkerhet vid sitt möte den 23 maj 2014 att även begränsa användningen av CMI and MI separat till deras bestämningsgränser.

(11)

Även om det finns ett särskilt gränsvärde för migrationen för MI separat som en tillsats för användning i vissa material som kommer i kontakt med livsmedel, skiljer sig de grundläggande antagandena för härledningen av detta gränsvärde från dem som gäller för gränsvärdet för MI-halten i leksaker. Användningen av CMI och MI i förhållandet 3:1 och CMI separat är inte reglerad för material som kommer i kontakt med livsmedel.

(12)	Mot bakgrund av ovanstående bör tillägg C till bilaga II till direktiv 2009/48/EG ändras så att det innehåller gränsvärdena för leksaker vad gäller halten av CMI och MI i förhållandet 3:1 samt för CMI och MI separat.

(13)	De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 47 i direktiv 2009/48/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I tillägg C till bilaga II till direktiv 2009/48/EG ska följande läggas till:

Ämne	CAS-nr	Gränsvärde
”Reaktionsblandning av 5-kloro-2-metyl-4-isotiazolin-3-on [EG-nr 247-500-7] och 2-metyl-2H-isotiazol-3-on [EG-nr 220-239-6] (3:1)	55965-84-9	1 mg/kg (gränsvärde för halt) i vattenbaserade leksaksmaterial
5-kloro-2-metylisotiazolin-3(2H)-on	26172-55-4	0,75 mg/kg (gränsvärde för halt) i vattenbaserade leksaksmaterial
2-metylisotiazolin-3(2H)-on	2682-20-4	0,25 mg/kg (gränsvärde för halt) i vattenbaserade leksaksmaterial”

Artikel 2

1. Medlemsstaterna ska senast den 24 november 2017 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 24 november 2017.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 23 november 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 170, 30.6.2009, s. 1.

(3) Handelsnamnen är Kathon, Acticide, Microcare osv., enligt yttrandet om 5-kloro-2-metylisotiazolin-3(2H)-on och 2-metyl-isotiazolin-3(2H)-on från den vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (SCCS) av den 8 december 2009, s. 6.

(4) Danska miljöstyrelsen, ”Survey and health assessment of preservatives in toys”, Survey of chemical substances in consumer products, nr 124, 2014, tabell 24 på s. 56.

(5) Danska miljöstyrelsen, ”Survey and health assessment of preservatives in toys”, Survey of chemical substances in consumer products, nr 124, 2014, s. 38.

(6) Yttrande från vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker (SCHER), ”CEN's response to the opinion of the CSTEE on the assessment of CEN report on the risk assessment of organic chemicals in toys”, antaget den 29 maj 2007, s. 8 och tabell 1 på s. 9.

(7) Se SCCS yttrande, fotnot 3, s. 35.

(8) Ståndpunktsdokument från Bundesinstitut für Risikobewertung (BfR), 24.9.2012, s. 4.

(9) Se SCCS yttrande, fotnot 3, s. 33.

(10) Se fotnot 8.

24.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 306/26

RÅDETS BESLUT (GUSP) 2015/2118

av den 23 november 2015

om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för Sydkaukasien och för krisen i Georgien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 33 och artikel 31.2,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)	Den 8 juli 2014 antog rådet beslut 2014/438/Gusp (1) om utnämning av Herbert SALBER till Europeiska unionens särskilda representant (nedan kallad den särskilda representanten) för Sydkaukasien och för krisen i Georgien. Den särskilda representantens uppdrag löper ut den 31 oktober 2015.

(2)	Den särskilda representantens uppdrag bör förlängas med ytterligare 16 månader.

(3)	Den särskilda representanten kommer att genomföra sitt uppdrag under omständigheter som kan komma att förvärras och hindra uppnåendet av de mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska unionens särskilda representant

Herbert SALBERs uppdrag som särskild representant för Sydkaukasien och för krisen i Georgien förlängs härmed till och med den 28 februari 2017. Uppdraget för den särskilda representanten får dock avslutas tidigare om rådet beslutar detta, på förslag av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten).

Artikel 2

Politiska mål

Den särskilda representantens uppdrag ska grundas på unionens politiska mål för Sydkaukasien, inbegripet de mål som fastställs i slutsatserna från Europeiska rådets extra möte i Bryssel den 1 september 2008 och rådets slutsatser av den 15 september 2008 samt av den 27 februari 2012. I dessa mål ingår att

i enlighet med befintliga mekanismer, inbegripet Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och dess Minskgrupp, förhindra konflikter i regionen, bidra till en fredlig lösning av konflikter i regionen, inbegripet krisen i Georgien och Nagorno-Karabach, genom att främja återvändande av flyktingar och internflyktingar och på andra lämpliga sätt, samt stödja genomförandet av en sådan lösning i enlighet med folkrättens principer,

b)	på ett konstruktivt sätt upprätthålla kontakter med de viktigaste aktörerna i regionen,

c)	uppmuntra och stödja ett utökat samarbete mellan Armenien, Azerbajdzjan och Georgien samt, vid behov i förekommande fall, deras grannländer,

d)	öka unionens effektivitet och synlighet i regionen.

Artikel 3

Uppdrag

För att uppnå de politiska målen ska den särskilda representanten ha i uppdrag att

a)	utveckla kontakter med regeringar, parlament, andra viktiga politiska aktörer, domstolsväsen och det civila samhället i regionen,

b)	verka för att länderna i regionen samarbetar i regionala frågor av gemensamt intresse, t.ex. gemensamma säkerhetshot, kampen mot terrorism, olaglig handel och organiserad brottslighet,

c)	bidra till en fredlig lösning av konflikter enligt folkrättens principer och underlätta att lösningen genomförs i nära samarbete med Förenta nationerna, OSSE och dess Minskgrupp,

i fråga om krisen i Georgien

bidra vid förberedelserna av de internationella samtal som kommer att hållas enligt punkt 6 i avtalet av den 12 augusti 2008 (nedan kallade internationella diskussioner i Genève) och genomförandeåtgärderna av den 8 september 2008 som omfattar arrangemang för säkerhet och stabilitet i regionen, frågan om flyktingar och internflyktingar på grundval av internationellt erkända principer, och andra frågor som parterna gemensamt kommer överens om,

ii)	bidra till utformningen av unionens ståndpunkt och företräda denna, på den särskilda representantens nivå, vid de diskussioner som avses i led i, och

iii)	underlätta genomförandet av avtalet av den 12 augusti 2008 liksom genomförandeåtgärderna av den 8 september 2008,

e)	underlätta utarbetandet och genomförandet av förtroendeskapande åtgärder i samordning med medlemsstaternas sakkunskap, när sådan finns tillgänglig och när så är lämpligt,

f)	vid behov bidra till att utforma unionens bidrag till att konflikten slutligt ska kunna biläggas,

g)	intensifiera unionens dialog om regionen med de viktigaste berörda aktörerna,

h)	bistå unionen med att vidareutveckla en övergripande politik i förhållande till Sydkaukasien,

inom ramen för de åtgärder som anges i denna artikel bidra till genomförandet av unionens politik för mänskliga rättigheter och unionens riktlinjer för mänskliga rättigheter, särskilt vad avser barn och kvinnor i konfliktdrabbade områden, framför allt genom att i detta avseende övervaka och gripa sig an utvecklingen.

Artikel 4

Genomförande av uppdraget

1. Den särskilda representanten ska under ledning av den höga representanten ansvara för uppdragets genomförande.

2. Kusp ska upprätthålla en privilegierad förbindelse med den särskilda representanten och vara den främsta kontaktpunkten med rådet. Kusp ska, utan att det påverkar den höga representantens befogenheter, ge den särskilda representanten strategisk och politisk vägledning inom ramen för uppdraget.

3. Den särskilda representanten ska nära samordna sitt arbete med Europeiska utrikestjänsten (nedan kallad utrikestjänsten) och dess berörda avdelningar.

Artikel 5

Finansiering

1. Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för den särskilda representantens uppdrag under perioden från och med den 1 november 2015 till och med den 28 februari 2017 ska uppgå till 2 800 000 EUR.

2. Utgifterna ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som gäller för unionens allmänna budget.

3. Förvaltningen av utgifterna ska regleras genom ett avtal mellan den särskilda representanten och kommissionen. Den särskilda representanten ska ansvara för alla utgifter inför kommissionen.

Artikel 6

Stabens inrättande och sammansättning

1. Inom ramen för den särskilda representantens uppdrag och de ekonomiska medel som ställts till förfogande ska den särskilda representanten ansvara för inrättandet av sin stab. Staben ska inbegripa experter på särskilda policyfrågor enligt uppdragets krav. Den särskilda representanten ska utan dröjsmål informera rådet och kommissionen om stabens sammansättning.

2. Medlemsstaterna, unionens institutioner och utrikestjänsten får föreslå att personal ska utstationeras för att arbeta tillsammans med den särskilda representanten. Lönen till utstationerad personal ska betalas av respektive medlemsstat, av den av unionens institutioner som berörs eller av utrikestjänsten. Experter som medlemsstaterna har utstationerat till unionens institutioner eller utrikestjänsten får också placeras hos den särskilda representanten. Internationell kontraktsanställd personal ska vara medborgare i en medlemsstat.

3. All utstationerad personal ska lyda administrativt under den utsändande medlemsstaten, den utsändande unionsinstitutionen eller utrikestjänsten och ska utföra sina uppgifter och agera på ett sätt som gagnar den särskilda representantens uppdrag.

4. Den särskilda representantens personal ska samlokaliseras med berörda avdelningar inom utrikestjänsten eller berörda unionsdelegationer för att säkerställa konsekvens och samstämmighet i deras respektive verksamheter.

Artikel 7

Privilegier och immunitet för den särskilda representanten och dennes personal

Privilegier, immunitet och andra garantier som är nödvändiga för att den särskilda representanten och dennes medarbetare utan hinder ska kunna fullfölja sitt uppdrag ska på lämpligt sätt fastställas i en överenskommelse med värdländerna. Medlemsstaterna och utrikestjänsten ska lämna allt stöd som behövs för detta.

Artikel 8

Säkerheten för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter

Den särskilda representanten och personerna i dennes stab ska respektera de säkerhetsprinciper och miniminormer som fastställs i rådets beslut 2013/488/EU (2).

Artikel 9

Tillgång till information och logistiskt stöd

1. Medlemsstaterna, kommissionen och rådets generalsekretariat ska se till att den särskilda representanten får tillgång till all information av betydelse.

2. Unionens delegationer i området och/eller medlemsstaterna ska vid behov tillhandahålla logistiskt stöd i området.

Artikel 10

Säkerhet

I enlighet med unionens policy för säkerheten för personal som är utstationerad utanför unionen i en operativ insats enligt avdelning V i fördraget ska den särskilda representanten i överensstämmelse med den särskilda representantens uppdrag och utifrån säkerhetssituationen i det geografiska ansvarsområdet, vidta alla åtgärder som rimligen kan genomföras för säkerheten för all den personal som lyder direkt under den särskilda representanten, särskilt genom att

upprätta en specifik säkerhetsplan grundad på vägledning från utrikestjänsten, inbegripet specifika fysiska, organisatoriska och procedurmässiga säkerhetsåtgärder för hantering av en säker personalförflyttning till och inom ansvarsområdet så väl som hanteringen av säkerhetsincidenter och inbegripet en beredskaps- och evakueringsplan,

b)	se till att all personal utstationerad utanför unionen är högriskförsäkrad i enlighet med vad som krävs för förhållandena i ansvarsområdet,

c)	se till att alla medlemmar av staben som ska utstationeras utanför unionen, inbegripet lokalt kontraktsanställd personal, genomgår lämplig säkerhetsutbildning före eller vid ankomsten till ansvarsområdet, grundad på den riskklassificering som utrikestjänsten har tilldelat det området,

se till att alla överenskomna rekommendationer som lämnas i samband med regelbundna säkerhetsbedömningar tillämpas och skriftligen rapportera till rådet, den höga representanten och kommissionen om genomförandet av dessa och om andra säkerhetsfrågor inom ramen för lägesrapporten och rapporten om uppdragets genomförande.

Artikel 11

Rapportering

Den särskilda representanten ska regelbundet lämna muntliga och skriftliga rapporter till den höga representanten och Kusp. Den särskilda representanten ska också vid behov rapportera till rådets arbetsgrupper. Regelbundna rapporter ska spridas via Coreu-nätet. Den särskilda representanten får avge rapporter till rådet (utrikes frågor). I enlighet med artikel 36 i fördraget får den särskilda representanten medverka när Europaparlamentet informeras.

Artikel 12

Samordning

1. Den särskilda representanten ska bidra till enhetlighet, samstämmighet och effektivitet i unionens åtgärder och bistå med att säkerställa att unionens samtliga instrument inom området används på ett samordnat sätt för att uppnå unionens politiska mål. Den särskilda representantens verksamhet ska samordnas med kommissionens verksamhet. Den särskilda representanten ska ha regelbundna genomgångar med medlemsstaternas beskickningar och unionens delegationer.

2. På fältet ska nära kontakter upprätthållas med cheferna för unionens delegationer och medlemsstaternas beskickningschefer, vilka på alla sätt ska biträda den särskilda representanten vid genomförandet av uppdraget. Den särskilda representanten ska i nära samarbete med chefen för unionens delegation i Georgien ge vägledning om lokala politiska förhållanden till chefen för Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Georgien (EUMM Georgia). Den särskilda representanten och den civila operationschefen för EUMM Georgia ska samråda vid behov. Den särskilda representanten ska även stå i förbindelse med andra internationella och regionala aktörer på fältet.

Artikel 13

Bistånd i samband med anspråk

Den särskilda representanten och dennes personal ska bistå med att tillhandahålla uppgifter för att möta alla anspråk och förpliktelser som härrör från uppdragen för tidigare särskilda representanter för Sydkaukasien och för krisen i Georgien och ska för sådana ändamål tillhandahålla administrativt bistånd och tillgång till relevanta handlingar.

Artikel 14

Översyn

Genomförandet av detta beslut och dess samstämmighet med andra insatser från unionens sida i regionen ska ses över regelbundet. Den särskilda representanten ska förelägga den höga representanten, rådet och kommissionen en lägesrapport senast i slutet av juni 2016 och en övergripande rapport om genomförandet av uppdraget senast i slutet av november 2016.

Artikel 15

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Det ska tillämpas från och med den 1 november 2015.

Utfärdat i Bryssel den 23 november 2015.

På rådets vägnar

C. MEISCH

Ordförande

(1) Rådets beslut 2014/438/Gusp av den 8 juli 2014 om ändring och förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för Sydkaukasien och för krisen i Georgien (EUT L 200, 9.7.2014, s. 11).

(2) Rådets beslut 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1).

24.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 306/31

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2015/2119

av den 20 november 2015

om fastställande av BAT-slutsatser för produktion av träbaserade skivor, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU

[delgivet med nr C(2015) 8062]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (1), särskilt artikel 13.5, och

av följande skäl:

(1)	Genom sitt beslut av den 16 maj 2011 om inrättande av ett forum för informationsutbytet enligt artikel 13 i direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (2) inrättade kommissionen ett forum bestående av företrädare för medlemsstaterna, de berörda industrierna och icke-statliga miljöskyddsorganisationer.

(2)	I enlighet med artikel 13.4 i direktiv 2010/75/EU inhämtade kommissionen forumets yttrande om det föreslagna innehållet i BAT-referensdokumentet för produktion av träbaserade skivor den 24 september 2014 och offentliggjorde yttrandet.

(3)

De slutsatser om bästa tillgängliga teknik (BAT-slutsatser) som återfinns i bilagan till detta beslut är de viktigaste delarna av det BAT-referensdokumentet och innehåller slutsatserna om bästa tillgängliga teknik, en beskrivning av denna, information för att bedöma dess tillämplighet, utsläppsnivåer som hänger samman med bästa tillgängliga teknik, kontroll som hänger samman med denna, förbrukningsnivåer som hänger samman med denna och vid behov relevanta åtgärder för avhjälpande av föroreningsskada på platsen.

(4)

BAT-slutsatserna används som referens vid fastställande av tillståndsvillkoren för anläggningar som omfattas av kapitel II i direktiv 2010/75/EU, och de behöriga myndigheterna bör fastställa utsläppsgränsvärden som säkerställer att utsläppen under normala driftsförhållanden inte överstiger de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt BAT-slutsatserna.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 75.1 i direktiv 2010/75/EU.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed antas de BAT-slutsatser för produktion av träbaserade skivor som anges i bilagan.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 20 november 2015.

På kommissionens vägnar

Karmenu VELLA

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 334, 17.12.2010, s. 17.

(2) EUT C 146, 17.5.2011, s. 3.

BILAGA

BAT-SLUTSATSER FÖR PRODUKTION AV TRÄBASERADE SKIVOR

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN

DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR

1.1

ALLMÄNNA BAT-SLUTSATSER

1.1.1

Miljöledningssystem

1.1.2

God hushållning

1.1.3

Buller

1.1.4

Utsläpp till mark och grundvatten

1.1.5

Energihushållning och energieffektivitet

1.1.6

Lukt

1.1.7

Hantering av avfall och restprodukter

1.1.8

Övervakning

1.2

UTSLÄPP TILL LUFT

1.2.1

Kanaliserade utsläpp

1.2.2

Diffusa utsläpp

1.3

UTSLÄPP TILL VATTEN

1.4

BESKRIVNING AV TEKNIKER

1.4.1

Utsläpp till luft

1.4.2

Utsläpp till vatten

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa BAT-slutsatser avser de verksamheter som anges i punkt 6.1 c i bilaga I till direktiv 2010/75/EU, dvs.

—	framställning i industriella anläggningar av en eller flera av följande: OSB-spånskivor, spånskivor eller träfiberskivor, där produktionskapaciteten överstiger 600 m3 per dygn.

BAT-slutsatserna omfattar särskilt följande:

—	Tillverkning av träbaserade skivor.

—	Förbränningsanläggningar inom anläggningen (inbegripet motorer) som alstrar heta gaser för direktvärmda torkar.

—	Tillverkning av hartsimpregnerat papper.

BAT-slutsatserna omfattar inte följande verksamheter och processer:

—	Förbränningsanläggningar inom anläggningen (inbegripet motorer) som inte alstrar heta gaser för direktvärmda torkar.

—	Laminering, lackering eller målning av obehandlade fiberskivor.

Andra referensdokument som är av betydelse för de verksamheter som omfattas av dessa BAT-slutsatser är följande:

Referensdokument	Ämne
Övervakning av utsläpp till luft och vatten från IED-anläggningar (som omfattas av industriutsläppsdirektivet, IED, 2010/75/EU) (ROM)	Övervakning av utsläpp till luft och vatten
Stora förbränningsanläggningar (LCP)	Förbränningsteknik
Avfallsförbränning (WI)	Avfallsförbränning
Energieffektivitet (ENE)	Energieffektivitet
Avfallsbehandling (WT)	Avfallsbehandling
Utsläpp från lagring (EFS)	Lagring och hantering av material
Ekonomi och tvärmediaeffekter (ECM)	Ekonomi och tvärmediaeffekter för olika tekniker
Storskalig produktion av organiska baskemikalier (LVOC)	Tillverkning av melamin, urea-formaldehydhartser och metylendifenyldiisocyanat

ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN

BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK

Det finns inget krav att använda de tekniker som anges och beskrivs i dessa BAT-slutsatser och de ska inte heller betraktas som fullständiga och heltäckande. Andra tekniker kan användas om de ger åtminstone ett likvärdigt miljöskydd.

Om inget annat anges är dessa BAT-slutsatser allmänt tillämpliga.

UTSLÄPPSNIVÅER SOM MOTSVARAR BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BAT-AEL) FÖR UTSLÄPP TILL LUFT

BAT-AEL för utsläpp till luft som anges i dessa BAT-slutsatser avser, om inte annat anges, koncentrationsvärden, uttryckta som massa utsläppt ämne per volym avgas under standardförhållanden (273,15 K, 101,3 kPa) och på torr bas, uttryckt i enheten mg/Nm3.

Referenssyrgasnivåerna är följande:

Utsläppskälla	Referenssyrgasnivåer
Direktvärmda torkar för spånskivor eller OSB-spånskivor ensamma eller i kombination med pressen	18 volymprocent syrgas
Alla andra källor	Ingen korrigering för syrgas

Formeln för beräkning av utsläppskoncentrationen vid referenssyrgasnivån är

Formula

där

ER (mg/Nm3)	:	utsläppskoncentration vid referenssyrgasnivån,
OR (volymprocent)	:	referenssyrgasnivå,
EM (mg/Nm3)	:	uppmätt utsläppskoncentration,
OM (volymprocent)	:	uppmätt syrgasnivå.

BAT-AEL för utsläpp till luft avser medelvärdet under provtagningsperioden, vilket innebär följande:

Medelvärde för tre på varandra följande mätningar på minst 30 minuter vardera (1)

UTSLÄPPSNIVÅER SOM MOTSVARAR BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BAT-AEL) FÖR UTSLÄPP TILL VATTEN

BAT-AEL för utsläpp till vatten som anges i dessa BAT-slutsatser avser, om inte annat anges, koncentrationsvärden (massa utsläppt ämne per volym vatten), uttryckta i enheten mg/l.

Dessa BAT-AEL avser medelvärdet för prov som erhållits under ett år, dvs. det flödesviktade medelvärdet för alla 24-timmars flödesproportionella samlingsprov som tagits under ett år med den minsta frekvens som fastställts för den relevanta parametern och under normala driftsförhållanden.

Formeln för att beräkna det flödesviktade medelvärdet för alla 24-timmars flödesproportionella samlingsprov är

Formula

där

cw	=	flödesviktad medelkoncentration för parametern,
n	=	antal mätningar,
ci	=	medelkoncentration för parametern under den i:te tidsperioden,
qi	=	medelflöde under den i:te tidsperioden.

Tidsproportionell provtagning kan användas förutsatt att det kan visas att flödesstabiliteten är tillräcklig.

Alla BAT-AEL för utsläpp till vatten gäller vid den punkt där utsläppen lämnar anläggningen.

DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR

I dessa BAT-slutsatser gäller följande definitioner:

Term	Definition
COD	Kemisk syreförbrukning; mängden syre som krävs för fullständig oxidation av det organiska materialet till koldioxid (vanligen vid analys genom oxidation med dikromat).
Kontinuerlig mätning	Kontinuerlig bestämning av en mätstorhet med hjälp av ett permanent installerat automatiskt mätsystem (AMS, Automated Measuring System) eller kontinuerligt utsläppsövervakningssystem (CEMS, Continuous Emission Monitoring System).
Kontinuerlig press	En press för pressning av skivor i en kontinuerlig bana.
Diffusa utsläpp	Ej kanaliserade utsläpp som inte släpps ut via särskilda utsläppspunkter, till exempel skorstenar.
Direktvärmd tork	En tork där heta gaser från en förbränningsanläggning, eller någon annan källa, kommer i direkt kontakt med de spån eller fibrer som ska torkas. Torkningen sker genom konvektion.
Stoft	Total mängd partiklar.
Befintlig delanläggning	En delanläggning som inte är en ny delanläggning.
Fiber	Lignocellulosahaltiga beståndsdelar av trä eller andra växtmaterial som utvunnits genom mekanisk eller termomekanisk defibrering med hjälp av en raffinör. Fibrer används som utgångsmaterial för tillverkning av träfiberskivor.
Träfiberskiva	Enligt definitionen i EN 316 dvs. skivmaterial med en tjocklek av minst 1,5 mm, tillverkat av lignocellulosafibrer med hjälp av värme och/eller tryck. Träfiberskivor omfattar våttillverkade fiberskivor (hardboard, medium board, softboard) och torrtillverkade fiberskivor (MDF).
Lövved	Grupp av träslag som innefattar exempelvis asp, bok, björk och eukalyptus. Termen lövved används som motsats till termen barrved.
Indirekt värmd tork	En tork där torkningen sker enbart genom värmestrålning och värmekonduktion.
Formning av fiberbanan	Utläggningen av spån eller fibrer för att skapa den bana som förs in i pressen.
Fleretagepress	En skivpress som pressar en eller flera individuellt utformade skivor.
Ny delanläggning	En delanläggning inom anläggningen för vilken det ursprungliga tillståndet beviljas efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser, eller en delanläggning som efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser helt ersätter en tidigare delanläggning.
NOX	Den sammanlagda mängden kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO2), uttryckt som NO2.
OSB-skiva	OSB-skiva (strimlespånskiva) enligt definitionen i EN 300, dvs. flerskiktsskiva tillverkad av sammanlimmade knivskurna träspån. Spånen i det yttre skiktet är riktade och parallella med skivans längd eller bredd. Spånen i det eller de inre skikten kan vara utströdda godtyckligt eller riktade, vanligtvis vinkelrätt mot ytskiktens spånriktning.
Spånskiva	Spånskiva enligt definitionen i EN 309, dvs. skivmaterial tillverkat under tryck och värme av träspån (flis, kutterspån, sågspån och liknande) och/eller annat lignocellulosamaterial i spånform (linhalm, hampa, bagass och liknande) med lim som bindemedel.
PCDD/F	Polyklorerade dibensodioxiner och -furaner
Periodisk mätning	Mätning vid bestämda tidsintervall med manuella eller automatiserade referensmetoder.
Processvatten	Avloppsvatten från processer och verksamheter inom produktionsanläggningen, utom dag- och lakvatten.
Återvunnet trä	Material som huvudsakligen innehåller trä. Återvunnet trä kan bestå av returträ och träavfall. Returträ är ett material som huvudsakligen innehåller trä som härrör direkt från återvunnet träavfall.
Raffinering	Omvandling av träflis till fibrer med hjälp av en raffinör.
Rundvirke	Trästockar.
Barrved	Trä från barrträd som tall och gran. Termen barrved används som motsats till termen lövved.
Dag- och lakvatten	Vatten från nederbörd och dränering, uppsamlat från vedgårdar utomhus, inbegripet bearbetningsområden utomhus.
TSS	Total mängd suspenderat fast material (i avloppsvatten). Masskoncentrationen av allt suspenderat fast material mätt genom filtrering genom glasfiberfilter och gravimetri.
TVOC	Total mängd flyktiga organiska ämnen, uttryckt som C (i luft).
Uppströms och nedströms träbearbetning	All aktiv hantering, behandling, lagring eller transport av träspån, flis eller fibrer och pressade skivor. Uppströms bearbetning omfattar all träbearbetning från det att träråvaran lämnar vedgården. Nedströms bearbetning omfattar alla processer efter det att skivan lämnar pressen och fram till dess att den obearbetade eller förädlade skivprodukten placeras i lager. I uppströms och nedströms träbearbetning ingår inte torkningsprocessen och pressningen av skivor.

1.1 ALLMÄNNA BAT-SLUTSATSER

1.1.1 Miljöledningssystem

BAT 1.

Bästa tillgängliga teknik för att förbättra totala miljöprestanda är att införa och följa ett miljöledningssystem som omfattar samtliga följande delar:

I.	Ett åtagande och engagemang från ledningens sida, vilket innefattar den högsta ledningen.

II.	Fastställande av en miljöpolicy, som innefattar ledningens åtagande att ständigt förbättra anläggningen.

III.	Planering och framtagning av nödvändiga rutiner och övergripande och detaljerade mål, tillsammans med finansiell planering och investeringar.

IV.

Införande av rutiner, särskilt i fråga om

a)	struktur och ansvar,

b)	rekrytering, utbildning, medvetenhet och kompetens,

c)	kommunikation,

d)	de anställdas delaktighet,

e)	dokumentation,

f)	effektiv processkontroll,

g)	underhållssystem,

h)	beredskap och agerande vid nödlägen,

i)	säkerställande av att miljölagstiftningen efterlevs.

Kontroll av prestanda och vidtagande av korrigerande åtgärder, särskilt i fråga om

a)	övervakning och mätning (se även referensrapporten om övervakning),

b)	korrigerande och förebyggande åtgärder,

c)	dokumentstyrning,

d)	oberoende (om möjligt) intern och extern revision för att fastställa om miljöledningssystemet fungerar som planerat och har genomförts och upprätthållits på korrekt sätt.

VI.	Översyn av miljöledningssystemet och dess fortsatta lämplighet, tillräcklighet och effektivitet genomförd av den högsta ledningen.

VII.	Bevakning av utvecklingen av renare tekniker.

VIII.

Beaktande, under projekteringen av en ny delanläggning, av miljöpåverkan vid den slutliga avvecklingen av anläggningen och under hela anläggningens livslängd.

IX.	Regelbunden jämförelse med andra företag inom samma bransch.

I vissa fall ingår följande delar i miljöledningssystemet:

X.	Avfallshanteringsplan (se BAT 11).

XI.	Kvalitetskontrollplan för återvunnet trä som råvara för skivor och som bränsle (se BAT 2b).

XII.	Bullerhanteringsplan (se BAT 4).

XIII.

Lukthanteringsplan (se BAT 9).

XIV.	Stofthanteringsplan (se BAT 23).

Tillämplighet

Miljöledningssystemets tillämpningsområde (t.ex. detaljnivå) och beskaffenhet (t.ex. standardiserat eller icke-standardiserat) hänger i allmänhet samman med anläggningens beskaffenhet, storlek och komplexitet och med den miljöpåverkan anläggningen kan ha.

1.1.2 God hushållning

BAT 2.

Bästa tillgängliga teknik för att minimera miljöpåverkan från produktionsprocessen är att tillämpa principerna för god hushållning och använda alla de tekniker som anges nedan.

	Beskrivning
a	Noggrant urval och noggrann kontroll av kemikalier och tillsatser.
b	Tillämpning av ett program för kvalitetskontroll av återvunnet trä som används som råvara och/eller bränsle (2), särskilt för att begränsa föroreningar som As, Pb, Cd, Cr, Cu, Hg, Zn, klor, fluor och PAH.
c	Omsorgsfull hantering och lagring av råvaror och avfall.
d	Regelbundet underhåll och regelbunden rengöring av utrustning, transportvägar och områden för lagring av råvaror.
e	Översyn av alternativen för återanvändning av processvatten och användning av sekundära vattenkällor.

BAT 3.

Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen till luft är att driva systemen för avgasrening med hög tillgänglighet och optimal kapacitet under normala driftsförhållanden.

Beskrivning

Särskilda förfaranden kan definieras för driftsförhållanden som avviker från det normala, i synnerhet

i)	under idriftsättning och urdrifttagning,

ii)	under andra särskilda förhållanden som kan påverka systemens korrekta funktion (t.ex. regelbundet eller extraordinärt underhåll och rengöring av förbränningsanläggningen och/eller reningssystemet för avgaser).

1.1.3 Buller

BAT 4.

Bästa tillgängliga teknik för att förebygga eller, när detta inte är praktiskt möjligt, minska buller och vibrationer är att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.

	Beskrivning	Tillämplighet
Tekniker för att förebygga buller och vibrationer
a	Strategisk planering av delanläggningens utformning för att placera de mest bullrande verksamheterna, dvs. så att byggnader på platsen fungerar som isolering.	Allmänt tillämpligt för nya delanläggningar. Tillämpligheten för befintliga delanläggningar kan vara begränsad till följd av anläggningsområdets utformning.
b	Tillämpning av ett bullerbekämpningsprogram som omfattar kartläggning av bullerkällor och externa mottagare, modellering av bullerspridning samt utvärdering av de mest kostnadseffektiva åtgärderna och deras genomförande.	Allmänt tillämpligt
c	Regelbundna bullerundersökningar med övervakning av bullernivån utanför anläggningsområdet.	Allmänt tillämpligt
Tekniker för att minska buller och vibrationer från punktkällor
d	Inneslutning av bullrig utrustning med bullerskärmar eller genom inbyggnad samt genom ljudisolering av byggnader.	Allmänt tillämpligt
e	Vibrationsisolering av maskiner och komponenter för att förebygga och begränsa spridning av vibrationer och stomljud.
f	Isolering av punktkällor med olika typer av ljuddämpare och dämpningsmaterial på bullerkällor, t.ex. fläktar, ljuddämpande ventiler och ljuddämpande inneslutning av filter.
g	Alltid hålla portar och dörrar stängda när de inte används. Minska fallhöjden vid lossning av rundvirke.
Tekniker för att minska buller och vibrationer på anläggningsnivå
h	Minska trafikbuller genom hastighetsbegränsning för intern trafik och för lastbilar som kommer in på området.	Allmänt tillämpligt
i	Begränsa utomhusverksamheter nattetid.
j	Regelbundet underhåll av all utrustning.
k	Använda bullerplank, naturliga barriärer eller jordvallar för att avskärma bullerkällor.

1.1.4 Utsläpp till mark och grundvatten

BAT 5.

Bästa tillgängliga teknik för att förebygga utsläpp till mark och grundvatten är att använda de tekniker som anges nedan.

I.	Lasta och lossa hartser och andra insatsvaror endast inom utsedda områden som är skyddade mot avrinning av lakvatten.

II.	I avvaktan på bortskaffande, samla in allt material och lagra i utsedda områden som är skyddade mot avrinning av lakvatten.

III.	Utrusta alla pumpsumpar eller andra mellanliggande lagringsanläggningar som kan ge upphov till spillvattenutsläpp med larm som aktiveras av höga vätskenivåer.

IV.	Upprätta och genomföra ett program för kontroll och inspektion av tankar och rörledningar som transporterar hartser, tillsatser och hartsblandningar.

V.	Utföra läckagekontroller på alla flänsar och ventiler på rör som används för att transportera andra material än vatten och trä. Föra journal över dessa inspektioner.

VI.	Se till att det finns ett inneslutningssystem som samlar upp eventuellt läckage från flänsar och ventiler på rör som används för transport av andra material än vatten och trä, om inte flänsarna och ventilerna har en tekniskt tät konstruktion.

VII.	Se till att det finns en tillräcklig mängd länsar för inneslutning och lämpligt absorberande material.

VIII.

Undvika underjordiska rörledningar för transport av andra ämnen än vatten och trä.

IX.	Samla upp och säkert bortskaffa allt släckvatten från brandbekämpning.

X.	Konstruera ogenomträngliga bottnar i sedimenteringsbassänger för dag- och lakvatten från vedgårdar utomhus.

1.1.5 Energihushållning och energieffektivitet

BAT 6.

Bästa tillgängliga teknik för att minska energiförbrukningen är att anta en energihushållningsplan som omfattar alla de tekniker som anges nedan.

I.	Använda ett system för att spåra energianvändning och energikostnader.

II.	Genomföra energieffektivitetsrevision av större operationer.

III.	Använda en systematisk metod för att kontinuerligt uppgradera utrustning i syfte att öka energieffektiviteten.

IV.	Förbättra kontrollerna av energianvändningen.

V.	Genomföra internutbildning i energihushållning för operatörer.

BAT 7.

Bästa tillgängliga teknik för att öka energieffektiviteten är att optimera förbränningsanläggningens drift genom att övervaka och kontrollera viktiga förbränningsparametrar (t.ex. O2, CO, NOx) och att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Tillämplighet
a	Avvattna träfiberslam innan det används som bränsle	Allmänt tillämpligt
b	Återvinna värme från heta avgaser i våta reningssystem med hjälp av en värmeväxlare	Tillämpligt på delanläggningar med våta reningssystem och när den återvunna energin kan användas
c	Återcirkulera heta avgaser från olika processer till förbränningsanläggningen eller till förvärmning av heta gaser för torkar	Tillämpligheten kan vara begränsad för indirekt värmda torkar och fibertorkar eller när förbränningsanläggningens konfiguration inte möjliggör kontrollerad lufttillförsel

BAT 8.

Bästa tillgängliga teknik för att använda energi effektivt vid framställning av fibermassa för produktion av träfiberskivor är att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning	Tillämplighet
a	Tvättning och uppmjukning av flis	Mekanisk rengöring och tvättning av obehandlad flis	Tillämpligt för nya raffinöranläggningar och större efterjusteringar
b	Vakuumtorkning	Återvinning av hetvatten för ångproduktion	Tillämpligt för nya raffinöranläggningar och större efterjusteringar
c	Värmeåtervinning från ånga under raffinering	Värmeväxlare för att producera hetvatten för ångproduktion och flistvättning	Tillämpligt för nya raffinöranläggningar och större efterjusteringar

1.1.6 Lukt

BAT 9.

Bästa tillgängliga teknik för att förebygga eller, när detta inte är praktiskt möjligt, reducera lukt från anläggningen är att som en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) upprätta, genomföra och regelbundet se över en lukthanteringsplan som omfattar alla följande delar:

I.	Ett protokoll som innehåller åtgärder och tidsfrister.

II.	Ett protokoll för genomförande av luktövervakning.

III.	Ett protokoll för åtgärder vid identifierade luktutsläpp.

IV.	Ett program för förebyggande och reduktion av lukt som är utformat för att identifiera källorna, för att mäta/uppskatta luktexponering, för att fastställa bidraget från olika källor och för att genomföra åtgärder för förebyggande/reduktion.

Tillämplighet

Tillämpligheten är begränsad till fall där luktproblem i bostadsområden och andra känsliga områden (t.ex. rekreationsområden) kan förutses och/eller har rapporterats.

BAT 10.

Bästa tillgängliga teknik för att förebygga och reducera lukt är att rena avgaser från torken och pressen, i enlighet med BAT 17 och 19.

1.1.7 Hantering av avfall och restprodukter

BAT 11.

Bästa tillgängliga teknik för att förebygga eller, när detta inte är praktiskt möjligt, minska mängden avfall som skickas för bortskaffande är att anta och genomföra en avfallshanteringsplan som en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) som, i prioritetsordning, ser till att avfall förebyggs, förbereds för återanvändning, återvinns eller på annat sätt tas om hand.

BAT 12.

Bästa tillgängliga teknik för att minska mängden fast avfall som skickas för bortskaffande är att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Tillämplighet
a	Återanvänd internt uppsamlat träavfall, t.ex. spillbitar och kasserade skivor, som råvara.	Tillämpligheten för kasserade träfiberskiveprodukter kan vara begränsad.
b	Använd internt uppsamlat träavfall, såsom trädamm och stoft som samlats in i ett stoftreningssystem och träslam från filtrering av avloppsvattnet, som bränsle (i lämpligt utrustade interna förbränningsanläggningar) eller som råvara.	Möjligheten att använda träslam som bränsle kan vara begränsad om energiförbrukningen för torkning är större än miljövinsten.
c	Använd ringuppsamlingssystem med en central filtreringsenhet för att optimera uppsamlingen av rester, t.ex. textilfilter, cyklonfilter eller högeffektiva cyklonavskiljare.	Allmänt tillämpligt för nya delanläggningar. Utformningen av en befintlig delanläggning kan begränsa tillämpligheten.

BAT 13.

Bästa tillgängliga teknik för säker hantering och återanvändning av bottenaska och slagg från biomassaförbränning är att använda alla de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Tillämplighet
a	Kontinuerlig översyn av möjligheter att återanvända bottenaska och slagg internt och externt.	Allmänt tillämpligt
b	Effektiv förbränningsprocess som reducerar det resterande kolinnehållet.	Allmänt tillämpligt
c	Säker hantering och transport av bottenaska och slagg med hjälp av slutna transportband och behållare, eller genom fuktning.	Fuktning av bottenaska och slagg behövs endast av säkerhetsskäl.
d	Säker lagring av bottenaska och slagg på ett särskilt utsett ogenomträngligt område med uppsamling av lakvatten.	Allmänt tillämpligt

1.1.8 Övervakning

BAT 14.

Bästa tillgängliga teknik är att övervaka utsläppen till luft och vatten och att övervaka processavgaser i enlighet med EN-standarder med åtminstone den frekvens som anges nedan. Bästa tillgängliga teknik om EN-standarder saknas är att använda ISO-standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder som säkerställer att uppgifterna är av likvärdig vetenskaplig kvalitet.

Övervakning av utsläpp till luft från torken och totala behandlade utsläpp från torken och pressen

Parameter	Standard(er)	Lägsta övervakningsfrekvens	Övervakning som gäller
Stoft	EN 13284-1	Periodisk mätning minst en gång var sjätte månad	BAT 17
TVOC (3)	EN 12619		BAT 17
Formaldehyd	EN-standard saknas (8)		BAT 17
NOX	EN 14792		BAT 18
HCl (6)	EN 1911		—
HF (6)	ISO 15713		—
SO2 (4)	EN 14791	Periodisk mätning minst en gång per år	—
Metaller (5) (6)	EN 13211 (för Hg), EN 14385 (för andra metaller)		—
PCDD/F (6)	EN 1948 delarna 1, 2 och 3		—
NH3 (7)	EN-standard saknas		—

Övervakning av utsläpp till luft från pressen
Parameter	Standard(er)	Lägsta övervakningsfrekvens	Övervakning som gäller
Stoft	EN 13284-1	Periodisk mätning minst en gång var sjätte månad	BAT 19
TVOC	EN 12619		BAT 19
Formaldehyd	EN-standard saknas (10)		BAT 19
Övervakning av utsläpp till luft från torkugnar för pappersimpregnering
Parameter	Standard(er)	Lägsta övervakningsfrekvens	Övervakning som gäller
TVOC (9)	EN 12619	Periodisk mätning minst en gång per år	BAT 21
Formaldehyd	EN-standard saknas (10)	Periodisk mätning minst en gång per år	BAT 21

Övervakning av kanaliserade utsläpp till luft från uppströms och nedströms bearbetning

Parameter	Standard(er)	Lägsta övervakningsfrekvens	Övervakning som gäller
Stoft	EN 13284-1 (11)	Periodisk mätning minst en gång per år (11)	BAT 20

Övervakning av förbränningsavgaser som senare används för direktvärmda torkar (12)

Parameter

Standard(er)

Lägsta övervakningsfrekvens

Övervakning som gäller

NOX

Periodisk: EN 14792

Kontinuerlig: EN 152267-1 till 3 och EN 14181

Periodisk mätning minst en gång per år eller kontinuerlig mätning

BAT 7

Periodisk: EN 15058

Kontinuerlig: EN 152267-1 till 3 och EN 14181

BAT 7

Övervakning av utsläpp till vatten från produktion av träfiber

Parameter	Standard(er)	Lägsta övervakningsfrekvens	Övervakning som gäller
TSS	EN 872	Periodisk mätning minst en gång i veckan.	BAT 27
COD (13)	EN-standard saknas		BAT 27
TOC (totalt organiskt kol, uttryckt som C)	EN 1484		—
Metaller (14), om det är relevant (t.ex. när återvunnet trä används)	Flera olika EN-standarder finns	Periodisk mätning minst en gång var sjätte månad	—

Övervakning av utsläpp till vatten från dag- och lakvatten

Parameter	Standard(er)	Lägsta övervakningsfrekvens	Övervakning som gäller
TSS	EN 872	Periodisk mätning minst en gång var tredje månad (15)	BAT 25

BAT 15.

Bästa tillgängliga teknik för att säkerställa stabila och effektiva metoder för förebyggande och minskning av utsläpp är att övervaka lämpliga surrogatparametrar.

Beskrivning

Exempelvis följande surrogatparametrar kan övervakas: avgasflöde, avgastemperatur, utsläppens utseende, vattenflöde och vattentemperatur för skrubbrar, spänningsfall för elektrofilter, fläktvarvtal och tryckfall över textilfilter. Valet av surrogatparametrar beror på de metoder som används för förebyggande och minskning av utsläpp.

BAT 16.

Bästa tillgängliga teknik är att övervaka viktiga processparametrar som är relevanta för utsläpp till vatten från produktionsprocessen, inklusive avloppsvattenflöde, pH och temperatur.

1.2 UTSLÄPP TILL LUFT

1.2.1 Kanaliserade utsläpp

BAT 17.

Bästa tillgängliga teknik för att förebygga eller minska utsläpp till luft från torken är att etablera och upprätthålla en balanserad torkprocess och att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Huvudsakliga föroreningar som reningen avser	Tillämplighet
a	Stoftrening av inkommande heta gaser till en direktvärmd tork i kombination med en eller flera av de tekniker som anges nedan.	Stoft	Tillämpligheten kan vara begränsad, t.ex. när det gäller befintliga mindre trädammsbrännare.
b	Textilfilter (16)	Stoft	Tillämpligt endast för indirekt uppvärmda torkar. Av säkerhetsskäl bör särskild försiktighet iakttas då enbart återvunnet trä används.
c	Cyklonavskiljare (16)	Stoft	Allmänt tillämpligt
d	UTWS-tork samt förbränning med värmeväxlare och termisk behandling av utsläppta avgaser från torken (16)	Stoft, flyktiga organiska ämnen	Ej tillämpligt för fibertorkar. Tillämpligheten kan vara begränsad för befintliga förbränningsanläggningar som inte lämpar sig för efterförbränning av partiellt avgasflöde från torken.
e	Våtelektrofilter (16)	Stoft, flyktiga organiska ämnen	Allmänt tillämpligt
f	Våtskrubber (16)	Stoft, flyktiga organiska ämnen	Allmänt tillämpligt
g	Bioskrubber (16)	Stoft, flyktiga organiska ämnen	Tillämpligheten kan vara begränsad på grund av höga stoftkoncentrationer och höga temperaturer i avgaserna från torken.
h	Kemisk nedbrytning eller avskiljning av formaldehyd med kemikalier i kombination med ett våtskrubbersystem	Formaldehyd	Allmänt tillämpligt i våta reningssystem.

Tabell 1

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till luft från torken och totala behandlade utsläpp från torken och pressen

Parameter	Produkt	Typ av tork	Enhet	BAT-AEL (medelvärde under provtagningsperioden)
Stoft	Spånskivor eller OSB-skivor	Direktvärmd tork	mg/Nm3	3–30
	Spånskivor eller OSB-skivor	Indirekt värmd tork		3–10
	Fiber	Alla typer		3–20
TVOC	Spånskivor	Alla typer		< 20–200 (17) (18)
	OSB-skivor			10–400 (18)
	Fiber			< 20–120
Formaldehyd	Spånskivor	Alla typer		< 5–10 (19)
	OSB-skivor			< 5–20
	Fiber			< 5–15

Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 14.

BAT 18.

Bästa tillgängliga teknik för att förebygga eller minska NOX-utsläpp till luft från direktvärmda torkar är att använda teknik a, eller teknik a i kombination med teknik b.

	Teknik	Tillämplighet
a	Effektiv drift av förbränningsprocessen genom stegvis förbränning med luft och bränsle, i kombination med pulverförbränning, svävbäddspannor eller rostpannor med rörlig rost	Allmänt tillämpligt
b	Selektiv icke-katalytisk reduktion (SNCR) genom insprutning av och reaktion med urea eller flytande ammoniak	Tillämpligheten kan vara begränsad genom mycket varierande förbränningsförhållanden

Tabell 2

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för NOX-utsläpp till luft från en direktvärmd tork

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(medelvärde under provtagningsperioden)

NOX

mg/Nm3

30–250

Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 14.

BAT 19.

Bästa tillgängliga teknik för att förebygga eller minska utsläpp till luft från pressen är att använda kylning i rörledningen av uppsamlade avgaser från pressen tillsammans med en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Huvudsakliga föroreningar som reningen avser	Tillämplighet
a	Välja hartser med en låg formaldehydhalt.	Flyktiga organiska ämnen	Tillämpligheten kan vara begränsad, t.ex. på grund av krav på en särskild produktegenskap
b	Kontrollerad drift av pressen med balanserad presstemperatur, tryck och presshastighet	Flyktiga organiska ämnen	Tillämpligheten kan vara begränsad, t.ex. på grund av drift av pressen för särskilda produktegenskaper
c	Våtskrubbning av uppsamlade avgaser från pressen genom venturiskrubbrar eller hydrocykloner osv. (20)	Stoft, flyktiga organiska ämnen	Allmänt tillämpligt
d	Våtelektrofilter (20)	Stoft, flyktiga organiska ämnen
e	Bioskrubber (20)	Stoft, flyktiga organiska ämnen
f	Efterförbränning som sista reningssteg efter en våtskrubber	Stoft, flyktiga organiska ämnen	Tillämpligheten kan vara begränsad för befintliga delanläggningar som inte har en lämplig förbränningsanläggning

Tabell 3

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till luft från pressen

Parameter	Enhet	BAT-AEL (medelvärde under provtagningsperioden)
Stoft	mg/Nm3	3–15
TVOC	mg/Nm3	10–100
Formaldehyd	mg/Nm3	2–15

Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 14.

BAT 20.

Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen av stoft till luft från uppströms och nedströms träbearbetning, transport av trämaterial och formning av fiberbana är att använda antingen ett textilfilter eller ett cyklonfilter.

Tillämplighet

Av säkerhetsskäl kan textilfilter eller cyklonfilter vara olämpliga när återvunnet trä används som råvara. I så fall kan i stället en våt reningsteknik (t.ex. skrubber) användas.

Tabell 4

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp av stoft till luft från uppströms och nedströms träbearbetning, transport av trämaterial och formning av fiberbana

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(medelvärde under provtagningsperioden)

Stoft

mg/Nm3

< 3–5 (21)

Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 14.

BAT 21.

Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen av flyktiga organiska ämnen till luft från torkugnar för impregnering av papper är att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Tillämplighet
a	Välja och använda hartser med låg formaldehydhalt.	Allmänt tillämpligt
b	Kontrollerad drift av ugnar med balanserad temperatur och hastighet
c	Termisk oxidation av avgaser i en regenerativ termisk oxidationsenhet eller katalytisk termisk oxidationsenhet (22)
d	Efterförbränning eller förbränning av avgaser i en förbränningsanläggning	Tillämpligheten kan vara begränsad för befintliga delanläggningar som inte har en lämplig intern förbränningsanläggning
e	Våtskrubbning av avgaser följt av rening i ett biofilter (22)	Allmänt tillämpligt

Tabell 5

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för TVOC- och formaldehydutsläpp till luft från en torkugn för impregnering av papper

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(medelvärde under provtagningsperioden)

TVOC

mg/Nm3

5–30

Formaldehyd

mg/Nm3

< 5–10

Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 14.

1.2.2 Diffusa utsläpp

BAT 22.

Bästa tillgängliga teknik för att förebygga eller, när detta inte är praktiskt möjligt, minska diffusa utsläpp till luft från pressen är att optimera avgasuppsamlingens effektivitet och att kanalisera avgaserna för rening (se BAT 19).

Beskrivning

Effektiv uppsamling och rening av avgaser (se BAT 19) både vid pressutloppet och längs pressbanan för kontinuerliga pressar. För befintliga fleretagepressar kan möjligheten att innesluta pressen vara begränsad av säkerhetsskäl.

BAT 23.

Bästa tillgängliga teknik för att minska diffusa utsläpp av stoft till luft från transport, hantering och lagring av trämaterial är att införa och tillämpa en stofthanteringsplan som en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) och att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Tillämplighet
a	Regelbundet rengöra transportvägar, lagerutrymmen och fordon	Allmänt tillämpligt
b	Lossa sågspån inom övertäckta lossningsområden med genomfart för fordon
c	Lagra dammande sågspånsmaterial i silor, containrar, täckta högar osv. eller ha inneslutna områden för lagring av bulkmaterial
d	Minska stoftutsläpp genom vattenbegjutning

1.3 UTSLÄPP TILL VATTEN

BAT 24.

Bästa tillgängliga teknik för att minska föroreningsbelastningen i det uppsamlade avloppsvattnet är att använda båda de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Tillämplighet
a	Samla upp, och behandla separat, dag- och lakvatten och processavloppsvatten	Tillämpligheten kan vara begränsad för befintliga delanläggningar på grund av den existerande dräneringsinfrastrukturens konfiguration
b	Lagra allt virke utom rundvirke och bakar (23) på ett hårdgjort område	Allmänt tillämpligt

BAT 25.

Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläpp till vatten från dag- och lakvatten är att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Tillämplighet
a	Mekanisk separation av grovt material genom såll och siktar som inledande rening	Allmänt tillämpligt
b	Oljeavskiljning (24)	Allmänt tillämpligt
c	Avlägsnande av fasta partiklar genom avskiljning i sedimenteringsbassänger eller fällningstankar (24)	Tillämpligheten för sedimentation kan vara begränsad av utrymmesskäl

Tabell 6

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för TSS för direkt utsläpp av dag- och lakvatten till en recipient

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(medelvärde av prov som erhållits under ett år)

TSS

mg/l

10–40

Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 14.

BAT 26.

Bästa tillgängliga teknik för att förebygga eller minska uppkomsten av processavloppsvatten från träfiberproduktion är att maximera återvinningen av processvatten.

Beskrivning

Att återanvända processvatten från flistvättning, kokning och/eller raffinering i slutna eller öppna kretslopp genom att behandla det vid raffinöranläggningen genom mekanisk avskiljning av fasta partiklar på lämpligaste sätt, eller genom förångning.

BAT 27.

Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläpp till vatten från träfiberproduktion är att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Tillämplighet
a	Mekanisk separation av grovt material genom såll och siktar	Allmänt tillämpligt
b	Fysikalisk-kemisk separation, t.ex. genom sandfilter, flotation med dispergerad luft, koagulering och flockning (25)
c	Biologisk rening (25)

Tabell 7

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för direkt utsläpp till en recipient av processavloppsvatten från träfiberproduktion

Parameter	BAT-AEL (medelvärde av prov som erhållits under ett år)
Parameter	mg/l
TSS	5–35
COD	20–200

Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 14.

BAT 28.

Bästa tillgängliga teknik för att förebygga och minska uppkomsten av avloppsvatten från våta luftreningssystem som behöver renas innan det släpps ut är att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.

Teknik (26)	Tillämplighet
Sedimentation, dekantering, skruv- och bandpressar för att avlägsna insamlade fasta ämnen i våta reningssystem	Allmänt tillämpligt
Flotation med dispergerad luft. Koagulering och flockning följt av flockavskiljning genom flotation med dispergerad luft	Allmänt tillämpligt

1.4 BESKRIVNING AV TEKNIKER

1.4.1 Utsläpp till luft

Teknik	Beskrivning
Biofilter	Ett biofilter bryter ned organiska föreningar genom biologisk oxidation. En avgasström leds genom en stödjande bädd av inert material (t.ex. plast och keramik) där organiska föreningar oxideras av naturligt förekommande mikroorganismer. Biofiltret är känsligt för damm, höga temperaturer och stor variation i avgasernas inloppstemperatur.
Bioskrubber	En bioskrubber är ett biofilter i kombination med en våtskrubber som förbehandlar avgaserna genom att avlägsna stoft och sänka inloppstemperaturen. Vatten återvinns kontinuerligt, med inlopp överst i en packad bädd-kolonn, varifrån det strilar ned. Vattnet samlas upp i en fällningstank där ytterligare nedbrytning sker. Nedbrytningen kan optimeras genom justering av pH och tillförsel av näringsämnen.
Cyklonavskiljare	En cyklonavskiljare använder tröghet för att avlägsna stoft från gasströmmar med hjälp av centrifugalkraften, vanligen i en konisk kammare. Cyklonavskiljare används som förbehandling före fortsatt stoftrening eller reduktion av organiska föreningar. Cyklonavskiljare kan användas ensamma eller som multicykloner.
Cyklonfilter	Ett cyklonfilter använder en kombination av cyklonteknik (för avskiljning av grovt stoft) och textilfilter (för avskiljning av finare stoft).
Elektrofilter (ESP)	I ett elektrofilter laddas partiklarna och avskiljs under inverkan av ett elektriskt fält. Elektrofilter kan fungera inom ett stort intervall av driftsförhållanden.
Våtelektrofilter (WESP)	Ett våtelektrofilter består dels av en våtskrubber som renar och kondenserar avgaserna, dels av ett elektrofilter som arbetar med våt teknik där det uppsamlade materialet spolas bort från kollektorns plattor med vatten. Vanligen installeras en mekanism för att avlägsna vattendroppar innan avgasen släpps ut (t.ex. en droppavskiljare/demister). Uppsamlat stoft avskiljs från vattenfasen.
Textilfilter	Textilfilter består av porös vävd eller filtad duk genom vilken gaser får passera för avlägsnande av partiklar. Vid användning av ett textilfilter måste ett textilmaterial väljas som är lämpligt för avgasernas egenskaper och den maximala drifttemperaturen.
Katalytisk termisk oxidationsenhet	Katalytiska termiska oxidationsenheter förstör organiska föreningar katalytiskt över en metallyta och termiskt i en förbränningskammare där avgasflödet hettas upp av en låga från förbränning av bränsle, vanligen naturgas, och de flyktiga organiska ämnen som finns i avgaserna. Förbränningstemperaturen ligger mellan 400 och 700 °C. Värme kan återvinnas från behandlade avgaser innan de släpps ut.
Regenerativ termisk oxidationsenhet	Termiska oxidationsenheter förstör organiska föreningar termiskt i en förbränningskammare där avgasflödet hettas upp av en låga från förbränning av bränsle, vanligen naturgas, och de flyktiga organiska ämnen som finns i avgaserna. Förbränningstemperaturen ligger mellan 800 och 1 100 °C. Regenerativa termiska oxidationsenheter har två eller flera packad bädd-kammare med keramiska fyllkroppar där värme från en förbränningscykel i den första kammaren används för att förvärma den packade bädden i den andra kammaren. Värme kan återvinnas från behandlade avgaser innan de släpps ut.
UTWS-tork och förbränning med värmeväxlare och termisk behandling av utsläppta torkavgaser	UTWS är en tysk akronym: Umluft (recirkulation av torkavgaser), Teilstromverbrennung (efterförbränning av partiell riktad torkavgasström), Wärmerückgewinnung (värmeåtervinning från torkavgaser), Staubabscheidung (stoftrening av utsläpp till luft från förbränningsanläggningen). UTWS är en rotationstork i kombination med en värmeväxlare och en förbränningsanläggning med recirkulation av torkavgaser. Den recirkulerade torkavgasen är en het ångström som gör det möjligt att använda ångtorkning. Torkavgasen hettas upp i en värmeväxlare som värms av förbränningsavgaserna och förs tillbaka till torken. En del av torkavgasströmmen matas kontinuerligt in i förbränningskammaren för efterförbränning. Föroreningar som släpps ut vid torkning av träet förstörs vid värmeväxlaren och genom efterförbränningen. De avgaser som släpps ut från förbränningsanläggningen renas med ett textilfilter eller elektrofilter.
Våtskrubber	Våtskrubbrar avskiljer och avlägsnar stoft genom tröghetsimpaktion, direkt avskiljning och absorption i vattenfasen. Våtskrubbrar kan ha olika utformning och funktionsprinciper, t.ex. sprayskrubber, plattskrubber (impingement plate scrubber) eller venturiskrubber, och kan användas för förbehandling av stoft eller som en fristående teknik. Viss rening av organiska föreningar kan uppnås och den kan förbättras ytterligare genom att kemikalier används i skrubbervattnet (för att få till stånd kemisk oxidation eller annan omvandling). Den erhållna vätskan måste renas genom att det uppsamlade stoftet avskiljs genom sedimentation eller filtrering.

1.4.2 Utsläpp till vatten

Teknik	Beskrivning
Biologisk rening	Biologisk oxidation av upplösta organiska ämnen med hjälp av mikroorganismers metabolism, eller nedbrytning av organiskt material i avloppsvattnet med hjälp av mikroorganismer i frånvaro av luft. Den biologiska reningen följs vanligen av avlägsnande av suspenderat fast material, t.ex. genom sedimentation.
Koagulering och flockning	Koagulering och flockning används för att avskilja suspenderat material från avloppsvatten och utförs ofta i flera steg. Koagulering utförs genom tillsättning av koaguleringsmedel med en laddning som är motsatt den hos det suspenderade fasta materialet. Flockning utförs genom tillsats av polymerer, så att kollisioner mellan mikroflockpartiklar få dem att slås samman till större flockar.
Flotation	Separation av stora flockar eller flytande partiklar från avloppsvattnet genom att de förs upp till ytan av suspensionen.
Flotation med dispergerad luft	Flotationstekniker som bygger på användning av dispergerad luft för att avskilja koagulerat och flockat material.
Filtrering	Avskiljning av fasta ämnen från avloppsvatten genom att låta dem passera genom ett poröst medium. Det innefattar olika typer av teknik, t.ex. sandfiltrering, mikrofiltrering eller ultrafiltrering.
Oljeavskiljning	Avskiljning och extraktion av olösliga kolväten med hjälp av principen om skillnaden i densitet mellan faserna (vätska–vätska eller fast fas–vätska). Fasen med högre densitet sjunker ned till botten och fasen med lägre densitet flyter upp till ytan.
Sedimenteringsbassänger	Dammar med stor yta för passiv fällning av fasta ämnen genom gravitationens inverkan.
Sedimentation	Avskiljning av suspenderade partiklar och material genom fällning till följd av gravitationens inverkan.

(1) En lämpligare mätperiod kan användas för parametrar där mätning i 30 minuter är olämpligt till följd av provtagnings- eller analysbegränsningar.

(2) EN 14961-1:2010 kan användas för klassificering av fasta biobränslen.

(3) Metan som övervakas enligt EN ISO 25140 eller EN ISO 25139 subtraheras från resultatet vid användning av naturgas, gasol (LPG) osv. som bränsle.

(4) Ej relevant vid användning av främst träbaserade bränslen, naturgas, gasol (LPG) osv. som bränsle.

(5) Inklusive As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Ni, Pb, Sb, Tl och V.

(6) Relevant om förorenat återvunnet trä används som bränsle.

(7) Relevant om selektiv icke-katalytisk reduktion (SNCR) tillämpas.

(8) I avsaknad av en EN-standard är det rekommenderade tillvägagångssättet isokinetisk provtagning i en absorptionslösning (impinging solution) med en uppvärmd sond och filterbox och utan sondtvättning, t.ex. på grundval av metoden US EPA M316.

(9) Metan som övervakas enligt EN ISO 25140 eller EN ISO 25139 subtraheras från resultatet vid användning av naturgas, gasol (LPG) osv. som bränsle.

(10) I avsaknad av en EN-standard är det rekommenderade tillvägagångssättet isokinetisk provtagning i ett reagens med en uppvärmd sond och filterbox och utan sondtvättning, t.ex. på grundval av metoden US EPA M316.

(11) Provtagning från textilfilter och cyklonfilter kan ersättas med kontinuerlig mätning av tryckfallet över filtret som en indikativ surrogatparameter.

(12) Mätningen görs innan avgaserna blandas med andra luftströmmar och endast om det är tekniskt möjligt.

(13) Det blir allt vanligare att ersätta COD med TOC av ekonomiska och miljömässiga skäl. En korrelation mellan de båda parametrarna bör fastställas på anläggningsspecifik basis.

(14) Inklusive As, Cr, Cu, Ni, Pb och Zn.

(15) Flödesproportionell provtagning kan ersättas med ett annat standardiserat provtagningsförfarande om flödet är otillräckligt för representativ provtagning.

(16) Beskrivningar av teknikerna finns i avsnitt 1.4.1.

(17) Denna BAT-AEL gäller inte när tall används som huvudsaklig råvara.

(18) Utsläpp under 30 mg/Nm3 kan nås med hjälp av en UTWS-tork.

(19) När nästan enbart återvunnet trä används kan intervallets övre gräns vara ända upp till 15 mg/Nm3.

(20) Beskrivningar av teknikerna finns i avsnitt 1.4.1.

(21) När det inte är möjligt att använda ett tygfilter eller ett cyklonfilter kan intervallets övre gräns vara ända upp till 10 mg/Nm3.

(22) En beskrivning av tekniken finns i avsnitt 1.4.1.

(23) Ytvedsbrädor, med eller utan bark, från de första snitten vid uppsågning av timmerstockar till trävaror som plank och brädor.

(24) Beskrivningar av teknikerna finns i avsnitt 1.4.2.

(25) Beskrivningar av teknikerna finns i avsnitt 1.4.2.

(26) Beskrivningar av teknikerna finns i avsnitt 1.4.2.

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 306

Svensk utgåva	Lagstiftning	58 årgången 24 november 2015

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2110 av den 12 november 2015 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Mojama de Barbate [SGB])	1
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2111 av den 12 november 2015 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Echalote d'Anjou [SGB])	3
	*	Kommissionens förordning (EU) 2015/2112 av den 23 november 2015 om ändring av bilaga I till förordning (EG) nr 251/2009 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 295/2008 om statistik över företagsstrukturer, vad gäller anpassningen av dataserier efter revideringen av indelningen av produkter efter näringsgren (CPA) ( 1 )	4
	*	Kommissionens förordning (EU) 2015/2113 av den 23 november 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 vad gäller de internationella redovisningsstandarderna 16 och 41 ( 1 )	7
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2114 av den 23 november 2015 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	15
		DIREKTIV
	*	Kommissionens direktiv (EU) 2015/2115 av den 23 november 2015 om ändring av tillägg C till bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG om leksakers säkerhet, för att anta särskilda gränsvärden för kemikalier som används i leksaker, vad gäller formamid ( 1 )	17
	*	Kommissionens direktiv (EU) 2015/2116 av den 23 november 2015 om ändring av tillägg C till bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG om leksakers säkerhet, för att anta särskilda gränsvärden för kemikalier som används i leksaker, vad gäller bensisotiazolinon. ( 1 )	20
	*	Kommissionens direktiv (EU) 2015/2117 av den 23 november 2015 om ändring av tillägg C till bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG om leksakers säkerhet, för att anta särskilda gränsvärden för kemikalier som används i leksaker, vad gäller klorometylisotiazolinon och metylisotiazolinon både separat och i förhållandet 3:1 ( 1 )	23
		BESLUT
	*	Rådets beslut (Gusp) 2015/2118 av den 23 november 2015 om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för Sydkaukasien och för krisen i Georgien	26
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2119 av den 20 november 2015 om fastställande av BAT-slutsatser för produktion av träbaserade skivor, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU [delgivet med nr C(2015) 8062] ( 1 )	31