(1)

Den 17 mars 2008 godkände rådet genom förordning (EG) nr 241/2008 (1) ingåendet av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Guinea-Bissau (nedan kallat avtalet).

(2)

Unionen och Republiken Guinea-Bissau har förhandlat fram ett nytt protokoll (nedan kallat protokollet) som ger unionsfartyg fiskemöjligheter i vatten som står under Republiken Guinea-Bissaus överhöghet eller jurisdiktion när det gäller fiske.

(3)

Protokollet undertecknades den 24 november 2014 i enlighet med beslut 2014/782/EU (2) och har tillämpats provisoriskt från och med dagen för dess undertecknande.

(4)

Genom avtalet inrättas en gemensam kommitté, vars uppgift är att övervaka tillämpningen av avtalet. I enlighet med protokollet får den gemensamma kommittén dessutom godkänna vissa ändringar av protokollet. I syfte att förenkla godkännandet av sådana ändringar är det lämpligt att kommissionen, på särskilda villkor, bemyndigas att godkänna ändringarna genom ett förenklat förfarande.

(5)

Protokollet bör godkännas.

(1)

Den 21 juni 2013 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Kosovo om ett stabiliserings- och associeringsavtal (nedan kallat avtalet). Förhandlingarna slutfördes med framgång i och med att avtalet paraferades den 25 juli 2014.

(2)

Unionen och Kosovo har starka band och gemensamma värderingar samt en önskan att stärka dessa band och upprätta nära och varaktiga förbindelser grundade på ömsesidighet och gemensamma intressen, vilket bör göra det möjligt för Kosovo att ytterligare stärka och utvidga sina förbindelser med unionen.

(3)

En ”första överenskommelse om principer för normalisering av förbindelserna” nåddes den 19 april 2013 inom ramen för den EU-understödda dialogen.

(4)

Enligt avtalet ska en associering upprättas mellan EU och Kosovo med ömsesidiga rättigheter och förpliktelser, gemensamt uppträdande och särskilda förfaranden. Det innehåller även bestämmelser som omfattas av kapitel 2 i avdelning V i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) om unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Beslutet att underteckna avtalet bör därför grundas på den rättsliga grunden för upprättandet av en associering som gör det möjligt för unionen att ingå åtaganden på alla områden som omfattas av fördragen och på den rättsliga grunden inom områden som omfattas av kapitel 2 i avdelning V i EU-fördraget.

(5)

Detta avtal ingås enbart av EU. De åtaganden och det samarbete som unionen ska ingå enligt detta avtal avser endast de områden som omfattas av EU:s regelverk eller befintlig unionspolitik. Den omständigheten att detta avtal undertecknas och ingås enbart av EU ska inte påverka karaktären av och tillämpningsområdet för eventuella liknande avtal som förhandlas fram i framtiden. Det ska heller inte påverka de befogenheter som EU-institutionerna tilldelas i fördragen eller EU-institutionernas eller medlemsstaternas ståndpunkter om befogenheter. I avtalet föreskrivs ett brett samarbete på olika politikområden, däribland i rättsliga och inrikes frågor.

(6)

Undertecknandet av avtalet påverkar inte medlemsstaternas ståndpunkter om Kosovos status, som ska beslutas i enlighet med deras nationella praxis och internationell rätt.

(7)

Inga av de termer, formuleringar eller definitioner som används i detta beslut och avtalet, och inte heller en eventuell användning av alla nödvändiga rättsliga grunder för undertecknandet av avtalet utgör ett erkännande av Kosovo som självständig stat från unionens sida och utgör inte heller ett erkännande av Kosovo i denna egenskap från enskilda medlemsstaters sida, om de inte tidigare har vidtagit en sådan åtgärd. Mot denna bakgrund är det lämpligt att unionen avger en förklaring i detta hänseende vid undertecknandet av detta avtal.

(8)

Undertecknandet av avtalet vad gäller frågor som omfattas av Europeiska atomenergigemenskapens behörighet är föremål för ett separat förfarande.

(9)

Avtalet bör undertecknas.

(1)

Den 21 oktober 2013 bemyndigade rådet kommissionen och den höga representanten att inleda förhandlingar i syfte att ingå ett avtal om fortsatt verksamhet för det internationella vetenskapliga och tekniska centrumet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), som utgör en part, Amerikas förenta stater, Georgien, Japan, Konungariket Norge, Republiken Armenien, Republiken Kazakstan, Republiken Kirgizistan, Republiken Korea och Republiken Tadzjikistan (nedan kallat avtalet).

(2)

Dessa förhandlingar har framgångsrikt avslutats och avtalet paraferades den 22 juni 2015.

(3)

Ingåendet av avtalet är föremål för ett separat förfarande vad gäller frågor som omfattas av Euratoms behörighet.

(4)

Avtalet bör undertecknas på unionens vägnar.

(1)

Den 21 oktober 2013 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar i syfte att ingå ett avtal om fortsatt verksamhet för det internationella vetenskapliga och tekniska centrumet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), som utgör en part, Amerikas förenta stater, Georgien, Japan, Konungariket Norge, Republiken Armenien, Republiken Kazakstan, Republiken Kirgizistan, Republiken Korea och Republiken Tadzjikistan (nedan kallat avtalet).

(2)

Dessa förhandlingar har framgångsrikt avslutats och avtalet paraferades den 22 juni 2015.

(3)

Avtalet rör även frågor som omfattas av Euratoms behörighet.

(4)

Undertecknandet av avtalet är föremål för ett separat förfarande vad gäller frågor som omfattas av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(5)

Kommissionens ingående av avtalet på Euratoms vägnar bör godkännas såvitt avser frågor som omfattas av Euratoms behörighet.

(1)

I del II avdelning I kapitel III i förordning (EU) nr 1308/2013 fastställs regler om varaktighet, förvaltning och kontroll av ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar som ersätter övergångssystemet för planteringsrätter som fastställs i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (2). Kapitlet innehåller också bestämmelser som ger kommissionen befogenhet att anta genomförandeakter om förvaltningen och kontrollen av denna ordning. I enlighet med artikel 230.1 b ii i förordning (EU) nr 1308/2013 ska det övergångssystem för planteringsrätter som föreskrivs i förordning (EG) nr 1234/2007 fortsätta att tillämpas till och med den 31 december 2015.

(2)

Avdelning IV kapitel II i kommissionens förordning (EG) nr 555/2008 (3) innehåller bestämmelser om övergångssystemet för planteringsrätter och anger meddelandeskyldigheter för medlemsstaterna när det gäller genomförandet av den ordningen. När det gäller tillämpningen av ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar från och med den 1 januari 2016 och anmälningsskyldigheter för den nya ordning som fastställs i artikel 11 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/561 (4), är det nödvändigt att specificera vilka av de meddelandeskyldigheter som fastställs i förordning (EG) nr 555/2008 som kommer att fortsätta att gälla under 2016. I syfte att se till att kommissionen får all information rörande tillämpningen av övergångssystemet för planteringsrätter mellan den 1 augusti 2014 och 31 december 2015 och informeras om inventeringen av planteringsrätter den 31 december 2015 för att artikel 68 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska kunna kontrolleras är det också nödvändigt att ändra referensdatumen och fastställa sista dag för vissa meddelandeskyldigheter.

(3)

I artiklarna 61 och 65.5 i förordning (EG) nr 555/2008 fastställs detaljer om årliga meddelandeskyldigheter för nyplanteringsrätter och planteringsrätter i reserverna. Dessa bestämmelser behöver ändras för att fastställa den tidsfrist inom vilken meddelandena bör göras för sista gången och den referensperiod som ska beaktas för dessa slutliga meddelanden.

(4)

I enlighet med artikel 230.1 b i i förordning (EU) nr 1308/2013, ska bestämmelserna i förordning (EG) nr 1234/2007 om olagliga planteringar fortsätta att tillämpas tills de berörda områdena har röjts. Kapitel I i avdelning IV i förordning (EG) nr 555/2008 om olagliga planteringar bör också fortsätta att tillämpas efter den 1 januari 2016 på de olagliga planteringar som upptäckts före den 31 december 2015 och som ännu inte har röjts vid detta datum och fram till dess att områdena har röjts. I syfte att avskaffa meddelandeskyldigheter som inte längre är relevanta, och att klargöra de villkor på vilka medlemsstaterna inte längre är skyldiga att lämna årliga meddelanden om olagliga planteringar, är det dock nödvändigt att ändra artikel 58 i förordning (EG) nr 555/2008.

(5)

Kapitel IV i avdelning IV i förordning (EG) nr 555/2008 innehåller regler för inventering och mätning av planterade arealer. I artikel 74 fastställs närmare detaljer om årliga meddelandeskyldigheter i samband med inventering av vinodlingsområden och av planteringsrätter. Denna bestämmelse behöver ändras för att fastställa den tidsfrist inom vilken meddelanden om inventeringen av planteringsrätter och huvudsakliga vindruvesorter bör göras för sista gången och den referensperiod som ska beaktas för dessa slutliga meddelanden. För att informationen om de totala planteringsrätter som kan omvandlas till tillstånd efter den 1 januari 2016 med tillämpning av artikel 68 i förordning (EU) nr 1308/2013, ska finnas tillgänglig bör referensdatumet vara den sista dagen för drift av systemet med planteringsrätter, dvs. den 31 december 2015. Inte heller bör dessa slutliga meddelanden innehålla information om inventering av vinodlingsområden, eftersom meddelandet om detta ersätts med det meddelande som avses i artikel 11.1 a i genomförandeförordning (EU) 2015/561 från och med den 1 januari 2016.

(6)

Förordning (EG) nr 555/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

1.

Artikel 58 ska ersättas med följande:

2.

Artikel 61 ska ersättas med följande:

3.

Artikel 65.5 ska ersättas med följande:

4.

Artikel 74 ska ersättas med följande:

5.

Tabell 14 i bilaga XIII ska utgå.

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(1)

Den 21 juni 2013 bemyndigade rådet Europeiska kommissionen att inleda förhandlingar med Kosovo om ett stabiliserings- och associeringsavtal (nedan kallat avtalet). Förhandlingarna slutfördes med framgång i och med att avtalet paraferades den 25 juli 2014.

(2)

Avtalet omfattar också frågor som faller under Europeiska atomenergigemenskapens (nedan kallad gemenskapen) behörighet.

(3)

Avtalet bör därför ingås även på gemenskapens vägnar när det gäller frågor som omfattas av Euratomfördraget.

(4)

Undertecknandet och ingåendet av avtalet omfattas av ett separat förfarande när det gäller frågor som omfattas av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(5)

Avtalet påverkar inte medlemsstaternas ståndpunkter om Kosovos status, som ska beslutas i enlighet med deras nationella praxis och internationell rätt.

(6)

Inga av de termer, formuleringar eller definitioner som används i detta beslut och i avtalstexten, och inte heller en eventuell användning av den nödvändiga rättsliga grunden för ingåendet av avtalet utgör ett erkännande av Kosovo som självständig stat från gemenskapens sida och utgör inte heller ett erkännande av Kosovo i denna egenskap från enskilda medlemsstaters sida, om de inte tidigare har vidtagit en sådan åtgärd.

(7)

Kommissionens ingående, på gemenskapens vägnar, av avtalet bör därför godkännas vad gäller frågor som omfattas av gemenskapens behörighet.

(1)

Den 14 maj 2013 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Furstendömet Liechtenstein om att ändra avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Furstendömet Liechtenstein om åtgärder likvärdiga med dem som föreskrivs i rådets direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (1) (nedan kallat avtalet), för att anpassa avtalet till den senaste utvecklingen på global nivå, där det hade nåtts enighet om att främja automatiskt utbyte av upplysningar som internationell norm.

(2)

Texten till ändringsprotokollet till avtalet (nedan kallat ändringsprotokollet), som är resultatet av förhandlingarna, återspeglar i vederbörlig ordning de förhandlingsdirektiv som utfärdats av rådet eftersom den anpassar avtalet till den senaste utvecklingen på internationell nivå i fråga om automatiskt utbyte av upplysningar, nämligen till den globala standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton i skattefrågor som utvecklats av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Unionen, medlemsstaterna och Furstendömet Liechtenstein har deltagit aktivt i arbetet i OECD:s globala forum för att stödja utarbetandet och genomförandet av denna standard. Texten till avtalet, i dess lydelse enligt detta ändringsprotokoll, är den rättsliga grunden för att genomföra den globala standarden i förbindelserna mellan unionen och Furstendömet Liechtenstein.

(3)

Ändringsprotokollet bör undertecknas.