4.7.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 175/14

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1081

av den 3 juli 2015

om införande av en preliminär antidumpningstull på import av viss aluminiumfolie med ursprung i Ryska federationen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 7.4,

efter samråd med medlemsstaterna, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

1. Inledande

(1)

Den 8 oktober 2014 inledde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av viss aluminiumfolie med ursprung i Ryssland (nedan kallat det berörda landet). Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande).

(2)

Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 25 augusti 2014 av AFM Aluminiumfolie Merseburg GmbH, Alcomet AD, Eurofoil Luxembourg SA, Hydro Aluminium Rolled Products GmbH och Impol d.o.o. (nedan kallade klagandena) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av aluminiumfolie. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning av den berörda produkten och för därav följande väsentlig skada som ansågs vara tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Den 4 oktober 2014 offentliggjorde kommissionen inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 (nedan kallad grundförordningen) av de slutgiltiga antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av viss aluminiumfolie med ursprung i Kina och Brasilien genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning (3).

2. Berörda parter

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades alla berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen officiellt de klagande, kända exporterande tillverkare, de ryska myndigheterna samt kända importörer, användare och handlare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta i denna.

(5)	De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6)

De berörda parterna gavs även möjlighet att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angetts i tillkännagivandet om inledande. Ingen av de berörda parterna begärde att bli hörd av kommissionens avdelningar och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

3. Stickprovsförfarande

(7)	I sitt tillkännagivande om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Ryssland

(8)	Eftersom en enda företagsgrupp, dvs. Rusal-gruppen, svarar för all tillverkning av den berörda produkten i Ryssland planerades inget stickprovsförfarande för de exporterande tillverkarna i tillkännagivandet om inledande.

Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare

(9)

I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen urvalet på grundval av den största representativa försäljnings- och tillverkningsvolymen. Urvalet bestod av sex unionstillverkare och deras närstående företag, eftersom gruppernas interna struktur var oklar i början av undersökningen när det gäller de funktioner som tillverkar och återförsäljer den berörda produkten. De unionstillverkare som ingick i urvalet svarade för mer än 70 % av den sammanlagda tillverkningen i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter mottogs inom den angivna tidsfristen och det preliminära urvalet bekräftades därmed. Urvalet ansågs representativt för unionsindustrin.

Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer

(10)	För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval ombads alla icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(11)	Fjorton kända importörer/användare kontaktades i inledningsskedet och uppmanades att redogöra för sin verksamhet och fylla i det stickprovsformulär som bifogades tillkännagivandet om inledande, när så var lämpligt.

(12)

Tre företag besvarade stickprovsformuläret. De var dock hushållsfolietillverkare, dvs. industriella användare som importerade den berörda produkten för att bearbeta den vidare och därefter återförsälja den. Inga handlare gav sig till känna. Det är följaktligen inte befogat med ett stickprovsförfarande.

(13)	Fyra andra företag gav sig till känna och uppgav att de antingen inte alls importerade den berörda produkten från Ryssland eller att de var hushållsfolietillverkare. Ett frågeformulär för användare skickades ut till alla de sju företag som gav sig till känna.

Svar på frågeformuläret och samarbete

(14)	Kommissionen skickade frågeformulär till de sex unionstillverkare som ingick i urvalet och dess närstående företag, en grupp exporterande tillverkare och sju användare som identifierats i unionen.

(15)

Frågeformuläret besvarades av alla unionstillverkare som ingick i urvalet, gruppen av exporterande tillverkare (som består av två exporterande tillverkare, fyra närstående handlare och åtta närstående råvaruleverantörer, vilka samtliga är lokaliserade i Ryssland, med undantag för två handlare som är registrerade på Jersey och i Schweiz) och av fyra användare. På kommissionens begäran lämnade Rusal-gruppen in reviderade frågeformulärstabeller vid ett senare tillfälle.

Kontrollbesök

(16)	Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse.

(17)	Eftersom ett av de företag som ingick i urvalet under skadeundersökningsperioden endast tillverkade små kvantiteter som uteslutande var avsedda för företagsintern användning ansågs det inte vara nödvändigt med ett kontrollbesök.

4. Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

(19)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2013 till och med den 30 september 2014 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från 2011 till slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

5. Berörd produkt

(20)

Den produkt som berörs är aluminiumfolie med en tjocklek av minst 0,008 mm och högst 0,018 mm, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad, i rullar av en bredd av högst 650 mm och av en vikt av mer än 10 kg (jumborullar) med ursprung i Ryssland som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7607 11 19 (Taric-nummer 7607111910) (nedan kallad den berörda produkten). Den berörda produkten brukar kallas aluminiumfolie för hushållsändamål (nedan kallad hushållsfolie av aluminium eller hushållsfolie).

(21)

Hushållsfolie av aluminium framställs på grundval av rent aluminium som först gjuts till tjocka band (med en tjocklek av flera mm, dvs. upp till 1 000 gånger tjockare än den berörda produkten) och därefter valsas i olika etapper till önskad tjocklek. Efter valsningen glödgas folien i en värmebehandlingsprocess och rullas på rullar.

(22)

Dessa rullar av hushållsfolie av aluminium omspolas därefter på mindre rullar av bearbetningsenheter i ett senare led av förädlingskedjan, s.k. hushållsfolietillverkare (rewinders). Den erhållna produkten (dvs. konsumentrullar som inte omfattas av definitionen av den berörda produkten) används som förpackningsmaterial för korttidsförvaring för skilda ändamål, huvudsakligen inom hushåll, cateringverksamhet samt livsmedels- och blomsterdetaljhandel.

6. Likadan produkt

(23)

Undersökningen visade att den berörda produkten, den produkt som tillverkades och såldes på den inhemska marknaden i Ryssland och den produkt som tillverkades och såldes i unionen av unionsindustrin, har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper samt samma grundläggande användningsområden.

(24)	Kommissionen drar därför i detta skede slutsatsen att dessa produkter är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

7. Påståenden gällande produktdefinitionen

(25)

En importör hävdade att produktdefinitionen bör omfatta även hushållsfolie av aluminium som väger högst 10 kg (s.k. konsumentrullar). Denna importör menade att det inte fanns några skillnader mellan konsumentrullar och jumborullar när det gäller de fysiska, kemiska och tekniska egenskaperna. Samma importör hävdade dessutom att om antidumpningstullar införs endast på jumborullar skulle detta kunna ge upphov till export av konsumentrullar utan antidumpningstullar från Ryssland.

(26)

Den fysiska egenskap som skiljer jumborullarna från konsumentrullarna är vikten. Detta återspeglas dessutom i KN-numret. Till detta kommer att unionsindustrin enligt definitionen i skäl 53 endast tillverkar jumborullar och inte har någon tillverkning alls av konsumentrullar. Jumborullar köps och bearbetas vidare till konsumentrullar av hushållsfolietillverkarna som i sin tur säljer produkten vidare till detaljhandlare och slutanvändare. Jumborullar och konsumentrullar har följaktligen olika fysiska egenskaper, tillverkas inte av samma tillverkare, konkurrerar inte med varandra och är inte föremål för handel på samma marknad.

(27)	Följaktligen avvisades påståendet om att konsumentrullar bör ingå i produktdefinitionen i den här undersökningen.

(28)	När det gäller verkningarna av eventuella antidumpningstullar på jumborullar på industrin i senare led behandlas detta i skälen 151–163 om unionens intresse.

C. DUMPNING

8. Normalvärde

(29)

Kommissionen undersökte först huruvida den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden för varje exporterande tillverkare var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden per exporterande tillverkare utgör minst 5 % av den totala exportvolymen av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden.

(30)

På denna grundval konstaterades den totala försäljningen för en exporterande tillverkare inte vara representativ. Eftersom denna samarbetsvilliga exporterande tillverkare inte sålde den likadana produkten i representativa kvantiteter på hemmamarknaden använde sig kommissionen i stället av ett konstruerat normalvärde i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen.

(31)

Normalvärdet för denna samarbetsvilliga exporterande tillverkare konstruerades genom att följande lades till den genomsnittliga tillverkningskostnaden för den likadana produkten under undersökningsperioden:

a)	De vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna för den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens försäljning av dessa typer av den likadana produkten på hemmamarknaden vid normal handel under undersökningsperioden.

b)	Den vägda genomsnittliga vinst som den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren gjorde på sin hemmamarknadsförsäljning av dessa typer av den likadana produkten vid normal handel under undersökningsperioden.

(32)	Vad gäller den andra exporterande tillverkaren konstaterades det att företagets totala försäljning på hemmamarknaden var representativ i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen (se skäl 29).

(33)

Därefter identifierade kommissionen de på hemmamarknaden sålda produkttyper som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen. Kommissionen undersökte sedan huruvida denna andra samarbetsvilliga exporterande tillverkarens försäljning på hemmamarknaden av varje produkttyp som är identisk eller jämförbar med en produkttyp som säljs på export till unionen var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen av produkttypen till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden uppgår till minst 5 % av den totala exportförsäljningen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen. Kommissionen fastställde att det fanns en representativ försäljning på hemmarknaden för 5 av de 14 exporterade produkttyperna.

(34)	I de fall det inte förekom någon inhemsk försäljning av en viss produkttyp och eller om den inhemska försäljningen av en viss produkttyp var otillräcklig konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen (se skäl 31).

(35)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under undersökningsperioden för att avgöra om man kunde använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(36)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

a)	försäljningsvolymen för produkttypen, vid försäljning till nettopriser som är lika med eller högre än den beräknade tillverkningskostnaden, utgör mer än 80 % av den totala försäljningsvolymen för den produkttypen,

b)	det vägda genomsnittliga försäljningspriset för denna produkttyp är lika med eller högre än tillverkningskostnaden per enhet.

(37)	I detta fall är normalvärdet det vägda genomsnittet av priserna för all försäljning på hemmamarknaden av produkttypen under undersökningsperioden.

(38)

Analysen av försäljningen på hemmamarknaden visade att över 90 % av försäljningen på hemmamarknaden var lönsam och att det vägda genomsnittliga försäljningspriset var högre än tillverkningskostnaden. Normalvärdet beräknades därför som ett vägt genomsnitt av priserna för försäljningen på hemmamarknaden under undersökningsperioden för de fem produkttyper som hade en representativ försäljning på hemmamarknaden.

9. Exportpris

(39)

De samarbetsvilliga exporterande tillverkarna exporterade till unionen via en närstående handlare, dvs. RTI Ltd (nedan kallad RTI) med säte på Jersey. Denna handlare köper den berörda produkten från tillverkarna via två Moskvabaserade närstående agenter. Den återförsäljer därefter den berörda produkten till slutkunderna via en annan agent baserad i Schweiz. Alla de tre närstående agenterna bedriver försäljningsverksamhet i tillverkarnas eller den närstående handlarens namn och får sin ersättning i form av månatligt utbetald provision.

(40)

Följaktligen konstruerades exportpriserna i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången säljs vidare till en oberoende köpare i unionen. I detta fall gjordes justeringar för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen (dvs. transport-, försäkrings- och kreditkostnader, tullar och administrationsavgifter) samt för handlarens motsvarande försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och en skälig vinstmarginal.

(41)

När det gäller försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader använde kommissionen, på grundval av de uppgifter som Rusal-gruppen lämnat om sin försäljning av den berörda produkten till unionen, motsvarande faktiska försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Detta belopp hade den närstående handlaren redan identifierat och hänfört till verksamheten rörande import av den berörda produkten till unionen, i enlighet med sina egna beräkningar och principer för kostnadsfördelning. Kommissionen såg dessutom till att utgifter inte bokfördes två gånger och att kostander som inte avsåg import av den berörda produkten inte togs med i beloppet. Därmed avsåg det belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som kommissionen använde vid konstruktionen av ett tillförlitligt exportpris uteslutande de kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen av den berörda produkten till unionen, vilket är det krav som anges i artikel 2.9 i grundförordningen.

(42)

När det gäller vinst ansågs den närstående handlarens vinst inte vara tillförlitlig på grund av förhållandet med den exporterande tillverkaren, eftersom priset dem emellan inte var tillförlitligt. Eftersom man i denna undersökning inte har tillgång till några uppgifter från oberoende importörer användes en skälig vinstmarginal på 2 %, vilket är den marginal som användes i den föregående undersökningen rörande samma produkt (4).

(43)

Vad gäller dessa avdrag för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst hävdade Rusal-gruppen att den närstående handlaren (RTI) skulle behandlas som en intern exportavdelning hos de exporterande tillverkarna, eftersom de samtliga fungerar som en enda ekonomisk enhet, trots att de är separata juridiska enheter. Rusal-gruppen menade därför att inget avdrag skulle ha gjorts för RTI:s försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(44)

I det fall det finns ett förhållande mellan den exporterande tillverkaren och importören eller en tredje part anses emellertid exportpriset vara otillförlitligt, vilket innebär att man måste konstruera ett tillförlitligt exportpris. I artikel 2.9 i grundförordningen anges det tydligt att man måste göra justeringar för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen samt förväntad vinst. Dessa kostnader inbegriper försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, eftersom syftet med justeringarna just är att göra exportpriset tillförlitligt. Följaktligen avvisades detta påstående.

10. Jämförelse

(45)	Kommissionen jämförde normalvärdet och de två samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas exportpris på grundval av priset fritt fabrik.

(46)	Där det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen normalvärdet och exportpriset i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten.

(47)	När det gäller exportpriserna gjordes justeringar för transport-, försäkrings-, hanterings- och förpackningskostnader, exportavgifter och provisioner. Vad gäller priserna på hemmamarknaden gjordes justeringar för transport-, förpacknings-, kredit- och hanteringskostnader samt provisioner.

11. Dumpningsmarginal

(48)	För de två samarbetande exporterande tillverkarna jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(49)	Eftersom de två samarbetsvilliga tillverkarna är närstående företag fastställdes en enda dumpningsmarginal för de två företagen på grundval av det vägda genomsnittet av deras individuella dumpningsmarginaler.

(50)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif (kostnad, försäkring och frakt) vid unionens gräns, före tull:

Företag	Preliminär dumpningsmarginal
Rusal-gruppen: Ural Foil OJSC och OJSC Rusal Sayanal	34,0 %

(51)

Graden av samarbetsvilja är hög i detta fall, eftersom den enda befintliga tillverkaren av hushållsfolie av aluminium som svarade för 100 % av importen till unionen under undersökningsperioden samarbetade i undersökningen. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa den övriga dumpningsmarginalen till en nivå motsvarande den individuella dumpningsmarginalen för det samarbetsvilliga företaget.

(52)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

Företag	Preliminär dumpningsmarginal
Rusal-gruppen	34,0 %
Alla övriga företag	34,0 %

D. SKADA

1. Definition av unionsindustrin och unionens tillverkning

(53)	Den likadana produkten tillverkades av tolv kända unionstillverkare under undersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(54)

Unionens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden uppskattades till 47 349 ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av statistik från Eurostat, kontrollerade frågeformulärssvar från de unionstillverkare som ingick i urvalet och de uppskattade uppgifterna för de tillverkare som inte ingick i urvalet och som tillhandahållits av de klagande. Såsom anges i skäl 9 svarade de unionstillverkare som ingick i urvalet för mer än 70 % av unionens sammanlagda tillverkning av den likadana produkten.

(55)

Den exporterande tillverkaren hävdade att en del av de klagande inte hade någon tillverkning av hushållsfolie av aluminium. Det framgick emellertid av undersökningen att alla klaganden och deras närstående företag verkligen tillverkade den berörda produkten, om än i små kvantiteter, och följaktligen avvisades påståendet.

2. Förbrukning i unionen

(56)

De klagande lämnade uppgifter om tillverkning, produktionskapacitet, försäljningsvolym, sysselsättning och exportvolym för hela unionsindustrin under skadeundersökningsperioden. Dessa uppgifter var uppskattningar och angavs i maximi- och minimiintervaller. De hade delats upp i två kategorier, dvs. unionstillverkare som ingår respektive inte ingår i urvalet. När det gäller de unionstillverkare som ingick i urvalet använde sig kommissionen av de faktiska kontrollerade uppgifter som företagen lämnat i sina frågeformulärssvar. När det gäller de unionstillverkare som inte ingick i urvalet användes de uppgifter som lämnats av de klagande. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter på dessa uppskattningar. Inga synpunkter inkom dock.

(57)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av unionsindustrins totala uppskattade försäljningsvolym på unionsmarknaden och den totala importvolymen enligt Eurostats uppgifter, vilka vid behov korrigerats genom de kontrollerade uppgifter som lämnats av den exporterande tillverkaren och i frågeformulärssvaren från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(58)	Eftersom det endast finns en exporterande tillverkare i det berörda landet måste alla siffror för detta företag av konfidentialitetsskäl lämnas inom ett intervall.

(59)

På denna grundval utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen av hushållsfolie av aluminium (i ton)

	2011	2012	2013	Undersökningsperioden
Förbrukning i unionen	[71 300–82 625]	[74 152–92 540]	[84 847–108 239]	[83 421–105 760]
Index (2011 = 100)	100	[104–112]	[119–131]	[117–128]
Källa: Eurostat, svar på frågeformuläret och uppgifter som lämnats av de klagande.

(60)

Förbrukningen i unionen ökade mellan 2011 och 2013, men minskade därefter mellan 2013 och undersökningsperioden. Totalt sett ökade förbrukningen med mellan 17 % och 28 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen av förbrukningen mellan 2011 och undersökningsperioden förklaras huvudsakligen av att importen från Ryssland och övriga tredjeländer ökade, eftersom unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden endast ökade i ringa omfattning (se skäl 82).

3. Import från det berörda landet

Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet

(61)	Kommissionen fastställde importvolymen från det berörda landet på grundval av uppgifter från Eurostat och de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga tillverkarna i det berörda landet.

(62)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (i ton)

	2011	2012	2013	Undersökningsperioden
Importvolym från Ryssland	[19 532–26 078]	[23 243–34 422]	[27 345–39 116]	[26 368–37 812]
Index (2011 = 100)	100	[119–132]	[140–150]	[135–145]
Marknadsandel	29 %	34 %	34 %	34 %
Källa: Eurostat, svar på frågeformuläret och uppgifter som lämnats av de klagande.

(63)	Importvolymen från Ryssland ökade med mellan 40 % och 50 % mellan 2011 och 2013 och uppvisade en svag minskning under undersökningsperioden.

(64)	Motsvarande marknadsandel ökade från 29 % under 2011 och till 34 % under 2012, varefter den förblev konstant till slutet av undersökningsperioden.

Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande

(65)

Kommissionen fastställde de vägda genomsnittliga importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat och de uppgifter som lämnats av den samarbetsvilliga tillverkaren i det berörda landet. Prisunderskridandet av unionsindustrins priser fastställdes när det gäller importen från det berörda landet på grundval av frågeformulärssvaren från den samarbetsvilliga ryska exporterande tillverkaren och de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(66)

Det genomsnittliga importpriset för hushållsfolie av aluminium som importerades till unionen från Ryssland utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser (euro per ton)

	2011	2012	2013	Undersökningsperioden
Importpriser	[2 145–2 650]	[2 038–2 624]	[1 952–2 571]	[1 973–2 597]
Index (2011 = 100)	100	[95–99]	[91–97]	[92–98]
Källa: Eurostat och svar på frågeformuläret.

(67)	De genomsnittliga importpriserna för hushållsfolie av aluminium som importerades till unionen från Ryssland minskade totalt sett med mellan 2 % och 8 % under skadeundersökningsperioden.

(68)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra a) det vägda genomsnittliga försäljningspris per produkttyp som unionsindustrin tog ut från icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, och b) motsvarande vägda genomsnittliga priser per produkttyp för importen från de samarbetande ryska tillverkarna till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställda till cif-nivån, med lämpliga justeringar för tullar och kostnader efter import.

(69)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna där detta var nödvändigt. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av unionsindustrins omsättning under undersökningsperioden. Det visade en vägd genomsnittlig underskridandemarginal på mellan 3 och 7 % för importen från Ryssland till unionsmarknaden.

(70)

Även om prisunderskridandet är betydande i sig ska det ses i ljuset av det faktum att unionsindustrins priser, som underskreds under undersökningsperioden av de dumpade ryska priserna, var lägre än tillverkningskostnaden. Såsom förklaras i skälen 177 och 179 är det därav följande målprisunderskridandet till följd av de ryska priserna ungefär 12 % i genomsnitt.

4. Unionsindustrins ekonomiska situation

4.1 Allmänna anmärkningar

(71)	I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(72)	Såsom nämns i skäl 9 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(73)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Såsom förklaras i skäl 56 bedömde kommissionen de makroekonomiska indikatorerna för hela unionsindustrin på grundval av uppgifter som lämnats av de klagande och som kontrollerats när det gäller de företag som ingick i urvalet. Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna för de företag som ingick i urvalet på grundval av uppgifter i frågeformulärssvaren från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(74)	De makroekonomiska indikatorerna är produktionsvolym, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet och dumpningsmarginalens storlek.

(75)	De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspris per enhet, tillverkningskostnad per enhet, arbetskraftskostnad, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

4.2 Makroekonomiska indikatorer

4.2.1 Produktionsvolym, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(76)

Unionens totala produktionsvolym, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Produktionsvolym, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

	2011	2012	2013	Undersökningsperioden
Produktionsvolym (i ton)	44 316	46 165	48 796	47 349
Index (2011 = 100)	100	104	110	107
Produktionskapacitet (i ton)	54 777	54 485	59 186	61 496
Index (2011 = 100)	100	99	108	112
Kapacitetsutnyttjande	81 %	85 %	82 %	77 %
Index (2011 = 100)	100	105	102	95
Källa: Svar på frågeformuläret och uppgifter som lämnats av de klagande.

(77)	Produktionsvolymen fluktuerade under skadeundersökningsperioden. Den ökade mellan 2011 och 2013, men minskade därefter mellan 2013 och undersökningsperioden. Totalt sett ökade produktionsvolymen med 7 % under skadeundersökningsperioden.

(78)	Produktionskapaciteten ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden.

(79)	Eftersom produktionskapaciteten ökade mer än produktionsvolymen minskade kapacitetsutnyttjandet med 5 % under skadeundersökningsperioden.

(80)

Den exporterande tillverkaren hävdade att alla tillverkare av hushållsfolie av aluminium även tillverkade en annan typ av folie, dvs. aluminiumfolie för vidare förädling, och att de använde samma produktionsutrustning för tillverkningen av båda folietyperna. På grundval av detta hävdade den exporterande tillverkaren att detta gör att unionsindustrins uppgifter om produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande när det gäller hushållsfolie av aluminium är missvisande.

(81)

Även om det är riktigt att flera unionstillverkare tillverkar både aluminiumfolie för vidare förädling och hushållsfolie av aluminium framgick det av undersökningen att den största unionstillverkaren som ingick i urvalet uteslutande tillverkade hushållsfolie av aluminium. När det gäller de övriga unionstillverkare som ingick i urvalet grundades produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet på faktiska sifferuppgifter, vilket innebär att det faktum att de även tillverkade aluminiumfolie för vidare förädling inte påverkade den totala rapporterade produktionskapaciteten och det totala rapporterade kapacitetsutnyttjandet för hushållsfolie av aluminium. Slutligen framgick det av undersökningen att de unionstillverkare som ingick i urvalet uppvisade en oförändrad bild över tiden när det gäller de båda folietypernas andel av tillverkningen. Därför avvisades detta påstående i detta skede.

4.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel

(82)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel på unionsmarknaden

	2011	2012	2013	Undersökningsperioden
Försäljningsvolym (i ton)	[41 007–45 870]	[41 007–49 081]	[42 647–52 292]	[41 827–50 457]
Index (2011 = 100)	100	[100–107]	[104–114]	[102–110]
Marknadsandel	55 %	53 %	49 %	47 %
Källa: Eurostat, svar på frågeformuläret och uppgifter som lämnats av de klagande.

(83)

Försäljningen av hushållsfolie av aluminium ökade något under skadeundersökningsperioden. Försäljningsvolymen ökade mest mellan 2011 till 2013, dvs. med mellan 4 % och 14 %. Försäljningsvolymen minskade under undersökningsperioden. Totalt sett ökade försäljningsvolymen med mellan 2 % och 10 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen av försäljningsvolymen ledde dock inte till en ökning av unionsindustrins marknadsandel, eftersom både förbrukningen och importen (bl.a. från Ryssland) samtidigt också ökade. Detta ledde till att unionsindustrins marknadsandel minskade från 55 % 2011 till 47 % under undersökningsperioden, dvs. en minskning med 8 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Minskningen av unionsindustrins marknadsandel sammanföll med en ökning av marknadsandelen för importen från Ryssland (se skäl 64).

4.2.3 Tillväxt

(84)	Förbrukningen i unionen ökade med mellan 17 % och 28 % under skadeundersökningsperioden, under det att unionsindustrins försäljningsvolym ökade med mellan 2 % och 10 %, vilket innebär att marknadsandelen minskade med 8 procentenheter.

4.2.4 Sysselsättning och produktivitet

(85)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Sysselsättning och produktivitet

	2011	2012	2013	Undersökningsperioden
Antal anställda	769	787	758	781
Index (2011 = 100)	100	102	99	102
Produktivitet (ton per anställd)	58	59	64	61
Index (2011 = 100)	100	102	112	105
Källa: Svar på frågeformuläret och uppgifter som lämnats av de klagande.

(86)	Sysselsättningen i unionsindustrin fluktuerade under skadeundersökningsperioden och ökade något totalt sett, dvs. med 2 %.

(87)	Mellan 2011 och 2013 ökade produktiviteten till följd av att tillverkningen ökade mer än sysselsättningen (se tabell 4 i skäl 77). Från 2013 till undersökningsperioden minskade produktiviteten med 7 %, men var fortfarande högre än den var i början av skadeundersökningsperioden 2011.

4.2.5 Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(88)	Dumpningsmarginalen ligger väsentligt över miniminivån. Inverkan av den faktiska dumpningsmarginalens storlek på unionsindustrin är betydande, med tanke på volymen av och priserna för importen från det berörda landet.

(89)	Unionsindustrin höll fortfarande på att återhämta sig från tidigare dumpning som vållats av samma produkt med ursprung i Kina, Brasilien och Armenien. Dessa åtgärder är för närvarande föremål för en parallellt pågående översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen (se skäl 3)

4.3 Mikroekonomiska indikatorer

4.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna

(90)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Genomsnittliga försäljningspriser

	2011	2012	2013	Undersökningsperioden
Genomsnittligt försäljningspris per enhet i unionen (euro per ton)	2 932	2 714	2 705	2 597
Index (2011 = 100)	100	93	92	89
Tillverkningskostnad per enhet (euro per ton)	2 995	2 794	2 699	2 651
Index (2011 = 100)	100	93	90	89
Källa: Svar på frågeformuläret.

(91)	Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen minskade kontinuerligt och med 11 % totalt sett under skadeundersökningsperioden.

(92)

Trots denna minskning låg tillverkningskostnaden per enhet över unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris och unionsindustrin kunde således inte täcka sina produktionskostnader med försäljningspriset, dock med undantag för 2013. Unionsindustrin kunde inte höja sitt försäljningspris på grund av pristrycket från den dumpade importen från Ryssland.

(93)

Flera berörda parter hävdade att utvecklingen av unionsindustrins försäljningspris följde utvecklingen av aluminiumpriset på Londons metallbörs (London Metal Exchange) och att priserna för den ryska importen således inte hade någon inverkan på unionsindustrins försäljningspris. Enligt dessa parter kan de ryska importpriserna således inte anses ha underskridit unionsindustrins försäljningspriser. Det framgick av undersökningen att unionsindustrins försäljningspris följde samma utvecklingstendens som aluminiumpriserna på Londons metallbörs. Detta hade emellertid ingen inverkan på det faktum att priserna på den ryska importen underskred unionsindustrins försäljningspriser och utövade ett pristryck på unionsmarknaden, vilket medförde att unionsindustrin inte kunde höja sina försäljningspriser till en nivå som var tillräcklig för att täcka produktionskostnaderna. Därför bör detta argument avvisas.

4.3.2 Arbetskraftskostnader

(94)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

	2011	2012	2013	Undersökningsperioden
Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (i euro)	21 692	22 207	20 603	20 594
Index (2011 = 100)	100	102	95	95
Källa: Svar på frågeformuläret.

(95)

Mellan 2011 och undersökningsperioden ökade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd för de unionstillverkare som ingick i urvalet med 5 %. Arbetskraftskostnaden ökade först med 2 % mellan 2011 och 2012, sjönk mellan 2012 och 2013 och låg därefter kvar på en oförändrad nivå under undersökningsperioden.

4.3.3 Lagerhållning

(96)

Unionsindustrins lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lagerhållning

	2011	2012	2013	Undersökningsperioden
Utgående lager	1 931	1 999	2 133	2 085
Index (2011 = 100)	100	104	110	108
Utgående lager som andel av produktionen	5 %	5 %	5 %	5 %
Index (2011 = 100)	100	100	100	100
Källa: Svar på frågeformuläret.

(97)

Lagerhållningen kan inte anses vara en relevant skadeindikator för denna sektor, eftersom tillverkningen och försäljningen huvudsakligen sker på beställning, vilket i sin tur innebär att tillverkarna tenderar att ha en begränsad lagerhållning. Utvecklingstendenserna när det gäller lagerhållning nämns därför endast upplysningsvis.

(98)

Totalt sett ökade unionsindustrins utgående lager med 8 % under skadeundersökningsperioden. Lagren ökade med 10 % mellan 2011 och 2013 för att därefter minska något mellan 2013 och slutet av undersökningsperioden. När det gäller utgående lager som andel av produktionen så låg dessa siffror på en oförändrad nivå under hela skadeundersökningsperioden.

4.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(99)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt för unionstillverkarna under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

	2011	2012	2013	Undersökningsperioden
Lönsamhet för försäljning i unionen till icke-närstående kunder (i % av omsättningen)	– 2,2 %	– 2,9 %	0,2 %	– 2,1 %
Index (2011 = 100)	100	65	209	104
Kassaflöde (i euro)	1 505 960	2 909 820	3 365 140	1 962 349
Index (2011 = 100)	100	193	223	130
Investeringar (i euro)	3 271 904	5 404 990	4 288 862	4 816 442
Index (2011 = 100)	100	165	131	147
Räntabilitet	– 4 %	– 5 %	0 %	– 3 %
Index (2011 = 100)	100	60	209	108
Källa: Svar på frågeformuläret.

(100)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. Under skadeundersökningsperioden gick unionsindustrin med förlust, med undantag för 2013 då den uppvisade en vinstmarginal som låg bara en aning över ett nollresultat. Lönsamheten minskade mellan 2011 och 2012, ökade därefter under 2013 för att sedan minska igen under undersökningsperioden då den låg på ungefär samma nivå som 2011. Totalt sett ökade lönsamhet med 4 % under skadeundersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning med 0,1 procentenheter, vilket inte var tillräckligt för att unionsindustrin skulle kunna gå med vinst under undersökningsperioden. Denna utveckling förklaras främst av pristrycket från den ryska importen till unionen. Denna import skedde till dumpade priser som underskred unionsindustrins priser, vilket gjorde att unionsindustrin inte kunde öka sina försäljningspriser för att täcka sina produktionskostnader.

(101)

Nettokassaflödet är unionsindustrins förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Kassaflödet fluktuerade under skadeundersökningsperioden, med en stigande trend. Totalt sett ökade nettokassaflödet med 30 % under skadeundersökningsperioden. Det bör dock noteras att mätt i absoluta tal låg kassaflödet fortfarande på en låg nivå i förhållande till den totala omsättningen för den berörda produkten.

(102)

Investeringarna ökade med 47 % under skadeundersökningsperioden. Investeringarna ökade med 65 % från 2011 till 2012, minskade under 2013 och ökade därefter återigen under undersökningsperioden. De utgjordes huvudsakligen av nödvändiga investeringar i ny produktionsutrustning och låg på en ganska låg nivå under undersökningsperioden i förhållande till den totala omsättningen.

(103)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringarna. Liksom för de övriga finansiella indikatorerna var räntabiliteten för tillverkningen och försäljningen av den likadana produkten negativ från och med 2011, dock med undantag för 2013 då den var 0 %, vilket återspeglar den negativa lönsamhetstendensen. Totalt sett minskade räntabiliteten med 8 % under skadeundersökningsperioden.

(104)

När det gäller kapitalanskaffningsförmågan innebar den försämrade förmågan hos de unionstillverkare som ingick i urvalet att generera likvida medel för den likadana produkten att deras ekonomiska situation försvagades i och med att de internt genererade medlen minskade. Det framgick av undersökningen att kapitalanskaffningsförmågan försämrades under skadeundersökningsperioden.

5. Slutsats beträffande skada

(105)

Flera viktiga skadeindikatorer uppvisade negativa utvecklingstendenser. När det gäller lönsamheten gick industrin med förlust under nästan hela skadeundersökningsperioden, med undantag för 2013 då den nådde en nivå som låg bara en aning över ett nollresultat. Under undersökningsperioden uppvisade unionsindustrin en negativ vinst på – 2,1 %. Försäljningspriserna minskade med 11 % under skadeundersökningsperioden. Tillverkningskostnaden per enhet, som också minskade med 11 %, var högre än det genomsnittliga försäljningspriset under hela skadeundersökningsperioden, dock med undantag för 2013. Unionsindustrins marknadsandel minskade med 8 procentenheter, dvs. från 55 % 2011 till 47 % under undersökningsperioden.

(106)

Vissa skadeindikatorer utvecklades positivt under skadeundersökningsperioden. Produktionsvolymen ökade med 7 % och produktionskapaciteten med 12 % under skadeundersökningsperioden. Dessa ökningar uppvägde emellertid inte ökningen av förbrukningen, som var mycket högre, dvs. mellan 17 % och 28 % under skadeundersökningsperioden. Försäljningsvolymen ökade med mellan 2 % och 10 % under skadeundersökningsperioden. På en marknad med ökande förbrukning ledde detta dock inte till en ökning av marknadsandelen, utan tvärtom till en minskning av marknadsandelen med 8 procentenheter. Investeringarna ökade med 47 % under skadeundersökningsperioden. De avsåg ny produktionsutrustning och låg på en ganska låg nivå under undersökningsperioden. Även kassaflödet ökade med 30 % under skadeundersökningsperioden, men låg ändå fortfarande på en låg nivå. Dessa positiva utvecklingstendenser utesluter därför inte att skada föreligger.

(107)

De ryska myndigheterna hävdade att det enligt analysen av klagandenas offentligt tillgängliga ekonomiska handlingar inte kunde föreligga någon väsentlig skada. Detta får dock inte stöd av undersökningsresultaten, vilka bygger på faktiska kontrollerade uppgifter från unionsindustrin när det gäller hushållsfolie av aluminium. Eftersom en del av unionstillverkarna inte uteslutande tillverkade hushållsfolie av aluminium kan de offentligt tillgängliga ekonomiska handlingarna inte visa unionsindustrins faktiska situation när det gällerhushållsfolie av aluminium. Därför bör slutsatser om unionsindustrins ekonomiska situation i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen inte grunda sig på offentligt tillgängliga ekonomiska handlingar utan på de mer detaljerade och kontrollerade uppgifter som finns tillgängliga inom ramen för undersökningen. Påståendet avvisades därför.

(108)

Mot denna bakgrund drar kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

E. ORSAKSSAMBAND

(109)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats av andra faktorer än den dumpade importen från Ryssland inte tillskrevs den dumpade importen. Det rör sig om följande faktorer:

a)	Verkningar av import från övriga tredjeländer.

b)	Utvecklingen av förbrukningen i unionen.

c)	Unionsindustrins exportresultat.

d)	Unionsindustrins verksamhet på marknaden för aluminiumfolie för vidare förädling.

e)	Råvarukostnader.

1. Verkningar av den dumpade importen

(110)

För att fastställa att ett orsakssamband förelåg mellan den dumpade importen av hushållsfolie av aluminium och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit analyserade kommissionen volymen av och prisnivåerna för importen under undersökningen samt i vilken utsträckning dessa har bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(111)

Undersökningen visade att den dumpade lågprisimporten från Ryssland ökade volymmässigt med mellan 35 % och 45 % under skadeundersökningsperioden, vilket innebar att marknadsandelen ökade med ungefär fem procentenheter under samma period. Denna ökning sammanföll med att unionsindustrins marknadsandel minskade med åtta procentenheter.

(112)

Samtidigt utövade de ryska importpriserna ett pristryck på unionsmarknaden och dessa priser minskade mellan 2 % och 8 % under skadeundersökningsperioden och underskred priserna för unionsindustrins förlustbringande försäljning med i genomsnitt mellan 3 % och 7 %, vilket ledde till en målprisunderskridandemarginal på cirka 12 %. Även om prisunderskridandet är betydande i sig ska det ses i ljuset av det faktum att unionsindustrins priser för det mesta var lägre än tillverkningskostnaden under undersökningsperioden. Unionsindustrin blev tvungen att sänka sina priser under skadeundersökningsperioden för att inte tappa ytterligare marknadsandelar.

(113)

Den ryska importen övertog dock en stor del av den brasilianska och kinesiska importens marknadsandelar efter det att åtgärder införts mot dessa länder och att unionsindustrin inte lyckats återhämta sig helt från den tidigare dumpningen från dessa länder. Detta ledde till förluster för unionsindustrin från 2011 fram till undersökningsperioden, med undantag för 2013 då man visserligen uppvisade en viss lönsamhet men ändå inte nådde upp till lönsamhetsmålet på 5 % (se skälen 176 och 177).

(114)

Den exporterande tillverkaren hävdade att ökningen av importen från Ryssland berodde på införandet av åtgärder mot Kina, Brasilien och Armenien, eftersom dessa åtgärder gjorde att det blev lättare för övriga tredjeländer som t.ex. Ryssland att få tillträde till unionsmarknaden.

(115)

Det framgick av undersökningen att den ryska exporten i stor utsträckning tagit över de kinesiska och brasilianska marknadsandelarna i unionen. Den ryska importen skedde dock till dumpade priser och underskred unionsindustrins försäljningspriser. Den sammanföll även med försämringen av unionsindustrins situation. Det kunde därför konstateras att det finns ett klart orsakssamband mellan den ryska importen och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit och det är således irrelevant om den ryska importen endast hade ökat på grund av de antidumpningsåtgärder som införts på import från övriga tredjeländer. Detta argument avvisades därför i detta skede. Även om införandet av antidumpningsåtgärder på importen från Kina, Brasilien och Armenien hade inverkat på unionsindustrins situation skulle detta ändå bara ha utgjort en indirekt orsak och kan därför inte anses vara en annan faktor i den mening som avses i artikel 3.7 i grundförordningen. Undersökningen visade att det är den dumpade importen från Ryssland som sådan som vållat skadan. Denna tolkning överensstämmer med domstolens dom av den 14 november 2013 i C-638/11 P, Europeiska unionens råd mot Gul Ahmed Textile Mills Ltd.

(116)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den skadevållande situationen för unionsindustrin sammanföll med den betydande ökningen av importen från Ryssland till dumpade priser och att importen från Ryssland spelade en avgörande roll för att unionsindustrin inte lyckades återhämta sig och för att den lidit väsentlig skada under undersökningsperioden.

2. Verkningar av andra faktorer

2.1 Verkningar av import från övriga tredjeländer

(117)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Import från övriga tredjeländer

Land		2011	2012	2013	Undersökningsperioden
Kina	Volym (i ton)	[2 843–3 205]	[967–1 378]	[1 137–1 603]	[1 222–1 699]
	Index (2011 = 100)	100	[34–43]	[40–50]	[43–53]
	Marknadsandel	4 %	1 %	1 %	2 %
	Genomsnittligt pris (euro per ton)	2 251	2 417	2 306	2 131
	Index (2011 = 100)	100	107	102	95
Turkiet	Volym (i ton)	[5 120–6 100]	[8 090–10 553]	[11 213–14 213]	[11 520–14 579]
	Index (2011 = 100)	100	[158–173]	[219–233]	[225–239]
	Marknadsandel	7 %	11 %	13 %	13 %
	Genomsnittligt pris (euro per ton)	2 950	2 743	2 710	2 571
	Index (2011 = 100)	100	93	92	87
Övriga tredjeländer	Volym (i ton)	[3 100–3 750]	[279–750]	[1 891–3 000]	[3 162–4 313]
	Index (2011 = 100)	100	[9–20]	[61–80]	[102–115]
	Marknadsandel	4 %	1 %	2 %	4 %
	Genomsnittligt pris (euro per ton)	2 878	2 830	2 687	2 406
	Index (2011 = 100)	100	98	93	84
Total import	Volym (i ton)	[31 200–38 900]	[33 696–45 513]	[42 120–58 325]	[42 744–60 684]
	Index (2011 = 100)	100	[108–117]	[135–150]	[137–156]
	Marknadsandel	45 %	47 %	51 %	53 %
	Genomsnittligt pris (euro per ton)	2 512	2 452	2 399	2 360
	Index (2011 = 100)	100	98	95	94
Källa: Eurostat och svar på frågeformuläret.

(118)

Importen från Kina och Brasilien omfattas för närvarande av antidumpningstullar. Det förekom inte någon import från Brasilien under skadeundersökningsperioden. Importvolymerna från Kina minskade med mellan 47 % och 57 %, med en motsvarande minskning av marknadsandelen från 4 % till 2 %, dvs. en minskning med 2 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Både importvolymen och marknadsandelen låg dock på låga nivåer under hela skadeundersökningsperioden. De kinesiska priserna minskade med 5 % under skadeundersökningsperioden. Det är att märka att ca 75 % av den totala importen från Kina under undersökningsperioden fördes in till unionsmarknaden inom ramen för förfarandet för aktiv förädling, dvs. utan antidumpningstullar. Denna import som motsvarar en marknadsandel på mer än 1 % konkurrerade direkt med unionsindustrins försäljning och underskred unionens priser med cirka 13 %.

(119)

Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymen från Turkiet med mellan 125 % och 139 % och marknadsandelen för denna import ökade från ca 7 % till 13 %. Priserna för den turkiska importen minskade med 13 % under skadeundersökningsperioden, men låg på en högre nivå än priserna för importen från övriga tredjeländer såsom Ryssland och Kina. De låg på ungefär samma nivå som unionsindustrins priser under undersökningsperioden.

(120)

Importen från övriga tredjeländer ökade totalt sett med mellan 2 % och 15 %. Men eftersom förbrukningen i unionen ökade minskade den totala marknadsandelen för denna import från 4 % under 2011 till ca 2 % under 2013, varefter den ökade till 4 % till slutet av undersökningsperioden. Priserna för denna import låg på en lägre nivå än unionsindustrins priser, dock med undantag för 2012.

(121)

På grundval av ovanstående dras slutsatsen att importen från Kina, även vid en låg nivå, delvis bidragit till den skada som unionsindustrin lidit, dock utan att bryta orsakssambandet mellan importen från Ryssland och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Det kan dessutom anses att importen från Turkiet delvis kan ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit utan att detta för den sakens skull brutit orsakssambandet mellan importen från Ryssland och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit, eftersom den uppgått till lägre volymer och skett till högre priser än den ryska exporten.

(122)

En berörd part hävdade att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit borde tillskrivas importen från Turkiet och Sydkorea. Vad gäller importen från Turkiet drogs slutsatsen att denna delvis kan ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit utan att detta för den sakens skull brutit orsakssambandet mellan den dumpade importen från Ryssland och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Vad gäller Sydkorea hävdade denna part att importen skett inom ramen för frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea som trädde i kraft 2011 (5). Vad gäller Sydkorea förekom nästan ingen import alls under skadeundersökningsperioden. På grundval av detta avvisades dessa påståenden i detta skede.

2.2 Utvecklingen av förbrukningen i unionen

(123)

Förbrukningen i unionen ökade betydligt, med mellan 17 % och 28 %, under skadeundersökningsperioden. Denna ökning kan främst förklaras av den ökade importen, eftersom unionsindustrin endast ökade sin försäljningsvolym en aning under skadeundersökningsperioden och minskade sin marknadsandel med ungefär åtta procentenheter. Samtidigt kunde den ryska importen ta över en marknadsandel motsvarande ungefär fem procentenheter. Därför drogs slutsatsen att utvecklingen av förbrukningen inte bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(124)

Den exporterande tillverkaren hävdade att importen från Ryssland inte hade ökat i någon betydande utsträckning och att den inte hade haft någon skadlig verkan, eftersom den ryska importen endast följde förbrukningens utveckling under det att unionsindustrin ökade sin försäljning av aluminiumfolie för vidare förädling på bekostnad av hushållsfolie av aluminium.

(125)

Såsom förklaras i skäl 132 bekräftades inte påståendet att unionsindustrin ökade sin försäljning av aluminiumfolie för vidare förädling på bekostnad av sin försäljning av hushållsfolie av aluminium under undersökningen. Följaktligen avvisades detta påstående. Undersökningen visade på att den dumpade importen från Ryssland ökat och utövade ett pristryck på unionsmarknaden. I detta avseende ansågs det därför irrelevant att den ryska importen följde utvecklingen av förbrukningen. Påståendet avvisades därför.

2.3 Unionsindustrins exportresultat

(126)

Den exporterande tillverkaren hävdade att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit vållats av unionsindustrins dåliga exportresultat.

(127)

Unionsindustrins exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 14

Unionsindustrins exportresultat

	2011	2012	2013	Undersökningsperioden
Exportvolym	813	1 351	1 159	1 182
Index (2011 = 100)	100	166	143	145
Genomsnittspris per enhet (euro per ton)	3 061	2 810	2 897	2 806
Index (2011 = 100)	100	92	95	92
Källa: Svar på frågeformuläret och uppgifter som lämnats av de klagande.

(128)

Undersökningen visade att unionsindustrins export till övriga tredjeländer förblev på en låg nivå i förhållande till unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden, även om den ökade under skadeundersökningsperioden. Undersökningen visade vidare att exportpriserna för de unionstillverkare som ingick i urvalet var högre än det genomsnittliga försäljningspriset per enhet i unionen och räckte för att täcka tillverkningskostnaderna. Dessutom avser den lönsamhet som anges för unionsindustrin i skäl 99 endast försäljningen av den likadana produkten på unionsmarknaden och eventuella verkningar av unionsindustrins exportförsäljning till övriga tredjeländer beaktades således inte vid denna analys. Detta argument avvisades därför.

2.4 Unionsindustrins verksamhet på marknaden för aluminiumfolie för vidare förädling

(129)

En antal unionstillverkare tillverkade både hushållsfolie av aluminium och aluminiumfolie för vidare förädling. Aluminiumfolie för vidare förädling är en annan produkt och har andra användningsområden än hushållsfolie av aluminium. Såsom nämns i skäl 80 användes dock samma produktionsanläggningar och produktionsutrustning för tillverkningen av båda folietyperna. Några berörda parter hävdade att unionsindustrin hade ökat sin tillverkning och försäljning av den mer lönsamma produkten aluminiumfolie för vidare förädling på bekostnad av hushållsfolie av aluminium, vilket innebär att en eventuell minskning av försäljningen och marknadsandelen för hushållsfolie av aluminium snarare skulle bero på denna omläggning av produktionen än på en ökad import av hushållsfolie av aluminium från Ryssland.

(130)

Den exporterande tillverkaren hävdade vidare att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit hade vållats av den negativa utvecklingen på marknaden för aluminiumfolie för vidare förädling, där unionsindustrin hävdat att den lidit skada av import av denna produkt från Kina och med avseende på vilken kommissionen inledde ett antidumpningsförfarande i december 2014 (6).

(131)

Det framgick av undersökningen att även om unionstillverkarna av aluminiumfolie för vidare förädling till viss del var desamma som unionstillverkarna av hushållsfolie av aluminium så var de inte identiska. Den största unionstillverkaren av hushållsfolie av aluminium i den nu aktuella undersökningen tillverkade således enbart hushållsfolie av aluminium, under det att de övriga unionstillverkarna som ingick i urvalet uppvisade en relativt oförändrad bild under skadeundersökningsperioden när det gäller de båda folietypernas andel av tillverkningen och försäljningen. Undersökningen bekräftade således inte påståendet att unionsindustrin hade lagt om sin tillverkning från hushållsfolie av aluminium till aluminiumfolie för vidare förädling. Den visade vidare att de unionstillverkare som tillverkade båda folietyperna inte med lätthet kunde ställa om sin tillverkning mellan de båda produkterna, eftersom det krävs en viss tillverkningsvolym i båda fallen för att tillverkningen ska vara effektiv.

(132)

En berörd part hävdade att den kinesiska importen av aluminiumfolie för vidare förädling inverkade på unionsindustrins allmänna situation och därmed vållade den väsentliga skadan för unionstillverkarna av hushållsfolie av aluminium. Den skadebild som analyseras i skälen 71–107 och slutsatsen härav i skäl 108 att unionsindustrin lidit väsentlig skada avsåg emellertid uteslutande tillverkningen och försäljningen av hushållsfolie av aluminium. Verkningarna av en eventuell påstådd skada orsakad av den tillverkning och försäljning av aluminiumfolie för vidare förädling som de unionstillverkare som tillverkar båda folietyperna står för återspeglas således inte, i den mån en sådan skada existerar, i den skadebild som beskrivs ovan. Detta argument avvisades därför i detta skede.

2.5 Råvarukostnader

(133)

Aluminium är den huvudsakliga råvaran för tillverkning av hushållsfolie av aluminium och svarade för omkring 75 % av unionsindustrins tillverkningskostnad under undersökningsperioden.

(134)

Den exporterande tillverkaren hävdade att unionsindustrin hade en nackdel eftersom den inte är vertikalt integrerad och därför behövde köpa in aluminium. Den exporterande tillverkaren hävdade dessutom att priserna på aluminium är högre i unionen till följd av de tullar på mellan 3 % och 6 % som tillämpas på aluminium i obearbetad form, vilket leder till en ökning av den EU-interna premien för metall som utgör en del av metallpriset och således även av aluminiumpriset.

(135)

Den internationella referensen för priset på primäraluminium är noteringen på London Metal Exchange (LME). Premien är en tilläggsavgift som betalas utöver det kontanta priset på LME. Tillsammans utgör dessa det totala pris som smältverk och näringsidkare betalar för sitt aluminium. LME-priserna minskade med över 20 % under skadeundersökningsperioden. Premien mer än fördubblades under skadeundersökningsperioden. Om man emellertid ser totalkostnaden för aluminium som LME-priset och premien tillsammans så minskade denna kostnad under skadeundersökningsperioden med ca 11 %.

(136)

Det framgick av undersökningen att unionsindustrin och den ryska exporterande tillverkaren hade likvärdiga kostnader för sin anskaffning av råvara för tillverkningen av hushållsfolie av aluminium, eftersom marknadspriserna på denna råvara är direkt kopplade till LME-priset både i Ryssland och på unionsmarknaden. Påståendena i skäl 134 bör därför avvisas. Även om unionsindustrins försäljningspriser och priserna på den ryska importen av hushållsfolie av aluminium minskade till följd av prisutvecklingen för aluminium på LME fastställdes det i undersökningen att priserna för den ryska importen av hushållsfolie av aluminium konstant låg på en lägre nivå än unionsindustrins priser under skadeundersökningsperioden och underskred dem mellan 3 % och 7 % under undersökningsperioden. Såsom redan nämnts i skäl 92 visade undersökningen att unionsindustrins försäljningspriser för hushållsfolie av aluminium inte räckte till för att täcka tillverkningskostnaden per enhet på grund av det pristryck som den dumpade importen utövade, trots att tillverkningskostnaden per enhet minskade. Detta argument bör därför avvisas i detta skede.

3. Slutsats om orsakssamband

(137)

Ovanstående analys visar att den dumpade importen med ursprung i Ryssland ökade betydligt till volym och marknadsandel under skadeundersökningsperioden, samtidigt som importpriserna minskade under denna period.

(138)

Denna ökning av marknadsandelen sammanföll med en betydande minskning av unionsindustrins marknadsandel. Importens pristryck på unionsmarknaden gjorde att unionsindustrin inte kunde öka sina försäljningspriser till en lönsam nivå trots att dess tillverkningskostnad per enhet minskat, vilket medförde förluster för unionsindustrin. Detta fick till följd att unionsindustrin inte kunde återhämta sig helt från verkningarna av tidigare dumpning som vållats av import från Brasilien, Kina och Armenien och att den led väsentlig skada under undersökningsperioden.

(139)

Kommissionen redogjorde för verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation och avgränsade dessa från den dumpade importens skadevållande verkan. Det rörde sig bl.a. om verkningarna av import från övriga tredjeländer, utvecklingen av förbrukningen i unionen, unionsindustrins exportresultat, unionsindustrins verksamhet på marknaden för aluminiumfolie för vidare förädling och råvarukostnaden.

(140)

Undersökningen av dessa faktorer visade att särskilt importen från Turkiet och Kina kan ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit. Med tanke på att den turkiska importen skedde till högre priser och i mindre kvantiteter än den ryska importen och på att den kinesiska importen inte var särskilt stor drogs emellertid slutsatsen att dessa faktorer inte bröt det samband som fastställts mellan den dumpade importen från Ryssland och den skada som unionsindustrin lidit.

(141)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen i detta skede att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit vållats av den dumpade importen från det berörda landet och att de andra faktorerna, sedda var för sig eller tillsammans, inte bröt orsakssambandet. Skadan består huvudsakligen i ekonomiska förluster och en minskning av marknadsandelen på unionsmarknaden.

F. UNIONENS INTRESSE

1. Inledande anmärkning

(142)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning hade fastställts. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, bl.a. unionsindustrins, handlarnas, importörernas och användarnas intressen.

2. Unionsindustrins intresse

(143)

Undersökningen visade att unionsindustrin inte helt återhämtat sig från tidigare dumpning och lidit väsentlig skada som vållats av den dumpade importen från det berörda landet under undersökningsperioden. De viktigaste skadeindikatorerna uppvisade en negativ utveckling, särskilt marknadsandelen och lönsamheten.

(144)

Om åtgärder införs förväntas importpriserna öka och unionsindustrin befrias från det pristryck som den dumpade importen för närvarande utövar. Unionsindustrin borde därmed kunna höja sina priser så att den kan täcka sina tillverkningskostnader och gradvis nå lönsamma nivåer. Dessutom kommer den att kunna öka sin försäljningsvolym och sin marknadsandel på unionsmarknaden.

(145)

Om åtgärder däremot inte införs kommer unionsindustrins situation sannolikt att förvärras ytterligare, i synnerhet på grund av förlusterna under undersökningsperioden och det förväntade fortsatta pristrycket från den dumpade importen från Ryssland. Unionsindustrin kommer att förlora ytterligare marknadsandelar, eftersom man förväntar sig att dess kunder gradvis kommer att övergå till den dumpade lågprisimporten från Ryssland. Dessutom kommer pristrycket från den dumpade importen att göra att unionsindustrin inte kan höja sina priser, eftersom den kommer att tvingas att anpassa sig till den ryska importens låga priser. Ett sådant scenario betyder att unionsindustrin kommer att fortsätta gå med betydande förlust.

(146)

Den exporterande tillverkaren hävdade att unionsindustrin skulle bli mindre effektiv utan konkurrensen från Ryssland och bli mindre konkurrenskraftig på världsmarknaden. Den exporterande tillverkaren menade vidare att antidumpningsåtgärder skulle leda till en snedvridning av världsmarknaden.

(147)

För det första är det endast meningen att antidumpningsåtgärderna ska återupprätta lika konkurrensvillkor i unionen. De ska däremot inte förhindra rysk import till unionen som sker till rimliga priser. För det andra förklarade den exporterande tillverkaren inte i vilken utsträckning antidumpningstullar skulle snedvrida konkurrensen på världsmarknaden och inte heller i vilken utsträckning de skulle komma att inverka på unionsindustrins effektivitet. Dessa påståenden var således inte tillräckligt väl underbyggda. Tvärtom visade undersökningen att införandet av antidumpningsåtgärder skulle göra det möjligt för unionsindustrin att öka sina försäljningspriser, sin lönsamhet och sin försäljningsvolym på unionsmarknaden. Dessa argument avvisades därför i detta skede.

(148)

Den exporterande tillverkaren hävdade vidare att efterfrågan på hushållsfolie av aluminium är mycket elastisk, vilket innebär att många konsumenter skulle kunna övergå till alternativa produkter som t.ex. hushållsfolie av polyetylen om åtgärder infördes. Detta innebär att åtgärder inte kommer att leda till en ökning av unionsindustrins försäljningsvolym, utan snarare till en minskning. Undersökningen visade dock att det är mycket svårt att ersätta hushållsfolie av aluminium med andra förpackningstyper, eftersom hushållsfolie har särskilda egenskaper som t.ex. värmeresistens och förmågan att skydda mot ljus. Detta argument bör därför avvisas i detta skede.

(149)

Slutsatsen blir därför i detta skede att det ligger i unionsindustrins intresse att antidumpningstullar införs.

3. Importörernas och handlarnas intresse

(150)

Inget företag som ägnade sig åt handel med hushållsfolie av aluminium, dvs. import och återförsäljning, i sitt land, gav sig till känna efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande. Undersökningen visade att unionsindustrin och den exporterande tillverkaren vanligtvis sålde hushållsfolie av aluminium direkt till användarna. Mot denna bakgrund finns det inget som tyder på att införandet av åtgärder skulle inverka negativt på importörernas och handlarnas situation.

4. Användarnas intresse

(151)

Användarna i unionen är hushållsfolietillverkare vars verksamhet utgörs av handel med förpackningsmaterial (aluminiumfolie, men också papper och plast) efter omspolning av hushållsfolien av aluminium på små rullar (konsumentrullar) och ompackning för försäljning till industriella användare och detaljhandeln. Sju företag gav sig till känna och fick ett frågeformulär. Fyra företag samarbetade i undersökningen genom att besvara frågeformuläret. Tre av de samarbetsvilliga företagen kontrollerades på plats.

(152)

Det framgick av undersökningen att hushållsfolie av aluminium är den huvudsakliga råvaran för hushållsfolietillverkarna och svarar för ca 80 % av deras totala tillverkningskostnader.

(153)

Under undersökningsperioden använde sig de samarbetsvilliga användarna av tre huvudsakliga försörjningskällor när det gäller hushållsfolie av aluminium, nämligen unionsindustrin, Turkiet och Ryssland. Tre av de samarbetsvilliga användarna köpte sin hushållsfolie av aluminium främst från unionsindustrin samt importerade dessutom mindre mängder. En av dessa tre användare importerade inte någon hushållsfolie av aluminium alls från Ryssland, utan importerade bara från Turkiet. Den fjärde samarbetsvilliga användaren köpte sin aluminiumfolie av aluminium främst från Ryssland och anskaffade dessutom mindre kvantiteter från unionsindustrin. Alla samarbetsvilliga företag importerade hushållsfolie av aluminium även från Turkiet.

(154)

De tre samarbetsvilliga företag som köpte den berörda produkten från Ryssland är hushållsfolietillverkare och har som sådana ett brett sortiment av förpackningsprodukter. Detta innebär att den del av deras verksamhet som avsåg hushållsfolie av aluminium svarade för mellan mindre än en sjättedel till högst en fjärdedel av deras totala verksamhet. När det gäller det företag som inte köpte den berörda produkten från Ryssland svarade den del av verksamheten som avsåg hushållsfolie av aluminium för mindre än en tredjedel av dess totala verksamhet.

(155)

Alla samarbetsvilliga företag uppgav sig vara lönsamma totalt sett under undersökningsperioden. Ett företag kunde dock inte göra en tydlig fördelning av sina försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för den del av verksamheten som avsåg hushållsfolie av aluminium, vilket innebär att det inte gick att dra någon klar slutsats om detta företags lönsamhet.

(156)

Det framgick vidare av undersökningen att det finns många olika försörjningskällor och att hushållsfolietillverkarna är beredda att byta mellan dessa om så behövs (se skälen 165–168).

(157)

Hushållsfolietillverkarna kan dessutom förmodligen ändå vältra över antidumpningstullen på sina kunder, särskilt om priserna på deras huvudsakliga råvara fortsätter att minska såsom den gjort under skadeundersökningsperioden.

(158)

Även om det visserligen inte kan uteslutas att hushållsfolietillverkarnas lönsamhet skulle kunna påverkas negativt av att åtgärder vidtas mot Ryssland förefaller det ändå mot denna bakgrund som om införandet av åtgärder skulle få en begränsad inverkan på hushållsfolietillverkarna, på grund av tillgången till andra försörjningskällor, möjligheten att vältra över tullen på kunderna och i vissa fall de höga lönsamhetsmarginalerna.

(159)

Den exporterande tillverkaren hävdade att införandet av antidumpningstullar kommer att vara till förfång för stora detaljhandlare, dock utan att närmare precisera detta påstående. Det bör i detta avseende noteras att inga stora detaljhandlare gav sig till känna under undersökningen.

(160)

Några berörda parter hävdade dessutom att införandet av åtgärder skulle minska hushållsfolietillverkarnas lönsamhet. Såsom redan framgår av analysen i skälen 153–160 förväntas påverkan på hushållsfolietillverkarnas lönsamhet endast bli begränsad, eftersom det finns många olika försörjningskällor och företagen har möjlighet att vältra över åtminstone en del av sin kostnadsökning till följd av tullarna på kunderna.

(161)

Dessutom har det såsom nämns i skäl 118 funnits antidumpningsåtgärder mot import från Kina, Brasilien och Armenien under de senaste fem åren. Under undersökningsperioden för den undersökning som ledde till införandet av dessa åtgärder låg hushållsfolietillverkarnas lönsamhet på en nivå mellan – 2 % och + 2 % (7). Trots införandet av åtgärder var hushållsfolietillverkarna fortfarande bärkraftiga och lyckades till och med öka sin vinst i vissa fall och den nu aktuella undersökningen visade att alla samarbetsvilliga hushållsfolietillverkare var lönsamma. Detta argument avvisades därför.

(162)

Det hävdades vidare att konkurrensen var hård på marknaden i det senare ledet av förädlingskedjan till följd av import av konsumentrullar. Några berörda parter hävdade att ett införande av åtgärder för hushållsfolie av aluminium skulle missgynna hushållsfolietillverkarna i unionen, eftersom dessa skulle behöva betala en antidumpningstull på sin råvara, vilket innebär att de inte skulle kunna konkurrera med import av produkter i ett senare led i förädlingskedjan. Vidare hävdades det att ett införande av åtgärder för hushållsfolie av aluminium skulle ge upphov till export av konsumentrullar från Ryssland. Omspolningsverksamheten skulle då äga rum i Ryssland i stället för i unionen och hushållsfolietillverkarna skulle drabbas svårt av detta, liksom av det faktum att de måste konkurrera med lågprisimport av konsumentrullar. Risken för att importen av den berörda produkten skulle ersättas av import av produkter i ett senare led i förädlingskedjan är i sig dock inte skäl nog till att inte införa antidumpningsåtgärder. I detta sammanhang bör det noteras att de antidumpningsåtgärder på import av konsumentrullar från Kina som infördes under 2013 (8) har gjort att industrin i senare led sluppit dumpad import som vållar väsentlig skada. Det framgick dessutom av undersökningen att importen av hushållsfolie av aluminium från Ryssland endast täcker en del av hushållsfolietillverkarnas behov och att det finns flera andra försörjningskällor som inte omfattas av antidumpningsåtgärder. Dessa argument avvisades därför.

(163)

Mot denna bakgrund dras i detta skede slutsatsen att verkningarna för användarna inte är sådana att åtgärderna måste anses strida mot gemenskapens övergripande intresse.

5. Försörjningskällor

(164)

Flera berörda parter hävdade att införandet av antidumpningstullar mot Ryssland skulle kunna leda till ett utbudsunderskott på unionsmarknaden, eftersom unionsindustrin inte har tillräcklig kapacitet för att möta efterfrågan i unionen och, såsom nämns ovan, hushållsfolietillverkarna inte skulle ha tillgång till tillräckligt med andra försörjningskällor.

(165)

Undersökningen visade att unionsindustrin har överskottskapacitet och kan öka sin tillverkning och försäljning av hushållsfolie av aluminium i unionen. Dessutom finns alternativa försörjningskällor, såsom Turkiet och Armenien samt Sydafrika och Indien, om än i mindre utsträckning. Vidare håller antidumpningstullarna mot Kina och Brasilien för närvarande på att ses över och resultaten av denna översyn kommer att offentliggöras senast i januari 2016. Det är även att märka att antidumpningsåtgärder har till syfte att skapa lika konkurrensvillkor i unionen och att rysk import som sker till rimliga priser fortfarande kommer att kunna föras in till unionsmarknaden.

(166)

En berörd part hävdade att det är mycket sannolikt att unionsindustrin inte kommer att öka sin tillverkning och försäljning av hushållsfolie av aluminium, utan snarare kommer att öka sin verksamhet när det gäller aluminiumfolie för vidare förädling. Detta påstående grundades på antagandet att unionsindustrin ökade sin tillverkning av hushållsfolie av aluminium på grund av den globala ekonomiska krisen och hade för avsikt att återuppta tillverkningen av aluminiumfolie för vidare förädling så snart ekonomin i unionen återhämtat sig totalt sett. Denna part konstaterade också att det pågick en parallell undersökning beträffande import till unionen av aluminiumfolie för vidare förädling med ursprung i Kina (9) och hävdade att om den undersökningen skulle leda till att antidumpningsåtgärder införs skulle detta också leda till en förbättring av unionsindustrins situation när det gäller aluminiumfolie för vidare förädling och denna skulle då följaktligen komma att öka sin tillverkning av aluminiumfolie för vidare förädling på bekostnad av en ökad tillverkning av hushållsfolie av aluminium. Såsom framgår av analysen i skäl 132 fann man vid undersökningen ingen bevisning till stöd för detta påstående. Dessutom lämnade denna part inte heller någon bevisning rörande sambandet mellan utvecklingen av tillverkningen av hushållsfolie av aluminium och den ekonomiska krisen eller rörande påståendet att unionsindustrin vid ett eventuellt införande av åtgärder mot Kina skulle lägga om sin tillverkning till aluminiumfolie för vidare förädling. Dessa argument avvisades därför i detta skede.

(167)

En berörd part hävdade att importen av hushållsfolie av aluminium med ursprung i Venezuela, Turkiet och Armenien inte var en lämplig ersättning för importen från Ryssland, eftersom ett antal viktiga faktorer såsom tillverkning, tekniska specifikationer och utbud är annorlunda. Den berörda parten lämnade ingen bevisning till stöd för detta påstående. Det framkom inte heller några uppgifter vid undersökningen som bekräftade detta påstående. Tvärtom visade undersökningen att Turkiet är en viktig leverantör till hushållsfolietillverkarna i unionen och därmed jämförbart med den ryska importen när det gäller tillgänglighet och produktspecifikationer. Armenien är också en potentiell leverantör till unionsmarknaden som inte omfattas av antidumpningsåtgärder. Dessa argument avvisades därför i detta skede.

(168)

På grundval av ovanstående bör påståendet att det inte fanns några alternativa försörjningskällor avvisas.

6. Övriga argument

(169)

Den exporterande tillverkaren hävdade att man vid analysen av unionens intresse även bör ta hänsyn till att unionsindustrin är skyddad genom importtullar på 7,5 % när det gäller importen från Ryssland och av de antidumpningsåtgärder som är i kraft för import av samma produkt från Kina och Brasilien.

(170)

Det bör noteras att enligt Europeiska unionens nuvarande allmänna preferenssystem som trädde i kraft den 1 januari 2014 är Ryssland inte längre upptaget som ett förmånsland. Från och med den 1 januari 2014, och så länge denna situation varar, kommer import från Ryssland av hushållsfolie av aluminium att omfattas av en importtull på 7,5 % (i stället för den förmånstullsats på 4 % som var tillämplig t.o.m. den 31 december 2013).

(171)

Dessutom infördes de antidumpningsåtgärder mot Kina och Brasilien som som för närvarande håller på att ses över till följd av ett separat förfarande i vilket det fastställdes att skadevållande dumpning förekom i samband med denna import och att det därför var motiverat att införa åtgärder. Att det finns antidumpningstullar på import från övriga tredjeländer kan i sig inte anses vara ett giltigt skäl till att inte införa antidumpningstullar beträffande import från ett tredjeland. Det är tvärtom så att det är motiverat att införa åtgärder om det till följd av en antidumpningsundersökning fastställs att det förekommer skadevållande dumpning som orsakas av import från detta land, dock under förutsättning att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar mot sådana åtgärder. I det aktuella fallet konstaterades dessa villkor vara uppfyllda i detta skede och detta argument avvisades därför i detta skede.

(172)

Den exporterande tillverkaren hävdade även att eftersom hushållsfolie av aluminium och aluminiumfolie för vidare förädling tillverkas i samma produktionsanläggningar, vilket ger en hög nivå av utbytbarhet på utbudssidan, skulle en ytterligare antidumpningstull på importen av hushållsfolie av aluminium skapa snedvridningar på marknaden för aluminiumfolie för vidare förädling, vilket är till förfång för slutkunderna i unionen. Den exporterande tillverkaren preciserade dock inte detta påstående närmare. Såsom redan förklarats i skälen 81 och 131 tillverkade den största tillverkaren i urvalet över huvud taget inte aluminiumfolie för vidare förädling och de andra som tillverkade aluminiumfolie för vidare förädling uppvisade en oförändrad bild över tiden när det gäller de båda folietypernas andel av tillverkningen och försäljningen. Därför bör detta argument avvisas.

7. Slutsats om unionens intresse

(173)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder på import av hushållsfolie av aluminium med ursprung i Ryssland i detta skede av undersökningen.

G. PRELIMINÄRA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(174)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import vållar unionsindustrin ytterligare skada.

1. Nivå för undanröjande av skada (skademarginal)

(175)

För att bestämma nivån på åtgärderna fastställde kommissionen först det tullbelopp som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit.

(176)

Skadan skulle vara undanröjd om unionsindustrin kunde täcka sina tillverkningskostnader och göra en vinst före skatt på försäljningen av den likadana produkten på unionsmarknaden som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå under normala konkurrensförhållanden, dvs. vid avsaknad av dumpad import. I detta sammanhang ansågs en vinstmarginal på 5 % vara lämplig med hänsyn till de särskilda förhållanden som råder inom denna industrisektor, vilket bekräftades under undersökningen. Dessutom användes en vinst på 5 % även i det förfarandet som ledde till den parallella undersökningen avseende Kina och Brasilien när det gäller samma produkt (se skäl 20). Kommissionen hänvisar även till skäl 158 i kommissionens förordning (EU) nr 833/2012 där man också använde sig av en vinstmarginal på 5 % för en mycket likartad produkt.

(177)

På denna grundval beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris för den likadana produkten för unionsindustrin genom att justera unionsindustrins försäljningspris genom att dra av det faktiska vinstbeloppet eller lägga till den faktiska förlusten under undersökningsperioden och därefter lägga till den ovannämnda vinstmarginalen på 5 %. Kommissionen fastställde sedan nivån för undanröjande av skada på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för den exporterande tillverkaren i Ryssland, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de unionstillverkare som ingick i urvalet sålde på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes i procent av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

2. Provisoriska åtgärder

(178)

Preliminära antidumpningsåtgärder bör införas för import av hushållsfolie av aluminium med ursprung i Ryssland i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen jämförde skademarginalerna och dumpningsmarginalerna. Tullbeloppet bör fastställas till en nivå som motsvarar de lägre av dumpnings- och skademarginalerna.

(179)

På grundval av ovanstående föreslås följande preliminära antidumpningstullsatser, uttryckta i priset cif vid unionens gräns, före tull:

Land

Företag

Dumpningsmarginal

Skademarginal

Preliminär antidumpningstull

Ryssland

Ural Foil OJSC, Sverdlovskregionen

OJSC Rusal

Sayanal, Khakassiaregionen Rusal-gruppen

34,0 %

12,2 %

Ryssland

Alla övriga företag

12,2 %

(180)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar alltså den situation för företagen som konstaterades föreligga enligt undersökningen. Dessa tullsatser är således endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet som är producerad av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten tillverkad av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del med namn och adress, samt närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, ska omfattas av den tullsats som är tillämplig på alla övriga företag. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(181)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det ändrar namnet på enheten eller inrättar en ny tillverknings- eller försäljningsenhet. Denna begäran ska riktas till kommissionen (10). Begäran måste innehålla all relevant information, bl.a. ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kommer att uppdatera förteckningen över företag med individuella antidumpningstullar om detta är befogat.

(182)

För att säkerställa att antidumpningstullarna genomförs korrekt kommer antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara att gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i denna undersökning, utan även de tillverkare som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

H. SLUTBESTÄMMELSER

(183)

Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren hävdade att företaget borde ha fått tillgång till de icke-konfidentiella handlingarna i den pågående parallella översynen vid giltighetstidens utgång av de åtgärder som tillämpas på import av hushållsfolie av aluminium med ursprung i Brasilien och Kina (se skäl 3), med hänvisning till att man vid orsakssambandsanalysen i den nu aktuella undersökningen lägger samman importen av hushållsfolie av aluminium från Ryssland med importen av denna vara från Brasilien och Kina i syfte att undersöka denna imports inverkan på unionsindustrins situation. Den exporterande tillverkaren hävdade att detta innebar ett åsidosättande av dess rätt till försvar och av väsentliga formföreskrifter som inte kan avhjälpas i efterhand, eftersom det påverkade rätten till försvar under den tid då synpunkter fick lämnas, dvs. inom 37 dagar efter offentliggörandet av tillkännagivandet i Europeiska unionens officiella tidning. Följaktligen borde den nu aktuella undersökningen avslutas. Det andra alternativet vore att ge den exporterande tillverkaren full tillgång till de icke-konfidentiella handlingarna i den parallella översynen vid giltighetstidens utgång.

(184)

Detta påstående grundade sig på det felaktiga antagandet att importen från Kina och Brasilien läggs samman med importen från Ryssland. Såsom anges ovan beaktades emellertid importen från Kina och Brasilien endast som ”andra faktorer” i samband med orsakssambandsanalysen. Även om de unionstillverkare som ingick i urvalet besvarade endast ett frågeformulär som täckte båda förfarandena så berörde detta endast analysen av unionsindustrins situation, eftersom det rörde sig om samma unionstillverkare i båda förfarandena och de uppgifter som samlades in avsåg samma undersökningsperiod och samma skadeundersökningsperiod. Kommissionen har genom en officiell skrivelse redan underrättat den exporterande tillverkaren om att den har för avsikt att avvisa de ovannämnda påståendena och uppmanat denne att begära att förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden ingriper om den anser att detta är nödvändigt.

(185)

När det gäller tillgång till de icke-konfidentiella handlingarna i den parallella översynen vid giltighetstidens utgång är det att märka att den exporterande tillverkaren inte kan beviljas tillgång till dessa handlingar eftersom denne inte är en berörd part i detta förfarande. Följaktligen avvisades påståendena om åsidosättande av rätten till försvar och av väsentliga formföreskrifter.

(186)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(187)

De undersökningsresultat om införandet av tullar som redovisas i samband med denna förordning är preliminära och kan komma att omprövas i samband med införandet av eventuella slutgiltiga åtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En preliminär dumpningstull ska införas på import av aluminiumfolie med en tjocklek av minst 0,008 mm och högst 0,018 mm, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad, i rullar av en bredd av högst 650 mm och av en vikt av mer än 10 kg, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7607 11 19 (Taric-nummer 7607111910) och har sitt ursprung i Ryssland.

2. Följande preliminära antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:

Land

Företag

Preliminär antidumpningstull

Taric-tilläggsnummer

Ryssland

Ural Foil OJSC, Sverdlovsk-regionen;

OJSC Rusal

Sayanal, Khakassia-regionen Rusal-gruppen

12,2 %

C050

Ryssland

Alla övriga företag

12,2 %

C999

3. Övergång till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska förutsätta att det lämnas en säkerhetsdeposition som motsvarar nivån på den preliminära tullen.

4. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

1. Berörda parter får inom 25 dagar från datumet för denna förordnings ikraftträdande

a)	begära att få ta del av de viktigaste omständigheter och överväganden som legat till grund för antagandet av denna förordning,

b)	inkomma med skriftliga synpunkter till kommissionen, och

c)	begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

2. De parter som avses i artikel 21.4 i förordning (EG) nr 1225/2009 får inom 25 dagar från datumet för denna förordnings ikraftträdande lämna synpunkter på tillämpningen av de provisoriska åtgärderna.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1 ska tillämpas i sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 3 juli 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

(2) Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av viss aluminiumfolie med ursprung i Ryssland (EUT C 354, 8.10.2014, s. 14).

(3) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av viss aluminiumfolie med ursprung i Brasilien och Folkrepubliken Kina (EUT C 350, 4.10.2014, s. 11).

(4) EUT L 94, 8.4.2009, s. 17. Skälen 72 och 80.

(5) Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea (EUT L 127, 14.5.2011, s. 6).

(6) Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av viss aluminiumfolie med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C 444, 12.12.2014, s. 13).

(7) Skäl 159 i kommissionens förordning (EG) nr 287/2009 av den 7 april 2009 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av viss aluminiumfolie med ursprung i Armenien, Brasilien och Folkrepubliken Kina (EUT L 94, 8.4.2009, s. 17).

(8) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 217/2013 av den 11 mars 2013 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om uttag av den preliminära tull som införts på import av viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 69, 13.3.2013, s. 11).

(9) Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av viss aluminiumfolie med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C 444, 12.12.2014, s. 13).

(10) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat H, 1049 Bryssel, BELGIEN.

4.7.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 175/45

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2015/1084

av den 18 februari 2015

om godkännande på Europeiska unionens vägnar av vissa ändringar av bilagorna II, V, VII och VIII till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeeland om sanitära åtgärder som tillämpas inom handeln med levande djur och animaliska produkter

[delgivet med nr C(2015) 797]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets beslut 97/132/EG av den 17 december 1996 om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeeland om sanitära åtgärder vad avser handeln med levande djur och animaliska produkter (1), särskilt artikel 3 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

I avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeeland om sanitära åtgärder som tillämpas inom handeln med levande djur och animaliska produkter (nedan kallat avtalet) föreskrivs möjligheten att erkänna likvärdighet av sanitära åtgärder efter det att den exporterande parten objektivt har visat att dess åtgärder uppnår den importerande partens skäliga skyddsnivå (nedan kallade parterna).

(2)

Avtalet godkändes vederbörligen genom beslut 97/132/EG där det även fastställs att ändringar av bilagorna till avtalet, som är en följd av rekommendationerna från den gemensamma förvaltningskommittén, ska antas i enlighet med det förfarande som avses i rådets direktiv 72/462/EEG (2). Direktiv 72/462/EEG upphävdes genom rådets direktiv 2004/68/EG (3). Enligt skäl 10 i direktiv 2004/68/EG har bestämmelserna om folkhälsa och den officiella kontrollen av kött och köttprodukter som tillämpas i enlighet med direktiv 72/462/EEG ersatts av bestämmelserna i Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 854/2004 (4). I skälet anges även att övriga bestämmelser i direktiv 72/462/EEG har ersatts av rådets direktiv 2002/99/EG (5) och av direktiv 2004/68/EG.

(3)

Nya Zeeland genomförde under 2010 en omstrukturering av sina behöriga myndigheter och den nya behöriga myndigheten är numera Ministry for Primary Industries. Unionen föreslog en mindre ändring av definitionen av medlemsstaternas och kommissionens roller. Parterna rekommenderade en uppdatering av bilaga II till avtalet för att återspegla dessa ändringar.

(4)

Parterna rekommenderade ändringar av definitionerna av de olika likvärdighetsstatusarna, särskilt av ”Ja-1”-status i ordlistan i bilaga V till avtalet, där det refereras till förlagan till attestering i avsnitt 1 a i bilaga VII till avtalet om certifiering. Parterna önskade även att skapa en rättslig grund för att unionen ska kunna använda sitt integrerade elektroniska system enligt kommissionens beslut 2003/24/EG (6) (nedan kallat Traces) för att fastställa importintygen för ”Ja-1”-produkter från Nya Zeeland. Denna användning möjliggör snabbare uppdateringar av intyg samt ytterligare användning av elektroniska intyg. Parterna rekommenderade vidare införande av definitioner för Traces och Nya Zeelands elektroniska system (E-cert) och uppdatering av namnen på vissa djursjukdomar som förtecknas i ordlistan i bilaga V till avtalet.

(5)

Nya Zeeland har genomfört en ny riskbedömning för import av sperma och embryon från nötkreatur. Till följd av detta betraktas epizootisk hemorragisk sjukdom inte längre som en sjukdom av betydelse för sperma från nötkreatur och Nya Zeeland har strukit den från sina importvillkor. Dessutom reviderade Nya Zeeland villkoren för Q-feber och bovin virusdiarré (typ II). Parterna rekommenderade därför en ändring av kapitel 1 ”Sperma” och kapitel 2 ”Embryon” i avsnitt 1 och kapitel 28 ”Diverse certifieringsbestämmelser” i avsnitt 5 i bilaga V till avtalet. Parterna rekommenderade vidare att i kapitel 1 ”Sperma” i avsnitt 1 stryka de tidigare åtgärderna för Nya Zeelands export till unionen och att införa en ny åtgärd där unionen ombeds att överväga en översyn av om testning av sperma för infektiös bovin rinotrakeit (IBR) med hjälp av den PCR-testmetod som godkänts av Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE) ger en likvärdig garanti för frihet från IBR. De särskilda villkoren i kapitlen 1 och 2 i avsnitt 1 och de relevanta certifieringsbestämmelserna i kapitel 28 i avsnitt 5 i bilaga V till avtalet bör därför ändras.

(6)

När det gäller levande bin har unionen antagit ny lagstiftning för att fastställa förteckningar över de medlemsstater eller regioner som är fria från varroa hos bin och som omfattas av handelsbegränsningar. Dessa gäller även för import från Nya Zeeland, eftersom landet inte är fritt från sjukdomen. Parterna rekommenderade att det i kapitel 3 ”Levande djur” i avsnitt 1 i bilaga V till avtalet för ”levande bin och humlor, inklusive embryonalt material av dessa arter” under särskilda villkor läggs till en exportbegränsning till medlemsstater eller regioner i dessa som förtecknas i bilagan till kommissionens genomförandebeslut 2013/503/EU (7). Unionen har även ändrat sina importvillkor för amerikansk yngelröta genom kommissionens beslut 2010/270/EU (8). Parterna rekommenderade därför även en ändring av kapitel 28 ”Diverse certifieringsbestämmelser” i avsnitt 5 i bilaga V till avtalet.

(7)	För att uppnå överensstämmelse med kapitel 4.B ”Färskt fjäderfäkött” i avsnitt 2 i bilaga V till avtalet kom parterna överens om att ändra rubriken på avsnitt 2 i bilaga V till avtalet genom att införa ordet ”färskt” före ”fjäderfäkött”.

(8)

Nya Zeeland har genomfört en riskbedömning av porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom (PRRS) och har ändrat sina importvillkor för svinkött. Parterna rekommenderade därför att PRRS ska läggas till under de särskilda villkoren i kapitel 4.A ”Färskt kött” i avsnitt 2 i bilaga V till avtalet avseende djurhälsa för svin för export från unionen till Nya Zeeland, och att relevanta attesteringar ska fastställas i kapitel 28 i avsnitt 5 i bilaga V till avtalet.

(9)	Nya Zeeland såg under 2010 över sina regler om kartonghanteringen i fråga om kött. Unionen utvärderade de nya reglerna och fastställde att de är likvärdiga med unionens regler. Parterna kom därför överens om att bibehålla likvärdighet, så ingen ändring av bilaga V till avtalet är nödvändig.

(10)

Nya Zeeland såg under 2012 över sitt köttbesiktningssystem för nötkreatur, får och getter. De viktigaste ändringarna innebar överföring av kvalitetsrelaterade köttbesiktningsuppgifter till livsmedelsföretagaren, samtidigt som den behöriga myndigheten behöll den övergripande tillsynen. Unionen utvärderade de nya reglerna och fastställde att de är likvärdiga med unionens regler. Parterna kom därför överens om att bibehålla likvärdighet, så ingen ändring av bilaga V till avtalet är nödvändig.

(11)

Nya Zeeland har genomfört en vetenskapligt grundad riskbedömning om produkter av obehandlad mjölk och fastställde importkrav och rättsliga mekanismer för att erkänna likvärdighet för opastöriserade mjölkprodukter (utom obehandlad mjölk). Unionen har granskat riskbedömningen och båda parter konstaterade och rekommenderade under 2010 att ömsesidig likvärdighet för dessa produkter ska erkännas. För att uppnå enhetlighet och förenkling rekommenderade parterna att undertyperna ”Mjukostar av obehandlad mjölk” och ”Hårdostar av obehandlad mjölk (av parmesantyp)” i kapitel 8 ”Mjölk och mjölkprodukter avsedda att användas som livsmedel” i avsnitt 3 i bilaga V till avtalet ska ersättas med en ny undertyp ”Opastöriserade mjölkprodukter (utom obehandlad mjölk)” med ”Ja-1”-status utan några särskilda villkor.

(12)

Unionen har sett över sina regler om testmetoder för detektion av marina biotoxiner i levande musslor genom kommissionens förordning (EU) nr 15/2011 (9). Nya Zeeland lämnade under åren 2003, 2006 och 2010 in likvärdighetshandlingar om sina testmetoder för biotoxiner och kriterier för godkännande till unionen. Efter utvärdering bestämde parterna att bådas system är likvärdiga, så ingen ändring av bilaga V till avtalet är nödvändig.

(13)

Unionen har genomfört en omfattande översyn av sin lagstiftning om animaliska biprodukter. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 (10) upphävdes och ersattes av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (11) och kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 (12). På grundval av en bedömning av bibehållandet av likvärdighet konstaterade parterna att likvärdighetsstatusen för animaliska biprodukter för Nya Zeelands export till unionen, samt för unionens export till Nya Zeeland enligt avtalet inte påverkas av den nya unionslagstiftningen och att ingen ändring av bilaga V till avtalet är nödvändig.

(14)

När det gäller ändringen av förordning (EG) nr 1774/2002 genom kommissionens förordning (EG) nr 668/2004 (13), varigenom aromatiska inälvsprodukter och fettderivat lades till som separata varor, rekommenderade parterna att aromatiska inälvsprodukter ska läggas till som en vara som förtecknas i kapitel 21 ”Sällskapsdjursfoder (även bearbetat) som endast innehåller kategori 3-material” i avsnitt 4 i bilaga V till avtalet. Parterna rekommenderade ”Ja-3”-status för djur- och folkhälsa för Nya Zeelands export till unionen och ”IU”-status för unionens export till Nya Zeeland.

(15)	Parterna rekommenderade att rubriken ”Definitioner” på kapitel 27 i avsnitt 5 i bilaga V till avtalet ska ändras till ”Övergripande frågor” och att alla underkapitel i detta kapitel ska strykas.

(16)

I underkapitlet ”Certifieringssystem” i kapitel 27 i avsnitt 5 i bilaga V till avtalet förtydligas för vilken typ av varor som certifieringssystemens likvärdighet är tillämplig. Parterna rekommenderade att detta förtydligande om typ av varor ska flyttas från kolumnen ”Särskilda villkor” till kolumnen ”Likvärdighet” i det underkapitlet, utan några ändringar.

(17)

Parterna rekommenderade att det i kapitel 27 i avsnitt 5 i bilaga V till avtalet ska läggas till ett underkapitel om bestämmelserna om återexport av importerade varor när produkten har sitt ursprung i ett tredjeland och anläggningar som har tillstånd att exportera produkten till både unionen och Nya Zeeland. Denna bestämmelse fastställs för närvarande i bilaga VII till kommissionens beslut 2003/56/EG (14).

(18)

På grundval av en bedömning konstaterade parterna för produkter för vilka likvärdighet ”Ja-1” har fastställts att båda parternas system för mikrobiologisk övervakning och testning av fiskeri- och mjölkprodukter är likvärdiga, även om de erkände att de mikrobiologiska kriterierna kan variera. Ansvaret för att uppfylla de importerande parternas särskilda kriterier för livsmedelssäkerhet är den exporterande företagarens. Parterna rekommenderade att i kapitel 27 i avsnitt 5 i bilaga V till avtalet ta med ett underkapitel om bestämmelser om ett system för mikrobiologisk övervakning och testning. Dessa bestämmelser gäller även för köttsektorn, på grundval av den likvärdighetsstatus som parterna tidigare har kommit överens om.

(19)

På grundval av en utvärdering konstaterade parterna att båda parternas system för fastställande av förteckningar över anläggningar är likvärdiga. Parterna rekommenderade därför att i kapitel 27 i avsnitt 5 i bilaga V till avtalet fastställa ett underkapitel om bestämmelser om ett förenklat förfarande för fastställande av förteckningar över nyzeeländska anläggningar som producerar animaliska produkter för export till unionen. Detta gäller för produkter för vilka likvärdighet har fastställts för folkhälsa.

(20)

Unionen har ändrat sina importvillkor för bovin spongiform encefalopati (BSE) genom Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 999/2001 (15). Parterna rekommenderade en uppdatering av kapitel 28 ”Diverse certifieringsbestämmelser” i avsnitt 5 i bilaga V till avtalet för att ta hänsyn till dessa ändringar.

(21)

I stället för att räkna upp alla medlemsstater och regioner i dessa som är fria från IBR och som har infört godkända bekämpningsprogram i kapitel 28 i avsnitt 5 i bilaga V till avtalet rekommenderade parterna att i kapitel 28 hänvisa till kommissionens beslut 2004/558/EG (16), där dessa medlemsstater och regioner i dessa erkänns och förtecknas.

(22)

I stället för att räkna upp alla medlemsstater och regioner i dessa som är fria från Aujeszkys sjukdom och som har infört godkända bekämpningsprogram i kapitel 28 i avsnitt 5 i bilaga V till avtalet rekommenderade parterna att i kapitel 28 hänvisa till kommissionens beslut 2008/185/EG (17), där dessa medlemsstater och regioner i dessa erkänns och förtecknas.

(23)	Parterna rekommenderade att i kapitel 28 i avsnitt 5 i bilaga V till avtalet lägga till en intygsattestering för klassisk svinpest (CSF) för produkter från viltlevande svin som exporteras från unionen till Nya Zeeland.

(24)	För att uppnå överensstämmelse med kapitel 28 i avsnitt 5 i bilaga V till avtalet rekommenderade parterna att uttrycket ”attestering” ska användas i hela tabellen i kapitel 29 ”Gemensamt överenskomna åtgärder för sjukdomsbekämpning” i den bilagan.

(25)	Parterna rekommenderade att dela upp kapitel 29 i avsnitt 5 i bilaga V till avtalet i två underkapitel, ”29.A Gemensamt överenskommen sjukdomsstatus för specifika sjukdomar” och ett nytt underkapitel ”29.B Gemensamt överenskomna åtgärder för sjukdomsbekämpning vid förekomst av specifika sjukdomar”.

(26)

När det gäller artikel 6 i avtalet, ”Anpassning till regionala förhållanden”, rekommenderade parterna att i underkapitel 29.B i avsnitt 5 i bilaga V till avtalet lägga till de gemensamma handelsvillkoren för vissa animaliska produkter vid förekomst av specifika sjukdomar i respektive parts territorium.

(27)

För att förenkla certifieringen i bilaga VII till avtalet och för att underlätta övergången till elektroniska intyg rekommenderade parterna en ändring av avsnitt 1 i den bilagan för att föreskriva möjligheten att minska antalet förlagor till intyg genom att minimera antalet obligatoriska attesteringar. Vidare rekommenderade parterna att den importerande parten efter eget gottfinnande bör få besluta om behovet av att inkludera hänvisningar till den exporterande partens lagstiftning i enlighet med bilaga V till avtalet.

(28)

Parterna förklarade att förlagan till hälsoattestering i avsnitt 1 i bilaga VII till avtalet får användas när för ett levande djur eller en produkt endast likvärdighet ”Ja (1)” för antingen folkhälsa eller djurhälsa gäller, utan att det krävs certifieringslikvärdighet. Parterna rekommenderade följaktligen ändringar av avsnitt 1 i den bilagan, bland annat en bestämmelse om den förlaga till attestering som ska användas för intyg som utfärdas efter det att sändningen skickats iväg, så att användningen av attesteringen begränsas till levande djur och produkter för vilka certifieringssystemens likvärdighet har fastställts i kapitel 27 i avsnitt 5 i bilaga V till avtalet.

(29)

Parterna rekommenderade att det i avsnitt 1 i bilaga VII ska fastställas rättslig grund för att vissa frivilliga kompletterande bestämmelser som fastställs i bilaga V till avtalet införs i intyget. Denna ändring rör de kompletterande attesteringar som beskrivs i kapitel 28 i avsnitt 5 i den bilagan och, för unionens export till Nya Zeeland, den kompletterande attestering som lyder ”Den animaliska produkten får bli föremål för handel inom unionen utan begränsningar”.

(30)

För att förenkla certifieringen i avsnitt 2 i bilaga VII till avtalet och för att underlätta övergången till elektroniska intyg rekommenderade parterna att kravet på att intygen ska omfatta anvisningarna för ifyllande och attesteringar som är irrelevanta för sändningen ska strykas. Dessutom rekommenderade parterna att mindre ändringar av formatet på förlagan till intyg ska vara tillåtna.

(31)

Båda parter har utvecklat elektroniska certifieringssystem och en länk möjliggör dataöverföring mellan Nya Zeelands E-cert-system och unionens Traces-system, vilket gör det möjligt att utfärda intyg elektroniskt för produkter från Nya Zeeland som exporteras till unionen. Eftersom denna elektroniska certifiering ger garantier som är likvärdiga med den pappersbaserade certifieringen rekommenderade parterna en ändring av bilaga VII till avtalet för att tillhandahålla den rättsliga mekanism som krävs för att uteslutande använda elektroniska intyg.

(32)

Parterna har på nytt utvärderat gränskontrollerna av levande djur och animaliska produkter i avsnitt A i bilaga VIII till avtalet. Parterna rekommenderade att frekvensen på identitetskontrollerna ska fastställas till 100 % där parterna får tillämpa denna frekvens efter eget gottfinnande. Parterna rekommenderade vidare fastställande av en rättslig grund för delegering av gränskontrollverksamheten till en ansvarig person eller ett organ. På grundval av den höga nivån för utförande och tillförlitlighet i den bilaterala handeln rekommenderade parterna att frekvensen för fysiska kontroller av animaliska produkter avsedda att användas som livsmedel ska sänkas från 2 % till 1 %. Parterna förklarade vidare att levande djur avsedda att användas som livsmedel är i samma kategori som animaliska produkter avsedda att användas som livsmedel vad gäller frekvensen för fysiska kontroller och rekommenderade därför att ”levande djur” ska läggas till före ”animaliska produkter avsedda att användas som livsmedel” i kapitel 2 ”Fysiska kontroller”, som nu ska ändras till ”Fysiska kontroller (inklusive slumpvisa eller riktade kontroller)” i avsnitt A i den bilagan.

(33)

Efter att ha utvärderat inspektionsavgifterna för gränskontroller på nytt rekommenderade parterna en uppdatering av dessa avgifter i avsnitt B i bilaga VIII till avtalet. För Nya Zeelands export till unionen rekommenderade parterna att inspektionsavgifterna ska tillämpas i enlighet med bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (18) med en minskning på 22,5 %. Denna minskning har beräknats utifrån antagandet att frekvensen för fysiska kontroller av importer från Nya Zeeland endast är 10 % av frekvensen för normala fysiska kontroller avseende andra tredjeländer och att kostnaderna för fysiska kontroller utgör 25 % av de totala avgiftskostnaderna. För unionens export till Nya Zeeland görs åtskillnad mellan sändningar för vilka dokument- och identitetskontroller genomförs och sändningar för vilka även fysiska kontroller genomförs. Vidare fastställs en inflationsjustering av Nya Zeelands inspektionsavgifter.

(34)	På grund av ändringar av båda parters lagstiftning är hänvisningarna till lagstiftning i bilagorna till avtalet föråldrade. Båda parter rekommenderade därför en uppdatering av hänvisningarna till unionens och Nya Zeelands lagstiftning i dessa bilagor.

(35)	Den gemensamma förvaltningskommittén rekommenderade vid sina möten och telefonkonferenser den 30–31 mars 2009, den 24 juni 2010, den 24 mars 2011, den 29–30 maj 2012 och den 12 december 2013 att dessa föreslagna ändringar av bilagorna II, V, VII och VIII till avtalet ska genomföras.

(36)	Som en följd av dessa rekommendationer bör bilagorna II, V, VII och VIII till avtalet ändras.

(37)	I enlighet med artikel 16 i avtalet ska ändringar av bilagorna fastslås gemensamt, vilket kan ske per korrespondens genom en skriftväxling mellan parterna.

(38)	I enlighet med detta bör de rekommenderade ändringarna av bilagorna II, V, VII och VIII till avtalet godkännas på unionens vägnar.

(39)	I enlighet med artikel 18.3 i avtalet ska de ändringar av bilagorna till avtalet som parterna enas om träda i kraft på den första dagen i månaden efter den dag då parterna skriftligen har meddelat varandra att deras respektive förfaranden har avslutats.

(40)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I enlighet med rekommendationerna från den gemensamma förvaltningskommitté som inrättats enligt artikel 16 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeeland om sanitära åtgärder som tillämpas inom handeln med levande djur och animaliska produkter godkänns härmed ändringarna av bilagorna II, V, VII och VIII till avtalet på Europeiska unionens vägnar.

Texten till en skriftväxling om en överenskommelse med Nya Zeeland, inklusive ändringarna av bilagorna II, V, VII och VIII till avtalet, åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Generaldirektören för hälsa och livsmedelssäkerhet bemyndigas härmed att på Europeiska unionens vägnar underteckna skrivelsen med bindande verkan för Europeiska unionen.

Artikel 3

Det ändrade avtalet i form av skriftväxling och datum för dess ikraftträdande ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 18 februari 2015.

På kommissionens vägnar

Vytenis ANDRIUKAITIS

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 57, 26.2.1997, s. 4.

(2) Rådets direktiv 72/462/EEG av den 12 december 1972 om hälsoproblem och problem som rör veterinärbesiktning vid import från tredje land av nötkreatur, får och getter, svin och färskt kött eller köttprodukter (EGT L 302, 31.12.1972, s. 28).

(3) Rådets direktiv 2004/68/EG av den 26 april 2004 om fastställande av djurhälsoregler för import till och transitering genom gemenskapen av vissa levande hov- och klövdjur, om ändring av direktiven 90/426/EEG och 92/65/EEG, samt om upphävande av direktiv 72/462/EEG (EUT L 139, 30.4.2004, s. 321).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (EUT L 139, 30.4.2004, s. 206).

(5) Rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (EGT L 18, 23.1.2003, s. 11).

(6) Kommissionens beslut 2003/24/EG av den 30 december 2002 om att utveckla ett integrerat veterinärdatasystem (EGT L 8, 14.1.2003, s. 44).

(7) Kommissionens genomförandebeslut 2013/503/EU av den 11 oktober 2013 om erkännande av delar av unionen som fria från varroa hos bin och om fastställande av tilläggsgarantier som krävs vid handel inom unionen och vid import för att skydda dessa delars status som varroafria (EUT L 273, 15.10.2013, s. 38).

(8) Kommissionens beslut 2010/270/EU av den 6 maj 2010 om ändring av delarna 1 och 2 i bilaga E till rådets direktiv 92/65/EEG vad gäller förlagorna till hälsointyg för djur från anläggningar och för bin och humlor (EUT L 118, 12.5.2010, s. 56).

(9) Kommissionens förordning (EU) nr 15/2011 av den 10 januari 2011 om ändring av förordning (EG) nr 2074/2005 vad gäller erkända testmetoder för detektion av marina biotoxiner i levande musslor (EUT L 6, 11.1.2011, s. 3).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EGT L 273, 10.10.2002, s. 1.)

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).

(12) Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen (EUT L 54, 26.2.2011, s. 1).

(13) Kommissionens förordning (EG) nr 668/2004 av den 10 mars 2004 om ändring av vissa bilagor till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 beträffande import av animaliska biprodukter från tredje land (EUT L 112, 19.4.2004, s. 1).

(14) Kommissionens beslut 2003/56/EG av den 24 januari 2003 om hälsointyg för import av levande djur och animaliska produkter från Nya Zeeland (EGT L 22, 25.1.2003, s. 38).

(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1).

(16) Kommissionens beslut 2004/558/EG av den 15 juli 2004 om genomförande av rådets direktiv 64/432/EEG när det gäller tilläggsgarantier avseende infektiös bovin rhinotrakeit i samband med handeln med nötkreatur inom gemenskapen och godkännande av de utrotningsprogram som vissa medlemsstater lagt fram (EUT L 249, 23.7.2004, s. 20).

(17) Kommissionens beslut 2008/185/EG av den 21 februari 2008 om tilläggsgarantier avseende Aujeszkys sjukdom i handeln med svin inom gemenskapen och kriterier för vilka uppgifter som ska lämnas om denna sjukdom (EUT L 59, 4.3.2008, s. 19).

(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1).

BILAGA

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING

om en överenskommelse med Nya Zeeland om ändringarna av bilagorna II, V, VII och VIII till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeeland om sanitära åtgärder som tillämpas inom handeln med levande djur och animaliska produkter av den 17 december 1996

23 mars 2015

Med hänvisning till artikel 16.2 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeeland om sanitära åtgärder som tillämpas inom handeln med levande djur och animaliska produkter av den 17 december 1996 föreslår jag ändringar av bilagorna II, V, VII och VIII till avtalet enligt följande.

I enlighet med rekommendationen från den gemensamma förvaltningskommitté som inrättats i enlighet med artikel 16.1 i avtalet ska texten i bilagorna II, V, VII och VIII ersättas med texten till respektive bilaga som bifogas denna skrivelse.

Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Nya Zeeland godkänner dessa ändringar av bilagorna till avtalet.

Med hänvisning till artikel 18.3 i avtalet har jag också nöjet att meddela Er att Europeiska unionens interna förfarande för godkännande av ändringarna har avslutats.

Med utmärkt högaktning

På Europeiska unionens vägnar

Ladislav MIKO

31 mars 2015

Jag hänvisar till Er skrivelse med uppgifter om de föreslagna ändringarna av bilagorna II, V, VII och VIII till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeeland om sanitära åtgärder som tillämpas inom handeln med levande djur och animaliska produkter av den 17 december 1996.

Jag kan bekräfta att Nya Zeeland godkänner de föreslagna ändringarna, som rekommenderats av den gemensamma förvaltningskommitté som inrättats i enlighet med artikel 16.1 i avtalet, och av vilka en kopia bifogas denna skrivelse.

Med hänvisning till artikel 18.3 i avtalet har jag också nöjet att meddela Er att Nya Zeelands interna förfarande för godkännande av ändringarna har avslutats.

Med utmärkt högaktning

På Nya Zeelands behöriga myndighets vägnar

Deborah ROCHE

Biträdande generaldirektör för policy och handel

”

BILAGA II

ANSVARIGA MYNDIGHETER

DEL A

Nya Zeeland

Ministry for Primary Industries ansvarar för tillsynen av sanitära och veterinära frågor.

—

Vad gäller export till Europeiska unionen ansvarar Ministry for Primary Industries för att fastställa sanitära (livsmedelssäkerhet) normer och krav samt normer och krav för djurhälsa och de hälsointyg som attesterar att de gemensamt fastställda sanitära normerna och kraven samt normerna och kraven för djurhälsa är uppfyllda.

—	Vad gäller import till Nya Zeeland ansvarar Ministry for Primary Industries för att fastställa sanitära (livsmedelssäkerhet) normer och krav samt normer och krav för djurhälsa.

DEL B

Europeiska unionen

Tillsynen delas mellan de nationella myndigheterna i de enskilda medlemsstaterna och Europeiska kommissionen. Härvid gäller följande:

—	Vad gäller export till Nya Zeeland ansvarar medlemsstaterna för tillsynen av produktionsförhållanden och produktionskrav, inbegripet lagstadgade inspektioner/revisioner och utfärdande av hälsointyg om att de gemensamt fastställda normerna och kraven är uppfyllda.

—	Vad gäller import till Europeiska unionen ansvarar Europeiska kommissionen för den övergripande samordningen, inspektioner/revisioner av kontrollsystemen och den lagstiftning som behövs för att säkerställa en enhetlig tillämpning av normer och krav inom den inre marknaden.

BILAGA V

ERKÄNNANDE AV SANITÄRA ÅTGÄRDER

Ordlista

Ja (1)	Likvärdighet har erkänts. Förlagor till hälsoattesteringar i avsnitt 1 a i bilaga VII ska användas. EU får fastställa sina importintyg för levande djur och animaliska produkter från Nya Zeeland med ’Ja-1’-status i Traces med hjälp av en förlaga som godkänts av båda parter.
Ja (2)	Likvärdighet erkänd i princip. Några specifika frågor kvarstår att lösa. Den importerande partens förlaga till hälsointyg eller veterinärhandlingar ska användas.
Ja (3)	Likvärdighet i form av uppfyllelse av den importerande partens krav. Den importerande partens förlaga till hälsointyg eller veterinärhandlingar ska användas.
IU	Inte utvärderat. Den importerande partens förlaga till veterinärintyg eller veterinärhandlingar ska användas.
U	Utvärdering pågår – under övervägande. Den importerande partens förlaga till hälsointyg eller veterinärhandlingar ska användas.
[ ]	Frågor som ska lösas snarast möjligt.
Nej	Inte likvärdig och/eller ytterligare utvärdering krävs. Handel får äga rum om den exporterande parten uppfyller den importerande partens krav.
N.A.	Ej tillämpligt.
ASF	Afrikansk svinpest
BSE	Bovin spongiform encefalopati
BT	Blåtunga
C	Celsius
CBPP	Elakartad lungsjuka hos nötkreatur
CSF	Klassisk svinpest
EU/NZ	Europeiska unionen/Nya Zeeland
E-cert	Nya Zeelands elektroniska dataöverföringssystem för utfärdande av hälsointyg för export
EIA	Infektiös anemi hos häst
FMD	Mul- och klövsjuka
gst	Mervärdesskatt
HPNAI	Högpatogen anmälningspliktig aviär influensa
HTST	Lågpastörisering
IBR	Infektiös bovin rinotrakeit
LPNAI	Lågpatogen anmälningspliktig aviär influensa
LSD	Lumpy skin disease
min	minut(er)
ND	Newcastlesjuka
Inga	Inga särskilda villkor
OIE	Världsorganisationen för djurhälsa
PAP	Bearbetat animaliskt protein
PPR	Peste des petits ruminants
PRRS	Porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom
RND	Boskapspest
SVD	Vesikulär svinsjuka
Traces	EU:s elektroniska dataöverföringssystem för utfärdande av hälsointyg (för export)
TSE	Transmissibel spongiform encefalopati
UHT	Ultrahög temperatur
VS	Vesikulär stomatit

Avsnitt 1

Embryonalt material och levande djur

Vara

EU:s export till Nya Zeeland (1)

Nya Zeelands export till EU

Handelsvillkor

Likvärdighet

Särskilda villkor

Åtgärd

Handelsvillkor

Likvärdighet

Särskilda villkor

Åtgärd

EU-normer

NZ-normer

EU-normer

1. Sperma

—	Nötkreatur

88/407/EEG

Biosecurity Act 1993 S 22

Ja (1)

Se kapitel 28:

—

Q-feber

—

Blåtunga

Animal Products Act 1999

88/407/EEG

2011/630/EU

U§

IBR,

se kapitel 28

EU överväger en översyn av om testning av sperma för IBR med hjälp av PCR-testmetod som godkänts av OIE ger en likvärdig garanti för frihet från IBR.

—	Får/getter

92/65/EEG

2010/470/EU

Biosecurity Act 1993 S 22

Nej

Animal Products Act 1999

92/65/EEG

2010/472/EU

—

Svin

90/429/EEG

Biosecurity Act 1993 S 22

Animal Products Act 1999

90/429/EEG

2012/137/EU

—

Hjortar

92/65/EEG

Biosecurity Act 1993 S 22

Nej

Animal Products Act 1999

92/65/EEG

Nej

—

Hästar

92/65/EEG

2010/470/EU

Biosecurity Act 1993 S 22

Ja (3)

Animal Products Act 1999

92/65/EEG

2004/211/EG

2010/471/EU

Ja (3)

—

Hundar

92/65/EEG

Biosecurity Act 1993 S 22

Animal Products Act 1999

92/65/EEG

2. Embryon (utom embryon som behandlats så att zona pellucida genombryts)

—	Nötkreatur Embryon som tillkommit genom befruktning in vivo

89/556/EEG

Biosecurity Act 1993

Ja (1)

Se kapitel 28:

—

Q-feber

—	Bovin virusdiarré (typ II)

Animal Products Act 1999

89/556/EEG

2006/168/EG

Ja (1)

Embryon som tillkommit genom befruktning in vitro

89/556/EEG

Biosecurity Act 1993

Ja (1)

Se kapitel 28:

—

Q-feber

—	Bovin virusdiarré (typ II)

Animal Products Act 1999

Ja (3)

—	Får/getter

92/65/EEG

2010/470/EU

Biosecurity Act 1993 S 22

Nej

Animal Products Act 1999

92/65/EEG

2010/472/EU

—

Svin

92/65/EEG

Biosecurity Act 1993 S 22

Animal Products Act 1999

92/65/EEG

—

Hjortar

92/65/EEG

Biosecurity Act 1993 S 22

Nej

Animal Products Act 1999

92/65/EEG

Nej

—

Hästar

92/65/EEG

2010/470/EU

Biosecurity Act 1993 S 22

Animal Products Act 1999

92/65/EEG

2004/211/EG

2010/471/EU

Ja (3)

—	Fjäderfä kläckägg

2009/158/EG

Biosecurity Act 1993 S 22

Nej

Animal Products Act 1999

2009/158/EG

Förordning (EG) nr 798/2008

Ja (3)

Salmonella,

se kapitel 28

—	Ratiter kläckägg

3. Levande djur

—	Nötkreatur

64/432/EEG

Biosecurity Act 1993 S 22

Nej

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EU) nr 206/2010

Ja (3)

IBR,

se kapitel 28

—	Får/getter

91/68/EEG

Förordning (EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993 S 22

Nej

Animal Products Act 1999

2004/212/EG

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EU) nr 206/2010

Ja (3)

EU ska ta ställning till om NZ är fritt från skrapie

—

Svin

64/432/EEG

Biosecurity Act 1993 S 22

Animal Products Act 1999

Förordning (EU) nr 206/2010

Ja (3)

Aujeszkys sjukdom, se avsnitt 28

—

Hjortar

2004/68/EG

92/65/EEG

Biosecurity Act 1993 S 22

Animal Products Act 1999

2004/68/EG

Förordning (EU) nr 206/2010

Ja (3)

—

Hästdjur

2009/156/EG

Biosecurity Act 1993 S 22

Ja (3)

Animal Products Act 1999

92/260/EEG

93/195/EEG

93/196/EEG

93/197/EEG

2004/211/EG

2009/156/EG

2010/57/EU

Ja (3)

EIA,

se kapitel 28

—	Hundar, katter och illrar

Kommersiella ändamål:

92/65/EEG

2013/519/EU

Icke-kommersiella ändamål:

2003/803/EG

Förordningarna

(EG) nr 998/2003

(EU) nr 576/2013

(EU) nr 577/2013

Biosecurity Act 1993 S 22

Ja (3)

Rabies, se kapitel 28

Animal Products Act 1999

Kommersiell import:

92/65/EEG

2011/874/EU

2013/519/EU

Icke-kommersiella ändamål:

2011/874/EU

2013/519/EU

2013/520/EU

Förordningarna

(EG) nr 998/2003

(EU) nr 576/2013

(EU) nr 577/2013

Ja (3)

Rabies,

se kapitel 28

—	Levande fjäderfä

2009/158/EG

Biosecurity Act 1993 S 22

Nej

Animal Products Act 1999

2009/159/EG

Förordning (EG) nr 798/2008

Ja (3)

Salmonella,

se kapitel 28

—

Ratiter

—	Levande bin och humlor, inklusive embryonalt material av dessa arter

92/65/EEG

Biosecurity Act 1993 S 22

Animal Products Act 1999

92/65/EEG

2013/503/EU

Förordning (EU) nr 206/2010

Ja (1)

Bin/humlor,

se kapitel 28

Ingen handel med varor till de medlemsstater eller regioner som förtecknas i bilagan till kommissionens genomförandebeslut 2013/503/EU

Avsnitt 2

Kött (färskt kött, färskt fjäderfäkött samt kött av hägnat och frilevande vilt), malet kött, köttberedningar och köttprodukter avsedda att användas som livsmedel

Vara

EU:s export till Nya Zeeland

Nya Zeelands export till EU

Handelsvillkor

Likvärdighet

Särskilda villkor

Åtgärd

Handelsvillkor

Likvärdighet

Särskilda villkor

Åtgärd

EU-normer

NZ-normer

EU-normer

4. Kött

4.A

Färskt kött enligt definitionen i förordning (EG) nr 853/2004. Häri ingår malet kött och obearbetat (färskt) blod, ben och fett avsedda att användas som livsmedel.

Djurhälsa

—

Idisslare

—

Hästdjur

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EU) nr 206/2010

Ja (1)

—

Svin

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

PRRS,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

Förordning (EU) nr 206/2010

Ja (1)

Folkhälsa

Förordningarna

(EG) (2) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) (2) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EU) nr 206/2010

Ja (1)

Salmonella och BSE,

se kapitel 28

—	Malet kött ska vara fryst

4.B Färskt fjäderfäkött

Djurhälsa

—

Fjäderfä

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Nej

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 798/2008

Ja (3)

—

Kalkoner

Ja (3)

Folkhälsa

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 798/2008

4.C Kött av hägnat vilt

Djurhälsa

—

Hjortar

—

Svin

92/118/EEG

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

PRRS,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

Förordning (EU) nr 206/2010

Ja (1)

—

Kaniner

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 119/2009

Ja (1)

—	Andra landlevande däggdjur

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 119/2009

Ja (1)

—	Fjädervilt (inklusive ratiter)

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Nej

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 798/2008

Ja (3)

Folkhälsa

—	Landlevande däggdjur

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 119/2009

Ja (1)

—	Fjädervilt

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 798/2008

Ja (3)

—

Ratiter

Ja (1)

4.D Kött av frilevande vilt

Djurhälsa

—

Hjortar

—

Kaniner

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

Förordningarna

(EG) nr 119/2009

(EU) nr 206/2010

Ja (1)

—

Svin

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

CSF och PRRS,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

Förordningarna

(EG) nr 119/2009

(EU) nr 206/2010

Ja (1)

—	Andra vilda landlevande däggdjur

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 119/2009

—	Fjädervilt

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 798/2008

Ja (3)

Folkhälsa

—	Vilda landlevande däggdjur

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 119/2009

Ja (1)

Oflådda och icke urtagna vilda harar och kaniner ska kylas till + 4 °C under högst 15 dagar före den planerade tidpunkten för import

—	Fjädervilt

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 798/2008

5. Köttberedningar

5.A Köttberedningar av färskt kött

Djurhälsa

—

Idisslare

—

Svin

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

PRRS,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

2000/572/EG

2002/99/EU

Förordning (EG) nr 999/2001

Ja (1)

Folkhälsa

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

2000/572/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

Endast fryst

BSE,

se kapitel 28

5.B Köttberedningar som framställts av färskt fjäderfäkött

Djurhälsa

—

FFjäderfä

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Nej

Animal Products Act 1999

2000/572/EG

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 798/2008

Ja (3)

—

KKalkoner

Ja (3)

Folkhälsa

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Food Act 1981

Health Act 1956

Animal Products Act 1999

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2000/572/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Endast fryst

5.C Köttberedningar som framställts av kött av hägnat vilt

Djurhälsa

—

Hjortar

—

Svin

92/118/EEG

2002/99/EG

Förordning (EU) nr 206/2010

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

PRRS,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2000/572/EG

2002/99/EG

Förordning (EU) nr 206/2010

Ja (1)

—

Kaniner

92/118/EEG

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2000/572/EG

2002/99/EG

Ja (1)

—

Ratiter

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Nej

Animal Products Act 1999

2000/572/EG

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 798/2008

Ja (3)

—	Fjädervilt

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Nej

Animal Products Act 1999

2000/572/EG

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 798/2008

Ja (3)

Folkhälsa

—

Hjortar

—

Svin

—

Kaniner

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2000/572/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

Endast fryst

—	Fjädervilt

—

Ratiter

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

2000/572/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 798/2008

Ja (1)

5.D Köttberedningar som framställts av kött av frilevande vilt

Djurhälsa

—

Hjortar

—

Kaniner

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2000/572/EG

2002/99/EG

Ja (1)

—

Svin

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

CSF och PRRS,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

2000/572/EG

2002/99/EG

Ja (1)

—	Fjädervilt

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Nej

Animal Products Act 1999

2000/572/EG

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 798/2008

Ja (3)

Folkhälsa

—	Vilda landlevande däggdjur

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2000/572/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

Endast fryst

—	Fjädervilt

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

2000/572/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 798/2008

6. Köttprodukter

6.A Köttprodukter som framställts av färskt kött

Djurhälsa

—

Idisslare

—

Hästar

—

Svin

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

PRRS,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

2007/777/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Ja (1)

Folkhälsa

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

2007/777/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

6.B Köttprodukter som framställts av färskt fjäderfäkött

Djurhälsa

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Värmebehandlat

lagringståligt

F03-behandling

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

2007/777/EG

Förordning (EG) nr 798/2008

Ja (3)

Folkhälsa

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2007/777/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 798/2008

6.C Köttprodukter som framställts av hägnat vilt

Djurhälsa

—

Svin

—

Hjortar

—

Kaniner

92/118/EEG

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

PRRS,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

Ja (1)

—

Ratiter

92/118/EEG

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Värmebehandlat

lagringståligt

F03-behandling

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

Förordning (EG) nr 798/2008

Ja (3)

—	Övrigt fjädervilt

92/118/EEG

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Värmebehandlat

lagringståligt

F03-behandling

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

Ja (3)

Folkhälsa

—

Svin

—

Hjortar

—

Kaniner

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2007/777/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 999/2001

Ja (1)

—	Fjädervilt

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2007/777/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 798/2008

Ja (3)

—

Ratiter

Ja (1)

6.D Köttprodukter som framställts av frilevande vilt

Djurhälsa

Frilevande vilt

—

Svin

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

CSF och PRRS,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

2007/777/EG

Ja (1)

—

Hjortar

—

Kaniner

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

2007/777/EG

Ja (1)

—	Fjädervilt

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Värmebehandlat

lagringståligt

F03-behandling

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

2007/777/EG

Förordning (EG) nr 798/2008

Ja (3)

Folkhälsa

Frilevande vilt

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2007/777/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

—	Fjädervilt

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2007/777/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 798/2008

Avsnitt 3

Övriga produkter avsedda att användas som livsmedel

Vara

EU:s export till Nya Zeeland (1)

Nya Zeelands export till EU

Handelsvillkor

Likvärdighet

Särskilda villkor

Åtgärd

Handelsvillkor

Likvärdighet

Särskilda villkor

Åtgärd

EU-normer

NZ-normer

EU-normer

7. Produkter avsedda att användas som livsmedel

7.A Djurtarmar

Djurhälsa

—	Nötkreatur

—

Får

—

Getter

—

Svin

92/118/EEG

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2003/779/EG

2007/777/EG

477/2010/EU

Förordning (EG) nr 999/2001

Ja (1)

Folkhälsa

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EU) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

7.B Bearbetade ben och benprodukter avsedda att användas som livsmedel

Djurhälsa

Färskt kött:

—

Idisslare

—

Hästar

—

Svin

92/118/EEG

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

PRRS,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Ja (1)

—

Fjäderfä

92/118/EEG

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Värmebehandlat

lagringståligt

F03-behandling

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

Ja (3)

Hägnat vilt

—

Svin

—

Hjortar

92/118/EEG

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

PRRS,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

Ja (1)

—	Fjädervilt

92/118/EEG

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Värmebehandlat

lagringståligt

F03-behandling

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

Ja (3)

Frilevande vilt

—

Hjortar

—

Svin

92/118/EEG

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

CSF och PRRS,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

Ja (1)

—	Fjädervilt

Ja (1)

Värmebehandlat

lagringståligt

F03-behandling

Ja (3)

Folkhälsa

Färskt kött:

—

Idisslare

—

Hästar

—

Svin

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

2007/777/EG

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Fjäderfä

Färskt kött

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

2007/777/EG

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Hägnat vilt

—

Däggdjur

92/118/EEG

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

2007/777/EG

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

—	Fjädervilt

Ja (1)

Frilevande vilt

—

Däggdjur

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

2007/777/EG

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

—	Fjädervilt

Ja (1)

7.C Bearbetat animaliskt protein avsett att användas som livsmedel

Djurhälsa

PAP som framställts av färskt kött:

—

Idisslare

—

Hästar

—

Svin

92/118/EEG

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

PRRS,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

477/2010/EU

Förordning (EG) nr 999/2001

Ja (1)

Fjäderfä

PAP som framställts av färskt kött

92/118/EEG

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Värmebehandlat

lagringståligt

F03-behandling

Animal Products Act 1999

94/438/EG

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

Ja (3)

Hägnat vilt

—

Svin

—

Hjortar

92/118/EEG

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

PRRS,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

477/2010/EU

Förordning (EG) nr 999/2001

Ja (1)

—	Fjädervilt

Ja (1)

Värmebehandlat

lagringståligt

F03-behandling

Ja (3)

Frilevande vilt

—

Svin

—

Hjortar

92/118/EEG

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

CSF och PRRS,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

477/2010/EU

Förordning (EG) nr 999/2001

Ja (1)

—	Fjädervilt

Ja (1)

Värmebehandlat

lagringståligt

F03-behandling

Ja (3)

Folkhälsa

PAP som framställts av färskt kött

—

Idisslare

—

Hästar

—

Svin

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 999/2001

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 999/2001

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Fjäderfä

PAP som framställts av färskt kött

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2007/777/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Hägnat vilt

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2007/777/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EU) nr 854/2004

Ja (1)

—	Fjädervilt

Ja (1)

Frilevande vilt

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2007/777/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

—	Fjädervilt

Ja (1)

7.D Blod och blodprodukter avsedda att användas som livsmedel

Djurhälsa

Blod och blodprodukter som framställts av färskt kött

—

Idisslare

—

Hästar

—

Svin

92/118/EEG 2002/99/EG

Förordning

(EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

PRRS,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EU) nr 206/2010

Ja (1)

Fjäderfä

Blod och blodprodukter färskt fjäderfäkött

92/118/EEG

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Värmebehandlat

lagringståligt

F03-behandling

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

Förordning (EG) nr 798/2008

Ja (3)

Hägnat vilt

—

Svin

—

Hjortar

92/118/EEG

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

PRRS,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Ja (1)

—	Fjädervilt

Ja (1)

Värmebehandlat

lagringståligt

F03-behandling

Ja (3)

Frilevande vilt

—

Svin

—

Hjortar

92/118/EEG

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

CSF och PRRS,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Ja (1)

—	Fjädervilt

Ja (1)

Värmebehandlat

lagringståligt

F03-behandling

Ja (3)

Folkhälsa

—

Idisslare

—

Hästar

—

Svin

Färskt kött

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

2007/777/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Fjäderfä

Färskt kött

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2007/777/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Hägnat vilt

—

Däggdjur

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2007/777/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

—	Fjädervilt

Ja (1)

Frilevande vilt

—

Däggdjur

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2007/777/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

—	Fjädervilt

Ja (1)

7.E Ister och utsmält fett avsett att användas som livsmedel

Djurhälsa

Tama däggdjur

Produkter som framställts av färskt kött:

—

Idisslare

—

Hästar

—

Svin

92/118/EEG

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Ja (1)

Fjäderfä

Produkter som framställts av färskt kött

92/118/EEG

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Värmebehandlat

lagringståligt

F03-behandling

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

Förordning (EG) nr 798/2008

Ja (3)

Hägnat vilt

—

Svin

—

Hjortar

92/118/EEG

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Ja (1)

—	Fjädervilt

Ja (1)

Värmebehandlat

lagringståligt

F03-behandling

Ja (3)

Frilevande vilt

—

Svin

—

Hjortar

92/118/EEG

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

CSF, se kapitel 28

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

2007/777/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Ja (1)

—	Fjädervilt

Ja (1)

Värmebehandlat

lagringståligt

F03-behandling

Ja (3)

Folkhälsa

—

Idisslare

—

Hästar

—

Svin

Färskt kött

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

2007/777/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Fjäderfä

Färskt kött

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2007/777/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Hägnat vilt

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2007/777/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

—	Fjädervilt

Ja (1)

Frilevande vilt

92/118/EEG

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2007/777/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

—	Fjädervilt

Ja (1)

7.F Gelatin avsett att användas som livsmedel

Djurhälsa

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Folkhälsa

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

BSE,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 2074/2005

BSE,

se kapitel 28

7.G Kollagen avsett att användas som livsmedel

Djurhälsa

Förordning (EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

Förordning (EG) nr 999/2001

Folkhälsa

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Health Act 1956

BSE,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

BSE,

se kapitel 28

7.H Magar och blåsor (saltade, torkade eller värmebehandlade och andra produkter)

Djurhälsa

—	Nötkreatur

—

Får

—

Getter

—

Svin

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (3)

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

2007/777/EG

Förordning (EG) nr 999/2001

Ja (1)

Folkhälsa

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

Mjölk och mjölkprodukter avsedda att användas som livsmedel. Häri ingår råmjölk och råmjölksprodukter avsedda att användas som livsmedel.

Djurhälsa

Tama däggdjur:

—	Nötkreatur

—

Buffel

—

Får

—

Getter

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

Förordning (EU) nr 605/2010

Ja (1)

Folkhälsa

—	Pastöriserad

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EU) nr 605/2010

Ja (1)

—	Opastöriserade, termiserade ostar

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Food Act 1981

NZ (milk and milk products processing) food standards 2002

Ja (1)

Termiserade ostar,

se kapitel 28

Food Act 1981 Animal Products Act 1999

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EU) nr 605/2010

Ja (1)

—	Opastöriserade mjölkprodukter (utom obehandlad mjölk)

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Food Act 1981

Animal Products Act 1999

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EU) nr 605/2010

Ja (1)

9. Fiskeriprodukter avsedda att användas som livsmedel (utom levande djur)

Djurhälsa

Frilevande marina djur

—

Fiskar

—

Ägg/rom

—

Blötdjur

—	Tagghudingar

—	Manteldjur, snäckor och kräftdjur

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 1251/2008

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Laxfiskar,

se kapitel 28

Ägg/rom,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

Förordning (EG) nr 1251/2008

Ja (1)

Frilevande i sötvatten

—

Laxfiskar

—

Ägg/rom

—

Kräftor

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 1251/2008

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Laxfiskar,

se kapitel 28

Ägg/rom,

se kapitel 28

Kräftor (frysta eller bearbetade)

Animal Products Act 1999

Förordning (EG) nr 1251/2008

Ja (1)

Kräftor (frysta eller bearbetade)

—	Fiskar (ej laxfiskar)

—

Blötdjur

—

Kräftdjur

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 1251/2008

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

Förordning (EG) nr 1251/2008

Ja (1)

Vattenbruksprodukter (salt- och sötvattenodling)

—

Laxfiskar

—

Ägg/rom

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 1251/2008

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Laxfiskar,

se kapitel 28

Ägg/rom,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

Förordning (EG) nr 1251/2008

Ja (1)

Laxfiskar (urtagna)

—	Blötdjur, tagghudingar

—	Manteldjur, snäckor och kräftdjur

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 1251/2008

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Frysta eller bearbetade

Animal Products Act 1999

Förordning (EG) nr 1251/2008

Ja (1)

Frysta eller bearbetade

—	Fiskar (ej laxfiskar)

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 1251/2008

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

Förordning (EG) nr 1251/2008

Ja (1)

Folkhälsa

—

Fiskar

—

Ägg/rom

—	Musslor, tagghudingar,manteldjur, snäckor och kräftdjur

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2011/163/EU

(vattenbruk)

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 2074/2005

Ja (1)

10. Levande fiskar, blötdjur och kräftdjur, inklusive ägg och gameter

Djurhälsa

Avsedda att användas som livsmedel

—	Levande blötdjur, tagghudingar, manteldjur, snäckor

—	Levande kräftdjur

—	Levande fiskar

—	Andra vattenlevande djur

93/53/EEG

95/70/EG

2002/99/EG

Förordning (EG) nr 1251/2008

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

Förordning (EG) nr 1251/2008

Ja (1)

För avel, odling, uppfödning och återutläggning

—	Levande blötdjur och fiskar

93/53/EEG

95/70/EG

Förordning (EG) nr 1251/2008

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

Förordning (EG) nr 1251/2008

Ja (3)

Folkhälsa

—	Levande fiskar

—	Levande blötdjur, tagghudingar, manteldjur och snäckor

—	Levande kräftdjur

—	Andra fiskar

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Food Act 1981

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

2011/163/EU

(vattenbruksdjur avsedda att användas som livsmedel)

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 2074/2005

Ja (1)

11. Diverse produkter avsedda att användas som livsmedel

11.A Honung

Djurhälsa

92/118/EEG

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

2002/99/EG

Ja (3)

Folkhälsa

2001/110/EG

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Food Act 1981

Health Act 1956

Animal Products Act 1999

2001/110/EG

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 2074/2005

Ja (3)

11.B Grodlår

Djurhälsa

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

Folkhälsa

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Food Act 1981

Health Act 1956

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 2074/2005

11.C Sniglar avsedda att användas som livsmedel

Djurhälsa

2002/99/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

Folkhälsa

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Food Act 1981

Health Act 1956

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 2074/2005

11.D Äggprodukter

Djurhälsa

2002/99/EG

2009/158/EG

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

2002/99/EG

2009/158/EG

Folkhälsa

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

Food Act 1981

Health Act 1956

Animal Products Act 1999

2011/163/EU

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 798/2008

Avsnitt 4

Produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel

Vara

EU:s export till Nya Zeeland (1)

Nya Zeelands export till EU

Handelsvillkor

Likvärdighet

Särskilda villkor

Åtgärd

Handelsvillkor

Likvärdighet

Särskilda villkor

Åtgärd

EU-normer

NZ-normer

EU-normer

12. Djurtarmar för framställning av sällskapsdjursfoder eller för tekniska ändamål

Djurhälsa

—	Nötkreatur

—

Får

—

Getter

—

Svin

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S. 22

Ja (2)

TSE-relaterade restriktioner är tillämpliga

Animal Products Act 1999

2003/779/EG

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EU) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Folkhälsa

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Health Act 1956

Agricultural Compounds and Veterinary Medicines Act 1997

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

13. Mjölk, mjölkprodukter och råmjölk som inte är avsedd(a) att användas som livsmedel

Djurhälsa

—	Nötkreatur

—

Får

—

Getter

Pastöriserad, UHT-behandlad eller steriliserad

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S. 22

Ja (1)

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

Opastöriserad råmjölk och mjölk för användning utanför foderkedjan

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S. 22

Ja (3)

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (3)

Folkhälsa

N.A.

14. Ben och benprodukter (utom benmjöl), horn och hornprodukter (utom hornmjöl) samt hovar och hovprodukter (utom hovmjöl) för annan användning än som foderråvara, organiskt gödningsmedel eller jordförbättringsmedel

Djurhälsa

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S. 22

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Folkhälsa

N.A.

15. Bearbetat animaliskt protein avsett att användas i foder

Djurhälsa

PAP avsett för framställning av sällskapsdjursfoder

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

PAP som framställts av material av andra djur än däggdjur

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

—	material av fisk

Ja (1)

—	material av fågel

Ja (2)

70 °C i 50 min

80 °C i 9 min eller 100 °C i 1 min

eller motsvarande

Ja (1)

Folkhälsa

N.A.

16. Bearbetat blod och bearbetade blodprodukter (utom serum från hästdjur) för användning utanför foderkedjan

Djurhälsa

—	NNötkreatur, får, getter, svin

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

—

Hästdjur

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

—

Fågel

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Folkhälsa

N.A.

17. Ister och utsmält fett som inte är avsett att användas som livsmedel, inklusive fiskoljor

Djurhälsa

—	Utsmälta fetter och oljor

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Ytterligare BSE-relaterade märkningskrav är tillämpliga

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

—	Ister (svin)

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Produkten ska framställas av färskt svinkött från hägnat och frilevande vilt med ’Ja (1)’ tidigare angivet för djurhälsa.

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

CSF,

se kapitel 28

—

Fiskolja

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

Fettderivat som framställts av kategori 2- eller kategori 3-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S. 22

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Folkhälsa

N.A.

18.A Gelatin avsett att användas i foder eller för ändamål utanför foderkedjan

Djurhälsa

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S. 22

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Folkhälsa

N.A.

18.B Hydrolyserat protein, kollagen, dikalciumfosfat och trikalciumfosfat

Djurhälsa

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S. 22

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Folkhälsa

N.A.

19. Hudar och skinn

Djurhälsa

—	Hov- och klövdjur utom hästdjur

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S. 22

Ja (1)

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

—

Hästdjur

—	Andra däggdjur

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

—	Ratiter (struts, emu, nandu)

Förordning (EG) nr 1069/2009

Biosecurity Act 1993, S. 22

Förordning (EG) nr 1069/2009

Ja (1)

Folkhälsa

N.A.

20. Ull, fiber och hår

Djurhälsa

—	Får, getter och kameldjur

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S. 22

Ja (1)

Endast industriellt rengjord ull

Ren och tvättad i 75 °C eller motsvarande

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

—	Andra idisslare och svin

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

—

Andra

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

Folkhälsa

N.A.

21. Sällskapsdjursfoder (även bearbetat) som endast innehåller kategori 3-material

Djurhälsa

Bearbetat sällskapsdjursfoder (av däggdjur)

Hermetiskt slutna behållare

Halvfuktigt och torrt sällskapsdjursfoder

Tuggben av hov- och klövdjur (utom hästdjur)

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Aromatiska inälvsprodukter

Ja (3)

Bearbetat sällskapsdjursfoder (av andra djur än däggdjur)

—	Hermetiskt slutna behållare

—	Halvfuktigt och torrt sällskapsdjursfoder

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

—	material av fisk

Ja (1)

—	material av fågel

Ja (2)

70 °C i 50 min

80 °C i 9 min

100 °C i 1 min eller motsvarande

Ja (1)

Aromatiska inälvsprodukter

Ja (3)

Färskt sällskapsdjursfoder

avsett för omedelbar konsumtion

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

BSE,

se kapitel 28

Folkhälsa

N.A.

22. Serum från hästdjur

Djurhälsa

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Folkhälsa

N.A.

23. Andra animaliska biprodukter för framställning av foder, inklusive sällskapsdjursfoder, och för användning utanför foderkedjan

Djurhälsa

Färskt kött

—	Nötkreatur

—

Får

—

Getter

—

Svin

—

Hästdjur

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Produkten ska framställas av färskt kött av hägnat och frilevande vilt med ’Ja (1)’ tidigare angivet för djurhälsa.

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 999/2001

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

BSE,

se kapitel 28

Hägnat vilt

—

Svin

—

Hjortar

Frilevande vilt

—

Svin

—

Hjortar

BSE, se kapitel 28

Ytterligare

BSE-relaterade märkningskrav är tillämpliga

CSF, se kapitel 28

Färskt kött

—

Fjäderfä

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Frilevande och hägnat vilt

—	Fjädervilt

Andra arter

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Folkhälsa

N.A.

24. Biodlingsprodukter – inte avsedda att användas som livsmedel

Djurhälsa

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Folkhälsa

N.A.

25. Jakttroféer

Djurhälsa

—

Däggdjur

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S 22

Ja (1)

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

—

Fågel

Folkhälsa

N.A.

26. Naturgödsel – bearbetad

Djurhälsa

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Biosecurity Act 1993, S 22

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Folkhälsa

N.A.

Avsnitt 5

Allmänna övergripande frågor

EU:s export till Nya Zeeland (1)

Nya Zeelands export till EU

Handelsvillkor

Likvärdighet

Särskilda villkor

Åtgärd

Handelsvillkor

Likvärdighet

Särskilda villkor

Åtgärd

EU-normer

NZ-normer

EU-normer

27. Övergripande frågor

Vatten

98/83/EG

Animal Products Act 1999

Health Act 1956

Ja (1)

Animal Products Act 1999

98/83/EG

Ja (1)

Restsubstanser

Kontroll av restsubstanser

—	Arter med rött kött

96/22/EG

96/23/EG

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Ja (1)

Animal Products Act 1999

96/22/EG

96/23/EG

Ja (1)

—	Andra arter, andra produkter

Ja (3)

Certifieringssystem

96/93/EG

Animal Products Act 1999

Ja (1)

Likvärdighet ska gälla för samtliga djur och animaliska produkter för vilka likvärdighet enligt ’Ja (1)’ har erkänts både för djurhälsa och folkhälsa.

Animal Products Act 1999

92/118/EEG

96/93/EG

2002/99/EG

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 2074/2005

(EG) nr 1251/2008

(EG) nr 1069/2009

(EU) nr 142/2011

Ja (1)

Likvärdighet ska gälla för djur och animaliska produkter för vilka likvärdighet ’Ja (1)’ angetts i numren 3, 4A, 4C, 4D, 5A, 5C, 5D, 6A, 6C, 6D, 7A, 7B, 7C, 7D, 7E, 7H, 9, 10, 12, 15, 16, 17, 19, 21 och 23.

När det officiella hälsointyget utfärdas efter det att sändningen skickas iväg ska det innehålla en hänvisning till relevant dokument om godkännande, datum för utfärdande av det dokument om godkännande som ligger till grund för det officiella hälsointyget, datum för när sändningen skickas iväg samt datum för undertecknande av det officiella hälsointyget. Nya Zeeland ska informera mottagande gränskontrollstation om det uppstått problem med utfärdande av intyg efter avsändandet från Nya Zeeland.

Återexport av importerade animaliska produkter

96/93/EG

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Biosecurity Act 1993

Ja (1)

Animaliska produkter kan vara helt eller delvis framställda av animaliska produkter som uppfyller bestämmelserna och som har sitt ursprung i ett tredjeland/tredjeländer och anläggningar som är berättigade till handel med EU och Nya Zeeland.

Animal Products Act 1999

Food Act 1981

Biosecurity Act 1993

96/93/EG

Ja (1)

System för mikrobiologisk övervakning/testning (3) (4)

inklusive testmetoder, standarder för provtagning och provberedning samt lagstiftningsåtgärder

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 2073/2005

Animal Products Act 1999

Ja (1)

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 853/2004

(EG) nr 854/2004

(EG) nr 2073/2005

Ja (1)

System för fastställande av förteckningar över anläggningar (5)

Förordningarna

(EG) nr 178/2002

(EG) nr 882/2004

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 854/2004

Animal Products Act 1999

Ja (1)

Animal Products Act 1999

Förordningarna

(EG) nr 178/2002

(EG) nr 882/2004

(EG) nr 852/2004

(EG) nr 854/2004

Ja (1)

Likvärdighet ska gälla för samtliga animaliska produkter för vilka likvärdighet ’Ja (1)’ har erkänts för folkhälsa enligt denna bilaga.

Förfaranden för fastställande av förteckningar över anläggningar för icke ’Ja (1)’-varor kommer att ses över.

28. Diverse certifieringsbestämmelser: Attesteringarna ska göras på folkhälso- eller djurhälsointyget

Fråga

Certifieringsbestämmelser

Q-feber

Nya Zeeland är erkänt som fritt från Q-feber.

För handel från EU till NZ med sperma och embryon från nötkreatur ska den behöriga myndigheten i medlemsstaten intyga följande:

Så vitt jag känner till och kan fastställa har inga positiva tester för Q-feber bekräftats för donatordjuren

OCH för sperma från nötkreatur

ANTINGEN

Donatordjuren har med negativt resultat genomgått ett komplementbindningstest (negativt resultat om ingen bindning sker vid spädning 1:10 eller högre) eller Elisa-test för Q-feber, på ett prov som samlades 21–120 dagar efter varje period för samling av sperma (en period på högst 60 dagar) för export till Nya Zeeland.

ELLER

En alikvot av sperma från varje samling för export till Nya Zeeland har genomgått ett PCR-test som är validerat i laboratorium för Q-feber i enlighet med de metoder som beskrivs i kapitlet om Q-feber i OIE:s Manual of Diagnostic Tests and Vaccines for Terrestrial Animals.

OCH för embryon från nötkreatur

ANTINGEN

ELLER

Ett prov av embryon/oocyter och av samlings- och/eller rengöringsvätska från varje samling för export till Nya Zeeland har genomgått ett PCR-test som är validerat i laboratorium för Q-feber i enlighet med de metoder som beskrivs i kapitlet om Q-feber i OIE:s Manual of Diagnostic Tests and Vaccines for Terrestrial Animals.

Bovin virusdiarré (BVD) typ II

Nya Zeeland är erkänt som fritt från bovint virusdiarrévirus (BVDV) typ II.

För handel från EU till NZ med embryon från nötkreatur ska den behöriga myndigheten i medlemsstaten intyga följande:

ANTINGEN

Donatordjuret har med negativt resultat genomgått ett antigen-Elisa eller virusisoleringstest med avseende på BVDV inom trettio (30) dagar innan de sattes in i ursprungsbesättningen och har vistats där i minst sex (6) månader före samlingen av embryon för denna sändning, och har hållits isolerade från andra djur som inte har testats negativt.

ELLER

Från den första samlingen av embryon som togs från donatordjuret för denna sändning har antingen ett samlingsprov av icke-viabla oocyter/embryon och rengöringsvätska (enligt kapitlet om in vivo-producerade embryon i OIE:s kodex) eller ett embryo genomgått antingen ett virusisoleringstest eller ett PCR-test med avseende på BVDV med negativt resultat.

Blåtunga

Nya Zeeland är erkänt som fritt från blåtunga och epizootisk hemorragisk sjukdom (EHD).

För handel från EU till NZ med sperma från nötkreatur ska den behöriga myndigheten i medlemsstaten intyga följande:

Nötkreatursperman uppfyller bestämmelserna i kapitlet om blåtunga i OIE:s kodex.

IBR

För handel med levande nötkreatur från NZ till de medlemsstater eller regioner i dessa som förtecknas i bilaga I till beslut 2004/558/EG ska Nya Zeeland intyga i enlighet med artikel 2 i kommissionens beslut 2004/558/EG och till de medlemsstater eller regioner som förtecknas i bilaga II till beslut 2004/558/EG ska Nya Zeeland intyga i enlighet med artikel 3 i beslut 2004/558/EG. Attesteringen ska göras på hälsointyget i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 206/2010.

BSE

Export från EU av produkter som innehåller material av nötkreatur, får eller getter till NZ (utöver fullständig efterlevnad av alla övriga tillämpliga EU-normer)

Denna produkt innehåller inte och är inte framställd av andra material av nötkreatur, får eller getter än sådana som härrör från djur som är födda, oavbrutet uppfödda och slaktade i Europeiska unionen och som har producerats helt i enlighet med tillämpliga delar av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001 och (EG) nr 1069/2009.

Anm.: För produkter som innehåller andra material av nötkreatur, får eller getter än sådana som härrör från djur som är födda, oavbrutet uppfödda och slaktade i Europeiska unionen krävs det att denna beståndsdel är certifierad i enlighet med relevanta ytterligare bestämmelser i tredjeland i det tillämpliga certifieringsbeslutet från Nya Zeeland.

BSE

Export från NZ av produkter som innehåller material av nötkreatur, får eller getter till EU

Avsedda att användas som livsmedel – färskt kött, malet kött och köttberedningar, köttprodukter, behandlade tarmar, utsmält djurfett, fettgrevar och gelatin:

a)	Landet eller regionen har enligt artikel 5.2 i förordning (EG) nr 999/2001 klassificerats som ett land eller en region med försumbar BSE-risk.

b)	De djur från vilka produkterna från nötkreatur, får och getter härrör är födda, oavbrutet uppfödda och slaktade i ett land med försumbar BSE-risk.

För biprodukter – utsmält fett, sällskapsdjursfoder, blodprodukter, bearbetat animaliskt protein, ben och benprodukter, kategori 3-material och gelatin:

Den animaliska biprodukten innehåller inte och härrör inte från andra material av nötkreatur, får och getter än sådana som härrör från djur födda, oavbrutet uppfödda och slaktade i ett land eller en region som enligt ett beslut i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EG) nr 999/2001 har klassificerats som ett land eller en region med försumbar BSE-risk.

PRRS

För handel från EU till NZ med svinkött ska den behöriga myndigheten i medlemsstaten intyga följande:

ANTINGEN

i)	Det har framställts av djur som sedan födseln kontinuerligt har vistats i Finland eller Sverige som är fritt från porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom (PSSR).

ELLER

ii)

Det har tillagats vid en av följande kombinationer av kärntemperatur/tid:

56 °C i 60 minuter.

57 °C i 55 minuter.

58 °C i 50 minuter.

59 °C i 45 minuter.

60 °C i 40 minuter.

61 °C i 35 minuter.

62 °C i 30 minuter.

63 °C i 25 minuter.

64 °C i 22 minuter.

65 °C i 20 minuter.

66 °C i 17 minuter.

67 °C i 15 minuter.

68 °C i 13 minuter.

69 °C i 12 minuter.

70 °C i 11 minuter.

ELLER

iii)

Det har behandlats enligt ett förfarande som säkerställer att köttet uppfyller ett av följande krav:

Det har ett pH-värde på högst 5.

Det har fermenterats (med mjölksyra) till ett pH-värde på högst 6,0 och

har fått mogna i minst 21 dagar.

Det uppfyller kraven för officiell certifiering som Prosciutto di Parma eller

har genomgått en likvärdig mognadsprocess på 12 månader.

ELLER

iv)

Det har beretts som konsumtionsfärdiga styckningsdelar som förpackats i detaljhandelsförpackningar på högst 3 kg, och som inte innehåller malet kött och inte heller huvud eller hals, och följande vävnader har avlägsnats: axillära lymfknutor, mediala och laterala iliaca lymfknutor, sacrala lymfknutor, iliofemorala lymfknutor (djupa inguinallymfknutor), bröstlymfknutor (ytliga inguinallymfknutor), ytliga och djupa poplietallymfknutor, dorsala, ventrala och mediala ytliga halslymfknutor, gluteala lymfknutor och ischiaslymfknutor, samt all annan makroskopiskt synlig lymfvävnad (dvs. lymfknutor och lymfkärl) som påträffas under bearbetningen.

ELLER

v)	Inget av ovanstående (Anm.: Dessa produkter måste bearbetas i Nya Zeeland innan biosäkerheten kan godkännas.)

Aujeszkys sjukdom

För handel med levande svin från Nya Zeeland till de medlemsstater eller regioner i dessa som förtecknas i bilagorna I och II till beslut 2008/185/EG ska Nya Zeeland intyga i enlighet med beslut 2008/185/EG. Attesteringen ska göras på hälsointyget i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 206/2010.

CSF

—	endast viltlevande svin

För handel från EU till NZ ska den behöriga myndigheten i medlemsstaten intyga att produkterna kommer från områden där populationen av viltlevande svin under de föregående 60 dagarna har varit fri från CSF. Attesteringen ska göras på hälsointyget:

’Den produkt som beskrivs i detta intyg har framställts av vilda svin som kommer från områden där populationen av viltlevande svin under de föregående 60 dagarna har varit fri från klassisk svinpest.’

Levande bin/humlor

För handel från NZ till EU ska hälsointygen för levande bin/humlor innehålla följande attestering:

Följande gäller för de bin/humlor (1) som beskrivs i detta intyg:

a)	De kommer från en bigård som står under den behöriga myndighetens övervakning och tillsyn.

När det är fråga om honungsbin kommer kuporna från ett område som inte omfattas av förbud på grund av förekomst av amerikansk yngelröta. (Förbudet har gällt i minst 30 dagar efter det senast registrerade fallet och den dag då alla kupor inom en radie av tre km kontrollerades av den behöriga myndigheten och alla smittade kupor brändes upp eller behandlades och inspekterades till den behöriga myndighetens belåtenhet.)

c)	De är från kupor eller kommer från kupor eller samhällen (när det gäller humlor) som inspekterades omedelbart före avsändandet (vanligtvis inom 24 timmar) och som inte visade kliniska tecken på eller misstanke om sjukdom, inklusive angrepp av skadegörare som angriper bin.

Förpackningsmaterialet, burarna med drottningar, de åtföljande produkterna och fodret är nytt/nya och har inte varit i kontakt med sjuka bin eller yngelkakor, och alla försiktighetsåtgärder har vidtagits för att förhindra att bina kontamineras genom sjukdomsframkallande agens eller angrepp av skadegörare.

(1)	Stryk det som inte är tillämpligt

Färger för hälsomärkning

I förordning (EG) nr 1333/2008 föreskrivs vilka färger som får användas vid hälsomärkning.

Salmonella

För handel från NZ till Sverige och Finland

Hälsointygen för levande djur och animaliska produkter nedan ska innehålla en lämplig attestering enligt motsvarande lagstiftning om de importeras för ett avsändande till Sverige eller Finland:

För konsumtionsägg ska Nya Zeeland intyga i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005.

För levande fjäderfä för slakt ska Nya Zeeland intyga i enlighet med bilaga A till rådets beslut 95/410/EG.

För avelsfjäderfä ska Nya Zeeland intyga i enlighet med bilaga II till kommissionens beslut 2003/644/EG.

För dagsgamla kycklingar ska Nya Zeeland intyga i enlighet med bilaga III till kommissionens beslut 2003/644/EG.

För värphöns ska Nya Zeeland intyga i enlighet med bilaga II till kommissionens beslut 2004/235/EG.

För färskt kött som omfattas av förordning (EG) nr 1688/2005 ska följande attestering läggas till: ’Det färska köttet har genomgått mikrobiologisk testning med avseende på salmonella genom provtagning på köttets ursprungsanläggning enligt förordning (EG) nr 1688/2005.’

Laxfiskar

För handel från EU till NZ

Sändningen innehåller endast icke könsmogna laxfiskar med huvud, gälar och inälvor borttagna av släktena Onchorhynchus, Salmo eller Salvelinus.

Ägg/rom

För handel från EU till NZ

Ska behandlas så att äggen/rommen är icke-viabla, förpackade för försäljning och lagringståliga.

Termiserade ostar

För handel från EU till NZ

Den termiserade osten har en fukthalt under 39 % och ett pH under 5,6. Den mjölk som används för att producera denna ost har värmts upp snabbt till minst 64,5 °C i 16 sekunder. Osten har lagrats i minst 7 °C i 90 dagar.

29. Gemensamt överenskomna åtgärder för sjukdomsbekämpning

29.A Gemensamt överenskommen sjukdomsstatus för specifika sjukdomar

Rabies

Nya Zeeland, Förenade kungariket, Malta, Irland och Sverige är erkända som fria från rabies.

Infektiös anemi hos häst (EIA)

Nya Zeeland är erkänt som fritt från EIA.

Brucellos

Nya Zeeland är erkänt som fritt från Brucella abortus och B. mellitensis.

Q-feber

Nya Zeeland är erkänt som fritt från Q-feber.

Bovin virusdiarré (BVD) typ II

Nya Zeeland är erkänt som fritt från BVD typ II.

Blåtunga och epizootisk hemorragisk sjukdom (EHD)

Nya Zeeland är erkänt som fritt från blåtunga och EHD.

EU ska ansöka hos NZ om att erkännas som fritt från EHD.

Lilla kupskalbaggen

Nya Zeeland och EU är erkända som fria från lilla kupskalbaggen.

Tropilaelapskvalster

Nya Zeeland och EU är erkända som fria från tropilaelapskvalster.

29.B	Gemensamt överenskomna åtgärder för sjukdomsbekämpning vid förekomst av specifika sjukdomar

Officiella hälsointyg ska i enlighet med avsnitt 1 b i bilaga VII till avtalet vara försedda med de relevanta kompletterande attesteringar som anges i kapitel 29 i denna bilaga.

Allmän attestering för alla varor:

Den vara som beskrivs i detta intyg har hållits åtskild från alla andra varor som inte uppfyller kraven i alla led av produktion, lagring och transport och alla nödvändiga försiktighetsåtgärder har vidtagits för att förhindra kontaminering av varan med virus av [ange relevant sjukdom från kolumnen med sjukdomar nedan].

Sjukdomsspecifik attestering:

De varor som förtecknas i kapitel 29 i–xxx ska utöver den allmänna attesteringen för alla varor (se ovan) vara försedda med den eller de relevanta attesteringarna avseende sjukdom enligt följande:

Vara

Sjukdom

Attestering avseende sjukdom

Nummer*): Valfria attesteringar används i intyget endast om de är relevanta.

i)	Mjölk och mjölkprodukter: 8.0 13.0

FMD

Den mjölk/de mjölkprodukter som beskrivs i detta intyg

ANTINGEN

1*)	har steriliserats till ett F0-värde på 3.

ELLER

2*)	har genomgått UHT-behandling (ultrahög temperatur) vid 132 °C under minst en sekund.

ELLER

3*)	hade ett pH under 7,0 innan den/de genomgick en lågpastörisering (HTST) i två omgångar vid 72 °C i 15 sekunder.

ELLER

4*)	hade ett pH över 7,0 innan den/de genomgick en dubbel lågpastörisering (HTST) vid 72 °C i 15 sekunder.

ELLER

5*)	har genomgått en lågpastörisering (HTST) i kombination med en sänkning av pH-värdet till under 6 i en timme.

ELLER

6*)	har genomgått en lågpastörisering (HTST) kombinerad med ytterligare upphettning till 72 °C kombinerad med torkning eller en motsvarande validerad och godkänd torkningsprocess som ger åtminstone motsvarande termiska effekt på 72 °C i 15 sekunder.

ii)	Kött (inklusive malet kött) och köttberedningar av klövdjur, utom huvud, fötter, inälvor och kött av svin (Suidae): 4.A 4.C 5.A 5.C

FMD

Det/de [ange relevant vara] som beskrivs i detta intyg (utom inälvor, huvud och fötter)

1)	härrör från djur som har genomgått besiktning före och efter slakt och har befunnits vara fria från tecken som tyder på mul- och klövsjuka,

2)	härrör från urbenade slaktkroppar från vilka slaktbiprodukter och de viktigaste lymfkörtlarna har avlägsnats,

3)	har genomgått mognadslagring vid en temperatur på över + 2 °C i minst 24 timmar och pH-värdet var under 6 när det mättes i mitten av långa ryggmuskeln (longissimus dorsi) efter mognadslagring och före urbening,

4)	härrör inte från djur som har slaktats eller bearbetats i en anläggning som är belägen i en angiven skydds- eller övervakningszon,

5)	kött som härrör från djur i skydds- och övervakningszonerna är föremål för offentlig kontroll och har identifierats och kontrollerats för att säkerställa att det inte finns med i denna sändning.

iii)	Kött (inklusive malet kött) och andra animaliska produkter (inklusive slaktbiprodukter) som härrör från klövdjur, inklusive svin (Suidae): 4.A 4.C 5.A 5.C 7.A 7.B 7.C 7.D 7.E 7.F 7.G 11.E

FMD

Det/de [ange relevant vara] som beskrivs i detta intyg

1)	härrör från djur som har genomgått besiktning före och efter slakt och har befunnits vara fria från tecken som tyder på mul- och klövsjuka, OCH ANTINGEN

2*)	härrör från djur som slaktades minst 21 dagar före det datum då smittan tidigast beräknas ha nått territoriet, och det/de härrör inte från djur som har slaktats eller bearbetats i en anläggning som är belägen i en angiven skydds- eller övervakningszon, ELLER

3*)

härrör från djur som har vistats på anläggningen i minst 21 dagar och har identifierats så att ursprungsanläggningen kan spåras, men härrör inte från djur som har vistats på anläggningar i en skydds- eller övervakningszon, och varan är tydligt identifierad och har kvarhållits under officiell övervakning i minst 7 dagar och har inte släppts förrän samtliga misstankar om mul- och klövsjukevirus på ursprungsanläggningen officiellt hade avvisats i slutet av denna period,

OCH

4)	kött som härrör från djur i skydds- och övervakningszonerna är föremål för offentlig kontroll och har identifierats och kontrollerats för att säkerställa att det inte finns med i denna sändning.

iv)	Kött och köttberedningar av fjäderfä (inklusive kalkoner): 4.B 4.C 5.B 5.C

HPNAI

Anmälningspliktig i enlighet med kriterierna i OIE:s Terrestrial Animal Health Code

Det/de [ange relevant vara] som beskrivs i detta intyg härrör från djur som

ANTINGEN

1*)	kommer från en anläggning som är belägen utanför en skydds- eller övervakningszon, och allt kött som härrör från djur i skydds- och övervakningszonerna är föremål för offentlig kontroll och har identifierats och kontrollerats för att säkerställa att det inte finns med i denna sändning.

ELLER

2*)

kommer från en anläggning i en övervakningszon men utanför en skyddszon och har testats för att med en sannolikhet på 95 % påvisa en prevalens för HPNAI-infektion på 5 % högst sju dagar före slakt, med tester för påvisande av virus och/eller serologiska tester med negativt resultat, och de har slaktats i en utsedd anläggning som inte har bearbetat fjäderfä som var smittade med HPNAI sedan den rengjordes och desinficerades senast, och har genomgått besiktning före och efter slakt och inte visat några tecken som tyder på HPNAI. Allt kött som härrör från djur i skyddszonen är föremål för offentlig kontroll och har identifierats och kontrollerats för att säkerställa att det inte finns med i denna sändning.

ELLER

3*)	bearbetades minst 21 dagar före det datum då smittan tidigast beräknas ha förekommit.

v)	Kött och köttberedningar av fjäderfä (inklusive kalkoner): 4.B 4.C 5.B 5.C

LPNAI

Anmälningspliktig i enlighet med kriterierna i OIE:s Terrestrial Animal Health Code

Det/de [ange relevant vara] som beskrivs i detta intyg härrör från djur som

1)	kommer från en anläggning där det inte har funnits några belägg för LPNAI under de senaste 21 dagarna,

2)	har slaktats i en godkänd anläggning som inte har bearbetat fjäderfä som var smittade med LPNAI sedan den rengjordes och desinficerades senast,

3)	har genomgått besiktning före och efter slakt och inte visat några tecken som tyder på LPNAI.

vi)	Kött och köttberedningar av fjäderfä (inklusive kalkoner): 4.B 4.C 5.B 5.C

Det/de [ange relevant vara] som beskrivs i detta intyg härrör från

1)	djur från anläggningar som är fria från ND och som inte är belägna i en skydds- eller övervakningszon för ND, OCH ANTINGEN

2*)	djuren har inte vaccinerats mot ND. ELLER

3*)	djuren har vaccinerats mot ND med ett vaccin som uppfyller de normer som anges i kommissionens beslut 93/152/EEG (typ av vaccin som använts och vaccinationsdatum ska också anges i intyget). OCH

Djuren visade inga kliniska tecken på ND på dagen för transport till slakteriet och har vidare genomgått besiktning före och efter slakt och inte visat några kliniska tecken som tyder på ND. Djuren har slaktats i en godkänd anläggning som inspekteras regelbundet av den behöriga veterinärmyndigheten och som inte har bearbetat fjäderfä som var smittade med ND sedan den rengjordes och desinficerades senast.

vii)	Köttprodukter och andra bearbetade produkter som härrör från klövdjur, inklusive svin (Suidae) och fjäderfä (inklusive kalkoner): 6.A 6.B 6.C 6.D 7.B 7.C 7.D 7.E 7.F 7.G 7.H

FMD, CSF, SVD, ASF, RND, ND, LPNAI, HPNAI, PPR

De [ange relevant vara] som beskrivs i detta intyg har värmebehandlats i en hermetiskt sluten behållare med ett F0-värde på minst 3,00.

viii)

Köttprodukter och andra bearbetade produkter som härrör från klövdjur, inklusive svin (Suidae) och fjäderfä (inklusive kalkoner):

6.A 6.B 6.C 6.D 7.B 7.C 7.D 7.E 7.F 7.G 7.H

FMD, CSF, SVD, RND, ND, LPNAI, HPNAI, PPR

ANTINGEN

1*)	De [ange relevant vara] som beskrivs i detta intyg har värmebehandlats till lägst 70 °C i hela produkten.

ELLER

2*)	De [ange relevant vara] som beskrivs i detta intyg har värmebehandlats till 70 °C i minst 30 minuter eller en likvärdig validerad och godkänd termisk process.

ix)	Köttprodukter och andra bearbetade produkter som härrör från klövdjur, inklusive svin (Suidae): 6.A 6.C 6.D 7.B 7.C 7.D 7.E 7.F 7.G 7.H

FMD, CSF, SVD, ASF, RND, PPR

De [ange relevant vara] som beskrivs i detta intyg har värmebehandlats i en hermetiskt sluten behållare vid lägst 60 °C i minst 4 timmar. Kärntemperaturen ska under denna tid vara lägst 70 °C i 30 minuter.

x)	Köttprodukter och andra bearbetade produkter som härrör från svin (Suidae): 6.A 6.C 6.D 7.B 7.C 7.D 7.E 7.F 7.G 7.H

ASF

De [ange relevant vara] som beskrivs i detta intyg har värmebehandlats vid lägst 80 °C i hela produkten.

xi)	Köttprodukter och andra bearbetade produkter (benfria) som härrör från klövdjur, inklusive svin (Suidae): 6.A 6.C 6.D 7.B 7.C 7.D 7.E 7.F 7.G 7.H

FMD, CSF, SVD, ASF, RND

De [ange relevant vara] som beskrivs i detta intyg är benfria och har behandlats genom naturlig jäsning och mognadslagring i minst nio månader som ger följande egenskaper: ett Aw-värde på högst 0,93 eller ett pH-värde på högst 6,0.

xii)	Köttprodukter och andra bearbetade produkter (inklusive kött med ben) som härrör från klövdjur, inklusive svin (Suidae): 6.A 6.C 6.D 7.B 7.C 7.D 7.E 7.F 7.G 7.H

FMD, CSF, SVD

De [ange relevant vara] som beskrivs i detta intyg kan innehålla ben och har behandlats genom naturlig jäsning och mognadslagring i minst nio månader som ger följande egenskaper: ett Aw-värde på högst 0,93 eller ett pH-värde på högst 6,0.

xiii)

Köttprodukter och andra bearbetade produkter som härrör från klövdjur, inklusive svin (Suidae):

6.A 6.C 6.D 7.B 7.C 7.D 7.E 7.F 7.G 7.H

FMD, PPR

De [ange relevant vara] som beskrivs i detta intyg har genomgått värmebehandling som ger en kärntemperatur av lägst 65 °C tillräckligt länge för att ett pastöriseringsvärde (pv) på minst 40 ska uppnås.

xiv)	Köttprodukter och andra bearbetade produkter som härrör från svin (Suidae): 6.A 6.C 6.D 7.B 7.C 7.D 7.E 7.F 7.G 7.H

CSF

De [ange relevant vara] som beskrivs i detta intyg består av torrsaltat svinkött (1) och är

ANTINGEN

1*)	skinka med ben enligt italiensk tradition som är saltad och har torkat i minst 313 dagar (1).

ELLER

2*)	svinkött med ben enligt spansk tradition, iberisk bogskinka, som är saltad och har torkat i minst 252 dagar (1).

ELLER

3*)	svinkött med ben enligt spansk tradition, iberisk fläskfilé, som är saltad och har torkat i minst 126 dagar (1).

ELLER

4*)	svinkött med ben enligt spansk tradition, serranoskinka, som är saltad och har torkat i minst 140 dagar (1).

(1) Vid tidpunkten för offentliggörandet kan importvillkoren för svinkött till Nya Zeeland omfatta torkningstider som överstiger de minimitider som anges för CSF.

xv)	Köttprodukter och andra bearbetade produkter som härrör från svin (Suidae): 6.A 6.C 6.D 7.B 7.C 7.D 7.E 7.F 7.G 7.H

ASF

De [ange relevant vara] som beskrivs i detta intyg har behandlats genom naturlig jäsning och mognadslagring i minst 190 dagar för skinka och 140 dagar för fläskfilé.

xvi)	Djurtarmar som härrör från idisslare: 7.A 12.0

FMD

De djurtarmar som beskrivs i detta intyg har rengjorts, skrapats och antingen saltats med natriumklorid i 30 dagar eller blekts eller torkats efter skrapningen och skyddats mot förnyad kontaminering efter behandlingen.

xvii)

Bearbetat animaliskt protein, ister, fetter och sällskapsdjursfoder som härrör från hov- och klövdjur och fjäderfä (inklusive kalkoner):

15.0 17.0 21.0

FMD, SVD, RND, PPR, ASF, ND, LSD

Det/de [ange relevant vara] som beskrivs i detta intyg har värmebehandlats enligt lagstadgade miniminormer och vid lägst 90 °C i tio minuter i hela produkten.

xviii)

Ull och fiber från idisslare:

20.0

FMD, RND

ANTINGEN

1*)	Den/de [ange relevant vara] som beskrivs i detta intyg har lagrats vid 18 °C i fyra veckor, eller vid 4 °C i fyra månader, eller vid 37 °C i åtta dagar.

ELLER

2*)	Den/de [ange relevant vara] som beskrivs i detta intyg har rengjorts industriellt genom nedsänkning i ett vattenlösligt rengöringsmedel vid 60–70 °C.

ELLER

3*)	Obearbetad/obearbetade [ange relevant vara] har rengjorts, torkats och förslutits säkert i en förpackning i enlighet med kraven i förordning (EG) nr 1069/2009.

xix)	Behandlade hudar och skinn: 19

FMD, RND

De hudar eller skinn som beskrivs i detta intyg har i sju dagar behandlats med havssalt som innehåller minst 2 % natriumkarbonat.

xx)	Behandlade hudar och skinn: 19

FMD

ANTINGEN

1*)	De hudar eller skinn som beskrivs i detta intyg har torr- eller våtsaltats i 14 dagar före avsändandet och har transporterats sjövägen.

ELLER

2*)	De hudar och skinn som beskrivs i detta intyg har torkats i 42 dagar vid en temperatur på minst 20 °C.

xxii)

Färdigbehandlade hudar och skinn (wet blue-läder, picklade eller kalkbehandlade, eller hudar som har genomgått fullständig garvning):

FMD, RND

Färdigbehandlade hudar och skinn kan bli föremål för handel utan inskränkningar, förutsatt att dessa produkter har genomgått de vanliga kemiska och mekaniska processer som används inom garveriindustrin.

Följande attestering kan användas för att underlätta handeln:

De färdigbehandlade hudar och skinn som beskrivs i detta intyg har genomgått de vanliga kemiska och mekaniska processer som används inom garveriindustrin.

xxiii)

Sperma från nötkreatur:

FMD

Den sperma som beskrivs i detta intyg

ANTINGEN

1*)

härrör från donatordjur som hölls på en tjurstation där inga djur hade satts in under de sista 30 dagarna före samlingstillfället och mul- och klövsjuka hade inte förekommit inom 10 km under 30 dagar före och efter samlingen, och donatordjuren visade inga kliniska tecken på mul- och klövsjuka på samlingsdagen, har inte vaccinerats mot mul- och klövsjuka och genomgick tidigast 21 dagar efter spermasamlingen med negativt resultat ett test för antikroppar mot mul- och klövsjukevirus, och inga andra djur på tjurstationen hade vaccinerats mot mul- och klövsjuka. Vidare samlades sperman från en tjurstation som inte var belägen i en skydds- eller övervakningszon och all sperma som har samlats i en skydds- eller övervakningszon har tydligt identifierats och har kvarhållits under officiell övervakning. Den sperma som samlades genomgick ytterligare behandling och lagrades i enlighet med bestämmelserna i kapitel 4.5 eller 4.6 i OIE:s Terrestrial Animal Health Code, beroende på vad som är relevant, och lagrades därefter i ursprungslandet i minst en månad efter samlingen, och under den perioden visade inget djur på den anläggning där donatordjuren hölls några tecken på mul- och klövsjuka.

ELLER

2*)

samlades och lagrades fryst i minst 21 dagar före det datum då smittan med mul- och klövsjukeviruset tidigast beräknas ha förekommit på en anläggning i skydds- och övervakningszonen. All sperma som samlades efter det datum då smittan tidigast hade förekommit hade lagrats separat och hade inte släppts förrän efter det att alla åtgärder i samband med utbrottet av mul- och klövsjuka hade upphävts. Alla djur som tagits emot på tjurstationen har genomgått en klinisk undersökning och prover som tagits har genomgått ett serologiskt test för att styrka frånvaron av smitta på den berörda stationen. Donatordjuren har med negativt resultat genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot mul- och klövsjukeviruset i ett prov som tagits tidigast 28 dagar efter spermasamlingen.

xxiv)

Sperma från nötkreatur:

Den sperma som beskrivs i detta intyg härrör från donatordjur

ANTINGEN

som har hållits i en anläggning skyddad mot smittspridare i minst 60 dagar före och under spermasamlingen.

ELLER

som med negativt resultat har genomgått ett serologiskt test i enlighet med OIE:s Manual of Diagnostic Tests and Vaccines for Terrestrial Animals för påvisande av antikroppar mot blåtunga minst var 60:e dag under samlingsperioden och 21–60 dagar efter det sista samlingstillfället för den sändning som ska exporteras.

ELLER

som med negativt resultat har genomgått ett test för identifiering av agens i enlighet med OIE:s Manual of Diagnostic Tests and Vaccines for Terrestrial Animals på blodprover som togs i början och i slutet av samlingen och minst var 7:e dag (virusisoleringstest) eller minst var 28:e dag (PCR-test) under spermasamlingen för den sändning som ska exporteras.

ELLER

Tjurstationen är inte belägen i en smittad zon (restriktionszon). Sperma från smittade zoner (restriktionszoner) har tydligt identifierats och kvarhållits under officiell övervakning.

OCH

Sperman har samlats, behandlats och lagrats i enlighet med OIE:s standarder.

xxv)	Sperma från nötkreatur: 1

LSD

Den sperma som beskrivs i detta intyg härrör från donatordjur

som inte visade några kliniska tecken på lumpy skin disease på spermasamlingsdagen och under de följande 28 dagarna, och djuren hade hållits i det exporterande landet under de 28 dagar som föregick samlingen på en tjurstation där inget fall av lumpy skin disease hade rapporterats officiellt under den perioden, och stationen var inte belägen i antingen en LSD-smittad zon eller en buffertzon och all sperma från buffertzonen har tydligt identifierats och kontrollerats.

xxvi)

In vivo-producerade embryon från nötkreatur (utom embryon som behandlats så att zona pellucida genombryts):

FMD

De in vivo-producerade embryon som beskrivs i detta intyg härrör från donatordjur som

var fria från kliniska tecken på mul- och klövsjuka vid samlingstillfället och embryona hade befruktats genom artificiell insemination med sperma som samlats, behandlats och lagrats på tjurstationer som godkänts av den behöriga myndigheten i enlighet med OIE:s standarder. Dessutom hade embryona samlats, behandlats och lagrats i enlighet med de normer som fastställts av den behöriga myndigheten.

OCH

Donatordjuren från vilka embryona samlades härrör från besättningar som inte befann sig i en skydds- eller övervakningszon. Embryon som samlats i skydds- eller övervakningszoner var tydligt identifierade och hade kvarhållits under officiell övervakning.

xxvii)

In vivo-producerade embryon från nötkreatur (utom embryon som behandlats så att zona pellucida genombryts):

De in vivo-producerade embryon som beskrivs i detta intyg härrör från donatordjur som

var fria från kliniska tecken på blåtunga vid samlingstillfället och embryona hade befruktats genom artificiell insemination med sperma som samlats, behandlats och lagrats på tjurstationer som godkänts av den behöriga myndigheten i enlighet med OIE:s standarder.

OCH

Embryona hade samlats, behandlats och lagrats i enlighet med de normer som fastställts av den behöriga myndigheten.

xxviii)

In vivo-producerade embryon från nötkreatur (utom embryon som behandlats så att zona pellucida genombryts):

De in vivo-producerade embryon som beskrivs i detta intyg härrör från donatordjur som

under 21 dagar före och under samlingen hade hållits i en anläggning där inget fall av vesikulär stomatit rapporterades under denna period och de hade med negativt resultat genomgått ett diagnostiskt test för vesikulär stomatit inom 21 dagar före samlingen av embryon. Embryona har samlats, behandlats och lagrats i enlighet med OIE:s standarder och anläggningen var inte belägen i en skydds- eller övervakningszon. Embryon som samlats i skydds- eller övervakningszoner var tydligt identifierade och hade kvarhållits under officiell övervakning.

xxix)

In vivo-producerade embryon från nötkreatur (utom embryon som behandlats så att zona pellucida genombryts):

CBPP

De in vivo-producerade embryon som beskrivs i detta intyg härrör från donatordjur som

ANTINGEN

1*)

inte har vaccinerats mot elakartad lungsjuka hos nötkreatur och har genomgått ett komplementbindningstest för elakartad lungsjuka hos nötkreatur med negativt resultat vid två tillfällen med minst 21 dagars och högst 30 dagars mellanrum mellan testerna, varvid det andra testet utfördes inom 14 dagar före samlingen, och de har hållits isolerade från andra tama bovidae från och med dagen för det första komplementbindningstestet till samlingen,

ELLER

2*)	vaccinerades med ett vaccin som uppfyller de standarder som beskrivs i OIE:s Manual of Diagnostic Tests and Vaccines for Terrestrial Animals högst fyra månader före samlingen,

OCH

som inte uppvisade några kliniska tecken på elakartad lungsjuka hos nötkreatur den dag då embryona samlades, och som sedan födseln eller under de senaste sex månaderna hade hållits i en besättning där inget fall av elakartad lungsjuka hos nötkreatur hade rapporterats under denna period och besättningen befann sig inte i en CBPP-smittad zon. Embryona hade samlats, behandlats och lagrats i enlighet med de normer som fastställts av den behöriga myndigheten.

xxx)	Kläckägg av fjäderfä 2

LPNAI,

HPNAI –

Anmälningspliktig i enlighet med kriterierna i OIE:s Terrestrial Animal Health Code (anmälningspliktig enligt OIE)

Newcastlesjuka

För handel från EU till NZ

De kläckägg av fjäderfä som beskrivs i detta intyg härrör från flockar och kläckerier i ett delområde som av Ministry for Primary Industries godkänts som fritt från anmälningspliktig aviär influensa [och/eller] Newcastlesjuka [stryk det som inte är tillämpligt].

xxxi)

Levande bin/humlor:

Lilla kupskalbaggen

(Aethina tumida)

För handel från NZ till EU:

a)	Kuporna kommer från ett område med en radie av minst 100 km som inte omfattas av restriktioner i samband med misstanke om eller bekräftad förekomst av den lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) och där det inte förekommer angrepp av denna.

b)	Både bina/humlorna (1) och deras förpackning har genomgått visuell undersökning för påvisande av den lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) eller dess ägg och larver.

(1)	Stryk det som inte är tillämpligt.

xxxii)

Levande bin/humlor:

Tropiaelapskvalster (Tropilaelaps spp.)

För handel från NZ till EU:

a)	Kuporna kommer från ett område med en radie av minst 100 km som inte omfattas av restriktioner i samband med misstanke om eller bekräftad förekomst av tropilaelapskvalster (Tropilaelaps spp.) och där det inte förekommer angrepp av detta.

b)	Både bina/humlorna (1) och deras förpackning har genomgått visuell undersökning för påvisande av tropilaelapskvalster (Tropilaelaps spp.).

(1)	Stryk det som inte är tillämpligt.

BILAGA VII

CERTIFIERING

Officiella hälsointyg ska följa med sändningar med levande djur och/eller animaliska produkter i handeln mellan parterna.

Avsnitt 1: Hälsoattesteringar:

För varor för vilka likvärdighet ’Ja-1’ har erkänts

Nedanstående förlaga till hälsoattestering ska användas (likvärdighet för djurhälsa och/eller folkhälsa). Se Ja (1) i bilaga V.

’Den/det/de levande djur eller animaliska produkt(er) som beskrivs i detta intyg uppfyller tillämpliga (Europeiska unionens/Nya Zeelands (6)) normer och krav som har erkänts som likvärdiga med (Nya Zeelands/Europeiska unionens (6)) normer och krav som fastställs i avtalet mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om sanitära åtgärder (rådets beslut 97/132/EG).

Närmare bestämt i enlighet med (ange … exporterande partens lagstiftning) (7).

(6) Stryk det som inte är tillämpligt."

(7) Valfri uppgift som den importerande parten beslutar om efter eget gottfinnande.’"

OCH

ii)	Den eller de kompletterande attestering(ar) som anges i avsnitt 5 kapitel 28 i bilaga V som relevant(a) och som det hänvisas till som ’Särskilda villkor’ i bilaga V ska användas.

iii)	För export från EU till Nya Zeeland ska följande kompletterande attestering(ar) användas: ’Den animaliska produkten får bli föremål för handel inom unionen utan begränsningar’.

iv)

För export från Nya Zeeland: För sändningar av varor för vilka den förlaga till hälsoattestering som avses i avsnitt 1 a i föreskrivs och för vilka likvärdighet fastställs i avsnitt 5 kapitel 28 underkapitlet ’Certifieringssystem’ i bilaga V ska följande kompletterande attestering användas när det utfärdas intyg efter den dag då sändningarna skickades iväg (8): ’Undertecknad tjänsteman certifierar denna sändning på grundval av dokument om godkännande (ange relevant(a) dokument om godkännande) utfärdat/utfärdade den (datum) som undertecknades av tjänstemannen och utfärdades innan sändningen avgick.’

För alla varor

Efter den exporterande partens bekräftelse i enlighet med artikel 12 att en sjukdom som förtecknas i avsnitt 5 kapitel 29.B i bilaga V har förekommit ska den eller de relevanta kompletterande attesteringarna enligt avsnitt 5 kapitel 29.B i bilaga V användas i officiella hälsointyg. Den eller de relevanta kompletterande attestering(arna) i avsnitt 5 kapitel 29.B i bilaga V ska användas tills den exporterande parten har tagit ett beslut om regionalisering i enlighet med artikel 6, såvida inget annat överenskommits.

Avsnitt 2: Ifyllande av intyg:

a)	Vid utfärdande av ett pappersintyg ska underskriften och den officiella stämpeln ha en annan färg än den tryckta texten.

b)	Vid export från Nya Zeeland: om ett officiellt hälsointyg utfärdas på papper ska det officiella hälsointyget utfärdas på engelska samt på ett av språken i den medlemsstat där den gränskontrollstation där sändningen visas upp är belägen.

c)	Vid export från Europeiska unionen: det officiella hälsointyget ska utfärdas på ursprungsmedlemsstatens språk och på engelska.

d)	Varje sändning som är avsedd för export ska där så anges enligt avtalet åtföljas av hälsointyg i original eller veterinärhandlingar i original eller andra dokument i original som innehåller överenskommen hälsoinformation.

e)	Mindre ändringar av formatet på förlagan till intyg är tillåtna.

f)	De officiella hälsointygen behöver inte omfatta anvisningarna för ifyllande eller de attesteringar som inte är relevanta för sändningen.

Avsnitt 3: Elektronisk dataöverföring:

Utbyte av veterinärintyg i original eller andra dokument i original/uppgifter kan ske via pappersbaserade system och/eller säkra metoder för elektronisk dataöverföring som ger likvärdiga certifieringsgarantier, inklusive användning av elektroniska signaturer och ’icke-avvisningsmekanism’. Om den exporterande parten väljer att tillhandahålla officiella hälsointyg och/eller veterinärhandlingar elektroniskt ska den importerande parten ha fastställt att det rör sig om likvärdiga säkerhetsgarantier. Om den importerande parten går med på att endast använda elektroniska intyg kan detta antingen registreras i en av bilagorna till avtalet eller behandlas per korrespondens i enlighet med artikel 16.1 i avtalet. Parterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa integriteten för certifieringsprocessen för att skydda sig mot bedrägerier och förhindra falsk och vilseledande certifiering.

Elektroniska dataöverföringssystem som ger likvärdiga garantier:

Nya Zeeland – E-cert

EU – Traces

Det officiella hälsointyget ska utfärdas och lämnas till gränskontrollstationen antingen

i)	som ett underskrivet pappersintyg i original, eller

ii)	elektroniskt med hjälp av elektronisk dataöverföring med E-cert och Traces i enlighet med det förfarande som beskrivs i avsnitt 3 a.

Avsnitt 4: Kontroller:

Kontrollmyndigheten ska säkerställa att de officiella intygsgivarna känner till den importerande partens hälsokrav enligt detta avtal och ska i förekommande fall intyga att dessa krav har uppfyllts.

BILAGA VIII

GRÄNSKONTROLLER OCH INSPEKTIONSAVGIFTER

A. GRÄNSKONTROLLER FÖR SÄNDNINGAR AV LEVANDE DJUR OCH ANIMALISKA PRODUKTER

Typ av gränskontroll (9):

Frekvens i %

1.	Dokument- och identitetskontroller Båda parterna ska utföra dokumentkontroller.

100

Identitetskontroller är skönsmässiga (10) kontroller av överensstämmelsen som den behöriga myndigheten utför för att säkerställa att de hälsointyg/hälsodokument eller andra dokument som föreskrivs i hälsolagstiftningen överensstämmer med den produkt som sändningen (11) omfattar. I fråga om slutna containrar får sådana identitetskontroller endast bestå i att kontrollera att förseglingarna är intakta och att identitetsuppgifter om containern och förseglingens nummer motsvarar dem som anges i åtföljande hälsodokument eller hälsointyg.

2. Fysiska kontroller (inklusive slumpvisa eller riktade kontroller)

Levande djur, utom bin och humlor

100

Bidrottningar och små humlesamhällen

100

Förpackningar med bin och humlor

50 (12)

Sperma/Embryon/Ägg

Levande djur (13) och animaliska produkter avsedda att användas som livsmedel som förtecknas i bilaga V till rådets beslut 97/132/EG

Animaliska produkter inte avsedda att användas som livsmedel som förtecknas i bilaga V till rådets beslut 97/132/EG

Bearbetat animaliskt protein inte avsett att användas som livsmedel (i bulk)

100 % för de första sex sändningarna och därefter 1–10 %

B. INSPEKTIONSAVGIFTER

De avgifter som anges i B.I och B.II i denna bilaga ska tillämpas på import.

Såvida inte annat överenskommits ska avgifterna fastställas så att de endast täcker de faktiska kostnaderna för gränskontroll och de får inte vara högre än motsvarande avgifter för en sändning av samma vara som importeras från andra tredjeländer.

B.I För Europeiska unionen

Inspektionsavgifter för levande djur och embryonalt material:

Inspektionsavgifter ska tillämpas i enlighet med bilaga V till förordning (EG) nr 882/2004.

Produkter av animaliskt ursprung:

Inspektionsavgifter ska tillämpas i enlighet med bilaga V till förordning (EG) nr 882/2004 med en minskning på 22,5 % (14). För transitering av varor genom unionen ska dock inspektionsavgifter tillämpas i enlighet med bilaga V till förordning (EG) nr 882/2004 utan minskning.

B.II För Nya Zeeland

Inspektionsavgifter för levande djur och embryonalt material:

Inspektionsavgifter ska tillämpas i enlighet med New Zealand – Biosecurity (Costs) Regulations.

Produkter av animaliskt ursprung:

Inspektionsavgifter för dokument- och identitetskontroller:

Enkel sändning – Högst 149,60 NZD (+ gst) per sändning.

Sändningar i flera containrar – Högst 149,60 NZD (+ gst) för den första containern och högst 75 NZD (+ gst) per container för ytterligare containrar.

Styckegodssändningar – Högst 149,60 NZD (+ gst) per timme.

Inspektionsavgifter för dokument- och identitetskontroller och fysiska kontroller:

Enkel sändning – Inspektionsavgifter tillämpas i enlighet med nyzeeländska förordningar:

Animal Health Biosecurity (Costs) Regulations

Public Health Fees and Charges Regulation

Inflationsjustering av Nya Zeelands inspektionsavgifter:

Nya Zeelands inspektionsavgifter får justeras årligen enligt följande formel:

Högsta inspektionsavgift =

Inspektionsavgift enligt bilaga VIII × (1 + genomsnittlig inflation/100*) (innevarande år – 2009).

*	beräknas löpande för Nya Zeeland och publiceras av Reserve Bank of New Zealand.

”

(1) Om inte annat anges ska varorna vara tillåtna för handel inom unionen helt utan restriktioner.

(2) Alla hänvisningar till förordningarna (EG) nr 852/2004, (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004 ska anses innefatta de relevanta genomförandeåtgärder och mikrobiella kriterier som fastställs i förordningarna (EG) nr 2073/2005, (EG) nr 2074/2005 och (EG) nr 2076/2005.

(3) För exporterade produkter är det exportörens (livsmedelsföretagarens) ansvar att säkerställa att exporterade produkter uppfyller den importerande partens mikrobiologiska kriterier för livsmedelssäkerhet.

(4) Gäller för kött-, fiske- och mejerisektorerna.

(5) Information om anläggningar i Nya Zeeland kommer att föras in i EU:s Traces-system (eller ett efterföljande system) av Nya Zeelands behöriga myndighet. Nya Zeeland garanterar att anläggningarna uppfyller de villkor som fastställs i avtalet. Kommissionen kommer att uppdatera och offentliggöra informationen på kommissionens webbplats utan onödigt dröjsmål och normalt inom två arbetsdagar. Kommissionen får, om en garanti är otillfredsställande, låta bli att offentliggöra en anläggning på kommissionens webbplats. Om kommissionen beslutar att inte offentliggöra en anläggning på kommissionens webbplats kommer den att utan onödigt dröjsmål motivera detta för den nyzeeländska myndigheten.

(8) Den dag då sändningen skickas iväg är det datum då fartyget lämnar den slutliga hamnen i Nya Zeeland.

(9) Den behöriga myndigheten får delegera denna verksamhet, inklusive fysiska inspektioner, till en ansvarig person eller ett organ i enlighet med den importerande partens lagstiftning.

(10) I enlighet med den importerande partens lagstiftning.

(11) I denna bilaga avses med sändning en kvantitet produkter av samma slag som omfattas av samma veterinärintyg eller veterinärhandling eller andra dokument föreskrivna i veterinärlagstiftningen och som befordras med samma transportmedel och kommer från samma tredjeland eller samma del av ett tredjeland. Samma transportmedel betyder samma transportfordon (t.ex. fartyg, luftfartyg).

(12) För sändningar av förpackade bin som innehåller mindre än 130 förpackningar ska 50 % av sändningen inspekteras. För sändningar som innehåller mer än 130 förpackningar ska ett stickprov på 65 förpackningar från sändningen inspekteras för att 5 % sjukdomsfall ska kunna påvisas med ett konfidensintervall på 95 %.

(13) Enligt kapitel 10 i bilaga V.

(14) Beräknat utifrån antagandet att frekvensen för fysiska kontroller av importer från Nya Zeeland endast är 10 % av frekvensen för normala fysiska kontroller avseende andra tredjeländer och att kostnaderna för fysiska kontroller utgör 25 % av de totala avgiftskostnaderna.

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 175

Svensk utgåva	Lagstiftning	58 årgången 4 juli 2015

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1076 av den 28 april 2015 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013, av ytterligare bestämmelser om utbytet av stödmottagare och förändring av det ansvar som är förenat med detta, samt fastställande av de minimikrav som ska införas i avtal om offentlig-privata partnerskap finansierade genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna	1
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1077 av den 1 juli 2015 om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Idiazabal [SUB])	4
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1078 av den 3 juli 2015 om ändring av förordning (EU) nr 37/2010 vad gäller substansen klodronsyra (i form av dinatriumsalt) ( 1 )	5
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1079 av den 3 juli 2015 om ändring av förordning (EU) nr 37/2010 vad gäller substansen hexaflumuron ( 1 )	8
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1080 av den 3 juli 2015 om ändring av förordning (EU) nr 37/2010 vad gäller substansen propyl-4-hydroxibensoat och dess natriumsalt ( 1 )	11
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1081 av den 3 juli 2015 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av viss aluminiumfolie med ursprung i Ryska federationen	14
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1082 av den 3 juli 2015 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	41
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1083 av den 3 juli 2015 om fastställande av den tilldelningskoefficient som ska tillämpas på de kvantiteter som omfattas av ansökningar om importlicenser som lämnats in under perioden 29–30 juni 2015 inom ramen för den tullkvot som öppnats genom förordning (EG) nr 1918/2006 för olivolja med ursprung i Tunisien och om tillfälligt stopp för ansökningar om sådana licenser för juli månad 2015	43
		BESLUT
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/1084 av den 18 februari 2015 om godkännande på Europeiska unionens vägnar av vissa ändringar av bilagorna II, V, VII och VIII till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeeland om sanitära åtgärder som tillämpas inom handeln med levande djur och animaliska produkter [delgivet med nr C(2015) 797] ( 1 )	45
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/1085 av den 2 juli 2015 om en åtgärd som Sverige vidtagit i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG för att förbjuda utsläppande på marknaden av vedhuggningsmaskinerna Hammars vedklipp 5,5 hk och Hammars vedklipp 7,5 hk som tillverkas av Hammars Verkstad AB [delgivet med nr C(2015) 4428] ( 1 )	124

	Rättelser
*	Rättelse till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande ( EUT L 199, 31.7.2007 )	126
*	Rättelse till Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och om ändring och senare upphävande av rådets direktiv 96/82/EG ( EUT L 197, 24.7.2012 )	127

Farmakologiskt aktiv substans	Restmarkör	Djurslag	MRL	Målvävnader	Andra bestämmelser (i enlighet med artikel 14.7 i förordning (EG) nr 470/2009)	Terapeutisk klassificering
”Klodronsyra (i form av dinatriumsalt)	Ej tillämpligt	Hästdjur	MRL-värde krävs inte	Ej tillämpligt	Ej till djur som producerar mjölk för humankonsumtion	Muskuloskeletala systemet/läkemedel för behandling av bensjukdomar”

Farmakologiskt aktiv substans	Restmarkör	Djurslag	MRL	Målvävnader	Andra bestämmelser (i enlighet med artikel 14.7 i förordning (EG) nr 470/2009)	Terapeutisk klassificering
”Hexaflumuron	Hexaflumuron	Fisk	500 μg/kg	Muskel och skinn i naturliga proportioner	Ingen uppgift	Antiparasitmedel/Medel mot ektoparasiter”

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	AL	20,6
	MA	148,6
	MK	39,1
	ZZ	69,4
0707 00 05	TR	106,1
0707 00 05	ZZ	106,1
0709 93 10	TR	116,8
0709 93 10	ZZ	116,8
0805 50 10	AR	117,2
	BO	144,3
	UY	138,8
	ZA	133,3
	ZZ	133,4
0808 10 80	AR	139,5
	BR	104,6
	CL	128,4
	NZ	151,8
	US	164,6
	ZA	125,7
	ZZ	135,8
0808 30 90	AR	165,7
	CL	138,9
	NZ	250,7
	ZA	125,4
	ZZ	170,2
0809 10 00	IL	315,1
	TR	245,1
	ZZ	280,1
0809 29 00	TR	266,8
0809 29 00	ZZ	266,8
0809 40 05	IL	241,9
0809 40 05	ZZ	241,9