30.6.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/1

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1018

av den 29 juni 2015

om fastställande av en förteckning som klassificerar händelser inom civil luftfart som obligatoriskt måste rapporteras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 1321/2007 och (EG) nr 1330/2007 (1), särskilt artikel 4.5, och

av följande skäl:

(1)

Enligt förordning (EU) nr 376/2014 ska system för rapportering av händelser, på organisations-, medlemsstats- och unionsnivå, med hänsyn till all relevant information om säkerheten inom den civila luftfarten rapporteras, samlas in, lagras, skyddas, utbytas, spridas, analyseras och följas upp. Dessutom föreskrivs regler som begränsar användningen av information som samlats in för ökad flygsäkerhet och lämpliga sätt att skydda uppgiftslämnaren och andra personer som omnämns i händelserapporter i syfte att säkerställa fortsatt tillgång till säkerhetsinformation. Förordning (EU) nr 376/2014 är tillämplig på alla luftfartyg som definieras och som omfattas av den förordningen, inbegripet bemannade luftfartyg och fjärrstyrda luftfartygssystem.

(2)

Enligt artikel 4.5 första stycket i förordning (EU) nr 376/2014 ska kommissionen anta en förteckning i vilken händelser klassificeras och till vilken det ska hänvisas vid rapportering av händelser enligt systemen för obligatorisk rapportering som fastställs i den förordningen, och som omfattas av kategorierna i artikel 4.1 i den förordningen. I enlighet med artikel 4.5 andra stycket i förordning (EU) nr 376/2014 bör en andra förteckning innehålla en klassificering av händelser som avser luftfartyg förutom komplexa motordrivna luftfartyg. Denna andra förteckning bör vid behov anpassas till särdragen hos denna luftfartssektor.

(3)

Uppdelningen i kategorier av händelser som ska rapporteras enligt förordning (EU) nr 376/2014 inrättades för att möjliggöra att de personer som utsetts genom denna förordning, kan identifiera de händelser som ska rapporteras av var och en av dem. I linje med det målet bör förteckningen över händelser delas upp efter de kategorier som uppgiftslämnare bör hänvisa till, enligt deras respektive situation, i enlighet med förordning (EU) nr 376/2014.

(4)	De åtgärder som avses i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 65 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den detaljerade klassificering av händelser som ska hänvisas till vid rapporteringen, genom obligatoriska rapporteringssystem, av händelser enligt artikel 4.1 i förordning (EU) nr 376/2014 fastställs i bilagorna I–V i denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 15 november 2015.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 juni 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 122, 24.4.2014, s. 18.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG (EUT L 79, 19.3.2008, s. 1).

BILAGA I

HÄNDELSER SOM RÖR DRIFTEN AV ETT LUFTFARTYG

Anmärkning: Detta avsnitt är strukturerat så att de relevanta händelserna är kopplade till de verksamhetskategorier under vilka de normalt iakttas, enligt erfarenheten, för att underlätta rapporteringen av dessa händelser. Detta ska dock inte tolkas som att händelser inte ska rapporteras om de inträffar utanför den verksamhetskategori som de är knutna till i förteckningen.

1. TRAFIK MED LUFTFARTYG

1.1 Flygförberedelser

1)	Användning av felaktiga data eller felaktig inmatning till utrustning som används för navigeringskalkyler eller för beräkning av prestanda som är eller skulle kunna innebära en fara för luftfartyget, ombordvarande eller andra personer.

2)	Transport eller försök till transport av farligt gods i strid med tillämpliga bestämmelser, till exempel felaktig märkning, förpackning och hantering av farligt gods.

1.2 Förberedelser för luftfartyg

1)	Felaktig bränsletyp eller förorenat bränsle.

2)	Avisning/förhindrande av isbildning saknas, är felaktig eller otillräcklig.

1.3 Start och landning

1)	Avåkning från taxibana eller rullbana.

2)	Faktiskt eller potentiellt intrång på taxibana eller rullbana.

3)	Intrång på start- och landningsområde.

4)	En avbruten start.

5)	Oförmåga att uppnå erforderlig eller förväntad prestanda under start, pådrag eller landning.

6)	Faktisk eller försök till start, inflygning eller landning med felaktig inställning.

7)	Svans, blad/vingspets eller motorgondol strejkar under start eller landning.

8)	Fortsatt inflygning i strid mot flygledarens kriterier för stabiliserad inflygning.

9)	Fortsättning av en instrumentinflygning som underskrider minimum med otillräckliga visuella referenser.

10)	Landning av säkerhetsskäl eller nödlandning.

11)	Kort och lång landning.

12)	Hård landning.

1.4 Samtliga faser av en flygning

1)	Förlorad kontroll.

2)	Luftfartyget rubbat, överskridande av normal stigning, bankningsvinkel eller hastighet som inte är avpassade till omständigheterna.

3)	Nivå i konkurs.

4)	Aktivering av ett flygenveloppsskydd, inbegripet överstegringsvarning, styrspaksservo för automatisk nossänkning och automatiska skydd.

5)	Oavsiktlig avvikelse från den avsedda eller anvisade lägsta av den dubbla föreskrivna navigeringsnoggrannheten eller 10 nautiska mil.

6)	Överskridande av flyghandbokens begränsning.

7)	Drift med felaktig höjdmätarinställning.

8)	Jetstråle, rotor- och proptvättrelaterade händelser som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

9)	Feltolkning av automatiseringsläge eller information som ges till flygbesättningen som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

1.5 Andra typer av händelser

1)	Oavsiktliga utsläpp av last eller annan extern utrustning.

2)	Förlust av lägesuppfattning (inbegripet miljö-, modal- och övervakningssystem, rumslig förvirring och tidshorisont).

3)	Varje händelse där mänskliga prestationer direkt har bidragit till eller kunde ha bidragit till en olycka eller ett allvarligt tillbud.

2. TEKNISKA HÄNDELSER

2.1 Strukturer och system

1)	Förlust av delar av luftfartyget under flygningen.

2)	Förlust av system.

3)	Förlust av systemredundans.

4)	Läckage av vätskor som leder till brandfara eller eventuell farlig förorening av luftfartygets struktur, system eller utrustning som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

5)	Felfunktioner eller defekter i bränslesystemet som har effekt på bränsletillförsel och/eller bränslefördelning.

6)	Felfunktion eller defekt i indikeringssystem som innebär en risk för att besättningen får missvisande indikationer.

7)	Styrsystem fungerar onormalt, till exempel asymmetriska eller upphakade styrinstrument (t.ex. lyft [klaffar/vingframkantsluftledare], motstånds [spoilrar], attitydkontrollsanordningar [skevroder, höjdroder, sidoroder]).

2.2 Framdrivning (t.ex. motorer, propellrar och rotorsystem) och reservkraftsaggregat

1)	Funktionsbortfall eller betydande felfunktion hos någon del eller kontroll av en propeller, rotor eller motoranläggning.

2)	Skada eller funktionsbortfall i huvud/akterrotorn, transmissionen och/eller motsvarande system.

3)	Utslockning, kupering av en motor eller insats av reservkraftsaggregat (APU) under flygning när så krävs (till exempel: Långdistansflygning med tvåmotoriga flygplan, förteckning över minimiutrustning.

4)	Motorn körs med överskridande av gränstalen, inbegripet övervarv eller okontrollerbart varvtal hos någon komponent som roterar med hög hastighet (till exempel: Reservkraftsaggregat, tryckluftsstartmotor, luftkonditioneringsenhet, luftturbinmotor, propeller eller rotor).

Funktionsbortfall eller fel i någon del av motorn eller motoranläggningen, APU eller transmissionen som leder till något av följande:

a)	kraftreversering fungerar inte enligt kommando,

b)	oförmåga att kontrollera kraft, dragkraft eller varvtal (varv per minut).

c)	oförmåga att innesluta komponenter/skrot.

3. SAMVERKAN MED FLYGTRAFIKTJÄNSTER (ANS) OCH FLYGLEDNINGSTJÄNST (ATM)

1)	Osäker klarering från flygkontrolltjänsten (ATC).

2)	Långvarig förlust av kommunikation med flygtrafikledningen (Air Traffic Service) eller ATM- enhet.

3)	Motstridiga instruktioner från olika flygtrafikledningsenheter som skulle kunna leda till otillräcklig separation.

4)	Feltolkning av radiokommunikation som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

5)	Avsiktligt avvikande från flygkontrolltjänsten som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

4. NÖDSITUATIONER OCH ANDRA KRITISKA SITUATIONER

1)	En händelse som leder till anmälan av nödsituation (”Mayday” eller ”Pan”).

2)	All förbränning, smältning, rök, ångor, ljusbågar, överhettning, brand eller explosion.

3)	Förorenad luft i cockpit som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

4)	Flygbesättningen eller kabinpersonalen förmår inte tillämpa standardrutiner för att hantera onormala situationer eller nödsituationer.

5)	Användning av nödutrustning eller tillämpning av förfarande för onormala situationer som påverkar inflygning eller landningsresultat.

6)	Funktionsbortfall i nödfalls- eller räddningssystem som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

7)	Okontrollerbart kabintryck.

8)	Kritiskt låg bränslenivå eller bränslemängd vid bestämmelseorten som kräver slutlig bränslereserv.

9)	Användning av syrgasutrustning av besättningen.

10)	Förlorad arbetsförmåga hos någon medlem av flyg- eller kabinbesättningen som resulterar i en minskning av den lägsta certifierade flygbesättningen.

11)	Trötthet hos besättningen som påverkar eller kan påverka dess förmåga att på ett säkert sätt genomföra sina flygningar.

5. YTTRE MILJÖ OCH METEOROLOGI

1)	En kollision eller ett kollisionstillbud på marken eller i luften med ett annat luftfartyg, terrängen eller ett hinder (1).

2)	Flygburet antikollisionssystem (ACAS RA).

3)	Aktivering av system för verkliga kollisioner på marken såsom terrängvarningssystem (GPWS/TAWS).

4)	Kollisioner med vilt och fågel.

5)	Skada orsakad av främmande föremål och skräp (FOD).

6)	Oväntade undermåliga banförhållanden.

7)	Vakturbulens.

8)	Störningar i luftfartyget orsakade av skjutvapen, fyrverkeripjäser, flygande rakar, laserbelysning, motordrivna ljus, laser, fjärrstyrda luftfartygssystem, modellflygplan eller liknande.

9)	Blixtnedslag som orsakar skada på luftfartyget eller medför funktionsbortfall eller defekter i luftfartygssystemen.

10)	Hagelskur som orsakar skada på luftfartyget eller medför funktionsbortfall eller defekter i luftfartygssystemen.

11)	Allvarlig turbulens som leder till att ombordvarande skadas eller som bedöms kräva en ”turbulenskontroll” av luftfartyget.

12)	Betydande vindskjuvning eller åskväder som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

13)	Nedisning inträffar som gör att luftfartyget blir svårhanterligt, skadar luftfartyget eller leder till att en viktig funktion slås ut eller fungerar dåligt.

14)	Vulkanisk aska.

6. SÄKERHET

1)	Bombhot eller kapning.

2)	Svårighet att kontrollera drogpåverkade, våldsamma eller oregerliga passagerare.

3)	Upptäckt av fripassagerare.

(1) Hindret omfattar fordon.

BILAGA II

HÄNDELSER SOM RÖR TEKNISKA FÖRHÅLLANDEN, UNDERHÅLL OCH REPARATION AV ETT LUFTFARTYG

1. TILLVERKNING

Produkter, delar eller utrustning från tillverkningsorganisationen med avvikelser från tillämpliga konstruktionsdata som skulle kunna leda till en risksituation som identifierats med innehavaren av typcertifikatet eller konstruktionsgodkännandet.

2. MOTIV

Funktionsbortfall, fel, defekt eller annan händelse som rör en produkt, del eller anordning som orsakat eller kan orsaka säkerhetsbrist.

Anmärkning: Denna förteckning gäller för händelser som inträffar på en produkt, del eller anordning som omfattas av typcertifikat, begränsat typcertifikat, kompletterande typcertifikat, ETSO-tillstånd, godkännande av större reparation eller något annat relevant godkännande som anses ha utfärdats enligt kommissionens förordning (EU) nr 748/2012 (1).

3. UNDERHÅLL OCH FORTSATT LUFTVÄRDIGHET

1)	Allvarliga strukturskador (till exempel sprickor, permanent deformering, delaminering, bristande styvhet, brännskador, förslitningar eller korrosion) som upptäckts vid underhåll av luftfartyget eller dess komponenter.

2)	Allvarligt läckage eller eventuell farlig förorening av vätskor (till exempel hydraulisk vätska, bränsle, olja eller andra vätskor).

Funktionsbortfall eller fel i någon del av motorn eller motoranläggningen och/eller transmissionen som leder till något av följande:

a)	minskat yttre skydd för vissa komponenter/skrot.

b)	funktionsbortfall i motorns infästningsstruktur.

4)	Skada, funktionsbortfall eller defekt hos propellern vilket kan leda till separation av propellern eller någon viktig del av propellern och/eller funktionsbortfall i propellerstyrningen under flygningen.

5)	Skada, funktionsbortfall eller defekt hos huvudrotorns växellåda/infästning som kan leda till att rotorenheten lossnar under flygningen och/eller funktionsfel i rotorstyrningen.

6)	Betydande funktionsfel hos säkerhetskritiska system eller utrustning inklusive nödsystem eller utrustning under testförfaranden eller underlåtenhet att aktivera dessa system efter underhåll.

7)	Felaktigt monterade delar eller komponenter i luftfartyget, som upptäcks i samband med inspektions- eller testförfaranden som görs i något annat syfte.

8)	Felaktig bedömning av en allvarlig brist, eller allvarlig bristande efterlevnad av minimiutrustningslistan och tekniska loggbokförfaranden.

9)	Allvarlig skada på elektriska ledningssystem (EWIS).

10)	Alla defekter som konstateras i en kritisk del med begränsad livslängd som gör att denna del måste bytas ut i förtid.

11)	Användning av produkter, komponenter eller material av okänt eller misstänkt ursprung, eller driftsodugliga kritiska komponenter.

12)	Vilseledande, inkorrekta eller otillräckliga uppgifter om förfaranden för underhåll eller förfaranden som skulle kunna leda till underhållsfel, inbegripet språkproblem.

13)	Felaktig kontroll eller tillämpning av certifikat för begränsningar eller planerat underhåll av luftfartyg.

14)	Frigörande av ett luftfartyg från underhåll till drift vid bristande efterlevnad som kan leda till att flygsäkerheten försätts i fara.

15)	Allvarlig skada på ett luftfartyg under underhåll på grund av felaktigt underhåll eller användning av olämplig eller oanvändbar marktjänstutrustning som kräver extra underhållsåtgärder.

16)	Konstaterad förbränning, smältning, rök, ljusbågar, överhettning eller brandhändelser.

17)	Varje händelse där mänskliga prestationer direkt har bidragit till eller kunde ha bidragit till en olycka eller ett allvarligt tillbud, inbegripet trötthet hos personalen.

18)	Betydande funktionsfel, bristande tillförlitlighet eller återkommande problem med inspelningskvaliteten som inverkar på färdregistratorn (till exempel flygregistratorn, datalänken eller ljudregistratorn) eller bristande information för att säkerställa registratorernas fortsatta funktionsduglighet.

(1) Kommissionens förordning (EU) nr 748/2012 av den 3 augusti 2012 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och anordningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer (EUT L 224, 21.8.2012, s. 1).

BILAGA III

HÄNDELSER SOM RÖR FLYGTRAFIKTJÄNSTER OCH ANLÄGGNINGAR

1. HÄNDELSER SOM RÖR LUFTFARTYG

1)	En kollision eller ett kollisionstillbud på marken eller i luften mellan ett luftfartyg och ett annat luftfartyg, terrängen eller ett hinder (1), inklusive kollision med terrängen vid kontrollerat flygläge (CFIT).

2)	Kränkning av avståndsminimum (2).

3)	Otillräckligt avstånd (3).

ACAS RA.

5)	Kollisioner med vilt och fågel.

6)	Avåkning från taxibana eller rullbana.

7)	Faktiskt eller potentiellt intrång på taxibana eller rullbana.

8)	Intrång på start- och landningsområde.

9)	Luftfartygs avvikelse från start- och landningstillstånd från flygtrafikkontrollen.

10)

Luftfartygs avvikelse från tillämplig ATM-reglering (flygtrafikkontrollen).

a)	Luftfartygs avvikelse från tillämpliga offentliggjorda ATM-förfaranden.

b)	Kränkning av luftrum inbegripet otillåtet intrång i luftrummet.

c)	Avvikelse från tillämplig(a) bestämmelse(r) om att medföra och hantera ATM-relaterad luftfartygsutrustning.

11)	Händelser relaterade till förväxling av anropssignal.

2. FÖRSÄMRING ELLER FULLSTÄNDIG FÖRLUST AV TJÄNSTER ELLER FUNKTIONER

Oförmåga att tillhandahålla ATM-tjänster eller att utföra ATM-funktioner:

a)	Oförmåga att tillhandahålla luftfartstjänster eller att utföra flygtrafikledningstjänster.

b)	Oförmåga att tillhandahålla flygtrafiktjänster eller utföra deras funktioner.

c)	Oförmåga att tillhandahålla flödesplanering för luftfartstjänster eller utföra flödesplanering och kapacitetsfunktioner.

2)	Avsaknad av eller i väsentlig utsträckning felaktig, obekräftad, otillräcklig eller vilseledande information från stödtjänster (4), inbegripet undermåliga banförhållanden.

3)	Icke fungerande kommunikationstjänst.

4)	Icke fungerande övervakningstjänst

5)	Icke fungerande databehandling och fördelnings- eller tjänstfunktion.

6)	Icke fungerande flygtrafiktjänst.

7)	Funktionsbortfall i ATM-systemets säkerhet som hade eller kunde ha en direkt negativ inverkan på ett säkert tillhandahållande av tjänsten.

8)	Betydande överbelastning i flygtrafiktjänsten som leder till en potentiell försämring av tillhandahållande av tjänster.

9)	Felaktig mottagning eller tolkning av viktiga meddelanden, inbegripet bristande förståelse för det språk som används, när detta inverkade eller skulle kunna inverka direkt negativt på tillhandahållandet av tjänsten.

10)	Långvarig förlust av kommunikation med ett luftfartyg eller med andra flygtrafikledningsenheter.

3. ANDRA HÄNDELSER

1)	Anmälan av nödsituation (”Mayday” eller ”Pan”).

2)	Betydande extern inblandning med flygtrafiktjänster (t.ex. radiostationer som sänder i FM-bandet och därigenom stör instrumentlandningssystem [ILS], VHF rundstrålande radioräckvidd [VOR] och kommunikation).

3)	Störningar i luftfartyget, en flygtrafiktjänst eller en radiokommunikation orsakade av skjutvapen, fyrverkeripjäser, flygande drakar, laserbelysning, motordrivna ljus, laser, fjärrstyrda luftfartygssystem, modellflygplan eller liknande.

4)	Bränsledumpning.

5)	Bombhot eller kapning.

6)	Trötthet som påverkar, eller potentiellt påverkar förmågan att säkert utföra flygnavigering eller lufttrafikuppgifter.

7)	Varje händelse där mänskliga prestationer direkt har bidragit till eller kunde ha bidragit till en olycka eller ett allvarligt tillbud.

(1) Hindret omfattar fordon.

(2) Detta avser en situation där föreskrivna separationsminima inte upprätthölls mellan luftfartyg och mellan luftfartyg och luftrum som separationsminima föreskriver.

(3) I avsaknad av föreskrivna separationsminima, en situation där flygplan uppfattades som alltför nära varandra för att piloten skulle kunna säkerställa säker separering.

(4) Till exempel flygtrafikledningstjänsten (ATS), automatisk terminalinformation (ATIS), väderlekstjänsten, navigeringsdatabaser, kartor, diagram, flygbriefingtjänsten (AIS), handböcker.

BILAGA IV

HÄNDELSER SOM RÖR FLYGPLATSER OCH MARKTJÄNSTER

1. SÄKERHETSLEDNING VID EN FLYGPLATS

1.1 Luftfartyg och hinderrelaterade händelser

1)	En kollision eller ett kollisionstillbud på marken eller i luften med ett annat luftfartyg, terrängen eller ett hinder (1).

2)	Kollisioner med vilt och fågel.

3)	Avåkning från taxibana eller rullbana.

4)	Faktiskt eller potentiellt intrång på taxibana eller rullbana.

5)	Intrång på eller avåkning från start- och landningsområde.

6)	Ett luftfartyg eller fordon är oförmöget att följa en klarering, instruktion eller restriktion på flygplatsens färdområde (till exempel: felaktig rullbana, taxibana eller spärrad del av flygplatsen).

7)	Främmande föremål på flygplatsens färdområde som leder till eller skulle ha kunnat innebära en fara för luftfartyget, ombordvarande eller andra personer.

8)	Förekomst av hinder på flygplatsen eller i närheten av flygplatsen som inte har offentliggjorts i luftfartshandledningen (AIP [Aeronautical Information Publication]) eller i NOTAM (Notice to Airmen) och/eller som inte är märkta ordentligt eller försedda med varningsljus.

9)	Inblandning eller störning av fordon, utrustning eller personer vid push-back, power-back eller taxi.

10)	Passagerare eller obehöriga personer som lämnats obevakade på plattan.

11)	Jetstråle, propeller- eller rotortvätt, eller propellerslipströmseffekt.

12)	Anmälan av nödsituation (”Mayday” eller ”Pan”).

1.2 Försämring eller fullständig förlust av tjänster eller funktioner

förlust eller försämring av kommunikation mellan:

a)	Flygplatspersonal, fordon eller annan markpersonal och flygtrafikledningstjänst eller ledningstjänster för trafik på plattan.

b)	Ledningstjänstenhet för trafik på plattan och luftfartyg, fordon eller flygtrafikledningsenhet.

2)	Fel, betydande felfunktion eller defekt hos flygplatsutrustning eller system som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

3)	Betydande brister i flygplatsens belysning, märkning eller skyltar.

4)	Fel på flygplatsens larmsystem.

5)	Räddnings- och brandbekämpningstjänster är inte tillgängliga i enlighet med kraven.

1.3 Andra händelser

1)	Eld, rök eller explosioner på flygplatsanläggningar som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

2)	Händelser relaterade till flygplatssäkerhet (till exempel olagligt tillträde, sabotage, bombhot).

3)	Avsaknad av rapportering om en betydande förändring i flygplatsens operativa förhållanden som leder till eller skulle ha kunnat innebära en fara för luftfartyget, ombordvarande eller andra personer.

4)	Avisning/förhindrande av isbildning saknas, är felaktig eller otillräcklig.

5)	Större bränslespill i samband med bränslepåfyllning.

6)	Påfyllning av bränsle och andra viktiga vätskor (till exempel syre, kväve, olja och dricksvatten) som är förorenade eller av fel typ.

7)	Oförmåga att hantera undermåliga banförhållanden.

8)	Varje händelse där mänskliga prestationer direkt har bidragit till eller kunde ha bidragit till en olycka eller ett allvarligt tillbud.

2. MARKHANTERING AV ETT LUFTFARTYG

2.1 Luftfartyg och flygplatsrelaterade händelser

1)	En kollision eller ett kollisionstillbud på marken eller i luften med ett annat luftfartyg, terrängen eller ett hinder (2).

2)	Intrång på rullbana eller taxibana.

3)	Avåkning från rullbana eller taxibana.

4)	Betydande förorening av luftfartygets struktur, system eller utrustning, som härrör från medfört bagage eller gods.

5)	Inblandning eller störning av fordon, utrustning eller personer vid push-back, power-back eller taxi.

6)	Främmande föremål på flygplatsens färdområde som leder till eller skulle ha kunnat innebära en fara för luftfartyget, ombordvarande eller andra personer.

7)	Passagerare eller obehöriga personer som lämnats obevakade på plattan.

8)	Eld, rök eller explosioner på flygplatsanläggningar som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

9)	Händelser relaterade till flygplatssäkerhet (till exempel olagligt tillträde, sabotage, bombhot).

2.2 Försämring eller fullständig förlust av tjänster eller funktioner

1)	Förlust eller försämring av kommunikation med luftfartyg, fordon, flygtrafikledningsenhet eller enhet av ledningstjänster för trafik på plattan.

2)	Fel, betydande felfunktion eller defekt hos flygplatsutrustning eller system som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

3)	Betydande brister i flygplatsens belysning, märkning eller skyltar.

2.3 Hantering av särskilda händelser på marken

1)	Felaktig lastning av passagerare, bagage, post eller gods som skulle kunna få en betydande inverkan på luftfartygets vikt och/eller balans (inbegripet betydande fel i lastbeskedets beräkningar).

2)	Avlägsnande av boarding-utrustning som leder till att luftfartygets eller passagerarnas säkerhet äventyras.

3)	Felaktig lastning eller säkrande av bagage, post eller gods på ett sätt som äventyrar luftfartygets, dess utrustnings eller ombordvarandes säkerhet, eller som kan störa en nödutrymning.

4)	Transport, försök till transport eller hantering av farligt gods som leder till eller som kunde ha äventyrat företagets säkerhet eller lett till bristande säkerhet (till exempel tillbud eller olycka med farligt gods enligt definitionen i Icaos tekniska instruktioner (3)).

5)	Bristande efterlevnad av bagagets anknytning till passagerare.

6)	Bristande efterlevnad av hanteringen av luftfartyget på marken och underhållsförfaranden, särskilt för avisning, tankning eller lastförfaranden, inbegripet felaktig placering eller avlägsnande av utrustning.

7)	Större bränslespill i samband med bränslepåfyllning.

8)	Påfyllning av felaktiga bränslemängder vilket väsentligt skulle kunna påverka luftfartygets räckvidd, prestanda, balans eller konstruktionshållfasthet.

9)	Påfyllning av bränsle och andra viktiga vätskor (till exempel syre, kväve, olja och dricksvatten) som är förorenade eller av fel typ.

10)	Funktionsbortfall, funktionsfel eller defekter i utrustning som används för marktjänst som leder till skador eller potentiella skador på luftfartyget (till exempel dragstång eller ground power unit).

11)	Avisning/förhindrande av isbildning saknas, är felaktig eller otillräcklig.

12)	Skador på luftfartyget som uppkommer genom marktjänstens utrustning eller fordon, inbegripet inte tidigare rapporterade skador.

13)	Varje händelse där mänskliga prestationer direkt har bidragit till eller kunde ha bidragit till en olycka eller ett allvarligt tillbud.

(1) Hindret omfattar fordon.

(2) Hindret omfattar fordon.

(3) Bestämmelserna för säker transport av farligt gods med flyg (Icao Doc 9284).

BILAGA V

HÄNDELSER SOM RÖR ANDRA ÄN KOMPLEXA MOTORDRIVNA LUFTFARTYG, INBEGRIPET SEGELFLYGPLAN OCH LÄTTARE ÄN LUFT-FARKOSTER

I detta avsnitt gäller följande definitioner:

a)	icke komplexa motordrivna luftfartyg betyder alla luftfartyg förutom de som anges i artikel 3j i förordning (EG) nr 216/2008.

b)	segelflygplan har den betydelse som anges i artikel 2.117 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 (1).

c)	lättare än luft har den betydelse som fastlagts i punkt ML 10 i avsnittet Definitioner av termer som används i denna förteckning i bilagan till direktiv 2009/43/EG från Europeiska parlamentet och rådet (2).

1. LUFTFARTYG SOM INTE ÄR KOMPLEXA MOTORDRIVNA LUFTFARTYG, EXKLUSIVE SEGELFLYGPLAN OCH LÄTTARE ÄN LUFT-FARKOSTER

1.1 Trafik med luftfartyg

1)	Oavsiktlig förlust av kontroll.

2)	Landning utanför avsett område för landning.

3)	Oförmåga eller misslyckande att uppnå förväntad luftfartygsprestanda som krävs under normala förhållanden vid start, stigning och landning.

4)	Inbrytning på rullbanan.

5)	Avåkning från rullbana.

6)	Varje flygning som har genomförts med ett luftfartyg som inte är luftvärdigt eller för vilka förberedelserna inte var avslutade, som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

7)	Oavsiktlig flygning i instrumentväderförhållanden (IMC) för luftfartyg som inte är IFR-certifierade (instrumentflygregler) eller en pilot som inte är kvalificerad enligt IFR, som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

8)	Oavsiktlig lossning av last (3).

1.2 Tekniska händelser

1)	Onormala allvarliga vibrationer (till exempel: skevroder, höjdroder eller propeller som ”fladdrar”).

2)	Varje flygstyrsystem som inte fungerar korrekt eller kopplas ur.

3)	Funktionsbortfall eller betydande försämring av luftfartygets struktur.

4)	Förlust av luftfartygets delar eller anordningar under flygningen.

5)	Fel på en motor, rotor, propeller, bränslesystem eller annat väsentligt system.

6)	Läckage av vätska som leder till brandfara eller eventuell farlig förorening av luftfartygets struktur, system eller utrustning, eller fara för de ombordvarande.

1.3 Samverkan med flygtrafiktjänster (ANS) och flygledningstjänst (ATM)

1)	Samverkan med flygtrafiktjänster (till exempel: felaktiga tjänster, motstridig kommunikation eller avvikelse från klarering) som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

2)	Kränkning av luftrum.

1.4 Nödsituationer och andra kritiska situationer

1)	Varje händelse som leder till nödutrymning.

2)	Brand, explosion, rök, giftiga gaser eller giftiga ångor i luftfartyget.

3)	Inkapacitet hos piloten som leder till oförmåga att utföra sitt uppdrag.

1.5 Yttre miljö och meteorologi

1)	Kollision på marken eller i luften med ett annat luftfartyg, terrängen eller ett hinder (4).

2)	Ett kollisionstillbud på marken eller i luften med ett annat luftfartyg, terrängen eller ett hinder (4) som kräver en undanmanöver för att undvika kollision.

3)	Kollisioner med vilt och fågel som leder till skada på luftfartyget eller till att en viktig funktion slås ut eller till funktionsfel.

4)	Störningar i luftfartyget orsakade av skjutvapen, fyrverkeripjäser, flygande drakar, laserbelysning, motordrivna ljus, laser, fjärrstyrda luftfartygssystem, modellflygplan eller liknande.

5)	Blixtnedslag som leder till skada på luftfartyget eller till att en viktig funktion slås ut.

6)	Allvarlig turbulens som leder till att ombordvarande skadas eller som bedöms kräva en ”turbulenskontroll” av luftfartyget.

7)	Nedisning inbegripet nedisning av förgasare som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

2. SEGELFLYGPLAN (SEGEL- OCH GLIDFLYGPLAN)

2.1 Trafik med luftfartyg

1)	Oavsiktlig förlust av kontroll.

2)	En situation där piloten var förhindrad att antingen utlösa vinschkabeln eller bogseringslinan och var tvungen att använda nödfallsförfaranden.

3)	Utlösning av vinsch eller bogseringslina om utlösningen har eller kan ha äventyrat segelflygplanet, ombordvarande eller andra personer.

4)	I fråga om motordrivna segelflygplan, motorbortfall under start.

5)	Varje flygning som har genomförts med ett luftfartyg som inte är luftvärdigt eller för vilka förberedelserna inte var avslutade, som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

2.2 Tekniska händelser

1)	Onormala allvarliga vibrationer (till exempel: skevroder, höjdroder eller propeller som ”fladdrar”).

2)	Varje flygstyrsystem som inte fungerar korrekt eller kopplas ur.

3)	Funktionsbortfall eller betydande försämring av luftfartygets struktur.

4)	Förlust av luftfartygets delar eller anordningar under flygningen.

2.3 Samverkan med flygtrafiktjänster (ANS) och flygledningstjänst (ATM)

1)	Samverkan med flygtrafiktjänster (till exempel: felaktiga tjänster, motstridig kommunikation eller avvikelse från klarering) som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

2)	Kränkning av luftrum.

2.4 Nödsituationer och andra kritiska situationer

1)	Varje händelse som leder till nödutrymning.

2)	En situation där ingen säker landningszon är tillgänglig.

3)	Brand, explosion, rök, giftiga gaser eller giftiga ångor i segelflygplanet.

4)	Inkapacitet hos piloten som leder till oförmåga att utföra sina uppdrag.

2.5 Yttre miljö och meteorologi

1)	Kollision på marken eller i luften med ett annat luftfartyg, terrängen eller ett hinder (5).

2)	Ett kollisionstillbud på marken eller i luften med ett annat luftfartyg, terrängen eller ett hinder (5) som kräver en undanmanöver för att undvika kollision.

3)	Störningar i segelflygplanet orsakade av skjutvapen, fyrverkeripjäser, flygande drakar, laserbelysning, motordrivna ljus, laser, fjärrstyrda luftfartygssystem, modellflygplan eller liknande.

4)	Ett blixtnedslag som leder till skada på segelflygplanet.

3. LÄTTARE ÄN LUFT-FARKOSTER (BALLONGER OCH LUFTSKEPP)

3.1 Trafik med luftfartyg

1)	Varje flygning som har genomförts med ett luftfartyg som är lättare än luft och som inte var luftvärdigt eller för vilka förberedelserna inte var avslutade, som har försatt eller skulle kunna ha försatt luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

2)	Oavsiktlig permanent förlust av varningslampa.

3.2 Tekniska händelser

Funktionsbortfall i någon av följande delar eller styrningsinstrument: stigrör på bränslecylinder, dragkrok, styrledning, förankringslina, ventilläckage i brännaren, ventilläckage i bränsletanken, karbinhake, skada på bränsleledaren, lyftgasventil, rörhölje eller ballonet, kompressor, tryckutjämningsventil (gasballong), vinsch (förankrade gasballonger).

2)	Betydande läckage eller förlust av lyftgas (till exempel: porositet, rubbade lyftgasinställningar).

3.3 Samverkan med flygtrafiktjänster (ANS) och flygledningstjänst (ATM)

1)	Samverkan med flygtrafiktjänster (till exempel felaktiga tjänster, motstridig kommunikation eller avvikelse från klarering) som har försatt eller skulle kunna ha försatt lättare än luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

2)	Kränkning av luftrum.

3.4 Nödsituationer och andra kritiska situationer

1)	Varje händelse som leder till nödutrymning.

2)	Brand, explosion, rök eller giftiga ångor i lättare än luft-farkosten (utöver den normala driften av brännaren).

3)	Passagerarna i lättare än luft-farkosten slungas ut från korg eller gondol.

4)	Inkapacitet hos piloten som leder till oförmåga att utföra sina uppdrag.

5)	Oavsiktliga lyft eller motstånd av markpersonal, som leder till dödsfall eller personskada.

3.5 Yttre miljö och meteorologi

1)	En kollision eller kollisionstillbud på marken eller i luften, med ett luftfartyg, terrängen eller hinder (6) som har försatt eller skulle kunna ha försatt lättare än luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

2)	Störningar i lättare än luft-farkoster orsakade av skjutvapen, fyrverkeripjäser, flygande drakar, laserbelysning, motordrivna ljus, laser, fjärrstyrda luftfartygssystem, modellflygplan eller liknande.

3)	Oväntade ogynnsamma väderförhållanden som har försatt eller skulle kunna ha försatt lättare än luftfartyget, ombordvarande eller andra personer i fara.

(1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 av den 26 september 2012 om gemensamma luftfarts- och driftsbestämmelser för tjänster och förfaranden inom flygtrafiken och om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 1035/2011 och förordningarna (EG) nr 1265/2007, (EG) nr 1794/2006, (EG) nr 730/2006, (EG) nr 1033/2006 och (EU) nr 255/2010 (EUT L 281, 13.10.2012, s. 1).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (EUT L 146, 10.6.2009, s. 1).

(3) Denna punkt gäller endast kommersiell trafik i den mening som avses i artikel 3 i i förordning (EG) nr 216/2008.

(4) Hindret omfattar fordon.

(5) Hindret omfattar fordon.

(6) Hindret omfattar fordon.

30.6.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/18

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1019

av den 29 juni 2015

om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 1106/2013 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen på import av viss tråd av rostfritt stål med ursprung i Indien, om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 861/2013 om införande av en slutgiltig utjämningstull och om slutgiltigt uttag av den provisoriska tullen på import av viss tråd av rostfritt stål med ursprung i Indien och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/49

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen),

med beaktande av rådets genomförandeförordning (EU) nr 1106/2013 av den 5 november 2013 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen på import av viss tråd av rostfritt stål med ursprung i Indien (2), särskilt artikel 2, och

av följande skäl:

A. GÄLLANDE ÅTGÄRDER

(1)

Rådet införde genom genomförandeförordning (EU) nr 1106/2013 en slutgiltig antidumpningstull på import till unionen av tråd av rostfritt stål som i viktprocent innehåller

—	minst 2,5 viktprocent nickel, utom tråd innehållande minst 28 men högst 31 viktprocent nickel och minst 20 men högst 22 viktprocent krom,

—	mindre än 2,5 viktprocent nickel, utom tråd innehållande minst 13 men högst 25 viktprocent krom och minst 3,5 men högst 6 viktprocent aluminium,

för närvarande klassificerad enligt KN-nummer 7223 00 19 och 7223 00 99 och med ursprung i Indien (nedan kallad den berörda produkten).

(2)	I den undersökning som ledde till att en slutgiltig antidumpningstull infördes samarbetade ett stort antal exporterande tillverkare från Indien. Som en följd av detta gjorde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) ett urval av indiska exporterande tillverkare som ska undersökas.

(3)	För import av den berörda produkten införde rådet individuella tullsatser som varierade från 0 % till 12,5 % för de företag som ingick i urvalet och en vägd genomsnittlig tullsats på 5 % för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet.

(4)	Rådet införde dessutom en landsomfattande tull på 12,5 % för alla andra företag som inte gav sig till känna eller inte samarbetade vid undersökningen.

(5)

I artikel 2 i genomförandeförordning (EU) nr 1106/2013 föreskrivs det att om en ny exporterande tillverkare från Indien lämnar tillräcklig bevisning till kommissionen på att

a)	tillverkaren inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som ligger till grund för åtgärderna, dvs. den 1 april 2011–31 mars 2012 (nedan kallad undersökningsperioden),

b)	tillverkaren inte är närstående en exportör eller tillverkare som är föremål för de åtgärder som införs genom den förordningen, och att

c)	tillverkaren antingen faktiskt har exporterat den berörda produkten till unionen efter undersökningsperiodens utgång eller har åtagit sig en oåterkallelig avtalsenlig förpliktelse om att exportera en betydande mängd till unionen efter undersökningsperiodens utgång,

kan artikel 1.2 i den förordningen ändras så att den nya exporterande tillverkaren beviljas den tullsats som tillämpas för de samarbetsvilliga företag som inte ingår i urvalet, nämligen den vägda genomsnittliga tullen på 5 %.

B. ANSÖKAN OM STATUS SOM NY EXPORTERANDE TILLVERKARE

(6)

De indiska företagen Superon Schweisstechnik India Ltd (nedan kallad den första sökanden) och Anand ARC Ltd (nedan kallad den andra sökanden) ansökte om att beviljas den tullsats som tillämpas för de samarbetsvilliga företag som inte ingår i urvalet (nedan kallad status som ny exporterande tillverkare).

(7)	För att avgöra om sökandena uppfyller villkoren för att få status som ny exporterande tillverkare enligt artikel 2 i genomförandeförordning (EU) nr 1106/2013 genomfördes en undersökning.

(8)	Ett frågeformulär skickades till sökandena och de uppmanades att skicka in bevisning på att de uppfyller alla de kriterier som anges i artikel 2 i genomförandeförordning (EU) nr 1106/2013.

(9)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter den ansåg sig behöva för att kunna avgöra om sökandena uppfyllde de tre kriterier som krävs för att få status som ny exporterande tillverkare. Kontrollbesök genomfördes på plats hos

—	Superon Schweisstechnik India Ltd, Gurgaon, och

—	Anand ARC Ltd, Mumbai.

(10)

Den första sökanden har lämnat tillräcklig bevisning på att företaget uppfyller de tre kriterier som anges i artikel 2 i genomförandeförordning (EU) nr 1106/2013. Den första sökanden kunde visa att

i)	företaget inte exporterade den berörda produkten till unionen under perioden 1 april 2011–31 mars 2012,

ii)	företaget inte är närstående någon av de exportörer eller tillverkare i Indien som omfattas av de antidumpningsåtgärder som införs genom genomförandeförordning (EU) nr 1106/2013, och att

iii)	företaget faktiskt har exporterat en betydande mängd på 30 ton av den berörda produkten till unionen från och med oktober 2012,

och företaget kan därför beviljas den tullsats som tillämpas för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet, dvs. 5 %, i enlighet med artikel 2 i genomförandeförordning (EU) nr 1106/2013, och bör läggas till i förteckningen över indiska samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet.

(11)	Den andra sökanden uppfyllde emellertid inte det första kriteriet eftersom företaget exporterade den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. Dess ansökan om status som ny exporterande tillverkare avslogs därför.

(12)

Kommissionen meddelade sökandena och unionsindustrin om slutsatserna ovan och gav dem möjlighet att inkomma med synpunkter. En exporterande tillverkare begärde retroaktiv tillämpning av beslutet. Denna möjlighet omfattas emellertid inte av det nuvarande förfarandet, och den exporterande tillverkaren har informerats om detta. Inga ytterligare synpunkter inkom.

(13)

Ett nytt Taric-tilläggsnummer (B997) måste gälla för den första sökanden. Endast av skäl som har med den tekniska integreringen i Taric att göra, bör denna förordning ändra rådets genomförandeförordning (EU) nr 861/2013 (3), genom att samma Taric-tilläggsnummer (B997) gäller för den första sökanden.

(14)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/49 (4) har antagits utan att ha erhållit yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen. I syfte att garantera rättssäkerhet och skydda legitima förväntningar, bör genomförandeförordning (EU) 2015/49 därför upphöra att gälla och dess innehåll antas på nytt med verkan från och med ikraftträdandet av genomförandeförordning (EU) 2015/49.

(15)	Den här förordningen är förenlig med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandeförordning (EU) nr 1106/2013 ska ändras enligt följande:

a)	Taric-tilläggsnumret ”B781” i tabellen i artikel 1.2 ska ersättas med orden ”se bilaga”.

b)	Bilagan ska ersättas med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Texten ”B999” i tabellen i artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) nr 861/2013 ska ersättas med följande: ”B999 (För Superon Schweisstechnik India Ltd, Gurgaon, Haryana, Indien, ska Taric-tilläggsnumret vara B997)”.

Artikel 3

Genomförandeförordning (EU) 2015/49 ska upphöra att gälla med verkan den 16 januari 2015.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska ha rättslig verkan från och med den 16 januari 2015.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 juni 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

(2) EUT L 298, 8.11.2013, s. 1.

(3) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 861/2013 av den 2 september 2013 om införande av en slutgiltig utjämningstull och om slutgiltigt uttag av den provisoriska tullen på import av viss tråd av rostfritt stål med ursprung i Indien (EUT L 240, 7.9.2013, s. 1).

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/49 av den 14 januari 2015 om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 1106/2013 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen på import av viss tråd av rostfritt stål med ursprung i Indien och om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 861/2013 om införande av en slutgiltig utjämningstull och om slutgiltigt uttag av den provisoriska tullen på import av viss tråd av rostfritt stål med ursprung i Indien (EUT L 9, 15.1.2015, s. 17).

BILAGA

Samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Indien som inte ingick i urvalet:

Företagets namn	Ort	Taric-tilläggsnummer
Bekaert Mukand Wire Industries	Lonand, Tal. Khandala, Satara District, Maharashtra	B781
Bhansali Bright Bars Pvt. Ltd	Mumbai, Maharashtra	B781
Bhansali Stainless Wire	Mumbai, Maharashtra	B781
Chandan Steel	Mumbai, Maharashtra	B781
Drawmet Wires	Bhiwadi, Rajasthan	B781
Jyoti Steel Industries Ltd	Mumbai, Maharashtra	B781
Mukand Ltd	Thane	B781
Panchmahal Steel Ltd	Dist. Panchmahals, Gujarat	B781
Superon Schweisstechnik India Ltd	Gurgaon, Haryana	B997

30.6.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/22

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1020

av den 29 juni 2015

om godkännande av preparatet av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) som fodertillsats för värphöns och mindre fjäderfäarter avsedda för värpning (innehavare av godkännandet: Kemin Europa NV)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (1), särskilt artikel 9.2, och

av följande skäl:

(1)	Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)	En ansökan om godkännande av ett nytt användningsområde för preparatet av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) har lämnats in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(3)	Ansökan gäller godkännande i kategorin ”zootekniska tillsatser” av ett nytt användningsområde för preparatet av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) som fodertillsats för värphöns och mindre fjäderfäarter avsedda för värpning.

(4)

Preparatet Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) i kategorin ”zootekniska tillsatser” godkändes för tio år som fodertillsats för slaktkycklingar genom kommissionens förordning (EU) nr 107/2010 (2), för kycklingar för uppfödning till värphöns, slaktankor, vaktlar, fasaner, rapphöns, pärlhöns, duvor, slaktgäss och strutsar genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 885/2011 (3), avvanda smågrisar och andra avvanda djur av svinfamiljen än Sus scrofa domesticus genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 306/2013 (4) och för slaktkalkoner och kalkoner som föds upp för avel genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 787/2013 (5).

(5)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) konstaterade i sitt yttrande av den 11 december 2014 (6) att preparatet av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) under de föreslagna användningsvillkoren inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön. Myndigheten konstaterade även att det finns vissa belägg för att tillsatsen har gynnsamma effekter på äggproduktionen hos värphöns. Denna slutsats kan utsträckas till att omfatta mindre fjäderfäarter avsedda för värpning. Myndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(6)	Bedömningen av preparatet av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) visar att villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003 är uppfyllda. Preparatet bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(7)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det preparat i kategorin ”zootekniska tillsatser” och i den funktionella gruppen ”medel som stabiliserar tarmfloran” som anges i bilagan godkänns som fodertillsats enligt villkoren i den bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 juni 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

(2) Kommissionens förordning (EU) nr 107/2010 av den 8 februari 2010 om godkännande av Bacillus subtilis ATCC PTA-6737 som fodertillsats för slaktkycklingar (innehavare av godkännandet: Kemin Europa NV) (EUT L 36, 9.2.2010, s. 1).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 885/2011 av den 5 september 2011 om godkännande av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) som fodertillsats för kycklingar för uppfödning till värphöns, slaktankor, vaktlar, fasaner, rapphöns, pärlhöns, duvor, slaktgäss och strutsar (innehavare av tillståndet Kemin Europa NV) (EUT L 229, 6.9.2011, s. 3).

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 306/2013 av den 2 april 2013 om godkännande av ett preparat av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) för avvanda smågrisar och andra avvanda djur av svinfamiljen än Sus scrofa domesticus (innehavare av godkännandet: Kemin Europa NV) (EUT L 91, 3.4.2013, s. 5).

(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 787/2013 av den 16 augusti 2013 om godkännande av ett preparat av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) som fodertillsats för slaktkalkoner och kalkoner som föds upp för avel (innehavare av godkännandet: Kemin Europa NV) (EUT L 220, 17.8.2013, s. 15).

(6) The EFSA Journal, vol. 13(2015):1, artikelnr 3970.

BILAGA

Tillsatsens identifieringsnummer	Namn på innehavaren av godkännandet	Tillsats	Sammansättning, kemisk formel, beskrivning, analysmetod	Djurart eller djurkategori	Högsta ålder	Lägsta halt	Högsta halt	Övriga bestämmelser	Godkännandet gäller till och med
						CFU/kg helfoder med en vattenhalt på 12 %
Kategori: zootekniska tillsatser. Funktionell grupp: medel som stabiliserar tarmfloran
4b1823	Kemin Europa NV.	Bacillus subtilis ATCC PTA-6737	Tillsatsens sammansättning Preparat av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) som innehåller minst 1 × 1010 CFU/g tillsats Fast form Beskrivning av den aktiva substansen Livsdugliga sporer av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) Analysmetod (1) Räkning av utstryk av värmebehandlade foderprover på platta med användning av tryptonsoja-agar. Identifiering: pulsfältsgelelektrofores (PFGE).	Värphöns Mindre fjäderfäarter avsedda för värpning	—	1 × 108	—	Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringsvillkor och stabilitet vid pelletering.	20.7.2025

(1) Närmare information om analysmetoderna finns på referenslaboratoriets webbplats: https://ec.europa.eu/jrc/en/eurl/feed-additives/evaluation-reports

30.6.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/25

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1021

av den 29 juni 2015

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)	Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 juni 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2) EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.

BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	AL	32,3
	MA	145,9
	MK	33,7
	ZZ	70,6
0707 00 05	MK	20,6
	TR	106,1
	ZZ	63,4
0709 93 10	TR	122,9
0709 93 10	ZZ	122,9
0805 50 10	AR	124,3
	BO	143,4
	TR	102,0
	ZA	160,8
	ZZ	132,6
0808 10 80	AR	169,6
	BR	101,4
	CL	129,4
	NZ	141,7
	US	148,6
	ZA	120,0
	ZZ	135,1
0809 10 00	TR	263,1
0809 10 00	ZZ	263,1
0809 29 00	TR	340,5
	US	581,4
	ZZ	461,0

(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.

30.6.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/27

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1022

av den 29 juni 2015

om fastställande av tilldelningskoefficienten för de kvantiteter som omfattas av ansökningar om importrättigheter inlämnade under perioden 1 juli 2015–30 juni 2016 inom ramen för den tullkvot som öppnades genom förordning (EG) nr 431/2008 för färskt och fryst nöt- och kalvkött

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT FÖLJANDE FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

av följande skäl:

(1)	Genom kommissionens förordning (EG) nr 431/2008 (2) öppnades en årlig tullkvot för import av produkter inom sektorn för nöt- och kalvkött.

(2)

De kvantiteter för vilka ansökningar om importrättigheter har lämnats in för perioden 1 juli 2015–30 juni 2016 överskrider de tillgängliga kvantiteterna. Det bör därför beslutas i vilken omfattning importrättigheter kan tilldelas genom att det fastställs en tilldelningskoefficient, beräknad i enlighet med artikel 6.3 i kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 (3) jämförd med artikel 7.2 i samma förordning, som ska tillämpas på de begärda kvantiteterna.

(3)	För att säkerställa att åtgärden får avsedd verkan bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den tilldelningskoefficient som anges i bilagan till denna förordning ska tillämpas på de kvantiteter som omfattas av ansökningar om importrättigheter inlämnade enligt förordning (EG) nr 413/2008 under perioden 1 juli 2015–30 juni 2016.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 juni 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2) Kommissionens förordning (EG) nr 431/2008 av den 19 maj 2008 om öppnande och förvaltning av en tullkvot för import av fryst kött av nötkreatur med KN-nummer 0202 och produkter med KN-nummer 0206 29 91 (EUT L 130, 20.5.2008, s. 3).

(3) Kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (EUT L 238, 1.9.2006, s. 13).

BILAGA

Löpnummer

Tilldelningskoefficient – ansökningar inlämnade under perioden 1 juli 2015–30 juni 2016

(i %)

09.4003

27,836632

30.6.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/29

RÅDETS BESLUT (EU) 2015/1023

av den 15 juni 2015

om bemyndigande för vissa medlemsstater att i Europeiska unionens intresse godta Andorras anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 81.3 jämförd med artikel 218,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)	Ett av Europeiska unionens mål är främjandet av skyddet av barnets rättigheter, såsom anges i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen. Åtgärder för att skydda barn mot olovligt bortförande eller kvarhållande är en väsentlig del av denna politik.

(2)

Unionen har antagit rådets förordning (EG) nr 2201/2003 (2) (nedan kallad Bryssel IIa-förordningen) som syftar till att skydda barn från de skadliga verkningarna av olagligt bortförande eller kvarhållande, att inrätta förfaranden för att säkerställa ett snabbt återförande av dem till den stat där de har sin hemvist samt att säkerställa skyddet för rätten till umgänge och rätten till vårdnad.

(3)

Förordning (EG) nr 2201/2003 kompletterar och förstärker Haagkonventionen av den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (nedan kallad 1980 års Haagkonvention), genom vilken det på internationell nivå inrättas ett system för skyldigheter och samarbete mellan fördragsslutande stater och mellan centrala myndigheter och syftar till att snabbt återföra barn som bortförts eller kvarhållits olovligt.

(4)	Alla unionens medlemsstater är parter i 1980 års Haagkonvention.

(5)

Unionen uppmuntrar tredjestater att ansluta sig till 1980 års Haagkonvention och stöder det korrekta genomförandet av 1980 års Haagkonvention bland annat genom att tillsammans med medlemsstaterna delta i de särskilda kommittéer som regelbundet sammankallas av Haagkonferensen för internationell privaträtt.

(6)	En gemensam rättslig ram som är tillämplig mellan unionens medlemsstater och tredjestater kan anses vara den bästa lösningen i känsliga fall av internationella bortföranden av barn.

(7)	1980 års Haagkonvention föreskriver att den är tillämplig mellan den anslutande staten och de fördragsslutande stater som har förklarat att de godtar anslutningen.

(8)	1980 års Haagkonvention tillåter inte att regionala organisationer för ekonomisk integration, såsom unionen, ansluter sig till den. Därför kan unionen inte ansluta sig till den konventionen och inte heller deponera en förklaring om godtagande av en anslutande stat.

(9)	Enligt yttrande 1/13 från Europeiska unionens domstol omfattas förklaringar om godtagande enligt 1980 års Haagkonvention av unionens exklusiva externa befogenhet.

(10)	Andorra deponerade sitt anslutningsinstrument för 1980 års Haagkonvention den 6 april 2011. Den konventionen trädde i kraft för Andorra den 1 juli 2011.

(11)

Flera medlemsstater har redan godtagit Andorras anslutning till 1980 års Haagkonvention. En bedömning av situationen i Andorra har lett till slutsatsen att de medlemsstater som ännu inte har godtagit Andorras anslutning kan i unionens intresse godta Andorras anslutning i enlighet med 1980 års Haagkonvention.

(12)

De medlemsstater som ännu inte har godtagit Andorras anslutning bör därför bemyndigas att deponera sina förklaringar om godtagande av Andorras anslutning i unionens intresse i enlighet med villkoren i detta beslut. Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Irland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Slovakien och Republiken Finland som redan har godtagit Andorras anslutning till 1980 års Haagkonvention bör inte deponera nya förklaringar om godtagande eftersom de befintliga förklaringarna alltjämt är giltiga enligt folkrätten.

(13)	Förenade kungariket och Irland är bundna av förordning (EG) nr 2201/2003 och deltar i antagandet och tillämpningen av detta beslut.

(14)	I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. De medlemsstater som ännu inte i unionens intresse har godtagit Andorras anslutning till Haagkonventionen av den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (nedan kallad 1980 års Haagkonventionen) bemyndigas härmed att göra detta.

2. Dessa medlemsstater ska senast den 16 juni 2016 i unionens intresse deponera en förklaring om godtagande av Andorras anslutning till 1980 års Haagkonvention som ska ha följande lydelse:

”[MEDLEMSSTATENS fullständiga namn] förklarar sitt godtagande av Andorras anslutning till Haagkonventionen av den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn, i enlighet med rådets beslut (EU) 2015/1023.”

3. Varje medlemsstat ska informera rådet och kommissionen om deponeringen av dess förklaring om godtagande av Andorras anslutning och meddela kommissionen texten till förklaringen inom två månader från dess deponering.

Artikel 2

De medlemsstater som har deponerat sina förklaringar om godtagande av Andorras anslutning till 1980 års Haagkonvention före den dag då detta beslut antas ska inte lämna några nya förklaringar.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till alla medlemsstater med undantag för Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Irland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Slovakien och Republiken Finland.

Utfärdat i Luxemburg den 15 juni 2015.

På rådets vägnar

Dz. RASNAČS

Ordförande

(1) Yttrande av den 11 februari 2015 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 (EUT L 338, 23.12.2003, s. 1).

30.6.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/32

RÅDETS BESLUT (EU) 2015/1024

av den 15 juni 2015

om bemyndigande för vissa medlemsstater att i Europeiska unionens intresse godta Singapores anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 81.3 jämförd med artikel 218,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)	Ett av Europeiska unionens mål är främjandet av skyddet av barnets rättigheter, såsom anges i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen. Åtgärder för att skydda barn mot olovligt bortförande eller kvarhållande är en väsentlig del av denna politik.

(2)

(3)

(4)	Alla unionens medlemsstater är parter i 1980 års Haagkonvention.

(5)

(6)	En gemensam rättslig ram som är tillämplig mellan unionens medlemsstater och tredjestater kan anses vara den bästa lösningen i känsliga fall av internationella bortföranden av barn.

(7)	1980 års Haagkonvention föreskriver att den är tillämplig mellan den anslutande staten och de fördragsslutande stater som har förklarat att de godtar anslutningen.

(8)	1980 års Haagkonvention tillåter inte att regionala organisationer för ekonomisk integration, såsom unionen, ansluter sig till den. Därför kan unionen inte ansluta sig till den konventionen och inte heller deponera en förklaring om godtagande av en anslutande stat.

(9)	Enligt yttrande 1/13 från Europeiska unionens domstol omfattas förklaringar om godtagande enligt 1980 års Haagkonvention av unionens exklusiva externa befogenhet.

(10)	Singapore deponerade sitt anslutningsinstrument för 1980 års Haagkonvention den 28 december 2010. Den konventionen trädde i kraft för Singapore den 1 mars 2011.

(11)

Flera medlemsstater har redan godtagit Singapores anslutning till 1980 års Haagkonvention. En bedömning av situationen i Singapore har lett till slutsatsen att de medlemsstater som ännu inte har godtagit Singapores anslutning kan i unionens intresse godta Singapores anslutning i enlighet med 1980 års Haagkonvention.

(12)

De medlemsstater som ännu inte har godtagit Singapores anslutning bör därför bemyndigas att deponera sina förklaringar om godtagande av Singapores anslutning i unionens intresse i enlighet med villkoren i detta beslut. Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Irland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Malta, Republiken Slovakien och Konungariket Sverige som redan har godtagit Singapores anslutning till 1980 års Haagkonvention bör inte deponera nya förklaringar om godtagande eftersom de befintliga förklaringarna alltjämt är giltiga enligt folkrätten.

(13)	Förenade kungariket och Irland är bundna av förordning (EG) nr 2201/2003 och deltar i antagandet och tillämpningen av detta beslut.

(14)	I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. De medlemsstater som ännu inte i unionens intresse har godtagit Singapores anslutning till Haagkonventionen av den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (nedan kallad 1980 års Haagkonvention) bemyndigas härmed att göra detta.

2. Dessa medlemsstater ska senast den 16 juni 2016 i unionens intresse deponera en förklaring om godtagande av Singapores anslutning till 1980 års Haagkonvention, som ska ha följande lydelse:

”[MEDLEMSSTATENS fullständiga namn] förklarar sitt godtagande av Singapores anslutning till Haagkonventionen av den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn, i enlighet med rådets beslut (EU) 2015/1024”.

3. Varje medlemsstat ska informera rådet och kommissionen om deponeringen av dess förklaring om godtagande av Singapores anslutning och meddela kommissionen texten till förklaringen inom två månader från dess deponering.

Artikel 2

De medlemsstater som har deponerat sina förklaringar om godtagande av Singapores anslutning till 1980 års Haagkonvention före den dag då detta beslut antas ska inte lämna några nya förklaringar.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till alla medlemsstater med undantag för Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Irland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Malta, Republiken Slovakien och Konungariket Sverige.

Utfärdat i Luxemburg den 15 juni 2015.

På rådets vägnar

Dz. RASNAČS

Ordförande

(1) Yttrande av den 11 februari 2015 (ännu ej offentliggjort i EUT).

30.6.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/35

RÅDETS BESLUT (EU) 2015/1025

av den 19 juni 2015

om upphävande av beslut 2013/319/EU om förekomsten av ett alltför stort underskott i Malta

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 126.12,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation, och

av följande skäl:

(1)

Efter en rekommendation från kommissionen fastslog rådet genom sitt beslut 2013/319/EU (1) att det förelåg ett alltför stort underskott i Malta. Rådet noterade att det offentliga underskottet i Malta uppgick till 3,3 % av BNP år 2012 och således översteg fördragets referensvärde på 3 % av BNP. Samtidigt översteg den offentliga bruttoskulden fördragets referensvärde på 60 % av BNP. Rådet noterade även att Malta inte hade gjort tillräckliga framsteg mot riktvärdet för skuldminskning och uppfyllde därför inte kraven under övergångsperioden (2) efter korrigeringen av det alltför stora underskottet 2012 (3).

(2)

På grundval av en rekommendation från kommissionen utfärdade rådet den 21 juni 2013 en rekommendation till Malta, där landet uppmanades att senast 2014 korrigera det alltför stora underskottet. Rekommendation utfärdades i enlighet med artikel 126.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artikel 3.4 i förordning (EG) nr 1467/97. Rekommendationen offentliggjordes.

(3)

I enlighet med artikel 4 i protokoll (nr 12) om förfarandet vid alltför stora underskott, fogat till fördraget om Europeiska unionen och EUF-fördraget, ska kommissionen tillhandahålla de uppgifter som ska användas för genomförandet av förfarandet. Som en del av tillämpningen av det protokollet ska medlemsstaterna två gånger per år, före den 1 april och före den 1 oktober, lämna uppgifter om offentliga underskott och skulder och därmed sammanhängande nyckeltal, i enlighet med artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 479/2009 (4).

(4)

Rådet bör fatta ett beslut om att upphäva ett beslut om förekomsten av ett alltför stort underskott på grundval av de uppgifter som lämnats. Ett beslut om förekomsten av ett alltför stort underskott bör dessutom bara upphävas om kommissionens prognoser tyder på att underskottet inte kommer att överstiga tröskelvärdet på 3 % av BNP under prognosperioden (5) och skuldkvoten uppfyller kraven i det framåtblickande inslaget i skuldriktmärket.

(5)

På grundval av de uppgifter som kommissionen (Eurostat) lämnade i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 479/2009, efter Maltas uppgiftslämning i april 2015, samt på grundval av stabilitetsprogrammet 2015 och kommissionens vårprognos 2015, är det berättigat att dra följande slutsatser:

—

Efter en topp på 3,6 % av BNP år 2012 sjönk det offentliga underskottet 2013 till 2,6 % av BNP och nådde 2,1 % av BNP år 2014. Det minskade underskottet 2014 berodde främst på en förbättrad konjunktur och budgetåtgärder som ledde till en betydande ökning av de löpande inkomsterna (med 2,5 % av BNP), som mer än uppvägde ökningen av de löpande utgifterna (med 0,8 % av BNP) och ökningen av nettoinvesteringarna (med 0,1 % av BNP) som förklaras av en högre utnyttjandegrad av EU-medel.

—

Enligt stabilitetsprogrammet för 2015–2018, som den maltesiska regeringen lämnade in den 30 april 2015, väntas underskottet sjunka till 1,6 % av BNP år 2015 och därefter till 1,1 % av BNP år 2016. I kommissionens vårprognos 2015 beräknas underskottet uppgå till 1,8 % av BNP år 2015 och 1,5 % av BNP år 2016. Underskottet förväntas således ligga kvar under fördragets referensvärde på 3 % av BNP under prognosperioden.

—	Det strukturella saldot, som är saldot i de offentliga finanserna efter justeringar för konjunkturcykeln och netto efter engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, förbättrades med 1,3 % av BNP under perioden 2013–2014.

—

Skuldkvoten ökade från 67,4 % av BNP under 2012 till 69,2 % av BNP år 2013, till följd av en tillfällig stock-/flödesjustering som ledde till ökade skulder. Den minskade sedan till 68,0 % av BNP år 2014. Den offentliga bruttoskulden beräknas fortsätta att sjunka till 65,4 % av BNP år 2016, även detta tack vare det gynnsamma makroekonomiska scenariot. Det är också säkert att det framåtblickande skuldkriteriet uppfylls för 2014.

(6)

Från och med 2015, som är året efter korrigeringen av det alltför stora underskottet, omfattas Malta av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och bör göra framsteg mot det medelfristiga budgetmålet i lämplig takt, inklusive respektera utgiftsriktmärket, och uppfylla skuldkriteriet i enlighet med artikel 2.1a i förordning (EG) nr 1467/97. I detta sammanhang förefaller det finnas en risk för en viss avvikelse från den nödvändiga anpassningen på 0,6 % av BNP mot det medelfristiga budgetmålet under både 2015 och 2016. År 2015 beräknas förbättringen av det strukturella saldot ligga 0,1 % av BNP under vad som krävs. Även om den korrigering som förutses för 2016 ligger i linje med kravet, finns det sammantaget en risk för en viss avvikelse under 2015–2016. Ytterligare åtgärder kommer därför att behövas under 2015 och 2016.

(7)	Enligt artikel 126.12 i EUF-fördraget ska ett rådsbeslut om att det föreligger ett alltför stort underskott upphävas när det alltför stora underskottet i den berörda medlemsstaten enligt rådets uppfattning har korrigerats.

(8)	Rådet anser att det alltför stora underskottet i Malta har korrigerats och beslut 2013/319/EU bör därför upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det framgår av en allsidig bedömning att det alltför stora underskottet i Malta har korrigerats.

Artikel 2

Beslut 2013/319/EU ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Malta.

Utfärdat i Luxemburg den 19 juni 2015.

På rådets vägnar

J. REIRS

Ordförande

(1) Rådets beslut 2013/319/EU av den 21 juni 2013 om förekomsten av ett alltför stort underskott i Malta (EUT L 173, 26.6.2013, s. 52).

(2) I och med att förfarandet vid alltför stora underskott upphävdes i december 2012, i linje med stabilitets- och tillväxtpakten, beviljades Malta en treårig övergångsperiod med början 2012, under vilken landet förväntas uppnå sitt riktvärde för skuldminskning. Kraven under övergångsperioden fastställs i artikel 2.1a andra stycket i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997, s. 6) och beskrivs närmare i dokumentet Specifications on the implementation of the Stability and Growth Pact and Guidelines on the format and content of Stability and Convergence Programmes (Närmare angivelser för genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten samt riktlinjer för stabilitets- och konvergensprogrammens utformning och innehåll) av den 3 september 2012 (Se även följande länk: http://ec.europa.eu/economy_finance/economic_governance/sgp/pdf/coc/code_of_conduct_en.pdf). Den minsta linjära strukturella anpassning som krävdes för 2012 motsvarade 0,4 procentenheter av BNP, medan det strukturella underskottet 2012 försämrades med Formula procentenhet av BNP.

(3) Det offentliga underskottet och den offentliga bruttoskulden för 2012 har därefter reviderats och anges för närvarande till 3,6 % respektive 67,4 % av BNP.

(4) Rådets förordning (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EUT L 145, 10.6.2009, s. 1).

(5) I enlighet med Specifications on the implementation of the Stability and Growth Pact and Guidelines on the format and content of Stability and Convergence Programmes (Närmare angivelser för genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten samt riktlinjer för stabilitets- och konvergensprogrammens utformning och innehåll).

30.6.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/37

RÅDETS BESLUT (EU) 2015/1026

av den 19 juni 2015

om upphävande av beslut 2009/589/EG om förekomsten av ett alltför stort underskott i Polen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 126.12,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation, och

av följande skäl:

(1)	Den 7 juli 2009 beslutade rådet genom rådets beslut 2009/589/EG (1), på grundval av en rekommendation från kommissionen, i enlighet med artikel 104.6 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen att det förelåg ett alltför stort underskott i Polen.

(2)	I enlighet med artikel 104.7 i EG-fördraget och artikel 3.4 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (2), och på grundval av en rekommendation från kommissionen, utfärdade rådet samma dag en rekommendation till Polen, i vilken landet uppmanas att senast 2012 korrigera det alltför stora underskottet.

(3)

Den 21 juni 2013 konstaterade rådet att Polen vidtagit effektiva åtgärder, men att oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter på de offentliga finanserna hade inträffat efter antagandet av den ursprungliga rekommendationen. Rådet ansåg, på grundval av en rekommendation från kommissionen, att de villkor som anges i artikel 3.5 i förordning (EG) nr 1467/97 var uppfyllda och antog en ny rekommendation avseende Polen enligt artikel 126.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), i syfte att få det alltför stora underskottet att upphöra senast 2014 (3).

(4)

Den 10 december 2013 beslutade rådet enligt fördragets artikel 126.8 i EUF-fördraget att Polen inte hade vidtagit effektiva åtgärder som svar på rådets rekommendation av den 21 juni 2013 om att korrigera sitt alltför stora underskott senast 2014 (4), och antog en ny rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget, i vilken Polen rekommenderades att få situationen med det alltför stora offentliga underskottet att upphöra senast år 2015 (5). I den rekommendationen rekommenderade rådet Polen att uppnå ett nominellt underskott på 4,8 % av BNP år 2013, 3,9 % av BNP år 2014 och 2,8 % av BNP år 2015 (frånräknat effekten av överföringar av tillgångar från den andra pelaren i pensionssystemet). Baserat på den makroekonomiska prognos som låg till grund för rådets rekommendation, var detta liktydigt med en förbättring av det strukturella saldot med 1 % av BNP år 2014 och 1,2 % år 2015. Polen rekommenderades också att strikt genomföra de åtgärder som landet redan hade meddelat och antagit, samt komplettera dem med ytterligare åtgärder för att uppnå en varaktig korrigering av det alltför stora underskottet senast 2015. Polen gavs en tidsfrist till den 15 april 2014 för att rapportera om de åtgärder som vidtagits för att följa denna rekommendation.

(5)	Den 2 juni 2014 konstaterade kommissionen att inga ytterligare åtgärder i förfarandet vid alltför stora underskott krävdes vid den tidpunkten.

(6)

I enlighet med artikel 4 i protokoll (nr12) om förfarandet vid alltför stora underskott, fogat till fördraget om Europeiska unionen och EUF-fördraget, ska kommissionen tillhandahålla de uppgifter som ska användas för genomförandet av förfarandet. Som en del av tillämpningen av det protokollet ska medlemsstaterna två gånger per år, före den 1 april och före den den 1 oktober, lämna uppgifter om budgetunderskott och skuldkvot och därmed sammanhängande nyckeltal i enlighet med artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 479/2009 (6).

(7)

Rådet bör fatta besluta om att upphäva ett beslut om förekomsten av ett alltför stort underskott på grundval av anmälda uppgifter. Ett beslut om förekomsten av ett alltför stort underskott bör dessutom bara upphävas om kommissionens prognoser tyder på att underskottet inte kommer att överstiga tröskelvärdet 3 % av BNP under prognosperioden (7). och skuldkvoten uppfyller skuldriktmärkets framåtblickande inslag.

(8)	I enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten bör dessutom hänsyn tas till de reformer av pensionssystemet som inför ett system med flera pelare, varav den ena innebär obligatoriska avsättningar till ett fullt finansierat pensionssystem.

(9)

På grundval av de uppgifter som kommissionen (Eurostat) lämnade i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 479/2009, efter Polens anmälan i april 2015, samt på grundval av konvergensprogrammet 2015 och kommissionens vårprognos 2015, är det berättigat att dra följande slutsater:

—

Det offentliga underskottet uppgick 2014 till 3,2 % av BNP. Eftersom denna uppgift kan anses ligga nära referensvärdet och Polens skuldkvot på lång sikt ligger under referensvärdet 60 % som en del av BNP, omfattas Polen av bestämmelserna om systemiska pensionsreformer i artikel 2.7 i förordning (EG) nr 1467/97. Den polska systemiska pensionsreformen från 1999 upphävdes genom en lag som antogs i december 2013. På grundval av detta upphävande överfördes en del av de tillgångar som ackumulerats i de privata, helfinansierade pensionsfonderna (som utgör den andra pelaren i det polska pensionssystemet) till det offentliga sociala trygghetssystemet (första pelaren i det polska pensionssystemet). Den andra pelaren i pensionssystemet förlorade dessutom sin samhällsomfattande täckning eftersom deltagande inte längre var obligatoriskt. Till följd av detta gjorde 2013 års upphävande att den systematiska karaktären av 1999 års reform avslutades. Fram till slutet av juli 2014 gick emellertid samtliga deltagares sociala bidrag alltjämt till den andra pelaren. Dessa bidrag är nettokostnader för 1999 års systemiska pensionsreform och ska beaktas när korrigeringen av det alltför stora underskottet bedöms. Totala direkta nettokostnader för perioden januari–juli 2014 uppskattas till 0,4 % av BNP, och räcker således som förklaring till att underskottet i de offentliga finanserna överstiger fördragets referensvärde på 3 % av BNP under 2014.

—

I det konvergensprogram som den polska regeringen lämnade in den 30 april 2015 är målen för underskottet 2,7 % av BNP år 2015 och 2,3 % år 2016. I kommissionens vårprognos 2015 beräknas underskottet uppgå till 2,8 % av BNP år 2015 och, om det antas att politiken förblir oförändrad, till 2,6 % år 2016. Underskottet förväntas således ligga kvar under fördragets referensvärde på 3 % av BNP under prognosperioden.

—	Kommissionen bedömer att det strukturella saldot kommer att förbättrats med 0,9 % av BNP år 2014 (dvs. efter justeringar för konjunkturcykeln och netto efter engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder).

—	Den offentliga sektorns bruttoskuld uppgick till 50,1 % under 2014. I kommissionens vårprognos 2015 beräknas den offentliga bruttoskulden uppgå till 50,9 % av BNP år 2015 och 50,8 % av BNP år 2016, det vill säga under referensvärdet på 60 % av BNP.

(10)

Rådet påminner om att Polen från och med 2015, som är året efter korrigeringen av det alltför stora underskottet, omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och i tillräcklig takt bör göra framsteg mot det medelfristiga budgetmålet, inklusive respektera utgiftsriktmärket. I kommissionens vårprognos 2015 beräknas det strukturella saldot förbättras med 0,2 % av BNP både 2015 och 2016, under antagande att politiken förblir oförändrad. På grundval av en samlad bedömning, förväntas Polen kunna genomföra den nödvändiga anpassningen till det medelfristiga budgetmålet under 2015, med utgångspunkt i utgiftsökningarna netto under riktmärket, medan det finns risk för vissa avvikelser från den nödvändiga anpassningen under 2016, eftersom strukturanpassningen inte uppfyller kravet under 2016 och ytterligare åtgärder därför kommer att krävas under det året.

(11)	Enligt artikel 126.12 i EUF-fördraget ska ett rådsbeslut om förekomsten av ett alltför stort underskott upphävas när det alltför stora underskottet i den berörda medlemsstaten enligt rådets uppfattning har korrigerats.

(12)	Rådet anser att det alltför stora underskottet i Polen har korrigerats och beslut 2009/589/EG bör därför upphävas.

(13)

Rådet erinrar om att 1999 års systemiska pensionsreform ersatte ett system med offentligt pensionssystem med tre pelare fasta pensionsbelopp som bygger på fastställda bidrag. Det främsta målet med reformen var att förbättra hållbarheten i det polska pensionssystemen, särskilt med tanke på den mycket svåra demografiska utveckling som Polen står inför. Genom upphävandet av den systemiska reformen i slutet av 2013 växte åter den första offentliga pelaren, som till skillnad från den andra pelaren inte är helfinansierad, utan är ett avgiftsdefinierat tilläggspensionssystem. Samtidigt som vissa budgetlättnader uppnås på kort sikt, innebär inte upphävandet av 1999 års reform någon förbättring av offentliga finanserna, eftersom de kortsiktiga fördelarna med högre sociala avgifter och lägre räntebetalningar kommer att uppvägas av högre framtida pensionsutbetalningar från det offentliga pensionssystemet. Upphävandet av 1999 års systemiska pensionsreformer medför totalt vissa risker för Polens offentliga finanser på lång sikt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det framgår av en allsidig bedömning att det alltför stora underskottet i Polen har korrigerats.

Artikel 2

Beslut 2009/589/EG ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Republiken Polen.

Utfärdat i Luxemburg den 19 juni 2015.

På rådets vägnar

J. REIRS

Ordförande

(1) Rådets beslut 2009/589/EG av den 7 juli 2009 om förekomsten av ett alltför stort underskott i Polen (EUT L 202, 4.8.2009, s. 46).

(2) Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997, s. 6).

(3) Rådets rekommendation av den 21 juni 2013 i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott i Polen att upphöra.

(4) Rådets beslut 2013/758/EU av den 10 december 2013 om fastställande av att Polen inte har vidtagit effektiva åtgärder för att följa rådets rekommendation av den 21 juni 2013 (EUT L 335, 14.12.2013, s. 46).

(5) Rådets rekommendation av den 2 december 2013 i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott i Polen att upphöra.

(6) Rådets förordning (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EUT L 145, 10.6.2009, s. 1).

(7) I enlighet med Specifications on the implementation of the Stability and Growth Pact and Guidelines on the format and content of Stability and Convergence Programmes (Närmare angivelser för genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten samt riktlinjer för stabilitets- och konvergensprogrammens utformning och innehåll) av den 3 september 2012. Se även följande länk: http://ec.europa.eu/economy_finance/economic_governance/sgp/pdf/coc/code_of_conduct_en.pdf

30.6.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/40

RÅDETS BESLUT (EU) 2015/1027

av den 23 juni 2015

om anställningsvillkoren för experter som är utstationerade vid rådets generalsekretariat och om upphävande av beslut 2007/829/EG

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 240.2, och

av följande skäl:

(1)

Utstationering av experter kan genom dessa experters stora kunnande och professionella erfarenhet vara rådets generalsekretariat (nedan kallat generalsekretariatet) till nytta i dess uppdrag att biträda Europeiska rådet och rådet i enlighet med artikel 235.4 respektive artikel 240.2 i EUF-fördraget, i synnerhet på områden där sådan sakkunskap inte är omedelbart tillgänglig inom generalsekretariatet.

(2)

Utbytet av professionella erfarenheter och kunskap om europeisk politik bör främjas genom tillfällig tjänstgöring för experter från medlemsstaternas offentliga sektorer (utstationerade nationella experter, nedan kallade nationella experter) eller från offentliga mellanstatliga organisationer (nedan kallade mellanstatliga organisationer).

(3)	Tanken är att nationella experter under sin utstationering vid generalsekretariatet kommer att erhålla kunskap som de kommer att ha hjälp av vid utförandet av sina uppgifter under framtida ordförandeskap i rådet.

(4)	Experternas rättigheter och skyldigheter bör säkerställa att de utför sina uppgifter helt och hållet i generalsekretariatets intresse.

(5)	Med tanke på att experternas arbete är tidsbegränsat och att de har en särskild ställning, bör de inte ha ansvar för att för generalsekretariatets räkning utöva dess offentligrättsliga befogenheter som fastställs i fördragen, utom vid undantag som fastställs i detta beslut.

(6)	Anställningsvillkoren för experter bör fastställas och tillämpas oavsett varifrån de budgetmedel som används för att täcka kostnaderna kommer.

(7)

Eftersom de anställningsvillkor som fastställs genom det här beslutet bör ersätta de anställningsvillkor som anges i rådets beslut 2007/829/EG (1), bör det beslutet upphöra att gälla utan att det påverkar dess fortsatta tillämpning på alla de utstationeringar som pågår då det här beslutet träder i kraft.

(8)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1023/2013 (2) ändrades tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna), särskilt arbetsvillkor, ledighet, samt den beräkning av bidrag, tillägg och traktamenten som fastställs i bilaga VII.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1. De anställningsvillkor som fastställs i detta beslut ska tillämpas på experter som uppfyller de villkor som anges i artikel 2, som i Europeiska rådets och rådets intresse är utstationerade vid generalsekretariatet och som är endera av följande:

Utstationerade nationella experter (nedan kallade nationella experter), vilket inbegriper experter som är utstationerade

i)	av medlemsstaternas offentliga förvaltningar på nationell eller regional nivå,

ii)

med beviljande från fall till fall från generalsekretariatets sida av en annan arbetsgivare än en medlemsstats offentliga förvaltning, på nationell eller regional nivå om det ligger i generalsekretariatets intresse att specifik sakkunskap inhämtas tillfälligt, under förutsättning att arbetsgivaren

—	är ett oberoende universitet eller en oberoende forskningsorganisation som inte drivs i vinstsyfte eller

—	är en del av den offentliga sektorn enligt definitionen i arbetsgivarens nationella lagstiftning.

Nationella experter kan utstationeras inom ramen för kostnadsfri utstationering.

b)	Experter som är kostnadsfritt utstationerade från en offentlig mellanstatlig organisation (nedan kallad mellanstatlig organisation) (med undantag av unionsorgan i den mening som avses i artikel 1a.2 i tjänsteföreskrifterna) då specifik kunskap eller expertis behöver överföras.

2. Artiklarna 18, 19 och 20 är inte tillämpliga på kostnadsfritt utstationerade experter.

Artikel 2

Villkor för utstationering

För att få utstationeras vid generalsekretariatet ska experten

1.	ha varit fast anställd eller kontraktsanställd av sin arbetsgivare i minst tolv månader före utstationeringen,

2.	förbli i sin arbetsgivares tjänst under hela utstationeringen,

ha minst tre års yrkeserfarenhet på heltid i en administrativ, vetenskaplig, teknisk, rådgivande eller arbetsledande befattning som är relevant för utförandet av de uppgifter som tilldelas honom eller henne. Före utstationeringen ska arbetsgivaren till generalsekretariatet lämna in en redogörelse för expertens anställning under de föregående tolv månaderna,

vara medborgare i en medlemsstat.

Genom avvikelse från första stycket i denna punkt får experter som är medborgare i en icke-medlemsstat utstationeras från en mellanstatlig organisation; i sådana undantagsfall ska generalsekretariatet se till att inga intressekonflikter råder och att oberoendet och samstämmigheten i generalsekretariatets politik och verksamhet värnas,

5.	för att kunna utföra sina uppgifter ha fördjupade kunskaper i ett officiellt unionsspråk och tillfredsställande kunskaper i ett annat språk.

Artikel 3

Urvalsförfarande

1. Experterna ska väljas ut med hjälp av ett öppet och transparent förfarande vars praktiska detaljer ska bestämmas i enlighet med artikel 32.

De experter som ska utstationeras ska utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2.4 väljas ut på största möjliga geografiska bas bland medlemsstaternas medborgare. Medlemsstaterna och generalsekretariatet ska samarbeta för att i största möjliga utsträckning säkerställa jämvikt mellan kvinnor och män samt iaktta principen om lika möjligheter.

2. En inbjudan att anmäla intresse ska skickas till medlemsstaternas ständiga representationer eller i förekommande fall de mellanstatliga organisationerna. Inbjudan ska innehålla beskrivningar av tjänsterna, urvalskriterierna och tidsfristen för inlämning av ansökan.

3. Samtliga ansökningar ska överlämnas till generalsekretariatet via medlemsstaternas ständiga representationer eller genom personalavdelningarna vid de mellanstatliga organisationerna.

4. I vederbörligen motiverade exceptionella fall får generalsekretariatet i Europeiska rådets intresse besluta att en expert ska väljas ut utan att det urvalsförfarande som anges i punkterna 1, 2 och 3 har följts.

5. Experter ska utstationeras med förbehåll för generalsekretariatets särskilda behov och tillgängliga budgetmedel.

6. Generalsekretariatet ska skapa en enskild akt för experten. Denna akt ska innehålla relevanta administrativa uppgifter.

Artikel 4

Administrativt förfarande för utstationering

1. Utstationeringen ska verkställas genom skriftväxling mellan generalsekretariatets generaldirektör för administration och den berörda medlemsstatens ständiga representation eller i förekommande fall den mellanstatliga organisationen. Den ständiga representationen ska också informeras om alla utstationeringar av medborgare från den egna medlemsstaten från mellanstatliga organisationer. Utstationeringsorten och vilken tjänstegrupp experten kommer att tillhöra (AD eller AST, enligt definitionen i tjänsteföreskrifterna) ska anges i skriftväxlingen. Skriftväxlingen ska också innehålla uppgift om vem som är expertens överordnade vid det generaldirektorat, det direktorat, den enhet eller den avdelning dit experten utstationeras samt en detaljerad beskrivning av de planerade arbetsuppgifterna. Ett exemplar av anställningsvillkoren för experten ska åtfölja skriftväxlingen.

2. Sådan kostnadsfri, kortvarig utstationering av experter som avses i kapitel IV kan beviljas från fall till fall. Vid beviljandet ska hänsyn tas till expertens rekryteringsort, vilket generaldirektorat experten ska utstationeras till, den geografiska balans som avses i artikel 3.1 andra stycket och planerade arbetsuppgifter.

Artikel 5

Utstationeringsperiodens längd

1. Utstationeringsperiodens längd ska vara minst sex månader och högst två år. Den får förlängas flera gånger men den sammanlagda längden får inte överstiga fyra år.

I undantagsfall får dock generaldirektören för administration på begäran av den berörda generaldirektören vid generalsekretariatet och efter förhandsgodkännande av arbetsgivaren bevilja en eller flera förlängningar, med upp till två ytterligare år, av utstationeringen utöver den period på högst fyra år som avses i första stycket.

2. Utstationeringsperioden ska vara fastställd från början genom den skriftväxling som avses i artikel 4.1. Samma förfarande ska tillämpas om utstationeringen förnyas eller förlängs.

3. En expert som tidigare har varit utstationerad vid generalsekretariatet kan utstationeras på nytt, på följande villkor:

a)	Experten ska fortsätta att uppfylla de villkor för utstationering som avses i artikel 2.

Minst sex år ska ha gått sedan slutet av den föregående utstationeringen, inklusive eventuell förnyelse och förlängning, eller ett eventuellt påföljande anställningsavtal med generalsekretariatet.

Denna bestämmelse ska inte hindra generalsekretariatet från att godta att en expert utstationeras på nytt mindre än sex år efter slutet av den föregående utstationeringen, om den föregående utstationeringen, inklusive eventuell förnyelse och förlängning, varade mindre än sex år, men i så fall får den nya utstationeringen inte överskrida den återstående delen av sexårsperioden.

Artikel 6

Arbetsgivarens skyldigheter

Under hela utstationeringsperioden ska expertens arbetsgivare fortsätta att

1.	betala expertens lön,

2.	vara ansvarig för expertens samtliga sociala rättigheter, särskilt i fråga om social trygghet, försäkring och pension,

med förbehåll för artikel 10.2 d upprätthålla expertens administrativa ställning som antingen fast anställd tjänsteman eller kontraktsanställd och underrätta generaldirektoratet för administration vid generalsekretariatet om alla eventuella ändringar av expertens administrativa ställning som antingen fast anställd tjänsteman eller kontraktsanställd.

Artikel 7

Arbetsuppgifter

1. Experten ska bistå generalsekretariatets tjänstemän och övriga anställda samt utföra de arbetsuppgifter som han eller hon får sig tilldelade.

De olika uppgifter som experten ska utföra ska i samförstånd fastställas av generalsekretariatet och arbetsgivaren

a)	med hänsyn till intressena för den avdelning inom generalsekretariatet dit experten utstationeras,

b)	med hänsyn till expertens kvalifikationer.

2. De uppgifter som experten tilldelas kan inbegripa bl.a. analyser, studier, kunskapsutbyte mellan förvaltningar, projektledning och bistånd till generalsekretariatets arbetsgrupper och förberedande kommittéer.

Utan hinder av punkt 1 första stycket och första stycket i denna punkt får generalsekreteraren, på förslag av generaldirektören för den avdelning där experten tjänstgör, tilldela experten särskilda uppgifter och uppdra honom eller henne att utföra särskilda uppdrag efter att ha förvissat sig om det inte föreligger några intressekonflikter.

3. En expert får delta i tjänsteresor och möten endast

a)	om det sker tillsammans med en tjänsteman eller annan anställd vid generalsekretariatet, eller,

b)	om den nationella experten är ensam, som observatör eller i informationssyfte.

Experten ska inte kunna binda generalsekretariatet utåt, utom efter särskilt förordnande från den berörda avdelningens generaldirektör, i enlighet med tillämpningsföreskrifterna för detta beslut.

4. Generalsekretariatet ska ensamt ha ansvaret för att godkänna resultaten av de arbetsuppgifter som experten utför.

5. De berörda avdelningarna inom generalsekretariatet, expertens arbetsgivare och experten själv ska göra allt för att undvika verkliga eller potentiella intressekonflikter i samband med de arbetsuppgifter experten genomför under sin utstationering. Generalsekretariatet ska därför i god tid ge experten och dennes arbetsgivare information om planerade arbetsuppgifter och be den nationella experten och arbetsgivaren att skriftligt intyga att de inte känner till någon anledning till att experten inte bör ges dessa uppgifter.

Experten ska särskilt uppmanas att redovisa eventuella konflikter som kan uppstå mellan expertens familjeförhållanden (i synnerhet familjemedlemmars eller släktingars yrkesverksamhet och familjemedlemmars eller egna betydande ekonomiska intressen) och de planerade arbetsuppgifterna under utstationeringen.

Arbetsgivaren och experten ska förbinda sig att till generalsekretariatet anmäla alla förändrade omständigheter under utstationeringen som kan ge upphov till intressekonflikter.

6. Om generalsekretariatet anser att de uppgifter som anförtros experten kräver särskilda förebyggande säkerhetsåtgärder ska en säkerhetsprövning genomföras innan experten utstationeras.

7. Vid underlåtenhet att följa bestämmelserna i punkterna 2, 3 och 5 i denna artikel ska generalsekretariatet ha rätt att avsluta expertens utstationering i enlighet med artikel 10.2 c.

Artikel 8

Rättigheter och skyldigheter för experter

1. Under utstationeringsperioden ska experten handla med integritet. I synnerhet ska följande gälla:

Experten ska fullgöra de uppgifter som han eller hon får sig tilldelade och i övrigt uppträda helt och hållet med rådets och Europeiska rådets intressen i åtanke.

I synnerhet får experten varken ta emot instruktioner angående tjänsteutövningen från, eller bedriva någon verksamhet för, sin arbetsgivare, någon regering eller några andra personer, privata företag eller offentliga organ.

b)	Experten ska avstå från varje handling, särskilt från offentliga uttalanden, som kan skada anseendet för dennes tjänst vid generalsekretariatet.

c)	En expert som i sin tjänsteutövning har att ta ställning till en fråga vars handläggning eller resultat är av ett sådant personligt intresse för honom eller henne att det kan påverka hans eller hennes oberoende ställning ska meddela sin överordnade detta.

Experten får inte, vare sig ensam eller tillsammans med andra, offentliggöra eller låta offentliggöra texter som har samband med unionens verksamhet utan att ha fått tillstånd på de villkor och enligt de regler som gäller vid generalsekretariatet. Tillstånd får endast vägras om det planerade offentliggörandet riskerar att äventyra unionens intressen.

e)	Alla rättigheter som är förbundna med arbete som utförts av en expert i tjänsteutövningen ska tillhöra generalsekretariatet.

f)	Experten ska vara bosatt på utstationeringsorten eller så nära denna ort som krävs för att experten ska kunna utföra sina uppgifter ordentligt.

g)	Experten ska bistå och råda sina överordnade där han eller hon är utstationerad och svara inför dessa för att de uppgifter som tilldelats honom eller henne utförs.

2. Experten ska både under och efter utstationeringsperioden iaktta största diskretion vad gäller de uppgifter och den information som kommer till hans eller hennes kännedom under eller i samband med tjänsteutövningen. Experten får inte på något sätt för en obehörig person avslöja innehållet i handlingar eller lämna ut uppgifter som inte redan lagligen har offentliggjorts och inte heller använda dem för personlig vinning.

3. Efter utstationeringens slut ska experten även fortsättningsvis vara bunden av skyldigheten att handla med integritet och diskretion vid utförande av nya arbetsuppgifter och vid accepterande av vissa tjänster eller förmåner.

I detta syfte ska experten under de tre år som följer på utstationeringsperioden utan dröjsmål meddela generalsekretariatet de åligganden eller arbetsuppgifter som kan ge upphov till intressekonflikter med de arbetsuppgifter som experten utförde under utstationeringsperioden.

4. Experten ska omfattas av de säkerhetsbestämmelser som gäller vid generalsekretariatet, inbegripet bestämmelser om skydd av uppgifter och av generalsekretariatets nätverk. Experten ska också omfattas av bestämmelserna för skydd av unionens ekonomiska intressen.

5. Vid underlåtenhet att följa någon av bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 4 i denna artikel under utstationeringsperioden ska generalsekretariatet ha rätt att avsluta en nationell experts utstationering i enlighet med artikel 10.2 c.

6. Experten ska omedelbart skriftligen underrätta sin överordnade om experten under sin utstationering får kännedom om förhållanden som ger anledning att misstänka något av följande:

a)	Eventuell olaglig verksamhet, inbegripet bedrägeri eller korruption som kan skada unionens intressen.

b)	Beteende som avser tjänsteutövningen som kan innebära ett allvarligt åsidosättande av de förpliktelser som åligger unionens tjänstemän eller experter.

Denna punkt ska också tillämpas om en anställd vid en institution eller någon annan som arbetar för eller tillhandahåller tjänster åt en institution allvarligt åsidosätter en liknande förpliktelse.

7. Om den överordnade mottar den underrättelse som avses i punkt 6 i denna artikel ska han eller hon vidta de åtgärder som föreskrivs i artikel 22a.2 i tjänsteföreskrifterna. Artiklarna 22a, 22b och 22c i tjänsteföreskrifterna ska gälla för den överordnade enligt villkoren i artikel 4.1. Dessa bestämmelser ska också gälla i tillämpliga delar för den berörda experten för att säkerställa att dennes rättigheter respekteras.

Artikel 9

Avbrott i utstationeringen

1. På skriftlig begäran av experten eller arbetsgivaren och med den sistnämndes samtycke kan generalsekretariatet godkänna att utstationeringen avbryts och fastställa villkor för detta. Under sådana avbrott ska följande gälla:

a)	De traktamenten som avses i artikel 19 ska inte betalas ut.

b)	De kostnader som avses i artikel 20 ska endast ersättas om avbrottet sker på generalsekretariatets begäran.

2. Generalsekretariatet ska informera arbetsgivaren och den berörda medlemsstatens ständiga representation.

Artikel 10

Avslutande av utstationeringsperioder

1. Om inte annat följer av punkt 2, kan utstationeringen avslutas på begäran av antingen generalsekretariatet eller arbetsgivaren, under förutsättning att tre månaders varsel ges. Den kan även avslutas på begäran av experten, med samma varsel och med förbehåll för arbetsgivarens och generalsekretariatets godkännande.

2. Utstationeringen kan i undantagsfall avslutas utan varsel i följande fall:

a)	Av arbetsgivaren, om dennes vitala intressen kräver det.

b)	Enligt ömsesidig överenskommelse mellan generalsekretariatet och arbetsgivaren, på begäran av experten riktad till båda parter, om expertens vitala, personliga eller yrkesmässiga intressen kräver det.

c)	Av generalsekretariatet, om experten inte har fullgjort de skyldigheter som anges i detta beslut. Experten ska innan något beslut fattas ges tillfälle att lägga fram synpunkter.

d)	Av generalsekretariatet, om expertens administrativa ställning som antingen fast anställd tjänsteman eller kontraktsanställd hos arbetsgivaren upphör eller förändras. Experten ska först ges tillfälle att lägga fram synpunkter.

3. Om utstationeringen avslutas i enlighet med punkt 2 c, ska generalsekretariatet omedelbart underrätta arbetsgivaren och den berörda medlemsstatens ständiga representation.

KAPITEL II

ARBETSVILLKOR

Artikel 11

Social trygghet

1. Arbetsgivaren ska före utstationeringsperiodens början till generalsekretariatet överlämna ett intyg som styrker att experten under utstationeringsperioden fortsatt kommer att omfattas av den lagstiftning om social trygghet som gäller för medlemsstatens offentliga förvaltning eller den mellanstatliga organisation där experten är anställd. Medlemsstatens offentliga förvaltning ska därför tillhandahålla generalsekretariatet det intyg (intyg för utlandet A1) som avses i artikel 19.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 (3). Den mellanstatliga organisationen ska lämna ett intyg till generalsekretariatet som är likvärdigt med intyget för utlandet A1 och styrka att den lagstiftning om social trygghet som är tillämplig innehåller bestämmelser om bestridande av ersättning för kostnader för vård utomlands.

2. Från och med den dag då utstationeringsperioden börjar ska experten ha olycksfallsförsäkringsskydd genom generalsekretariatet. Generalsekretariatet ska förse experten med en kopia av villkoren för detta skydd den dag då experten inställer sig vid behörig avdelning inom generaldirektoratet för administration för att uppfylla de administrativa formaliteterna i samband med utstationeringen.

3. När det krävs en tilläggsförsäkring eller en särskild försäkring i samband med en tjänsteresa i vilket den nationella experten deltar i enligt villkoren i artikel 7.3 respektive artikel 29, ska kostnaderna för denna bäras av generalsekretariatet.

Artikel 12

Arbetstid

1. Arbetstiden och arrangemangen för flextid för experten ska överensstämma med de regler som gäller inom generalsekretariatet, beroende på kraven för den tjänst som denne är utstationerad vid inom generalsekretariatet.

2. Experten ska arbeta heltid under hela utstationeringsperioden. Efter en vederbörligen motiverad begäran från ett generaldirektorat kan generaldirektoratet tillåta deltidsarbete för en expert efter godkännande av arbetsgivaren, om detta är förenligt med generalsekretariatets intressen.

3. En expert som har fått deltidsarbete godkänt ska tjänstgöra minst halva den normala arbetstiden.

4. Den ersättning som gäller inom generalsekretariatet för skiftarbete eller beredskap kan beviljas experten.

Artikel 13

Frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall

1. Vid frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall ska experten så snart som möjligt meddela den överordnade och uppge sin aktuella adress. Experten ska lämna in ett läkarintyg om frånvaron varar längre än tre dagar i följd och kan bli ombedd att genomgå en läkarundersökning anordnad av generalsekretariatet.

2. Om frånvaron på grund av sjukdom eller olycksfall vid flera tillfällen som vardera är högst tre dagar sammanlagt överskrider tolv dagar under en tolvmånadersperiod, ska experten lämna in ett läkarintyg för all ytterligare frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall.

3. Om frånvaron på grund av sjukdom eller olycksfall överskrider en månad eller den tid som experten har tjänstgjort, beroende på vilket som är längst, ska de ersättningar som avses i artikel 19.1 och 19.2 automatiskt upphöra. Denna punkt ska inte gälla vid sjukdomsfall som har samband med graviditet. Frånvaron på grund av sjukdom eller olycksfall kan inte fortsätta efter det att den berörda personens utstationering är slut.

4. En expert som råkar ut för en arbetsolycka under utstationeringsperioden ska emellertid fortsätta att oavkortat få de traktamenten som föreskrivs i enlighet med artikel 19.1 och 19.2 under hela den tid experten inte kan arbeta fram till utstationeringsperiodens slut.

Artikel 14

Semester, särskild ledighet och helgdagar

1. Utan att det påverkar tillämpningen av särskilda bestämmelser som anges i detta beslut ska experten omfattas av de regler som gäller inom generalsekretariatet i fråga om semester, särskild ledighet och helgdagar.

2. Ledigheten ska godkännas i förväg av den avdelning där experten tjänstgör.

3. Efter det att arbetsgivaren har lämnat en vederbörligen motiverad ansökan kan generalsekretariatet bevilja upp till ytterligare två dagars särskild ledighet per tolvmånadersperiod. Ansökningarna ska bedömas från fall till fall.

4. Semesterdagar som inte tagits ut vid utstationeringsperiodens slut ska vara förverkade.

5. En expert vars utstationering understiger sex månader kan efter en motiverad ansökan beviljas särskild ledighet genom beslut av generaldirektören för den avdelning där experten tjänstgör. Denna särskilda ledighet får inte överstiga tre dagar för hela utstationeringsperioden. Innan sådan särskild ledighet beviljas ska avdelningens generaldirektör hålla ett föregående samråd med generaldirektören för administration.

Artikel 15

Särskild ledighet för utbildning

Denna artikel gäller för experter vars utstationeringsperiod överstiger sex månader.

Utan hinder av vad som sägs i artikel 14.3 kan generalsekretariatet bevilja ytterligare särskild ledighet för expertens utbildning i arbetsgivarens regi på grundval av en vederbörligen motiverad ansökan från arbetsgivaren som ett led i expertens återintegrering. De traktamenten som avses i artikel 19 ska inte betalas ut under denna ytterligare särskilda ledighet.

Artikel 16

Föräldraledighet

1. Föräldraledigheten för en expert ska överensstämma med de regler som gäller inom generalsekretariatet.

2. Om en arbetsgivare enligt nationell lagstiftning beviljar längre föräldraledighet, ska ett avbrott i utstationeringen göras efter ansökan från experten och efter förhandsgodkännande från arbetsgivaren under den tid som överstiger den period som beviljas av generalsekretariatet. I så fall ska en period som motsvarar avbrottet läggas till i slutet av utstationeringen, om detta ligger i generalsekretariatets intresse.

3. Utan hinder av punkt 1 kan experten, efter förhandsgodkännande från arbetsgivaren, ansöka om ett avbrott i utstationeringen för att täcka hela den period som är tillåten för föräldraledighet. I så fall ska en period som motsvarar avbrottet läggas till i slutet av utstationeringen, om detta ligger i generalsekretariatets intresse.

4. Punkterna 2 och 3 ska också tillämpas med avseende på adoption.

Artikel 17

Administration och kontroll

Administration och kontroll av arbetstid och frånvaro ankommer på generalsekretariatets generaldirektorat för administration och det generaldirektorat eller den avdelning där experten tjänstgör, i enlighet med de regler och förfaranden som gäller inom generalsekretariatet.

KAPITEL III

ERSÄTTNINGAR OCH KOSTNADER

Artikel 18

Beräkning av ersättningar och resekostnader

1. Vid tillämpningen av detta beslut ska rekryteringsorten, utstationeringsorten och hemkomstorten för en nationell expert bestämmas av generalsekretariatet på grundval av orternas geografiska position i latitud och longitud, vilka fastställs i en lämplig databas av generalsekretariatets tillsättningsmyndighet.

2. Det geografiska avstånd mellan utstationeringsorten och rekryterings- eller hemkomstorten som avses i artiklarna 19 och 20 i detta beslut bestäms av storcirkelavståndet mellan de två punkterna enligt deras latitud och longitud, och grundas på koordinatsystemet WGS 84 (World Geodetic System 1984).

3. I detta beslut avses med

a) rekryteringsort : den ort där den nationella experten utförde sina uppgifter för sin arbetsgivare före utstationeringen,

b) utstationeringsort : Bryssel,

c) hemkomstort : den ort där den nationella experten kommer att utöva sin huvudsakliga verksamhet efter utstationeringens slut.

Rekryteringsorten ska fastställas genom den skriftväxling som avses i artikel 4.1. Hemkomstorten ska fastställas på grundval av ett intyg från arbetsgivaren.

4. Vid tillämpningen av denna artikel ska omständigheter i samband med arbete som utförts av en nationell expert för en annan medlemsstat än den där utstationeringsorten är belägen eller för en mellanstatlig organisation inte beaktas.

Artikel 19

Ersättningar

1. Den nationella experten har under hela sin utstationeringsperiod rätt till dagtraktamente enligt samma kriterier som gäller för det utlandstillägg för tjänstemän som avses i artikel 4 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna. Om dessa kriterier är uppfyllda ska dagtraktamentet uppgå till 128,67 EUR. I annat fall ska det uppgå till 32,18 EUR.

2. Den nationella experten har under hela sin utstationeringsperiod dessutom rätt till ett månadstraktamente som ska utgå enligt följande tabell:

Geografiskt avstånd mellan rekryteringsort och utstationeringsort (i km)	Belopp i EUR
0–150	0,00
> 150	82,70
> 300	147,03
> 500	238,95
> 800	385,98
> 1 300	606,55
> 2 000	726,04

3. De traktamenten som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel är även avsedda att täcka den nationella expertens flyttkostnader och eventuella resekostnader som uppstår under utstationeringen. De ska, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 14, 15 och 16, utbetalas vid tjänsteresor, semester, föräldraledighet, adoptionsledighet, särskild ledighet samt under de helgdagar som fastställs av generalsekretariatet. Om deltidsarbete är tillåtet ska den nationella experten ha rätt till proportionellt lägre traktamenten.

4. När en nationell expert börjar sin utstationering ska den nationella experten få ett belopp motsvarande 75 dagars dagtraktamente, varefter rätten till ytterligare dagtraktamenten ska upphöra för motsvarande period. Om utstationeringen vid generalsekretariatet avslutas innan utgången av den period som beaktats vid beräkningen av förskottet ska den nationella experten vara skyldig att återbetala ett belopp som motsvarar återstoden av denna period.

5. Under tiden för den skriftväxling som föreskrivs i artikel 4.1 ska arbetsgivaren informera generalsekretariatet om alla betalningar av samma slag som de som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln som den nationella experten mottagit. Beloppet för dessa ska dras av från motsvarande traktamenten som betalas av generalsekretariatet till den nationella experten.

6. Uppdateringen av löner och traktamenten genom tillämpning av artikel 65 i och bilaga XI till tjänsteföreskrifterna ska automatiskt tillämpas på månadstraktamenten och dagtraktamenten den månad som följer på deras antagande utan retroaktiv verkan. Efter anpassningen kommer de nya beloppen att offentliggöras i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 20

Resekostnader

1. Den nationella experten har rätt till en schablonersättning för sina resekostnader vid utstationeringens början.

2. Schablonersättningen ska grundas på en ersättning per kilometer för det geografiska avståndet mellan rekryteringsorten och utstationeringsorten. Kilometerersättningen ska fastställas i enlighet med artikel 7 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna.

3. Den nationella experten ska för sig själv ha rätt till ersättning för resekostnader till hemkomstorten vid utstationeringens slut. Ersättningen får inte vara högre än det belopp som den nationella experten skulle ha rätt till om han eller hon återvände till rekryteringsorten.

4. Resekostnaderna för den nationella expertens familjemedlemmar ersätts ej.

Artikel 21

Tjänsteresor och kostnader i samband med tjänsteresor

1. Experten kan sändas på tjänsteresor i enlighet med artikel 7.2 och 7.3.

2. Kostnader i samband med tjänsteresor ska ersättas i enlighet med de bestämmelser som gäller vid generalsekretariatet.

Artikel 22

Utbildning

Experten ska ha rätt att delta i utbildning som anordnas av generalsekretariatet, om detta ligger i generalsekretariatets intresse. Expertens rimliga skäl att delta, i synnerhet med tanke på dennes yrkeskarriär efter utstationeringen, ska beaktas vid beslut om tillstånd att delta i utbildning.

Artikel 23

Administrativa bestämmelser

1. Experten ska den första dagen av utstationeringen inställa sig på den behöriga avdelningen vid generaldirektoratet för administration för att fullgöra de nödvändiga administrativa formaliteterna. Tjänstgöringen ska börja den första eller den sextonde dagen i månaden.

2. Utbetalningar ska göras i euro av generalsekretariatet till ett bankkonto som öppnats hos ett bankinstitut i unionen.

KAPITEL IV

KOSTNADSFRITT, KORTVARIGT UTSTATIONERADE EXPERTER

Artikel 24

Kostnadsfritt, kortvarigt utstationerade experter

1. En högt specialiserad expert kan utstationeras vid generalsekretariatet som kostnadsfritt, kortvarigt utstationerad expert för att utföra specifika uppgifter under en period av högst sex månader, vilken kan förlängas i enlighet med artikel 25.1.

Denna utstationering ska inte föranleda någon ersättning eller kostnad som ska betalas av generalsekretariatet utom i förekommande fall sådana som avses i artikel 29, utan att detta påverkar någon annan överenskommelse mellan generalsekretariatet och den myndighet som kostnadsfritt, kortvarigt utstationerar experten.

2. Med förbehåll för artiklarna 25–29 ska de anställningsvillkor som avses i artiklarna 1–17, 21–23 och 30–32 även gälla kostnadsfritt, kortvarigt utstationerade experter.

3. Utan att tillämpningen av artikel 8 påverkas ska den kostnadsfritt, kortvarigt utstationerade expertens uppträdande alltid återspegla att han eller hon är utstationerad vid generalsekretariatet och anpassas till generalsekretariatstjänstens anseende.

Artikel 25

Förnyelse och förlängning av kostnadsfri, kortvarig utstationering av nationellt avlönade experter

1. Den period som avses i artikel 24.1 får förlängas en gång med en period på högst sex månader. I undantagsfall får dock generalsekretariatet besluta att bevilja en förlängning på mer än sex månader.

2. En kostnadsfritt, kortvarigt utstationerad expert kan utstationeras på nytt vid generalsekretariatet i enlighet med de anställningsvillkor som anges i detta beslut, förutsatt att minst ett år har gått mellan den föregående utstationeringsperiodens slut och den nya utstationeringen.

3. I undantagsfallfall kan den ettårsperiod som avses i punkt 2 förkortas.

Artikel 26

Uppgiftsbeskrivning

1. I skriftväxlingen enligt artikel 4.1 ska det uppges vilken person som är ansvarig inom det generaldirektorat, det direktorat eller den andra avdelning dit den kostnadsfritt, kortvarigt utstationerade experten ska utstationeras samt lämna en utförlig beskrivning av de uppgifter som den sistnämnda ska utföra.

2. Den kostnadsfritt, kortvarigt utstationerade experten ska få instruktioner av den ansvariga personen enligt punkt 1 om de konkreta uppgifter som ska utföras.

Artikel 27

Försäkring

Utan hinder av artikel 29 ska den kostnadsfritt, kortvarigt utstationerade experten utan hinder av vad som sägs i artikel 11.2 och 11.3 försäkras mot olycksfall av generalsekretariatet, om han eller hon inte är försäkrad av sin arbetsgivare mot samma risk.

Artikel 28

Arbetsvillkor

1. Genom undantag från artikel 12.2 andra meningen får den kostnadsfritt, kortvarigt utstationerade experten endast arbeta heltid under sin utstationering.

2. Artikel 12.4 ska inte tillämpas på kostnadsfritt, kortvarigt utstationerade experter.

3. Artikel 14.3 och 14.5 ska inte tillämpas på kostnadsfritt, kortvarigt utstationerade experter. Den kostnadsfritt, kortvarigt utstationerade experten kan emellertid efter en motiverad ansökan beviljas särskild ledighet genom beslut av generaldirektören för den avdelning dit den kostnadsfritt, kortvarigt utstationerade experten är utstationerad. Den särskilda ledigheten får inte överstiga tre dagar under hela utstationeringsperioden. Avdelningens generaldirektör ska hålla ett föregående samråd med generaldirektören för administration.

Artikel 29

Uppdrag

1. Om den kostnadsfritt, kortvarigt utstationerade experten deltar i uppdrag på annan ort än utstationeringsorten, ska han eller hon erhålla ersättning enligt de bestämmelser som gäller vid ersättning för tjänstemannauppdrag, utom om generalsekretariatet och arbetsgivaren har kommit överens om något annat arrangemang.

2. Om en särskild högriskförsäkring beviljas tjänstemännen av generalsekretariatet inom ramen för ett uppdrag, ska denna förmån även tilldelas en kostnadsfritt, kortvarigt utstationerad expert som deltar i samma uppdrag.

3. En kostnadsfritt, kortvarigt utstationerad expert som deltar i ett uppdrag utanför EU:s territorium ska omfattas av de säkerhetsarrangemang som gäller vid generalsekretariatet inom ramen för dessa uppdrag.

KAPITEL V

KLAGOMÅL

Artikel 30

Klagomål

Utan att det påverkar möjligheterna att väcka talan efter tillträdandet av en tjänst kan alla experter på de villkor och inom de tidsgränser som fastställs i artikel 263 i EUF-fördraget inge klagomål till den enhet inom generaldirektoratet för administration som ansvarar för klagomål och begäranden i enlighet med tjänsteföreskrifterna mot en handling som vidtagits av rådets generalsekreterare enligt detta beslut, vilken påverkar experten negativt, med undantag för akter som direkt följer av beslut som fattats av arbetsgivaren.

Klagomålet ska inges inom två månader. Tidsfristen ska löpa från och med den dag beslutet delges den berörda personen, dock senast från den dag personen i fråga mottar delgivningen. Generaldirektören för administration ska delge den berörda personen ett motiverat beslut inom fyra månader räknat från den dag klagomålet ingavs. Om experten vid periodens utgång inte har mottagit något svar på klagomålet ska detta anses utgöra ett underförstått beslut om avslag.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 31

Tillhandahållande av uppgifter

Alla medlemsstaters ständiga representationer ska varje år ges information om antalet experter vid generalsekretariatet. Denna information ska även innehålla följande:

a)	Nationaliteterna på de experter som utstationerats från en mellanstatlig organisation i enlighet med artikel 2.4 andra stycket.

b)	Eventuella undantag från urvalsförfarandet i enlighet med artikel 3.4.

c)	Utstationeringens art och längd för alla experter.

d)	Eventuella avbrott och avslutande i förtid av experters utstationering i enlighet med artiklarna 9 och 10.

e)	Den årliga uppdateringen av de nationella experternas ersättningar i enlighet med artikel 19.

Artikel 32

Delegering av befogenheter

Alla befogenheter som tilldelas generalsekretariatet genom detta beslut ska utövas av rådets generalsekreterare. Rådets generalsekreterare är bemyndigad att delegera alla eller delar av sina befogenheter till generaldirektören för administration vid generalsekretariatet.

Artikel 33

Upphävande

Rådets beslut 2007/829/EG ska upphöra att gälla. Artiklarna 2.1 och 15–19 i beslutet ska dock fortsatt tillämpas på alla de utstationeringar som pågår då detta beslut träder i kraft utan att tillämpningen av artikel 34 påverkas.

Artikel 34

Ikraftträdande och tillämpning

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas på alla nya utstationeringar och förnyelser och förlängningar av utstationeringar från och med den första dagen i den månad som följer på den dag då det träder i kraft.

Utfärdat i Luxemburg den 23 juni 2015.

På rådets vägnar

E. RINKĒVIČS

Ordförande

(1) Rådets beslut 2007/829/EG av den 5 december 2007 om anställningsvillkoren för nationella experter och militärer som är utstationerade vid rådets generalsekretariat samt om upphävande av beslut 2003/479/EG (EUT L 327, 13.12.2007, s. 10).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1023/2013 av den 22 oktober 2013 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen (EUT L 287, 29.10.2013, s. 15).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 284, 30.10.2009, s. 1).

30.6.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/53

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2015/1028

av den 26 juni 2015

om ändring av genomförandebeslut 2014/88/EU om tillfälligt förbud mot import från Bangladesh av livsmedel som innehåller eller består av betelblad vad gäller dess tillämpningsperiod

[delgivet med nr C(2015) 4187]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (1), särskilt artikel 53.1 b i, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionens genomförandebeslut 2014/88/EU (2) antogs efter ett stort antal anmälningar via systemet för snabb varning för livsmedel och foder (RASFF) på grund av att förekomsten av många olika salmonellastammar, bl.a. Salmonella Typhimurium, konstaterats i livsmedel. Denna stam är den näst mest rapporterade serotypen vid fall hos människor och höga prevalenser har konstaterats i livsmedel som innehåller eller består av betelblad (Piper betle) från Bangladesh. Sedan 2011 har Förenade kungariket anmält flera utbrott av salmonellaförgiftning orsakade av betelblad. Det är dessutom troligt att antalet fall är underrapporterat i unionen.

(2)	Genom genomförandebeslut 2014/88/EU förbjuds följaktligen import till unionen av livsmedel som innehåller eller består av betelblad från Bangladesh till och med den 31 juli 2014.

(3)	Genom kommissionens genomförandebeslut 2014/510/EU (3) förlängdes tillämpningsperioden för genomförandebeslut 2014/88/EU till och med den 30 juni 2015.

(4)

Den handlingsplan som Bangladesh lämnade in i maj 2015 är ofullständig och det finns inga garantier för dess effektiva tillämpning och verkställighet. Det självpåtagna exportförbud för betelblad som Bangladesh införde i maj 2013 kvarstår. Förbudet har emellertid inte visat sig vara fullt effektivt och sedan det infördes har 25 fall av försök till import av betelblad till unionen rapporterats i RASFF. Det är därför inte möjligt att dra slutsatsen att de garantier som Bangladesh lämnat är tillräckliga för att undanröja de allvarliga riskerna för människors hälsa. De nödåtgärder som fastställs i genomförandebeslut 2014/88/EU bör därför fortsätta att gälla.

(5)	Tillämpningsperioden för genomförandebeslut 2014/88/EU bör därför förlängas ytterligare.

(6)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 4 i genomförandebeslut 2014/88/EU ska ersättas med följande:

”Artikel 4

Detta beslut ska tillämpas till och med den 30 juni 2016.”

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 26 juni 2015.

På kommissionens vägnar

Vytenis ANDRIUKAITIS

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

(2) Kommissionens genomförandebeslut 2014/88/EU av den 13 februari 2014 om tillfälligt förbud mot import från Bangladesh av livsmedel som innehåller eller består av betelblad (EUT L 45, 15.2.2014, s. 34).

(3) Kommissionens genomförandebeslut 2014/510/EU av den 29 juli 2014 om ändring av genomförandebeslut 2014/88/EU om tillfälligt förbud mot import från Bangladesh av livsmedel som innehåller eller består av betelblad vad gäller dess tillämpningsperiod (EUT L 228, 31.7.2014, s. 33).

30.6.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/55

RÅDETS REKOMMENDATION (EU) 2015/1029

av den 19 juni 2015

om att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott i Förenade kungariket att upphöra

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 126.7,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation, och

av följande skäl:

(1)	I enlighet med artikel 126 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska medlemsstaterna undvika alltför stora underskott i sina offentliga finanser.

(2)

I enlighet med punkt 4 i protokoll (nr 15) om vissa bestämmelser angående Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, fogat till fördraget om Europeiska unionen och EUF-fördraget, ska inte skyldigheten i artikel 126.1 i EUF-fördraget om att undvika alltför stora underskott tillämpas på Förenade kungariket, såvida landet inte inför euron. I punkt 5 i det protokollet fastställs att Förenade kungariket ska bemöda sig om att undvika ett alltför stort underskott.

(3)	Stabilitets- och tillväxtpakten grundas på målet om sunda offentliga finanser, som ett sätt att stärka förutsättningarna för prisstabilitet och stark varaktig tillväxt som kan bidra till ökad sysselsättning.

(4)

Den 8 juli 2008 beslöt rådet i enlighet med artikel 104.6 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) att det förelåg ett alltför stort underskott i Förenade kungariket och utfärdade en rekommendation om att det alltför stora underskottet skulle korrigeras senast budgetåret 2009–2010, i enlighet med artikel 104.7 i EG-fördraget och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (1) (2).

(5)

I enlighet med artikel 104.8 i EG-fördraget beslutade rådet den 27 april 2009 att Förenade kungariket inte hade vidtagit några åtgärder som svar på rådets rekommendation av den 8 juli 2008 (3). Den 2 december 2009 utfärdade rådet en reviderad rekommendation i enlighet med artikel 126.7 i EUF-fördraget, i vilken Förenade kungariket rekommenderas att få situationen med det alltför stora offentliga underskottet att upphöra senast 2014–2015. Den 6 juli 2010 drog kommissionen på grundval av kommissionens vårprognos 2010 slutsatsen att Förenade kungariket hade vidtagit effektiva åtgärder i enlighet med rådets rekommendation av den 2 december 2009 och ansåg därför att inga ytterligare steg i förfarandet vid alltför stora underskott var nödvändiga vid den tidpunkten.

(6)	Den 19 juni 2015 fastslog rådet i enlighet med artikel 126.8 i EUF-fördraget att Förenade kungariket inte hade vidtagit effektiva åtgärder under perioden 2010–2011 till 2014–2015 i enlighet med rådets rekommendation av den 2 december 2009.

(7)

I enlighet med artikel 126.7 i EUF-fördraget och artikel 3 i förordning (EG) nr 1467/97 ska rådet ge rekommendationer till den berörda medlemsstaten för att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra inom en viss tid. I rekommendationen fastställs en tidsfrist på högst sex månader för den berörda medlemsstaten för att vidta effektiva åtgärder för att korrigera det alltför stora underskottet. I sin rekommendation om att korrigera ett alltför stort underskott ska rådet också som riktmärke begära att årliga budgetmål ska uppnås som, på grundval av den prognos som ligger till grund för rekommendationen, är förenliga med en årlig förbättring av det strukturella saldot på minst 0,5 % av BNP, dvs. det konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder.

(8)

I kommissionens uppdaterade vårprognos 2015 (4) förutses en ökning av real BNP med 2,4 % under 2015–2016 och med 2,1 % under 2016–2017, efter en BNP-tillväxt på 2,8 % under 2014–2015 (5). De främsta tillväxtfaktorerna härrör under båda åren från inhemsk efterfrågan. Den privata konsumtionen förväntas återhämta sig gradvis under prognosperioden, eftersom nominella löneökningar tar fart och inflationen är fortsatt låg. Inflationen har minskat snabbt från en topp på 5,2 % i september 2011 till 0,1 % under det första kvartalet 2015. Den förväntas öka till 1,1 % under det sista kvartalet 2015 med en årlig beräkning på 0,4 %, och fortsätta att öka till 1,6 % under 2016. Investeringarna väntas sjunka något från och med 2014 men torde förbli relativt starka baserade på fördelaktiga kreditvillkor, sunda företagsvinster och stark efterfrågan. Den externa sektorn förväntas fortsätta att bidra negativt till tillväxt, men i lägre grad eftersom utsikterna för euroområdet, som är Förenade kungarikets största handelspartner, förbättras. Sysselsättningen har varit hög och arbetslöshetsnivån förväntas sjunka till 5,4 % under 2015 och ytterligare till 5,3 % under 2016.

(9)

Det offentliga underskottet har minskat från en topp på 10,9 % av BNP 2009–2010 till 5,2 % av BNP 2014–2015. Under samma period har det strukturella saldot minskat från 8,0 % av BNP till 4,7 % av BNP. Den genomsnittliga årliga förbättringen i den strukturella insatsen uppgick till 0,7 % mellan perioden 2010–2011 och 2014–2015. Justerat för effekterna av ändringar av den potentiella produktionstillväxten mellan den nuvarande prognosen och den som låg till grund för rådets rekommendationer av den 2 december 2009, samt för effekterna av inkomstutvecklingen jämfört med dem som följer av normal elasticitet i förhållande till BNP-tillväxten, uppskattas den genomsnittliga årliga justerade strukturella insatsen under perioden till 1,1 % av BNP. Den stora majoriteten av åtgärder för den konsolideringsplan som fastställdes i nödbudgeten i juni 2010 uppgick till 2,5 % av BNP under perioden 2010–2011 och 2014–2015. Drygt en fjärdedel av dessa var skatteåtgärder, varav utgiftsnedskärningar stod för resterande trefjärdedelar. Det återstående finanspolitiska konsolideringen på cirka 1 % av BNP genomfördes genom de två meddelandena innan budgeten från juni 2010 och de påföljande budgetarna och höstdeklarationerna fram till november 2014. Det förekom vissa förändringar mellan löpande utgifter och kapitalutgifter och konsolideringsperioden förlängdes till 2018–2019.

(10)

Den offentliga bruttoskulden ökade från 42,7 % av BNP under 2007–2008 till 88,4 % under 2014–2015. Den har kontinuerligt legat över fördragets referensvärde sedan perioden 2009–2010. Den primära underskottsdynamiken och interventionerna inom finanssektorn, som effektivt nationaliserade två banker, har bidragit till denna ökning av skuldsättningen. På grundval av kommissionens vårprognos 2015 beräknas ytterligare en marginell ökning av den offentliga skuldkvoten. Samtidigt kan poster utanför balansräkningen relaterade till interventionerna inom finanssektorn ha en positiv effekt på den framtida skuldutvecklingen.

(11)

Eftersom det nominella underskottet under 2014–2015 uppgick till 5,2 % av BNP, korrigerade inte Förenade kungariket det alltför stora underskottet inom den tidsfrist som fastställts i rådets rekommendation av den 2 december 2009. Detta berodde på att det saknades tillräckliga åtgärder, tillsammans med ett mycket mer ogynnsamt utgångsläge för tillväxt, med revideringar som sänkte BNP-tillväxten med 1,0 procentenheter under 2008–2009 till – 2,3 %. I enlighet med artikel 126.7 i EUF-fördraget och i linje med reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten är det motiverat med en reviderad rekommendation till Förenade kungariket för att fastställa en ny tidsfrist för korrigeringen av det alltför stora underskottet.

(12)

Mot bakgrund av osäkerheterna kring den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen bör det budgetmål som rekommenderas för det sista året av korrigeringsperioden fastställas till en nivå som ligger något under fördragets referensvärde, för att garantera en effektiv och varaktig korrigering inom den begärda tidsfristen.

(13)

Att bevilja Förenade kungariket ytterligare ett år, vilket är den allmänna regeln enligt förordning (EG) nr 1467/97, skulle vara alltför krävande för Förenade kungariket, eftersom det skulle innebära en justering av det nominella underskottet på 2,2 % av BNP. En sådan justering under 2015–2016 skulle i stor utsträckning kunna påverka den senaste tidens ökning av reallönerna och därigenom få negativa konsekvenser för tillväxten. Det skulle också kräva ett genomförande av ytterligare åtgärder under en mycket snäv tidsplan. Mot bakgrund av kommissionens uppdaterade vårprognos 2015 skulle en sådan justering ha en mycket negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten. Det förefaller därför lämpligt att förlänga tidsfristen för Förenade kungariket med två år för att få ett slut på det alltför stora underskottet.

(14)

Beviljandet av ytterligare två år för korrigeringen av det alltför stora underskottet skulle innebära mellanliggande nominella underskottsmål på 4,1 % av BNP under 2015–2016 och på 2,7 % av BNP under 2016–2017. Den underliggande förbättringen av det strukturella budgetsaldot som dessa mål förutsätter är 0,5 % av BNP och 1,1 % av BNP. Grundscenariot i kommissionens uppdaterade vårprognos 2015 inbegriper tidigare aviserade diskretionära åtgärder på 1,4 % av BNP under perioden 2015–2016 och 2016–2017. Tre fjärdedelar av dessa utgörs av utgiftsminskningar. Denna anpassningsbana ger en tillräcklig säkerhetsmarginal i förhållande till referensvärdet för underskottet på 3 % av BNP och förväntas vara det minst skadliga för tillväxt, samtidigt som den möjliggör anslutning till den minsta föreskrivna årliga strukturella förbättringen på 0,5 % av BNP. För att nå dessa mål måste Förenade kungariket fullt ut och i god tid genomföra de åtgärder som aviserats fram till och med 2015 års budget, där alla ändringar i förhållande till nuvarande planer är finanspolitiskt neutrala. I detta fall kommer inga ytterligare åtgärder utöver de som redan aviserats att behövas.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Förenade kungariket bör få den rådande situationen med ett alltför stort underskott att upphöra senast 2016–2017.

Förenade kungariket bör nå ett nominella underskott på 4,1 % av BNP under 2015–2016 och på 2,7 % av BNP under 2016–2017, vilket är förenligt med en förbättring av det strukturella saldot med 0,5 % av BNP under 2015–2016 och med 1,1 % av BNP under 2016–2017, baserat på kommissionens uppdaterade vårprognos 2015.

Förenade kungariket bör till fullo genomföra alla de konsolideringsåtgärder som förts in i alla budgetar och höstdeklarationer fram till och med 2015 års budget för att uppnå den rekommenderade strukturella korrigeringen, där alla ändringar är finanspolitiskt neutrala i förhållande till de nuvarande planerna. Förenade kungariket bör också i detalj ange alla utgiftsnedskärningar i kommande översyn av utgifterna. Dessa är nödvändiga för att säkerställa att det alltför stora underskottet korrigeras senast 2016–2017.

Förenade kungariket bör påskynda minskningen av det nominella underskottet under 2015–2016 och 2016–2017 om de ekonomiska, finansiella eller finanspolitiska förhållandena blir bättre än förväntat. Genom finanspolitiska konsolideringsåtgärder bör man säkerställa en bestående förbättring av det strukturella saldot i de offentliga finanserna på ett tillväxtfrämjande sätt. I synnerhet bör ytterligare nedskärningar i kapitalutgifter undvikas.

Rådets fastställer en tidsfristen fram till den 15 oktober 2015 för Förenade kungariket för att i) vidta effektiva åtgärder och ii) att i enlighet med artikel 3.4a i förordning (EG) nr 1467/97 i detalj rapportera om den konsolideringsstrategi som planerats för att uppnå målen.

Dessutom bör de brittiska myndigheterna i) rätta sig efter skyldigheten att fastställa ett medelfristigt budgetmål i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten och ii) genomföra de planerade reformerna för att öka den statliga pensionsåldern för att bidra till att stärka de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

Slutligen, för att säkerställa att strategin för finanspolitisk konsolidering blir en framgång kommer det dessutom att vara viktigt att stödja denna med omfattande strukturreformer, i linje med rådets rekommendationer till Förenade kungariket inom ramen för den europeiska planeringsterminen, inte minst de som rör den förebyggande delen av förfarandet vid makroekonomiska obalanser.

Denna rekommendation riktar sig till Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Utfärdad i Luxemburg den 19 juni 2015.

På rådets vägnar

J. REIRS

Ordförande

(1) Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997, s. 6).

(2) Alla handlingar som rör förfarandet vid alltför stora underskott i fråga om Förenade kungariket finns på följande webbplats: http://ec.europa.eu/economy_finance/economic_governance/sgp/deficit/countries/uk_en.htm

(3) Rådets beslut 2009/409/EG av den 27 april 2009 om fastställande, i enlighet med artikel 104.8 i fördraget, av om Förenade kungariket har vidtagit effektiva åtgärder för att efterkomma rådets rekommendation av den 8 juli 2008 enligt artikel 104.7 (EUT L 132, 29.5.2009, s. 11).

(4) BNP-tillväxten under första kvartalet 2015 offentliggjordes efter slutförandet av kommissionens vårprognos 2015, vilket förklarar varför den nuvarande bedömningen av effektiva åtgärder grundar sig på en uppdaterad prognos.

(5) I den offentliggjorda vårprognosen redovisas bara siffror för kalenderåren. Budgetårens värden beräknas ur kvartalssiffrorna i den offentliggjorda prognosen.

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 163

Svensk utgåva	Lagstiftning	58 årgången 30 juni 2015

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1018 av den 29 juni 2015 om fastställande av en förteckning som klassificerar händelser inom civil luftfart som obligatoriskt måste rapporteras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 ( 1 )	1
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1019 av den 29 juni 2015 om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 1106/2013 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen på import av viss tråd av rostfritt stål med ursprung i Indien, om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 861/2013 om införande av en slutgiltig utjämningstull och om slutgiltigt uttag av den provisoriska tullen på import av viss tråd av rostfritt stål med ursprung i Indien och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/49	18
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1020 av den 29 juni 2015 om godkännande av preparatet av Bacillus subtilis (ATCC PTA-6737) som fodertillsats för värphöns och mindre fjäderfäarter avsedda för värpning (innehavare av godkännandet: Kemin Europa NV) ( 1 )	22
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1021 av den 29 juni 2015 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	25
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1022 av den 29 juni 2015 om fastställande av tilldelningskoefficienten för de kvantiteter som omfattas av ansökningar om importrättigheter inlämnade under perioden 1 juli 2015–30 juni 2016 inom ramen för den tullkvot som öppnades genom förordning (EG) nr 431/2008 för färskt och fryst nöt- och kalvkött	27
		BESLUT
	*	Rådets beslut (EU) 2015/1023 av den 15 juni 2015 om bemyndigande för vissa medlemsstater att i Europeiska unionens intresse godta Andorras anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn	29
	*	Rådets beslut (EU) 2015/1024 av den 15 juni 2015 om bemyndigande för vissa medlemsstater att i Europeiska unionens intresse godta Singapores anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn	32
	*	Rådets beslut (EU) 2015/1025 av den 19 juni 2015 om upphävande av beslut 2013/319/EU om förekomsten av ett alltför stort underskott i Malta	35
	*	Rådets beslut (EU) 2015/1026 av den 19 juni 2015 om upphävande av beslut 2009/589/EG om förekomsten av ett alltför stort underskott i Polen	37
	*	Rådets beslut (EU) 2015/1027 av den 23 juni 2015 om anställningsvillkoren för experter som är utstationerade vid rådets generalsekretariat och om upphävande av beslut 2007/829/EG	40
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/1028 av den 26 juni 2015 om ändring av genomförandebeslut 2014/88/EU om tillfälligt förbud mot import från Bangladesh av livsmedel som innehåller eller består av betelblad vad gäller dess tillämpningsperiod [delgivet med nr C(2015) 4187] ( 1 )	53
		REKOMMENDATIONER
	*	Rådets rekommendation (EU) 2015/1029 av den 19 juni 2015 om att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott i Förenade kungariket att upphöra	55