(1)

I kommissionens delegerade förordning (EU) nr 529/2014 (2) fastställs kriterier för bedömning av väsentligheten hos utvidgningar eller förändringar i interna riskvärderingsmetoder (Interna Ratings Based [IRB] Approaches, nedan kallade intermetoder) och avancerade mätmetoder (Advanced Measurement Approaches, AMA) som används för beräkning av kapitalkrav för kreditrisk och operativ risk. Denna förordning bör ange villkoren för bedömning av väsentligheten hos utvidgningar eller förändringar av de interna modeller (Internal Models Approaches []IMA], nedan kallade interna modeller) som används för beräkning av kapitalbaskrav för marknadsrisk. Med beaktande av att alla relevanta tillsynsfrågor och förfaranden är likartade för alla typer av interna modeller, dvs. som avser kreditrisk, operativ risk eller marknadsrisk, är det viktigt att säkerställa samstämmighet mellan samtliga bestämmelser som reglerar utvidgningar eller förändringar av interna modeller och för att underlätta att de personer som omfattas av de skyldigheter som anges i dessa bestämmelser ska få en heltäckande bild av och tillgång till dem på ett samordnat sätt. Det är därför nödvändigt att inkludera alla tekniska tillsynsstandarder som krävs enligt förordning (EU) nr 575/2013 för utvidgningar eller förändringar av interna modeller i en enda rättsakt.

(2)

Liksom i fråga om internmetoder och avancerade internmetoder när det gäller utvidgningar eller förändringar i användningen av interna modeller som omfattas av ett anmälningsförfarande, anges inte i förordning (EU) nr 575/2013 om dessa förändringar bör anmälas före eller efter det att de genomförs. De behöriga myndigheterna behöver inte i förväg känna till utvidgningar eller förändringar av mindre betydelse och det skulle vara mer effektivt och mindre betungande för instituten att samla in sådana förändringar av mindre betydelse och regelbundet anmäla dem till de behöriga myndigheterna, och därmed också minska tillsynsbördan för de behöriga myndigheterna. Andra utvidgningar eller förändringar som omfattas av ett anmälningsförfarande bör anmälas innan de genomförs för att ge de behöriga myndigheterna möjlighet att se över denna förordnings korrekta tillämpning. Därför bör samma åtskillnad mellan utvidgningar eller förändringar, som avhänger av det anmälningsförfarande som fastställs i den delegerade förordningen (EU) nr 529/2014 för internmetoder och avancerade internmetoder, även gälla utvidgningar och förändringar av interna modeller som kräver anmälan och dessa bör också delas upp ytterligare vid utvidgningar eller förändringar som ska anmälas före genomförandet och utvidgningar eller förändringar som inte behöver anmälas före genomförandet.

(3)

Interna modeller omfattar alla interna modeller i enlighet med del tre, avdelning IV, kapitel 5 i förordning (EU) nr 575/2013, som de behöriga myndigheterna har beviljat tillstånd att använda för beräkning av kapitalkrav.

(4)

Väsentlighet hos utvidgningar eller förändringar av de interna modellerna beror på den föreslagna utvidgningens eller förändringens typ och kategori (som bör återspeglas i de kvalitativa kriterierna) och på deras potential att förändra kapitalbaskraven (vilka bör återspeglas i de kvantitativa kriterierna). Vissa förändringar, t.ex. organisatoriska förändringar, interna förändringar av förfarandena eller riskhanteringsprocessen, behöver inte ha direkt kvantitativa effekter. För dessa förändringar bör bara de kvalitativa kriterierna beaktas för bedömningen av väsentlighet.

(5)

Kvantitativa tröskelvärden bör utformas för att ta hänsyn till den sammanlagda effekten av en utvidgning eller förändring av de interna modellerna på de riskvärden som beräknats för varje intern modell påverkas av utvidgningen eller förändringen, liksom på kapitalkravet, baserat både på interna och standardiserade metoder, för att avspegla i vilken omfattning interna metoder används för de totala kapitalbaskraven för marknadsrisk. För att minska institutens administrativa börda är det, för att kunna beräkna dessa kvantitativa tröskelvärden lämpligt, vid beräkningen av vart och ett av de begärda riskvärdena under observationsperioden på 15 bankdagar, att inte beakta genomsnittet av de relevanta riskvärdena för de interna modellerna under de senaste 60 bankdagarna, utan snarare det senaste riskvärdet.

(6)

Behöriga myndigheter får när som helst vidta lämpliga tillsynsåtgärder vad gäller de utvidgningar eller förändringar av interna modeller som har anmälts på grundval av den pågående översynen av befintliga tillstånd att använda de interna modeller som anges i artikel 101 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (3). Denna befogenhet fastställs för att säkerställa att de krav som anges i del tre, avdelning II, kapitel 3, avsnitt 6 eller i del tre, avdelning III, kapitel 4 eller i del tre, avdelning IV, kapitel 5 i förordning (EU) nr 575/2013 fortsatt efterlevs. Dessutom bör de utlösande mekanismerna för nya godkännanden och anmälningar av utvidgningar eller förändringar av de interna modellerna fastställas. Bestämmelser om utlösande mekanismer bör inte påverka tillsynskraven för översyn av interna modeller eller de administrativa processer som anges i artikel 20.8 i förordning (EU) nr 575/2013.

(7)

Tillståndet från de behöriga myndigheterna avser modellernas metoder, processer, kontroller och system för insamling av uppgifter och it-system. Därför bör inte den löpande anpassningen av modellerna till den uppsättning sifferuppgifter som använts vid beräkningen, korrigeringar av fel eller mindre justeringar som är nödvändiga för det dagliga underhållet av de interna modellerna, vilka sker strikt avgränsat till redan godkända metoder, processer, kontroller, system för insamling av uppgifter och it-system, omfattas av denna förordning.

(8)

Den delegerade förordningen (EU) nr 529/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska bankmyndigheten har lagt fram för kommissionen.

(10)

Europeiska bankmyndigheten har genomfört ett öppet offentligt samråd om de förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning grundar sig på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna och begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (4).

1.

Artikel 1 ska ersättas med följande:

2.

Artikel 2.1 ska ersättas med följande:

3.

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

4.

Följande artikel 7a och artikel 7b ska införas:

5.

Artikel 8.1 ska ersättas med följande:

6.

Bilaga III har bifogats förordning (EU) nr 529/2014 i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(1)

I förordning (EG) nr 178/2002 fastställs allmänna principer för livsmedel i allmänhet, och för livsmedelssäkerhet i synnerhet, på unionsnivå och på nationell nivå. I förordningen fastställs att kommissionen ska vidta nödåtgärder om det kan styrkas att livsmedel som importeras från ett tredjeland sannolikt kommer att utgöra en allvarlig risk för människors hälsa.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 669/2009 (3) föreskrivs strängare offentlig kontroll av import av visst foder och vissa livsmedel av icke-animaliskt ursprung som förtecknas i bilaga I till den förordningen. För torkade bönor från Nigeria gäller sådan strängare kontroll sedan den 1 juli 2013 i fråga om förekomst av bekämpningsmedelsrester.

(3)

Resultaten av de officiella kontroller som medlemsstaterna inom ramen för förordning (EG) nr 669/2009 har utfört på torkade bönor från Nigeria visar en fortsatt hög frekvens av bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningens krav vad gäller bekämpningsmedelsrester. Ingen förbättring av situationen har kunnat konstateras efter drygt ett år av höjd kontrollfrekvens vid unionens yttre gränser.

(4)

Sedan januari 2013 har mer än 50 anmälningar gjorts till systemet för snabb varning för livsmedel och foder (RASFF) i samband med torkade bönor med ursprung i Nigeria och av dessa har nästan alla rapporterat förekomst av det icke-tillåtna verksamma ämnet diklorvos på nivåer som vida överskrider den akuta referensdos som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet preliminärt fastställt.

(5)

Dessa resultat visar på att importen av dessa livsmedel innebär en allvarlig risk för människors hälsa och att en sådan risk inte tillfredsställande kan undanröjas genom åtgärder som vidtas av de berörda medlemsstaterna. Därför bör importen av torkade bönor från Nigeria till unionen stoppas tills vidare till dess att de nigerianska myndigheterna kan lämna tillräckliga garantier för att de har infört ett system för offentlig kontroll som är tillräckligt för att säkerställa att de berörda produkterna uppfyller de relevanta kraven i livsmedelslagstiftningen.

(6)

Till följd av detta tillsvidarestopp bör det inte krävas någon strängare offentlig kontroll av importen av torkade bönor med ursprung i Nigeria. Förordning (EG) nr 669/2009 måste därför ändras i enlighet med detta.

(7)

För att ge Nigeria den tid som behövs för att ge återkoppling och överväga lämpliga riskhanteringsåtgärder bör tillsvidarestoppet av importen av torkade bönor tillämpas till och med den 30 juni 2016.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(1)

Den 26 januari och 5 februari 2015 antog rådet besluten (EU) 2015/116 (1) och (EU) 2015/190 (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015-25 januari 2020.

(2)

En plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Helma OROSZ har löpt ut.

—

Marcel PHILIPP, Oberbürgermeister der Stadt Aachen.

(1)

Den 26 januari och 5 februari 2015 antog rådet besluten (EU) 2015/116 (1) och (EU) 2015/190 (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020.

(2)

En plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Clemens LINDEMANN kommer att löpa ut den 30 juni 2015.

—

Bernd LANGE, Landrat des Landkreises Görlitz.

(1)

Den 26 januari och 5 februari 2015 antog rådet besluten (EU) 2015/116 (1) och (EU) 2015/190 (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020.

(2)

Två platser som ledamöter i Regionkommittén har blivit lediga till följd av att mandaten för Alberto João CARDOSO GONÇALVES JARDIM och António Luís DOS SANTOS DA COSTA har löpt ut.

(3)

En plats som suppleant har blivit ledig till följd av att mandatet för João CUNHA E SILVA har löpt ut.

a)

som ledamöter

och

b)

som suppleant

(1)

Mot bakgrund av att Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) (3) införde direktrapportering av statistik från försäkringsbolag, och det nära sambandet med sådana uppgifter som de nationella tillsynsmyndigheterna måste samla in för tillsynsändamål inom ramen för Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (4), har förordning (EU) nr 1011/2012 (ECB/2012/24) ändrats för att inkludera uppgifter som försäkringsbolagen ska rapportera direkt. Riktlinje ECB/2013/7 (5) behöver också ändras eftersom den fastställer de nationella centralbankernas förfaranden för att rapportera till Europeiska centralbanken (ECB).

(2)

Riktlinje ECB/2013/7 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

I artikel 3 ska punkt 1 ersättas med följande:

2.

I artikel 3.2 ska följande punkt c läggas till:

3.

I artikel 4 ska punkt 1 ersättas med följande: