(1)

Genom en skrivelse av den 7 oktober 2011 upplyste kommissionen de belgiska myndigheterna om att den hade inlett ett granskningsförfarande rörande stödordning N 649/2005 ”Mesures de dispense partielle de précompte professionnel en faveur de la R&D” (nedan kallad stödordningen).

(2)

Genom skrivelser av den 7 oktober 2011, 2 februari 2012 och 6 januari 2013 begärde kommissionen upplysningar om genomförandet av stödordningen. Bland annat uppmanade kommissionen de belgiska myndigheterna att överlämna en förteckning över de företag som fått stöd på mer än 200 000 euro under 2009 och 2010. De belgiska myndigheterna svarade genom skrivelser av den 17 november 2011, 2 maj och 4 juni 2012 samt den 23 maj 2013.

(3)

Dessutom hölls ett möte mellan kommissionens tjänsteavdelningar och de belgiska myndigheterna den 13 juni 2013.

(4)

Genom en skrivelse av den 4 december 2013 informerade kommissionen de belgiska myndigheterna om sitt beslut (nedan kallat beslutet om att inleda ett förfarande) (3) om att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i EUF-fördraget (nedan kallat det formella granskningsförfarandet).

(5)

De belgiska myndigheterna lade fram sina kommentarer och synpunkter på de frågor som ställdes i beslutet om att inleda ett förfarande i skrivelser av den 3 mars, 1 april, 4 och 27 juli 2014. De kompletterade dessa upplysningar genom e-postmeddelanden av den 17 september, 17 oktober och 21 november 2014. Den 21 november 2014 hade kommissionen tillgång till alla upplysningar som krävdes för att granska stödordningens förenlighet med den inre marknaden.

(6)

Företaget D39S SPRL inkom med synpunkter den 9 april 2014. Kommissionen översände dessa synpunkter till de belgiska myndigheterna genom en skrivelse av den 16 maj 2014. De belgiska myndigheterna har inte kommenterat dem.

(7)

Stödordningen godkändes genom kommissionens beslut K(2006) 2941 slutlig av den 4 juli 2006 (4) (nedan kallat beslutet).

(8)

I stödordningen föreskrivs att följande tre åtgärder ska vidtas:

(9)

Inkomstskatten är en källskatt som varje arbetsgivare innehåller på de anställdas lön och överför till staten. Genom de tre åtgärder som anges i skäl 8 befrias de berörda företagen från att betala ut en andel av den inkomstskatt som arbetsgivaren innehåller på lönen för de forskare som avses i skäl 8 a och 8 b, samt den vetenskapliga personal som avses i skäl 8 c.

(10)

Kommissionen ansåg i sitt beslut att åtgärderna 1 och 2 var generella åtgärder som inte utgjorde statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(11)

Åtgärd 3 betraktades dock som statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-föredraget och ansågs efter granskning vara förenlig med den inre marknaden med hänsyn till de kriterier som anges i kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 (8).

(12)

I artikel 5a i förordning (EG) nr 70/2001 anges de regler som ska tillämpas på stöd till forskning och utveckling. Åtgärd 3 klassificerades som stöd till FoU-projekt, vars stödberättigande kostnader utgörs av kostnaderna för personal som anställs för ett forskningsprojekt (9). Stödnivån på 35 % är det tröskelvärde som är tillämpligt på utvecklingsprojekt före det konkurrensutsatta stadiet (10).

(13)

Undersökningen visade felaktigheter i den belgiska nationella lagstiftningen i fråga om åtgärd 3 och genomförandet av den. Därför inledde kommissionen ett formellt granskningsförfarande med hänsyn till följande faktorer:

(14)

I sitt beslut om att inleda ett förfarande undrade kommissionen också vilken rättslig grund som skulle tillämpas på undersökningen av huruvida de stöd som beviljats olagligt inom ramen för ordningen var förenliga med den inre marknaden. I skäl 40 i det beslutet konstaterade kommissionen att stödet måste granskas mot bakgrund av rambestämmelserna för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (nedan kallade rambestämmelserna för FoUI (14)).

(15)

När det gäller uppföljningen hade de belgiska myndigheterna medgett att de varken hade ändrat den nationella lagstiftningen för att införa en hänvisning till de forskningskategorier som anges i skäl 13 a, eller anmält de ändringar som gjorts i ordningen (eftersom de hade genomförts i samma anda som beslutet), eller anmält att ordningen hade förlängts efter den 4 juli 2011.

(16)

Genom skrivelser av den 3 mars och den 1 april 2014 överlämnade de belgiska myndigheterna förteckningen över de företag som hade fått befrielse från inkomstskatten mellan 2006 och 2013 (de senast tillgängliga skatteuppgifterna). Under perioden som helhet har 231 företag omfattats av ordningen.

(17)

De belgiska myndigheterna angav också i sin skrivelse av den 3 mars 2014 att de skulle undersöka förenligheten med kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (15), särskilt artikel 25 om stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt. De belgiska myndigheterna har inte meddelat kommissionen resultatet av sin undersökning.

(18)

Företaget D39S, som är ett forsknings- och utvecklingscentrum med verksamhet inom elektronik- och telekommunikationssektorn, har angett att befrielsen från inkomstskatt är ett viktigt stöd som gör det möjligt för unga innovativa företag att anställa ytterligare personal. Tack vare detta har de kunnat utöka sin forsknings- och utvecklingsverksamhet och samtidigt fortsätta att snabbt tillgodose marknadens efterfrågan.

(19)

Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(20)

För att en nationell åtgärd ska klassificeras som statligt stöd krävs alltså att följande kumulativa villkor är uppfyllda: i) Åtgärden i fråga ger mottagaren en ekonomisk fördel, ii) Denna fördel kan hänföras till staten. iii) Fördelen är selektiv. iv) Den berörda åtgärden snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och riskerar att påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(21)

I det här fallet är befrielsen från inkomstskatt till förmån för unga innovativa företag en skatteåtgärd som finanseras med statliga medel. Åtgärden berör endast företag som uppfyller definitionen av unga innovativa företag, vilket innebär att den är selektiv. Åtgärden ger dessa företag en ekonomisk fördel genom att bidra till finansieringen av deras forsknings- och utvecklingskostnader. Eftersom de stödmottagande företagen är verksamma på marknader som är öppna för handel inom EU, riskerar åtgärden att påverka konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna.

(22)

Åtgärden klassificerades som statligt stöd i beslutet (16). Denna klassificering har inte ifrågasatts av de belgiska myndigheterna i samband med uppföljningen.

(23)

I sitt beslut om att inleda ett förfarande konstaterade kommissionen att Belgien hade infört olagligt stöd genom att underlåta att anmäla att procentsatsen för befrielse från inkomstskatt hade höjts (höjning från 50 till 75 % genom lagen av den 27 mars 2009 om ekonomisk återhämtning och från 75 till 80 % genom lagen av den 17 juni 2013 om budget- och finansbestämmelser i fråga om hållbar utveckling) och genom att förlänga ordningen från och med den 4 juli 2011 (i beslutet angavs att stödet skulle gälla i fem år). Belgien har inte ifrågasatt denna bedömning utan har under det formella granskningsförfarandet lämnat de uppgifter om det stöd som har tagits emot av de företag som omfattats av ordningen som kommissionen har behövt för att undersöka förenligheten.

(24)

I skäl 40 i beslutet om att inleda ett förfarande konstaterade kommissionen att granskningen av ordningens förenlighet med bestämmelserna måste göras med hänsyn till rambestämmelserna för FoUI, men fastställde inte vilken punkt som skulle vara tillämplig: bestämmelserna om stöd till FoU-projekt (punkt 5.1 i rambestämmelserna för FoUI) eller bestämmelserna om stöd till unga innovativa företag (punkt 5.4 i rambestämmelserna för FoUI), eftersom ordningen verkade vara inriktad mot denna specifika kategori av företag.

(25)

Som anges i skäl 16 har de belgiska myndigheterna angett att 231 företag har omfattats av ordningen under hela den berörda perioden. Analysen av uppgifterna visar följande:

(26)

Analysen av denna sista uppgift (vilken andel av det totala stödet som avser åtgärd 3) har gjort det möjligt att begränsa analysområdet, eftersom det stödbelopp som har tagits emot inom ramen för åtgärd 3 var lägre än det sammanlagda belopp som de belgiska myndigheterna hade uppgett (och som avsåg ordningen i sin helhet). Av de 48 företag som anges i skäl 25 b har 14 tagit emot stöd inom ramen för åtgärd 3 på mer än 200 000 euro under hela den berörda perioden.

(27)

I punkt 5.1 i rambestämmelserna för FoUI anges de villkor som ska uppfyllas för att stöd till FoU-projekt ska kunna betraktas som förenliga med den inre marknaden.

(28)

Därför har kommissionen konstaterat att de stöd som har betalats ut inom ramen för åtgärd 3 är förenliga med punkt 5.1 i rambestämmelserna för FoUI.

(29)

I sitt beslut om att inleda ett förfarande angav kommissionen att ”förenligheten i ordningen för beviljande av stöd till unga innovativa företag har också undersökts särskilt på grundval av punkt 5.4 i FoUI-rambestämmelserna när det gäller stöd till sådana företag” (skäl 46). Kommissionen uttryckte dock tvivel på att stödmottagarna för ordningen uppfyllde samtliga villkor i punkt 5.4 (klassificering som litet företag, ålder, procentandel av kostnaderna som öronmärkts för forskning och utveckling, stödbelopp).

(30)

Av analysen av de uppgifter som de belgiska myndigheterna har lämnat framgår att vid utgången av 2013 var det endast två företag som uppfyllde samtliga de villkor som anges i punkt 5.4 i rambestämmelserna för FoUI (och samtidigt uppfyllde de villkor som anges i punkt 5.1).

(31)

Kommissionen drar därför slutsatsen att punkt 5.1 i rambestämmelserna för FoUI om stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt är den tillämpliga rättsliga grunden.

(32)

Rambestämmelserna för FoUI, som är grunden för undersökningen av ordningens förenlighet, upphörde att gälla den 30 juni 2014.

(33)

Från och med den 1 juli 2014 skulle ordningen ha kunnat omfattas av det undantag som anges i gruppundantagsförordningen, om villkoren i kapitel 1 och i artikel 25 (stöd till forskning, utveckling och innovation) är uppfyllda. De belgiska myndigheterna uppmanas att informera kommissionen om resultatet av deras analys och i förekommande fall anmäla förlängningen av ordningen.

(34)

Kommissionen konstaterar att Belgien olagligen har genomfört stödordningen i strid med artikel 108.3 i EUF-fördraget. Mot bakgrund av det som anförs ovan anser kommissionen emellertid att de belgiska myndigheternas fortsatta tillämpning av ordningen efter den 4 juli 2011 och de ändringar som har genomförts i ordningen är förenliga med den inre marknaden fram till och med den 30 juni 2014, i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget.