28.4.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 109/1

(1)

Den 4 december 2008 anmälde Tyskland till kommissionen stödåtgärder till förmån för Bayerische Landesbank (nedan kallad BayernLB eller banken) i form av en riskgaranti på 4,8 miljarder euro och ett kapitaltillskott på 10 miljarder euro. Kommissionen godkände dessa åtgärder den 18 december 2008 i ärende N 615/08 (nedan kallat räddningsbeslutet) på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget (2) för en period av sex månader. Skulle dock en trovärdig och välgrundad omstruktureringsplan lämnas in för BayernLB inom sex månader, gäller godkännandet till dess kommissionen har beslutat om denna omstruktureringsplan (3).

(2)

I december 2008 erhöll BayernLB:s dotterbolag Hypo Group Alpe Adria (nedan kallat HGAA) 700 miljoner euro från BayernLB och ytterligare 900 miljoner euro andelskapital (Tier 1-kapital) från Österrike på grundval av det österrikiska bankräddningspaketet (4). Dessutom mottog HGAA i enlighet med ovan nämnda paket garantier till ett belopp av 1,35 miljarder euro för obligationsemissioner på grundval av ett ramprogram för emissioner (Debt Issuance Programme – DIP).

(3)

Den 29 april 2009 anmälde Tyskland en omstruktureringsplan för BayernLB till kommissionen. Samma dag lade Österrike fram en lönsamhetsplan för HGAA.

(4)

Genom en skrivelse av den 12 maj 2009 underrättade kommissionen Tyskland och Österrike om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avseende åtgärderna till förmån för BayernLB och HGAA (nedan kallat beslutet att inleda förfarandet), eftersom kommissionen tvivlade på att omstruktureringsstödet för BayernLB var förenligt med den inre marknaden och att lönsamheten för BayernLB kunde garanteras på grundval av omstruktureringsplanen (5). Dessutom tvivlade kommissionen på att HGAA är ett solitt finansinstitut och att det stöd som Österrike beviljat HGAA är förenligt med artikel 107.3 b i EUF-fördraget (6).

(5)

Den 23 december 2009 förstatligades HGAA. Kommissionen godkände denna åtgärd genom ett beslut av den 23 december 2009 i stödärendena C 16/09 och N 698/09 (nedan kallat HGAA-räddningsbeslutet) (7). I samma beslut utvidgade kommissionen förfarandet till att omfatta ytterligare stödåtgärder som Österrike hade genomfört till förmån för HGAA, som enligt kommissionen måste beaktas i samband med bedömningen av omstruktureringsplanen för BayernLB. Samtidigt förklarade kommissionen åtgärderna tills vidare förenliga med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 b i EUF-fördraget, till dess att en trovärdig och välgrundad omstruktureringsplan för HGAA hade lagts fram.

(6)

Den 22 juni 2010 utvidgade kommissionen det formella granskningsförfarandet återigen, eftersom det av den reviderade omstruktureringsplan för HGAA som inkom den 16 april 2010 enligt kommissionen inte framgick hur lönsamheten för HGAA skulle återställas, hur en rimlig ansvarsfördelning skulle uppnås i samband med en omstrukturering eller hur stödets snedvridande effekter på konkurrensen skulle begränsas. Kommissionen förlängde även sitt godkännande av stödet som den genom HGAA-räddningsbeslutet tills vidare hade förklarat förenligt med den inre marknaden fram till dess att granskningen av omstruktureringsplanen för HGAA hade avslutats (8).

(7)

Den 7 februari 2011 underrättade kommissionen Österrike och Tyskland om att stödärende N 698/09 (HGAA) (9) och stödärende C 16/09 (BayernLB) skulle granskas separat. Detta beslut gäller endast stödärende C 16/09.

(8)

Kommissionen utsåg externa experter som skulle granska den riskgaranti som i räddningsbeslutet hade godkänts tills vidare samt göra en bedömning av portföljen med de tillgångar som omfattas av riskgarantin. Efter samråd med banken och de tyska myndigheterna lade experterna fram en slutrapport den 16 november 2009.

(9)

Den 6 april 2011 inkom Tyskland med preliminära resultaträkningar per affärsområde respektive dotterbolag/inrättning, och den 13 april 2011 presenterade Tyskland uppgifter om de prognostiserade tillgångarna per affärsområde och de prognostiserade skulderna för respektive finansieringskälla. I samband med detta inkom Tyskland även med uppgifter om de prognostiserade marginalerna per affärsområde för tillgångarna och per finansieringskälla för skulderna. Ytterligare upplysningar lämnades genom tät korrespondens: Tyskland inkom med ytterligare uppgifter den 15, 21 och 22 juni 2011 som bland annat rörde kapitalplaneringen fram till 2019, inklusive de troliga effekterna av Basel III (10) på kapitalstrukturen. Den 27 september 2011 inkom Tyskland med uppdaterade finansiella prognoser, i synnerhet uppdaterad information om vinsterna och kapitalplaneringen. Den 13 och 20 oktober 2011 fick kommissionen ytterligare information om minskningar av verksamhetsområdena och den 4, 5 och 6 juni 2012 ytterligare uppgifter om de finansiella prognoserna och riskgarantin. Den 6 juni 2012 följde uppdaterade finansiella prognoser inklusive prognostiserade resultaträkningar per affärsområde samt uppgifter om den prognostiserade kapitalplaneringen och det prognostiserade finansieringsbehovet. Med hänvisningar till de finansiella prognoserna i omstruktureringsplanen avses nedan den ekonomiska information som lämnades in den 6 juni 2012 eller tidigare lämnad ekonomisk information såvida den ekonomiska information som lämnades den 6 juni 2012 inte innehåller uppdaterad information.

(10)

Stödåtgärderna och omstruktureringsplanen för BayernLB var föremål för en rad möten, telefonkonferenser och andra former av informationsutbyte, som ägde rum mellan företrädare för de tyska myndigheterna och kommissionen under perioden maj 2009 till juni 2012.

(11)

Enligt Tyskland kan man utgå ifrån att räkenskaperna från den 1 januari 2013 och framåt kommer att granskas enligt internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards – IFRS) för beräkning av kapitalet.

(12)

Under granskningsförfarandet förde de tyska myndigheterna, finansinspektionen, bankens ägare och banken själv intensiva diskussioner om omstruktureringsplanen och en möjlig återbetalningsplan.

(13)

Den 15 juni 2012 underrättade Tyskland kommissionen om ett e-postmeddelande från den tyska federala finansinspektionen (BaFin) av den 14 juni 2012 i vilket BaFin framförde att man inte avsåg att acceptera det nominella värdet av de räntefria lånen från Bayerische Landesbodenkreditanstalt (BayernLabo) som bedömningsgrund för kapitalet i den mening som avses i utkastet till kapitalkravsförordningen (11), även om bankens revisor hade angett i sitt yttrande av den 12 april 2012 att lånen principiellt redovisas till sitt nominella värde enligt IFRS. Detta resonemang rör inte beräkningen av kapitalet i enlighet med Generally Accepted Accounting Principles (GAAP) enligt den tyska handelsrätten (HGB).

(14)

Den 6 juni 2012 anmälde Tyskland en reviderad omstruktureringsplan för BayernLB, som kompletterades genom inlämningar av den 12 och 13 juni 2012.

(15)

Information om den beräknade minskningen av riskexponeringar per segment inkom den 20 juni 2012.

(16)

Den 27 juni 2012 översände Tyskland en första preliminär återbetalningsplan till kommissionen.

(17)

Den 28 juni 2012 anmälde Tyskland en åtagandekatalog för BayernLB till kommissionen.

(18)

Den 25 juli 2012 antog kommissionen ett beslut om det anmälda omstruktureringsstödet (nedan kallat 2012 års omstruktureringsbeslut). Detta beslut är juridiskt sett bristfälligt eftersom det riktades till Republiken Österrike på ett annat språk än medlemsstatens officiella språk utan att Österrike hade samtyckt till att en annan språkversion än den tyska texten skulle vara giltig. Av denna anledning måste kommissionen anta ett nytt beslut som ersätter 2012 års omstruktureringsbeslut. 2012 års omstruktureringsbeslut innehåller flera felaktigheter (i skälen 13, 29, 30, 48, 72, 77, 81, 108, 163, 200, 207 och 210, i tabellerna 5, 10, 11 och 12, i hänvisningarna till euro/US-dollar i bilaga I samt i punkt 29.2 i bilaga I och punkt 2 i bilaga II), som är av sådan art att de hade kunnat bli föremål för en rättelse. Rättelsen av dessa fel påverkar inte kommissionens bedömning av de faktiska omständigheterna i 2012 års omstruktureringsbeslut. I detta beslut rättas därför även dessa fel.

(19)

BayernLB är en tysk delstatsbank (Landesbank) med huvudkontor i München. BayernLB ägs – indirekt via BayernLB Holding AG (nedan kallat Holding) – av delstaten Bayern (cirka 94 %) och Sparkassenverband Bayern (nedan kallat Sparkassenverband; cirka 6 %) (13).

(20)

År 2008, då kapitaltillskottet (se avsnitt 2.2 a) och riskgarantin (se avsnitt 2.2 b) beviljades, uppgick den totala balansomslutningen för BayernLB-koncernen (inklusive BayernLabo, LBS och BayernLB:s dotterbolag) till cirka 422 miljarder euro, koncernens riskexponeringar (14) till cirka 198 miljarder euro och personalstyrkan till cirka 20 000 anställda. I slutet av 2008 redovisade BayernLB en förlust på cirka 5 miljarder euro. De händelser som ledde till de räddningsåtgärder som beskrivs i avsnitt 2.2 a och b i detta beslut beskrivs i detalj i räddningsbeslutet.

Tabell 1

Finansiella nyckeltal för 2007–2011 (i miljoner euro om inget annat anges)

(21)

BayernLB är en internationell affärsbank. Bankverksamheten är regionalt inriktad på Tyskland och vissa utvalda europeiska länder. BayernLB är även representerad i viktiga finanscentra som New York, London, Paris och Milano.

(22)

BayernLB:s viktigaste dotterbolag/ägarintressen är Deutsche Kreditbank AG (DKB), Landesbausparkasse Bayern (LBS), Bayerische Landesbodenkreditanstalt (BayernLabo), ungerska MKB Bank Zrt (MKB) och – fram till att den förstatligades av Österrike i slutet av 2009, HGAA.

(23)

HGAA är en internationell finanskoncern med en balansomslutning på 43 miljarder euro (2008) och riskvägda tillgångar på 32,8 miljarder euro. HGAA styrs av Hypo Alpe-Adria-Bank International AG (HAAB Int.) med säte i Klagenfurt (Österrike). Fram till förstatligandet av HGAA uppgick BayernLB:s andel i koncernen till 67,08 %.

(24)

MKB är en ledande universalbank i Ungern som har specialiserat sig på stora företagskunder och förmögna privatpersoner. Banken har cirka 350 000 privatkunder och kunder bestående av medelstora företag samt cirka 3 000 storföretagskunder och institutionella kunder.

(25)

LBS är en inrättning inom BayernLB som är organisatoriskt och ekonomiskt oberoende, men som inte innehar egen juridisk enhet. Eftersom LBS är en inrättning inom BayernLB ägs den, precis som BayernLB, av delstaten Bayern och Sparkassenverband Bayern.

(26)

LBS samarbetar med de bayerska sparbankerna, som bland annat fungerar som distributionskanaler för LBS, och har en ledande ställning på området statligt subventionerat bosparande i Bayern.

(27)

LBS har en marknadsandel på cirka 42 % när det gäller nya bosparavtal. Den 31 december 2011 hade LBS en balansomslutning på 11 miljarder euro, inlåningar på 9,7 miljarder euro och utestående fordringar i samband med bostadslån på 1,9 miljarder euro. År 2011 uppgick LBS:s resultat före skatt till 68 miljoner euro.

(28)

BayernLabo är en utvecklingsbank inom BayernLB som bildades 1884 för finansiering av infrastrukturprojekt. 1972 gick BayernLabo och Bayerische Gemeindebank samman och bildade Bayerische Landesbank Girozentrale som senare blev BayernLB. BayernLabo är en organisatoriskt och ekonomiskt oberoende, juridiskt osjälvständig offentlig institution inom BayernLB som till 100 % faller under delstaten Bayerns garantiansvar. Dess årsredovisning ingår i årsredovisningen för BayernLB.

(29)

Ursprungligen förvaltade BayernLabo medel tillhörande delstaten Bayern avsedda att främja byggandet av sociala bostäder. I början av 1990-talet bestämdes kontantvärdet av en del av dessa lån för sociala bostäder och detta belopp överfördes av delstaten Bayern till BayernLabo i form av en insättning för ett specifikt ändamål. Summan av denna insättning för ett specifikt ändamål uppgår till 612 miljoner euro och förblir oförändrad.

(30)

BayernLabo får använda sitt kapital för att främja sociala bostäder men inte för BayernLB:s konkurrensutsatta verksamhet (dvs. inte för att uppfylla de tillsynsrättsliga kapitalkraven avseende lån eller andra tillgångar).

(31)

Ersättning för BayernLabos kapital betalas för närvarande enligt följande: BayernLB betalar en minimiersättning på totalt [2–5] (15) % till delstaten Bayern för insättningen, såvida inte BayernLB som helhet går med förlust. För den förlustkompenserande funktion som BayernLabos återstående kapital har betalar BayernLB en ersättning på [0–1] % till BayernLabo. Kommissionen godtog denna ersättning som rimlig i kommissionens beslut 2006/739/EG (16). För att säkerställa att BayernLabos kapital även i fortsättningen kan betraktas som högkvalitativt kapital tillhörande BayernLB (Tier 1) innehåller omstruktureringsplanen en anpassning av kapitalbasen och typen av ersättning (se skäl 81).

(32)

I december 2008 erhöll BayernLB ett kapitaltillskott (Tier 1) på 10 miljarder euro från delstaten Bayern (17), bestående av ett passivt innehav på 3 miljarder euro och preferensaktier till ett värde av 7 miljarder euro. Kupongen för det passiva innehavet uppgår till 10 % av det nominella värdet och är inte kumulativt. Ersättningen för preferensaktierna, som har en utdelningspreferens under omstruktureringsperioden, uppgår till 10 %. Utdelningspreferensen upphör att gälla när delstaten Bayerns clawback och passiva innehav har återbetalats helt. Rätten till utdelning är inte kumulativ.

(33)

Sparkassenverband bidrog inte till kapitaltillskottet och därför sjönk dess andel i BayernLB från 50 % till 6 % (18).

(34)

Delstaten Bayern beviljade en riskgaranti på 4,8 miljarder euro för en portfölj av värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (asset-backed security, ABS), vars nominella värde uppgick till 21 miljarder euro (19).

(35)

Denna riskgaranti skyddar BayernLB mot förluster från ABS-portföljen och förhindrar därmed ytterligare nedskrivningar. Delstaten Bayern lämnade en garanti för detta den 19 december 2008. Den 31 december 2008 (referensdatum) hade ABS-portföljen ett nominellt värde om 19,589 miljarder euro.

(36)

BayernLB:s ABS-portfölj omfattar olika typer av värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet. Ungefär hälften av portföljen utgörs av residential mortgage-backed securities (värdepapper med privata hypotekslån som säkerhet – RMBS), inom såväl prime-segmentet som sub-prime-segmentet. Andra viktiga värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet i portföljen är bland andra commercial mortgage-backed securities (värdepapper med lån på kommersiella fastigheter som säkerhet – CMBS), collateralised debt obligations (CDO) och andra värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet som avser fordringar på företagskunder och konsumenter (ABS Commercial och ABS Consumer).

(37)

Delstaten Bayern har lämnat en garanti om 4,8 miljarder euro, vilken dock endast kan tas i anspråk om BayernLB gör en förlust på över 1,2 miljarder euro (nedan kallad första förlusten). Överföringspriset beräknas genom att den första förlusten (1,2 miljarder euro) dras av från det nominella värdet (19,589 miljarder euro) och uppgår till 18,389 miljarder euro.

(38)

Giltighetstiden för riskgarantin är knuten till löptiden för värdepapperen i ABS-portföljen. Värdepapperen med bakomliggande tillgångar som säkerhet minskade från cirka 19,6 miljarder euro (i december 2008) till 11,9 miljarder euro (i december 2011). I enlighet med uppdaterade prognoser från den 31 mars 2012 antas det att portföljen kommer att ha minskat till 7 miljarder euro i september 2014. Eftersom det primära målet är att hålla förlusterna så låga som möjligt men det samtidigt är osäkert på vilken nivå marknadspriserna kommer att ligga 2014, är det ännu oklart huruvida det (som eftersträvat) går att sälja de kvarvarande värdepapperen i portföljen (dvs. om det är ekonomiskt rimligt) (20).

(39)

Värderingen av portföljen genomfördes i två steg. Först karakteriserades de enskilda transaktionerna (gröna, gula, röda) med hjälp av Early Warning Tool (EWT) så att problematiska eller värdeminskande transaktioner kunde identifieras. Med hjälp av detta EWT skapades ett internt kreditbetyg: Gula eller röda transaktioner nedvärderades i allmänhet. Det interna kreditbetyget överfördes sedan till det externa kreditbetyget från Moody's. Detta externa kreditbetyg matade man sedan in i Moody's CROROM (21) version 2.4 för att uppskatta de förväntade förlusterna för hela portföljen och de relevanta trancherna.

(40)

Enligt denna metod uppskattade sakkunniga inom kommissionen att ABS-portföljens verkliga ekonomiska värde vid tidpunkten för beviljandet av åtgärderna uppgick till 83,87 % av det nominella värdet om 19,589 miljarder euro, dvs. till 16,429 miljarder euro. I ett e-postmeddelande av den 14 december 2009 förklarade Tyskland att man inte önskade fördjupa analysen av den förväntade förlusten (expected loss). En jämförelse av överföringspriset på 18,389 miljarder euro och det verkliga ekonomiska värdet på 16,429 miljarder euro ger en skillnad på 1,96 miljarder euro.

(41)

Åtgärdens effekt på sänkningen av kapitalkravet beräknades vid tidpunkten för beviljandet av riskgarantin uppgå till 1,28 miljarder euro.

(42)

Metodens noggrannhet och de underliggande beräkningarna för fastställandet av effekten på sänkningen av kapitalkravet bekräftades av BaFin genom en skrivelse av den 9 april 2010.

(43)

BayernLB ändrade ersättningen för riskgarantin (inklusive en clawback-betalning) retroaktivt från den 1 januari 2010 från 50 räntepunkter till en total årlig premie på 200 miljoner euro bestående av följande:

(44)

Av den särskilda fonden för stabilitet på finansmarknaden (Sonderfonds Finanzmarktstabilisierung, SoFFin) erhöll BayernLB ansvarsgarantier enligt den tyska lagen om stabilitet på finansmarknaden (Finanzmarktstabilisierungsgesetz), som godkändes av kommissionen som tyskt bankräddningspaket (22). Dessa garantier uppgick till 15 miljarder euro, varav 5 miljarder euro användes för att säkra en emission i januari 2009. De återstående ansvarsgarantierna på 10 miljarder euro användes inte och återfördes till garanten den 16 oktober 2009, vilket innebar att den ansvarsgaranti som hade beviljats av SoFFin minskade till 5 miljarder euro. Den 23 januari 2012 återbetalades den sista tranchen av de ansvarsgarantier som SoFFin beviljat.

(45)

Efter omfattande nedskrivningar och förluster erhöll HGAA i december 2008 700 miljoner euro från BayernLB och ytterligare 900 miljoner euro andelskapital (23) (Tier 1-kapital) från Österrike på grundval av det österrikiska bankräddningspaketet (24).

(46)

BayernLB och HGAA hade 2009 gett externa experter i uppdrag att komma med ett utlåtande om HGAA:s kreditrisk. Enligt detta utlåtande skulle de förväntade förlusterna leda till att kapitaltäckningskvoten för primärkapital (Tier 1) vid utgången av 2009 uppgick till mindre än 4 %.

(47)

Som en följd av det ultimatum som den österrikiska finansinspektionen ställde ägarna inför, nämligen att senast den 11 december 2009 ha fattat de beslut som behövs för en rekapitalisering av HGAA, förvärvade Österrike samtliga aktier i HGAA från de tidigare ägarna till det symboliska priset en euro (25). BayernLB avstod helt från aktieägarnas rättigheter, inklusive befintliga fordringar i samband med supplementärkapital i HGAA (Tier 2-kapital) till ett belopp av 300 miljoner euro (26). Om det för att uppfylla de lägsta lagstadgade kapitalkraven skulle krävas ytterligare kapitalåtgärder till förmån för HGAA, kom man också överens om att eventuella kapitaltillskott skulle fördelas mellan BayernLB och Österrike enligt förhållandet 3:1. Allt annat kapital som BayernLB tillfört på grundval av detta tillfördes dock den summa på [500–550] miljoner euro som BayernLB hade beviljat HGAA och som BayernLB hade avstått från i samband med räddningen av HGAA.

(48)

För att säkra HGAA:s likviditet förnyade BayernLB en likviditetsfacilitet på [350–600] miljoner euro som hade löpt ut den 4 december 2009. Man kom också överens om att den externa finansiering (”intra-group funding”) på 2,638 miljarder euro som BayernLB redan hade försett HGAA med skulle förbli hos HGAA fram till slutet av 2013. 2014 kommer BayernLB fortfarande att ha totalt [650–700] miljoner euro och 2015 totalt [350–400] miljoner euro i HGAA. Österrike går i god för respektive exponering om HGAA skulle splittras eller om en jämförbar ekonomisk åtgärd skulle vidtas som skulle leda till att HGAA:s lönsamhet inte kan garanteras.

(49)

En betydande del av BayernLabos reserver, nämligen 1 miljard euro, kommer att utan motprestation eller ersättning överföras till kärnbankens reserver, dvs. till BayernLB.

(50)

BayernLB har presenterat en omstruktureringsplan som anger hur bankens lönsamhet kommer att återställas till den 31 december 2015. Omstruktureringsplanen omfattar grundläggande förändringar av BayernLB:s affärsmodell och en strategisk omläggning av bankens verksamhet. Utmärkande för den nya affärsmodellen är en lägre riskprofil, ett starkare fokus på den regionala handeln samt hållbarhet när det gäller finansiering och utlåningsverksamhet. Enligt omstruktureringsplanen kommer BayernLB:s verksamhet att minska betydligt och inriktas på dess kärnverksamhet, kärnprodukter och kärnområden. Det senare kommer att uppnås genom att kontor, dotterbolag och ägarintressen stängs respektive avyttras samt genom att vissa verksamheter läggs ner.

(51)

Ett viktigt inslag i omstruktureringsstrategin är en åtskillnad mellan de enskilda affärsenheternas kärnverksamhet och icke-kärnverksamhet. BayernLB har som mål att upphöra med alla icke-kärnverksamheter.

(52)

För den strategiska separationen av kärnverksamheter och icke-kärnverksamheter har BayernLB etablerat en omstruktureringsenhet (restructuring unit, RU) där de flesta icke-kärnverksamheter samlas. På detta sätt kan BayernLB koncentrera sig på framtida uppgifter inom sina kärnverksamheter, utan att behöva bry sig om avvecklingen av icke-kärnverksamheterna.

(53)

BayernLB kommer att fokusera sin verksamhet på följande tre huvudområden:

(54)

Målgruppen för verksamhetsområdet ”storföretag” är företag som har sitt säte i Tyskland och en omsättning på minst 1 miljard euro. Banken kommer att dra ner på och begränsa de utländska kontorens nuvarande verksamhet, särskilt deras lokala aktiviteter, genom ett ökat fokus på kunder med anknytning till Tyskland (28), där BayernLB särskilt kommer att erbjuda produkter på området företagsbanktjänster (särskilt kreditfaciliteter) och området strukturerade finansiella produkter (exportkrediter och handelsfinansiering, leasing och projektfinansiering).

(55)

Målgruppen för området ”medelstora företag” är bayerska medelstora företag med en omsättning på mellan 50 miljoner och 1 miljard euro, familjeföretag och andra tyska företag i utvalda regioner i Tyskland där banken redan närvarar, såsom i Nordrhein-Westfalen via filialen i Düsseldorf. Målgruppen i regioner där banken inte närvarar utgörs av företag med en omsättning på mellan 100 miljoner euro och 1 miljard euro. Förutom kreditfaciliteter kommer banken bland annat att erbjuda produkter på området exportkrediter och handelsfinansiering, handel med dokument, ränte- och valutahantering, derivat, investeringar, betalningar och leasing. Banken kommer också att via sparbankerna erbjuda bankprodukter för kunder med en extern omsättning på under 50 miljoner euro.

(56)

Genom dotterbolaget DKB kommer BayernLB att vara representerat inom marknadssegmenten privatkunder (retail banking), infrastruktur och företagskunder. Inom segmentet privatkunder (retail banking) omfattar produktutbudet girokonton och kreditkort och andra direkta bankprodukter (finansiering, investeringar). Inom segmentet infrastruktur fokuserar DKB på allmännyttiga företag samt på vårdsektorn. Inom segmentet företagskunder är DKB:s verksamhet inriktad på kunder inom utvalda branscher såsom jordbruk och livsmedel, miljöteknik, turism och fria yrken (advokater, notarier, revisorer osv.).

(57)

BayernLB:s fastighetsverksamhet är inriktad på tyska kunder. Banken kommer dock även att ledsaga internationella kunder med anknytning till Tyskland. På området kommersiella fastigheter omfattar verksamheten portföljfinansiering, finansiering av bostadsfastigheter och fastighetsutveckling, lagerfinansiering och finansiering av fastighetsfonder. När det gäller bostadsfastigheter tillhandahåller banken tjänster för bostadsbolag samt bostadsfinansiering. På området fastighetsförvaltning är bankens verksamhet främst inriktad på hotellfastigheter samt fastigheter inom omvårdnads- och vårdsektorn.

(58)

BayernLB kommer även i fortsättningen att samarbeta med bayerska sparbanker och i mindre utsträckning även med andra tyska sparbanker. Banken kommer att erbjuda sparbankerna produkter och tjänster som kompletterar deras eget utbud av produkter och fungera som centralbank för sparbankerna.

(59)

På området offentliga myndigheter erbjuder BayernLB sina kunder ett brett utbud av finansieringsprodukter och andra relaterade tjänster, bland annat för offentlig-privata partnerskapsprojekt. Förutom för likviditetsförvaltning kommer BayernLB inte att erbjuda några nya kreditprodukter för offentliga myndigheter utanför Bayern. Utöver ovannämnda produkter och tjänster kan banken erbjuda finansieringsmöjligheter för offentlig-privata partnerskapsprojekt och exportverksamheter samt projektfinansiering om detta är av intresse för kunder med anknytning till Tyskland.

(60)

Via BayernLabo beviljar BayernLB statsfinansierade lån för bostadsprojekt i Bayern. BayernLabos kundfokus ligger på privatkunder, juridiska personer som skapar eller moderniserar bostäder i Bayern samt på lokala och regionala myndigheter. Dessutom erbjuder BayernLabo finansieringsprodukter för lokala och regionala myndigheter och deras Zweckverbände (sammanslutning av flera regionala myndigheter för ett särskilt ändamål). Dessa verksamheter kommer dock även i framtiden att begränsas till Bayern.

(61)

BayernLB:s utbud omfattar treasury-produkter (råvaror, korta räntor, derivat med fast avkastning, utländsk valuta), kapitalmarknadsprodukter (produkter med fast avkastning, strukturerade produkter för certifikat för privata investerare, strukturerade ränteprodukter och utfärdande av aktier) och finansieringsprodukter (internationella lån och inhemsk finansiering). Dessa produkter är avsedda för finansinstitut och institutionella kunder som försäkringsbolag, stiftelser och kyrkor. Detta affärsområde är begränsat till verksamhet med kunder. Egenhandeln (proprietary trading) kommer att upphöra helt, med undantag för treasury-verksamheten. Dessutom kommer banken att avsevärt begränsa sin utlåning till andra banker.

(62)

BayernLB har redan stängt sina kontor i Peking, Tokyo, Montreal, Mumbai, Kiev, Hongkong och Shanghai. Bankens internationella närvaro kommer i framtiden att begränsas till de redan betydligt mindre filialerna i Paris, New York, London och Milano.

(63)

Banken kommer att avyttra några av sina dotterbolag/ägarintressen, t.ex. planerar man att avyttra LBS till Sparkassenverband. Försäljningspriset på 818,3 miljoner euro grundar sig på en gemensam expertrapport från två sakkunniga av den 30 maj 2012 och motsvarar LBS värde den 30 juni 2012. När det gäller fastställandet av priset hävdar Tyskland att eftersom sparbankerna är den viktigaste distributionskanalen för LBS-produkter skulle en normal privat investerare ha gjort ett avdrag för en sådan marknadsrisk vid fastställandet av priset. Detta argument hade inte beaktats i expertutlåtandet. Därför insisterade kommissionen inte på en offentlig upphandling, eftersom det ansågs osannolikt att försäljningspriset skulle bli högre vid upphandling än vid försäljning till Sparkassenverband.

(64)

Banken kommer också att upphöra med sin verksamhet i Östeuropa (segmentet Östeuropa) och avyttra sitt ungerska dotterbolag MKB Bank. Enligt den ursprungliga omstruktureringsplanen planerade BayernLB att avyttra MKB den […]. På grund av den osäkra politiska och ekonomiska situationen i Ungern (29) och dess inverkan på MKB:s finansiella information, ansåg BayernLB att det verkade osannolikt med en snabb försäljning av MKB och beslutade sig därför för att försäljningen av MKB den […] skulle skjutas upp.

(65)

Dessutom kommer BayernLB att varaktigt minska riskerna inom sina återstående kärnverksamheter. Därför kommer banken att upphöra med affärsverksamheter som är starkt beroende av utvecklingen på kapitalmarknaderna såsom egenhandel (proprietary trading), värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet och transaktionsrelaterad förvärvsfinansiering. Dessutom kommer banken att dra ner på sin finansiellt krävande och riskfyllda verksamhet med internationella kunder och sådan kommer endast att ske om anknytning till Tyskland föreligger.

(66)

Inom verksamhetsområdet storföretag kommer banken att upphöra med banktjänster för företagskunder och projektfinansiering för kunder utan anknytning till Tyskland.

(67)

Fastighetsverksamheten i de utländska filialerna med kunder utan anknytning till Tyskland ställs in.

(68)

Dessutom kommer banken att begränsa sin utlåning till andra banker avsevärt och ställa in sin så kallade dedicated proprietary trading.

(69)

Banken förbinder sig att till slutet av 2015 ha minskat sin balansomslutning på 421,7 miljarder euro (2008) till 239,4 miljarder euro. Denna balansomslutning på 239,4 miljarder euro skulle ha motsvarat en balansomslutning på cirka 206 miljarder euro 2008 och innebär därmed en minskning av balansomslutningen med cirka 51 % (dvs. om jämförelsen sker på en likvärdig grund, så kallad like-to-like-basis).

(70)

I slutet av 2010 var 58 % av BayernLB:s kreditpositioner lokaliserade till Tyskland och 74 % till Europa (geografiskt område). BayernLB har sina viktigaste valutapositioner i amerikanska dollar, brittiska pund och schweizerfranc (se tabell 2) och 24 % av bankens tillgångar var i slutet av 2010 i en annan valuta än euro.

Tabell 2

Tillgångar och skulder i utländsk valuta i slutet av 2010

(71)

[30–50] % av tillgångarna i US-dollar hade i slutet av 2010 bokförts inom omstruktureringsenheten. BayernLB:s filialer i New York och London stod i slutet av 2010 för [30–50] % av tillgångarna i US-dollar och [50–70] % av tillgångarna i brittiska pund.

(72)

Inom verksamhetsområdet storföretag erbjuder BayernLB förutom lån till företag även projektfinansieringslån. I slutet av 2010 gick [9–14] miljarder euro av de [23–29] miljarder euro som bokfördes som lån inom verksamhetsområdet storföretag till företagslån. Återstående [12–17] miljarder euro gick främst till projektfinansieringslån och andra strukturerade lån (structured finance). Projektfinansieringslånen ledde till en betydande exponering av banken gentemot tredjeländer. Endast [2–5] % av projektfinansieringslånen fanns i slutet av 2011 i Tyskland. De största exponeringarna sett till land var mot Förenta staterna, Storbritannien och [ett land i Mellanöstern]. När det gäller de nya lån som beviljades i New York mellan 2009 och 2012 var endast [12–15] % baserade på projekt där en tysk kund var inblandad. När det gäller de projektfinansieringslån som under samma tidsperiod beviljades i regionen Europa, Mellanöstern och Afrika (nedan kallat EMEA) låg motsvarande andel på [55–60] %.

(73)

För att stärka sin inriktning på kärnmarknaden i Bayern och Tyskland har BayernLB gått med på att begränsa sin verksamhet till kunder med anknytning till Tyskland och att avsevärt dra ned på sin internationella verksamhet i enlighet med vad som anges detaljerat i den åtagandekatalog som Tyskland har inkommit med.

(74)

Under granskningsförfarandet förde de tyska myndigheterna, finansinspektionen, bankens ägare och banken själv intensiva samtal om den reviderade omstruktureringsplanen och en möjlig återbetalningsplan.

(75)

Det är allmänt vedertaget att passiva innehav (förutom statligt stöd) enligt Basel III inte längre räknas som Tier 1-kapital och därmed från och med 2013 förlorar sin status som fullt godkänt Tier 1-kapital enligt tillsynskraven.

(76)

Enskilda bayerska sparbankers passiva innehav i BayernLB uppgår för närvarande till totalt [700–750] miljoner euro; […] (30). Dessa passiva innehav är utan tidsbegränsning, dvs. de har ingen förfallodag och förblir därmed hos banken såvida de inte återbetalas på initiativ av banken.

(77)

Sparkassenverband och BayernLB har kommit överens om att alla icke-tidsbegränsade passiva innehav som innehas av enskilda bayerska sparbanker […] återbetalas och sedan återinvesteras av Sparkassenverband omedelbart genom ett kapitaltillskott till BayernLB Holding (31).

(78)

Dessutom kommer Sparkassenverband att tillföra BayernLB Holding ytterligare [22–62] miljoner euro. Fastställandet av Sparkassenverbands nya andelar beror på värdet av BayernLB Holding AG, som bestäms enligt värderingsstandarden IdW S1, som utarbetats av det tyska institutet för revisorer (Institut der Wirtschaftsprüfer, IdW). Sparkassenverbands procentuella andel får inte överstiga 25 %, så att den i vilket fall förblir under den blockerande minoriteten (25 % + en röst).

(79)

Även delstaten Bayerns passiva innehav på 3 miljarder euro förlorar 2018 sin status som fullt godkänt Tier 1-kapital enligt tillsynskraven. Vidare har delstaten Bayern offentligt tillkännagivit att man önskar återfå det passiva innehavet på 3 miljarder euro från BayernLB. BayernLB var dock tveksam till att återbetala det passiva innehavet för att inte äventyra de tillsynsrättsliga kapitalreserverna. BaFin hade förklarat för kommissionen muntligen att den anser att en bank inte bara behöver den kapitaltäckningskvot för primärkapital på 9 % som fastställts av Europeiska bankmyndigheten EBA (nedan kallat EBA-primärkapitalet), utan också en betydande kapitalreserv som bör uppgå till minst 0,5–1 % beroende på bankens affärsmodell.

(80)

Dessutom ansåg banken, efter att ha tillämpat ett krisscenario i linje med EBA:s stresstest i juni 2011, att en sådan kapitalbuffert var rimlig. EBA välkomnade detta försiktiga tillvägagångssätt. Därför kunde Tyskland inte lägga fram ett förslag till kommissionen om en eventuell återbetalning av det passiva innehavet.

(81)

Vidare hade BaFin påpekat att BayernLabos kapital eventuellt skulle kunna komma att behandlas [annorlunda] i framtiden. Därför avser BayernLabo att överföra en betydande del av BayernLabos reserver (1 miljard euro) till kärnbanken. Insättningen för ett specifikt ändamål (se skälen 29 och 31) förblir dock hos BayernLabo och kommer även i fortsättningen att användas för att uppfylla BayernLabos lagstadgade stöduppgifter. Det kapital som stannar kvar hos BayernLabo värderas upp så att det kan godkännas som EBA-primärkapital genom att det får en obegränsad förlustkompenserande funktion och ersätts genom utdelning.

(82)

I skälen 83 ff. beskrivs de antaganden som ligger till grund för den finansiella planeringen, behandlingen enligt banktillsynen, de prognostiserade nyckeltalen, lönsamheten inom de enskilda verksamhetsområdena och prognoserna för MKB.

(83)

För sina kortfristiga BNP- och valutaprognoser (dvs. för perioden 2012–2013) använde sig BayernLB av en metod som bygger på vägda prognoser från internationella institut, konjunkturprognoser från privata ekonomiska forskningsinstitut och uppgifter från BayernLB:s interna forskningsavdelning. För långsiktiga BNP-prognoser som sträcker sig bortom 2013 utgår BayernLB i sina prognoser ifrån att tillväxten bestäms av den långsiktiga potentialen i ekonomin. För den interna planeringen utgår BayernLB i allmänhet ifrån konservativa prognoser. Mindre avvikelser från andra institutioners prognoser beror på avrundningsskillnader (t.ex. prognosen för euroområdet under 2013: IMF: 0,9 %; BayernLB och kommissionen: 1 %).

(84)

BayernLB:s prognos för US-dollarn är baserad på antagandet att US-dollarn under 2013 […]. Under perioden 2015–2016 kommer US-dollarn att […] gentemot euron. BayernLB motiverar detta med en förväntad […] i Förenta staterna:s offentliga finanser och det faktum att växelkursen […] köpkraftsparitet (PPP) […], som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har uppskattat uppgå till 1,25 US-dollar för 2011. Eftersom inflationen i Förenta staterna väntas bli högre än i euroområdet, kommer PPP för 2016 enligt BayernLB att ligga på närmare 1,30 US-dollar.

(85)

BayernLB:s prognoser angående ränteutvecklingen bygger på de för närvarande mycket låga räntorna. BayernLB utgår ifrån att det kommer att ske en gradvis normalisering, dvs. att de nuvarande låga räntorna kommer att stiga till en rimlig nivå. Banken grundar detta antagande på tillväxt- och inflationsprognoser och relevanta uttalanden om den förväntade penningpolitiken.

(86)

Tyskland har lämnat information till kommissionen som visar att BayernLB:s BNP-prognoser i hög grad stämde överens med den allmänna bedömning som gjorts av stora internationella institutioner såsom Internationella valutafonden (IMF) och kommissionen.

(87)

De senaste uppdaterade prognoserna från juni 2012 byggde på antaganden från maj 2012. I sina uppdaterade finansiella prognoser från juni 2012 har BayernLB ändrat ett antal nationalekonomiska planeringsantaganden och reviderat sin prognos med tanke på de för närvarande mycket låga räntorna (se tabell 3).

Tabell 3

Antaganden i de finansiella prognoserna

(88)

Av företagsspecifika skäl gjorde BayernLB även ett antal negativa justeringar av sina vinstprognoser. Banken utgick till exempel från försiktigare skatteprognoser (dvs. en högre effektiv skattesats) och högre driftkostnader för att ta hänsyn till ett negativt beslut från den federala arbetsdomstolen samt uppdaterade sitt valutasäkringsresultat motsvarande nivån i slutet av 2011 (32).

(89)

BayernLB presenterade en analys av de finansiella prognosernas valutakänslighet för US-dollar, schweiziska franc och brittiska pund. Av denna information framgår att räntenettot är som känsligast för svängningar i dollarkursen. Vid en högre växelkurs för euro/US-dollar visar prognoserna för räntenettot på nedåtgående tendenser, vid en låg växelkurs för euro/US-dollar på uppåtgående tendenser.

(90)

Tyskland har inkommit med detaljerade finansiella prognoser för utvecklingen av tillgångsvolymen, marginalerna och riskexponeringarna inom de enskilda verksamhetsområdena och om den planerade finansieringen per refinansieringskälla samt motsvarande marginaler.

(91)

I tabell 4 anges nyckeltalen i omstruktureringsplanen.

Tabell 4

Nyckeltal i omstruktureringsplanen

(92)

Vid EBA-stresstestet i december 2011 hade BayernLB en EBA-primärkapitalkvot på 10 %. Bankens vinster kommer att öka under omstruktureringsperioden.

(93)

I juni 2011 inkom Tyskland med den finansieringsplan för BayernLB som anges i tabell 6. Den uppdelning som återges här härrör från tiden innan banken lovade att minska sin balansomslutning ytterligare, vilket ger en balansomslutning på cirka 240 miljarder euro år 2015.

Tabell 6

Finansieringsplan

(94)

BayernLB tillhandahöll den information som anges i tabell 7 om utvecklingen av bankens papperisering, och icke papperisering, av skulder med ansvarsgaranti som före krisen garanterats av staten (37) för omstruktureringsperioden.

Tabell 7

Löptider för skulder med ansvarsgaranti

(95)

Tyskland översände omfattande information om alternativa finansieringskällor som finns tillgängliga för BayernLB, i synnerhet information om tillgängliga säkerheter för utgivning av säkerställda obligationer som inte ingick i den inlämnade finansieringsplanen. Sådana säkerheter finns att tillgå på DKB-nivå och kan visa sig vara gynnsamma finansieringsalternativ. Dessutom lämnade Tyskland uppgifter om ytterligare och ökande emissionsmöjligheter på de internationella marknaderna.

(96)

Den lag om lån i utländsk valuta (38) som utfärdades av den ungerska regeringen under hösten 2011 bidrog avsevärt till MKB:s förlust på 382 miljoner euro för 2011.

(97)

Den förtida återbetalningen av lån i utländsk valuta och de fortsatt svåra förhållandena ledde till att vinstutsikterna för MKB ständigt minskade, så att BayernLB gjorde en nedskrivning av sin andel i MKB på – 576 miljoner euro i enlighet med de tyska redovisningsstandarderna.

(98)

Under det första kvartalet 2012 ökade BayernLB MKB:s kapital med 200 miljoner euro. Genom koncernfinansieringen har BayernLB en exponering gentemot MKB, som i slutet av 2012 uppskattningsvis kommer att uppgå till cirka […] miljarder euro.

(99)

Vid EBA-stresstestet i december 2011 låg BayernLB:s primärkapitalkvot enligt EBA-kriterierna (nedan kallad EBA-primärkapitalkvoten eller primärkapitalkvoten) på 10 %. Med tanke på sammansättningen av BayernLB:s portfölj gentemot stater (sovereigns) drog EBA slutsatsen att BayernLB inte behöver ha någon särskild statskreditrisk-kapitalbuffert för sina kreditpositioner inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

(100)

Den finansiella planeringen bygger på antagandet att de allmänt accepterade principerna för god redovisningssed (GAAP) enligt den tyska handelsrätten (HGB) 2013 kommer att ersättas av IFRS (International Financial Reporting Standards) när det gäller beräkningen av den tillsynsrättsliga kapitalkvoten.

(101)

Tillämpningen av IFRS skulle medföra ett antal ändringar beträffande BayernLB:s tillsynsrättsliga egenkapital, vilket man tog hänsyn till i prognoserna. En viktig effekt som denna förändring medför är relaterad till de räntefria (statligt stödda) lånen som BayernLabo beviljar inom ramen för beviljandet av statliga bostadsbidrag och stadsutvecklingen (39). Dessa lån redovisas enligt HGB till det diskonterade värdet (vilket är lägre än det nominella värdet eftersom lånen löper utan ränta). Enligt IFRS redovisas dessa lån till det nominella värdet, vilket bekräftas av BayernLB:s revisor. Denna skillnad innebär att kapital genereras för BayernLabo och följaktligen även för BayernLB. Följderna av denna förändring beräknas uppgå till 967 miljoner euro den 31 december 2011.

(102)

Tyskland åtar sig att på ett resultatneutralt sätt minska sina riskexponeringar med ytterligare 10 miljarder euro till 2017. Varje minskning av intäkterna kommer att uppvägas av motsvarande kostnadsminskningar. Minskningarna kan uppnås genom att beräkningen av riskexponeringarna optimeras eller genom att tillgångarna inom vissa verksamhetsområden minskas.

(103)

BayernLB inkom med följande beskrivning av fördelningen per segment av den ytterligare minskningen av riskexponeringarna motsvarande 10 miljarder euro (att jämföra med prognoserna över riskexponeringarna i omstruktureringsplanen): En ytterligare minskning med […] miljarder euro inom verksamhetsområdena storföretag/medelstora företag, […] miljarder euro inom DKB, […] miljarder euro inom verksamhetsområdet fastigheter, […] miljarder euro inom verksamhetsområdet marknader och […] miljarder euro inom omstruktureringsenheten.

(104)

Tyskland har i illustrerande syfte angivit två möjliga scenarion beträffande hur en ytterligare minskning av riskexponeringarna motsvarande 10 miljarder euro skulle kunna uppnås. Enligt Tyskland och BayernLB är båda scenariona realistiska.

(105)

I ett första scenario beskriver Tyskland effekterna av en minskning av riskexponeringarna motsvarande […] miljarder euro genom en minskning av tillgångarna inom vissa verksamhetsområden och en ytterligare minskning motsvarande […] miljarder euro genom optimerade beräkningar av riskexponeringarna (se tabell 8).

Tabell 8

Scenario 1

(106)

I ett andra scenario beskriver Tyskland effekterna av en minskning av riskexponeringarna motsvarande […] miljarder euro genom en minskning av tillgångarna inom vissa verksamhetsområden och en ytterligare minskning motsvarande […] miljarder euro genom optimerade beräkningar av riskexponeringarna (se tabell 9).

Tabell 9

Scenario 2

(107)

Enligt banken är det i dagsläget inte möjligt att ange exakt hur minskningen av riskexponeringarna kommer att ske över tid, eftersom minskningen kan uppnås både genom en minskning av tillgångarna inom vissa verksamhetsområden och genom optimerade beräkningar av riskexponeringarna.

(108)

På kommissionens begäran utarbetade banken återbetalningsplaner (se tabellerna 10 och 11), där hänsyn tas till en ytterligare minskning av riskexponeringarna motsvarande ett belopp på 10 miljarder euro till 2017. Vid upprättandet av dessa planer tog banken hänsyn till samtliga sekundära effekter av återbetalningen, särskilt räntebetalningar på passiva innehav. Dessutom är återbetalningsplanen baserad på det konservativa antagandet att tillsynsmyndigheten inte kommer att erkänna det kapital som uppstår genom redovisningen av BayernLabo-lånet till det nominella värdet enligt IFRS som lagstadgat primärkapital (tabell 10). Om tillsynsmyndigheten ändå skulle erkänna hela eller delar av detta belopp som lagstadgat primärkapital, kommer detta från och med 2013 att beaktas i återbetalningsplanen för återbetalningen av motsvarande del av clawbacken (se tabell 11), vilket godkänts av Tyskland.

Tabell 10

Hypotetisk återbetalningsplan utan ytterligare kapital som uppstår då BayernLabo-lånet värderas i enlighet med IFRS (i miljoner euro)

Tabell 11

Hypotetisk återbetalningsplan (i miljoner euro) inklusive ytterligare kapital […] som uppstår då BayernLabo-lånet värderas i enlighet med IFRS

(109)

Tyskland har åtagit sig att fullt ut genomföra den ursprungliga omstruktureringsplan som presenterades den 29 april 2009 och som senast ändrades genom meddelandena från Tyskland av den 6 och 12 juni 2012, inklusive åtagandena i bilaga I till det här beslutet och villkoren i bilaga II till det här beslutet. Genomförandet ska ske inom den tidsram som fastställs i dessa bilagor.

(110)

De konkurrensfarhågor som påpekades av kommissionen i beslutet att inleda förfarandet avsåg

(111)

Vid tidpunkten för införandet av riskgarantin uppgav Tyskland att stödbeloppet för åtgärden uppgår till cirka 1,6 miljarder euro. I beslutet att inleda förfarandet ifrågasatte kommissionen beräkningen av stödet i fråga, i synnerhet eftersom ingen bedömning hade gjorts av ABS-portföljens marknadsvärde. Vidare påpekade kommissionen att ersättningen på 50 räntepunkter låg långt under det pris som en privat investerare i en marknadsekonomi skulle vänta sig.

(112)

Vidare tvivlade kommissionen på riktigheten i de antaganden som låg till grund för omstruktureringsplanen och ifrågasatte lönsamheten hos BayernLB:s dotterbolag HGAA och MKB. Vidare konstaterade kommissionen att det inte hade gjorts något bindande åtagande att avyttra HGAA, MKB och Banque LB Lux SA till den […].

(113)

Enligt kommissionen var den planerade minskningen av balansomslutningen och de riskvägda tillgångarna inte tillräcklig för att i största möjliga mån begränsa stödets snedvridande effekter på konkurrensen, eftersom denna minskning i stor utsträckning ändå skulle behöva göras för att återställa lönsamheten.

(114)

Vidare betonade kommissionen att man förväntade sig ytterligare åtgärder i form av förhållningsregler och strukturella åtgärder för att de snedvridande effekterna på konkurrensen skulle minska ytterligare. I samband med detta tog kommissionen särskilt upp en eventuell försäljning av LBS.

(115)

När det gäller kravet att stöd måste begränsas till ett nödvändigt minimum, konstaterade kommissionen att det hittills inte hade getts några tydliga förslag på hur andelsägarna skulle dela de bördor som uppstår i samband med omstruktureringen.

(116)

Genom HGAA-räddningsbeslutet utvidgades det formella granskningsförfarandet i december 2009 till att även omfatta stödåtgärder som Österrike hade genomfört till förmån för HGAA. I detta beslut tog kommissionen upp frågan om huruvida dessa åtgärder utgör ett ytterligare stöd till förmån för BayernLB. Vidare konstaterade kommissionen att räddningen av HGAA och den nedskrivning som följde av denna kunde hota BayernLB:s lönsamhet. Dessutom konstaterade kommissionen att BayernLB visserligen hade lovat att sälja HGAA för att begränsa en eventuell snedvridning av konkurrensen, men att försäljningen av HGAA inte kunde betraktas som en åtgärd för att begränsa snedvridningen av konkurrensen då försäljningen verkade behöva genomföras i vilket fall för att upprätthålla BayernLB:s lönsamhet. Därför ifrågasatte kommissionen att de åtgärder som BayernLB hade föreslagit skulle vara tillräckliga för att begränsa snedvridningen av konkurrensen till ett minimum.

(117)

Tyskland bestrider inte att kapitaltillskottet, riskgarantin och garantierna utgör statligt stöd. När det gäller överföringen av kapital från BayernLabo till BayernLB hävdar dock Tyskland att det överförda beloppet inte utgör statligt stöd eftersom överföringen endast görs för att återbetala en del av det erhållna stödet och minska BayernLB:s kapital. Vidare påpekade Tyskland att man måste beakta att BayernLB hade dragit nytta av BayernLabos kapital redan före överföringen, så att stödbeloppet i varje fall är lägre än det överförda beloppet.

(118)

När det gällde diskussionen om ABS-portföljens verkliga ekonomiska värde den 31 december 2008 och kommissionens slutsats, som baserades på fastställandet i sakkunnigutlåtandet att det verkliga ekonomiska värdet motsvarar 83,87 % av det nominella värdet, avstod Tyskland från att överväga en ny och omfattande omvärdering. Vidare accepterade Tyskland marknadsvärdet på 11,753 miljarder euro, vilket motsvarar 60 % av det nominella värdet.

(119)

Tyskland tvivlar på att det krävs en clawback motsvarande den totala skillnaden mellan överföringspriset och det verkliga ekonomiska värdet, dvs. på 1,96 miljarder euro. I synnerhet bestrider Tyskland att denna clawback måste betalas under […] eftersom banken inte har en tillräcklig kapitalreserv. Av samma anledning avvisar Tyskland den föreslagna tidsplanen för återbetalningen av det passiva innehavet.

(120)

Vid den rättsliga bedömningen av omstruktureringsstödet måste hänsyn tas till alla stöd som genomförts till förmån för BayernLB sedan 2008.

(121)

Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(122)

En åtgärd bör klassas som statligt stöd när följande förutsättningar är uppfyllda: Åtgärden finansieras med statliga medel, den ger vissa företag eller viss produktion en fördel som gynnar företagen/produktionen, fördelen är selektiv och åtgärden snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och lämpar sig för att inverka negativt på handeln mellan medlemsstaterna. Dessa förutsättningar måste uppfyllas kumulativt för att en åtgärd ska räknas som statligt stöd.

(123)

Som framgår av avsnitten a till e står kommissionen fast vid sin uppfattning att dessa krav är uppfyllda för samtliga stödåtgärder.

(124)

Kommissionen fastställde redan i räddningsbeslutet att samtliga villkor i skäl 122 är uppfyllda. Ökningen av BayernLB:s kapital på 10 miljarder euro utgör därför statligt stöd (44). En privat investerare skulle inte under några omständigheter ha tillhandahållit ett motsvarande belopp till ett företag i svårigheter. Det nominella värdet av rekapitaliseringen bör därför betraktas som stöd. I linje med kommissionens beslutspraxis (45) motsvarar stödbeloppet kapitaltillskottets nominella värde och uppgår därmed till 10 miljarder euro.

(125)

Även här fann kommissionen i räddningsbeslutet att samtliga kriterier i artikel 107.1 i EUF-fördraget är uppfyllda. Riskgarantin utgör därför statligt stöd. Denna bedömning har bekräftats av meddelandet från kommissionen om behandlingen av värdeminskade tillgångar inom gemenskapens banksektor (46) (nedan kallat meddelandet om värdeminskade tillgångar), där de regler om statligt stöd som gäller för räddningsåtgärder konkretiseras. Meddelandet om värdeminskade tillgångar ger en vägledning för tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder för övertagande av värdeminskade tillgångar. Därmed säkerställs att principen om likabehandling tillämpas i samband med de räddningsåtgärder som vidtas av medlemsstaterna.

(126)

Åtgärden härrör visserligen från en tidpunkt före antagandet av meddelandet om värdeminskade tillgångar, men kommissionen måste ändå tillämpa de regler och riktlinjer som gäller vid den tidpunkt den fattar sitt beslut, oavsett vid vilken tidpunkt stödåtgärderna utformades eller anmäldes (47). Under den pågående finanskrisen har kommissionen redan tillämpat meddelandet om värdeminskade tillgångar på åtgärder som anmälts innan meddelandet offentliggjordes (48).

(127)

Den riskgaranti som beviljats av delstaten Bayern omfattas av meddelandet om värdeminskade tillgångar. I punkterna 32 ff. i meddelandet om värdeminskade tillgångar anges huvudprinciperna för att identifiera tillgångar som kan omfattas av räddningsåtgärder och kategorier av tillgångar (korgar). BayernLB:s ABS-portfölj omfattar olika typer av värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet. Ungefär hälften av portföljen utgörs av RMBS, inom såväl prime-segmentet som sub-prime-segmentet. Andra viktiga värdepapper i portföljen är bland andra CMBS, CDO och andra värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (ABS Commercial och ABS Consumer). Alla dessa former av värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet är upptagna i tabell 1 i bilaga III till meddelandet om värdeminskade tillgångar och kan därför bli föremål för räddningsåtgärder.

(128)

Enligt punkt 39 i meddelandet om värdeminskade tillgångar motsvarar stödbeloppet vid en räddningsåtgärd skillnaden mellan tillgångarnas överföringspris och deras marknadsvärde. Överföringspriset, som beräknas genom att den första förlusten (1,2 miljarder euro) dras av från det nominella värdet (19,589 miljarder euro), uppgår till 18,389 miljarder euro. Portföljen har ett marknadsvärde på cirka 11,8 miljarder euro (49). Skillnaden mellan överföringspriset och marknadsvärdet motsvarar därför åtminstone det förlustbelopp som täcks av garantin för den andra förlusten (4,8 miljarder euro). Hela denna garanti bör därför betraktas som statligt stöd. Det stödbelopp som ingår i beviljandet av riskgarantin uppgår således till 4,8 miljarder euro.

(129)

De ansvarsgarantier på 15 miljarder euro som SoFFin beviljat inom ramen för det tyska räddningspaketet (50) utgör statligt stöd.

(130)

För det första har den räddningsåtgärd som vidtogs till förmån för HGAA i december 2009 visat sig vara till fördel för BayernLB-koncernen eftersom banken annars själv hade varit tvungen att rekapitalisera dotterbolaget HGAA (51). Efter Österrikes förstatligande av HGAA har BayernLB avyttrat sina ägarintressen i HGAA, vilket innebär att HGAA inte längre ingår i BayernLB och därför är föremål för ett separat stödförfarande. Detta förfarande påverkas inte av det här beslutet.

(131)

För det andra har Österrike i samband med förstatligandet av HGAA beviljat BayernLB en direkt garanti beträffande den finansiering på 2,638 miljarder euro som BayernLB försett HGAA med. Åtgärden genomförs därför uppenbarligen med statliga medel. Utan förstatligandet av HGAA och garantin hade BayernLB antagligen förlorat en stor del av sina medel. HGAA befann sig i en nödsituation och genom den statliga garantin befriades BayernLB från den kreditrisk som denna nödsituation innebar. Garantin utgör därför en ekonomisk fördel för BayernLB. Eftersom BayernLB i flera medlemsstater är verksam inom den finansiella sektorn, som kännetecknas av stark internationell konkurrens, måste denna fördel anses kunna påverka handeln på den inre marknaden och snedvrida konkurrensen. Österrikes garanti avseende de finansieringsmedel som BayernLB även fortsättningsvis ställer till HGAA:s förfogande utgör därför statligt stöd till förmån för BayernLB.

(132)

I sitt beslut av den 20 oktober 2004 i fallet om Bayerische Landesbank – Girozentrale (52) konstaterade kommissionen att BayernLabos överföring av statliga medel (utestående fordringar på lån till stöd för bostadsbyggande) till BayernLB under åren 1994 och 1995 utgjorde statligt stöd som innebar en ökning av bankens egna kapital. Utifrån principen om en privat investerare i en marknadsekonomi drog kommissionen slutsatsen att överföringen utgjorde statligt stöd, eftersom ingen privat investerare i en marknadsekonomi skulle ha överfört kapital till samma villkor, särskilt med tanke på den överenskomna ersättningen för de överförda medlen, som kommissionen ansåg var för låg. Genom en ändring av BayernLB:s bolagsordning kunde dock de överförda tillgångarna sedan den 5 mars 2004 inte längre användas för BayernLB:s konkurrensutsatta verksamhet, utan endast som säkerhet. I sitt beslut ansåg kommissionen att kapitalet från denna dag hade förlorat sin stödkaraktär på grund av denna ändring. Kommissionen kom dock fram till att skillnaden mellan den ursprungligen överenskomna ersättningen, som kommissionen ansåg vara för låg, och en rimlig ersättning fram till denna dag utgjorde olagligt stöd som skulle krävas tillbaka.

(133)

För att stärka sin kapitalbas kommer BayernLB nu att överföra en del av BayernLabos balanserade vinstmedel som BayernLabo inte längre behöver för sin verksamhet till kärnbanken. En del av kapitalet eller avkastningen från detta som tidigare inte kunde användas för BayernLB:s konkurrensutsatta verksamhet får därmed en annan karaktär och begränsas inte längre till att fungera som säkerhet i händelse av insolvens. I och med denna förändring avviker man från det ursprungliga syftet med kapitalet, nämligen att det skulle tjäna som kapitalreserv vid insolvens. Med den slutliga överföringen av detta kapital från BayernLabo till kärnbanken upphör denna användningsbegränsning, så att BayernLB kan använda kapitalet utan några begränsningar. BayernLB betalar inte BayernLabo eller delstaten Bayern någon ersättning för detta. Därmed innebär den slutliga överföringen av kapitalet att delstaten Bayern beviljar BayernLB en fördel. Eftersom BayernLB i flera medlemsstater är verksam inom den finansiella sektorn, som kännetecknas av stark internationell konkurrens, måste denna fördel anses kunna påverka handeln på den inre marknaden och snedvrida konkurrensen. BayernLabos överföring av kapital till ett belopp av 1 miljard euro till BayernLB utgör därför statligt stöd.

(134)

Det totala stödbelopp som Tyskland har beviljat BayernLB genom att stärka bankens kapital (kapitaltillskottet på 10 miljarder euro som en del av räddningsåtgärden 2008 plus överföringen av kapital från BayernLabo till ett belopp av 1 miljard euro under 2012 plus riskgarantin på 4,8 miljarder euro) uppgick till 15,8 miljarder euro. Detta belopp motsvarar 8 % av Bayern LB:s riskvägda tillgångar (riskexponeringar) år 2008 (198 miljarder euro). Dessutom beviljades BayernLB garantier på upp till 17,638 miljarder euro från Tyskland och Österrike.

(135)

Enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget kan statliga stöd anses vara förenliga med den inre marknaden om de ges ”för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi”. Kommissionen ansåg i samband med godkännandet av det tyska räddningspaketet att det finns risk för en allvarlig störning i den tyska ekonomin och att statliga åtgärder för att stödja banker kan betraktas som lämpliga för att avhjälpa denna störning. Även om ekonomin återhämtar sig långsamt sedan början av 2010 anser kommissionen med tanke på de senaste förnyade tecknen på stress på finansmarknaderna att villkoren för godkännande av statligt stöd enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget fortfarande uppfylls. I december 2011 bekräftade kommissionen denna uppfattning genom att anta sitt meddelande om tillämpning, från och med den 1 januari 2012, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker i samband med finanskrisen (53), genom vilket tillämpningen av dessa bestämmelser förlängs.

(136)

Om en medlemsstat anser en bank vara viktig för systemet – vilket är fallet med BayernLB – och denna bank kollapsar, kan detta direkt påverka finansmarknaderna och därmed hela ekonomin i en medlemsstat. På grund av det instabila läge som för närvarande råder på finansmarknaderna grundar kommissionen även i fortsättningen sin bedömning av statliga stödåtgärder till banksektorn på artikel 107.3 b i EUF-fördraget.

(137)

I beslutet att inleda förfarandet tvivlade kommissionen på att riskgarantin är förenlig med den inre marknaden. När det gäller artikel 107.3 b i EUF-fördraget måste det utifrån meddelandet om värdeminskade tillgångar undersökas huruvida de relevanta tillgångarna enligt punkt 32 i detta meddelande kan omfattas av räddningsåtgärder.

(138)

Enligt punkt 46 i meddelandet om värdeminskade tillgångar är det upp till medlemsstaterna att välja vilken modell som är lämpligast för att befria banker från värdeminskade tillgångar. För att hindra eventuella intressekonflikter och för att banken lättare ska kunna koncentrera sig på att återställa lönsamheten, måste man försäkra sig om att den förmånstagande banken och dess värdeminskade tillgångar skiljs åt både funktionellt och organisatoriskt, särskilt vad gäller förvaltning, personal och kundkrets.

(139)

Trots att delstaten Bayern skyddar BayernLB genom att bevilja en garanti mot förluster från ABS-portföljen, tas alla säkrade tillgångar fortfarande upp i BayernLB:s balansräkning.

(140)

Kommissionen medger att det är svårt att åstadkomma en fullständig separation av tillgångarna och den personal som förvaltar dessa när det gäller en så omfattande garanti som riskgarantin och att en sådan avgränsning skulle kunna inverka negativt på målet att minimera de förväntade förlusterna. Därför finns det inget krav på att portföljförvaltarna uteslutande ägnar sig åt administrationen av den säkrade tillgången eller på annat sätt håller denna tillgång avgränsad från de övriga tillgångarna i banken.

(141)

Vidare anser kommissionen att Tyskland har vidtagit lämpliga skyddsåtgärder för att förhindra intressekonflikter och säkerställa att förlusterna från de underliggande tillgångarna minimeras (54). I synnerhet har BayernLB etablerat en intern omstruktureringsenhet dit flera portföljer har överförts. Omstruktureringsenheten övertar ansvaret för att avveckla dessa portföljer och övervakar avvecklingen av verksamheten inom andra affärsenheter inom BayernLB. Den är funktionellt och organisatoriskt skild från BayernLB:s övriga affärsenheter (55).

(142)

Kommissionen har gett externa experter i uppdrag att värdera BayernLB:s ABS-portfölj. Kommissionens expertgrupp har i linje med kommissionens beslutspraxis bedömt att det verkliga ekonomiska värdet av BayernLB:s ABS-portfölj uppgår till 83,87 % av det nominella värdet. Det verkliga ekonomiska värdet uppgår därmed till 16,429 miljarder euro.

(143)

Enligt punkt 20 i meddelandet om värdeminskade tillgångar bör stödberättigade banker som ansöker om stöd ge full insyn före ingripandet och öppet redovisa värdeminskningar av de tillgångar som kommer att omfattas av räddningsåtgärder på grundval av en korrekt värdering som certifierats av erkända oberoende experter och validerats av den behöriga tillsynsmyndigheten. Kommissionen har försetts med detaljerad information om den skyddade portföljen. Effekten på sänkningen av kapitalkravet på 1,28 miljarder euro godkändes av BaFin i april 2010. Kommissionen anser därför detta krav vara uppfyllt.

(144)

Enligt den princip om ansvarsfördelning som fastställs i meddelandet om värdeminskade tillgångar ska bankerna i största möjliga utsträckning bära de förluster som hänför sig till de värdeminskade tillgångarna. Tillgångarna bör därför alltid överföras till ett pris som motsvarar det verkliga ekonomiska värdet eller är lägre än detta. Detta kan t.ex. åstadkommas genom en nedskrivning till det verkliga ekonomiska värdet. Om det inte går att uppnå fullständig ansvarsfördelning på förhand bör banken enligt punkt 24 i meddelandet om värdeminskade tillgångar uppmanas att bidra till förlusten eller risktäckningen i ett senare skede, till exempel i form av klausuler om återbetalning (claw-back clause) eller genom en klausul om att banken ska ansvara för den första förlusten (first loss clause).

(145)

I förevarande fall vidtogs räddningsåtgärden för värdeminskade tillgångar utan föregående nedskrivning av ABS-portföljen till det verkliga ekonomiska värdet. När det gäller ansvarsfördelningen bör dock BayernLB stå för den första förlusten på 1,2 miljarder euro.

(146)

Det verkliga ekonomiska värdet, som kommissionen fastställt till 83,87 % av det nominella värdet, uppgår till 16,429 miljarder euro. Överföringspriset på 18,349 miljarder euro ligger därmed, efter att den första förlusten på 1,96 miljarder euro dragits av, över det verkliga ekonomiska värdet. Detta belopp, det så kallade överföringsvärdet, bör enligt punkt 41 i meddelandet om värdeminskade tillgångar krävas tillbaka från BayernLB omedelbart eller vid en senare tidpunkt.

(147)

Vid en sådan clawback måste den mottagande banken betala tillbaka hela den del av det belopp som omfattas av garantin som överstiger det verkliga ekonomiska värdet. Om en fullständig clawback inte är möjlig måste man vidta långtgående åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen. Kommissionen ser dock ingen anledning till varför en fullständig clawback inte skulle vara möjlig i förevarande fall.

(148)

Kommissionen konstaterar att BayernLB nu är redo att under de kommande sex åren fram till 2015 betala en ytterligare årlig premie om 3,75 % för en del av garantin till ett belopp av 2 miljarder euro (dvs. 75 miljoner euro per år) och en särskild utbetalning på 45 miljoner euro per år, dvs. totalt 120 miljoner euro per år. Detta arrangemang skulle leda till en årlig clawback-betalning om 120 miljoner euro.

(149)

Således återstår ett belopp på 1,24 miljarder euro (clawback-belopp på 1,96 miljoner euro minus de sex årliga betalningar på 120 miljoner euro som avses i skäl 148), som ska återbetalas senare. BayernLB hävdar att man inte är i stånd att betala detta belopp (se skäl 119).

(150)

Kommissionen anser det dock vara möjligt att en clawback på ett nominellt belopp om 1,96 miljarder euro genomförs till 2019. Enligt punkt 41 i meddelandet om värdeminskade tillgångar bör en clawback som inte motsvarar hela summan endast tillåtas om en fullständig clawback skulle leda till teknisk insolvens för BayernLB. Kommissionen anser att detta inte skulle vara fallet om clawback-betalningarna fördelades över en period som sträcker sig även bortanför omstruktureringsperioden. Ett sådant tillvägagångssätt står inte i strid med punkt 41 i meddelandet om värdeminskade tillgångar eftersom det där inte är tal om något bestämt datum, utan om att ”kräva tillbaka det extra stödet i ett senare skede”. Denna tolkning är i linje med fast beslutspraxis (56). Kommissionen anser därför att kravet om ansvarsfördelning i meddelandet om värdeminskade tillgångar skulle vara uppfyllt om en fullständig clawback skulle göras till 2019.

(151)

I skäl 78 i beslutet att inleda förfarandet betonade kommissionen att den ersättning på 50 räntepunkter som då betalades av banken låg långt under det pris som man kunde förvänta sig av en privat investerare/kreditgivare i en marknadsekonomi.

(152)

Tyskland har vid det här laget gått med på att BayernLB kommer att betala en avgift på 6,25 % på effekten på sänkningen av kapitalkravet. En sådan ersättning motsvarar den nivå som har godkänts i kommissionens beslutspraxis (57).

(153)

Enligt detta skulle BayernLB vara tvungen att betala en ersättning på 6,25 % per år på effekten på sänkningen av kapitalkravet på 1,28 miljarder euro. BayernLB har gått med på att från och med den 1 januari 2010 […] betala en grundläggande premie om 6,25 % på effekten på sänkningen av kapitalkravet på 1,28 miljarder euro, dvs. 80 miljoner euro per år.

(154)

Med tanke på att BayernLB betalar en adekvat ersättning på 80 miljoner euro per år för garantin för tillgångarna och under förutsättning att Tyskland företar en fullständig clawback av det överskjutande beloppet på 1,96 miljarder euro så att det verkliga ekonomiska värdet och överföringspriset stämmer överens, kan garantin för tillgångarna i ABS-portföljen anses vara förenlig med den inre marknaden. För att åstadkomma en fullständig clawback måste kraven i bilaga II till det här beslutet vara uppfyllda. På grundval av dessa överväganden har tvivlen i beslutet att inleda förfarandet skingrats.

(155)

Alla åtgärder som enligt kommissionen är att betrakta som statligt stöd har beviljats i samband med omstruktureringen av BayernLB. Kommissionen bör pröva alla dessa åtgärder i detta beslut, inklusive de åtgärder som har beviljats av Österrike. Kommissionens meddelande om återställandet av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd (58) (nedan kallat omstruktureringsmeddelandet) är de bestämmelser fastställda som ska tillämpas på de omstruktureringsstöd som ges till finansinstitut under den rådande krisen. Enligt omstruktureringsmeddelandet är en omstrukturering av ett finansinstitut under den rådande krisen förenlig med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 b i EUF-fördraget om den leder till att bankens lönsamhet återställs, den inbegriper ett tillräckligt stort eget bidrag från stödmottagaren (ansvarsfördelning) samt om det säkerställs att stödet begränsas till vad som är absolut nödvändigt och tillräckliga åtgärder vidtas för att begränsa snedvridningen av konkurrensen.

(156)

När kommissionen analyserar omstruktureringen av en bank under den rådande finanskrisen betraktar kommissionen stödåtgärder som förbättrar bankens kapitalbas. Att ingående pröva likviditetsstöd eller likviditetsgarantier till ett belopp som överstiger deras normala bidrag till omstruktureringen motsvarar inte kommissionens beslutspraxis. Mot denna bakgrund kan kommissionen betrakta de ansvars- och likviditetsgarantier som beviljats av Tyskland och Österrike som förenliga med den inre marknaden.

(157)

Enligt omstruktureringsmeddelandet bör omstruktureringsstödet leda till att banken kan återfå sin lönsamhet, men samtidigt vara begränsat till vad som är absolut nödvändigt för att uppnå detta mål. I skäl 99 i beslutet att inleda förfarandet fann kommissionen att omstruktureringsplanen inte innehåller något utförligt förslag på hur stödet kan begränsas till vad som är absolut nödvändigt.

(158)

Kommissionen påpekar att BayernLB har erhållit ett kapitaltillskott på 10 miljarder euro, som är det klart högsta belopp som någon delstatsbank har erhållit. Vid EBA-stresstestet i december 2011 hade BayernLB en EBA-primärkapitalkvot på 10 %. Bland de 13 tyska finansinstitut som deltog i stresstestet hade BayernLB den fjärde största kapitalbasen. BayernLB hade en större kapitalbas än alla andra tyska banker som hade erhållit statligt stöd (59) (med undantag för HRE), och större än de andra storbankerna som inte hade erhållit något kapitaltillskott (t.ex. Deutsche Bank och Helaba Landesbank Hessen-Thüringen). Om inte en del av kapitalet betalades tillbaka, skulle BayernLB kunna använda överskottskapital som banken erhållit i form av statligt stöd till att på bekostnad av andra banker, särskilt andra delstatsbanker, bedriva aggressiv konkurrens utanför sitt tidigare geografiska verksamhetsområde (60). En begränsning av kapitalet är därför nödvändig för att begränsa snedvridningen av konkurrensen.

(159)

Dessutom skulle BayernLB skyddas från konkurrenstryck om banken inte behövde använda sitt kapital på ett rationellt sätt. Banken skulle då vara i stånd att använda kapital på ett suboptimalt sätt, vilket på längre sikt skulle leda till lägre avkastning. Överskottskapitalet skulle kunna användas för att kompensera för förluster från oförsiktiga investeringar och skulle kunna leda till att kreditriskerna inte kontrolleras på ett effektivt sätt. På så sätt skulle inte rätt incitament skapas för ett återställande av bankens lönsamhet. Dessutom skulle en överdriven kapitalisering hindra banken från att uppnå en konkurrenskraftig REK (61).

(160)

Trots dessa svårigheter har Tyskland inte föreslagit någon lösning på hur överskottskapitalet skulle kunna återbetalas.

(161)

Kommissionen konstaterar dock att det ökade kapitalet består av ett kapitaltillskott på 7 miljarder euro och ett passivt innehav på 3 miljarder euro. När det gäller det passiva innehavet är detta ett instrument som kan återbetalas. Dessutom erhöll banken detta instrument före överenskommelsen om Basel III-reglerna och det kommer därför inte längre att behandlas som EBA-Tier 1-kapital när Basel III-reglerna genomförs. Eftersom instrumentet har en kupong på 10 % kommer det att bli en dyr finansieringskälla på medellång sikt och kommer att begränsa BayernLB:s möjligheter till vinstutdelning, vilket i sin tur gör banken oattraktiv för nya investerare.

(162)

Dessutom avser banken enligt omstruktureringsplanen att gå med vinst under hela omstruktureringsperioden. Dessa vinster får inte delas ut eftersom BayernLB håller på att omstruktureras. Tar man samtidigt hänsyn till minskningen av riskexponeringar i omstruktureringsplanen, kommer bankens kapitalisering och därmed även dess återbetalningsförmåga att öka varje år. Dessutom har Tyskland åtagit sig att minska sina riskexponeringar ytterligare, utöver vad som fastställs i omstruktureringsplanen, varigenom ytterligare 10 % av BayernLB:s kapital frigörs.

(163)

På grundval av detta har kommissionen bett Tyskland att lägga fram en återbetalningsplan för det passiva innehavet på 3 miljarder euro innan detta från och med 2018 inte längre helt uppfyller kraven på erkänt tillsynsrättsligt primärkapital. Tyskland har till följd av detta inkommit med det återbetalningsscenario som återges i tabell 10 – Hypotetisk återbetalningsplan utan ytterligare kapital som uppstår då BayernLabo-lånet värderas i enlighet med IFRS.

(164)

Kommissionen anser att stödet kan begränsas till vad som är absolut nödvändigt genom att det passiva innehavet på 3 miljarder euro återbetalas i enlighet med tabell 10. Denna återbetalning är lämplig, dels med tanke på prognoserna för banken, dels med tanke på de senaste tillsynsrättsliga kraven som (såsom även Basel III-regelverket i framtiden) innebär krav på en kapitalbas innehållande mer än 9 % primärkapital och en kapitalreserv. På grundval av detta anser kommissionen att omstruktureringsstödet är begränsat till vad som är absolut nödvändigt för att återställa lönsamheten, förutsatt att återbetalningen sker i enlighet med bilaga II.

(165)

Kommissionen konstaterar att återbetalningsplanen, särskilt när det gäller BayernLabo, är baserad på vissa antaganden om redovisning och banktillsynsrättslig behandling, även om det råder en viss osäkerhet om den tillämpliga ramen. Om antagandena skulle ändras bör återbetalningen ske i enlighet med tabell 11.

(166)

Kommissionen kommer att undersöka bankens lönsamhet på grundval av återbetalningsplanen och bankens och dess aktieägares egna bidrag.

(167)

Vid bedömningen av en omstruktureringsplan måste kommissionen överväga om banken kan återställa den långsiktiga lönsamheten utan statligt stöd (avsnitt 2 i omstruktureringsmeddelandet). I beslutet att inleda förfarandet tvivlade man på detta.

(168)

Enligt omstruktureringsmeddelandet har långsiktig lönsamhet uppnåtts när banken är i stånd att konkurrera på kapitalmarknaden av egen kraft, med iakttagande av relevanta rättsregler. För detta måste banken kunna täcka alla sina kostnader och uppvisa en rimlig avkastning på eget kapital med hänsyn till bankens riskprofil. En förutsättning för långsiktig lönsamhet är vidare att allt statligt stöd antingen återbetalas på sikt, enligt vad som fastställts vid tidpunkten för beviljandet, eller att ersättning erläggs till normala marknadsvillkor så att det garanteras att allt ytterligare statligt stöd upphör. Återställandet av lönsamheten bör åstadkommas både genom interna åtgärder och på grundval av en trovärdig omstruktureringsplan. För det andra bör orsakerna till bankens svårigheter och svagheter identifieras och det bör visas hur de kan åtgärdas genom en omstrukturering. En framgångsrik omstrukturering innebär särskilt att man måste överge verksamheter som av strukturella skäl skulle fortsätta att vara förlustbringande på medellång sikt.

(169)

Kommissionen noterar att detta villkor är uppfyllt, eftersom omstruktureringsplanen innebär att bankens verksamhet på kapitalmarknaderna minskar betydligt både i omfattning och komplexitet och att utlandsverksamheten reduceras, så att banken kan fokusera på sin kärnverksamhet som affärsbank för privatkunder och medelstora företag på sina regionala hemmamarknader.

(170)

Enligt punkt 13 i omstruktureringsmeddelandet bör omstruktureringsplanen vara baserad på antaganden som bör jämföras med lämpliga sektorövergripande riktmärken som anpassats för att ta hänsyn till de nya inslagen i den rådande krisen på finansmarknaderna och som tar hänsyn till en tillräcklig stressnivå.

(171)

Kommissionen noterar att de siffror som presenteras av BayernLB är i linje med internationella riktmärken. De makroekonomiska prognoserna motsvarar de prognoser som gjorts av internationella institutioner, och de uppskattningar som rör valutamarknaden anses vara konservativa. I samband med detta konstaterar kommissionen att BayernLB i sina prognoser över växelkursen för euro/US-dollar under 2016 utgår ifrån en svagare dollar än vad köpkraftspariteten ger, vilket tyder på att BayernLB:s intäkter i US-dollar har omvandlats till euro på ett konservativt sätt. Prognoser över en relativt hög växelkurs för euro/US-dollar bör påverka de beräknade nettointäkterna negativt eftersom BayernLB har mer tillgångar än skulder i US-dollar (62). Den beräknade nivån på dollarn mot euron ligger under den aktuella växelkursen för euro/US-dollar och nivån på terminskurvan.

(172)

Enligt den känslighetsanalys som lagts fram av BayernLB (skäl 89) skulle bankens vinster öka om prognoserna baserades på en starkare dollar. Detta har sin förklaring i att BayernLB har mer tillgångar än skulder i US-dollar och att en starkare dollar därför innebär att nettoräntan på tillgångarna i dollar motsvarar ett högre belopp i euro. Eftersom BayernLB utgår från en svagare dollar mot euron än finansmarknaderna, vars förväntningar kommer till uttryck i terminskurvan, kan antagandet anses vara stressäkert.

(173)

Kommissionen noterar också att BayernLB har justerat sina prognoser för att spegla de negativa effekterna av ett antal företagsspecifika aspekter (beslut från förbundsarbetsdomstolen, MKB i Ungern, valutasäkringskostnader, skattesats). Detta bekräftar att bankens finansiella prognoser är konservativa och att tillräcklig hänsyn tas till stress.

(174)

Enligt de finansiella prognoser som översändes den 6 juni 2012 kommer BayernLB:s lönsamhet att gradvis återställas genom att intäkterna kommer att öka något samtidigt som kostnaderna kommer att sjunka. De beräknade intäkterna motsvarar dem från tidigare år. I synnerhet stämmer de beräknade intäkterna från riskexponeringar (de riskvägda tillgångarnas räntabilitet) överens med prognoserna från kreditinstitut jämförbara med BayernLB. Prognoserna i tabell 4 ligger under nivån för 2009 och 2010 (63). Kommissionen anser därför att intäktsprognoserna är försiktiga. Alla slag av intäkter och särskilt provisionsintäkterna stämmer överens med tidigare års nivåer.

(175)

BayernLB utgår ifrån att avsättningarna för kreditförluster kommer att minska, vilket stämmer överens med den återgång till ekonomisk tillväxt som antas ske på medellång sikt. BayernLB räknar med att kostnaderna minskar med [15–30] % under omstruktureringsperioden, vilket i slutändan leder till en relation mellan kostnader och intäkter (K/I-relation) på [30–60] %. Detta motsvarar nivån hos andra banker som har fått statligt stöd (64). Enligt kommissionen krävs det dock en förbättring av K/I-relationen för att återställa lönsamheten. Med tanke på BayernLB:s affärsmodell, som innebär att banken inte har några filialer för banktjänster till privatkunder (vilket brukar leda till ett högre K/I-tal för retailbanker), kan de historiska nivåerna på K/I-relationen inte anses vara livskraftiga.

(176)

När det gäller finansieringen står delstatsbankerna på medellång sikt inför utmaningen att ersätta sina statligt garanterade skulder. Dessa skulder är en billig finansieringskälla för bankerna som inte kan ersättas till samma kostnad. I slutet av 2010 hade BayernLB utestående statligt garanterade skulder på totalt 58 miljarder euro. Nästan alla dessa skulder förfaller i slutet av 2015. Kommissionen konstaterar att de skulder som snart förfaller mer än kompenseras av den minskning av balansomslutningen på 70 miljarder euro som BayernLB förutspådde i juni 2011.

(177)

Ytterligare erbjudanden om minskning från bankens sida ledde till att Tyskland gick med på att balansomslutningen skulle minska till 240 miljarder euro. Den finansieringsplan som lämnades in i juni 2011 uppvisade ett antal brister när det gäller trovärdigheten avseende tillgången till vissa finansieringskällor. För det första var planen baserad på antagandet att storkundernas insättningar skulle öka med [2–8] miljarder euro, vilket skulle motsvara en ökning med […] % jämfört med 2010. För det andra skulle depå- B-finansieringen från sparbankerna öka med [1–5] miljarder euro, vilket skulle motsvara en ökning med […] % jämfört med 2010. Betänkligheterna berodde på en ytterligare minskning på [3–10] miljarder euro som skulle uppnås genom en ytterligare reduktion av finansieringsintensiva verksamheter (fastigheter, storföretag och projektfinansiering). Dessutom har BayernLB inkommit med övertygande information om de alternativa finansieringskällor som finns tillgängliga, särskilt med avseende på förmågan att emittera fler hypoteksobligationer.

(178)

Vidare bedömer kommissionen det minskade beroendet av osäkrad finansiering på interbankmarknaden som positivt, vilket framgår av tabell 6.

(179)

Enligt punkt 13 i omstruktureringsmeddelandet har långsiktig lönsamhet uppnåtts när banken är i stånd att uppvisa en rimlig räntabilitet på det egna kapitalet med beaktande av bankens riskprofil. Utan återbetalningen skulle banken inte vara i stånd att uppvisa en tillräcklig räntabilitet på det egna kapitalet för att vara konkurrenskraftig på kapitalmarknaden. Efter omstruktureringen skulle banken uppvisa en REK på [5–10] % utifrån en kapitaltäckningskvot på 10 %. Beräkningen av REK i tabell 4 bygger dock på en kapitaltäckningskvot på 10 %, som EBA fastställde som EBA-primärkapitalkvot för BayernLB i samband med sitt stresstest i december 2011. Denna kvot använde BayernLB även för beskrivningen av REK i sina prognoser (se tabell 4). Utan återbetalningen skulle kapitaltäckningskvoten dock vara betydligt högre (som framgår av skäl 159 skulle BayernLB:s kapitaltäckningskvoter, om man utgår från nivån på 10 % i december 2011, på grund av de prognostiserade vinsterna under hela tidsperioden bara kunna stiga om dessa vinster hölls inne) så att REK låg under denna nivå.

(180)

Genom den ytterligare minskning av riskexponeringar på 10 miljarder euro som Tyskland medgivit i samband med återbetalningsplanen i bilaga II kommer REK att 2016 åter ligga på cirka [7–12] %. Denna förbättring av REK är möjlig tack vare det resultatneutrala sätt som Tyskland har åtagit sig att ytterligare minska riskexponeringarna på. Att en sådan resultatneutral minskning är möjlig verkar rimligt utifrån de båda belysande scenarion som banken skulle kunna förverkliga.

(181)

Minskningarna kan dock endast leda till att lönsamhetskriteriet om en tillräcklig räntabilitet uppfylls såvida det kapital som frigörs används till att återbetala bankens överskjutande kapital. Den REK som uppnås vid slutet av omstruktureringsperioden överensstämmer med prognoserna för kreditinstitut jämförbara med BayernLB (65).

(182)

Enligt återbetalningsplanen i bilaga II kommer de passiva innehav som skulle ha inverkat negativt på bankens räntabilitet att återbetalas helt. Ersättningen för dessa passiva innehav skulle ha vida överstigit bankens REK, och de kommer enligt Basel III-reglerna inte längre att uppfylla kraven för det tillsynsrättsliga primärkapitalet. Enligt den framlagda omstruktureringsplanen kommer dessa att återbetalas helt, medan bankens kapitalbas hålls på en lagom nivå.

(183)

Nivån på REK måste undersökas med hänsyn till bankens riskprofil. BayernLB har tidigare varit verksam även utanför Tyskland. I synnerhet på verksamhetsområdet storföretag har BayernLB gett lån till affärspartner utan anknytning till BayernLB-kunder på hemmamarknaden och för projekt utan tillräckliga säkerheter. Projektfinansieringen var inriktad på utländska projekt där den enda betalningsgarantin bestod i de förväntade framtida kassaflödena.

(184)

Tyskland har gått med på att strikt begränsa de riskvägda tillgångarna inom den internationella verksamheten när det gäller dessa verksamhetsområden. Tyskland har också gått med på att utifrån tydliga definitioner begränsa bankens verksamhet till kunder med anknytning till bankens hemmamarknad, för att begränsa kreditexponeringen mot kunder där kundrelationen inte grundar sig på bankens regionala affärsmodell. Den nya inriktningen på bankens verksamhet resulterar i en lägre risknivå. Mot denna bakgrund kan en beräknad REK på cirka [7–12] % anses vara acceptabel.

(185)

Enligt punkt 13 i omstruktureringsmeddelandet måste banken ha tillräckligt med kapital i slutet av omstruktureringen. Den aktuella och framtida kapitalbasen bör baseras på en försiktig värdering och stämma överens med tillämpliga tillsynsrättsliga regler (66). Kommissionen har konstaterat att antagandena kan anses vara försiktiga och att de tar tillräcklig hänsyn till stress i enlighet med punkt 13 i omstruktureringsmeddelandet. Dessutom är de kapitalprognoser som på begäran lämnats till kommissionen baserade på en återbetalningsplan där det framgår att den aktuella och framtida kapitalbasen motsvarar de krav från tillsynsmyndigheterna som anges i skäl 79. Dessa prognoser uppfyller därför de senaste tillsynsrättsliga kraven som föreskriver en kapitalbas innehållande över 9 % EBA-primärkapital och en kapitalbuffert. Därmed säkerställs även efterlevnaden av Basel III-reglerna.

(186)

Kommissionen anser det dock inte vara nödvändigt att man vidtar åtgärder för ytterligare stress. För det första tog EBA vid 9 %-stresstestet bara hänsyn till stressen beträffande statsobligationer, som i BayernLB:s fall inte är betydande. För det andra tillämpades makrostressfaktorerna och de individuella stressfaktorerna i EBA-stresstest i juni 2011 endast på en EBA-primärkapitalkvot på 5 %. Kommissionen har för närvarande inga belägg för att EBA nu skulle kräva ett stresstest där båda dessa testmetoder kombineras med varandra. En sådan kombination har heller inte krävts i samband med den stödrättsliga bedömningen av omstruktureringen av andra tyska kreditinstitut. I stället har BaFin endast uppmanat kreditinstituten att uppfylla EBA-primärkapitalkvoten på 9 % (67). Kommissionen kan i dag därför bara utgå ifrån en framtida nödvändig kapitalbas som stämmer överens med stresstestet i december 2011 plus den ytterligare kapitalreserv som avses i skäl 79. För detta talar även att det redan i planeringen togs hänsyn till förutsägbara stressfaktorer som är specifika för banken och den makroekonomiska miljön.

(187)

Kommissionen erkänner betydelsen av finansiell tillsyn. Därför godtar kommissionen att det åtagande om återbetalning av de årliga trancherna som anges i bilaga II ska godkännas av tillsynsmyndigheten. Utbetalningen av de trancher som avses i återbetalningsplanen förutsätter alltså ett godkännande från BaFin. Om BaFin skulle förbjuda återbetalningen av en tranch eller inte godkänna en sådan, är kommissionen beredd att gå med på att motsvarande skyldighet att återbetala beloppet i fråga skjuts upp. Men om den uppskjutna återbetalningen inte godkänns eller förbjuds även nästa år äventyras genomförandet av omstruktureringsplanen, vilket innebär att Tyskland måste lägga fram en reviderad omstruktureringsplan till kommissionen.

(188)

Det faktum att tillsynsmyndigheten förbjuder eller inte godkänner en återbetalning innebär inte att banken automatiskt befrias från skyldigheten att betala tillbaka beloppet, utan i en sådan situation måste banken vidta åtgärder. För om banken uppfyller alla krav från tillsynsmyndigheten men ändå inte kan betala tillbaka beloppet bör ytterligare kapital frigöras genom att de riskvägda tillgångarna reduceras ytterligare. Dessutom bör ytterligare kompenserande åtgärder alltid vidtas vid förseningar (68). Kommissionen insisterar därför på att Tyskland tar med ytterligare kompensationsåtgärder i den reviderade omstruktureringsplanen. Detta motsvarar bilaga II punkt 4.

(189)

Det bör dock påpekas att kommissionen, om de tillsynsrättsliga kapitalkraven i framtiden skulle stiga betydligt över den nivå som anges i detta beslut, eventuellt – i enlighet med skäl 14 mening 3 i kommissionens meddelande om tillämpning, från och med den 1 januari 2012, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker i samband med finanskrisen (69) – måste göra en proportionalitetsbedömning som skulle kunna innebära att en endast smärre ytterligare omstrukturering krävs.

(190)

Enligt omstruktureringsmeddelandet är det också nödvändigt att kontrollera om befintliga eller potentiella brister i bolagsstyrningsstrukturen tas upp i planen. Kommissionen noterar att omstruktureringsplanen innehåller omfattande förändringar av bankens rättsliga struktur eller bolagsstyrning som kommer att göra BayernLB mindre sårbar för en eventuell otillbörlig påverkan från aktieägarna och möjliggöra en bättre kontroll av företaget.

(191)

Genom de åtgärder som ska vidtas säkerställs att BayernLB inte skiljer sig från sina konkurrenter när det gäller bolagsordning, interna riktlinjer och förfaranden eller dess stadgeenliga organs uppgifter och sammansättning. Det har vidtagits tillräckliga försiktighetsåtgärder för att förhindra att affärsbeslut fattas av andra skäl än rent ekonomiska. Dessutom kommer kvaliteten på företagets kontrollfunktioner att bli avsevärt bättre. De enskilda organens uppgifter (generalförsamlingens, förvaltningsrådets och styrelsens) är nu klart och strikt skilda från varandra, och genom att oberoende experter medverkar och ett lämplighetstest införs som varje medlem i förvaltningsrådet måste klara kommer förvaltningsrådets professionalitet att öka.

(192)

Ramen för bolagsstyrning är förenlig med de krav som ställs på privata företag och omfattar tillämpningen av den (frivilliga) tyska koden för bolagsstyrning.

(193)

Generalförsamlingen har de vanliga befogenheter som gäller för en bolagsstämma, utan möjligheter till extra inflytande. I linje med koden för bolagsstyrning kommer tillsynsrådet att till hälften bestå av oberoende medlemmar. De kvalitativa krav som införts av den tyska tillsynsmyndigheten BaFin, som säkerställer att nyutnämnda medlemmar i tillsynsrådet uppfyller en minsta kvalifikationsnivå, ställs på samtliga medlemmar. Ordförandeskapet inom tillsynsrådet kommer under omstruktureringsperioden att innehas av en oberoende medlem. Dessutom kommer en revisions- och riskkommitté att införas som kommer att arbeta i enlighet med bästa praxis för företagsstyrning.

(194)

På det hela taget lämpar sig därför BayernLB:s omstruktureringsplan för att återställa den långsiktiga lönsamheten för BayernLB.

(195)

I omstruktureringsmeddelandet anges också att bankerna, för att begränsa stödbeloppet till vad som är absolut nödvändigt, i första hand bör använda sina egna medel för att finansiera omstruktureringen och att kostnaderna i samband med omstruktureringen inte bara bör bäras av staten utan även av dem som investerat i banken. I beslutet att inleda förfarandet fann kommissionen att det fortfarande är oklart vilka avyttringar som ska göras och därmed tjäna som eget bidrag.

(196)

Vid det här laget har Tyskland godkänt att BayernLB kommer att sälja [40–70] dotterbolag/ägarintressen fram till slutet av omstruktureringsperioden. Banken har redan sålt de flesta av dessa dotterbolag/ägarintressen och räknar med att kunna slutföra all försäljning till senast den […]. De finansiella ägarintressen som ska avyttras anges i punkt 11 i bilaga I och i bilaga III och innefattar bl.a. LBS Bayern, MKB och Banque LB Lux SA, som hör till BayernLB:s största dotterbolag. Genererade intäkter och eventuella vinster kommer att användas för att täcka omstruktureringskostnaderna och kommer att bidra till att stödet begränsas till vad som är absolut nödvändigt.

(197)

För att se till att bankens ägare under omstruktureringsperioden i största möjliga utsträckning deltar i återställandet av en lämplig kapitalbas, har Tyskland också lovat att banken fram till slutet av omstruktureringsperioden eller – om delstatens passiva innehav inte har återbetalats helt – även därefter håller inne med utdelning och inte betalar ut några kuponger som den inte är juridiskt skyldig att betala ut. Därigenom säkerställs i enlighet med punkt 26 i omstruktureringsmeddelandet att BayernLB inte använder statligt stöd till ersättning för egna medel om vinsterna inte räcker till för sådan ersättning. Dessutom kommer det utökade utdelnings- och hybridkapitalförbudet att underlätta för BayernLB att följa återbetalningsplanen.

(198)

En annan aspekt rör Sparkassenverband, som visserligen var delägare i BayernLB, men som inte deltog i 2008 års räddningsåtgärder. Även om Sparkassenverbands andel har minskat betydligt på grund av att man inte deltog i räddningen, har Sparkassenverband nu gått med på att bidra med ytterligare medel.

(199)

För det första har sparbankerna (som, såsom framgår av skäl 76, för närvarande innehar enstaka passiva innehav) gått med på att ta tillbaka dessa passiva innehav på totalt cirka [770–810] miljoner euro […] för att förbättra kvaliteten på bankens kapital och säkerställa att det kapital som de tillhandahåller även i fortsättningen kommer att kunna godtas som EBA-primärkapital. I gengäld kommer Sparkassenverband att tillföra [810–840] miljoner euro i form av eget kapital och därmed öka sin andel i BayernLB (70). På så sätt förlorar sparbankerna sitt anspråk på säkra räntebetalningar, utan att de på medellång sikt (på grund av utdelningsförbudet) kommer att erhålla motsvarande utdelning.

(200)

För det andra har Sparkassenverband förklarat sig villigt att förvärva LBS till slutet av 2012 till ett pris av 818,3 miljoner euro. Vid fastställandet av priset har Sparkassenverband inte gjort något avdrag trots det faktum att sparbankerna är den viktigaste distributionskanalen för LBS-produkter. En privat investerare hade eventuellt gjort ett sådant avdrag.

(201)

Till följd av dessa åtgärder kommer Sparkassenverbands andel, som hade sjunkit till 6 %, att öka avsevärt, möjligtvis upp till 25 %.

(202)

Slutligen bör det påpekas att Tyskland helt och fullt kommer att återfå den fördel som BayernLB:s erhåller från garantin för tillgångarna (riskgarantin) i den mån den överstiger det verkliga ekonomiska värdet. Banken och dess aktieägare kan därför anses delta i bördan i en tillräcklig utsträckning och de tvivel som kom till uttryck i beslutet att inleda förfarandet kan därför anses vara undanröjda.

(203)

Enligt omstruktureringsmeddelandet ska omstruktureringsplanen dessutom innehålla åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen. Dessa åtgärder bör vara särskilt anpassade till snedvridningen av konkurrensen på de marknader där den stödmottagande banken kommer att vara verksam efter omstruktureringen. Vilka sådana åtgärder som vidtas och hur de utformas kommer att vara beroende av två kriterier: för det första stödbeloppets storlek och de villkor och omständigheter på grundval av vilka stödet beviljats, för det andra de specifika förutsättningarna på de marknader där den stödmottagande banken kommer att vara verksam. Dessutom måste kommissionen beakta storleken på den stödmottagande bankens eget bidrag och ansvarsfördelningen under omstruktureringsperioden.

(204)

I beslutet att inleda förfarandet ansåg kommissionen att de åtgärder som föreslagits för att begränsa snedvridningen av konkurrensen var otillräckliga. Den uppdaterade omstruktureringsplanen omfattar ytterligare åtgärder som avser att begränsa snedvridningar av konkurrensen.

(205)

Stödbeloppet uppgår i förevarande fall till cirka 15,8 miljarder euro i kapitalstöd och består av rekapitaliseringen på 10 miljarder euro, riskgarantin på 4,8 miljarder euro och BayernLabos överföring av kapital på 1 miljard euro till BayernLB. Detta belopp omfattar inte vare sig SoFFins ansvarsgarantier på cirka 15 miljarder euro (varav 5 miljarder euro redan har använts) (71) eller Österrikes garantier för de finansieringsmedel på 2,638 miljarder euro som BayernLB var beredd att ställa till HGAA:s förfogande även i framtiden. Stödbeloppet på 15,8 miljarder euro motsvarar 8 % av de riskvägda tillgångarna (198 miljarder euro i riskexponeringar år 2008) efter åtgärderna. Detta belopp ökar ytterligare om man tar hänsyn till den garanti på 2,638 miljarder euro som banken har erhållit av Österrike och SoFFins ansvarsgaranti på 15 miljarder euro (varav 5 miljarder euro redan har använts). Det stödbelopp som har beviljats den mottagande banken är därför mycket högt. Lika omfattande åtgärder måste vidtas för att undvika en eventuell snedvridning av konkurrensen, även om man tar hänsyn till bankens skäliga egna bidrag och bankens och aktieägarnas deltagande i bördan under omstruktureringsperioden.

(206)

I den nya omstruktureringsplanen anges därför en betydligt större minskning av balansomslutningen än i den ursprungliga omstruktureringsplanen. BayernLB kommer att minska sin balansomslutning med 51 % sett till tillgångarna i slutet av 2008, från 421,7 miljarder euro till 206 miljarder euro (239,4 miljarder euro år 2015).

(207)

För detta ändamål är BayernLB beredd att avyttra ett stort antal inhemska och utländska dotterbolag/ägarintressen och reducera sin investeringsportfölj avsevärt. Dessa avyttringar bör ha gjorts till den […], annars måste de berörda dotterbolagen/ägarintressena ställa in sina nya affärsverksamheter efter den […]. I tabell 12 ges en översikt över de viktigaste ägarintressena.

Tabell 12

Avyttring av större ägarintressen

(208)

Dessa avyttringar omfattar bankens samtliga internationella kreditinstitut. Avyttringen av HGAA, som verkade vara i behov av omstruktureringsstöd redan 2008, har bidragit till att återställa lönsamheten för BayernLB. Men även om man inte tar hänsyn till HGAA vid värderingen av omfattningen av åtgärderna för att begränsa snedvridningar av konkurrensen, uppgår minskningen av balansomslutningen fortfarande till 45 % (421,7 miljarder euro – 44,6 miljarder euro = 377,4 miljarder euro jämfört med 206 miljarder euro).

(209)

Dessutom kommer BayernLB att stänga sju internationella filialer och representationskontor och betydligt reducera de återstående filialerna i London, Paris, New York och Milano.

(210)

Med tanke på den snedvridning av konkurrensen som det höga stödbeloppet ger upphov till bedömer kommissionen det vara rimligt med en minskning av balansomslutningen med mer än hälften. En sådan minskning motsvarar kommissionens beslutspraxis när det gäller andra delstatsbanker (73).

(211)

Utöver dessa långtgående strukturella åtgärder har BayernLB också gått med på vissa förhållningsbegränsningar. Banken har åtagit sig att iaktta en övre gräns på 500 000 euro för den (fasta och rörliga) ersättningen till personalen, ett förvärvsförbud och ett förbud mot utdelning under omstruktureringsperioden. Begränsningen av ersättningen till personalen förlängs automatiskt (om än i mindre utsträckning än när det gäller lönetaket) till dess de passiva innehaven har betalats tillbaka helt och clawback-betalningarna har genomförts, vilket antagligen inte kommer att ha skett före 2019. Genom dessa åtgärder skapas ett incitament för återbetalningen och banken hindras från att förvärva konkurrerande företag, vilket innebär att BayernLB hindras från att använda stödet till att finansiera icke-organisk tillväxt.

(212)

Dessutom kommer BayernLB att både till omfattning och absolut volym begränsa de övriga internationella verksamheterna på områdena storföretag, projektfinansiering och fastigheter i enlighet med bilaga I. Detta kommer att frigöra kapacitet för andra marknadsaktörer på BayernLB:s kärnmarknader.

(213)

Vidare har Tyskland gått med på att BayernLB drar sig tillbaka inom vissa verksamheter såsom fartygs- och flygplansfinansiering. Även finansieringen till den offentliga sektorn utanför Bayern kommer att ställas in.

(214)

Med tanke på denna kombination av olika åtgärder samt konstaterandet ovan att det egna bidraget och ansvarsfördelningen är rimliga, anser kommissionen att tillräckliga åtgärder har vidtagits för att begränsa eventuell snedvridning av konkurrensen, även med tanke på det höga stödbelopp som BayernLB har erhållit.

(215)

Enligt avsnitt 5 i omstruktureringsmeddelandet måste regelbundna rapporter lämnas för att kommissionen ska kunna kontrollera om den nya omstruktureringsplanen genomförs på vederbörligt sätt. Den första rapporten ska läggas fram senast sex månader efter godkännandet av omstruktureringsplanen. För detta ändamål bör Tyskland utse en övervakningsförvaltare och lämna in en övervakningsrapport två gånger om året.

(216)

De enskilda återbetalningarna måste godkännas av den tyska tillsynsmyndigheten BaFin. Om banken inte når de mål som anges i återbetalningsplanen måste Tyskland inkomma med en reviderad omstruktureringsplan till kommissionen i enlighet med punkt 4 i bilaga II. Vid en sådan ny anmälan krävs i allmänhet att ytterligare åtgärder vidtas för att begränsa snedvridningen av konkurrensen.

(217)

Kommissionen godkänner att det genom en ytterligare minskning av riskexponeringarna enligt punkt 33 i bilaga I kommer att säkerställas att BayernLB kan betala tillbaka den återstående delen av det passiva innehavet under 2017. Kommissionen har grundat sin bedömning på den minskning av riskexponeringarna som godkändes för de enskilda segmenten inom de intervall som anges i punkt 33 i bilaga I och de bieffekter för respektive verksamhetsområde som dessa minskningar innebär. Om BayernLB i samband med genomförandet av planen på grund av nya tillsynrättsrättsliga regler eller på grund av den makroekonomiska utvecklingen finner optimeringsmöjligheter som rör de angivna intervallen, bör Tyskland underrätta kommissionen om dessa avvikelser, om inte avvikelsen för ett segment uppgår till högst [10–15] % 2017 och den totala minskningen håller sig inom ramen för den totala minskning som anges i punkt 33 i bilaga I och inte påverkar BayernLB:s lönsamhet enligt omstruktureringsplanen. Om en ny ansökan görs kommer kommissionen att undersöka om förändringarna bidrar till att maximera effekten på sänkningen av kapitalkravet samtidigt som de minimerar de negativa bieffekterna och därför inte påverkar lönsamheten för banken.

(218)

Med tanke på bankens prognoser och med hänsyn till de senaste tillsynsrättsliga kraven som, liksom Basel III-reglerna, föreskriver en kapitalbas innehållande över 9 % primärkapital och en kapitalreserv, lämpar sig omstruktureringsåtgärderna och åtagandena från Tysklands sida för att återställa den långsiktiga lönsamheten för BayernLB och kompensera för den snedvridning av konkurrensen som orsakas av stödåtgärderna. Under förutsättning att en del av stödet återbetalas och en clawback görs säkerställs också genom omstruktureringsplanen att stödet begränsas till vad som är absolut nödvändigt och att banken lämnar ett tillräckligt stort eget bidrag. Under förutsättning att återbetalningsskyldigheten enligt bilaga II uppfylls kan alltså omstruktureringsstödet anses vara förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget.

(219)

Kommissionens farhågor att Sparkassenverband inte i tillräcklig utsträckning bidrar till ansvarsfördelningen och har gynnats av räddningsåtgärden är också undanröjda. I beslutet att inleda förfarandet antydde kommissionen att den under det formella granskningsförfarandet eventuellt skulle komma att kontrollera riktigheten hos BayernLB:s bedömning och därmed beräkningen av Sparkassenverbands resterande andelar. Därför skickade kommissionen en begäran till Tyskland om upplysningar om Sparkassenverbands bidrag till räddningen. Genom omvandlingen av sparbankernas passiva innehav och det därpå följande kapitaltillskottet från Sparkassenverband, vars andel därmed kommer att öka, har en lämplig ansvarsfördelning uppnåtts. Vidare kunde kommissionen inte fastställa några oegentligheter i samband med den värdering av banken som låg till grund för tilldelningen av andelar under 2008. Det finns därför ingen anledning att ytterligare utreda tvivel rörande Sparkassenverband i detta avseende.

(220)

Mot bakgrund av de åtaganden som Tyskland gjort i fråga om omstruktureringen och de villkor som anges i bilaga II angående återbetalningen av en del av stödet och clawback-betalningen, drar kommissionen slutsatsen att riskgarantin är i linje med avsnitt 5 i meddelandet om värdeminskade tillgångar, att omstruktureringsstödet är begränsat till vad som är absolut nödvändigt och att snedvridningen av konkurrensen förhindras i en tillräcklig utsträckning samt att den föreslagna omstruktureringsplanen lämpar sig för att återställa den långsiktiga lönsamheten för BayernLB. Omstruktureringsstödet bör därmed anses vara förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget.

a)

Delstaten Bayerns rekapitalisering av Bayerische Landesbank till ett belopp av 10 miljarder euro.

b)

Den garanti på 4,8 miljarder euro för den andra förlusten som delstaten Bayern har beviljat Bayerische Landesbank i form av en riskgaranti.

c)

De ansvarsgarantier på 15 miljarder euro som Bayerische Landesbank har erhållit från Tyskland.

d)

Den garanti som Bayerische Landesbank har erhållit från Österrike avseende finansieringen på 2,638 miljarder euro.

e)

Bayerische Landesbodenkreditanstalts överföring av kapital från delstaten Bayern till Bayerische Landesbank till ett belopp av 1 miljard euro.

28.4.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 109/44

(1)

Efter kontakter före anmälan lämnade Förenade kungariket den 22 oktober 2013 in en elektronisk anmälan om åtgärder till stöd för den nya kärnkraftsanläggningen Hinkley Point C (nedan kallad HPC), som registrerades av kommissionen samma dag.

(2)

Den 18 december 2013 inledde kommissionen en formell undersökning av de anmälda åtgärderna, eftersom den hyste allvarliga tvivel om huruvida åtgärderna var förenliga med reglerna om statligt stöd.

(3)

Kommissionens beslut att inleda förfarandet (nedan kallat beslutet att inleda förfarandet) offentliggjordes på webbplatsen för generaldirektoratet för konkurrens den 31 januari 2014 och i Europeiska unionens officiella tidning den 7 mars 2014. Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter.

(4)

Förenade kungariket lämnade sina synpunkter på beslutet att inleda förfarandet den 31 januari 2014.

(5)

Kommissionen mottog synpunkter från berörda parter. Kommissionen översände dessa synpunkter till Förenade kungariket som gavs tillfälle att bemöta dem. Förenade kungarikets synpunkter mottogs genom skrivelser av den 13 juni och den 4 juli 2014.

(6)

Den anmälda åtgärden består för det första av ett CfD-kontrakt (Contract for Difference) som ger intäktsstöd under HPC:s driftfas. Förenade kungariket anmälde först ett investeringskontrakt, som uppgavs vara en tidig form av CfD-kontrakt. Förhandlingarna mellan Förenade kungariket och EDF Energy plc (nedan kallat EDF), det företag som var helägare av stödmottagaren vid tidpunkten för detta beslut, varade längre än väntat och investeringskontraktet ersattes därför fullständigt med ett CfD-kontrakt. EDF är det brittiska dotterbolaget till det franska elbolaget Electricité de France.

(7)

Stödmottagaren är NNB Generation Company Limited (nedan kallat NNBG), som vid tidpunkten för beslutet är helägt av EDF. CfD-kontraktet är ett privaträttsligt avtal mellan NNBG och CfD-kontraktets motpart, Low Carbon Contracts Company Ltd. Ett separat avtal kommer att ingås mellan det berörda ministeriet och NNBG:s aktieägare. Detta separata avtal kommer endast att avse vissa delar av transaktionsvillkoren, särskilt de delar som avser eventuella driftstopp samt vinstdelningsmekanismer.

(8)

Inom ramen för CfD-kontraktet kommer NNBG att få ett intäktsbelopp som avgörs av summan av det grossistmarknadspris som företaget säljer el till och en ersättning som motsvarar skillnaden mellan ett förutbestämt pris, ett så kallat lösenpris, och det referenspris som uppmätts under den föregående referensperioden.

(9)

När referenspriset är lägre än lösenpriset betalar CfD-motparten skillnaden mellan lösenpriset och referenspriset, vilket innebär att NNBG garanteras en relativt stabil intäktsnivå beroende på sin försäljningsstrategi och den energi det producerar. Omvänt gäller att om referenspriset ligger högre än lösenpriset, ska NNBG betala skillnaden till CfD-motparten. Även i detta fall kommer NNBG därför att erhålla relativt stabila intäkter.

(10)

Referenspriset är ett vägt genomsnitt av de grossistpriser som Förenade kungariket fastställer för alla CfD-stödda operatörer. Det referenspris som gäller för NNBG är baslastreferenspriset, som gäller för alla operatörer som producerar baslastel (2).

(11)

Referenspriset för baslastel är för närvarande fastställt på så sätt att dagliga prisuppgifter som rapporteras av elhandlarsammanslutningen London Energy Broker's Association (LEBA) och Nasdaq OMX:s råvarubörs används i förhållande till inköpspriset för el under en säsong (dvs. sex månader) före leverans, eller ett ”säsongshandelspris” (3).

(12)

Referenspriset för baslastel beräknas en gång per säsong och omedelbart innan varje säsong inleds, när det aritmetiska medelvärdet för de dagliga säsongshandelspriser som offentliggjorts varje dag för den föregående säsongen mäts. Genomsnittet vägs för att säkerställa att den handlade volymen för varje referensindex har ett proportionellt inflytande.

(13)

NNBG kommer att vara skyldigt att upprätthålla en miniminivå för sin produktion, men är inte tvunget att producera till en i förväg fastställd nivå. Anläggningen kommer att förväntas drivas med en belastningsfaktor på 91 %. Om NNBG inte uppnår denna belastningsfaktor betyder det implicit att företaget inte når den intäktsnivå som den förväntar sig från projektet.

(14)

NNBG kommer att få olika ersättningar för mellanskillnaden som grundas på uppmätt produktion, upp till ett maximibelopp (nedan kallat tak) som fastställs i CfD-kontraktet. Inga ersättningar kommer att betalas ut för energi som säljs på marknaden över taket. El som produceras av NNBG kommer att säljas på marknaden.

(15)

CfD-kontraktet kommer att ingås med CfD-motparten, dvs. en enhet som kommer att finansieras kollektivt av alla licensierade leverantörer genom en lagstadgad skyldighet.

(16)

Ingåendet av det slutliga kontraktet beror på EDF:s/NNBG:s slutliga investeringsbeslut och om parterna kan enas om finansieringsarrangemangen (inbegripet villkoren för den brittiska regeringens lånegaranti) samt parternas slutliga godkännande.

(17)

Enligt CfD-ramen har de licensierade leverantörerna kollektivt ansvar för alla skyldigheter enligt kontraktet, medan motparten i kontraktet endast har ansvar i den bemärkelsen att medel har överförts till den från de licensierade leverantörerna eller från den brittiska regeringen. Varje leverantörs ansvar grundas på dess marknadsandel, som fastställs genom uppmätt elförbrukning. Om betalningsskyldigheterna inte efterlevs kommer det ansvariga ministeriet att utse en annan motpart, samla in betalningar från andra leverantörer eller betala producenterna direkt.

(18)

Vid sidan av detta kommer motparten att anförtro en avvecklingsagent uppbördsbefogenheter (dvs. befogenhet att samla in betalningar från leverantörerna) å ena sidan och skyldigheten att göra betalningar till och motta betalningar från elproducenter å andra sidan. Den brittiska regeringen har för avsikt att utse ett dotterbolag till Elexon (dvs. det organ som för närvarande agerar som avvecklingsagent i Förenade kungariket) som är helägt av Förenade kungarikets systemansvariga för överföringssystemet (det nationella nätet) till avvecklingsagent.

(19)

Motparten till elproducenten enligt CfD-kontraktet kommer att ha beslutsbefogenhet och utrymme för skönsmässig bedömning, t.ex. för att avgöra om en elproducent uppfyller sina skyldigheter eller måste ställa säkerhet för att garantera sina betalningar enligt ordningen eller frångå vissa krav, beroende på de rådande marknadsvillkoren. Den brittiska regeringen har för avsikt att lämna ytterligare vägledning om de kriterier som kan begränsa motpartens beslutsrätt i samband med CfD-kontraktet.

(20)

I figur 1 förklaras vilka respektive roller var och en av de planerade aktörerna har i driften av CfD-systemet.

Figur 1

Roller och ansvar i driften av CfD

Källa: De brittiska myndigheterna.

(21)

Förenade kungariket och EDF har enats om villkoren i CfD-kontraktet. Villkoren kommer att omvandlas till ett långsiktigt kontrakt före det slutliga undertecknandet av kontraktet och EDF:s slutliga investeringsbeslut.

(22)

Många av de villkor som parterna enats om motsvarar villkoren i CfD-kontrakt för andra tekniker, särskilt tekniker för förnybar energi. Villkoren är offentliga (4). Andra villkor är specifika för HPC:s CfD-kontrakt.

(23)

Enligt de överenskomna villkoren kommer lösenpriset att sättas till 92,50 pund per MWh enligt 2012 års nominella priser. Om investeringsbeslutet att bygga den nya kärnkraftsanläggningen vid Hinkley Point C fattas, med samma konstruktion och möjligheten att dela vissa av kostnaderna för HPC-reaktorerna, kommer lösenpriset att ändras till 89,50 pund per MWh, även då enligt 2012 års nominella priser.

(24)

Lösenpriset kommer att indexeras fullständigt till konsumentprisindexet (nedan kallat KPI), precis som andra CfD-kontrakt. Justeringen till KPI kommer att göras årligen, med basdatum november 2011. Lösenpriset kommer att justeras på säsongens första dag varje år med hänvisning till det senast tillgängliga KPI som offentliggjorts av det brittiska statistikkontoret ONS för februari.

(25)

CfD-kontraktet kommer att börja löpa senast på TCW-dagen (Target Commissioning Window, nedan kallat TCW) för varje reaktor, som är […] (5) år från det överenskomna TCW-datumet. Efter detta datum kommer CfD-kontraktet att börja löpa oavsett om anläggningen har tagits i drift eller ej.

(26)

Färdigställandedatumet (long-stop date) är […] årsdagen av den sista TCW-dagen för den andra reaktorn. Om ingen av reaktorerna har tagits i drift på eller före färdigställandedatumet kan CfD-motparten avsluta kontraktet. Färdigställandedatumet kan förlängas vid force majeure eller anslutningssvårigheter.

(27)

Det kommer att finnas två vinstdelningsmekanismer. Den första gäller anläggningskostnaderna (6) och har följande villkor:

(28)

Den andra vinstdelningsmekanismen är avkastning på eget kapital. Följande två gränser sattes (6):

(29)

En första gräns vid beräknad internränta på kapital (Equity IRR) vid tidpunkten för beslutet enligt den senaste ekonomiska modellen (7), eller 11,4 % på en fastställd kapitalnivå och i nominella termer. Eventuell vinst över denna nivå kommer att delas, där CfD-motparten får 30 % och NNBG 70 %.

(30)

En andra gräns vid det högsta värdet mellan 13,5 % i nominella termer eller 11,5 % i reala (KPI-deflaterade) termer, baserat på samma modell som i föregående punkt. Eventuell vinst över denna nivå kommer att delas, där CfD-motparten får 60 % och NNBG 40 %.

(31)

Det kommer att finnas två datum för omförhandling av driftskostnaderna. Det första infaller 15 år efter startdatumet för den första reaktorn och det andra 25 år efter detta datum. Möjligheten att omförhandla driftskostnaderna är ett sätt att begränsa de långsiktiga kostnadsriskerna för båda sidor och kommer att leda till förändringar av lösenpriset i båda riktningarna. Mekanismen möjliggör ökningar eller minskningar av lösenpriset på grundval av kända faktiska kostnader och reviderade prognoser för framtida kostnader för följande kostnadsposter, i varje fall endast enligt vad som krävs för den fortsatta driften av kraftverket:

(32)

Eventuella anläggningsrelaterade kostnader, annan drift än drift till en rimlig och ansvarsfull standard, tillgången till produktionsanläggningen eller dess kapacitet, andra kapitalutgifter än underhållsutgifter, utgifter för nya strukturer (ej inom en befintlig anläggning), finansiering samt vissa avfallsöverföringskostnader kommer att undantas från omförhandlingsmöjligheterna.

(33)

De reviderade kostnadsberäkningar som används för omförhandling av driftskostnaderna (Opex reopeners) kommer att grundas på en rapport som utarbetas av NNBG och godkänns av CfD-motparten, med beaktande av referenskostnader från andra kärnkraftsanläggningar som använder europeisk tryckvattenreaktorteknik (EPR) och tryckvattenreaktorteknik i Nordamerika och EU, varav samtliga drivs till en rimlig och ansvarsfull standard. Justeringarna av lösenpriset kommer att beräknas med beaktande av den övre hälften av referenskostnaderna.

(34)

Lösenpriset kommer att sänkas (alternativt kommer ett engångsbelopp eller en rad årliga ersättningar betalas till CfD-motparten) för att avspegla ändringar i den skatt som NNBG ska betala när det gäller finansiering av aktieägare eller företagets skattestrukturering. Inga ökningar kommer att tillåtas i detta avseende.

(35)

Efter idrifttagandet av anläggningen kommer Valuation Office att göra en framåtsyftande engångsjustering av lösenpriset för företagsskatt. Senare ändringar av företagsskatten kommer att göras vid omförhandlingarna av driftskostnaderna.

(36)

Förutom bestämmelserna om tillhandahållande av information enligt de allmänna CfD-villkoren kommer NNBG att vara skyldigt att lämna vissa informationsgarantier när det gäller de uppgifter om och modeller för projektkostnaderna som företaget ger den brittiska regeringen. Kontraktet kommer att omfatta en överenskommen ekonomisk modell för att fastställa de olika lösenpriserna och andra justeringar som krävs enligt kontraktsvillkoren.

(37)

NNBG kommer att skyddas och kan återvinna vissa kostnader för kvalificerade lagändringar (Qualifying Changes in Law).

(38)

Kvalificerade lagändringar är ej förutsägbara diskriminerande lagändringar, specifika lagändringar, specifika skattelagändringar, andra lagändringar eller ändringar av rättsliga grunder.

(39)

Diskriminerande lagändringar är lagändringar som speciellt gäller för projektet, kärnkraftsanläggningen eller NNBG (och inte bara utgör en oproportionerlig indirekt effekt eller konsekvens av en lagändring som är allmänt tillämplig) men inte i övrigt.

(40)

Specifika lagändringar är lagändringar som speciellt gäller för kärnkraftsanläggningar eller produktionsanläggningar som omfattas av ett CfD-kontrakt (och inte bara utgör en oproportionerlig indirekt effekt eller konsekvens av en lagändring som är allmänt tillämplig).

(41)

Specifika skattelagändringar är i) en ändring av eller en ny skatt på uran, eller ii) en lagändring eller praxis som tillämpas av den brittiska skattemyndigheten som leder till att NNBG skattemässigt behandlas mindre förmånligt än enligt vissa specifika skattelättnader som tillämpas av den brittiska skattemyndigheten.

(42)

Ändringar av den rättsliga grunden är om i) ONR (eller en ny tillsynsmyndighet) inte längre reglerar produktionsanläggningen genom en bedömning av huruvida den uppoffring som krävs för en riskminskning skulle vara starkt oproportionerlig jämfört med fördelarna, eller ii) om det berörda miljökontoret (eller en ny tillsynsmyndighet) inte längre bedömer ett riskminskningsalternativ för anläggningen som en godtagbar miljörisk med hänvisning till om genomförandekostnaderna är oproportionerliga i förhållande till miljöfördelarna.

(43)

Ersättning för kvalificerade lagändringar betalas när det sammanlagda beloppet för alla sådana krav överstiger 50 miljoner pund i 2012 års nominella och indexerade termer. Dubbla återkrav är inte tillåtna. Lösenpriset kommer endast att justeras en gång för en viss kvalificerad lagändring under kontraktets återstående löptid genom användning av den överenskomna ekonomiska modellen eller genom en beräkning av den nödvändiga justeringens nettonuvärde.

(44)

NNBG kommer, på vissa villkor, att få ersättning i händelse av en ”politiskt” motiverad nedstängning av HPC (som antingen föranleds av Förenade kungariket, EU eller en internationell behörig myndighet) och som sker av andra skäl än hälsa, kärnsäkerhet, allmän säkerhet, miljösäkerhet, kärnämnestransport eller kärnämneskontroll (s.k. kvalificerat driftstopp).

(45)

Ersättning kommer också att utgå om kärnkraftsanläggningen stängs till följd av omständigheter som har att göra med ansvarsförsäkringen för kärnkraftsolyckor, även i det fall den brittiska regeringen inte godkänner alternativa försäkringsarrangemang som föreslås av producenten när regeringen rimligen borde ha gjort detta och inga andra godkända försäkringsalternativ finns tillgängliga för producenten.

(46)

Skyddet vid kvalificerade driftstopp omfattar rätten att överföra NNBG till den brittiska regeringen (och regeringens rätt att kräva en överföring), förutom utbetalning av ersättning från CfD-motparten eller den brittiska regeringen.

(47)

Uppsägningsbestämmelserna gäller endast NNBG. Det är CfD-motparten som beslutar om kontraktet ska sägas upp i händelse av en händelse som kan föranleda uppsägning.

(48)

HPC-projektet, och NNBG i synnerhet, kommer inte bara att dra fördel av CfD-kontraktet, utan kommer även att beviljas en statlig kreditgaranti för de skulder företaget emitterar (nedan kallad kreditgarantin).

(49)

Emitterade obligationer kommer att stödjas av kreditgarantin. Kreditgarantin kan ses om ett försäkringsavtal, som garanterar punktlig betalning av kapital och ränta på kvalificerade skulder, som kan uppgå till 17 miljarder pund (8).

(50)

Kreditgarantin kommer att lämnas av Infrastructure UK (nedan kallad IUK), en enhet inom det brittiska finansministeriet som utövar tillsyn av förvaltningen av den brittiska garantiordningen. Kreditgarantin är en heltäckande lösning för företagsskulder för den långsiktiga finansieringen av HPC.

(51)

IUK anser att transaktionen har strukturerats på ett sätt som gör att den motiverar en klassificering av HPC i en riskkategori som motsvarar BB+/Ba1. Garantin kommer att ligga på nivån 295 räntepunkter.

(52)

De obligationer som ska emitteras som en del av finansieringsstrukturen enligt stödordningen kommer att stödjas av en garanti som ska utfärdas av Lords Commissioners vid det brittiska finansministeriet (borgensmannen). Överbryggande finansiering från kommersiella banker (som inte garanteras enligt den brittiska garantiordningen) ingår också. Återstoden av det kapital som krävs för transaktionen kommer att skjutas till av aktieägarna. Finansieringsstrukturen kan kompletteras med andra kapitalkällor med borgensmannens samtycke.

(53)

Vid tidpunkten för beslutet är finansieringskällorna planerade enligt följande:

(54)

Finansieringsstrukturen är utformad så att kapitalbasen blir en total förlust innan obligationerna drabbas av förlust. Det villkorade kapitalet ger en ytterligare garanti för borgensmannen, bland annat för att HPC kommer att färdigställas och tas i drift och att alla reserver kommer att vara fullständigt finansierade (nedan kallat dagen för finansiellt fullbordande).

(55)

Aktieägarnas skyldigheter när det gäller kapitalet kommer att anges i ett kapitaltillskottsavtal som borgensmannen också kommer att vara part i, där aktieägarna gör ett åtagande gentemot borgensmannen om att skjuta till kapitalet.

(56)

För att se till att kapitalet ger den förlustabsorption som beskrivs ovan har parterna ställt upp två villkor i händelse av betalningsinställelse (ett grundvillkor (9) och ett villkor för ”FFS-betalningsinställelse” (10)), enligt vilka borgensmannen kan kräva att baskapitalet respektive det villkorade kapitalet påskyndas, dvs. att det tillhandahålls omedelbart och används för att betala obligationerna och de belopp som ska betalas till borgensmannen. Syftet med dessa kombinerade bestämmelser är att se till att det är aktieägarna, och inte borgensmannen, som främst exponeras för eventuella risker när det gäller EPR-teknikens lönsamhet till dess att det finns objektiva belägg för att tekniken är tillförlitlig i form av lyckade resultat från tidigare projekt som Flamanville 3 och Taishan 1.

(57)

Under perioden fram till dess att grundvillkoret har uppfyllts finns det ett tak för skulden. Minsta belopp är delmålet för skuldtaket för projektets motsvarande delmål och […] % av kapitalbasen minus utvecklingskapital, dvs. […] miljarder pund. I tabell 1 visas ett praktiskt exempel på förlustabsorptionen för eget kapital:

Tabell 1

Utnyttjandeprofil för grundvillkoret samt scenario för ej uppfyllt grundvillkor

Källa: Inlaga från IUK av den 12 september 2014.

Base Case Drawdown Profile

Base Case Condition Not Met (by 31 December 2020)

(58)

Efter det att grundvillkoret är uppfyllt är borgensmannens främsta skydd under anläggningsperioden mängden villkorat kapital, som kan utnyttjas för att betala merkostnader tillsammans med projektets delmål som begränsar skulden för varje period.

(59)

Aktieägarnas åtaganden gällande kapitalbasen och det villkorade kapitalet kommer att stödjas fullständigt i form av kreditinstrument som utan begränsningar omfattar moderbolagets garantier, remburser eller andra former av kreditstöd som borgensmannen kan godta.

(60)

Aktieägarna kommer att bevilja en fast (11) och/eller rörlig (12) säkerhet (13), inbegripet en kvalificerad rörlig garanti (14), för alla sina tillgångar, egendomar och åtaganden för att stödja sina skyldigheter gentemot NNBG och NNBG:s skyldigheter. NNBG och emittenten av obligationerna, ett nyligen införlivat specialföretag, kommer var och en att bevilja en omfattande fast och/eller rörlig säkerhet, inbegripet en kvalificerad rörlig garanti, för alla sina tillgångar, egendomar och åtaganden för att stödja sina skyldigheter. Säkerheten kommer att stödjas genom direkta avtal med avtalsparterna med avseende på vissa viktiga kontrakt.

(61)

På grund av de särskilda omständigheterna kring transaktionen och det stora behovet av säkerhet måste den brittiska säkerhetsmyndigheten ge sitt samtycke till verkställandet av säkerheten. Hantering av kärnavfall får endast utföras av en enhet som har eller kommer att ha ett kärnkraftsanläggningstillstånd för HPC-anläggningen.

(62)

Syftet med den säkerhet som beviljats av aktieägarna, NNBG och emittenten är att ge de säkrade parterna (15) garantier för att i) säkerheten har högsta prioritet framför fordringar från osäkrade borgenärer gentemot den relevanta gäldenären om borgenären blir insolvent, ii) bevara möjligheten för de säkrade parterna att förfoga över de säkrade tillgångarna och använda vinsten från en sådan försäljning för att betala de utestående säkrade skulderna om detta är det bästa sättet att maximera det återvunna beloppet, och iii) utöva maximal kontroll om någon av pantgivarna skulle bli insolvent samt få befogenhet att förvalta säkerheten genom utnämning av en konkursförvaltare för den berörda gäldenärens verksamhet och tillgångar.

(63)

Obligationerna kommer att vara osäkrade från emittenten och kommer inte att ingå i eventuella säkerheter som beviljas av emittenten eller någon annan medlem i HPC:s företagskoncern.

(64)

När det gäller prioritetsordningen för gäldenärerna kommer vinsten från verkställandet av den säkerhet som beviljats av NNBG i praktiken fördelas i följande prioritetsordning:

(65)

Prioritetsordningen för vinsten från verkställigheten kan inte ändras utan borgensmannens samtycke.

(66)

Finansieringen av transaktionen delas upp i faser som motsvarar uppnåendet av delmålen för projektets genomförande.

(67)

Under perioden efter det datum då det maximala antalet obligationer (andra än SZC-obligationer) har emitterats kommer kapitalbasen att tillhandahållas enligt en tidplan, där det villkorade kapitalet används för att betala eventuella merkostnader i förhållande till tidplanen.

(68)

Utdelning till aktieägare är inte tillåten före dagen för finansiellt fullbordande.

(69)

De brittiska myndigheterna hävdar att kreditgarantin efter dagen för finansiellt fullbordande fortfarande är skyddad av många strukturella och avtalsbaserade riskreducerande bestämmelser, bland annat avsevärda begränsningar för utbetalning av utdelningar och en […] månaders skuldbetalningsreserv (som kan finansieras med kontanter, standbyremburser eller godtagbara garantier) som kan uppgå till […] miljarder pund. Marknadsstandard för projektfinansieringen uppges vara en sexmånaders skuldbetalningsreserv.

(70)

En uppsägning av kreditgarantin efter datumet för finansiell fullbordan skulle förmodligen endast kunna uppstå vid a) en mycket betydande avvikelse i driftsresultaten, vilket i sin tur leder till en minskning av det kassaflöde som finns tillgängligt för skuldbetalningen, och b) om avvikelsen är större än den betydande skuldbetalningsreserv som ingår i strukturen och nämns ovan.

(71)

Om skuldbetalningsreserven sägs upp (i någon mån) måste den kompletteras fullständigt innan utdelning kan utbetalas.

(72)

De brittiska myndigheterna hävdar att det är tämligen osannolikt att skulden skulle behöva verkställas med hänsyn till det strukturella skyddet mot betalningsinställelse, de utlösande faktorerna samt möjliga avhjälpande åtgärder före betalningsinställelse. Om verkställande ändå skulle bli nödvändigt skulle omständigheterna säkerligen både vara oväntade och allvarliga, och därför är en fast verkställandeåtgärd inte lämplig. IUK ansåg att man behövde flexibilitet för att kunna överväga sina alternativ mot bakgrund av händelserna allteftersom de inträffar så att man kan skydda sina intressen på ett bättre sätt. IUK valde därför att ha maximala och flexibla verkställandealternativ och utrymme för skönsmässig bedömning för att kunna fastställa det lämpligaste alternativet för verkställande när så blir aktuellt.

(73)

Kommissionen har fått information om de villkor för projektfinansieringen av HPC som hittills överenskommits för att kunna bedöma dem. Informationen omfattar parternas överenskommelse om de viktigaste villkoren i finansieringsdokumenten. Den slutliga versionen av utkasten till juridiska handlingar fanns inte tillgängliga på datumet för beslutet. De brittiska myndigheterna uppgav att resten av villkoren samt de slutliga finansieringsdokumenten kommer att innehålla standardbestämmelser som alla investerare skulle kräva för ett liknade projekt. Eftersom kommissionen inte hade möjlighet att kontrollera detta måste de brittiska myndigheterna meddela kommissionen om de slutliga dokumenten skulle medföra några ändringar av åtgärden i den form den anmälts till kommissionen.

(74)

Enligt CfD-kontraktet kommer NNBG:s investerare att ha rätt till ersättning om den brittiska regeringen skulle besluta att stänga HPC av politiska skäl (dvs. av andra skäl än hälsa, kärnsäkerhet, allmän säkerhet, miljösäkerhet, kärnämnestransport eller kärnämneskontroll). Dessa betalningar skulle finansieras på samma sätt som betalningarna enligt CfD-kontraktet (dvs. genom uttag av avgifter från leverantörerna). CfD-kontraktet kommer att kompletteras av ett ministerieavtal som ska ingås mellan ministeriet och NNBG:s investerare.

(75)

Avtalet föreskriver att om motparten efter en politiskt motiverad nedstängning inte skulle kunna betala ut ersättningar till NNBG:s investerare ska ministeriet betala ut den överenskomna ersättningen till investerarna. Avtalet innehåller inga bestämmelser om utbetalning av ytterligare ersättningar till NNBG eller dess investerare.

(76)

Kommissionen mottog ett mycket stort antal svar under samrådet om beslutet att inleda förfarandet, som pågick till den 7 april 2014. De synpunkter som är relevanta för bedömningen av statligt stöd anges nedan.

(77)

Synpunkterna från berörda parter behandlas i relevanta delar av bedömningen utan hänvisningar till särskilda synpunkter.

(78)

Med tanke på det stora antalet synpunkter har de grupperats efter ämne.

(79)

En uppgiftslämnare höll med den brittiska regeringen om att åtgärderna inte utgör statligt stöd och citerade de belägg som Förenade kungariket lämnat till stöd för sin bedömning av åtgärden med avseende på tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

(80)

En part hävdade att HPC tillhandahåller en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse eftersom den fullgör en allmännyttig skyldighet för att garantera att energibehovet tillgodoses på kort, medellång och lång sikt, och att projektet genomförs på ett tydligt och öppet sätt och inte ger en ekonomisk fördel för något av de deltagande företagen. HPC kommer också att förbättra försörjningstryggheten genom att minska beroendet av importerat bränsle och användningen av fossila bränslen.

(81)

Bland de parter som opponerade sig mot Förenade kungarikets åsikt att åtgärden inte medför statligt stöd, påpekade en uppgiftslämnare att åtgärden inte uppfyller Altmarkkriterierna, eftersom CfD-kontraktet endast utgör ersättning för fullgörandet av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse.

(82)

Flera uppgiftslämnare påpekade att inga andra företag kunde lämna anbud på detta projekt.

(83)

Flera parter hävdade också att den anmälda åtgärden inte omfattas av EU:s ram för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, eftersom Förenade kungariket inte tydligt har definierat den allmännyttiga tjänst som ersättningen skulle beviljas för och inte har uppfyllt villkoren för tilldelning av en allmännyttig tjänst enligt artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG (17).

(84)

Flera parter ansåg att stödåtgärderna är oförenliga med Altmarkkriterierna, enligt vilka elproduktion är en allmän ekonomisk verksamhet, vilket i sin tur innebär att kärnenergi skulle konkurrera med andra energikällor på en avreglerad inre elmarknad, att åtgärden inte har ett mål av allmänt intresse, att det inte förefaller finnas något objektivt kriterium för att motivera varaktigheten på 35 år, att kärnkraft och förnybara energikällor behandlas olika, att stödåtgärderna grundas på okända kriterier och att ingen kostnadsnyttoanalys har gjorts. Att kärnkraft endast kan producera baslastel innebär likaså att den omöjligen kan vara en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Möjligheterna till överkompensation skulle dessutom vara avsevärda.

(85)

Flera uppgiftslämnare hävdade att åtgärderna utgör statligt stöd eftersom de medför bilaterala avtal mellan staten och ett företag, att betalningarna särskilt avser målet att producera kärnenergi, att statsbudgeten är direkt involverad i betalningarna och att kontraktet stöder och innehåller särskilda villkor för kärnenergi, som överskrider eventuellt stöd till förnybara energikällor.

(86)

En uppgiftslämnare påpekade att övergången till ett högsta tak för priset på avfallsöverföring från avfallsavgifter ”per enhet”, kommer att medföra stöd och utgöra ett ytterligare bidrag till nya kärnkraftsoperatörer.

(87)

Bland de positiva synpunkterna påpekade en uppgiftslämnare att kärnkraft kan bidra stort till produktionen av koldioxidsnål el och till att diversifiera elproduktionssektorn. Andra påpekade att även om kärnkraft inte kan ge all ytterligare kapacitet som Förenade kungariket kommer att behöva under de kommande årtiondena kommer den sannolikt att spela en viktig roll genom att ersätta kärnkraftsanläggningar som stängs och tillgodose framtida efterfrågan.

(88)

Flera uppgiftslämnare hävdade att Förenade kungariket befinner sig i en annan situation än andra EU-medlemsstater eftersom det är en ö och därför har mer begränsade möjligheter till sammanlänkningar. Jämförelser med Finland eller Frankrike är olämpliga eftersom deras marknadsstruktur är helt annorlunda och dessa medlemsstater har ingått långsiktiga ekonomiska avtal för att stödja byggandet av kärnkraftsanläggningar. Förenade kungariket skulle dessutom inte kunna hantera produktionsvariationerna i förnybara energikällor genom att importera stora bränslemängder från sina grannar när produktionen av förnybara energikällor sviker och bara bortse från problemen med överskottsproduktion. Marknadsmisslyckandena i Förenade kungariket med avseende på en inre europeisk elmarknad blir därför alltid större än på det europeiska fastlandet, och det skulle krävas fler åtgärder för att korrigera dem. Stödet till kärnenergi skulle dessutom öka diversifieringen av energiförsörjningen, vilket i sin tur skulle bidra till att stärka det brittiska energisystemets motståndskraft.

(89)

En uppgiftslämnare uppmärksammade särskilda marknadsmisslyckanden som kan drabba kärnenergi, särskilt de långa anläggningstiderna och den långa drifttiden, vilket leder till en räntabilitet på över 30 år, långt efter 2050. Lärdomar från strömavbrott i vissa medlemsstater visar även att det endast är möjligt att förlita sig på gränsöverskridande sammanlänkningar i begränsad omfattning och att ingen ensam systemansvarig för överföringssystemen kan garantera sammanlänkningskapacitet på samma sätt som inom det inhemska sammankopplade nätet. Statligt stöd till HPC-projektet kan vara mindre snedvridande för konkurrensen jämfört med andra åtgärder, t.ex. kapacitetsmarknader.