|
ISSN 1977-0820 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 82 |
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
58 årgången |
|
|
|
Rättelser |
|
|
|
* |
|
|
|
|
|
(1) (Text av betydelse för EES) |
|
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
|
27.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 82/1 |
RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/513
av den 26 mars 2015
om genomförande av artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2580/2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av genomförandeförordning (EU) nr 790/2014
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism (1), särskilt artikel 2.3, och
av följande skäl:
|
(1) |
Den 22 juli 2014 antog rådet genomförandeförordning (EU) nr 790/2014 (2) om genomförande av artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2580/2001, varvid en uppdaterad förteckning fastställdes över personer, grupper och enheter på vilka förordning (EG) nr 2580/2001 är tillämplig (nedan kallad förteckningen). |
|
(2) |
Där det varit praktiskt möjligt har rådet delgivit samtliga personer, grupper och enheter redogörelser för skälen till varför de har upptagits på förteckningen. |
|
(3) |
I ett meddelande i Europeiska unionens officiella tidning informerade rådet personerna, grupperna och enheterna i förteckningen om att det hade beslutat att låta dem kvarstå på förteckningen. Rådet informerade även de berörda personerna, grupperna och enheterna om att de kunde begära en motivering från rådet till att de förts upp på förteckningen, om de inte redan hade meddelats en sådan. |
|
(4) |
Rådet har gjort en översyn av förteckningen i enlighet med artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2580/2001. Härvid har rådet beaktat de synpunkter som det erhållit från de berörda. |
|
(5) |
Rådet har kontrollerat att behöriga myndigheter som avses i artikel 1.4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp (3) har fattat beslut beträffande alla personer, grupper och enheter på förteckningen om att de har varit delaktiga i terroristhandlingar i den mening som avses i artikel 1.2 och 1.3 i den gemensamma ståndpunkten. Rådet har även konstaterat att de personer, grupper och enheter på vilka artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp är tillämpliga fortsatt ska omfattas av de särskilda restriktiva åtgärder som anges i förordning (EG) nr 2580/2001. |
|
(6) |
Rådet har konstaterat att det inte längre finns skäl till att bibehålla två enheter på förteckningen över de personer, grupper och enheter på vilka artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp är tillämpliga. |
|
(7) |
Förteckningen bör uppdateras i enlighet med detta och genomförandeförordning (EU) nr 790/2014 bör upphöra att gälla. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den förteckning som avses i artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2580/2001 anges i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Genomförandeförordning (EU) nr 790/2014 ska upphöra att gälla.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 mars 2015.
På rådets vägnar
E. RINKĒVIČS
Ordförande
(1) EGT L 344, 28.12.2001, s. 70.
(2) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 790/2014 av den 22 juli 2014 om genomförande av artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2580/2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av genomförandeförordning (EU) nr 125/2014 (EUT L 217, 23.7.2014, s. 1).
(3) Rådets gemensamma ståndpunkt 2001/931/Gusp av den 27 december 2001 om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism (EGT L 344, 28.12.2001, s. 93).
BILAGA
Förteckning över personer, grupper och enheter som avses i artikel 1
I. PERSONER
|
1. |
ABDOLLAHI, Hamed (alias Mustafa Abdullahi), född 11.8.1960 i Iran, pass: D9004878 |
|
2. |
AL-NASSER, Abdelkarim Hussein Mohamed, född i al-Ihsa (Saudiarabien), saudisk medborgare |
|
3. |
AL YACOUB, Ibrahim Salih Mohammed, född 16.10.1966 i Tarut (Saudiarabien), saudisk medborgare |
|
4. |
ARBABSIAR, Manssor (alias Mansour Arbabsiar), född 6. eller 15.3.1955 i Iran, iransk och amerikansk medborgare, pass: C2002515 (Iran), pass: 477845448 (Förenta staterna), nationellt ID-nr: 07442833, giltigt t.o.m. 15.3.2016 (amerikanskt körkort) |
|
5. |
BOUYERI, Mohammed (alias Abu ZUBAIR, alias SOBIAR, alias Abu ZOUBAIR), född 8.3.1978 i Amsterdam (Nederländerna) – medlem i ”Hofstadgroep” |
|
6. |
IZZ-AL-DIN, Hasan (alias GARBAYA, Ahmed, alias SA-ID, alias SALWWAN, Samir), Libanon, född 1963 i Libanon, libanesisk medborgare |
|
7. |
MOHAMMED, Khalid Shaikh (alias ALI, Salem, alias BIN KHALID, Fahd Bin Adballah, alias HENIN, Ashraf Refaat Nabith, alias WADOOD, Khalid Adbul), född 14.4.1965 eller 1.3.1964 i Pakistan, pass nr 488555 |
|
8. |
SHAHLAI, Abdul Reza (alias Abdol Reza Shala'i, alias Abd-al Reza Shalai, alias Abdorreza Shahlai, alias Abdolreza Shahla'i, alias Abdul-Reza Shahlaee, alias Hajj (Haj) Yusef, alias Haji Yusif, alias Hajji Yasir, alias Hajji Yusif, alias Yusuf Abu-al-Karkh), född omkring 1957 i Iran. Adresser: 1) Kermanshah, Iran, 2) Mehran Military Base, Ilam Province, Iran |
|
9. |
SHAKURI, Ali Gholam, född omkring 1965 i Teheran, Iran |
|
10. |
SOLEIMANI, Qasem (alias Ghasem Soleymani, alias Qasmi Sulayman, alias Qasem Soleymani, alias Qasem Solaimani, alias Qasem Salimani, alias Qasem Solemani, alias Qasem Sulaimani, alias Qasem Sulemani), född 11.3.1957 i Iran, iransk medborgare. Pass: 008827 (iranskt diplomatpass), utfärdat 1999. Titel: generalmajor |
II. GRUPPER OCH ENHETER
|
1. |
”Abu Nidal Organisation” – ”ANO” (”Abu Nidals grupp”) (alias ”Fatah Revolutionary Council”, alias ”Arab Revolutionary Brigades”, alias ”Black September”, alias ”Revolutionary Organisation of Socialist Muslims”) |
|
2. |
”Al-Aqsa Martyrs' Brigade” (”al-Aqsa-martyrernas brigader”) |
|
3. |
”Al-Aqsa e.V.” |
|
4. |
”Babbar Khalsa” |
|
5. |
”Communist Party of the Philippines” (”Filippinernas kommunistparti”), inbegripet ”New People's Army” – ”NPA” (”Nya folkarmén”), Filippinerna |
|
6. |
”Gama'a al-Islamiyya” (”Jamaat al-islamiyya”) (alias ”Al-Gama'a al-Islamiyya”) (”Islamic Group”, ”Islamiska gruppen” – ”IG”) |
|
7. |
”İslami Büyük Doğu Akıncılar Cephesi” – ”IBDA-C” (”Great Islamic Eastern Warriors Front”) |
|
8. |
”Hamas” (inklusive ”Hamas-Izz al-Din al-Qassam”) |
|
9. |
”Hizballah Military Wing” (”Hizbollahs väpnade gren”) (alias ”Hezbollah Military Wing”, ”Hizbullah Military Wing”, ”Hizbollah Military Wing”, ”Hezballah Military Wing”, ”Hisbollah Military Wing”, ”Hizbu'llah Military Wing”, ”Hizb Allah Military Wing”, alias ”Jihad Counci”) (och alla underställda enheter, inbegripet dess ”External Security Organisation”) |
|
10. |
”Hizbul Mujahideen” (”Hizbul mujahidin”) – ”HM” |
|
11. |
”Hofstadgroep” |
|
12. |
”International Sikh Youth Federation” – ”ISYF” |
|
13. |
”Khalistan Zindabad Force” – ”KZF” |
|
14. |
”Kurdistan Workers' Party” (”Kurdistan arbetarparti”) – ”PKK” (alias ”Kadek”, alias ”Kongra-Gel”) |
|
15. |
”Liberation Tigers of Tamil Eelam” (”Tamilska befrielsetigrarna”) – ”LTTE” |
|
16. |
”Ejército de Liberación Nacional” (”Nationella befrielsearmén”) |
|
17. |
”Palestinian Islamic Jihad” (”Palestinska islamiska jihad”) – ”PIJ” |
|
18. |
”Popular Front for the Liberation of Palestine” (”Folkfronten för Palestinas befrielse”) – ”PFLP” |
|
19. |
”Popular Front for the Liberation of Palestine – General Command” (”Folkfronten för Palestinas befrielse – Generalkommandot”) (alias ”PFLP – General Command”) |
|
20. |
”Fuerzas armadas revolucionarias de Colombia” – ”Farc” (”Colombias revolutionära väpnade styrkor”) |
|
21. |
”Devrimci Halk Kurtuluș Partisi Cephesi” – ”DHKP/C” (alias ”Devrimci Sol” (”Revolutionary Left”), alias ”Dev Sol”) (”Revolutionary People's Liberation Army/Front/Party”) |
|
22. |
”Sendero Luminoso” – ”SL” (”Den lysande stigen”) |
|
23. |
”Teyrêbazên Azadiya Kurdistan” – ”TAK” (alias ”Kurdistan Freedom Falcons” (”Kurdistans frihetsfalkar”), alias ”Kurdistan Freedom Hawks” (”Kurdistans frihetshökar”)) |
|
27.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 82/5 |
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2015/514
av den 18 december 2014
om den information som de behöriga myndigheterna ska lämna till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten i enlighet med artikel 67.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (1), särskilt artikel 67.5, och
av följande skäl:
|
(1) |
Det är nödvändigt att närmare ange innehållet i den information som de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna varje kvartal ska överlämna till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) i enlighet med artikel 67.3 i direktiv 2011/61/EU för att göra det möjligt för Esma att utvärdera hur marknadsföringspasset för EU-baserade AIF-förvaltare som förvaltar eller marknadsför EU-baserade AIF-finder fungerar i unionen, verksamhetsvillkor för AIF-fonder och deras förvaltare och den potentiella effekten av en utvidgning av marknadsföringspasset. |
|
(2) |
Det är viktigt att säkerställa att informationen från de behöriga myndigheterna är relevant och kapabel att stödja en välgrundad bedömning. Alla behöriga myndigheter bör därför lämna information som möjliggör en enhetlig bedömning i hela unionen, samtidigt som dessa behåller möjligheten att också lämna eventuell ytterligare information som de anser vara till nytta för bedömningen av det övergripande genomförandet av EU-marknadsföringspasset, av de nationella regler som styr privata placeringar, liksom alla potentiella effekter av utvidgningen av marknadsföringspasset till fonder och förvaltare i tredjeländer. För att säkerställa att en enhetlig uppsättning rapporteringskrav är direkt tillämpliga för alla behöriga myndigheter är det nödvändigt att fastställa bestämmelser om vilken information som ska lämnas till Esma i form av en förordning. |
|
(3) |
För att bedöma användningen av EU:s marknadsföringspass, är det viktigt att samla in kvantitativa uppgifter om AIF-förvaltare och AIF-fonder som använder de marknadsföringspass som föreskrivs i artiklarna 32 och 33 i direktiv 2011/61/EU, uppgifter om de jurisdiktioner där gränsöverskridande verksamhet pågår, samt om typerna av gränsöverskridande verksamhet. |
|
(4) |
Effektivt samarbete mellan behöriga myndigheter är en viktig aspekt för den övergripande funktionen av EU:s marknadsföringspass. För att bedöma effektiviteten är det nödvändigt att samla in information om samarbetet mellan de behöriga myndigheterna när de utövar sina skyldigheter i enlighet med artiklarna 45 och 50 i direktiv 2011/61/EU. Detta innebär att man bedömer de fall där de olika befogenheterna har uppkommit, åtgärder som har vidtagits, samt effektiviteten i samarbetet när det gäller val av tidpunkter, relevans och detaljnivå. |
|
(5) |
EU:s marknadsföringspass grundas på de regler för anmälan som föreskrivs i artiklarna 32 och 33 i direktiv 2011/61/EU. De behöriga myndigheterna bör därför lämna information om driften av dessa system, i synnerhet när det gäller tidpunkter, smidighet, kvaliteten på anmäld information och eventuella skillnader som uppstår vid tillämpningen. |
|
(6) |
För att möjliggöra en objektiv bedömning bör de behöriga myndigheterna vara skyldiga att tillhandahålla information om hur marknadsföringspasset fungerar även ur investerares perspektiv, särskilt i fråga om effekterna på investerarskyddet. De behöriga myndigheterna bör också tillhandahålla information om klagomål som lämnats in av investerare om AIF-förvaltare eller AIF-fonder som är etablerade i andra medlemsstater än den där investeraren har sitt hemvist, förfrågningar från investerare i samband med fördelningen av befogenheter mellan behöriga myndigheter från olika medlemsstater och sådana frågor som uppkommer i samband med marknadsföringsarrangemang. |
|
(7) |
Vid bedömningen av hur marknadsföringspasset fungerar måste vederbörlig hänsyn tas till Esmas roll när det gäller att lösa meningsskiljaktigheter mellan behöriga myndigheter när det gäller gränsöverskridande förvaltning eller marknadsföring. De behöriga myndigheterna bör därför lämna synpunkter på behov, tidpunkter, kvalitet och andra frågor som rör Esmas deltagande. |
|
(8) |
För att utvärdera hur nuvarande nationella ordningar gör det möjligt för icke EU-baserade AIF-förvaltare och icke EU-baserade AIF-fonder att bedriva verksamhet i enskilda medlemsstater, är det nödvändigt att ha full kunskap om de rättsliga ramar som antagits av enskilda medlemsstater, deras särdrag och skillnader i förhållande till de regler som är tillämpliga för EU-baserade AIF-förvaltare och AIF-fonder. Det är också viktigt att samla in kvantitativa uppgifter om antalet icke EU-baserade AIF-fonder som marknadsförs i medlemsstaterna och icke EU-baserade AIF-förvaltare som förvaltar eller marknadsför AIF-fonder i medlemsstaterna. Denna information bör också innehålla uppgifter om verkställighets- och tillsynsåtgärder, samt om ytterligare information som på begäran mottagits från andra icke EU-baserade tillsynsmyndigheter. |
|
(9) |
Behöriga myndigheter bör meddela information om eventuella samarbetsarrangemang med tillsynsmyndigheter i tredjeländer som inte redan är kända av Esma efter dess deltagande i förhandlingarna om multilaterala samförståndsavtal. För att kunna bedöma hur samarbetsarrangemangen fungerar är det viktigt att samla in information om effektiviteten av sådana samarbetsformer, såsom kvantitativa och kvalitativa uppgifter om användningen av de olika befogenheter som föreskrivs i dessa arrangemang. Detta omfattar även framställningar om information, besök på platsen och informationsutbyte. Samarbetets effektivitet bör utvärderas med avseende på relevans, detaljnivå, tidpunkter och fullständighet vad gäller det bistånd som mottagits. |
|
(10) |
De behöriga myndigheterna bör ge information om eventuella inslag i det tredjelandssystem som, i praktiken eller rättsligt sett, skapar hinder eller svårigheter för utövandet av tillsyn av den behöriga myndigheten i en medlemsstat eller för det direkta mottagandet av information från enheter utanför EU. Dessutom bör man samla information om klagomål från investerare och åtgärder som vidtagits av de behöriga myndigheterna med anledning av sådana klagomål. |
|
(11) |
Utvärderingen av samspelet mellan de två system för förvaltning eller marknadsföring av AIF-fonder bör baseras på belägg som återspeglar den allmänna situationen på den inre marknaden, samt på kortsiktiga och långsiktiga bedömningar om utvecklingen på marknaden, inbegripet marknadsstörningar eller snedvridning av konkurrensen som kan uppstå. Bedömningar bör göras på grundval av belägg för huruvida det råder lika villkor mellan medlemsstaterna och enskilda tredjeländer, t.ex. när det gäller regleringsbörda, konkurrensvillkor eller tillsyn. De behöriga myndigheterna bör tillhandahålla konkret information om allmänna eller särskilda frågor som rör enskilda tredjeländer och ange källan till sådana frågor. |
|
(12) |
När de lämnar in information om marknadsstörningar och snedvridning av konkurrensen som kan uppstå bör de behöriga myndigheterna beakta alla företag för kollektiva investeringar och deras förvaltare. Det är viktigt att fastställa huruvida, och i vilken utsträckning, både EU-baserade AIF-fonder och företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (2), samt deras förvaltare, kan komma att beröras av införandet av marknadsföringspasset för tredjeländer. Detta är särskilt viktigt med tanke på att definitionen av icke EU-baserade AIF-förvaltare i direktiv 2011/61/EU omfattar alla företag för kollektiva investeringar som är etablerade i tredjeländer, även de som skulle ha omfattats av direktiv 2009/65/EG, om de hade varit etablerade i en medlemsstat. För att kunna bedöma den samlade effekten på marknaden är det nödvändigt att identifiera potentiella konsekvenser för andra mellanhänder inom kapitalförvaltningssektorn, såsom förvaringsinstitut eller tjänsteleverantörer. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De behöriga myndigheterna ska i enlighet med artikel 67.3 i direktiv 2011/61/EU lämna följande information till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma):
|
a) |
Information om hur EU:s marknadsföringspass fungerar för EU-baserade förvaltare av alternativa investeringsfonder (nedan kallade AIF-förvaltare) som förvaltar och/eller marknadsför EU-baserade alternativa investeringsfonder (nedan kallade AIF-fonder), i enlighet med vad som anges i artiklarna 2–7. |
|
b) |
Information om hur EU-baserade AIF-förvaltares marknadsföring av icke EU-baserade AIF-fonder i medlemsstaterna och icke EU-baserade AIF-förvaltares förvaltning och/eller marknadsföring av AIF-fonder i medlemsstaterna fungerar i enlighet med tillämpliga nationella ordningar, i enlighet med vad som anges i artiklarna 8–13. |
|
c) |
Information om effekten av de system som avses i leden a och b i denna punkt, i enlighet med vad som anges i artikel 14. |
Artikel 2
När det gäller hur marknadsföringspasset har använts ska de behöriga myndigheterna lämna följande information:
|
a) |
Antalet auktorisationer som beviljats EU-baserade AIF-förvaltare i enlighet med artikel 7 i direktiv 2011/61/EG. |
|
b) |
Antalet EU-baserade AIF-förvaltare som marknadsför andelar eller aktier i EU-baserade AIF-fonder i enlighet med artikel 32 i direktiv 2011/61/EU, antalet EU-baserade AIF-fonder och delfonder av AIF-fonder som marknadsförs i enlighet med artikel 32 i direktiv 2011/61/EU, och fördelningen mellan hemmedlemsstaten och värdmedlemsstaten. |
|
c) |
Antalet EU-baserade AIF-förvaltare som förvaltar EU-baserade AIF-fonder i enlighet med artikel 33 i direktiv 2011/61/EU, antalet EU-baserade AIF-fonder som förvaltas i enlighet med artikel 33 i direktiv 2011/61/EU och fördelningen mellan värdmedlemsstaten och hemmedlemsstaten. |
|
d) |
Antalet EU-baserade AIF-förvaltare som förvaltar EU-baserade AIF-fonder som är etablerade i andra medlemsstater i enlighet med artikel 33 i direktiv 2011/61/EU genom etablerandet av en filial och antalet EU-baserade AIF-förvaltare som direkt förvaltar EU-baserade AIF-fonder som är etablerade i andra medlemsstater i enlighet med artikel 33 i direktiv 2011/61/EU. |
Artikel 3
När det gäller problem i fråga om effektivt samarbete mellan behöriga myndigheter ska de behöriga myndigheterna lämna följande information:
|
a) |
Antalet fall i vilka en behörig myndighet har underrättat den behöriga myndigheten i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat om en situation som den som beskrivs i artikel 45.5 i direktiv 2011/61/EU, med angivande av den typ av situation som avses. |
|
b) |
Antalet fall där en behörig myndighet, efter att ha underrättats i enlighet med artikel 45.5 i direktiv 2011/61/EU av den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten, har vidtagit de åtgärder som anges i artikel 45.5 i det direktivet, med angivande av den typ av åtgärder som vidtagits. |
|
c) |
Antalet fall där en behörig myndighet, efter att ha underrättat den behöriga myndigheten i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat, om en situation som den som beskrivs i artikel 45.5 i direktiv 2011/61/EU, har vidtagit de åtgärder som anges i artikel 45.6 i det direktivet, med angivande av den typ av åtgärder som vidtagits. |
|
d) |
Antalet fall där en behörig myndighet har underrättat den behöriga myndigheten i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat om en situation som den som beskrivs i artikel 45.7 i direktiv 2011/61/EU, med angivande av den typ av situation som avses. |
|
e) |
Antalet fall där en behörig myndighet, efter att ha underrättats i enlighet med artikel 45.7 i direktiv 2011/61/EU av den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten, har vidtagit åtgärder i enlighet med artikel 45.7 i det direktivet, med angivande av den typ av åtgärder som vidtagits. |
|
f) |
Antalet fall där en behörig myndighet, efter att ha underrättat den behöriga myndigheten i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat om en situation som den som beskrivs i artikel 45.7 i direktiv 2011/61/EU, har vidtagit de åtgärder som anges i artikel 45.8 i det direktivet, med angivande av den typ av åtgärder som vidtagits. |
|
g) |
Antalet underrättelser som sänts och som tagits emot i enlighet med artikel 50.5 i direktiv 2011/61/EU, med angivande av de åtgärder som vidtagits till följd av underrättelsen. |
|
h) |
När det gäller framställningar om bistånd som utfärdats av den behöriga myndigheten ska följande information lämnas:
|
|
i) |
När det gäller de framställningar om bistånd som den behöriga myndigheten har tagit emot från behöriga myndigheter i andra medlemsstater ska följande information lämnas:
|
|
j) |
Antalet kontroller på plats eller utredningar som den behöriga myndigheten har genomfört i en annan medlemsstat i enlighet med artikel 54.1 i direktiv 2011/61/EU och antalet framställningar om kontroller på plats eller utredningar i en annan medlemsstat som avslagits. |
Artikel 4
När det gäller problem man stött på vad gäller ett effektivt fungerande system för anmälan som föreskrivs i artiklarna 32 och 33 i direktiv 2011/61/EU ska de behöriga myndigheterna lämna följande information:
|
a) |
Den genomsnittliga tiden mellan mottagandet av en fullständig anmälan från en AIF-förvaltare och den tidpunkt då den behöriga myndigheten underrättar den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten. |
|
b) |
Den genomsnittliga tiden för underrättelse till AIF-förvaltaren från den behöriga myndigheten i dess hemmedlemsstat om att den kan bedriva gränsöverskridande verksamhet, beräknad från dagen för överföringen av anmälan till den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten. |
|
c) |
Antalet framställningar om klargöranden från den behöriga myndigheten i värdlandet i samband med anmälan. |
|
d) |
Antalet tvister som involverar de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten och värdmedlemsstaten när det gäller anmälningsförfarandet. |
Artikel 5
När det gäller frågor om investerarskydd i samband med AIF-fonder som marknadsförs eller förvaltas från en annan medlemsstat samt AIF-fonder som marknadsförs i enlighet med artikel 43 i direktiv 2011/61/EU ska de behöriga myndigheterna lämna följande information:
|
a) |
Antalet och typen av klagomål från investerare som riktas till den behöriga myndigheten avseende AIF-fonder som marknadsförs eller förvaltas av en AIF-förvaltare som är etablerad i en annan medlemsstat, de orsaker som åberopats och hur dessa klagomål har lösts. |
|
b) |
Belägg för bristen på klarhet bland investerare när det gäller fördelningen av tillsynsuppgifter mellan de behöriga myndigheterna i hem- och värdlandet. |
|
c) |
Eventuella frågor om hur de arrangemang som vidtagits av AIF-förvaltaren fungerar för marknadsföring av AIF-fonder och de arrangemang som fastställts för att förhindra att andelar eller aktier i AIF-fonden marknadsförs till icke-professionella investerare, enligt kraven i led h i bilaga IV till direktiv 2011/61/EU. |
Artikel 6
När det gäller medling genom Esma ska behöriga myndigheter lämna information om graden av tillfredsställelse med medlingen genom Esma i frågor som gäller hur marknadsföringspasset för EU-baserade AIF-förvaltare som förvaltar och/eller marknadsför EU-baserade AIF-fonder.
Artikel 7
När det gäller effektiviteten av insamlingen och utbytet av information vad avser övervakningen av systemrisker ska de behöriga myndigheterna lämna följande information:
|
a) |
Antalet fall där den behöriga myndigheten har tagit emot information från en annan behörig myndighet när det gäller övervakningen av systemrisk, med uppgift om:
|
|
b) |
Antalet fall där den behöriga myndigheten har utbytt information med en annan behörig myndighet vad avser övervakningen av systemrisker, med uppgift om följande:
|
Artikel 8
När det gäller EU-baserade AIF-förvaltares marknadsföring av icke EU-baserade AIF-fonder i enlighet med artikel 36.1 i direktiv 2011/61/EU ska de behöriga myndigheterna lämna följande information:
|
a) |
De rättsliga bestämmelser enligt vilka marknadsföringen är tillåten, inbegripet en beskrivning av särskilda villkor som är tillämpliga. |
|
b) |
Antalet EU-baserade AIF-förvaltare som auktoriserats av den behöriga myndigheten för att marknadsföra icke EU-baserade AIF-fonder i dess jurisdiktion i enlighet med artikel 36 i direktiv 2011/61/EU och antalet icke EU-baserade AIF-fonder som marknadsförs. |
|
c) |
Antalet framställningar om upplysningar som den behöriga myndigheten riktat till EU-baserade AIF-förvaltare i samband med marknadsföringen av icke EU-baserade AIF-fonder. |
|
d) |
Verkställighets- eller tillsynsåtgärder eller påföljder som ålagts EU-baserade AIF-förvaltare när det gäller marknadsföring av icke EU-baserade AIF-fonder. |
Artikel 9
När det gäller icke EU-baserade AIF-förvaltares marknadsföring av AIF-fonder i enlighet med artikel 42.1 i direktiv 2011/61/EU ska de behöriga myndigheterna lämna följande information:
|
a) |
De rättsliga bestämmelser enligt vilka marknadsföringen är tillåten, inbegripet en beskrivning av de särskilda villkor som är tillämpliga. |
|
b) |
Antalet icke EU-baserade AIF-förvaltare som marknadsför AIF-fonder i den behöriga myndighetens jurisdiktion i enlighet med artikel 42.1 i direktiv 2011/61/EU och antalet AIF-fonder som marknadsförs. |
|
c) |
Antalet framställningar om upplysningar som den behöriga myndigheten riktar till icke EU-baserade AIF-förvaltare i samband med marknadsföringen av AIF-fonder i enlighet med artikel 42.1 i direktiv 2011/61/EU. |
|
d) |
Verkställighets- eller tillsynsåtgärder eller påföljder som den behöriga myndigheten ålagt icke EU-baserade AIF-förvaltare med avseende på de skyldigheter som anges i artiklarna 22, 23, 24 och 26–30 i direktiv 2011/61/EU. |
Artikel 10
När det gäller icke EU-baserade AIF-förvaltares förvaltning av EU-baserade AIF-fonder i enlighet med tillämpliga nationella ordningar ska de behöriga myndigheterna lämna följande information:
|
a) |
De rättsliga bestämmelser enligt vilka en sådan förvaltning är tillåten, inbegripet en beskrivning av de särskilda villkor som är tillämpliga. |
|
b) |
Antalet icke EU-baserade AIF-förvaltare som förvaltar EU-baserade AIF-fonder i den behöriga myndighetens jurisdiktion och antalet EU-baserade AIF-fonder som förvaltas. |
|
c) |
Antalet framställningar om upplysningar som den behöriga myndigheten riktat till icke EU-baserade AIF-förvaltare avseende förvaltningen av EU-baserade AIF-fonder. |
Artikel 11
När det gäller förekomsten av samt effektiviteten i de samarbetsarrangemang för övervakning av systemrisker mellan den behöriga myndigheten i en medlemsstat och tillsynsmyndigheten i ett tredjeland ska de behöriga myndigheterna lämna följande information:
|
a) |
Förekomsten av andra bilaterala samarbetsarrangemang mellan den behöriga myndigheten och tillsynsmyndigheterna i tredjeländer än de som förhandlats fram under överinseende av Esma och de berörda tredjeländerna. |
|
b) |
När det gäller framställningar om upplysningar eller bistånd som lämnats av den behöriga myndigheten till myndigheterna i ett tredjeland i enlighet med samarbetsarrangemangen ska följande information lämnas:
|
|
c) |
Antalet besök på plats som den behöriga myndigheten har begärt att en tillsynsmyndighet i ett tredjeland ska utföra för dess räkning i enlighet med samarbetsarrangemangen, samt antalet framställningar om besök på plats som avslagits. |
|
d) |
Antalet tillfällen när icke begärd information, i enlighet med samarbetsarrangemangen, tagits emot från tillsynsmyndigheten i ett tredjeland avseende följande:
|
|
e) |
Antalet tillfällen när den behöriga myndigheten har utbytt information med andra behöriga myndigheter som tagits emot från tillsynsmyndigheter i tredjeland i syfte att övervaka systemrisker i enlighet med samarbetsarrangemangen. |
Artikel 12
När det gäller frågor om investerarskydd avseende marknadsföring och förvaltning enligt tillämpliga nationella system ska de behöriga myndigheterna lämna följande information:
|
a) |
Antal och typ av klagomål som riktats till den behöriga myndigheten från investerare avseende AIF-fonder som marknadsförts inom dess jurisdiktion enligt tillämplig nationell lagstiftning. |
|
b) |
Verkställighetsåtgärder, föreskrivande åtgärder eller påföljder som den behöriga myndigheten ålagt, inbegripet återkallande, tillfälligt upphävande eller ändring av relevanta tillstånd eller registrering, som rör eller har anknytning till icke EU-baserade AIF-förvaltare som marknadsför eller förvaltar AIF-fonder i dess jurisdiktion eller icke EU-baserade AIF-fonder som marknadsförs inom dess jurisdiktion av EU-baserade AIF-förvaltare. |
Artikel 13
När det gäller egenskaperna i ett tredjelands reglerings- och tillsynsramar som kan förhindra ett effektivt utövande av den behöriga myndighetens tillsynsfunktioner ska de behöriga myndigheterna lämna följande information:
|
a) |
Problem eller hinder för tillämpningen av de rättsliga och tillsynsmässiga ramar som den behöriga myndigheten stått inför när den utövat tillsynsfunktioner för icke EU-baserade AIF-förvaltare eller icke EU-baserade AIF-fonder. |
|
b) |
Problem med att få information direkt från icke EU-baserade AIF-förvaltare. |
Artikel 14
När det gäller effekterna av de system som avses i artikel 1 a och b ska de behöriga myndigheterna lämna följande information:
|
a) |
Belägg för att AIF-förvaltare som varit etablerade inom deras jurisdiktion har flyttat till tredjeländer, med specificering av det totala antalet AIF-fonder och de totala förvaltade tillgångarna per tredjeland och orsakerna till att de har flyttat. |
|
b) |
Detaljerade upplysningar om eventuella konstaterade eller förväntade störningar på marknaden eller snedvridningar av konkurrensen mellan EU-baserade och icke EU-baserade företag för kollektiva investeringar samt EU-baserade och icke EU-baserade förvaltare av företag för kollektiva investeringar. |
|
c) |
Belägg för att EU-baserade förvaltare av företag för kollektiva investeringar som är auktoriserade inom deras jurisdiktion har stött på svårigheter eller begränsningar när de ska etablera verksamhet eller marknadsföra företag för kollektiva investeringar som de förvaltar i ett tredjeland, med angivande av det tredjelandet. |
|
d) |
Belägg för befintliga svårigheter eller begränsningar i tredjeländer som avskräcker EU-baserade förvaltare av företag för kollektiva investeringar som är auktoriserade inom deras jurisdiktion från att fatta beslut om att etablera verksamhet eller marknadsföra företag för kollektiva investeringar som de förvaltar i ett tredjeland, med angivande av det tredjelandet. |
|
e) |
Information om andra allmänna eller specifika svårigheter som EU-baserade förvaltare av företag för kollektiva investeringar stöter på när de ska etablera verksamhet eller marknadsföra företag för kollektiva investeringar som de förvaltar i ett tredjeland, med angivande av det tredjelandet. |
Artikel 15
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 18 december 2014.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 174, 1.7.2011, s. 1.
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).
|
27.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 82/12 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/515
av den 25 mars 2015
om ändring av förordning (EG) nr 1484/95 vad gäller fastställandet av de representativa priserna inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 183 b,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2014 av den 16 april 2014 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 1216/2009 och (EG) nr 614/2009 (2), särskilt artikel 5.6 a, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 (3) fastställs tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import samt representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin. |
|
(2) |
Det framgår av den regelbundna kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för fastställandet av de representativa priserna för produkterna inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin, att de representativa priserna för import av vissa produkter bör ändras med hänsyn till variationerna i pris efter ursprung. |
|
(3) |
Förordning (EG) nr 1484/95 bör ändras i enlighet med detta. |
|
(4) |
Eftersom denna åtgärd bör tillämpas så fort uppdaterade uppgifter föreligger, bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga I till förordning (EG) nr 1484/95 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 25 mars 2015.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Jerzy PLEWA
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
(2) EUT L 150, 20.5.2014, s. 1.
(3) Kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 av den 28 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import och om fastställande av representativa priser för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin samt om upphävande av förordning nr 163/67/EEG (EGT L 145, 29.6.1995, s. 47).
BILAGA
”BILAGA I
|
KN-nummer |
Varubeskrivning |
Representativt pris (euro/100 kg) |
Säkerhet som avses i artikel 3 (euro/100 kg) |
Ursprung (1) |
|
0207 12 10 |
Plockade och urtagna (s.k. 70 %-kycklingar), frysta |
129,2 |
0 |
AR |
|
0207 12 90 |
Plockade och urtagna (s.k. 65 %-kycklingar), frysta |
150,9 |
0 |
AR |
|
172,0 |
0 |
BR |
||
|
0207 14 10 |
Styckningsdelar av höns, benfria, frysta |
322,8 |
0 |
AR |
|
233,7 |
20 |
BR |
||
|
352,4 |
0 |
CL |
||
|
309,2 |
0 |
TH |
||
|
0207 14 50 |
Kycklingbröst, frysta |
218,8 |
0 |
BR |
|
0207 14 60 |
Kycklingklubbor, frysta |
134,7 |
3 |
BR |
|
0207 27 10 |
Styckningsdelar av kalkoner, benfria, frysta |
370,9 |
0 |
BR |
|
352,3 |
0 |
CL |
||
|
1602 32 11 |
Inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade beredningar av höns av arten Gallus domesticus |
266,7 |
6 |
BR |
(1) Enligt den nomenklatur för länder som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ’ZZ’ står för ’annat ursprung’.”
|
27.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 82/14 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2015/516
av den 26 mars 2015
om ändring av förordning (EG) nr 874/2004 om allmänna riktlinjer för inrättandet och driften av toppdomänen .eu och allmänna principer för registrering
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 733/2002 av den 22 april 2002 om inrättande av toppdomänen .eu (1), särskilt artikel 5.1,
efter samråd med registreringsenheten i enlighet med artikel 5.1 i förordning (EG) nr 733/2002, och
av följande skäl:
|
(1) |
Införandet av internationaliserade domännamn (IDN) har skapat en risk för förväxling av domännamn som registrerats i olika alfabet men som visuellt kan skapa förvirring. Detta kan särskilt bero på de visuella likheterna mellan skrivtecknen i domännamnen (t.ex. mellan det kyrilliska gemena ”п” och det latinska gemena ”n”). För att minimera sådana risker bör registreringsenheten genomföra tekniska kontroller som kan leda till att sådana internationaliserade domännamn inte godtas för registrering. Sådana tekniska kontroller bör uppfylla internationella standarder och kan uppdateras med jämna mellanrum. |
|
(2) |
För att utöka säkerheten och kontrollerna av missbruk i anslutning till domännamn med .eu är det nödvändigt att se till att registreringsenhetens giltighetskontroll av ansökningarna om registrering sker före och inte enbart efter registreringen. Kontrollen bör genomföras på registreringsenhetens initiativ eller till följd av en tvist om registreringen av det berörda domännamnet. |
|
(3) |
Den nuvarande registreringsenheten för toppdomänen .eu har meddelat kommissionen att domännamnen ”eurethix.eu”, ”eurethics.eu” och ”euthics.eu”, som tidigare var reserverade av registreringsenheten enligt artikel 17 i kommissionens förordning (EG) nr 874/2004 (2), aldrig kommer att användas och att de därför bör strykas från ovannämnda artikel och frigöras så snart den ändrade förordningen offentliggörs. |
|
(4) |
Specialtecken, inklusive tecknen ß (tyskt dubbel-s) och ς (grekiskt finalt sigma), erbjöds inte när de internationaliserade domännamnen introducerades under .eu. Eftersom hantering av dessa tillåts i protokollet IDNA2008 bedöms det lämpligt att erbjuda dem som stöd för unionens officiella språk. Bilagan har uppdaterats efter samråd med EU:s medlemsstater, kandidatländerna och EES-medlemsstaterna för att införliva domännamn som innehåller dessa nya skrivtecken. |
|
(5) |
Den 1 juli 2013 anslöt sig Kroatien till Europeiska unionen. Kroatien bör därför ha möjlighet att registrera de domännamn som har reserverats för Kroatien enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 874/2004 och dess senare ändringar. |
|
(6) |
Införlivandet av bestämmelser om .eu i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ger möjlighet för företag som har sitt säte, huvudkontor eller huvudsakliga verksamhet i Island, Norge och Liechtenstein, liksom organisationer som är etablerade i dessa länder och invånare i dessa länder, att registrera namn under toppdomänen .eu. |
|
(7) |
Förteckningen över namn som får reserveras av Island, Liechtenstein respektive Norge, i den omfattning som anges i punkt 2 i bilagan, bör överföras till punkt 1 i bilagan. |
|
(8) |
Som kandidatländer ska f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien reservera allmänt erkända namn för geografiska och/eller geopolitiska begrepp som berör deras politiska eller territoriella organisation, så att de kan registreras vid en senare tidpunkt. |
|
(9) |
I enlighet med detta och i syfte att garantera klarhet angående rättsläget för medlemsstaternas och de framtida medlemsstaternas rättigheter är det därför nödvändigt att uppdatera förteckningarna i bilagan till förordning (EG) nr 874/2004 (i dess ändrade lydelse), med vederbörlig hänsyn tagen till namn som innehåller skrivtecken som tidigare inte var tillgängliga, namn som kan reserveras och namn som kan registreras. |
|
(10) |
Förordning (EG) nr 874/2004 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(11) |
EURid (registreringsenheten för .eu) har rådfrågats om de åtgärder som föreskrivs i denna förordning, i enlighet med förordning (EG) nr 733/2002. |
|
(12) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommunikationskommittén (3). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 874/2004 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
I artikel 3 ska tredje stycket ersättas med följande: ”Registreringsenhetens eventuella kontroll av ansökningars giltighet ska genomföras före registreringen och på registreringsenhetens initiativ, eller efter registreringen på registreringsenhetens initiativ eller till följd av en tvist om registreringen av det berörda domännamnet.” |
|
2. |
Följande artikel ska införas som artikel 6a: ”Artikel 6a Extra kontroll på teckennivå 1. Registreringsenheten ska genomföra tekniska åtgärder för att minimera den möjliga visuella förvirring som uppstår genom användningen av skrivtecken från alla officiella språk som avses i artikel 6.4. Dessa tekniska åtgärder ska ingå i giltighetskontrollen av registreringsansökningarna och kan leda till att det begärda domännamnet inte godtas för registrering. 2. De tekniska åtgärder som avses i punkt 1 ska fastställas av registreringsenheten och vara rimliga, öppna och icke-diskriminerande. 3. De tekniska åtgärder som avses i punkt 1 (med eventuella senare ändringar) ska av registreringsenheten offentliggöras i lättillgänglig form och bli tillämpliga vid detta offentliggörande. 4. Före genomförandet av de tekniska åtgärder som avses i punkt 1, eller före ändring av dem, ska registreringsenheten ta hänsyn till internationell bästa praxis, samråda med branschen och inhämta kommissionens godkännande.” |
|
3. |
I artikel 17 ska andra stycket ersättas med följande: ”eurid.eu, registry.eu, nic.eu, dns.eu, internic.eu, whois.eu, das.eu, coc.eu” . |
|
4. |
Bilagan ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 mars 2015.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EGT L 113, 30.4.2002, s. 1.
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 874/2004 av den 28 april 2004 om allmänna riktlinjer för inrättandet och driften av toppdomänen .eu och allmänna principer för registrering (EUT L 162, 30.4.2004, s. 40).
BILAGA
”BILAGA
1.
Förteckning över namn per land och över de länder som får registrera dem:ÖSTERRIKE
|
1. |
österreich |
|
2. |
oesterreich |
|
3. |
republik-österreich |
|
4. |
republik-oesterreich |
|
5. |
afstria |
|
6. |
dimokratia-afstria |
|
7. |
østrig |
|
8. |
republikken-østrig |
|
9. |
oestrig |
|
10. |
austria |
|
11. |
republic-austria |
|
12. |
república-austria |
|
13. |
autriche |
|
14. |
république-autriche |
|
15. |
oostenrijk |
|
16. |
republiek-oostenrijk |
|
17. |
república-austria |
|
18. |
itävalta |
|
19. |
itävallan-tasavalta |
|
20. |
itaevalta |
|
21. |
österrike |
|
22. |
oesterrike |
|
23. |
republik-österrike |
|
24. |
rakousko |
|
25. |
republika-rakousko |
|
26. |
repubblica-austria |
|
27. |
austrija |
|
28. |
republika-austrija |
|
29. |
respublika-austrija |
|
30. |
ausztria |
|
31. |
Osztrák-Köztársaság |
|
32. |
Republika-Austriacka |
|
33. |
rakúsko |
|
34. |
republika-rakúsko |
|
35. |
avstrija |
|
36. |
republika-avstrija |
|
37. |
awstrija |
|
38. |
republika-awstrija |
|
39. |
republikösterreich |
|
40. |
republikoesterreich |
|
41. |
dimokratiaafstria |
|
42. |
republikkenøstrig |
|
43. |
republicaustria |
|
44. |
repúblicaaustria |
|
45. |
républiqueautriche |
|
46. |
repubblicaaustria |
|
47. |
republiekoostenrijk |
|
48. |
repúblicaaustria |
|
49. |
tasavaltaitävalta |
|
50. |
republikösterrike |
|
51. |
republikarakousko |
|
52. |
republikaaustrija |
|
53. |
respublikaaustrija |
|
54. |
OsztrákKöztársaság |
|
55. |
RepublikaAustriacka |
|
56. |
republikarakúsko |
|
57. |
republikaavstrija |
|
58. |
republikaawstrija |
|
59. |
aostria |
|
60. |
vabariik-aostria |
|
61. |
vabariikaostria |
|
62. |
δημοκρατία-της-αυστρίας |
|
63. |
δημοκρατίατηςαυστρίας |
|
64. |
αυστρίας |
|
65. |
pепубликаaвстрия |
|
66. |
pепублика-aвстрия |
|
67. |
aвстрия |
BELGIEN
|
1. |
belgie |
|
2. |
belgië |
|
3. |
belgique |
|
4. |
belgien |
|
5. |
belgium |
|
6. |
bélgica |
|
7. |
belgica |
|
8. |
belgio |
|
9. |
belgia |
|
10. |
belgija |
|
11. |
vlaanderen |
|
12. |
wallonie |
|
13. |
wallonië |
|
14. |
brussel |
|
15. |
vlaamse-gemeenschap |
|
16. |
franse-gemeenschap |
|
17. |
duitstalige-gemeenschap |
|
18. |
vlaams-gewest |
|
19. |
waals-gewest |
|
20. |
brussels-hoofdstedelijk-gewest |
|
21. |
flandre |
|
22. |
bruxelles |
|
23. |
communauté-flamande |
|
24. |
communaute-flamande |
|
25. |
communauté-française |
|
26. |
communaute-francaise |
|
27. |
communaute-germanophone |
|
28. |
communauté-germanophone |
|
29. |
région-flamande |
|
30. |
region-flamande |
|
31. |
région-wallonne |
|
32. |
region-wallonne |
|
33. |
région-de-bruxelles-capitale |
|
34. |
region-de-bruxelles-capitale |
|
35. |
flandern |
|
36. |
wallonien |
|
37. |
bruessel |
|
38. |
brüssel |
|
39. |
flaemische-gemeinschaft |
|
40. |
flämische-gemeinschaft |
|
41. |
franzoesische-gemeinschaft |
|
42. |
französische-gemeinschaft |
|
43. |
deutschsprachige-gemeinschaft |
|
44. |
flaemische-region |
|
45. |
flämische-region |
|
46. |
wallonische-region |
|
47. |
region-bruessel-hauptstadt |
|
48. |
region-brüssel-hauptstadt |
|
49. |
flanders |
|
50. |
wallonia |
|
51. |
brussels |
|
52. |
flemish-community |
|
53. |
french-community |
|
54. |
german-speaking-community |
|
55. |
flemish-region |
|
56. |
walloon-region |
|
57. |
brussels-capital-region |
|
58. |
flandes |
|
59. |
valonia |
|
60. |
bruselas |
|
61. |
comunidad-flamenca |
|
62. |
comunidad-francesa |
|
63. |
comunidad-germanófona |
|
64. |
comunidad-germanofona |
|
65. |
region-flamenca |
|
66. |
región-flamenca |
|
67. |
region-valona |
|
68. |
región-valona |
|
69. |
region-de-bruselas-capital |
|
70. |
región-de-bruselas-capital |
|
71. |
fiandre |
|
72. |
vallonia |
|
73. |
communita-fiamminga |
|
74. |
communità-fiamminga |
|
75. |
communita-francese |
|
76. |
communità-francese |
|
77. |
communita-di-lingua-tedesca |
|
78. |
communità-di-lingua-tedesca |
|
79. |
regione-fiamminga |
|
80. |
regione-vallona |
|
81. |
regione-di-bruxelles-capitale |
|
82. |
flandres |
|
83. |
bruxelas |
|
84. |
comunidade-flamenga |
|
85. |
comunidade-francofona |
|
86. |
comunidade-germanofona |
|
87. |
regiao-flamenga |
|
88. |
região-flamenga |
|
89. |
regiao-vala |
|
90. |
região-vala |
|
91. |
regiao-de-bruxelas-capital |
|
92. |
região-de-bruxelas-capital |
|
93. |
vallonien |
|
94. |
bryssel |
|
95. |
flamlaendskt-spraakomraade |
|
96. |
fransktalande-spraakomraade |
|
97. |
tysktalande-spraakomraade |
|
98. |
flamlaendska-regionen |
|
99. |
vallonska-regionen |
|
100. |
bryssel-huvustad |
|
101. |
det-flamske-sprogsamfund |
|
102. |
det-franske-sprogsamfund |
|
103. |
det-tysktalende-sprogsamfund |
|
104. |
den-flamske-region |
|
105. |
den-vallonske-region |
|
106. |
regionen-bruxelles-hovedstadsomraadet |
|
107. |
flanderi |
|
108. |
flaaminkielinen-yhteiso |
|
109. |
ranskankielinen-yhteiso |
|
110. |
saksankielinen-yhteiso |
|
111. |
flanderin-alue |
|
112. |
vallonian-alue |
|
113. |
brysselin-alue |
|
114. |
flandry |
|
115. |
valonsko |
|
116. |
brusel |
|
117. |
vlamske-spolecenstvi |
|
118. |
francouzske-spolecenstvi |
|
119. |
germanofonni-spolecenstvi |
|
120. |
vlamsky-region |
|
121. |
valonsky-region |
|
122. |
region-brusel |
|
123. |
flandrija |
|
124. |
valonija |
|
125. |
bruselj |
|
126. |
flamska-skupnost |
|
127. |
frankofonska-skupnost |
|
128. |
germanofonska-skupnost |
|
129. |
flamska-regija |
|
130. |
valonska-regija |
|
131. |
regija-bruselj |
BULGARIEN
|
1. |
българия |
|
2. |
bulgaria |
|
3. |
bulharsko |
|
4. |
bulgarien |
|
5. |
bulgaaria |
|
6. |
βουλγαρία |
|
7. |
bulgarie |
|
8. |
bulgarija |
|
9. |
bulgarije |
|
10. |
bolgarija |
|
11. |
republicofbulgaria |
|
12. |
the-republic-of-bulgaria |
|
13. |
the_republic_of_bulgaria |
|
14. |
republic-of-bulgaria |
|
15. |
republic_of_bulgaria |
|
16. |
republicbulgaria |
|
17. |
republic-bulgaria |
|
18. |
republic_bulgaria |
|
19. |
repubblicadibulgaria |
|
20. |
repubblica-di-bulgaria |
|
21. |
repubblica_di_bulgaria |
|
22. |
repubblicabulgaria |
|
23. |
repubblica-bulgaria |
|
24. |
repubblica_bulgaria |
|
25. |
republikbulgarien |
|
26. |
republik-bulgarien |
|
27. |
republik_bulgarien |
|
28. |
bulgaariavabariik |
|
29. |
bulgaaria-vabariik |
|
30. |
bulgaaria_vabariik |
|
31. |
δημοκρατιατησβουλγαριας |
|
32. |
δημοκρατια-της-βουλγαριας |
|
33. |
δημοκρατια_της_βουλγαριας |
|
34. |
republiekbulgarije |
|
35. |
republiek-bulgarije |
|
36. |
republiek_bulgarije |
|
37. |
republikabolgarija |
|
38. |
republika-bolgarija |
|
39. |
republika_bolgarija |
|
40. |
republikabulgaria |
|
41. |
republika-bulgaria |
|
42. |
republika_bulgaria |
|
43. |
bulharskarepublica |
|
44. |
bulharska-republica |
|
45. |
bulharska_republica |
|
46. |
republiquebulgarie |
|
47. |
republique-bulgarie |
|
48. |
republique_bulgarie |
|
49. |
republicabulgarija |
|
50. |
republica-bulgārija |
|
51. |
republica_bulgārija |
|
52. |
repúblikabulgária |
|
53. |
repúblika-bulgária |
|
54. |
repúblika_bulgária |
|
55. |
repúblicabulgaria |
|
56. |
república-bulgaria |
|
57. |
república_bulgaria |
|
58. |
bulgarja |
|
59. |
bălgarija |
|
60. |
bulgariantasavalta |
|
61. |
bulgarian-tasavalta |
|
62. |
bulgarian_tasavalta |
|
63. |
republikenbulgarien |
|
64. |
republiken-bulgarien |
|
65. |
republiken_bulgarien |
|
66. |
repulicabulgaria |
|
67. |
repulica-bulgaria |
|
68. |
repulica_bulgaria |
|
69. |
köztársaságbulgária |
|
70. |
köztársaság-bulgária |
|
71. |
köztársaság_bulgária |
|
72. |
aврен |
|
73. |
aйтос |
|
74. |
aксаково |
|
75. |
aлфатар |
|
76. |
aнтон |
|
77. |
aприлци |
|
78. |
aсеновград |
|
79. |
албена |
|
80. |
антоново |
|
81. |
арбанаси |
|
82. |
ардино |
|
83. |
балчик |
|
84. |
баните |
|
85. |
банкя |
|
86. |
банско |
|
87. |
батак |
|
88. |
белене |
|
89. |
белица |
|
90. |
белово |
|
91. |
белоградчик |
|
92. |
белослав |
|
93. |
берковица |
|
94. |
благоевград |
|
95. |
бобовдол |
|
96. |
бобошево |
|
97. |
боженци |
|
98. |
божурище |
|
99. |
бойница |
|
100. |
бойчиновци |
|
101. |
болярово |
|
102. |
борино |
|
103. |
борован |
|
104. |
боровец |
|
105. |
борово |
|
106. |
ботевград |
|
107. |
бояна |
|
108. |
братядаскалови |
|
109. |
брацигово |
|
110. |
брегово |
|
111. |
брезник |
|
112. |
брезово |
|
113. |
брусарци |
|
114. |
бургас |
|
115. |
бяла |
|
116. |
бяласлатина |
|
117. |
варна |
|
118. |
великипреслав |
|
119. |
великотърново |
|
120. |
велинград |
|
121. |
венец |
|
122. |
ветово |
|
123. |
ветрино |
|
124. |
видин |
|
125. |
враца |
|
126. |
вълчедръм |
|
127. |
вълчидол |
|
128. |
върбица |
|
129. |
вършец |
|
130. |
габрово |
|
131. |
генералтошево |
|
132. |
георгидамяново |
|
133. |
главиница |
|
134. |
годеч |
|
135. |
горнабаня |
|
136. |
горнамалина |
|
137. |
горнаоряховица |
|
138. |
гоцеделчев |
|
139. |
грамада |
|
140. |
гулянци |
|
141. |
гурково |
|
142. |
гълъбово |
|
143. |
гърмен |
|
144. |
двемогили |
|
145. |
девин |
|
146. |
ямбол |
|
147. |
девня |
|
148. |
джебел |
|
149. |
димитровград |
|
150. |
димово |
|
151. |
добринище |
|
152. |
добрич |
|
153. |
добричселска |
|
154. |
долнабаня |
|
155. |
долнамитрополия |
|
156. |
долнидъбник |
|
157. |
долничифлик |
|
158. |
доспат |
|
159. |
драгоман |
|
160. |
дряново |
|
161. |
дулово |
|
162. |
дупница |
|
163. |
дългопол |
|
164. |
елена |
|
165. |
елинпелин |
|
166. |
елхово |
|
167. |
етрополе |
|
168. |
етъра |
|
169. |
завет |
|
170. |
земен |
|
171. |
златарица |
|
172. |
златица |
|
173. |
златнипясъци |
|
174. |
златоград |
|
175. |
ивайловград |
|
176. |
иваново |
|
177. |
искър |
|
178. |
исперих |
|
179. |
ихтиман |
|
180. |
каварна |
|
181. |
казанлък |
|
182. |
кайнарджа |
|
183. |
калояново |
|
184. |
камено |
|
185. |
каолиново |
|
186. |
карлово |
|
187. |
карнобат |
|
188. |
каспичан |
|
189. |
кирково |
|
190. |
кнежа |
|
191. |
ковачевци |
|
192. |
козлодуй |
|
193. |
копривщица |
|
194. |
костенец |
|
195. |
костинброд |
|
196. |
котел |
|
197. |
кочериново |
|
198. |
кресна |
|
199. |
криводол |
|
200. |
кричим |
|
201. |
крумовград |
|
202. |
крушари |
|
203. |
кубрат |
|
204. |
куклен |
|
205. |
кула |
|
206. |
кърджали |
|
207. |
кюстендил |
|
208. |
левски |
|
209. |
лесичово |
|
210. |
летница |
|
211. |
ловеч |
|
212. |
лозница |
|
213. |
лом |
|
214. |
луковит |
|
215. |
лъки |
|
216. |
любимец |
|
217. |
лясковец |
|
218. |
мадан |
|
219. |
мадара |
|
220. |
маджарово |
|
221. |
макреш |
|
222. |
малкотърново |
|
223. |
марица |
|
224. |
медковец |
|
225. |
мездра |
|
226. |
мелник |
|
227. |
мизия |
|
228. |
минералнибани |
|
229. |
мирково |
|
230. |
момчилград |
|
231. |
монтана |
|
232. |
мъглиж |
|
233. |
нареченскибани |
|
234. |
невестино |
|
235. |
неделино |
|
236. |
несебър |
|
237. |
николаево |
|
238. |
николакозлево |
|
239. |
никопол |
|
240. |
новазагора |
|
241. |
новипазар |
|
242. |
новосело |
|
243. |
огняново |
|
244. |
омуртаг |
|
245. |
опака |
|
246. |
опан |
|
247. |
оряхово |
|
248. |
павелбаня |
|
249. |
павликени |
|
250. |
пазарджик |
|
251. |
пампорово |
|
252. |
панагюрище |
|
253. |
перник |
|
254. |
перущица |
|
255. |
петрич |
|
256. |
пещера |
|
257. |
пирдоп |
|
258. |
плевен |
|
259. |
пловдив |
|
260. |
полскитръмбеш |
|
261. |
поморие |
|
262. |
попово |
|
263. |
пордим |
|
264. |
правец |
|
265. |
приморско |
|
266. |
провадия |
|
267. |
първомай |
|
268. |
раднево |
|
269. |
радомир |
|
270. |
разград |
|
271. |
разлог |
|
272. |
ракитово |
|
273. |
раковски |
|
274. |
рила |
|
275. |
родопи |
|
276. |
роман |
|
277. |
рудозем |
|
278. |
руен |
|
279. |
ружинци |
|
280. |
русе |
|
281. |
садово |
|
282. |
самоков |
|
283. |
самуил |
|
284. |
сандански |
|
285. |
сапаревабаня |
|
286. |
сатовча |
|
287. |
светивлас |
|
288. |
свиленград |
|
289. |
свищов |
|
290. |
своге |
|
291. |
свещари |
|
292. |
севлиево |
|
293. |
септември |
|
294. |
силистра |
|
295. |
симеоновград |
|
296. |
симитли |
|
297. |
ситово |
|
298. |
сливен |
|
299. |
сливница |
|
300. |
сливополе |
|
301. |
слънчевбряг |
|
302. |
смолян |
|
303. |
смядово |
|
304. |
созопол |
|
305. |
сопот |
|
306. |
средец |
|
307. |
стамболийски |
|
308. |
стамболово |
|
309. |
старазагора |
|
310. |
столична |
|
311. |
стражица |
|
312. |
стралджа |
|
313. |
стрелча |
|
314. |
струмяни |
|
315. |
суворово |
|
316. |
сунгурларе |
|
317. |
сухиндол |
|
318. |
съединение |
|
319. |
твърдица |
|
320. |
тервел |
|
321. |
тетевен |
|
322. |
тополовград |
|
323. |
трекляно |
|
324. |
троян |
|
325. |
трън |
|
326. |
трявна |
|
327. |
тунджа |
|
328. |
тутракан |
|
329. |
търговище |
|
330. |
угърчин |
|
331. |
хаджидимово |
|
332. |
хайредин |
|
333. |
харманли |
|
334. |
хасково |
|
335. |
хисаря |
|
336. |
якоруда |
|
337. |
хитрино |
|
338. |
царево |
|
339. |
царкалоян |
|
340. |
ценово |
|
341. |
чавдар |
|
342. |
челопеч |
|
343. |
чепеларе |
|
344. |
червенбряг |
|
345. |
черноочене |
|
346. |
чипровци |
|
347. |
чирпан |
|
348. |
чупрене |
|
349. |
шабла |
|
350. |
широкалъка |
|
351. |
шумен |
|
352. |
ябланица |
|
353. |
якимово |
CYPERN
|
1. |
суреrn |
|
2. |
cyprus |
|
3. |
cyprus |
|
4. |
kypros |
|
5. |
chypre |
|
6. |
Zypern |
|
7. |
κυπρος |
|
8. |
cipro |
|
9. |
chipre |
|
10. |
chipre |
|
11. |
суреrn |
|
12. |
anchipír |
|
13. |
kypr |
|
14. |
küpros |
|
15. |
ciprus |
|
16. |
kipras |
|
17. |
kipra |
|
18. |
ćipru |
|
19. |
cypr |
|
20. |
čiper |
|
21. |
cyprus |
|
22. |
kibris |
|
23. |
republikkencypern |
|
24. |
republiekcyprus |
|
25. |
republicofcyprus |
|
26. |
kyproksentasavalta |
|
27. |
republiquedechypre |
|
28. |
republikzypern |
|
29. |
κυπριακηδημοκρατια |
|
30. |
repubblicadicipro |
|
31. |
republicadechipre |
|
32. |
republicadechipre |
|
33. |
cypernsrepublik |
|
34. |
poblachtnacipíre |
|
35. |
kyperskarepublika |
|
36. |
küprosevabariik |
|
37. |
ciprusiköztàrsasàg |
|
38. |
kiprorespublika |
|
39. |
kiprasrepublika |
|
40. |
republikata'ćipru |
|
41. |
republikacypryjska |
|
42. |
republikaciper |
|
43. |
cyperskarepublika |
|
44. |
kibriscumhuriyeti |
|
45. |
ağirdağ |
|
46. |
ağridaki |
|
47. |
așelya |
|
48. |
așeritu |
|
49. |
așșa |
|
50. |
aybifan-dağ |
|
51. |
ayinikola-lefkoșa-solya |
|
52. |
ayirini-lefkoșa |
|
53. |
aykuruș-girne |
|
54. |
aymarina-șillura |
|
55. |
aynikola-mağusa |
|
56. |
aytotoro-mağusa |
|
57. |
ayvarvara-lefkoșa |
|
58. |
ayvavaçinya |
|
59. |
ayyanni-lefkoșa-malunda |
|
60. |
ayyorgi-lefkoșa-solya |
|
61. |
ayyorgi-mağusa-spathariko |
|
62. |
baf-kazası |
|
63. |
çatoz |
|
64. |
elya-girne |
|
65. |
engomi-lefkoșa |
|
66. |
engomi-mağusa |
|
67. |
eurokıbrıs |
|
68. |
euro-kıbns |
|
69. |
geçitkale |
|
70. |
girne-kazası |
|
71. |
göneyli |
|
72. |
goșși |
|
73. |
kalavaç |
|
74. |
kaloğreya |
|
75. |
kalohoryo-dağ |
|
76. |
kalohoryo-lefkoșa-solya |
|
77. |
karpașa |
|
78. |
koççina |
|
79. |
koççinotrimitya |
|
80. |
kömürcü |
|
81. |
kördemen |
|
82. |
korneç |
|
83. |
kukla-mağusa |
|
84. |
kutsoventi |
|
85. |
laçça |
|
86. |
larnaka-kazası |
|
87. |
lefkoșa |
|
88. |
lefkoșa-kazası |
|
89. |
lemesos-kazası |
|
90. |
lemesosșarapköyleri |
|
91. |
lemesos-șarapköyleri |
|
92. |
leymosun-kazası |
|
93. |
livadya-lefkoșa |
|
94. |
livadya-mağusa |
|
95. |
mağusa |
|
96. |
mağusa-kazası |
|
97. |
mandres-lefkoșa |
|
98. |
mandres-mağusta |
|
99. |
melușa |
|
100. |
milya-baf |
|
101. |
monağri |
|
102. |
monağrulli |
|
103. |
mormenekșe |
|
104. |
neyohoryo-lefkoșa |
|
105. |
ortaköy |
|
106. |
palehor-dağ |
|
107. |
panağra |
|
108. |
pareklișa |
|
109. |
patriç |
|
110. |
peristerona-lefkoșa |
|
111. |
peristerona-mağusa |
|
112. |
pirga-mağusa |
|
113. |
prastyo-lefkoșa |
|
114. |
prastyo-mağusa |
|
115. |
șehirselağaçlandırma |
|
116. |
șillura |
|
117. |
sotira-mağusa |
|
118. |
süsköy |
|
119. |
trahoni-lefkoșa |
|
120. |
trașipeyula |
|
121. |
tremeșe |
|
122. |
trușa |
|
123. |
varișa |
|
124. |
vavaçinya |
|
125. |
vreçça |
|
126. |
vroyișa |
|
127. |
yenağra |
|
128. |
yeniceköy |
|
129. |
yeroșibu |
|
130. |
αβδελλερό |
|
131. |
αγγαστίνα |
|
132. |
αγγλισίδες |
|
133. |
αγγολέμι |
|
134. |
αγιά |
|
135. |
αγία-άννα |
|
136. |
αγία-βαρβάρα-λευκωσίας |
|
137. |
αγία-βαρβάρα-πάφου |
|
138. |
αγία-ειρήνη-κερύνειας |
|
139. |
αγία-ειρήνη-λευκωσίας |
|
140. |
αγία-μαρίνα-κελοκεδάρων |
|
141. |
αγία-μαρίνα-ξυλιάτου |
|
142. |
αγία-μαρίνα-σκυλλούρας |
|
143. |
αγία-μαρίνα-χρυσοχούς |
|
144. |
αγία-μαρινούδα |
|
145. |
αγία-νάπα |
|
146. |
αγία-τριάς |
|
147. |
άγιο-ανδρονικούδι |
|
148. |
άγιο-γεωργούδι |
|
149. |
άγιοι-βαβατσινιάς |
|
150. |
άγιοι-ηλιόφωτοι |
|
151. |
άγιοι-τριμιθιάς |
|
152. |
άγιος-αθανάσιος |
|
153. |
άγιος-αμβρόσιος-κερύνειας |
|
154. |
άγιος-αμβρόσιος-λεμεσού |
|
155. |
άγιος-ανδρόνικος-καρπασίας |
|
156. |
άγιος-ανδρόνικος-τρικώμου |
|
157. |
άγιος-βασίλειος |
|
158. |
άγιος-γεώργιος-αμμοχώστου |
|
159. |
άγιος-γεώργιος-καυκάλλου |
|
160. |
άγιος-γεώργιος-κερύνειας |
|
161. |
άγιος-γεώργιος-λεμεσού |
|
162. |
άγιος-γεώργιοςλευκωσίας-σολέας |
|
163. |
άγιος-γεώργιος-πάφου |
|
164. |
άγιος-δημητριανός |
|
165. |
άγιος-δημήτριος |
|
166. |
άγιος-δομέτιος |
|
167. |
άγιος-επίκτητος |
|
168. |
άγιος-επιφάνιος-ορεινής |
|
169. |
άγιος-επιφάνιος-σολέας |
|
170. |
άγιος-ερμόλαος |
|
171. |
άγιος-ευστάθιος |
|
172. |
άγιος-ηλίας |
|
173. |
άγιος-θεόδωρος-αμμοχώστου |
|
174. |
άγιος-θεόδωρος-λάρνακας |
|
175. |
άγιος-θεόδωρος-λεμεσού |
|
176. |
άγιος-θεόδωρος-σολέας |
|
177. |
άγιος-θεόδωρος-τιλλιρίας |
|
178. |
άγιος-θεράπων |
|
179. |
άγιος-θωμάς |
|
180. |
άγιος-ιάκωβος |
|
181. |
άγιος-ισίδωρος |
|
182. |
άγιος-ιωάννης-λεμεσού |
|
183. |
άγιος-ιωάννης-μαλούντας-λευκωσίας |
|
184. |
άγιος-ιωάννης-πάφου |
|
185. |
άγιος-ιωάννης-σελέμανη |
|
186. |
άγιος-κωνσταντίνος |
|
187. |
άγιος-μάμας |
|
188. |
άγιος-μερκούριος |
|
189. |
άγιος-νικόλαος-αμμοχώστου |
|
190. |
άγιος-νικόλαος-λευκωσίας-σολέας |
|
191. |
άγιος-νικόλαος-πάφου |
|
192. |
άγιος-παύλος |
|
193. |
άγιος-σέργιος |
|
194. |
άγιος-συμεών |
|
195. |
άγιος-σωζόμενος |
|
196. |
άγιος-τύχων |
|
197. |
άγιος-χαρίτων |
|
198. |
αγίρδα |
|
199. |
αγλαγγιά |
|
200. |
αγλαντζιά |
|
201. |
αγριδάκι |
|
202. |
αγρίδια |
|
203. |
αγροκηπιά |
|
204. |
αγρός |
|
205. |
αθηένου |
|
206. |
αθιένου |
|
207. |
αθρακός |
|
208. |
αιγιαλούσα |
|
209. |
ακάκι |
|
210. |
ακανθού |
|
211. |
ακαπνού |
|
212. |
ακουρσός |
|
213. |
ακρούντα |
|
214. |
ακρωτήρι |
|
215. |
αλαμινός |
|
216. |
αλάμπρα |
|
217. |
άλασσα |
|
218. |
αλεθρικό |
|
219. |
αλέκτορα |
|
220. |
αλεύγα |
|
221. |
αληθινού |
|
222. |
αλόδα |
|
223. |
άλωνα |
|
224. |
αμαργέτη |
|
225. |
αμίαντος |
|
226. |
αμμαδιές |
|
227. |
αμμόχωστος |
|
228. |
αμμόχωστος |
|
229. |
αμπελικού |
|
230. |
αναβαργός |
|
231. |
ανάγεια |
|
232. |
αναδιού |
|
233. |
αναλιόντας |
|
234. |
αναρή |
|
235. |
αναρίτα |
|
236. |
αναφωτίδα |
|
237. |
ανδρολίκου |
|
238. |
ανώγυρα |
|
239. |
αξύλου |
|
240. |
απεσιά |
|
241. |
απλάντα |
|
242. |
απλίκι |
|
243. |
αραδίππου |
|
244. |
αρακαπάς |
|
245. |
αργάκα |
|
246. |
αργάκι |
|
247. |
άρδανα |
|
248. |
αρεδιού |
|
249. |
αρμενοχώρι |
|
250. |
αρμίνου |
|
251. |
άρμου |
|
252. |
αρναδί |
|
253. |
άρσος-λάρνακας |
|
254. |
άρσος-λεμεσού |
|
255. |
αρτέμι |
|
256. |
ασγάτα |
|
257. |
ασκάς |
|
258. |
άσκεια |
|
259. |
ασπρογιά |
|
260. |
άσσεια |
|
261. |
αστρομερίτης |
|
262. |
ασώματος-κερύνειας |
|
263. |
ασώματος-λεμεσού |
|
264. |
αυγολίδα |
|
265. |
αυγόρου |
|
266. |
αυδήμου |
|
267. |
αυλώνα |
|
268. |
αφαμης |
|
269. |
αφάμης |
|
270. |
αφάντεια-ορνίθι |
|
271. |
αχέλεια |
|
272. |
αχερίτου |
|
273. |
άχνα |
|
274. |
αψιού |
|
275. |
βαβατσινιά |
|
276. |
βάβλα |
|
277. |
βαβυλάς |
|
278. |
βαρίσεια |
|
279. |
βαρώσι |
|
280. |
βάσα-κελλακίου |
|
281. |
βάσα-κοιλανίου |
|
282. |
βασίλεια |
|
283. |
βασίλι |
|
284. |
βατιλή |
|
285. |
βίκλα |
|
286. |
βιτσάδα |
|
287. |
βκύπρος |
|
288. |
βοθύλακας |
|
289. |
βοκολίδα |
|
290. |
βορόκληνη |
|
291. |
βουνί |
|
292. |
βουνιπαναγιας |
|
293. |
βουνίπαναγιάς |
|
294. |
βουνιπαναγιας-αμπελιτης |
|
295. |
βουνιπαναγιάς-αμπελίτης |
|
296. |
βουνό |
|
297. |
βρέτσια |
|
298. |
βυζακιά |
|
299. |
βώνη |
|
300. |
γαϊδουράς |
|
301. |
γαλάτα |
|
302. |
γαλαταριά |
|
303. |
γαλάτεια |
|
304. |
γαληνή |
|
305. |
γαληνόπορνη |
|
306. |
γαστριά |
|
307. |
γέναγρα |
|
308. |
γερακιές |
|
309. |
γεράνι |
|
310. |
γεράσα |
|
311. |
γέρι |
|
312. |
γερμασόγεια |
|
313. |
γεροβάσα |
|
314. |
γερόλακκος |
|
315. |
γεροσκήπου |
|
316. |
γιαλιά |
|
317. |
γιόλου |
|
318. |
γουδί |
|
319. |
γούρρη |
|
320. |
γούφες |
|
321. |
γύψου |
|
322. |
δάλι |
|
323. |
δαυλός |
|
324. |
δεκέλεια |
|
325. |
δελίκηπος |
|
326. |
δένεια |
|
327. |
δερύνεια |
|
328. |
δημοκρατίατηςκύπρου |
|
329. |
δημοκρατία-της-κύπρου |
|
330. |
διερώνα |
|
331. |
διόριος |
|
332. |
δράπεια |
|
333. |
δρομολαξιά |
|
334. |
δρούσεια |
|
335. |
δρύμου |
|
336. |
δύμες |
|
337. |
δύο-ποταμοί |
|
338. |
δωρά |
|
339. |
δωρός |
|
340. |
έγκωμη-αμμοχώστου |
|
341. |
έγκωμη-λευκωσίας |
|
342. |
ελεδιό |
|
343. |
ελιά-κερύνειας |
|
344. |
ελιά-λευκωσίας |
|
345. |
έμπα |
|
346. |
ενωμένηκυπριακήδημοκρατία |
|
347. |
ενωμένη-κυπριακή-δημοκρατία |
|
348. |
έξω-μετόχι |
|
349. |
επαρχία-αμμοχώστου |
|
350. |
επαρχία-κερύνειας |
|
351. |
επαρχία-λάρνακας |
|
352. |
επαρχία-λεμεσού |
|
353. |
επαρχία-λευκωσίας |
|
354. |
επαρχία-πάφου |
|
355. |
επισκοπειό |
|
356. |
επισκοπή-λεμεσού |
|
357. |
επισκοπή-πάφου |
|
358. |
επιχό |
|
359. |
επταγώνεια |
|
360. |
επτακώμη |
|
361. |
εργάτες |
|
362. |
ερήμη |
|
363. |
ευρέτου |
|
364. |
ευρύχου |
|
365. |
ζαχαριά |
|
366. |
ζύγι |
|
367. |
ζωοπηγή |
|
368. |
θελέτρα |
|
369. |
θέρμεια |
|
370. |
θρινιά |
|
371. |
ίνεια |
|
372. |
καζάφανι |
|
373. |
καζιβερά |
|
374. |
κάθικας |
|
375. |
κακοπετριά |
|
376. |
καλαβασός |
|
377. |
καλιάνα |
|
378. |
καλλέπεια |
|
379. |
καλογραία |
|
380. |
καλοπαναγιώτης |
|
381. |
καλό-χωριό-καπούτη |
|
382. |
καλό-χωριό-λάρνακας |
|
383. |
καλό-χωριό-λεμεσού |
|
384. |
καλό-χωριό-λευκωσίας-σολέας |
|
385. |
καλό-χωριό-ορεινής |
|
386. |
καλοψίδα |
|
387. |
καλυβάκια |
|
388. |
καμινάρια |
|
389. |
καμπί |
|
390. |
καμπιά |
|
391. |
κάμπος |
|
392. |
καμπυλή |
|
393. |
κανλί |
|
394. |
καννάβια |
|
395. |
κανναβιού |
|
396. |
καντού |
|
397. |
καπέδες |
|
398. |
καπηλειό |
|
399. |
καραβάς |
|
400. |
καραβοστάσι |
|
401. |
καράκουμι |
|
402. |
καραμούλληδες |
|
403. |
κάρμι |
|
404. |
καρπάσεια |
|
405. |
καταλιόντας |
|
406. |
κατύδατα |
|
407. |
κάτω-ακουρδαλειά |
|
408. |
κάτω-αρόδες |
|
409. |
κάτω-δευτερά |
|
410. |
κάτω-δίκωμο |
|
411. |
κάτω-δρύς |
|
412. |
κάτω-ζώδεια |
|
413. |
κάτω-κιβίδες |
|
414. |
κατωκοπιά |
|
415. |
κάτω-κουτραφάς |
|
416. |
κάτω-λεύκαρα |
|
417. |
κάτω-μονή |
|
418. |
κάτω-μύλος |
|
419. |
κάτω-πλάτρες |
|
420. |
κάτω-πολεμίδια |
|
421. |
κάτω-πύργος |
|
422. |
κέδαρες |
|
423. |
κελλάκι |
|
424. |
κελλιά |
|
425. |
κελοκέδαρα |
|
426. |
κερύνεια |
|
427. |
κερύνεια |
|
428. |
κιάδος |
|
429. |
κιβισίλι |
|
430. |
κιδάσι |
|
431. |
κιόμουρτζου |
|
432. |
κιόνελι |
|
433. |
κιός |
|
434. |
κισσόνεργα |
|
435. |
κισσούσα |
|
436. |
κίτι |
|
437. |
κλαυδιά |
|
438. |
κλεπίνη |
|
439. |
κλήρου |
|
440. |
κλιματολογία |
|
441. |
κλωνάρι |
|
442. |
κνώδαρα |
|
443. |
κοιλάνεμος |
|
444. |
κοιλάνι |
|
445. |
κοίλη |
|
446. |
κοιλίνεια |
|
447. |
κόκκινα |
|
448. |
κοκκινοτριμιθιά |
|
449. |
κολόσσι |
|
450. |
κονιά |
|
451. |
κοντέα |
|
452. |
κοντεμένος |
|
453. |
κοράκου |
|
454. |
κορμακίτης |
|
455. |
κορνοκήπος |
|
456. |
κόρνος |
|
457. |
κορόβεια |
|
458. |
κορφή |
|
459. |
κόση |
|
460. |
κοτσιάτης |
|
461. |
κουκά |
|
462. |
κούκλια-αμμοχώστου |
|
463. |
κούκλια-πάφου |
|
464. |
κούρδακα |
|
465. |
κουρού-μοναστήρι |
|
466. |
κουτσοβέντης |
|
467. |
κοφίνου |
|
468. |
κρασοχωρια |
|
469. |
κρασοχώρια |
|
470. |
κρασοχωριαλεμεσου |
|
471. |
κρασοχωρια-λεμεσου |
|
472. |
κρασοχώριαλεμεσού |
|
473. |
κρασοχώρια-λεμεσού |
|
474. |
κρηνί |
|
475. |
κρίδεια |
|
476. |
κρίτου-μαρόττου |
|
477. |
κρίτου-τέρα |
|
478. |
κυβέρνησητηςκύπρου |
|
479. |
κυβέρνηση-της-κύπρου |
|
480. |
κυθρέα |
|
481. |
κυνούσα |
|
482. |
κυπερούντα |
|
483. |
κυπριακήκυβέρνηση |
|
484. |
κυπριακή-κυβέρνηση |
|
485. |
κυπριακο |
|
486. |
κυπριακό |
|
487. |
κυπρος |
|
488. |
κύπρος |
|
489. |
κύπροςκυβέρνηση |
|
490. |
κύπρος-κυβέρνηση |
|
491. |
κυρά |
|
492. |
κώμα-του-γιαλού |
|
493. |
κώμη-κεπίρ |
|
494. |
λάγεια |
|
495. |
λαγουδερά |
|
496. |
λαζανιάς |
|
497. |
λακατάμεια |
|
498. |
λακκιά |
|
499. |
λάνεια |
|
500. |
λαονα |
|
501. |
λαόνα |
|
502. |
λαοναακαμα |
|
503. |
λαονα-ακαμα |
|
504. |
λαόναακάμα |
|
505. |
λαόνα-ακάμα |
|
506. |
λάπαθος |
|
507. |
λαπηθιού |
|
508. |
λάπηθος |
|
509. |
λάρνακα |
|
510. |
λάρνακας-λαπήθου |
|
511. |
λάσα |
|
512. |
λατσιά |
|
513. |
λεμεσός |
|
514. |
λεμίθου |
|
515. |
λέμπα |
|
516. |
λεμώνα |
|
517. |
λεονάρισσο |
|
518. |
λετύμβου |
|
519. |
λεύκα |
|
520. |
λευκόνοικο |
|
521. |
λευκωσία |
|
522. |
ληνού |
|
523. |
λιβάδι |
|
524. |
λιβάδια-αμμοχώστου |
|
525. |
λιβάδια-λάρνακας |
|
526. |
λιβάδια-λευκωσίας |
|
527. |
λιβερά |
|
528. |
λιμάνι-κερύνειας |
|
529. |
λιμνάτης |
|
530. |
λιμνιά |
|
531. |
λιμνίτης |
|
532. |
λιοπέτρι |
|
533. |
λουβαράς |
|
534. |
λουκρούνου |
|
535. |
λουρουκίνα |
|
536. |
λουτρός |
|
537. |
λόφου |
|
538. |
λυθράγκωμη |
|
539. |
λυθροδόντας |
|
540. |
λύμπια |
|
541. |
λύση |
|
542. |
λυσός |
|
543. |
μαζωτός |
|
544. |
μαθιάτης |
|
545. |
μαθικολώνη |
|
546. |
μακούντα |
|
547. |
μακράσυκα |
|
548. |
μαλιά |
|
549. |
μαλούντα |
|
550. |
μάμμαρη |
|
551. |
μαμούνταλη |
|
552. |
μαμώνια |
|
553. |
μάνδρες-αμμοχώστου |
|
554. |
μάνδρες-λευκωσίας |
|
555. |
μανδριά-λεμεσού |
|
556. |
μανδριά-πάφου |
|
557. |
μαράθα |
|
558. |
μαραθόβουνος |
|
559. |
μαραθούντα |
|
560. |
μαργί |
|
561. |
μαργό |
|
562. |
μαρί |
|
563. |
μάρωνας |
|
564. |
μαρώνι |
|
565. |
μάσαρη |
|
566. |
μελάδεια |
|
567. |
μελάναργα |
|
568. |
μελάνδρα |
|
569. |
μελίνη |
|
570. |
μελούντα |
|
571. |
μελούσεια |
|
572. |
μενεού |
|
573. |
μένικο |
|
574. |
μενόγεια |
|
575. |
μέσα-γειτονιά |
|
576. |
μέσανα |
|
577. |
μέσα-χωριό |
|
578. |
μεσόγη |
|
579. |
μηλιά-αμμοχώστου |
|
580. |
μηλιά-πάφου |
|
581. |
μηλιού |
|
582. |
μιά-μηλιά |
|
583. |
μιτσερό |
|
584. |
μονάγρι |
|
585. |
μοναγρούλλι |
|
586. |
μονάργα |
|
587. |
μονή |
|
588. |
μονιάτης |
|
589. |
μόρα |
|
590. |
μόρφου |
|
591. |
μοσφιλωτή |
|
592. |
μότηδες |
|
593. |
μούσερε |
|
594. |
μουσουλίτα |
|
595. |
μουτουλλάς |
|
596. |
μουτταγίακα |
|
597. |
μπέικιοϊ |
|
598. |
μπέλαπαϊς |
|
599. |
μπογάζι |
|
600. |
μυλικούρι |
|
601. |
μύρτου |
|
602. |
νατά |
|
603. |
νέα-δήμματα |
|
604. |
νέο-χωριό-λευκωσίας |
|
605. |
νέο-χωριό-πάφου |
|
606. |
νέτα |
|
607. |
νήσου |
|
608. |
νικητάρι |
|
609. |
νικήτας |
|
610. |
νικόκλεια |
|
611. |
ξερόβουνος |
|
612. |
ξερός |
|
613. |
ξυλιάτος |
|
614. |
ξυλοτύμβου |
|
615. |
ξυλοφάγου |
|
616. |
όβγορος |
|
617. |
οδού |
|
618. |
οίκος |
|
619. |
όμοδος |
|
620. |
ομόσπονδηκυπριακήδημοκρατία |
|
621. |
ομόσπονδη-κυπριακή-δημοκρατία |
|
622. |
ορά |
|
623. |
όργα |
|
624. |
ορμίδεια |
|
625. |
ορούντα |
|
626. |
ορτάκιοϊ |
|
627. |
παλαίκυθρο |
|
628. |
παλαιομέτοχο |
|
629. |
παλαιόμυλος |
|
630. |
παλαιόσοφος |
|
631. |
παλαιχώρι-μόρφου |
|
632. |
παλαιχώρι-ορεινής |
|
633. |
παλόδεια |
|
634. |
πάναγρα |
|
635. |
πάνω-ακουρδαλεια |
|
636. |
πάνω-αρόδες |
|
637. |
πάνω-αρχιμανδρίτα |
|
638. |
πάνω-δευτερά |
|
639. |
πάνω-δίκωμο |
|
640. |
πάνω-ζώδεια |
|
641. |
πάνω-κιβίδες |
|
642. |
πάνω-κουτραφάς |
|
643. |
πάνω-λεύκαρα |
|
644. |
πάνω-παναγιά |
|
645. |
πάνω-πλάτρες |
|
646. |
πάνω-πολεμίδια |
|
647. |
πάνω-πύργος |
|
648. |
παραλίμνι |
|
649. |
παραμάλι |
|
650. |
παραμύθα |
|
651. |
παρεκκλησιά |
|
652. |
πατρίκι |
|
653. |
πάφος |
|
654. |
πάφος |
|
655. |
πάχνα |
|
656. |
παχύαμμος |
|
657. |
πέγεια |
|
658. |
πεδουλάς |
|
659. |
πελαθούσα |
|
660. |
πελένδρι |
|
661. |
πεντάγεια |
|
662. |
πεντάκωμο |
|
663. |
πενταλιά |
|
664. |
πέρα |
|
665. |
πέρα-πεδί |
|
666. |
πέρα-χωριό |
|
667. |
πέργαμος |
|
668. |
περιβόλια-λάρνακας |
|
669. |
περιβόλια-τρικώμου |
|
670. |
περιστερώνα-αμμοχώστου |
|
671. |
περιστερώνα-λευκωσίας |
|
672. |
περιστερώνα-πάφου |
|
673. |
περιστερωνάρι |
|
674. |
πέτρα |
|
675. |
πέτρα-του-διγενή |
|
676. |
πετροφάνι |
|
677. |
πηγένια |
|
678. |
πηγή |
|
679. |
πιλέρι |
|
680. |
πισσούρι |
|
681. |
πιταργού |
|
682. |
πιτσιλια |
|
683. |
πιτσιλιά |
|
684. |
πλατάνι |
|
685. |
πλατανισσός |
|
686. |
πλατανιστάσα |
|
687. |
πλατανίστεια |
|
688. |
πολέμι |
|
689. |
πόλις-χρυσοχούς |
|
690. |
πολιτικό |
|
691. |
πολύστυπος |
|
692. |
πομός |
|
693. |
ποτάμι |
|
694. |
ποταμιά |
|
695. |
ποταμιού |
|
696. |
ποταμίτισσα |
|
697. |
ποταμός-του-κάμπου |
|
698. |
πραιτώρι |
|
699. |
πραστιό-αμμοχώστου |
|
700. |
πραστιό-λεμεσού-αυδήμου |
|
701. |
πραστιό-λεμεσού-κελλακίου |
|
702. |
πραστιό-λευκωσίας |
|
703. |
πραστιό-πάφου |
|
704. |
πρόδρομος |
|
705. |
πρόεδροςτηςδημοκρατίας |
|
706. |
πρόεδρος-της-δημοκρατίας |
|
707. |
πρόεδροςτηςκυπριακήςδημοκρατίας |
|
708. |
πρόεδρος-της-κυπριακής-δημοκρατίας |
|
709. |
πύλα |
|
710. |
πυργά-αμμοχώστου |
|
711. |
πυργά-λάρνακας |
|
712. |
πύργος-τηλλυρίας |
|
713. |
πυρόγι |
|
714. |
ριζοκάρπασο |
|
715. |
σαλαμιού |
|
716. |
σανίδα |
|
717. |
σανταλάρης |
|
718. |
σαραμά |
|
719. |
σαράντι |
|
720. |
σελλάδι-του-άππη |
|
721. |
σιά |
|
722. |
σιλίκου |
|
723. |
σίμου |
|
724. |
σινάόρος |
|
725. |
σίντα |
|
726. |
σιχαρί |
|
727. |
σκαρίνου |
|
728. |
σκούλλη |
|
729. |
σκουριώτισσα |
|
730. |
σκυλλούρα |
|
731. |
σούνι-ζανακιά |
|
732. |
σουσκιού |
|
733. |
σοφτάδες |
|
734. |
σπαθαρικό |
|
735. |
σπαθαρικού |
|
736. |
σπήλια |
|
737. |
σπιτάλι |
|
738. |
στατός-άγιος-φώτιος |
|
739. |
σταυροκόννου |
|
740. |
στενή |
|
741. |
στρόβολος |
|
742. |
στρογγυλός |
|
743. |
στρουμπί |
|
744. |
στύλλοι |
|
745. |
σύγκραση |
|
746. |
συκόπετρα |
|
747. |
συριανοχώρι |
|
748. |
σύσκληπος |
|
749. |
σωτήρα-αμμοχώστου |
|
750. |
σωτήρα-λεμεσού |
|
751. |
τάλα |
|
752. |
τδβκ |
|
753. |
τ-δ-β-κ |
|
754. |
τεμβριά |
|
755. |
τέμπλος |
|
756. |
τέρα |
|
757. |
τερσεφάνου |
|
758. |
τίμη |
|
759. |
τουρκικήδημοκρατίαβόρειαςκύπρου |
|
760. |
τουρκική-δημοκρατία-βόρειας-κύπρου |
|
761. |
τουρκοκυπριακό-ομόσπονδο-κράτος |
|
762. |
τόχνη |
|
763. |
τράπεζα |
|
764. |
τραχυπέδουλα |
|
765. |
τράχωνας |
|
766. |
τραχώνι-λεμεσού |
|
767. |
τραχώνι-λευκωσίας |
|
768. |
τρείς-ελιές |
|
769. |
τρεμετουσιά |
|
770. |
τρεμιθούσα |
|
771. |
τρίκωμο |
|
772. |
τριμήκληνη |
|
773. |
τριμίθι |
|
774. |
τριμιθούσα |
|
775. |
τρούλλοι |
|
776. |
τρυπημένη |
|
777. |
τσάδα |
|
778. |
τσακίστρα |
|
779. |
τσέρι |
|
780. |
τσερκέζοι |
|
781. |
ύψωνας |
|
782. |
φάλεια |
|
783. |
φαρμακάς |
|
784. |
φασλί |
|
785. |
φασούλα-λεμεσού |
|
786. |
φασούλα-πάφου |
|
787. |
φικάρδου |
|
788. |
φιλούσα-κελοκεδάρων |
|
789. |
φιλούσα-χρυσοχούς |
|
790. |
φλαμουδι |
|
791. |
φλάσου |
|
792. |
φοινί |
|
793. |
φοινικαριά |
|
794. |
φοίνικας |
|
795. |
φότα |
|
796. |
φρέναρος |
|
797. |
φροδίσια |
|
798. |
φτερικούδι |
|
799. |
φτέριχα |
|
800. |
φυλλιά |
|
801. |
φύτη |
|
802. |
χαλκός |
|
803. |
χανδριά |
|
804. |
χάρκεια |
|
805. |
χάρτζεια |
|
806. |
χλώρακας |
|
807. |
χοιροκοιτία |
|
808. |
χολέτρια |
|
809. |
χόλη |
|
810. |
χούλου |
|
811. |
χρυσίδα |
|
812. |
χρυσοχού |
|
813. |
ψάθι |
|
814. |
ψεματισμένος |
|
815. |
ψευδάς |
|
816. |
ψιμολόφου |
|
817. |
ψυλλάτος |
|
818. |
ağridya |
|
819. |
ağro |
|
820. |
aġrocipya |
|
821. |
apeșa |
|
822. |
apșu |
|
823. |
beyköy |
|
824. |
boğaz |
|
825. |
bșiik |
|
826. |
çada |
|
827. |
çakistra |
|
828. |
çerkez |
|
829. |
eksometos |
|
830. |
koççat |
|
831. |
pșahi |
|
832. |
șa |
|
833. |
sarapköyleri |
|
834. |
πολη-χρυσοχους |
|
835. |
πολη-της-χρυσοχούς |
TJECKIEN
|
1. |
ceska-republika |
|
2. |
den-tjekkiske-republik |
|
3. |
tschechische-republik |
|
4. |
tsehhi-vabariik |
|
5. |
τσεχικη-δημοκρατια |
|
6. |
czech-republic |
|
7. |
republica-checa |
|
8. |
republique-tcheque |
|
9. |
repubblica-ceca |
|
10. |
cehijas-republika |
|
11. |
cekijos-respublika |
|
12. |
cseh-koztarsasag |
|
13. |
repubblica-ceka |
|
14. |
tsjechische-republiek |
|
15. |
republika-czeska |
|
16. |
republica-checa |
|
17. |
ceska-republika |
|
18. |
tsekin-tasavalta |
|
19. |
tjeckiska-republiken |
|
20. |
ceskarepublika |
|
21. |
dentjekkiskerepublik |
|
22. |
tschechischerepublik |
|
23. |
tsehhivabariik |
|
24. |
τσεχικηδημοκρατια |
|
25. |
czechrepublic |
|
26. |
republicacheca |
|
27. |
republiquetcheque |
|
28. |
repubblicaceca |
|
29. |
cehijasrepublika |
|
30. |
cekijosrespublika |
|
31. |
csehkoztarsasag |
|
32. |
repubblicaceka |
|
33. |
tsjechischerepubliek |
|
34. |
republikaczeska |
|
35. |
republicacheca |
|
36. |
ceskarepublika |
|
37. |
tsekintasavalta |
|
38. |
tjeckiskarepubliken |
|
39. |
czech |
|
40. |
cesko |
|
41. |
tjekkiet |
|
42. |
tschechien |
|
43. |
tsehhi |
|
44. |
τσεχια |
|
45. |
czechia |
|
46. |
chequia |
|
47. |
tchequie |
|
48. |
cechia |
|
49. |
cehija |
|
50. |
cekija |
|
51. |
csehorszag |
|
52. |
tsjechie |
|
53. |
czechy |
|
54. |
chequia |
|
55. |
ceska |
|
56. |
tsekinmaa |
|
57. |
tjeckien |
|
58. |
cechy |
|
59. |
česka-republika |
|
60. |
tsehhi-vabariik |
|
61. |
republica-checa |
|
62. |
republique-tcheque |
|
63. |
čehijas-republika |
|
64. |
cseh-köztarsasag |
|
65. |
republica-checa |
|
66. |
česka-republika |
|
67. |
českarepublika |
|
68. |
tsehhivabariik |
|
69. |
republicacheca |
|
70. |
republiquetcheque |
|
71. |
čehijasrepublika |
|
72. |
csehköztarsasag |
|
73. |
republicacheca |
|
74. |
česko |
|
75. |
tsjechië |
|
76. |
tsehhi |
|
77. |
chequia |
|
78. |
tchequie |
|
79. |
čehija |
|
80. |
csehorszag |
|
81. |
česka |
|
82. |
čechy |
|
83. |
česká-republika |
|
84. |
českárepublika |
|
85. |
republika-česká |
|
86. |
republikačeská |
|
87. |
čechy |
|
88. |
чешката-република |
|
89. |
чешкатарепублика |
|
90. |
чехия |
|
91. |
τσεχία |
|
92. |
τσεχική-δημοκρατία |
|
93. |
τσεχικήδημοκρατία |
|
94. |
república-checa |
|
95. |
repúblicacheca |
|
96. |
tšehhi |
|
97. |
tšehhi-vabariigi |
|
98. |
tšehhivabariigi |
|
99. |
tchéquie |
|
100. |
république-tchèque |
|
101. |
républiquetchèque |
|
102. |
tšekin-tasavalta |
|
103. |
tšekintasavalta |
|
104. |
tšekki |
|
105. |
tšekinmaa |
|
106. |
čekija |
|
107. |
čekijos-respublika |
|
108. |
čekijosrespublika |
|
109. |
chéquia |
|
110. |
republica-cehă |
|
111. |
republicacehă |
|
112. |
češka |
|
113. |
republika-češka |
|
114. |
republikačeška |
|
115. |
csehország |
|
116. |
cseh-köztársaság |
|
117. |
csehköztársaság |
KROATIEN
|
1. |
croatia |
|
2. |
kroatia |
|
3. |
kroatien |
|
4. |
kroatien |
|
5. |
croazia |
|
6. |
kroatien |
|
7. |
croacia |
|
8. |
croatie |
|
9. |
horvátország |
|
10. |
horvatorszag |
|
11. |
kroatië |
|
12. |
kroatie |
|
13. |
chorwacja |
|
14. |
κροατία |
|
15. |
chorvatsko |
|
16. |
charvátsko |
|
17. |
horvaatia |
|
18. |
kroaatia |
|
19. |
croácia |
|
20. |
croacia |
|
21. |
horvātija |
|
22. |
horvatija |
|
23. |
kroatija |
|
24. |
kroazja |
|
25. |
chorvátsko |
|
26. |
chrovatsko |
|
27. |
hrvaška |
|
28. |
hrvatska |
DANMARK
|
1. |
danemark |
|
2. |
denemarken |
|
3. |
danmark |
|
4. |
denmark |
|
5. |
tanska |
|
6. |
δανία |
|
7. |
danimarca |
|
8. |
dinamarca |
|
9. |
dänemark |
|
10. |
dánsko |
|
11. |
taani |
|
12. |
danija |
|
13. |
dānija |
|
14. |
id-danimarka |
|
15. |
dania |
|
16. |
danska |
|
17. |
dánia |
ESTLAND
|
1. |
eesti |
|
2. |
estija |
|
3. |
estland |
|
4. |
estonia |
|
5. |
estónia |
|
6. |
estonie |
|
7. |
estonija |
|
8. |
estonja |
|
9. |
εσθονία |
|
10. |
igaunija |
|
11. |
viro |
FINLAND
|
1. |
suomi |
|
2. |
finland |
|
3. |
finska |
|
4. |
finskó |
|
5. |
finlândia |
|
6. |
finlandia |
|
7. |
finlandja |
|
8. |
finnország |
|
9. |
suomija |
|
10. |
somija |
|
11. |
finlande |
|
12. |
φινλανδία |
|
13. |
soomi |
|
14. |
finnland |
|
15. |
finsko |
|
16. |
åland |
FRANKRIKE
|
1. |
francia |
|
2. |
francie |
|
3. |
frankrig |
|
4. |
frankreich |
|
5. |
prantsusmaa |
|
6. |
γαλλια |
|
7. |
gallia |
|
8. |
france |
|
9. |
france |
|
10. |
francia |
|
11. |
francija |
|
12. |
prancūzija |
|
13. |
prancuzija |
|
14. |
franciaország |
|
15. |
franciaorszag |
|
16. |
franza |
|
17. |
frankrijk |
|
18. |
francja |
|
19. |
frança |
|
20. |
francúzsko |
|
21. |
francuzsko |
|
22. |
francija |
|
23. |
ranska |
|
24. |
frankrike |
|
25. |
französischerepublik |
|
26. |
französische-republik |
|
27. |
französische_republik |
|
28. |
franzosischerepublik |
|
29. |
franzosische-republik |
|
30. |
franzosische_republik |
|
31. |
franzoesischerepublik |
|
32. |
franzoesische-republik |
|
33. |
franzoesische_republik |
|
34. |
frenchrepublic |
|
35. |
french-republic |
|
36. |
french_republic |
|
37. |
republiquefrançaise |
|
38. |
republique-française |
|
39. |
republique_française |
|
40. |
républiquefrançaise |
|
41. |
république-française |
|
42. |
république_française |
|
43. |
republiquefrancaise |
|
44. |
republique-francaise |
|
45. |
republique_francaise |
|
46. |
républiquefrancaise |
|
47. |
république-francaise |
|
48. |
république_francaise |
|
49. |
alsace |
|
50. |
auvergne |
|
51. |
aquitaine |
|
52. |
basse-normandie |
|
53. |
bassenormandie |
|
54. |
bourgogne |
|
55. |
bretagne |
|
56. |
centre |
|
57. |
champagne-ardenne |
|
58. |
champagneardenne |
|
59. |
corse |
|
60. |
franche-comte |
|
61. |
franche-comté |
|
62. |
franchecomte |
|
63. |
franchecomté |
|
64. |
haute-normandie |
|
65. |
hautenormandie |
|
66. |
ile-de-France |
|
67. |
île-de-France |
|
68. |
iledeFrance |
|
69. |
îledeFrance |
|
70. |
languedoc-roussillon |
|
71. |
languedocroussillon |
|
72. |
limousin |
|
73. |
lorraine |
|
74. |
midi-pyrenees |
|
75. |
midi-pyrénées |
|
76. |
midipyrenees |
|
77. |
midipyrénées |
|
78. |
nord-pas-de-calais |
|
79. |
nordpasdecalais |
|
80. |
paysdelaloire |
|
81. |
pays-de-la-loire |
|
82. |
picardie |
|
83. |
poitou-charentes |
|
84. |
poitoucharentes |
|
85. |
provence-alpes-cote-d-azur |
|
86. |
provence-alpes-côte-d-azur |
|
87. |
provencealpescotedazur |
|
88. |
provencealpescôtedazur |
|
89. |
rhone-alpes |
|
90. |
rhône-alpes |
|
91. |
rhonealpes |
|
92. |
rhônealpes |
|
93. |
guadeloupe |
|
94. |
guyane |
|
95. |
martinique |
|
96. |
reunion |
|
97. |
réunion |
|
98. |
mayotte |
|
99. |
saint-pierre-et-miquelon |
|
100. |
saintpierreetmiquelon |
|
101. |
polynesie-française |
|
102. |
polynésie-française |
|
103. |
polynesie-francaise |
|
104. |
polynésie-francaise |
|
105. |
polynesiefrançaise |
|
106. |
polynésiefrançaise |
|
107. |
polynesiefrancaise |
|
108. |
polynésiefrancaise |
|
109. |
nouvelle-caledonie |
|
110. |
nouvelle-calédonie |
|
111. |
nouvellecaledonie |
|
112. |
nouvellecalédonie |
|
113. |
wallis-et-futuna |
|
114. |
wallisetfutuna |
|
115. |
terres-australes-et-antarctiques-françaises |
|
116. |
terres-australes-et-antarctiques-françaises |
|
117. |
terresaustralesetantarctiquesfrançaises |
|
118. |
terresaustralesetantarctique-françaises |
|
119. |
saint-barthélémy |
|
120. |
saintbarthélémy |
|
121. |
saint-barthelemy |
|
122. |
saintbarthelemy |
|
123. |
saint-martin |
|
124. |
saintmartin |
|
125. |
франция |
TYSKLAND
|
1. |
deutschland |
|
2. |
federalrepublicofgermany |
|
3. |
bundesrepublik-deutschland |
|
4. |
bundesrepublikdeutschland |
|
5. |
allemagne |
|
6. |
republiquefederaled'allemagne |
|
7. |
alemanna |
|
8. |
repúblicafederaldealemania |
|
9. |
germania |
|
10. |
repubblicafederaledigermania |
|
11. |
germany |
|
12. |
federalrepublicofgermany |
|
13. |
tyskland |
|
14. |
forbundsrepublikkentyskland |
|
15. |
duitsland |
|
16. |
bondsrepubliekduitsland |
|
17. |
nemecko |
|
18. |
spolkovárepublikanemecko |
|
19. |
alemanha |
|
20. |
republicafederaldaalemanha |
|
21. |
niemczech |
|
22. |
republikafederalnaniemiec |
|
23. |
németország |
|
24. |
németországiszövetségiköztársaság |
|
25. |
vokietijos |
|
26. |
vokietijosfederacinerespublika |
|
27. |
vacija |
|
28. |
vacijasfederativarepublika |
|
29. |
däitschland |
|
30. |
bundesrepublikdäitschland |
|
31. |
germanja |
|
32. |
repubblikafederalitagermanja |
|
33. |
gearmaine |
|
34. |
poblachtchnaidhmenagearmaine |
|
35. |
saksamaa |
|
36. |
saksamaaliitvabariik |
|
37. |
nemcija |
|
38. |
zweznarepublikanemcija |
|
39. |
γερμανία |
|
40. |
saksa |
|
41. |
saksanliittotasavalta |
|
42. |
Baden-Württemberg |
|
43. |
Bavaria |
|
44. |
Bayern |
|
45. |
Berlin |
|
46. |
Brandenburg |
|
47. |
Bremen |
|
48. |
Hamburg |
|
49. |
Hessen |
|
50. |
Lower-Saxony |
|
51. |
Mecklenburg-Western-Pomerania |
|
52. |
Mecklenburg-Vorpommern |
|
53. |
niedersachsen |
|
54. |
nordrhein-Westfalen |
|
55. |
northrhine-Westphalia |
|
56. |
Rheinland-Pfalz |
|
57. |
Rhineland-Palatinate |
|
58. |
Saarland |
|
59. |
Sachsen |
|
60. |
Sachsen-Anhalt |
|
61. |
Saxony |
|
62. |
Saxony-Anhalt |
|
63. |
Schleswig-Holstein |
|
64. |
Thüringen |
|
65. |
Thuringia |
|
66. |
Baden-Wuerttemberg |
|
67. |
bade-wurtemberg |
|
68. |
le-bade-wurtemberg |
|
69. |
Baden-Wurttemberg |
|
70. |
BadenWürttemberg |
|
71. |
BadenWuerttemberg |
|
72. |
badewurtemberg |
|
73. |
lebadewurtemberg |
|
74. |
BadenWurttemberg |
|
75. |
Baviera |
|
76. |
Bavière |
|
77. |
Freistaat-Bayern |
|
78. |
FreistaatBayern |
|
79. |
Free-State-of-Bavaria |
|
80. |
Stato-Libero-di-Baviera |
|
81. |
Etat-Libre-Bavière |
|
82. |
Brandebourg |
|
83. |
Brandeburgo |
|
84. |
Brandenburgii |
|
85. |
freieundhansestadthamburg |
|
86. |
freie-und-hansestadt-hamburg |
|
87. |
freiehansestadthamburg |
|
88. |
freie-hansestadt-hamburg |
|
89. |
hansestadt-hamburg |
|
90. |
hansestadthamburg |
|
91. |
stadthamburg |
|
92. |
stadt-hamburg |
|
93. |
hamburg-stadt |
|
94. |
hamburg |
|
95. |
landhamburg |
|
96. |
land-hamburg |
|
97. |
hamburku |
|
98. |
hampuriin |
|
99. |
hamborg |
|
100. |
hamburgo |
|
101. |
hambourg |
|
102. |
amburgo |
|
103. |
hamburgu |
|
104. |
hanbao |
|
105. |
hamburuku |
|
106. |
hamburk |
|
107. |
hesse |
|
108. |
hassia |
|
109. |
nordrheinwestfalen |
|
110. |
northrhinewestphalia |
|
111. |
northrhine-westfalia |
|
112. |
northrhinewestfalia |
|
113. |
rhenanie-du-nord-westphalie |
|
114. |
rhenaniedunordwestphalie |
|
115. |
lasaxe |
|
116. |
sachsen |
|
117. |
sajonia |
|
118. |
sajónia |
|
119. |
saksen |
|
120. |
saksimaa |
|
121. |
saksio |
|
122. |
saksonia |
|
123. |
saksonijos |
|
124. |
saška |
|
125. |
saska |
|
126. |
sasko |
|
127. |
sassonia |
|
128. |
saxe |
|
129. |
saxonia |
|
130. |
saxónia |
|
131. |
szászország |
|
132. |
szaszorszag |
|
133. |
Σαξωνία |
|
134. |
саксония |
|
135. |
freistaat-sachsen |
|
136. |
sorben |
|
137. |
serbja |
|
138. |
Sorben-Wenden |
|
139. |
Wenden |
|
140. |
lausitzer-sorben |
|
141. |
domowina |
GREKLAND
|
1. |
Grecia |
|
2. |
Graekenland |
|
3. |
Griechenland |
|
4. |
Hellas |
|
5. |
Greece |
|
6. |
Grece |
|
7. |
Grecia |
|
8. |
Griekenland |
|
9. |
Grecia |
|
10. |
Kreikka |
|
11. |
Grekland |
|
12. |
Recko |
|
13. |
Kreeka |
|
14. |
Graecia |
|
15. |
Graikija |
|
16. |
Gorogorszag |
|
17. |
Grecja |
|
18. |
Grecja |
|
19. |
Grecko |
|
20. |
Grcija |
|
21. |
ελληνικήδημοκρατία |
|
22. |
ελληνική_δημοκρατία |
|
23. |
ελληνική-δημοκρατία |
|
24. |
ελληνικηδημοκρατια |
|
25. |
ελληνικη_δημοκρατια |
|
26. |
ελληνικη-δημοκρατια |
|
27. |
ελλάδα |
|
28. |
ελλαδα |
|
29. |
ελλάς |
|
30. |
ελλας |
|
31. |
γραία |
|
32. |
γραια |
|
33. |
γραικός |
|
34. |
γραικος |
|
35. |
θράκη |
|
36. |
θρακη |
|
37. |
δυτικήθράκη |
|
38. |
δυτικηθρακη |
|
39. |
ροδόπη |
|
40. |
ροδοπη |
|
41. |
αιγαίοπέλαγος |
|
42. |
αιγαιοπελαγος |
|
43. |
ικάριο |
|
44. |
ικαριο |
|
45. |
αμαξάδες |
|
46. |
αμαξαδες |
|
47. |
άνωβυρσίνη |
|
48. |
ανωβυρσινη |
|
49. |
αρριανά |
|
50. |
αρριανα |
|
51. |
ήφαιστος |
|
52. |
ηφαιστος |
|
53. |
ίασμος |
|
54. |
ιασμος |
|
55. |
κέχρος |
|
56. |
κεχρος |
|
57. |
κομοτηνή |
|
58. |
κομοτηνη |
|
59. |
κοπτερόν |
|
60. |
κοπτερον |
|
61. |
λύκειον |
|
62. |
λυκειον |
|
63. |
ξυλαγάνη |
|
64. |
ξυλαγανη |
|
65. |
οργάνη |
|
66. |
οργανη |
|
67. |
ροδίτης-μπρόκτειον |
|
68. |
ροδιτης-μπροκτειον |
|
69. |
σάππαι |
|
70. |
σαππαι |
|
71. |
σώστη |
|
72. |
σωστη |
|
73. |
τυχερόν |
|
74. |
τυχερον |
|
75. |
έβρος |
|
76. |
εβρος |
|
77. |
ερύκουσα |
|
78. |
ερυκουσα |
|
79. |
στρυμόνας |
|
80. |
στρυμονας |
|
81. |
αγριανή |
|
82. |
αγριανη |
|
83. |
αλεξανδρούπολις |
|
84. |
αλεξανδρουπολις |
|
85. |
διδυμότειχο |
|
86. |
διδυμοτειχο |
|
87. |
καστανεαί |
|
88. |
καστανεαι |
|
89. |
μέγαδέρειον |
|
90. |
μεγαδερειον |
|
91. |
μεσήμβρια |
|
92. |
μεσημβρια |
|
93. |
μεταξάδες |
|
94. |
μεταξαδες |
|
95. |
μικρόδέριον |
|
96. |
μικροδεριον |
|
97. |
ορεστιάδα |
|
98. |
ορεστιαδα |
|
99. |
ορμένιον |
|
100. |
ορμενιον |
|
101. |
πέπλος |
|
102. |
πεπλος |
|
103. |
πύθιον |
|
104. |
πυθιον |
|
105. |
ρούσσα |
|
106. |
ρουσσα |
|
107. |
ρύζια |
|
108. |
ρυζια |
|
109. |
σιδήρω |
|
110. |
σιδηρω |
|
111. |
σουφλί |
|
112. |
σουφλι |
|
113. |
φέραι |
|
114. |
φεραι |
|
115. |
ξάνθη |
|
116. |
ξανθη |
|
117. |
άβδηρα |
|
118. |
αβδηρα |
|
119. |
γενισέα |
|
120. |
γενισεα |
|
121. |
γλαύκη |
|
122. |
γλαυκη |
|
123. |
γοργόνα |
|
124. |
γοργονα |
|
125. |
δημάριον |
|
126. |
δημαριον |
|
127. |
εύλαλον |
|
128. |
ευλαλον |
|
129. |
εχίνος |
|
130. |
εχινος |
|
131. |
θερμαί |
|
132. |
θερμαι |
|
133. |
κένταυρος |
|
134. |
κενταυρος |
|
135. |
κιμμέρια |
|
136. |
κιμμερια |
|
137. |
κοτύλη |
|
138. |
κοτυλη |
|
139. |
μάγγανα |
|
140. |
μαγγανα |
|
141. |
μέδουσα |
|
142. |
μεδουσα |
|
143. |
μελίβοια |
|
144. |
μελιβοια |
|
145. |
μύκη |
|
146. |
μυκη |
|
147. |
νέακεσσάνη |
|
148. |
νεακεσσανη |
|
149. |
πάχνη |
|
150. |
παχνη |
|
151. |
πίλημα |
|
152. |
πιλημα |
|
153. |
πόρτολάγος |
|
154. |
πορτολαγος |
|
155. |
σάτραι |
|
156. |
σατραι |
|
157. |
σέλερον |
|
158. |
σελερον |
|
159. |
σμύνθη |
|
160. |
σμυνθη |
|
161. |
σταυρούπολις |
|
162. |
σταυρουπολις |
|
163. |
τοξόται |
|
164. |
τοξοται |
|
165. |
σαμοθράκη |
|
166. |
σαμοθρακη |
|
167. |
ζουράφα |
|
168. |
ζουραφα |
|
169. |
λήμνος |
|
170. |
λημνος |
|
171. |
σεργίτσι |
|
172. |
σεργιτσι |
|
173. |
άγιοςευστράτιος |
|
174. |
αγιοςευστρατιος |
|
175. |
λέσβος |
|
176. |
λεσβος |
|
177. |
μυτιλήνη |
|
178. |
μυτιληνη |
|
179. |
σίγκρι |
|
180. |
σιγκρι |
|
181. |
τομάρια |
|
182. |
τομαρια |
|
183. |
χίος |
|
184. |
χιος |
|
185. |
οινούσσαι |
|
186. |
οινουσσαι |
|
187. |
πασσάς |
|
188. |
πασσας |
|
189. |
βάτος |
|
190. |
βατος |
|
191. |
γαβάθι |
|
192. |
γαβαθι |
|
193. |
μανδράκι |
|
194. |
μανδρακι |
|
195. |
πρασονήσια |
|
196. |
πρασονησια |
|
197. |
σάμος |
|
198. |
σαμος |
|
199. |
σαμιοπούλα |
|
200. |
σαμιοπούλα |
|
201. |
ψαρά |
|
202. |
ψαρα |
|
203. |
αντίψαρα |
|
204. |
αντιψαρα |
|
205. |
κατονήσι |
|
206. |
κατονησι |
|
207. |
καλόγεροι |
|
208. |
καλογεροι |
|
209. |
χταπόδια |
|
210. |
χταποδια |
|
211. |
μπούβαις |
|
212. |
μπουβαις |
|
213. |
λιάδι |
|
214. |
λιαδι |
|
215. |
δονούσα |
|
216. |
δονουσα |
|
217. |
μάκαρες |
|
218. |
μακαρες |
|
219. |
άνυδρος |
|
220. |
ανυδρος |
|
221. |
κίναρος |
|
222. |
κιναρος |
|
223. |
λάρος |
|
224. |
λαρος |
|
225. |
λέβιθα |
|
226. |
λεβιθα |
|
227. |
βράχοιμαύρα |
|
228. |
βραχοιμαυρα |
|
229. |
ικαρία |
|
230. |
ικαρια |
|
231. |
οθωνοί |
|
232. |
οθωνοι |
|
233. |
φούρνοι |
|
234. |
φουρνοι |
|
235. |
θύμαινα |
|
236. |
θυμαινα |
|
237. |
θυμαινάκι |
|
238. |
θυμαινακι |
|
239. |
αλατζονήσι |
|
240. |
αλατζονησι |
|
241. |
διαπόρι |
|
242. |
διαπορι |
|
243. |
ανθρωποφάγοι |
|
244. |
ανθρωποφαγοι |
|
245. |
μακρονήσι |
|
246. |
μακρονησι |
|
247. |
άγιοςμηνάς |
|
248. |
αγιοςμηνας |
|
249. |
πετροκάραβο |
|
250. |
πετροκαραβο |
|
251. |
άνυδρο |
|
252. |
ανυδρο |
|
253. |
αγαθονήσι |
|
254. |
αγαθονησι |
|
255. |
στρογγυλό |
|
256. |
στρογγυλο |
|
257. |
πιάτο |
|
258. |
πιατο |
|
259. |
νερό |
|
260. |
νερο |
|
261. |
κουνέλι |
|
262. |
κουνελι |
|
263. |
πάτμος |
|
264. |
πατμος |
|
265. |
αρκοί |
|
266. |
αρκοι |
|
267. |
γρυλλούσα |
|
268. |
γρυλλουσα |
|
269. |
καλόβουλο |
|
270. |
καλοβουλο |
|
271. |
μανώλη |
|
272. |
μανωλη |
|
273. |
ρεφούλια |
|
274. |
ρεφουλια |
|
275. |
λειψοί |
|
276. |
λειψοι |
|
277. |
σαράκι |
|
278. |
σαρακι |
|
279. |
φράγκος |
|
280. |
φραγκος |
|
281. |
καλαπόδια |
|
282. |
καλαποδια |
|
283. |
μαράθι |
|
284. |
μαραθι |
|
285. |
μάραθος |
|
286. |
μαραθος |
|
287. |
αρχάγγελος |
|
288. |
αρχαγγελος |
|
289. |
φαρμακονήσι |
|
290. |
φαρμακονησι |
|
291. |
λέρος |
|
292. |
λερος |
|
293. |
κάλυμνος |
|
294. |
καλυμνος |
|
295. |
τέλενδος |
|
296. |
τελενδος |
|
297. |
νέρα |
|
298. |
νερα |
|
299. |
σαφονίδι |
|
300. |
σαφονιδι |
|
301. |
ίμια |
|
302. |
ιμια |
|
303. |
καλόλιμνος |
|
304. |
καλολιμνος |
|
305. |
πίττα |
|
306. |
πιττα |
|
307. |
πρασονήσι |
|
308. |
πρασονησι |
|
309. |
ψέριμος |
|
310. |
ψεριμος |
|
311. |
πλατύ |
|
312. |
πλατυ |
|
313. |
μερμύγκια |
|
314. |
μερμυγκια |
|
315. |
κρεββατιό |
|
316. |
κρεββατιο |
|
317. |
βασιλική |
|
318. |
βασιλικη |
|
319. |
λίγκια |
|
320. |
λιγκια |
|
321. |
κως |
|
322. |
ψωράδια |
|
323. |
γυαλί |
|
324. |
γυαλι |
|
325. |
στρογγυλή |
|
326. |
στρογγυλη |
|
327. |
νίσυρος |
|
328. |
νισυρος |
|
329. |
περγούσα |
|
330. |
περγουσα |
|
331. |
παχειά |
|
332. |
παχεια |
|
333. |
κανδελιούσα |
|
334. |
κανδελιουσα |
|
335. |
αστυπάλαια |
|
336. |
αστυπαλαια |
|
337. |
κουνούποι |
|
338. |
κουνουποι |
|
339. |
ποντικούσα |
|
340. |
ποντικουσα |
|
341. |
οφιδούσα |
|
342. |
οφιδουσα |
|
343. |
κτένια |
|
344. |
κτενια |
|
345. |
αδέλφια |
|
346. |
αδελφια |
|
347. |
σύρνα |
|
348. |
συρνα |
|
349. |
κατσίκα |
|
350. |
κατσικα |
|
351. |
ναυάγιο |
|
352. |
ναυαγιο |
|
353. |
τριονήσια |
|
354. |
τριονησια |
|
355. |
τήλος |
|
356. |
τηλος |
|
357. |
αντίτηλος |
|
358. |
αντιτηλος |
|
359. |
γάιδαρος |
|
360. |
γαιδαρος |
|
361. |
σύμη |
|
362. |
συμη |
|
363. |
νίμος |
|
364. |
νιμος |
|
365. |
μαρμαράς |
|
366. |
μαρμαρας |
|
367. |
σεσκλί |
|
368. |
σεσκλι |
|
369. |
οξειά |
|
370. |
οξεια |
|
371. |
χονδρός |
|
372. |
χονδρος |
|
373. |
κούλουνδρος |
|
374. |
κουλουνδρος |
|
375. |
χάλκη |
|
376. |
χαλκη |
|
377. |
άγιοιθεόδωροι |
|
378. |
αγιοιθεοδωροι |
|
379. |
αλιμιά |
|
380. |
αλιμια |
|
381. |
αστρακούσσα |
|
382. |
αστρακουσσα |
|
383. |
μακρύ |
|
384. |
μακρυ |
|
385. |
τραγούσα |
|
386. |
τραγουσα |
|
387. |
νιπούρι |
|
388. |
νιπουρι |
|
389. |
ρόδος |
|
390. |
ροδος |
|
391. |
χήνα |
|
392. |
χηνα |
|
393. |
καστελλόριζο |
|
394. |
καστελλοριζο |
|
395. |
μεγίστη |
|
396. |
μεγιστη |
|
397. |
ρω |
|
398. |
σοφράνα |
|
399. |
σοφρανα |
|
400. |
σόχας |
|
401. |
σοχας |
|
402. |
καράβια |
|
403. |
καραβια |
|
404. |
σύρνα |
|
405. |
συρνα |
|
406. |
δύοαδέλφια |
|
407. |
δυοαδελφια |
|
408. |
πλακίδα |
|
409. |
πλακιδα |
|
410. |
αιγές |
|
411. |
αιγες |
|
412. |
άκανθος |
|
413. |
ακανθος |
|
414. |
άκτιον |
|
415. |
ακτιον |
|
416. |
αμβρακία |
|
417. |
αμβρακια |
|
418. |
αρτεμίσιον |
|
419. |
αρτεμισιον |
|
420. |
αρχάνες |
|
421. |
αρχανες |
|
422. |
βάσσες |
|
423. |
βασσες |
|
424. |
βουθρωτό |
|
425. |
βουθρωτο |
|
426. |
γόρτυνα |
|
427. |
γορτυνα |
|
428. |
γουρνιά |
|
429. |
γουρνια |
|
430. |
γιτάνη |
|
431. |
γιτανη |
|
432. |
δαφνί |
|
433. |
δαφνι |
|
434. |
δήλος |
|
435. |
δηλος |
|
436. |
δημητριάδα |
|
437. |
δημητριαδα |
|
438. |
δημητσάνα |
|
439. |
δημητσανα |
|
440. |
δίμηνη |
|
441. |
διμηνη |
|
442. |
δίολκος |
|
443. |
διολκος |
|
444. |
διώρυγα |
|
445. |
διωρυγα |
|
446. |
ελευθέρνα |
|
447. |
ελευθερνα |
|
448. |
ελευσίνα |
|
449. |
ελευσινα |
|
450. |
εμποριό |
|
451. |
εμποριο |
|
452. |
αυγονήσι |
|
453. |
αυγονησι |
|
454. |
ερέτρια |
|
455. |
ερετρια |
|
456. |
εύτρηση |
|
457. |
ευτρηση |
|
458. |
ζάκρος |
|
459. |
ζακρος |
|
460. |
ήλιδα |
|
461. |
ηλιδα |
|
462. |
θερμοπύλες |
|
463. |
θερμοπυλες |
|
464. |
θέρμη |
|
465. |
θερμη |
|
466. |
θορικός |
|
467. |
θορικος |
|
468. |
καμηλονήσι |
|
469. |
καμηλονησι |
|
470. |
ιαλυσός |
|
471. |
ιαλυσος |
|
472. |
ισθμός |
|
473. |
ισθμος |
|
474. |
καβείριο |
|
475. |
καβειριο |
|
476. |
κάμειρος |
|
477. |
καμειρος |
|
478. |
κασσώπη |
|
479. |
κασσωπη |
|
480. |
κεραμεικός |
|
481. |
κεραμεικος |
|
482. |
κέρος |
|
483. |
κερος |
|
484. |
κίρρα |
|
485. |
κιρρα |
|
486. |
κνωσός |
|
487. |
κνωσσος |
|
488. |
κύμη |
|
489. |
κυμη |
|
490. |
κύνος |
|
491. |
κυνος |
|
492. |
λεβήνας |
|
493. |
λεβηνας |
|
494. |
λέπρεο |
|
495. |
λεπρεο |
|
496. |
λιθαρές |
|
497. |
λιθαρες |
|
498. |
λευκαντί |
|
499. |
λευκαντι |
|
500. |
λιλαία |
|
501. |
λιλαια |
|
502. |
λίνδος |
|
503. |
λινδος |
|
504. |
λίσσος |
|
505. |
λισσος |
|
506. |
μάλθη |
|
507. |
μαλθη |
|
508. |
μάλλια |
|
509. |
μαλλια |
|
510. |
μαντίνεια |
|
511. |
μαντινεια |
|
512. |
μαραθών |
|
513. |
μαραθων |
|
514. |
μαρώνεια |
|
515. |
μαρωνεια |
|
516. |
μένδη |
|
517. |
μενδη |
|
518. |
μεγαλόπολη |
|
519. |
μεγαλοπολη |
|
520. |
μεσσήνη |
|
521. |
μεσσηνη |
|
522. |
μετέωρα |
|
523. |
μετεωρα |
|
524. |
μήθυμνα |
|
525. |
μηθυμνα |
|
526. |
μιδέα |
|
527. |
μιδεα |
|
528. |
μοναστήρι |
|
529. |
μοναστηρι |
|
530. |
πολυφαδος |
|
531. |
μονη |
|
532. |
ουνιανήσια |
|
533. |
ουνιανησια |
|
534. |
σίαλ |
|
535. |
σιαλ |
|
536. |
αστακίδα |
|
537. |
αστακιδα |
|
538. |
αστακιδόπουλο |
|
539. |
αστακιδοπουλο |
|
540. |
κάρπαθος |
|
541. |
καρπαθος |
|
542. |
σαριά |
|
543. |
σαρια |
|
544. |
κάσος |
|
545. |
κασος |
|
546. |
κασονήσια |
|
547. |
κασονησια |
|
548. |
πλάτη |
|
549. |
πλατη |
|
550. |
αρμαθιά |
|
551. |
αρμαθια |
|
552. |
δία |
|
553. |
δια |
|
554. |
αυγό |
|
555. |
αυγο |
|
556. |
παξιμάδι |
|
557. |
παξιμαδι |
|
558. |
γιανυσάδες |
|
559. |
γιανυσαδες |
|
560. |
διονυσάδες |
|
561. |
διονυσαδες |
|
562. |
παξιμάδα |
|
563. |
παξιμαδα |
|
564. |
ποντικόνησος |
|
565. |
ποντικονησος |
|
566. |
γαύδος |
|
567. |
γαυδος |
|
568. |
γαυδοπούλα |
|
569. |
γαυδοπουλα |
|
570. |
γαϊδουρονήσι |
|
571. |
γαϊδουρονησι |
|
572. |
μικρονήσι |
|
573. |
μικρονησι |
|
574. |
κουφονήσι |
|
575. |
κουφονησι |
|
576. |
τράχηλος |
|
577. |
τραχηλος |
|
578. |
παξιμάδια |
|
579. |
παξιμαδια |
|
580. |
μακεδονία |
|
581. |
μακεδονια |
|
582. |
ανατολικήμακεδονία |
|
583. |
ανατολικημακεδονια |
|
584. |
κεντρικήμακεδονία |
|
585. |
κεντρικημακεδονια |
|
586. |
δυτικήμακεδονία |
|
587. |
δυτικημακεδονια |
|
588. |
ήπειρος |
|
589. |
ηπειρος |
|
590. |
θεσσαλία |
|
591. |
θεσσαλια |
|
592. |
στερεάελλάδα |
|
593. |
στερεαελλαδα |
|
594. |
πελοπόννησος |
|
595. |
πελοποννησος |
|
596. |
δωδεκάνησα |
|
597. |
δωδεκανησα |
|
598. |
επτάνησα |
|
599. |
επτανησα |
|
600. |
κρήτη |
|
601. |
κρητη |
|
602. |
κυκλάδες |
|
603. |
κυκλαδες |
|
604. |
αιγαίο |
|
605. |
αιγαιο |
|
606. |
ιόνιο |
|
607. |
ιονιο |
|
608. |
μυρτώο |
|
609. |
μυρτωο |
|
610. |
κρητικό |
|
611. |
κρητικο |
|
612. |
αθήνα |
|
613. |
αθηνα |
|
614. |
άθως |
|
615. |
αθως |
|
616. |
άγιονόρος |
|
617. |
αγιονορος |
|
618. |
αιανή |
|
619. |
αιανη |
|
620. |
αμύνταιο |
|
621. |
αμυνταιο |
|
622. |
αξιός |
|
623. |
αξιος |
|
624. |
άρδας |
|
625. |
αρδας |
|
626. |
βελβεντός |
|
627. |
βελβεντος |
|
628. |
γουμένισσα |
|
629. |
γουμενιτσα |
|
630. |
δεσκάτη |
|
631. |
δεσκατη |
|
632. |
δορκάς |
|
633. |
δορκας |
|
634. |
δεσπάτης |
|
635. |
δεσπατης |
|
636. |
ελευθερούπολη |
|
637. |
ελευθερουπολη |
|
638. |
κρυσταλλοπηγή |
|
639. |
κρυσταλλοπηγη |
|
640. |
λέχοβο |
|
641. |
λεχοβο |
|
642. |
μαργαρίτι |
|
643. |
μαργαριτι |
|
644. |
νέστος |
|
645. |
νεστος |
|
646. |
νυμφαίο |
|
647. |
νυμφαιο |
|
648. |
ορφανό |
|
649. |
ορφανο |
|
650. |
ουρανούπολη |
|
651. |
ουρανουπολη |
|
652. |
παγγαίο |
|
653. |
παγγαιο |
|
654. |
παραμυθιά |
|
655. |
παραμυθια |
|
656. |
προμαχώνας |
|
657. |
προμαχωνας |
|
658. |
σαγιάδα |
|
659. |
σαγιαδα |
|
660. |
στενήμαχος |
|
661. |
στενημαχος |
|
662. |
στρυμώνας |
|
663. |
στρυμωνας |
|
664. |
σωζόπολη |
|
665. |
σωζοπολη |
|
666. |
τσοτύλι |
|
667. |
τσοτυλι |
|
668. |
φιλιάτες |
|
669. |
φιλιατες |
|
670. |
χορτιάτης |
|
671. |
χορτιατης |
|
672. |
χρυσούπολη |
|
673. |
χρυσουπολη |
|
674. |
αττική |
|
675. |
αττικη |
|
676. |
πειραιάς |
|
677. |
πειραιας |
|
678. |
αιτωλοακαρνανία |
|
679. |
αιτωλοακαρνανια |
|
680. |
αλιάκμονας |
|
681. |
αλιακμονας |
|
682. |
αγχίαλος |
|
683. |
αγχιαλος |
|
684. |
αργολίδα |
|
685. |
αργολιδα |
|
686. |
αρκαδία |
|
687. |
αρκαδια |
|
688. |
άρτα |
|
689. |
αρτα |
|
690. |
αχαΐα |
|
691. |
αχαια |
|
692. |
βοιωτία |
|
693. |
βοιωτια |
|
694. |
γρεβενά |
|
695. |
γρεβενα |
|
696. |
δράμα |
|
697. |
δραμα |
|
698. |
εύβοια |
|
699. |
ευβοια |
|
700. |
ευρυτανία |
|
701. |
ευρυτανια |
|
702. |
ζάκυνθος |
|
703. |
ζακυνθος |
|
704. |
ηλεία |
|
705. |
ηλεια |
|
706. |
ημαθία |
|
707. |
ημαθια |
|
708. |
ηράκλειο |
|
709. |
ηρακλειο |
|
710. |
θεσπρωτία |
|
711. |
θεσπρωτια |
|
712. |
θεσσαλονίκη |
|
713. |
θεσσαλονικη |
|
714. |
ιωάννινα |
|
715. |
ιωαννινα |
|
716. |
ιωνία |
|
717. |
ιωνια |
|
718. |
αιολίς |
|
719. |
αιολις |
|
720. |
δωρίς |
|
721. |
δωρις |
|
722. |
λοκροί |
|
723. |
λοκροι |
|
724. |
καβάλα |
|
725. |
καβαλα |
|
726. |
καρδίτσα |
|
727. |
καρδιτσα |
|
728. |
κεφαλληνία |
|
729. |
κεφαλληνια |
|
730. |
κεφαλλονιά |
|
731. |
κεφαλλονια |
|
732. |
κιλκίς |
|
733. |
κιλκις |
|
734. |
κόρινθος |
|
735. |
κορινθος |
|
736. |
λακωνία |
|
737. |
λακωνια |
|
738. |
λασίθι |
|
739. |
λασιθι |
|
740. |
λέσβος |
|
741. |
λεσβος |
|
742. |
λευκάδα |
|
743. |
λευκαδα |
|
744. |
μαγνησία |
|
745. |
μαγνησια |
|
746. |
μεσσηνία |
|
747. |
μεσσηνια |
|
748. |
πέλλα |
|
749. |
πελλα |
|
750. |
πιερία |
|
751. |
πιερια |
|
752. |
πρέβεζα |
|
753. |
πρεβεζα |
|
754. |
ρέθυμνο |
|
755. |
ρεθυμνο |
|
756. |
σάμος |
|
757. |
σαμος |
|
758. |
σέρρες |
|
759. |
σερρες |
|
760. |
τρίκαλα |
|
761. |
τρικαλα |
|
762. |
φθιώτιδα |
|
763. |
φθιωτιδα |
|
764. |
φλώρινα |
|
765. |
φλωρινα |
|
766. |
φωκίδα |
|
767. |
ψωραδια |
|
768. |
φωκιδα |
|
769. |
χαλκιδική |
|
770. |
χαλκιδικη |
|
771. |
άγιοςκωνσταντίνος |
|
772. |
αγιοςκωνσταντινος |
|
773. |
άγιοςνικόλαος |
|
774. |
αγιοςνικολαος |
|
775. |
αγρίνιο |
|
776. |
αγρινιο |
|
777. |
αίγινα |
|
778. |
αιγινα |
|
779. |
αλεξάνδρεια |
|
780. |
αλεξανδρεια |
|
781. |
αμοργός |
|
782. |
αμοργος |
|
783. |
άμφισσα |
|
784. |
αμφισσα |
|
785. |
άνδρος |
|
786. |
ανδρος |
|
787. |
άργος |
|
788. |
αργος |
|
789. |
αριδαία |
|
790. |
αριδαια |
|
791. |
αρναία |
|
792. |
αρναια |
|
793. |
αρχάγγελος |
|
794. |
αρχαγγελος |
|
795. |
αρχαίαολυμπία |
|
796. |
αρχαιαολυμπια |
|
797. |
όλυνθος |
|
798. |
ολυνθος |
|
799. |
όρραον |
|
800. |
ορραον |
|
801. |
ορχομενός |
|
802. |
ορχομενος |
|
803. |
περαία |
|
804. |
περαια |
|
805. |
πλαταιές |
|
806. |
πλαταιες |
|
807. |
πολιόχνη |
|
808. |
πολιοχνη |
|
809. |
πόλις |
|
810. |
πολις |
|
811. |
πνύκα |
|
812. |
πνυκα |
|
813. |
πύδνα |
|
814. |
πυνδα |
|
815. |
πυθαγόρειο |
|
816. |
πυθαγορειο |
|
817. |
ραμνούς |
|
818. |
ραμνους |
|
819. |
σέσκλο |
|
820. |
σεσκλο |
|
821. |
σούλι |
|
822. |
σουλι |
|
823. |
σίνδος |
|
824. |
σινδος |
|
825. |
σικυών |
|
826. |
σικυων |
|
827. |
σκρα |
|
828. |
σύβοτα |
|
829. |
συβοτα |
|
830. |
τεγέα |
|
831. |
τεγεα |
|
832. |
τίρυνς |
|
833. |
τιρυνς |
|
834. |
τορώνη |
|
835. |
τορωνη |
|
836. |
τύλισος |
|
837. |
τυλισος |
|
838. |
ύρια |
|
839. |
υρια |
|
840. |
φαιστός |
|
841. |
φαιστος |
|
842. |
φιγάλεια |
|
843. |
φιγαλεια |
|
844. |
φυλακωπή |
|
845. |
φυλακωτη |
|
846. |
χαιρώνεια |
|
847. |
χαιρωνεια |
|
848. |
βεγορίτιδα |
|
849. |
βεγοριτιδα |
|
850. |
βεργίνα |
|
851. |
βεργινα |
|
852. |
βέρμιο |
|
853. |
βερμιο |
|
854. |
βέροια |
|
855. |
βεροια |
|
856. |
βόλος |
|
857. |
βολος |
|
858. |
βόρας |
|
859. |
βορας |
|
860. |
γιαννιτσά |
|
861. |
γιαννιτσα |
|
862. |
γρεβενά |
|
863. |
γρεβενα |
|
864. |
δελφοί |
|
865. |
δελφοι |
|
866. |
δίον |
|
867. |
διον |
|
868. |
δοϊράνη |
|
869. |
δοιρανη |
|
870. |
δοξάτο |
|
871. |
δοξατο |
|
872. |
δράμα |
|
873. |
δραμα |
|
874. |
δωδώνη |
|
875. |
δωδωνη |
|
876. |
έδεσσα |
|
877. |
εδεσσα |
|
878. |
ελασσόνα |
|
879. |
ελασσονα |
|
880. |
επίδαυρος |
|
881. |
επιδαυρος |
|
882. |
ερμούπολη |
|
883. |
ερμουπολη |
|
884. |
ζάλογγο |
|
885. |
ζαλογγο |
|
886. |
ηγουμενίτσα |
|
887. |
ηγουμενιτσα |
|
888. |
θάσος |
|
889. |
θασος |
|
890. |
θερμαϊκός |
|
891. |
θερμαικος |
|
892. |
θήβα |
|
893. |
θηβα |
|
894. |
θήρα |
|
895. |
θηρα |
|
896. |
ιεράπετρα |
|
897. |
ιεραπετρα |
|
898. |
ιθάκη |
|
899. |
ιθακη |
|
900. |
καλαμάτα |
|
901. |
καλαματα |
|
902. |
καλαμπάκα |
|
903. |
καλαμπακα |
|
904. |
καρπενήσι |
|
905. |
καρπενησι |
|
906. |
κάρυστος |
|
907. |
καρυστος |
|
908. |
κασσάνδρα |
|
909. |
κασσανδρα |
|
910. |
καστέλλι |
|
911. |
καστελλι |
|
912. |
καστοριά |
|
913. |
καστορια |
|
914. |
κατερίνη |
|
915. |
κατερινη |
|
916. |
κερκίνη |
|
917. |
κερκινη |
|
918. |
κέρκυρα |
|
919. |
κερκυρα |
|
920. |
κοζάνη |
|
921. |
κοζανη |
|
922. |
κόνιτσα |
|
923. |
κονιτσα |
|
924. |
κορώνεια |
|
925. |
κορωνεια |
|
926. |
κύθηρα |
|
927. |
κυθηρα |
|
928. |
κύθνος |
|
929. |
κυθνος |
|
930. |
λαμία |
|
931. |
λαμια |
|
932. |
λάρισα |
|
933. |
λαρισα |
|
934. |
λευκάδα |
|
935. |
λευκαδα |
|
936. |
λιτόχωρο |
|
937. |
λιτοχωρο |
|
938. |
μελίτη |
|
939. |
μελιτη |
|
940. |
μεσολόγγι |
|
941. |
μεσολογγι |
|
942. |
μέτσοβο |
|
943. |
μετσοβο |
|
944. |
μήλος |
|
945. |
μηλος |
|
946. |
μονεμβασιά |
|
947. |
μονεμβασια |
|
948. |
μυκήνες |
|
949. |
μυκηνες |
|
950. |
μύκονος |
|
951. |
μυκονος |
|
952. |
μυστράς |
|
953. |
μυστρας |
|
954. |
μύρινα |
|
955. |
μυρινα |
|
956. |
νάξος |
|
957. |
ναξος |
|
958. |
νάουσα |
|
959. |
ναουσα |
|
960. |
ναυαρίνο |
|
961. |
ναυαρινο |
|
962. |
ναύπακτος |
|
963. |
ναυπακτος |
|
964. |
ναύπλιο |
|
965. |
ναυπλιο |
|
966. |
νέαμουδανιά |
|
967. |
νεαμουδανια |
|
968. |
νικόπολη |
|
969. |
νικοπολη |
|
970. |
νεστόριο |
|
971. |
νεστοριο |
|
972. |
νευροκόπι |
|
973. |
νευροκοπι |
|
974. |
νιγρίτα |
|
975. |
νιγριτα |
|
976. |
νιχώρια |
|
977. |
νιχωρια |
|
978. |
όλυμπος |
|
979. |
ολυμπος |
|
980. |
παξοί |
|
981. |
παξοι |
|
982. |
πάργα |
|
983. |
παργα |
|
984. |
πάρος |
|
985. |
παρος |
|
986. |
πάτρα |
|
987. |
πατρα |
|
988. |
πολύγυρος |
|
989. |
πολυγυρος |
|
990. |
πόρος |
|
991. |
πορος |
|
992. |
πρέβεζα |
|
993. |
πρεβεζα |
|
994. |
πρέσπες |
|
995. |
πρεσπες |
|
996. |
πτολεμαϊδα |
|
997. |
πτολεμαιδα |
|
998. |
πύργος |
|
999. |
πυργος |
|
1000. |
ρέθυμνο |
|
1001. |
ρεθυμνο |
|
1002. |
ρούμελη |
|
1003. |
ρουμελη |
|
1004. |
σαλαμίνα |
|
1005. |
σαλαμινα |
|
1006. |
σαμαρίνα |
|
1007. |
σαμαρινα |
|
1008. |
σέριφος |
|
1009. |
σεριφος |
|
1010. |
σητεία |
|
1011. |
σητεια |
|
1012. |
σιάτιστα |
|
1013. |
σιατιστα |
|
1014. |
σιδηρόκαστρο |
|
1015. |
σιδηροκαστρο |
|
1016. |
σιθωνία |
|
1017. |
σιθωνια |
|
1018. |
σίκινος |
|
1019. |
σικινος |
|
1020. |
σίφνος |
|
1021. |
σιφνος |
|
1022. |
σκιάθος |
|
1023. |
σκιαθος |
|
1024. |
σκόπελος |
|
1025. |
σκοπελος |
|
1026. |
σκύδρα |
|
1027. |
σκυδρα |
|
1028. |
σκύρος |
|
1029. |
σκυρος |
|
1030. |
σπάρτη |
|
1031. |
σπαρτη |
|
1032. |
σπέτσες |
|
1033. |
σπετσες |
|
1034. |
σποράδες |
|
1035. |
σποραδες |
|
1036. |
στάγιρα |
|
1037. |
σταγιρα |
|
1038. |
τήνος |
|
1039. |
τηνος |
|
1040. |
τρίπολη |
|
1041. |
τριπολη |
|
1042. |
ύδρα |
|
1043. |
υδρα |
|
1044. |
φιλίπποι |
|
1045. |
φιλιπποι |
|
1046. |
φλώρινα |
|
1047. |
φλωρινα |
|
1048. |
χαλκηδόνα |
|
1049. |
χαλκηδονα |
|
1050. |
χανιά |
|
1051. |
χανια |
|
1052. |
άγιοςγεώργιος |
|
1053. |
αγιοςγεωργιος |
|
1054. |
άγιοςιωάννης |
|
1055. |
αγιοςιωαννης |
|
1056. |
αγριελούσα |
|
1057. |
αγριελουσα |
|
1058. |
αγριελαία |
|
1059. |
αγριελαια |
|
1060. |
βενετικό |
|
1061. |
βενετικο |
|
1062. |
δραγονέρα |
|
1063. |
δραγονερα |
|
1064. |
κιόνι |
|
1065. |
κιονι |
|
1066. |
κουτσουμπόρα |
|
1067. |
κουτσουμπορα |
|
1068. |
λαιμός |
|
1069. |
λαιμος |
|
1070. |
μαύροποινί |
|
1071. |
μαυροποινι |
|
1072. |
μαύροποινάκι |
|
1073. |
μαυροποινακι |
|
1074. |
πολυφάδος |
UNGERN
|
1. |
magyarkoztarsasag |
|
2. |
republicofhungary |
|
3. |
republiquedehongrie |
|
4. |
republikungarn |
|
5. |
republicadehungria |
|
6. |
repubblicadiungheria |
|
7. |
republicadahungria |
|
8. |
ungerskarepubliken |
|
9. |
unkarintasavalta |
|
10. |
denungarskerepublik |
|
11. |
derepublikhongarije |
|
12. |
republikawegierska |
|
13. |
ungarivabariik |
|
14. |
ungarijasrepublika |
|
15. |
vengrijosrespublika |
|
16. |
magyarorszag |
|
17. |
hungary |
|
18. |
hongrie |
|
19. |
ungarn |
|
20. |
hungria |
|
21. |
ungheria |
|
22. |
ungern |
|
23. |
unkari |
|
24. |
hongarije |
|
25. |
wegry |
|
26. |
madarsko |
|
27. |
ungari |
|
28. |
ungarija |
|
29. |
vengrija |
|
30. |
magyarköztársaság |
|
31. |
magyarország |
|
32. |
madarskarepublika |
|
33. |
republikamadzarska |
|
34. |
madzarsko |
|
35. |
Ουγγαρία |
|
36. |
ουγρικιδεμοκρατια |
|
37. |
nyugatdunántúl |
|
38. |
középdunántúl |
|
39. |
déldunántúl |
|
40. |
középmagyarország |
|
41. |
északmagyarország |
|
42. |
északalföld |
|
43. |
délalföld |
|
44. |
nyugatdunantul |
|
45. |
kozepdunantul |
|
46. |
deldunantul |
|
47. |
kozepmagyarorszag |
|
48. |
eszakmagyarorszag |
|
49. |
eszakalfold |
|
50. |
delalfold |
ISLAND
|
1. |
arepublicadeislândia |
|
2. |
deijslandrepubliek |
|
3. |
deijslandrepubliek |
|
4. |
derepubliekvanijsland |
|
5. |
derepubliekvanijsland |
|
6. |
iceland |
|
7. |
icelandrepublic |
|
8. |
iepublikaislande |
|
9. |
ijsland |
|
10. |
island |
|
11. |
islanda |
|
12. |
islande |
|
13. |
islandia |
|
14. |
islândia |
|
15. |
islandica |
|
16. |
islandrepublik |
|
17. |
islandskylisejnik |
|
18. |
islannintasavalta |
|
19. |
islanti |
|
20. |
izland |
|
21. |
ísland |
|
22. |
íslenskalýðveldið |
|
23. |
köztársaságizland |
|
24. |
larepubblicadiislanda |
|
25. |
larepúblicadeislandia |
|
26. |
larépubliquedislande |
|
27. |
lislande |
|
28. |
lýðveldiðísland |
|
29. |
puklerkaislandska |
|
30. |
rahvavabariikisland |
|
31. |
repubblicadiislanda |
|
32. |
repubblikataisland |
|
33. |
republicoficeland |
|
34. |
republikaisland |
|
35. |
republikaislandia |
|
36. |
republikavisland |
|
37. |
republikkenisland |
|
38. |
republikvonisland |
|
39. |
repúblicadeislandia |
|
40. |
repúblicadeislândia |
|
41. |
républiquedislande |
|
42. |
ΔημοκρατίατηςΙσλανδίας |
|
43. |
Ισλανδία |
|
44. |
ísland |
|
45. |
akraneskaupstaâur |
|
46. |
akureyrarkaupstaâur |
|
47. |
álftanes |
|
48. |
árneshreppur |
|
49. |
ásahreppur |
|
50. |
bakkafjörâur |
|
51. |
bessastaâahreppur |
|
52. |
bifröst |
|
53. |
bíldudalur |
|
54. |
bláskógabyggâ |
|
55. |
blönduós |
|
56. |
blönduósbær |
|
57. |
bolungarvík |
|
58. |
bolungarvíkurkaupstaâur |
|
59. |
borâeyri |
|
60. |
borgarbyggâ |
|
61. |
borgarfjarâarhreppur |
|
62. |
borgarfjörâureystri |
|
63. |
breiâdalshreppur |
|
64. |
breiâdalsvík |
|
65. |
buâardalur |
|
66. |
bæjarhreppur |
|
67. |
dalabyggâ |
|
68. |
dalvík |
|
69. |
dalvíkurbyggâ |
|
70. |
djúpavogshreppur |
|
71. |
djúpivogur |
|
72. |
egilsstaâir |
|
73. |
eiâar |
|
74. |
eskiflörõur |
|
75. |
eyjafjarâarsveit |
|
76. |
fáskrúâsflorâur |
|
77. |
fellabær |
|
78. |
fjallabyggâ |
|
79. |
fjarâabyggâ |
|
80. |
fljótsdalshéraâ |
|
81. |
fljótsdalshreppur |
|
82. |
flóahreppur |
|
83. |
flúâir |
|
84. |
garaabær |
|
85. |
garâur |
|
86. |
grenivík |
|
87. |
grindavík |
|
88. |
grindavíkurbær |
|
89. |
grímsey |
|
90. |
grímseyjarhreppur |
|
91. |
grímsnes-oggrafningshreppur |
|
92. |
grundarfjaraarbær |
|
93. |
grundarfjörõur |
|
94. |
grýtubakkahreppur |
|
95. |
hafnarfjarâarkaupstaâur |
|
96. |
hafnarfjöraur |
|
97. |
hallormsstaâur |
|
98. |
hnífsdalur |
|
99. |
hofsós |
|
100. |
hólar |
|
101. |
hólmavík |
|
102. |
hrísey |
|
103. |
húnavantshreppur |
|
104. |
húnakingvestra |
|
105. |
húsavík |
|
106. |
hvalfjarâarsveit |
|
107. |
hveragerâi |
|
108. |
hverageraisbær |
|
109. |
hvolsvöllur |
|
110. |
höfn |
|
111. |
hörgárbyggâ |
|
112. |
ísafjaraarbær |
|
113. |
ísafjörâur |
|
114. |
keflavík |
|
115. |
kirkjubæjarklaustur |
|
116. |
kjósarhreppur |
|
117. |
kópasker |
|
118. |
kópavogsbær |
|
119. |
kópavogur |
|
120. |
langanesbyggâ |
|
121. |
laugarás |
|
122. |
litli-árskógssandur |
|
123. |
mosfellsbær |
|
124. |
mýrdalshreppur |
|
125. |
mývatn |
|
126. |
neskaupsstaâur |
|
127. |
njarâvík |
|
128. |
norâflorâur |
|
129. |
norâurking |
|
130. |
ólafsflorâur |
|
131. |
ólafsvík |
|
132. |
patreksfjörâur |
|
133. |
rangárkingeystra |
|
134. |
rangárkingytra |
|
135. |
raufarhöfn |
|
136. |
reyâarfjörâur |
|
137. |
reykhólahreppur |
|
138. |
reykjahlíâ |
|
139. |
reykjanesbær |
|
140. |
reykjavík |
|
141. |
reykjavíkcity |
|
142. |
reykjavíkurborg |
|
143. |
sandgerâi |
|
144. |
sandgeraisbær |
|
145. |
sauâárkrókur |
|
146. |
seltjamarneskaupstaâur |
|
147. |
seyâisfjarâarkaupstaâur |
|
148. |
seyâisflorâur |
|
149. |
siglufjörâur |
|
150. |
skaftárhreppur |
|
151. |
skagabyggâ |
|
152. |
skagaströnd |
|
153. |
skeiâa-oggnúpverjahreppur |
|
154. |
skógar |
|
155. |
skútustaâahreppur |
|
156. |
snæfellsbær |
|
157. |
snæfellsnes |
|
158. |
sólheimar |
|
159. |
strandabyggâ |
|
160. |
stykkishólmsbær |
|
161. |
stykkishólmur |
|
162. |
stoâvarfjörâur |
|
163. |
suâureyri |
|
164. |
suâavík |
|
165. |
suâavíkurhreppur |
|
166. |
svalbarâseyri |
|
167. |
svalbarâshreppur |
|
168. |
svalbarâsstrandarhreppur |
|
169. |
sveitarfélagiâálftanes |
|
170. |
sveitarfélagiâárborg |
|
171. |
sveitarfélagiâgarâur |
|
172. |
sveitarfélagiâhornafjörâur |
|
173. |
sveitarfélagiâskagafjörâur |
|
174. |
sveitarfélagiâskagaströnd |
|
175. |
sveitarfélagiâvogar |
|
176. |
sveitarfélagiâolfus |
|
177. |
tálknafjarâarhreppur |
|
178. |
tálknafjörâur |
|
179. |
tjörneshreppur |
|
180. |
varmahlíâ |
|
181. |
vestmannaeyjabær |
|
182. |
vesturbyggâ |
|
183. |
vík |
|
184. |
vopnafjarâarhreppur |
|
185. |
vopnafjörâur |
|
186. |
ringeyjarsveit |
|
187. |
Kngeyri |
|
188. |
rórshöfn |
|
189. |
ásbyrgi |
|
190. |
snæfellsjökull |
|
191. |
vatnajökull |
|
192. |
řingvellir |
IRLAND
|
1. |
irlanda |
|
2. |
irsko |
|
3. |
irland |
|
4. |
iirimaa |
|
5. |
ireland |
|
6. |
irlande |
|
7. |
irlanda |
|
8. |
Īrija |
|
9. |
Airija |
|
10. |
Írország |
|
11. |
L-Irlanda |
|
12. |
ιρλανδία |
|
13. |
ierland |
|
14. |
irlandia |
|
15. |
Írsko |
|
16. |
irska |
|
17. |
irlanti |
|
18. |
irland |
|
19. |
.irlande |
|
20. |
Ιρλανδία |
|
21. |
irlande |
|
22. |
republicofireland |
|
23. |
eire |
|
24. |
irelànd |
|
25. |
irelánd |
|
26. |
irelánd |
|
27. |
irelánd |
|
28. |
irelând |
|
29. |
irelãnd |
|
30. |
ireländ |
|
31. |
irelånd |
|
32. |
irelænd |
|
33. |
irèland |
|
34. |
iréland |
|
35. |
irêland |
|
36. |
irëland |
|
37. |
ìreland |
|
38. |
íreland |
|
39. |
îreland |
|
40. |
ireland |
|
41. |
irelanð |
|
42. |
irelañd |
|
43. |
irelānd |
|
44. |
irelánd |
|
45. |
ireląnd |
|
46. |
ireland' |
|
47. |
irelanđ |
|
48. |
irēland |
|
49. |
irěland |
|
50. |
irėland |
|
51. |
iręland |
|
52. |
irěland |
|
53. |
îreland |
|
54. |
îreland |
|
55. |
Ireland |
|
56. |
Ireland |
|
57. |
Ireland |
|
58. |
irelańd |
|
59. |
irelaņd |
|
60. |
irelaňd |
|
61. |
irela'nd |
|
62. |
ireland |
|
63. |
iŕeland |
|
64. |
ireland |
|
65. |
iřeland |
|
66. |
ирландия |
ITALIEN
|
1. |
Repubblica-Italiana |
|
2. |
RepubblicaItaliana |
|
3. |
Italia |
|
4. |
Italy |
|
5. |
Italian |
|
6. |
Italien |
|
7. |
Italija |
|
8. |
Itália |
|
9. |
Italië |
|
10. |
Italien |
|
11. |
Itálie |
|
12. |
Italie |
|
13. |
Olaszország |
|
14. |
Itālija |
|
15. |
Włochy |
|
16. |
Ιταλία |
|
17. |
Italja |
|
18. |
Taliansko |
|
19. |
Itaalia |
|
20. |
Abruzzo |
|
21. |
Basilicata |
|
22. |
Calabria |
|
23. |
Campania |
|
24. |
Emilia-Romagna |
|
25. |
Friuli-VeneziaGiulia |
|
26. |
Lazio |
|
27. |
Liguria |
|
28. |
Lombardia |
|
29. |
Marche |
|
30. |
Molise |
|
31. |
Piemonte |
|
32. |
Puglia |
|
33. |
Sardegna |
|
34. |
Sicilia |
|
35. |
Toscana |
|
36. |
Trentino-AltoAdige |
|
37. |
Umbria |
|
38. |
Valled'Aosta |
|
39. |
Veneto |
LETTLAND
|
1. |
Λετονία |
|
2. |
Lettorszag |
|
3. |
Latvja |
|
4. |
Letland |
|
5. |
Lotwa |
|
6. |
Letonia |
|
7. |
Lotyssko |
|
8. |
Latvija |
|
9. |
Lettland |
|
10. |
Latvia |
|
11. |
Lotyssko |
|
12. |
Letland |
|
13. |
Lettland |
|
14. |
Lati |
|
15. |
Letonia |
|
16. |
Lettonie |
|
17. |
Lettonia |
|
18. |
Republicoflatvia |
|
19. |
Latvijskajarespublika |
|
20. |
lotyšsko |
|
21. |
λεττονία |
|
22. |
läti |
|
23. |
letònia |
|
24. |
латвия |
|
25. |
łotwa |
|
26. |
letónia |
|
27. |
letônia |
|
28. |
lettország |
|
29. |
républiquedelettonie |
|
30. |
repúblicadeletònia |
|
31. |
латвийскаяреспублика |
|
32. |
republikałotewska |
|
33. |
républiquedelettonie |
|
34. |
δημοκρατίατησλετονιας |
|
35. |
δημοκρατίατησλετονίας |
LIECHTENSTEIN
|
1. |
fyrstendømmetliechtenstein |
|
2. |
fürstentumliechtenstein |
|
3. |
principalityofliechtenstein |
|
4. |
liechtensteinivürstiriiki |
|
5. |
liechtensteininruhtinaskunta |
|
6. |
principautédeliechtenstein |
|
7. |
πριγκιπάτοτουλιχτενστάιν |
|
8. |
furstadæmisinsliechtensteins |
|
9. |
principatodelliechtenstein |
|
10. |
lichtenšteinokunigaikštystė |
|
11. |
lihtenšteinasfirstiste |
|
12. |
prinċipalitàtal-liechtenstein |
|
13. |
vorstendomliechtenstein |
|
14. |
fyrstedømmetliechtenstein |
|
15. |
księstwoliechtenstein |
|
16. |
principadodoliechtenstein |
|
17. |
furstendömetliechtenstein |
|
18. |
lichtenštajnskékniežatstvo |
|
19. |
kneževinolihtenštajn |
|
20. |
principadodeliechtenstein |
|
21. |
lichtenštejnskéknížectví |
|
22. |
lichtensteinihercegség |
LITAUEN
|
1. |
lietuva |
|
2. |
leedu |
|
3. |
liettua |
|
4. |
litauen |
|
5. |
lithouania |
|
6. |
lithuania |
|
7. |
litouwen |
|
8. |
lituania |
|
9. |
lituanie |
|
10. |
litva |
|
11. |
litván |
|
12. |
litvania |
|
13. |
litvanya |
|
14. |
litwa |
|
15. |
litwanja |
|
16. |
liettuan |
|
17. |
litevská |
|
18. |
lietuvas |
|
19. |
litwy |
|
20. |
litovska |
|
21. |
aukstaitija |
|
22. |
zemaitija |
|
23. |
dzukija |
|
24. |
suvalkija |
|
25. |
suduva |
|
26. |
lietuvos-respublika |
|
27. |
lietuvos_respublika |
|
28. |
lietuvosrespublika |
|
29. |
republic-of-lithuania |
|
30. |
republic_of_lithuania |
|
31. |
republiclithuania |
|
32. |
republicoflithuania |
|
33. |
republique-de-lituanie |
|
34. |
republique_de_lituanie |
|
35. |
republiquelituanie |
|
36. |
republiquedelituanie |
|
37. |
republica-de-lituania |
|
38. |
republica_de_lituania |
|
39. |
republicalituania |
|
40. |
republicadelituania |
|
41. |
litovskajarespublika |
|
42. |
litovskaja-respublika |
|
43. |
litovskaja_respublika |
|
44. |
litauensrepublik |
|
45. |
litauens-republik |
|
46. |
litauens_republic |
|
47. |
republiklitauen |
|
48. |
republik-litauen |
|
49. |
republic_litauen |
|
50. |
δημοκρατιατησλιθουανιας |
|
51. |
δημοκρατια-της-λιθουανιας |
|
52. |
δημοκρατια_της_λιθουανιας |
|
53. |
δημοκρατίατηςΛιθουανίας |
|
54. |
δημοκρατία-της-Λιθουανίας |
|
55. |
δημοκρατία_της_Λιθουανίας |
|
56. |
repubblicadilituania |
|
57. |
repubblica-di-lituania |
|
58. |
repubblica_di_lituania |
|
59. |
republieklitouwen |
|
60. |
republiek-litouwen |
|
61. |
republiek_litouwen |
|
62. |
republicadalituania |
|
63. |
republica-da-lituania |
|
64. |
republica_da_lituania |
|
65. |
liettuantasavalta |
|
66. |
liettuan-tasavalta |
|
67. |
liettuan_tasavalta |
|
68. |
republikenLitauen |
|
69. |
republiken-litauen |
|
70. |
republiken_litauen |
|
71. |
litevskárepublika |
|
72. |
litevská-republika |
|
73. |
litevská_republika |
|
74. |
leeduvabariik |
|
75. |
leedu-vabariik |
|
76. |
leedu_vabariik |
|
77. |
lietuvasrepublika |
|
78. |
lietuvas-republika |
|
79. |
lietuvas_republika |
|
80. |
litvánköztársaság |
|
81. |
litván-köztársaság |
|
82. |
litván_köztársaság |
|
83. |
repubblikatallitwanja |
|
84. |
repubblika-tal-litwanja |
|
85. |
repubblika_tal_litwanja |
|
86. |
republikalitwy |
|
87. |
republika-litwy |
|
88. |
republika_litwy |
|
89. |
litovskarepublika |
|
90. |
litovska-republika |
|
91. |
litovska_republika |
|
92. |
republikalitva |
|
93. |
republika-litva |
|
94. |
republika_litva |
|
95. |
aukštaitija |
|
96. |
žemaitija |
|
97. |
dzūkija |
|
98. |
sūduva |
|
99. |
литва |
|
100. |
литовскаяреспублика |
|
101. |
литовская-республика |
|
102. |
λιθουανία |
LUXEMBURG
|
1. |
luxembourg |
|
2. |
luxemburg |
|
3. |
letzebuerg |
|
4. |
großherzogtum-luxemburg |
|
5. |
großherzogtumluxemburg |
|
6. |
großherzogtum |
|
7. |
groußherzogtum-lëtzebuerg |
|
8. |
groußherzogtum-letzebuerg |
|
9. |
groußherzogtum |
MALTA
|
1. |
malta |
|
2. |
malte |
|
3. |
melita |
|
4. |
republicofmalta |
|
5. |
republic-of-malta |
|
6. |
therepublicofmalta |
|
7. |
the-republic-of-malta |
|
8. |
repubblikatamalta |
|
9. |
repubblika-ta-malta |
|
10. |
maltarepublic |
|
11. |
maltarepubblika |
|
12. |
gozo |
|
13. |
ghawdex |
|
14. |
għawdex |
NEDERLÄNDERNA
|
1. |
nederland |
|
2. |
holland |
|
3. |
thenetherlands |
|
4. |
netherlands |
|
5. |
lespaysbas |
|
6. |
hollande |
|
7. |
dieniederlande |
|
8. |
lospaisesbajos |
|
9. |
holanda |
|
10. |
fryslân |
|
11. |
provinciefryslân |
|
12. |
provincie-fryslân |
|
13. |
dieniederlände |
|
14. |
niederlände |
|
15. |
neerlandés |
|
16. |
paísesbaxos |
|
17. |
paísesbajos |
|
18. |
néerlande |
|
19. |
paísesbaixos |
|
20. |
neerlândia |
NORGE
|
1. |
norge |
|
2. |
noreg |
|
3. |
norway |
|
4. |
norwegen |
|
5. |
norvege |
|
6. |
norvège |
|
7. |
noruega |
|
8. |
norvegia |
|
9. |
norvégia |
|
10. |
norsko |
|
11. |
nórsko |
|
12. |
norra |
|
13. |
norja |
|
14. |
norvegija |
|
15. |
norvēģija |
|
16. |
noorwegen |
|
17. |
Νορβηγία |
|
18. |
norvegja |
|
19. |
norveġja |
|
20. |
norveska |
|
21. |
norveška |
|
22. |
norwegia |
|
23. |
norga |
|
24. |
норвегия |
|
25. |
norvegiâ |
POLEN
|
1. |
rzeczpospolitapolska |
|
2. |
rzeczpospolita_polska |
|
3. |
rzeczpospolita-polska |
|
4. |
polska |
|
5. |
polonia |
|
6. |
lenkija |
|
7. |
poland |
|
8. |
polen |
|
9. |
pologne |
|
10. |
polsko |
|
11. |
poola |
|
12. |
puola |
PORTUGAL
|
1. |
republicaportuguesa |
|
2. |
portugal |
|
3. |
portugália |
|
4. |
portugalia |
|
5. |
portugali |
|
6. |
portugalska |
|
7. |
portugalsko |
|
8. |
portogallo |
|
9. |
portugalija |
|
10. |
portekiz |
|
11. |
πορτογαλία |
|
12. |
portugāle |
|
13. |
aveiro |
|
14. |
beja |
|
15. |
braga |
|
16. |
bragança |
|
17. |
castelobranco |
|
18. |
coimbra |
|
19. |
evora |
|
20. |
faro |
|
21. |
guarda |
|
22. |
leiria |
|
23. |
lisboa |
|
24. |
portalegre |
|
25. |
porto |
|
26. |
santarem |
|
27. |
setubal |
|
28. |
vianadocastelo |
|
29. |
viseu |
|
30. |
vilareal |
|
31. |
madeira |
|
32. |
açores |
|
33. |
alentejo |
|
34. |
algarve |
|
35. |
altoalentejo |
|
36. |
baixoalentejo |
|
37. |
beiraalta |
|
38. |
beirabaixa |
|
39. |
beirainterior |
|
40. |
beiralitoral |
|
41. |
beiratransmontana |
|
42. |
douro |
|
43. |
dourolitoral |
|
44. |
entredouroeminho |
|
45. |
estremadura |
|
46. |
minho |
|
47. |
ribatejo |
|
48. |
tras-os-montes-e-alto-douro |
|
49. |
acores |
RUMÄNIEN
|
1. |
românia |
|
2. |
romania |
|
3. |
roumanie |
|
4. |
rumänien |
|
5. |
rumanien |
|
6. |
rumanía |
|
7. |
rumænien |
|
8. |
roménia |
|
9. |
romênia |
|
10. |
romenia |
|
11. |
rumunia |
|
12. |
rumunsko |
|
13. |
romunija |
|
14. |
rumãnija |
|
15. |
rumunija |
|
16. |
rumeenia |
|
17. |
ρουμάνια |
|
18. |
románia |
|
19. |
rumanija |
|
20. |
roemenië |
|
21. |
românia |
|
22. |
bucurești |
|
23. |
румъния |
|
24. |
букурещ |
|
25. |
rumænien |
|
26. |
bukurešť |
|
27. |
rumänien |
|
28. |
ρουμάνια |
|
29. |
βoυκουρέστι |
|
30. |
rumanía |
|
31. |
rumānija |
|
32. |
bukareštas |
|
33. |
románia |
|
34. |
roemenië |
|
35. |
roménia |
|
36. |
bukarešta |
|
37. |
rumänien |
|
38. |
румьшмя |
|
39. |
бухарест |
|
40. |
rúmenía |
|
41. |
búkarest |
SLOVAKIEN
|
1. |
slowakische-republik |
|
2. |
republique-slovaque |
|
3. |
slovakiki-dimokratia |
|
4. |
slovenska-republika |
|
5. |
slovakiske-republik |
|
6. |
slovaki-vabariik |
|
7. |
slovakian-tasavalta |
|
8. |
slovakikidimokratia |
|
9. |
slovakiki-dimokratia |
|
10. |
szlovak-koztarsasag |
|
11. |
slovak-republic |
|
12. |
repubblica-slovacca |
|
13. |
slovakijas-republika |
|
14. |
slovakijos-respublika |
|
15. |
repubblika-slovakka |
|
16. |
slowaakse-republiek |
|
17. |
republika-slowacka |
|
18. |
republica-eslovaca |
|
19. |
slovaska-republika |
|
20. |
republica-eslovaca |
|
21. |
slovakiska-republiken |
|
22. |
σλοβακικη-δημοκρατια |
|
23. |
σλοβακική-δημοκρατία |
|
24. |
slowakischerepublik |
|
25. |
republiqueslovaque |
|
26. |
slovenskarepublika |
|
27. |
slovakiskerepublik |
|
28. |
slovakivabariik |
|
29. |
slovakiantasavalta |
|
30. |
szlovakkoztarsasag |
|
31. |
slovakrepublic |
|
32. |
repubblicaslovacca |
|
33. |
slovakijasrepublika |
|
34. |
slovakijosrespublika |
|
35. |
repubblikaslovakka |
|
36. |
slowaakserepubliek |
|
37. |
republikaslowacka |
|
38. |
republicaeslovaca |
|
39. |
slovaskarepublika |
|
40. |
republicaeslovaca |
|
41. |
slovakiskarepubliken |
|
42. |
σλοβακικηδημοκρατια |
|
43. |
σλοβακικήδημοκρατία |
|
44. |
slowakei |
|
45. |
slovaquie |
|
46. |
slovakia |
|
47. |
slovensko |
|
48. |
slovakiet |
|
49. |
slovakkia |
|
50. |
szlovakia |
|
51. |
slovacchia |
|
52. |
slovakija |
|
53. |
slowakije |
|
54. |
slowacija |
|
55. |
eslovaquia |
|
56. |
slovaska |
|
57. |
σλοβακικη |
|
58. |
σλοβακική |
|
59. |
slovakien |
|
60. |
république-slovaque |
|
61. |
slovenská-republika |
|
62. |
szlovák-köztársaság |
|
63. |
slovākijos-respublika |
|
64. |
republika-słowacka |
|
65. |
república-eslovaca |
|
66. |
slovaška-republika |
|
67. |
slovačka-republika |
|
68. |
lýdveldid-slovakia |
|
69. |
républiqueslovaque |
|
70. |
slovenskárepublika |
|
71. |
szlovákköztársaság |
|
72. |
slovākijosrespublika |
|
73. |
republikasłowacka |
|
74. |
repúblicaeslovaca |
|
75. |
slovaškarepublika |
|
76. |
slovačkarepublika |
|
77. |
lýdveldidslovakia |
|
78. |
szlovákia |
|
79. |
slovākija |
|
80. |
słowacija |
|
81. |
slovaška |
|
82. |
slovačka |
SLOVENIEN
|
1. |
slovenija |
|
2. |
slovenia |
|
3. |
slowenien |
|
4. |
slovenie |
|
5. |
la-slovenie |
|
6. |
laslovenie |
|
7. |
eslovenia |
|
8. |
republikaslovenija |
|
9. |
republika-slovenija |
|
10. |
republicofslovenia |
|
11. |
republic-of-slovenia |
|
12. |
szlovenia |
|
13. |
szlovenkoztarsasag |
|
14. |
szloven-koztarsasag |
|
15. |
repubblicadislovenia |
|
16. |
repubblica-di-slovenia |
SPANIEN
|
1. |
españa |
|
2. |
reinodeespana |
|
3. |
reino-de-espana |
|
4. |
espagne |
|
5. |
espana |
|
6. |
espanha |
|
7. |
espanja |
|
8. |
espanya |
|
9. |
hispaania |
|
10. |
hiszpania |
|
11. |
ispanija |
|
12. |
spagna |
|
13. |
spain |
|
14. |
spanielsko |
|
15. |
spanien |
|
16. |
spanija |
|
17. |
spanje |
|
18. |
reinodeespaña |
|
19. |
reino-de-españa |
|
20. |
španielsko |
|
21. |
spānija |
|
22. |
španija |
|
23. |
španiělsko |
|
24. |
espainia |
|
25. |
ispania |
|
26. |
ισπανια |
|
27. |
andalucia |
|
28. |
andalucía |
|
29. |
andalousie |
|
30. |
andalusia |
|
31. |
andalusien |
|
32. |
juntadeandalucia |
|
33. |
juntadeandalucía |
|
34. |
aragon |
|
35. |
aragón |
|
36. |
gobiernodearagon |
|
37. |
gobiernoaragón |
|
38. |
principadodeasturias |
|
39. |
principaudasturies |
|
40. |
asturias |
|
41. |
asturies |
|
42. |
illesbalears |
|
43. |
islasbaleares |
|
44. |
canarias |
|
45. |
gobiernodecanarias |
|
46. |
canaryisland |
|
47. |
kanarischeinseln |
|
48. |
cantabria |
|
49. |
gobiernodecantabria |
|
50. |
castillalamancha |
|
51. |
castilla-lamancha |
|
52. |
castillayleon |
|
53. |
castillayleón |
|
54. |
juntadecastillayleon |
|
55. |
juntadecastillayleón |
|
56. |
generalitatdecatalunya |
|
57. |
generalitatdecataluña |
|
58. |
catalunya |
|
59. |
cataluña |
|
60. |
katalonien |
|
61. |
catalonia |
|
62. |
catalogna |
|
63. |
catalogne |
|
64. |
cataloniě |
|
65. |
katalonias |
|
66. |
catalunha |
|
67. |
kataloniens |
|
68. |
katalonian |
|
69. |
catalonië |
|
70. |
extremadura |
|
71. |
comunidadautonomadeextremadura |
|
72. |
comunidadautónomadeextremadura |
|
73. |
xuntadegalicia |
|
74. |
comunidadautonomadegalicia |
|
75. |
comunidaautónomadegalicia |
|
76. |
comunidadeautonomadegalicia |
|
77. |
comunidadeautónomadegalicia |
|
78. |
larioja |
|
79. |
gobiernodelarioja |
|
80. |
comunidadmadrid |
|
81. |
madridregion |
|
82. |
regionmadrid |
|
83. |
madrid |
|
84. |
murciaregion |
|
85. |
murciaregión |
|
86. |
murciaregione |
|
87. |
murciaregiao |
|
88. |
regiondemurcia |
|
89. |
regióndemurcia |
|
90. |
regionofmurcia |
|
91. |
regionvonmurcia |
|
92. |
regionedimurcia |
|
93. |
regiaodomurcia |
|
94. |
navarra |
|
95. |
nafarroa |
|
96. |
navarre |
|
97. |
navarracomunidadforal |
|
98. |
nafarroaforukomunitatea |
|
99. |
nafarroaforuerkidegoa |
|
100. |
communauteforaledenavarre |
|
101. |
communautéforaledenavarre |
|
102. |
foralcommunityofnavarra |
|
103. |
paisvasco |
|
104. |
paísvasco |
|
105. |
euskadi |
|
106. |
euskalherria |
|
107. |
paisbasc |
|
108. |
basquecountry |
|
109. |
paysbasque |
|
110. |
paesebasco |
|
111. |
baskenland |
|
112. |
paisbasco |
|
113. |
χώρατωνβάσκων |
|
114. |
gobiernovasco |
|
115. |
euskojaurlaritza |
|
116. |
governbasc |
|
117. |
basquegovernment |
|
118. |
gouvernementbasque |
|
119. |
governobasco |
|
120. |
baskischeregierung |
|
121. |
baskitschebestuur |
|
122. |
κυβέρνησητωνβάσκων |
|
123. |
comunidad-valenciana |
|
124. |
comunidadvalenciana |
|
125. |
comunitat-valenciana |
|
126. |
comunitatvalenciana |
|
127. |
ceuta |
|
128. |
gobiernoceuta |
|
129. |
melilla |
|
130. |
gobiernomelilla |
SVERIGE
|
1. |
suecia |
|
2. |
reinodesuecia |
|
3. |
sverige |
|
4. |
kongerietsverige |
|
5. |
schweden |
|
6. |
königreichschweden |
|
7. |
konigreichschweden |
|
8. |
σουηδία |
|
9. |
ΒασίλειοτηςΣουηδίας |
|
10. |
sweden |
|
11. |
kingdomofsweden |
|
12. |
suède |
|
13. |
suede |
|
14. |
royaumedesuède |
|
15. |
royaumedesuede |
|
16. |
svezia |
|
17. |
regnodisvezia |
|
18. |
zweden |
|
19. |
koninkrijkzweden |
|
20. |
suécia |
|
21. |
reinodasuécia |
|
22. |
reinodasuecia |
|
23. |
ruotsi |
|
24. |
ruotsinkuningaskunta |
|
25. |
konungariketsverige |
|
26. |
švédsko |
|
27. |
rootsi |
|
28. |
svedija |
|
29. |
svédorszag |
|
30. |
svedorszag |
|
31. |
l-isvezja |
|
32. |
szweja |
|
33. |
švedska |
|
34. |
svedska |
FÖRENADE KUNGARIKET
|
1. |
unitedkingdom |
|
2. |
united-kingdom |
|
3. |
united_kingdom |
|
4. |
greatbritain |
|
5. |
great-britain |
|
6. |
great_britain |
|
7. |
britain |
|
8. |
cymru |
|
9. |
england |
|
10. |
northernireland |
|
11. |
northern-ireland |
|
12. |
northern_ireland |
|
13. |
scotland |
|
14. |
wales |
2.
Förteckning över namn per land och över de länder som får reservera dem:F.D. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN
|
1. |
southeast-region |
|
2. |
arachinovo |
|
3. |
baba-planina |
|
4. |
belasitsa |
|
5. |
berovo |
|
6. |
berovsko-ezero |
|
7. |
bigla-planina |
|
8. |
bogdantsi |
|
9. |
bogovinje |
|
10. |
bosilovo |
|
11. |
brvenitsa |
|
12. |
bregalnitsa |
|
13. |
valandovo |
|
14. |
vardar-region |
|
15. |
vasilevo |
|
16. |
vevchani |
|
17. |
vinitsa |
|
18. |
vodno |
|
19. |
vodocha |
|
20. |
vraneshtitsa |
|
21. |
vrapchishte |
|
22. |
gazi-baba |
|
23. |
galichitsa |
|
24. |
galichnik |
|
25. |
german-planina |
|
26. |
globochitsa |
|
27. |
golak |
|
28. |
gradsko |
|
29. |
gratche |
|
30. |
debarsko-ezero |
|
31. |
debartsa |
|
32. |
demir-kapija |
|
33. |
demir-hisar |
|
34. |
dennadrvoto |
|
35. |
deshat |
|
36. |
dojran |
|
37. |
dojransko-ezero |
|
38. |
dolneni |
|
39. |
drugovo |
|
40. |
gjorche-petrov |
|
41. |
ezero-mladost |
|
42. |
zheden-planina |
|
43. |
zhelino |
|
44. |
zajas |
|
45. |
zelenikovo |
|
46. |
zletovska-reka |
|
47. |
zrnovska-reka |
|
48. |
zrnovtsi |
|
49. |
ilinden |
|
50. |
east-region |
|
51. |
jablanitsa |
|
52. |
jakupitsa |
|
53. |
jegunovtse |
|
54. |
southwest-region |
|
55. |
kavadartsi |
|
56. |
kadina-reka |
|
57. |
kalimantsi |
|
58. |
karaorman |
|
59. |
karadzitsa |
|
60. |
karbintsi |
|
61. |
karposh |
|
62. |
katlanovo |
|
63. |
kisela-voda |
|
64. |
kichevo |
|
65. |
kozhuf |
|
66. |
kozjak |
|
67. |
konche |
|
68. |
kochani |
|
69. |
kochanska-reka |
|
70. |
kratovo |
|
71. |
kriva-palanka |
|
72. |
krivogashtani |
|
73. |
krushevo |
|
74. |
lipkovo |
|
75. |
lipkovsko-ezero |
|
76. |
lozovo |
|
77. |
lopushnik |
|
78. |
mavrovo |
|
79. |
mavrovo-i-rostusha |
|
80. |
mavrovska-reka |
|
81. |
mavrovsko-ezero |
|
82. |
maleshevski-planini |
|
83. |
markova-reka |
|
84. |
mkdenar |
|
85. |
negotino |
|
86. |
nidzhe |
|
87. |
novatsi |
|
88. |
novo-selo |
|
89. |
ograzhden |
|
90. |
orizarska-reka |
|
91. |
oslomej |
|
92. |
ohridsko-ezero |
|
93. |
pelagonija |
|
94. |
pelister |
|
95. |
petrovets |
|
96. |
pehchevo |
|
97. |
plasnitsa |
|
98. |
plachkovitsa |
|
99. |
prespa |
|
100. |
prespansko-ezero |
|
101. |
prilepsko-ezero |
|
102. |
probishtip |
|
103. |
pchinja |
|
104. |
radovish |
|
105. |
rankovtse |
|
106. |
reka-radika |
|
107. |
rosoman |
|
108. |
sveti-nikole |
|
109. |
northeast-region |
|
110. |
skopska-crna-gora |
|
111. |
skopje-region |
|
112. |
slatinsko-ezero |
|
113. |
sopishte |
|
114. |
staro-nagorichane |
|
115. |
stogovo |
|
116. |
strezhevo |
|
117. |
strumitsa |
|
118. |
studenichani |
|
119. |
suva-gora |
|
120. |
teartse |
|
121. |
tikvesh |
|
122. |
tikveshko-ezero |
|
123. |
centar-zhupa |
|
124. |
crna-reka |
|
125. |
crn-drim |
|
126. |
chashka |
|
127. |
cheshinovo-obleshevo |
|
128. |
chucher-sandevo |
|
129. |
shar-planina |
|
130. |
shtip |
|
131. |
shuto-orizari |
|
132. |
аеродром |
|
133. |
арачиново |
|
134. |
баба-планина |
|
135. |
бабуна |
|
136. |
беласица |
|
137. |
берово |
|
138. |
беровско-езеро |
|
139. |
бигла-планина |
|
140. |
битола |
|
141. |
богданци |
|
142. |
босилово |
|
143. |
брвеница |
|
144. |
брегалница |
|
145. |
бутел |
|
146. |
валандово |
|
147. |
вардар |
|
148. |
вардарски-регион |
|
149. |
василево |
|
150. |
вевчани |
|
151. |
велес |
|
152. |
виница |
|
153. |
водно |
|
154. |
водоча |
|
155. |
вранештица |
|
156. |
врапчиште |
|
157. |
гази-баба |
|
158. |
галичица |
|
159. |
галичник |
|
160. |
герман-планина |
|
161. |
глобочица |
|
162. |
голак |
|
163. |
гостивар |
|
164. |
градско |
|
165. |
гратче |
|
166. |
дебар |
|
167. |
дебарско-езеро |
|
168. |
дебарца |
|
169. |
делчево |
|
170. |
демир-хисар |
|
171. |
денар |
|
172. |
деннадрвото |
|
173. |
дешат |
|
174. |
долнени |
|
175. |
драгор |
|
176. |
другово |
|
177. |
езеро-младост |
|
178. |
жеден-планина |
|
179. |
желино |
|
180. |
зелениково |
|
181. |
злетовска-река |
|
182. |
зрновска-река |
|
183. |
зрновци |
|
184. |
илинден |
|
185. |
источен-регион |
|
186. |
кавадарци |
|
187. |
кадина-река |
|
188. |
калиманци |
|
189. |
караорман |
|
190. |
карбинци |
|
191. |
карпош |
|
192. |
катланово |
|
193. |
кисела-вода |
|
194. |
китка |
|
195. |
кичево |
|
196. |
кожуф |
|
197. |
конче |
|
198. |
кораб |
|
199. |
кочани |
|
200. |
кочанска-река |
|
201. |
кратово |
|
202. |
крива-паланка |
|
203. |
кривогаштани |
|
204. |
крушево |
|
205. |
куманово |
|
206. |
липково |
|
207. |
липковско-езеро |
|
208. |
лозово |
|
209. |
лопушник |
|
210. |
маврово |
|
211. |
маврово-и-ростуша |
|
212. |
мавровска-река |
|
213. |
мавровско-езеро |
|
214. |
малешевски-планини |
|
215. |
маркова-река |
|
216. |
матка |
|
217. |
мкденар |
|
218. |
могила |
|
219. |
неготино |
|
220. |
новаци |
|
221. |
ново-село |
|
222. |
огражден |
|
223. |
оризарска-река |
|
224. |
охрид |
|
225. |
охридско-езеро |
|
226. |
пелистер |
|
227. |
пена |
|
228. |
петровец |
|
229. |
пехчево |
|
230. |
пласница |
|
231. |
плачковица |
|
232. |
полог |
|
233. |
преспа |
|
234. |
преспанско-езеро |
|
235. |
прилеп |
|
236. |
прилепско-езеро |
|
237. |
пробиштип |
|
238. |
радовиш |
|
239. |
ранковце |
|
240. |
река-радика |
|
241. |
ресен |
|
242. |
росоман |
|
243. |
свети-николе |
|
244. |
североисточен-регион |
|
245. |
скопска-црна-гора |
|
246. |
скопски-регион |
|
247. |
слатинско-езеро |
|
248. |
сопиште |
|
249. |
старо-нагоричане |
|
250. |
стогово |
|
251. |
стрежево |
|
252. |
струга |
|
253. |
струмица |
|
254. |
студеничани |
|
255. |
сува-гора |
|
256. |
теарце |
|
257. |
тетово |
|
258. |
тиквеш |
|
259. |
тиквешко-езеро |
|
260. |
треска |
|
261. |
центар |
|
262. |
центар-жупа |
|
263. |
црна-река |
|
264. |
црн-дрим |
|
265. |
чаир |
|
266. |
чашка |
|
267. |
чешиново-облешево |
|
268. |
чучер-сандево |
|
269. |
шар-планина |
|
270. |
штип |
|
271. |
шуто-оризари |
MONTENEGRO
|
1. |
stateofmontenegro |
|
2. |
state-montenegro |
|
3. |
state-of-montenegro |
|
4. |
montenegrostate |
|
5. |
montenegro-state |
|
6. |
drzavacrnagora |
|
7. |
drzava-crna-gora |
|
8. |
glavnigradpodgorica |
|
9. |
andrijevica |
|
10. |
bijelopolje |
|
11. |
prijestonicacetinje |
|
12. |
pljevlja |
|
13. |
pluzine |
|
14. |
rozaje |
|
15. |
savnik |
|
16. |
presidentofmontenegro |
|
17. |
president-of-montenegro |
|
18. |
predsjednikcrnegore |
|
19. |
predsjednik-crnegore |
|
20. |
predsjednik-crne-gore |
|
21. |
vladacrnegore |
|
22. |
vlada-crnegore |
|
23. |
vlada-crne-gore |
|
24. |
governmentofmontenegro |
|
25. |
montenegrogovernment |
|
26. |
govmontenegro |
|
27. |
montenegrogov |
|
28. |
government-of-montenegro |
|
29. |
montenegro-government |
|
30. |
gov-montenegro |
|
31. |
montenegro-gov |
|
32. |
parliamentofmontenegro |
|
33. |
parliament-of-montenegro |
|
34. |
montenegro-parliament |
|
35. |
монтенегро |
|
36. |
црна-гора |
|
37. |
државацрнагора |
|
38. |
држава-црна-гора |
|
39. |
мне |
|
40. |
главниградподгорица |
|
41. |
подгорица |
|
42. |
беране |
|
43. |
будва |
|
44. |
даниловград |
|
45. |
херцегнови |
|
46. |
колашин |
|
47. |
котор |
|
48. |
плав |
|
49. |
плужине |
|
50. |
тиват |
|
51. |
шавник |
|
52. |
владацрнегоре |
|
53. |
влада-црне-горе |
|
54. |
скупштинацрнегоре |
|
55. |
скупштина-црне-горе |
SERBIEN
|
1. |
сербия |
|
2. |
la-serbie |
|
3. |
laserbie |
|
4. |
theserbia |
|
5. |
the-serbia |
|
6. |
e-serbia |
|
7. |
e-srbija |
|
8. |
esrbija |
|
9. |
therepublicofserbia |
|
10. |
the-republic-of-serbia |
|
11. |
repubblicadiserbia |
|
12. |
repubblica-di-serbia |
|
13. |
républiquedeserbie |
|
14. |
république-de-serbie |
|
15. |
republikserbien |
|
16. |
republik-serbien |
|
17. |
республикасербия |
|
18. |
республика-сербия |
|
19. |
београд |
|
20. |
singidunum |
|
21. |
сингидунум |
|
22. |
новисад |
TURKIET
|
1. |
turkiye |
|
2. |
türkiye |
|
3. |
turkiyecumhuriyeti |
|
4. |
türkiyecumhuriyeti |
|
5. |
türkei |
|
6. |
die-türkei |
|
7. |
dietürkei |
|
8. |
republik-türkei |
|
9. |
republiktürkei |
|
10. |
турция |
|
11. |
pепублика-турция |
|
12. |
pепубликатурция |
|
13. |
turecká-republika |
|
14. |
tureckárepublika |
|
15. |
türgi |
|
16. |
türgi-vabariik |
|
17. |
türgivabariik |
|
18. |
la-république-de-turquie |
|
19. |
larépubliquedeturquie |
|
20. |
république-de-turquie |
|
21. |
républiquedeturquie |
|
22. |
république-turquie |
|
23. |
républiqueturquie |
|
24. |
turquía |
|
25. |
república-de-turquia |
|
26. |
repúblicadeturquia |
|
27. |
república-de-turquía |
|
28. |
repúblicadeturquía |
|
29. |
la-república-de-turquía |
|
30. |
larepúblicadeturquía |
|
31. |
törökország |
|
32. |
török-köztársaság |
|
33. |
törökköztársaság |
|
34. |
república-da-turquia |
|
35. |
repúblicadaturquia |
|
36. |
turecká-republika |
|
37. |
tureckárepublika |
|
38. |
turčija |
|
39. |
republika-turčija |
|
40. |
republikaturčija |
|
41. |
τουρκία |
|
42. |
τουρκική-δημοκρατία |
|
43. |
τουρκικήδημοκρατία |
|
44. |
турция |
|
45. |
pеспублика-турция |
|
46. |
pеспубликатурция” |
|
27.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 82/73 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/517
av den 26 mars 2015
om ändring av förordning (EG) nr 595/2004 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1788/2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (1), särskilt artiklarna 81.1 och 83.4 jämförda med artikel 4, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (2) upphävdes och ersattes förordning (EG) nr 1234/2007 från och med den 1 januari 2014. I artikel 230.1 a i förordning (EU) nr 1308/2013 anges dock att, i fråga om systemet för begränsning av mjölkproduktionen, ska del II avdelning I kapitel III avsnitt III i förordning (EG) nr 1234/2007 samt artikel 55, artikel 85 och bilagorna IX och X till den förordningen fortsätta att gälla till och med den 31 mars 2015. |
|
(2) |
I en situation med låga mjölkpriser och ekonomiska svårigheter inom mjölksektorn är det lämpligt att lätta på den ekonomiska bördan för producenter som måste betala en överskottsavgift som avser kvotåret för mjölk 2014/2015 i enlighet med artikel 15.1 i kommissionens förordning (EG) nr 595/2004 (3). Det är därför lämpligt att ge medlemsstaterna möjlighet att besluta, med beaktande av olika nationella förhållanden, att uppbära beloppet enligt en amorteringsordning. Amorteringsordningar som tillämpas räntefritt utgör däremot statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget, om inte de uppskjutna delbetalningarna uppfyller villkoren i kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 (4). |
|
(3) |
Om amorteringsordningar tillämpas bör tidsfristerna för kontroller och anmälningar anpassas i enlighet därmed för att säkerställa att de slutliga kontrollerna och anmälningarna täcker de senarelagda delbetalningarna. Medlemsstaterna bör uppmanas att ge information om antalet stödmottagare inom ramen för amorteringsordningen och om det belopp som inte uppburits från dem under vart och ett av de år som amorteringsordningen tillämpats. Senast den 30 november 2015 bör denna information finnas tillgänglig i kolumn d i tabellen i del 2 av den rapport som anges i bilaga IIa till förordning (EG) nr 595/2004. Senast den 30 november 2016 och den 30 november 2017 bör denna information införas i kolumn i) i tabellen, med kommentaren ”amorteringsordning”. |
|
(4) |
Förordning (EG) nr 595/2004 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(5) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 595/2004 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 15.1 ska ersättas med följande: ”1. Före den 1 oktober varje år ska den betalningsskyldige uppköparen eller, när det gäller direktförsäljning, producenten betala den behöriga myndigheten det belopp han är skyldig i enlighet med föreskrifter som fastställts av medlemsstaten, varvid uppköparna ansvarar för inkasseringen av den överskottsavgift på leveranser som producenterna ska betala enligt artikel 79 i förordning (EG) nr 1234/2007 i enlighet med artikel 81.1 i samma förordning. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 107–109 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får medlemsstaterna besluta att betalningen av det utestående belopp som avser den tolvmånadersperiod som börjar löpa den 1 april 2014 äger rum i tre årliga delbetalningar, utan ränta. Den första årliga delbetalningen, som ska uppgå till minst en tredjedel av det totala utestående beloppet, ska göras senast den 30 september 2015. Senast den 30 september 2016 ska minst två tredjedelar av det totala utestående beloppet ha betalats. Hela beloppet ska vara betalt senast den 30 september 2017. Medlemsstaterna ska se till att producenterna omfattas av en sådan amorteringsordning.” |
|
2. |
I artikel 19.3 ska följande stycke läggas till efter andra stycket: ”Genom undantag från andra stycket ska medlemsstater som tillämpar den amorteringsordning som föreskrivs i artikel 15.1 slutföra inspektionsrapporten senast 42 månader efter utgången av den berörda tolvmånadersperioden.” |
|
3. |
I artikel 27 ska följande punkt 7 läggas till: ”7. Medlemsstater som tillämpar den amorteringsordning som föreskrivs i artikel 15.1 ska senast den 30 november 2016 och den 30 november 2017 underrätta kommissionen om antalet stödmottagare enligt ordningen och om det belopp som ännu inte återkrävts från dem avseende varje årlig betalning genom att nämna dem i kolumn i) i tabellen i del 2 av den rapport som anges i bilaga IIa, med kommentaren ’amorteringsordning’.” |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 mars 2015.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).
(3) Kommissionens förordning (EG) nr 595/2004 av den 30 mars 2004 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1788/2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (EUT L 94, 31.3.2004, s. 22).
(4) Kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn (EUT L 352, 24.12.2013, s. 9).
|
27.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 82/75 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/518
av den 26 mars 2015
om godkännande av ett preparat av Enterococcus faecium NCIMB 10415 som fodertillsats för kycklingar som föds upp till värphöns, mindre fjäderfäarter avsedda för slakt och mindre fjäderfäarter som föds upp för värpning och om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 361/2011 (innehavare av godkännandet: DSM Nutritional Products Ltd, företrädd av DSM Nutritional Products Sp. Z o.o)
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (1), särskilt artikel 9.2, och
av följande skäl:
|
(1) |
Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden. |
|
(2) |
I enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003 har en ansökan lämnats in om godkännande av ett nytt användningsområde för ett preparat av Enterococcus faecium NCIMB 10415 och om ändring av villkoren för det nuvarande godkännandet för slaktkycklingar enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 361/2011 (2). Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003 och relevanta data som stöder ansökan om ändring. |
|
(3) |
Ansökan gäller godkännande av ett nytt användningsområde för preparatet av Enterococcus faecium NCIMB 10415 som fodertillsats för kycklingar som föds upp till värphöns, mindre fjäderfäarter avsedda för slakt och mindre fjäderfäarter som föds upp för värpning i kategorin ”zootekniska tillsatser” och ändring av villkoren för det nuvarande godkännandet för slaktkycklingar till att omfatta samtidig användning med ytterligare följande koccidiostatika: lasalocid-A-natrium, maduramicinammonium, narasin, narasin/nicarbazin och salinomycinnatrium. |
|
(4) |
Användningen av preparatet godkändes för tio år för slaktkycklingar genom genomförandeförordning (EU) nr 361/2011 och för kalvar, killingar, katter och hundar genom kommissionens förordning (EU) nr 1061/2013 (3). |
|
(5) |
Preparatet godkändes också utan tidsbegränsning i enlighet med rådets direktiv 70/524/EEG (4) för suggor genom kommissionens förordning (EG) nr 1200/2005 (5), för smågrisar genom kommissionens förordning (EG) nr 252/2006 (6), för slaktsvin genom kommissionens förordning (EG) nr 943/2005 (7). |
|
(6) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) konstaterade i sitt yttrande av den 30 oktober 2014 (8) att preparatet av Enterococcus faecium NCIMB 10415 under de föreslagna användningsvillkoren inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön. Slutsatsen att tillsatsen kan ha en verksam effekt på slaktkycklingar breddas till att även omfatta kycklingar som föds upp till värphöns. Denna slutsats kan extrapoleras till att omfatta mindre fjäderfäarter avsedda för slakt och för värpning. Myndigheten drog även slutsatsen att tillsatsen är kompatibel med lasalocid-A-natrium, maduramicinammonium, narasin, narasin/nicarbazin och salinomycinnatrium. Myndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003. |
|
(7) |
Bedömningen av preparatet av Enterococcus faecium NCIMB 10415 visar att det uppfyller villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003. Preparatet bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen. |
|
(8) |
För att tillåta användning av koccidiostatika som är kompatibla med preparatet av Enterococcus faecium NCIMB 10415 även för slaktkycklingar bör genomförandeförordning (EU) nr 361/2011 ändras. |
|
(9) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Det preparat i kategorin ”zootekniska tillsatser” och i den funktionella gruppen ”medel som stabiliserar tarmfloran” som anges i bilagan godkänns härmed som fodertillsats enligt villkoren i den bilagan.
Artikel 2
I den nionde kolumnen, ”Övriga bestämmelser”, i bilaga I till genomförandeförordning (EU) nr 361/2011 ska punkt 2 ersättas med följande:
|
”2. |
Får användas i foder som innehåller följande godkända koccidiostatika: dekokinat, monensinnatrium, robenidinhydroklorid, diklazuril, semduramycin, lasalocid-A-natrium, maduramicinammonium, narasin, narasin/nicarbazin eller salinomycinnatrium.” |
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 mars 2015.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 361/2011 av den 13 april 2011 om godkännande av Enterococcus faecium NCIMB 10415 som fodertillsats för slaktkycklingar (innehavare av godkännandet: DSM Nutritional products Ltd företrädd av DSM Nutritional Products Sp. z o.o) och om ändring av förordning (EG) nr 943/2005 (EUT L 100, 14.4.2011, s. 22).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1061/2013 av den 29 oktober 2013 om godkännande av ett preparat av Enterococcus faecium NCIMB 10415 som fodertillsats för kalvar, killingar, katter och hundar och om ändring av förordning (EG) nr 1288/2004 (innehavare av godkännandet: DSM Nutritional Products Ltd, företrädd av DSM Nutritional Products Sp. Z.o.o) (EUT L 289, 31.10.2013, s. 38).
(4) Rådets direktiv 70/524/EEG av den 23 november 1970 om fodertillsatser (EGT L 270, 14.12.1970, s. 1).
(5) Kommissionens förordning (EG) nr 1200/2005 av den 26 juli 2005 om permanent godkännande av vissa fodertillsatser och om provisoriskt godkännande av ett nytt användningsområde för en redan godkänd fodertillsats (EUT L 195, 27.7.2005, s. 6).
(6) Kommissionens förordning (EG) nr 252/2006 av den 14 februari 2006 om permanent godkännande av vissa fodertillsatser och om provisoriskt godkännande av nya användningsområden för några redan godkända fodertillsatser (EUT L 44, 15.2.2006, s. 3).
(7) Kommissionens förordning (EG) nr 943/2005 av den 21 juni 2005 om permanent godkännande av vissa fodertillsatser (EUT L 159, 22.6.2005, s. 6).
(8) The EFSA Journal, vol. 12(2014):11, artikelnr 3906.
BILAGA
|
Tillsatsens identifieringsnummer |
Namn på innehavaren av godkännandet |
Tillsats |
Sammansättning, kemisk formel, beskrivning, analysmetod |
Djurart eller djurkategori |
Högsta ålder |
Lägsta halt |
Högsta halt |
Övriga bestämmelser |
Godkännandet gäller till och med |
||||||||
|
CFU/kg helfoder med en vattenhalt på 12 % |
|||||||||||||||||
|
Kategori: Zootekniska tillsatser. Funktionell grupp: Medel som stabiliserar tarmfloran |
|||||||||||||||||
|
4b1705 |
DSM Nutritional products Ltd, företrädd av DSM Nutritional Products Sp. Z.o.o |
Enterococcus faecium NCIMB 10415 |
Tillsatsens sammansättning Preparat av Enterococcus faecium NCIMB 10415 som innehåller minst:
Beskrivning av den aktiva substansen Levande celler av Enterococcus faecium NCIMB 10415 Analysmetod (1) Räkning: Utstryk på platta med galla-eskulin-azidagar (EN 15788) Identifiering: Pulsfältsgelelektrofores (PFGE) |
Kycklingar som föds upp till värphöns |
— |
3 × 108 |
— |
|
16 april 2025 |
||||||||
|
Mindre fjäderfäarter avsedda för slakt och mindre fjäderfäarter som föds upp för värpning |
3 × 108 |
|
|||||||||||||||
(1) Närmare information om analysmetoderna finns på webbplatsen för Europeiska unionens referenslaboratorium för fodertillsatser: https://ec.europa.eu/jrc/en/eurl/feed-additives/evaluation-reports
|
27.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 82/78 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/519
av den 26 mars 2015
om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, som utvidgats till att även omfatta import av vissa fästdon av järn eller stål som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte, efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och
av följande skäl:
A. FÖRFARANDE
1. Gällande åtgärder
|
(1) |
Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom förordning (EG) nr 91/2009 (2), senast ändrad genom genomförandeförordning (EU) nr 924/2012 (3), en slutgiltig antidumpningstull (nedan kallad de ursprungliga åtgärderna) på import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina). |
|
(2) |
Åtgärderna, efter ändringen genom genomförandeförordning (EU) nr 924/2012, tog form av en värdetull som fastställts för varje enskild kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet på 0,0 % till 69,7 %. Samtidigt fastställdes antidumpningstullen för de samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet till 54,1 %, medan den övriga tullen för de icke-samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna uppgick till 74,1 % (nedan kallade gällande tullar). |
|
(3) |
Genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 723/2011 (4), senast ändrad genom genomförandeförordning (EU) nr 693/2012 (5), utvidgades de ursprungliga åtgärderna till att även omfatta import av fästdon av järn eller stål som avsänts från Malaysia, oavsett om de deklarerats med ursprung i Malaysia eller inte. |
2. Begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång
|
(4) |
Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att de gällande slutgiltiga antidumpningsåtgärderna snart skulle upphöra att gälla (6), mottog kommissionen den 1 oktober 2013 en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen. Begäran lämnades in av European Industrial Fasteners Institute (nedan kallad sökanden) som företrädare för tillverkare som står för mer än 25 % av unionens sammanlagda produktion av fästdon av järn eller stål. |
|
(5) |
Begäran grundades på att dumpningen och skadan för unionsindustrin sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde att gälla. |
3. Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång
|
(6) |
Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång och offentliggjorde den 30 januari 2014 i Europeiska unionens officiella tidning (7) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen (nedan kallat tillkännagivandet om inledande). |
4. Undersökning
4.1 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
|
(7) |
Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 januari 2013–31 december 2013 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av tendenser av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden 1 januari 2010–31 december 2013 (nedan kallad skadeundersökningsperioden). |
4.2 Parter som berörs av undersökningen
|
(8) |
Kommissionen underrättade officiellt sökanden, övriga kända tillverkare i unionen, exporterande tillverkare i Kina samt företrädarna för Kina om att en undersökning vid giltighetstidens utgång hade inletts. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. |
|
(9) |
Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda. |
|
(10) |
Eftersom antalet exporterande tillverkare i Kina samt antalet tillverkare och icke-närstående importörer i unionen som berörs verkade stort, angav kommissionen i tillkännagivandet om inledande att den i enlighet med artikel 17 i grundförordningen hade för avsikt att tillämpa ett stickprovsförfarande. För att kommissionen skulle kunna besluta om huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de ovannämnda parterna att ge sig till känna inom 15 dagar från det att översynen hade inletts och till kommissionen lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande. |
|
(11) |
Av 325 kända kinesiska tillverkare lämnade 24 svar på stickprovsformuläret. Av dessa rapporterade emellertid 13 att de inte hade exporterat något till EU, medan tre andra konstaterades inte ha gjort sig skyldiga till dumpning i den ursprungliga undersökningen och de omfattas därför inte av den gällande åtgärden. De övriga åtta företagen rapporterade en export på 11 800 ton till EU, vilket enligt Eurostat motsvarade 132 % av den totala kinesiska importen till EU under översynsperioden. Ett stickprov av de tre största exportörerna föreslogs. Ett av de företag som ingick i stickprovsurvalet hävdade att det rapporterat sin EU-export på ett felaktigt sätt i stickprovsformuläret och egentligen skulle ha rapporterat att ingen export skett. |
|
(12) |
Stickprovsurvalet ansågs därför bestå av de tre största återstående exportörena. Alla tre företag i stickprovsurvalet avbröt samarbetet under förfarandets olika faser genom att inte besvara frågeformulär eller vägra verifikationer på platsen. Skrivelser skickades därför till vart och ett av tre företagen för att underrätta dem om kommissionens avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen. Inget av företagen svarade. |
|
(13) |
Kommissionen undersökte situationen för de fyra återstående exporterande tillverkare som besvarade stickprovsformuläret. Deras export till unionen var så låg, nämligen mindre än 1 % av den totala exporten, att det inte ansågs lämpligt eller representativt att fastställa ett nytt stickprovsurval och grunda undersökningsresultaten på deras situation. Det ansågs rimligare att basera undersökningsresultaten på ett bredare och mer representativt urval, nämligen på tillgängliga uppgifter till följd av det bristande samarbetet från de kinesiska exporterande tillverkarna i stickprovsurvalet. De fyra återstående företagen underrättades om kommissionens avsikt att använda tillgängliga uppgifter. |
|
(14) |
Mot bakgrund av det bristande samarbetet informerades de kinesiska myndigheterna också om kommissionens avsikt att tillämpa artikel 18. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter eller ansökningar om att förhörsombudet (Hearing Officer) ska ingripa i fråga om respektive skrivelser till företagen och de kinesiska myndigheterna. |
|
(15) |
I det inledande skedet av undersökningen samarbetade 91 unionstillverkare/producentgrupper som stod för omkring 50 % av unionens tillverkning av fästdon av järn eller stål med kommissionen. Med tanke på det stora antalet samarbetsvilliga tillverkare använde sig kommissionen av ett stickprovsförfarande. Det utvalda stickprovet bestod ursprungligen av nio företag eller grupper av företag som var de mest representativa i fråga om volymer, storlek, blandning av produkttyper och geografiskt läge i unionen. Ett av de utvalda företagen upphörde att samarbeta och besvarade inte frågeformuläret. Följaktligen underrättade kommissionen företaget om att det uteslutits från stickprovet på grund av bristande samarbete. Ett stickprov på enbart de återstående åtta företagen/företagsgrupperna ansågs dock representativt eftersom det omfattade 24 % av den beräknade totala tillverkningen i unionen av fästdon av järn eller stål under översynsperioden. |
|
(16) |
Tre unionsimportörer svarade på frågeformuläret. Eftersom antalet tillverkare var relativt begränsat, behövdes inget stickprovsförfarande. |
|
(17) |
Ingen av användarna gav sig till känna inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande, eller senare under förfarandet. Ingen användare anses därför ha samarbetat i undersökningen. |
|
(18) |
Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:
|
5. Utlämnande av uppgifter
|
(19) |
Samtliga berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet om begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och uppmanades att inkomma med synpunkter (nedan kallat slutligt utlämnande av uppgifter). Parterna gavs även viss tid att lämna synpunkter efter utlämnandet av uppgifter. Synpunkter inkom från den sökande, kinesiska handelskammaren för import och export av maskiner och elektroniska produkter (China Chamber of Commerce for Import and Export of Machinery and Electronic Products), två unionsimportörer/producenter och deras kinesiska producenter samt två sammanslutningar av unionsdistributörer. Alla inlagor och synpunkter beaktades noggrant när så var berättigat. |
B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
1. Berörd produkt
|
(20) |
Den produkt som berörs är vissa fästdon av järn eller stål utom rostfritt stål, nämligen träskruvar (utom franska träskruvar), självgängande skruvar, andra skruvar och bultar med huvud (även med tillhörande muttrar eller underläggsbrickor, men exklusive skruvar svarvade av massivt material med en skafttjocklek av högst 6 mm och exklusive skruvar och bultar för att fästa byggnadsmaterial för järnvägar) och underläggsbrickor, med ursprung i Kina och som klassificeras enligt KN-nummer 7318 12 90 , 7318 14 91 , 7318 14 99 , 7318 15 59 , 7318 15 69 , 7318 15 81 , 7318 15 89 , ex 7318 15 90 , ex 7318 21 00 och ex 7318 22 00 . |
2. Likadan produkt
|
(21) |
Den berörda produkten och de fästdon av järn eller stål som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin och de fästdon av järn eller stål som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Malaysia (nedan kallat det jämförbara landet) konstaterades ha huvudsakligen samma fysikaliska och kemiska egenskaper och samma användningsområden som de fästdon av järn eller stål som tillverkas i Kina och som såldes för export till unionen. De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
C. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING
|
(22) |
I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till en fortsatt eller återkommande dumpning från Kina. |
1. Inledande anmärkningar
|
(23) |
Som förklarats i skäl 11–14 samarbetade ingen av de kinesiska exporterande tillverkare som valde att ingå i stickprovsurvalet i undersökningen. Eftersom ingen kinesisk exporterande tillverkare samarbetade i tillräcklig utsträckning, grundar sig den övergripande analysen, där dumpningsberäkningen ingår, på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen. |
|
(24) |
Bedömningen av risken för fortsatt eller återkommande dumpning gjordes därför med utgångspunkt i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och andra informationskällor, till exempel handelsstatistik om import och export (Eurostat och kinesiska exportdata) och annan offentlig information (t.ex. en deklaration från sammanslutningen för kinesiska fästdonindustrin – Chinese Fastener Industry Association). |
|
(25) |
Avsaknaden av samarbete påverkade jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset eftersom den exakta produktmix som de kinesiska tillverkarna exporterar till unionen var okänd. |
2. Dumpning av import under översynsperioden
2.1 Val av jämförbart land och beräkning av normalvärdet
|
(26) |
I sitt tillkännagivande om inledande uppmanade kommissionen alla berörda parter att lämna synpunkter på förslaget att använda Indien som tredjeland med marknadsekonomi för att konstruera normalvärdet för Kina. Indien användes som jämförbart land i den ursprungliga undersökningen. |
|
(27) |
Förutom Indien hade den sökande föreslagit Förenta staterna som ett möjligt jämförbart land. Andra berörda parter uttryckte reservationer mot Indien som föreslaget land och föreslog Malaysia, Taiwan, Thailand och Vietnam som alternativa jämförbara länder. |
|
(28) |
Utöver de förslag som lämnats av de berörda parterna, försökte även kommissionen hitta ett lämpligt jämförbart land. Kommissionen föreslog Japan som ytterligare ett möjligt jämförbart land på grund av dess stora produktionsvolymer av fästdon som liknar de Kinatillverkade. |
|
(29) |
Ansökan om samarbete skickades till de kända tillverkarna i Indien, Japan, Malaysia (icke-kringgående tillverkare (8)), Taiwan, Thailand och Förenta staterna. Vietnamesiska tillverkare kontaktades inte, eftersom Vietnam inte anses vara en marknadsekonomi. Samarbetsvilja visades från exporterande tillverkare i Indien och Malaysia, och kontrollbesök gjordes i dessa två länder. |
|
(30) |
Det konstaterades att ett av de samarbetsvilliga indiska företagen inte var tillverkare utan handelsföretag och att det andra samarbetsvilliga indiska företaget hade inlett sin verksamhet först efter översynsperioden. Därför kunde försäljnings- och kostnadsuppgifter från Indien inte användas. De två samarbetsvilliga malaysiska företagen var exporterande tillverkare med fullständiga uppgifter från undersökningsperioden. Därför valdes i stället Taiwan som lämpligt jämförbart land för att fastställa normalvärdet för Kina i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen. |
|
(31) |
I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först huruvida den totala volym av den likadana produkten som de samarbetande tillverkarna i Malyasia sålde till oberoende kunder på hemmamarknaden var representativ med hänsyn till den totala exportvolymen till unionen, dvs. huruvida den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden motsvarade minst 5 % av den sammanlagda volymen av exportförsäljningen av den berörda produkten till unionen. Utifrån detta konstaterades att den sammanlagda försäljningen på hemmamarknaden i det jämförbara landet var representativ. |
|
(32) |
Vidare undersökte man huruvida den inhemska försäljningen av den likadana produkten kunde anses ha skett vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Det skedde genom att man fastställde andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden under översynsperioden. Den inhemska försäljningen av en av tillverkarna konstaterades ske vid normal handel, medan försäljningen av den andra tillverkaren inte hade skett vid normal handel. |
|
(33) |
Normalvärdet i fråga om den första tillverkaren fastställdes således utifrån det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnittspris på den lönsamma inhemska försäljningen under översynsperioden. Normalvärdet för den andra tillverkaren konstruerades i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. |
|
(34) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter kommenterade två berörda parter valet av jämförbart land. De två parterna ansåg att Japan inte skulle ha beaktats som ett potentiellt jämförbart land, på grund av dess fokus på produkter i det högre marknadssegmentet och dess höga kostnader. En av dessa parter ansåg vidare att Taiwan borde ha valts ut som jämförbart land med tanke på det höga antalet tillverkare, jämförbara kostnader med Kina och dess stora exportvolymer till Europa och Nordamerika. |
|
(35) |
Kommissionen noterar att valet av jämförbart land gjordes efter bedömning av sex potentiella länder. Samarbete krävdes från alla dessa länder, men bara Malaysia och Indien samarbetade, medan däremot Taiwan och Japan inte gjorde det. Av de skäl som förklaras i skäl 30 valdes Malaysia. |
2.2 Fastställande av exportpriset
|
(36) |
På grund av det bristande samarbetet från de kinesiska exporterande tillverkarna som ingick i stickprovsurvalet, vilket gjorde att det saknades specifika uppgifter om de kinesiska priserna, fastställdes exportpriset utifrån tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen och i detta syfte användes statistiska källor (Eurostat). |
2.3 Jämförelse och justeringar
|
(37) |
Normalvärdet och exportpriset jämfördes fritt fabrik. I enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen gjordes justeringar för olikheter i exportpriset, när det behövdes. För att uttrycka exportpriset fritt fabrik justerade kommissionen cif-priset på grundval av Eurostats uppgifter för frakt, försäkring, hanterings- och kreditkostnader. |
2.4 Dumpning under översynsperioden
|
(38) |
I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset. De genomsnittliga importpriserna från Eurostat jämförda med normalvärdet i det jämförbara landet visade inte att det förekom dumpning. |
|
(39) |
Under översynsperioden importerades dock endast försumbara mängder fästdon av järn eller stål (9 000 ton till ett värde av 23 miljoner euro) till unionen från Kina med undantag av fästdon av järn eller stål som tillverkas av de exporterande tillverkare som inte hade gjort sig skyldiga till dumpning i den ursprungliga undersökningen. På grund av det bristande samarbetet från de kinesiska exportörer som ingick i stickprovsurvalet, fanns det dessutom inga uppgifter om produktmixen för den kinesiska exporten och följaktligen kunde jämförelsen med normalvärdet för det jämförbara landet bara göras på aggregerad nivå. |
|
(40) |
Att ingen dumpning kunde fastställas under översynsperioden anses därför vara av liten betydelse på grund av de låga importerade kvantiteterna och brist på uppgifter om den importerade produktmixen, med tanke på den mångfald av fästdon som tillverkas och säljs. |
|
(41) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter, ansåg tre berörda parter att åtgärderna borde upphöra att gälla eftersom ingen dumpning hade konstaterats under översynsperioden. De ansåg att trots de låga exportvolymerna från Kina, så är det faktum att ingen dumpning kunde fastställas av betydande värde. |
|
(42) |
Kommissionen noterar att i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen baseras resultaten på om det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma och inte på bevis för förekomst av dumpning under översynsperioden. |
3. Bevisning om sannolikheten för återkommande dumpning
|
(43) |
Mot bakgrund av övervägandena i skälen 38–40 gjorde kommissionen en ytterligare analys av om det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra. Analysen omfattade följande delar: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, exportpriset från Kina till andra marknader, kringgående metoder och unionsmarknadens attraktionskraft. |
3.1 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina
|
(44) |
Kina bedöms vara världens största tillverkare av fästdon av järn eller stål. Enligt uppgifter från sammanslutningen för kinesiska fästdonindustrin (Chinese Fastener Industry Association, CFIA (9)) uppskattas produktionskapaciteten till 6,6 miljoner ton år 2012. Kapaciteten uppskattas ha utnyttjats till 75 %, vilket innebär en betydande outnyttjad kapacitet, vilket är jämförbart med den totala förbrukningen i unionen. |
|
(45) |
CFIA uppskattar också att 40–50 % av produktionen av fästdon av järn eller stål (2,5 miljoner ton) exporterades under 2012. Det är uppenbart att export är en viktig verksamhetsgren hos de kinesiska tillverkarna av fästdon av järn eller stål. Den kinesiska exporten var således mer än 40 % högre än unionens totala förbrukning under samma period. |
3.2 Exportpriset från Kina till marknader i tredjeland
|
(46) |
Begäran innehåller prima facie-bevisning om kinesiska exportpriser till andra marknader, t.ex. Förenta staterna och Tunisien. Bevisningen grundades på prisuppgifter som framförhandlats av unionsindustrin. Dessa exportpriser konstaterades vara lägre än det normalvärde som fastställts ovan. På grundval av de kinesiska exportpriserna till Kroatien under 2012 och första kvartalet 2013, dvs. före Kroatiens anslutning till EU och utvidgning av EU:s skyddsåtgärder i fråga om Kroatien, kan man dra slutsatsen att nivån på de kinesiska exportpriserna som ledde till införandet av åtgärder i den ursprungliga undersökningen fortfarande är ganska likartade och därmed under det normalvärde som fastställts ovan. |
|
(47) |
Antidumpningsåtgärder mot fästdon från Kina har antagits i flera tredjeländer (t.ex. Kanada (10), Colombia (11), Mexiko (12), Sydafrika (13) och Förenta staterna (14)). Dessa åtgärder rör olika underkategorier av fästdon, till exempel den berörda produkten. Dessa antidumpningsåtgärder ansågs utgöra ytterligare ett tecken på att det förekom dumpning gentemot marknader i tredjeländer. |
|
(48) |
Mot bakgrund av dessa överväganden drar kommissionen slutsatsen att de exporterande tillverkarna från Kina tidigare sålde och för närvarande till dumpade priser säljer fästdon av järn eller stål till tredjeländer som nämns i skälen 46 och 47. Därför anser kommissionen att det är sannolikt att om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla, skulle de exporterande tillverkarna från Kina också sälja den berörda produkten till unionsmarknaden till dumpade priser. |
3.3 Kringgående metoder
|
(49) |
I en undersökning av kringgående (15) drogs slutsatsen att kringgående av de åtgärder som är tillämpliga på kinesiska fästdon ägde rum via Malaysia. Åtgärderna hade därför utsträckts till Malaysia, med undantag för nio malaysiska tillverkare som konstaterats vara tillverkare som inte ägnar sig åt kringgående. Kringgående metoder visar att dumpande exportörer är angelägna om att nå unionsmarknaden till dumpade priser utan att behöva betala tullar. Om åtgärderna skulle upphöra att gälla, är det sannolikt att exportörerna gärna skulle rikta den dumpade importen till unionsmarknaden, utan att behöva tillgripa kringgående. |
|
(50) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter kommenterade två parter att lägre tullsatser skulle minska risken för kringgående. Parterna ansåg också att specialåtgärderna, som förklaras i skäl 129, som säger att kinesiska exportörer med individuella tullsatser ska uppvisa fakturor var ett tecken på att tullsatserna var för höga och uppmuntrade kringgående. |
|
(51) |
Kommissionen noterar att nivåerna på gällande tullsatser inte kan ändras inom ramen för artikel 11.2 i grundförordningen. De särskilda åtgärderna för kinesiska exportörer är dessutom tänkta att ta itu med den potentiella risk för kringgående bland kinesiska tillverkare som beror på skillnader i individuella tullsatser. De kringgående metoder som Malaysia har använt har analyserats som en indikator för sannolikhet för återkommande dumpning. Kommissionen anser att de två frågorna saknar direkt koppling: kravet på fakturor från kinesiska tillverkare påverkar inte resultatet att kringgående från andra länders sida är en indikering på sannolikheten för återkommande dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
3.4 Unionsmarknadens attraktionskraft
|
(52) |
Kringgåendet via Malaysia visar att unionsmarknaden fortfarande är en attraktiv marknad för de kinesiska tillverkarna, på grund av de högre priserna på unionsmarknaden. Förekomsten av antidumpningsåtgärder på andra exportmarknader gör unionsmarknaden ännu attraktivare, om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Det är därför rimligt att anta att om åtgärderna skulle upphöra att gälla, skulle en väsentlig del av den nuvarande kinesiska exporten styras om till unionen. Det kan förtjänas att påminna om att innan de ursprungliga åtgärderna infördes, var den kinesiska marknadsandelen på unionsmarknaden 26 %. Det är därför sannolikt att om åtgärderna upphör, skulle den kinesiska exporten, som för närvarande har 0,5 % av unionsmarknaden, öka avsevärt genom att underskrida unionens priser. |
3.5 Slutsats avseende sannolikheten för återkommande dumpning
|
(53) |
Undersökningen visade att exporten av fästdon från Kina till flera tredjeländer skedde till dumpade priser och att vissa av dessa tredjeländer hade antagit antidumpningsåtgärder som tillämpas på kinesiska fästdon. Den prissättningsmetod som används för kinesisk export till tredjeländers marknader tyder på att det är sannolikt med återkommande dumpning till unionsmarknaden, om åtgärderna upphör att gälla. |
|
(54) |
Förekomsten av kringgående ansågs som ytterligare ett tecken på att återkommande dumpning var sannolik. |
|
(55) |
Unionsmarknadens attraktionskraft plus det faktum att andra marknader förblir stängda på grund av antidumpningsåtgärder indikerar att det finns en risk för att den kinesiska exporten skulle ledas om till unionsmarknaden, om åtgärderna tillåts upphöra att gälla. |
|
(56) |
Dessutom är den outnyttjade kapaciteten för tillverkning av den berörda produkten i Kina betydande jämfört med förbrukningen i unionen under översynsperioden. Om denna kapacitet skulle användas för export till unionen och priskonkurrens med unionstillverkarna, är det mycket sannolikt att sådan export skulle ske till dumpade priser på grund av den överskjutande produktion som måste avsättas på exportmarknaden, vilket utgör ett incitament för dumpning. |
|
(57) |
Mot bakgrund av ovanstående är det sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
D. DEFINITION AV UNIONSINDUSTRIN
|
(58) |
Undersökningen visade att den likadana produkten tillverkas av ett stort antal tillverkare i unionen, varav många är små och medelstora företag, och ett fåtal större företag. De tillverkare i unionen på vars vägnar begäran om översyn lämnades in var samarbetsvilliga vid undersökningen, med undantag av ett företag, vilket redan nämnts i skäl 15. Ett antal andra tillverkare, som antingen stödde eller motsatte sig begäran, lämnade allmänna uppgifter om sina produktions- och försäljningsvolymer. Eftersom många tillverkare i unionen – huvudsakligen småföretag – inte samarbetade i undersökningen, var det inte möjligt att utifrån uppgifter från enskilda företag exakt fastställa den sammanlagda produktionsvolymen i unionen. |
|
(59) |
Därför har produktionsvolymen i unionen beräknats med hjälp av uppgifter som lämnats i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång på grundval av uppgifter från Eurostat om industriproduktion. På grundval av detta uppskattades unionens totala tillverkning under översynsperioden till cirka 1,2 miljoner ton. |
|
(60) |
Med ledning av begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och de uppgifter som samlats in under undersökningen kan man dessutom göra bedömningen att under undersökningsperioden tillverkades den likadana produkten av 378 tillverkare i unionen. Dessa utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen och kallas i det följande ”unionsindustrin”. |
|
(61) |
Såsom anges i skäl 15 omfattades sex tillverkare/grupper av tillverkare i unionen av stickprovsurvalet och lämnade den begärda informationen. Företagen i stickprovsurvalet beräknas stå för ungefär 24 % av den samlade tillverkningen i unionen och deras situation anses vara representativ för unionsindustrin. |
E. SITUATIONEN PÅ UNIONSMARKNADEN
1. Inledande anmärkningar
|
(62) |
För skadeanalysen skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska indikatorer. De makroekonomiska indikatorerna för skadeundersökningsperioden fastställdes, analyserades och verifierades på grundval av uppgifter från unionsindustrin. De mikroekonomiska indikatorerna fastställdes på grundval av de uppgifter som samlats in och verifierats på nivån för de unionstillverkare som ingick i stickprovsurvalet. |
|
(63) |
I de följande avsnitten är de makroekonomiska indikatorerna följande: tillverkning, tillverkningskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning. De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittliga priser per enhet, produktionskostnader, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, avkastning på investeringar, förmåga att anskaffa kapital och arbetskraftskostnader. |
2. Förbrukningen i unionen
|
(64) |
Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden, med en uppskattning för de tillverkare som inte var samarbetsvilliga och den importvolym som rapporterats av Eurostat, baserad på Taric-nummer. |
|
(65) |
Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen med 3 %. Tillväxten var betydande under 2011, men förbrukningen i unionen är fortfarande mycket långt från de nivåer som registrerats under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen, då förbrukningen låg på över 2.2 miljoner ton. Tabell 1 Förbrukning
|
||||||||||||||||||||
3. Den kinesiska importens volym, pris och marknadsandel
|
(66) |
Den kinesiska importens volym och marknadsandel analyserades baserat på uppgifter från Eurostat och uppgifter som samlats in i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen. |
a) Den berörda importens volym och marknadsandel
|
(67) |
Under skadeundersökningsperioden hade import av den berörda produkten från Kina till unionen utvecklats enligt följande i fråga om volym och marknadsandel: Tabell 2 Den berörda importens volym och marknadsandel
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(68) |
Importvolymerna från Kina minskade avsevärt från de nivåer som registrerades under den ursprungliga undersökningsperioden (med mer än 98 % om man jämför den ursprungliga undersökningsperioden med översynsperioden). Följaktligen minskade den kinesiska marknadsandelen också från 26 % under den ursprungliga undersökningsperioden till 0,5 % under översynsperioden. Till följd av detta fanns det knappast någon officiell import av produkter från Kina på unionsmarknaden. Uppgifterna i denna och i följande tabell innehåller inte exportvolymerna för de tre kinesiska exporterande tillverkare som enligt den ursprungliga undersökningen inte hade gjort sig skyldiga till dumpning. I genomsnitt var deras exportvolym under skadeundersökningsperioden omkring 30 % av den sammanlagda kinesiska exporten till unionen av den berörda produkten. |
b) Importpriser och prisunderskridande
|
(69) |
I tabellen nedan visas det genomsnittliga priset på kinesisk import. Under skadeundersökningsperioden ökade genomsnittspriset på import från Kina med 28 %. Det finns dock skäl att anta att detta pris (som är mer än 250 % högre än det genomsnittliga kinesiska exportpriset under den ursprungliga undersökningsperioden) inte kan betraktas som en meningsfull indikator på grund av de mycket små kvantiteter som importeras från Kina. I själva verket förefaller det, om man beaktar de höga antidumpningstullarna, de små importvolymerna och de bevis som samlats in från samarbetsvilliga importörer, som om de kvantiteter som exporteras av kinesiska tillverkare under undersökningsperioden skulle bestå av mycket små beställningar och/eller mycket specifika produkttyper, vilket leder till högre priser. Tabell 3 Genomsnittligt pris på importen från Kina
|
|||||||||||||||||||||||||
|
(70) |
Eftersom ingen kinesisk exporterande tillverkare som ingick i stickprovsurvalet samarbetade under översynen, och mot bakgrund av den begränsade informationen från andra kinesiska exporterande företag, fastställdes prisunderskridandet genom en jämförelse mellan unionstillverkarnas vägda genomsnittliga priser till icke-närstående kunder på unionsmarknaden på nivån fritt fabrik, och de genomsnittliga kinesiska exportpriser som hämtats från Eurostat, fastställda till cif-nivån med lämplig justering för tullar. |
|
(71) |
Resultatet av jämförelsen, uttryckt i procent av omsättningen under undersökningsperioden för de unionstillverkare som ingick i stickprovet visade på en vägd genomsnittlig underskridandemarginal på 12 % på unionsmarknaden. Av de skäl som anges i skäl 69 bör det beaktas att de priser som registrerats för den kinesiska exporten av den berörda produkten under skadeundersökningsperioden är mycket högre än vad de skulle ha varit utan åtgärder. På grundval av detta finns det skäl att anta att om åtgärderna upphävs, skulle exporten av den berörda produkten från Kina fortfarande kunna utöva en betydande prispress på unionsindustrin. |
4. Import från andra tredjeländer som inte omfattas av antidumpningsåtgärder
Tabell 4
Import från andra tredjeländer
|
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
|
Taiwan |
||||
|
Importvolym (ton) |
266 795 |
351 067 |
323 405 |
319 326 |
|
Index (2010 = 100) |
100 |
132 |
121 |
120 |
|
Pris euro/ton |
1 805 |
1 905 |
2 003 |
1 895 |
|
Index (2010 = 100) |
100 |
106 |
111 |
105 |
|
Marknadsandel (%) |
15,1 |
17,7 |
18,2 |
17,7 |
|
Index (2010 = 100) |
100 |
117 |
120 |
117 |
|
Vietnam |
||||
|
Importvolym (ton) |
41 981 |
59 270 |
57 704 |
74 764 |
|
Index (2010 = 100) |
100 |
141 |
137 |
178 |
|
Pris euro/ton |
1 349 |
1 496 |
1 528 |
1 365 |
|
Index (2010 = 100) |
100 |
111 |
113 |
101 |
|
Marknadsandel (%) |
2,4 |
3,0 |
3,2 |
4,1 |
|
Index (2010 = 100) |
100 |
126 |
136 |
174 |
|
Thailand |
||||
|
Importvolym (ton) |
27 232 |
59 979 |
50 226 |
45 759 |
|
Index (2010 = 100) |
100 |
220 |
184 |
168 |
|
Pris euro/ton |
1 259 |
1 325 |
1 362 |
1 246 |
|
Index (2010 = 100) |
100 |
105 |
108 |
99 |
|
Marknadsandel (%) |
1,5 |
3,0 |
2,8 |
2,5 |
|
Index (2010 = 100) |
100 |
196 |
183 |
164 |
|
Övriga tredjeländer totalt (16) |
||||
|
Importvolym (ton) |
228 589 |
202 362 |
165 618 |
165 659 |
|
Index (2009 = 100) |
100 |
89 |
72 |
72 |
|
Pris euro/ton |
2 816 |
3 232 |
3 729 |
3 751 |
|
Index (2009 = 100) |
100,0 |
115 |
132 |
133 |
|
Marknadsandel (%) |
13,0 |
10,2 |
9,3 |
9,2 |
|
Index (2009 = 100) |
100,0 |
79 |
72 |
71 |
|
Totalt från tredjeländer (16) |
||||
|
Importvolym (ton) |
564 597 |
672 679 |
596 954 |
605 509 |
|
Index (2009 = 100) |
100 |
119 |
106 |
107 |
|
Pris euro/ton |
2 154 |
2 217 |
2 382 |
2 288 |
|
Index (2009 = 100) |
100 |
103 |
111 |
106 |
|
Marknadsandel (%) |
32,1 |
34,0 |
33,5 |
33,5 |
|
Index (2009 = 100) |
100 |
106 |
105 |
104 |
|
Källa: Eurostat. |
||||
|
(72) |
Importvolymerna från tredjeländer till unionsmarknaden ökade svagt under skadeundersökningsperioden, vilket låg i linje med förbrukningstrenden. Marknadsandelen för importen av fästdon av järn eller stål från alla tredjeländer var relativt stabil under skadeundersökningsperioden och uppgick till cirka en tredjedel av förbrukningen i unionen. |
|
(73) |
De genomsnittliga priserna på import från tredjeländer låg generellt sett stilla under skadeundersökningsperioden och låg under prisnivån från unionsindustrin. Trots detta är priserna på import från tredjeländer betydligt högre än de priser som registrerats från Kina under den ursprungliga undersökningen. Av de anledningar som anges i skäl 69 kan de priser på den kinesiska importen av fästdon av stål eller järn till unionen under översynsperioden, även om de är högre än de genomsnittliga priserna för import från tredjeländer, inte anses vara representativa. |
|
(74) |
Om tredjeländer betraktas enskilt, är det uppenbart att Taiwan nu är den mest betydande utländska aktören på den europeiska marknaden. Taiwans exportvolym ökade med 20 % under skadeundersökningsperioden, och svarar för nästan hälften av importen till EU-marknaden. Med tanke på att Taiwans exportvolym under översynsperioden är 70 % högre än under den ursprungliga undersökningsperioden (och detta trots att förbrukningen under översynsperioden är lägre) är det tydligt att en betydande del av exporten från Kina har ersatts av taiwanesiska produkter. Det bör dock noteras att de taiwanesiska importvolymerna under översynsperioden bara stod för hälften av de volymer som Kina exporterade under den ursprungliga undersökningsperioden och att de taiwanesiska genomsnittspriserna under översynsperioden var nästan dubbelt (+ 97,8 %) så höga som genomsnittspriserna för den kinesiska exporten under den ursprungliga undersökningsperioden. Vidare noteras att kinesiska exportörer har fortsatt sälja till samma låga priser till de marknader i Europa där inga antidumpningsåtgärder fanns, exempelvis Kroatien innan landet anslöt sig till EU. |
|
(75) |
Dessutom kan Vietnam och Thailand identifieras som länder som har gynnats av att den kinesiska exporten försvunnit, eftersom de kan uppvisa betydande exportökningar (cirka 70–80 %), även om de startade från betydligt mindre volymer. |
|
(76) |
Det bör dessutom beaktas att importerade produkter rapporteras vara mer fokuserade på standardiserade produkter än de som tillverkas av unionsindustrin. |
|
(77) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter ansåg fyra berörda parter att kommissionens resultat i fråga om det partiella ersättandet på unionsmarknaden av kinesisk import av import från Taiwan, Thailand och Vietnam, borde leda till slutsatsen att produkter som kan förväntas importeras från Kina är standardprodukter och därför inte konkurrerar direkt med mer sofistikerade produkter tillverkade i unionen. |
|
(78) |
Som svar på detta noteras att den omständighet att import från tredjeländer verkligen tycktes fylla de marknadssegment som kinesiska tillverkare övergett, inte betyder att framtida import från Kina troligen inte skulle förorsaka skada. För det första, som förklaras i detalj i skäl 115, består unionsindustrin av tillverkare som tillverkar fästdon av både standardtyp och specialtyp. För det andra finns det indikationer på att framtida export från Kina kan komma att bestå av mer specialiserade produkter och produkter i det högre marknadssegmentet. Tillgänglig information om utvecklingsplanerna, så som talet från ordföranden för den kinesiska intresseorganisationen för fästdonsindustrin (CFIA) (17), pekar otvetydigt på att den kinesiska fästdonsbranschen siktar på att utveckla mer varierade och komplexare produkter i det högre marknadssegmentet. Argumentet från de fyra parterna måste därför tillbakavisas. |
5. Unionsindustrins ekonomiska situation
|
(79) |
I enlighet med 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och index av betydelse för unionsindustrins tillstånd. |
|
(80) |
Vid skadeanalysen undersöktes unionsindustrins ekonomiska situation utifrån indikatorer som produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt, sysselsättning, produktivitet, den faktiska dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning, genomsnittligt enhetspris, kostnad per enhet, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, avkastning på investeringar samt kapitalanskaffningsförmåga, lager och arbetskostnader. |
a) Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
(81) |
Unionsindustrins produktion var relativt stabil under skadeundersökningsperioden. Det erinras om att efterfrågan på den berörda produkten i hög grad är beroende av sektorer som bil- och byggindustrin, liksom andra konsumentvaror. Trots en liten ökning under 2011, förblev unionsindustrins produktion relativt stabil under skadeundersökningsperioden, i linje med en långsamt växande efterfrågan i den europeiska ekonomin. Tabell 5 Unionsindustrins totala produktion
|
||||||||||||||||||||
|
(82) |
Även produktionskapaciteten var relativt stabil under hela skadeundersökningsperioden, men ökade något under 2011 och under översynsperioden. I linje med att produktionen förblev stabil under perioden 2010–2013, förblev även kapacitetsutnyttjandet i stort sett oförändrat, med en relativ topp under 2011. Tabell 6 Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
||||||||||||||||||||||||||||||
b) Försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt
Tabell 7
Unionsindustrins försäljning till icke-närstående kunder
|
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
|
Volym (i ton) |
914 869 |
1 031 862 |
931 956 |
939 395 |
|
Index (2010 = 100) |
100 |
113 |
102 |
103 |
|
Källa: Svar på frågeformulär och begäran om översyn. |
||||
|
(83) |
Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden till icke-närstående kunder följde utvecklingen av förbrukningen och produktionen under åren 2010–2013, med en svag ökning under skadeundersökningsperioden, trots en betydande ökning mellan 2010 och 2011. Tabell 8 Unionsindustrins marknadsandel och tillväxt
|
||||||||||||||||||||
|
(84) |
Unionsindustrins marknadsandel var stabil (beräknad med beaktande av försäljning till närstående parter) under skadeundersökningsperioden och svarade för omkring två tredjedelar av marknaden. Dessa resultat ligger i linje med minskningen av förbrukningen i unionen jämfört med den ursprungliga undersökningsperioden å ena sidan, och med att den kinesiska importen ersatts av import från andra källor, å andra sidan. |
c) Sysselsättning och produktivitet
|
(85) |
Sysselsättningen i unionsindustrin med koppling till den berörda produkten var generellt sett stabil under skadeundersökningsperioden. Den lilla ökningen för 2011 är i linje med den högre produktion som bokförts under samma år. Eftersom även produktiviteten är högre under 2011, visar det att unionsindustrin reagerade på högre efterfrågan dels genom att nyanställa, dels genom att öka de anställdas produktion (övertid). När volymerna minskade ytterligare under kommande år, försvann båda dessa effekter, och situationen återgick till 2010 års nivå. Tabell 9 Sysselsättning och produktivitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||
d) Den faktiska dumpningsmarginalens storlek och återhämtningen från tidigare dumpning
|
(86) |
Såsom anges i skäl 36 kunde, på grund av bristande samarbete från de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i stickprovsurvalet, dumpningsmarginalerna för Kina inte beräknas med tillräcklig precision och därför anses det faktum att ingen dumpning under översynsperioden kunde fastställas vara av begränsad betydelse. En analys av skadeindikatorerna visade att industrin håller på att återhämta sig från tidigare dumpning. Återhämtningen gick emellertid långsammare på grund av en stagnerande efterfrågan på de viktigaste sektorerna i senare led. Det bör även noteras att det relativt stabila tillstånd som noterats under skadeundersökningsperioden har skett i skydd av gällande antidumpningsåtgärder. Om åtgärderna upphävs, förväntas dumpad import från Kina påverka unionsindustrin i hög grad. |
e) Genomsnittligt försäljningspris per enhet på unionsmarknaden och tillverkningskostnad per enhet
|
(87) |
De samarbetsvilliga unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspris till icke-närstående kunder i unionen ökade med 8 % under perioden 2010–2013, efter att ha nått en relativ topp under 2012. Det genomsnittliga försäljningspriset kan i allmänhet täcka produktionskostnaderna och garantera en liten vinst för unionsindustrin. Tabell 10 Försäljningspriser och kostnader
|
||||||||||||||||||||||||||||||
f) Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, avkastning på investeringar och kapitalanskaffningsförmåga
|
(88) |
Under skadeundersökningsperioden utvecklades unionstillverkarnas kassaflöde, investeringar, avkastning på investeringar och kapitalanskaffningsförmåga enligt följande: Tabell 11 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, avkastning på investeringar
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(89) |
Lönsamheten för de samarbetsvilliga unionstillverkare som ingick i stickprovsurvalet fastställdes genom att vinsten före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes i procent av relevant omsättning. Under skadeundersökningsperioden var vinstmarginalen låg och vissa unionstillverkare gick med förlust. Det är särskilt värt att notera att inte under något av de berörda åren nådde vinstmarginalen den nivå som noterades under den ursprungliga undersökningsperioden (4,4 %). Trots en stabil försäljnings- och produktionstrend, och en betydande marknadsandel för unionsindustrin, är vinstmarginalerna fortfarande relativt låga för branschen i fråga. Det bör särskilt noteras att år 2011 var vinstmarginalen mycket låg, trots att unionsindustrins försäljning nådde sin högsta punkt under skadeundersökningsperioden. Detta väcker oro för hur vinstmarginalerna i unionsindustrin kommer att utvecklas i framtiden, om ekonomin fortsätter att stagnera. Det bör också påpekas att vinstmarginalen under skadeundersökningsperioden alltid legat under det vinstmål som anges i den ursprungliga undersökningen (5 %). |
|
(90) |
Kassaflödet, som är industrins förmåga att själv finansiera sin verksamhet, var positivt under hela skadeundersökningsperioden. Denna indikator förbättrades inte förrän 2012, och uppvisade en betydande minskning på 17 % under översynsperioden. Detta väcker farhågor beträffande unionsindustrins förmåga att fortsätta med den nödvändiga självfinansieringen av sin verksamhet. |
|
(91) |
Investeringarna var fortfarande relativt höga och stabila under skadeundersökningsperioden, med en topp under 2011. Avkastningen på investeringar, uttryckt som vinsten som procentandel av investeringarnas bokförda nettovärde, följer samma trend som vinstmarginalen. Därför når denna indikator också sin topp under översynsperioden. Denna signal kan tolkas som ambivalent, eftersom den, å ena sidan, återspeglar den högsta vinstmarginalnivån bland dem som registrerades under skadeundersökningsperioden, å andra sidan återspeglar den också en låg investeringsnivå, vilket är ett tecken på att industrin fortfarande är osäker på sektorns ekonomiska framtidsutsikter. |
|
(92) |
Mot bakgrund av ovanstående kan man dra slutsatsen att även om det ekonomiska resultatet för unionstillverkarna var stabilt under hela skadeundersökningsperioden, nådde det, med undantag för investeringar, ändå inte upp till nivåerna under den ursprungliga undersökningsperioden. |
g) Lager
|
(93) |
De utgående lagren hos de samarbetsvilliga unionstillverkarna följde noggrant den utveckling som konstaterades redan i produktionen och försäljningen, med en relativt stabil tendens och en relativ topp under 2011. Eftersom tillverkningen av den likadana produkten i unionen dessutom huvudsakligen sker på beställning, anses lagerhållning inte vara någon särskilt meningsfull indikator. Tabell 12 Utgående lager
|
||||||||||||||||||||
h) Arbetskraftskostnader
|
(94) |
Genomsnittslönen för de anställda ökade stadigt med 4 % varje år under skadeundersökningsperioden. Denna ökning kan dock förklaras med justering för inflation och, i mindre utsträckning, av övertidsarbete, vilket kan illustreras av år 2011 då produktiviteten per anställd ökade. Tabell 13 Arbetskraftskostnader
|
||||||||||||||||||||
6. Slutsats beträffande unionsindustrins situation
|
(95) |
Undersökningen visade att importen av produkter från Kina till unionsmarknaden nästan upphörde efter införandet av de ursprungliga åtgärderna 2009. Detta innebar att unionsindustrin kunde uppnå en god och stabil produktion, försäljningsvolym och marknadsandel. Å andra sidan ligger lönsamheten fortfarande under nivåerna under den ursprungliga undersökningsperioden, vilket även gäller vinstmarginalen för sektorn. |
|
(96) |
Slutsatsen är därför att unionsindustrin inte led någon väsentlig skada under översynsperioden. Men med tanke på den långsamma tillväxten i förbrukningen och det faktum att vinstmarginalen är lägre än vad som krävs för en långsiktig lönsamhet, är unionsindustrins situation fortfarande känslig. |
|
(97) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter ansåg tre berörda parter att det faktum att kommissionen drog slutsatsen att unionsindustrin inte led någon väsentlig skada under översynsperioden borde leda till att åtgärderna avslutades. Kommissionen hade fastställt att det inte förekom någon väsentlig skada under översynsperioden. Men beslutet att utvidga åtgärderna grundas inte på väsentlig skada under översynsperioden, utan på resultatet i fråga om sannolikheten för att skadan återkommer, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Denna invändning måste därför tillbakavisas. |
F. SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN ÅTERKOMMER
1. Inledande anmärkningar
|
(98) |
För att bedöma sannolikheten för att skadan återkommer om åtgärderna skulle upphöra, analyserades den kinesiska exportens potentiella inverkan på unionsmarknaden och unionsindustrin i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. |
|
(99) |
Analysen var framför allt inriktad på förbrukningstrenden på unionsmarknaden, outnyttjad kapacitet, handelsflöden och unionsmarknadens attraktionskraft samt Kinas prisbeteende. På grund av det bristande samarbetet från kinesiska exportörer bygger analysen på tillgängliga uppgifter som omfattar statistik (Eurostat och kinesisk handelsstatistik) och branschdokument (t.ex. talet från ordföranden för CFIA som avses i skäl 78) som tillhandahölls i begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång. |
2. Förbrukning i unionen
|
(100) |
Såsom anges i skälen 64 och 65 var förbrukningen av den berörda produkten i unionen stabil under skadeundersökningsperioden. Samtidigt var förbrukningen under översynsperioden fortfarande nästan 20 % lägre jämfört med nivån före krisen under den ursprungliga undersökningsperioden. Minskningen av förbrukningen av den berörda produkten beror på den sjunkande produktionen inom bil- och byggsektorerna i unionen, eller inom andra konsumentvarusektorer där den berörda produkten används i stor utsträckning (elektroniska apparater och hushållsapparater, möbler osv.). Mot den bakgrunden anses det följaktligen att avkastningen av extremt lågt prissatt import från Kina skulle få en plötslig och dramatisk effekt på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Denna import förväntas ligga under och, under alla omständigheter, kunna utöva press nedåt på priserna i unionen och snedvrida konkurrensen på marknaden. Det är därför sannolikt att om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle skadan för unionsindustrin återkomma. |
3. Outnyttjad kapacitet, handelsflöden och unionsmarknadens attraktionskraft samt Kinas prisbeteende
|
(101) |
Såsom beskrivs i skäl 44 uppgick den kinesiska produktionskapaciteten av fästdon av järn eller stål år 2012 till 6,6 miljoner ton. Det ska noteras att 2012 av kinesiska fästdonsindustrin ansågs som ett svårt år eftersom, på grund av de negativa effekterna av flera ekonomiska faktorer (inflation, nedgången i den kinesiska ekonomin och krisen i euroområdet), det var det första året sedan år 2000 som den kinesiska produktionskapaciteten minskade (från 6,8 miljoner ton under 2011). |
|
(102) |
Oavsett prognoser (stagnation eller tillväxt) är det värt att påpeka att även dagens kinesiska produktionskapacitet på 6,6–6,8 miljoner ton bara utnyttjades till 75 % under åren 2010–2012. Detta ger en outnyttjad kapacitet i Kina på 1,6–1,7 miljoner ton som redan är mycket hög, och som ligger i exakt samma storleksordning som hela förbrukningen på unionsmarknaden under samma år. |
|
(103) |
Kinas globala export av fästdon av järn eller stål var relativt stabil under skadeundersökningsperioden på 2,2–2,6 miljoner ton, vilket motsvarade 40–50 % av den kinesiska försäljningen. Det är uppenbart att export är en viktig verksamhetsgren hos de kinesiska tillverkarna av fästdon av järn eller stål. Enligt utvecklingsplaner som aviserats av CFIA för sektorn, kommer en förväntad efterfrågeökning på den inhemska marknaden förmodligen att leda till att exportandelen minskar till 30–40 % av produktionen. Denna minskning bör dock ses mot bakgrund av den totala ökningen av produktionskapaciteten enligt förklaringen i skäl 101 och det faktum att den outnyttjade kapaciteten är lika stor som den totala unionsförbrukningen. I CFIA-prognosen anges varken en tidsram för minskningen av den kinesiska exportandelen, eller något konkret tecken på att denna omläggning skulle ha inletts. Mot den bakgrunden bör CFIA-utvecklingsplanen betraktas som ett alltför vagt och obestämt program, särskilt om man jämför med att åtgärderna slutligen upphör, vilket skulle få omedelbara effekter. I detta skede kan därför den planen inte påverka slutsatserna om sannolikheten för återkommande skada om åtgärderna avslutas. |
|
(104) |
För närvarande är den kinesiska närvaron på unionsmarknaden mycket begränsad och den överstiger inte 0,5 % av marknadsandelen i volym räknat. Unionsmarknaden är dock fortfarande en attraktiv marknad för de kinesiska tillverkarna eftersom priserna på EU-marknaden är högre. Detta kan bevisas av de kinesiska exporterande tillverkarnas försök att kringgå EU:s antidumpningsåtgärder. Såsom anges i skäl 3 har detta beteende redan resulterat i att åtgärderna förlängdes för den kinesiska exporten via Malaysia. |
|
(105) |
Den exportinriktade kinesiska industrin står inför allt större problem när det gäller att hitta kanaler till sina vanliga exportmarknader, eftersom allt fler marknader nyligen har infört antidumpningstullar på export av olika typer av fästdon av järn eller stål från Kina såsom anges i skäl 47. |
|
(106) |
Det är därför rimligt att anta, som en följd av den dragningskraft unionsmarknaden har genom sin storlek och sina prisnivåer, att om åtgärderna skulle upphöra att gälla, skulle en väsentlig del av den nuvarande kinesiska exporten styras om till unionen. Det kan förtjänas att påminna om att innan de ursprungliga åtgärderna infördes, var den kinesiska marknadsandelen på unionsmarknaden 26 %. |
|
(107) |
Vad slutligen gäller den nivå som noterades för de kinesiska exportpriserna bör det erinras om att den ursprungliga undersökningen fann mycket höga dumpnings- och skademarginaler som beräknats på grundval av exportpriserna för de kinesiska exportörerna. På grundval av de kinesiska exportpriserna till Kroatien under 2012 och första kvartalet 2013, dvs. före Kroatiens anslutning till EU och utvidgning av EU:s skyddsåtgärder i fråga om Kroatien, kan man dra slutsatsen att nivån på de kinesiska exportpriserna som ledde till införandet av åtgärder i den ursprungliga undersökningen fortfarande är ganska likartade. Handelspolitiska skyddsåtgärder som vidtagits av andra tredjeländer mot export av kinesiska fästdon av stål eller järn bekräftar att illojal prissättning från kinesiska exporterande tillverkare fortsätter och inte är begränsad till unionsmarknaden. |
4. Slutsats
|
(108) |
Resultaten av undersökningen pekar på flera faktorer som ger anledning till oro, bland annat en stor outnyttjad kapacitet i Kina, fortsatt dumpning och målprisunderskridande världen över, planerad utveckling av produktionskapacitet, produktsortiment och produkternas komplexitet i Kina samt växande handelshinder på andra viktiga marknader i tredjeländer. Å andra sidan har unionens förbrukning stagnerat under de senaste fem åren på grund av låg efterfrågan i många sektorer i senare led. Detta har lett till en sårbar situation för unionsbranschen, som kännetecknas av ett visst mått av outnyttjad kapacitet, låg lönsamhet och osäkerhet inom näringslivet (vilket särskilt illustreras av sjunkande investeringar). I detta scenario anses det att om åtgärderna upphävs, skulle det med all sannolikhet leda till en plötslig återkomst av dumpad kinesisk import, vilket både skulle försvaga unionsindustrins ställning på hemmamarknaden och skada den. |
|
(109) |
Parterna hävdar att unionsindustrin har fördubblat sina vinster och sitt kassaflöde jämfört med 2010 och att dess vinster därför inte kan anses låga. Vidare poängteras att unionsindustrin inte behöver göra ytterligare investeringar, eftersom den redan gjort tunga investeringar. |
|
(110) |
Även om unionsindustrins fördubblade sin vinst, så låg den lägre än både vinsten under den ursprungliga undersökningsperioden (4,4 %) och målvinsten på 5 %. Det samma gäller kassaflödet som låg fortsatt 14 % under nivån under den ursprungliga undersökningsperioden. Slutligen hänger unionsindustrins överlevnadsförmåga på fortsatta investeringar i moderna maskiner och ett bredare produktsortiment. Argumenten tillbakavisas därför. |
|
(111) |
Om åtgärderna skulle upphöra att gälla, under den nuvarande marknadssituationen, är det troligt att den tillfälliga förbättringen av unionsindustrins resultat snabbt skulle försämras. Som redan sagts skulle villkoren vara mycket gynnsamma för en ökning av importen från Kina till unionsmarknaden till dumpade priser och i betydande volymer. Det skulle sannolikt undergräva den positiva utveckling på unionsmarknaden som uppnåtts under skadeundersökningsperioden. Den sannolika dumpade importen skulle kunna pressa ned unionsindustrins försäljningspriser och få unionsindustrin att förlora marknadsandelar. Detta skulle i sin tur ha en negativ inverkan på unionsindustrins ekonomiska resultat, som fortfarande är sårbart. Det påminns om att under den period som granskades i den ursprungliga undersökningen (1 januari 2003–30 september 2007), dvs. före införandet av antidumpningsåtgärder, var unionsindustrin tvungen att begränsa produktionen inom vissa segment av den berörda produkten på grund av massiv import från Kina (18). Detta fick mycket negativa konsekvenser på kapacitetsutnyttjandet och lönsamheten. |
|
(112) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade en berörd part att kommissionen i sin analys av sannolikheten att skadan skulle återkomma inte lyckades fastställa volymeffekterna av den kinesiska exporten och dess koppling till åtgärderna. Den berörda parten hävdade följande:
|
|
(113) |
Som svar på dessa argument noteras följande:
Ovanstående argument tillbakavisas därför. |
|
(114) |
Samma berörda part hävdade att kommissionens analys av sannolikhet för återkommande skada inte tog hänsyn till den omständigheten att de lågprisprodukter som importeras från Kina inte kan utöva pristryck på produkter i det högre marknadssegmentet som främst tillverkas av unionstillverkarna. |
|
(115) |
Som svar på detta argument kan anföras att unionens produktion omfattar hela skalan av fästdon, där vissa företag är inriktade på specifika typer (standard eller särskilda) medan andra har ett produktutbud som täcker hela sortimentet. I synnerhet bland de företag som ingick i stickprovet utgörs en betydande del av försäljningen av standardfästdon och för tre av dem utgjordes huvuddelen av försäljningen under översynsperioden av standardprodukter. Påståendet att den europeiska industrin endast skulle tillverka specialfästdon eller fästdon i det högre marknadssegmentet och därför vara skyddad från skadevållande import från Kina, är uppenbart felaktig, eftersom det motsägs av den bevisning som samlades in och kontrollerades under undersökningen. Det är också känt att den kinesiska fästdonsektorn planerar att utveckla produkter i det högre marknadssegmentet, vilket beskrivs i skäl 78. Det är därför mycket sannolikt att den kinesiska exportens framtida produktsammansättning kommer att bestå av hela skalan från produkter i det lägre marknadssegmentet till produkter i det högre marknadssegmentet, och pristrycket kommer att påverka unionsindustrin i dess helhet, vilket påverkar dess produktionskapacitetsutnyttjande. Detta argument måste därför tillbakavisas. |
|
(116) |
Slutligen hävdade två andra berörda parter att kommissionen i sin analys felaktigt antog att priserna från Kina kommer att vara lika låga som i den ursprungliga undersökningen. Enligt parterna skulle detta inte vara fallet, eftersom priserna ökat kraftigt i Kina, främst på grund av ökade kostnader för råvaror och arbetskraft samt utvecklingen av miljönormer. Följaktligen kommer varje prisunderskridande att bli lägre och kommer inte att motivera en förlängning av åtgärderna på sådana höga nivåer. |
|
(117) |
Utan att det påverkar det faktum att nivån på åtgärderna inte kan ändras inom ramen för en översyn vid giltighetstidens utgång och att inhemska kinesiska priser och kostnader ansågs otillförlitliga i den ursprungliga undersökningen till följd av att de kinesiska tillverkarna inte beviljades marknadsekonomisk status, bör följande noteras. För det första gjorde avsaknaden av samarbete från kinesiska tillverkare att kommissionen inte kunde kontrollera deras kostnader och de påstådda förändringar som skett i Kina. De berörda parterna i fråga lade inte fram någon bevisning eller några underbyggda uppgifter i sina inlagor. För det andra hänvisas till den prisnivå som konstaterats i Kroatien före dess anslutning till unionen, vilket klart visade att kinesiska exportörer har tagit ut priser som låg mycket nära dem som noterades under den ursprungliga undersökningen (se skäl 74). Därför tillbakavisades ovanstående argument. |
G. UNIONENS INTRESSE
1. Inledning
|
(118) |
I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det om ett bibehållande av de gällande åtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika parternas intressen, dvs. unionsindustrins, importörernas och användarnas intresse. I enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen gavs de berörda parterna tillfälle att lämna synpunkter. |
|
(119) |
Eftersom denna undersökning är en översyn av gällande åtgärder, bedömdes det om de gällande antidumpningsåtgärderna hade någon otillbörlig negativ inverkan på de berörda parterna. |
2. Unionsindustrins intresse
|
(120) |
I skäl 108 drogs slutsatsen att unionsindustrins situation troligen skulle försämras allvarligt om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra. Det vore därför till gagn för unionsindustrin med fortsatta åtgärder, eftersom unionstillverkarna då borde kunna bibehålla sina försäljningsvolymer, sina marknadsandelar, sin lönsamhet och sin totalt sett positiva ekonomiska situation. Omvänt skulle unionsindustrins överlevnad allvarligt hotas om åtgärderna upphörde, eftersom det finns skäl att förvänta sig att den kinesiska importen skulle styras om till unionsmarknaden till dumpade priser och det i betydande volymer som skulle orsaka återkommande skada. |
3. Importörernas intresse
|
(121) |
Alla kända importörer informerades om inledandet av översynen. Det var dock endast två importörer som samarbetade i undersökningen och besvarade kommissionens frågeformulär. Undersökningen visade att importörerna lätt kan köpa från andra leverantörer på marknaden, särskilt från unionsindustrin och från stora tredjelandsexportörer som säljer produkterna till icke-dumpade priser. Dessutom har ingen av de två samarbetsvilliga importörerna motsatt sig en utvidgning av nuvarande antidumpningsåtgärder även om de har ifrågasatt deras höga nivåer. I detta avseende ska det noteras att översynen vid giltighetstidens utgång med stöd av artikel 11.2 i grundförordningen inte kan leda till att nivån på åtgärderna ändras. Mot bakgrund av ovanstående samt importörernas generellt sett bristande intresse, drogs också slutsatsen att det inte skulle strida mot deras intresse att bibehålla åtgärderna. |
|
(122) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade två berörda parter – två sammanslutningar för unionsåterförsäljare av fästdon – att införandet av gällande tullar på så hög nivå inte ledde till att återställa rättvis konkurrens på unionsmarknaden, utan snarare hindrade kinesisk import från att nå unionsmarknaden. Dessa berörda parter hävdade att en utvidgning av åtgärderna kommer att leda till en ytterligare minskning av de internationella möjligheter som finns för unionens användare och importörer. Som svar på detta argument bör det först och främst noteras att antidumpningsåtgärder inte införs för att förhindra eller blockera import från det berörda landet utan framför allt för att återställa rättvisa konkurrensförhållanden på marknaden. Nivån på de gällande tullarna är resultatet av beräkningen av dumpnings- och skademarginaler som fastställdes på grundval av resultaten under den ursprungliga undersökningen. För det andra håller inte kommissionen med om påståendet att de gällande tullarna begränsar utbudskällorna på unionsmarknaden. Den tillgängliga importstatistiken visar att importen från tredjeländer ökade efter det att åtgärderna mot Kina infördes. Vid undersökningen hittades inga tecken på att denna utveckling inte kommer att bibehållas i framtiden. Ovanstående argument måste därför tillbakavisas. |
|
(123) |
En av dessa sammanslutningar har dessutom förklarat att även om man anser att de ursprungliga åtgärderna inte var helt lämpliga och att de orsakat djupgående och onödig snedvridning av marknaden för fästdon, skulle lika djupgående störningar uppstå om de togs bort. Detta tyder på att distributörer av fästdon har kunnat anpassa sina leveranskedjor efter att ha beaktat gällande åtgärder. |
4. Användarnas intresse
|
(124) |
Även om användarna inte samarbetade var det möjligt att identifiera synpunkter och användarnas inställning från den information som lämnades av unionsindustrin och importörerna. Det verkar som om användare kan delas in i två kategorier: användare med höga krav, som behöver fästdon som håller mycket hög kvalitet, och övriga användare. Användare med höga krav kan normalt sett hitta de produkter de behöver från unionstillverkare och från vissa högspecialiserade exporterande tillverkare. Å andra sidan är den andra användarkategorin (som även kan omfatta användare med höga krav i behov av billigare produkter för mindre krävande tillämpningar) användarkategori som vanligtvis använt sig av kinesiska produkter. Denna användarkategori använder sig normalt sett av importerade produkter, och enligt de synpunkter som samlats in vid besök hos samarbetsvilliga importörer, förses denna användarkategori nu med tillräckligt av import från andra länder som Taiwan, Thailand och Vietnam. Med utgångspunkt i denna rekonstruktion och även med hänsyn till att ingen användare beslutat att ingripa i den nuvarande undersökningen dras slutsatsen att utvidgningen av åtgärderna inte skulle strida mot användarnas intresse, som verkar anpassat sig väl och utan konsekvenser för förekomsten av åtgärder mot fästdon av järn eller stål från Kina. |
5. Slutsats om unionens intresse
|
(125) |
Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att behålla de gällande antidumpningsåtgärderna. |
H. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
|
(126) |
Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. Parterna gavs även möjlighet att lämna synpunkter inom en viss tid efter utlämnandet av uppgifter. Alla inlagor och synpunkter beaktades noggrant när så var berättigat. |
|
(127) |
Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder för import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Kina som infördes genom förordning (EG) nr 91/2009, senast ändrad genom genomförandeförordning (EU) nr 924/2012, bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. |
|
(128) |
Såsom anges i skäl 3 har de gällande antidumpningstullarna på import av den berörda produkten från Kina utvidgats till att omfatta även import av samma produkt som avsänts från Malaysia, oavsett om den deklarerats ha ursprung i Malaysia eller inte. Den antidumpningstull som bör bibehållas på import av den berörda produkten, enligt vad som anges i skäl 3, bör även fortsatt vara utvidgad till att omfatta import av fästdon av järn eller stål som avsänds från Malaysia, oavsett om de deklarerats ha ursprung i Malaysia eller inte. De exporterande producenter som var undantagna från de åtgärder som utvidgades genom genomförandeförordning (EU) nr 723/2011 bör även vara befriade från de åtgärder som införs genom denna förordning. |
|
(129) |
I syfte att minimera risken för kringgående på grund av de höga skillnaderna i tullsatser bland kinesiska tillverkare, anses det att det i detta fall behövs särskilda åtgärder för att se till att antidumpningstullarna tillämpas korrekt. Dessa särskilda åtgärder, som bara gäller företag för vilka en individuell tullsats har införts, innebär att en giltig faktura ska uppvisas för tullmyndigheterna i medlemsstaterna i enlighet med kraven i bilagan till denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura ska omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på övriga tillverkare. |
|
(130) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i grundförordningen. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av vissa fästdon av järn eller stål utom rostfritt stål, nämligen träskruvar (utom franska träskruvar), självgängande skruvar, andra skruvar och bultar med huvud (även med tillhörande muttrar eller underläggsbrickor, men exklusive skruvar svarvade av massivt material med en skafttjocklek av högst 6 mm och exklusive skruvar och bultar för att fästa byggnadsmaterial för järnvägar) och underläggsbrickor, med ursprung i Kina och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7318 12 90 , 7318 14 91 , 7318 14 99 , 7318 15 59 , 7318 15 69 , 7318 15 81 , 7318 15 89 , ex 7318 15 90 , ex 7318 21 00 och ex 7318 22 00 (Taricnummer 7318 15 90 21, 7318 15 90 29, 7318 15 90 71, 7318 15 90 79, 7318 15 90 91, 7318 15 90 98, 7318 21 00 31, 7318 21 00 39, 7318 21 00 95, 7318 21 00 98, 7318 22 00 31, 7318 22 00 39, 7318 22 00 95 och 7318 22 00 98) och med ursprung i Kina.
2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av de nedan angivna företagen:
|
Företag |
Tull (%) |
Taric-tilläggsnummer |
|
Biao Wu Tensile Fasteners Co., Ltd, Shanghai |
43,4 |
A924 |
|
CELO Suzhou Precision Fasteners Co., Ltd, Suzhou |
0,0 |
A918 |
|
Changshu City Standard Parts Factory och Changshu British Shanghai International Fastener Co., Ltd, Changshu |
38,3 |
A919 |
|
Golden Horse (Dong Guan) Metal Manufactory Co., Ltd, Dongguan City |
22,9 |
A920 |
|
Kunshan Chenghe Standard Component Co., Ltd, Kunshan |
63,7 |
A921 |
|
Ningbo Jinding Fastener Co., Ltd, Ningbo City |
64,3 |
A922 |
|
Ningbo Yonghong Fasteners Co., Ltd, Jiangshan Town |
69,7 |
A923 |
|
Yantai Agrati Fasteners Co., Ltd, Yantai |
0,0 |
A925 |
|
Bulten Fasteners (China) Co., Ltd, Beijing |
0,0 |
A997 |
|
Företag som förtecknas i bilaga I |
54,1 |
A928 |
|
Alla övriga företag |
74,1 |
A999 |
3. Tillämpningen av de individuella tullsatserna för de företag som anges i punkt 2 ska ske på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som uppfyller kraven i bilaga II. Om ingen sådan faktura uppvisas, ska tullsatsen för ”alla övriga företag” tillämpas.
4. Den slutgiltiga antidumpningstull som är tillämplig på ”alla övriga företag” enligt punkt 2 utvidgas härmed till att även omfatta import av samma fästdon av järn eller stål som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte (Taricnumren 7318 12 90 11, 7318 12 90 91, 7318 14 91 11, 7318 14 91 91, 7318 14 99 11, 7318 14 99 20, 7318 14 99 92, 7318 15 59 11, 7318 15 59 61, 7318 15 59 81, 7318 15 69 11, 7318 15 69 61, 7318 15 69 81, 7318 15 81 11, 7318 15 81 61, 7318 15 81 81, 7318 15 89 11, 7318 15 89 61, 7318 15 89 81, 7318 15 90 21, 7318 15 90 71, 7318 15 90 91, 7318 21 00 31, 7318 21 00 95, 7318 22 00 31 och 7318 22 00 95), med undantag av de produkter som tillverkas av nedanstående företag:
|
Företag |
Taric-tilläggsnummer |
|
Acku Metal Industries (M) Sdn. Bhd |
B123 |
|
Chin Well Fasteners Company Sdn. Bhd |
B124 |
|
Jinfast Industries Sdn. Bhd |
B125 |
|
Power Steel and Electroplating Sdn. Bhd |
B126 |
|
Sofasco Industries (M) Sdn. Bhd |
B127 |
|
Tigges Fastener Technology (M) Sdn. Bhd |
B128 |
|
TI Metal Forgings Sdn. Bhd |
B129 |
|
United Bolt and Nut Sdn. Bhd |
B130 |
|
Andfast Malaysia Sdn. Bhd |
B265 |
5. Tillämpningen av de undantag som beviljats de företag som särskilt nämns i punkt 4 i den här artikeln ska ske på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som uppfyller kraven i bilaga II. Om ingen sådan faktura uppvisas, ska antidumpningstullsatsen enligt punkt 4 tillämpas för ”alla övriga företag”.
6. Om inte annat anges, ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 mars 2015.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.
(2) EUT L 29, 31.1.2009, s. 1.
(3) EUT L 275, 10.10.2012, s. 1.
(4) EUT L 194, 26.7.2011, s. 6.
(5) EUT L 203, 31.7.2012, s. 23.
(6) EUT C 148, 28.5.2013, s. 8.
(7) EUT C 27, 30.1.2014, s. 15.
(8) EUT L 194, 26.7.2011, s. 6.
(9) China Fastener World, utgåva 38, juni 2013, s. 124–125 http://www.fastener-world.com.tw/0_magazine/ebook/web/page.php?sect=CFW_38_W&p=124
(10) WTO:s kommitté för antidumpningsåtgärder – Halvårsrapport enligt artikel 16.4 i avtalet – Kanada, 22.8.2014, G/ADP/N/259/CAN
(11) WTO:s kommitté för antidumpningsåtgärder – Halvårsrapport enligt artikel 16.4 i avtalet – Colombia, 21.3.2014, G/ADP/N/252/COL
(12) WTO:s kommitté för antidumpningsåtgärder – Halvårsrapport enligt artikel 16.4 i avtalet – Mexiko, 9.9.2014, G/ADP/N/259/MEX
(13) WTO:s kommitté för antidumpningsåtgärder – Halvårsrapport enligt artikel 16.4 i avtalet – Sydafrika, 27.8.2014, G/ADP/N/259/ZAF
(14) WTO:s kommitté för antidumpningsåtgärder – Halvårsrapport enligt artikel 16.4 i avtalet – Förenta staterna, 5.9.2014, G/ADP/N/259/Förenta staterna
(15) EUT L 194, 26.7.2011, s. 6.
(16) Inklusive import från kinesiska företag som enligt den ursprungliga undersökningen inte hade gjort sig skyldiga till dumpning.
(17) China Fastener World, utgåva 38, juni 2013, s. 124–125 http://www.fastener-world.com.tw/0_magazine/ebook/web/page.php?sect=CFW_38_W&p=124
(18) Förordning (EG) nr 91/2009, skäl 160.
(19) Hela artikeln finns på http://globalfastenernews.com/main.asp?SectionID=31&SubSectionID=42&ArticleID=11630
BILAGA I
SAMARBETSVILLIGA EXPORTERANDE TILLVERKARE SOM INTE INGICK I STICKPROVET
Taric-tilläggsnummer A928
|
Abel Manufacturing Co., Ltd |
Shanghai |
|
Autocraft Industrial (Shanghai) Ltd |
Shanghai |
|
Changshu Fuxin Fasteners Manufacturing Co., Ltd |
Changshu |
|
Changshu Shining Sun Fasteners Manufacturing Co., Ltd |
Changshu |
|
Changzhou Oread Fasteners Co., Ltd |
Changzhou |
|
Chun Yu (Dongguan) Metal Products Co., Ltd |
Dongguan |
|
Cixi Zhencheng Machinery Co., Ltd |
Cixi |
|
Dongguan Danny & Kuen Metal & Co., Ltd |
Dongguan |
|
Foshan Nanhai Gubang Metal Goods Co., Ltd |
Foshan |
|
Gem-year industrial Co., Ltd |
Jiashan |
|
Guangzhou Tianhe District Zhonggu Hardware Screw Manufacture |
Guangzhou |
|
Haining Xinxin Hardware Standard Tools Co., Ltd |
Haining |
|
Haiyan Flymetal Hardware Co., Ltd |
Jiaxing |
|
Haiyan Haitang Fasteners Factory |
Jiaxing |
|
Haiyan Hardware Standard Parts Co., Ltd |
Jiaxing |
|
Haiyan Lianxiang Hardware Products Co., Ltd |
Jiaxing |
|
Haiyan Mengshi Screws Co., Ltd |
Jiaxing |
|
Haiyan Self-tapping Screws Co., Ltd |
Jiaxing |
|
Haiyan Sun's Jianxin Fasteners Co., Ltd |
Jiaxing |
|
Haiyan Xinan Standard Fastener Co., Ltd |
Jiaxing |
|
Haiyan Xinglong Fastener Co., Ltd |
Jiaxing |
|
Hangzhou Everbright Metal Products Co., Ltd |
Hangzhou |
|
Hangzhou Spring Washer Co., Ltd |
Hangzhou |
|
Hott Metal Part and Fasteners Inc. |
Changshu |
|
J. C. Grand (China) Corporation |
Jiaxing |
|
Jiangsu Jiangyu Metal Work Co., Ltd |
Dongtai |
|
Jiashan Yongda Screw Co., Ltd |
Jiashan |
|
Jiaxiang Triumph Hardware Co., Ltd |
Haining |
|
Jiaxing Victor Screw Co., Ltd |
Jiaxing |
|
Jinan Star Fastener Co., Ltd |
Jinan |
|
Jin-Well Auto-parts (zhejiang) Co., Ltd |
Jiashan |
|
Kinfast Hardware Co., Ltd |
Haining |
|
Ningbo Alliance Screws and Fasteners Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Anchor Fasteners Industrial Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Dafeng Machinery Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Development Zone Yonggang Fasteners Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Fastener Factory |
Ningbo |
|
Ningbo Haixin Hardware Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Haixin Railroad Material Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Jinhui Gaoqiang Fastener Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Jinpeng High Strength Fastener Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Jintai Fastener Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Jinwei Standard Parts Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Jiulong Fasteners Manufacture Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Londex Industrial Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Minda Machinery & Electronics Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Ningli High-Strength Fastener Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Qunli Fastener Manufacture Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Special – Wind – Fasteners (China) Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Xinxing Fasteners Manufacture Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Yonggang Fasteners Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Zhenhai Xingyi Fasteners Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Zhongbin Fastener Manufacture Co., Ltd |
Ningbo |
|
Ningbo Zhongjiang High Strength Bolt Co., Ltd |
Ningbo |
|
Robertson Inc. (Jiaxing) |
Jiashan |
|
Shanghai Boxed Screw Manufacturing Company Limited |
Shanghai |
|
Shanghai Fenggang Precision Inc. |
Shanghai |
|
Shanghai Foreign Trade Xiasha No. 2 Woodscrew Factory Co., Ltd |
Shanghai |
|
Shanghai Great Diamond Fastener Co., Ltd |
Shanghai |
|
Shanghai Hang Hong Metal Products Co., Ltd |
Shanghai |
|
Shanghai Hangtou Fasteners Co., Ltd |
Shanghai |
|
Shanghai Huaming Hardware Products Co., Ltd |
Shanghai |
|
Shanghai Moregood C&F Fastener Co., Ltd |
Shanghai |
|
Shanghai Moresun Fasteners Co., Ltd |
Shanghai |
|
Shanghai Qingpu Ben Yuan Metal Products Co., Ltd |
Shanghai |
|
Shanghai Ren Sheng Standardized Item Manufacture Ltd, Co |
Shanghai |
|
Shanghai Shuyuan Woodscrews Factory |
Shanghai |
|
Shanghai SQB Automotive Fasteners Company Ltd |
Shanghai |
|
Shanghai Tapoo Hardware Co., Ltd |
Shanghai |
|
Shanghai Yifan High-Intensity Fasteners Co., Ltd |
Shanghai |
|
Shanxi Jiaocheng Zhicheng Foundry Ltd |
Jiaocheng |
|
Shenzhen Top United Steel Co., Ltd |
Shenzhen |
|
Sundram Fasteners (Zhejiang) Limited |
Jiaxing |
|
Sunfast (Jiaxing) Enterprise Co., Ltd |
Jiaxing |
|
Suzhou Escort Hardware Manufacturing Co., Ltd |
Suzhou |
|
Taicang Rongtong Metal Products Co., Ltd |
Taicang |
|
Tangshan Huifeng Standard Component Make Co., Ltd |
Tangshan |
|
Tangshan Xingfeng Screws Co., Ltd |
Tangshan |
|
Tapoo Metal Products (Shanghai) Co., Ltd |
Shanghai |
|
Tianjin Jiuri Manufacture & Trading Co., Ltd |
Tianjin |
|
Wenzhou Excellent Hardware Apparatus Packing Co., Ltd |
Wenzhou |
|
Wenzhou Junhao Industry Co., Ltd |
Wenzhou |
|
Wenzhou Tian Xiang Metal Products Co., Ltd |
Wenzhou |
|
Wenzhou Yili Machinery Development Co., Ltd |
Wenzhou |
|
Wenzhou Yonggu Fasteners Co., Ltd |
Wenzhou |
|
Wuxi Huacheng Fastener Co., Ltd |
Wuxi |
|
Wuxi Qianfeng Screw Factory |
Wuxi |
|
Xingtai City Ningbo Fasteners Co., Ltd |
Xingtai |
|
Yueqing Quintessence Fastener Co., Ltd |
Yueqing |
|
Zhejiang Jingyi Standard Components Co., Ltd |
Yueqing |
|
Zhejiang New Oriental Fastener Co., Ltd |
Jiaxing |
|
Zhejiang Qifeng Hardware Make Co., Ltd |
Jiaxing |
|
Zhejiang Rising Fasteners Co., Ltd |
Hangzhou |
|
Zhejiang Yonghua Fasteners Co., Ltd |
Rui' An |
|
Zhejiang Zhongtong Motorkits Co., Ltd |
Shamen |
|
Zhongshan City Jinzhong Fastener Co., Ltd |
Zhongshan |
BILAGA II
Den giltiga faktura som avses i artikel 1.3 och artikel 1.5 ska innehålla en försäkran som är undertecknad av en tjänsteman vid företaget som utfärdat fakturan och som innehåller följande:
|
1. |
Tjänstemannens namn och befattning vid det företag som har utfärdat fakturan. |
|
2. |
Följande försäkran: ”Jag intygar härmed att (den volym av) fästdon som sålts för export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura tillverkades av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i (berört land). Jag intygar att den information som lämnas i denna faktura är fullständig och korrekt. (Datum och namnteckning)” |
|
27.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 82/105 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/520
av den 26 mars 2015
om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),
med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och
av följande skäl:
|
(1) |
I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen. |
|
(2) |
Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 mars 2015.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Jerzy PLEWA
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
BILAGA
Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
|
(euro/100 kg) |
||
|
KN-nummer |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonimportvärde |
|
0702 00 00 |
MA |
87,7 |
|
TR |
123,7 |
|
|
ZZ |
105,7 |
|
|
0707 00 05 |
JO |
206,0 |
|
MA |
176,1 |
|
|
TR |
161,2 |
|
|
ZZ |
181,1 |
|
|
0709 93 10 |
MA |
124,7 |
|
TR |
161,7 |
|
|
ZZ |
143,2 |
|
|
0805 10 20 |
EG |
48,1 |
|
IL |
72,8 |
|
|
MA |
44,0 |
|
|
TN |
62,9 |
|
|
TR |
65,2 |
|
|
ZZ |
58,6 |
|
|
0805 50 10 |
BO |
92,8 |
|
TR |
46,6 |
|
|
ZZ |
69,7 |
|
|
0808 10 80 |
AR |
94,0 |
|
BR |
92,1 |
|
|
CL |
108,5 |
|
|
CN |
105,5 |
|
|
MK |
25,2 |
|
|
US |
212,5 |
|
|
ZA |
122,6 |
|
|
ZZ |
108,6 |
|
|
0808 30 90 |
AR |
109,5 |
|
CL |
134,6 |
|
|
CN |
71,3 |
|
|
ZA |
114,5 |
|
|
ZZ |
107,5 |
|
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.
BESLUT
|
27.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 82/107 |
RÅDETS BESLUT (GUSP) 2015/521
av den 26 mars 2015
om uppdatering och ändring av förteckningen över personer, grupper och enheter som omfattas av artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av beslut 2014/483/Gusp
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29, och
av följande skäl:
|
(1) |
Den 27 december 2001 antog rådet gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp (1). |
|
(2) |
Den 22 juli 2014 antog rådet beslut 2014/483/Gusp (2) om uppdatering och ändring av förteckningen över personer, grupper och enheter som omfattas av artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp (nedan kallad förteckningen). |
|
(3) |
I enlighet med artikel 1.6 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp är det nödvändigt att regelbundet göra en översyn av namnen på personer, grupper och enheter på förteckningen för att säkerställa att det finns skäl till att bibehålla dem på förteckningen. |
|
(4) |
I detta beslut anges resultatet av den översyn som har genomförts av rådet med avseende på de personer, grupper och enheter på vilka artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp är tillämpliga. |
|
(5) |
Rådet har kontrollerat att behöriga myndigheter som avses i artikel 1.4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp har fattat beslut beträffande alla personer, grupper och enheter på förteckningen om att har varit delaktiga i terroristhandlingar i den mening som avses i artikel 1.2 och 1.3 i den gemensamma ståndpunkten. Rådet har även konstaterat att de personer, grupper och enheter på vilka artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp är tillämpliga fortsatt ska omfattas av de särskilda restriktiva åtgärder som anges i denna. |
|
(6) |
Rådet har konstaterat att det inte längre finns skäl till att bibehålla två enheter på förteckningen. |
|
(7) |
Förteckningen bör uppdateras i enlighet med detta och beslut 2014/483/Gusp bör upphöra att gälla. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förteckningen över de personer, grupper och enheter på vilka artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp är tillämpliga återges i bilagan till det här beslutet.
Artikel 2
Beslut 2014/483/Gusp ska upphöra att gälla.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 26 mars 2015.
På rådets vägnar
E. RINKĒVIČS
Ordförande
(1) Rådets gemensamma ståndpunkt 2001/931/Gusp av den 27 december 2001 om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism (EGT L 344, 28.12.2001, s. 93).
(2) Rådets beslut 2014/483/Gusp av den 22 juli 2014 om uppdatering och ändring av förteckningen över personer, grupper och enheter som omfattas av artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av beslut 2014/72/Gusp (EUT L 217, 23.7.2014, s. 35).
BILAGA
Förteckning över personer, grupper och enheter som avses i artikel 1
I. PERSONER
|
1. |
ABDOLLAHI, Hamed (alias Mustafa Abdullahi), född 11.8.1960 i Iran, pass: D9004878 |
|
2. |
AL-NASSER, Abdelkarim Hussein Mohamed, född i al-Ihsa (Saudiarabien), saudisk medborgare |
|
3. |
AL YACOUB, Ibrahim Salih Mohammed, född 16.10.1966 i Tarut (Saudiarabien), saudisk medborgare |
|
4. |
ARBABSIAR, Manssor (alias Mansour Arbabsiar), född 6 eller 15.3.1955 i Iran, iransk och amerikansk medborgare, pass: C2002515 (Iran), pass: 477845448 (Förenta staterna), nationellt ID-nr: 07442833, giltigt t.o.m. 15 mars 2016 (amerikanskt körkort) |
|
5. |
BOUYERI, Mohammed (alias Abu ZUBAIR, alias SOBIAR, alias Abu ZOUBAIR), född 8.3.1978 i Amsterdam (Nederländerna) – medlem i ”Hofstadgroep” |
|
6. |
IZZ-AL-DIN, Hasan (alias GARBAYA, Ahmed, alias SA-ID, alias SALWWAN, Samir), Libanon, född 1963 i Libanon, libanesisk medborgare |
|
7. |
MOHAMMED, Khalid Shaikh (alias ALI, Salem, alias BIN KHALID, Fahd Bin Adballah, alias HENIN, Ashraf Refaat Nabith, alias WADOOD, Khalid Adbul), född 14.4.1965 eller 1.3.1964 i Pakistan, pass nr 488555 |
|
8. |
SHAHLAI, Abdul Reza (alias Abdol Reza Shala'i, alias Abd-al Reza Shalai, alias Abdorreza Shahlai, alias Abdolreza Shahla'i, alias Abdul-Reza Shahlaee, alias Hajj (Haj) Yusef, alias Haji Yusif, alias Hajji Yasir, alias Hajji Yusif, alias Yusuf Abu-al-Karkh), född omkring 1957 i Iran. Adresser: 1) Kermanshah, Iran, 2) Mehran Military Base, Ilam Province, Iran |
|
9. |
SHAKURI, Ali Gholam, född omkring 1965 i Teheran, Iran |
|
10. |
SOLEIMANI, Qasem (alias Ghasem Soleymani, alias Qasmi Sulayman, alias Qasem Soleymani, alias Qasem Solaimani, alias Qasem Salimani, alias Qasem Solemani, alias Qasem Sulaimani, alias Qasem Sulemani), född 11.3.1957 i Iran, iransk medborgare. Pass: 008827 (iranskt diplomatpass), utfärdat 1999. Titel: generalmajor |
II. GRUPPER OCH ENHETER
|
1. |
”Abu Nidal Organisation” – ”ANO” (”Abu Nidals grupp”) (alias ”Fatah Revolutionary Council”, alias ”Arab Revolutionary Brigades”, alias ”Black September”, alias ”Revolutionary Organisation of Socialist Muslims”) |
|
2. |
”Al-Aqsa Martyrs' Brigade” (”al-Aqsa-martyrernas brigader”) |
|
3. |
”Al-Aqsa e.V.” |
|
4. |
”Babbar Khalsa” |
|
5. |
”Communist Party of the Philippines” (”Filippinernas kommunistparti”), inbegripet ”New People's Army” – ”NPA” (”Nya folkarmén”), Filippinerna |
|
6. |
”Gama'a al-Islamiyya” (”Jamaat al-islamiyya”) (alias ”Al-Gama'a al-Islamiyya”) (”Islamic Group”, ”Islamiska gruppen” – ”IG”) |
|
7. |
”İslami Büyük Doğu Akıncılar Cephesi” – ”IBDA-C” (”Great Islamic Eastern Warriors Front”) |
|
8. |
”Hamas” (inklusive ”Hamas-Izz al-Din al-Qassam”) |
|
9. |
”Hizballah Military Wing” (”Hizbollahs väpnade gren”) (alias ”Hezbollah Military Wing”, ”Hizbullah Military Wing”, ”Hizbollah Military Wing”, ”Hezballah Military Wing”, ”Hisbollah Military Wing”, ”Hizbu'llah Military Wing”, ”Hizb Allah Military Wing”, alias ”Jihad Counci”) (och alla underställda enheter, inbegripet dess ”External Security Organisation”) |
|
10. |
”Hizbul Mujahideen” (”Hizbul mujahidin”) – ”HM” |
|
11. |
”Hofstadgroep” |
|
12. |
”International Sikh Youth Federation” – ”ISYF” |
|
13. |
”Khalistan Zindabad Force” – ”KZF” |
|
14. |
”Kurdistan Workers' Party” (”Kurdistan arbetarparti”) – ”PKK” (alias ”Kadek”, alias ”Kongra-Gel”) |
|
15. |
”Liberation Tigers of Tamil Eelam” (”Tamilska befrielsetigrarna”) – ”LTTE” |
|
16. |
”Ejército de Liberación Nacional” (”Nationella befrielsearmén”) |
|
17. |
”Palestinian Islamic Jihad” (”Palestinska islamiska jihad”) – ”PIJ” |
|
18. |
”Popular Front for the Liberation of Palestine” (”Folkfronten för Palestinas befrielse”) – ”PFLP” |
|
19. |
”Popular Front for the Liberation of Palestine – General Command” (”Folkfronten för Palestinas befrielse – Generalkommandot”) (alias ”PFLP – General Command”) |
|
20. |
”Fuerzas armadas revolucionarias de Colombia” – ”Farc” (”Colombias revolutionära väpnade styrkor”) |
|
21. |
”Devrimci Halk Kurtuluș Partisi Cephesi” – ”DHKP/C” (alias ”Devrimci Sol” (”Revolutionary Left”), alias ”Dev Sol”) (”Revolutionary People's Liberation Army/Front/Party”) |
|
22. |
”Sendero Luminoso” – ”SL” (”Den lysande stigen”) |
|
23. |
”Teyrêbazên Azadiya Kurdistan” – ”TAK” (alias ”Kurdistan Freedom Falcons” (”Kurdistans frihetsfalkar”), alias ”Kurdistan Freedom Hawks” (”Kurdistans frihetshökar”)) |
|
27.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 82/111 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2015/522
av den 25 mars 2015
om vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i Ungern
[delgivet med nr C(2015) 1711]
(Endast den ungerska texten är giltig)
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,
med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4, och
av följande skäl:
|
(1) |
Aviär influensa är en smittsam virussjukdom hos fåglar, inklusive fjäderfä. Infektioner med aviära influensavirus hos tamfjäderfä orsakar två huvudformer av denna sjukdom som har olika virulens. Den lågpatogena formen orsakar vanligen endast milda symtom, medan den högpatogena formen leder till mycket hög dödlighet hos de flesta fjäderfäarter. Sjukdomen kan ha allvarliga konsekvenser för lönsamheten inom fjäderfäuppfödningen. |
|
(2) |
Aviär influensa förekommer huvudsakligen hos fåglar, men under vissa omständigheter även hos människor, även om risken i allmänhet är mycket låg. |
|
(3) |
Vid utbrott av aviär influensa finns det risk för att sjukdomsagenset sprids till andra anläggningar där fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap hålls. Till följd av detta kan sjukdomsagenset spridas från en medlemsstat till andra medlemsstater och till tredjeländer via handel med levande fåglar eller produkter från dem. |
|
(4) |
I rådets direktiv 2005/94/EG (3) anges vissa förebyggande åtgärder för övervakning och tidig upptäckt av aviär influensa samt de minimiåtgärder för bekämpning som ska vidtas vid ett utbrott av sjukdomen hos fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap. Enligt det direktivet ska skydds- och övervakningsområden upprättas vid ett utbrott av högpatogen aviär influensa. |
|
(5) |
Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/338 (4) antogs efter det att Ungern den 24 februari 2015 hade anmält ett utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i en anläggning för slaktankor i distriktet Békés i Ungern. |
|
(6) |
I genomförandebeslut (EU) 2015/338 föreskrivs att de skydds- och övervakningsområden som Ungern upprättat i enlighet med direktiv 2005/94/EG ska omfatta åtminstone de områden som anges som skydds- och övervakningsområden i bilagan till det genomförandebeslutet. Genomförandebeslut (EU) 2015/338 ska tillämpas till och med den 26 mars 2015. |
|
(7) |
De tillfälliga skyddsåtgärder som vidtogs efter utbrottet i Ungern har nu granskats i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder och de områden där restriktioner gäller kan nu beskrivas mer exakt. |
|
(8) |
För att förhindra onödiga störningar i handeln inom unionen och för att undvika att tredjeländer inför omotiverade handelshinder, måste man på unionsnivå i samarbete med Ungern fastställa de skydds- och övervakningsområden som den medlemsstaten har upprättat och ange hur länge denna regionalisering ska gälla. |
|
(9) |
Av tydlighetsskäl bör genomförandebeslut (EU) 2015/338 upphävas. |
|
(10) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ungern ska se till att de skydds- och övervakningsområden som upprättats i enlighet med artikel 16.1 i direktiv 2005/94/EG omfattar åtminstone de områden som anges som skydds- och övervakningsområden i delarna A och B i bilagan till detta beslut.
Artikel 2
Genomförandebeslut (EU) 2015/338 ska upphöra att gälla.
Artikel 3
Detta beslut riktar sig till Ungern.
Utfärdat i Bryssel den 25 mars 2015.
På kommissionens vägnar
Vytenis ANDRIUKAITIS
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 13.
(2) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.
(3) Rådets direktiv 2005/94/EG av den 20 december 2005 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa och om upphävande av direktiv 92/40/EEG (EUT L 10, 14.1.2006, s. 16).
(4) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/338 av den 27 februari 2015 om vissa tillfälliga skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i Ungern (EUT L 58, 3.3.2015, s. 83).
BILAGA
DEL A
Skyddsområde som avses i artikel 1:
|
ISO-landskod |
Medlemsstat |
Kod (om sådan finns) |
Namn |
Tillämpas t.o.m. (i enlighet med artikel 29 i direktiv 2005/94/EG) |
|
HU |
Ungern |
Postnr |
Område |
27.3.2015 |
|
|
|
5525 |
Den del av staden Füzesgyarmat och dess omgivning (belägen i distriktet Békés) som ligger inom en cirkel med en radie på 3 km med centrum i punkt latitud 47.1256 och longitud 21.1875. Vidare den del av staden Füzesgyarmat som ligger väster om Kossuth- och Árpádgatan och norr om Mátyásgatan. |
|
DEL B
Övervakningsområde som avses i artikel 1:
|
ISO-landskod |
Medlemsstat |
Kod (om sådan finns) |
Namn |
Tillämpas t.o.m. (i enlighet med artikel 31 i direktiv 2005/94/EG) |
||||||
|
HU |
Ungern |
Postnr |
Område |
5.4.2015 |
||||||
|
|
|
4172 5520 5525 5526 |
De delar av distrikten Békés och Hajdú-Bihar som ligger inom en cirkel med en radie på 10 km med centrum i punkt latitud 47.1256 och longitud 21.1875 och som omfattar hela territoriet för bebyggelserna Füzesgyarmat och Töviskés samt
|
|
Rättelser
|
27.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 82/114 |
Rättelse till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG
( Europeiska unionens officiella tidning L 153 av den 22 maj 2014 )
På sidan 74, artikel 6, ska det
i stället för:
”[…] görs tillgänglig på marknaden […]”
vara:
”[…] tillhandahålls på marknaden […]”.
På sidan 95, punkt 4 i bilaga I, ska det
i stället för:
|
”4. |
Skräddarsydda utvärderingsbyggsatser för yrkesmässiga användare som är avsedda att användas enbart vid forsknings- och utvecklingsanläggningar för sådana ändamål.” |
vara:
|
”4. |
Specialbyggd provningsutrustning avsedd för yrkesmän, uteslutande för användning vid forsknings- och utvecklingsanläggningar för sådana ändamål.” |