(1)

I sitt beslut av den 19 november 2008 godkände kommissionen systemet ”Support Measures for the Credit Institutions in Greece” (nedan kallat stödsystemet för de grekiska bankerna) som var avsett att säkerställa stabilitet i det grekiska finansiella systemet. Stödsystemet för de grekiska bankerna gör det möjligt att bevilja stöd genom de tre ingående åtgärderna, nämligen en rekapitaliseringsåtgärd, en garantiåtgärd och en statslåneobligationsåtgärd (1). I maj 2009 rekapitaliserade Grekland Alpha Bank Group (nedan kallad banken) i enlighet med rekapitaliseringsåtgärden.

(2)

I skäl 14 i beslutet av den 19 november 2008 anges att kommissionen ska informeras om en omstruktureringsplan när det gäller rekapitaliseringsåtgärdens stödmottagare.

(3)

Den 2 augusti 2010 presenterade de grekiska myndigheterna en omstruktureringsplan när det gäller banken för kommissionen. Kommissionen registrerade planen och efterföljande ändringar av denna liksom ytterligare information från de grekiska myndigheterna som ärende SA.30342 (PN 26/2010) och därefter som ärende SA.32786 (2011/PN).

(4)

Banken har vid flera tillfällen åtnjutit statliga garantier på skuldinstrument och statsobligationslån inom ramen för stödsystemet för de grekiska bankerna (2). Den har även fått statligt akut likviditetsstöd.

(5)

Den 20 april 2012 lämnade den grekiska finansiella stabilitetsfonden (nedan kallad HFSF) en utfästelse till banken om att delta i bankens planerade ökning av aktiekapitalet. Den 28 maj 2012 beviljade HFSF en tillfällig rekapitalisering (”bridge recapitalisation”) på 1 900 miljoner euro till banken (nedan kallad den första tillfälliga rekapitaliseringen).

(6)

I maj 2012 underrättade de grekiska myndigheterna kommissionen om det finansieringsåtagande som HFSF gjort till banken. Kommissionen registrerade det som ett icke-anmält ärende (ärende SA.34823 [2012/NN]) eftersom åtgärden redan hade genomförts.

(7)

Genom sitt beslut av den 27 juli 2012 inledde kommissionen ett formellt granskningsförfarande gällande den första tillfälliga rekapitaliseringen (nedan kallat förfarandebeslutet avseende Alpha Bank) (3).

(8)

Den 12 oktober 2012 gav HFSF sitt samtycke till att banken förvärvade Emporiki Bank från Crédit Agricole SA (nedan kallad Crédit Agricole). Den 16 oktober 2012 undertecknade Crédit Agricole och banken ett avtal om aktieöverlåtelse.

(9)

Innan dess hade de grekiska myndigheterna underrättat kommissionens avdelningar om utvecklingen och villkoren för det möjliga förvärvet av Emporiki Bank.

(10)

Den 23 november 2012 översände kommissionens avdelningar en skrivelse till de grekiska myndigheterna med sin preliminära bedömning av förvärvet.

(11)

I december 2012 beviljade HFSF banken en andra tillfällig rekapitalisering på 1 042 miljoner euro (nedan kallad den andra tillfälliga rekapitaliseringen). Den 21 december 2012 gjorde HFSF även ett finansieringsåtagande gentemot banken om att delta i ökningen av bankens aktiekapital och utfärda konvertibla kapitalinstrument, upp till ett totalt belopp på 1 629 miljoner euro (4). De grekiska myndigheterna anmälde dessa åtgärder till kommissionen den 27 december 2012 (5).

(12)

I maj 2013 meddelade banken att nyemissionen på 457,1 miljoner euro framgångsrikt hade avslutats och att alla aktier som hade erbjudits i en extra private placement på 92,9 miljoner euro hade fördelats. Den 3 juni 2013 konverterade HFSF den första och den andra tillfälliga rekapitaliseringen till kapital och gav banken ett ytterligare kapitaltillskott på 1 079 miljoner euro (nedan kallat rekapitaliseringen våren 2013).

(13)

Den 19 december 2013 informerade de grekiska myndigheterna kommissionen om villkoren för rekapitaliseringen våren 2013.

(14)

Den 12 juni 2014 lämnade de grekiska myndigheterna in en slutgiltig omstruktureringsplan för banken (nedan kallad omstruktureringsplanen) till kommissionen. Samma dag lämnade de information om det statsgaranterade akuta likviditetsstödet. De angav att de tänkte fortsätta ge banken likviditetsstöd, liksom statliga garantier på skuldinstrument och statslåneobligationer inom ramen för systemet för stöd till de grekiska bankerna (6).

(15)

Kommissionen har haft flera möten och telefonkonferenser samt omfattande e-postkorrespondens med företrädare för de grekiska myndigheterna och banken.

(16)

Grekland godtar att det görs ett undantag i detta särskilda fall och att beslutet endast antas på engelska.

(17)

Den 3 december 2013 underrättade Grekland kommissionen om den planerade resolutionen av tre kooperativa banker (nedan kallade de tre kooperativa bankerna), nämligen Co-operative Bank of Dodecanese (nedan kallad Dodecanese Bank), Co-operative Bank of Evia (nedan kallad Evia Bank) och Co-operative Bank of Western Macedonia (nedan kallad Western Macedonia Bank).

(18)

Den 4 december 2013 begärde kommissionens avdelningar att Grekland skulle lämna information om den planerade resolutionen av de tre kooperativa bankerna.

(19)

Den 5 december 2013 lämnade Grekland in den begärda informationen till kommissionens avdelningar.

(20)

Den 8 december 2013 gick Greklands centralbank vidare med resolutionen av de tre kooperativa bankerna och överföringen av utvalda skulder från de tre kooperativa bankerna till banken.

(21)

Den 17 december 2013 anmälde Grekland det statliga stödet inom ramen för resolutionen av de tre kooperativa bankerna.

(22)

Greklands reala bruttonationalprodukt (BNP) minskade med 20 % från 2008 till 2012, såsom framgår av tabell 1. De grekiska bankerna erfor därför att ett snabbt växande antal grekiska hushåll och företag fått problem med att betala sina lån (7). Denna utveckling har påverkat de grekiska bankernas tillgångar negativt och gett upphov till ett behov av kapital.

Tabell 1

Real BNP-tillväxt i Grekland, 2008–2013

(23)

I februari 2012 införde Grekland dessutom obligationshandel inom den privata sektorn som ett deltagande av den privata sektorn (private sector involvement, PSI, nedan kallat PSI-programmet). De grekiska bankerna omfattades av PSI-programmet, under vilket den grekiska regeringen erbjöd befintliga privata obligationsinnehavare nya värdepapper (inbegripet nya grekiska statsobligationer, BNP-knutna värdepapper och PSI-betalningsanvisningar som utfärdats av Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten [nedan kallad EFSF]) i utbyte mot befintliga grekiska statsobligationer, med ett nominellt värde på 53,5 % och längre löptider (8). De grekiska myndigheterna offentliggjorde resultaten av obligationshandeln den 9 mars 2012 (9). Handeln ledde till betydande förluster för obligationsinnehavarna (vilka Greklands centralbank uppskattat till i genomsnitt 78 % av det nominella värdet av de gamla grekiska statsobligationerna för de grekiska bankerna) och kapitalbehov som noterades retroaktivt i de grekiska bankernas årsredovisningar för 2011.

Tabell 2

Totala PSI-förluster för de största grekiska bankerna (i miljoner euro)

(24)

Eftersom de grekiska bankerna drabbades av betydande kapitalförluster till följd av PSI-programmet och den fortsatta recessionen, frigjordes medel för rekapitalisering av bankerna genom memorandumet om den ekonomiska och finansiella politiken i det andra anpassningsprogrammet för Grekland mellan den grekiska regeringen, Europeiska unionen, Internationella valutafonden (IMF) och Europeiska centralbanken (ECB) av den 11 mars 2012. De grekiska myndigheterna uppskattade de totala bankrekapitaliseringsbehov och resolutionskostnader som skulle finansieras genom nämnda program till 50 miljarder euro (11). Beloppet beräknades utifrån ett stresstest som Greklands centralbank gjorde för perioden mellan december 2011 och december 2014 (nedan kallat stresstestet 2012), vilket baserades på låneförlustprognoserna från BlackRock (12). Medlen för rekapitalisering av de grekiska bankerna är tillgängliga genom HFSF. Tabell 3 innehåller en sammanfattning av de största grekiska bankernas beräknade kapitalbehov utifrån stresstestet 2012.

Tabell 3

Stresstestet 2012: de största grekiska bankernas kapitalbehov (i miljoner euro)

(25)

Enligt memorandumet kan banker som presenterar genomförbara kapitalanskaffningsplaner ansöka om och få statligt stöd på ett sätt som bevarar incitamenten för den privata sektorn att tillföra kapital och därmed minimerar bördan för skattebetalarna (13). Greklands centralbank kom fram till att endast de fyra största bankerna (Eurobank, National Bank of Greece, Piraeus Bank och Alpha Bank) hade presenterat genomförbara kapitalanskaffningsplaner (14). De blev föremål för en första tillfällig rekapitalisering genom HFSF i maj 2012.

(26)

De inhemska insättningarna i de grekiska bankerna minskade med totalt 37 % mellan slutet av 2009 och juni 2012 på grund av recessionen och den politiska osäkerheten. Dessa banker fick betala högre räntor för att försöka behålla insättningarna. Kostnaderna för inlåning ökade, vilket ledde till minskade nettoräntemarginaler för bankerna. Eftersom de grekiska bankerna stängdes ute från marknaderna för kapitalfinansiering blev de helt beroende av finansiering från Eurosystemet (15), som i allt större utsträckning gavs i form av statsgaranterat akut likviditetsstöd från Greklands centralbank.

(27)

Den 3 december 2012 inledde Grekland ett återköpsprogram för grekiska statsobligationer som erhållits av investerarna inom ramen för PSI-programmet, till priser på mellan 30,2 och 40,1 % av det nominella värdet (16). De grekiska bankerna deltog i återköpsprogrammet, vilket ledde till ytterligare förluster i deras balansräkningar, eftersom större delen av den bokförda räkenskapsmässiga förlusten (dvs. skillnaden mellan marknadsvärdet och det nominella värdet) för dessa nya grekiska statsobligationer vid tidpunkten för PSI-programmet blev definitiv och oåterkallelig (17).

(28)

I december 2012 fick de fyra största grekiska bankerna en andra tillfällig rekapitalisering från HFSF.

(29)

Våren 2013 omvandlades den tillfälliga rekapitaliseringen av de fyra bankerna till en permanent rekapitalisering i stamaktier. HFSF:s aktieinnehav var över 80 % i var och en av de fyra bankerna. För de banker som lyckades attrahera en viss mängd privat kapital (banken, Piraeus Bank SA och National Bank of Greece SA) fick HFSF aktier utan rösträtt och privata investerare beviljades köpoptioner på HFSF:s aktier.

(30)

I juli 2013 gav Greklands centralbank en rådgivare i uppgift att göra en diagnostisk studie av alla grekiska bankers låneportföljer. Rådgivaren gjorde kreditförlustprognoser på all inhemsk utlåning i de grekiska bankerna samt på lån med grekisk risk i utländska filialer och dotterbolag under en tidsperiod på 3,5 år och under ett låns löptid. Analysen gav kreditförlustprognoser i två makroekonomiska scenarier, nämligen ett grundscenario och ett ogynnsamt scenario. Greklands centralbank gjorde en bedömning av kreditförlustprognoserna för utländska låneportföljer med viss hjälp av rådgivaren.

(31)

Utifrån rådgivarens bedömning av kreditförlustprognoserna inledde Greklands centralbank under hösten 2013 ett nytt stresstest (nedan kallat stresstestet 2013) för att bedöma säkerheten i de grekiska bankernas kapitalsituation både i ett grundscenario och i ett ogynnsamt scenario. Greklands centralbank gjorde en kapitalbehovsbedömning med teknisk hjälp av en andra rådgivare.

(32)

De viktigaste delarna i kapitalbehovsbedömningen enligt stresstestet 2013 var i) kreditförlustprognoserna (18) över bankernas låneportföljer på koncernnivå för grekisk och utländsk risk, efter avdrag för befintliga lånereserver, och ii) bankernas uppskattade rörelsevinster från juni 2013 till december 2016, utifrån en försiktig anpassning av de omstruktureringsplaner som hade överlämnats till Greklands centralbank under det fjärde kvartalet 2013. I tabell 4 sammanfattas de största grekiska bankernas beräknade kapitalbehov på koncernnivå i grundscenariot enligt stresstestet 2013.

Tabell 4

Stresstestet 2013: de grekiska bankernas kapitalbehov på koncernnivå i grundscenariot (i miljoner euro)

(33)

Den 6 mars 2014 offentliggjorde Greklands centralbank resultaten av stresstestet 2013 och begärde att bankerna senast i mitten av april 2014 skulle lämna in sina planer för kapitalanskaffning för att täcka kapitalbehoven i grundscenariot.

(34)

Mellan slutet av mars 2013 och början av maj 2014 fullföljde bankerna kapitalökningarna.

(35)

Banken erbjuder samhällsomfattande banktjänster främst i Grekland och i sydöstra Europa (Cypern, Rumänien, Bulgarien, Serbien, Albanien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien [Fyrom]) samt i Förenade kungariket. Den erbjuder ett fullständigt sortiment av bankrelaterade och finansiella produkter och tjänster till hushåll och företag. Den är verksam inom banktjänster till privatpersoner och mindre företag, kapitalförvaltning, statsobligationer och investmentbanktjänster. Banken har inrättats i Grekland och dess aktier är noterade på Atenbörsen. Den 30 september 2012 hade banken totalt 17 119 anställda, varav ungefär en tredjedel var anställda i sydöstra Europa och i Förenade kungariket, medan övriga anställda var anställda i Grekland (22).

(36)

Banken deltog i PSI-programmet där den handlade med grekiska statsobligationer och statliga lån med ett nominellt värde på 6 043 miljoner euro. Dess totala PSI-relaterade kostnader uppgick till cirka 4 786 miljoner euro före skatt och hade bokförts fullt ut i räkenskaperna för 2011 (23). Under återköpsprogrammet i december 2012 sålde banken de nya grekiska statsobligationer som den hade mottagit inom ramen för PSI-programmet till ett pris som låg kraftigt under det nominella värdet. Försäljningen innebar att banken gick med förlust i fråga om de nya grekiska statsobligationerna.

(37)

Bankens huvudsiffror i december 2010, december 2011, december 2012 och december 2013 (konsoliderade uppgifter) presenteras i tabell 5.

Tabell 5

Alpha Banks huvudsiffror för 2010, 2011, 2012 och 2013

(38)

Tabell 5 visar att banken, utöver de stora förluster som noterades 2011 på grund av PSI-programmet (4 786 miljoner euro (25)), led av sjunkande inkomster (bland annat beroende på de högre inlåningskostnaderna) samt höga och stigande nedskrivningar av sina låneportföljer i Grekland och utomlands. Bankens likvida medel påverkades mycket negativt av utflödet av insättningar och kvoten mellan utlåning och inlåning uppgick till 152 % den 31 december 2011 (26), samtidigt som 34 % av balansräkningen vid denna tidpunkt finansierades av Eurosystemet (27).

(39)

Under stresstestet 2013 uppskattade Greklands centralbank bankens kapitalbehov till 262 miljoner euro i grundscenariot.

(40)

I mars 2014 gick banken vidare med en kapitalökning på 1,2 miljarder euro för att täcka de kapitalbehov som anges i skäl 39 och för att återbetala de preferensaktier som Grekland hade tecknat för 940 miljoner euro (28). I motsats till Eurobanks kapitalökning i april 2014 åtog sig inte HFSF att tillföra något kapital vid bankens kapitalökning om efterfrågan från privata investerare skulle visa sig vara otillräcklig. Banken ökade sitt kapital genom en nyemission utan företrädesrätt (dvs. en kapitalökning med upphävande av aktieägarnas teckningsrätter) till internationella investerare och genom ett offentligt erbjudande i Grekland. Teckningspriset fastställdes till 0,66 euro per aktie.

(41)

Efter kapitalökningen meddelade banken den 17 april 2014 att den hade löst in preferensaktierna till Grekland till det totala beloppet 940 miljoner euro.

(42)

Emporiki Bank grundades 1882.

(43)

År 2000 förvärvade Crédit Agricole Group till att börja med 6,7 % andel i Emporiki Bank. Emporiki Bank blev ett dotterbolag till Crédit Agricole 2006, när detta bankinstitut förvärvade ett kontrollerande intresse. Crédit Agricole ökade då sitt aktieinnehav i Emporiki Bank till 94,99 %.

(44)

Emporiki Bank var verksam inom alla typer av banktjänster (privatpersoner och företag) samt inom investmentbanktjänster, kapitalförvaltning, portföljförvaltning och allmänna finansiella tjänster. Den erbjöd sina tjänster i Grekland genom ett nätverk av 323 filialer och i utlandet genom sin filial på Cypern samt genom dotterbolag i Cypern, Bulgarien, Albanien och Rumänien (29). Den 31 december 2012 hade den 4 230 anställda.

(45)

Banken deltog i PSI-programmet där den handlade med grekiska statsobligationer och andra godtagbara värdepapper med ett nominellt värde på 766 miljoner euro. Som framgår av tabell 2 uppgick dess totala PSI-relaterade kostnader till cirka 590 miljoner euro före skatt och hade bokförts fullt ut i räkenskaperna för 2011. Som framgår av tabell 3 var Emporiki Banks beräknade kapitalbehov 2 475 miljoner euro. Beloppet beräknades utifrån ett stresstest från 2012 som Greklands centralbank gjorde för perioden mellan den 31 december 2011 och 31 december 2014, vilket baserades på låneförlustprognoserna från BlackRock.

(46)

Den 12 oktober 2012 gav HFSF sitt samtycke till att banken förvärvade Emporiki Bank från Crédit Agricole.

(47)

Den 16 oktober 2012 undertecknade Crédit Agricole och banken ett avtal om aktieöverlåtelse mellan Crédit Agricole SA och Alpha Bank SA för försäljning och köp av Emporiki Bank of Greece SA Efter att företagsbesiktningen hade avslutats investerade Crédit Agricole det totala kapitalbeloppet 2 893 miljoner euro och tecknade i sin helhet en konvertibel obligation på 150 miljoner euro som utgivits av banken (30). Banken skulle därefter förvärva den helt rekapitaliserade Emporiki Bank för en euro. Enligt avtalet om aktieöverlåtelse förvärvade inte banken de utländska dotterbolagen till Emporiki Bank, vilka stannade kvar hos Crédit Agricole, med undantag för den cypriotiska filialen till Emporiki Bank, som stod för 0,5 miljarder euro i tillgångar och som ingick i bankens förvärv.

(48)

Den 31 december 2012, efter Crédit Agricoles rekapitalisering, var Emporiki Banks kapitaltäckningsgrad 17,6 %, medan dess primärkapitalkvot var 13,5 %.

(49)

Den 1 februari 2013 meddelade banken att Emporiki Banks hela aktiekapital hade överförts till banken (31).

(50)

Huvudsiffror för Emporiki Bank i december 2010, december 2011, december 2012 och januari 2013 presenteras i tabell 6.

Tabell 6

Emporiki Banks huvudsiffror för 2010, 2011, 2012 och januari 2013

(51)

Den 8 december 2013 beslutade Greklands centralbank att gå vidare med resolutionen av de tre kooperativa bankerna Dodecanese Bank, Evia Bank och Western Macedonia Bank.

(52)

Greklands centralbank gick vidare med ett köp och övertagande (32) i samband med vilket all inlåning, inklusive interbankinlåning, samt fordringar och skulder mot grekiska insättnings- och investeringsgarantifonden, men ingen utlåning, skulle överföras till en köpare. Greklands centralbank tog kontakt med de fyra grekiska systemviktiga bankerna, eftersom inlåningen enligt Greklands centralbank skulle överföras till helt rekapitaliserade institut. Endast banken och Eurobank lämnade in bindande anbud, den 5 december 2013. Greklands centralbank ansåg att bankens anbud var att föredra. Som ersättning erbjöd banken ett belopp som motsvarade 2,1 % av den överförda inlåningen.

(53)

Dodecanese Bank grundades 1994.

(54)

Den 22 juli 2013 krävde Greklands centralbank att Dodecanese Bank skulle återställa sin kärnprimärkapitalkvot. Dodecanese Bank gick vidare med en kapitalökning genom ett offentligt aktieerbjudande. Kärnprimärkapitalkvoten för Dodecanese Bank, enligt de finansiella uppgifterna från den 30 juni 2013, beräknades i prospektet vara 3,5 % och var därmed lägre än centralbankens minimikapitalkrav. Kapitalanskaffningen möttes dock inte av tillräcklig efterfrågan från investerarnas sida.

(55)

Den 8 december 2013 gick därför Greklands centralbank vidare med resolutionen av Dodecanese Bank. Greklands centralbank återkallade Dodecanese Banks tillstånd och likviderade banken (33). Utvalda skulder överfördes från Dodecanese Bank till banken (34). Enligt Greklands centralbank (35) var det verkliga värdet av de överförda tillgångarna ungefär sex miljoner euro, medan det verkliga värdet av de överförda skulderna var 255 miljoner euro. Skillnaden var likviditetsgapet (36) på 249 miljoner euro. Likviditetsgapet täcktes av HFSF i enlighet med artikel 63 D 13 i lag nr 3601/2007. I december 2013 betalade HFSF ut två tredjedelar av det totala likviditetsgapet, dvs. 166 miljoner euro, i form av obligationer från den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, och åtog sig att betala ut det återstående beloppet på 83 miljoner euro efter att det slutliga likviditetsgapet hade fastställts. Den 16 juni 2014 fastställde Greklands centralbank att det slutliga likviditetsgapet för Dodecanese Bank var 258,5 miljoner euro. HFSF ska täcka den återstående delen av likviditetsgapet.

(56)

Den 30 september 2013 hade Dodecanese Bank 132 anställda och elva filialer. Banken tog inte över några av Dodecanese Banks filialer inom ramen för resolutionen, men den angav att den skulle behålla den fysiska närvaron i områden utan överlappande nätverk (nämligen på fyra öar utan andra banker) genom att hyra de fyra små filialerna som förvaltades av likvidatorn. De anställda på Dodecanese Bank friställdes, varefter vissa av dem återanställdes av banken.

(57)

Evia Bank grundades 1995.

(58)

Den 22 juli 2013 krävde Greklands centralbank att Evia Bank skulle återställa sin kärnprimärkapitalkvot. Evia Bank gick vidare med en kapitalökning genom ett offentligt aktieerbjudande. Kärnprimärkapitalkvoten för Evia Bank, enligt de finansiella uppgifterna från den 30 juni 2013, beräknades i prospektet vara 1,8 % och var därmed lägre än centralbankens minimikapitalkrav. Kapitalanskaffningen möttes dock inte av tillräcklig efterfrågan från investerarnas sida.

(59)

Den 8 december 2013 gick därför Greklands centralbank vidare med resolutionen av Evia Bank. Greklands centralbank återkallade Evia Banks tillstånd och likviderade banken (37). Utvalda skulder överfördes från Evia Bank till banken (38). Enligt Greklands centralbank (39) var det verkliga värdet av de överförda tillgångarna två miljoner euro, medan det verkliga värdet av de överförda skulderna var 98 miljoner euro. Skillnaden var likviditetsgapet på 96 miljoner euro. Likviditetsgapet täcktes av HFSF i enlighet med artikel 63 D 13 i lag nr 3601/2007. I december 2013 betalade HFSF ut två tredjedelar av det totala likviditetsgapet, dvs. 64 miljoner euro, i form av obligationer från den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, och åtog sig att betala ut det återstående beloppet på 32 miljoner euro efter att det slutliga likviditetsgapet hade fastställts. Den 16 juni 2014 fastställde Greklands centralbank att det slutliga likviditetsgapet för Evia Bank var 105 miljoner euro. HFSF ska täcka den återstående delen av likviditetsgapet.

Den 30 september 2013 hade Evia Bank 59 anställda och fyra filialer. Banken tog inte över några av Evia Banks filialer. De anställda på Evia Bank friställdes, varefter vissa av dem återanställdes av banken.

(60)

Development Credit Cooperative Society of Prefecture of Kozani grundades 1995. Den kooperativa föreningen bytte 2008 namn till ”Cooperative Bank of Western Macedonia”.

(61)

Den 22 juli 2013 krävde Greklands centralbank att Western Macedonia Bank skulle återställa sin kärnprimärkapitalkvot. Western Macedonia Bank gick vidare med en kapitalökning genom ett offentligt aktieerbjudande. Kärnprimärkapitalkvoten för Western Macedonia Bank, enligt de finansiella uppgifterna från den 30 september 2013, beräknades i prospektet vara – 11 % och var därmed lägre än centralbankens minimikapitalkrav. Kapitalanskaffningen möttes dock inte av tillräcklig efterfrågan från investerarnas sida.

(62)

Den 8 december 2013 gick därför Greklands centralbank vidare med resolutionen av Western Macedonia Bank. Greklands centralbank återkallade Western Macedonia Banks tillstånd och likviderade banken (40). Utvalda skulder överfördes från Western Macedonia Bank till banken (41). Enligt Greklands centralbank (42) var det verkliga värdet av de överförda tillgångarna två miljoner euro, medan det verkliga värdet av de överförda skulderna var 84 miljoner euro. Skillnaden var likviditetsgapet på 82 miljoner euro. Likviditetsgapet täcktes av HFSF i enlighet med artikel 63 D 13 i lag nr 3601/2007. I december 2013 betalade HFSF ut två tredjedelar av det totala likviditetsgapet, dvs. 55 miljoner euro, i form av obligationer från den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, och åtog sig att betala ut det återstående beloppet på 27 miljoner euro efter att det slutliga likviditetsgapet hade fastställts.

(63)

Den 30 september 2013 hade Western Macedonia Bank 36 anställda och tre filialer. Banken tog inte över några av Western Macedonia Banks filialer. De anställda på Western Macedonia Bank friställdes, varefter vissa av dem återanställdes av banken.

(64)

De tre kooperativa bankernas huvudsiffror anges i tabell 7.

Tabell 7

De tre kooperativa bankernas huvudsiffror (i miljoner euro)

(65)

Citibank International grundades 1812. Citibank inledde sin verksamhet i Grekland 1964, i första hand för sjöfarts- och företagssektorernas behov. År 1980 började Citibank Greece expandera sin bankverksamhet för privatpersoner och mindre företag. Citibank Greece erbjuder för närvarande banktjänster för både konsumenter och företag och har 20 filialer i landet.

(66)

Den 29 maj 2014 mottog HFSF en begäran från banken om samtycke till förvärvet av Citibank Greece, inklusive Diners Club Greece (nedan kallad Diners) (43).

(67)

Banken meddelade att den ville köpa verksamheten i Citibank Greece, däribland kundfordringar (till det totala nettobeloppet 442 miljoner euro och 1 115 miljoner euro i helt avskrivna nödlidande lån), inlåning från kunder (totalt 1 067 miljoner euro), förvaltade tillgångar (1 186 miljoner euro), filialerna för privatpersoner och mindre företag, nätverket av uttagsautomater (44) och de anställda (45). Dessutom meddelade banken att den ville köpa 100 % av stamaktiekapitalet i Diners.

(68)

Det fastställda priset var två miljoner euro.

(69)

HFSF gav sitt samtycke till bankens förvärv av Citibank Greece den 5 juni 2014.

(70)

Banken har fått flera former av stöd genom stödsystemet för de grekiska bankerna, inom ramen för rekapitaliseringsåtgärden, garantiåtgärden och åtgärden för statsobligationslån.

(71)

Banken har erhållit och fortsätter att få stöd inom ramen för garantiåtgärden och åtgärden för statsobligationslån. I detta beslut kommer stödet att benämnas ”åtgärd L1”. Den 30 november 2011 uppgick de garantier som beviljats banken till cirka 14,0 miljarder euro. Den 30 september 2011 uppgick bankens statsobligationslån till 1,6 miljarder euro (46).

(72)

I den omstruktureringsplan för banken som de grekiska myndigheterna lämnade in till kommissionen den 12 juni 2014 meddelade de grekiska myndigheterna sin avsikt att fortsätta med garantier och statsobligationer enligt stödsystemet för de grekiska bankerna under omstruktureringsperioden.

(73)

I maj 2009 fick banken ett kapitaltillskott på 940 miljoner euro (åtgärd A) inom ramen för rekapitaliseringsåtgärden inom stödsystemet för de grekiska bankerna. Kapitaltillskottet motsvarade cirka 2 % av de riskvägda tillgångar (47) som banken hade vid den tidpunkten.

(74)

Rekapitaliseringen genomfördes i form av preferensaktier som Grekland hade tecknat till en ränta på 10 % och med en löptid på fem år.

(75)

Banken löste in preferensaktierna den 17 april 2014, såsom anges i skäl 41.

(76)

Akut likviditetsstöd är en exceptionell åtgärd som gör det möjligt för ett solvent finansinstitut, som har tillfälliga likviditetsproblem, att få stöd från Eurosystemet utan att finansoperationen ingår i den gemensamma penningpolitiken. Den ränta som ett finansinstitut betalar för det akuta likviditetsstödet är […] (*1) räntepunkter högre än den ränta som det betalar för vanlig centralbanksrefinansiering.

(77)

Greklands centralbank ansvarar för programmet för akut likviditetsstöd, vilket innebär att Greklands centralbank bär alla kostnader och risker i samband med sådant stöd. Grekland beviljade Greklands centralbank en statlig garanti för det totala akuta likviditetsstöd som beviljats av Greklands centralbank (48). I och med antagandet av artikel 50 punkt 7 i lag nr 3943/2011, om ändring av artikel 65 punkt 1 i lag nr 2362/1995, får finansministern bevilja garantier för statens räkning till Greklands centralbank för att garantera dess fordringar på kreditinstitut. De banker som har fått akut likviditetsstöd måste betala en garantiavgift till staten på […] räntepunkter.

(78)

Den 31 december 2011 hade banken erhållit 6,7 miljarder euro i statsgaranterat akut likviditetsstöd (49), medan motsvarande belopp var 23,6 miljarder euro den 31 december 2012 (50).

(79)

Sedan 2012 har banken omfattats av flera olika kapitalstödåtgärder som beviljats av HFSF. Tabell 8 ger en översikt över detta stöd.

Tabell 8

Stödåtgärder som banken beviljats genom HFSF

(80)

I skälen 14–32 i förfarandebeslutet avseende Alpha Bank (51) ges en utförlig beskrivning av den första tillfälliga rekapitaliseringen i maj 2012 (åtgärd B1). Bakgrunden till och de viktigaste inslagen i denna åtgärd beskrivs i detta avsnitt.

(81)

Den 20 april 2012 lämnade HFSF en utfästelse om åtagande till banken om att delta i den planerade ökningen av bankens aktiekapital till ett belopp på upp till 1,9 miljarder euro.

(82)

Inom ramen för åtgärd B1 överförde HFSF 1,9 miljarder euro i EFSF-obligationer till banken den 28 maj 2012, i linje med bestämmelserna om tillfällig rekapitalisering i lag nr 3864/2010 om inrättande av HFSF. De EFSF-obligationer som överfördes till banken var obligationer med rörlig ränta (floating notes) med löptider på sex eller tio år, och emissionsdatumet för dessa var den 19 april 2012. I skäl 48 i förfarandebeslutet avseende Alpha Bank slår kommissionen fast att den tillfälliga rekapitalisering som slutfördes den 28 maj 2012 innebär att det åtagande som man gjorde i utfästelsen fullgjorts och att man därmed fortsätter att ge nämnda stöd. Greklands centralbank beräknade de båda beloppen i finansieringsåtagandet och i den första tillfälliga rekapitaliseringen så att banken garanterat skulle nå en total kapitaltäckningskvot på 8 % från och med den 31 december 2011, det datum då den tillfälliga rekapitaliseringen bokfördes retroaktivt i bankens räkenskaper. Såsom framgår av tabell 3 täckte åtgärd B1 endast en begränsad del av de totala kapitalbehov som fastställdes i stresstestet 2012. Banken skulle anskaffa ytterligare kapital genom en framtida kapitalökning, och den tillfälliga rekapitaliseringen var endast avsedd att säkra bankens berättigande till finansiering från ECB tills kapitalet hade ökat.

(83)

Det avtal som banken och HFSF ingick före tecknandet föreskrev att banken, för perioden mellan den första tillfälliga rekapitaliseringen och konversionen av den första tillfälliga rekapitaliseringen till stamaktier och andra konvertibla finansinstrument, skulle betala en årlig avgift på 1 % av det nominella värdet av EFSF-obligationerna och att alla kupongbetalningar samt upplupen ränta för EFSF-obligationerna för denna period skulle räknas som ett ytterligare kapitaltillskott från HFSF till banken (52).

(84)

Banken noterade ytterligare förluster under hösten 2012. Dess kapital var således återigen mindre än vad som krävs för att vara berättigad till refinansiering från ECB.

(85)

En andra tillfällig rekapitalisering blev därför nödvändig. Den 21 december 2012 genomförde HFSF en andra tillfällig rekapitalisering på 1 042 miljoner euro (åtgärd B2), som än en gång finansierades genom överföring av EFSF-obligationer till banken.

(86)

Utöver den andra tillfälliga rekapitaliseringen gav HFSF den 21 december 2012 en utfästelse till banken om att delta i ökningen av bankens aktiekapital och de konvertibla instrument som skulle utfärdas, till ett sammanlagt belopp på upp till 1 629 miljoner euro (åtgärd B3).

(87)

De båda tillfälliga rekapitaliseringarna (åtgärderna B1 och B2) och det ytterligare belopp som överlämnades i december 2012 (åtgärd B3) innebar tillsammans att HFSF hade täckt de totala kapitalbehov som fastställdes i stresstestet 2012 (4 571 miljoner euro (53)).

(88)

Den 16 april 2013 godkände bankens bolagsstämma en ökning av bankens aktiekapital. Den 1 maj 2013 meddelade banken att hela nyemissionen på 457 miljoner euro hade garanterats och att en private placement på upp till 93 miljoner euro skulle inledas, till priset 0,44 euro per ny aktie (54).

(89)

Den 3 juni 2013 meddelade banken att nyemissionen hade avslutats och att alla aktier som hade erbjudits genom private placement hade fördelats (55). Det totala deltagandet från privat sida i ökningen av bankens aktiekapital uppgick därmed till 550 miljoner euro.

(90)

Samma dag meddelade även banken att HFSF skulle teckna sig för 9 138 636 364 aktier till priset 0,44 euro per aktie. Som ett resultat gav HFSF i samband med rekapitaliseringen våren 2013 ett kapitaltillskott till banken på totalt 4 021 miljoner euro i form av stamaktier (åtgärd B4). Detta belopp är lika stort som summan av åtgärderna B1, B2 och B3, efter att deltagandet från privat sida har dragits av. HFSF:s aktier ger den begränsad rösträtt, eftersom det totala deltagandet från privat sida uppgår till 12 % av kapitalökningen. Enligt HFSF:s lag bibehåller de privata investerarna kontrollen över banken om de investerar mer än 10 % av det kapital som banken behöver. HFSF har dock fortfarande full rösträtt vid viktiga företagsbeslut.

(91)

Genom ökningen av bankens aktiekapital (åtgärd B4) omvandlades den första och andra tillfälliga rekapitaliseringen (åtgärderna B1 och B2) till en permanent rekapitalisering, och åtagandet att bevilja ytterligare kapitalstöd (åtgärd B3) fullgjordes delvis.

(92)

Priset på nya aktier fastställdes till 50 % av den handelsviktade genomsnittliga aktiekursen under de 50 närmast föregående handelsdagarna före fastställandet av anbudspriset. Till följd av en omvänd aktiesplit (56) fastställde den extrainsatta bolagsstämman den 16 april 2012 (57) priset på nya aktier till 0,44 euro per aktie.

(93)

Omedelbart efter rekapitaliseringen våren 2013 blev HFSF den största aktieägaren i banken med en andel på 83,66 % (58). HFSF utfärdade 1 233 503 482 köpoptioner och beviljade privata investerare en köpoption per tecknad aktie, utan ersättning (59). Varje köpoption ger innehavaren rätt att med vissa mellanrum och till bestämda lösenpriser köpa 7,40 av HFSF:s aktier. Den första lösendagen var den 10 december 2013, och köpoptionerna kan därefter utnyttjas två gånger om året till den 10 december 2017. Lösenpriset är lika med teckningspriset 0,44 euro plus en årlig ränta (4 % första året, 5 % andra året, 6 % tredje året, 7 % fjärde året och sedan 8 %, beräknad per sexmånadersperiod) (60).

(94)

Enligt HFSF:s lag i dess ändrade lydelse från 2014 får endast köpoptionernas lösenpriser anpassas vid en nyemission. Varje sådan anpassning görs dessutom i efterhand och endast upp till beloppet av den realiserade vinsten från försäljningen av HFSF:s teckningsrätter. Ingen anpassning är tillåten vid en ökning av aktiekapitalet utan företrädesrätt.

(95)

Som redan nämnts i avsnitt 2.2.2 uppskattade Greklands centralbank att likviditetsgapen för Dodecanese Bank, Evia Bank och Western Macedonia Bank var 249 miljoner euro, 96 miljoner euro respektive 82 miljoner euro. Det innebär att likviditetsgapens totala beräknade belopp var 427 miljoner euro. De täcktes av HFSF, som beviljade ett motsvarande belopp i EFSF-obligationer till banken.

(96)

Den 12 juni 2014 överlämnade Grekland omstruktureringsplanen för banken, där man förklarar hur banken, som en sammanslagen enhet till följd av förvärvet av Emporiki Bank och de tre kooperativa bankernas inlåning, avser att återställa sin långsiktiga lönsamhet.

(97)

Enligt omstruktureringsplanen ska banken inrikta sig på sin kärnbankverksamhet i Grekland. Dess internationella verksamhet stod för mer än 20 % av de totala tillgångarna i december 2009 och för 15 % av de totala tillgångarna i juni 2013 (61), men denna andel bör minska till ungefär […] i slutet av 2018 (62).

(98)

Bankens huvudprioritering är att återställa lönsamheten i den grekiska bankverksamheten. För detta ändamål inbegriper omstruktureringsplanen en rad åtgärder som syftar till att förbättra bankens operativa effektivitet och nettoräntemarginal samt åtgärder för att förbättra bankens kapitalsituation och balansräkningsstruktur.

(99)

När det gäller den operativa effektiviteten hade banken redan inlett ett omfattande rationaliseringsprogram långt före förvärvet av Emporiki Bank och de tre kooperativa bankerna. Från den 31 december 2010 till den 30 september 2012 minskade banken sin fysiska närvaro i Grekland. Den minskade antalet filialer från 458 år 2010 till 426 år 2012 (63) och gjorde även personalnedskärningar inom grekisk bankverksamhet och annan verksamhet med flera hundra anställda under samma period (64).

(100)

Från december 2012 till december 2017 ska banken ytterligare minska antalet filialer i Grekland från 739 till […]. Antalet anställda inom bankverksamhet och annan verksamhet i Grekland ska minska från 11 435 till […] (65).

(101)

En ökad effektivitet i fråga om filialer och personal kommer att bidra till att minska den totala kostnaden för bankens grekiska bankverksamhet med […] % från 1 345 miljoner euro pro forma år 2012 till […] miljoner euro år 2017 (66). Detta får till följd att de förväntade kostnaderna i relation till intäkterna (K/I-talet) i bankens grekiska bankverksamhet kommer att understiga […] % i slutet av omstruktureringsperioden.

(102)

I omstruktureringsplanen beskrivs också hur banken ska minska sina finansieringskostnader, vilket är avgörande för att återställa lönsamheten. Banken räknar med att kunna betala lägre räntor på inlåningen tack vare en stabilare miljö och särskilt den förväntade stabiliseringen och återhämtningen av den grekiska ekonomin, som förväntas växa igen från och med 2014. Man räknar med att inlåningsräntan (genomsnittet för tidsbunden inlåning, disponibla medel och sparräntor) kommer att minska i Grekland. Denna minskning ska främst åstadkommas genom betalning av mycket lägre räntor på tidsbunden inlåning. På samma sätt kommer bankens beroende av statsgaranterat akut likviditetsstöd och mer omfattande finansiering från Eurosystemet att minska från 32 % av dess totala tillgångar 2012 till endast […] % 2017 (67).

(103)

Enligt omstruktureringsplanen kommer banken också att förbättra sin balansräkning. Nettokvoten mellan utlåning och inlåning i Grekland kommer att minska till […] % 2018 (jämfört med 131 % 2012 (68)), medan dess kapitalkrav kommer att fortsätta öka.

(104)

En annan prioritering inom banken är förvaltningen av nödlidande lån. Banken ska förbättra sina kreditprocesser för både låneuppläggning (bättre säkerheter, minskade limiter) och förvaltning av nödlidande lån. Kvoten av nödlidande lån kommer att bli […] % 2014 för att sedan minska. Kvoten förväntas bli […] % i slutet av omstruktureringsperioden (69). Riskkostnaden (nedskrivningar) kommer att minska från 2 799 miljoner euro 2012 pro forma (det vill säga inräknat Emporiki Bank) till […] miljoner euro 2018 (70), tack vare återhämtningen i den grekiska ekonomin.

(105)

Tack vare en förbättrad operativ effektivitet, en ökning av nettoräntemarginalen och den sänkta riskkostnaden kommer banken att kunna återställa lönsamheten i Grekland från och med 2015 […]. Avkastningen på eget kapital kommer att uppgå till […] % i Grekland 2018 (71).

(106)

Banken har redan börjat skuldsanera och omstrukturera sitt internationella nätverk. Den sålde sitt dotterbolag i Ukraina i augusti 2013. Antalet filialer i sydöstra Europa minskades från 622 år 2009 till 488 år 2012 (72).

(107)

Banken kommer att fortsätta omstrukturera och banta sitt internationella nätverk. Banken ska minska sitt innehav av internationella tillgångar till […] miljarder euro. För att uppnå detta mål kan banken tänka sig vilken kombination av avyttringar eller skuldsanering som helst. Det planerade innehavet av internationella tillgångar innebär en minskning med […] % av dess utländska tillgångar den 31 december 2012 […].

(108)

I omstruktureringsplanen betonas behovet av att minska de utländska dotterbolagens beroende av det grekiska moderbolaget när det gäller likviditetsställningen. Den koncerninterna finansieringen till de utländska dotterbolagen kommer att minska från 4 172 miljoner euro till […] miljoner euro från 2013 till 2017 (73).

(109)

För att öka den utländska verksamhetens lönsamhet ska banken genomföra ett omfattande kostnadsminskningsprogram i det internationella nätverket, som ska minska antalet filialer och anställda. År […] ska exempelvis […] filialer av […] stängas, medan personalstyrkan kommer att minskas med […] anställda (– […]) mellan 2012 och 2018 (74).

(110)

Genom detta kommer avkastningen på eget kapital att uppgå till […] (75).

(111)

Banken har lyckats anskaffa betydande kapital på marknaden och därigenom minska sitt behov av statligt stöd.

(112)

Först anskaffade banken privat kapital 2009 genom en nyemission på 986 miljoner euro (76). Som nämndes i skäl 89 lyckades banken även anskaffa kapital från privata investerare genom rekapitaliseringen våren 2013. Antalet befintliga aktieägare minskade även kraftigt till följd av rekapitaliseringen våren 2013, eftersom HFSF fick 83,66 % av bankens aktier, vilket innebar att de befintliga aktieägarna endast stod för ett aktieinnehav på 4,9 %. Ingen utdelning har utbetalats kontant sedan 2008.

(113)

Banken anskaffade 1,2 miljarder euro från marknaden i mars 2014 för att täcka det ytterligare kapitalbehovet och återbetala de preferensaktier som Grekland hade tecknat. Dessa nya aktier emitterades till ett högre pris per aktie än vad HFSF hade betalat vid rekapitaliseringen våren 2013.

(114)

Den 20 april 2012 erbjöd banken sig att köpa tillbaka primärkapitalvärdepapper, övre supplementärkapitalvärdepapper och nedre supplementärkapitalvärdepapper till ett anskaffningspris på 40 %, 60 % och 60 % av det respektive nominella värdet kontant. Återköpspriset fastställdes utifrån instrumentens marknadsvärde och omfattade en premie på maximalt tio procentenheter, som lades till för att locka investerare att delta i återköpet. Banken tillkännagav resultaten av återköpet den 7 maj 2012 (77). Det sammanlagda deltagandet var 66 %, med en total vinst på 333 miljoner euro. Den 19 april 2013 offentliggjorde banken andra skuldhanteringsåtgärder till ett utestående nominellt belopp på 316 miljoner euro. Banken erbjöd sig att köpa tillbaka primärkapitalvärdepapper, övre supplementärkapitalvärdepapper och nedre supplementärkapitalvärdepapper till ett anskaffningspris på 35 %, 55 % och 55 % av det respektive nominella värdet kontant. Återköpspriset fastställdes utifrån instrumentens marknadsvärde och omfattade en premie på maximalt tio procentenheter, som lades till för att locka investerare att delta i återköpet. Godkännandegraden var 58 % och vinsten 103 miljoner euro.

(115)

Till följd av de båda återköpen minskade det utestående beloppet av efterställda och hybrida skulder från 985 miljoner euro till 134 miljoner euro.

(116)

Den 12 juni 2014 åtog sig Grekland att banken och dess närstående bolag skulle genomföra den omstruktureringsplan som inlämnades samma dag och gjorde ytterligare åtaganden om genomförandet av omstruktureringsplanen. Dessa ytterligare åtaganden, som förtecknas i bilagan, sammanfattas i detta avsnitt.

(117)

För det första åtog sig Grekland att banken ska omstrukturera sin kommersiella verksamhet i Grekland och fastställa ett högsta antal filialer och anställda samt ett krav avseende högsta totala kostnader som ska följas den 31 december 2017 (78).

(118)

Grekland lovade också att banken kommer att minska kostnaderna för inlåning i Grekland och ha en maximal kvot för nettoutlåning/nettoinlåning senast den 31 december 2017 (79).

(119)

När det gäller bankens utländska dotterbolag gjorde Grekland ett åtagande om att banken inte ska bevilja ytterligare kapitalstöd om inte förutbestämda villkor är uppfyllda. Grekland lovade också att banken avsevärt kommer att minska sina internationella tillgångar fram till den 30 juni 2018 (80).

(120)

Grekland gjorde ett åtagande om att banken kommer att avyttra ett antal värdepapper samt minska sin riskkapitalportfölj. Dessutom kommer banken inte att köpa värdepapper av bristande kvalitet, med några få undantag (81).

(121)

Grekland gjorde ett antal åtaganden avseende företagsstyrningen av banken. Landet åtog sig att begränsa ersättningen till bankens anställda och chefer, för att se till att banken följer grekisk lagstiftning i fråga om företagsstyrning och upprättar en effektiv och adekvat organisationsstruktur (82).

(122)

Grekland gjorde även ett åtagande om att banken ska införa en kreditpolicy av hög kvalitet, så att beslut om beviljande och omstrukturering av lån maximerar bankens lönsamhet. Vidare lovade Grekland att banken kommer att följa höga standarder när det gäller övervakningen av kreditrisker samt omstruktureringen av lån (83).

(123)

Ett antal åtaganden rör bankens affärer med anslutna låntagare. Dessa åtaganden syftar till att säkerställa att banken inte avviker från ansvarsfull bankpraxis vid beviljande eller omstrukturering av lån till sina anställda, chefer och aktieägare samt till offentliga organisationer, politiska partier och medieföretag (84).

(124)

Slutligen gjorde Grekland ett åtagande om att banken kommer att agera inom vissa gränser, exempelvis genom förbud mot kuponger och utdelning, ett förbud mot förvärv och ett förbud mot reklam avseende statligt stöd (85).

(125)

Åtagandena kommer att övervakas av en övervakningsförvaltare fram till den 31 december 2018.

(126)

Grekland har separat angett att landet kommer att söka kommissionens godkännande innan banken eller en statlig organisation, däribland HFSF, köper tillbaka köpoptionerna (86).

(127)

Den 27 juli 2012 inledde kommissionen ett formellt granskningsförfarande för att kontrollera att villkoren i 2008 års bankmeddelande (87) uppfyllts när det gäller lämpligheten, nödvändigheten och proportionaliteten i fråga om den första tillfälliga rekapitalisering som HFSF gjort till förmån för banken (åtgärd B1).

(128)

När det gäller åtgärdens lämplighet var inte kommissionen säker på att banken hade vidtagit alla åtgärder som stod till buds för att undvika ett framtida stödbehov, med tanke på att stödet gavs efter föregående rekapitalisering och likviditetsstöd och med tanke på den utdragna undsättningsperioden (88). Dessutom var kommissionen inte på det klara med vem som skulle kontrollera banken när den första tillfälliga rekapitaliseringen ersatts med en ständig rekapitalisering (89), eftersom banken kunde komma att kontrolleras av antingen staten eller privata minoritetsägare. I båda fallen angav kommissionen att den ville se till att kvaliteten på bankens förvaltning och särskilt dess låneförfarande inte försämras.

(129)

När det gäller nödvändigheten av den första tillfälliga rekapitaliseringen ifrågasatte kommissionen i skäl 66 i förfarandebeslutet avseende Alpha Bank om alla möjliga åtgärder hade vidtagits för att banken inte skulle behöva stöd igen i framtiden. Eftersom den tillfälliga rekapitaliseringens varaktighet var oviss kunde kommissionen därtill inte avgöra om den var tillräcklig och förenlig med principerna om ersättning och ansvarsdelning enligt reglerna om statligt stöd. Eftersom villkoren för att omvandla den första tillfälliga rekapitaliseringen till en permanent rekapitalisering inte var kända när Alpha Bank antog beslutet om att inleda förfarandet, kunde kommissionen dessutom inte göra någon bedömning av dessa.

(130)

När det gäller stödets proportionalitet var kommissionen inte säker på att skyddsåtgärderna (förbudet mot reklam avseende statligt stöd, kupong- och utdelningsförbudet, köpoptionsförbudet och återköpsförbudet enligt skäl 71 i förfarandebeslutet avseende Alpha Bank) var tillräckliga i förhållande till den första tillfälliga rekapitaliseringen. I skäl 72 i nämnda beslut angav kommissionen vidare att snedvridningar av konkurrensen kunde orsakas av bristande regler som hindrar HFSF från att samordna de fyra största grekiska bankerna (dvs. banken, Eurobank, National Bank of Greece och Piraeus Bank) och att det saknas lämpliga skyddsåtgärder för att de inte ska utbyta kommersiellt känslig information. Kommissionen föreslog därför att en övervakningsförvaltare skulle utses som skulle vara fysiskt närvarande i banken.

(131)

Den 30 augusti 2012 mottog kommissionen synpunkter från banken på förfarandebeslutet avseende Alpha Bank.

(132)

När det gäller åtgärdens lämplighet konstaterade banken att den är systemviktig både i Grekland och på de bankmarknader där den bedriver verksamhet. Banken tillade även att den har en bärkraftig affärsmodell, vilket dess långvariga och ansedda verksamhet är ett bevis för.

(133)

Banken konstaterade även att båda rekapitaliseringsomgångarna var en sidoeffekt av de kraftigt försämrade ekonomiska förhållandena och att de ytterligare stödåtgärderna vidtogs på grund av den allt djupare finansiella krisen. Banken konstaterade att den hittills proportionellt sett har fått minst statligt stöd bland de största grekiska bankerna. När det gäller frågan om alla möjliga åtgärder omedelbart hade vidtagits för att banken inte skulle behöva stöd igen i framtiden konstaterade banken att omstruktureringsplanen skulle innehålla ingående uppgifter om de åtgärder för ansvarsfördelning som redan har genomförts, håller på att genomföras och är planerade. Banken konstaterade även att dessa åtgärder berör alla kapitalägare. Dessa åtgärder garanterar tillsammans med den befintliga starka affärsbasen och kapitalbedömningsprocessen att banken är tillräckligt kapitaliserad, vilket leder till att den kan återställa lönsamheten och sluta ta emot statligt stöd.

(134)

Dessutom välkomnade banken att villkoren klargjordes för den permanenta rekapitaliseringen, vilka enligt banken till fullo bör återspegla orsakerna till att den behövde statligt stöd. Den konstaterade även att genom rekapitaliseringen hanteras den kapitalförlust som uppstod på grund av bankens deltagande i PSI-programmet, vilket var en högst ovanlig och oförutsägbar händelse. Banken instämde i att den efter grekiska och europeiska mått inte hade tagit alltför stora risker vid anskaffningen av statspapper. Banken konstaterade att den inte skulle ha behövt rekapitalisering 2012 och att den skulle ha haft goda möjligheter att återbetala preferensaktierna enligt kontraktsvillkoren om den inte hade deltagit i PSI-programmet. Banken förklarade dessutom att den trots de stora kapitalförlusterna som följd av deltagandet i PSI-programmet fortfarande hade ett positivt nettotillgångsvärde.

(135)

Banken tillade att den har en mycket stark bas och att den på ett ytterst förutseende sätt har vidtagit åtgärder för att framgångsrikt klara en period av utomordentligt stora påfrestningar. Den förklarade att den sedan krisen inleddes inte hade tillämpat några aggressiva affärsstrategier eller tagit onödiga risker i kreditriskhanteringen, att den tog itu med obalanser i sin finansieringsprofil genom metodisk skuldsanering och att den aktivt förvaltade sin kostnadsbas genom att rationalisera verksamhetsplattformen och optimera anskaffningsutgifterna.

(136)

Dessutom betonade banken den betydande ansvarsfördelningen bland kapitalägarna. Den pekade även på de viktiga skyddsåtgärder som den offentliga sektorn kan vidta för att förhindra att rekapitaliserade banker tar alltför stora risker och för att noggrant övervaka att omstruktureringsplanerna genomförs på rätt sätt, exempelvis genom att utse företrädare för finansministeriet och HFSF till ledamöter i bankens styrelse och i respektive kommittéer. Den underströk även att HFSF övervakar genomförandet av omstruktureringsplanen och att HFSF återfår sin rösträtt om banken inte genomför väsentliga delar av omstruktureringsplanen.

(137)

Av dessa skäl ansåg banken att den permanenta rekapitaliseringens struktur och villkor bör göra det mycket lockande för befintliga och nya aktieägare att delta i kommande kapitalökningar.

(138)

När det gäller åtgärdens nödvändighet konstaterade banken att stödåtgärden bidrog till att avhjälpa kapitalunderskottet på grund av PSI-programmet så att banken skulle uppfylla centralbankens minimikapitalkrav, ha fortsatt tillgång till ECB:s refinansieringstransaktioner och kunna stödja sina kunder och den grekiska ekonomin i en svår situation.

(139)

När det gäller åtgärdens proportionalitet tillkännagav banken att den inte hade för avsikt att använda stödet för att snedvrida konkurrensen. Banken betonade även att den inte hade tillämpat några aggressiva affärsstrategier sedan den fick statligt stöd. Den konstaterade även att stödmottagarna hade begränsade möjligheter att snedvrida konkurrensen till nackdel för företag som inte åtnjuter stöd, eftersom samtliga stora grekiska banker var stödmottagare och utländska aktörers intresse av grekisk risk på den grekiska marknaden minskade.

(140)

Den 3 januari 2013 mottog kommissionen synpunkter från en grekisk bank på förfarandebeslutet avseende Alpha Bank. Den grekiska banken påpekade att HFSF:s rekapitalisering av grekiska banker i princip var ett välkommet steg mot ett sundare och mer bärkraftigt banksystem och framförde inte några invändningar mot rekapitaliseringen av banken.

(141)

Samtidigt som den grekiska banken uttryckte sitt fulla stöd för principen om rekapitalisering av grekiska banker genom HFSF, förväntade den sig att HFSF:s rekapitalisering skulle vara öppen på lika villkor för alla banker som bedriver verksamhet i Grekland, för att minimera snedvridningen av konkurrensen och undvika diskriminering.

(142)

Den 5 september 2012 lämnade Grekland in synpunkter från Greklands centralbank och HFSF på förfarandebeslutet avseende Alpha Bank.

(143)

När det gäller lämpligheten av den första tillfälliga rekapitaliseringen konstaterade Greklands centralbank att den första rekapitaliseringen var tillfällig, eftersom rekapitaliseringsprocessen skulle leda till ett ökat aktiekapital för de fyra berörda bankerna.

(144)

Greklands centralbank konstaterade även att rekapitaliseringen av de största grekiska bankerna är ett led i en mer långsiktig omstrukturering av den grekiska banksektorn. Den konstaterade att om en bank förblir i privat ägo kommer ledningen med största sannolikhet att förbli densamma, men om en bank blir statsägd (dvs. ägs av HFSF) kan HFSF utse en ny ledning som under alla omständigheter ska bedömas av Greklands centralbank. Greklands centralbank noterade att den kontinuerligt bedömer företagsstyrningsramen, ledningens lämplighet och riskprofilen för varje bank för att se till att det inte tas överdrivna risker. Den påpekade även att HFSF redan hade utsett företrädare i styrelserna vid de rekapitaliserade bankerna.

(145)

Beträffande nödvändigheten av den första tillfälliga rekapitaliseringen konstaterade Greklands centralbank att bankens rekapitalisering var begränsad till att uppfylla de då gällande lägsta kapitalkraven (8 %). Den konstaterade även att den utdragna tiden före rekapitaliseringarna berodde på den kraftiga försämringen av verksamhetsmiljön i Grekland och effekterna av PSI-programmet, komplexiteten i uppgiften i stort och behovet av att maximera privata investerares deltagande i ökningen av aktiekapitalet.

(146)

När det gäller proportionaliteten av den första tillfälliga rekapitaliseringen påpekade Greklands centralbank att man säkerställde ett fullständigt genomförande av den omstruktureringsplan som ska överlämnas till kommissionen genom att HFSF återfår sin rösträtt om väsentliga delar av omstruktureringsplanen inte följs. Greklands centralbank påpekade även att bankens svårigheter varken beror på en underskattning av riskerna av bankens ledning eller på aggressiva affärsstrategier.

(147)

När det gäller lämpligheten av den första tillfälliga rekapitaliseringen konstaterade HFSF, i fråga om eventuell statlig inblandning när staten ger betydande statligt stöd genom HFSF och om HFSF har full rösträtt, att de banker som HFSF finansierar inte betraktas som offentliga organisationer eller organisationer som står under statlig kontroll och att de inte kontrolleras av staten efter att de har rekapitaliserats permanent av HFSF. HFSF påpekade att det rör sig om ett helt oberoende privaträttsligt rättssubjekt med rätt att fatta självständiga beslut. Det är inte underkastat statlig kontroll, i enlighet med artikel 16 C 2 i HFSF:s lag, enligt vilken kreditinstitut som HFSF har gett kapitalstöd till inte ingår i den offentliga sektorn. HFSF hänvisade också till sin ledningsstruktur.

(148)

När det gäller HFSF:s deltagande i bankens ledning konstaterade HFSF att den skulle respektera bankens självständighet och inte hindra dess dagliga ledning eftersom den endast skulle fylla den funktion som fastställts i HFSF:s lag. HFSF angav att staten inte skulle utöva något inflytande eller någon samordning och att bankens beslut i fråga om utlåningsprocessen (däribland om säkerheter, prissättning och låntagares solvens) skulle fattas utifrån affärskriterier.

(149)

HFSF påpekade att det finns lämpliga skyddsåtgärder i HFSF:s lag och det avtal som ingås före tecknandet för att hindra privata aktieägare från att ta överdrivna risker. Med detta avsågs i) utnämnandet av företrädare för HFSF som oberoende, icke verkställande ledamöter i bankens styrelse och deras deltagande i diverse kommittéer, ii) en företagsbesiktning av banken från HFSF:s sida och iii) begränsad rösträtt för HFSF efter en slutgiltig rekapitalisering endast så länge banken uppfyller villkoren i omstruktureringsplanen.

(150)

HFSF konstaterade att lämpliga åtgärder har vidtagits för att se till att banker i vilka HFSF är delaktig inte utbyter kommersiellt känslig information sinsemellan. Sådana åtgärder inbegriper utnämnandet av olika företrädare för HFSF i dessa banker, uppdrag för dessa företrädare som särskilt ska förhindra att information utbyts mellan olika företrädare och tydliga interna instruktioner till dessa företrädare om att inte överföra kommersiellt känslig information från bankerna. Dessutom förklarade HFSF att den inte utövar sina rättigheter i förhållande till bankerna på ett sätt som kan förhindra, begränsa, snedvrida eller avsevärt minska eller hindra en effektiv konkurrens. Slutligen påpekade HFSF att styrelseledamöterna och de anställda omfattas av stränga sekretessregler och förvaltaruppdrag samt bestämmelser om tystnadsplikt med avseende på verksamheten.

(151)

Kommissionen måste först bedöma om det statliga stöd som hänför sig till resolutionen av de tre kooperativa bankerna (det vill säga finansieringen av likviditetsgapen som gjorde det möjligt att överföra inlåningen, inklusive interbankskulder, samt fordringar och skulder mot grekiska insättnings- och investeringsgarantifonden) utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. Enligt den bestämmelsen är statligt stöd sådant stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag, i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(152)

Till att börja med ska kommissionen bedöma om följande eventuella stödmottagare gynnades: i) de kooperativa bankerna och de eventuellt överförda ”verksamheterna” till banken, och ii) banken.

(153)

När det gäller de kooperativa bankerna konstaterar kommissionen att Dodecanese Bank, Evia Bank och Western Macedonia Bank har likviderats och deras tillstånd återkallats. Det innebär att de inte längre kommer att bedriva ekonomisk verksamhet på bankmarknaden.

(154)

Det statliga stödet, det vill säga finansieringen av likviditetsgapen, skulle endast utgöra stöd till de överförda fordringarna och skulderna i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om de tillsammans utgör ett företag. Begreppet företag omfattar varje enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och oavsett hur den finansieras. All verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad betraktas som en ekonomisk verksamhet. För att avgöra om stödet går till ett företag bör det därför bedömas om överföringen av fordringarna och skulderna innebär att en ekonomisk verksamhet överförs.

(155)

Som nämnts i avsnitt 2.2.2 överfördes enbart inlåningen, interbankskulderna samt fordringarna och skulderna mot grekiska insättnings- och investeringsgarantifonden till banken efter resolutionen av de kooperativa bankerna. De tre kooperativa bankerna hade sammanlagt 227 anställda och 18 filialer. Det bör noteras att filialer eller anställningskontrakt eller lån inte överfördes automatiskt mellan de tre kooperativa bankerna och banken. Att lånen inte överförs till banken utan stannar kvar i de tre likviderade kooperativa bankerna, att inte några filialer överförs och att anställningskontrakten inte automatiskt överförs leder (90) därför till slutsatsen att det inte sker någon överföring av ekonomisk verksamhet. De överförda skulderna (det vill säga inlåningen) kan inte betraktas som mottagaren av statligt stöd, eftersom de inte utgör ett ”företag”.

(156)

Sammanfattningsvis har de tre befintliga rättssubjekten likviderats och bedriver inte längre någon bankverksamhet. Samtidigt utgör inte de överförda tillgångarna och skulderna någon ekonomisk verksamhet.

(157)

Därför dras slutsatsen att HFSF:s beviljande av EFSF-obligationer till banken för att täcka likviditetsgapet mellan de förvärvade tillgångarna och skulderna från de tre kooperativa bankerna inte gör det möjligt att fortsätta de kooperativa bankernas ekonomiska verksamhet. Följaktligen utgör stödet från HFSF varken stöd till de likviderade enheterna eller stöd till de överförda tillgångarna och skulderna.

(158)

När det gäller frågan om huruvida försäljningen av de tre kooperativa bankernas tillgångar och skulder utgör statligt stöd till banken måste kommissionen bedöma om vissa krav är uppfyllda och särskilt om i) försäljningsprocessen är öppen, förbehållslös och icke-diskriminerande, ii) försäljningen sker på marknadsvillkor och iii) staten maximerar försäljningspriset av berörda tillgångar och skulder (91).

(159)

Som nämndes i skäl 52 tog Greklands centralbank endast kontakt med de fyra systemviktiga grekiska bankerna för att auktionera ut vissa av de tre kooperativa bankernas tillgångar och skulder, eftersom den ville att inlåningen skulle överföras till helt rekapitaliserade institut. Endast banken och Eurobank lämnade in bindande anbud. Alpha Bank valdes ut som bästa anbudsgivare i ett konkurrensutsatt anbudsförfarande anordnat av resolutionsmyndigheten, som tog hänsyn till det föreslagna priset och möjligheterna att på ett konsekvent och snabbt sätt ta över och integrera den köpta inlåningen.

(160)

Det sålda paketet bestod endast av inlåning utan någon infrastruktur. Köparen kunde därför endast vara en bank med infrastruktur och ett nät av filialer i Grekland för insättarna.

(161)

Eftersom kommissionen inte har anledning att anta att försäljningen inte skedde på marknadsvillkor drar den slutsatsen att det inte förekom något stöd till banken, i linje med punkt 80 i bankmeddelandet 2013, punkt 20 i omstruktureringsmeddelandet och kommissionens beslutspraxis (92).

(162)

Det statliga stödet vid försäljningen av de tre kooperativa bankerna gynnar inte någon ekonomisk verksamhet eller något företag. Åtgärden utgör följaktligen inte stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget.

(163)

Kommissionen måste fastställa förekomsten av statligt stöd till banken i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget.

(164)

Kommissionen har redan i besluten om godkännande och förlängning av stödsystemet för de grekiska bankerna fastställt (93) att likviditetsstöd som beviljas enligt den stödordningen utgör stöd. Framtida likviditetsstöd som beviljats enligt denna stödordning skulle också utgöra statligt stöd.

(165)

Kommissionen fastställde redan i beslutet av den 19 november 2008 om att stödja de grekiska bankerna att rekapitaliseringar som beviljas inom ramen för rekapitaliseringsåtgärden utgör stöd. Banken fick 940 miljoner euro i form av preferensaktier, vilket vid den tidpunkten utgjorde 2 % av bankens riskvägda tillgångar.

(166)

Kommissionen klargjorde i punkt 51 i bankmeddelandet från 2008 att medel från en centralbank till finansinstitut inte utgör stöd om fyra kumulativa villkor är uppfyllda när det gäller finansinstitutens solvens, facilitetens säkerhet, den ränta som finansinstitutet får betala och avsaknaden av en statlig motgaranti. Det statsgaranterade akuta likviditetsstödet till banken utgör stöd, eftersom det inte uppfyller de fyra kumulativa villkoren, särskilt eftersom det är statligt garanterat och beviljas i förening med andra stödåtgärder.

(167)

Det statsgaranterade akuta likviditetsstödet är i linje med kraven i artikel 107.1 i fördraget. För det första kommer eventuella förluster att bäras av staten, eftersom åtgärden omfattar en statlig garanti till förmån för Greklands centralbank. Åtgärden har därför inslag av statliga medel. Det akuta likviditetsstödet gör det möjligt för bankerna att få tillgång till finansiering när de inte har tillgång till kapitalmarknadsfinansiering och återkommande refinansieringstransaktioner genom Eurosystemet. Statsgaranterat akut likviditetsstöd innebär därför en fördel för banken. Åtgärden är selektiv eftersom det akuta likviditetsstödet är begränsat till banksektorn. Det statsgaranterade akuta likviditetsstödet snedvrider konkurrensen eftersom det innebär att banken kan fortsätta vara verksam på marknaden samt undvika att hamna i konkurs och behöva lämna marknaden. Handeln mellan medlemsstaterna påverkas av den fördel som banken fått, eftersom banken är verksam i andra medlemsstater och eftersom finansinstitut från andra medlemsstater bedriver verksamhet eller skulle kunna vara intresserade av att bedriva verksamhet i Grekland.

(168)

Det statsgaranterade akuta likviditetsstödet (åtgärd L2) utgör statligt stöd. Det statsgaranterade akuta likviditetsstödet har varierat i omfattning över tiden. Per den 31 december 2012 uppgick det till omkring 23,6 miljarder euro.

(169)

Redan i avsnitt 5.1 i förfarandebeslutet avseende Alpha Bank drog kommissionen slutsatsen att den första tillfälliga rekapitaliseringen utgör statligt stöd. Det mottagna kapitalet uppgick till 1,9 miljarder euro.

(170)

Åtgärd B2 genomfördes med medel från HFSF som, enligt skäl 47 i förfarandebeslutet avseende Alpha Bank, inbegriper statliga medel.

(171)

När det gäller förekomsten av en fördel ökade åtgärd B2 bankens kapitaltäckningskvot till en nivå som gjorde det möjligt för banken att fortsätta sin verksamhet på marknaden och få tillgång till finansiering från Eurosystemet. Dessutom utgjordes ersättningen för åtgärd B2 av upplupen ränta på obligationer från den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och en ytterligare avgift på 1 %. Eftersom denna ersättning är uppenbart lägre än ersättningen för liknande kapitalinstrument på marknaden, skulle banken med säkerhet inte ha kunnat anskaffa detta kapital på marknaden på samma villkor. Åtgärd B2 innebär därför att banken beviljades en fördel med statliga medel. Åtgärden var av selektiv karaktär eftersom den endast gjordes tillgänglig för banken.

(172)

Som en följd av åtgärd B2 stärktes bankens ställning, eftersom banken fick de ekonomiska resurser som krävdes för att den skulle fortsätta uppfylla kapitalkraven, vilket därmed ledde till snedvridningar av konkurrensen. Eftersom banken är verksam på andra bankmarknader i EU och eftersom finansinstitut från andra medlemsstater bedriver verksamhet i Grekland kommer åtgärd B2 sannolikt också att påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(173)

Kommissionen anser att åtgärd B2 utgör statligt stöd. Den anmäldes som stöd av de nationella myndigheterna. Det mottagna kapitalet uppgick till 1 042 miljoner euro.

(174)

I och med åtgärd B3 åtog HFSF sig att tillhandahålla det ytterligare kapital som krävs för att slutföra rekapitaliseringen av banken upp till det belopp som begärts av Greklands centralbank inom ramen för stresstestet 2012. HFSF finansieras av staten. Kommissionen drar därför slutsatsen att skrivelsen innebär ett löfte om statliga medel. De omständigheter under vilka HFSF kan bevilja stöd till finansinstitut är tydligt angivna och begränsade i lag. Användningen av dessa statliga medel kan därför tillskrivas staten. HFSF åtog sig att tillhandahålla upp till 1 629 miljoner euro i ytterligare kapital.

(175)

Finansieringsåtagandet innebar en fördel för banken eftersom insättarna försäkrades om att banken skulle kunna anskaffa hela det kapitalbelopp som den behövde, vilket innebär att HFSF skulle tillhandahålla kapitalet om banken inte kunde skaffa det på marknaden. Åtagandet underlättade även anskaffandet av privat kapital på marknaden, eftersom investerarna försäkrades om att HFSF skulle tillhandahålla kapitalet om banken inte kunde skaffa en del av detta på marknaden. Inga privata investerare skulle ha gått med på att skjuta till kapital innan de kände till rekapitaliseringsvillkoren, och banken hade vid denna tidpunkt inte tillgång till kapitalmarknaden. Fördelen är selektiv, eftersom den inte beviljades till alla banker med verksamhet i Grekland.

(176)

Eftersom banken är verksam på andra bankmarknader i EU och eftersom finansinstitut från andra medlemsstater bedriver verksamhet i Grekland kommer åtgärd B3 sannolikt också att påverka handeln mellan medlemsstaterna och snedvrida konkurrensen.

(177)

Åtgärd B3 utgör därför stöd och anmäldes som statligt stöd av de grekiska myndigheterna den 27 december 2012.

(178)

HFSF:s deltagande i rekapitaliseringen våren 2013 (åtgärd B4) avser omvandlingen av den första och andra tillfälliga rekapitaliseringen (åtgärderna B1 och B2) och det partiella genomförandet av finansieringsåtagandet (åtgärd B3) till en permanent rekapitalisering på 4 021 miljoner euro i stamaktier. Skälet till att inte hela det kapitalbelopp som anslagits genom åtgärd B3 faktiskt behövde tillskjutas var att man fått in 550 miljoner euro från privata investerare. Eftersom åtgärd B4 avser omvandling av redan beviljat stöd omfattar den fortfarande statliga medel men den innebär inte någon ökning av det nominella stödbeloppet. Däremot ger den banken en större fördel (och snedvrider därmed konkurrensen ytterligare) eftersom den utgör en permanent rekapitalisering och inte en tillfällig sådan, vilket är fallet med åtgärderna B1 och B2. Jämfört med åtgärd B3, som endast är ett åtagande och inte en faktisk rekapitalisering, gav åtgärd B4 banken en ökad kapitaltäckning och därmed större fördelar.

(179)

Kommissionen noterar att det inte var alla banker med verksamhet i Grekland som beviljades sådant stöd. Därför har banken fått en selektiv fördel. När det gäller snedvridningen av konkurrensen och inverkan på handeln, noterar kommissionen till exempel att stödet gjorde att banken kunde bedriva sin verksamhet i andra medlemsstater. En avveckling av banken skulle ha lett till att dess verksamhet i utlandet upphörde, antingen genom avveckling eller genom försäljning. Stödet snedvrider därför konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Åtgärden utgör således statligt stöd.

(180)

Åtgärderna B1, B2, B3 och B4 utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. Det statliga stödet i åtgärderna B1, B2, B3 och B4 uppgår till 4 571 miljoner euro. Som anges i punkt 7.1.3.4 var det endast en del av det belopp som anslogs i december 2012 (åtgärd B3) som omvandlades till ett faktiskt kapitaltillskott (åtgärd B4). Det statliga stöd som faktiskt betalades ut uppgick därför endast till 4 021 miljoner euro.

(181)

I punkt 31 i omstruktureringsmeddelandet föreskrivs att kommissionen måste beakta stödet ”i förhållande till bankens riskvägda tillgångar” och inte bara det absoluta stödbeloppet. Åtgärderna B1, B2, B3 och B4 beviljades under en ettårsperiod från april 2012 till maj 2013. Under denna period skedde en förändring av de riskvägda tillgångarna, som ökade efter förvärvet av Emporiki Bank. Frågan är därför vilken nivå på de riskvägda tillgångarna som bör användas, och särskilt om det statliga stödet bör bedömas med hänvisning till de riskvägda tillgångar som fanns vid periodens början eller de som fanns vid periodens slut. Åtgärderna B1, B2, B3 och B4 syftar till att täcka ett kapitalbehov som fastställdes av Greklands centralbank i mars 2012 (stresstestet 2012). Det innebär att det kapitalbehov som dessa statliga stödåtgärder syftar till att avhjälpa redan fanns i mars 2012. Kommissionen anser därför att stödbeloppet i åtgärderna B1, B2, B3 och B4 bör jämföras med bankens riskvägda tillgångar per den 31 mars 2012. Det faktum att banken förvärvade Emporiki Bank långt efter mars 2012 bör inte leda till att ”stödet i förhållande till riskvägda tillgångar” minskar. Stödet är inte mindre snedvridande bara för att banken gjort ett förvärv som ökar dess riskvägda tillgångar. Det erinras också om att Greklands centralbank efter mars 2012 och fram till rekapitaliseringen våren 2013 inte tog hänsyn till de grekiska bankernas förvärv för att justera deras kapitalbehov – uppåt eller nedåt. Denna omständighet visar dessutom att åtgärderna B1, B2, B3 och B4 utgjorde stödåtgärder till förmån för banken per den 31 mars 2012 i dess dåvarande form.

(182)

Den första och andra tillfälliga rekapitaliseringen och finansieringsåtagandet uppgick till sammanlagt 4 571 miljoner euro. Detta belopp motsvarar 10,3 % av bankens riskvägda tillgångar per den 31 mars 2012 (94).

(183)

Eftersom banken lyckats få fram riskkapital uppgick det faktiska tillskottet från HFSF bara till 4 021 miljoner euro, vilket motsvarar 9,1 % av bankens riskvägda tillgångar per den 31 mars 2012.

(184)

Åtgärderna A, B1, B2, B3 och B4 utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget.

(185)

Enligt artikel 107.3 b i fördraget är kommissionen behörig att förklara ett stöd förenligt med den inre marknaden om syftet med stödet är att ”avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi”.

(186)

Kommissionen är medveten om att den globala finanskrisen kan medföra en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi och att åtgärder för att stödja bankerna kan avhjälpa en sådan störning. Detta har bekräftats i 2008 års bankmeddelande, rekapitaliseringsmeddelandet och omstruktureringsmeddelandet. Med hänsyn till det återigen spända läget på finansmarknaderna anser kommissionen att villkoren för att kunna godkänna stöd baserat på artikel 107.3 b i fördraget fortfarande är uppfyllda. Kommissionen bekräftade denna uppfattning genom att anta 2011 års förlängningsmeddelande (95) och 2013 års bankmeddelande.

(187)

Vad gäller den grekiska ekonomin har kommissionen, i sina beslut om godkännande och förlängning av stödsystemet för de grekiska bankerna och i sina godkännanden av statliga stödåtgärder som Grekland beviljat enskilda banker (96), erkänt att det finns en risk för en allvarlig störning i den grekiska ekonomin och att statligt stöd till bankerna är lämpligt för att avhjälpa denna störning. Den rättsliga grunden för bedömningen av stödåtgärderna bör därför vara artikel 107.3 b i fördraget.

(188)

Under finanskrisen utarbetade kommissionen kriterier för förenlighet för olika typer av stödåtgärder. Principerna för bedömning av stödåtgärder fastställdes först i 2008 års bankmeddelande.

(189)

I enlighet med punkt 15 i 2008 års bankmeddelande måste stöd, för att vara förenligt med artikel 107.3 b i fördraget, uppfylla de allmänna kriterierna för förenlighet med den inre marknaden:

(190)

Närmare information om rekapitaliseringsåtgärder finns i rekapitaliseringsmeddelandet och i 2011 års förlängningsmeddelande.

(191)

I omstruktureringsmeddelandet definieras kommissionens förfarande för bedömningen av omstruktureringsplaner, särskilt behovet av att återställa lönsamheten, säkerställa korrekta bidrag från stödmottagaren och begränsa snedvridningen av konkurrensen.

(192)

Denna ram kompletterades genom 2013 års bankmeddelande, som omfattar stödåtgärder som anmälts efter den 31 juli 2013.

(193)

Det likviditetsstöd som banken redan erhållit har slutgiltigt godkänts genom de efterföljande besluten om att godkänna åtgärderna inom stödsystemet för de grekiska bankerna samt dess ändringar och förlängningar (97). Ett eventuellt framtida likviditetsstöd till banken måste beviljas inom ramen för en stödordning som på vederbörligt sätt godkänts av kommissionen. Villkoren för ett sådant stöd måste godkännas av kommissionen innan det beviljas och behöver därför inte undersökas närmare i detta beslut.

(194)

Den rekapitalisering som gjordes år 2009 i form av preferensaktier (åtgärd A) beviljades inom ramen för den rekapitaliseringsåtgärd som godkändes 2008 som en del av stödsystemet för de grekiska bankerna enligt 2008 års bankmeddelande. Den måste därför inte omprövas enligt 2008 års bankmeddelande utan endast bedömas enligt omstruktureringsmeddelandet.

(195)

Det statsgaranterade akuta likviditetsstödets förenlighet (åtgärd L2) bör först bedömas på grundval av 2008 års bankmeddelande och 2011 års förlängningsmeddelande. Eventuellt statsgaranterat akut likviditetsstöd som beviljats efter den 1 augusti 2013 omfattas av 2013 års bankmeddelande.

(196)

Förenligheten av HFSF:s rekapitaliseringar (åtgärderna B1, B2, B3 och B4), i synnerhet vad avser ersättning, bör i första hand bedömas på grundval av 2008 års bankmeddelande, rekapitaliseringsmeddelandet och 2011 års förlängningsmeddelande. I beslutet om att inleda ett förfarande avseende Alpha uttryckte kommissionen tvivel om huruvida åtgärd B1 var förenlig med dessa meddelanden. Eftersom åtgärderna genomfördes före den 31 juli 2013 omfattas de inte av 2013 års bankmeddelande. Förenligheten av HFSF:s rekapitaliseringar (åtgärderna B1, B2, B3 och B4) bör också bedömas på grundval av omstruktureringsmeddelandet.

(197)

För att ett stöd ska vara förenligt enligt artikel 107.3 b i fördraget måste det uppfylla de allmänna kriterierna för förenlighet: lämplighet, nödvändighet och proportionalitet.

(198)

Eftersom de grekiska bankerna stängdes ute från grossistmarknaderna och blev helt beroende av centralbanksfinansiering, såsom anges i skäl 26, och eftersom banken inte kunde låna tillräckliga medel genom de regelbundna refinansieringstransaktionerna, behövde banken statsgaranterat akut likviditetsstöd för att få tillräcklig likviditet för att undvika fallissemang. Kommissionen anser att åtgärd L2 är en lämplig mekanism för att avhjälpa en allvarlig störning, som skulle ha uppstått vid bankens fallissemang.

(199)

Eftersom det statsgaranterade akuta likviditetsstödet innebär relativt höga finansieringskostnader för banken, har banken ett tillräckligt incitament för att undvika att vara beroende av denna finansieringskälla för att utveckla sin verksamhet. Banken fick betala en ränta som var […] räntepunkter högre än vid de regelbundna refinansieringstransaktionerna med Eurosystemet. Dessutom fick banken betala en garantiavgift på […] räntepunkter till staten. Den totala kostnaden för bankens statsgaranterade akuta likviditetsstöd är därför mycket högre än de normala kostnaderna för ECB:s refinansiering. Till exempel är skillnaden mellan dessa högre än den garantiavgift som anges i 2011 års förlängningsmeddelande. Den totala ersättning som staten begär kan därför anses vara tillräcklig. Greklands centralbank och ECB ser regelbundet över storleken på det statsgaranterade akuta likviditetsstödet utifrån bankens faktiska behov. De övervakar noggrant användningen av detta och ser till att det begränsas till vad som är absolut nödvändigt. Åtgärd L2 innebär därför inte att banken får ett överskott av likvida medel som skulle kunna användas för att finansiera verksamhet som snedvrider konkurrensen. Det är begränsat till vad som är absolut nödvändigt.

(200)

Genom en sådan noggrann granskning av användningen av det statsgaranterade akuta likviditetsstödet och den regelbundna kontrollen av att användningen begränsas till vad som är absolut nödvändigt säkerställs också att likviditeten är proportionerlig och inte leder till en otillbörlig snedvridning av konkurrensen. Kommissionen noterar också att Grekland har åtagit sig att se till att banken genomför omstruktureringsåtgärder för att minska sitt beroende av finansiering från centralbanken och att banken kommer att uppfylla beteendemässiga begränsningar, vilket analyseras i avsnitt 7.6. Med hjälp av dessa faktorer säkerställs att beroendet av likviditetsstöd kommer att upphöra så snart som möjligt och att stödet är proportionellt.

(201)

Åtgärd L2 är därför förenlig med 2008 års bankmeddelande och 2011 års förlängningsmeddelande. Eftersom man i 2013 års bankmeddelande inte har infört ytterligare krav när det gäller garantier är även åtgärd L2 förenlig med 2013 års bankmeddelande.

(202)

Som anges i skäl 189 och i enlighet med punkt 15 i 2008 års bankmeddelande måste stöd, för att vara förenligt med artikel 107.3 b i fördraget, uppfylla de allmänna kriterierna för förenlighet med den inre marknaden (98): lämplighet, nödvändighet och proportionalitet.

(203)

Rekapitaliseringsmeddelandet och 2011 års förlängningsmeddelande innehåller närmare information om hur stor ersättning som krävs för statliga kapitaltillskott.

(204)

Kommissionen anser att HFSF:s rekapitaliseringar (åtgärderna B1, B2, B3 och B4) är lämpliga, eftersom de gör det möjligt för banken att uppfylla kapitalkraven. Utan HFSF:s rekapitaliseringar skulle banken inte ha kunnat bedriva sin verksamhet och skulle inte längre ha haft tillgång till ECB:s refinansiering.

(205)

I detta hänseende konstaterade kommissionen i beslutet om att inleda ett förfarande avseende Alpha att banken är en av de största bankinrättningarna i Grekland, när det gäller såväl utlåning som inlåning. Banken är således en systemviktig bank för Grekland. Ett bankfallissemang skulle därför ha gett upphov till en allvarlig störning i den grekiska ekonomin. Enligt de då rådande omständigheterna hade finansinstituten i Grekland svårt att få tillgång till finansiering. Denna brist på finansiering begränsade deras möjligheter att ge lån till den grekiska ekonomin. I detta sammanhang skulle störningen i ekonomin ha förvärrats av ett bankfallissemang. Dessutom infördes åtgärderna B1, B2, B3 och B4 främst till följd av PSI-programmet, vilket var en mycket ovanlig och oförutsägbar händelse, och inte på grund av vanskötsel eller överdrivet risktagande från bankens sida. Åtgärderna syftar därför främst till att hantera resultaten av PSI-programmet och bidrar till att bevara den finansiella stabiliteten i Grekland.

(206)

I beslutet om att inleda ett förfarande avseende Alpha uttryckte kommissionen tvivel om att alla nödvändiga åtgärder hade vidtagits utan dröjsmål för att undvika att banken skulle behöva stöd igen i framtiden. Såsom anges i skälen 121 och 122 i detta beslut har Grekland åtagit sig att genomföra ett antal åtgärder när det gäller företagsstyrningen och bankens kommersiella verksamhet. Såsom beskrivs i skälen 99 och (106 har banken också gjort en betydande omstrukturering av sin verksamhet och har redan genomfört många kostnadsminskningar. Därför har kommissionens tvivel skingrats.

(207)

I beslutet om att inleda ett förfarande avseende Alpha uttryckte kommissionen även tvivel om huruvida det fanns tillräckliga garantier om banken skulle hamna under statlig kontroll eller om privata aktieägare skulle behålla kontrollen samtidigt som staten skulle ha ägarmajoriteten. De åtaganden som beskrivs i skälen 121 och 122 i detta beslut gör att bankens kreditverksamhet kommer att bedrivas kommersiellt och att den dagliga verksamheten kommer att skyddas från statligt inflytande. Den ram för förbindelserna som har avtalats mellan HFSF och banken säkerställer också att statens intressen som största aktieägare skyddas mot ett alltför stort risktagande från bankledningens sida.

(208)

Åtgärderna B1, B2, B3 och B4 säkerställer därför att den finansiella stabiliteten i Grekland upprätthålls. Betydande åtgärder håller på att vidtas för att minimera framtida förluster och se till att bankens verksamhet inte äventyras genom olämplig styrning. På grundval av detta konstaterar kommissionen att åtgärderna B1, B2, B3 och B4 är lämpliga.

(209)

Enligt 2008 års bankmeddelande måste stödåtgärden vara nödvändig för att nå målet, såväl när det gäller stödbeloppet som när det gäller åtgärdens utformning. Detta innebär att ett kapitaltillskott måste begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att nå målet.

(210)

Greklands centralbank beräknade kapitalstödet inom ramen för ett stresstest för att se till att kärnprimärkapitalet höll sig över en viss nivå under perioden 2012–2014, vilket framgår av tabell 3. Det ger därför inte banken något kapitalöverskott. Såsom förklaras i skäl 206 har åtgärder vidtagits för att minska risken för att banken kan komma att behöva ytterligare stöd i framtiden.

(211)

När det gäller ersättningen för den första och andra tillfälliga rekapitaliseringen (åtgärderna B1 och B2) påminner kommissionen om att den beviljades i maj 2012 respektive december 2012 och betalades in natura i form av obligationer från den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten. Som ersättning har HFSF fått en upplupen ränta på obligationerna plus en avgift på 1 % (99), från utbetalningen av obligationerna från den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten till rekapitaliseringen våren 2013. Som understryks i beslutet om att inleda ett förfarande avseende Alpha är denna ersättning lägre än det intervall på 7–9 % som anges i rekapitaliseringsmeddelandet. Perioden med låg ersättning var dock begränsad till ett år för åtgärd B1 och fem månader för åtgärd B2 (dvs. tills den tillfälliga rekapitaliseringen omvandlades till en standardrekapitalisering i stamaktier, dvs. åtgärd B4). Den första och andra tillfälliga rekapitaliseringen innebar inte någon försvagning av befintliga aktieägare. Rekapitaliseringen våren 2013, dvs. omvandlingen av den första och andra rekapitaliseringen, innebar däremot en kraftig försvagning av befintliga aktieägare, eftersom deras andel av bankens kapital minskade till 4,9 %. Därefter lyckades man åtgärda den onormala situation som rådde efter den första tillfälliga rekapitaliseringen. De tvivel som kommissionen uttryckte i beslutet om att inleda ett förfarande avseende Alpha har därför skingrats.

(212)

Med tanke på de ovanliga orsakerna till bankens problem, där förlusterna främst härrörde från en skuldavskrivning till förmån för staten (PSI-programmet och inlösen av skulden, som ger staten en betydande fördel, dvs. en skuldminskning) och från effekterna av en utdragen lågkonjunktur i den inhemska ekonomin, kan kommissionen godta en sådan tillfällig avvikelse från de normala ersättningskrav som fastställs i rekapitaliseringsmeddelandet (100).

(213)

Åtgärd B3 utgjordes av ett åtagande om att tillhandahålla kapital. Åtagandet gjordes i december 2012 och genomfördes i form av ett faktiskt kapitaltillskott i maj och juni 2013, endast fem månader senare. Av denna anledning och på de grunder som anges i skäl 212 är det godtagbart att ingen ersättning betalades för åtagandet.

(214)

När det gäller åtgärd B4 bör kapitaltillskott, enligt punkt 8 i 2011 års förlängningsmeddelande, göras med ett tillräckligt avdrag på aktiepriset justerat för utspädningseffekten för att ge en rimlig garanti för att staten får en tillräcklig ersättning. Samtidigt som det vid denna rekapitalisering inte gjordes något betydande avdrag på aktiepriset justerat för utspädningseffekten, var det i själva verket omöjligt att åstadkomma något betydande prisavdrag i förhållande till det teoretiska priset utan teckningsrätter (101). Före rekapitaliseringen våren 2013 var bankens börsvärde bara några hundra miljoner euro. Under sådana omständigheter uppkommer frågan om man borde ha gjort sig av med de befintliga aktieägarna. Kommissionen noterar att emissionspriset var 50 % lägre än det genomsnittliga marknadspriset under de 50 dagar som föregick fastställandet av emissionspriset. Kommissionen noterar också att det skett en kraftig försvagning av befintliga aktieägare, eftersom de endast stod för 4,9 % av aktieinnehavet i banken efter rekapitaliseringen. Ett ytterligare avdrag på marknadspriset skulle därför ha haft en liten inverkan på ersättningen från HFSF. Med tanke på de grekiska bankernas särskilda situation, som beskrivs i skäl 212, och med tanke på att behovet av stöd härrör från en skuldavskrivning till förmån för staten, anser kommissionen att priset på de aktier som staten tecknat var tillräckligt lågt.

(215)

HFSF emitterade även warranter, med en warrant för varje ny aktie som tecknades av en privat investerare som deltog i rekapitaliseringen våren 2013. HFSF beviljade dessa warranter utan ersättning. Såsom förklaras i skäl 93 ger varje warrant rätt att köpa 7,40 aktier av HFSF enligt vissa fastställda mellanrum och priser. Lösenpriset är lika med HFSF:s teckningspris ökat med en årlig och kumulativ marginal (4 % för år ett, 5 % för år två, 6 % för år tre, 7 % för år fyra och därefter 8 % för de senaste sex månaderna uppräknat på årsbasis). HFSF:s ersättning för sitt aktieinnehav är de facto begränsad till dessa nivåer. Denna ersättning är lägre än det intervall på 7–9 % som anges i rekapitaliseringsmeddelandet. Eftersom dessa warranter var en viktig faktor för att den nyemission och de privata placeringar som banken inledde före rekapitaliseringen våren 2013 skulle lyckas, anser kommissionen att de gjorde att banken kunde minska stödbeloppet med 550 miljoner euro. På grund av bankens låga kapitaltäckningsgrad före rekapitaliseringen och den stora osäkerhet som då rådde, visade de simuleringar som då var tillgängliga att privata investerare, utan warranterna, inte skulle få tillräcklig avkastning och inte skulle delta. Av de orsaker som anges i skäl 205 och 212 kan kommissionen godta en sådan avvikelse från de normala ersättningskrav som anges i rekapitaliseringsmeddelandet, eftersom HFSF skulle få en minimal positiv ersättning om warranterna skulle lösas in och eftersom ett av målen i avtalet om ekonomiska och finansiella frågor var att få privata investerare att låta vissa banker stå under privat förvaltning och undvika situationer där hela banksektorn skulle kontrolleras av HFSF. Detta godtagande grundar sig även på det faktum att warranterna, enligt HFSF:s lag, i dess ändrade lydelse från mars 2014, inte kan justeras vid en aktiekapitalökning utan teckningsrätter. Vid en nyemission är det endast warrantens lösenpris som kan justeras och denna justering får endast ske i efterhand och endast upp till den realiserade avkastningen från försäljningen av teckningsrätter för HFSF. Dessutom åtog sig Grekland att se till att man skulle inhämta kommissionens godkännande före en eventuell inlösen av de warranter som HFSF emitterat. På så sätt kan kommissionen se till att en framtida inlösen inte ytterligare minskar ersättningen till fonden och ökar ersättningen till innehavarna av warranterna.

(216)

När det gäller omständigheten att HFSF:s aktier är utan rösträtt, påminner kommissionen om att behovet av stöd inte i huvudsak kommer från överdrivet risktagande. Dessutom var ett av målen i avtalet om ekonomiska och finansiella frågor att låta vissa banker stå under privat förvaltning. Dessutom innebär ramen för förbindelserna och det automatiska återinförandet av rösträtter vid underlåtenhet att genomföra omstruktureringsplanen en garanti mot ett överdrivet risktagande från privata förvaltares sida i framtiden. Slutligen utgör PSI-programmet och den inlösen som ägde rum i december 2012 en form av ersättning till staten, eftersom statens skuld till banken minskades med flera miljarder euro. Av alla dessa skäl kan kommissionen godta att HFSF mottar aktier utan rösträtt. Kommissionen drar därför slutsatsen att åtgärd B4 var nödvändig.

Sammanfattningsvis är åtgärderna B1, B2, B3 och B4 nödvändiga som undsättningsstöd såväl när det gäller stödbeloppet som när det gäller åtgärdernas utformning.

(217)

Kommissionen konstaterar att banken har mottagit ett mycket omfattande statligt stöd. Denna omständighet kan därför leda till en allvarlig snedvridning av konkurrensen. Grekland har emellertid åtagit sig att vidta ett antal åtgärder som syftar till att minska negativa spridningseffekter. Till exempel innebär åtagandena att bankens verksamhet kommer att fortsätta att drivas kommersiellt. Som förklaras i skälen 121 och 122 har Grekland också åtagit sig att införa ett förvärvsförbud och göra ett antal avyttringar, såsom anges i skälen 123‒124. Begränsningarna av konkurrenssnedvridningen kommer att utvärderas ytterligare i avsnitt 7.6.

(218)

Banken har också utsett en övervakningsförvaltare som ska se till att åtagandena om företagsstyrning och kommersiella transaktioner fullgörs på ett riktigt sätt. Detta kommer att undanröja eventuella skadliga förändringar i bankens affärsmetoder och därigenom minska eventuella negativa spridningseffekter.

(219)

Slutligen inlämnades en ny genomgripande omstruktureringsplan till kommissionen den 12 juni 2014. Omstruktureringsplanen kommer att behandlas i avsnitt 7.6.

(220)

Sammanfattningsvis har de tvivel som uttrycktes i beslutet om att inleda ett förfarande avseende Alpha skingrats. Åtgärderna B1, B2, B3 och B4 är proportionerliga mot bakgrund av punkt 15 i 2008 års bankmeddelande.

(221)

Slutsatsen dras därför att HFSF:s rekapitaliseringar (åtgärderna B1, B2, B3 och B4) är lämpliga, nödvändiga och proportionerliga, mot bakgrund av punkt 15 i 2008 års bankmeddelande, rekapitaliseringsmeddelandet och 2011 års förlängningsmeddelande.

(222)

I punkt 23 i omstruktureringsmeddelandet förklaras att stödmottagande bankers förvärv av företag inte får finansieras med hjälp av statligt stöd, såvida detta inte är av avgörande betydelse för att återställa företagets lönsamhet. I punkterna 40 och 41 i omstruktureringsmeddelandet anges dessutom att banker inte bör använda statligt stöd för förvärv av konkurrerande verksamheter, såvida förvärvet inte ingår som ett led i en konsolideringsprocess som är nödvändig för att återställa den finansiella stabiliteten eller för att säkerställa en effektiv konkurrens. Dessutom kan ett sådant förvärv äventyra eller försvåra återställandet av lönsamheten. Kommissionen måste därför bedöma huruvida de förvärv som banken har gjort kan vara förenliga med omstruktureringsmeddelandet.

(223)

Sett till bankens rörelsevinster innebär förvärvet av Emporiki Bank att banken förbättrar sina möjligheter att återställa sin långsiktiga lönsamhet, eftersom en sammanslagning av två banker på samma geografiska marknad ger banken möjlighet att skapa meningsfulla synergier, exempelvis i form av personalnedskärningar, stängning av filialer och allmänna kostnadsminskningar. Banken skaffar nya kunder och ökar sin inlåning, samtidigt som den avsevärt minskar sina distributionskostnader. Den lägger ned ett betydande antal av det sammanslagna företagets filialer, förutom att rationalisera huvudkontorets funktioner.

(224)

När det gäller behållningen av likvida medel har förvärvet en positiv inverkan på banken. Relationen mellan utlåning och inlåning för det förvärvade företaget låg på omkring 115 %, vilket var klart under bankens mycket höga relation mellan utlåning och inlåning (102). Det bidrar därför till att avsevärt förbättra relationen mellan utlåning och inlåning i banken.

(225)

Ur statisk synvinkel har transaktionen också en positiv effekt på bankens kapitaltäckningsgrad, eftersom banken förvärvar en högt kapitaliserad bank för 1 euro. Den 31 mars 2012 låg det sammanslagna företagets kapitaltäckningsgrad pro forma på 11,8 %, medan bankens kapitaltäckningsgrad endast var 8,8 %. På samma sätt uppgick kärnprimärkapitalrelationen för det sammanslagna företaget till 11,1 %, medan bankens kärnprimärkapitalrelation låg på 7,9 %. Emporiki Banks stora kapital skyddar banken mot framtida förluster som kan visa sig vid stresstestet, vilket framgår av tabell 3. De statiska iakttagelserna av bankens ökade kapitaltäckningsgrad innebar en överskattning av de positiva verkningarna av bankens långsiktiga kapitalsituation. Förvärvet är därför positivt för att återställa bankens långsiktiga lönsamhet.

(226)

Enligt punkt 23 i omstruktureringsmeddelandet bör omstruktureringsstöd inte användas för förvärv av andra företag utan endast för att täcka omstruktureringskostnader som är nödvändiga för att återställa bankens lönsamhet. I det här fallet är förvärvet, även om det har en positiv effekt på bankens lönsamhet, inte nödvändigt för dess lönsamhet i den mening som avses i punkt 23 i omstruktureringsmeddelandet.

(227)

Banken betalade endast 1 euro för att köpa Emporiki Bank. Köpeskillingen finansierades därför inte med statligt stöd. Detta innebär också att betalningen av köpeskillingen inte gav upphov till något kapitalbehov för banken. Dessutom var Emporiki Bank tillräckligt kapitaliserad (det vill säga upp till den nivå som krävdes enligt 2012 års stresstest, vilket illustreras i tabell 3). Det är därför osannolikt att förvärvet kommer att ge upphov till något framtida kapitalbehov för banken.

(228)

Sammanfattningsvis strider förvärvet av Emporiki Bank undantagsvis inte mot kravet att minimera stödet på grund av de atypiska villkoren (att till priset av 1 euro köpa en fullständigt kapitaliserad bank för att uppfylla stresstestskraven).

(229)

I enlighet med punkterna 39 och 40 i omstruktureringsmeddelandet bör statligt stöd inte användas till skada för företag som inte åtnjuter stöd, och särskilt inte för förvärv av konkurrerande verksamheter. I punkt 41 i omstruktureringsmeddelandet anges även att förvärven kan godkännas om de ingår som ett led i en konsolideringsprocess som är nödvändig för att återställa den finansiella stabiliteten eller för att säkerställa en effektiv konkurrens. Under sådana omständigheter bör förvärvsprocessen vara rättvis och förvärvet bör säkerställa en effektiv konkurrens på den relevanta marknaden.

(230)

Greklands centralbank gjorde bedömningen att Emporiki Bank inte kunde stå på egna ben, baserat på en lönsamhetsgranskning som genomfördes av en extern konsult i början av 2012. Emporiki Bank gav upphov till stora förluster för Crédit Agricole som därför ville sälja banken. Om en försäljning inte hade varit möjlig kunde Crédit Agricole ha övervägt att låta den gå i konkurs. Transaktionen kan därför ses som ett led i en konsolideringsprocess som var nödvändig för att återställa sådan finansiell stabilitet som avses i punkt 41 i omstruktureringsmeddelandet.

(231)

Ingen anbudsgivare som inte uppbar stöd lämnade in ett giltigt anbud för att förvärva Emporiki Bank och försäljningsprocessen var öppen, insynsvänlig och icke-diskriminerande. Banken trängde därför inte ut någon anbudsgivare som inte uppbar stöd. Eftersom förvärvet godkändes av den grekiska konkurrensmyndigheten innebär resultatet av försäljningen inte något äventyrande av en effektiv konkurrens.

(232)

Dessutom beror bankens behov av stöd inte på dålig förvaltning eller olämpligt risktagande. Såsom anges i skäl 227 användes inget statligt stöd för att finansiera detta förvärv (inköp till 1 euro av en bank som är kapitaliserad upp till den nivå som krävs för att klara den grekiska centralbankens stresstest).

(233)

Med hänsyn till dessa faktorer kan det konstateras att förvärvet av Emporiki Bank är förenligt med punkt 4 i omstruktureringsmeddelandet.

(234)

Mot bakgrund av de grekiska bankernas unika situation och de särskilda omständigheterna kring förvärvet av Emporiki Bank dras slutsatsen att förvärvet är förenligt med kraven i omstruktureringsmeddelandet.

(235)

Förvärvet av utvalda tillgångar och skulder i tre kooperativa banker kommer att öka bankens långsiktiga lönsamhet.

(236)

Närmare bestämt bidrog integreringen av de tre kooperativa bankernas inlåning i bankens balansräkning till att förbättra bankens likviditetsprofil. Relationen mellan nettoutlåning och nettoinlåning för Alpha Bank SA minskade med omkring 1,5 % och dess beroende av Eurosystemet minskade.

(237)

Dessutom gav förvärven banken möjlighet att öka sina intäkter genom att bredda sin kundbas i flera geografiska områden. Banken övertog inte någon kostsam infrastruktur eller några kostsamma filialer. Banken övertog inte heller några lån. Den ökade därför inte sin risk eller sina kapitalkrav.

(238)

I enlighet med punkt 23 i omstruktureringsmeddelandet bör omstruktureringsstöd inte användas för förvärv av andra företag utan endast för att täcka omstruktureringskostnader som är nödvändiga för att återställa bankens lönsamhet. I det här fallet är förvärvet, även om det har en positiv effekt på bankens lönsamhet, inte nödvändigt för dess lönsamhet i den mening som avses i punkt 23 i omstruktureringsmeddelandet.

(239)

Det belopp som banken betalade för förvärvet av de överförda tillgångarna och skulderna i de tre kooperativa bankerna fastställdes till 2,1 % av värdet av de överförda inlåningsmedlen och uppgick till omkring 9 miljoner euro, vilket motsvarar 0,01 % av bankens totala balansräkning vid tidpunkten för förvärvet. Denna ersättning kan därför betraktas som mycket liten. Dessutom hade banken redan fått in 550 miljoner euro i riskkapital under rekapitaliseringen våren 2013.

(240)

Slutsatsen blir att köpeskillingen för de överförda tillgångarna och skulderna i de tre kooperativa bankerna (huvudsakligen inlåningsmedel) var så låg att den inte hindrade att stödet var begränsat till vad som var absolut nödvändigt.

(241)

Som anges i skäl 229 bör statligt stöd enligt punkterna 39 och 40 i omstruktureringsmeddelandet inte användas till skada för företag som inte åtnjuter stöd och särskilt inte för att förvärva konkurrerande företag, annat än i undantagsfall.

(242)

Greklands centralbank ansåg att de tre kooperativa bankerna inte var lönsamma och att det var nödvändigt att anta rekonstruktionsåtgärder för att bevara den finansiella stabiliteten. Förvärven kan därför ses som ett led i en konsolideringsprocess som var nödvändig för att återställa sådan finansiell stabilitet som avses i punkt 41 i omstruktureringsmeddelandet.

(243)

Dessutom hade ingen anbudsgivare som inte uppbar stöd lämnat något giltigt anbud om att förvärva tillgångar och skulder i de tre kooperativa bankerna, och det enda andra anbudet kom från en bank som hade tagit emot ännu mer stöd. Dessutom var de förvärvade tillgångarna och skulderna små och ändrade inte marknadsstrukturen (103).

(244)

Sammanfattningsvis anser kommissionen att detta undantagsfall motiverar godkännandet av förvärven, i enlighet med punkt 41 i omstruktureringsmeddelandet.

(245)

Slutsatsen blir att dessa förvärv, mot bakgrund av de särskilda omständigheterna kring förvärven av de utvalda tillgångarna och skulderna i de tre kooperativa bankerna, är förenliga med kraven i omstruktureringsmeddelandet.

(246)

Förvärvet av Citibank Grekland, inklusive Diners, kommer att stärka bankens långsiktiga lönsamhet. Banken förvärvade ett mycket väl bemedlat låneinstitut. Dessutom är nettolåneportföljen mycket mindre än de förvärvade inlåningsmedlen.

(247)

Integreringen av Citibank Greklands inlåningsmedel i bankens balansräkning kommer att förbättra bankens finansieringsprofil på medellång och lång sikt, och samtidigt öka bankens lönsamhet.

(248)

Genom förvärvet kommer banken dessutom att stärka sin verksamhet och kapacitet för anskaffning av inlåningsmedel, och därmed åstadkomma en balanserad och hållbar affärsmodell.

(249)

Slutligen förväntas betydande synergieffekter i form av centrala funktioner, it-tjänster och rörelsekostnader bidra till bankens långsiktiga lönsamhet.

(250)

Förvärvet är därför positivt för att återställa bankens långsiktiga lönsamhet.

(251)

I enlighet med punkt 23 i omstruktureringsmeddelandet bör omstruktureringsstöd inte användas för förvärv av andra företag utan endast för att täcka omstruktureringskostnader som är nödvändiga för att återställa bankens lönsamhet. I det här fallet är förvärvet, även om det har en positiv effekt på bankens lönsamhet, inte nödvändigt för dess lönsamhet i den mening som avses i punkt 23 i omstruktureringsmeddelandet.

(252)

Banken betalade endast 2 miljoner euro (104) för att köpa Citibank Grekland och Diners.

(253)

Den förvärvade portföljen omfattar ett stort antal lån som är helt avskrivna. Värderingen av den nya låneportföljen skulle kunna uppväga det begränsade kapitalbehov som härrör från dess integration i bankens balansräkning.

(254)

Banken har även samlat in 1,2 miljarder euro i riskkapital till ett pris per aktie som är högre än det pris per aktie som HFSF tecknade under rekapitaliseringen våren 2013.

(255)

Under dessa specifika omständigheter kan det inte anses att förvärvet finansierades genom statligt stöd. Förvärvet kommer inte att öka behovet av stöd eller minska det befintliga stödet.

(256)

Såsom anges i skäl 241 bör statligt stöd inte användas till skada för de företag som inte uppbär stöd, särskilt inte för att förvärva konkurrerande företag.

(257)

Köpeskillingen för Citibank Grekland var extremt låg och banken fick in omfattande riskkapital till ett högt pris per aktie. Därför kan det inte anses att stödet använts för att finansiera förvärvet.

(258)

Eftersom ingen anbudsgivare som inte uppbar stöd lämnat något anbud om att förvärva den del av verksamheten som banken förvärvat föreligger inte heller någon utträngning av de investerare som inte uppbar stöd.

(259)

Sammanfattningsvis omfattas förvärvet, mot bakgrund av det som anges i skälen 257 och 258, inte av det förbud som anges i punkterna 39 och 40 i omstruktureringsmeddelandet. Dessutom påpekar kommissionen att bankens behov av stöd inte beror på dålig förvaltning eller olämpligt risktagande.

(260)

Slutsatsen blir att förvärvet, mot bakgrund av bankens unika situation (105) och de särskilda omständigheterna kring förvärvet av Citibank Grekland, är förenligt med kraven i omstruktureringsmeddelandet.

(261)

Såsom anges i avsnitten 2.1.1 och 2.1.2 beror de svårigheter som banken möter främst på den grekiska statsskuldkrisen och den djupa recessionen i Grekland och södra Europa. Vad beträffar den förstnämnda faktorn har den grekiska regeringen förlorat tillträde till finansmarknaderna och till sist varit tvungen att förhandla fram ett avtal med de nationella och internationella långivarna, PSI-programmet, vilket resulterade i att fordringarna gentemot staten minskade med 53,3 %. Dessutom byttes 31,5 % av fordringarna ut mot nya grekiska statsobligationer med lägre räntesatser och längre löptider. Staten köpte tillbaka de nya grekiska statsobligationerna från de grekiska bankerna i december 2012 till ett pris på mellan 30,2 % och 40,1 % av det nominella värdet, vilket innebar en ytterligare förlust för de grekiska bankerna. Utöver PSI-programmets och skuldinlösens inverkan på bankens kapitalsituation, noterade banken även mycket stora utflöden av inlåningsmedel mellan 2010 och mitten av 2012, på grund av risken för att Grekland skulle lämna euroområdet till följd av en ohållbar offentlig skuldsättning och recessionen.

(262)

Åtgärderna B1, B2, B3 och B4 uppgår till 4 571 miljoner euro, vilket är mindre än den förlust som noterades efter PSI-programmet (4 786 miljoner euro). I sådana fall, och om svårigheterna inte i första hand har sin grund i överdrivet risktagande, föreskrivs i punkt 14 i 2011 års förlängningsmeddelande att kommissionen ska lätta på sina krav.

(263)

Den största delen av kapitalbehovet beror på ett finansinstituts normala exponering mot den statsfinansiella risken i hemlandet. Detta påpekades också i skälen 58 och 69 i beslutet om att inleda ett förfarande avseende Alpha. Kommissionen noterar också att bankens exponering mot den grekiska statsfinansiella risken var mindre än i övriga grekiska storbanker. Den kan därför inte anses ha ackumulerat en alltför stor exponering mot statspapper. Följaktligen har banken ett mindre behov av att ta upp den moraliska risken i sin omstruktureringsplan än andra stödmottagande finansinstitut som ackumulerat överdrivna risker. Eftersom stödåtgärderna är mindre snedvridande, bör de åtgärder som vidtas för att begränsa snedvridningen av konkurrensen därför mjukas upp i proportion därtill. PSI-programmet och skuldinlösen utgör en skuldavskrivning till förmån för staten, och därför kan ersättningen till staten sänkas vid rekapitalisering av banker.

(264)

Eftersom den grekiska ekonomin har minskat med cirka 25 % sedan 2008 och eftersom banken har förvärvat en mindre lönsam bank i form av Emporiki Bank måste banken anpassa sin organisation, sin kostnadsstruktur och sitt kommersiella nätverk till de nya förutsättningarna för att återställa lönsamheten. Trots avsaknaden av moralisk risk, måste banken rationalisera sin verksamhet i Grekland för att säkra sin långsiktiga lönsamhet.

(265)

Den andra viktiga orsaken till bankens förluster var lånen till grekiska hushåll och företag. Kommissionen anser att dessa förluster främst beror på den ovanligt djupa och långvariga recessionen, med en BNP-minskning på cirka 25 % under fem år, och inte på en riskabel lånepolicy från bankens sida. Följaktligen ger det stöd som beviljats för att täcka dessa förluster inte upphov till någon moralisk risk, vilket är fallet när stödet skyddar en bank från konsekvenserna av tidigare riskbeteenden. Stödet är därför mindre snedvridande (106).

(266)

En del av bankens kapitalbehov och kreditförluster kommer dock från vissa internationella dotterbolag. Under 2012 gick till exempel verksamheterna i Cypern, Rumänien, Serbien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Bulgarien med förlust, medan verksamheten i Albanien endast uppvisade nollresultat. De stresstester som genomfördes 2012 för att fastställa bankens kapitalbehov visade att kreditförlusterna för utländska lån beräknades uppgå till 921 miljoner euro i grundscenariot och 1 201 miljoner euro i det ogynnsamma scenariot. De utländska tillgångarna minskade också likviditeten, eftersom den koncerninterna finansieringen uppgick till flera miljarder euro.

(267)

Vid tidpunkten för PSI-programmet hade banken det lägsta innehavet av grekiska statsobligationer av de fyra största grekiska bankerna och den förlust som följde av PSI-programmet var större än det stöd som erhållits genom åtgärderna B, B2, B3 och B4. Sammanfattningsvis kan slutsatsen därför dras att merparten av förlusterna och stödbehovet omfattas av punkt 14 i 2011 års förlängningsmeddelande, som ger kommissionen rätt att lätta på sina krav. En del av stödbehovet beror inte på riskfylld utlåning utan på grekiska kreditförluster på grund av den ovanligt djupa och långa recessionen. Sådant stöd ger inte upphov till moralisk risk och är därför mindre snedvridande.

(268)

Avslutningsvis härrör en begränsad del av stödbehovet från bankens eget risktagande när det gäller dess utländska dotterbolag.

(269)

Målet med omstruktureringsplanen måste vara att finansinstitutet kan återställa sin långsiktiga lönsamhet vid omstruktureringsperiodens slut (avsnitt 2 i omstruktureringsmeddelandet). I det här fallet definieras omstruktureringsperioden som perioden mellan antagandet av detta beslut och den 31 december 2018.

(270)

I enlighet med punkterna 9, 10 och 11 i omstruktureringsmeddelandet lade Grekland fram en omfattande och detaljerad omstruktureringsplan med fullständiga uppgifter om bankens affärsmodell. I omstruktureringsplanen fastställs också orsakerna till bankens svårigheter samt vilka åtgärder som vidtagits för att lösa alla dess lönsamhetsproblem. I omstruktureringsplanen beskrivs den strategi som valts för att bevara bankens operativa effektivitet och för att ta itu med bankens höga andel nödlidande lån, dess sårbara likviditet och kapitalsituation, samt dess utländska verksamheter, som under de senaste åren har varit beroende av sitt moderbolag för finansiering och kapital.

(271)

När det gäller likviditeten och bankens beroende av finansiering från Eurosystemet, räknar man i omstruktureringsplanen med en begränsad tillväxt i balansräkningen i Grekland men en ökande inlåningsbas. Beroendet av statsgaranterat akut likviditetsstöd, som redan har minskat, kommer att fortsätta att minska, vilket också kommer att göra det enklare för banken att minska sina finansieringskostnader.

(272)

Genom det åtagande om relationen mellan utlåning och inlåning som anges i skäl 118 säkerställs att bankens balansräkning kommer att vara hållbar före omstruktureringsperiodens slut. Försäljningen av värdepapper och andra verksamheter som ligger utanför kärnverksamheten kommer också att öka bankens likviditet. På grund av bankens fortsatt ansträngda likviditetssituation kan kommissionen godta de grekiska myndigheternas begäran om att få förse banken med likvida medel inom ramen för garantiåtgärden och åtgärden för statliga obligationslån inom stödsystemet för de grekiska bankerna och inom ramen för det statsgaranterade akuta likviditetsstödet.

(273)

För att minska sina finansieringskostnader har Grekland också åtagit sig att se till att banken fortsätter att minska de räntor som den betalar på inlåning i Grekland, såsom anges i skäl 118. En sådan minskning av kostnaden för inlåning kommer att ha stor betydelse när det gäller att förbättra bankens lönsamhet före avskrivningar.

(274)

Sedan krisen började har banken börjat rationalisera sitt kommersiella nätverk i Grekland, genom att minska antalet filialer och anställda (107). År 2017 kommer bankens totala kostnader att ha minskat med ytterligare […] % jämfört med 2013. För att nå detta mål har Grekland åtagit sig att se till att banken minskar antalet filialer och anställda i Grekland till […] respektive […] den 31 december 2017, så att de totala kostnaderna (108) i Grekland uppgår till högst […] miljoner euro. K/I-talet beräknas vara mindre än […] % vid omstruktureringsperiodens slut. Kommissionen anser att omstruktureringsplanen bevarar bankens effektivitet i den nya marknadskontexten.

(275)

En annan viktig fråga är hanteringen av nödlidande lån, eftersom de uppgick till 32,4 % av portföljen per den 31 december 2013 (109). Banken planerar att förbättra sin kreditpolicy (gränser, säkerhet) och att fokusera på kärnverksamheten för att minimera sina förluster. Grekland har också åtagit sig att se till att banken med sin kreditpolicy uppfyller högt ställda krav när det gäller att hantera risker och maximera värdet för banken i varje led i kreditprocessen, i enlighet med skäl 122.

(276)

En annan viktig fråga är styrningen av banken, eftersom HFSF, efter 2014 års ökning av aktiekapitalet, äger 69,9 % (110) av aktierna i banken, men med begränsad rösträtt. Dessutom äger vissa av de privata investerare som kontrollerar banken även warranter och skulle därför gynnas av om aktiekursen skulle stiga kraftigt under omstruktureringsperioden. På grund av att denna omständighet skulle kunna ge upphov till en moralisk risk kom banken och HFSF 2013 överens om en särskild ram för förbindelserna. Detta avtal skyddar bankens löpande verksamhet från inblandning från dess största aktieägare, samtidigt som HFSF kan övervaka genomförandet av omstruktureringsplanen och förhindra att bankens ledning tar alltför stora risker genom lämpliga samrådsförfaranden. Banken har också åtagit sig att noga övervaka sin exponering mot anslutna låntagare. Kommissionen noterar med tillfredsställelse att HFSF automatiskt kommer att återfå sin rösträtt om banken inte genomför sin omstruktureringsplan.

(277)

En del av bankens internationella verksamhet har tidigare minskat bankens kapital, likviditet och lönsamhet, såsom anges i skäl 266.

(278)

I omstruktureringsplanen räknar man med att banken kommer att fortsätta att åter lägga fokus på sin inhemska marknad. Banken har redan sålt sitt olönsamma dotterbolag i Ukraina. Den har börjat rationalisera de andra dotterbolagen, stärka garantiförfarandet vid lån och minska dotterbolagens finansieringsbehov. Den planerar ytterligare effektivisering av sitt nätverk i kvarvarande dotterbolag, vilket beskrivs i skäl 109.

(279)

Det totala beloppet utländska tillgångar kommer att minska med ytterligare minst […] % till den 31 december 2017 (jämfört med den 31 december 2012).

(280)

Den totala lönsamheten i den internationella verksamheten kommer att återställas från och med […].

(281)

Därför anser kommissionen att banken kommer att ha omstrukturerats och minskat de utländska verksamheternas storlek i tillräcklig utsträckning för att den inte ska riskera ytterligare kapitalbehov och likviditetsbrister i framtiden. Det åtagande som beskrivs i skäl 119 om att avstå från att tillföra stora kapitalmängder till bankens internationella dotterbolag säkerställer också att utländska dotterbolag inte utgör ett hot mot kapital eller likviditet.

(282)

Det grundscenario som beskrivs i avsnitt 2.4 visar att banken vid omstruktureringsperiodens slut kommer att kunna få en avkastning som gör att den kan täcka alla sina kostnader och uppvisa en rimlig avkastning på eget kapital med hänsyn till bankens riskprofil. Samtidigt beräknas bankens kapitalsituation ligga kvar på en tillfredsställande nivå.

(283)

Avslutningsvis noterar kommissionen det ogynnsamma scenario som beskrivs i bankens omstruktureringsplan som lämnats in av de grekiska myndigheterna. Detta ogynnsamma scenario bygger på en rad antaganden som fastställts tillsammans med HFSF. I detta scenario räknar man med en längre och djupare recession samt en kraftigare minskning av fastighetspriserna (111). Omstruktureringsplanen visar att banken kan klara en rimlig stressnivå, eftersom banken, i det ogynnsamma scenariot, förblir lönsam och välkapitaliserad vid omstruktureringsperiodens slut.

(284)

Det ytterligare kapital på 1,2 miljarder euro som anskaffades under 2014 är tillräckligt för att klara grundscenariot i 2013 års stresstest under omstruktureringsperioden och för att återbetala preferensaktierna, vilket banken gjorde i april 2014 (112). Banken kommer även att lägga fram en villkorad kapitalplan för Greklands centralbank med åtgärder som ska genomföras om det ekonomiska klimatet försämras ytterligare. Kommissionen erinrar om att Greklands centralbank vid bedömningen av kapitalbehoven i grundscenariot redan infört flera justeringar, vilket ledde till en ökning av de beräknade kapitalbehoven jämfört med de som banken uppskattade i det egna grundscenariot. Kommissionen anser därför att Greklands centralbank i sin beräkning av kapitalhovet i grundscenariot förutsätter en viss grad av stress. För att kommissionen ska dra slutsatsen att banken är ekonomiskt bärkraftig kräver den inte att banken i inledningsskedet har tillräckligt med kapital för att täcka de kapitalbehov som Greklands centralbank uppskattat föreligga i stresscenariot, eftersom denna uppskattade nivå innebär en hög grad av stress och eftersom anskaffningen av kapital i mars 2014 visar att banken åter har fått tillträde till kapitalmarknaderna.

(285)

Dessutom är det positivt att banken inte kommer att göra några extra investeringar i värdepapper med låg kreditvärdighet, vilket kommer att bidra till att banken behåller sitt kapital och sin likviditet.

(286)

Slutsatsen blir därför att banken har vidtagit tillräckliga åtgärder för att återställa sin långsiktiga lönsamhet.

(287)

Enligt omstruktureringsmeddelandet måste banker och deras kapitalägare i så stor utsträckning som möjligt bidra till omstruktureringen för att kunna säkerställa att stödet begränsas till vad som är absolut nödvändigt. Bankerna bör således använda sina egna medel för att finansiera omstruktureringen, genom att exempelvis avyttra tillgångar, medan kapitalägarna om möjligt bör absorbera bankens förluster.

(288)

Banken har redan avyttrat vissa små utländska verksamheter (Ukraina) och minskat sin skuldsättning för delar av sin portfölj för att öka både sin kapitaltäckning och sin likviditet. Exempelvis har banken minskat sin skuldsättning med 1,9 miljarder euro i utländska tillgångar från 2009 till 2013 (113).

(289)

Enligt omstruktureringsplanen ska ytterligare tillgångar i Sydosteuropa säljas, i enlighet med skäl 107. Med tanke på de avyttringar och den skuldsanering som redan genomförts och efter genomförandet av dessa åtaganden, kommer banken att avsevärt ha minskat sin geografiska närvaro i sydöstra Europa. Minskningen av bankens internationella tillgångar kommer också att avsevärt minska risken för att banken kommer att behöva stöd i framtiden. Det bidrar därför till att begränsa stödbeloppet till vad som är absolut nödvändigt.

(290)

Banken sålde sin försäkringsverksamhet under 2007. Den har därför ingen betydande verksamhet på denna marknad som kan säljas för att generera resurser.

(291)

För att begränsa sitt kapitalbehov kommer banken inte att använda kapital för att stödja eller utveckla sina utländska dotterbolag, vilket beskrivs i skäl 119. Grekland har dessutom åtagit sig att se till att banken inte gör några ytterligare förvärv.

(292)

Banken har också inlett ett omfattande program för att minska sina kostnader, vilket framgår av avsnitt 2.4.2. Bankens kostnader kommer att minska ytterligare fram till 2017. Arbetsstyrkan minskas och lönerna justeras nedåt. Grekland har också åtagit sig att begränsa ersättningen till bankens ledning, […].

(293)

Bankens tidigare aktieägare försvagades vid den nyemission som avslutades 2009 (114) och återigen vid HFSF:s rekapitalisering (åtgärd B4) och vid anskaffandet av riskkapital under 2013 och i mars 2014. Till exempel såg bankens aktieägare, som vid den tidpunkten omfattade de investerare som tillförde pengar 2009, sin andel minska från 100 % före rekapitaliseringen våren 2013 till endast 4,9 % efter denna. Dessutom har banken inte gjort någon kontantutdelning sedan 2008. Utöver de tidigare aktieägarnas egna bidrag har banken fått in omfattande riskkapital sedan krisen inleddes 2008, närmare bestämt 986 miljoner euro 2009, 550 miljoner euro 2013 och 1 200 miljoner euro 2014.

(294)

Bankens innehavare av efterställda lån har bidragit till att täcka bankens omstruktureringskostnader. Banken genomförde flera skuldförvaltningsåtgärder i syfte att generera kapital. Det totala skuldbelopp som utbyttes uppgick till 828 miljoner euro, med en vinst på 436 miljoner euro, såsom anges i skäl 114.

(295)

De instrument som fortfarande är utestående omfattas av det kupongförbud som anges i skäl 124. Därför anser kommissionen att bankens privata hybridinvesterare står för en rimlig ansvarsfördelning och att de krav i detta hänseende som ställs i omstruktureringsmeddelandet är uppfyllda.

(296)

I jämförelse med det totala statliga kapitaltillskottet är det egna bidraget och ansvarsfördelningen, särskilt i form av avyttring av tillgångar och minskning av låneportföljen, mycket lägre än vad kommissionen normalt skulle anse vara tillräckligt. Nedskärningarna rör endast den utländska verksamheten (115), som utgör en begränsad del av banken (116), och det finns i samband med omstruktureringen inga planer på att minska utlånings- och inlåningsverksamheten i Grekland. Omstruktureringsplanen kan anses innehålla tillräckliga åtgärder i form av egna bidrag och ansvarsfördelning, mot bakgrund av de faktorer som diskuteras i avsnitt 7.6.1, särskilt uppgifterna om att Alpha Bank är den minst understödda banken bland de grekiska storbankerna och att det mottagna stödet helt omfattas av undantaget i punkt 14 i 2011 års förlängningsmeddelande, enligt vilket kommissionen kan godta ett lägre eget bidrag och en minskad ansvarsfördelning.

(297)

Enligt omstruktureringsmeddelandet måste omstruktureringsplanen innehålla åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen och säkra en konkurrenskraftig banksektor. Dessutom måste dessa åtgärder även bidra till att ta itu med den moraliska risken och säkerställa att det statliga stödet inte används för att finansiera konkurrenshämmande beteenden.

(298)

Enligt punkt 31 i omstruktureringsmeddelandet måste kommissionen, då den bedömer storleken på stödet och dess snedvridande effekter på konkurrensen, ta hänsyn till både det absoluta och det relativa stödbeloppet samt till omfattningen av ansvarsfördelningen och finansinstitutets marknadsposition efter omstruktureringen. I detta sammanhang påminner kommissionen om att banken har mottagit stöd från staten på motsvarande 12 % av dess riskvägda tillgångar (117). Dessutom har banken erhållit likviditetsgarantier motsvarande 14 miljarder euro den 30 november 2011 och statsobligationslån till ett belopp på 1,6 miljarder euro den 30 september 2011, vilket tillsammans motsvarar 25 % av bankens balansräkning den dagen. Dessutom har banken mottagit statsgaranterat akut likviditetsstöd. Åtgärderna för att begränsa en eventuell snedvridning av konkurrensen är således motiverade med tanke på det stora stödbeloppet. Dessutom innehar Greklands centralbank en betydande marknadsandel på 15 % för utlåning och 13 % för inlåning per den 31 december 2012. Förvärvet av Emporiki Bank och, i mycket mindre utsträckning, de tre kooperativa bankerna och Citibanks grekiska verksamhet gjorde att bankens marknadsandelar ökade. Efter förvärvet av Emporiki Bank uppgick bankens marknadsandel för inlåning i Grekland till 21 % från och med den 30 juni 2013, medan dess marknadsandelar för bolån, konsumtionslån och företagslån var 23 %, 20 % respektive 21 % (118). Efter förvärvet av Citibanks grekiska verksamhet ökade bankens marknadsandel för inlåning med mindre än 1 %.

(299)

Kommissionen påminner om att bankens problem främst berodde på externa chocker, såsom den grekiska statsskuldkrisen och den utdragna recession som har präglat den grekiska ekonomin sedan 2008, vilket redan har påpekats i skäl 69 i beslutet om att inleda ett förfarande avseende Alpha. Behovet av att ta itu med den moraliska risken har minskat eftersom banken inte tog några överdrivna risker. Såsom diskuteras i avsnitt 7.6.1 i detta beslut är stödåtgärdernas snedvridande effekt mindre mot bakgrund av dessa omständigheter liksom behovet av åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen. Av dessa skäl kan kommissionen undantagsvis godta att det i omstruktureringsplanen inte föreskrivs någon minskning av balansräkningen eller utlåningen i Grekland, trots det höga stödbeloppet och den höga marknadsandelen.

(300)

Kommissionen konstaterar dock att de statliga rekapitaliseringarna innebar att banken kunde fortsätta med sin bankverksamhet på utländska marknader.

(301)

I detta avseende noterar kommissionen att banken senast den 30 juni 2018 (119), utöver den skuldsanering och de omstruktureringar som redan genomförts, kommer att ytterligare omstrukturera och minska skuldsättningen i utländska tillgångar, utöver åtagandet om att inte använda stöd för att finansiera utvecklingen av dessa verksamheter. Stödet kommer därför inte att användas för att snedvrida konkurrensen på de utländska marknaderna.

(302)

Grekland har också åtagit sig att införa ett förvärvsförbud, för att se till att banken inte använder det statliga stödet för att förvärva ny verksamhet. Detta förbud bidrar till att säkerställa att stödet endast används för att återställa lönsamheten i den grekiska bankverksamheten och inte för att t.ex. utöka verksamheten på utländska marknader.

(303)

Åtagandet att minska den ohållbart höga ränta som betalas på grekiska inlåningsmedel säkerställer också att stödet inte kommer att användas för att finansiera ohållbara strategier för anskaffning av inlåningsmedel som snedvrider konkurrensen på den grekiska marknaden. På samma sätt kommer åtagandet att införa strikta riktlinjer för prissättningen för nya lån, baserat på en ordentlig kreditriskbedömning, att hindra banken från att snedvrida konkurrensen på den grekiska marknaden med olämplig prissättning på lån till kunder.

(304)

Med hänsyn till den särskilda situation som beskrivs i avsnitt 7.6.1 samt de åtgärder som föreskrivs i omstruktureringsplanen, anser kommissionen att det finns tillräckliga skyddsåtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen.

(305)

Enligt avsnitt 5 i omstruktureringsmeddelandet ska regelbundna rapporter lämnas in för att kommissionen ska kunna kontrollera att omstruktureringsplanen genomförs på lämpligt sätt. Enligt de åtaganden som Grekland har gjort (120) kommer Grekland att se till att den övervakningsförvaltare som banken har utsett med kommissionens godkännande till och med omstruktureringsperiodens slut, dvs. den 31 december 2018, övervakar de åtaganden som Grekland har gjort om att omstrukturera verksamheten i Grekland och utomlands samt om företagsstyrning och kommersiella transaktioner. Slutsatsen kan därför dras att genomförandet av omstruktureringsplanen kommer att övervakas på lämpligt sätt.

(306)

Slutsatsen blir att Grekland olagligen har genomfört stödåtgärderna B1, B2, B3 och B4 i strid med artikel 108.3 i fördraget, eftersom de genomfördes innan kommissionen gett sitt formella godkännande. Kommissionen konstaterar emellertid att omstruktureringsplanen, tillsammans med åtagandena i bilagan, säkerställer att bankens långsiktiga lönsamhet återställs, är tillräckliga i fråga om ansvarsfördelning och eget bidrag, samt är lämpliga och proportionella och därmed uppväger de snedvridande effekterna av de stödåtgärder som granskas i detta beslut. Den omstruktureringsplan och de åtaganden som presenterats uppfyller kriterierna i omstruktureringsmeddelandet, vilket gör att stödåtgärderna kan betraktas som förenliga med den inre marknaden.

(1)

Genom beslut av den 19 november 2008 godkände kommissionen en stödordning med namnet ”Support Measures for the Credit Institutions in Greece” (stödåtgärder till förmån för kreditinstituten i Grekland) (nedan kallad stödordningen för bankindustrin i Grekland) för att säkerställa stabiliteten i det grekiska finansiella systemet. Stödordningen för bankindustrin i Grekland gör det möjligt att bevilja stöd i form av en av de tre åtgärder som ingår i stödordningen, dvs. en rekapitaliseringsåtgärd, en garantiåtgärd och en åtgärd i form av statsobligationslån (2). I maj 2009 rekapitaliserade Grekland Piraeus Bank (nedan kallad banken (3)) inom ramen för rekapitaliseringsåtgärden.

(2)

I skäl 14 i beslutet av den 19 november 2008 angavs att en omstruktureringsplan för mottagarna av rekapitaliseringsåtgärden skulle anmälas till kommissionen.

(3)

Den 23 juli 2010 överlämnade de grekiska myndigheterna en omstruktureringsplan till kommissionen. Kommissionen registrerade den planen, efterföljande uppdateringar av planen och kompletterande upplysningar från de grekiska myndigheterna som stödärende SA.30342 (PN 26/2010) respektive stödärende SA.32787 (2011/PN).

(4)

Banken har flera gånger erhållit statliga garantier och statsobligationslån inom ramen för stödordningen för bankindustrin i Grekland (4). Den har även erhållit statligt garanterat akut likviditetsstöd.

(5)

Den 20 april 2012 lämnade den grekiska finansiella stabilitetsfonden en utfästelse till banken där den åtog sig att delta i bankens ökning av aktiekapitalet. Den 28 maj 2012 beviljade den grekiska finansiella stabilitetsfonden en tillfällig rekapitalisering på 4 700 miljoner euro till banken (nedan kallad den första tillfälliga rekapitaliseringen).

(6)

Den 10 maj 2012 underrättade de grekiska myndigheterna formellt kommissionen om den utfästelse om åtagande som den grekiska finansiella stabilitetsfonden hade lämnat till banken. Kommissionen registrerade detta som ett icke anmält stöd (stödärende SA.34826 (2012/NN)) eftersom åtgärden redan hade genomförts.

(7)

Genom beslut av den 27 juli 2012 inledde kommissionen det formella granskningsförfarandet beträffande den första tillfälliga rekapitaliseringen (nedan kallat beslutet att inleda förfarandet i ärendet Piraeus) (5).

(8)

I december 2012 beviljade den grekiska finansiella stabilitetsfonden en andra tillfällig rekapitalisering på 1 553 miljoner euro till banken (nedan kallad den andra tillfälliga rekapitaliseringen). Den 21 december 2012 lämnade den grekiska finansiella stabilitetsfonden även en utfästelse till banken om att delta i bankens ökning av aktiekapitalet och emittering av konvertibla kapitalinstrument till ett värde av 1 082 miljoner euro (6). De grekiska myndigheterna anmälde dessa åtgärder till kommissionen den 20 december 2012 (7).

(9)

I september 2012 meddelade banken att den hade för avsikt att förvärva Geniki från Société Générale SA (nedan kallad Société Générale). Under september och oktober hade kommissionen många telefonkonferenser och omfattande e-postkorrespondens med företrädare för de grekiska myndigheterna och banken angående förvärvet av Geniki.

(10)

Den 19 oktober 2012 ingick banken ett aktieköpsavtal med Société Générale om förvärvet av Société Générales hela aktieinnehav (99,08 %) i Geniki.

(11)

Den 12 december 2012 översände kommissionens avdelningar en skrivelse till Grekland med deras preliminära bedömning av förvärvet av Geniki.

(12)

Den 26 februari 2013 informerade banken kommissionen om att den hade för avsikt att förvärva Millennium Bank Greece SA (nedan kallad MBG). Kommissionen hade många telefonkonferenser och omfattande e-postkorrespondens med de grekiska myndigheterna och banken angående förvärvet av MBG.

(13)

Den 25 mars 2013 översände kommissionens avdelningar en skrivelse till Grekland med deras preliminära bedömning av förvärvet av MBG.

(14)

Den 22 april 2013 meddelade banken att den hade ingått ett avtal med Millennium Banco Portugues (nedan kallad BCP) angående förvärvet av hela MBG:s aktiekapital och att BCP skulle delta i den kommande ökningen av Piraeus kapital.

(15)

Den 3 juni 2013 omvandlade den grekiska stabilitetsfonden delvis den första och andra tillfälliga rekapitaliseringen till aktier motsvarande ett värde av 5 891 miljoner euro. Den grekiska finansiella stabilitetsfonden sköt dessutom till ytterligare 1 094 miljoner euro till banken, i enlighet med det åtagande fonden hade gjort i samband med bankens förvärv av den friska delen av Agricultural Bank of Greece (nedan kallad ATE) och av de grekiska filialerna till tre cypriotiska bankerna (se avsnitt 1.2). Dessutom sköt privata investerare till 1 444 miljoner euro. Hela rekapitaliseringen uppgick till 8 429 miljoner euro och kallas nedan rekapitaliseringen våren 2013.

(16)

Den 19 december 2013 informerade de grekiska myndigheterna kommissionen om villkoren för rekapitaliseringen våren 2013.

(17)

De grekiska myndigheterna överlämnade en slutlig omstruktureringsplan för banken (nedan kallad omstruktureringsplanen) till kommissionen den 25 juni 2014. Samma dag tillhandahöll de information om det statligt garanterade akuta likviditetsstödet. Myndigheterna uppgav att de hade för avsikt att fortsätta tillhandahålla likviditetsstöd till banken, samt statliga garantier för skuldinstrument och statsobligationslån inom ramen för stödordningen för bankindustrin i Grekland.

(18)

Under det administrativa förfarandet höll kommissionen flera telefonkonferenser och bedrev omfattande e-postkorrespondens med företrädare för de grekiska myndigheterna och banken.

(19)

Grekland godtar att föreliggande beslut undantagsvis endast antas på engelska.

(20)

I april 2011 genomförde Grekland ett kapitaltillskott på 1 445 miljoner euro till ATE (i detta belopp ingick de 675 miljoner euro som ursprungligen hade beviljats inom ramen för det grekiska rekapitaliseringsprogrammet). Dessutom erhöll ATE likviditetsstöd på 6 103 miljoner euro. Genom beslut av den 23 maj 2011 godkände kommissionen dessa åtgärder på grundval av en omstruktureringsplan för ATE (nedan kallat beslutet om omstrukturering av ATE) (8).

(21)

Den 29 december 2011 deltog Grekland i en nyemission i ATE på 290 miljoner euro.

(22)

Den 22 mars 2012 överlämnade Grekland en rapport från den grekiska centralbanken i vilken det föreslogs att ATE skulle avvecklas via ett köp- och övertagandeförfarande (9) av utvalda tillgångar och skulder i ATE (nedan kallad ATE:s överlåtna verksamhet), medan resterande tillgångar och skulder skulle avvecklas via en skräpbank.

(23)

I juli 2012 meddelade banken att den hade förvärvat den friska delen av ATE, som hade befunnit sig i likvidation.

(24)

Samtidigt åtog sig den grekiska finansiella stabilitetsfonden att täcka bankens kapitalbehov till följd av de förvärvade tillgångarna. Den 27 januari 2013 konstaterade den grekiska centralbanken att det kapital som behövdes för regleringsändamål till följd av förvärvet av ATE:s överlåtna verksamhet uppgick till 570 miljoner euro, och att detta belopp skulle täckas av den grekiska finansiella stabilitetsfonden.

(25)

Genom beslut av den 3 maj 2013 (10) (nedan kallat beslutet om likvidation av ATE) konstaterade kommissionen att de stödåtgärder som hade beviljats vid tidpunkten för överlåtelsen av ATE:s verksamhet inte utgör statligt stöd till banken utan till ATE:s överlåtna verksamhet. Kommissionen konstaterade dessutom att stödet skulle vara förenligt med den inre marknaden om bankens omstruktureringsplan, som numera innefattar ATE:s överlåtna verksamhet, gör det möjligt att återställa bankens långsiktiga lönsamhet.

(26)

I juni 2013 gav den grekiska finansiella stabilitetsfonden banken ett kapitaltillskott på 570 miljoner euro inom ramen för rekapitaliseringen våren 2013 (11).

(27)

Efter det extrainsatta eurogruppsmötet (12) den 15 mars 2013 enades de cypriotiska myndigheterna och EU, Internationella valutafonden (nedan kallad IMF) och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECB) om en politisk överenskommelse om vad ett kommande makroekonomiskt anpassningsprogram bör grundas på. Framför allt enades man om att de tre cypriotiska bankernas verksamhet i Grekland skulle överföras till en grekisk bank.

(28)

Banken och andra grekiska banker uppgav sig vara intresserade av att ta över de cypriotiska bankernas verksamhet i Grekland.

(29)

Den 22 mars 2013 godkände den grekiska finansiella stabilitetsfonden bankens erbjudande om att förvärva de tre cypriotiska bankernas grekiska filialer, inlånings- och utlåningsverksamhet. Som villkor för erbjudandet ålades HFSF att tillhandahålla aktiekapital till banken motsvarande värdet på köpeskillingen för den förvärvade verksamhetens aktiekapital.

(30)

De grekiska myndigheterna och den grekiska finansiella stabilitetsfonden höll även kommissionens avdelningar underrättade om processen och villkoren för förvärvet.

(31)

Den 26 mars 2013 undertecknade banken ett köp- och överlåtelseavtal med var och en av de cypriotiska bankerna beträffande deras grekiska verksamhet (inlåning, utlåning och nät av filialer).

(32)

I enlighet med överenskommelsen i mars 2013 gav den grekiska finansiella stabilitetsfonden banken ett kapitaltillskott på 524 miljoner euro (13) för att möta de kapitaltäckningskrav som uppstod till följd av dessa förvärv.

(33)

Som framgår av tabell 1 föll Greklands reala bruttonationalprodukt (BNP) 20 % under perioden 2008–2012. Till följd av detta riskerade grekiska banker i allt högre utsträckning att deras lån till grekiska hushåll och företag inte skulle kunna återbetalas (14). Utvecklingen har varit negativ för de grekiska banktillgångarnas värdeutveckling och skapat ett kapitalbehov.

Tabell 1

Real BNP-tillväxt i Grekland, 2008–2013

(34)

I februari 2012 genomförde Grekland dessutom ett obligationsutbyte med deltagande av den privata sektorn (nedan kallat PSI-programmet). Grekiska banker deltog i PSI-programmet och under programperioden erbjöd den grekiska regeringen privata obligationsinnehavare nya värdepapper (inklusive nya grekiska statsobligationer, BNP-knutna värdepapper och PSI-betalningsanvisningar som getts ut av Europeiska finansiella stabilitetsfonden (EFSF)) i utbyte mot befintliga grekiska statsobligationer med en nominell diskonteringsränta på 53,5 % och längre löptider (15). De grekiska myndigheterna meddelade resultatet av detta obligationsutbyte den 9 mars 2012 (16). Utbytet resulterade i stora förluster för obligationsinnehavarna (banken beräknar att de grekiska bankernas förluster i genomsnitt uppgick till 78 % av det nominella värdet på gamla grekiska statsobligationer) och kapitalbehov som bokfördes retroaktivt i de grekiska bankernas årsredovisning 2011. De största grekiska bankernas totala förluster till följd av PSI-programmet sammanfattas i tabell 2.

Tabell 2

De största grekiska bankernas totala förluster på grund av den privata sektorns deltagande (i miljoner euro)

(35)

Eftersom de grekiska bankerna riskerade stora kapitalunderskott till följd av PSI-programmet och den fortsatta recessionen tillhandahölls medel för rekapitaliseringen av dessa banker i memorandumet om den ekonomiska och finansiella politiken i det andra ekonomiska anpassningsprogrammet för Grekland mellan den grekiska regeringen, EU, IMF och ECB av den 11 mars 2012. De grekiska myndigheterna beräknade bankens totala rekapitaliseringsbehov och avvecklingskostnader som ska finansieras inom ramen för det programmet till 50 miljarder euro (17). Det beloppet beräknades på grundval av ett stresstest som den grekiska centralbanken genomförde för perioden december 2011–december 2014 (2012 års stresstest), som byggde på Blackrocks kreditförlustprognos (18). Medlen för rekapitaliseringen av de grekiska bankerna tillhandahålls via den grekiska finansiella stabilitetsfonden. I tabell 3 sammanfattas beräkningen av de största grekiska bankernas kapitalbehov till följd av 2012 års stresstest.

Tabell 3

2012 års stresstest: De största grekiska bankernas kapitalbehov (miljoner euro)

(36)

I linje med memorandumet av den 22 mars 2012 om den ekonomiska och finansiella politiken ska banker som lämnar in genomförbara kapitalökningsplaner ges möjlighet att ansöka om och erhålla offentligt stöd på ett sätt som bevarar den privata sektorns incitament att skjuta till kapital och således minskar skattebetalarnas börda (19). Den grekiska centralbanken fann att endast de fyra största bankerna (Eurobank, NBG, banken och Alpha Bank) hade lämnat in genomförbara kapitalökningsplaner (20). Dessa erhöll en första rekapitalisering från den grekiska finansiella stabilitetsfonden i maj 2012.

(37)

Den inhemska inlåningen i de grekiska bankerna minskade med totalt 37 % mellan slutet av 2009 och juni 2012 på grund av recessionen och den politiska osäkerheten. Bankerna var tvungna att betala högre ränta för att försöka behålla de insatta medlen. Inlåningskostnaderna ökade och minskade därför bankernas nettoräntemarginal. Eftersom de grekiska bankerna inte hade tillgång till marknaderna för kapitalmarknadsfinansiering blev de helt beroende av finansiering från eurosystemet (21). En allt större andel av finansieringen utgjordes dessutom av statligt garanterat akut likviditetsstöd.

(38)

Den 3 december 2012 lanserade Grekland ett återköpsprogram för de nya grekiska statsobligationer som investerarna hade mottagit inom ramen för PSI-programmet. Priserna varierade mellan 30,2 % och 40,1 % av det nominella värdet (22). De grekiska bankerna deltog i återköpsprogrammet, vilket gav upphov till ytterligare förluster i deras balansräkningar eftersom det mesta av det bokföringsmässiga underskott (dvs. skillnaden mellan marknadsvärdet och det nominella värdet) som redovisades för de nya grekiska statsobligationerna vid tidpunkten för PSI-programmet blev definitivt och oåterkalleligt (23).

(39)

I december 2012 mottog de fyra största grekiska bankerna ytterligare en tillfällig rekapitalisering från den grekiska finansiella stabilitetsfonden.

(40)

Våren 2013 omvandlades den tillfälliga rekapitaliseringen av de fyra bankerna till en permanent rekapitalisering i stamaktier, där den grekiska finansiella stabilitetsfonden innehade 80 % av aktieinnehavet i var och en av de fyra bankerna. För de banker som lyckades dra till sig ett på förhand fastställt belopp i privat kapital (banken, Alpha Bank och NBG) erhöll den grekiska finansiella stabilitetsfonden aktier utan rösträtt och privata investerare beviljades teckningsoptioner på den grekiska finansiella stabilitetsfondens aktier.

(41)

I juli 2013 lät den grekiska centralbanken en rådgivare analysera de grekiska bankernas låneportföljer. Rådgivaren gjorde kreditförlustprognoser för alla inhemska kreditstockar hos de grekiska bankerna samt för lån med grekisk risk i utländska filialer och dotterbolag, dels för en period av tre och ett halvt år, dels under lånens hela löptid. Analysen resulterade i kreditförlustprognoser under två makroekonomiska scenarier, ett referensscenario och ett negativt scenario. Den grekiska centralbanken byggde delvis sin beräkning av kreditförlustprognoserna för utländska låneportföljer på uppgifter från rådgivaren.

(42)

Grundat på rådgivarens bedömning av kreditförlustprognoserna genomförde den grekiska centralbanken ett nytt stresstest hösten 2013 (2013 års stresstest) för att bedöma hur robust de grekiska bankernas kapitalposition var under både ett referensscenario och ett negativt scenario. Den grekiska centralbanken genomförde bedömningen av kapitalbehoven med tekniskt stöd från en andra rådgivare.

(43)

De viktigaste beståndsdelarna i bedömningen av kapitalbehoven i 2013 års stresstest var i) kreditförlustprognoserna (24) för bankernas låneportföljer på gruppbasis för grekiska och utländska risker, befintliga lånereserver netto och ii) bankernas beräknade rörelseöverskott under perioden juni 2013–december 2016, grundat på en försiktig anpassning av de omstruktureringsplaner som hade överlämnats till den grekiska centralbanken fjärde kvartalet 2013. I tabell 4 sammanfattas beräkningen av de största grekiska bankernas kapitalbehov till följd av 2013 års stresstest.

Tabell 4

2013 års stresstest: De grekiska bankernas kapitalbehov på gruppbasis i referensscenariot (i miljoner euro)

(44)

Den 6 mars 2014 meddelade den grekiska centralbanken resultatet av 2013 års stresstest och ålade bankerna att senast i mitten av april 2014 lämna in sina kapitalökningsplaner för att täcka kapitalbehoven enligt referensscenariot.

(45)

Från slutet av mars 2014 till början av maj 2014 fortsatte bankerna att öka sitt kapital

(46)

Banken tillhandahåller allmänna banktjänster i framför allt Grekland och Central-, Öst- och Sydösteuropa (Rumänien, Bulgarien, Serbien, Albanien, Ukraina och Cypern) samt i Egypten. Den erbjuder ett komplett utbud produkter och tjänster på bank- och finansområdet till hushåll och företag. Den tillhandahåller banktjänster till privatpersoner och företag, Private Banking-tjänster, kapitalförvaltning, finans- och investeringstjänster. Banken är etablerad i Grekland och dess aktier är noterade på Atenbörsen. Den 30 december 2012 hade banken totalt 18 597 anställda (28).

(47)

Banken deltog i PSI-programmet och bytte ut grekiska statsobligationer och statliga lån till ett nominellt värde av 7,7 miljarder euro. Bankens totala PSI-relaterade avgifter uppgick till 5 911 miljoner euro före skatt och bokfördes helt i 2011 års räkenskaper (29). Under återköpsprogrammet i december 2012 sålde banken de nya grekiska statsobligationer som det hade erhållit inom ramen för PSI till ett pris klart under det nominella värdet. Försäljningen befäste dess förluster på de nya grekiska statsobligationerna.

(48)

Bankens nyckeltal i december 2010, december 2011, december 2012 och december 2013 (konsoliderade uppgifter) återges i tabell 5.

Tabell 5

Piraeus Banks nyckeltal 2010, 2011, 2012 och 2013

(49)

Av tabell 5 framgår att utöver de stora förluster banken bokförde 2011 till följd av PSI-programmet (5 911 miljoner euro (31)), led banken av minskade intäkter (på grund av bland annat högre inlåningskostnader) och höga och stigande kreditförluster på sina låneportföljer i Grekland och i utlandet fram till mitten av 2012. Bankens likviditet drabbades hårt av massuttag. Situationen förbättrades något efter det att banken började förvärva andra verksamheter i juli 2012.

(50)

Inom ramen för 2013 års stresstest beräknade den grekiska centralbanken bankens kapitalbehov till 465 miljoner euro i referensscenariot.

(51)

I mars 2014 ökade banken sitt kapital med 1 752 miljoner euro för att täcka de kapitalbehov som nämndes i skäl 50 och för att betala tillbaka de 940 miljoner euro i preferensaktier som Grekland innehade (32). Till skillnad från Eurobanks kapitalökning i april 2014 åtog den grekiska finansiella stabilitetsfonden inte sig att skjuta till kapital till banken inom ramen för kapitalökningen i händelse av otillräcklig privat efterfrågan. Bankens kapitalökning uppnåddes med hjälp av ett erbjudande om att teckna aktier utan förköpsrätt (dvs. en kapitalökning som upphäver aktieägares förköpsrätt) till internationella investerare och via offentlig emission. Teckningspriset sattes till 1,7 euro per aktie.

·

(52) Efter kapitalökningen meddelade banken den 22 maj 2014 att den hade löst in sina preferensaktier till Grekland, till ett belopp motsvarande totalt 750 miljoner euro (33).

(53)

ATE bildades av Grekland 1929 som en ideell organisation. Fram till början av 1990-talet var ATE ett specialiserat finansiellt institut som på den grekiska statens vägnar stödde jordbrukssektorns utveckling. I december 2000 noterades ATE på Atenbörsen. Den 14 november 2011 var Grekland ATE:s största aktieägare med ett aktieinnehav på 89,9 %.

(54)

ATE bedrev all form av bankverksamhet, både tjänster riktade till privatpersoner och företagstjänster. Företaget tillhandahöll finansiella tjänster såsom försäkrings- och leasingverksamhet och förvärvade betydande ägarandelar i företag som bedrev verksamhet inom andra sektorer än finanssektorn, däribland sockertillverkningsindustrin och mejeriindustrin.

(55)

I juli 2012 erbjöd ATE sina tjänster via sitt nät av 468 filialer och ATE hade vid denna tidpunkt 5 024 anställda. I juli 2012 uppgick ATE:s totala inlåning till 14,9 miljarder euro och de totala tillgångarna till 21,8 miljarder euro (34).

(56)

Sedan 2006 har ATE även erbjudit sina tjänster utanför Grekland med en ägarandel på 74 % i ATE Bank Romania och 20,3 % av det gemensamma aktiekapitalet och 25 % av preferensaktierna i AIKBanka Serbia.

(57)

ATE:s svårigheter uppstod före den grekiska statsskuldskrisen, huvudsakligen till följd av dålig kvalitet på tillgångarna och av traditionell låg lönsamhet före nedskrivningar. Dessutom påverkade den grekiska statsskuldskrisen alla grekiska banker, inklusive ATE, på följande två sätt: i) förlusten av Greklands tillgång till internationella kreditmarknader drabbade de grekiska bankerna hårt och ii) tillgångarnas kvalitet försämrades och nedskrivningarna ökade.

(58)

I april 2011 genomförde Grekland ett kapitaltillskott på 1 445 miljoner euro till ATE (inklusive 675 miljoner euro som ursprungligen hade beviljats inom ramen för den grekiska rekapitaliseringsåtgärden). Dessutom mottog ATE likviditetsstöd på 6 103 miljoner euro. Kommissionen godkände dessa åtgärder i beslutet om omstrukturering av ATE.

(59)

Trots det försämrades ATE:s kapitalsituation under andra halvåret 2011, framför allt på grund av dess deltagande i PSI-programmet. Som framgår av tabell 2 uppgick bankens totala PSI-relaterade avgifter till omkring 4 329 miljoner euro före skatt och bokfördes helt i 2011 års räkenskaper. Som framgår av tabell 3 beräknades kapitalbehoven för ATE:s överlåtna verksamhet uppgå till 4 920 miljoner euro.

(60)

Den 22 mars 2012 överlämnade Grekland en rapport från den grekiska centralbanken i vilken det förslogs att ATE skulle avvecklas via ett köp- och övertagandeförfarande av utvalda tillgångar och skulder i ATE:s överlåtna verksamhet, medan resterande tillgångar och skulder skulle avvecklas via en skräpbank. Banken och en annan stor grekisk bank lämnade in icke-bindande bud till den grekiska finansiella stabilitetsfonden. Den 26 juli 2012 godkände den grekiska finansiella stabilitetsfondens styrelse bankens bud.