(1)

Uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål bör inte undergrävas av att aktörer överträder den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser. Enligt artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (2) ska det ekonomiska biståndet från Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) vara villkorat av att aktörerna efterlever bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken.

(2)

Enligt artikel 42.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska aktörers allvarliga överträdelser av den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser medföra att de tillfälligt eller permanent avstängs från tillgång till ekonomiskt stöd från unionen. Sådana åtgärder måste vara avskräckande, effektiva och proportionella.

(3)

För att skydda unionens och dess skattebetalares ekonomiska intressen bör aktörer som, inom en viss tid innan de lämnar in en ansökan om ekonomiskt bistånd, begått allvarliga överträdelser, straffbara gärningar eller bedrägerier enligt artikel 10 i förordning (EU) nr 508/2014 inte få ekonomiskt bistånd från EHFF.

(4)

Aktörer som ansöker om stöd från EHFF bör vara tydligt identifierbara så att det kan kontrolleras om deras ansökningar är tillåtliga. För att uppnå målen för det villkorade stödet från EHFF är det lämpligt att fastställa nödvändiga bestämmelser som garanterar att aktörerna uppfyller tillåtlighetsvillkoren för stöd från EHFF när det gäller alla fiskefartyg som i praktiken står under deras kontroll.

(5)

Enligt artikel 10.4 i förordning (EU) nr 508/2014 ska längden på den period inom vilken ansökningar inte får beviljas (nedan kallad avvisandeperiod) stå i proportion till den allvarliga överträdelsens, den straffbara gärningens eller bedrägeriets art, svårighetsgrad, varaktighet och upprepning. Det är därför nödvändigt att fastställa bestämmelser för beräkning av avvisandeperiodens längd och att fastställa de relevanta start- och slutdatumen för en sådan period.

(6)

Om den behöriga myndigheten har fastställt att en aktör har begått en allvarlig överträdelse, får det enligt artikel 42.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 och artikel 10.4 a i förordning (EU) nr 508/2014, inte beviljas stöd från EHFF för ansökningar från den aktören under en period på minst 12 månader. Förordning (EU) nr 508/2014 är tillämplig från och med den 1 januari 2014. För att säkerställa proportionalitet och rättslig säkerhet bör därför endast allvarliga överträdelser som fastställts genom ett beslut som fattats från och med den 1 januari 2013 beaktas för beräkningen av avvisandeperioden.

(7)

En omedelbar och automatisk uteslutning från EHFF-stöd skulle dock vara oproportionell när det gäller överträdelser som, även om de fortsätter att vara av allvarlig karaktär enligt vad de behöriga myndigheterna fastställt, inte nödvändigtvis direkt orsakar en allvarlig skada på fiskeresurserna och den marina miljön enligt artikel 90.4 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (3). Sådana fall skulle exempelvis kunna vara smärre fall av felrapportering av fångster som inte i sig bör resultera i ett omedelbart avvisande av ansökningar om stöd från EHFF.

(8)

Allvarliga överträdelser som rör ombordtagande, omlastning eller landning av fisk som inte uppfyller storlekskraven bör bedömas mot bakgrund av det förbud mot utkast som gradvis införs inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Det verkar onödigt och olämpligt att omgående avvisa ansökningar om stöd från EHFF som lämnas in av aktörer som har gjort sig skyldiga till sådana överträdelser.

(9)

I de undantagsfall som avses i skälen 7 och 8 och i syfte att säkerställa att avvisandet av aktörers ansökningar om stöd från EHFF är förenligt med proportionalitetsprincipen, är det lämpligt att basera beräkningen av avvisandeperioden på det redan etablerade systemet med prickar som tilldelas för vissa allvarliga överträdelser enligt artikel 92 i förordning (EG) nr 1224/2009 och artikel 126 i och bilaga XXX till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 (4). I de undantagsfall som anges i punkterna 1, 2 och 5 i bilaga XXX till genomförandeförordning (EU) nr 404/2011, bör startdatumet för tillämpningen och beräkningen av avvisandeperioden fastställas med beaktande av artikel 126.4 i genomförandeförordning (EU) nr 404/2011.

(10)

Om innehavaren av en fiskelicens inte gör sig skyldig till ytterligare en allvarlig överträdelse inom tre år från datumet för den senaste överträdelsen ska, enligt artikel 92.4 i förordning (EG) nr 1224/2009, alla prickar i fiskelicensen raderas. Följaktligen gäller prickarna i en fiskelicens i minst tre år. Bestämmelserna om EHFF tillämpas från och med den 1 januari 2014. För att säkerställa proportionalitet och rättslig säkerhet, bör därför prickarna för de allvarliga överträdelser som anges i punkterna 1, 2 och 5 i bilaga XXX till genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 beaktas vid beräkningen av avvisandeperioden endast om de tilldelats från och med den 1 januari 2013.

(11)

Olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) är ett av de allvarligaste hoten mot ett hållbart utnyttjande av levande akvatiska resurser och äventyrar i grunden uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål. Det är därför lämpligt att fastställa bestämmelser om avvisande av ansökningar om stöd från EHFF som lämnas in av aktörer vars fiskefartyg för flagg från länder som är upptagna i unionens förteckning över fartyg som bedriver IUU-fiske eller som för flagg från länder som identifierats som icke-samarbetande tredjeländer.

(12)

Enligt artikel 10.3 i förordning (EU) nr 508/2014 får ansökningar som lämnas in av aktörer som gjort sig skyldiga till bedrägeri inom ramen för Europeiska fiskerifonden (EFF) eller EHFF inte beviljas under en viss tidsperiod. Bedrägerier utgör ett av de största hoten mot unionens och dess skattebetalares ekonomiska intressen. För att möjliggöra en harmoniserad och lika behandling av aktörerna i alla medlemsstater, bör därför lämpliga bestämmelser med hänsyn till hotens svårighetsgrad fastställas när det gäller den period inom vilken ansökningar som lämnas in av aktörer som gjort sig skyldiga till sådant bedrägeri kommer att avvisas.

(13)

För att säkerställa en proportionell och verkningsfull tillämpning av bestämmelserna om avvisande av ansökningar om stöd från EHFF bör det fastställas bestämmelser för beräkning av avvisandeperioderna om en aktör äger mer än ett fiskefartyg. Dessa bestämmelser bör garantera att stöd från EHFF inte beviljas för fiskefartyg som använts för att begå allvarliga överträdelser som leder till att ansökningar från dessa aktörer avvisas. Det är också lämpligt att fastställa bestämmelser för en ändring av avvisandeperioden om ytterligare allvarliga överträdelser begås av en aktör under denna period.

(14)

Det bör fastställas bestämmelser som säkerställer en rättvis behandling av aktörer som blir nya ägare av fiskefartyg efter en försäljning eller annan typ av överföring av äganderätten, men som inte undergräver unionens system för kontroll, inspektion och verkställighet enligt förordning (EG) nr 1224/2009, som är nödvändigt för att den gemensamma fiskeripolitikens mål ska kunna uppnås.

(15)

Om en aktörs fiskelicens dras in permanent på grund av att överträdelserna är ofta förekommande och allvarliga är det motiverat att införa ett förbud mot tillgång till stöd från EHFF fram till och med slutet av den stödberättigandeperiod som anges i artikel 65.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (5) mot bakgrund av behovet att skydda unionens och dess skattebetalares ekonomiska intressen. Förbudet skulle vara motiverat även om den beräkningsmetod som fastställs i denna förordning innebär att avvisandeperioden upphör före stödberättigandeperiodens utgång.

(16)

Enligt artikel 10.5 i förordning (EU) nr 508/2014 ska medlemsstaterna kräva att de aktörer som lämnar in en ansökan inom ramen för EHFF lämnar in en undertecknad förklaring till den förvaltande myndigheten om att de uppfyller de krav som anges i artikel 10.1 i förordning (EU) nr 508/2014 och om att de inte har begått bedrägeri inom ramen för EFF eller EHFF enligt artikel 10.3 i den förordningen. Medlemsstaterna bör också kontrollera att förklaringen är sanningsenlig. Medlemsstaterna bör se till att tillämpningen av nationella bestämmelser om prövningsförfarandens uppskjutande verkan inte gör bestämmelserna om fastställande av avvisandeperioden verkningslösa.

(17)

När det gäller fall av allvarliga överträdelser och straffbara gärningar som avses i artikel 10.1 c och d i förordning (EU) nr 508/2014, måste det göras en vidare bedömning och analys för att säkerställa att avvisandeperiodens längd står i proportion till de allvarliga överträdelsernas och de straffbara gärningarnas art, svårighetsgrad, varaktighet och upprepning. Efter analysen bör denna förordning ändras.

(18)

I syfte att möjliggöra en snar tillämpning av de åtgärder som föreskrivs i den här förordningen och med tanke på vikten av att säkerställa en harmoniserad och lika behandling av aktörerna i alla medlemsstater från programperiodens början, bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts och börja tillämpas den första dagen i stödberättigandeperioden inom ramen för EHFF, dvs. den 1 januari 2014.

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 391/2013 (2) fastställs ett gemensamt avgiftssystem för flygtrafiktjänster. Det gemensamma avgiftssystemet är en integrerad del i strävan för att nå målen i det prestationssystem som inrättats enligt artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 549/2004 (3) och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 390/2013 (4).

(2)

Kommissionens beslut 2011/121/EU (5) om fastställande av EU-täckande prestationsmål och kostnadseffektivitetsmål för tillhandahållande av flygtrafiktjänster för perioden 2012–2014. Genom skrivelser av den 19 juli 2012 och den 17 december 2012 informerade kommissionen medlemsstaterna att deras reviderade prestationsplaner och mål är förenliga med, och i tillräcklig utsträckning bidrar till de EU-täckande prestationsmål som antagits. Kostnadseffektivitetsmål uttrycks i fastställda enhetspriser.

(3)

I artikel 17.1 b och c i genomförandeförordning (EU) nr 391/2013 föreskrivs att kommissionen årligen ska utvärdera de enhetsavgifter för avgiftszoner som medlemsstaterna lämnat till kommissionen i enlighet med kraven i den förordningen och genomförandeförordningen (EU) nr 390/2013.

(4)

Kommissionen har under 2013 gjort sin utvärdering av 2014 års enhetsavgifter för avgiftszoner med stöd av organet för prestationsgranskning och Eurocontrols undervägsavgiftskontor och användning av data och ytterligare information som medlemsstaterna lämnat in. Därför antog kommissionen sitt beslut nr 2013/631/EU (6). Genom detta beslut meddelade kommissionen medlemsstaterna, i enlighet med artikel 17.1 d i genomförandeförordning (EU) nr 391/2013 att enhetsavgifter för avgiftszoner för 2014 överensstämmer med genomförandeförordningarna (EU) nr 390/2013 och (EU) nr 391/2013.

(5)

Efter antagandet av beslut 2013/631/EU år 2014 informerade Bulgarien, Danmark, Litauen, Ungern, Polen och Slovakien kommissionen om förändringar i vissa parameter för att beräkna respektive enhetsavgifter som de inte haft kännedom om när de först lämnade in sina uppgifter och kompletterande information för kommissionens bedömning av överensstämmelse, vilket krävde vissa korrigeringar i de enhetsavgifter som gällde 2014. Dessa sex medlemsstater lämnade därför in korrigerade enhetsavgifter till kommissionen.

(6)

I enlighet med artikel 17.1 c och d i genomförandeförordning (EU) nr 391/2013 har kommissionen utvärderat dessa korrigerade enhetsavgifter för avgiftszoner år 2014 i Bulgarien, Danmark, Litauen, Ungern, Polen och Slovakien och konstaterat ett dessa överensstämmer med genomförandeförordningarna (EU) nr 390/2013 och (EU) nr 391/2013. Detta resultat bör alltså meddelas de berörda medlemsstaterna.

(7)

Av tydlighets- och enhetlighetsskäl bör beslut 2013/631/EU upphävas och ersättas med det här beslutet.

(8)

Underrättelsen att enhetsavgifter för avgiftszoner överensstämmer med genomförandeförordningar (EU) nr 390/2013 och (EU) nr 391/2013 bör inte påverka tillämpningen av artikel 16 i förordning (EG) nr 550/2004.

(9)

De åtgärder som föreslås i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för det gemensamma luftrummet.