ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 44

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

58 årgången
18 februari 2015


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

BESLUT

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/217 av den 10 april 2014 om bemyndigande för medlemsstaterna att anta vissa undantag i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar [delgivet med nr C(2014) 2292]

1

 

*

Kommissionens beslut (EU) 2015/218 av den 7 maj 2014 om det statliga stöd nr SA.29786 (f.d N 633/09), SA.33296 (11/N), SA.31891 (f.d. N553/10), N 241/09, N 160/10 och SA.30995 (f.d C 25/10) som Irland har genomfört för omstruktureringen av Allied Irish Banks plc och EBS Building Society [delgivet med nr C(2014) 2638]  ( 1 )

40

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/219 av den 29 januari 2015 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2013/115/EU om antagande av Sirenehandboken och övriga genomförandeåtgärder avseende andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) [delgivet med nr C(2015) 326]

75

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

BESLUT

18.2.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 44/1


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2015/217

av den 10 april 2014

om bemyndigande för medlemsstaterna att anta vissa undantag i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar

[delgivet med nr C(2014) 2292]

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (1), särskilt artikel 6.2 och 6.4, och

av följande skäl:

(1)

Bilaga I avsnitt I.3, bilaga II avsnitt II.3 och bilaga III avsnitt III.3 till direktiv 2008/68/EG innehåller förteckningar över nationella undantag, som gör det möjligt att beakta specifika nationella omständigheter. Nya nationella undantag har begärts av vissa medlemsstater.

(2)

Dessa undantag bör beviljas.

(3)

Eftersom bilaga I avsnitt I.3, bilaga II avsnitt II.3 och bilaga III avsnitt III.3 därför måste anpassas, är det lämpligt att för tydlighetens skull ersätta dem i deras helhet.

(4)

Direktiv 2008/68/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté för transport av farligt gods som inrättats genom direktiv 2008/68/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De medlemsstater som anges i bilagan ges tillstånd att tillämpa de undantag som anges i bilagan för transport av farligt gods på deras territorier.

Dessa undantag ska tillämpas utan åtskillnad.

Artikel 2

Bilaga I avsnitt I.3, bilaga II avsnitt II.3 och bilaga III avsnitt III.3 till direktiv 2008/68/EG ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 10 april 2014.

På kommissionens vägnar

Siim KALLAS

Vice ordförande


(1)  EUT L 260, 30.9.2008, s. 13.


BILAGA

Bilagorna I, II och III till direktiv 2008/68/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Avsnitt I.3 i bilaga I ska ersättas med följande:

”I.3   Nationella undantag

Undantag för medlemsstaterna för transport av farligt gods på deras territorier i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 2008/68/EG.

Numrering av undantag: RO-a/bi/bii-MS-nn

RO= väg

a/bi/bii= artikel 6.2 a/b i/b ii

MS= medlemsstat

nn= löpnummer

På grundval av artikel 6.2 a i direktiv 2008/68/EG

BE Belgien

RO–a–BE–1

Typ: Klass 1 – Små mängder.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 1.1.3.6.

Innehållet i bilagan till direktivet: Genom 1.1.3.6 begränsas mängden av de explosiva ämnen för gruvdrift som kan transporteras i ett normalt fordon till 20 kg.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Tillstånd för innehavare av magasin som är avlägset belägna från leverantörer att transportera högst 25 kg dynamit eller kraftiga explosiva ämnen och 300 sprängkapslar i normala motorfordon, och endast enligt bestämmelser som ska fastställas av byrån för explosiva ämnen.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Article 111 de l'arrêté royal 23 septembre 1958 sur les produits explosifs.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–BE–2

Typ: Transport av ej rengjorda, tömda containrar som har innehållit produkter av olika klasser.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.4.1.1.6.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Angivelse på godsdeklarationen av ’ej rengjorda, tömda förpackningar som har innehållit produkter av olika klasser’.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Undantag 6-97.

Kommentarer: Undantaget har registrerats av kommissionen som nr 21 (inom ramen för artikel 6.10 i direktiv 94/55/EG).

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–BE–3

Typ: Antagande av RO–a–UK–4.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté royal relatif au transport des marchadises dangereuses par route (1-2009).

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–BE–4

Typ: Undantag från samtliga ADR-krav på nationell transport av maximalt 1 000 använda joniska rökdetektorer från privata hushåll till behandlingsanläggningen i Belgien via de insamlingsställen som ingår i planerna för selektiv insamling av rökdetektorer.

Hänvisning till ADR: Samtliga krav.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG:

Den nationella lagstiftningens innehåll: Om rökdetektorn är av godkänd typ omfattas privat användning av joniska rökdetektorer inte av regelverket ur radiologisk synpunkt. Transporten av sådana rökdetektorer till slutanvändaren är också undantagna från ADR-kraven (se 2.2.7.1.2 d).

Direktiv 2002/96/EG (om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter) innehåller krav på selektiv insamling av rökdetektorer för behandling av kretskorten och, i fråga om joniska rökdetektorer, för att avlägsna radioaktiva ämnen. För att göra den selektiva insamlingen möjlig har en plan utarbetats för att uppmuntra privata hushåll att ta sina använda rökdetektorer till ett insamlingsställe. Från detta insamlingsställe kan detektorerna därefter transporteras till en behandlingsanläggning, vilket ibland sker via ett andra insamlingsställe eller en tillfällig lagringsplats.

Vid insamlingsställena kommer det att finnas metallbehållare med en maximikapacitet på 1 000 rökdetektorer. Från insamlingsställena kan en sådan behållare med rökdetektorer därefter transporteras tillsammans med annat avfall till en tillfällig lagringsplats eller till behandlingsanläggningen. Behållaren ska vara märkt med ordet ’rökdetektor’.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Planen för selektiv insamling av rökdetektorer utgör en del av villkoren för bortskaffande av godkända instrument i enlighet med artikel 3.1.d.2 i det kungliga dekretet av den 20 juli 2001: Allmänna regler för strålningsskydd.

Kommentarer: Det här undantaget är nödvändigt för att möjliggöra selektiv insamling av använda joniska rökdetektorer.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

DE Tyskland

RO–a–DE–1

Typ: Samemballering och samlastning av bildelar med klassificeringen 1.4G tillsammans med visst farligt gods (n4).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 4.1.10 och 7.5.2.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Bestämmelser om samemballering och samlastning.

Den nationella lagstiftningens innehåll: UN 0431 och UN 0503 får lastas tillsammans med visst farligt gods (produkter som avser biltillverkning) i vissa mängder, som anges i undantaget. Värdet 1 000 (jämför med 1.1.3.6.4) får inte överskridas.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Gefahrgut-Ausnahmeverordnung – GGAV 2002 vom 6.11.2002 (BGBl. I S. 4350); Ausnahme 28.

Kommentarer: Undantaget krävs för snabb leverans av säkerhetsdetaljer till bilar i takt med den lokala efterfrågan. På grund av det stora utbudet av dessa produkter är det ovanligt att de lagerhålls i de lokala bilverkstäderna.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–DE–2

Typ: Undantag från kravet att medföra en godsdeklaration och ett avsändarintyg avseende vissa mängder av farligt gods enligt definitionen i 1.1.3.6 (n1).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.4.1.1.1 och 5.4.1.1.6.

Innehållet i bilagan till direktivet: Godsdeklarationens innehåll.

Den nationella lagstiftningens innehåll: För alla klasser utom klass 7 krävs ingen godsdeklaration, förutsatt att mängden transporterat gods inte överskrider de mängder som anges i 1.1.3.6.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Gefahrgut-Ausnahmeverordnung – GGAV 2002 vom 6.11.2002 (BGBl. I S. 4350); Ausnahme 18.

Kommentarer: De uppgifter som ges i märkningen och på etiketterna på förpackningar betraktas som tillräckliga för nationella transporter, eftersom en godsdeklaration inte alltid är lämplig när det rör sig om lokal distribution.

Undantaget har registrerats av kommissionen som nr 22 (inom ramen för artikel 6.10 i direktiv 94/55/EG).

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–DE–3

Typ: Transport av mätstandarder och bränslepumpar (tömda, ej rengjorda).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: Bestämmelser avseende UN-nummer 1202, 1203 och 1223.

Innehållet i bilagan till direktivet: Förpackning, märkning, dokument, transport- och hanteringsinstruktioner samt instruktioner för fordonsbesättningar.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Angivande av gällande föreskrifter och kompletterande bestämmelser om tillämpning av undantaget upp till 1 000 liter: jämförbara med tömda, ej rengjorda förpackningar. Över 1 000 liter: överensstämmelse med vissa förordningar för tankar. Transport av endast tömda och ej rengjorda behållare.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Gefahrgut-Ausnahmeverordnung – GGAV 2002 vom 6.11.2002 (BGBl. I S. 4350); Ausnahme 24.

Kommentarer: Förteckningarna nr 7, 38 och 38a.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–DE–5

Typ: Tillstånd för samemballering.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 4.1.10.4 MP2

Innehållet i bilagan till direktivet: Förbud mot samemballering.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Klass 1.4S, 2, 3 och 6.1; tillstånd för samemballering av föremål i klass 1.4S (patroner till små vapen), aerosolbehållare (klass 2) och rengörings- och behandlingsmaterial i klass 3 och 6.1 (UN-nummer) som ska säljas som set i samemballering i förpackningsgrupp II och i mindre mängder.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Gefahrgut-Ausnahmeverordnung – GGAV 2002 vom 6.11.2002 (BGBl. I S. 4350); Ausnahme 21.

Kommentarer: Förteckning nr 30*, 30a, 30b, 30c, 30d, 30e, 30f, 30g.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

DK Danmark

RO–a–DK–2

Typ: Vägtransport av förpackningar innehållande explosiva ämnen och förpackningar av sprängkapslar på samma fordon.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 7.5.2.2.

Innehållet i bilagan till direktivet: Bestämmelser om samemballering.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Reglerna i ADR måste följas när farligt gods transporteras på väg.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Bekendtgørelse nr. 729 af 15. august 2001 om vejtransport af farligt gods § 4, stk. l.

Kommentarer: Det finns ett praktiskt behov av att kunna förpacka explosiva ämnen tillsammans med sprängkapslar på samma fordon när dessa varor transporteras från lagringsplatsen till arbetsplatsen och tillbaka.

När den danska lagstiftningen om transport av farligt gods har ändrats kommer de danska myndigheterna att tillåta sådan transport på följande villkor:

1.

Transporten får högst innehålla 25 kg explosiva ämnen i grupp D.

2.

Högst 200 sprängkapslar i grupp B får transporteras.

3.

Sprängkapslar och explosiva ämnen måste förpackas separat i UN-godkända förpackningar i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2000/61/EG om ändring av direktiv 94/55/EG.

4.

Avståndet mellan förpackningar som innehåller sprängkapslar och förpackningar som innehåller explosiva ämnen måste minst vara 1 meter. Detta avstånd måste även bibehållas vid plötslig inbromsning. Förpackningar som innehåller explosiva ämnen och förpackningar som innehåller sprängkapslar måste placeras så att de snabbt kan avlägsnas från fordonet.

5.

Alla övriga bestämmelser om vägtransport av farligt gods måste iakttas.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–DK–3

Typ: Vägtransport av förpackningar och artiklar innehållande avfall eller rester av farligt gods av olika klasser från hushåll och företag i syfte att bortskaffas.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: Delarna och kapitlen 2, 3, 4.1, 5.1, 5.2, 5.4, 6, 8.1 samt 8.2.

Innehållet i bilagan till direktivet: klassificeringsbestämmelser, särskilda bestämmelser, bestämmelser om emballering, avsändningsförfaranden, bestämmelser om tillverkning och provning av förpackningar, allmänna krav avseende transportenheter och utrustning ombord samt utbildningskrav.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Innerförpackningar och artiklar innehållande avfall eller rester av farligt gods som hör till vissa klasser och som samlats in från privata hushåll eller företag i syfte att bortskaffas får packas tillsammans i vissa ytterförpackningar och/eller styckegodsenheter och transporteras enligt särskilda avsändningsförfaranden, inbegripet särskilda emballerings- och märkningsrestriktioner. Mängden farligt gods per innerförpackning, per ytterförpackning och/eller per transportenhet är begränsad.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Bekendtgørelse nr. 818 af 28. juni 2011 om vejtransport af farligt gods § 4, stk. 3.

Kommentarer: Det är inte möjligt för avfallshanterare att tillämpa alla bestämmelser i avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG när avfall med rester av farligt gods har samlats in från privata hushåll och företag i syfte att transporteras för bortskaffande. Avfallet är i vanligen förpackat i förpackningar som sålts i detaljhandeln.

Sista giltighetsdag: 1 januari 2019.

FI Finland

RO–a–FI–1

Typ: Transport av farligt gods i vissa mängder i bussar och små mängder radioaktivt material för sjukvårds- och forskningsändamål.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 4.1, 5.4.

Innehållet i bilagan till direktivet: Bestämmelser om förpackning, dokumentation.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Det är tillåtet att transportera farligt gods i vissa mängder i enlighet med 1.1.3.6 med en högsta nettomassa på 200 kg i bussar utan krav på godsdeklaration och utan att samtliga förpackningskrav är uppfyllda. Vid transport av högst 50 kg lågaktivt radioaktivt material för sjukvårds- och forskningsändamål behöver fordonet inte märkas och utrustas i enlighet med ADR.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Liikenne- ja viestintäministeriön asetus vaarallisten aineiden kuljetuksesta tiellä (277/2002; 313/2003; 312/2005).

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–FI–2

Typ: Beskrivning av tömda tankar i godsdeklarationen.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.4.1.1.6.

Innehållet i bilagan till direktivet: Särskilda bestämmelser för tömda, ej rengjorda förpackningar, fordon, containrar, tankar, batterifordon och gasbehållare bestående av flera element (’MEGC’).

Den nationella lagstiftningens innehåll: När det rör sig om tömda, ej rengjorda tankfordon som transporterat två eller flera ämnen med UN-numren 1202, 1203 och 1223, kan beskrivningen i godsdeklarationerna kompletteras med orden ’senaste last’ tillsammans med namnet på den produkt som har den lägsta flampunkten. ’Tömt tankfordon, 3, senaste last: UN 1203, bensin, II’.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Liikenne- ja viestintäministeriön asetus vaarallisten aineiden kuljetuksesta tiellä (277/2002; 313/2003).

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–FI–3

Typ: Etikettering och märkning av transportenheten för explosiva ämnen.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.3.2.1.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Allmänna bestämmelser för orangefärgad skyltning.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Transportenheter som transporterar (normalt sett i skåpbilar) små mängder explosiva ämnen (högst 1 000 kg [netto]) till stenbrott och arbetsplatser kan märkas fram och bak med storetikett nr 1.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Liikenne- ja viestintäministeriön asetus vaarallisten aineiden kuljetuksesta tiellä (277/2002; 313/2003).

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

FR Frankrike

RO–a–FR–2

Typ: Transport av avfall från sjukvårdverksamhet som medför smittorisker och som omfattas av UN 3291 med en massa på högst 15 kg.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: Bilagorna A och B.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Undantag från ADR-bestämmelserna för transport av avfall från sjukvårdverksamhet som medför smittorisker och som omfattas av UN 3291 med en massa på högst 15 kg.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 1er juin 2001 relatif au transport des marchandises dangereuses par route – Article 12.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–FR–5

Typ: Transport av farligt gods i kollektivtrafikfordon (18).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 8.3.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Transport av passagerare och farligt gods.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Transport av farligt gods förutom det i klass 7 som får medföras som handbagage i kollektivtrafikfordon: Endast de bestämmelser om förpackning, märkning och etikettering av paket som fastställs i 4.1, 5.2 och 3.4 gäller.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 29 mai 2009 relatif au transport des marchandises dangereuses par voies terrestres, annexe I paragraphe 3.1.

Kommentarer: I handbagage får endast medföras farligt gods för personligt eller eget yrkesmässigt bruk. Bärbara gasbehållare i den mängd som krävs för en resa tillåts för patienter med andningsproblem.

Sista giltighetsdag: 29 februari 2016.

RO–a–FR–6

Typ: Transport av små mängder av farligt gods för egen räkning (18).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.4.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Krav på innehav av en godsdeklaration.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Transport för egen räkning av små mängder av farligt gods förutom det i klass 7, som inte överskrider de gränsvärden som fastställs i 1.1.3.6, omfattas inte av det krav på innehav av en godsdeklaration som fastställs i 5.4.1.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 29 mai 2009 relatif au transport des marchandises dangereuses par voies terrestres annexe I, paragraphe 3.2.1.

Sista giltighetsdag: 29 februari 2016.

RO–a–FR–7

Typ: Vägtransport av prover av kemiska ämnen, blandningar och varor innehållande farligt gods i marknadsövervakningssyfte

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: Del 1 till 9.

Innehållet i bilagan till direktivet: allmänna bestämmelser, klassificering, särskilda bestämmelser och undantag avseende transport av farligt gods som är förpackat i begränsade mängder, bestämmelser om användningen av förpackningar och tankar, avsändningsförfaranden, krav för tillverkning av förpackningar, bestämmelser om transportförhållanden, hantering, lastning och lossning, bestämmelser om transportutrusning och transporter, krav för konstruktion och godkännande av fordon.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Prover av kemiska ämnen, blandningar och varor som innehåller farligt gods och som transporteras för analys som ett led i marknadsövervakning ska förpackas i kombinationsemballage. De ska följa reglerna om maximala mängder för innerförpackningar beroende på vilken typ av farligt gods det handlar om. Ytterförpackningen ska uppfylla kraven för lådor av hårdplast (4H2, kapitel 6.1 i avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG). Ytterförpackningen måste vara försedd med märkningen i punkt 3.4.7 i avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG samt med texten ’Prover för analys’ (på franska: Echantillons destinés à l'analyse). Om dessa bestämmelser är uppfyllda omfattas transporten inte av bestämmelserna i avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 12 décembre 2012 modifiant l'arrêté du 29 mai 2009 relatif aux transports de marchandises dangereuses par voies terrestres.

Kommentarer: Undantaget i punkt 1.1.3 i avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG omfattar inte transport av prover av farligt gods, tagna av de behöriga myndigheterna eller för deras räkning, för analys. För att säkerställa effektiv marknadsövervakning har Frankrike infört ett förfarande som är baserat på det system som gäller för begränsade mängder för att säkra transporterna av prover som innehåller farligt gods. Eftersom det inte alltid är möjligt att tillämpa bestämmelserna i tabell A har kvantitetsgränsen för innerförpackningen bestämts på ett mer operativt sätt.

Sista giltighetsdag: 1 januari 2019

IE Irland

RO–a–IE–1

Typ: Undantag från kravet på godsdeklaration i punkt 5.4.0 i ADR för transport av bekämpningsmedel i ADR-klass 3, som tagits upp under 2.2.3.3 som FT2-bekämpningsmedel (flampunkt < 23 °C) och ADR-klass 6.1, som tagits upp under 2.2.61.3 som T6-bekämpningsmedel, vätskor (flampunkt minst 23 °C), om den mängd farligt gods som transporteras inte överstiger de mängder som anges i 1.1.3.6 i ADR.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.4.

Innehållet i bilagan till direktivet: Krav på innehav av en godsdeklaration.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Godsdeklaration krävs inte för transport av bekämpningsmedel i ADR-klasserna 3 och 6.1 om den mängd farligt gods som transporteras inte överstiger de mängder som anges i 1.1.3.6 i ADR.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Regulation 82(9) of the ’Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations 2004’.

Kommentarer: Onödiga, betungande krav för lokala transporter och leveranser av sådana bekämpningsmedel.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–IE–4

Typ: Undantag från kraven i 5.3, 5.4, 7 och bilaga B i ADR i fråga om transport av gaskärl för utskänkningsställen (för drycker) när de transporteras på samma fordon som dryckerna (som de ska användas för).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.3, 5.4, 7 och bilaga B.

Innehållet i bilagan till direktivet: Märkning av fordonet, den dokumentation som ska medföras samt bestämmelserna för transportutrustning och transporter.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Undantag från kraven i 5.3, 5.4, 7 och bilaga B i ADR i fråga om gaskärl som används vid utskänkning av drycker när de transporteras på samma fordon som dryckerna (som de ska användas för).

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Proposed amendment to ’Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations, 2004’.

Kommentarer: Huvudverksamheten utgörs av distribution av förpackade dryckesvaror, som inte ingår i ADR, samt små mängder av små kärl som innehåller samma typ av gaser.

Tidigare artikel 6.10 i direktiv 94/55/EG.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–IE–5

Typ: Undantag för nationella transporter inom Irland från konstruktions- och testkraven för behållare, samt bestämmelserna om användning av dem, i 6.2 och 4.1 i ADR för kärl och tryckfat för gaser i klass 2, som ingått i en multimodal transport, inklusive till havs, och där följande krav är uppfyllda: i) kärlen och tryckfaten har tillverkats, provats och använts i enlighet med IMDG-koden, ii) kärlen och tryckfaten återfylls inte i Irland utan returneras praktiskt taget tömda till ursprungslandet för den multimodala transporten och iii) kärlen och tryckfaten distribueras lokalt i små mängder.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 1.1.4.2, 4.1 och 6.2.

Innehållet i bilagan till direktivet: Bestämmelser om multimodala transporter, även till havs, användning av kärl och tryckfat för gaser i ADR-klass 2, samt konstruktion och provning av dessa kärl och tryckfat för gaser i ADR-klass 2.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Bestämmelserna i 4.1 och 6.2 gäller inte kärl och tryckfat för gaser i klass 2 under följande förutsättningar: i) kärlen och tryckfaten har tillverkats och provats i enlighet med IMDG-koden, ii) kärlen och tryckfaten används i enlighet med IMDG-koden, iii) kärlen och tryckfaten transporterades till avsändaren med multimodal transport, inklusive till havs, iv) transporten av kärlen och tryckfaten till slutanvändaren består av en enskild transport, som genomförts på en dag, från mottagaren av den multimodala transporten (som det hänvisas till i led iii ovan), v) kärlen och tryckfaten återfylls inte inom landet och returneras praktiskt taget tömda till ursprungslandet för den multimodala transporten (som det hänvisas till i led iii ovan) och vi) kärlen och tryckfaten distribueras lokalt inom landet i små mängder.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Proposed amendment to ’Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations, 2004’.

Kommentarer: Gaserna i dessa kärl och tryckfat har sådana egenskaper, vilka specificerats av slutanvändarna, att det är nödvändigt att importera dem från områden som inte omfattas av ADR. Efter användning ska dessa praktiskt taget tömda kärl och tryckfat returneras till ursprungslandet för återfyllning med särskilt specificerade gaser. De får inte återfyllas i Irland eller inom ADR-området. Även om de inte uppfyller ADR-kraven uppfyller de IMDG-koden och är godkända för den. Den multimodala transporten, som påbörjas utanför ADR-området, förväntas avslutas vid importörens lokaler, varifrån distribution av kärlen och tryckfaten ska ske i små mängder till slutanvändaren i Irland. Sådan transport inom Irland skulle omfattas av artikel 6.9 i direktiv 94/55/EG.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–IE–6

Typ: Undantag från kraven i några av bestämmelserna i avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG om förpackning, märkning och etikettering vid transport av små mängder (under gränserna i 1.1.3.6) utgångna pyrotekniska artiklar med klassificeringskoderna 1.3G, 1.4G och 1.4S i klass 1 i avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG, som är försedda med ämnesidentifieringsnummer UN 0092, UN 0093, UN 0191, UN 0195, UN 0197, UN 0240, UN 0312, UN 0403, UN 0404, UN 0453, UN 0505, UN 0506 eller UN 0507, till närmaste militäranläggning för bortskaffande.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: punkterna 1, 2, 4, 5 och 6.

Innehållet i bilagan till direktivet: Allmänna bestämmelser. Klassificering. Bestämmelser om förpackning, dokumentation. Avsändningsbestämmelser. Utformning och testning av förpackningar.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Bestämmelserna i avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG om förpackning, märkning och etikettering vid transport av utgångna pyrotekniska artiklar som är försedda med respektive UN-nummer UN 0092, UN 0093, UN 0191, UN 0195, UN 0197, UN 0240, UN 0312, UN 0403, UN 0404, UN 0453, UN 0505, UN 0506 eller UN 0507 till närmaste militäranläggning är inte tillämpliga om de allmänna förpackningsbestämmelserna till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG är uppfyllda och godsdeklarationen innehåller kompletterande information. Detta gäller endast lokala transporter, till närmaste militäranläggning, av små mängder av dessa utgångna pyrotekniska artiklar för säkert bortskaffande.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: S.I. 349 of 2011 Regulation 57(f) and (g).

Kommentarer: Transporter av små mängder av utgångna nödraketer till militäranläggningar för säkert bortskaffande, som utförs av fritidsbåtägare och företag för båttillbehör, har skapat problem, framför allt i fråga om förpackningskraven. Undantaget gäller små mängder (mindre än de som anges i 1.1.3.6) vid lokala transporter och omfattar alla UN-nummer som tilldelats pyrotekniska artiklar för användning till sjöss.

Sista giltighetsdag: 30 januari 2020.

LT Litauen

RO–a–LT–1

Typ: Antagande av RO–a–UK–6.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Lietuvos Respublikos Vyriausybės 2000 m. kovo 23 d. nutarimas Nr. 337 ’Dėl pavojingų krovinių vežimo kelių transportu Lietuvos Respublikoje’ (regeringsresolution nr 337 om vägtransport av farligt gods i Litauen, antagen den 23 mars 2000).

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

HU Ungern

RO–a–HU–1

Typ: Antagande av RO–a–DE–2.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: A nemzeti fejlesztési miniszter rendelete az ADR Megállapodás A és B Mellékletének belföldi alkalmazásáról.

Sista giltighetsdag: 30 januari 2020.

RO–a–HU–2

Typ: Antagande av RO–a–UK–4.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: A nemzeti fejlesztési miniszter rendelete az ADR Megállapodás A és B Mellékletének belföldi alkalmazásáról.

Sista giltighetsdag: 30 januari 2020.

UK Förenade kungariket

RO–a–UK–1

Typ: Transport av vissa produkter innehållande relativt ofarliga radioaktiva ämnen, som klockor, armbandsur, rökdetektorer och kompassrosor (E1).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: De flesta bestämmelserna i ADR.

Innehållet i bilagan till direktivet: Bestämmelserna om transport av ämnen av klass 7.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Vissa varor som innehåller begränsade mängder radioaktiva ämnen undantas helt från de nationella bestämmelserna. (En självlysande anordning som är avsedd att bäras på kroppen; högst 500 rökdetektorer för privat bruk med en aktivitet på högst 40 kBq per fordon eller järnvägsvagn eller högst fem lysanordningar med gasformig tritium med en aktivitet per anordning på högst 10 GBq per fordon eller järnvägsvagn.)

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Radioactive Material (Road Transport) Regulations 2002: Regulation 5(4)(d). The Carriage of Dangerous Goods and Use of Transportable Pressure Equipment Regulations 2004: Regulation 3(10).

Kommentarer: Detta undantag är en kortsiktig åtgärd, som inte längre kommer att vara nödvändig när liknande ändringar av Internationella atomenergiorganets (IAEA) föreskrifter har införlivats med ADR.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–UK–2

Typ: Undantag från kravet att medföra en godsdeklaration för vissa mängder av farligt gods (annat än klass 7) enligt definitionen i 1.1.3.6 (E2).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 1.1.3.6.2 och 1.1.3.6.3.

Innehållet i bilagan till direktivet: Undantag från vissa krav för vissa mängder per transportenhet.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Det krävs ingen godsdeklaration för begränsade mängder förutsatt att dessa inte utgör en del av en större last.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Carriage of Dangerous Goods and Use of Transportable Pressure Equipment Regulations 2004: Regulation 3(7)(a).

Kommentarer: Detta undantag avser nationella transporter, eftersom en godsdeklaration inte alltid är lämplig när det rör sig om lokal distribution.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–UK–3

Typ: Undantag från kravet på brandsläckningsutrustning för fordon som transporterar lågradioaktivt material (E4).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 8.1.4.

Innehållet i bilagan till direktivet: Krav på att fordon medför brandsläckningsutrustning.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Bestämmelser om avskaffande av kravet på att medföra brandsläckningsutrustning vid transport av enbart sådana förpackningar som omfattas av undantag (UN 2908, UN 2909, UN 2910 och UN 2911).

Begränsade krav för transport av endast ett litet antal förpackningar.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Radioactive Material (Road Transport) Regulations 2002: Regulation 5(4)(d).

Kommentarer: Det är i praktiken ofta ovidkommande huruvida brandsläckningsutrustning medförs eller inte vid transport av UN 2908, UN 2909, UN 2910 och UN 2911, som ofta kan transporteras i små fordon.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–UK–4

Typ: Distribution av gods i innerförpackningar till återförsäljare och användare (med undantag av sådant gods som tillhör klasserna 1, 4.2, 6.2 och 7) från lokala distributionsmagasin till återförsäljare eller användare och från återförsäljare till slutanvändare (N1).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 6.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Bestämmelser om tillverkning och provning av förpackningar.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Förpackningarna måste inte bära ett RID/ADR- eller UN-märke eller vara märkta på något annat sätt om de innehåller gods som ingår i förteckning 3.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Carriage of Dangerous Goods and Use of Transportable Pressure Equipment Regulations 2004: Regulation 7(4) and Regulation 36 Authorisation Number 13.

Kommentarer: Det är olämpligt att tillämpa bestämmelserna i ADR när det gäller de sista transportsträckorna från ett distributionsmagasin till en återförsäljare eller användare, eller från en återförsäljare till en slutanvändare. Detta undantag syftar till att tillåta transport av innerkärl för gods utan ytterförpackningar på den sista delsträckan av den lokala distributionsresan, om det är ämnat för detaljhandeln.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015

RO–a–UK–5

Typ: Bestämmelser om att tillåta olika högsta totalmängder per transportenhet för gods av klass 1 i transportkategorierna 1 och 2 i tabell 1.1.3.6.3 (N10).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 1.1.3.6.3 och 1.1.3.6.4.

Innehållet i bilagan till direktivet: Undantag avseende transporterade mängder per transportenhet.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Regler om undantag för begränsade kvantiteter och samlastade explosiva ämnen.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Carriage of Explosives by Road Regulations 1996, reg. 13 and Schedule 5; reg. 14 and Schedule 4.

Kommentarer: Bestämmelser om att tillåta olika högsta totalmängder per transportenhet för gods av klass 1, närmare bestämt 50 för kategori 1 och 500 för kategori 2. Vid beräkning av samlastning används multiplikationsfaktorn 20 för transportkategori 1 och multiplikationsfaktorn 2 för transportkategori 2.

Tidigare artikel 6.10 i direktiv 94/55/EG.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–UK–6

Typ: Ökad maximal nettomassa för explosiva föremål som tillåts i EX/II-fordon (N13).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 7.5.5.2.

Innehållet i bilagan till direktivet: Begränsning av de mängder explosiva ämnen och föremål som får transporteras.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Begränsning av de mängder explosiva ämnen och föremål som får transporteras.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Carriage of Explosives by Road Regulations 1996, reg. 13, Schedule 3.

Kommentarer: Enligt Förenade kungarikets bestämmelser tillåts en maximal nettomassa på 5 000 kg i fordon av typ II när det gäller samhanteringsgrupperna 1.1C, 1.1D, 1.1E och 1.1J.

Många föremål i klasserna 1.1C, 1.1D, 1.1E och 1.1J som transporteras inom unionen är stora eller skrymmande och längre än 2,5 m. Det rör sig främst om explosiva föremål för militär användning. Konstruktionsbegränsningarna för EX/III-fordon (som måste vara täckta fordon) gör det mycket svårt att lasta och lossa sådana föremål. Vissa föremål skulle kräva specialutrustning för lastning och lossning vid transportens båda ändpunkter. Sådan utrustning finns sällan i praktiken. Endast ett fåtal EX/III-fordon används i Förenade kungariket och det skulle vara extremt betungande för industrin att kräva att fler specialiserade EX/III-fordon byggs för transport av denna typ av explosiva föremål och ämnen.

I Förenade kungariket transporteras militära explosiva föremål och ämnen oftast av privata företag, som inte kan utnyttja undantaget för militärfordon i direktiv 2008/68/EG. För att lösa detta problem har Förenade kungariket alltid tillåtit transport av upp till 5 000 kg av explosiva ämnen och föremål på EX/II-fordon. Den gällande gränsen räcker inte alltid till eftersom ett föremål kan innehålla mer än 1 000 kg explosiva ämnen.

Efter 1950 har endast två tillbud inträffat (båda på 1950-talet) med sprängämnen med en vikt på mer än 5 000 kg. Det ena tillbudet utlöstes av ett brinnande däck och det andra av att fordonets kapell antändes av ett hett avgassystem. Bränderna hade även kunnat uppstå med en mindre last. Inga personer skadades eller omkom vid dessa tillbud.

Erfarenheten visar att det är osannolikt att explosiva föremål som förpackas på ett korrekt sätt exploderar vid stötar, exempelvis vid fordonskollisioner. Belägg från militära rapporter och från provning av missilers anslag visar att den anslagshastighet som krävs är högre än den som uppkommer vid ett fallprov från 12 meter för att patroner ska explodera.

Gällande säkerhetsnormer påverkas inte.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–UK–7

Typ: Undantag från övervakningskravet för små mängder av vissa typer av gods i klass 1 (N12).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 8.4 och 8.5 S1(6).

Innehållet i bilagan till direktivet: Övervakningskrav avseende fordon som transporterar vissa mängder farligt gods.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Bestämmelser om säkra uppställningsplatser och övervakningsanordningar, enligt vilka det inte krävs att vissa laster av klass 1 alltid ska övervakas i enlighet med 8.5 S1(6) i ADR.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations 1996, reg. 24.

Kommentarer: Övervakningskraven enligt ADR är inte alltid genomförbara på nationell nivå.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–UK–8

Typ: Lättnad av begränsningarna för transporter av samlastade explosiva ämnen och för transporter av explosiva ämnen med andra typer av farligt gods, i vagnar, fordon och containrar (N4/5/6).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 7.5.2.1 och 7.5.2.2.

Innehållet i bilagan till direktivet: Begränsningar av vissa typer av samlastning.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Den nationella lagstiftningen är mindre begränsande när det gäller samlastning av explosiva ämnen, förutsatt att sådana transporter kan ske riskfritt.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations 1996, reg. 18.

Kommentarer: Förenade kungariket vill tillåta vissa anpassningar av bestämmelserna för samlastning av explosiva ämnen med andra explosiva ämnen och samlastning av explosiva ämnen med andra typer av farligt gods. Alla anpassningar kommer dock att innebära en begränsning av mängden av en eller flera delar av lasten och tillåts endast förutsatt att alla rimliga och genomförbara åtgärder har vidtagits för att förhindra att de explosiva ämnena kommer i kontakt med, eller på annat sätt äventyrar eller blir utsatta för fara från, sådant gods.

Exempel på anpassningar som Förenade kungariket kan komma att tillåta är:

1.

Explosiva ämnen som klassificerats med UN-nummer 0029, 0030, 0042, 0065, 0081, 0082, 0104, 0241, 0255, 0267, 0283, 0289, 0290, 0331, 0332, 0360 eller 0361 får transporteras i samma fordon som farligt gods som klassificerats med UN-nummer 1942. Mängden av UN 1942 som får transporteras ska begränsas genom att det betraktas som ett explosivt ämne enligt 1.1D.

2.

Explosiva ämnen som klassificerats med UN-nummer 0191, 0197, 0312, 0336, 0403, 0431 eller 0453 får transporteras i samma fordon som farligt gods (med undantag av brandfarliga gaser, smittfarliga ämnen och giftiga ämnen) i transportkategori 2 eller farligt gods i transportkategori 3, eller en kombination av dessa, förutsatt att den totala vikten eller volymen av farligt gods i transportkategori 2 inte överstiger 500 kg eller liter och att den sammanlagda nettovikten för sådana explosiva ämnen inte överstiger 500 kg.

3.

Explosiva ämnen enligt 1.4G får transporteras med brandfarliga vätskor och gaser i transportkategori 2 eller ej brandfarliga, ej giftiga gaser i transportkategori 3, eller en kombination av dessa i samma fordon, förutsatt att den totala vikten eller volymen för farligt gods inte överstiger 200 kg eller liter och den sammanlagda nettovikten för explosiva ämnen inte överstiger 20 kg.

4.

Explosiva föremål som klassificerats med UN-nummer 0106, 0107 eller 0257 får transporteras med explosiva föremål i samhanteringsgrupp D, E eller F av vilka de utgör beståndsdelar. Den totala mängden av explosiva ämnen med UN-nummer 0106, 0107 eller 0257 får inte överstiga 20 kg.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–a–UK–9

Typ: Alternativ till orangefärgade skyltar vid transport av små mängder radioaktivt material i små fordon.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.3.2.

Innehållet i bilagan till direktivet: Krav på orangefärgade skyltar vid transport av små mängder radioaktivt material i små fordon.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Lagstiftningen tillåter undantag som godkänts enligt detta förfarande. Det begärda undantaget avser följande:

Fordonen ska antingen

a)

märkas enligt gällande bestämmelser i punkt 5.3.2 i ADR, eller

b)

märkas med skyltar som uppfyller kraven i nationell lagstiftning när det gäller fordon som transporterar högst tio förpackningar med icke klyvbart eller undantaget klyvbart material och summan av dessa förpackningars transportindex inte överskrider 3.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Radioactive Material (Road Transport) Regulations 2002, Regulation 5(4)(d).

Kommentarer:

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO-a-UK-10

Typ: Transport av avfall från sjukvårdsverksamhet som medför smittorisker och som omfattas av UN 3291 med en massa på högst 15 kg.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: alla bestämmelser.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Undantag från kraven i avsnitt I.1 i bilaga I för transport av avfall från sjukvårdverksamhet som medför smittorisker och som omfattas av UN 3291 med en massa på högst 15 kg.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Detta undantag är avsett att införas under The Carriage of Dangerous Goods and Use of Transportable Pressure Equipment Regulations 2011.

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

På grundval av artikel 6.2 b i i direktiv 2008/68/EG

BE Belgien

RO–bi–BE–4

Typ: Transport i tankar av farligt gods avsett för destruktion genom förbränning.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 3.2.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Genom ett undantag från tabellen i 3.2 tillåts användning av en tankcontainer med tankkoden L4BH i stället för L4DH för transport av vattenreaktiv vätska, giftig, III, inte närmare specificerad, på vissa villkor.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Dérogation 01 – 2002.

Kommentarer: Denna bestämmelse får endast användas för transport av farligt avfall på en kort sträcka.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–BE–5

Typ: Transport av avfall till avfallsanläggningar.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.2, 5.4, 6.1 (tidigare bestämmelse A5, 2X14, 2X12).

Innehållet i bilagan till direktivet: Klassificering, märkning och förpackningskrav.

Den nationella lagstiftningens innehåll: I stället för att avfallet klassificeras enligt ADR kan det delas in i olika grupper (brandfarliga lösningsmedel, färger, syror, batterier, etc.) för att undvika farliga reaktioner inom en grupp. Kraven för förpackningarnas konstruktion är mindre stränga.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté royal relatif au transport des marchandises dangereuses par route (1-2009).

Kommentarer: Denna bestämmelse kan tillämpas vid transport av små avfallsmängder till avfallsanläggningar.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–BE–6

Typ: Antagande av RO–bi–SE–5.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté royal relatif au transport des marchadises dangereuses par route (1-2009).

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–BE–7

Typ: Antagande av RO–bi–SE–6.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté royal relatif au transport des marchadises dangereuses par route (2-2008).

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–BE–8

Typ: Antagande av RO–bi–UK–2.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté royal relatif au transport des marchadises dangereuses par route.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–BE–9

Typ: Antagande av RO–bi–SE–3.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté royal relatif au transport de marchandises dangereuses par route.

Sista giltighetsdag: 15 januari 2018.

RO–bi–BE–10

Typ: Transporter i närheten av industriområden, inklusive transporter på allmänna vägar.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: Bilagorna A och B.

Innehållet i bilagan till direktivet: Bilagorna A och B.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Undantagen gäller dokumentationen, etiketteringen och märkningen av förpackningar samt förarintyget.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté royal relatif au transport des marchandises dangereuses par route.

Kommentarer: I följande förteckning anges undantagets nummer i den nationella lagstiftningen, det avstånd som tillåts och det farliga godset.

 

Undantag 2-89: Transporten korsar allmän väg (kemikalier i förpackningar)

 

Undantag 4-97: En sträcka på 2 km (tackjärn vid förhöjda temperaturer)

 

Undantag 2-2001: En sträcka på 300 m (klasserna 3, 6.1 och 8)

 

Undantag 6-2004: En sträcka på högst 5 km (kemikalier i förpackningar)

 

Undantag 12-2004: En sträcka på 800 m (UN 3082)

 

Undantag 16-2004: En sträcka på högst 55 km (begränsade mängder)

 

Undantag 7-2005: Transporten korsar allmän väg (UN 1202)

 

Undantag 9-2005: En sträcka på 1 200 m (UN 3077)

 

Undantag 1-2006: En sträcka på 600 m (kemikalier i förpackningar)

 

Undantag 13-2007: En sträcka på 8 km (kemikalier i förpackningar)

 

Undantag 7-2008: En sträcka på högst 1,5 km (tömda, ej rengjorda tankar och tankar för klass 9)

 

Undantag 8-2008: En sträcka på 800 m (UN 2735 och UN 3082)

 

Undantag 2-2009: En sträcka på 350 m (kemikalier i förpackningar)

 

Undantag 3-2009: En sträcka på högst 4,5 km (kemikalier i förpackningar)

 

Undantag 5-2009: En sträcka på högst 4,5 km (kemikalier i förpackningar)

 

Undantag 9-2009: En sträcka på högst 20 km (klass 2 i förpackningar)

 

Undantag 16-2009: En sträcka på 200 m (IBC)

Sista giltighetsdag: 15 januari 2018.

DE Tyskland

RO–bi–DE–1

Typ: Utelämnande av vissa uppgifter i godsdeklarationen (n2).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.4.1.1.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Godsdeklarationens innehåll.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Avser alla klasser utom klasserna 1 (utom 1.4S), 5.2 och 7:

I godsdeklarationen krävs inga uppgifter om följande:

a)

Mottagaren när det gäller lokal distribution (utom för kompletta laster och transporter på vissa rutter).

b)

Antal förpackningar och typ av förpackningar, om 1.1.3.6 inte tillämpas och om fordonet uppfyller alla bestämmelser i bilagorna A och B.

c)

Godsdeklarationen för den senaste lasten är tillräcklig för tömda, ej rengjorda tankar.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Gefahrgut-Ausnahmeverordnung – GGAV 2002 vom 6.11.2002 (BGBl. I S. 4350); Ausnahme 18.

Kommentarer: Det skulle inte vara praktiskt möjligt att tillämpa alla bestämmelser i den berörda typen av transport.

Undantaget har registrerats av kommissionen som nr 22 (inom ramen för artikel 6.10 i direktiv 94/55/EG).

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–DE–2

Typ: Transporter av klass 9 PCB-kontaminerat material i bulk.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 7.3.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Bulktransporter.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Tillstånd för bulktransporter i fordon med växelflak eller containrar som förseglats för att inte släppa in vätskor eller damm.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Gefahrgut-Ausnahmeverordnung – GGAV 2002 vom 6.11.2002 (BGBl. I S. 4350); Ausnahme 11.

Kommentarer: Undantag 11 begränsat t.o.m. den 31 december 2004. Från och med 2005 gäller samma bestämmelser i ADR och RID.

Se även det multilaterala avtalet M137.

Förteckning nr 4*.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–DE–3

Typ: Transporter av förpackat farligt avfall.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 1 till 5.

Innehållet i bilagan till direktivet: Klassificering, förpackning och märkning.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Klasserna 2 till 6.1, 8 och 9. Samemballering och transport av farligt avfall i förpackningar och IBC-behållare (mindre bulkbehållare). Avfall måste vara förpackat i inre förpackningar (när det samlas in) och delas in i specifika avfallsgrupper (för att undvika farliga reaktioner inom en avfallsgrupp). Användning av skriftliga specialinstruktioner som rör avfallsgrupperna och som fraktsedel. Insamling av avfall från hushåll, laboratorier etc.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Gefahrgut-Ausnahmeverordnung – GGAV 2002 vom 6.11.2002 (BGBl. I S. 4350); Ausnahme 20.

Kommentarer: Förteckning nr 6*.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–DE–4

Typ: Antagande av RO–bi–BE–1.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: —

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

RO–bi–DE–5

Typ: Lokala transporter av UN 3343 (nitroglycerinblandning, okänsliggjord, i flytande form, brandfarlig, som inte specificeras på annat sätt, med högst 30 viktprocent nitroglycerin) i tank-containrar, som undantag från punkt 4.3.2.1.1 i avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 3.2, 4.3.2.1.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Regler för användning av tankcontainrar

Den nationella lagstiftningens innehåll: lokal transport av nitroglycerin (UN 3343) i tankcontainrar på korta sträckor, förutsatt att följande villkor uppfylls:

1.   Krav avseende tankcontainrar

1.1

Endast tankcontainrar särskilt avsedda för detta ändamål får användas, och ska i alla övriga avseenden uppfylla kraven för konstruktion, utrustning, typgodkännande, inspektioner och provning, märkning och drift i kapitel 6.8 i avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG.

1.2

Tankcontainerns stängningsmekanism måste vara utrustad med tryckavlastningssystem som ger efter om det inre trycket stiger till 300 kPa (3 bar) över normaltryck och därvid frigör en öppning som är riktad uppåt och har en tryckavlastningsyta på minst 135 cm2 (132 mm i diameter). Öppningen får inte återförsluta sig efter det att den aktiverats. Som säkerhetsinstallation kan ett eller flera säkerhetselement med samma aktiveringsbeteende och motsvarande tryckavlastningsyta användas. Säkerhetsinstallationens konstruktionstyp måste ha genomgått typprovning och typgodkännande hos den berörda myndigheten.

2.   Märkning

Varje tankcontainer ska märkas på båda sidor med varningsmärke i enlighet med mall 3 i punkt 5.2.2.2.2 i avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG.

3.   Driftsvillkor

3.1

Det ska säkerställas att nitroglycerinet vid transport är jämnt fördelat i flegmatiseringsmediet och att ingen separering kan äga rum.

3.2

Vid lastning och avlastning är det förbjudet för personer att vistas i eller på fordon, utom för att driva lastnings- och avlastningsutrustningen.

3.3

Vid avlastningsplatsen ska tankcontainrarna tömmas helt. Om de inte kan tömmas helt ska de förslutas tätt efter avlastning fram till dess att de fylls igen.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Undantag Nordrhein-Westfalen.

Anmärkningar: Detta avser lokala vägtransporter i tankcontainrar på korta avstånd som del av en industriprocess mellan två fasta produktionsanläggningar. För att tillverka en läkemedelsprodukt levererar produktionsanläggning A som del i en regelenlig transport en hartslösning i 600 liters tankcontainrar, brandfarlig (UN 1866), förpackningsgrupp II, till produktionsanläggning B. Här tillförs en nitroglycerinlösning, och blandning sker, för att få fram en limblandning innehållande nitroglycerin, okänsliggjord, i flytande form, brandfarlig, som inte specificeras på annat sätt, med högst 30 viktprocent nitroglycerin (UN 3343) för vidareanvändning. Återtransporten av denna beredning till produktionsanläggning A sker också i ovannämnda tankcontainrar, som särskilt kontrollerats och godkänts av den behöriga myndigheten för denna specifika transport, och som är försedda med tankkod L10DN.

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

RO–bi–DE–6

Typ: Antagande av RO–bi–SE–6.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: § 1 Absatz 3 Nummer 1 der Gefahrgutverordnung Straße, Eisenbahn und Binnenschifffahrt (GGVSEB)

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

DK Danmark

RO–bi–DK–1

Typ: UN 1202, 1203, 1223 och klass 2 – ingen godsdeklaration.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.4.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Krav på godsdeklaration.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Vid transport av mineraloljeprodukter i klass 3, UN 1202, 1203 och 1223 och gaser i klass 2 i samband med distribution (av gods till två eller flera mottagare och insamling av returnerat gods i liknande situationer) krävs ingen godsdeklaration, förutsatt att de skriftliga anvisningarna, förutom de upplysningar som krävs enligt ADR, innehåller upplysningar om UN-nr, namn och klass.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Bekendtgørelse nr. 729 af 15/08/2001 om vejtransport af farligt gods.

Kommentarer: Skälet till att det nationella undantaget finns är utvecklingen av elektronisk utrustning, vilket gör det möjligt för exempelvis oljebolag, som använder elektronisk utrustning, att kontinuerligt överföra information om kunderna till fordonen. Eftersom denna information inte finns tillgänglig i början av transporten och därför kommer att överföras under transporten, är det inte möjligt att före transporten sammanställa en godsdeklaration. Denna typ av transport begränsas till vissa områden.

Danmark har redan beviljats undantag för en liknande bestämmelse inom ramen för artikel 6.10 i direktiv 94/55/EG.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–DK–2

Typ: Antagande av RO–bi–SE–6.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Bekendtgørelse nr. 437 af 6. juni 2005 om vejtransport af farligt gods, i dess ändrade lydelse.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–DK–3

Typ: Antagande av RO–bi–UK–1.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Bekendtgørelse nr. 437 af 6. juni 2005 om vejtransport af farligt gods, i dess ändrade lydelse.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–DK–4

Typ: Vägtransport av farligt gods av vissa klasser från privata hushåll och företag till närbelägna insamlingsplatser för avfall eller mellanbearbetningsanläggningar i bortskaffningssyfte.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: Del 1 till 9.

Innehållet i bilagan till direktivet: allmänna bestämmelser, klassificeringsbestämmelser, särskilda bestämmelser, förpackningsbestämmelser, avsändningsförfaranden, bestämmelser för tillverkning och provning av förpackningar, bestämmelser om transportförhållanden, lastning, lossning och hantering, krav för fordonsbesättningar, utrustning, drift och dokumentation och krav för konstruktion och godkännande av fordon.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Farligt gods från privata hushåll och företag får under vissa förhållanden transporteras till närbelägna insamlingsplatser för avfall eller mellanbearbetningsanläggningar i bortskaffningssyfte. Olika bestämmelser ska följas beroende på transportens karaktär och beroende på vilka risker som hör samman med transporten; exempelvis mängden farligt gods per innerförpackning, per ytterförpackning och/eller per transportenhet, och huruvida transport av farligt gods är underordnad företagens huvudsakliga verksamhet eller inte.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Bekendtgørelse nr. 818 af 28. juni 2011 om vejtransport af farligt gods § 4, stk. 3.

Kommentarer: Det är inte möjligt för avfallshanterare och företag att tillämpa alla bestämmelser i avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG när avfall som kan innehålla rester av farligt gods transporteras från privata hushåll och/eller företag till närbelägna insamlingsplatser för avfall i bortskaffningssyfte. Avfallet är vanligen förpackningar som ursprungligen har transporterats i enlighet med undantaget i punkt 1.1.3.1 c i avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG och/eller sålts i detaljhandeln. Undantaget i punkt 1.1.3.1 c gäller emellertid inte transport till insamlingspunkter för avfall, och bestämmelserna i kapitel 3.4 i avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG är inte ändamålsenliga för transport av avfall som är innerförpackningar.

Sista giltighetsdag: 1 januari 2019.

EL Grekland

RO–bi–EL–1

Typ: Undantag från säkerhetsbestämmelserna för fasta tankar (tankfordon), som registrerats före den 31 december 2001, vid lokala transporter eller transport av små mängder av vissa kategorier av farligt gods.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 1.6.3.6, 6.8.2.4.2, 6.8.2.4.3, 6.8.2.4.4, 6.8.2.4.5, 6.8.2.1.17–6.8.2.1.22, 6.8.2.1.28, 6.8.2.2, 6.8.2.2.1, 6.8.2.2.2.

Innehållet i bilagan till direktivet: Krav avseende konstruktion, utrustning, typgodkännande, inspektioner och provning samt märkning av fasta tankar (tankfordon), avmonterbara tankar och tankbehållare samt tankväxelflak med tankvägg av metall, och batterifordon och gasbehållare bestående av flera element (MEGC).

Den nationella lagstiftningens innehåll: Övergångsbestämmelser: Fasta tankar (tankfordon), avmonterbara tankar och tankbehållare som för första gången registrerades i Grekland mellan den 1 januari 1985 och den 31 december 2001 kan fortsätta att användas fram till och med den 31 december 2010. Denna övergångsbestämmelse avser fordon avsedda för transport av följande typer av farligt gods (UN 1202, 1268, 1223, 1863, 2614, 1212, 1203, 1170, 1090, 1193, 1245, 1294, 1208, 1230, 3262, 3257). Sådan transport omfattar små mängder eller utgörs av lokal transport med fordon som registrerats inom den referensperioden. Övergångsbestämmelsen kommer att gälla för tankfordon som anpassats i enlighet med följande:

1.

Punkterna i ADR för inspektion och provning: 6.8.2.4.2, 6.8.2.4.3, 6.8.2.4.4, 6.8.2.4.5, (ADR 1999: 211.151, 211.152, 211.153, 211.154).

2.

Minsta tjocklek på tankväggen ska vara 3 mm för tankar som rymmer upp till 3 500 liter och minst 4 mm gjutstål för tankar som rymmer upp till 6 000 liter, oberoende av skiljeväggarnas tjocklek.

3.

Om tanken är gjord av aluminium eller annan metall ska den uppfylla alla krav avseende tjocklek och andra tekniska specifikationer som härleds från tekniska ritningar som godkänts av lokala myndigheter i det land där fordonen tidigare varit registrerade. Om tekniska ritningar saknas ska tankarna uppfylla kraven i 6.8.2.1.17 (211.127).

4.

Tankarna ska uppfylla kraven i punkterna 211.128, 6.8.2.1.28 (211.129), punkt 6.8.2.2 med delpunkterna 6.8.2.2.1 och 6.8.2.2.2 (211.130, 211.131).

Detta innebär att tankfordon under 4 ton som används för lokal transport av enbart gasol (UN 1202), som registrerats för första gången före den 31 december 2002 och vars hölje är tunnare än 3 mm endast får användas om de anpassas i enlighet med punkt 211.127 (5)b4 (6.8.2.1.20).

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Τεχνικές Προδιαγραφές κατασκευής, εξοπλισμού και ελέγχων των δεξαμενών μεταφοράς συγκεκριμένων κατηγοριών επικινδύνων εμπορευμάτων για σταθερές δεξαμενές (οχήματα-δεξαμενές), αποσυναρμολογούμενες δεξαμενές που βρίσκονται σε κυκλοφορία (Krav avseende konstruktion, utrustning, inspektioner och provning av fasta tankar [tankfordon], avmonterbara tankar som befinner sig i cirkulation, för vissa kategorier av farligt gods).

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO-bi–EL–2

Typ: Undantag från konstruktionsbestämmelserna för grundfordon, beträffande fordon avsedda för lokal transport av farligt gods som registrerats för första gången före den 31 december 2001.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: ADR 2001: 9.2, 9.2.3.2, 9.2.3.3.

Innehållet i bilagan till direktivet: Villkor för konstruktion av basfordon.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Undantaget avser fordon avsedda för lokal transport av farligt gods (kategorierna UN 1202, 1268, 1223, 1863, 2614, 1212, 1203, 1170, 1090, 1193, 1245, 1294, 1208, 1230, 3262 och 3257), som registrerats för första gången före den 31 december 2001.

Fordonen ska överensstämma med kraven i 9 (9.2.1–9.2.6) i bilaga B till direktiv 94/55/EG, med följande avvikelser:

Överensstämmelse med kraven i 9.2.3.2 krävs endast om fordonet är utrustat med fabriksmonterade ABS-bromsar och ska förses med tillsatsbromsanordningar enligt definitionen i 9.2.3.3.1, som dock inte behöver överensstämma med 9.2.3.3.2 och 9.2.3.3.3.

Färdskrivarens elförsörjning ska förses med en säkerhetsspärr som kopplas direkt till batteriet (marginalnummer 220 514) och den elektriska utrustningen för lyftmekanismen för boggiaxlar ska installeras på den plats där den ursprungligen installerats av fordonstillverkaren och skyddas med lämpligt förseglat hölje (marginalnummer 220 517).

Tankfordon med en maximivikt på högst 4 ton avsedda för lokal transport av dieseleldningsolja (UN 1202) måste överensstämma med kraven i 9.2.2.3, 9.2.2.6, 9.2.4.3 och 9.2.4.5, men inte nödvändigtvis med övriga punkter.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Τεχνικές Προδιαγραφές ήδη κυκλοφορούντων οχημάτων που διενεργούν εθνικές μεταφορές ορισμένων κατηγοριών επικινδύνων εμπορευμάτων (Tekniska krav för fordon som är i bruk, avsedda för lokala transporter av vissa kategorier av farligt gods).

Kommentarer: Antalet berörda fordon är litet jämfört med det sammanlagda antalet registrerade fordon. Dessutom är de endast avsedda för lokala transporter. Den begärda undantagsformen, den berörda fordonsparken och den typ av gods som omfattas av transporterna leder inte till trafiksäkerhetsproblem.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

ES Spanien

RO–bi–ES–2

Typ: Specialutrustning för distribution av vattenfri ammoniak.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 6.8.2.2.2.

Innehållet i bilagan till direktivet: För att förhindra att innehåll går förlorat om de yttre tillbehören (rör, sidomonterade avstängningsventiler) skulle skadas, måste den inre stoppventilen och dess förankring vara skyddade så att de inte kan lossna på grund av yttre påverkan eller vara utformade för att motstå sådan påverkan. Påfyllnings- och tömningsanordningarna (inklusive flänsar och gängade pluggar) samt skyddskåpor (om sådana finns) ska kunna säkras mot oavsiktligt öppnande.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Tankar som används inom jordbruket för utkörning och spridning av vattenfri ammoniak, och som togs i drift före den 1 januari 1997, får utrustas med yttre, i stället för inre, säkerhetsanordningar, under förutsättning att de erbjuder samma skydd som väggen på tanken.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Real Decreto 551/2006. Anejo 1. Apartado 3.

Kommentarer: Före den 1 januari 1997 användes en typ av tank utrustad med yttre säkerhetsanordningar enbart inom jordbruket för att sprida vattenfri ammoniak direkt på marken. Tankar av den här typen används fortfarande. De körs sällan lastade på vägar utan används enbart för gödselspridning på större gårdar.

Sista giltighetsdag: 29 februari 2016.

FI Finland

RO–bi–FI–1

Typ: Ändring av informationen i godsdokumentet för explosiva ämnen.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.4.1.2.1 a.

Innehållet i bilagan till direktivet: Särskilda bestämmelser för klass 1.

Den nationella lagstiftningens innehåll: I godsdokumentet är det tillåtet att ange antalet tändhattar (1 000 tändhattar motsvarar 1 kilo explosiva ämnen) i stället för den faktiska nettomassan explosiva ämnen.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Liikenne- ja viestintäministeriön asetus vaarallisten aineiden kuljetuksesta tiellä (277/2002; 313/2003).

Kommentarer: Informationen anses tillräcklig för nationell transport. Detta undantag avser huvudsakligen sprängämnesindustrin och små mängder i lokala transporter.

Undantaget har registrerats av kommissionen som nr 31.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–FI–2

Typ: Antagande av RO–bi–SE–10.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen:

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–FI–3

Typ: Antagande av RO–bi–DE–1.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen:

Sista giltighetsdag: 29 februari 2016.

FR Frankrike

RO–bi–FR–1

Typ: Användning av ett sjöfartsdokument som godsdeklaration för korta transporter efter fartygslossning.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.4.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Uppgifter som ska finnas i det dokument som används som godsdeklaration för farligt gods.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Sjöfartsdokumentet används som godsdeklaration för transporter inom en radie på 15 km.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 1er juin 2001 relatif au transport des marchandises dangereuses par route – Article 23-4.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–FR–3

Typ: Transport av fasta lagertankar för LPG (18).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: Bilagorna A och B.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Särskilda bestämmelser gäller för transport av fasta lagertankar för LPG. Gäller endast för korta sträckor.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 1er juin 2001 relatif au transport des marchandises dangereuses par route – Article 30.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–FR–4

Typ: Särskilda villkor för förarutbildning och godkännande av de fordon som används för jordbrukstransporter (korta sträckor).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 6.8.3.2, 8.2.1 och 8.2.2.

Innehållet i bilagan till direktivet: Tankutrustning och förarutbildning.

Den nationella lagstiftningens innehåll:

Särskilda bestämmelser om godkännande av fordon.

Särskild förarutbildning.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 1er juin 2001 relatif au transport des marchandises dangereuses par route – Article 29-2 – Annex D4.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

HU Ungern

RO–bi–HU--1

Typ: Antagande av RO–bi–SE–3.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: A nemzeti fejlesztési miniszter rendelete az ADR Megállapodás A és B Mellékletének belföldi alkalmazásáról.

Sista giltighetsdag: 30 januari 2020.

IE Irland

RO–bi–IE–3

Typ: Undantag för lastning och lossning av farligt gods, som omfattas av specialbestämmelsen CV1 i 7.5.11 eller S1 i 8.5, på en offentlig plats utan specialtillstånd från behöriga myndigheter.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 7.5 och 8.5.

Innehållet i bilagan till direktivet: Kompletterande bestämmelser om lastning, lossning och hantering.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Lastning och lossning av farligt gods på en offentlig plats är tillåten utan specialtillstånd från behöriga myndigheter, vilket innebär en avvikelse från kraven i 7.5.11 eller 8.5.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Regulation 82(5) of the ’Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations, 2004’.

Kommentarer: När det gäller nationella transporter inom statens gränser, utgör denna bestämmelse en mycket tung börda för de behöriga myndigheterna.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–IE–6

Typ: Undantag från kravet i 4.3.4.2.2 om att böjliga påfyllnings- och tömningsrör som inte är ständigt kopplade till tanken på en tankvagn ska vara tömda under transport.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 4.3.

Innehållet i bilagan till direktivet: Användning av tankfordon.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Upprullade böjliga slangar (även fasta rör som är en del av slangarna) monterade på tankbilar som används för distribution av petroleumprodukter med ämnesidentifieringsnummer UN 1011, UN 1202, UN 1223, UN 1863 och UN 1978 behöver inte vara tömda under transport på väg under förutsättning att lämpliga åtgärder vidtagits för att förhindra att innehållet läcker ut.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Regulation 82(8) of the ’Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations, 2004’.

Kommentarer: Böjliga slangar monterade på tankfordon för leverans till hushåll måste vara fyllda, även under transport. Tömningssystemet är av ’wet-line’-typ, vilket innebär att tankfordonets mätare och slangar måste vara fyllda så att det garanteras att kunden får rätt mängd.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–IE–7

Typ: Undantag från vissa av kraven i 5.4.0, 5.4.1.1.1 och 7.5.11 i ADR för bulktransport av ammoniumnitratgödselmedel UN 2067 från hamnar till mottagare.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.4.0, 5.4.1.1.1 och 7.5.11.

Innehållet i bilagan till direktivet: Krav på separat godsdokument som ska innehålla korrekt total kvantitet för den särskilda last som avses, för varje transport, och krav på att fordonet ska rengöras före och efter resan.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Förslaget till undantag för att tillåta ändringar av kraven i ADR för godsdokument och fordonsrengöring. Syftet är att ta hänsyn till de praktiska problemen vid bulktransport från hamn till mottagare.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Proposed amendment to ’Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations, 2004’.

Kommentarer: Enligt bestämmelserna i ADR krävs a) ett separat godsdokument med uppgifter om den totala massan farligt gods som transporteras i den aktuella lasten och b) specialbestämmelsen ’CV24’ om rengöring vid samtliga laster som transporteras mellan hamnen och mottagaren vid lossning av bulkfartyg. Eftersom transporten är lokal och omfattar lossning av ett bulkfartyg, där flera laster (på samma dag eller under flera på varandra följande dagar) av samma ämne transporteras mellan bulkfartyget och mottagaren, räcker det med ett enda godsdokument som innehåller en uppskattning av totalmassan för varje last. Att kräva specialbestämmelse ’CV24’ borde inte vara nödvändigt.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–IE–8

Typ: Transport av farligt gods mellan ett privatägt område och ett annat fordon i omedelbar närhet av området, eller mellan två delar av ett privatägt område belägna i omedelbar närhet av varandra men åtskilda av en allmän väg.

Hänvisning till bilagan till direktivet: avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: Bilagorna A och B.

Innehållet i bilagan till direktivet: Bestämmelser om transport av farligt gods på väg.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Bestämmelserna tillämpas inte när ett fordon används för transport av farligt gods

a)

mellan ett privatägt område och ett annat fordon i omedelbar närhet av det området, eller

b)

mellan två delar av ett privatägt område belägna i omedelbar närhet av varandra men exempelvis åtskilda av en allmän väg,

förutsatt att transporten sker den kortaste möjliga vägen.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: European Communities (Carriage of Dangerous Goods by Road and Use of Transportable Pressure Equipment) Regulations 2011 and 2013, Regulation 56.

Kommentarer: Det kan uppstå en rad olika situationer när farligt gods transporteras mellan två delar av ett privatägt område eller mellan ett privatägt område och ett dithörande fordon åtskilda av en allmän väg. Denna transportform utgör inte transport av farligt gods i sedvanlig mening, och bestämmelserna om transport av farligt gods behöver därför inte tillämpas. Se även RO–bi–SE–3 och RO–bi–UK–1.

Sista giltighetsdag: 30 januari 2020.

LT Litauen

RO–bi–LT–1

Typ: Antagande av RO–bi–EL–1.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Lietuvos Respublikos Vyriausybės 2000 m. kovo 23 d. nutarimas Nr. 337 ’Dėl pavojingų krovinių vežimo kelių transportu Lietuvos Respublikoje’ (Regeringsresolution nr 337 om vägtransport av farligt gods i Litauen, antagen den 23 mars 2000).

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–LT–2

Typ: Antagande av RO–bi–EL–2.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Lietuvos Respublikos Vyriausybės 2000 m. kovo 23 d. nutarimas Nr. 337 ’Dėl pavojingų krovinių vežimo kelių transportu Lietuvos Respublikoje’ (Regeringsresolution nr 337 om vägtransport av farligt gods i Litauen, antagen den 23 mars 2000).

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

NL Nederländerna

RO–bi–NL–13

Typ: System för transport av farligt hushållsavfall 2004.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 1.1.3.6, 3.3, 4.1.4, 4.1.6, 4.1.8, 4.1.10, 5.1.2, 5.4.0, 5.4.1, 5.4.3, 6.1, 7.5.4, 7.5.7, 7.5.9, 8 och 9.

Innehållet i bilagan till direktivet: Undantag för vissa kvantiteter, särskilda bestämmelser, användningen av förpackningar, användningen av ytterförpackningar, dokumentation, utformning och testning av förpackningar, lastning, lossning och hantering, bemanning, utrustning, drift, fordon och dokumentation, konstruktion och godkännande av fordon.

Den nationella lagstiftningens innehåll: 17 materiella bestämmelser om transport av farligt hushållsavfall som samlas in i små mängder. Eftersom det rör sig om små mängder vid varje insamlingstillfälle och med tanke på ämnenas skiftande karaktär, är det omöjligt att genomföra transporterna helt i enlighet med ADR-bestämmelserna. I enlighet med det ovannämnda systemet fastställs därför en förenklad variant som avviker från en del av ADR-bestämmelserna.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: System för transport av farligt hushållsavfall 2004.

Kommentarer: Systemet inrättades för att privatpersoner skulle kunna lämna små mängder kemiskt avfall på ett enda ställe. De aktuella ämnena består därför av rester, exempelvis färgavfall. Risknivån begränsas av valet av transportmedel, där det bland annat handlar om särskilda transportenheter och skyltar som anger ’rökning förbjuden’ samt en för allmänheten väl synlig gul blinkande lampa. När det gäller transporter är den viktigaste aspekten att säkerheten kan garanteras. För att uppnå det målet kan man exempelvis transportera ämnena i förseglade förpackningar för att förhindra att ämnena sprids eller att giftiga ångor läcker ut eller samlas i fordonet. I fordonet finns enheter som är lämpliga för att lagra olika avfallskategorier och som skyddar mot att lasten förskjuts eller oavsiktligen öppnas. Trots att det rör sig om små mängder avfall, måste transportoperatören kunna uppvisa bevis på yrkesmässig utbildning med tanke på att det rör sig om olika typer av ämnen. Med tanke på privatpersoners dåliga kunskaper i fråga om riskerna förknippade med dessa ämnen bör det finnas skriftliga instruktioner i enlighet med bilagan till systemet.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

PT Portugal

RO–bi–PT–1

Typ: Transportdokumentation för UN 1965.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.4.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Krav avseende godsdeklarationen.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Den transportbenämning som enligt avsnitt 5.4.1 i Regulamento Nacional de Transporte de Mercadorias Perigosas por Estrada (RPE) ska anges i godsdeklarationen när det gäller kommersiella butan- och propangaser som omfattas av UN 1965 (kolvätegasblandning, kondenserad, n.o.s.) och som transporteras i cylindrar får ersättas med andra handelsnamn enligt följande:

’UN 1965 Butan’ för blandningarna A, A01, A02 och A0 i enlighet med beskrivningen i underavsnitt 2.2.2.3 i RPE och som transporteras i cylindrar.

’UN 1965 Propan’ för blandning C i enlighet med beskrivningen i underavsnitt 2.2.2.3 i RPE och som transporteras i cylindrar.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Despacho DGTT 7560/2004, 16 april 2004, enligt artikel 5, nr 1 i Decreto-Lei No 267-A/2003 av den 27 oktober.

Kommentarer: Det finns behov av att göra det enklare för de ekonomiska aktörerna att fylla i godsdeklarationerna för farligt gods, men säkerheten får inte äventyras.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–PT–2

Typ: Godsdeklarationer för tömda, icke rengjorda tankar och behållare.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.4.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Krav avseende godsdeklarationen.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Under returtransporten av tomma tankar och behållare som använts för transport av farligt gods får den godsdeklaration som anges i avsnitt 5.4.1 i RPE ersättas med den godsdeklaration som använts för den omedelbart föregående transporten för att leverera det farliga godset.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Despacho DGTT 15162/2004, 28 juli 2004, enligt artikel 5, nr 1 i Decreto-Lei nr 267-A/2003 av den 27 oktober.

Kommentarer: Kravet på att tomma tankar och behållare som har innehållit farligt gods ska åtföljas av en godsdeklaration i enlighet med RPE har i vissa fall skapat praktiska problem, vilka på detta sätt kan minimeras utan att säkerheten äventyras.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

SE Sverige

RO–bi–SE–1

Typ: Transport av farligt avfall till anläggningar för bortskaffande av farligt avfall.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 2, 5.2 och 6.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Klassificering, märkning och etikettering samt bestämmelser för tillverkning och provning av förpackningar.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Lagstiftningen innehåller förenklade klassificeringskriterier, mindre stränga krav för tillverkning och provning av förpackningar, och ändrade bestämmelser om märkning och etikettering.

I stället för att farligt avfall klassificeras i enlighet med ADR delas det in i olika avfallsgrupper. Varje avfallsgrupp innehåller ämnen som i enlighet med ADR kan samemballeras.

Varje förpackning ska märkas med koden för den berörda avfallsgruppen i stället för med UN-numret.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.

Kommentarer: Dessa bestämmelser får endast tillämpas för transport av farligt avfall från offentliga återvinningsstationer till anläggningar för bortskaffande av farligt avfall.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–SE–2

Typ: Avsändarens namn och adress i godsdeklarationen.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.4.1.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Allmänna uppgifter i godsdeklarationen.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Enligt den nationella lagstiftningen krävs ingen uppgift om avsändarens namn och adress i samband med att tömda ej rengjorda förpackningar returneras inom ett distributionssystem.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.

Kommentarer: Tömda, ej rengjorda förpackningar som returneras kommer i de flesta fall fortfarande att innehålla små mängder av farligt gods.

Detta undantag tillämpas främst av industrier för retur av tömda, ej rengjorda gasbehållare i utbyte mot fyllda.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–SE–3

Typ: Transport av farligt gods i närheten av industriområden, inklusive transporter på allmän väg mellan olika delar av industriområden.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: Bilagorna A och B.

Innehållet i bilagan till direktivet: Bestämmelser om transport av farligt gods på allmän väg.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Transport av farligt gods i närheten av industriområden, inklusive transporter på allmän väg mellan olika delar av industriområden. Undantagen rör etikettering och märkning av förpackningar, godsdeklarationer, förarintyg och godkännandecertifikat enligt 9.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.

Kommentarer: Det förekommer i ett antal situationer att farligt gods transporteras mellan områden som ligger på varsin sida om en allmän väg. Denna transportform utgör inte transport av farligt gods på privat väg och bör därför omfattas av de tillämpliga bestämmelserna. Jämför även med artikel 6.14 i direktiv 96/49/EG.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–SE–4

Typ: Transport av farligt gods som beslagtagits av myndigheterna.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: Bilagorna A och B.

Innehållet i bilagan till direktivet: Bestämmelser om transport av farligt gods på väg.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Avvikelser från bestämmelserna kan tillåtas om de kan motiveras genom hänvisning till arbetarskydd, lossningsrisker, överlämnande av bevis m.m.

Avvikelser från bestämmelserna kan endast tillåtas om tillfredsställande säkerhet garanteras under normala transportförhållanden.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.

Kommentarer: Dessa undantag får endast tillämpas av myndigheter som beslagtar farligt gods.

Undantaget avser lokal transport av gods som beslagtagits av polisen, exempelvis explosiva ämnen eller stulen egendom. Problemet med dessa typer av gods är att man aldrig kan vara säker på dess klassificering. Dessutom är godset ofta inte förpackat, märkt eller etiketterat i enlighet med ADR. Hundratals sådana transporter genomförs årligen av polisen. Smuggelsprit ska transporteras från den plats där den beslagtogs till en anläggning där bevismaterial förvaras och därefter till en anläggning där spriten förstörs. Avståndet mellan de två senare kan vara långt. De tillåtna avvikelserna är följande: a) varje förpackning behöver inte vara etiketterad, och b) godkända förpackningar behöver inte användas. Varje pall som innehåller sådana förpackningar måste emellertid vara etiketterad på ett korrekt sätt. Alla övriga krav måste uppfyllas. Ungefär 20 sådana transporter genomförs varje år.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–SE–5

Typ: Transport av farligt gods i och i närheten av hamnar.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 8.1.2, 8.1.5, 9.1.2.

Innehållet i bilagan till direktivet: Dokument ska medföras i transportenheten. Varje transportenhet som transporterar farligt gods ska vara utrustad med den angivna utrustningen. Godkännande av fordon.

Den nationella lagstiftningens innehåll:

Dokument (med undantag av förarintyget) behöver inte medföras i transportenheten.

En transportenhet behöver inte vara utrustad med den utrustning som anges i 8.1.5.

Det behöver inte finnas ett godkännandecertifikat för dragbilar.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.

Kommentarer: Jämför med artikel 6.14 i direktiv 96/49/EG.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–SE–6

Typ: Intyg om ADR-utbildning för inspektörer.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 8.2.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Fordonsförare måste genomgå utbildning.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Inspektörer som utför årliga tekniska besiktningar av fordon behöver inte delta i den utbildning som avses i 8.2 eller inneha ett intyg om ADR-utbildning.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.

Kommentarer: I vissa fall kan de fordon som provas vid den tekniska besiktningen medföra farligt gods i lasten, exempelvis i form av ej rengjorda, tömda tankar.

Bestämmelserna i 1.3 och 8.2.3 gäller fortfarande.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–SE–7

Typ: Lokal distribution av UN 1202, 1203 och 1223 i tankfordon.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.4.1.1.6, 5.4.1.4.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: För tömda, ej rengjorda tankar och tankcontainrar ska beskrivningen överensstämma med 5.4.1.1.6. Flera mottagares namn och adress får anges i andra handlingar.

Den nationella lagstiftningens innehåll: För tömda, ej rengjorda tankar och tankcontainrar krävs det inte någon beskrivning i godsdeklarationen enligt 5.4.1.1.6 om mängden av ämnet i lastningsplanen anges som 0. Mottagarnas namn och adress krävs inte i några handlingar i fordonet.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–SE–9

Typ: Lokala transporter inom jordbruksområden och byggplatser.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 5.4, 6.8 och 9.1.2.

Innehållet i bilagan till direktivet: godsdeklaration, konstruktion av tankar, godkännandecertifikat.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Lokala transporter inom jordbruksområden och byggplatser behöver inte uppfylla vissa krav:

a)

En deklaration av farligt gods krävs inte.

b)

Äldre tankar/containrar som inte konstruerats i enlighet med kapitel 6.8 utan enligt äldre nationell lagstiftning och som monterats på depåvagnar får fortfarande användas.

c)

Äldre tankar, som inte uppfyller kraven i 6.7 eller 6.8, avsedda för transport av ämnen enligt UN 1268, 1999, 3256 och 3257, med eller utan vägbeläggningsutrustning, får fortfarande användas för lokala transporter och i närheten av vägarbeten.

d)

Godkännandecertifikat krävs inte för depåvagnar och tankfordon med eller utan vägbeläggningsutrustning.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.

Kommentarer: En depåvagn är en typ av bod för manskapet med dels ett manskapsutrymme, dels en icke-godkänd tank/container för dieselbränsle avsett för driften av skogsbrukstraktorer.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–SE–10

Typ: Transport i tankar av explosiva ämnen.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 4.1.4.

Innehållet i bilagan till direktivet: Explosiva ämnen får endast förpackas i förpackningar enligt 4.1.4.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Den nationella behöriga myndigheten godkänner fordon som är avsedda för transport i tankar av explosiva ämnen. Transport i tankar godkänns endast i fråga om sådana explosiva ämnen som anges i förordningen eller genom ett specialgodkännande från den behöriga myndigheten.

Ett fordon som är lastat med explosiva ämnen i tankar måste vara märkt och etiketterat i enlighet med reglerna i 5.3.2.1.1, 5.3.1.1.2 och 5.3.1.4. Endast ett fordon i transportenheten får transportera farligt gods.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Tillägg S – Särskilda regler för inrikes transport av farligt gods på väg. Utgivet i enlighet med lagen om transport av farligt gods på väg och den svenska föreskriften SÄIFS 1993:4.

Kommentarer: Detta gäller endast inrikes transporter och om transporten till största delen sker lokalt. De aktuella bestämmelserna var i kraft innan Sverige blev medlem av Europeiska unionen.

Endast två företag utför transporter med explosiva ämnen i tankfordon. Inom en snar framtid förväntas en övergång till emulsioner ske. Gammalt undantag:

Tidigare bestämmelse nr 84.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–SE–11

Typ: Körkort.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 8.2.

Innehållet i bilagan till direktivet: Krav på utbildning av fordonets besättning.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Förarutbildning får inte ske i något av de fordon som anges i 8.2.1.1.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Tillägg S – Särskilda regler för inrikes transport av farligt gods på väg, utgivet i enlighet med lagen om transport av farligt gods på väg.

Kommentarer: Lokal transport.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–SE–12

Typ: Transport av UN 0335 Fyrverkerier.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: Bilaga B, 7.2.4, V2 (1).

Innehållet i bilagan till direktivet: Bestämmelser om bruk av EX/II- och EX/III-fordon.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Vid transport av UN 0335 Fyrverkerier är specialbestämmelsen V2 (1) i 7.2.4 endast tillämplig om det explosiva innehållets nettovikt överstiger 3 000 kg (4 000 kg med släpfordon) och fyrverkerierna är klassificerade som UN 0335 enligt tabellen för standardklassificering av fyrverkerier i 2.1.3.5.5 i den fjortonde reviderade utgåvan av Förenta nationernas rekommendationer om transport av farligt gods.

En sådan klassificering ska ske med samtycke av den behöriga myndigheten. En bekräftelse av klassificeringen ska medföras i transportenheten.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Tillägg S – Särskilda regler för inrikes transport av farligt gods på väg, utgivet i enlighet med lagen om transport av farligt gods på väg.

Kommentarer: Fyrverkerier transporteras endast under två korta perioder varje år, nämligen vid årsskiftet och vid månadsskiftet april/maj. Transporten från leverantör till terminal kan utan större svårigheter utföras med den nuvarande fordonsparken av EX-godkända fordon. Distributionen av fyrverkerierna från terminalerna till återförsäljarna och av överskottsvaror tillbaka till terminalerna begränsas emellertid av bristen på EX-godkända fordon. Transportörerna är inte intresserade av att investera i sådana godkännanden eftersom de inte kan få sina utgifter täckta. Eftersom fyrverkerileverantörerna då inte kan få ut sina produkter på marknaden utgör detta ett hot mot deras affärsverksamhet.

När detta undantag tillämpas måste fyrverkerierna ha klassificerats enligt standardförteckningen i FN:s rekommendationer för att klassificeringen ska vara så aktuell som möjligt.

Ett liknande undantag har införts för UN 0336 Fyrverkerier enligt särbestämmelse 651, avsnitt 3.3.1 i ADR 2005.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

UK Förenade kungariket

RO–bi–UK–1

Typ: Bestämmelser i de fall fordon som medför farligt gods korsar allmänna vägar (N8).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: Bilagorna A och B.

Innehållet i bilagan till direktivet: Bestämmelser om transport av farligt gods på allmän väg.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Bestämmelserna om farligt gods tillämpas inte på transporter inom privata områden som skiljs åt av en väg. När det gäller klass 7 gäller detta undantag inte bestämmelserna i Radioactive Material (Road Transport) Regulations 2002.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations 1996, reg. 3 Schedule 2(3)(b); Carriage of Explosives by Road Regulations 1996, reg. 3(3)(b).

Kommentarer: Det uppstår ofta situationer där farligt gods transporteras mellan privatägda områden som ligger på varsin sida om en väg. Sådana transporter utgör inte transport av farligt gods på allmän väg i vanlig bemärkelse, och ingen av bestämmelserna om farligt gods bör tillämpas i sådana fall.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–UK–2

Typ: Undantag från förbudet för förare eller medhjälpare att öppna en förpackning med farligt gods i en lokal distributionskedja under transport från ett lokalt distributionsmagasin till en återförsäljare eller slutanvändare, eller från en återförsäljare till en slutanvändare (med undantag av klass 7) (N11).

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 8.3.3.

Innehållet i bilagan till direktivet: Förbud för förare eller medhjälpare att öppna en förpackning med farligt gods.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Förbudet mot öppnande av förpackningar inskränks av förbehållet ’om inte tillstånd erhållits för det ändamålet av den som ansvarar för fordonets drift’.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Carriage of Dangerous Goods by Road Regulations 1996, reg. 12 (3).

Kommentarer: Vid en ordagrann tolkning kan förbudet enligt dess ordalydelse i bilagan skapa allvarliga problem för distributionen till detaljhandeln.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015

RO–bi–UK–3

Typ: Alternativa bestämmelser för transport av trätunnor innehållande UN 3065 i förpackningsklass III.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: 1.4, 4.1, 5.2 och 5.3.

Innehållet i bilagan till direktivet: Förpacknings- och märkningskrav.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Tillstånd för transport av alkoholhaltiga drycker på över 24 men högst 70 volymprocent (förpackningsgrupp III) i trätunnor som inte är UN-godkända och utan varningsmärken, på villkor att striktare lastnings- och fordonskrav iakttas.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Carriage of Dangerous Goods and Use of Transportable Pressure Equipment Regulations 2004: Regulation 7 (13) and (14).

Kommentarer: Den aktuella produkten är en dyr produkt som omfattas av statlig punktskatt och som måste transporteras från destilleriet till förseglade lagerlokaler i säkra och förseglade fordon med skattemärken. För att garantera säkerheten beaktas de mildrade förpacknings- och märkningskraven i de kompletterande bestämmelserna.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–UK–4

Typ: Antagande av RO–bi–SE–12.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Carriage of Dangerous Goods and Use of Transportable Pressure Equipment Regulations 2007 Part 1.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RO–bi–UK–5

Typ: Uppsamling av begagnade batterier för bortskaffande eller återvinning.

Hänvisning till avsnitt I.1 i bilaga I till direktiv 2008/68/EG: Bilagorna A och B.

Innehållet i bilagan till direktivet: Den särskilda bestämmelsen nr 636.

Den nationella lagstiftningens innehåll: I lagstiftningen anges följande alternativ till den särskilda bestämmelsen nr 636 i kapitel 3.3:

Begagnade litiumbatterier (UN 3090 och UN 3091) som samlats in för transport från den insamlingsplats där allmänheten lämnar batterier till mellanbearbetningsanläggningen tillsammans med andra batterier som inte innehåller litium (UN 2800 och UN 3028) ska inte omfattas av övriga bestämmelser i ADR om de uppfyller följande villkor:

 

De ska vara förpackade i fat 1H2 eller lådor 4H2, som uppfyller provningskraven för fasta ämnen i förpackningsgrupp II.

 

Endast 5 % av varje förpackning får utgöras av litium- och litiumjonbatterier.

 

Varje enskild förpacknings bruttovikt får ej överstiga 25 kg.

 

Den samlade vikten per transportenhet får inte överstiga 333 kg.

 

Inget annat farligt gods får ingå i transporten.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Carriage of Dangerous Goods and Use of Transportable Pressure Equipment 2007 part 1.

Kommentarer: Insamlingsställen för konsumenter finns ofta hos detaljister och det är inte rimligt att lära ett stort antal människor att sortera och förpacka uttjänta batterier i enlighet med ADR. Det brittiska systemet skulle skötas i enlighet med riktlinjerna i det brittiska ’Waste and Resources Action Programme’ och skulle innebära att man måste tillhandahålla lämpliga förpackningar som uppfyller ADR-kraven samt lämpliga instruktioner.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.”

2.

Avsnitt II.3 i bilaga II ska ersättas med följande:

”II.3   Nationella undantag

Undantag för medlemsstaterna för transport av farligt gods på deras territorier i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 2008/68/EG.

Numrering av undantag: RA-a/bi/bii-MS-nn

RA= Järnväg

a/bi/bii= artikel 6.2 a/b i/b ii

MS= medlemsstat

nn= löpnummer

På grundval av artikel 6.2 a i direktiv 2008/68/EG

DE Tyskland

RA–a–DE–2

Typ: Tillstånd för samemballering.

Hänvisning till avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG: 4.1.10.4 MP2.

Innehållet i bilagan till direktivet: Förbud mot samemballering.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Klasserna 1.4S, 2, 3 och 6.1, tillstånd för samemballering av föremål i klass 1.4S (patroner till små vapen), aerosolbehållare (klass 2) och rengörings- och behandlingsmaterial i klasserna 3 och 6.1 (UN-nummer) som ska säljas som set i samemballering i förpackningsgrupp II och i mindre mängder.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Gefahrgut-Ausnahmeverordnung – GGAV 2002 vom 6.11.2002 (BGBl. I S. 4350); Ausnahme 21.

Kommentarer: Förteckning nr 30*, 30a, 30b, 30c, 30d, 30e, 30f, 30g.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

FR Frankrike

RA–a–FR–3

Typ: Transporter för järnvägsföretagets räkning.

Hänvisning till avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG: 5.4.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Uppgifter om farligt gods ska anges på fraktsedeln.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Farligt gods i mängder som inte överskrider begränsningarna enligt 1.1.3.6 och som transporteras för järnvägsföretagets räkning behöver inte anges i lastdeklarationen.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 5 juin 2001 relatif au transport des marchandises dangereuses par chemin de ferArticle 20.2.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RA–a–FR–4

Typ: Undantag från märkning av vissa postvagnar.

Hänvisning till avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG: 5.3.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Krav på att sätta etiketter på vagnar.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Etiketter måste endast sättas på postvagnar som transporterar mer än tre ton ämnen av samma klass (med undantag för klasserna 1, 6.2 och 7).

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Arrêté du 5 juin 2001 relatif au transport des marchandises dangereuses par chemin de ferArticle 21.1.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

SE Sverige

RA–a–SE–1

Typ: Järnvägsvagnar som transporterar farligt gods som expressgods behöver inte vara försedda med etiketter.

Hänvisning till avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG: 5.3.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Järnvägsvagnar som transporterar farligt gods ska vara försedda med etiketter.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Järnvägsvagnar som transporterar farligt gods som expressgods behöver inte vara försedda med etiketter.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.

Kommentarer: Gods som betecknas som expressgods enligt RID omfattas av kvantitativa begränsningar. Med andra ord rör det sig om små mängder.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

UK Förenade kungariket

RA–a–UK–1

Typ: Transport av vissa relativt ofarliga radioaktiva föremål, exempelvis klockor, armbandsur, rökdetektorer och kompassrosor.

Hänvisning till avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG: Största delen av bestämmelserna i RID.

Innehållet i bilagan till direktivet: Bestämmelserna om transport av ämnen av klass 7.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Vissa varor som innehåller begränsade mängder radioaktiva ämnen undantas helt från de nationella bestämmelserna.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Packaging, Labelling and Carriage of Radioactive Material by Rail Regulations 1996, reg. 2(6) (as amended by Schedule 5 of the Carriage of Dangerous Goods (Amendment) Regulations 1999).

Kommentarer: Detta undantag är en kortsiktig åtgärd, som inte längre kommer att vara nödvändig när liknande ändringar av IAEA:s föreskrifter har införlivats med RID.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RA–a–UK–2

Typ: Lättnad av begränsningarna för transporter av samlastade explosiva ämnen och för transporter av explosiva ämnen med andra typer av farligt gods, i vagnar, fordon och containrar (N4/5/6).

Hänvisning till avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG: 7.5.2.1 och 7.5.2.2.

Innehållet i bilagan till direktivet: Begränsningar av vissa typer av samlastning.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Den nationella lagstiftningen är mindre begränsande när det gäller samlastning av explosiva ämnen, förutsatt att sådana transporter kan ske riskfritt.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Packaging, Labelling and Carriage of Radioactive Material by Rail Regulations 1996, reg. 2(6) (as amended by Schedule 5 of the Carriage of Dangerous Goods (Amendment) Regulations 1999).

Kommentarer: Förenade kungariket vill tillåta vissa anpassningar av bestämmelserna för samlastning av explosiva ämnen med andra explosiva ämnen och samlastning av explosiva ämnen med andra typer av farligt gods. Alla anpassningar kommer dock att innebära en begränsning av mängden av en eller flera delar av lasten och kommer endast att tillåtas förutsatt att alla rimliga och genomförbara åtgärder har vidtagits för att förhindra att de explosiva ämnena kommer i kontakt med, eller på annat sätt utgör en fara för eller blir utsatta för fara från sådant gods.

Exempel på anpassningar som Förenade kungariket kan komma att tillåta är:

1.

Explosiva ämnen som klassificerats med UN-nummer 0029, 0030, 0042, 0065, 0081, 0082, 0104, 0241, 0255, 0267, 0283, 0289, 0290, 0331, 0332, 0360 eller 0361 får transporteras i samma fordon som farligt gods som klassificerats med UN-nummer 1942. Mängden av UN 1942 som får transporteras ska begränsas genom att det betraktas som ett explosivt ämne enligt 1.1D.

2.

Explosiva ämnen som klassificerats med UN-nummer 0191, 0197, 0312, 0336, 0403, 0431 eller 0453 får transporteras i samma fordon som farligt gods (med undantag av brandfarliga gaser, smittfarliga ämnen och giftiga ämnen) i transportkategori 2 eller farligt gods i transportkategori 3, eller en kombination av dessa, förutsatt att den totala vikten eller volymen av farligt gods i transportkategori 2 inte överstiger 500 kg eller liter och att den sammanlagda nettovikten för sådana explosiva ämnen inte överstiger 500 kg.

3.

Explosiva ämnen enligt 1.4G får transporteras med brandfarliga vätskor och gaser i transportkategori 2 eller ej brandfarliga, ej giftiga gaser i transportkategori 3, eller en kombination av dessa i samma fordon, förutsatt att den totala vikten eller volymen för farligt gods inte överstiger 200 kg eller liter och den sammanlagda nettovikten för explosiva ämnen inte överstiger 20 kg.

4.

Explosiva föremål som klassificerats med UN-nummer 0106, 0107 eller 0257 får transporteras med explosiva föremål i samhanteringsgrupp D, E eller F av vilka de utgör beståndsdelar. Den totala mängden av explosiva ämnen med UN-nummer 0106, 0107 eller 0257 får inte överstiga 20 kg.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RA–a–UK–3

Typ: Tillstånd för olika maximala totala kvantiteter per transportenhet för gods av klass 1 i kategorierna 1 och 2 i tabellen i 1.1.3.1.

Hänvisning till avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG: 1.1.3.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Undantag beroende på transportens art.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Fastställande av regler om undantag för begränsade kvantiteter och samlastade explosiva ämnen.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Carriage of Dangerous Goods and Use of Transportable Pressure Equipment Regulations 2004: Regulation 3(7)(b).

Kommentarer: Att tillåta olika begränsade kvantitetsgränser och multiplikationsfaktorer för samlastat gods av klass 1, dvs. 50 för kategori 1 och 500 för kategori 2. Vid beräkning av blandad last ska multiplikationsfaktorerna anges som 20 för transportkategori 1 och 2 för transportkategori 2.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RA–a–UK–4

Typ: Antagande av RA–a–FR–6.

Hänvisning till avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG: 5.3.1.3.2.

Innehållet i bilagan till direktivet: Lättnader i kravet på etikettering vid kombitransport.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Kravet på storetikettering är inte tillämpligt när fordonets storetiketter är klart synliga.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Carriage of Dangerous Goods and Use of Transportable Pressure Equipment Regulations 2004: Regulation 7(12).

Kommentarer: Detta har alltid varit en nationell bestämmelse i Förenade kungariket.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RA–a–UK–5

Typ: Distribution av gods i innerförpackningar till återförsäljare och användare (med undantag av sådant gods som tillhör klasserna 1, 4.2, 6.2 och 7) från lokala distributionsmagasin till återförsäljare eller användare och från återförsäljare till slutanvändare.

Hänvisning till avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG: 6.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Bestämmelser om tillverkning och provning av förpackningar.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Inget krav på att förpackningar ska vara försedda med RID/ADR- eller UN-märkning.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: The Carriage of Dangerous Goods and Use of Transportable Pressure Equipment Regulations 2007: Regulation 26.

Kommentarer: Det är olämpligt att tillämpa RID-bestämmelserna när det gäller de sista transportsträckorna från ett distributionsmagasin till en återförsäljare eller användare, eller från en återförsäljare till en slutanvändare. Detta undantag syftar till att tillåta transport av innerkärl för gods utan ytterförpackningar på järnvägssträckan av den lokala distributionsresan, om det är ämnat för detaljhandeln.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

På grundval av artikel 6.2 b i i direktiv 2008/68/EG

DE Tyskland

RA–bi–DE–2

Typ: Transporter av förpackat farligt avfall.

Hänvisning till avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG: 1 till 5.

Innehållet i bilagan till direktivet: Klassificering, förpackning och märkning.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Klasserna 2 till 6.1, 8 och 9. Samemballering och transport av farligt avfall i förpackningar och IBC-behållare (mindre bulkbehållare). Avfall måste vara förpackat i inre förpackningar (när det samlas in) och delas in i specifika avfallsgrupper (för att undvika farliga reaktioner inom en avfallsgrupp). Användning av skriftliga specialinstruktioner som rör avfallsgrupperna och som fraktsedel. Insamling av avfall från hushåll, laboratorier etc.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Gefahrgut-Ausnahmeverordnung – GGAV 2002 vom 6.11.2002 (BGBl. I S. 4350); Ausnahme 20.

Kommentarer: Förteckning nr 6*.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RA–bi–DE–3

Typ: Lokala transporter av UN 1381 (fosfor, gul, under vatten), klass 4.2, förpackningsgrupp I, tankvagnar på järnväg.

Hänvisning till avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG: 6.8, 6.8.2.3.

Innehållet i bilagan till direktivet: Bestämmelser för konstruktion av tankar och tankvagnar. Kapitel 6.8, underavsnitt 6.8.2.3, kräver typgodkännande för tankar som används för transport av UN 1381 (fosfor, gul, under vatten).

Den nationella lagstiftningens innehåll: Lokal transport av UN 1381 (fosfor, gul, under vatten), klass 4.2, förpackningsgrupp I, över korta sträckor (från Sassnitz-Mukran till Lutherstadt Wittenberg-Piesteritz och Bitterfeld) i järnvägstankvagnar byggda enligt ryska normer. Transporten av varorna omfattas av kompletterande operativa bestämmelser som fastställts av de behöriga säkerhetsmyndigheterna.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Ausnahme Eisenbahn-Bundesamt Nr. E 1/92.

Sista giltighetsdag: 30 januari 2020 (tillstånd förlängt)

DK Danmark

RA–bi–DK–1

Typ: Transport av farligt gods i tunnlar.

Hänvisning till avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG: 7.5.

Innehållet i bilagan till direktivet: Lastning, lossning och säkerhetsavstånd.

Den nationella lagstiftningens innehåll: I lagstiftningen fastställs alternativa bestämmelser till dem i avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG i fråga om transport via järnvägstunneln i den fasta förbindelsen över Stora Bält. Dessa alternativa bestämmelser gäller endast lastvolym och avståndet mellan laster av farligt gods.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Bestemmelser om transport af eksplosiver i jernbanetunnelerne på Storebælt og Øresund, 15 februari 2005.

Kommentarer:

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

RA–bi–DK–2

Typ: Transport av farligt gods i tunnlar.

Hänvisning till avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG: 7.5.

Innehållet i bilagan till direktivet: Lastning, lossning och säkerhetsavstånd.

Den nationella lagstiftningens innehåll: I lagstiftningen fastställs alternativa bestämmelser till dem i avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG i fråga om transport via järnvägstunneln i den fasta förbindelsen över Öresund. Dessa alternativa bestämmelser gäller endast lastvolym och avståndet mellan laster av farligt gods.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Bestemmelser om transport af eksplosiver i jernbanetunnelerne på Storebælt og Øresund, 15 februari 2005.

Kommentarer:

Sista giltighetsdag: 29 februari 2016.

CZ Tjeckien

(undantaget har upphört att gälla)

SE Sverige

RA–bi–SE–1

Typ: Transport av farligt avfall till anläggningar för bortskaffande av farligt avfall.

Hänvisning till avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG: 2, 5.2 och 6.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Klassificering, märkning och etikettering samt bestämmelser för tillverkning och provning av förpackningar.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Lagstiftningen innehåller förenklade klassificeringskriterier, mindre stränga krav för tillverkning och provning av förpackningar, och ändrade bestämmelser om märkning och etikettering. I stället för att farligt avfall klassificeras i enlighet med RID delas det in i olika avfallsgrupper. Varje avfallsgrupp innehåller ämnen som i enlighet med RID kan samemballeras. Varje förpackning ska märkas med koden för den berörda avfallsgruppen i stället för med UN-numret.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Särskilda bestämmelser om vissa inrikes transporter av farligt gods på väg och i terräng.

Kommentarer: Dessa bestämmelser får endast tillämpas för transport av farligt avfall från offentliga återvinningsstationer till anläggningar för bortskaffande av farligt avfall.

Sista giltighetsdag: 30 juni 2015.

På grundval av artikel 6.2 b ii i direktiv 2008/68/EG

DE Tyskland

RA–bii–DE–1

Typ: Lokal transport av UN 1051 vätecyanid, stabiliserad, i flytande form, innehållande högst 1 viktprocent vatten, i järnvägstankvagnar, genom undantag från punkt 4.3.2.1.1 i avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG.

Hänvisning till avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG: 3.2, 4.3.2.1.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Förbud mot transport av UN 1051 (vätecyanid), stabiliserad, i flytande form, innehållande högst 1 viktprocent vatten.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Lokala transporter på järnväg på bestämda rutter som ingår i en viss industriprocess och som övervakas noga i enlighet med tydligt angivna villkor. Transporten sker i tankvagnar som genomgått ett särskilt tillståndsförfarande för detta ändamål och vars konstruktion och tillbehör ständigt anpassas till den senaste säkerhetstekniken (t.ex. utrustas med krockbuffertar i enlighet med TE 22). Transporten regleras i detalj i kompletterande operativa säkerhetsbestämmelser i överensstämmelse med berörda myndigheter för säkerhet och riskhantering, och övervakas av berörda tillsynsmyndigheter.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Undantag nr E 1/97 (fjärde ändrade versionen), Eisenbahnbundesamt – EBA (järnvägsverket)

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

DE Tyskland

RA-bii-DE-2

Typ: Lokala transporter på bestämda rutter av UN 1402 (kalciumkarbid), förpackningsgrupp I, i behållare på godsvagnar.

Hänvisning till avsnitt II.1 i bilaga II till direktiv 2008/68/EG: 3.2, 7.3.1.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Allmänna bestämmelser för transport i bulk. Kapitel 3.2, tabell A, tillåter inte att kalciumkarbid transporteras i bulk.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Lokala transporter på järnväg av UN 1402 (kalciumkarbid), förpackningsgrupp I, på bestämda rutter som ingår i en viss industriprocess och som övervakas noga i enlighet med tydligt angivna villkor. Lasten transporteras i specialbyggda containrar i godsvagnar. Transporten av varorna omfattas av kompletterande operativa bestämmelser som fastställts av de behöriga säkerhetsmyndigheterna.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Ausnahme Eisenbahn-Bundesamt Nr. E 3/10.

Sista giltighetsdag: 15 januari 2018.”

3.

Avsnitt III.3 i bilaga III ska ersättas med följande:

”III.3   Nationella undantag

Undantag för medlemsstaterna för transport av farligt gods på deras territorier i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 2008/68/EG.

Numrering av undantag: IW-a/bi/bii-MS-nn

IW= inre vattenvägar

a/bi/bii= artikel 6.2 a/b i/b ii

MS= medlemsstat

nn= löpnummer

På grundval av artikel 6.2 b i i direktiv 2008/68/EG

BG Bulgarien

IW–bi–BG–1

Typ: Klassificering och inspektion av bunkerfartyg.

Hänvisning till avsnitt III.1 i bilaga III till direktiv 2008/68/EG: Kapitel 1.15.

Innehållet i bilagan till direktivet: Enligt bestämmelserna i kapitel 1.15, erkännande av klassificeringssällskap, krävs det att ett klassificeringssällskap som önskar bli erkänt enligt dessa bestämmelser genomgår det förfarande för erkännande som anges i avsnitt 1.15.2.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Klassificering och inspektion av bunkerfartyg för petroleumprodukter som är verksamma i vattnen runt bulgariska flodhamnar eller andra områden som faller under dessa hamnars direkta behörighet och som utförs av klassificeringssällskap som inte är erkända enligt kapitel 1.15 i avsnitt III.1 i bilaga III till direktiv 2008/68/EG är tillåten under förutsättning att säkerheten inte äventyras.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Наредба № 16 от 20 юни 2006 г. за обработка и превоз на опасни товари по море и по вътрешни водни пътища; Наредба № 4 от 9 януари 2004 г. за признаване на организации за извършване на прегледи на кораби и корабопритежатели (Förordning nr 16 av den 20 juni 2006 om hantering av farligt gods och transport av sådant gods till sjöss och på inre vattenvägar; Förordning nr 4 av den 9 januari 2004 om erkännande av organisationer som utför besiktningar på fartyg och kontroller av fartygsägare).

Kommentarer: Undantaget gäller endast fartyg som är verksamma i hamnområden eller andra områden som faller under dessa hamnars direkta behörighet.

Sista giltighetsdag: 15 januari 2018.”


18.2.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 44/40


KOMMISSIONENS BESLUT (EU) 2015/218

av den 7 maj 2014

om det statliga stöd nr SA.29786 (f.d N 633/09), SA.33296 (11/N), SA.31891 (f.d. N553/10), N 241/09, N 160/10 och SA.30995 (f.d C 25/10) som Irland har genomfört för omstruktureringen av Allied Irish Banks plc och EBS Building Society

[delgivet med nr C(2014) 2638]

(Endast den engelska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med de nämnda artiklarna ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1), och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

(1)

Allied Irish Banks, plc (nedan kallad AIB) och EBS Building Society (nedan kallad EBS) har fått statligt stöd individuellt, vilka anmäldes till kommissionen i separata förfaranden. EBS och AIB (nedan kallat banken) slogs ihop den 1 juli 2011, och kommissionen bedömde det stöd som beviljats banken i ett separat förfarande. Det finns därför tre förfaranden avseende statligt stöd som rör AIB, EBS och den sammanslagna enheten.

1.1   AIB

(2)

Genom ett beslut av den 12 maj 2009 godkände kommissionen tillfälligt (2) ett kapitaltillskott på 3,5 miljarder euro till AIB i form av nya preferensaktier i kärnprimärkapital på grundval av flera åtaganden, bland annat att AIB skulle lämna in en omstruktureringsplan inom sex månader efter rekapitaliseringen.

(3)

Efter detta första kapitaltillskott lämnade de irländska myndigheterna in en första omstruktureringsplan för AIB den 13 november 2009, följt av ett antal kontakter. Den 4 maj 2010 lämnade de irländska myndigheterna in en uppdaterad omstruktureringsplan som återigen följdes av ett antal kontakter mellan kommissionen och Irland.

(4)

Genom ett beslut av den 21 december 2010 godkände kommissionen tillfälligt (3) ett kapitaltillskott på 9,8 miljarder euro i undsättningsstöd i form av ordinarie aktier, i avvaktan på kommissionens godkännande av en reviderad omstruktureringsplan där det ytterligare stöd som beviljats AIB beaktades. Kapitaltillskottet var planerat att genomföras i två steg: i) ett belopp på 3,7 miljarder euro som skulle tillföras till den 31 december 2010, och ii) ett belopp på 6,1 miljarder euro som skulle tillföras i februari 2011 (4).

(5)

Den irländska staten gjorde den första delbetalningen av den godkända rekapitaliseringen i slutet av december 2010, medan det andra tillskottet som planerades till februari 2011 aldrig betalades ut (5)

1.2   EBS

(6)

Genom ett beslut av den 2 juni 2010 (6) godkände kommissionen tillfälligt en rekapitalisering av EBS i form av undsättningsstöd i avvaktan på kommissionens godkännande av omstruktureringsplanen. De irländska myndigheterna lade fram planen den 31 maj 2010.

(7)

Den 11 oktober 2010 beslutade kommissionen att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget) med avseende på den omstruktureringsplan för EBS som lagts fram av Irland (nedan kallat beslutet om att inleda förfarandet) (7), eftersom kommissionen hyste tvivel om huruvida omstruktureringsplanen och tillhörande stödåtgärder var förenliga med den inre marknaden mot bakgrund av kommissionens meddelande om återställandet av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd (nedan kallat omstruktureringsmeddelandet) (8).

(8)

Kommissionen har mottagit synpunkter från EBS och två andra berörda parter.

(9)

I juli 2011 slogs EBS ihop med AIB och blev ett fullständigt integrerat dotterbolag till banken. Till följd av detta har EBS upphört att existera som en fristående bank. Beslutet om att inleda förfarandet, där EBS behandlas som en fristående enhet, blev därför ogiltigt och kommissionen beslutade att inte fortsätta det förfarandet.

1.3   GEMENSAMT FÖRFARANDE

(10)

Den 31 mars 2011 meddelade Irlands finansminister att det irländska banksystemet skulle omorganiseras kring två grundläggande banker, Bank of Ireland och AIB (9). I det sammanhanget meddelade finansministern också att EBS skulle slås ihop med EBS för att bilda den andra grundinstitutionen i systemet.

(11)

Genom ett beslut av den 15 juli 2011 godkände kommissionen (10) ett kombinerat räddningspaket för banken på upp till 13,1 miljarder euro i avvaktan på godkännandet av bankens omstruktureringsplan, där det ytterligare stöd som tillhandahållits skulle beaktas.

(12)

Den 28 september 2012 anmälde Irland omstruktureringsplanen för banken (11).

(13)

Mellan oktober 2012 och mars 2014 har kommissionen och de irländska myndigheterna regelbundet utbytt information. Kommissionen har vid upprepade tillfällen begärt upplysningar och Irland har lämnat in ett antal kompletterande inlagor (12).

2.   SAKFÖRHÅLLANDEN

2.1   BESKRIVNING AV STÖDMOTTAGARNA

2.1.1   AIB

(14)

En detaljerad beskrivning av AIB lämnas i avsnitt II.1 i kommissionens beslut om den första rekapitaliseringen av banken av den 12 maj 2009 (13). En kort sammanfattning lämnas nedan.

(15)

Under åren före finanskrisen var AIB en diversifierad finanstjänstkoncern med ett komplett utbud av tjänster för privat- och företagskunder. År 2008 hade företaget en balansomslutning på 182 miljarder euro. Den var en av Irlands två största banker och hade marknadsandelar på cirka 35 % för löpande konton för privatpersoner, 27 % för bolån, 46 % för besparingar och 41 % för små och medelstora företags löpande konton.

(16)

Före krisen expanderade AIB snabbt, med särskild inriktning på ny utlåning till den irländska fastighetsmarknaden och ett starkt beroende av kapitalmarknadsfinansiering. När den globala finanskrisen bröt ut, som drabbade den irländska ekonomin och den irländska fastighetsmarknaden särskilt hårt, blev sårbarheten hos AIB:s affärsmodell uppenbar och statligt stöd oundvikligt.

(17)

I juli 2011 slogs AIB ihop med EBS.

2.1.2   EBS

(18)

En detaljerad beskrivning av EBS lämnas i avsnitt 2.1.2 i kommissionens beslut om nödkapitaliseringen av EBS/AIB av den 15 juli 2011 (14). En kort sammanfattning ges i de följande skälen.

(19)

Under åren före finanskrisen var EBS Irlands största hypoteksinstitut och det åttonde största finansinstitutet i Irland med totala tillgångar på 21,5 miljarder euro 2009. Hypoteksinstitut är ömsesidiga organisationer som inte har aktieägare utan ägs av medlemmarna, som samtidigt är dess kunder. Syftet är att samla in insättningar och ge lån. Vinsten används för att anpassa räntorna till fördel för medlemmarna eller ackumuleras som reserv.

(20)

EBS erbjöd sina medlemmar traditionella banktjänster (sparande och bolån), vilket överensstämde med dess målsättning som hypotekskassa. Den hade även en finansavdelning som erbjöd tjänster till företagskunder, affärsdrivande företag och kreditföreningar. Från och med 2005 utökade EBS sin verksamhet inom lån för kommersiella fastigheter och byggde upp en betydande utlåningsverksamhet inom det segmentet. EBS drabbades av nedgången i den irländska ekonomin i allmänhet och av kollapsen i de kommersiella fastighetspriserna i synnerhet. Tillgången till finansiering försämrades gradvis och massiva nedskrivningar av utlåningsverksamheten avseende kommersiella lån och bolån ledde till en minskning av EBS kapital.

(21)

Sedan den 1 juli 2011 är EBS ett helägt dotterbolag till AIB. EBS erbjuder huvudsakligen bolån och insättningstjänster på den irländska marknaden. EBS har fortsatt att bedriva verksamhet under sitt eget märkesnamn.

2.1.3   Banken (den sammanslagna enheten AIB/EBS)

(22)

Resultatet av likviditets- och soliditetsöversynen (15), som genomfördes inom ramen för det ekonomiska anpassningsprogrammet för Irland (nedan kallat programmet) (16) och anmäldes den 31 mars 2011, visade ett kapitalbehov på 13,3 miljarder euro för AIB och 1,5 miljarder euro för EBS (för båda gäller att siffran är en kombination av kärnprimärkapital (17) och villkorat kapital (18)).

(23)

Enligt programmet måste de deltagande kreditinstituten utarbeta rekapitaliseringsplaner för att uppfylla programmets ytterligare kapitalkrav och ha tillgång till kapitalet i slutet av juli 2011.

(24)

Den 31 mars 2011 meddelade den irländska finansministern att hela den irländska banksektorn skulle omstruktureras. Man beslutade att AIB och EBS skulle slås ihop. Den nyskapade banken skulle bli en grundsten i det reformerade irländska banklandskapet.

(25)

Den 26 maj 2011 undertecknade ministern, AIB och EBS ett avtal om att AIB skulle förvärva EBS (efter det att EBS omvandlats till ett privat företag och alla lagstadgade tillstånd inhämtats). Enligt villkoren i avtalet är EBS ett helägt dotterbolag med AIB:s fulla stöd, samtidigt som verksamheten fortsätter att bedrivas under det egna varunamnet. EBS ändrade bolagsform och de två enheterna slogs ihop och omvandlades till en auktoriserad bank efter det att AIB förvärvat EBS aktiekapital mot en symbolisk ersättning. Efter kontroll godkändes sammanslagningen den 27 juni 2011 och slutfördes den 1 juli 2011.

(26)

Från och med den 15 juli 2011 innehas 99,8 % av bankens aktiekapital av den irländska staten.

(27)

Banken är positionerad som en fullservicebank, som främst inriktas på Irland och erbjuder ett brett urval av bankprodukter via ett omfattande distributionsnät. Utanför Irland bedriver banken begränsad verksamhet i Förenade kungariket. Under den senare delen av 2012 började AIB omorganisera sin interna struktur till en mer kundcentrerad modell med följande nyckelsegment: Domestic Core Bank, AIB UK och Financial Solutions Group (nedan kallad FSG). Rapporteringen om detta nya segment grund inleddes 2013.

(28)

Domestic Core Bank (inhemsk kärnbankverksamhet) bedriver sin verksamhet via en rad olika leveranskanaler som består av 274 filialer (19). Nätverket av filialer är under omstrukturering och ett antal filialer håller på att läggas ned. Banken tillhandahåller också banktjänster genom de nationella postkontoren. EBS drivs inom den inhemska kärnbankstrukturen. EBS har kvar sin banklicens, fungerar som ett separat dotterbolag under eget märkesnamn och har behållit sitt eget filialnätverk. EBS inriktar sig på hypoteks- och inlåningsverksamhet.

(29)

AIB UK bedriver verksamhet i Förenade kungariket och Nordirland. I Förenade kungariket är banken verksam under märkesnamnet Allied Irish Bank (GB) och erbjuder ett fullständigt utbud av banktjänster via 20 fullservice-filialer samt banktjänster på nätet. De huvudsakliga målmarknaderna är små och medelstora företag. Under märkesnamnet Allied Irish Bank (GB) Savings Direct tillhandahåller banken även inlåningstjänster. (20) I Nordirland bedriver AIB UK verksamhet under märkesnamnet First Trust Bank (nedan kallad FTB) via 32 filialer. Fullständiga banktjänster erbjuds företag och privatpersoner.

(30)

Financial Solutions Group inrättades 2012 för att hjälpa små och medelstora företag och privata kunder i svårigheter att fullgöra sina låneåtaganden och genomföra bankens plan för skuldsanering av tillgångar.

(31)

I dag är banken en av de tre största inhemska bankerna i Irland, tillsammans med Bank of Ireland och Permanent TSB (nedan kallad PTSB). Bankens totala tillgångar uppgick till 118 miljarder euro den 31 december 2013, jämfört med Bank of Irelands totala tillgångar på 132 miljarder euro och PTSB:s på 38 miljarder euro den 31 december 2013. Banken är en diversifierad finanstjänstkoncern med ett komplett utbud av tjänster för privat- och företagskunder, med betoning på den irländska marknaden för banktjänster till privatpersoner och mindre företag. Banken har en särskilt stark närvaro inom segmentet små och medelstora företag.

Tabell 1

Banken – utvalda finansiella uppgifter 2013

 

31.12.2013

Totala tillgångar (euro)

118 miljarder

Lån och fordringar mot kunder (euro)

66 miljarder

Rörelsevinst/förlust före avskrivningar (euro)

0,445 miljarder

Inlåning (euro)

66 miljarder

Förhållande mellan utlåning och inlåning (%)

100 %

Riskvägda tillgångar (euro)

62 miljarder

Kvot kärnprimärkapital (%)

14,3 %

Totalt antal anställda (heltidsekvivalenter)

11 431

Källa: Bankens omstruktureringsplan, september 2012, AIB:s årsrapport 2013.

Tabell 2

Bankens positionering på marknaderna för små och medelstora företag, privatkunder, bolån och hushållssparande

(%)

 

Marknadsandelar

Små och medelstora företag, huvudsakligt löpande konto

40

Privatpersoner, huvudsakligt löpande konto

37

Bolån – utestående belopp

31

Marknaden för sparkonton (AIB och EBS tillsammans)

40

Källa: Kompletterande inlaga från mars 2014, uppgifterna om marknadsandelar är från december 2013.

2.2   SVÅRIGHETERNA FÖR AIB OCH EBS

(32)

AIB:s behov av statligt stöd berodde på effekterna av den globala finanskrisen, kombinerat med en alltför stark och snabb tillväxt, starkt beroende av kapitalmarknadsfinansiering, exponering mot den irländska fastighetsmarknaden och bristfällig riskhantering.

(33)

Under åren före finanskrisen beslutade AIB att hålla jämna steg med den oöverträffade tillväxten i den irländska ekonomin och fastighetsbranschen. I absoluta tal ökade AIB:s fastighets- och bygglån med 336 % mellan 2002 och 2006, och bankens exponering mot denna bransch ökade från 19 % år 2002 till 36 % år 2008. Banken ville skapa volymer och eftersom det inte fanns några finansieringsbegränsningar tog den alltför stora risker i fråga om exponering (dvs. den koncentrerade sig på fastighets- och byggsektorn), men även när det gällde de typer av bolån som banken erbjöd (dvs. bolån med rörlig ränta (21)).

(34)

Försämringen av den irländska fastighetsmarknaden, det påföljande raset i fastighetspriserna och nedgången i den irländska ekonomin från 2008 ledde till en allvarlig försämring av kvaliteten på AIB:s tillgångar och betydande försämringar av bankens låneportfölj, vilket i sin tur minskade kapitalreserven.

(35)

För att finansiera sin snabba expansion ökade banken sitt beroende av kapitalmarknadsfinansiering från omkring 35 % år 2004 till 42 % år 2006, samtidigt som förhållandet mellan utlåning och inlåning ökade från 101 % år 2002 till 157 % år 2007.

(36)

Efter det att Lehman Brothers Holdings Inc. kollapsade i september 2008 och till följd av turbulensen på de globala finansmarknaderna begränsades AIB:s tillgång till finansiering (precis som andra irländska banker), vilket i sin tur störde bankens normala verksamhet. Därför ingrep staten i ett första steg genom att lämna finansieringsgarantier. I en situation med ökade finansieringskostnader (dvs. hög prissättning på inlåning och höga garantiavgifter), där Europeiska centralbanken (nedan kallad ECB) dessutom avsevärt sänkte sin basränta (22), ledde bankens bolån med rörlig ränta (som utgjorde cirka 45 % av AIB:s bolåneportfölj 2011) till att bankens nettoräntemarginal minskade betydligt.

(37)

Den påtagliga försämringen av AIB:s finansiella ställning ledde till att banken deltog i samtliga stödåtgärder som den irländska staten vidtog för att trygga den finansiella stabiliteten i landet. Förutom de statliga garantierna mottog AIB statliga kapitaltillskott och kunde överföra tillgångar till National Asset Management Agency (nationellt organ för kapitalförvaltning, nedan kallat NAMA) (23) för att rensa i balansräkningen.

(38)

Finanskrisen påverkade även EBS finansiella ställning, särskilt till följd av den kraftiga minskningen av fastighetsvärdena i Irland. Före krisen hade EBS byggt upp en ansenlig låneportfölj i segmentet lån för kommersiella fastigheter.

(39)

EBS blev tvunget att göra stora nedskrivningar i utlåningsverksamheten avseende kommersiella lån och bolån. EBS tillgång till finansiering försämrades gradvis och upphörde till slut helt. På grund av sin utsatta situation tvingades EBS begära att få delta i de statliga stödåtgärderna. EBS behövde finansieringsgarantier, överföringar av tillgångar till NAMA och kapitaltillskott.

2.3   STÖDÅTGÄRDERNA

(40)

På grund av de svårigheter som AIB och EBS stod inför var staten tvungen att ge betydande stöd till AIB och EBS individuellt och till banken (den sammanslagna enheten).

(41)

Individuellt beviljades både AIB och EBS garantier för skuldinstrument inom ramen för garantiordningen för kreditinstitut (CIFS, nedan kallad CIFS-ordningen) (24) respektive garantiordningen för stödberättigade skulder (Eligible Liabilities Guarantee Scheme, nedan kallad ELG-ordningen) (25) samt åtgärder för övertagande av osäkra tillgångar i form av en överföring av dåliga tillgångar till NAMA.

(42)

Dessutom har AIB och EBS vid upprepade tillfällen mottagit kapitalstöd (26).

(43)

Dessutom har staten utfärdat garantier för likviditetsstöd i nödlägen som lämnades av Irlands centralbank.

(44)

Banken fortsatte att delta i ELG-ordningen och rekapitaliserades i juli 2011 (27) genom en placering av eget kapital, ett kapitalbidrag (28) och villkorade kapitalpapper.

(45)

Bankens kombinerade totala rekapitaliseringsåtgärder (inbegripet preferensaktier och villkorade kapitalinstrument) uppgår till 20,775 miljarder euro. Till följd av de olika kapitaltillskotten äger den irländska staten, genom den nationella pensionsreservfondskommissionen (National Pension Reserve Fund Commission, nedan kallad NPRFC), 99,8 % av bankens stamaktier.

(46)

NPRFC innehar även preferensaktier till ett belopp av 3,5 miljarder euro, som ursprungligen tillfördes AIB 2009 och godkändes av kommissionen i beslut N 241/09 (29). Inlösen/återköp av dessa aktier sker enligt bankens godtycke. Från och med maj 2014 (dvs. fem år efter kapitaltillskottet) kommer en höjning på 25 % att tillämpas på dessa aktier och återlösen kommer att vara 125 % i parivärde.

(47)

I tabell 3 ges en sammanfattning av alla stödåtgärder som beviljats AIB, EBS och banken (den sammanslagna enheten).

Tabell 3

Översikt över de stödåtgärder som har beviljats AIB, EBS och banken (den sammanslagna enheten AIB/EBS)

(godkända belopp och faktiskt beviljade belopp skiljer sig i vissa fall)

 

Typ av åtgärd

Belopp

(i miljarder euro)

Ersättning

Åtgärder till förmån för AIB (fristående)

a

Garantier enligt CIFS-ordningen

(belopp garanterade skulder)

upp till 133

Enligt CIFS-ordningen

b

Garantier enligt CIFS-ordningen

(belopp garanterade skulder)

upp till 62,5

Enligt ELG-ordningen

c

Övertagande av osäkra tillgångar – överföringar till NAMA

20,4

(uppskattat stödbelopp = 1,6)  (30)

Ej tillämpligt – den genomsnittliga rabatten var cirka 56 %

d

Rekapitalisering i form av preferensaktier, maj 2009

3,5

8 % per år eller stamaktier som ersättning för detta

e

Rekapitalisering i form av nytt eget kapital, december 2010

3,7

 

f

Statlig garanti för likviditetsstöd i nödlägen (Emergency Liquidity Assistance, ELA) fram till första kvartalet 2 2011

[5–15] (31)

 

 

 

 

 

Åtgärder till förmån för EBS

g

Garantier enligt CIFS-ordningen

(belopp garanterade skulder)

upp till 14,4

Enligt CIFS-ordningen

h

Garantier enligt CIFS-ordningen

(belopp garanterade skulder)

upp till 8,0

Enligt ELG-ordningen

i

Övertagande av osäkra tillgångar – överföringar till NAMA

0,9

(uppskattat stödbelopp = 0,1)  (30)

Ej tillämpligt – den genomsnittliga rabatten var cirka 57 %

j

Rekapitalisering i form av särskilda andelar i investeringsfonder (SIS), maj och december 2010

0,625

Kan ersättas genom utbetalning av utdelning om det finns tillräckliga utdelningsbara reserver

k

Rekapitalisering genom ett direkt bidrag i form av skuldebrev, december 2010

0,250

Ersätts ej separat

l

Statlig garanti för ELA

[0–5]

 

Åtgärder till förmån för banken (den sammanslagna enheten)

m

Rekapitalisering i form av stamaktier (”placering”), juli 2011

5,0

 

n

Rekapitalisering i form av villkorade kapitalpapper, juli 2011

1,6

Fast lagstadgad räntesats på 10 % per år

o

Rekapitalisering i form av kapitalbidrag, juli 2011

6,1

Ingen ersättning

 

 

 

 

 

Kombinerat totalt kapitaltillskott (d + e + j + k + m + n + o)

20,775

 

Källa: Irländska myndigheter och omstruktureringsplaner för AIB och EBS samt banken.

2.4   DE INDIVIDUELLA OMSTRUKTURERINGSPLANERNA

(48)

I november 2009 lämnade de irländska myndigheterna in en första omstruktureringsplan för AIB, som innehöll de första förslagen om hur AIB skulle bli lönsamt igen. Irland lämnade in en uppdaterad version av planen i maj 2010, som bland annat innefattade ytterligare avyttringar (AIB:s polska, brittiska och amerikanska dotterbolag) för att uppfylla de nya lägsta lagstadgade kapitalkrav som meddelats av den finansiella tillsynsmyndigheten enligt likviditets- och soliditetsöversynen i mars 2010.

(49)

EBS omstruktureringsplan, som lades fram den 31 maj 2010, innehöll en intern omstrukturering av EBS för att säkra lönsamheten, kombinerat med en snabb försäljning till tredje man. Enligt planen skulle EBS upphöra med utlåning för kommersiella fastigheter och rikta om verksamheten mot sparande för privatpersoner och mindre företag samt bolån. EBS skulle minska sitt beroende av (kortfristig) kapitalmarknadsfinansiering och i stället inrikta sig på privatkundsinlåning.

2.5   OMSTRUKTURERINGSÅTGÄRDER SOM REDAN GENOMFÖRTS AV BANKEN (DEN SAMMANSLAGNA ENHETEN AIB/EBS)

(50)

Banken har redan vidtagit en rad omstruktureringsåtgärder innan den slutliga versionen av omstruktureringsplanen lämnades in i syfte att uppnå målen för långsiktig lönsamhet, eget bidrag och ansvarsfördelning. Dessa åtgärder omfattar avyttringar av verksamhet, minskad skuldsättning avseende tillgångar, skuldförvaltning (32) och kostnadsminskningar, enligt följande (33):

Avyttringar av verksamheter som har genererat 3,3 miljarder euro kärnprimärkapital:

Sep 10

Försäljning av Goodbody Stockbrokers

Nov 10

Försäljning av en andel på 23,9 % i M&T Corporation

Feb 11

Överföring på 9 miljarder euro i insättningar från Anglo Irish Banks till AIB

Apr 11

Försäljning av en andel på 70,36 % i polska BZWBK

Apr 11

Försäljning av en andel på 50,00 % i polska BZWBK, tillgångsförvaltning

Maj 11

Försäljning av ett intresse på 49,99 % i bulgariska American Credit Bank

Aug 11

Försäljning av AIB International Financial Services

Aug 11

Försäljning av AIB Jersey Trust

Jan 12

AIB tillkännager sitt beslut att avsluta samriskföretaget Aviva Life Holdings Ireland Ltd

Apr 12

AIB tillkännager sitt beslut att upphöra med verksamheten i Isle of Man och Jersey

Apr 12

Försäljning av verksamheten i AIB Baltics

Jun 12

Försäljning av AIB Investment Managers

Aug 12

Försäljning av intressen i polska fastighetsfonder

Överföringar av tillgångar på 21,3 miljarder euro till NAMA.

Minskad skuldsättning avseende tillgångar på 20,5 miljarder euro som härrör från soliditetsöversynen 2011 (avslutad).

Skuldförvaltning/återköp av skulder som genomfördes 2009, 2010 respektive 2011 bidrog med 5,4 miljarder euro i kärnprimärkapital:

Jun 09

Återköp av primärkapitalhybrider + 1,1 miljarder euro i kapitalbidrag

Mar 10

Återköp av sekundärkapitalobligationer + 0,4 miljarder euro i kapitalbidrag

Jan 11

Återköp av sekundärkapitalobligationer + 1,5 miljarder euro i kapitalbidrag

Jul 11

Återköp av primär och sekundärkapitalobligationer + 2,1 miljarder euro i kapitalbidrag

Jun 10– feb 11

Återköp av serier av primär och sekundärkapitalobligationer tillhörande EBS + 0,3 miljarder euro i kapitalbidrag

Stängning av filialer (68 i Irland, stängning av 22 EBS-kontor samt 22 brittiska AIB-filialer).

Programmet för förtidspensionering och frivillig avgång: En minskning med ± 2 877 HTE (34) per den 31 december 2013, ytterligare avgångar planeras.

Fullständigt byte av styrelse och ledande befattningar (jämfört med situationen före september 2008).

Omriktning av verksamheten i Irland mot banktjänster till större företag samt privatpersoner och mindre företag.

2.6   BANKENS OMSTRUKTURERINGSPLAN (DEN SAMMANSLAGNA ENHETEN AIB/EBS)

(51)

Den 28 september 2012 lade de irländska myndigheterna fram en omstruktureringsplan för banken för perioden 2012–2015. De irländska myndigheterna ändrade och kompletterade planen vid upprepade tillfällen, och omstruktureringsplanens löptid fastställdes slutligen till åren 2014–2017.

(52)

De irländska myndigheterna lämnade in ett grundscenario, ett alternativt grundscenario baserat på mer försiktiga antaganden och ett negativt scenario för att visa bankens möjligheter att uppnå långsiktig lönsamhet.

(53)

I slutet av omstruktureringsperioden räknar banken med att åter vara en stabil, lönsam och välfinansierad institution med sunda kapitalkvoter och en mer traditionell affärsmodell. Planen innehåller en affärsstrategi som innebär att banken positioneras som en mindre fullservicebank med inriktning främst på Irland, jämfört med den internationellt diversifierade finanstjänstkoncern som den var före krisen. Bankens verksamhetsstruktur är uppbyggd kring tre fokuspunkter – den inhemska kärnbanken, AIB UK (den brittiska verksamheten som omfattar Förenade kungariket och Nordirland) samt Financial Solutions Group, som inrättades 2012.

(54)

De främsta drivkrafterna till bankens återgång till lönsamhet är följande:

a)

Banken ska bli mindre med en förbättrad finansieringsprofil, och verksamheten inriktas i första hand på Irland.

b)

Lönsamheten ska förbättras genom stärkt nettoräntemarginal, kostnadsminskningsåtgärder och betydligt sänkta nedskrivningsavgifter.

c)

Banken ska ha en stark kapitalbuffert.

2.6.1   Grundscenariot

2.6.1.1   Makroekonomiska antaganden och viktiga ekonomiska prognoser

(55)

I grundscenariot görs antagandet att Irlands bruttonationalprodukt (BNP) kommer att öka med 2,2 % under 2014 och därefter öka snabbare under 2015, 2016 och 2017 till 2,8 %, 3,2 % respektive 3,2 %. Förenade kungarikets BNP förväntas öka med 1,9 % under 2014, 2,1 % under 2015, 2,5 % under 2016 och 2,5 % under 2017.

(56)

Sysselsättningen förväntas öka under hela omstruktureringsperioden, med en förväntad tillväxttakt på 0,8 % under 2014, 1,5 % under 2015, 2 % under 2016 och 2 % under 2017.

(57)

Bostads- och byggbranschen förväntas återhämta sig från mycket låga verksamhetsnivåer. Bostadspriserna väntas öka med 3 % 2014, 3 % 2015, 2,5 % 2016 och 2,5 % 2017.

(58)

Bankens omstruktureringsplan leder till följande ekonomiska prognoser enligt grundscenariot:

Tabell 4

Bankens ekonomiska resultat och ekonomiska prognoser enligt grundscenariot

Ekonomiska nyckeltal

2012

Faktisk:

2013

Faktisk:

2014

Planerad

2015

Planerad

2016

Planerad

2017

Planerad

—   Kapital och riskvägda tillgångar

Andel kärnprimärkapital (%)

15,2 %

14,3 %

[10–20 %]

[10–20 %]

[10–20 %]

[10–20 %]

Kapitalbuffert (miljoner euro) jämfört med 8 % kärnprimärkapital

5 133

3 934

[0–5 000]

[5 000–10 000]

[5 000–10 000]

[5 000–10 000]

Riskvägda tillgångar (miljoner euro)

71 417

62 395

[55 000–65 000]

[55 000–65 000]

[55 000–65 000]

[55 000–65 000]

—   Lönsamhet

Nettoräntemarginal – med undantag för ELG-ordningen (%)

1,22 %

1,37 %

[1.5–2,25 %]

[1,5–2,25 %]

[1,5–2,25 %]

[1,5–2,25 %]

Kostnads-/inkomstkvot

123 %

77 %

[60–70 %]

[50–60 %]

[45–55 %]

[45–55 %]

Vinst efter skatt (miljoner euro)

(3 557)

(1 597)

[0–750]

[0–750]

[250–1 250]

[250–1 250]

Avkastning på eget kapital (35)

– 37,0 %

– 21,5 %

[0,5–10 %]

[0,5–10 %]

[5–15 %]

[5–15 %]

—   Finansiering

Utlåning/inlåning

115 %

100 %

[95–120 %]

[95–120 %]

[95–120 %]

[95–120 %]

Beroende av ECB (% av totala skulder (36))

20 %

12 %

[10–20 %]

[< 10 %]

[< 10 %]

[< 10 %]

—   Övriga

Tecknade lån och förskott till kunder (miljoner euro)

89 872

82 851

[70 000–80 000]

[65 000–75 000]

[65 000–75 000]

[65 000–75 000]

Summa tillgångar (miljoner euro)

122 501

117 734

[100 000–150 000]

[100 000–150 000]

[100 000–150 000]

[100 000–150 000]

Heltidsekvivalenter (antal)

13 429

11 431

[10 000–15 000]

[8 000–13 000]

[8 000–13 000]

[8 000–13 000]

Källa: Bankens omstruktureringsplan samt kompletterande inlaga av den 10 januari 2014, AIB:s årsrapport 2013.

2.6.1.2   De främsta drivkrafterna för bankens återgång till lönsamhet

i)   En mindre bank, inriktad på inhemsk verksamhet och med förbättrad finansieringsprofil

(59)

Genom stora minskningar av skuldsättningen avseende tillgångar som inte är väsentliga för kärnverksamheten (37) siktar banken på att bli en påtagligt mindre institution jämfört med perioden före finanskrisen. Banken har redan slutfört viktiga skuldsaneringsåtgärder genom att avyttra vissa verksamheter, minska skuldsättningen avseende tillgångar och överföra högrisktillgångar till NAMA (21,3 miljarder euro), vilket har gjort att banken har kunnat minska sin balansräkning betydligt. AIB-koncernens totala tillgångar har minskat från 136,7 miljarder euro i slutet av 2011 till 117,7 miljarder euro per den 31 december 2013 (en minskning på 14 %) (38).

(60)

Det omfattande skuldminsknings-/nedskärningsprogram som genomförts av banken, kombinerat med en växande kundinlåningsbas (från och med 2011), har bidragit till att förbättra bankens finansieringsprofil. Andelen kundinsättningar av de totala medlen (dvs. totala skulder (39)) förbättrades från 49,7 % i slutet av 2011 till 61,2 % i slutet av 2013, medan förhållandet mellan utlåning och inlåning minskade från 138 % i slutet av 2011 till 100 % per den 31 december 2013.

(61)

Under omstruktureringsperioden räknar banken med att ytterligare öka andelen av kundinsättningar jämfört med totala egna medel (dvs. totala skulder), medan andelen ECB-finansiering förväntas minska avsevärt under omstruktureringsperioden, från 20 % 2012 till [< 10 %] under 2017 (dvs. en minskning med 15–25 miljarder euro) som en kombination av planerade lägre lånevolymer (40), ökad inlösning av NAMA-obligationer (41) och ökad inlåning från banker.

(62)

Banken vinner gradvis insteg på interbankmarknaden igen. I januari och september 2013 utfärdade banken två hypoteksbankobligationer på 500 miljoner euro vardera. I oktober 2013 utfärdade banken en värdepapperisering för kreditkort på 500 miljoner euro, vilken var den allra första av sitt slag som utfärdats av en irländsk bank. I november 2013 lyckades banken placera 500 miljoner euro i treåriga skulder helt utan säkerhet. Det var bankens första ogaranterade skuldtransaktion sedan 2009. I mars 2014 utfärdade banken en sjuårig obligation bestående av värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet. Detta är de obligationer bestående av värdepapper med bakomliggande tillgångar som har längst löptid enligt det offentliga riktmärket som AIB har emitterat sedan 2007.

(63)

När det gäller prognostiserade likviditetskvoter räknar banken utifrån nu tillgänglig information om sammansättningen av likviditetstäckningskvoten, som fortfarande befinner sig på samrådsstadiet på EU-nivå (42), med en likviditetstäckningskvot långt över minimikraven under omstruktureringsperioden (se tabell 5).

Tabell 5

Bankens likviditetskvoter

(%)

Likviditetskvoter

2014

Planerad

2015

Planerad

2016

Planerad

2017

Planerad

Likviditetstäckningskrav

[75–150]

[75–170]

[75–170]

[75–170]

Lägsta likviditetstäckningskrav enligt förordning (EU) nr 575/2013

 

60

70

80

Stabil nettofinansieringskvot

[70–120]

[70–120]

[70–120]

[70–120]

Källa: Bankens omstruktureringsplan.

ii)   Förbättrad lönsamhet

(64)

Banken räknar med att bli lönsam igen 2014, med en prognostiserad vinst efter skatt på [0–750] miljoner euro, som ska nå [250–1 250] euro 2017. Avkastningen på eget kapital förväntas vara [0,5–10 %] 2014 och [5–15 %] 2017. Detta ska uppnås på följande sätt:

(65)

För det första innehåller omstruktureringsplanen ett antal åtgärder för att återhämta nettoräntemarginalen exklusive ELG-kostnader från 1,22 % 2012 till [1,5–2,25 %] 2017. Till åtgärderna hör ny utlåning på [20–30] miljarder euro från 2014 till 2017 till högre ränta, ytterligare förbättringar av prissättningen på befintliga (43) lån och en ytterligare minskning av kostnaden för inlåningsprodukter fram till 2015 (se Tabell 6). Dessutom beräknas bankens andel av tillgångar med låg avkastning (dvs. bolån med rörlig ränta och NAMA-obligationer) minska jämfört med de totala tillgångarna under omstruktureringsperioden, från [20–30 %] under 2014 till [10–20 %] under 2017 till följd av inlösen av NAMA-obligationer samt avskrivning av bolån med rörlig ränta för vilka ingen ny utlåning planeras.

Tabell 6

Bankens beräknade utveckling av genomsnittlig avkastning på tillgångar och skulder

(%)

Genomsnittlig avkastning

2013

Faktisk:

2014

Planerad

2015

Planerad

2016

Planerad

2017

Planerad

Genomsnittlig avkastning – ny utlåning

[3–7]

[3–7]

[3–7]

[3–7]

[3–7]

Genomsnittlig avkastning – befintliga lån

[2–5]

[2–5]

[2–5]

[2–5]

[2–5]

Genomsnittlig avkastning – totalt lån

2,74

[2–6]

[2–6]

[2–6]

[2–6]

Genomsnittlig avkastning – inlåning

(inklusive löpande konton)

1,54

[– 0,5 till –2,5]

[– 0,5 till – 2,5]

[– 0,5 till – 2,5]

[– 0,5 till – 2,5]

Källa: Bankens omstruktureringsplan och kompletterande inlaga av den 20 mars 2014.

(66)

För det andra upphör ELG-ordningen den 28 mars 2013, vilket medför en förbättring av nettoräntemarginalen efter ELG-kostnader eftersom de garantiavgifter som betalas till staten kommer att minskas. De uppgick till 0,4 miljarder euro 2012 och förväntas uppgå till endast 8 miljoner euro 2017.

(67)

För att uppnå ett hållbart rörelseresultat före avskrivningar planerar banken för det tredje en ytterligare minskning av verksamhetskostnaderna, från 1,8 miljarder euro 2012 till [1,0–1,5] miljarder euro 2015 och till [1,0–1,5] miljarder euro 2017. De två viktigaste initiativen för att uppnå denna beräknade minskning är programmet för förtidspensionering och frivillig avgång och den översyn av löner och förmåner som aviserades 2012. I detta avseende planerar banken en personalminskning på [20–40] % till 2015 respektive [20–40] % till 2017 jämfört med 2012 års nivåer, vilket ger en total minskning av antalet anställda från [2 000 till 5 000].

(68)

Avslutningsvis, och när det gäller rörelseresultat efter avskrivningar och före extraordinära poster, planerar banken en kraftig minskning av avgifterna för nedskrivningar av lån, från 2,5 miljarder euro 2012 till [0–0,5] miljarder euro 2014 och [0–0,5] miljarder euro 2017, eftersom planen bygger på antagandet att det kommer att ske en ekonomisk återhämtning i Irland. AIB förväntar sig att återhämtningen leder till en minskning av antalet nya lån som inte återbetalas. Planen innehåller även åtgärder för en mer effektiv kreditförvaltningsverksamhet, bland annat inrättandet av enheten Financial Solution Group och strategin för lösning av resterande bolåneskulder (44) (nedan kallad MARS-strategin). Syftet med åtgärderna är att öka antalet lån som återbetalas till banken och effektivisera omstruktureringen, vilket i sin tur leder till en ökning av antalet räddade lån.

iii)   Upprätthålla en stark kapitalbuffert

(69)

Banken räknar med att kunna upprätthålla en stark kapitalbuffert under omstruktureringsperioden, genom ökade balanserade vinstmedel och minskade riskvägda tillgångar. Banken planerar att dessutom att öka och behålla sin vinst genom de åtgärder som beskrivs i skälen 65–68. De riskvägda tillgångarna beräknas minska med omkring [5–10] miljarder euro från 2013 till 2016, huvudsakligen till följd av den fortsatta inskränkningen av låneportföljen (inklusive avskrivningar, omstrukturerade osäkra lån och låneamorteringar), en ny strategi för uppskjutna skattefordringar (45) och bankens planerade genomförande av a) en intern riskklassificeringsmetod för EBS låneportfölj (nedan kallad internmetoden), och b) uppdaterade internmetoder för AIB:s låneportfölj.

(70)

De irländska myndigheterna har även lämnat uppgifter om att Irlands centralbank kommer att sänka det lägsta lagstadgade kapitalkravet (46) från 10,5 % till […] % på kort sikt, vilket kommer att öka bankens kapitalbuffert med [0–5] miljarder euro 2014, medan alla andra faktorer förblir oförändrade. Det mål på 10,5 % som den irländska centralbanken satte upp i november 2010 i samband med likviditetsöversynen kommer således inte längre vara relevant.

(71)

Med beaktande av ett lägsta krav på lagstadgat kapital på 8 % kärnprimärkapital under perioden beräknas bankens kapitalbuffert uppgå till [0–5] miljarder euro 2014 och till omkring [5–10] miljarder 2017. Med en kapitalgräns på 5,5 % (47) skulle kapitalbufferten vara [5–10] miljarder euro 2014.

(72)

Banken har dessutom villkorade kapitalinstrument (48) på 1,6 miljarder euro som kan konverteras till stamaktier vid behov. Om de villkorade kapitalinstrumenten räknas med skulle kapitalbufferten under 2014 uppgå till [5–10] miljarder euro med ett lägsta lagstadgat kapitalkrav på 8 %, och [5–10] miljarder euro med en kapitalgräns på 5,5 %.

(73)

De siffror för kärnprimärkapital som anges i skälen 71 och 72 omfattar ett lämpligt infasat avdrag för uppskjutna skattefordringar (49). Bankens redovisade uppskjutna skattefordringar på grund av underskottsavdrag uppgick till 3,9 miljarder euro den 31 december 2013.

2.6.2   Det alternativa grundscenariot

(74)

Den 11 februari 2014 lämnade banken in ett alternativt grundscenario till kommissionen (nedan kallat det alternativa grundscenariot), som grundas på mer försiktiga antaganden jämfört med grundscenariot. De försiktigare antagandena rörde utvärderingen av riskvägda tillgångar, resultaten av bedömningen av balansräkningen (50), volymen ny utlåning, en annorlunda finansieringsmix, högre finansieringskostnader och höjda avskrivningsavgifter enligt sammanfattningen i tabell 7. De makroekonomiska antagandena är desamma som för grundscenariot enligt beskrivningen i skälen 55 och 56.

Tabell 7

Alternativt grundscenario: Huvudsakliga förändringar i antagandena jämfört med grundscenariot

Variabel

Alternativt grundscenario (förändring jämfört med grundscenariot)

Riskvägda tillgångar

Omfattar resultaten av bedömningen av balansräkningen. Effekten av det planerade genomförandet av både nya och uppdaterade internmetoder beaktas inte av försiktighetsskäl, eftersom de inte har godkänts av Irlands centralbank ännu (51). Till följd av dessa två ändringar har de riskvägda tillgångarna ökat med [3–8] miljarder euro, [3–8] miljarder euro, [3–8] miljarder euro och [3–8] miljarder euro, jämfört med grundscenariot för åren 2014, 2015, 2016 respektive 2017.

Avskrivningar för nedskrivning av lån

Omfattar hela resultatet av bedömningen av balansräkningen. I bedömningen identifierades ett extra behov av avsättningar på 1,1 miljarder euro, varav endast […] miljarder euro beaktades enligt grundscenariot. Detta innebär att avskrivningarna är […] miljarder euro högre enligt det alternativa grundscenariot än i grundscenariot för 2013, och avspeglar en mer linjär minskning till den nivå som rådde före krisen. Detta innebär i sin tur en ytterligare avgift för avskrivningar på [500–1 000] miljoner euro 2014, [500–1 000] miljoner euro 2015, [0–500] miljoner euro 2016 och [0–500] miljoner euro 2017 jämfört med grundscenariot.

Ny utlåning

Här beaktas att portföljen för nya lån för kommersiella fastigheter, stora företag och små och medelstora företag portfölj för varje prognosår är begränsad till den beräknade BNP-tillväxten. Detta innebär att den sammanlagda nyproduktionen under omstruktureringsperioden är [2–4] miljarder euro mindre än i grundscenariot. (Antagandena om ny utlåning påverkar de riskvägda tillgångarna med [0–3] miljarder euro, [0–3] miljarder euro, [0–3] miljarder euro och [0–3] miljarder euro för åren 2014, 2015, 2016 respektive 2017).

Finansieringsmix

Omfattar en högre andel (från 2 till 3 %) av långsiktig finansiering fram till 2016 jämfört med grundscenariot.

Finansieringskostnaden

Här beaktas att utvecklingen av kostnaderna för insättningar på konton med fast bindningstid för privatpersoner samt små och medelstora företag närmare följer utvecklingen av ECB:s basränta jämfört med grundscenariot.

Källa: Bankens omstruktureringsplan och kompletterande inlagor av den 11 februari och den 27 mars 2014.

(75)

Enligt dessa mer försiktiga antaganden kommer banken inte att bli lönsam igen före 2016, med en beräknad vinst efter skatt på [0–750] miljoner euro som kommer att nå [250–1 250] miljoner euro 2017. Avkastningen på eget kapital förväntas uppgå till 0,5–10] % år 2016 och [5–15] % år 2017.

(76)

Bankens kapitalbuffert beräknas uppgå till cirka [2–6] miljarder euro 2014 och [2–6] miljarder euro 2017, med ett lägsta lagstadgade kapitalkrav på 8 %. Om villkorade kapitalinstrument räknas med skulle kapitalbufferten under 2014 uppgå till [3–8] miljarder euro med ett kapitalkrav på 8 % (och [3–8] miljarder euro med en kapitalgräns på 5,5 %).

Tabell 8

Bankens ekonomiska prognoser enligt det alternativa grundscenariot

Ekonomiska nyckeltal

2014

Planerad

2015

Planerad

2016

Planerad

2017

Planerad

—   Kapital och riskvägda tillgångar

Kärnprimärkapitalkvot (%)

[10–20 %]

[10–20 %]

[10–20 %]

[10–20 %]

Kapitalbuffert (miljoner euro) jämfört med 8 % kärnprimärkapital

[2 000–6 000]

[2 000–6 000]

[2 000–6 000]

[2 000–6 000]

Kapitalbuffert (i miljoner euro) jämfört med 8 % kärnprimärkapital, inbegripet omvandling av villkorade kapitalinstrument

[3 000–8 000]

[3 000–8 000]

[3 000–8 000]

[3 000–8 000]

Riskvägda tillgångar (miljoner euro)

[55 000–65 000]

[55 000–65 000]

[55 000–65 000]

[50 000–60 000]

—   Lönsamhet

Nettoräntemarginal exklusive kostnader för ELG-ordningen (%)

[1,5–2,25 %]

[1,5–2,25 %]

[1,5–2,25 %]

[1,5–2,25 %]

Kostnads-/inkomstkvot

[60–70 %]

[60–70 %]

[50–60 %]

[45–55 %]

Vinst efter skatt (miljoner euro)

[euro-ve [0–750]

[euro-ve 0–750]

[0–750]

[250–1 250]

Avkastning på eget kapital

[Ej relevant]

[Ej relevant]

[0,5–10 %]

[5–15 %]

—   Finansiering

Utlåning/inlåning

[95–120 %]

[95–120 %]

[95–120 %]

[95–120 %]

—   Övriga

Tecknade lån och förskott till kunder (miljoner euro)

[70 000–80 000]

[65 000–75 000]

[65 000–75 000]

[65 000–75 000]

Summa tillgångar (miljoner euro)

[100 000–150 000]

[100 000–150 000]

[100 000–150 000]

[100 000–150 000]

Källa: Bankens omstruktureringsplan och kompletterande inlagor av den 11 februari och den 27 mars 2014.

2.6.3   Det negativa scenariot

(77)

I det negativa scenario som lämnats in av banken förväntas Irlands BNP öka med 1 % 2014, 1,5 % 2015, 2,2 % 2016 och 2,2 % 2017. Sysselsättningstillväxten försenas till 2015, då den förväntas öka med 0,5 %, 1 % 2016 och 1 % 2017. Bostadspriserna beräknas stiga med 1,2 % 2014 och med 1,7 % 2015, med 1,9 % 2016 och med 1,9 % 2017. Förenade kungarikets BNP förväntas öka med 0,8 % 2014, med 1 % 2015, med 1,5 % 2016 och med 1,5 % 2017.

(78)

Det negativa scenariot bygger på mer negativa makroekonomiska antaganden både jämfört med grundscenariot och det alternativa grundscenariot. Det alternativa grundscenariot leder dock till lägre lönsamhet och en lägre kapitalbuffert jämfört med det negativa scenariot, eftersom de antaganden som ligger till grund för bankens ekonomiska prognoser för utvecklingen av verksamheten är mer negativa i det alternativa grundscenariot än i det negativa scenariot.

(79)

I det negativa scenariot beräknas bankens rörelseintäkter öka från [1–3] miljarder euro 2014 till [1–3] miljarder euro 2017. Rörelseresultatet före avskrivningar beräknas öka från [0–1] miljarder euro 2014 till [0,75–1,75] miljarder euro 2017. Banken förväntas återgå till lönsamhet [2014–2016], med en vinst före skatt på [0–750] miljoner euro.

(80)

Kostnads-/inkomstkvoten (K/I-talet) beräknas öka från [60–70] % 2014 till [45–55] % 2017.

(81)

I det negativa scenariot beräknas bankens kärnprimärkapitalkvoter uppgå till [10–20] % 2014, [10–20] % 2015, [10–20] % 2016 och [10–20] % 2017. Detta skulle ge en kapitalbuffert på [3–8] miljarder euro 2014, [3–8] miljarder euro 2015, [3–8] miljarder euro 2016 och [3–8] miljarder euro 2017, med beaktande av ett lägsta kapitalkrav på 8 %.

2.7   ÅTERBETALNINGSPLAN

(82)

Banken kommer att börja återbetala det statliga stödet före omstruktureringsperioden slut. Återbetalningen kommer att ske i form av vinstutdelning eller andra medel, under förutsättning att banken har ett överskottskapital på minst 1–4 % över den lägsta lagstadgade kärnprimärkapitalkvoten (enligt fullt genomförande av Basel III) som fastställts av den irländska centralbanken den 31 december 2016. Det återbetalade beloppet kommer att motsvara överskottet över den lagstadgade lägsta kärnprimärkapitalkvoten plus 1–4 %.

(83)

För att underlätta återbetalningen kommer banken inte att vidta några åtgärder som skulle medföra ett kapitalutflöde före den […] om inte […].

(84)

Banken behåller möjligheterna att helt eller delvis omvandla NPRFC:s preferensaktier till pari fram till den 13 maj 2014 och därefter till 125 % av teckningskursen före eller som en del av ett utträde (eller delvis utträde) som uppkommer för staten med deltagande av den privata sektorn.

(85)

Banken kan i princip förfoga över statens villkorade kapitalinstrument när som helst. Irland har dock gjort åtagandet att banken inte kommer att lösa in de villkorade kapitalinstrumenten förrän efter det att resultaten av översynen av tillgångars kvalitet och stresstestet (52), som ska utföras av ECB och Europeiska bankmyndigheten (nedan kallad EBA), har offentliggjorts, och med förbehåll för myndigheternas godkännande.

2.8   ÅTAGANDEN SOM FÖRESLAGITS AV IRLAND

(86)

De irländska myndigheterna har gjort ett antal åtaganden som banken kommer att följa under omstruktureringsperioden. Åtagandena avser följande:

Omstrukturering av bolån och låneportföljer för små och medelstora företag.

Uppfylla kvantitativa omstruktureringsmål/föreslå hållbara lösningar.

Det optimala omstruktureringsalternativet kommer att grundas på maximering av nettonuvärdet.

Ny utlåning till […] begränsas till […] år […] och […]. Nyutlåning får överskrida gränserna, under förutsättning att den sammanlagda utgående tecknade lånebalansen inte överstiger […] vid utgången av […] och […] vid utgången av […].

Återbetalning av statligt stöd (genom utdelning om bankens kapitaltäckningskvot överstiger det lagstadgade kapitalkravet plus 1–4 % från och med 2016).

Villkorade kapitalpapper (villkorade kapitalinstrument, 1,6 miljarder euro) kommer inte att lösas in innan resultaten av resultaten av översynen av tillgångars kvalitet och stresstestet blir kända.

En kostnadsminskning på [200–600] miljoner euro fram till 2015 jämfört med 2012, och ett K/I-tal) på [45–65] % respektive [50–70] % om BNP-tillväxten är mindre än 2 %,

Begränsning av exponeringen för irländska statsobligationer till [10–20] miljarder euro.

Åtaganden om att begränsa förvärv, marknadsföring och reklam samt sponsring i Irland, utdelningsförbud och kupongförbud på befintliga instrument.

Åtgärder för att öka konkurrensen på den irländska bankmarknaden (”marknadsöppningsåtgärder”, bestående av ett tjänstepaket och ett kundrörlighetsprogram).

Utnämning av en förvaltare som ska övervaka efterlevnaden av dessa åtaganden.

(87)

Irland har åtagit sig att se till att den omstruktureringsplan som lämnades in den 28 september 2012, som sedan kompletterats, genomförs fullt ut, inbegripet de åtaganden som anges närmare i bilagan.

3.   BESLUTET OM ATT INLEDA FÖRFARANDET AVSEENDE EBS

(88)

Den 31 maj 2010 lämnade de irländska myndigheterna in en omstruktureringsplan för EBS. Kommissionen inledde en grundlig undersökning eftersom den hyste tvivel om huruvida omstruktureringsplanen är förenlig med den inre marknaden. Kommissionen tvivlade särskilt på att

i)

omstruktureringsplanen var lämplig för att återställa EBS lönsamhet på lång sikt,

ii)

stödet var begränsat till vad som är absolut nödvändigt,

iii)

det fanns tillräckliga åtgärder för att begränsa snedvridning av konkurrensen.

(89)

Kommissionen konstaterade att de ekonomiska prognoserna i omstruktureringsplanen var inkonsekventa och att det saknades tillräcklig information om de makroekonomiska antagandena i det negativa scenariot. Kommissionen tvivlade dessutom på de antaganden som låg till grund för beräkningarna för EBS när det gällde utvecklingen av bolån i Irland på medellång sikt. Kommissionen begärde också ytterligare klargöranden av antagandena för EBS i fråga om verksamheten på inlåningsmarknaden för större företag. Kommissionen ansåg att man i omstruktureringsplanen för EBS hade underskattat nedskrivningarna av bolån för den angivna perioden och att det saknades en grundlig analys av nedskrivningar av portföljen för kommersiella lån under avveckling. Avslutningsvis uttryckte kommissionen tvivel om beräkningen av EBS K/I-tal och kostnaden för kapitalmarknadsfinansiering på medellång sikt.

(90)

När det gäller begränsningen av stödet till vad som är absolut nödvändigt har kommissionen påpekat att den inte hade tillräcklig information för att kunna avgöra om detta krav skulle uppfyllas på grund av skillnaden mellan syftet med rekapitaliseringen och prognoserna i omstruktureringsplanen, enligt vilka EBS skulle överskrida lägsta lagstadgade kapitalkrav med stor marginal.

(91)

Slutligen uttryckte kommissionen tvivel om huruvida planens åtgärder för att begränsa snedvridning av konkurrensen var tillräckliga. Kommissionen kritiserade särskilt att den föreslagna minskningen av balansräkningen var mycket mindre än vad kommissionen normalt skulle ha förväntat sig av en bank som har fått ett så högt stödbelopp, både räknat i absoluta tal och riskvägda tillgångar.

(92)

Kommissionen mottog synpunkter från EBS, som lämnade ytterligare upplysningar till stöd för sin omstruktureringsplan. Dessutom lämnade två berörda parter synpunkter som i stort sett bekräftade kommissionens tvivel om huruvida de föreslagna åtgärderna var lämpliga för att begränsa snedvridningar av konkurrensen och fördela bördorna. Irland lämnade inga synpunkter.

(93)

I juli 2011 slogs EBS ihop med AIB och blev ett fullständigt integrerat dotterbolag till banken. Till följd av detta har EBS upphört att existera som en fristående bank. Beslutet om att inleda förfarandet, där EBS behandlas som en fristående enhet, blev därför ogiltigt och kommissionen beslutade att inte fortsätta det förfarandet. Eftersom synpunkterna från EBS och de två berörda parterna avser åtgärder för att begränsa snedvridningar av konkurrensen och fördelning av bördorna enligt en omstruktureringsplan som lämnats in för EBS som inte längre kommer att genomföras, är dessa synpunkter inte relevanta vad avser den omstruktureringsplan som lämnats in för banken (den sammanslagna enheten AIB/EBS). Det finns därför ingen anledning för kommissionen att undersöka dem i detta beslut. I avsnitt 5.2 i detta beslut undersöker kommissionen huruvida de stödåtgärder som ursprungligen beviljats till förmån för EBS, de åtgärder som ursprungligen beviljats AIB och dem som beviljats till förmån för banken är förenliga mot bakgrund av den omstruktureringsplan som lämnats in för banken, inklusive bankens lönsamhet, begränsning av stödet till vad som är absolut nödvändigt och lämpligheten av åtgärderna för att begränsa snedvridningen av konkurrensen.

4.   DE IRLÄNDSKA MYNDIHGETERNAS STÅNDPUNKT

(94)

Irland godtar att åtgärderna utgör statligt stöd och anser att de är förenliga med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 b i fördraget, eftersom de är nödvändiga för att avhjälpa en allvarlig störning i den irländska ekonomin.

(95)

Såsom beskrivs i avsnitt 2.7 i detta beslut har Irland gjort en rad åtaganden, som beskrivs närmare i bilagan.

5.   BEDÖMNING

5.1   FÖREKOMST AV STATLIGT STÖD

(96)

Kommissionen måste till att börja med bedöma om åtgärderna till förmån för stödmottagarna utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. Enligt denna punkt är statligt stöd sådant stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag, i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(97)

För att en åtgärd ska anses utgöra statligt stöd måste följande villkor vara uppfyllda: i) åtgärden finansieras med statliga medel, ii) den ger stödmottagaren en fördel, iii) denna fördel är selektiv, och iv) åtgärden snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och är utformad på ett sådant sätt att den kan påverka handeln mellan medlemsstaterna. Samtliga villkor måste vara uppfyllda för att en åtgärd ska anses utgöra statligt stöd.

(98)

Kommissionen har redan fastställt i tidigare beslut (53) att de villkor som anges i artikel 107.1 i fördraget är uppfyllda för alla omstruktureringsstödåtgärder som anges i tabell 3 och att dessa åtgärder således utgör statligt stöd enligt den mening som avses i den artikeln. Kommissionen vidhåller sin ståndpunkt och konstaterar att det totala stödbeloppet för rekapitalisering och åtgärder för övertagande av värdeminskade tillgångar har beräknats till 22,475 miljarder euro. Beloppet motsvarar rekapitaliseringar av AIB och EBS och den sammanslagna enheten på 20,775 miljarder euro och övertagande av värdeminskade tillgångar för AIB och EBS till ett belopp av 1,7 miljarder euro (preliminärt belopp). Dessutom har kommissionen beaktat garantier till förmån för AIB och EBS (54).

(99)

Kommissionen anser vidare att inlösen av preferensaktierna från 2009 (före eller efter ökningen) och att det påföljande tillskottet av samma belopp i form av stamaktier inte utgör nytt stöd. Kommissionen har redan godkänt denna åtgärd i sina beslut i ärendena N 241/09 och SA.32891 (N 553/10).

5.2   FÖRENLIGHET

5.2.1   Tillämpning av artikel 107.3 b i fördraget

(100)

Enligt artikel 107.3 b i fördraget ska statliga stöd anses som förenliga med den inre marknaden om de ges ”för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi”.

(101)

Med tanke på de ihållande påfrestningarna på finansmarknaderna anser kommissionen att villkoren för godkännande av statligt stöd enligt artikel 107.3 b i fördraget, trots den långsamma ekonomiska återhämtning som har observerats sedan 2013, fortfarande är uppfyllda. I juli 2013 befäste kommissionen denna ståndpunkt i sitt meddelande om tillämpning, från och med den 1 augusti 2013, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker i samband med finanskrisen (55).

(102)

Den irländska centralbanken har redan vid tidigare tillfällen konstaterat att banken är en systemrelevant bank för Irlands finansmarknad (56). Utan strukturstödåtgärder är det möjligt att tillsynsmyndigheten hade sett sig tvungen att stänga banken eller AIB och EBS före sammanslagningen, på grund av att de hade brustit i uppfyllandet av de lägsta lagstadgade kapitalkraven.

5.2.2   Bedömning av stödets förenlighet

(103)

Alla åtgärder som identifierats som statligt stöd har beviljats inom ramen för omstruktureringen av banken (den sammanslagna enheten). I omstruktureringsmeddelandet finns gällande föreskrifter för beviljandet av omstruktureringsstöd riktat till finansinstitut med anledning av den rådande krisen. Enligt omstruktureringsmeddelandet är en omstrukturering av ett finansinstitut under den rådande krisen i enlighet med artikel 107.3 b i fördraget förenlig med den inre marknaden om i) den leder till att bankens lönsamhet återställs, ii) den inbegriper ett tillräckligt stort eget bidrag från stödmottagaren (bördefördelning) och det säkerställs att stödet begränsas till vad som är absolut nödvändigt, samt iii) tillräckliga åtgärder vidtas för att begränsa snedvridningen av konkurrensen.

(104)

Kommissionen har grundat sin bedömning av förenligheten på det alternativa grundscenario som föreslagits av banken, som bygger på mer försiktiga antaganden än grundscenariot.

Återställande av långsiktig lönsamhet

(105)

I omstruktureringsmeddelandet slår kommissionen fast att den aktuella medlemsstaten måste lämna in en omfattande omstruktureringsplan, av vilken det framgår hur det berörda institutets långsiktiga lönsamhet utan statligt stöd ska återställas inom en rimlig tidsperiod, dock högst fem år. Enligt punkt 13 i omstruktureringsmeddelandet har långsiktig lönsamhet uppnåtts när en bank är i stånd att konkurrera på kapitalmarknaden av egen kraft, med iakttagande av relevanta rättsregler. För att banken ska kunna göra detta måste den kunna täcka alla sina kostnader och uppvisa en rimlig avkastning på eget kapital, med beaktande av sin riskprofil. Enligt punkt 14 i omstruktureringsmeddelandet är det en förutsättning för långsiktig lönsamhet att allt statligt stöd antingen återbetalas på sikt, eller att ersättning erläggs till normala marknadsvillkor, så att det garanteras att allt ytterligare statligt stöd upphör.

(106)

De irländska myndigheterna har lämnat in en omstruktureringsplan som innehåller bankens strategi för att återställa lönsamheten utan ytterligare statligt stöd genom i) en ny inriktning för banken till en mindre institution som fokuseras på Irland med förbättrad finansieringsprofil, ii) förbättrad lönsamhet genom stärkt nettoräntemarginal, kostnadsminskningsåtgärder och gradvis sänkta nedskrivningsavgifter, och iii) upprätthållande av en stark kapitalbuffert.

i)   En mindre institution, med fokus på Irland och med en bättre finansieringsprofil

(107)

Banken har redan genomfört omfattande omstruktureringsåtgärder som ledde till en avsevärt mindre balansräkning i förhållande till nivåerna före krisen, vilka var resultatet av okontrollerad tillväxt (118 miljarder euro 2013 jämfört med 136,7 miljarder euro 2011 (57)). Minskningen uppnåddes i synnerhet genom avyttring av utlandsverksamheter, överlåtelse av ”högrisktillgångar” till NAMA och andra åtgärder för att minska skuldsättningen i fråga om tillgångar (58). Till följd av detta har bankens nuvarande exponering för fastighets- och byggsektorn minskat och förväntas minska ytterligare i relativa termer fram till slutet av omstruktureringsperioden. Kommissionen anser att den nya strategin är välbetänkt och lämplig med tanke på de förhållanden som råder efter krisen. Banken har åtagit sig att begränsa utlåningen till […] för att underbygga sin mer försiktiga affärsstrategi.

(108)

Banken förstärker också återgången till en mer konservativ traditionell bankmodell. Den kommer främst att finansiera sin låneportfölj genom kundinsättningar med en beräknad utlåning/inlåning som understiger [95–120] % i slutet av omstruktureringsperioden enligt den alternativa grundscenariot. Detta mål är resultatet av den ambitiösa planen för skuldnedsättningar som genomfördes med lyckat resultat samt relativt försiktiga antaganden om inlåningsvolymens utveckling. Kommissionen anser att det är positivt att bankens projekt enligt det alternativa grundscenariot inte är alltför beroende av kapitalmarknadsfinansiering och institutionella finansieringskällor, till exempel ECB-finansiering.

ii)   Förbättrad lönsamhet

(109)

När det gäller återställande av lönsamheten innehåller planen en lämplig blandning av åtgärder. Ny utlåning kommer att beviljas till högre ränta. Dessutom kommer prissättningen på befintliga lån (utlåning och inlåning) att förbättras när så är möjligt. Tack vare dessa åtgärder, tillsammans med avskaffandet av ELG-ordningens garantiavgifter, kommer banken gradvis att kunna återställa nettoräntemarginalen.

(110)

Dessutom kommer banken tack vare sina planerade åtgärder, och då särskilt programmet för personalavgångar (59) och översynen av löner och förmåner, som syftar till att minska driftskostnaderna med [200–600] miljoner euro till 2015 jämfört med 2012 års nivåer) att kunna uppnå en mer hållbar driftkostnadsbas mot bakgrund av dess utsikter/förmåga att generera intäkter. Dessa åtgärder, i kombination med den planerade inkomstökningen, kommer att göra det enklare för banken att väsentligt förbättra sitt K/I-tal (prognosen är [45–55] % 2017 jämfört med 123 % 2012). I detta sammanhang välkomnar kommissionen Irlands åtagande om att minska bankens driftskostnader med [200–600] miljoner euro 2015 jämfört med 2012 och åtagandet att K/I-talet inte ska överstiga [45–65] % (om inte BNP-tillväxten ligger under 2 %, i vilket fall K/I-talet inte ska överstiga [50–70] %).

(111)

Enligt det alternativa grundscenariot räknar banken med gradvis minskande nedskrivningsavgifter under omstruktureringsperioden. Denna nedåtgående tendens anses vara lämplig med tanke på att i) den förväntade ekonomiska återhämtningen i Irland bör leda till en minskning av antalet nya lån som inte återbetalas, ii) den beräknade höjningen av bostadspriserna bör begränsa svårighetsgraden för bolåneförluster, och iii) bankens förstärkta kreditförvaltningsverksamhet (60) bör leda till snabbare/förbättrad återbetalning av lån och omstruktureringar av lån. I detta sammanhang välkomnar kommissionen Irlands åtagande om bankens kvalitativa och kvantitativa omstruktureringsmål för låneportföljen avseende små och medelstora företag och bolån.

(112)

Enligt det alternativa grundscenariot kommer banken inte att bli lönsam igen förrän 2016. Trots effekten av nedskrivningsavgifterna är bankens lönsamhet strukturellt sett svag till följd av den stora portföljen med befintliga tillgångar med låg avkastning (bolån med rörlig ränta och NAMA-obligationer). Till följd av detta kommer avkastningen på eget kapital att förbli låg fram till omstruktureringsperioden slut och kommer endast att nå [5–15] % 2017. Trots detta anser kommissionen att banken är på rätt väg för att nå mer konkurrenskraftiga nivåer på avkastningen på eget kapital/lönsamhet i framtiden, eftersom den nya utlåningen med högre marginaler och den ändrade prissättningen på (befintliga) lån gradvis kommer att uppväga den dämpande effekt som dessa befintliga lågavkastande tillgångar har på lönsamheten. En gradvis förbättring av lönsamheten är därför att vänta.

iii)   En stark kapitalbuffert

(113)

Avslutningsvis konstaterar kommissionen med tillfredsställelse att banken är en välkapitaliserad institution som har en bekväm kapitalbuffert fram till slutet av omstruktureringsperioden. Enligt det alternativa grundscenariot kommer banken att upprätthålla en kapitalbuffert på [2–6] miljarder euro 2017 med ett lägsta lagstadgade kapitalkrav på 8 % (och [3 – 8] miljarder euro med en tröskel på 5,5 %), vilket skulle göra att den klarar ytterligare förluster om den ekonomiska återhämtningen i Irland är lägre än prognosen. Banken har dessutom tillgång till villkorade kapitalinstrument på 1,6 miljarder euro som den kan använda för att stärka sin kapitalbas vid behov. I detta avseende har Irland gjort åtagandet att banken inte kommer att lösa in de villkorade kapitalinstrumenten förrän efter resultaten av översynen av tillgångars kvalitet och stresstestet har offentliggjorts.

(114)

Kommissionen konstaterar också att banken planerar att lösa in preferensaktierna från 2009 (61) före omstruktureringsperioden slut. Till och med den 13 maj 2014 sker inlösen till parikurs, och därefter kommer en höjning på 25 % tillämpas. Enligt planerna ska beloppet för preferensaktierna inlösas till staten, som omedelbart återinvesterar samma belopp i form av eget kapital (stamaktier) i banken. Till följd av detta kommer bankens balansräkning att förbli oförändrad. Bankens kapitalstruktur kommer emellertid att förbättras till följd av de nya Basel III-reglerna (62). Denna transaktion kommer dessutom att leda till att statens andel i banken ökar marginellt från den nuvarande nivån på 99,8 %.

iv)   Slutsats

(115)

De initiativ som redan genomförts av AIB (dvs. skuldsanering, kostnadsminskningar och en förbättrad finansieringsprofil), kombinerat med de åtgärder för att återställa bankens lönsamhet som planeras under omstruktureringsperioden (dvs. ny utlåning till högre priser, ny prissättning för befintliga lån och insättningar, ytterligare minskningar av personalkostnaderna samt stärkt kreditförvaltning (63)) är lämpliga med tanke på den typ av ekonomiska svårigheter som banken lider av (64).

(116)

Omstruktureringsplanen utgör därför en trovärdig och korrekt strategi för att återställa bankens lönsamhet på lång sikt. Kombinationen av de ovannämnda åtgärderna förefaller vara lämplig för att garantera bankens framtida lönsamhet utan ytterligare statligt stöd.

(117)

Bankens återgång till lönsamhet kan dock fördröjas fram till slutet av omstruktureringsperioden på grund de lågavkastande befintliga tillgångarna. Enligt det alternativa grundscenariot ligger därför bankens avkastning på eget kapital kvar på en jämförelsevis låg nivå även i slutet av omstruktureringsperioden, men visar en måttlig uppåtgående tendens.

(118)

Med beaktande av ovanstående drar kommissionen den generella slutsatsen att banken i sin omstruktureringsplan på ett övertygande sätt stakar ut vägen för att återställa sin långsiktiga lönsamhet.

Begränsning av stödet till vad som är absolut nödvändigt: eget bidrag och bördefördelning

(119)

För att begränsa ett stöd till vad som är absolut nödvändigt, motverka snedvridningar av konkurrensen samt hindra ett överdrivet risktagande är det enligt avsnitt 3 i omstruktureringsmeddelandet nödvändigt att stödmottagaren lämnar ett tillräckligt stort eget bidrag. I meddelandet föreskrivs i detta sammanhang att i) både omstruktureringskostnader och stödbelopp ska begränsas, och att ii) ett eget bidrag av betydande storlek ska tillhandahållas.

(120)

Vidare föreskrivs i omstruktureringsmeddelandet att banken i första hand ska använda egna medel för att finansiera omstruktureringen, så att stödet kan begränsas till vad som är absolut nödvändigt. Kostnaderna i samband med omstruktureringen bör inte bara bäras av staten utan även av dem som investerat i banken. Det målet ska främst uppnås genom att förluster täcks med tillgängligt kapital.

(121)

AIB:s tidigare ägare har uppnått en nästan fullständig bördefördelning. Aktieägare har försvunnit och banken ägs för närvarande av staten till 99,8 %. Kommissionen anser därför att de tidigare ägarnas bördefördelning är betydande och tillräcklig.

(122)

När det gäller innehavare av efterställda lån vidtogs en serie skuldförvaltnings-/skuldåterköpsåtgärder mellan 2009 och 2011, som har bidragit med 5,4 miljarder euro i kärnprimärkapital (återköp av kärnprimärkapital- och sekundärkapitalinstrument). För närvarande har banken endast kvar en marginell mängd efterställda fordringar (cirka 34 miljoner euro per den 31 december 2012) […]. Innehavarna av efterställda fordringar har därför bidragit på ett lämpligt sätt till omstruktureringskostnaderna.

(123)

Banken har dessutom i hög grad bidragit till att bära omstruktureringskostnaderna genom att sälja dotterbolag och intressen (65). På så vis har banken bidragit med 3,3 miljarder euro (kärnprimärkapital) för att begränsa stödet till vad som är absolut nödvändigt.

(124)

Banken betalar en fast ersättning på 10 % för villkorade kapitalinstrument och 8 % för preferensaktier (i kontanter eller genom emission av nya stamaktier som ersättning för detta). Dessutom tillämpas en höjning på 25 % på preferensaktierna om banken inte köper tillbaka dem senast den 13 maj 2014. Kommissionen ansåg att denna ersättning är lämplig, om än låg, med tanke på AIB:s/bankens krissituation (66).

(125)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det egna bidrag och den bördefördelning som presenteras i bankens omstruktureringsplan är att betrakta som lämpliga.

Åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen

(126)

Enligt avsnitt 4 i omstruktureringsmeddelandet ska omstruktureringsplaner innehålla åtgärder för att begränsa snedvridningar av konkurrensen. Dessa åtgärder bör vara anpassade till snedvridningen av konkurrensen på de marknader där stödmottagaren kommer att vara verksam efter omstruktureringen. I förevarande fall måste det säkerställas att eventuella nya aktörer lätt kan få tillträde till den koncentrerade irländska bankmarknaden för att öka konkurrensen.

(127)

Banken åtar sig att under perioden juli 2014–juni 2017 vidta vissa konkurrensåtgärder genom att tillhandahålla ett tjänstepaket och ett kundrörlighetsprogram till relevanta konkurrenter (67).

(128)

Syftet med tjänstepaketet är att minska kostnaderna för en konkurrents marknadsinträde eller expansion. De aktörer som utnyttjar tjänstepaketet kommer att få hjälp i form av flera stödfunktioner (t.ex. clearing, behandling av papperstransaktioner) till en stegvis ökande kostnad som tas ut av banken (kostnader som har direkt samband med tillhandahållandet av tjänsten). Då kan de vänta med beslutet om de ska investera i egen infrastruktur till ett senare skede när deras kundbas är tillräckligt stor för att absorbera de fasta kostnaderna. Dessa aktörer kommer också att få tillträde till bankens bankomatnät till en ökande kostnad och kan på så vis erbjuda nationell täckning för sina kunder.

(129)

Kundrörlighetspaketet kommer att bidra till att minska kostnaderna för nya kunder för de aktörer som utnyttjar det. Aktörerna kommer att kontakta bankens kunder, via banken, och erbjuda dem alternativa produkter för löpande konton, kreditkortsprodukter för privatpersoner, löpande konton och kreditkort för företag, bolån och lån till små och medelstora företag samt större företag. Även om det är svårt att förutsäga hur många av bankens kunder som kommer att bestämma sig för att flytta över sina bankprodukter till de aktörer som utnyttjar denna åtgärd, är denna kundstrategi mer riktad och mindre kostsam än allmänna reklamåtgärder.

(130)

De ovannämnda åtgärderna utgör en ram för att stimulera inträdet för nya aktörer på den irländska bankmarknaden och därmed minska snedvridningar av konkurrensen till följd av det stöd som banken beviljats.

(131)

Kommissionen ser positivt på Irlands åtaganden om vissa affärsbegränsningar under omstruktureringsperioden, särskilt taket för utlåning till […] i […] och […]. Förbudet mot förvärv kommer också att säkerställa att det statliga stödet inte används för att köpa upp konkurrenter, utan tjänar det avsedda ändamålet, nämligen att finansiera omstruktureringen. Banken kommer dessutom att följa beteendemässiga åtaganden i form av ett förbud mot reklam och sponsring (68).

Genomförande och övervakning

(132)

I avsnitt 5 i omstruktureringsmeddelandet föreskrivs att detaljerade regelbundna rapporter görs tillgängliga för kommissionen så att den kan kontrollera att omstruktureringsplanen genomförs på ett korrekt sätt.

(133)

En övervakningsförvaltare ska utses som kommer att lämna regelbundna rapporter till kommissionen om bankens genomförande av omstruktureringsplanen och om den respekterar åtagandena.

(134)

Med hänsyn till åtagandena, de omfattande omstruktureringsåtgärder som redan genomförts av banken och med tanke på att det egna bidraget och bördefördelningen är lämpliga enligt vad som anges ovan, anser kommissionen att det finns tillräckliga garantier för att begränsa eventuella snedvridningar av konkurrensen till följd av det omfattande stödet till AIB och EBS både före och efter sammanslagningen.

5.3   SLUTSATS OM FÖREKOMST AV STÖD OCH FÖRENLIGHET

(135)

Åtgärderna a till o i tabell 3 anses utgöra omstruktureringsstöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. Mot bakgrund av de åtaganden som gjorts av Irland drar kommissionen slutsatsen att bankens omstruktureringsplan är förenlig med omstruktureringsmeddelandet, att omstruktureringsstödet är begränsat till vad som är absolut nödvändigt och att snedvridningen av konkurrensen hanteras på ett lämpligt sätt. Omstruktureringsstödet bör följaktligen anses förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 b i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Följande åtgärder utgör statligt stöd i enlighet med artikel 107.1 i fördraget:

Åtgärder som beviljats till förmån för AIB

a)

Garantier enligt CIFS-ordningen på upp till 133 miljarder euro.

b)

Garantier enligt ELG-ordningen på upp till 62,5 miljarder euro.

c)

En åtgärd för övertagande av värdeminskade tillgångar (överföringar till NAMA på 20,4 miljarder euro), som utgör ett beräknat stödbelopp på 1,6 miljarder euro.

d)

En rekapitalisering i form av preferensaktier i maj 2009 till ett belopp av 3,5 miljarder euro.

e)

En rekapitalisering i form av nytt eget kapital i december 2010 till ett belopp av 3,7 miljarder euro.

f)

En statlig garanti för likviditetsstöd i krislägen till och med andra kvartalet 2011 till ett belopp av [5–15] miljarder euro.

Åtgärder som beviljats till förmån för EBS

g)

Garantier enligt CIFS-ordningen på upp till 14,4 miljarder euro.

h)

Garantier enligt ELG-ordningen på upp till 8,0 miljarder euro.

i)

En åtgärd för övertagande av värdeminskade tillgångar (överföringar till NAMA på 0,9 miljarder euro), som utgör ett beräknat stödbelopp på 0,1 miljarder euro.

j)

En rekapitalisering i form av särskilda andelar i investeringsfonder i maj och december 2010 till ett belopp av 0,625 miljarder euro.

k)

En rekapitalisering genom ett direkt bidrag i form av ett skuldebrev i december 2010 till ett belopp av 0,25 miljarder euro.

l)

En statlig garanti för likviditetsstöd i nödlägen till ett belopp av [0–5] miljarder euro.

Åtgärder som beviljats till förmån för banken (den sammanslagna enheten)

m)

En rekapitalisering i form av stamaktier i juli 2011 till ett belopp av 5 miljarder euro.

n)

En rekapitalisering i form av villkorade kapitalpapper i juli 2011 till ett belopp av 1,6 miljarder euro.

o)

En rekapitalisering i form av ett kapitalbidrag i juli 2011 till ett belopp av 6,1 miljarder euro.

2.   Det statliga stöd som avses i punkt 1 är förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 i fördraget mot bakgrund av omstruktureringsplanen och de åtaganden som anges i bilagan.

Artikel 2

Irland ska se till att den omstruktureringsplan som lämnades in den 28 september 2012, med senare ändringar, tillämpas fullt ut, inklusive de åtaganden som bifogas i bilagan.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Irland.

Utfärdat i Bryssel den 7 maj 2014.

På kommissionens vägnar

Joaquín ALMUNIA

Vice ordförande


(1)  EUT C 214, 7.8.2010, s. 3.

(2)  Kommissionens beslut i ärende N 241/09, den irländska statens rekapitalisering av Anglo Irish Bank, (EUT C 223, 16.9.2009, s. 2).

(3)  Kommissionens beslut i ärende N 553/10, Andra nödkapitaliseringen till förmån för Allied Irish Banks plc (EUT C 76, 10.3.2011, s. 4).

(4)  Det totala kapitaltillskottet uppgick till 3,9 miljarder euro respektive 6,3 miljarder euro, inklusive 0,2 miljarder euro i avgifter som skulle återbetalas av AIB till den irländska regeringen.

(5)  Kommissionens beslut möjliggjorde rekapitalisering som en räddningsåtgärd under sex månader på villkor att en uppdaterad omstruktureringsplan lämnades in. Den andra delbetalningen av kapitaltillskottet gjordes inte i februari.

(6)  Kommissionens beslut i ärende N 160/10, Rekapitalisering av EBS (EUT C 217, 11.8.2010, s. 2).

(7)  Kommissionens beslut i ärende C 25/10 (f.d. N 212/10) – omstrukturering av Educational Building Society EUT C 300, 6.11.2010, s. 17.

(8)  EUT C 195, 19.8.2009, s. 9.

(9)  I april 2012 beslutades att Permanent TSB skulle förbli aktivt som den tredje inhemska långivaren förutom AIB och Bank of Ireland.

(10)  Kommissionens beslut i ärende SA.33296, nödkapitaliseringen till förmån för den sammanslagna enheten Educational Building Society/Allied Irish Banks plc (EUT C 268, 10.9.2011, s. 3).

(11)  Planen registrerades med nummer SA.29786.

(12)  De viktigaste kompletterande bidragen lämnades in den 10 och 11 januari, den 13 februari samt den 20 och den 27 mars 2014 och handlade om finansiella prognoser.

(13)  Se fotnot 2.

(14)  Se fotnot 10.

(15)  Prudential Capital Assessment Review(PCLAR) och Prudential Liquidity Assessment Review (PLAR). Beskrivs i detalj i skälen 25–31 i beslut i ärende SA.33296.

(16)  Det ekonomiska anpassningsprogrammet för Irland avtalades formellt i december 2010. Det omfattade ett gemensamt finansieringspaket på 85 miljarder euro och löpte under perioden 2010–2013.

(17)  Kapitalinstrument som uppfyller kraven i artiklarna 28, 29 och 31 i förordning (EU) nr 575/2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(18)  Villkorat kapital är skulder som omvandlas till eget kapital när vissa triggers är uppfyllda.

(19)  I december 2013 hade AIB 200 filialer och EBS 74.

(20)  I februari 2011 överfördes de kundinsättningar som tidigare innehades av Anglo Irish Bank till Allied Irish Bank (GB), som nu tillhandahåller inlåningstjänster till cirka 60 000 massmarknadskunder i Förenade kungariket.

(21)  ”Tracker mortage” – en typ av bolån med rörlig ränta. Bolåneräntan följer Europeiska centralbankens basränta vid en fastställd marginal över basräntan.

(22)  ECB:s räntesats var 4,25 % i juli 2008 och sänktes till 1 % i maj 2009.

(23)  Se kommissionens beslut i ärende N 725/09, inrättande av National Asset Management Agency (NAMA) (EUT C 94, 14.4.2010, s. 10).

(24)  Se kommissionens beslut i ärende NN 48/08, Garantiordning för banker i Irland (EUT C 312, 6.12.2008, s. 2).

(25)  Se kommissionens beslut i ärende N 349/09, Skuldgarantiordning för kvalificerande kreditinstitut (EUT C 72, 20.3.2010, s. 6) samt dess förlängningar.

(26)  AIB: Kommissionens beslut i ärende N 241/09 och i ärende SA.31891 (N 533/10)

EBS: Kommissionens beslut i ärende N 160/10.

(27)  Se fotnot 10.

(28)  Det kapitalbidrag som godkändes av finansministern och National Pension Reserve Fund Commission uppgick till 6,1 miljarder euro. Inga nya aktier emitterades och ingen ersättning utgick för detta kapitalbidrag.

(29)  Beskrivs i skälen 18–33 i beslut N 241/09.

(30)  Stödbelopp som rör åtgärder för övertagande av värdeminskade tillgångar för både AIB och EBS är uppskattade belopp eftersom de senaste trancherna av tillgångar som överförts till NAMA inte har godkänts av kommissionen ännu. Dessa uppskattningar grundas på uppgifter som lämnades av Irland den 14 februari 2013.

(31)  Affärshemlighet

(32)  Skuldförvaltning: återköp eller konvertering av efterställda skulder till kapitalinstrument (kärnprimärkapital), vanligen med rabatt. Detta kan även göras i form av en minskning av skuldens nominella värde eller förtida inlösen till ett annat värde än nominellt värde.

(33)  Situationen per den 30 juni 2013.

(34)  Heltidsekvivalenter

(35)  Avkastning på eget kapital omfattar preferensaktier i genomsnittligt kapital.

(36)  Exklusive eget kapital.

(37)  Målet att minska skuldsättningen med 20,5 miljarder euro enligt likviditetsöversynen har nåtts.

(38)  Minskningen är ännu större – 38 % – räknat mot 2009 års siffror, före sammanslagningen av AIB och EBS, då AIB:s och EBS totala tillgångar uppgick till 174,3 miljarder euro respektive 21,5 miljarder euro.

(39)  Exklusive eget kapital.

(40)  Inskränkningen av låneportföljen är följden av avskrivningar och inlösen som tillsammans är högre än nyproduktionen.

(41)  Obligationer som emitterats av NAMA i utbyte mot de (dåliga) tillgångar som överförts till NAMA av de kreditinstitut som deltar i systemet. Närmare bestämt har inköpspriset för de tillgångar som överförts till NAMA betalats genom emittering av NAMA-garanterade prioriterade skuldebrev/obligationer för 95 % av inköpspriset och emittering av (ej statligt garanterade) efterställda skuldebrev för 5 %.

(42)  I de beräknade likviditetstäckningskvoterna betraktas de NAMA-obligationer som innehas av banken som likvida tillgångar av hög kvalitet enligt Europeiska bankmyndighetens förslag i rapporten om likviditetsåtgärder från december 2013. Den slutliga sammansättningen av den stabila nettofinansieringsgraden kommer att diskuteras i framtiden.

(43)  Den befintliga låneportföljen i förhållande till ny produktion.

(44)  Banken inledde MARS-strategin 2012 efter samråd med den irländska regeringen och Irlands centralbank om möjliga lösningar på problemet med resterande bolåneskulder. Enligt strategin erbjuder banken nya anståndsalternativ för bolånekunder. MARS-programmet har nu tagits i full drift med fler än 300 specialister som arbetar med bolånekunder som har ekonomiska svårigheter.

(45)  Från och med den 1 januari 2014, enligt Basel III-reglerna.

(46)  Vid tillämpningen av detta beslut avses med ”lägsta lagstadgat kapital” det kapital som Irlands centralbanker kräver för de irländska bankerna.

(47)  Inom ramen för den övergripande bedömning som för närvarande genomförs av Europeiska centralbanken och Europeiska bankmyndigheten bör en gräns på 5,5 % kärnprimärkapital tillämpas i ett negativt scenario.

(48)  Bankens utestående villkorade kapitalinstrument är omedelbart och obligatoriskt inlösbara och kommer att konverteras till stamaktier om kärnkapitalgraden (respektive kärnprimärkapitalgraden efter genomförandet av det fjärde kapitalkravsdirektivet (CRD IV) faller under utlösandegraden på 8,25 %. CRD IV-paketet (direktiv och förordning om kapitalkrav) (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(49)  Enligt de nya reglerna i CRD IV-paketet måste banken till exempel dra av värdet för de flesta av sina uppskjutna skattefordringar från kärnprimärkapitalet, även alla uppskjutna skattefordringar som härrör från outnyttjade skatteförluster. Avdraget från kärnprimärkapitalet ska fasas in jämnt under tio år.

(50)  Irlands centralbank genomförde en utvärdering av kreditinstitutioners balansräkningar enligt likviditetsöversynen (AIB, Bank of Irland och PTSB) 2013. Kravet att slutföra en sådan utvärdering överenskoms med Internationella valutafonden, kommissionen och Europeiska centralbanken som en del av programmet. Syftet med utvärderingen, som är en ögonblicksbild, eftersom framtida ej realiserade vinster eller förluster inte beaktas, var att omvärdera avskrivningar och riskvägda tillgångar för att bedöma bankens kapitalkrav i juni 2013.

(51)  Se skäl 69.

(52)  En övergripande bedömning som genomförs av Europeiska centralbanken och Europeiska bankmyndigheten, inbegripet en översyn av tillgångarnas kvalitet och ett stresstest av stora europeiska banker. Resultaten väntas vara klara i oktober 2014.

(53)  För rekapitaliseringsåtgärder se beslut i ärende N 160/10, skälen 40–47, beslut i ärende N 241/09, skälen 43–48, beslut i ärende SA.31891 (N 553/10), skälen 59–65, och beslut i ärende SA.33296, skälen 54–60. Kommissionen har dessutom fastställt i tidigare beslut att stöd som beviljas enligt CIFS- och ELG-ordningarna samt NAMA utgör statligt stöd (se skälen 37 och 41).

(54)  Se tabell 3 för respektive belopp enligt CIFS- och ELG-ordningarna.

(55)  EUT C 216, 30.7.2013, s. 1 (se särskilt punkt 6).

(56)  Skrivelse av den 19 november 2010 från direktören för Irlands centralbank till finansministern.

(57)  Minskningen av balansräkningen är ännu större om man jämför med AIB:s och EBS balansräkningar 2009, före sammanslagningen. Tillsammans hade de båda institutionerna tillgångar som översteg 195 miljarder euro 2009.

(58)  Se avsnitt 2.5 i detta beslut.

(59)  Programmet för förtidspensionering och frivillig avgång.

(60)  Se skäl 68.

(61)  Se skäl 46.

(62)  Från och med den 1 januari 2018 kommer preferensaktier inte längre att räknas som kärnprimärkapital.

(63)  Se skäl 68.

(64)  Se skälen 32–39.

(65)  Se avsnitt 2.5 i detta beslut.

(66)  Se skälen 62–82 i beslut i ärende N 241/09 och skälen 76–78 i beslut i ärende SA.33296.

(67)  Vid tillämpningen av detta åtagande definieras ”relevant konkurrent” som kreditinstitut verksamma i Irland och som inte befinner sig i en omstruktureringsperiod med statligt stöd vid tidpunkten för ansökan om att delta i åtgärderna enligt tjänstepaketet eller kundrörlighetspaketet.

(68)  Se skäl 86 och bilagan.


BILAGA

VILLKORSFÖRTECKNING – ÄRENDE SA.29786 – IRLAND – OMSTRUKTURERING AV AIB

Irland åtar sig att se till att omstruktureringsplanen för AIB, som lades fram i september 2012, ändrad och kompletterad genom skrivelser, är korrekt och tillämpas fullständigt. I detta dokument (nedan kallat villkorsförteckningen) fastställs villkoren (nedan kallade åtagandena) för den omstrukturering av AIB som Irland har åtagit sig att genomföra.

1.   Definitioner

Om inte sammanhanget kräver annat ingriper singularformen även plural i detta dokument (och vice versa). Termer med stor begynnelsebokstav har följande betydelser:

1.1

Förvärv: har samma innebörd som i avsnitt 6.1.

1.2

AIB: Allied Irish Banks, p.l.c., inbegripet dess dotterbolag och närstående bolag.

1.3

Årliga driftskostnader: summan av 1) personal, 2) allmänna och administrativa kostnader, och 3) avskrivningar, nedskrivningar och amorteringar.

1.4

Bankdag: måndag till fredag, men ej allmänna helgdagar i Irland.

1.5

Utflöde av kapital: betalning av utdelning på stamaktier till staten och återköp av stamaktier från staten.

1.6

Centralbank: Central Bank of Ireland.

1.7

K/I-tal: förhållandet mellan kostnader och intäkter, räknat som rörelsekostnader dividerat med rörelseintäkter.

1.8

Avsnitt: endast bestämmelser som ingår i detta dokument. Avsnittens rubriker anges emellertid för enkelhetens skull och är inte bindande.

1.9

Övergripande bedömning: 2014 års EU-omfattande stresstester som genomförs av Europeiska centralbanken och Europeiska bankmyndigheten, vars syfte är att öka insynen i balansräkningarna för viktiga banker, inbegripet AIB.

1.10

Villkorat kapitalinstrument: de villkorade skuldinstrument på 1,6 miljarder euro i sekundärkapital som utfärdats av AIB till staten och som beskrivs närmare i börsprospektet daterat den 27 oktober 2011.

1.11

Kundrörlighetsprogram: det åtgärdspaket som beskrivs i avsnitt 11.5.

1.12

Datum för det slutliga beslutet: den dag då Europeiska kommissionen antar sitt slutliga beslut avseende AIB:s omstruktureringsplan.

1.13

Ansökningsdatum: den dag då en relevant konkurrent skickar en skriftlig och giltig ansökan till AIB om att få omfattas av det kundrörlighetsprogram som anges i avsnitt 11.5.

1.14

Portfölj för lån till små och medelstora företag i svårigheter: en specifik portfölj med AIB:s lån till små och medelstora företag som förvaltas av AIB Financial Solutions Group per den 31 december 2012 och omfattas av centralbankens lösningsmål.

1.15

EBS: EBS Limited, inbegripet dess dotterbolag och närstående bolag.

1.16

Slutligt beslut: Europeiska kommissionens beslut om omstruktureringsplanen och allt statligt stöd som beviljats AIB och EBS före och efter sammanslagningen.

1.17

BNP: Irlands bruttonationalprodukt enligt uppgifter från Central Statistics Office of Ireland.

1.18

Värdeminskad: i förhållande till ett lån, att det finns objektiva belägg för en nedskrivning till följd av en eller flera händelser som inträffat efter den första redovisningen av tillgångar (nedan kallad förlusthändelse) och att förlusthändelsen (eller händelserna) har en inverkan på så sätt att det aktuella värdet av framtida kassaflöden är lägre än det nuvarande redovisade värdet för den finansiella tillgången eller gruppen av tillgångar och kräver en nedskrivning i resultaträkningen.

1.19

Marginalkostnad: extra kostnader som AIB ådrar sig som en direkt följd av tillhandahållandet av tjänster till relevanta konkurrenter inom ramen för genomförandet av åtgärderna. Marginalkostnader omfattar inte fasta och rörliga kostnader som AIB skulle bära i avsaknad av åtgärder.

1.20

Irland eller staten: republiken Irland, omfattar irländska statliga myndigheter, inklusive och utan begränsning, utrikesministeriet, finansministeriet och centralbanken.

1.21

Sena resterande lån: lån där minst nittio dagar har förflutit från det att en avtalsenlig betalning gjordes i sin helhet. Lån under omstrukturering omfattas om det ursprungliga lånets villkor inte gäller under mer än 90 dagar. När ett lån eller exponering har förfallit redovisas hela exponeringen som förfallen, inte bara beloppet för eventuella överskjutande eller icke betalda resterande skulder.

1.22

Utskicksdatum: samma innebörd som i avsnitt 11.5.2.2.

1.23

Marknadsandel: en del av marknaden, uttryckt i procent, för i) aktier eller ii) flöden som innehas av ett företag inom någon marknad i Irland (som är marknad för den relevanta produkten) och mätt enligt en lämplig praktisk grund av en oberoende extern forskningskälla, inbegripet lagstadgad avkastning som föreslagits av AIB och godkänts av övervakningsförvaltaren (som inte får vägra godkännande utan giltiga skäl) från fall till fall före tidpunkten för ansökan.

1.24

Marknadsföring, reklam och sponsring: AIB:s främjande av verksamheten (eller en del av verksamheten) genom kommunikationsmedel som tv, radio, tidningar, internet och liknande.

1.25

Material: samma innebörd som i avsnitt 11.5.1.4.

1.26

Åtgärder: de skyldigheter som åläggs AIB enligt de åtaganden som gjorts av Irland i avsnitten 3–11 i detta dokument.

1.27

Övervakningsförvaltare: en eller flera fysiska eller juridiska personer, oberoende av AIB, godkända av kommissionen och utsedda av AIB, som har till uppgift att kontrollera att AIB uppfyller de åtaganden som bifogas det slutliga beslutet. Övervakningsförvaltarens uppgifter beskrivs närmare i översikten nedan.

1.28

Bolån (hypotekslån): alla lån med säkerhet i bostadsfastigheter i Irland som utfärdats av ett kreditinstitut eller en hypotekskassa om syftet med förskottet antingen är att finansiera övergången av äganderätten till eller förbättringar av bostadsfastigheten när lånet är garanterat, men som också kan omfatta andra syften som inte har med fastigheten att göra. Alla hänvisningar till bolån omfattar både bostadsägare och fastigheter som köps för att hyras ut.

1.29

NAMA: National Asset Management Agency, som inrättades enligt lagen om det nationella organet för kapitalförvaltning 2009.

1.30

Nettoexponering: i förhållande till en kund, bruttoutlåningsexponering mot kunden minus eventuella avsättningar som görs av AIB med avseende på den kunden.

1.31

Datum för anmälan: den dag då AIB underrättar den berörda konkurrenten om att AIB kommer att skicka materialet.

1.32

NPRFC: National Pension Reserve Fund Commission.

1.33

NPRFC-preferensaktier: preferensaktier från NPRFC-investeringen.

1.34

NPRFC-investering: teckning av NPRFC av 3,5 miljarder euro i preferensaktier i AIB och utfärdande av garantier för stamaktier, som slutfördes den 31 maj 2009.

1.35

Stamaktier: ordinarie andelar på 0,01 euro vardera av AIB:s kapital.

1.36

[…]

1.37

Relevant konkurrent: ett företag som på dagen för anmälan 1) är auktoriserat i Irland eller i ett annat land för att driva verksamhet som kreditinstitut i Irland, 2) inte mottar statligt stöd (dvs. en bank som har mottagit statligt stöd och fortfarande befinner sig under omstrukturering anses inte utgöra en relevant konkurrent, medan banker som har mottagit statligt stöd men vars omstruktureringsperiod har löpt ut anses däremot utgöra en relevant konkurrent), och 3) (gäller alla relaterade företag) har en marknadsandel på mindre än 15 % av aktierna eller flödet på den relevanta produktmarknad där AIB har en marknadsandel som överstiger 30 % av aktierna eller flödet på den relevanta produktmarknaden, baserat på en marknadsandelsmätning som utförts av en oberoende extern forskningskälla, inklusive lagstadgad avkastning, och som föreslagits av AIB och godkänts av övervakningsförvaltaren.

1.38

Relevant produkt: i) löpande konton för privatpersoner, ii) kreditkort för privatpersoner, iii) löpande konton för företag, iv) kreditkort för företag, v) bolån, och vi) lån till små och medelstora företag och större företag.

1.39

Omstruktureringsperiod: perioden från dagen för det slutliga beslutet till och med den 31 december 2017.

1.40

Omstruktureringsplan: den plan som AIB lade fram för Europeiska kommissionen, via Irland, i september 2012, ändrad och kompletterad med jämna mellanrum genom skriftlig kommunikation.

1.41

Översikt: översikten i detta dokument. Översikten utgör en integrerad del av villkorsförteckningen och är därför bindande.

1.42

Lån till små och medelstora företag: utlåning till små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation (1) i Irland som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett juridisk form (t.ex. företag, partnerskap, enmansföretagare), som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro. Sådan utlåning omfattar säkrade och osäkrade lån, långfristiga lån, lån för kommersiella fastigheter som ska återbetalas under en bestämd period på upp till 15 år samt finansiering av tillgångar och kommersiella krediter och fakturabelåning, om räntan för lånet i fråga är rörlig eller en fast marginal över en fastställd referensränta, eller en räntesats som fastställts för hela eller delar av lånets löptid. Undantagna från denna definition är utlåning till små kommersiella aktörer, personer som konsumenter samt ”offentliga” och ”andra finansiella” kundkategorier.

1.43

Statligt stöd: har den betydelse som anges i avsnitt 2.1.

1.44

Giltig ansökan: en ansökan från ett företag som är en viktig konkurrent och som, på dagen för ansökan, är en relevant konkurrent för en tjänst som ingår i avsnitt 11.5 och anger tillräckliga upplysningar för att AIB att tillhandahålla tjänsten.

2.   Grunden för åtgärderna

2.1

De åtgärder som beskrivs nedan är beroende av att Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) antar ett slutligt beslut om att det statliga stöd som beviljats EBS och AIB bestående av inslaget av statligt stöd i Irlands bankgarantiordningar 2008 och 2009, den rekapitalisering av EBS som beskrivs i beslut N 160/10 av den 2 juni 2010, och den rekapitalisering av AIB som beskrivs i besluten N 241/09 av den 12 maj 2009, N 553/10 av den 21 december 2010 och SA.33296 av den 15 juli 2011 samt de statliga stöd som beviljats EBS och AIB till följd av NAMA (allt sådant stöd benämns här som statligt stöd) är förenligt med den inre marknaden i enlighet med artiklarna 107–109 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

2.2

AIB ska göra alla rimliga ansträngningar för att uppfylla de skyldigheter som ålagts företaget på grund av de åtgärder som följer av de åtaganden som gjorts av Irland (däribland att söka och ta emot alla nödvändiga godkännanden).

2.3

När det gäller AIB:s skyldighet att vidta dessa åtgärder får företaget inte tvingas att bryta mot någon av sina rättsliga skyldigheter. I händelse av en konflikt mellan en skyldighet som följer av en åtgärd i denna villkorsförteckning med AIB:s rättsliga åligganden, ska AIB informera övervakningsförvaltaren och föreslå en alternativ lösning som gör det möjligt för AIB att uppfylla sina skyldigheter. Övervakningsförvaltaren ska i samråd med kommissionen kontrollera att den föreslagna lösningen är förenlig med åtagandena i villkorsförteckningen och AIB:s rättsliga åligganden.

3.   Åtagande om omstrukturering av låneportföljen

3.1

Irland garanterar att AIB kommer att uppnå följande omstruktureringsmål avseende lån (de procentsatser som anges i detta avsnitt 3 är en procentandel av den fastställda eurobalansen för varje sektor) för hypotekslån och lån till små och medelstora företag som ingick i EU–IMF-programmet.

3.1.1

Senast den 31 december 2014 ska [80–100] % (2) av portföljen för lån till små och medelstora företag i svårigheter ha omstrukturerats (vilket betyder att AIB inte har haft någon formell kommunikation med kunden om det reviderade avtalet (t.ex. ett reviderat låneavtal/villkor) eller att rättsliga förfaranden har inletts).

3.1.2

Senast den 30 juni 2014 ska AIB ha föreslagit hållbara lösningar för 75 % av bolån som utgör sena resterande lån, och lösningar ska ha överenskommits med kunderna för 35 % av de bolån som utgör sena resterande lån.

3.2

Irland garanterar att AIB kommer att ta kontakt med sina kunder när det gäller andra låneportföljer som förvaltas av AIB:s Financial Solutions Group och föreslå hållbara lösningar för [50–100] % av dessa lån senast den 31 december 2014.

3.3

Med början tre månader efter dagen för det slutliga beslutet fram till slutet av omstruktureringsperioden garanterar Irland att den metod som väljs av AIB för att bedöma vilken omstruktureringslösning som är den lämpligaste för lån till små och medelstora företag, lån till större företag och kommersiella fastighetslån som är osäkra och/eller som utgör sena resterande lån, kommer att baseras på ekonomiska och kommersiella kriterier. Metoden går i korthet ut på följande:

3.3.1

Där nettoexponeringen mot kunden överskrider [2,5–10] miljoner euro kommer en nettonuvärdesanalys av omstruktureringsalternativen att genomföras i syfte att maximera nettonuvärdet för AIB och samtidigt se till att de små och medelstora företagens eller de större företagens lönsamhet inte äventyras till följd av lösningen. Om den valda lösningen inte har det högsta nettonuvärdet måste den grundas på kontrollerbara ekonomiska och kommersiella kriterier och beslutet måste godkännas av den behöriga AIB-kreditkommittén.

3.3.2

Där exponeringen mot kunden inte överstiger [2,5–10] miljoner euro garanterar Irland att AIB kommer att genomföra riktlinjer på ett effektivt och konsekvent sätt för att bistå beslutsfattare avseende metoder för att bedöma lämpliga omstruktureringsalternativ för både lönsamma och icke lönsamma kunder.

4.   Åtagande om begränsning av utlåningen till […]

4.1

Irland garanterar att AIB kommer att inrikta sig på en sammanlagd gräns för ny utlåning på […] av […] år […] respektive […] år […].

4.2

AIB får efter eget gottfinnande besluta att ny utlåning får överskrida gränserna för […] som avses i avsnitt 4.1, förutsatt att det sammanlagda utgående bruttolånesaldot till […] inte överstiger […] vid utgången av […] och […] miljarder euro i slutet av […].

5.   Åtagande om marknadsföring, reklam och sponsring i Irland

5.1

Irland garanterar att AIB kommer att begränsa den nominella nivån för sina utgifter i samband med marknadsföring, reklam och sponsring i Irland till samma nivå som för det räkenskapsår som slutade den 31 december 2012 och fram till slutet av omstruktureringsperioden (dvs. […] miljoner euro per år).

5.2

Under omstruktureringsperioden garanterar Irland att AIB i sina reklamkampanjer inte kommer att hänvisa till något statligt stöd som beviljats banken eller vidta åtgärder som kan betraktas som aggressiva affärsmetoder.

5.3

Det tak som avses i avsnitt 5.1 ska inte gälla a) utgifter som krävs eller rekommenderas av tillsynsmyndigheter eller statliga myndigheter och/eller b) utgifter relaterade till någon åtgärd i detta dokument och/eller utgifter för välgörenhet och/eller d) utgifter för initiativ som är rimligen nödvändiga för att ge råd till kunder och andra om problem som bedrägeri, brottsliga handlingar (t.ex. förfalskade sedlar eller bankrån, ändringar av villkoren för produkter) eller ökad exponering för risker.

6.   Åtagande om att inte göra förvärv och godta begränsningar av räckvidden för AIB:s verksamhet under en tid

6.1

Irland åtar sig att AIB, från dagen för det slutliga beslutet och fram till a) slutet av omstruktureringsperioden eller b) den dag då NPRFC-preferensaktierna och de villkorade kapitalinstrumenten ska ha återbetalats helt eller inte längre ägs av Irland, beroende på vilket som infaller först, inte av något skäl ska förvärva andelar i företag (företag som är juridiska personer eller paket av tillgångar som bildar ett företag) (nedan kallat förvärv) förutom enligt de undantag som anges i avsnitt 6.2.

6.2

AIB kan göra ett sådant förvärv enligt följande undantag:

6.2.1

Med kommissionens skriftliga förhandsgodkännande. Samtycket beviljas på villkor att förvärvet under exceptionella omständigheter anses vara nödvändigt för att återställa den finansiella stabiliteten eller för att säkerställa effektiv konkurrens.

6.2.2

Om det inköpspris för detta förvärv (med undantag för övertagande av skulder) som betalas av AIB utgör mindre än 0,01 % av AIB:s totala tillgångar vid tidpunkten för det slutliga beslutet och det samlade anskaffningspriset för alla förvärv som gjorts under omstruktureringsperioden (med undantag av övertagande av skulder) som betalats av AIB utgör mindre än 0,025 % av AIB:s totala tillgångar vid tidpunkten för det slutliga beslutet.

6.2.3

Om förvärvet sker i samband med normal bankverksamhet vid förvaltningen av befintliga fordringar gentemot företag i svårigheter.

7.   Åtaganden i fråga om betalningar för kapitalinstrument

7.1

Irland garanterar att AIB inte kommer göra några extra utbetalningar av kuponger eller utnyttja frivilliga köpoptioner på kapitalinstrument under omstruktureringsperioden, utom i följande fall:

7.1.1

Kommissionen lämnar sitt samtycke till utbetalningen eller köpoptionen.

7.1.2

Kupongbetalningen sker till staten (under förutsättning att sådana betalningar inte skulle utlösa kupongbetalningar till andra investerare som annars inte skulle vara obligatoriska).

7.1.3

Betalningen uppkommer till följd av ett nyligen emitterat instrument (instrument som utfärdats efter dagen för det slutliga beslutet), under förutsättning att betalningen av kuponger för sådana nyligen emitterade instrument inte ger upphov till en rättslig skyldighet att göra kupongbetalningar för värdepapper som innehades av AIB före dagen för det slutliga beslutet.

8.   Åtagande att minska kostnaderna

8.1

Irland garanterar att AIB kommer att hantera sina kostnader på ett effektivt sätt så att

8.1.1

De årliga driftskostnaderna per den 31 december 2015 inte överstiger […] miljoner euro, vilket är [200–600] miljoner euro mindre än motsvarande siffra för 2012 som rapporteras i koncernredovisningen.

8.1.2

K/I-talet per den 31 december 2015 inte överstiger [45–65] %, såvida inte BNP-tillväxten är mindre än 2 % vid denna tidpunkt, i vilket fall K/I-talet inte får överstiga [50–70] %.

9.   Åtagande avseende AIB:s exponering för irländska statsobligationer

9.1

Irland garanterar att värdet på irländska statsobligationer som innehas av AIB, exklusive obligationer som emitterats av NAMA, inte överstiger [10–20] miljarder euro vid någon tidpunkt under omstruktureringsperioden.

10.   Åtagande om återbetalning av statligt stöd

10.1

Irland garanterar att AIB kommer att återbetala det statliga stödet före slutet av omstruktureringsperioden genom betalningar av utdelning eller på annat sätt, till ett belopp som motsvarar överskottet av lagstadgat kapital över den lägsta kärnprimärkapitalkvoten (enligt fullt genomförande av Basel III) som fastställts av centralbanken (plus en buffert på 1–4 %) per den 31 december 2016.

10.2

Irland och AIB bekräftar att det åtagande som anges i avsnitt 10.1 är föremål för lagliga och andra godkännanden.

10.3

För att underlätta återbetalningen enligt avsnitt 10.1 garanterar Irland att AIB inte kommer att vidta några åtgärder som skulle medföra ett kapitalutflöde före den […] om inte […].

10.4

Utan att det påverkar tillämpningen av avsnitten 10.1–10.3 har Irland och AIB fortfarande möjlighet att

10.4.1

helt eller delvis omvandla NPRFC-preferensaktierna till eget kapital till nominellt värde fram till den 13 maj 2014 och därefter till 125 % av teckningskursen före eller som en del av ett utträde (eller delvis utträde) som uppkommer för staten med deltagande av den privata sektorn,

10.4.2

förfoga över statens villkorade kapitalinstrument när som helst trots att AIB inte kommer att ha möjlighet att lösa ut staten från det villkorade kapitalinstrumentet förrän efter en omfattande bedömning, med förbehåll för myndigheternas godkännande.

11.   Åtaganden om att vidta vissa konkurrensåtgärder

11.1

Från och med den 1 juli 2014 och under en period av tre år garanterar Irland att AIB kommer att vidta vissa konkurrensåtgärder, nämligen att till relevanta konkurrenter tillhandahålla a) ett tjänstepaket, och b) ett kundrörlighetspaket.

11.2

Irland garanterar att AIB från och med den 1 juli 2014 och under en period av tre år kommer att bidra med 500 000 euro per år till en informationskampanj riktad till allmänheten (kampanjen ska underlättas av Irland via lämpligt statligt organ) för att öka medvetenheten om och uppmuntra kunderna att byta leverantör.

11.3

AIB och relevanta konkurrenter kommer att hänskjuta eventuella tvister om avsnitt 11 till övervakningsförvaltaren, som ska medla fram en lösning. Om ingen lösning hittas kommer övervakningsförvaltaren att hänskjuta ärendet till kommissionen för beslut. Kommissionens beslut ska vara bindande.

Tjänstepaketet

11.4

Irland garanterar att AIB kommer att tillhandahålla ett tjänstepaket till relevanta konkurrenter som är intresserade av att utnyttja ett sådant alternativ.

11.4.1

AIB ska på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor som gottgör AIB:s marginalkostnader (inklusive relevanta kostnader för kapital och kapitalkostnader, dvs. kostnaden för AIB:s medel (t.ex. lån och eget kapital) för att stödja denna verksamhet), ge berörda konkurrenter

11.4.1.1

tillträde till Irlands bankclearingsystem (både pappersfakturor och elektroniska transaktioner),

11.4.1.2

tillgång för betalkort till alla bankomatnätverk i Irland som AIB är medlem i,

11.4.1.3

tillgång till marknadsinformation (t.ex. allmänna uppgifter om kunders betalningsförsummelser och allmänna makroekonomiska och mikroekonomiska uppgifter); detta ska dock ske i enlighet med alla lagar, föreskrifter och allmänt använda metoder, inklusive och utan begränsningar i fråga om uppgiftsskydd, sekretess, immateriella rättigheter, avtal och konkurrens,

11.4.1.4

tillgång till kontantförsörjning och distributionstjänster, och

11.4.1.5

tillgång till försörjning av utländsk valuta och distributionstjänster.

11.4.2

AIB kommer att beakta alla rimliga ansökningar från relevanta konkurrenter som inges via övervakningsförvaltaren om ändringar av de tjänster som ska tillhandahållas enligt avsnitt 11.4.1. För att undvika tvivel ska tillhandahållandet av sådana tjänster ske i enlighet med alla tillämpliga lagar, föreskrifter och allmänt använda metoder (inklusive och utan begränsningar i fråga om EU:s betaltjänstdirektiv), och AIB ska endast vara skyldig att tillhandahålla sådana tjänster som står inom företagets kontroll och befogenheter.

Kundrörlighetspaket

11.5

Irland garanterar att AIB kommer att tillhandahålla ett kundrörlighetspaket till relevanta konkurrenter som är intresserade av att utnyttja ett sådant alternativ.

11.5.1

Via kundrörlighetspaketet kan relevanta konkurrenter få sitt reklammaterial om en relevant produkt skickat till AIB:s kunder, under förutsättning att samtliga följande villkor i detta avsnitt 11.5.1 är helt uppfyllda:

11.5.1.1

AIB har mottagit en giltig ansökan från den relevanta konkurrenten.

11.5.1.2

Den relevanta konkurrenten kan betraktas som en relevant konkurrent på dagen för ansökan.

11.5.1.3

AIB har en marknadsandel på mer än 30 % av den relevanta produkten på dagen för ansökan.

11.5.1.4

Den relevanta konkurrenten kommer att ersätta AIB på kommersiella villkor för alla kostnader som har direkt samband med utskicket av den relevanta konkurrentens material om produkten (nedan kallat material) till AIB:s kunder (i förekommande fall inklusive tryckning, förpackning och utskick av sådant material). De relevanta konkurrenterna kommer att ansvara för alla kostnader i samband med framställning av det berörda materialet, leverans och därmed sammanhängande kostnader för materialet för AIB samt utskickskostnader. Kostnaderna för att välja vilka kunder som ska ingå i kundrörlighetspaketet kommer att bäras av AIB. Övriga kostnader som inte är direkt förknippade med utskicket av de relevanta konkurrenternas material till AIB:s kunder kommer att bäras av AIB.

11.5.1.5

Den berörda konkurrenten tar fullt ansvar för att materialet är lagligt, exakt och lämpligt och ska i förväg lämna ett skriftligt intyg till AIB om att AIB hålls skadeslöst för eventuella förluster eller skador som AIB orsakas i samband med utskicket. För att undvika tvivel ska AIB inte vara skyldig att granska materialet och har inte ansvar eller skyldigheter avseende det material som delas ut enligt denna åtgärd eller för att åtgärden genomförs i allmänhet. Eventuella tvister mellan AIB och en relevant konkurrent i detta avseende ska hänskjutas till övervakningsförvaltaren, som ska medla fram en lösning. Om ingen lösning har hittats kommer övervakningsförvaltaren att hänskjuta ärendet till kommissionen för åtgärd.

11.5.1.6

Den relevanta konkurrenten ska senast kl. 17.00 fem hela arbetsdagar före utskicksdatumet förse AIB med tillräckligt många kopior av det material som ska distribueras och materialet ska i alla avseenden överensstämma med alla tillämpliga lagar, föreskrifter och allmänt använda metoder. Eventuella tvister ska hänskjutas till övervakningsförvaltaren, som ska medla fram en lösning. Om ingen lösning har hittats kommer övervakningsförvaltaren att hänskjuta ärendet till kommissionen för åtgärd.

11.5.2

Följande ska gälla för utskick av AIB:

11.5.2.1

Utskicken kommer att fördelas på sex perioder på sex månader. Den första perioden inleds på dagen tre månader efter dagen för det slutliga beslutet. Under dessa perioder kan relevanta konkurrenter lämna in en ansökan om utskick till AIB. Varje relevant konkurrent får kontakta AIB en gång under varje utskicksperiod på sex månader.

11.5.2.2

För varje utskicksperiod på sex månader ska utskicken göras på tre förutbestämda datum (nedan kallade utskicksdatum) med hänsyn till intresset hos relevanta konkurrenter och AIB:s utskicksschema, under förutsättning att de relevanta konkurrenterna inger ansökan en rimlig tidsperiod före utskicksdatumet, så att AIB får tid på sig för att förbereda ett sådant omfattande utskick för respektive utskicksdatum (och att ansökan tas emot av AIB senast kl. 17.00 lokal tid i Dublin på ansökningsdagen). AIB kommer att offentliggöra utskicksdatumen i förväg på sin webbplats, så att de relevanta konkurrenterna får rimlig tid på sig för att utarbeta ansökan. Eventuella tvister ska hänskjutas till övervakningsförvaltaren, som ska medla fram en lösning. Om ingen lösning har hittats kommer övervakningsförvaltaren att hänskjuta ärendet till kommissionen för åtgärd.

11.5.2.3

För utskicken ska AIB på begäran av den relevanta konkurrenten slumpvis välja ut upp till en tredjedel av sin kundbas för varje utskick som sker under den första utskicksperioden på sex månader. Kundbasen utgör AIB:s kunder för den relevanta produkt som den relevanta konkurrenten marknadsför i utskicket och begränsas endast till sådana AIB-kunder som har lämnat sitt samtycke till att motta marknadsföringsinformation från AIB. AIB kommer att välja ut ytterligare en tredjedel av sin kundbas under den andra utskicksperioden på sex månader och en ytterligare tredjedel under den tredje perioden. Samma förfarande kommer att upprepas under de efterföljande tre utskicksperioderna på sex månader. Övervakningsförvaltaren kommer att kontrollera AIB:s urval av kunder. Antalet kunder som kontaktas under en utskicksperiod på sex månader kan begränsas på den relevanta konkurrentens begäran på grundval av filtreringskriterier som enkelt kan tillämpas av AIB (dvs. att nödvändiga filtreringsinstrument finns lätt tillgängliga för AIB eller lätt kan databehandlas hos AIB). I enlighet med den irländska uppgiftsskyddslagstiftningen ska inget material skickas till kunder som inte har lämnat sitt samtycke till att motta liknande material från AIB.

11.5.2.4

För att se till att konsumenterna inte drabbas av orimliga mängder reklammaterial och för att maximera chanserna till att kunderna läser materialet från relevanta konkurrenter kommer material från högst två relevanta konkurrenter per relevant produkt att skickas av AIB på varje utskicksdatum under var och en av utskicksperioderna på sex månader som en del av denna åtgärd.

11.5.2.5

För att undvika tvivel ska outnyttjade utskicksmöjligheter förverkas och inte överföras.

11.5.3

Utskicket kommer att hanteras, bearbetas och slutföras av AIB (eller dess ombud) i den relevanta konkurrentens namn och för dennes räkning utan att den bidrar eller deltar på något sätt. För att undvika tvivel ska den relevanta konkurrenten inte ha tillgång till namn eller adresser eller andra uppgifter från AIB:s kundbas.

11.5.4

AIB ska vara skyldig att skicka ut material på uppdrag av högst två relevanta konkurrenter på varje utskicksdatum. Dessa två relevanta konkurrenter per relevant produkt ska väljas i den ordning enligt vilken de ansöker till AIB. Om fler än två relevanta konkurrenter per produkt ansöker samtidigt för varje utskicksdatum ska de två relevanta konkurrenterna per relevant produkt väljas ut av övervakningsförvaltaren genom lottdragning. För att ansökan ska vara giltig måste den relevanta konkurrenten vara kvalificerad som sådan på ansökningsdatumet och uppfylla alla villkor i avsnitt 11.5.1. AIB kommer skriftligen att meddela den relevanta konkurrenten om att ansökan har godkänts och att materialet kommer att skickas ut av AIB.

11.5.5

En relevant konkurrent kan begära att material ska skickas för en eller flera relevanta produkter, men inga andra produkter. Dessutom kan den relevanta konkurrenten informera kunderna om att de har möjlighet att helt eller delvis byta bankleverantör och lämna allmänna hänvisningar till andra bankprodukter. Ansökan kommer att vara giltig även om den relevanta konkurrenten har begärt att få omfattas av kundrörlighetsprogrammet på en marknad där AIB har en andel på mindre än 30 % i förhållande till en relevant produkt, under förutsättning att ansökan också rör ett utskick för dessa relevanta produkter där AIB har en marknadsandel på mer än 30 %. Om det marknadsföringsmaterial som mottas från den relevanta konkurrenten innehåller material om andra produkter än de relevanta produkterna (med undantag för allmänna hänvisningar till att kunderna helt eller delvis kan byta bankleverantör och allmänna hänvisningar till andra bankprodukter) är AIB inte skyldig att skicka ut sådant material. AIB ska dock, om så är praktiskt möjligt och genomförbart, i god tid informera den relevanta konkurrenten om sitt beslut för att ge den relevanta konkurrenten möjlighet att på nytt lämna in ändrat material. Eventuella tvister ska hänskjutas till övervakningsförvaltaren, som ska medla fram en lösning. Om ingen lösning har hittats kommer övervakningsförvaltaren att hänskjuta ärendet till kommissionen för åtgärd. AIB kommer att inte vara skyldig att skicka ut det nya ändrade materialet såvida det inte tas emot kl. 17.00 fem hela arbetsdagar före utskicksdatumet och under förutsättning att detta nya material överensstämmer med villkoren i detta avsnitt 11.5.5.

11.5.6

För varje relevant produkt som omfattas av ett utskick åtar sig AIB att

11.5.6.1

avstå från att kontakta kunder om reklammaterial som avser den relevanta produkten om kunden har valts ut för kontakt och har kontaktats av en relevant konkurrent under sex månader efter det att en kontakt skett på uppdrag av en relevant konkurrent,

11.5.6.2

inte kontakta den kunden under ytterligare ett år om reklammaterial som avser den relevanta produkten, om kunden byter över till den relevanta konkurrenten inom ramen för denna åtgärd och AIB vet att kunden har bytt,

11.5.6.3

inte kontakta den kunden under ytterligare ett år enligt avsnitt 11.5.6.2 avseende reklammaterial som specifikt utformats för att vinna tillbaka kunder till den relevanta produkt som de har bytt från.

11.5.7

För att undvika tvivel ska AIB ha rätt att kontakta sådana kunder av lagstiftningsskäl och som ett led i andra initiativ som rimligen krävs för att informera kunder och andra om frågor såsom bedrägeri, brottsliga handlingar (t.ex. förfalskade sedlar eller bankrån, ändrade villkor och bestämmelser för produkter) eller vid ökad riskexponering.

11.5.8

Om en AIB-kund med anledning av utskicket av material från den relevanta konkurrenten bestämmer sig för att byta över en del av eller alla affärer (vilket inkluderar både relevanta produkter och andra produkter) till den relevanta konkurrenten åtar sig AIB att inte hindra ett sådant byte och inte heller ta ut (straff)avgifter för bytet om så inte krävs enligt lag eller rättsliga förpliktelser som ingår i AIB:s produktvillkor.

11.5.9

Om det råder rimliga tvivel om marknadsandelen för en relevant konkurrent ska den relevanta konkurrenten i fråga på strikt konfidentiellt basis till övervakningsförvaltaren lämna sådan information som förvaltaren rimligen kan kräva för att kunna fastställa den relevanta konkurrentens marknadsandel på den relevanta produktmarknaden. Om detta inte sker ska den relevanta konkurrenten inte ha rätt att utnyttja kundrörlighetspaketet för den relevanta produkten.

ÖVERSIKT: ÖVERVAKNINGSFÖRVALTARE

I denna översikt har termer med stor begynnelsebokstav samma betydelse som i avsnitt 1 ovan.

I –   Utnämningsförfarande

1.

Irland garanterar att AIB kommer att utse en övervakningsförvaltare som ska fullgöra de uppgifter som anges i åtagandena avseende övervakningsförvaltare.

2.

Övervakningsförvaltaren ska vara oberoende gentemot AIB, ha nödvändiga kvalifikationer för att fullgöra sitt uppdrag, t.ex. som investeringsbank, konsult eller revisor, och får varken ha eller bli utsatt för en intressekonflikt. Övervakningsförvaltaren ska ersättas av AIB på ett sätt som inte hindrar denne från att fullgöra sitt uppdrag på ett oberoende och effektivt sätt.

II –   Förslag från AIB

3.

Irland garanterar att AIB senast två veckor efter dagen för det slutliga beslutet lägger fram en förteckning över två eller flera personer som AIB föreslår som övervakningsförvaltare för kommissionens godkännande, med uppgift om vilken av dessa personer som AIB föredrar. Förslaget måste innehålla tillräckliga upplysningar för att kommissionen ska kunna kontrollera att den föreslagna övervakningsförvaltaren uppfyller de krav som anges i punkt 2, och ska inbegripa följande:

a)

Samtliga villkor för det föreslagna uppdraget, som ska innehålla alla bestämmelser som behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt dessa åtaganden.

b)

Ett förslag till arbetsplan med en beskrivning av hur övervakningsförvaltaren har för avsikt att utföra de tilldelade uppgifterna.

III –   Godkännande eller avslag från kommissionen

4.

Kommissionen ska ha rätt att godkänna eller avslå förslaget om övervakningsförvaltare och godkänna det föreslagna uppdraget samt göra de ändringar som den anser vara nödvändiga för att övervakningsförvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter. Om endast ett namn godkänns ska AIB ska utnämna eller låta utnämna den personen eller institutionen som övervakningsförvaltare i enlighet med det uppdrag som godkänts av kommissionen. Om mer än ett namnförslag godkänts får AIB fritt utnämna övervakningsförvaltaren bland dessa namn. Övervakningsförvaltaren ska utnämnas senast en vecka efter kommissionens godkännande i enlighet med det uppdrag som kommissionen godkänt.

IV –   Nytt förslag från AIB

5.

Om samtliga föreslagna övervakningsförvaltare avslås garanterar Irland att AIB kommer att lämna in namn på ytterligare minst två personer eller institutioner inom en vecka från det att man informerats om avslaget, i enlighet med de krav och det förfarande som anges i punkt 3.

V –   Övervakningsförvaltare som utses av kommissionen

6.

Om samtliga föreslagna förvaltare förkastas av kommissionen ska kommissionen föreslå en förvaltare som AIB ska utse, eller låta utse, i enlighet med det förvaltaruppdrag som godkänts av kommissionen.

VI –   Övervakningsförvaltarens arbetsuppgifter

7.

Övervakningsförvaltaren ska fullgöra de angivna uppgifterna för att se till att åtagandena uppfylls. Kommissionen får på eget initiativ eller på övervakningsförvaltarens begäran utfärda order eller instruktioner till övervakningsförvaltaren eller AIB för att se till att de åtaganden som bifogas det slutliga beslutet uppfylls.

VII –   Övervakningsförvaltarens arbetsuppgifter och skyldigheter

8.

Övervakningsförvaltaren ska

a)

i sin första rapport till kommissionen föreslå en detaljerad arbetsplan med en beskrivning av hur han eller hon har för avsikt att övervaka efterlevnaden av de åtaganden som bifogas beslutet,

b)

övervaka efterlevnaden av alla åtaganden i det slutliga beslutet och av avsnitten 3–11 i villkorsförteckningen,

c)

utföra de andra uppgifter som tilldelas övervakningsförvaltaren enligt de åtaganden som bifogas det slutliga beslutet,

d)

lämna förslag till AIB om sådana åtgärder som övervakningsförvaltaren anser vara nödvändiga för att se till att AIB uppfyller de åtaganden som bifogas det slutliga beslutet,

e)

lämna en skriftlig rapport till kommissionen inom 15 dagar efter utgången av varje kvartal och samtidigt skicka en icke-konfidentiell kopia av rapporten till AIB. Rapporten ska innehålla information om hur avsnitten 3–11 i villkorsförteckningen genomförs och hanteras så att kommissionen kan göra en bedömning av om verksamheten bedrivs på ett sätt som är förenligt med åtagandena. Utöver dessa rapporter ska övervakningsförvaltaren utan dröjsmål skriftligen underrätta kommissionen om han eller hon på rimliga grunder anser att AIB underlåter att iaktta de åtaganden som gjorts av Irland. En icke-konfidentiell kopia av denna rapport ska samtidigt skickas till AIB.

VIII –   AIB:s uppgifter och skyldigheter

9.

Irland garanterar att AIB och dess rådgivare tillhandahåller det samarbete, den hjälp och de upplysningar som förvaltaren rimligen kan behöva för att kunna fullgöra sina uppgifter. Övervakningsförvaltaren ska ha fullständig tillgång till alla räkenskaper, register, handlingar, anställda i ledningen eller annan personal, lokaler, anläggningar samt teknisk information som behövs för att han eller hon ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt åtagandena och AIB ska på begäran lämna kopior av alla handlingar. AIB ska avdela övervakningsförvaltaren ett eller flera kontor i sina lokaler och alla anställda ska finnas tillgängliga för möten för att lämna all information som övervakningsförvaltaren behöver för att fullgöra sina uppgifter.

10.

Irland garanterar att AIB kommer att ge övervakningsförvaltaren allt stöd från ledningen och administrationen som förvaltaren rimligen kan begära.

11.

Irland garanterar att AIB kommer att ersätta övervakningsförvaltaren och hans eller hennes anställda och ombud (var och en av dessa utgör en gottgjord part) och samtycker härmed till att hålla varje gottgjord part skadeslös mot och inte ha något ansvar gentemot AIB för eventuella skyldigheter som uppstår i samband med övervakningsförvaltarens fullgörande av sina uppgifter enligt åtagandena, utom i den mån sådana skyldigheter härrör från en avsiktlig försummelse, vårdslöshet, grov försumlighet eller ond tro av övervakningsförvaltaren, dennes anställda, ombud eller rådgivare.

12.

Förvaltaren får på AIB:s bekostnad utse rådgivare (särskilt för företagsfinanser eller juridisk rådgivning), förutsatt att AIB godkänner detta (detta godkännande får inte nekas eller fördröjas utan rimlig anledning), om övervakningsförvaltaren anser att detta är nödvändigt eller lämpligt för att han eller hon ska kunna fullgöra sina uppgifter och skyldigheter enligt uppdraget, och förutsatt att de avgifter och andra utgifter som övervakningsförvaltaren ådrar sig är rimliga. Om AIB vägrar att godkänna de rådgivare som övervakningsförvaltaren föreslagit får kommissionen i stället godkänna utnämningen av dessa rådgivare efter att ha hört AIB. Endast övervakningsförvaltaren ska ha rätt att utfärda instruktioner till rådgivarna.

IX –   Utbyte, beviljande av ansvarsfrihet för och återinsättning av övervakningsförvaltaren

13.

Om övervakningsförvaltaren upphör att fullgöra sina uppgifter enligt åtagandena eller om andra väsentliga grunder föreligger, t.ex. en intressekonflikt från förvaltarens sida, gäller följande:

a)

Kommissionen får, efter att ha hört övervakningsförvaltaren, kräva att AIB ska ersätta denne.

b)

AIB får ersätta övervakningsförvaltaren med kommissionens godkännande.

14.

Om övervakningsförvaltaren entledigas enligt punkt 13 kan denne bli skyldig att stanna kvar på sin post till dess att en ny förvaltare har utsetts och till dess att all relevant information har överlämnats till den nya förvaltaren. Den nya övervakningsförvaltaren ska utses i enlighet med det förfarande som avses i punkterna 3–6.

15.

Förutom entledigande enligt punkt 13 ska övervakningsförvaltaren upphöra att agera som förvaltare först när kommissionen har löst denne från sina skyldigheter, efter det att alla åtaganden som förvaltaren har ålagts har uppfyllts. Kommissionen kan dock när som helst begära att övervakningsförvaltaren återinsätts om det senare framkommer att de berörda åtgärderna kanske inte har genomförts fullständigt och ordentligt.


(1)  Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definition av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(2)  Centralbankens mål. Kan komma att ändras av centralbanken.


18.2.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 44/75


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2015/219

av den 29 januari 2015

om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2013/115/EU om antagande av Sirenehandboken och övriga genomförandeåtgärder avseende andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)

[delgivet med nr C(2015) 326]

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (1), särskilt artikel 8.4, artikel 9.1, artikel 20.3, artikel 22 a, artikel 36.4 och artikel 37.7,

med beaktande av rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (2), särskilt artikel 8.4, artikel 9.1, artikel 20.4, artikel 22 a, artikel 51.4 och artikel 52.7,

efter att ha hört Europeiska datatillsynsmannen,

av följande skäl:

(1)

Den andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) togs i drift den 9 april 2013. Systemet innehåller tillräcklig information för att identifiera en person eller ett föremål och för att vidta nödvändiga åtgärder. För att SIS II ska kunna fungera effektivt utbyter medlemsstaterna kompletterande uppgifter om registreringarna. Utbytet av uppgifter genomförs av Sirenekontoren.

(2)

För att underlätta arbetet för Sirenekontoren och för de SIS II-användare som deltar i Sireneåtgärder i sitt dagliga arbete, antogs en Sirenehandbok år 2008 genom ett rättsligt instrument som tidigare omfattades av den första pelaren; kommissionens beslut 2008/333/EG (3), samt ett instrument som tidigare omfattades av den tredje pelaren; kommissionens beslut 2008/334/RIF (4). Dessa beslut ersattes av kommissionens genomförandebeslut 2013/115/EU (5) för att ta bättre hänsyn till de operativa behoven hos användare och personal som deltar i Sireneoperationer, se till att arbetsrutinerna blir mer enhetliga och att de tekniska reglerna motsvarar den aktuella tekniska nivån.

(3)

Sedan SIS II nu varit i bruk ett år är det lämpligt att ändra genomförandebeslut 2013/115/EU för att ta hänsyn till nya utmaningar och operativa krav och förtydliga bestämmelserna på vissa områden som rör behandlingen av uppgifter ur SIS II. Detta bör öka rättssäkerheten och ytterligare stärka de grundläggande rättigheterna.

(4)

Registreringar i SIS II får inte lagras längre än vad som är nödvändigt för att uppnå det syfte i vilket de infördes, i enlighet med artiklarna 29.1 och 30.1 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artiklarna 44.1 och 45.1 i beslut 2007/533/RIF. Eftersom medlemsstaterna har olika synpunkter på hur länge en registrering är ändamålsenlig bör det fastställas närmare kriterier för varje registreringskategori för att kunna avgöra om de bör raderas ur SIS II.

(5)

Förenade kungariket deltar inte i förordning (EG) nr 1987/2006 och kan därför inte söka eller lägga in registreringar om nekad inresa eller vistelse avseende tredjelandsmedborgare. Landet fortsätter dock att vara bundet av bestämmelserna om registreringars överensstämmelse och prioritering eftersom SIS II utgör ett enda system. Därför krävs bestämmelser om samråd när man misstänker att en registrering som lagts in av Förenade kungariket är oförenlig med en annan medlemsstats registrering om nekad inresa eller vistelse.

(6)

Det är absolut nödvändigt att införa ett nytt skyndsamt förfarande för informationsutbyte om registreringar om diskreta eller särskilda kontroller för att hantera eventuella ökade hot från vissa personer som är inblandade i terrorism eller grov brottslighet och som kräver omedelbara åtgärder från behöriga myndigheter. Det är nödvändigt att för slutanvändarna ange om en handling som använts för resa har ogiltigförklarats av den utfärdande nationella myndigheten så att handlingen kan tas i beslag. Tillägg 2 bör ändras för att ge slutanvändarna vägledning om rapportering i skyndsamma förfaranden och handlingar som ogiltigförklarats för resa av den utfärdande myndigheten.

(7)

Vissa närmare förfaranden bör ses över för att harmonisera nationell praxis. Bestämmelserna om Sirpitförfarandet och tillägg 5 bör strykas eftersom fotografier och fingeravtryck ska fogas till registreringarna så snart de finns tillgängliga eller bifogas i formulären till den registrerande medlemsstaten.

(8)

Statistik över insatser från Sirenes kontaktpersoner vid varje Sirenekontor bör samlas in för att bättre kunna bedöma deras effektivitet. Därför bör den tidigare bilaga 6 ändras.

(9)

Bestämmelser om skydd av personuppgifter och uppgiftsskydd i SIS II fastställs i förordning (EG) nr 1987/2006 och i beslut 2007/533/RIF. Eftersom särskilda bestämmelser saknas i förordning (EG) nr 1987/2006 bör Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (6) tillämpas på utbytet av kompletterande information om registreringar som grundas på artikel 24 i förordning (EG) nr 1987/2006. Eftersom särskilda bestämmelser saknas i beslut 2007/533/RIF bör rådets rambeslut 2008/977/RIF (7) tillämpas på utbytet av kompletterande information om övriga registreringar.

(10)

Eftersom förordning (EG) nr 1987/2006 bygger på Schengenregelverket har Danmark i enlighet med artikel 5 i protokollet om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, genom en skrivelse av den 15 juni 2007 meddelat att landet har införlivat förordningen i sin nationella lagstiftning. Danmark deltar i beslut 2007/533/RIF. Danmark är därför skyldigt att genomföra detta beslut.

(11)

Förenade kungariket deltar i detta beslut, i den utsträckning som det inte avser utbyte av kompletterande uppgifter enligt artikel 24 och 25 i förordning (EG) nr 1987/2006, i enlighet med artikel 5 i protokollet om Schengenregelverket införlivat i Europeiska unionens ramar, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och i enlighet med artikel 8.2 i rådets beslut 2000/365/EG (8).

(12)

Irland deltar i detta beslut, i den utsträckning som det inte avser utbyte av kompletterande uppgifter enligt artikel 24 och 25 i förordning (EG) nr 1987/2006, i enlighet med artikel 5 i protokollet om Schengenregelverket införlivat i Europeiska unionens ramar, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och i enlighet med artikel 6.2 i rådets beslut 2002/192/EG (9).

(13)

När det gäller Cypern utgör detta beslut en rättsakt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i enlighet med artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt.

(14)

När det gäller Kroatien utgör detta beslut en rättsakt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i enlighet med artikel 4.1 i 2012 års anslutningsakt.

(15)

När det gäller Island och Norge utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Island och Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (10), ett led i utvecklingen av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av artikel 1 G i rådets beslut 1999/437/EG (11).

(16)

När det gäller Schweiz utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (12), ett led i utvecklingen av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av artikel 1 G i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 4.1 i rådets beslut 2004/860/EG (13).

(17)

När det gäller Liechtenstein utgör detta beslut, i enlighet med protokollet som undertecknats av Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (14), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av artikel 1 G i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (15).

(18)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 51 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 67 i beslut 2007/533/RIF.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till genomförandebeslut 2013/115/EU ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Tillägg 2 till bilagan till genomförandebeslut 2013/115/EU ska tillämpas till och med den 31 januari 2015.

Tillägg 2 i bilagan till detta beslut ska tillämpas från och med den 1 februari 2015.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 29 januari 2015.

På kommissionens vägnar

Dimitris AVRAMOPOULOS

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 381, 28.12.2006, s. 4.

(2)  EUT L 205, 7.8.2007, s. 63.

(3)  Kommissionens beslut 2008/333/EG av den 4 mars 2008 om antagande av Sirenehandboken och övriga genomförandeåtgärder avseende andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EUT L 123, 8.5.2008, s. 1).

(4)  Kommissionens beslut 2013/334/RIF av den 4 mars 2008 om antagande av Sirenehandboken och övriga genomförandeåtgärder avseende andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EUT L 123, 8.5.2008, s. 39).

(5)  Kommissionens genomförandebeslut 2013/115/EU av den 26 februari 2013 om Sirenehandboken och övriga genomförandeåtgärder avseende andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EUT L 71, 14.3.2013, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

(7)  Rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (EUT L 350, 30.12.2008, s. 60).

(8)  Rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 131, 1.6.2000, s. 43).

(9)  Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).

(10)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(11)  Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).

(12)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(13)  Rådets beslut 2004/860/EG av den 25 oktober 2004 om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar och provisorisk tillämpning av vissa bestämmelser av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 370, 17.12.2004, s. 78).

(14)  EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

(15)  Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).


BILAGA

”BILAGA

Sirenehandboken och övriga genomförandeåtgärder avseende andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 82

1.

SIRENEKONTOREN OCH TILLÄGGSINFORMATION 84

1.1

Sirenekontoret 84

1.2

Sirenehandboken 84

1.3

Bilagor till denna Sirenehandbok 84

1.4

Katalog över rekommendationer för en korrekt tillämpning av Schengenregelverket och bästa metoder (Schengens informationssystem) 85

1.5

Sirenekontorens roll i polissamarbetet inom Europeiska unionen 85

1.5.1

Överföring av SIS II-uppgifter och tilläggsinformation till tredjeland eller internationella organisationer 85

1.6

Förbindelserna mellan Sirenekontoren och Europol 85

1.7

Förbindelserna mellan Sirenekontoren och Eurojust 85

1.8

Förbindelserna mellan Sirenekontoren och Interpol 85

1.8.1

SIS II-registreringarnas företräde framför Interpol-registreringar 85

1.8.2

Val av kommunikationskanal 86

1.8.3

Användning och spridning av Interpol-registreringar i Schengenstaterna 86

1.8.4

Träff på och radering av en registrering 86

1.8.5

Förbättrat samarbete mellan Sirenekontoren och Interpols nationella centralbyråer 86

1.9

Standardmaterial 86

1.9.1

Tillgänglighet 86

1.9.2

Kontinuitet 86

1.9.3

Sekretess 86

1.9.4

Tillgång till information 86

1.10

Kommunikation 86

1.10.1

Kommunikationsspråk 86

1.10.2

Utbyte av uppgifter mellan Sirenekontor 86

1.10.3

Nätverk, meddelanden och brevlådor 87

1.10.4

Kommunikation i undantagsfall 87

1.11

Adressboken för Sirenekontoren 87

1.12

Sirenes arbetsflöde 88

1.13

Svarsfrister 88

1.13.1

Påpekande om brådskande ärende i Sireneformulär, inklusive brådskande rapportering av en träff 88

1.14

Regler för translittererings och transkribering 88

1.15

Uppgifternas kvalitet 88

1.16

Arkivering 88

1.17

Personal 89

1.17.1

Sirenekontorens chefer 89

1.17.2

Sirene-kontaktpersoner 89

1.17.3

Kunskaper 89

1.17.4

Utbildning 90

1.17.5

Personalutbyte 90

2.

ALLMÄNNA FÖRFARANDEN 90

2.1

Definitioner 90

2.2

Flera registreringar (artikel 34.6 i SIS II-förordningen och artikel 49.6 i SIS II-beslutet) 91

2.2.1

Överensstämmelse mellan registreringar 91

2.2.2

Prioriteringsordning för registreringar 92

2.2.3

Undersökning av oförenliga registreringar och inläggning av flera registreringar 93

2.2.4

Förenade kungarikets och Irlands ställning 94

2.3

Utbyte av information efter en träff 94

2.4

Situationer då det är omöjligt att följa det förfarande som ska tillämpas efter en träff (artikel 48 i SIS II-beslutet och artikel 33 i SIS II-förordningen) 95

2.5

Behandling av uppgifter för andra ändamål än de för vilka de lades in i SIS II (artikel 46.5 i SIS II-beslutet) 95

2.6

Flaggning 96

2.6.1

Inledning 96

2.6.2

Samråd mellan medlemsstaterna inför flaggning 96

2.6.3

Begäran om radering av en flagga 96

2.7

Uppgifter som är felaktiga ur rättslig eller saklig synpunkt (artikel 34 i SIS II-förordningen och artikel 49 i SIS II-beslutet) 97

2.8

Rätt att få åtkomst till och rättelse av uppgifter (artiklarna 41 i SIS II-förordningen och 58 i SIS II-beslutet) 97

2.8.1

Ansökningar om åtkomst till eller rättelse av uppgifter 97

2.8.2

Utbyte av information om ansökningar om åtkomst till registreringar som lagts in av andra medlemsstater 97

2.8.3

Utbyte av information om ansökningar om rättelse eller radering av uppgifter som lagts in av andra medlemsstater 98

2.9

Radering när villkoren för att behålla registreringen inte längre är uppfyllda 98

2.10

Registrering av egennamn 98

2.11

Olika kategorier av identitet 98

2.11.1

Missbruk av identitet (artikel 36 i SIS II-förordningen och artikel 51 i SIS II-beslutet) 98

2.11.2

Införing av alias 99

2.11.3

Ytterligare uppgifter för att fastställa en persons identitet 99

2.12

Informationsutbyte vid inbördes länkade registreringar 99

2.12.1

Operationella bestämmelser 100

2.13

De biometriska uppgifternas format och kvalitet i SIS II 100

2.13.1

Vidare användning av utbytta uppgifter, inklusive arkivering 100

2.13.2

Utbyte av fingeravtryck och foton 100

2.13.3

Tekniska krav 100

2.13.4

De biometriska uppgifternas format och kvalitet 100

2.14

Särskilda typer av sökningar 101

2.14.1

Geografiskt målinriktade sökningar 101

2.14.2

Sökningar med deltagande av särskilda polisenheter för målinriktade sökningar (Fast-enheter) 101

3.

REGISTRERINGAR OM PERSONER SOM ÄR EFTERLYSTA FÖR ATT GRIPAS OCH ÖVERLÄMNAS ELLER UTLÄMNAS (ARTIKEL 26 I SIS II-BESLUTET) 101

3.1

Införande av en registrering 101

3.2

Flera registreringar 102

3.3

Missbruk av identitet 102

3.4

Införing av alias 102

3.5

Tilläggsinformation för översändande till medlemsstaterna 102

3.5.1

Tilläggsinformation som ska översändas beträffande ett provisoriskt anhållande 102

3.6

Flaggning 103

3.6.1

Begäran om systematisk flaggning för registreringar om personer som är efterlysta för att gripas och utlämnas i fall där rambeslut 2002/584/RIF inte är tillämpligt 103

3.7

Sirenekontorens åtgärder vid mottagande av en registrering om gripande 103

3.8

Utbyte av information efter en träff 103

3.9

Utbyte av tilläggsinformation i samband med överlämnande eller utlämning 104

3.10

Utbyte av tilläggsinformation i samband med transitering genom en annan medlemsstat 104

3.11

Radering av registreringar vid överlämnande eller utlämning 104

4.

REGISTRERINGAR OM NEKAD INRESA ELLER VISTELSE (ARTIKEL 24 I SIS II-FÖRORDNINGEN) 104

4.1

Införande av en registrering 104

4.2

Flera registreringar 105

4.3

Missbruk av identitet 105

4.4

Införing av alias 105

4.5

Informationsutbyte i samband med utfärdande av uppehållstillstånd eller viseringar 105

4.5.1

Förfarande i sådana fall som omfattas av artikel 5.4 a 106

4.5.2

Förfarande i sådana fall som omfattas av artikel 5.4 c 107

4.6

Gemensamma bestämmelser om de förfaranden som avses i avsnitt 4.5 107

4.7

Informationsutbyte efter en träff och vid nekad inresa eller utvisning från Schengenområdet 107

4.8

Informationsutbyte efter en träff på en tredjelandsmedborgare som omfattas av rätten till fri rörlighet 108

4.9

Utbyte av information för det fall att en medlemsstat, utan att ha fått en träff, upptäcker att det finns en registrering om nekad inresa för en tredjelandsmedborgare som omfattas av rätten till fri rörlighet 109

4.10

Radering av registreringar om nekad inresa eller vistelse 109

5.

REGISTRERINGAR OM FÖRSVUNNA PERSONER (ARTIKEL 32 I SIS II-BESLUTET) 109

5.1

Flera registreringar 109

5.2

Missbruk av identitet 109

5.3

Införing av alias 109

5.4

Flaggning 109

5.5

Tillhandahållande av ingående beskrivningar av försvunna minderåriga och andra personer som bedöms vara utsatta för risk 109

5.6

Utbyte av information efter en träff 110

5.7

Radering av registreringar om försvunna personer 111

5.7.1

Minderåriga 111

5.7.2

Vuxna – ingen begäran om skyddsåtgärder 111

5.7.3

Vuxna – skyddsåtgärder begärda 111

6.

REGISTRERINGAR OM PERSONER SOM SÖKS FÖR RÄTTSLIGA FÖRFARANDEN (ARTIKEL 34 I SIS II-BESLUTET) 111

6.1

Flera registreringar 111

6.2

Missbruk av identitet 111

6.3

Införing av alias 112

6.4

Utbyte av information efter en träff 112

6.5

Radering av registreringar om personer som söks för rättsliga förfaranden 112

7.

REGISTRERINGAR OM DISKRETA KONTROLLER ELLER SÄRSKILDA KONTROLLER (ARTIKEL 36 I SIS II-BESLUTET) 112

7.1

Flera registreringar 112

7.2

Missbruk av identitet 112

7.3

Införing av alias 112

7.4

Information till övriga medlemsstater vid registrering 112

7.5

Flaggning 113

7.6

Utbyte av information efter en träff 113

7.7

Radering av registreringar om diskreta eller särskilda kontroller 113

7.8

Automatisk nummerplåtsavläsning (ANPR) 113

8.

REGISTRERINGAR OM FÖREMÅL SOM SKA BESLAGTAS ELLER ANVÄNDAS SOM BEVISMATERIAL I BROTTMÅL (ARTIKEL 38 I SIS II-BESLUTET) 113

8.1

Flera registreringar 113

8.2

Fordonsregistreringar 113

8.2.1

Kontroll av förekomsten av flera registreringar avseende ett fordon 113

8.2.2

Fordon med samma identifieringsnummer (’VIN twins’) 114

8.3

Utbyte av information efter en träff 115

8.4

Radering av registreringar om föremål som ska beslagtas eller användas som bevismaterial vid rättegång i brottmål 115

9.

AUTOMATISK NUMMERPLÅTSAVLÄSNING (ANPR) 115

10.

STATISTIK 116

INLEDNING

Schengenområdet

I det lilla luxemburgska samhället Schengen undertecknade den 14 juni 1985 fem länder, nämligen Belgien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna, ett avtal för att säkerställa fritt passerande av de inre gränserna för alla medborgare i medlemsstaterna och fri rörlighet för varor och tjänster.

De fem grundarländerna undertecknade konventionen om tillämpning av Schengenavtalet (1) den 19 juni 1990. Senare anslöt sig Italien den 27 november 1990, Spanien och Portugal den 25 juni 1991, Grekland den 6 november 1992, Österrike den 28 april 1995 och Danmark, Sverige och Finland den 19 december 1996.

Den 26 mars 1995 tillämpades följaktligen Schengenregelverket till fullo i Belgien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Spanien och Portugal (2). Från och med den 31 mars 1998 tillämpades det i Österrike och Italien (3). Från och med den 26 mars 2000 anslöt sig Grekland (4) och den 25 mars 2001 var Schengenregelverket slutligen tillämpligt fullt ut i Norge, Island, Sverige, Danmark och Finland (5).

Förenade kungariket och Irland deltar i enlighet med beslut 2000/365/EG respektive beslut 2002/192/EG endast i vissa av Schengenregelverkets bestämmelser.

De bestämmelser som Förenade kungariket önskade delta i (med undantag för SIS) är tillämpliga från och med den 1 januari 2005 (6).

Schengenregelverket införlivades 1999 med Europeiska unionens rättsliga ram genom ett protokoll som fogades till Amsterdamfördraget (7). Den 12 maj 1999 antog rådet ett beslut om fastställande av en rättslig grund för samtliga bestämmelser och beslut som utgör Schengenregelverket, i enlighet med relevanta bestämmelser i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och fördraget om Europeiska unionen.

Från och med den 1 maj 2004 är Schengenregelverket bindande för Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien, såsom det införlivats i Europeiska unionens regelverk genom det protokoll som fogats till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska gemenskapen (nedan kallat Schengenprotokollet), och de rättsakter som bygger på eller på annat sätt har samband med det. Dessa medlemsstater blev fullvärdiga medlemmar av Schengenområdet den 21 december 2007.

Cypern har undertecknat konventionen om tillämpning av Schengenavtalet, men omfattas av ett undantag enligt sin anslutningsakt från 2003.

Bulgarien och Rumänien anslöt sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Från detta datum är Schengenregelverket och de rättsakter som bygger på eller på annat sätt har samband med det bindande för dessa medlemsstater, med det undantag som anges i deras anslutningsakt från 2005.

Kroatien anslöt sig till Europeiska unionen den 1 juli 2013. Landet tillämpar Schengenregelverket, med det undantag som anges i anslutningsakten från 2011.

Vissa av Schengenregelverkets bestämmelser blir tillämpliga i samband med att nya stater ansluter sig till EU. Andra bestämmelser ska endast tillämpas i dessa medlemsstater i enlighet med ett rådsbeslut om detta. Slutligen ska rådet fatta beslut om avskaffande av gränskontrollerna, efter att ha konstaterat att de nödvändiga villkoren för tillämpning av alla relevanta delar av Schengenregelverket har uppfyllts i den berörda medlemsstaten, i enlighet med tillämpliga utvärderingsförfaranden och efter samråd med Europaparlamentet.

Vissa andra europeiska länder har anslutit sig till Schengenområdet. Konungariket Norge och Republiken Island slöt ett samarbetsavtal med medlemsstaterna den 18 maj 1999 (8), i syfte att delta i Schengenkonventionen.

Under 2004 undertecknade Schweiz ett avtal med Europeiska unionen och Europeiska gemenskapen om Schweiz associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (9), varigenom landet anslöt sig till Schengenområdet den 12 december 2008.

Den 19 december 2011 blev Furstendömet Liechtenstein medlem i Schengenområdet i enlighet med det protokoll som undertecknades 2008 mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverke (10).

Andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)

Andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), som inrättades enligt förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF (nedan kallat SIS II-beslutet) om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (gemensamt kallade SIS II-rättsakterna) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 (11) utgör ett gemensamt informationssystem som gör det möjligt för medlemsstaternas behöriga myndigheter att utbyta information och är ett viktigt verktyg för tillämpningen av Schengenregelverkets bestämmelser som införlivats med Europeiska unionens regelverk. Genom tillämpning av dessa instrument den 9 april 2013 upphävdes avdelning IV i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet. SIS II ersätter första generationen av Schengens informationssystem som togs i drift 1995 och utvidgades 2005 och 2007.

Syftet med SIS II är i enlighet med artikel 1 i rättsakterna om SIS II att ’[…] på medlemsstaternas territorier, med hjälp av information som överförs via detta system inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen, garantera hög säkerhetsnivå, inbegripet bevarandet av allmän säkerhet och allmän ordning och skyddet av säkerhet, samt att tillämpa bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen i EG-fördraget avseende rörlighet för personer i de territorierna’.

I enlighet med SIS II-rättsakterna ska SIS II genom ett automatiskt sökningsförfarande ge tillgång till upplysningar om personer och föremål för följande myndigheter:

a)

Myndigheter med ansvar för gränskontroller, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 (12).

b)

Myndigheter som genomför och samordnar andra polis- och tullundersökningar inom landet.

c)

Nationella rättsliga myndigheter och myndigheter som samordnar deras verksamhet.

d)

Myndigheter med ansvar för att utfärda viseringar, de centrala myndigheter som ansvarar för att pröva viseringsansökningar, myndigheter med ansvar för utfärdande av uppehållstillstånd och för förvaltning av lagstiftning som rör tredjelandsmedborgare i samband med tillämpningen av unionsrätten när det gäller den fria rörligheten för personer.

e)

Myndigheter som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon (i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006.

I enlighet med SIS II-beslutet har även Europol och Eurojust tillgång till vissa kategorier av registeruppgifter.

SIS II omfattar följande komponenter:

1.

Ett centralt system (nedan kallat centrala SIS II) bestående av

a)

en teknisk stödfunktion (CS-SIS) som innehåller en databas (SIS II-databasen),

b)

ett enhetligt nationellt gränssnitt (NI-SIS).

2.

En nationell del (N.SIS II) i var och en av medlemsstaterna, bestående av de nationella datasystem som kommunicerar med det centrala SIS II. Ett N.SIS II kan innehålla en datafil (nedan kallad nationell kopia) med en kopia av hela databasen för SIS II eller delar av den.

3.

En kommunikationsinfrastruktur mellan CS-SIS och NI-SIS som tillhandahåller ett krypterat virtuellt nätverk för SIS II-uppgifter och utbytet av uppgifter mellan Sirenekontoren i enlighet med vad som anges nedan.

1.   SIRENEKONTOREN OCH TILLÄGGSINFORMATION

1.1   Sirenekontoret

SIS II innehåller endast information (t.ex. uppgifter om registreringar) som krävs för att identifiera en person eller ett föremål och för att vidta nödvändiga åtgärder. Dessutom ska medlemsstaterna i enlighet med SIS II-rättsakterna utbyta tilläggsinformation rörande registreringar som är nödvändiga för att genomföra vissa bestämmelser i SIS II-rättsakterna och för att SIS II ska kunna fungera på rätt sätt. Detta utbyte kan vara bilateralt eller multilateralt.

Den struktur som skapats för att möjliggöra utbytet av kompletterande uppgifter har givits namnet Sirene, en förkortning av den engelska definitionen på begäran om kompletterande uppgifter vid den nationella gränsövergången, dvs.: Supplementary Information Request at the National Entries.

Varje medlemsstat ska inrätta ett nationellt Sirenekontor i enlighet med artikel 7.2 i SIS II-rättsakterna. Kontoret ska fungera som en samlad kontaktpunkt för medlemsstaterna som ska vara tillgänglig dygnet runt sju dagar i veckan året runt för utbyte av tilläggsinformation i samband med registreringar, för att lämpliga åtgärder ska kunna vidtas i de fall där personer och föremål omfattas av registreringar i SIS II och påträffas vid sökningar i detta system. Sirenekontorens viktigaste uppgifter är (13) att se till att utbytet av alla kompletterande uppgifter följer kraven i Sirenehandboken, på det sätt som anges i artikel 8 i SIS II-rättsakterna i följande fall:

a)

För att medlemsstaterna ska kunna rådfråga eller underrätta varandra i samband med att de lägger in en registrering (till exempel om gripande).

b)

För att lämpliga åtgärder ska kunna vidtas när en sökning har givit träff (till exempel matchning med andra registreringar).

c)

När den begärda åtgärden inte kan vidtas (till exempel flaggning).

d)

När kvaliteten på SIS II-uppgifterna kontrolleras (till exempel om uppgifter har förts in på otillåtet sätt eller är felaktiga i sak), utgående registreringar valideras eller ingående registreringar kontrolleras om detta krävs enligt nationell lag.

e)

När registreringarnas överensstämmelse och prioritering kontrolleras (till exempel kontroll av om flera registreringar gjorts om samma person).

f)

För att skydda de registrerades rättigheter, särskilt rätten till tillgång till uppgifter.

Medlemsstaterna uppmanas att organisera alla nationella organ, däribland Sirenekontoren, med ansvar för internationellt polissamarbete på ett strukturerat sätt i syfte att förhindra behörighetskonflikter och dubbelarbete.

1.2   Sirenehandboken

Sirenehandboken består av en samling anvisningar och innehåller en detaljerad beskrivning av reglerna och förfarandena för bilateralt eller multilateralt utbyte av tilläggsinformation.

1.3   Bilagor till denna Sirenehandbok

Eftersom vissa bestämmelser av teknisk natur direkt påverkar användarnas arbete i medlemsstaterna, däribland Sirenekontoren, inkluderas sådana bestämmelser lämpligen i Sirenehandboken. I tilläggen till denna handbok fastställs därför bland annat translittereringsregler, kodtabeller, formulär för meddelanden om tilläggsinformation och andra tekniska genomförandeåtgärder för databehandling.

1.4   Katalog över rekommendationer för en korrekt tillämpning av Schengenregelverket och bästa metoder (Schengens informationssystem)

Katalogen innehåller rättsligt icke-bindande rekommendationer och bästa praxis för medlemsstaterna mot bakgrund av erfarenheten. Den fungerar även som ett referensverktyg för bedömningar av den korrekta tillämpningen av SIS II-rättsakterna. Katalogen bör följaktligen följas i möjligaste mån.

1.5   Sirenekontorens roll i polissamarbetet inom Europeiska unionen

Utbytet av tilläggsinformation ska inte påverka de uppgifter som anförtrotts Sirenekontoren på området internationellt polissamarbete i enlighet med nationell lagstiftning som införlivar andra EU-rättsakter.

Ytterligare arbetsuppgifter får anförtros Sirenekontoren, särskilt genom tillämpning av den nationella lagstiftning som införlivar rambeslut 2006/960/RIF, artiklarna 39 och 46 i Schengenkonventionen – i den utsträckning de inte ersatts av rambeslut 2006/960/RIF – artiklarna 40 eller 41 i Schengenkonventionen eller om informationen omfattas av tillämpningsområdet för ömsesidig rättslig hjälp.

Om ett Sirenekontor tar emot en begäran från ett annat Sirenekontor som faller utanför dess behörighet enligt den nationella lagstiftningen ska det omgående vidarebefordra denna begäran till den behöriga myndigheten och underrätta det begärande Sirenekontoret om detta. Om så är nödvändigt ska den ge det begärande Sirenekontoret stöd för att underlätta kommunikationen.

1.5.1   Överföring av SIS II-uppgifter och tilläggsinformation till tredjeland eller internationella organisationer

Enligt artikel 39 i SIS II-förordningen och artikel 54 i SIS II-beslutet ska uppgifter som behandlas i SIS II med tillämpning av dessa rättakter inte överföras eller göras tillgängliga för tredjeländer eller internationella organisationer. Förbudet ska gälla överföring av tilläggsinformation till tredjeland eller internationella organisationer. I artikel 55 i SIS II-beslutet föreskrivs ett undantag från denna generella regel. Det gäller utbyte med Interpol av uppgifter om stulna bortförda, borttappade eller ogiltigförklarade pass, på de villkor som anges i artikeln.

1.6   Förbindelserna mellan Sirenekontoren och Europol

I enlighet med artiklarna 26, 36 och 38 i SIS II-beslutet har Europol rätt att få åtkomst till och söka direkt bland sådana uppgifter som har förts in i SIS II. Europol får begära ytterligare information från berörda medlemsstater i enlighet med bestämmelserna i Europolbeslutet (14). I enlighet med nationell lagstiftning rekommenderas bestämt att samarbete med den nationella Europolenheten ska inledas för att säkerställa att Sirenekontoret underrättas om eventuella utbyten av tilläggsinformation rörande SIS II-registreringar mellan Europol och den nationella Europolenheten. I undantagsfall, då kommunikationen på nationell nivå rörande SIS II-registreringar sker vid den nationella Europolenheten, ska alla kommunikationsparter informeras om detta faktum, särskilt Sirenekontoret, för att undvika förvirring.

1.7   Förbindelserna mellan Sirenekontoren och Eurojust

I enlighet med artiklarna 26, 32, 34 och 38 i SIS II-beslutet har de nationella medlemmarna i Eurojust och deras biträdande medlemmar rätt att få åtkomst till och söka direkt bland sådana uppgifter som har förts in i SIS II. I enlighet med nationell lagstiftning ska det inledas ett samarbete dem emellan för att säkerställa ett smidigt informationsutbyte vid en eventuell träff. Sirenekontoret ska särskilt fungera som en kontaktpunkt för de nationella medlemmarna i Eurojust och deras biträdande medlemmar när det gäller tilläggsinformation om registreringar i SIS II.

1.8   Förbindelserna mellan Sirenekontoren och Interpol  (15)

SIS II har inte till uppgift att ersätta eller kopiera Internationella kriminalpolisorganisationens (Interpol) uppgifter. Även om vissa uppgifter kan överlappa varandra skiljer sig principerna för verksamheten och för samarbetet mellan Schengenmedlemsstaterna avsevärt från de principer som styr Interpol. Det är därför nödvändigt att fastställa regler för samarbetet mellan medlemsstaternas Sirenekontor och nationella centralbyråer (NCB).

Följande principer gäller:

1.8.1   SIS II-registreringarnas företräde framför Interpol-registreringar

När det gäller medlemsstaternas registreringar ska registreringarna i SIS II och det informationsutbyte som berör dem alltid ha företräde framför registreringarna och informationsutbytet via Interpol. Detta gäller särskilt när registreringar står i strid med varandra.

1.8.2   Val av kommunikationskanal

Principen om att Schengen-registreringar har företräde framför Interpol-registreringar som gjorts av medlemsstater ska iakttas och det ska säkerställas att den iakttas även av de nationella centralbyråerna. Så snart en SIS II-registrering skapats ska Sirenekontoren tillhandahålla all kommunikation rörande registreringen och skälen bakom den samt rörande eventuella åtgärder som vidtas. Om en medlemsstat önskar ändra kommunikationskanal måste den först samråda med de övriga medlemsstaterna. En sådan ändring är möjlig endast i särskilda fall.

1.8.3   Användning och spridning av Interpol-registreringar i Schengenstaterna

Eftersom SIS II-registreringar har företräde framför Interpol-registreringar ska de sistnämnda användas endast i undantagsfall (dvs. när det varken enligt rättsakterna om SIS II eller tekniskt finns någon grund för att göra registreringen i SIS II eller när det inte finns tillräckliga uppgifter för att skapa en SIS II-registrering). Parallella registreringar i SIS II och via Interpol bör undvikas inom Schengenområdet. Registreringar som skickas ut via Interpol och som även omfattar Schengenområdet eller delar av detta ska innehålla följande text: ’med undantag av Schengenstaterna’.

1.8.4   Träff på och radering av en registrering

För att säkerställa Sirenekontorets roll som samordnare av kontrollen av kvaliteten på uppgifter som läggs in i SIS II, ska medlemsstaterna se till att Sirenekontoren och de nationella centralbyråerna underrättar varandra om träffar på och raderingar av registreringar.

1.8.5   Förbättrat samarbete mellan Sirenekontoren och Interpols nationella centralbyråer

Varje medlemsstat ska, i enlighet med nationell lagstiftning, vidta lämpliga åtgärder för att skapa ett välfungerande informationsutbyte på nationell nivå mellan Sirenekontoret och den nationella centralbyrån.

1.9   Standardmaterial

Nedanstående standarder ska ligga till grund för samarbetet via Sirenekontoren.

1.9.1   Tillgänglighet

Varje nationellt Sirenekontor ska vara helt i drift dygnet runt, alla dagar i veckan för att kunna reagera inom den tidsfrist som anges i avsnitt 1.13. Även tekniska och rättsliga analyser, stöd och lösningar måste vara tillgängliga dygnet runt, alla dagar i veckan.

1.9.2   Kontinuitet

Varje Sirenekontor ska skaffa sig en intern struktur som säkerställer kontinuitet i förvaltningen och i frågor rörande personal och teknisk infrastruktur.

1.9.3   Sekretess

Enligt artikel 11 i SIS II-rättsakterna ska relevanta nationella bestämmelser om tystnadsplikt eller motsvarande sekretesskrav gälla för all Sirenepersonal. Dessa skyldigheter kvarstår även efter det att de berörda personerna har lämnat sin befattning eller anställning.

1.9.4   Tillgång till information

För att Sirenekontorets personal ska kunna fullgöra skyldigheten att tillhandahålla kompletterande uppgifter måste den ha direkt eller indirekt tillträde till alla relevanta nationella uppgifter och expertråd.

1.10   Kommunikation

1.10.1   Kommunikationsspråk

För att den bilaterala kommunikationen mellan Sirenekontorens personal ska bli så effektiv som möjligt ska ett språk som behärskas av båda parter användas.

1.10.2   Utbyte av uppgifter mellan Sirenekontor

De tekniska specifikationerna för informationsutbytet mellan Sirenekontor fastställs i handlingen Utbyte av uppgifter mellan Sirenekontoren (DEBS). Dessa instruktioner ska följas.

1.10.3   Nätverk, meddelanden och brevlådor

Sirenekontoren ska använda ett krypterat virtuellt nätverk som är förbehållet SIS II-uppgifter och utbyte av tilläggsinformation mellan Sirenekontoren enligt vad som avses i artiklarna 4.1 c och 8.1 i SIS II-rättsakterna. Endast om denna kanal inte är tillgänglig får ett annat lämpligt kommunikationssätt användas, förutsatt att det är tillräckligt säkert. Möjligheten att välja kommunikationssätt innebär att det ska fastställas från fall till fall beroende på de tekniska möjligheterna och de säkerhets- och kvalitetskrav som kommunikationen ska uppfylla.

Skriftliga meddelanden delas in i två kategorier: fritext och standardformulär. I tillägg 3 beskrivs de formulär som utbyts mellan Sirenekontoren samt riktlinjer för det förväntade innehållet i fälten och om de är obligatoriska eller ej.

Inom nätverket ska det finnas fyra olika brevlådor för fritextmeddelanden och Sireneformulär.

Brevlåda

E-postadress

Syfte

Operativt

oper@xx.sirenemail2.eu

Används för utbyte av formulär och bilagor mellan Sirenekontoren.

Tekniskt

tech@xx.sirenemail2.eu

Används för utbyte av e-postmeddelanden mellan Sirenekontorens tekniska stödpersonal.

Sirenekontorets chef

director@xx.sirenemail2.eu

Används för utbyte av e-postmeddelanden mellan Sirenekontorens chefer.

E-postadress

message@xx.sirenemail2.eu

Används för utbyte av fritextmeddelanden mellan Sirenekontoren.

För testningsändamål finns det en andra domän (16) (testxx.sirenemail2.eu) inom vilken alla e-postadresser i tabellen ovan kan kopieras för testning utan att orsaka problem i det faktiska meddelandeutbytet och arbetsflödesmiljön.

De detaljerade regler för Sirene-brevlådorna och överföringen av Sireneformulär som beskrivs i dokumentet ’Utbyte av uppgifter mellan Sirenekontor’ ska gälla.

Sirenes arbetsflödessystem (se avsnitt 1.12) ska övervaka den operativa brevlådan, e-postbrevlådan (’oper’ och ’message’) i syfte att ta hand om inkommande formulär, relaterade e-postmeddelanden och bilagor. Brådskande meddelanden ska endast skickas till den operativa brevlådan.

1.10.4   Kommunikation i undantagsfall

När de normala kommunikationskanalerna inte är tillgängliga och det är nödvändigt att till exempel skicka standardformulär via fax ska det förfarande som anges i dokumentet ’Utbyte av uppgifter mellan Sirenekontor’ tillämpas.

1.11   Adressboken för Sirenekontoren

I adressboken för Sirenekontoren insamlas och redovisas kontaktuppgifter för de olika kontoren samt de uppgifter som är nödvändiga för att dessa ska kunna kommunicera och samarbeta med varandra. Kommissionen ska uppdatera adressboken för Sirenekontoren. Den uppdaterade adressboken ska utfärdas av kommissionen minst två gånger om året. Varje Sirenekontor ska se till att

a)

information från adressboken inte lämnas ut till tredje man,

b)

personalen på Sirenekontoret känner till och använder adressboken, och att

c)

alla uppdateringar av informationen i adressboken utan dröjsmål förmedlas till kommissionen.

1.12   Sirenes arbetsflöde

En effektiv förvaltning av Sirenekontorens arbetsbörda uppnås bäst genom att varje Sirenekontor har ett datoriserat förvaltningssystem (arbetsflödessystem) som möjliggör en hög grad av automatisering av det dagliga arbetsflödet.

Sirenekontoret bör ha en reservdator och ett reservdatabassystem för sitt arbetsflöde på en annan plats som kan användas i allvarliga nödsituationer vid Sirenekontoret. Detta ska omfatta tillräcklig reservkraft och reservutrustning på telekommunikationsområdet.

Sirenearbetsflödet ska backas upp av lämpligt it-stöd för att säkerställa hög tillgänglighet.

1.13   Svarsfrister

Sirenekontoret ska snarast möjligt svara på de framställningar om registreringar och förfaranden vid träffar som de andra medlemsstaterna gör via sina Sirenekontor. Svaret måste under alla omständigheter ges inom tolv timmar. Se även avsnitt 1.13.1 om påpekande i Sireneformulär om brådska.)

I det löpande arbetet ska prioriteringarna grunda sig på vilken kategori av registrering det rör sig om och hur viktigt ärendet är.

1.13.1   Påpekande om brådskande ärende i Sireneformulär, inklusive brådskande rapportering av en träff

Sireneformulär som ska behandlas med högsta prioritet av det anmodade Sirenekontoret kan förses med påskriften ’URGENT’ i fält 311 (’Important Notice’), vilken ska åtföljas av en förklaring till skälet för denna prioriteringsgrad. Skälet till prioriteringsgraden ska anges i lämpligt fält i Sireneformulären. Kommunikation per telefon kan också användas när ett snabbt svar krävs.

Om omständigheterna kring en träff på en registrering kräver det, exempelvis en verklig nödsituation eller i mycket viktiga ärenden, ska Sirenekontoret i den medlemsstat där träffen har noterats i lämpliga fall underrätta Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten om träffen per telefon efter det att formulär G har översänts.

1.14   Regler för translitterering och transkribering

Beskrivningar och regler för translitterering och transkribering anges i tillägg 1. De ska följas vid kommunikationen mellan Sirenekontoren (se även avsnitt 2.10 om registrering av egennamn).

1.15   Uppgifternas kvalitet

Enligt artikel 7.2 i SIS II-rättsakterna ska Sirenekontoren samordna kontrollen av kvaliteten på de uppgifter som läggs in i SIS II. Sirenekontoren ska ha den nationella behörighet som är nödvändig för att genomföra denna uppgift. Därför ska det finnas en lämplig form av nationell granskning av datakvalitet som bland annat omfattar genomgång av antalet registreringar/träffar och uppgifternas innehåll.

För att Sirenekontoret ska kunna fullgöra sin uppgift som samordnare av kontrollen av uppgifternas kvalitet bör det ha tillgång till nödvändigt IT-stöd och för ändamålet avpassade rättigheter i systemet.

Det bör i samarbete med de nationella Sirenekontoren fastställas nationella normer för utbildningen av användare när det gäller principerna och praxis rörande uppgiftskvalitet. Medlemsstaterna får begära att Sirenekontorens personal ska delta i utbildning av alla myndigheter som lägger in registreringar, med tonvikt på uppgiftskvalitet och maximering av användningen av SIS II.

1.16   Arkivering

a)

Varje medlemsstat ska fastställa villkoren för lagring av uppgifter.

b)

Den registrerande medlemsstatens Sirenekontor ska lagra alla uppgifter om sina egna registreringar och hålla dem tillgängliga för de övriga medlemsstaterna, inklusive en hänvisning till det beslut som gav upphov till registreringen.

c)

Alla Sirenekontorens arkiv ska organiseras på ett sådant sätt att man snabbt kan få tillgång till relevanta uppgifter så att mycket korta tidsfrister för överföringen av uppgifter kan hållas.

d)

I enlighet med artikel 12.4 i SIS II-rättsakterna ska sådana personuppgifter som registrerats hos Sirenekontoret till följd av informationsutbyten endast lagras under så lång tid som behövs för att uppnå det syfte för vilket de tillhandahölls. I princip ska dessa uppgifter raderas så snart registreringen i fråga har raderats ur SIS II, och under alla omständigheter senast ett år efter detta. Uppgifter om en särskild registrering som en medlemsstat har lagt in eller om en registrering i samband med vilken en åtgärd har vidtagits på dess territorium får emellertid lagras under längre tid om det finns stöd för detta i nationell lagstiftning.

e)

Tilläggsinformation som översänts av andra medlemsstater ska lagras i enlighet med nationell lagstiftning om skydd av uppgifter och privatlivet i det mottagande landet. Artikel 12 i SIS II-rättsakterna, direktiv 95/46/EG och rambeslut 2008/977/RIF ska också gälla.

f)

Uppgifter om missbruk av identitet ska raderas så snart registreringen i fråga har raderats.

g)

Tillgången till arkiven ska registreras, kontrolleras och begränsas till särskilt utvald personal.

1.17   Personal

Personal med lång erfarenhet kan ta egna initiativ och därmed fungera mer effektivt. Det är därför önskvärt med en låg personalomsättning. Detta förutsätter att ledningen odelat stöder decentraliserade strukturer i arbetsorganisationen. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att undvika att personalförändringar leder till kompetens- och erfarenhetsförluster.

1.17.1   Sirenekontorens chefer

Sirenekontorens chefer ska mötas minst två gånger om året för att utvärdera hur samarbetet mellan deras kontor har fungerat, diskutera nödvändiga tekniska och organisatoriska åtgärder för att hantera eventuella problem och vid behov förtydliga sina förfaranden. Sirenekontorens chefsmöten anordnas av den medlemsstat som innehar ordförandeskapet i Europeiska unionens råd.

1.17.2   Sirene-kontaktpersoner

I fall där standardförfarandena inte är tillräckliga kan Sirenes kontaktperson hantera akter som är komplexa, problematiska eller känsliga och som kan kräva viss kvalitetsgranskning och/eller långsiktigare kontakter med ett annat Sirenekontor för att lösa frågan. Sirene-kontaktpersonen är inte avsedd för brådskande fall när de mottagningstjänster som är tillgängliga dygnet runt sju dagar i veckan året runt i princip ska användas.

Sirene-kontaktpersonen kan formulera förslag för att förbättra kvaliteten och ange alternativ för att lösa problem på längre sikt.

Generellt kan Sirene-kontaktpersonerna endast kontaktas av en annan Sirene-kontaktperson under kontorstid.

En årlig utvärdering ska göras inom ramen för den årliga statistiska avrapportering som sker enligt tillägg 5 och ska använda följande indikatorer:

a)

Antal insatser från Sirenes kontaktperson per medlemsstat.

b)

Skäl till kontakt.

c)

Resultat av ingripanden på grundval av tillgängliga uppgifter under rapporteringsperioden:

1.17.3   Kunskaper

Sirenekontorets personal måste ha språkkunskaper som täcker så många språk som möjligt och tjänstgörande personal ska kunna kommunicera med samtliga Sirenekontor.

De ska ha goda kunskaper om

nationella, europeiska och internationella rättsliga frågor,

det egna landets nationella brottsbekämpande myndigheter, och

de nationella och europeiska rättssystemen och invandringsreglerna.

De ska ha befogenhet att oberoende handlägga alla inkommande ärenden.

Operatörer som tjänstgör utanför kontorstid ska ha samma kompetens, kunskaper och befogenheter. De ska dessutom ha möjlighet att vända sig till jourhavande experter.

Juridiskt sakkunniga bör finnas tillgängliga vid Sirenekontoret för handläggning av såväl rutinärenden som undantagsfall. Denna sakkunskap kan, beroende på typen av fall, tillhandahållas av all slags personal som har den nödvändiga bakgrunden eller av sakkunniga från rättsliga myndigheter.

1.17.4   Utbildning

Nationell nivå

På nationell nivå ska tillräcklig utbildning säkerställa att personalen uppfyller kraven i denna handbok. Personal vid de myndigheter som har tillgång till SIS II ska, innan de tillåts behandla uppgifter som lagras i SIS II, särskilt utbildas på lämpligt sätt i uppgiftssäkerhets- och uppgiftsskyddsregler, och de ska informeras om alla relevanta brott och påföljder.

Europeisk nivå

I syfte att förbättra samarbetet mellan Sirenekontoren ska det minst en gång om året anordnas gemensam utbildning då personalen från de olika Sirenekontoren kan träffas för att utbyta erfarenheter om nationella arbetsmetoder och skapa en enhetlig och jämn kunskapsnivå. Detta kommer att göra personalen mer medveten om hur viktigt deras arbete är och om att medlemsstaternas gemensamma säkerhet kräver att de agerar solidariskt.

Utbildningen ska utformas enligt Sirenes utbildningshandbok.

Enligt artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 (17) ska Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (nedan kallad byrån) utföra uppgifter avseende utbildning i den tekniska användningen av SIS II, särskilt för Sirenepersonal.

1.17.5   Personalutbyte

Sirenekontoren ska i möjligaste mån även organisera personalutbyten med andra Sirenekontor minst en gång om året. Avsikten med dessa utbyten är att förbättra personalens kunskaper om arbetsmetoderna, att visa hur andra Sirenekontor är organiserade och att knyta personliga kontakter mellan kollegor i olika medlemsstater.

2.   ALLMÄNNA FÖRFARANDEN

De nedan beskrivna förfarandena är tillämpliga på alla typer av registreringar. De förfaranden som gäller för respektive kategori av registrering återfinns i de relevanta delarna av denna handbok.

2.1   Definitioner

registrerande medlemsstat : den medlemsstat som lade in registreringen i SIS II.

verkställande medlemsstat : den medlemsstat som verkställer eventuella åtgärder efter en träff.

tillhandahållande Sirenekontor : Sirenekontoret i den medlemsstat som innehar fingeravtrycken eller fotografierna när det gäller en person som är föremål för en annan medlemsstats registrering.

träff : en träff i SIS II föreligger om

a)

en användare gör en sökning,

b)

sökningen visar en utländsk registrering i SIS II,

c)

uppgifterna om registreringen i SIS II motsvarar de angivna uppgifterna, och

d)

ytterligare åtgärder begärs på grund av träffen.

flaggning : en markering som kan fogas till registreringar om gripande, försvunna personer och registreringar om kontroller, om en medlemsstat anser att ett vidtagande av åtgärder på grundval av en registrering är oförenlig med dess nationella lagstiftning, internationella förpliktelser eller viktiga nationella intressen; om en registrering försetts med flaggning ska den åtgärd som begärts på grundval av registreringen inte vidtas på denna medlemsstats territorium.

2.2   Flera registreringar (artikel 34.6 i SIS II-förordningen och artikel 49.6 i SIS II-beslutet)

Endast en registrering per medlemsstat får göras i SIS II om en enskild person eller ett enskilt föremål.

När det är möjligt och nödvändigt ska därför den andra och alla därpå följande registreringar om samma person hållas tillgängliga på nationell nivå så att de kan läggas in när den första registreringen om denna person upphör att gälla eller raderas.

Samma person eller föremål får registreras av flera olika medlemsstater. Detta får inte leda till en otydlig situation för användarna, utan dessa måste ha korrekt information om vilka åtgärder som ska vidtas när de gör en registrering och vilket förfarande som ska följas vid en träff. Det bör därför upprättas både förfaranden som gör det möjligt att upptäcka om det finns flera registreringar och en prioriteringsmekanism för inläggningen av dessa i SIS II.

Detta kräver

kontroller innan en registrering görs för att upptäcka om samma person eller föremål inte redan är registrerad i SIS II, och

samråd med de andra medlemsstaterna om inläggning av en registrering leder till att det finns flera registreringar som sinsemellan är oförenliga.

2.2.1   Överensstämmelse mellan registreringar

Flera medlemsstater får lägga in en registrering om samma person eller föremål om registreringarna är förenliga.

Överensstämmelsetabell för registreringar om personer

Prioritering

Registrering om gripande

Registrering om nekad inresa

Registrering om försvunna personer (beskydd)

Registrering om särskilda kontroller – omedelbar åtgärd

Registrering om särskilda kontroller

Registrering om diskret kontroll – omedelbar åtgärd

Registrering om diskret kontroll

Registrering om försvunna personer (uppehållsort)

Registrering om rättsliga förfaranden

Registrering om anhållan

Ja

Ja

Ja

Nej

Nej

Nej

Nej

Ja

Ja

Registrering om nekad inresa

Ja

Ja

Nej

Nej

Nej

Nej

Nej

Nej

Nej

Registrering om försvunna personer (beskydd)

Ja

Nej

Ja

Nej

Nej

Nej

Nej

Ja

Ja

Registrering om särskilda kontroller – omedelbar åtgärd

Nej

Nej

Nej

Ja

Ja

Nej

Nej

Nej

Nej

Registrering om särskilda kontroller

Nej

Nej

Nej

Ja

Ja

Nej

Nej

Nej

Nej

Registrering om diskret kontroll – omedelbar åtgärd

Nej

Nej

Nej

Nej

Nej

Ja

Ja

Nej

Nej

Registrering om diskret kontroll

Nej

Nej

Nej

Nej

Nej

Ja

Ja

Nej

Nej

Registrering om försvunna personer (uppehållsort)

Ja

Nej

Ja

Nej

Nej

Nej

Nej

Ja

Ja

Registrering om rättsliga förfaranden

Ja

Nej

Ja

Nej

Nej

Nej

Nej

Ja

Ja


Överensstämmelsetabell för registreringar om föremål

Prioritering

Registrering om användning som bevismaterial

Handlingen ogiltigförklarad för resor av den utfärdande myndigheten

Registrering om beslag

Registrering om särskilda kontroller – omedelbar åtgärd

Registrering om särskilda kontroller

Registrering om diskret kontroll – omedelbar åtgärd

Registrering om diskret kontroll

Registrering om användning som bevismaterial

Ja

Ja

Ja

Nej

Nej

Nej

Nej

Handlingen ogiltigförklarad för resor av den utfärdande myndigheten

Ja

Ja

Ja

Nej

Nej

Nej

Nej

Registrering om beslag

Ja

Ja

Ja

Nej

Nej

Nej

Nej

Registrering om särskilda kontroller – omedelbar åtgärd

Nej

Nej

Nej

Ja

Ja

Nej

Nej

Registrering om särskilda kontroller

Nej

Nej

Nej

Ja

Ja

Nej

Nej

Registrering om diskret kontroll – omedelbar åtgärd

Nej

Nej

Nej

Nej

Nej

Ja

Ja

Registrering om diskret kontroll

Nej

Nej

Nej

Nej

Nej

Ja

Ja

2.2.2   Prioriteringsordning för registreringar

Vid oförenliga registreringar ska följande prioritetsordning gälla för registreringar om personer:

Gripande för överlämnande eller utlämning (artikel 26 i beslutet).

Nekad inresa till eller vistelse inom Schengenterritoriet (artikel 24 i förordningen).

Ställande under beskydd (artikel 32 i beslutet).

Särskild kontroll – omedelbar åtgärd (artikel 36 i beslutet).

Särskild kontroll (artikel 36 i beslutet).

Diskret kontroll – omedelbar åtgärd (artikel 36 i beslutet).

Diskret kontroll (artikel 36 i beslutet).

Meddelande om vistelseort (artiklarna 32 och 34 i beslutet).

Följande prioriteringsordning ska gälla för registreringar om föremål:

Användning som bevis (artikel 38 i beslutet).

Beslag av handlingar som ogiltigförklarats för resor av den utfärdande myndigheten (artikel 38 i beslutet)

Beslag (artikel 38 i beslutet).

Särskild kontroll – omedelbar åtgärd (artikel 36 i beslutet).

Särskild kontroll (artikel 36 i beslutet).

Diskret kontroll – omedelbar åtgärd (artikel 36 i beslutet).

Diskret kontroll (artikel 36 i beslutet).

Ovannämnda prioriteringsordning kan i undantagsfall frångås efter samråd mellan medlemsstaterna om viktiga nationella intressen kräver det.

2.2.3   Undersökning av oförenliga registreringar och inläggning av flera registreringar

För att undvika att det görs flera oförenliga registreringar måste det göras en klar och tydlig åtskillnad mellan olika personer eller föremål som har gemensamma kännetecken. Detta förutsätter samråd och samarbete mellan Sirenekontoren, och varje medlemsstat ska införa lämpliga tekniska förfaranden för att upptäcka denna typ av fall innan en registrering införs.

Om en begäran om registrering är oförenlig med en registrering som förts in av samma medlemsstat ska det nationella Sirenekontoret i enlighet med det nationella förfarandet se till att det endast finns en registrering i SIS II.

Följande förfarande ska tillämpas för att kontrollera om flera registreringar finns om samma person eller föremål:

a)

Obligatoriska identitetskriterier ska jämföras för att fastställa huruvida det förekommer flera registreringar av följande:

i)

För personer:

efternamn,

förnamn,

födelsedatum,

kön.

ii)

För fordon:

tillverkningsnummer (VIN-nummer),

registreringsnummer och registreringsland,

märke,

modell.

iii)

För luftfartyg:

typ av luftfartyg,

Icao-registreringsnummer.

iv)

För fartyg:

fartygskategori,

antal skrov,

fartygets externa identifieringsnummer (ej obligatoriskt, men kan användas).

v)

För containrar:

BIC-nummer (18).

b)

När en ny registrering om ett fordon eller ett annat föremål med ett VIN- eller registreringsnummer förs in tillämpas förfarandena i avsnitt 8.2.1.

c)

När det gäller andra föremål lämpar sig de obligatoriska fälten bäst för kontroll av om det föreligger flera registreringar. Alla dessa fält ska användas för automatisk jämförelse inom systemet.

De förfaranden som beskrivs i avsnitt 8.2.1 (kontroll av om det förekommer flera registreringar om ett fordon) ska användas för att skilja mellan andra kategorier av föremål i SIS II när det visar sig att två liknande föremål har samma serienummer.

Om kontrollen visar att det rör sig om två olika personer ska Sirenekontoret godkänna begäran om införande av den nya registreringen (19).

Om kontrollen av om det förekommer flera registreringar visar att uppgifterna är identiska och rör samma person eller föremål ska Sirenekontoret i den medlemsstat som avser att göra en ny registrering samråda med Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten om registreringarna är oförenliga.

Följande förfarande ska tillämpas för att kontrollera om registreringar är förenliga:

a)

Innan en registrering förs in är det obligatoriskt att utföra en kontroll för att säkerställa att det inte förekommer några oförenliga registreringar.

b)

Om registreringarna är förenliga krävs inget samråd mellan Sirenekontoren. Sirenekontoret ska emellertid om så krävs kontakta Sirenekontoret i den utfärdande medlemsstaten för att klargöra om en registrering rör samma person med hjälp av formulär L.

c)

Om registreringarna är oförenliga med varandra ska Sirenekontoren samråda med varandra med hjälp av formulär E, så att endast en registrering förs in i slutändan.

d)

Registreringar om gripande ska införas omedelbart, utan att invänta resultaten av eventuella samråd med andra medlemsstater.

e)

Om en registrering, som är oförenlig med redan befintliga registreringar, har prioriterats som ett resultat av samråd ska de medlemsstater som har infört övriga registreringar radera dessa när den nya registreringen införs. Eventuell oenighet mellan medlemsstaterna ska lösas genom förhandlingar mellan Sirenekontoren.

f)

Medlemsstater som inte kunnat göra en registrering kan anmäla att de vill bli underrättade via CS-CIS om raderingen av registreringen.

g)

Sirenekontoret i den medlemsstat som inte kunde göra registreringen kan begära att Sirenekontoret i den medlemsstat som gjorde registreringen meddelar eventuella träffar på registreringen i fråga.

2.2.4   Förenade kungarikets och Irlands ställning

Förenade kungariket och Irland deltar inte i SIS II-förordningen och kan därför inte få tillgång till registreringar om nekad inresa eller vistelse (artiklarna 24 och 26 i SIS II-förordningen). De ska dock omfattas av bestämmelserna om överensstämmelse mellan registreringar i enlighet med avsnitt 2.2 och i synnerhet ska de tillämpa det förfarande som avses i avsnitt 2.2.3.

Följande förfarande ska tillämpas:

a)

Om Förenade kungariket eller Irland skulle föra in en registrering som kan strida mot en befintlig registrering om nekad inresa eller vistelse enligt avsnitt 2.2.1 ska det centrala SIS II-systemet underrätta de båda medlemsstaterna om den eventuella oförenligheten genom att endast överlämna Schengen ID-nummer för den befintliga registreringen.

b)

Om en registrering som förts in av Förenade kungariket eller Irland skulle leda till en underrättelse om oförenlighet med en annan registrering om nekad inresa eller vistelse som förts in av en annan medlemsstat ska Sirenekontoret i Förenade kungariket eller Irland höra den utfärdande medlemsstaten genom ett fritextmeddelande och samtidigt radera den eventuellt oförenliga registreringen.

c)

Beroende på resultatet av kontakten kan Förenade kungariket eller Irland återinföra en registrering om det visat sig att den är förenlig med övriga.

2.3   Utbyte av information efter en träff

Om användaren behöver tilläggsinformation efter en träff ska Sirenekontoret så snabbt som möjligt kontakta Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten och begära fram dessa uppgifter. Sirenekontoren ska fungera som länk mellan de nationella myndigheterna och tillhandahålla och utbyta tilläggsinformation av relevans för registreringen i fråga.

Om inget annat anges ska den registrerande medlemsstaten informeras om träffen och dess resultat (se även avsnitt 1.13.1 om påpekande om brådska).

Följande förfarande ska tillämpas:

a)

Med förbehåll för vad som anges i avsnitt 2.4 i denna handbok ska en träff på en person eller ett föremål som omfattas av en registrering i princip meddelas Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten med hjälp av formulär G.

b)

När den registrerande medlemsstaten underrättas om en träff bör den tillämpliga artikeln i SIS II-rättsakterna anges under fält 090 i formulär G, med angivande av ytterligare uppgifter om detta är nödvändigt (t.ex. MINOR – minderårig).

Formulär G ska innehålla så mycket information som möjligt om träffen, inbegripet om vidtagna åtgärder i fält 088. Begäran om tilläggsinformation från den registrerande medlemsstaten kan anges i fält 089.

c)

Om Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten önskar lämna kompletterande information efter det att formulär G har lämnats ska det använda sig av formulär M.

d)

Den registrerande medlemsstatens Sirenekontor ska, i förekommande fall, översända alla relevanta och särskilda uppgifter samt ange eventuella särskilda åtgärder som ska vidtas av Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten.

För rapporteringsförfarandet för träffar via systemet för automatisk nummerplåtsavläsning (ANPR), se avsnitt 9.

2.4   Situationer då det är omöjligt att följa det förfarande som ska tillämpas efter en träff (artikel 48 i SIS II-beslutet och artikel 33 i SIS II-förordningen)

Enligt artikel 48 i SIS II-beslutet och artikel 33 i SIS II-förordningen ska följande förfarande tillämpas:

a)

Den medlemsstat som enligt alla tillgängliga uppgifter uppenbarligen inte är i stånd att följa förfarandet ska via sitt Sirenekontor underrätta den registrerande medlemsstaten om att den inte kan utföra den begärda åtgärden och ange skälen för detta i fält 083 i formulär H.

b)

De berörda medlemsstaterna kan därefter avtala om vilka åtgärder som ska vidtas i enlighet med deras nationella lagstiftning och bestämmelserna i SIS II-rättsakterna.

2.5   Behandling av uppgifter för andra ändamål än de för vilka de lades in i SIS II (artikel 46.5 i SIS II-beslutet)

Uppgifterna i SIS II får endast behandlas för de ändamål som anges för respektive kategori av registrering.

Om den registrerande medlemsstaten har lämnat föregående tillstånd är det dock möjligt att behandla uppgifterna för ett annat ändamål, nämligen i syfte att avvärja ett omedelbart och allvarligt hot mot den allmänna ordningen och säkerheten, en omfattande risk för den inre säkerheten eller ett grovt brott.

Om en medlemsstat vill behandla uppgifter i SIS II för andra ändamål än för vilka de registrerades, ska informationsutbytet ske i enlighet med följande regler:

a)

För att få använda uppgifter för ett annat ändamål ska medlemsstaten via sitt Sirenekontor förklara för den registrerande medlemsstaten vilka skäl den åberopar för detta med hjälp av formulär I.

b)

Den registrerande medlemsstaten ska så snart som möjligt undersöka om den kan tillmötesgå begäran och via sitt Sirenekontor meddela den andra medlemsstaten sitt beslut på formulär M.

c)

Den registrerande medlemsstaten kan vid behov förena sitt tillstånd med vissa villkor för hur uppgifterna får användas. Tillståndet ska lämnas på formulär M.

Efter att ha träffat en överenskommelse med den registrerande medlemsstaten ska den andra medlemsstaten använda uppgifterna enbart för det ändamål som har godkänts. Den ska ta hänsyn till eventuella villkor som har ställts av den registrerande medlemsstaten.

2.6   Flaggning

2.6.1   Inledning

a)

Enligt artikel 24 i SIS II-beslutet kan en medlemsstat begära flaggning i följande fall:

i)

Om en medlemsstat anser att verkställandet av en registrering som lagts in i enlighet med artiklarna 26, 32 eller 36 i SIS II-beslutet är oförenlig med dess nationella lagstiftning, internationella förpliktelser eller viktiga nationella intressen, kan den därefter kräva att registreringen förses med en flagga, vilket innebär att den åtgärd som ska vidtas på grund av registreringen inte kommer att vidtas på dess territorium. En flagga ska läggas till av Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten.

ii)

För att medlemsstaterna ska kunna begära flaggning av registreringar som lagts in i enlighet med artikel 26 måste alla medlemsstater, genom utbyte av tilläggsinformation, automatiskt underrättas om att en ny registrering av denna kategori har lagts in.

iii)

Om den registrerande medlemsstaten i särskilt brådskande eller allvarliga ärenden begär att åtgärder ska vidtas omgående, ska den verkställande medlemsstaten pröva om den flaggning som lagts till på dess begäran kan raderas. Om den verkställande medlemsstaten medger att flaggningen raderas ska den se till att åtgärderna vidtas utan dröjsmål.

b)

Ett alternativt förfarande finns endast för registreringar om gripanden (se avsnitt 3.6).

c)

När en flagga fogas till en registrering om försvunna personer och om diskreta eller särskilda kontroller syns inte registreringen på skärmen när användaren söker i systemet.

d)

Utan att det hindrar tillämpningen av avsnitt 3.6.1 a ska en medlemsstat inte begära flaggning enbart därför att en viss medlemsstat är registrerande medlemsstat. Flaggning ska bara begäras från fall till fall.

2.6.2   Samråd mellan medlemsstaterna inför flaggning

En flagga ska endast läggas till på begäran av eller efter samtycke från en annan medlemsstat.

Följande förfarande ska tillämpas:

a)

Om en medlemsstat begär att en registrering ska märkas med flagga ska den med hjälp av formulär F rikta en sådan begäran till den registrerande medlemsstaten med angivande av skälen för detta. Fält 071 ska användas för detta syfte, och orsaken till flaggan ska förklaras i fält 080. Fält 083 ska användas för annan tilläggsinformation om registreringen.

b)

Den registrerande medlemsstaten ska omedelbart märka registreringen med begärd flagga.

c)

Efter utbytet av uppgifter på grundval av den information som tillhandahållits under samrådsförfarandet av den medlemsstat som begärde flaggningen kan det bli nödvändigt att ändra eller radera registreringen. Alternativet är att begäran om flaggning dras tillbaka och registreringen lämnas oförändrad.

2.6.3   Begäran om radering av en flagga

Så fort det inte längre finns något giltigt skäl för en tidigare begärd flagga ska medlemsstaterna begära att flaggan raderas. Detta gäller framför allt i fall där den nationella lagstiftningen har ändrats eller då det framkommit av ett ytterligare informationsutbyte i ärendet att de omständigheter som anges i artiklarna 24.1 och 25 i SIS II-beslutet inte längre föreligger.

Följande förfarande ska tillämpas:

a)

Det Sirenekontor som begärt märkning med flagga ska med hjälp av formulär F rikta en begäran till den registrerande medlemsstatens Sirenekontor om att detta raderar flaggan. Rubrik 075 ska användas för detta ändamål (20). För närmare uppgifter om den nationella lagstiftningen ska fält 080 användas och, om lämpligt, för att föra in tilläggsinformation om skälen bakom raderingen av flaggan och annan tilläggsinformation om registreringen ska fält 083 användas.

b)

Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten ska omedelbart radera flaggan.

2.7   Uppgifter som är felaktiga ur rättslig eller saklig synpunkt (artikel 34 i SIS II-förordningen och artikel 49 i SIS II-beslutet)

Om det konstateras att uppgifter är felaktiga i sak eller har lagrats på olagligt sätt i SIS II ska utbytet av tilläggsinformation ske i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 34.2 i SIS II-förordningen och artikel 49.2 i SIS II-beslutet, där det anges att endast den registrerande medlemsstaten får ändra, komplettera, korrigera, uppdatera eller radera uppgifter.

En medlemsstat som finner att en uppgift är felaktig eller har lagrats olagligt ska informera den medlemsstat som har gjort registreringen så snart som möjligt, dock senast tio dagar efter det att den fått kännedom om dessa omständigheter. Informationsutbytet bör ske med hjälp av formulär J.

a)

Efter samrådet kan den registrerande medlemsstaten bli tvungen att radera eller rätta uppgifterna i enlighet med sina egna nationella förfaranden.

b)

Om enighet inte kan nås inom två månader ska Sirenekontoret i den medlemsstat som uppdagade felet eller upptäckte att uppgifterna hade lagrats på otillåtet sätt uppmana det egna landets behöriga myndighet att överlämna saken till den europeiska datatillsynsmannen, som tillsammans med de berörda nationella tillsynsmyndigheterna ska agera som medlare.

2.8   Rätt att få åtkomst till och rättelse av uppgifter (artiklarna 41 i SIS II-förordningen och artikel 58 i SIS II-beslutet)

2.8.1   Ansökningar om åtkomst till eller rättelse av uppgifter

När de nationella myndigheterna bör underrättas om en ansökan om åtkomst till eller rättelse av uppgifter ska informationsutbytet, med förbehåll för vad som föreskrivs enligt nationell lagstiftning, ske i enlighet med följande regler:

a)

Varje Sirenekontor ska tillämpa sin nationella lagstiftning på rätten att få åtkomst till personuppgifter. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet ska Sirenekontoren, i enlighet med tillämplig lagstiftning, antingen vidarebefordra eventuella ansökningar om åtkomst till eller ändring av uppgifter till de behöriga nationella myndigheterna, eller själva fatta beslut om ansökningarna inom ramen för sin behörighet.

b)

På begäran från de behöriga nationella myndigheterna ska Sirenekontoren i de berörda medlemsstaterna, i enlighet med sin nationella lagstiftning, vidarebefordra dem information om utövandet av denna åtkomsträtt.

2.8.2   Utbyte av information om ansökningar om åtkomst till registreringar som lagts in av andra medlemsstater

Upplysningar om registreringar som en annan medlemsstat har lagt in i SIS II ska utbytas via de nationella Sirenekontoren med hjälp av formulär K för personer och formulär M för föremål.

Följande förfarande ska tillämpas:

a)

Begäran om åtkomst ska vidarebefordras till Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten så snart som möjligt så att detta kan ta ställning.

b)

Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten ska meddela sin ståndpunkt till Sirenekontoret i den medlemsstat som tog emot ansökan om åtkomst.

c)

I sitt svar ska Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten ta hänsyn till eventuella handläggningsfrister som fastställts av Sirenekontoret i den medlemsstat som tog emot ansökan om åtkomst.

d)

Sirenekontoret i den medlemsstat som tar emot en ansökan från en enskild person om åtkomst, korrigering eller radering ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att ett svar ska kunna ges så snabbt som möjligt.

Om Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten meddelar sin ståndpunkt till Sirenekontoret i den medlemsstat som tog emot ansökan om åtkomst ska detta Sirenekontor, i enlighet med nationell lagstiftning och inom ramen för sin behörighet, antingen fatta beslut om ansökan eller se till att ståndpunkten så snart som möjligt vidarebefordras till den myndighet som ansvarar för att fatta beslut om ansökan.

2.8.3   Utbyte av information om ansökningar om rättelse eller radering av uppgifter som lagts in av andra medlemsstater

När en person ansöker om att få sina uppgifter rättade eller raderade är det endast den registrerande medlemsstaten som kan åstadkomma detta. Om en person vänder sig till en annan medlemsstat än den som lagt in uppgifterna ska Sirenekontoret i den medlemsstat som tar emot ansökan underrätta Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten med hjälp av formulär K. Det förfarande som beskrivs i avsnitt 2.8.2 ska tillämpas.

2.9   Radering när villkoren för att behålla registreringen inte längre är uppfyllda

Registreringar i SIS II ska bibehållas endast under den tid som krävs för att tillgodose ändamålet bakom uppgifternas införande.

När villkoren för att behålla en registrering inte längre är uppfyllda ska den registrerande medlemsstaten radera registreringen utan dröjsmål. När registreringen har ett slutdatum sker raderingen automatiskt i CS-SIS. Vid träff ska förfarandena i avsnitten 3.11, 4.10, 5.7, 6.5, 7.7 och 8.4 tillämpas.

Meddelandet från CS-SIS om radering ska behandlas automatiskt av N.SIS II.

Medlemsstaterna kan anmäla att de vill bli underrättade om eventuella raderingar av registreringar.

2.10   Registrering av egennamn

Inom ramen för de begränsningar som de nationella systemen fastställer för registrering av uppgifter och tillgängligheten till dessa ska egennamn (förnamn och efternamn) registreras i SIS II i det format (typ av bokstäver samt stavning) som används i officiella resedokument i enlighet med Icao-standarderna för resedokument, som också används i translittererings- och transkriberingsfunktionerna i det centrala SIS II. Vid utbytet av tilläggsinformation ska Sirenekontoren använda egennamnen så som de har förts in i SIS II. Både användarna och Sirenekontoren i de registrerande medlemsstaterna ska generellt använda latinska bokstäver för uppgifter som registreras i SIS II, utan att det påverkar de translittererings- och transkriberingsregler som fastställs i tillägg 1.

Om det är nödvändigt att utbyta tilläggsinformation om en person som inte är registrerad på spärrlista, men som kan vara relaterad till den (t.ex. en person som kanske åtföljer en saknad minderårig) ska utformningen och stavningen av namnet följa de regler som anges i tillägg 1 och göras med latinska bokstäver och i originalformat, om den medlemsstat som lämnar upplysningarna har möjlighet att även använda eventuella specialbokstäver i originalformatet.

2.11   Olika kategorier av identitet

Bekräftad identitet

Med bekräftad identitet avses att identiteten har bekräftats på grundval av äkta identitetshandlingar, ett pass eller ett intyg från behöriga myndigheter.

Ej bekräftad identitet

Med ej bekräftad identitet menas att det saknas tillräckliga bevis för den berörda personens identitet.

Missbruk av identitet

Missbruk av identitet (efternamn, förnamn, födelsedatum) föreligger när en person som registrerats i SIS II använder en annan verklig persons identitet. Detta kan till exempel inträffa när ett dokument används på ett sätt som skadar den verkliga innehavaren.

Alias

Med alias avses en fiktiv identitet som används av en person som är känd under andra identiteter.

2.11.1   Missbruk av identitet (artikel 36 i SIS II-förordningen och artikel 51 i SIS II-beslutet)

Fall av missbrukad identitet utgör komplexa ärenden och därför ska den registrerande medlemsstaten, när den blivit uppmärksam på att en person som är registrerad i SIS missbrukar någon annans identitet, kontrollera om det är nödvändigt att bibehålla den missbrukade identiteten i SIS II-registreringen.

Så snart som det står klart att en persons identitet har missbrukats ska kompletterande uppgifter läggas till registreringen i SIS II för att undvika de negativa konsekvenserna av felidentifiering, förutsatt att den berörda personen uttryckligen samtycker till detta. Den person vars identitet har missbrukats kan, i enlighet med tillämpliga nationella förfaranden, förse den behöriga myndigheten med de upplysningar som anges i artikel 36.3 i SIS II-förordningen och artikel 51.3 i SIS II-beslutet. Var och en vars identitet har missbrukats har rätt att återkalla sitt samtycke till att uppgifterna behandlas.

Den registrerande medlemsstaten är ansvarig för att infoga anmärkningen ’missbrukad identitet’ i registreringen och föra in kompletterande uppgifter om den person vars identitet har missbrukats, såsom fotografier, fingeravtryck och information om eventuella giltiga identitetshandlingar.

Om en medlemsstat upptäcker att en annan medlemsstats registrering rör en person som berörs av identitetsmissbruk, och det har fastställts att personens identitet har missbrukats, ska den underrätta den registrerande medlemsstatens Sirenekontor med hjälp av formulär Q, så att SIS II-registreringen kan kompletteras med en upplysning om missbruk av identitet.

Registreringen bör kompletteras med fotografier av och fingeravtryck från den person som utsatts för identitetsmissbruk om sådana finns tillgängliga, med beaktande av syftet med att lägga in uppgifter av sådan natur. En missbrukad identitet föreligger om en oskyldig persons uppgifter motsvarar en befintlig identitet i en registrering. Formulär Q måste innehålla uppgifter om identiteten, inbegripet aliasnummer, från registreringen så att den registrerande medlemsstaten kan fastställa vilken identitet i registreringen som formuläret avser. De obligatoriska fält i formulär Q som ska fyllas i när det gäller dessa ärenden anges i tillägg 3.

Uppgifterna om den person vars identitet har missbrukats ska endast göras tillgängliga i syfte att fastställa identiteten på den person som är föremål för kontroll och får under inga omständigheter användas för något annat ändamål. Uppgifter om identitetsmissbruk, inbegripet eventuella fingeravtryck och fotografier, ska raderas samtidigt med registreringen eller tidigare, om den berörda personen begär detta.

2.11.2   Införing av alias

I syfte att undvika alla typer av oförenliga registreringar på grund av införandet av ett alias, och för att undvika problem för oskyldiga offer och säkerställa en tillräcklig uppgiftskvalitet, ska medlemsstaterna i möjligaste mån underrätta varandra om alias och utbyta alla relevanta uppgifter om den eftersökta personens verkliga identitet.

Den medlemsstat som har lagt in registreringen ansvarar för att uppgifter om eventuella alias läggs in. Om en annan medlemsstat upptäcker ett alias ska den underrätta den registrerande medlemsstaten om detta med hjälp av formulär M.

2.11.3   Ytterligare uppgifter för att fastställa en persons identitet

Den registrerande medlemsstatens Sirenekontor kan även, om uppgifterna i SIS II är otillräckliga, lämna ytterligare uppgifter efter samråd, på eget initiativ eller på begäran av en annan medlemsstat, för att hjälpa till vid klargörandet av en persons identitet. För detta ändamål ska formulär L (och bilagor) användas. Denna information ska särskilt omfatta följande:

Platsen där den eftersökta personens pass eller identitetshandling har utfärdats.

Passets eller identitetshandlingens nummer, datum och plats för utfärdande, utfärdande myndighet samt sista giltighetsdatum.

En beskrivning av den eftersökta personen.

För- och efternamn på den eftersökta personens mor och far.

Andra möjliga stavningar av den eftersökta personens för- och efternamn.

Eventuella tillgängliga fotografier och fingeravtryck.

Senast kända adress.

Dessa uppgifter ska i största möjliga utsträckning finnas tillgängliga på Sirenekontoren, eller vara omedelbart och ständigt tillgängliga där för snabbt översändande.

Det gemensamma målet ska vara att minimera risken för att man på felaktiga grunder stoppar en person vars identitetsuppgifter liknar uppgifterna om en registrerad person.

2.12   Informationsutbyte vid inbördes länkade registreringar

Varje länk gör det möjligt att skapa en förbindelse mellan minst två registreringar.

En medlemsstat kan skapa en länk mellan de registreringar som den för in i SIS II. Endast denna medlemsstat får ändra eller radera länken. Länkar ska endast vara synliga för användare som har korrekta användarrättigheter som gör att minst två registreringar i länken är synliga för dem. Medlemsstaterna ska se till att länkarna inte kan nås utan behörighet.

2.12.1   Operationella bestämmelser

När det gäller länkar mellan registreringar krävs inga särskilda förfaranden för utbyte av tilläggsinformation. Men nedanstående principer ska iakttas.

Vid en träff på två eller flera inbördes länkade registreringar ska Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten översända formulär G för var och en av dem, med en angivelse i fält 086 om att andra formulär G om de länkade registreringarna kommer att vidarebefordras.

Det ska inte översändas några formulär i samband med registreringar som, även om de var länkade till en registrering som givit träff, inte själva givit träff vid sökning. Om en länkad registrering om överlämnande/utlämning eller om en försvunnen person (med hänsyn till deras egen säkerhet eller för att undvika hot) dock föreligger ska meddelandet om denna upptäckt om lämpligt skickas med hjälp av formulär M och om uppgifter finns tillgängliga.

2.13   De biometriska uppgifternas format och kvalitet i SIS II

I enlighet med artikel 23.2 i SIS II-beslutet ska den berörda personens fotografier och fingeravtryck fogas till registreringen i förekommande fall.

Sirenekontoren ska kunna utbyta fingeravtryck och fotografier för att komplettera en registrering och/eller för att underlätta verkställandet av de begärda åtgärderna. Om en medlemsstat har en bild eller fingeravtryck av en person som omfattas av en registrering som införts av en annan medlemsstat, kan den förstnämnda översända fotografierna och fingeravtrycken i bilaga för att göra det möjligt för den registrerande medlemsstaten att komplettera registreringen.

Detta utbyte ska inte påverka det utbyte som äger rum inom ramen för polissamarbetet enligt rambeslut 2006/960/RIF.

2.13.1   Vidare användning av utbytta uppgifter, inklusive arkivering

Alla begränsningar i fråga om användningen av de uppgifter som lämnats för registreringar i SIS II finns angivna i SIS II-rättsakterna. Eventuell vidare användning av fotografier och fingeravtryck som utbyts, inklusive arkivering, ska ske i överensstämmelse med relevanta bestämmelser i SIS II-rättsakterna, tillämpliga nationella dataskyddsbestämmelser, i enlighet med direktiv 95/46/EG, och rambeslut 2008/977/RIF.

Varje gång fingeravtryck sparas nationellt ska detta ske på ett sätt som är fullt förenligt med de bestämmelser om skydd av personuppgifter som gäller för SIS II. Medlemsstaterna ska förvara uppgifter om fingeravtryck som laddats ner från CS-SIS skilt från nationella databaser med fingeravtryck och de förstnämnda uppgifterna ska raderas på samma gång som motsvarande registreringar och tilläggsinformation.

2.13.2   Utbyte av fingeravtryck och foton

Följande förfarande ska tillämpas:

a)

Det tillhandahållande Sirenekontoret ska översända formulär L på sedvanlig elektronisk väg och i fält 083 i formulär L uppge att fingeravtryck och fotografier översänds för att komplettera en registrering i SIS II.

b)

Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten ska foga fingeravtrycken och fotografierna till registreringen i SIS II eller sända dem till den behörig myndighet för komplettering av registreringen.

2.13.3   Tekniska krav

Fingeravtryck och fotografier ska samlas in och översändas i enlighet med de normer som kommer att fastställas i tillämpningsföreskrifterna för registrering av biometriska data i SIS II.

Varje Sirenekontor ska uppfylla de tekniska kraven.

2.13.4   De biometriska uppgifternas format och kvalitet

Alla biometriska data som registreras i systemet ska ha genomgått en särskild kvalitetskontroll för att garantera en minimikvalitet som är gemensam för alla SIS II-användare.

Innan någon registrering sker ska kontroller utföras på nationell nivå för att säkerställa följande:

a)

Fingeravtrycksdata ska överensstämma med det specificerade formatet ANSI/NIST – ITL 1-2000, som har införts för Interpols räkning och anpassats till SIS II.

b)

Fotografier, som endast får användas för att fastställa identiteten hos en person som påträffats efter en alfanumerisk sökning i SIS II, ska uppfylla följande krav: Frontalbild av ansiktet, om möjligt med sidförhållandet 3:4 eller 4:5. En upplösning på minst 480 × 600 pixel, med ett färgdjup på 24 bit, ska användas när det är möjligt. Om bilden skannas, bör dess storlek inte överstiga 200 kilobit.

2.14   Särskilda typer av sökningar

2.14.1   Geografiskt målinriktade sökningar

Med en geografiskt målinriktad sökning avses en sökning som genomförs för ett begränsat geografiskt område när en medlemsstat har konkreta bevis på var en person eller ett föremål som omfattas av en registrering befinner sig.

Geografiskt målinriktade sökningar i Schengenområdet ska vara grundade på en registrering i SIS II. Under omständigheter där man vet var en person eller ett föremål befinner sig kan fält 311 (viktigt meddelande) fyllas i. En geografisk sökning ska anges och de aktuella länderna ska väljas. Om det är känt var en person eller ett föremål som efterspanas befinner sig när registreringen om gripande görs ska uppgifter om detta dessutom föras in i fält 061 i formulär A. I alla övriga fall, inklusive vid kommunikation om var föremål befinner sig, ska formulär M (fält 083) användas. Uppgifter om efterspanade personer ska registreras i SIS II för att se till att en framställan om åtgärder är omedelbart verkställbar (artikel 9.3 i rådets rambeslut 2020/584/RIF (21)).

Om föremålet för en geografisk sökning finns på en annan plats än den plats som angavs i den geografiska sökningen ska Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten med hjälp av formulär M underrätta den eller de medlemsstater som deltar i den geografiska sökningen så att eventuellt relaterat arbete stoppas.

2.14.2   Sökningar med deltagande av särskilda polisenheter för målinriktade sökningar (Fast-enheter)

Sirenekontoret i den anmodade medlemsstaten kan i lämpliga fall använda sig av de särskilda enheter som genomför målinriktade sökningar (Fugitive Active Search Teams, så kallade Fast-enheter). Registreringen i SIS II bör inte ersättas av dessa polisenheters internationella samarbete. Det får inte finnas någon överlappning mellan detta samarbete och Sirenekontorets uppgift som samlad punkt för sökningar med hjälp av SIS II.

Detta samarbete ska i lämpliga fall inrättas för att se till att Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten underrättas av sin nationella Fast-enhet om eventuella pågående åtgärder som har anknytning till en registrering i SIS II. Om så är lämpligt ska det berörda Sirenekontoret sprida denna information till andra Sirenekontor. Alla samordnade insatser via Enfast (European Network of Fugitive Active Search Teams) som kräver samarbete från Sirenekontoret ska rapporteras i förhand till Sirenekontoret.

Sirenekontoren ska se till att kompletterande uppgifter, inbegripet information om en träff, snabbt når de nationella Fast-enheterna i de fall dessa deltar i en sökning.

3.   REGISTRERINGAR OM PERSONER SOM ÄR EFTERLYSTA FÖR ATT GRIPAS OCH ÖVERLÄMNAS ELLER UTLÄMNAS (ARTIKEL 26 I SIS II-BESLUTET)

3.1   Införande av en registrering

De flesta registreringar om gripande åtföljs av en europeisk arresteringsorder. Vid en registrering om gripande finns dock även möjlighet till ett provisoriskt anhållande för tiden fram till dess att en framställning om utlämning inkommer enligt artikel 16 i Europeiska utlämningskonventionen.

Den europeiska arresteringsordern eller framställningen om utlämning ska komma från en behörig rättslig myndighet i den registrerande medlemsstaten.

Vid registrering om gripande för överlämnande ska en kopia av den ursprungliga europeiska arresteringsordern läggas in i SIS II. En översättning av arresteringsordern till ett eller flera av Europeiska unionens institutioners officiella språk kan också läggas in.

Dessutom ska personens fotografier och fingeravtryck fogas till registreringen i förekommande fall.

De relevanta uppgifterna, inklusive den europeiska arresteringsordern eller beslutet om provisoriskt anhållande för överlämnande- eller utlämning, ska vara tillgängliga för Sirenekontoret efter registreringen. Det ska kontrolleras att uppgifterna är fullständiga och korrekt presenterade.

Medlemsstaterna ska ha möjlighet att lägga in mer än en europeisk arresteringsorder per registrering om gripande. Det åligger den registrerande medlemsstaten att radera en europeisk arresteringsorder som inte längre är giltig. Den ska dessutom kontrollera om det finns några ytterligare europeiska arresteringsorder som har lagts till registreringen och, om så behövs, utvidga registreringen.

Medlemsstaterna ska kunna bifoga översättningar av europeiska arresteringsorder som de fogar till en registrering om gripande, om nödvändigt i separata binära filer.

När det gäller skannade pdf-dokument som ska bifogas registreringar ska en upplösning på 150 dpi användas i möjligaste mån.

3.2   Flera registreringar

Beträffande allmänna förfaranden, se avsnitt 2.2.

Dessutom gäller följande:

Flera medlemsstater kan göra en registrering om gripande som avser samma person. Om två eller flera medlemsstater har gjort en registrering för samma person ska beslutet om vilken arresteringsorder som ska verkställas vid ett eventuellt gripande fattas av den verkställande rättsliga myndigheten i den medlemsstat där gripandet äger rum. Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten ska skicka formulär G till varje berörd medlemsstat.

3.3   Missbruk av identitet

Se det allmänna förfarandet i avsnitt 2.11.1.

3.4   Införing av alias

Se det allmänna förfarandet i avsnitt 2.11.2.

Vid registreringar för gripande ska Sirenekontoret använda fält 011 i formulär A  (22) (vid den tidpunkt då registreringen görs) eller därefter formulär M för att underrätta andra medlemsstater om alias för en registrering för gripande under förutsättning att Sirenekontoret i fråga har tillgång till dessa uppgifter.

3.5   Tilläggsinformation för översändande till medlemsstaterna

I samband med att en registrering sker ska tilläggsinformation om registreringen översändas till alla medlemsstater.

Uppgifterna i avsnitt 3.5.1 ska översändas till övriga Sirenekontor med hjälp av formulär A samtidigt som registreringen görs. Ytterligare uppgifter som behövs för att fastställa identiteten ska översändas efter samråd med och/eller på begäran av en annan medlemsstat.

Om det finns flera europeiska arresteringsorder eller beslut om provisoriskt anhållande avseende samma person, ska separata formulär A fyllas i för var och en av dessa.

Den europeiska arresteringsordern eller det provisoriska anhållandet samt formulär A måste innehålla tillräckligt detaljerade uppgifter (särskilt punkt e i den europeiska arresteringsordern: ’beskrivning av omständigheterna kring brottet, däribland tidpunkt och plats’, fält 042, 043, 044 och 045: ’beskrivning av omständigheterna’) för att göra det möjligt för andra Sirenekontor att kontrollera registreringen. De upplysningar som krävs och deras förhållande till fälten i den europeiska arresteringsordern anges i tillägg 3.

När en europeisk arresteringsorder ersätts eller återkallas ska detta anges genom att följande text förs in i fält 267 på formulär A (artikel 26 i SIS II-beslutet) eller i fält 044 på formulär A (framställning om utlämning/överföring): ’Detta formulär ersätter formulär (nr) avseende europeisk arresteringsorder (nr) som utfärdades den (…)’.

3.5.1   Tilläggsinformation som ska översändas beträffande ett provisoriskt anhållande

3.5.1.1   Vid inläggning av en registrering som grundar sig på både en europeisk arresteringsorder och en framställning om utlämning

Vid en registrering om anhållande för utlämning ska tilläggsinformation översändas till alla medlemsstater med hjälp av formulär A. Om de registeruppgifter och den tilläggsinformation om en europeisk arresteringsorder som översänds till medlemsstaterna inte är tillräckliga för utlämning ska kompletterande uppgifter tillhandahållas.

I fält 239 ska det anges att formuläret gäller både en europeisk arresteringsorder och en framställning om utlämning.

3.5.1.2   Vid registrering enbart på grundval av en framställning om utlämning

Vid en registrering om anhållande för utlämning ska tilläggsinformation översändas till alla medlemsstater med hjälp av formulär A.

I fält 239 ska det anges att formuläret gäller en framställning om utlämning.

3.6   Flaggning

För allmänna bestämmelser, se avsnitt 2.6.

Om minst en av de europeiska arresteringsorder som fogats till registreringen är verkställbar ska registreringen inte märkas med flagga.

Om en europeisk arresteringsorder avser mer än ett brott ska registreringen inte flaggas om överlämnande kan ske för åtminstone ett av brotten.

Såsom anges i avsnitt 2.6 ska en registrering som märkts med flagga enligt artikel 26 i SIS II-beslutet, under den tid flaggningen varar, anses ha förts in i syfte att informera om var den person som registreringen gäller befinner sig.

3.6.1   Begäran om systematisk flaggning för registreringar om personer som är efterlysta för att gripas och utlämnas i fall där rambeslut 2002/584/RIF inte är tillämpligt

Följande förfarande ska tillämpas:

a)

I de fall rambeslut 2002/584/RIF inte är tillämpligt vid en registrering om personer som har efterlysts för att gripas och utlämnas kan ett Sirenekontor begära att andra Sirenekontor systematiskt ska flagga de registreringar enligt artikel 26 i SIS II-beslutet som görs för deras medborgare.

b)

Varje Sirenekontor som vill göra en sådan begäran ska sända denna i skriftlig form till de andra Sirenekontoren.

c)

Varje Sirenekontor som tar emot en sådan begäran ska lägga till en flagga för den berörda medlemsstaten så snart registreringen har förts in.

d)

Flaggningen ska kvarstå till dess att det begärande Sirenekontoret ber om att den ska avlägsnas.

3.7   Sirenekontorens åtgärder vid mottagande av en registrering om gripande

Ett Sirenekontor som tar emot formulär A ska utan dröjsmål göra en sökning bland alla tillgängliga källor för att försöka få fram var personen befinner sig. Om de uppgifter som lämnas av den registrerande medlemsstaten inte är tillräckliga för att godtas av den mottagande medlemsstaten är detta inte skäl nog för att avstå från att genomföra sökningen. De mottagande medlemsstaterna ska göra sökningar i den utsträckning det är tillåtet enligt nationell lagstiftning.

Om registreringen om gripande bekräftas och personen lokaliseras eller grips i en medlemsstat kan uppgifterna i formulär A vidarebefordras av det mottagande Sirenekontoret till den behöriga myndigheten i den medlemsstat som ska verkställa arresteringsordern eller framställningen om utlämning. Om den europeiska arresteringsordern eller framställningen om utlämning begärs i original kan den utfärdande rättsliga myndigheten sända dessa direkt till den verkställande rättsliga myndigheten (om inte andra arrangemang har anordnats av den utfärdande och/eller den verkställande medlemsstaten).

3.8   Utbyte av information efter en träff

Se de allmänna förfarandena i avsnitt 2.3.

Dessutom ska följande förfarande tillämpas:

a)

En träff vid sökning efter en person som är föremål för en registrering om gripande ska alltid meddelas omedelbart till den registrerande medlemsstatens Sirenekontor. Efter det att formulär G har översänts ska dessutom Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten i lämpliga fall underrätta Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten om träffen per telefon.

b)

Den registrerande medlemsstatens Sirenekontor ska därefter översända eventuella relevanta och specifika uppgifter om vilka särskilda åtgärder som ska vidtas av Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten.

c)

Följande uppgifter ska anges i fält 091 i formulär G: den myndighet som är behörig myndighet för mottagandet av den europeiska arresteringsordern eller framställningen om utlämning, fullständiga kontaktuppgifter för denna myndighet (postadress, telefonnummer och, om dessa är tillgängliga, faxnummer och e-postadress), namn på behörig person (om denna uppgift finns tillgänglig), begärt språk samt tidsfrist och form för översändandet.

d)

När en tydlig koppling till särskilda medlemsstater har fastställts via gärningsbeskrivningen och ytterligare efterforskningar har inletts ska Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten dessutom underrätta andra Sirenekontor om träffen med hjälp av formulär M.

e)

Ytterligare information om registreringar enligt artikel 26 i SIS II-beslutet kan förmedlas genom Sirenekontoren, som agerar på de rättsliga myndigheternas vägnar, om denna information faller under ömsesidig rättslig hjälp.

3.9   Utbyte av tilläggsinformation i samband med överlämnande eller utlämning

När den behöriga rättsliga myndigheten ska underrätta Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten om huruvida det är möjligt med ett överlämnande eller en utlämning av en person som är föremål för en registrering om gripande ska denna information omedelbart lämnas till Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten med hjälp av formulär M, varvid antingen ordet ’SURRENDER’ eller ordet ’EXTRADITION’ ska anges under fält 083 (23). Sirenekontoren ska så snabbt som möjligt meddela de närmare villkoren för överlämnandet eller utlämningen.

3.10   Utbyte av tilläggsinformation i samband med transitering genom en annan medlemsstat

Om det är nödvändigt med en transitering av en person ska Sirenekontoret i den medlemsstat genom vilken personen ska transiteras lämna nödvändig information och hjälp efter det att den mottagit en begäran om detta antingen från Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten eller från den behöriga rättsliga myndigheten i den registrerande medlemsstaten, vilken översänts av Sirenekontoret på formulär M, varvid ordet ’TRANSIT’ anges längst upp under fält 083.

3.11   Radering av registreringar vid överlämnande eller utlämning

Raderingar av registreringar om överlämnande eller utlämning ska ske när personen har överlämnats eller utlämnats till de behöriga myndigheterna i den registrerande medlemsstaten, men kan också ske om det rättsliga beslut som registreringen grundades på har återkallats av den behöriga rättsliga myndigheten enligt nationell lagstiftning.

4.   REGISTRERINGAR OM NEKAD INRESA ELLER VISTELSE (ARTIKEL 24 I SIS II-FÖRORDNINGEN)

Inledning

Utbyte av uppgifter om tredjelandsmedborgare som registrerats på spärrlista enligt artikel 24 i SIS II-förordningen gör det möjligt för medlemsstaterna att fatta beslut när det gäller inresa eller viseringsansökningar. Om personen redan befinner sig på den berörda medlemsstatens territorium gör informationsutbytet det möjligt för medlemsstaternas myndigheter att vidta de åtgärder som krävs för utfärdande av uppehållstillstånd, visering för längre vistelse eller beslut om utvisning. I detta avsnitt avser hänvisningar till viseringar visering för längre vistelse om inte annat tydligt anges (exempelvis visering för förnyad inresa).

Det åligger de myndigheter som ansvarar för gränskontroll och för utfärdande av uppehållstillstånd eller viseringar att genomföra det informationsförfarande som föreskrivs i artikel 5.4 i kodexen om Schengengränserna och det samrådsförfarande som föreskrivs i artikel 25 i Schengenkonventionen. Sirenekontoren ska i princip endast medverka i förfarandena när det är fråga överföring av tilläggsinformation som har ett direkt samband med registreringarna (till exempel meddelande om träff, närmare angivelse av identitet) eller radering av dessa.

Sirenekontoren kan emellertid också vara involverade i översändande av sådan tilläggsinformation som behövs för utvisning eller avvisning av en tredjelandsmedborgare, eller i översändande av eventuell kompletterande information med anledning av dessa åtgärder.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG (24) är inte tillämpligt i Schweiz. Vid en träff på en tredjelandsmedborgare som omfattas av rätten till fri rörlighet ska därför normala samrådsförfaranden genomföras mellan Schweiz, den registrerande medlemsstaten och eventuellt andra medlemsstater som har relevanta upplysningar om tredjelandsmedborgarens rätt till fri rörlighet.

4.1   Införande av en registrering

Enligt artikel 25 i SIS II-förordningen gäller särskilda regler för tredjelandsmedborgare som omfattas av rätten till fri rörlighet i den mening som avses i direktiv 2004/38/EG. Sirenekontoret ska i möjligaste mån ge tillgång till sådana upplysningar som använts för att bedöma huruvida en registrering om nekad inresa eller vistelse har lagts in för en person som omfattas av rätt till fri rörlighet (25). I det exceptionella fall en registrering läggs in avseende en tredjelandsmedborgare som omfattas av rätten till fri rörlighet ska Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten, på grundval av den information som tillhandahållits av den registrerande myndigheten, översända formulär M till alla övriga medlemsstater (se avsnitten 4.6 och 4.7).

Dessutom föreskrivs i artikel 26 i SIS II-förordningen att registreringar om tredjelandsmedborgare som är föremål för en restriktiv åtgärd avsedd att förhindra inresa till eller transitering genom medlemsstaternas territorium och vidtagen i enlighet med artikel 29 i fördraget om Europeiska unionen (26) också ska registreras i SIS II, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Registreringarna ska föras in och uppdateras av den behöriga myndigheten i den medlemsstat som innehar ordförandeskapet för Europeiska unionens råd vid den tidpunkt då åtgärden antas. Om den medlemsstaten inte har tillgång till SIS II eller registreringar enligt artikel 24 i SIS II-förordningen ska ansvaret övergå till den medlemsstat som står på tur att inneha ordförandeskapet och som har tillgång till SIS II, däribland registreringar enligt artikel 24 i SIS II-förordningen.

Medlemsstaterna ska inrätta de förfaranden som krävs för att införa, uppdatera och radera dessa registreringar.

4.2   Flera registreringar

Se det allmänna förfarandet i avsnitt 2.2.

4.3   Missbruk av identitet

Se det allmänna förfarandet i avsnitt 2.11.1.

Problem kan uppstå om en tredjelandsmedborgare som registrerats för nekad inresa eller vistelse olagligt använder en medlemsstats medborgares identitet vid sin inresa. Om en sådan situation upptäcks kan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna göras medvetna om den korrekta användningen av funktionen för missbrukade identiteter inom SIS II. Registreringar om nekad inresa ska inte utfärdas i huvudidentiteten för en EU-medborgare.

4.4   Införing av alias

De allmänna bestämmelserna beskrivs i avsnitt 2.11.2.

4.5   Informationsutbyte i samband med utfärdande av uppehållstillstånd eller viseringar

Följande förfarande ska tillämpas:

a)

Utan att det påverkar det särskilda förfarande för informationsutbyte som följer av artikel 25 i Schengenkonventionen, och med förbehåll för avsnitt 4.8, som rör informationsutbytet efter en träff på en tredjelandsmedborgare som omfattas av rätt till fri rörighet (i vilket fall det är obligatoriskt att samråda med Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten). Den verkställande medlemsstaten kan meddela den registrerande medlemsstaten att en registrering om nekad inresa har givit en träff under förfarandet för utfärdande av ett uppehållstillstånd eller en visering. Den registrerande medlemsstaten kan därefter informera övriga medlemsstater med hjälp av ett formulär M, om det visar sig lämpligt.

b)

På begäran kan de berörda medlemsstaternas Sirenekontor i enlighet med nationell lagstiftning bistå med att överföra nödvändig information till de myndigheter som ansvarar för utfärdandet av uppehållstillstånd och viseringar.

Särskilda förfaranden enligt artikel 25 i tillämpningskonventionen

Förfarandet enligt artikel 25.1 i Schengenkonventionen

Om en medlemsstat som överväger att bevilja ett uppehållstillstånd eller en visering upptäcker att sökanden i fråga har registrerats på spärrlista av en annan medlemsstat ska den samråda med den registrerande medlemsstaten via Sirenekontoren. Den medlemsstat som överväger att bevilja ett uppehållstillstånd eller en visering ska använda formulär N för att informera den registrerande medlemsstaten om sitt beslut att bevilja uppehållstillståndet eller viseringen. Registreringen ska raderas om den berörda medlemsstaten beslutar att utfärda uppehållstillståndet eller viseringen. Den berörda personen kan dock ändå föras upp på den registrerande medlemsstatens nationella förteckning över registreringar om nekad inresa.

Förfarandet enligt artikel 25.2 i Schengenkonventionen

Om en medlemsstat som lagt in en registrering om nekad inresa eller vistelse upptäcker att den person som registreringen gäller har beviljats uppehållstillstånd eller visering ska den via Sirenekontoren kontakta den medlemsstat som utfärdade uppehållstillståndet eller viseringen. Den medlemsstat som beviljade uppehållstillståndet eller viseringen ska använda formulär O för att informera den registrerande medlemsstaten om den beslutar att återkalla uppehållstillståndet eller viseringen eller inte. Registreringen ska raderas om den berörda medlemsstaten beslutar att bibehålla uppehållstillståndet eller viseringen. Den berörda personen kan dock ändå föras upp på en medlemsstats nationella förteckning över registreringar om nekad inresa.

Ett samråd via Sirenekontoren med hjälp av formulär O ska också äga rum om den medlemsstat som utfärdade uppehållstillståndet eller viseringen senare upptäcker att det finns en registrering om nekad inresa eller vistelse avseende den berörda personen i SIS II (27).

Om en tredje medlemsstat (det vill säga utöver den som beviljade uppehållstillståndet/viseringen och den som lade in registreringen) upptäcker att det finns en registrering avseende en tredjelandsmedborgare som har beviljats uppehållstillstånd eller visering i någon av medlemsstaterna ska den, via sitt Sirenekontor och med hjälp av formulär H, meddela såväl den medlemsstat som beviljade uppehållstillståndet/viseringen som den registrerande medlemsstaten.

Om förfarandet enligt artikel 25 i Schengenkonventionen medför att en registrering om nekad inresa eller vistelse raderas ska Sirenekontoren, i enlighet med sin nationella lagstiftning, bistå med stöd om så begärs.

Särskilda förfaranden enligt artikel 5.4 a och 5.4 c i kodexen om Schengengränserna

4.5.1   Förfarande i sådana fall som omfattas av artikel 5.4 a

Enligt artikel 5.4 a i kodexen om Schengengränserna ska tredjelandsmedborgare som omfattas av en registrering om nekad inresa eller vistelse, men som innehar uppehållstillstånd, visering för längre vistelse eller visering för förnyad inresa som utfärdats av någon av medlemsstaterna, tillåtas inresa för transiteringsändamål till den medlemsstat som utfärdade uppehållstillståndet, viseringen för längre vistelse eller viseringen för förnyad inresa när de passerar gränsen i en annan medlemsstat. Inresa kan nekas om denna medlemsstat har lagt in en nationell registrering om nekad inresa. I båda fallen ska Sirenekontoret i den medlemsstat som personen vill resa in i, på begäran av behörig myndighet, översända ett meddelande till Sirenekontoren i de båda andra medlemsstaterna (formulär H vid beviljad transitering/formulär G vid nekad inresa) för att upplysa dem om denna inkonsekvens och begära att de samråder med varandra i syfte att antingen radera registreringen i SIS II eller återkalla uppehållstillståndet/viseringen. Den kan också begära att bli underrättad om resultatet av eventuella samråd.

Om den berörda tredjelandsmedborgaren försöker resa in i den medlemsstat som har lagt in registreringen i SIS II kan denna medlemsstat neka personen inresa. Sirenekontoret i den medlemsstaten ska dock, på begäran av behörig myndighet, samråda med Sirenekontoret i den medlemsstat som utfärdade uppehållstillståndet eller viseringen, i syfte att ge den behöriga myndigheten möjlighet att fastställa om det finns tillräckliga skäl att återkalla uppehållstillståndet/viseringen. Den medlemsstat som beviljade uppehållstillståndet eller viseringen ska använda formulär O för att informera den registrerande medlemsstaten om den beslutar att återkalla uppehållstillståndet eller viseringen eller inte. Registreringen ska raderas om den berörda medlemsstaten beslutar att bibehålla uppehållstillståndet eller viseringen. Den berörda personen kan dock ändå föras upp på en medlemsstats nationella förteckning över registreringar om nekad inresa.

Om denna person försöker resa in i den medlemsstat som utfärdade uppehållstillståndet eller viseringen ska han eller hon tillåtas resa in på territoriet, men Sirenekontoret i den medlemsstaten ska, på begäran av den behöriga myndigheten, samråda med Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten, så att de behöriga myndigheterna i fråga kan besluta om att återkalla uppehållstillståndet eller viseringen eller radera registreringen. Den medlemsstat som beviljade uppehållstillståndet eller viseringen ska använda formulär O för att informera den registrerande medlemsstaten om den beslutar att återkalla uppehållstillståndet eller viseringen eller inte. Registreringen ska raderas om den berörda medlemsstaten beslutar att uppehållstillståndet eller viseringen ska fortsätta att gälla. Den berörda personen kan dock ändå föras upp på en medlemsstats nationella förteckning över registreringar om nekad inresa.

4.5.2   Förfarande i sådana fall som omfattas av artikel 5.4 c

Enligt artikel 5.4 c kan en medlemsstat, med hänvisning till humanitära skäl, det nationella intresset eller internationella förpliktelser, avvika från principen om att en person som är föremål för en registrering om nekad inresa inte ska tillåtas resa in i landet. På begäran av behörig myndighet ska Sirenekontoret i den medlemsstat som beviljade inresan underrätta Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten om detta med hjälp av formulär H.

4.6.   Gemensamma bestämmelser om de förfaranden som avses i avsnitt 4.5

a)

Endast ett formulär N eller formulär O ska sändas per samrådsförfarande av Sirenekontoret i den medlemsstat som har beviljat eller har för avsikt att bevilja eller innehålla ett uppehållstillstånd eller långtidsvisering för att informera den medlemsstat som har utfärdat eller har för avsikt att utfärda en registrering om nekad inresa om det slutliga beslutet om beviljande innehållande eller återkallande av uppehållstillståndet eller viseringen.

b)

Samrådsförfarande ska antingen ske enligt förfarandet i artikel 25.1 i Schengenkonventionen eller enligt förfarandet i artikel 25.2 i Schengenkonventionen.

c)

När formulär M, G eller H översänds i samband med ett samrådsförfarande får det märkas med nyckelordet ’samrådsförfarande’. (formulär M: fält 083, (formulär G: fält 086, formulär H: fält 083).

4.7   Informationsutbyte efter en träff och vid nekad inresa eller utvisning från Schengenområdet

Utan att det påverkar de särskilda förfaranden för informationsutbyte som följer av artikel 5.4 a och 5.4 c i kodexen om Schengengränserna, och utan att det påverkar tillämpningen av avsnitt 4.8, som rör informationsutbytet efter en träff på en tredjelandsmedborgare som omfattas av rätt till fri rörlighet i gemenskapen (i vilket fall det är obligatoriskt att vända sig till Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten), kan en medlemsstat anmoda om att bli underrättad om eventuella träffar på registreringar om nekad inresa eller vistelse som den har lagt in.

Sirenekontoren i registrerande medlemsstater som har lagt in registreringar om nekad inresa behöver inte systematiskt underrättas om eventuella träffar. Det är tillräckligt om detta sker i undantagsfall. Om det till exempel krävs tilläggsinformation kan under alla omständigheter formulär G eller formulär H översändas, beroende på vilken åtgärd som vidtas. Formulär G ska alltid översändas om det föreligger en träff avseende en person som omfattas av rätten till fri rörlighet.

Utan hinder av bestämmelserna i ovanstående punkt ska alla Sirenekontor enligt vad som anges i avsnitt 10 tillhandahålla statistik över alla träffar på utländska registreringar på deras territorier.

Följande förfarande ska tillämpas:

a)

En medlemsstat kan begära att bli informerad om eventuella träffar på uppgifter om nekad inresa eller vistelse som den har registrerat. En medlemsstat som vill utnyttja denna möjlighet ska lämna en skriftlig begäran till de andra medlemsstaterna.

b)

Den verkställande medlemsstaten kan själv ta initiativ och informera den registrerande medlemsstaten om att en registrering har givit träff och att tredjelandsmedborgaren i fråga har nekats inresa eller avlägsnats från Schengenterritoriet.

c)

När en åtgärd vidtagits med anledning av en träff ska Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten informera den registrerande medlemsstatens Sirenekontor med hjälp av formulär G. Formulär G ska också översändas vid träff om mer information krävs för att kunna vidta åtgärden.

d)

När de uppgifter som avses i led c inkommit från den registrerande medlemsstaten gäller följande:

i)

Om åtgärden genomförts ska den verkställande medlemsstaten meddela Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten med hjälp av formulär M (inte ännu ett formulär G för samma registrering).

ii)

Om åtgärden inte genomförs ska den verkställande medlemsstaten meddela Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten med hjälp av formulär H.

iii)

När ytterligare samråd behövs ska detta ske med hjälp av formulär M.

iv)

Utbytet vid samråd ska avslutas med formulär N eller formulär O.

e)

Om en medlemsstat upptäcker en tredjelandsmedborgare som är föremål för en registrering på sitt territorium ska Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten översända den information som krävs för att den berörda tredjelandsmedborgaren ska kunna återsändas. Med hänsyn till den verkställande medlemsstatens behov ska informationen lämnas i formulär M och omfatta

typ av beslut och grunderna för beslutet,

beslutsfattande myndighet,

datum för beslutet,

delgivningsdatum (dag då beslutet delgavs),

verkställighetsdatum,

datum när beslutet upphör att gälla eller beslutets giltighetstid,

uppgifter om personen dömts för brott och vilket straff som utdömts.

Om en registrerad person upptäcks vid gränsen ska de förfaranden som fastställs i kodexen om Schengengränserna och av den registrerande medlemsstaten följas.

Ett brådskande utbyte av tilläggsinformation mellan Sirenekontoren kan också vara nödvändigt i särskilda fall för att en person ska kunna identifieras på ett tillförlitligt sätt.

4.8   Informationsutbyte efter en träff på en tredjelandsmedborgare som omfattas av rätten till fri rörlighet

Särskilda bestämmelser gäller för tredjelandsmedborgare som omfattas av rätten till fri rörlighet i den mening som avses direktiv 2004/38/EG (28).

Särskilda bestämmelser gäller om en sökning ger träff på en tredjelandsmedborgare som omfattas av rätten till fri rörlighet i den mening som avses i direktiv 2004/38/EG (men se inledningen till avsnitt 4 när det gäller Schweiz ställning). Följande förfarande ska tillämpas:

a)

Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten ska, på begäran av behörig myndighet, omedelbart kontakta Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten med hjälp av formulär G, i syfte att erhålla de upplysningar som krävs för att utan dröjsmål besluta om vilka åtgärder som ska vidtas.

b)

Omedelbart i samband med mottagandet av begäran om upplysningar ska Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten börja samla in den begärda informationen och så snabbt som möjligt översända den till Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten.

c)

Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten ska kontrollera med den behöriga myndigheten huruvida registreringen kan bevaras i enlighet med direktiv 2004/38/EG, såvida inte denna information redan är tillgänglig. Om den behöriga myndigheten beslutar sig för att bevara registreringen ska den registrerande medlemsstatens Sirenekontor underrätta alla övriga Sirenekontor om detta med hjälp av formulär M.

d)

Den verkställande medlemsstaten ska via sitt Sirenekontor meddela Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten om huruvida den begärda åtgärden utfördes (formulär M) eller inte (formulär H) (29).

4.9   Utbyte av information för det fall att en medlemsstat, utan att ha fått en träff, upptäcker att det finns en registrering om nekad inresa för en tredjelandsmedborgare som omfattas av rätten till fri rörlighet

Om en medlemsstat, utan att ha fått en träff, upptäcker att det finns en registrering om nekad inresa för en tredjelandsmedborgare som omfattas av rätten till fri rörlighet, ska Sirenekontoret i den medlemsstaten, på begäran av den behöriga myndigheten, översända ett formulär M till Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten och informera den om detta.

Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten ska kontrollera med den behöriga myndigheten huruvida registreringen kan bevaras i enlighet med direktiv 2004/38/EG, såvida inte denna information redan är tillgänglig. Om den behöriga myndigheten beslutar sig för att bevara registreringen ska den registrerande medlemsstatens Sirenekontor underrätta alla övriga Sirenekontor om detta med hjälp av formulär M.

4.10   Radering av registreringar om nekad inresa eller vistelse

Utan att det påverkar de särskilda förfaranden som följer av artikel 25 i Schengenkonventionen och artikel 5.4 a och c i kodexen om Schengengränserna ska registreringar om nekad inresa eller vistelse avseende tredjelandsmedborgare raderas med stöd av följande:

a)

registreringstiden har löpt ut,

b)

radering har beslutats av behörig myndighet i den registrerande medlemsstaten,

c)

tidsfristen för att vägra inresa har löpt ut, om den behöriga myndigheten i den registrerande medlemsstaten använder slutdatum för sina beslut, eller

d)

medborgarskap har förvärvats i någon av medlemsstaterna. Om förvärvet av medborgarskap uppmärksammas av Sirenekontoret i en annan medlemsstat än den registrerande ska den förstnämnda konsultera Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten och, vid behov, översända formulär J, i enlighet med förfarandet för rättelse och radering av rättsligt eller sakligt felaktiga uppgifter (se avsnitt 2.7).

5.   REGISTRERINGAR OM FÖRSVUNNA PERSONER (ARTIKEL 32 I SIS II-BESLUTET)

5.1   Flera registreringar

Se det allmänna förfarandet i avsnitt 2.2.

5.2   Missbruk av identitet

Se det allmänna förfarandet i avsnitt 2.11.1.

5.3   Införing av alias

Se det allmänna förfarandet i avsnitt 2.11.2.

5.4   Flaggning

Det kan förekomma att en träff på en registrering om en försvunnen person föreligger och de behöriga myndigheterna i den verkställande medlemsstaten beslutar att den begärda åtgärden inte ska vidtas och/eller att inga ytterligare åtgärder kommer att vidtas med avseende på registreringen. Detta beslut kan fattas även om den registrerande medlemsstatens behöriga myndigheter beslutar sig för att bevara registreringen i SIS II. Under sådana omständigheter kan den verkställande myndigheten begära flaggning efter det att träffen har gjorts. I samband med detta ska det allmänna förfarandet i avsnitt 2.6 följas.

Det finns inga alternativa åtgärder som kan vidtas i samband med registreringar om försvunna personer.

5.5   Tillhandahållande av ingående beskrivningar av försvunna minderåriga och andra personer som bedöms vara utsatta för risk

Sirenekontoren ska ha tillgång till all relevant kompletterande information på nationell nivå rörande registreringar om försvunna personer, så att de kan utnyttja sin fulla potential när det gäller att lösa ärenden, underlätta identifiering av de berörda personerna och snabbt lämna kompletterande information om saker med anknytning till ärendet i fråga. Relevant tilläggsinformation kan särskilt utgöras av nationella beslut om vårdnaden om ett barn eller ansvaret för en sårbar person, eller av framställningar om användning av särskilda varningsmekanismer i situationer där barn är inblandade.

Givetvis kommer inte alla sårbara försvunna personer att passera nationella gränser och därför ska beslut om tillhandahållande av tilläggsinformation (närmare beskrivning) och om vilka som ska ta emot denna information fattas från fall till fall, med hänsyn till samtliga omständigheter av relevans i sammanhanget. Efter ett beslut på nationell nivå om och i vilken omfattning sådan tilläggsinformation behöver vidarebefordras ska Sirenekontoret, om det är lämpligt, vidta någon av följande åtgärder:

a)

Bevara informationen för att kunna vidarebefordra tilläggsinformation på begäran av en annan medlemsstat.

b)

Vidarebefordra formulär M till behörigt Sirenekontor, om undersökningar indikerar en trolig vistelseort för den försvunna personen.

c)

Med hänsyn till omständigheterna kring försvinnandet vidarebefordra formulär M till alla behöriga Sirenekontor, i syfte att snabbt tillhandahålla alla tillgängliga uppgifter om den försvunna personen.

När det gäller försvunna personer som är förknippade med hög risk ska texten i fält 311 i formulär M inledas med ordet ’URGENT’ och en förklaring av skälet till att ärendet är brådskande. (När den saknade minderåriga är ensam (30) ska den förklarande termen ’ensamkommande minderårig’ anges). Brådskan kan understrykas ytterligare genom ett telefonsamtal för att klargöra betydelsen av formulär M och vikten av att snabbt vidta åtgärder.

En gemensam metod för hur man för in strukturerad tilläggsinformation i en överenskommen ordningsföljd om försvunna personer som är förknippade med hög risk ska användas (31) Denna information ska föras in under fält 083 i formulär M.

När informationen har mottagits av ett Sirenekontor ska den, för att skapa bästa möjliga förutsättningar att lokalisera personen på ett målinriktat och rationellt sätt, förmedlas i lämplig utsträckning till

a)

berörda gränsövergångar,

b)

de administrativa myndigheter och polismyndigheter på platsen som ansvarar för skyddet av personer, och

c)

de berörda konsulära myndigheterna i den medlemsstat som har gjort registreringen, förutsatt att en träff konstaterats i SIS II.

5.6   Utbyte av information efter en träff

Se de allmänna förfarandena i avsnitt 2.3.

Dessutom gäller följande:

a)

Sirenekontoren ska, i det mån det är möjligt, översända nödvändig medicinsk information om de berörda försvunna personerna, om åtgärder måste vidtas för att skydda dem.

Den översända informationen ska bevaras endast så länge som det är absolut nödvändigt och användas enbart i samband med medicinsk behandling av den berörda personen.

b)

Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten ska alltid meddela en berörd persons vistelseort till den registrerande medlemsstatens Sirenekontor.

c)

Enligt artikel 33.2 i SIS II-beslutet får uppgifter om var en försvunnen person, som är myndig, befinner sig vidarebefordras till den person som rapporterade försvinnandet endast om den försvunne har samtyckt till detta (32). Samtycket ska vara skriftligt eller, om detta inte är möjligt, framgå av ett skriftligt protokoll. Om samtycke vägras ska detta bekräftas skriftligen av den berörda personen eller protokollföras formellt. De behöriga myndigheterna får emellertid upplysa den som anmälde personen försvunnen om att registreringen har blivit raderad efter en träff.

5.7   Radering av registreringar om försvunna personer

Om den registrerande medlemsstaten behöver längre tid för att radera registreringen ska detta meddelas till Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten så att registreringen kan flaggas på det sätt som anges i avsnitt 5.4 i Sirenehandboken.

5.7.1   Minderåriga

En registrering ska raderas med stöd av följande:

a)

Ärendet har avslutats (dvs. den minderåriga har återförts till hemlandet eller de behöriga myndigheterna i den verkställande medlemsstaten har fattat beslut om vårdnaden av barnet).

b)

Registreringstiden har löpt ut.

c)

Radering har beslutats av behörig myndighet i den registrerande medlemsstaten.

5.7.2   Vuxna – ingen begäran om skyddsåtgärder

En registrering ska raderas med stöd av följande:

a)

Den berörda åtgärden har genomförts (den genomförande medlemsstaten har fastställt vistelseorten).

b)

Registreringstiden har löpt ut.

c)

Radering har beslutats av behörig myndighet i den registrerande medlemsstaten.

5.7.3   Vuxna – skyddsåtgärder begärda

En registrering ska raderas med stöd av följande:

a)

Den berörda åtgärden pågår (personen har fått skydd).

b)

Registreringstiden har löpt ut.

c)

Radering har beslutats av behörig myndighet i den registrerande medlemsstaten.

Beroende på nationell rätt får registreringen behållas till dess att personer som ställts under skyddsförvar har återförts till hemlandet.

6.   REGISTRERINGAR OM PERSONER SOM SÖKS FÖR RÄTTSLIGA FÖRFARANDEN (ARTIKEL 34 I SIS II-BESLUTET)

6.1   Flera registreringar

Se det allmänna förfarandet i avsnitt 2.2.

6.2   Missbruk av identitet

Se det allmänna förfarandet i avsnitt 2.11.1.

6.3   Införing av alias

Se det allmänna förfarandet i avsnitt 2.11.2.

6.4   Utbyte av information efter en träff

Se de allmänna förfarandena i avsnitt 2.3.

Dessutom gäller följande:

a)

Uppgifter om den verkliga vistelseorten eller hemvisten ska inhämtas med användning av alla medel som står till buds enligt lagstiftningen i den medlemsstat där personen påträffats.

b)

Det ska finnas nationella förfaranden som säkerställer att registreringar i SIS II endast bevaras så länge som krävs för de angivna ändamålen.

Ytterligare information om registreringar enligt artikel 34 i SIS II-beslutet kan förmedlas genom Sirenekontoren, som agerar på de rättsliga myndigheternas vägnar, om denna information faller under ömsesidig rättslig hjälp.

6.5   Radering av registreringar om personer som söks för rättsliga förfaranden

En registrering ska raderas med stöd av följande:

a)

Den behöriga myndigheten i den registrerande medlemsstaten har fått besked om personens vistelseort. Om ingen åtgärd kan vidtas med hjälp av de lämnade upplysningarna (t.ex. om adressen är felaktig eller fast adress saknas) ska Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten kontakta Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten för att lösa problemet.

b)

Registreringstiden har löpt ut.

c)

Radering har beslutats av behörig myndighet i den registrerande medlemsstaten.

Om en träff uppkommit i någon av medlemsstaterna och adressuppgifterna överlämnats till den registrerande medlemsstaten och en senare träff i den medlemsstaten ger samma adressuppgifter ska den verkställande medlemsstaten notera träffen utan att återsända adressuppgifterna eller formulär G till den registrerande medlemsstaten. I dessa fall ska den verkställande medlemsstaten upplysa den registrerande medlemsstaten om att flera träffar uppkommit och den registrerande medlemsstaten ska överväga behovet av att behålla registreringen.

7.   REGISTRERINGAR OM DISKRETA KONTROLLER ELLER SÄRSKILDA KONTROLLER (ARTIKEL 36 I SIS II-BESLUTET)

7.1   Flera registreringar

Se det allmänna förfarandet i avsnitt 2.2.

7.2   Missbruk av identitet

Se det allmänna förfarandet i avsnitt 2.11.1.

7.3   Införing av alias

Se det allmänna förfarandet i avsnitt 2.11.2.

7.4   Information till övriga medlemsstater vid registrering

Vid inläggning av en registrering ska Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten underrätta alla övriga Sirenekontor om detta med hjälp av formulär M i följande fall:

a)

En registrering om diskreta eller särskilda kontroller har förts in med begäran om att träffar snarast ska meddelas till det registrerande Sirenekontoret. På formulär M ska det stå ’ARTIKEL 36.2 i SIS II-beslutet – omedelbar åtgärd’ eller ’ARTIKEL 36.3 i SIS II-beslutet – omedelbar åtgärd’. Motiveringen för omedelbar åtgärd ska lämnas i fält 083 på formulär M.

b)

Nationella myndigheter som ansvarar för statens säkerhet begär att en registrering ska föras in i enlighet med artikel 36.3 i SIS II-beslutet. På formulär M ska det stå ’ARTIKEL 36.3 i SIS II-beslutet’.

När en registrering förs in enligt artikel 36.3 i SIS II-beslutet ska formulär M i fält 080 innehålla namnet på den myndighet som begär att registreringen ska föras in, först på den registrerande medlemsstatens språk och därefter även på engelska. Myndighetens kontaktuppgifter ska anges i fält 081 i ett format som inte behöver översättas.

Vissa känsliga uppgifter ska omfattas av sekretesskydd i enlighet med nationell lagstiftning och kontakten mellan Sirenekontoren ska hållas åtskild från all kontakt mellan de myndigheter som ansvarar för den nationella säkerheten.

7.5   Flaggning

Se det allmänna förfarandet i avsnitt 2.6.

Det finns inga alternativa åtgärder som kan vidtas i samband med registreringar om diskreta eller särskilda kontroller.

Om den myndighet som ansvarar för statens säkerhet i den verkställande medlemsstaten dessutom beslutar att registreringen kräver en flaggning ska den kontakta sitt nationella Sirenekontor och underrätta det om att den begärda åtgärden inte kan genomföras. Sirenekontoret ska därefter begära en flaggning genom att översända ett formulär F till Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten. Precis som för andra ansökningar om flaggning ska ett allmänt skäl anges. Uppgifter av känslig karaktär behöver emellertid inte lämnas ut (se även avsnitt 7.6 b).

7.6   Utbyte av information efter en träff

Se de allmänna förfarandena i avsnitt 2.3.

Dessutom gäller följande:

a)

Vid träff på en registrering som införts i enlighet med artikel 36.3 i SIS II-beslutet, ska Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten underrätta Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten om resultaten (diskreta kontroller eller särskilda kontroller) med hjälp av formulär G. Samtidigt ska Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten underrätta sin egen myndighet med ansvar för nationell säkerhet.

b)

Det fordras ett särskilt förfarande för att säkerställa sekretessen för uppgifter. Kontakterna mellan de myndigheter som har ansvaret för statens säkerhet ska hållas åtskilda från kontakterna mellan Sirenekontoren. De exakta skälen för att begära en flaggning ska därför diskuteras direkt mellan myndigheterna med ansvar för statens säkerhet och inte mellan Sirenekontoren.

c)

Vid en träff på en registrering som innehåller en begäran om omedelbar rapportering av träffen ska formulär G utan dröjsmål översändas till Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten.

7.7   Radering av registreringar om diskreta eller särskilda kontroller

En registrering ska raderas med stöd av följande:

a)

Registreringstiden har löpt ut.

b)

Radering har beslutats av behörig myndighet i den registrerande medlemsstaten.

7.8   Automatisk nummerplåtsavläsning (ANPR)

Se avsnitt 9.

8.   REGISTRERINGAR OM FÖREMÅL SOM SKA BESLAGTAS ELLER ANVÄNDAS SOM BEVISMATERIAL I BROTTMÅL (ARTIKEL 38 I SIS II-BESLUTET)

8.1   Flera registreringar

Se det allmänna förfarandet i avsnitt 2.2.

8.2   Fordonsregistreringar

8.2.1   Kontroll av förekomsten av flera registreringar avseende ett fordon

De obligatoriska kriterierna för kontroll av flera registreringar avseende ett fordon är

a)

registreringsnumret, och/eller

b)

fordonets identifieringsnummer (VIN).

Båda dessa nummer kan förekomma i SIS II.

Om det visar sig när en ny registrering läggs in att samma VIN- och/eller nummerplåtsnummer redan finns i SIS II kan man förmoda att en ny registrering kommer att leda till att det finns flera registreringar av samma fordon. Denna kontroll fungerar dock endast om samma identitetskriterier används. En jämförelse är således inte alltid möjlig.

Sirenekontoret ska uppmärksamma de nationella användarna på vilka problem som kan uppstå när jämförelsen omfattar endast ett av dessa två olika nummer, samma identifieringsnummer (’VIN twins’) och återanvändning av nummerplåtar. Ett positivt svar innebär inte automatiskt att det föreligger en träff, och följaktligen ska ett negativt svar inte nödvändigtvis tolkas som att det saknas uppgifter om fordonet i fråga.

De identitetskriterier som används för att fastställa om två fordonsregistreringar är identiska anges i avsnitt 2.2.3.

De samrådsförfaranden som ska tillämpas av Sirenekontoren för att kontrollera flera registreringar och oförenliga registreringar ska vara desamma som för personer. Beträffande allmänna förfaranden, se avsnitt 2.2.

Den registrerande medlemsstatens Sirenekontor ska bevara de framställningar om registrering som har avslagits efter samråd enligt ovannämnda bestämmelser, till dess att den godkända registreringen har raderats.

8.2.2   Fordon med samma identifieringsnummer (’VIN twins’)

’VIN twin’ syftar på fordon av samma typ och med samma identifieringsnummer (VIN) som ett originaltillverkat fordon som är registrerat i SIS II (t.ex. en traktor och en motorcykel med samma VIN faller således utanför denna kategori). Följande särskilda förfarande ska tillämpas för att undvika de negativa verkningarna av upprepade beslag av lagligt registrerade originaltillverkade fordon med samma VIN:

a)

Om det vid en träff konstateras att det kan vara fråga om en ’VIN twin’ ska Sirenekontoret i förekommande fall

i)

kontrollera att det inte finns något fel i SIS II-registreringen och att registreringsuppgifterna är så fullständiga som möjligt,

ii)

kontrollera omständigheterna i det ärende som givit upphov till registreringen i SIS II,

iii)

undersöka de båda fordonens historia från tillverkningstillfället, och

iv)

begära en noggrann kontroll av det beslagtagna fordonet, särskilt av dess VIN, för att kontrollera om det rör sig om det originaltillverkade fordonet.

De berörda Sirenekontoren ska ha ett nära samarbete vid genomförandet av sådana åtgärder.

b)

Om förekomsten av en ’VIN twin’ bekräftas ska den registrerande medlemsstaten överväga om det är nödvändigt att behålla registreringen i SIS II. Om medlemsstaten beslutar sig för att behålla registreringen i SIS II ska den registrerande medlemsstaten

i)

lägga till den fordonsrelaterade anmärkningen ’Suspicion of clone’ (33) i registreringen,

ii)

uppmana ägaren av det originaltillverkade fordonet att, med dennes uttryckliga samtycke och enligt nationell lagstiftning, lämna alla relevanta upplysningar till Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten i syfte att undvika de negativa verkningarna av en felaktig identifiering.

iii)

skicka formulär M via sitt Sirenekontor till alla andra Sirenekontor, om så är lämpligt, med angivelse av de märken eller egenskaper som kännetecknar det originaltillverkade fordonet och som gör att det skiljer sig från det fordon som registrerats i SIS II. Orden ’ORIGINAL MANUFACTURED VEHICLE’ ska anges på en framträdande plats i fält 083 i formulär M.

c)

Om den fordonsrelaterade anmärkningen ’Suspicion of clone’ påträffas vid en sökning i SIS II ska den användare som utför kontrollen kontakta det nationella Sirenekontoret och inhämta kompletterande information för att kunna klargöra om det kontrollerade fordonet är det fordon som eftersöks eller det originaltillverkade fordonet.

d)

Om det vid kontrollen fastställs att informationen i formulär M inte längre är aktuell ska Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten kontakta Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten för att klargöra fordonets befintliga lagliga ägarskap. Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten ska skicka ett nytt formulär M i enlighet med detta, och ska ange orden ’ORIGINAL MANUFACTURED VEHICLE’ på en framträdande plats i fält 083.

8.3   Utbyte av information efter en träff

Ytterligare information om registreringar enligt artikel 38 i SIS II-beslutet kan förmedlas genom Sirenekontoren, som agerar på de rättsliga myndigheternas vägnar, om denna information faller under ömsesidig rättslig hjälp.

Sirenekontoren ska på begäran och så snabbt som möjligt översända tilläggsinformation på formulär P, om det begärs i fält 089 i formulär G, vid träff på en registrering om ett fordon, ett luftfartyg, ett fartyg, industriutrustning eller en container som ska beslagtas eller användas som bevismaterial i enlighet med artikel 38 i SIS II-beslutet.

Eftersom det rör sig om en brådskande begäran och det är omöjligt att samla in alla uppgifter omedelbart, är det inte nödvändigt att fylla i alla fälten i formulär P. Man bör dock anstränga sig för att fylla i huvudrubrikerna: 041, 042, 043, 162, 164, 165, 166, 167 och 169.

Om en identifierbar komponent av ett föremål leder till en träff ska Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten underrätta Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten om omständigheterna på formulär G och i fält 090 (tilläggsinformation) ange att beslaget inte avser hela föremålet utan endast en eller flera komponenter. Om flera komponenter upphittas samtidigt och avser en enda registrering ska endast ett formulär G sändas. Eventuella därpå följande träffar på registreringen ska meddelas till Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten på formulär G. Registreringen ska inte raderas om inte förutsättningarna i avsnitt 8.4 är uppfyllda.

8.4   Radering av registreringar om föremål som ska beslagtas eller användas som bevismaterial vid rättegång i brottmål

En registrering ska raderas med stöd av följande:

a)

Föremålet har tagits i beslag eller en likvärdig åtgärd har vidtagits och det därav följande utbytet av tilläggsinformation har ägt rum mellan Sirenekontoren, eller föremålet omfattas av ett annat rättsligt eller administrativt förfarande (till exempel prövning av köp i god tro, tvist om äganderätten eller ömsesidigt rättsligt bistånd för bevisupptagning).

b)

Registreringstiden har löpt ut.

c)

Radering har beslutats av behörig myndighet i den registrerande medlemsstaten.

9.   AUTOMATISK NUMMERPLÅTSAVLÄSNING (ANPR)

Dessa system är relevanta för registreringar enligt artiklarna 36 och 38 i SIS II-beslutet. Till följd av den utbredda användningen av ANPR-system för brottsbekämpande ändamål finns det teknisk kapacitet att få flera träffar på ett fordon eller en nummerplåt under en kort tidsperiod.

Med tanke på att vissa ANPR-system är bemannade finns det möjlighet att upptäcka fordonet i fråga och vidta den åtgärd som begärts. I sådana fall ska användarna av ANPR-systemet innan åtgärder vidtas kontrollera om den träff som gjorts via ANPR rör en registrering enligt artikel 36 eller 38 i SIS II-beslutet.

Många fasta ANPR-system är emellertid inte bemannade dygnet runt. Detta innebär att den begärda åtgärden kanske inte vidtas trots att tekniken registrerar att fordonet har passerat och träffen noteras.

För registreringar enligt både artikel 36 och 38 ska följande allmänna förfarande tillämpas om den begärda åtgärden inte kan vidtas:

Formulär H ska skickas för den första träffen. Om mer information krävs om fordonets rörelse ska Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten kontakta Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten för att bilateralt diskutera informationsbehoven.

För registreringar enligt artikel 36 ska följande förfarande tillämpas:

a)

Sirenekontoret i den medlemsstat som har noterat träffen ska informera det registrerande Sirenekontoret om omständigheterna kring träffen med hjälp av formulär G. Ordet ’ANPR’ ska anges i fält 086. Om mer information krävs om fordonets rörelse ska Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten kontakta Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten.

b)

Sirenekontoret i den medlemsstat som har noterat en träff på en registrering om särskild kontroll, varigenom den begärda åtgärden inte kunde vidtas, ska informera det registrerande Sirenekontoret om omständigheterna kring träffen med hjälp av formulär H. I fält 083 ska ordet ’ANPR’ samt följande meddelande anges: ’Denna träff har noterats med hjälp av ANPR. Informera oss om ditt land vill bli informerat om fler träffar som noteras via ANPR för detta fordon eller denna nummerplåt i det fall den begärda åtgärden inte kunde vidtas’.

c)

Den registrerande medlemsstaten ska besluta om huruvida träffen har uppnått sitt syfte, om den ska raderas eller ej och om bilaterala diskussioner om informationsbehov bör föras.

För registreringar enligt artikel 38 ska följande förfarande tillämpas:

a)

Vid omständigheter där en träff föreligger och den begärda åtgärden har vidtagits ska Sirenekontoret i den medlemsstat som har noterat träffen informera det registrerande Sirenekontoret om träffen med hjälp av formulär G.

b)

Vid omständigheter där en träff föreligger och den begärda åtgärden inte har vidtagits ska Sirenekontoret i den medlemsstat som har noterat träffen informera Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten om omständigheterna kring träffen med hjälp av formulär H. I fält 083 ska ordet ’ANPR’ samt följande meddelande anges: ’Denna träff har noterats med hjälp av ANPR. Informera oss om ditt land vill bli informerat om fler träffar som noteras via ANPR för detta fordon eller denna nummerplåt i det fall den begärda åtgärden inte kunde vidtas’.

c)

När Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten tar emot ett sådant formulär H ska den samråda med de behöriga myndigheterna, som ska ha ansvaret för att besluta om huruvida det är nödvändigt att ta emot fler formulär H eller om informationen ska förmedlas bilateralt från Sirenekontoret i den verkställande medlemsstaten.

10.   STATISTIK

En gång per år ska Sirenekontoren översända statistik till förvaltningsmyndigheten (dvs. byrån) och kommissionen. Statistiken ska också på begäran skickas till Europeiska datatillsynsmannen och till de nationella tillsynsmyndigheterna på området för uppgiftsskydd. Statistiken ska omfatta antalet formulär av varje typ som sänts till var och en av medlemsstaterna. Den ska i synnerhet visa antalet träffar och flaggningar. Det ska göras åtskillnad på träffar på registreringar som införts av en annan medlemsstat och på träffar på den berörda medlemsstatens egna registreringar.

Förfarandena och formaten för översändande av statistik enligt detta avsnitt anges i tillägg 5.”


(1)  EGT L 239, 22.9.2000, s. 19.

(2)  Verkställande kommitténs beslut av den 22 december 1994 om ikraftsättande av konventionen om tillämpning av Schengen av den 19 juni 1990 (SCH/com-ex (94) 29 rev. 2) (EGT L 239, 22.9.2000, s. 130).

(3)  Verkställande kommitténs beslut av den 7 oktober 1997 (SCH/com-ex 97(27) rev. 4) för Italien och (SCH/com-ex 97(28) rev. 4) för Österrike.

(4)  Rådets beslut 1999/848/EG av den 13 december 1999 om fullt ikraftträdande av Schengenregelverket i Grekland (EGT L 327, 21.12.1999, s. 58).

(5)  Rådets beslut 2000/777/EG av den 1 december 2000 om tillämpningen av Schengenregelverket i Danmark, Finland och Sverige samt i Island och Norge (EGT L 309, 9.12.2000, s. 24)

(6)  Rådets beslut 2004/926/EG av den 22 december 2004 om att vissa bestämmelser i Schengenregelverket skall börja tillämpas på Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (EUT L 395, 31.12.2004, s. 70).

(7)  EGT C 340, 10.11.1997.

(8)  Avtal mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 36).

(9)  EUT L 370, 17.12.2004, s. 78.

(10)  EUT L 160, 18.6.2011, s. 3.

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 av den 20 december 2006 om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) för de enheter i medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon (EUT L 381, 28.12.2006, s. 1).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (nedan kallad kodexen om Schengengränserna) (EUT L 105, 13.4.2006, s. 1).

(13)  Detta påverkar inte andra uppgifter som lagts på Sirenekontoren på grundval av respektive medlemsstats lagstiftning på området för polissamarbete, till exempel vid tillämpningen av rådets rambeslut 2006/960/RIF av den 18 december 2006 om förenklat informations- och underrättelseutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater (EUT L 386, 29.12.2006, s. 89).

(14)  Rådets beslut 2009/371/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol) (EUT L 121, 15.5.2009, s. 37).

(15)  Se även Schengenkatalogen, rekommendationer och bästa metoder.

(16)  Denna andra domän finns i den tekniska förproduktionsmiljön.

(17)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 av den 25 oktober 2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EUT L 286, 1.11.2011, s. 1).

(18)  Vissa transportföretag använder andra referensnummer. SIS II innehåller en bestämmelse om införande av andra serienummer än BIC-numret.

(19)  Serienummer för föremål är inte standardiserade, och därför är det till exempel möjligt att två olika skjutvapen av olika märken har samma serienummer. Ett föremål kan likaså ha samma serienummer som ett helt annorlunda föremål, exempelvis ett utfärdat dokument och industriutrustning. När det står klart att serienumren är identiska men föremålen helt klart inte är desamma krävs inte samråd mellan Sirenekontoren. Användarna bör uppmärksammas om att denna situation kan uppstå. Dessutom är det möjligt att ett föremål, exempelvis ett pass eller en bil, har stulits och rapporterats i ett land och därefter rapporteras i ursprungslandet. Detta kan leda till att det förekommer två registreringar om samma föremål. Om sådana frågor uppstår kan de lösas av det berörda Sirenekontoret.

(20)  För det tekniska genomförandet hänvisas det till det dokument som anges i avsnitt 1.10.2 ’Utbyte av uppgifter mellan Sirenekontor’.

(21)  Rådets rambeslut 2020/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna (EGT L 190, 18.7.2002, s. 1).

(22)  För det tekniska genomförandet hänvisas det till det dokument som anges i avsnitt 1.10.2 ’Utbyte av uppgifter mellan Sirenekontor’.

(23)  Se även avsnitt 1.13.1 om påpekande i Sireneformulär om brådska.

(24)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).

(25)  Av artikel 30 i direktiv 2004/38/EG följer att en person som nekats inresa ska delges beslutet skriftligen och erhålla fullständig information om grunderna för beslutet, såvida detta inte strider mot den berörda statens säkerhetsintressen.

(26)  I artikel 26 i SIS II-förordningen hänvisas till artikel 15 i fördraget om Europeiska unionen. Efter Lissabonfördragets ikraftträdande blev denna artikel 15 emellertid artikel 29 i den konsoliderade versionen av fördraget om Europeiska unionen.

(27)  I fråga om registreringar om nekad inresa avseende familjemedlemmar till EU-medborgare bör det påpekas att det inte är möjligt att rutinmässigt göra sökningar i SIS II innan ett uppehållstillstånd utfärdas till en sådan person. I artikel 10 i direktiv 2004/38/EG anges vilka villkor som ska vara uppfyllda för att unionsmedborgares familjemedlemmar som inte är tredjelandsmedborgare ska ha rätt att vistas i en mottagande medlemsstat. Enligt denna uppräkning, som är uttömmande, medges inte rutinmässig sökning i SIS inför utfärdandet av uppehållstillstånd. Av artikel 27.3 i detta direktiv följer att medlemsstaterna, om de bedömer det som absolut nödvändigt, får anmoda andra medlemsstater att lämna upplysningar endast om huruvida den berörda personen tidigare har förekommit i polisens register (dvs. inte alla SIS II-uppgifter). Sådana förfrågningar får inte göras rutinmässigt.

(28)  Enligt direktiv 2004/38/EG kan en person som omfattas av rätten till fri rörlighet nekas inresa endast om hänsynen till allmän ordning och säkerhet motiverar det på grund av att vederbörandes personliga beteende utgör ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse, och om övriga kriterier i artikel 27.2 i det direktivet uppfylls. I artikel 27.2 anges följande: Åtgärder som vidtas med hänsyn till allmän ordning eller säkerhet ska överensstämma med proportionalitetsprincipen och uteslutande vara grundade på vederbörandes personliga beteende. Tidigare straffdomar ska inte i sig utgöra skäl för sådana åtgärder. Den berörda personens personliga beteende måste utgöra ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Motiveringar som inte beaktar omständigheterna i det enskilda fallet eller som tar allmänpreventiva hänsyn ska inte accepteras. Dessutom finns det ytterligare begränsningar när det gäller personer som har permanent uppehållsrätt på den mottagande medlemsstatens territorium. Denna kategori kan nekas rätt till inresa och vistelse först om det föreligger ett sådant allvarligt hot mot allmän ordning eller säkerhet som avses i artikel 28.2 i direktiv 2004/38/EG.

(29)  I enlighet med direktiv 2004/38/EG får den verkställande medlemsstaten inte begränsa den fria rörligheten för tredjelandsmedborgare som omfattas av rätten till fri rörlighet endast på grund av att den registrerande medlemsstaten bevarar registreringen, såvida inte de villkor som avses i fotnot 28 uppfylls.

(30)  Ensamkommande minderåriga är barn, enligt definitionen i artikel 1 i konventionen om barnets rättigheter av den 20 november 1989, som har skilts från båda föräldrarna och övriga släktingar och inte åtföljs av en vuxen som enligt lag eller sedvänja är ansvarig för barnet.

(31)  Uppgifter om försvinnandet:

a)

Plats, datum och tid för försvinnandet.

b)

Omständigheter kring försvinnandet.

Uppgifter om den försvunna personen:

c)

Synbar ålder.

d)

Längd.

e)

Hudfärg.

f)

Hårfärg och hårtyp.

g)

Ögonfärg.

h)

Andra fysiska kännetecken (t.ex. piercingar, missbildningar, amputationer, tatueringar, märken, ärr, etc.).

i)

Psykologiska särdrag: självmordsrisk, mentalsjukdom, aggressiva tendenser, etc.

j)

Övriga uppgifter: nödvändig medicinsk behandling, etc.

k)

Kläder som bars vid försvinnandet.

l)

Foto: tillgängligt eller inte.

m)

Ante mortem-formulär: tillgängligt eller inte.

Övriga upplysningar:

n)

Person(-er) som eventuellt medföljer personen (och deras Schengen-ID, om tillgängligt).

o)

Fordon med anknytning till ärendet (och Schengen ID, om tillgängligt).

p)

Om möjligt: mobiltelefonnummer/senaste ’inloggning’, kontakt via sociala nätverk på internet.

De olika underfältens rubriker ska inte inkluderas som en del av fält 083, endast referensbokstaven ska tas med. Om uppgifterna redan finns tillgängliga i något fält ska de föras in i registreringen, även fingeravtryck och fotografier.

(32)  För att få klarhet i frågor som rör skydd av individer med avseende på behandlingen av personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter, se artikel 2 h i direktiv 95/46/EG.

(33)  ’Suspicion of clone’ avser ärenden där registreringshandlingarna för ett fordon till exempel har stulits och använts för att omregistrera att annat fordon av samma märke, modell och färg, som också har stulits.