ISSN 1977-0820 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
58 årgången |
Innehållsförteckning |
|
II Icke-lagstiftningsakter |
Sida |
|
|
INTERNATIONELLA AVTAL |
|
|
* |
||
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
BESLUT |
|
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
INTERNATIONELLA AVTAL
27.1.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20/1 |
Information om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska unionen och konungariket Norge om ömsesidigt tillträde till fisket i Skagerrak för fartyg som för dansk, norsk och svensk flagg
Europeiska unionen och Konungariket Norge undertecknade i Bryssel den 15 januari 2015 avtalet om ömsesidigt tillträde till fisket i Skagerrak för fartyg som för dansk, norsk och svensk flagg (1).
Avtalet ska därför tillämpas provisoriskt från och med den 15 januari 2015 i enlighet med dess artikel 9.
(1) EUT L 224, 30.7.2014, s. 3.
FÖRORDNINGAR
27.1.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20/2 |
RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/108
av den 26 januari 2015
om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA GENOMFÖRANDEFÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EU) nr 36/2012 av den 18 januari 2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien och om upphävande av förordning (EU) nr 442/2011 (1), särskilt artikel 32.1, och
av följande skäl:
(1) |
Den 18 januari 2012 antog rådet förordning (EU) nr 36/2012. |
(2) |
I sina domar av den 13 november 2014 i målen T-653/11, T-654/11 och T-43/12 ogiltigförklarade tribunalen rådets beslut att föra upp Aiman Jaber, Khaled Kaddour, Mohamad Hamcho och Hamcho International på den förteckning över personer och enheter som är föremål för de restriktiva åtgärder som anges i bilaga II till förordning (EU) nr 36/2012. |
3) |
Aiman Jaber, Khaled Kaddour, Mohamad Hamcho och Hamcho International bör återigen föras upp på förteckningarna över personer och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder, på grundval av en ny redogörelse för skälen. |
(4) |
Förordning (EU) nr 36/2012 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga II till förordning (EU) nr 36/2012 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 januari 2015.
På rådets vägnar
E. RINKĒVIČS
Ordförande
(1) EUT L 16, 19.1.2012, s. 1.
BILAGA
Följande personer och enheter ska föras upp på den förteckning över personer och enheter som anges i bilaga II till förordning (EU) nr 36/2012:
I. FÖRTECKNING ÖVER DE FYSISKA ELLER JURIDISKA PERSONER, ENHETER OCH ORGAN SOM AVSES I ARTIKLARNA 14 OCH 15.1 a
A. PERSONER
|
Namn |
Identifieringsuppgifter |
Skäl |
Datum för införande |
18. |
Mohammed ( ) Hamcho ( ) |
Födelsedatum: den 20 maj 1966. Passnr 002954347 |
Framstående syrisk affärsman, ägare till Hamcho International; står nära centrala syriska regimföreträdare, bl.a. president Bashir al-Asad och Maher al-Asad. Sedan mars 2014 ordförande för Kina i de bilaterala affärsråden efter ekonomiminister Khodr Orfalis utnämning av honom. Mohammed Hamcho gagnas av och stöder den syriska regimen och har samröre med personer som gagnas av och stöder regimen. |
27.1.2015 |
28. |
Khalid ( ) (även skrivet Khaled) Qaddur ( ) (även skrivet Qadour, Qaddour, Kaddour) |
|
Framstående syrisk affärsman; står nära Maher al-Asad, en central företrädare för den syriska regimen. Khalid Qaddur gagnas av och stöder den syriska regimen och har samröre med personer som gagnas av och stöder regimen. |
27.1.2015 |
33. |
Ayman ( ) Jabir ( ) (även skrivet Aiman Jaber) |
Födelseort: Latakia |
Framstående syrisk affärsman, står nära centrala syriska regimföreträdare, t.ex. Maher al-Asad och Rami Makhlouf. Han har stött regimen genom att underlätta oljeimport från Overseas Petroleum Trading till Syrien genom sitt företag El Jazireh. Ayman Jabir gagnas av och stöder regimen och har samröre med personer som gagnas av och stöder regimen. |
27.1.2015 |
B. ENHETER
|
Namn |
Identifieringsuppgifter |
Skäl |
Datum för införande |
|||||||
3. |
Hamcho International (även skrivet Hamsho International Group) |
|
Hamcho International är ett stort syriskt holdingbolag som ägs av Mohammed Hamcho. Hamcho International gagnas av och stöder regimen och har samröre med en person som gagnas av och stöder regimen. |
27.1.2015 |
27.1.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20/4 |
RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/109
av den 26 januari 2015
om genomförande av förordning (EG) nr 560/2005 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter mot bakgrund av situationen i Elfenbenskusten
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 560/2005 av den 12 april 2005 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter mot bakgrund av situationen i Elfenbenskusten (1), särskilt artikel 11a.1, och
av följande skäl:
(1) |
Den 12 april 2005 antog rådet förordning (EG) nr 560/2005. |
(2) |
Den 20 november 2014 strök den sanktionskommitté som inrättats enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1572 (2004) om Elfenbenskusten en person från förteckningen över de personer som omfattas av åtgärderna enligt punkterna 9–12 i den resolutionen. |
(3) |
Förteckningen över de personer som omfattas av restriktiva åtgärder enligt bilaga I till förordning (EG) nr 560/2005 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga I till förordning (EG) nr 560/2005 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 januari 2015.
På rådets vägnar
J. DŪKLAVS
Ordförande
(1) EUT L 95, 14.4.2005, s. 1.
BILAGA
Uppgifterna i bilaga I till förordning (EG) nr 560/2005 om följande person ska strykas:
Alcide DJÉDJÉ
27.1.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20/6 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/110
av den 26 januari 2015
om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Vitryssland, Folkrepubliken Kina och Ryssland och om avslutande av förfarandet beträffande import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Ukraina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artiklarna 9.4, 11.2 och 5, och
av följande skäl:
A. FÖRFARANDE
1. Gällande åtgärder
(1) |
Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den föregående undersökningen) införde rådet genom förordning (EG) nr 1256/2008 (2) en slutgiltig antidumpningstull (nedan kallad de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna) på import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Vitryssland, Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina), Ryssland, Thailand och Ukraina som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7306 30 41, ex 7306 30 49, ex 7306 30 72 och ex 7306 30 77. Åtgärderna infördes i form av en värdetull på mellan 10,1 % och 90,6 %. |
2. Begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång
(2) |
Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att de nu gällande slutgiltiga antidumpningsåtgärderna snart skulle upphöra att gälla (3), mottog kommissionen den 18 september 2013 en begäran om inledande av en översyn av dessa åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen. Begäran ingavs av Defence Committee of the welded steel tubes industry of the European Union (nedan kallad sökanden) såsom företrädare för producenter som svarar för över 25 % av unionens sammanlagda produktion av svetsade rör. |
(3) |
Begäran grundades på att dumpningen och skadan för unionsindustrin sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
3. Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång
(4) |
Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång och offentliggjorde den 19 december 2013 i Europeiska unionens officiella tidning (4) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen (nedan kallat tillkännagivandet om inledande). |
4. Undersökning
4.1 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
(5) |
Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden 1 oktober 2012–30 september 2013 (nedan kallad översynsperioden eller ÖP i tabeller). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2010 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden). |
4.2 Parter som berörs av förfarandet
(6) |
Kommissionen underrättade officiellt sökanden och övriga kända producenter i unionen, exporterande producenter i Vitryssland, Kina, Ryssland och Ukraina (nedan kallade de berörda länderna), icke-närstående importörer och användare som den visste var berörda samt företrädarna för de berörda länderna om att en undersökning vid giltighetstidens utgång hade inletts. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. |
(7) |
Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda. |
4.2.1 Stickprovsförfarande för exporterande producenter
(8) |
Eftersom ett stort antal exporterande producenter i Kina, Ryssland och Ukraina föreföll vara berörda angav kommissionen i tillkännagivandet om inledande att den i enlighet med artikel 17 i grundförordningen kunde komma att besluta att tillämpa ett stickprovsförfarande. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de parter som nämns ovan att ge sig till känna inom 15 dagar efter det att översynen hade inletts och till kommissionen lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande. |
(9) |
Kommissionen mottog till slut inga svar på stickprovsfrågeformuläret från exporterande producenter i Kina. Ett svar på stickprovsfrågeformuläret mottogs från en exporterande producent i Ukraina. Tre svar på stickprovsfrågeformuläret mottogs från exporterande producenter i Ryssland. Kommissionen ansåg därför att ett stickprovsförfarande för exporterande producenter inte var nödvändigt. |
4.2.2 Stickprovsförfarande för importörer och unionsproducenter
(10) |
Eftersom ett stort antal icke-närstående importörer i unionen föreföll vara berörda angav kommissionen i tillkännagivandet om inledande att den i enlighet med artikel 17 i grundförordningen kunde komma att besluta att tillämpa ett stickprovsförfarande. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de parter som nämns ovan att ge sig till känna inom 15 dagar efter det att översynen hade inletts och till kommissionen lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande. Eftersom inga svar hade tagits emot från icke-närstående importörer, tillämpades inget stickprovsförfarande på icke-närstående importörer. |
(11) |
Eftersom ett stort antal unionsproducenter berördes, angavs det i tillkännagivandet om inledande att kommissionen hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter för att fastställa skadan i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. Det preliminära urvalet hade gjorts genom att kommissionen använde de uppgifter som var tillgängliga i inledningsskedet och de byggde på producenternas produktionsvolym och geografiska läge i unionen. Urvalet motsvarade den största representativa produktions- och säljvolym som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande och motsvarade 52 % av unionsindustrins totala produktion och försäljning till icke-närstående kunder i EU. Urvalet var dessutom representativt när det gäller företagens geografiska läge eftersom det omfattade fyra olika medlemsstater. EU-producenterna rådfrågades om det föreslagna urvalet det datum då tillkännagivandet om inledande offentliggjordes. Eftersom inga fler producenter gav sig till känna och inga synpunkter på urvalet mottogs, bekräftades det föreslagna urvalet. |
(12) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för fastställandet av unionens intresse. I detta syfte sände kommissionen frågeformulär till de exporterande producenterna och unionsproducenterna i urvalet. Kontrollbesök genomfördes i lokalerna tillhörande följande företag:
|
B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
1. Berörd produkt
(13) |
Den berörda produkten är svetsade rör av järn eller olegerat stå, med runt tvärsnitt och en ytterdiameter som inte överstiger 168,3 mm, med undantag för linjerör som används i olje- och gasledningar, ledningar som används för olje- eller gasborrning, precisionsrör och rör med röranslutningar lämpliga för ledning av gaser eller vätskor som används i civil luftfart, med ursprung i Vitryssland, Kina, Ryssland och Ukraina som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7306 30 41, ex 7306 30 49, ex 7306 30 72 och ex 7306 30 77. |
(14) |
Undersökningen visade att de olika typerna av den berörda produkten alla har samma grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper och huvudsakligen används för samma ändamål. |
2. Likadan produkt
(15) |
De svetsade rör som produceras och säljs i unionen av unionsindustrin och de svetsade rör som produceras och säljs i de berörda länderna och det jämförbara landet konstaterades ha huvudsakligen samma fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper och användas på samma sätt som de svetsade rör som produceras i de berörda länderna och säljs på export till unionen. De anses därför vara likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen. |
C. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING
(16) |
I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida ett upphörande av gällande åtgärder sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning från de fyra berörda länderna. |
(17) |
Alla de fyra länder som ingår i undersökningen exporterade obetydliga volymer av den berörda produkten under översynsperioden. Därför finns det ingen risk för fortsatt dumpning för något av de fyra länder som ingår i undersökningen. Bedömningen har begränsats till sannolikheten för återkommande dumpning baserat på exportpriserna till andra tredjeländer. Liksom vid den föregående undersökningen, togs för detta ändamål ingen hänsyn till exporten till Vitryssland. |
LÄNDER SOM INTE ÄR MARKNADSEKONOMIER
1. Jämförbart land
(18) |
I enlighet med bestämmelserna i artikel 2.7 a i grundförordningen, betraktas Vitryssland och Kina inte som länder med marknadsekonomi. I den föregående undersökningen användes Förenta staterna som jämförbart land för att fastställa normalvärdet. I tillkännagivandet om inledande angavs att Förenta staterna skulle användas som jämförbart land vid denna översyn vid giltighetstidens utgång, vilket sökanden har föreslagit. |
(19) |
Kommissionen har mottagit synpunkter både från Mogilev och från de vitryska myndigheterna. Inga synpunkter har mottagits från berörda parter eller från Kina. |
(20) |
De vitryska parterna hävdade att Förenta staterna inte var ett lämpligt val på grund av påstådda kopplingar mellan den enda samarbetsvilliga amerikanska producenten och unionsindustrin. |
(21) |
De vitryska parterna föreslog att Ryssland skulle användas som jämförbart land, eftersom den ryska stålindustrin påstås likna den i Vitryssland på grund av de gemensamma banden till före detta Sovjetunionen. |
(22) |
Undersökningen visade dock att värdet av naturgas inte återspeglades korrekt i tillverkningskostnaden hos den enda samarbetsvilliga producenten i Ryssland (se skäl 69). Dessutom var denna producent inte tillräckligt samarbetsvillig (se skäl 61). Därför ansågs inte Ryssland vara ett lämpligt val. |
(23) |
Kommissionen har även identifierat andra tredje länder som exporterar den berörda produkten till unionen. Kommissionen kontaktade 14 kända producenter i stålproducerande länder. Dessa omfattade bland annat länder som Brasilien, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Serbien, Sydafrika, Sydkorea och Taiwan. |
(24) |
Kommissionen såg till slut inga tecken på samarbetsvilja från producenter i Förenta staterna. Den mottog dock fullständigt ifyllda frågeformulär från producenter i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Sydafrika. Kommissionen ansåg Sydafrika vara lämpligast på grund av den sydafrikanska producentens stora inhemska försäljning. |
VITRYSSLAND
1. Inledande anmärkning
(25) |
Den största kända producenten i Vitryssland, OJSC Mogilev Metallurgical Works (nedan kallad Mogilev) samarbetade i undersökningen. Mogilev exporterade dock inte den berörda produkten till unionen under översynsperioden. Uppgifter om sannolika exportpriser till unionen fastställdes därför på grundval av exportpriserna till andra tredjeländer, såsom anges i skäl 27. |
2. Sannolik dumpning under översynsperioden
2.1 Fastställande av normalvärde
(26) |
Normalvärdet för Vitryssland fastställdes per produkttyp för den likadana produkten på grundval av de inhemska försäljningspriserna till icke-närstående kunder vid normal handel i Sydafrika (nedan kallat det jämförbara landet). I det fall då det inte förekom någon försäljning av den likadana produkten vid normal handel eller om en produkttyp inte sålts i representativa kvantiteter på den inhemska marknaden i Sydafrika, fastställde kommissionen ett konstruerat normalvärde genom att lägga till försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader och vinst till produktionskostnaderna för den likadana produkten. |
2.2 Fastställande av det sannolika exportpriset
(27) |
Under översynsperioden exporterade Mogilev inte den berörda produkten till unionen. Det sannolika exportpriset fastställdes därför på grundval av försäljningspriser till andra tredjeländer. |
2.3 Jämförelse
(28) |
Normalvärdet och det sannolika exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik. För att en rättvis jämförelse skulle kunna göras togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn till olikheter som påverkar prisernas jämförbarhet. |
(29) |
Justeringar för olikheter i transportkostnader, avdrag, rabatter och handelsnivån genomfördes där det var nödvändigt. |
2.4 Sannolik dumpning under översynsperioden
(30) |
På grundval av ovanstående fastställdes den sannolika dumpningsmarginalen i den mening som avses i artikel 11.2 i grundförordningen till 28,4 %. |
3. Utveckling av exporten om åtgärderna upphörde att gälla
3.1 De exporterande producenternas produktionskapacitet
(31) |
Produktionslinjerna för Mogilev utnyttjades både för produktion av svetsade rör och för produktion av ihåliga profiler (endast ett mindre tillverkningssteg skiljer produktionen av de två produkterna åt). Mogilev tillverkade en betydande mängd ihåliga profiler och exporterade dem bland annat till unionen, eftersom det inte finns några gällande antidumpningstullar på dessa varor. Dessutom tillverkade Mogilev svetsade rör med en diameter över 168,3 mm (nedan kallade stora rör) som inte omfattas av antidumpningstullar i unionen. |
(32) |
På grundval av den nuvarande produktblandningen beräknas Mogilevs outnyttjade kapacitet vara ca 20 000 ton, eller cirka 5 % av unionens förbrukning. |
(33) |
Om åtgärderna skulle upphöra att gälla, finns det således risk för att Mogilev kommer att sälja betydande mängder svetsade rör till unionen till dumpade priser. |
(34) |
Efter meddelandet av uppgifter hävdade Mogilev att dess faktiska outnyttjade kapacitet är betydligt lägre på grund av en flaskhals i den hydrauliska provningen. Hydraulisk provning är dock endast ett mindre moment i produktionsprocessen för den berörda produkten och en sådan flaskhals är därför relativt lätt att undanröja. Argumentet att fastställa anläggningens outnyttjade kapacitetet på grundval av flaskhalsen i utrustningen för hydraulisk provning kan därför inte godtas. |
3.2 Omläggning av produktionen från andra produkter som tillverkas i samma anläggningar
(35) |
Såsom anges i skäl 31 är det för närvarande mer lukrativt för Mogilev att tillverka ihåliga profiler, eftersom dessa till skillnad från svetsade rör inte omfattas av antidumpningstullar i unionen. Under översynsperioden var produktionen starkt inriktad på produkter som inte omfattas av antidumpningstullar i unionen, vilka stod för den största delen av produktsortimentet. I avsaknad av åtgärder för svetsade rör kan man förvänta sig att Mogilev kommer att tillverka en mer balanserad produktblandning, och lägga om sin produktion från produkter som för närvarande inte omfattas av åtgärder till svetsade rör. |
(36) |
Det finns därför en betydande risk att Mogilev åtminstone delvis kommer att lägga om produktionen från produkter som inte omfattas av antidumpningstullar till svetsade rör för unionsmarknaden till dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
(37) |
Efter meddelandet av uppgifter hävdade Mogilev att man inte omedelbart kommer att lägga om sin produktmix från ihåliga profiler till svetsade rör, eftersom man under ett antal år har sålt ihåliga profiler i mycket större omfattning än svetsade rör, och att det inte skulle finnas skäl att ändra på detta. |
(38) |
I detta sammanhang bör det påpekas att EU är Mogilevs största marknad för ihåliga profiler och att Mogilev för närvarande inte säljer några svetsade rör på unionsmarknaden. Mogilev lade inte fram någon bevisning för att försäljningsproportionen till EU mellan de olika produkterna inte skulle förändras om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Därför bibehålls slutsatsen att om åtgärderna skulle upphöra att gälla kommer Mogilev sannolikt att tillverka en mer balanserad produktmix och åtminstone delvis lägga om produktionen från ihåliga profiler till svetsade rör för unionsmarknaden. |
3.3 Unionsmarknadens attraktionskraft
(39) |
Såsom anges i skäl 27 förekom ingen export av den berörda produkten från Vitryssland till unionen under översynsperioden. Sannolikheten för omläggning av handeln till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle därför behöva grundas på följande:
|
(40) |
Vid en jämförelse mellan Mogilevs genomsnittliga försäljningspris till andra länder och priserna på unionsmarknaden kan det konstateras att nivån på prisunderskridandet är stor. Jämfört med unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris varierar nivån på prisunderskridandet mellan 30 % och 50 %. Mogilevs priser är också lägre än hos andra källor till import till unionsmarknaden såsom Indien och Turkiet. |
(41) |
Unionsmarknadens sannolika attraktionskraft förstärks också av det faktum att Mogilev redan har befintliga försäljningskanaler som för närvarande används för försäljning av andra produkter, men som också skulle kunna användas för att sälja den berörda produkten om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
(42) |
Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att om åtgärderna skulle upphöra att gälla, finns det en betydande risk för omläggning av exporten till unionen till dumpade priser, eftersom unionsmarknaden är mer attraktiv i fråga om priser. |
(43) |
Efter meddelandet av uppgifter hävdade Mogilev att den stora ökningen av dess försäljning av svetsade rör på den inhemska och den ryska marknaden under skadeundersökningsperioden inte hade beaktats på rätt sätt. I detta sammanhang bör det noteras att ökningen av försäljningsvolymen på dessa marknader har bekräftats under undersökningen. I sina kommentarer efter meddelandet av uppgifter bekräftade Mogilev även att svetsade rör säljs till priser som är lägre än rådande marknadspriser på EU-marknaden. Det faktum att försäljningsvolymen av dessa produkter har ökat med tiden både på den inhemska och på den ryska marknaden minskar eller undanröjer därför inte risken för omläggning till unionsmarknaden, på grund av de mer attraktiva priserna i EU. Mogilevs påstående avvisas därför. |
4. Slutsats avseende sannolikheten för återkommande dumpning
(44) |
Mot bakgrund av den outnyttjade kapaciteten i Vitryssland, risken för omläggning av produktionen från andra produkter till den berörda produkten och den attraktiva prisnivån på unionsmarknaden, kan man dra slutsatsen att det finns en risk för att den vitryska exporten av den berörda produkten till dumpade priser skulle öka om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
KINA
1. Inledande kommentar
(45) |
Såsom anges i skäl 9 erhöll kommissionen inte något svar från Kina. Eftersom ingen kinesisk exporterande producent samarbetade, grundar sig den övergripande analysen, där dumpningsberäkningen ingår, på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen. De kinesiska myndigheterna underrättades om kommissionens avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och att grunda sina slutsatser på tillgängliga uppgifter. |
(46) |
Bedömningen av risken för fortsatt eller återkommande dumpning gjordes därför med utgångspunkt i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och andra informationskällor, till exempel handelsstatistik om import och export (Eurostat och kinesiska exportdata) och Metal Bulletin. |
(47) |
Avsaknaden av samarbete påverkade jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset på de olika produkttyperna. Det ansågs lämpligt att fastställa både normalvärdet och exportpriset på global basis, alltså på genomsnittliga värden, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. |
2. Sannolik dumpning under översynsperioden
2.1 Fastställande av normalvärdet
(48) |
Normalvärdet för Kina fastställdes på grundval av de genomsnittliga inhemska försäljningspriserna till icke-närstående kunder vid normal handel i Sydafrika (nedan kallat det jämförbara landet). |
2.2 Fastställande av det sannolika exportpriset
(49) |
Eftersom de exporterande producenterna i Kina inte samarbetade, måste exportpriset i enlighet med artikel 18 i grundförordningen fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter. |
(50) |
Kommissionen analyserade först statistik från Eurostat. Importen från Kina av produkten var dock mycket begränsad och priserna ansågs därför inte vara representativa. Det sannolika exportpriset fastställdes därför på grundval av kinesisk handelsstatistik över export till tredjeländer. |
2.3 Jämförelse
(51) |
Normalvärdet och det sannolika exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik. För att en rättvis jämförelse skulle kunna göras togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn till olikheter som påverkar prisernas jämförbarhet. |
(52) |
Justeringar för olikheter i transportkostnader, försäkringskostnader, moms som inte återbetalas, exportkostnader, rabatter och avdrag gjordes där detta var nödvändigt. |
2.4 Sannolik dumpning under översynsperioden
(53) |
På grundval av ovanstående fastställdes den sannolika dumpningsmarginalen i den mening som avses i artikel 11.2 i grundförordningen till 39,3 %. |
3. Utveckling av exporten om åtgärderna skulle upphöra att gälla
3.1 De exporterande producenternas produktionskapacitet
(54) |
Eftersom ingen exporterande producent i Kina samarbetade har följande källor använts:
|
(55) |
Den kinesiska industrin för svetsade rör är känd som den ojämförligt största marknaden i världen. Metal Bulletin har rapporterat en årsproduktion av svetsade rör på runt 35 miljoner ton för 2012. Sökanden uppskattar att produktionskapaciteten för svetsade rör i Kina uppgår till långt mer än 45 miljoner ton per år. Den totala outnyttjade kapaciteten skulle därmed överstiga 10 miljoner ton, vilket är 25 gånger mer än EU:s totala uppskattade förbrukning av svetsade rör. |
(56) |
Om åtgärderna skulle upphöra att gälla, finns det en överhängande risk för att de exporterande producenterna i Kina kommer att sälja betydande mängder svetsade rör till unionen till dumpade priser. |
3.2 Unionsmarknadens attraktionskraft
(57) |
Eftersom ingen exporterande producent i Kina samarbetade, baseras slutsatserna på tillgängliga uppgifter. Risken för omläggning av handeln till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra baseras således på allmänt tillgängliga källor. |
(58) |
Allmänt tillgängliga källor såsom Metal Bulletin rapporterade att prisnivån i Kina ligger långt under de genomsnittliga försäljningspriserna för unionsindustrin på 848 euro/ton och de genomsnittliga priserna på import till unionen från större exporterande länder som Indien och Turkiet. Jämfört med unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris varierar nivån på prisunderskridandet mellan 30 % och 50 %. Det visar tydligt unionsmarknadens attraktionskraft och kinesernas förmåga att konkurrera med priserna om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
(59) |
Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det på grund den stora prisskillnaden som nämns ovan finns en betydande risk för omläggning av handeln från billigare tredjeländer till den mer lukrativa EU-marknaden om åtgärderna skulle upphävas. |
4. Slutsats avseende sannolikheten för återkommande dumpning
(60) |
Mot bakgrund av den outnyttjade kapaciteten i Kina och den attraktiva prisnivån på unionsmarknaden kan man dra slutsatsen att det finns en betydande risk för att den kinesiska exporten till dumpade priser av den berörda produkten skulle öka om de gällande åtgärderna skulle upphöra. |
LÄNDER MED MARKNADSEKONOMI
RYSSLAND
1. Inledande kommentar
(61) |
Två ryska exporterande producenter som svarar för ca 75 % av den ryska produktionen och som lämnade in svar på stickprovsfrågeformuläret meddelade senare kommissionen att de inte hade för avsikt att besvara den exporterande producentens frågeformulär. Endast en liten producent med ingen export alls till unionen och obetydlig export till andra länder visade sig samarbetsvillig i undersökningen genom att besvara frågeformuläret och godta ett kontrollbesök. Eftersom nästan ingen rysk exporterande producent samarbetade, grundar sig den övergripande analysen, där dumpningsberäkningen ingår, på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen. De ryska exporterande producenter som inte samarbetade och de ryska myndigheterna underrättades om kommissionens avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och att grunda sina slutsatser på tillgängliga uppgifter. |
(62) |
Bedömningen av risken för fortsatt eller återkommande dumpning gjordes därför med utgångspunkt i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och andra informationskällor, till exempel Eurostat, ryska exportdata och Metal Bulletin. |
(63) |
Den betydande bristen på samarbete påverkade jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset på de olika typerna av den berörda produkten. Det ansågs lämpligt att fastställa både normalvärdet och exportpriset på global basis, alltså på genomsnittliga värden, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. |
(64) |
Kommissionen konstaterade att statistik från Eurostat visade att det förekom viss import av den berörda produkten från Ryssland. Det visade sig dock att det inte rörde sig om särskilt stora mängder och därför ansågs priserna på denna import inte vara representativa. Uppgifter om sannolika exportpriser till unionen fastställdes därför på grundval av exportpriserna till andra tredjeländer, såsom anges i skäl 73. |
2. Sannolik dumpning under översynsperioden
2.1 Fastställande av normalvärdet
(65) |
Såsom anges i skäl 61 tvingade den bristande samarbetsviljan från de exporterande producenterna i Ryssland kommissionen att använda tillgängliga uppgifter för att fastställa normalvärdet. Således användes uppgifterna från den samarbetsvilliga ryska producenten. |
(66) |
Normalvärdet fastställdes i enlighet med artikel 2.2 första meningen i grundförordningen. Först fastställdes det om den sammanlagda inhemska försäljningen av den likadana produkten under översynsperioden var representativ i förhållande till den ryska exportförsäljningen till tredjeländer. Den inhemska försäljningen befanns vara representativ om försäljningsvolymen för den likadana produkten motsvarade minst 5 % av Rysslands exportförsäljning till tredjeländer. |
(67) |
Kommissionen undersökte därefter om den likadana produkten såldes vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjordes genom att man fastställde andelen lönsam försäljning av den berörda produkttypen till oberoende kunder på hemmamarknaden. |
(68) |
För att undersöka om försäljningen skett vid normal handel beaktades den genomsnittliga produktionskostnaden. När det gäller produktionskostnaderna, och särskilt energikostnaderna avseende gas, undersöktes om de gaspriser som den enda exporterande producenten betalade på ett rimligt sätt återspeglade kostnaderna för produktionen och distributionen av gas. |
(69) |
Man fann att det inhemska gaspris som de exporterande producenterna betalade var ungefär 30 % av exportpriset på naturgas från Ryssland. Alla tillgängliga uppgifter tyder på att de inhemska gaspriserna i Ryssland är reglerade priser som ligger långt under de marknadspriser som betalas för rysk naturgas på icke-reglerade exportmarknader. Eftersom gaskostnaderna inte på ett rimligt sätt avspeglades i den exporterande producentens bokföring, såsom föreskrivs i artikel 2.5 i grundförordningen, justerades de i enlighet med detta. Eftersom det inte fanns några ryska inhemska gaspriser som var tillräckligt representativa och inte snedvridna, blev det enligt artikel 2.5 i grundförordningen nödvändigt att grunda justeringen på uppgifter hämtade från andra representativa marknader. Det justerade priset baserades på det genomsnittliga exportpriset på rysk gas vid gränsen mellan Tyskland och Tjeckien (Waidhaus), med avdrag för lokala distributionskostnader. Waidhaus är den viktigaste leveranspunkten för rysk försäljning av gas till EU, som både är den största marknaden för rysk gas och har priser som på ett rimligt sätt avspeglar kostnaderna. Den kan därför anses vara en representativ marknad i den mening som avses i artikel 2.5 i grundförordningen. |
(70) |
Följaktligen använde kommissionen den genomsnittliga tillverkningskostnaden efter justeringen för gaskostnaden för att undersöka om försäljningen skett vid normal handel. |
(71) |
Normalvärdet fastställdes således som det genomsnittliga priset för den lönsamma inhemska försäljningen under översynsperioden, eftersom volymen av lönsam försäljning utgjorde 80 % eller mindre av den totala försäljningsvolymen. |
2.2 Fastställande av det sannolika exportpriset
(72) |
Den bristande samarbetsviljan från de exporterande producenterna i Ryssland tvingade kommissionen att använda tillgängliga uppgifter för att fastställa normalvärdet. Uppgifterna från den enda samarbetsvilliga ryska producenten kunde inte användas, eftersom denna producent inte exporterade den berörda produkten till EU och endast exporterade obetydliga kvantiteter till andra tredjeländer. |
(73) |
Av denna anledning och eftersom exporten från Ryssland till unionen var obetydlig, fastställdes det sannolika exportpriset på grundval av rysk exportstatistik, baserat på exporten till andra tredjeländer. Export till andra tredjeländer skedde i betydande kvantiteter. |
(74) |
Eftersom den enda samarbetsvilliga ryska producenten endast tillverkade så kallade ”svarta rör” (dvs. icke-galvaniserade rör), användes endast uppgifterna om svarta rör för att fastställa exportpriset. Enligt rysk exportstatistik avser en överväldigande majoritet av den ryska exporten också svarta rör. |
(75) |
Efter meddelandet av uppgifter hävdade den enda samarbetsvilliga ryska producenten att företagets exportpriser borde ha använts eftersom de svarar för mer än 10 % av företagets sammanlagda försäljning. Denna försäljning utgör dock mindre än 2 % av den totala exporten enligt rysk exportstatistik. Därför bibehålls slutsatsen att denna producents exportpriser inte kan användas på grund av den obetydliga kvantiteten. |
2.3 Jämförelse
(76) |
Normalvärdet och det sannolika exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik. För att en rättvis jämförelse skulle kunna göras togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn till olikheter som påverkar prisernas jämförbarhet. |
(77) |
Justeringar för olikheter i transportkostnader gjordes i tillämpliga fall. |
2.4 Sannolik dumpning under översynsperioden
(78) |
På grundval av ovanstående fastställdes den sannolika dumpningsmarginalen i den mening som avses i artikel 11.2 i grundförordningen till 38,7 %. |
3. Utveckling av exporten om åtgärderna skulle upphöra att gälla
3.1 De exporterande producenternas produktionskapacitet
(79) |
Sökanden uppskattar att den outnyttjade kapaciteten för den berörda produkten i Ryssland överstiger den totala förbrukningen på EU-marknaden. Sökanden grundade sin uppskattning på uppgifter i Metal Expert. Sökanden har dessutom utgått från ett kapacitetsutnyttjande på 56 %, vilket bekräftas av de uppgifter som lämnats av den samarbetsvilliga exporterande producenten. |
(80) |
Om åtgärderna skulle upphöra att gälla, finns det en överhängande risk för att de exporterande producenterna i Ryssland kommer att sälja betydande mängder svetsade rör till unionen till dumpade priser. |
(81) |
Efter meddelandet av uppgifter hävdade de icke-samarbetsvilliga ryska producenter som avses i skäl 61 att kommissionen hade bortsett från information som dessa lämnat om den påstådda attraktionskraften hos andra marknader, inklusive den ryska, och om den outnyttjade kapaciteten i Ryssland. |
(82) |
I detta sammanhang bör det påpekas att uppgifterna om outnyttjad kapacitet gällde ett större produktutbud, inklusive rör med stor diameter och ihåliga profiler. Denna information är därför mindre relevant än de upplysningar som har lämnats av sökanden. Även om man utgår från ett kapacitetsutnyttjande på 60–70 % så som de ryska producenterna hävdade, skulle den outnyttjade kapaciteten stå för merparten av förbrukningen på EU-marknaden. |
(83) |
När det gäller de uppgifter som de icke-samarbetsvilliga ryska producenterna lämnat om den påstådda attraktionskraften hos andra marknader, inklusive den ryska, ska det först konstateras att dessa uppgifter inte kunde kontrolleras på grund av bristande samarbete. För det andra strider dessa uppgifter mot de uppgifter som inhämtats under undersökningen, så som beskrivs i skälen 84–86, och som bygger på officiell rysk exportstatistik och inte har ifrågasatts av de två icke-samarbetsvilliga ryska producenterna. |
3.2 Unionsmarknadens attraktionskraft
(84) |
Enligt rysk handelsstatistik ligger de genomsnittliga ryska exportpriserna på 647 euro/ton långt under unionens genomsnittliga försäljningspris på 848 euro/ton och är i linje med de genomsnittliga importpriserna från större exporterande länder som Indien och Turkiet. |
(85) |
Enligt samma handelsstatistik säljs 33 % av den totala ryska exporten till Azerbajdzjan, Rysslands viktigaste exportmarknad. Försäljningspriset till Azerbajdzjan är 586 euro/ton, och således betydligt lägre än unionsindustrins försäljningspris på 848 euro/ton, och även lägre än priserna hos andra viktiga exportörer till EU som Indien eller Turkiet. Dessutom motsvarar den ryska exporten till Azerbajdzjan cirka 15 % av EU:s förbrukning. Det finns således en risk för att exporten kommer att ledas om till EU om åtgärderna skulle upphävas. |
(86) |
Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det finns en betydande risk för omläggning av handeln till EU-marknaden om åtgärderna skulle upphävas. |
4. Slutsats avseende sannolikheten för återkommande dumpning
(87) |
Mot bakgrund av den outnyttjade kapaciteten i Ryssland och den attraktiva prisnivån på unionsmarknaden kan man dra slutsatsen att det finns en risk för att den ryska exporten till dumpade priser av den berörda produkten skulle öka om de gällande åtgärderna skulle upphöra. |
(88) |
Efter meddelandet av uppgifter hävdade de berörda parterna att det skulle vara diskriminering att bibehålla de gällande åtgärderna mot Ryssland och samtidigt upphäva de gällande åtgärderna mot Ukraina (se nedan), eftersom den outnyttjade kapaciteten i Ryssland och Ukraina uppgavs vara den samma. |
(89) |
Detta påstående stöds inte av undersökningsresultaten, som visade en betydande outnyttjad kapacitet i Ryssland som motsvarar åtminstone merparten av förbrukningen på EU-marknaden. I Ukraina däremot fastställdes det att den tillgängliga outnyttjade kapaciteten för export till alla länder är begränsad. På grund av denna stora skillnad i outnyttjad kapacitet, avvisas därför påståendet om diskriminering. |
UKRAINA
1. Inledande kommentar
(90) |
Endast en ukrainsk exporterande producent, Interpipe Group (nedan kallad Interpipe) var samarbetsvillig under undersökningen. Interpipe står för en stor del av Ukrainas produktion och för nästan hela den mycket begränsade ukrainska exporten till unionen. Det finns minst fyra kända ukrainska producenter som inte samarbetade, men enligt handelsstatistik är deras export till EU obetydlig. |
(91) |
Mot bakgrund av den obetydliga exporten från Ukraina till unionen, fastställdes det sannolika exportpriset på grundval av Interpipes försäljningspriser till andra tredjeländer så som beskrivs i skäl 17. |
2. Sannolik dumpning under översynsperioden
2.1 Fastställande av normalvärdet
(92) |
Kommissionen undersökte först huruvida den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden för den enda samarbetande exporterande producenten, Interpipe, var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen till oberoende kunder på hemmamarknaden av den likadana produkten utgör minst 5 % av den totala exportvolymen av den berörda produkten till andra tredjeländer under översynsperioden. Det konstaterades att Interpipes sammanlagda försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ. |
(93) |
Därefter identifierades produkttyper som sålts på hemmamarknaden och som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export av Interpipe. |
(94) |
Kommissionen undersökte därefter om Interpipes försäljning på hemmamarknaden av varje produkttyp som är identisk eller jämförbar med en produkttyp som såldes på export var representativ i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den sammanlagda försäljningsvolymen av produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden under översynsperioden motsvarade minst 5 % av den totala exportvolymen av den identiska eller jämförbara produkttypen. Kommissionen fastställde att försäljningen av de flesta av produkttyperna skedde i representativa mängder. |
(95) |
Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under översynsperioden för att avgöra om man kunde använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för beräkningen av normalvärdet enligt artikel 2.4 i grundförordningen. |
(96) |
Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om
|
(97) |
I detta fall är normalvärdet det viktade genomsnittet av priserna för all inhemsk försäljning av produkttypen under översynsperioden. |
(98) |
Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp för endast den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttyperna under översynsperioden, om
|
(99) |
Analysen av försäljningen på hemmamarknaden visade att normalvärdet beräknades som ett viktat genomsnitt av priserna för all försäljning på hemmamarknaden under översynsperioden eller ett viktat genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen beroende på produkttyp. |
(100) |
Om ingen försäljning av en typ av den likadana produkten förekommit vid normal handel eller om en produkttyp inte sålts i representativa volymer på hemmamarknaden, använde kommissionen ett konstruerat normalvärde i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen. |
(101) |
Normalvärdet beräknades genom att man till produktionskostnaden för Interpipes likadana produkt under översynsperiod lade till
|
2.2 Fastställande av det sannolika exportpriset
(102) |
Eftersom det inte förekom någon betydande export från Ukraina till unionen, fastställdes det sannolika exportpriset på grundval av Interpipes priser på försäljning till andra tredjeländer (se skäl 17), vilken förekom i betydande mängder. |
(103) |
All Interpipes försäljning skedde direkt till icke-närstående kunder i tredjeländer. Försäljningspriset fastställdes därför på grundval av de priser som betalats eller ska betalas av dessa oberoende kunder. |
2.3 Jämförelse
(104) |
Normalvärdet och det sannolika exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik. I enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen togs hänsyn till olikheter som påverkar prisernas jämförbarhet för att en rättvis jämförelse skulle kunna göras. |
(105) |
Justeringar för olikheter i transport- och kreditkostnader gjordes i tillämpliga fall. |
2.4 Sannolik dumpning under översynsperioden
(106) |
På grundval av ovanstående fastställdes den sannolika dumpningsmarginalen i den mening som avses i artikel 11.2 i grundförordningen till 16 %. |
(107) |
Efter meddelandet av uppgifter hävdade berörda parter att kommissionen hade fastställt nivån för fortsatt dumpning till 16 % när det gäller Ukraina. Detta påstående är dock ogrundat och verkar bero på ett missförstånd. Såsom anges i skäl 17 exporterade alla länder, inklusive Ukraina, obetydliga mängder av den berörda produkten till unionen under översynsperioden. Inga rimliga slutsatser kan därför dras av dessa kvantiteter och ingen fortsatt dumpning fastställdes för Ukraina. Påståendet avvisas därför. |
3. Utveckling av exporten om åtgärderna skulle upphöra att gälla
De exporterande producenternas produktionskapacitet
(108) |
I den föregående undersökningen fastställde kommissionen att produktionskapaciteten i Ukraina översteg 400 000 ton per år. Sedan denna undersökning genomfördes har två av de kända producenterna lagt ned tillverkningen av svetsade rör, nämligen Lugansk Tube Plant och Interpipe Nizhnedneprovsky Tube Rolling Plant, en av de anläggningar som tillhör Interpipe Group. Eftersom det inte har skett någon bekräftad ökning av produktionskapaciteten i Ukraina sedan dess, är den nuvarande kapaciteten betydligt lägre än i den föregående undersökningen. |
(109) |
Vad gäller det kapacitetsutnyttjande som avses i skäl 108, arbetade Interpipe med nästan fullt kapacitetsutnyttjande under översynsperioden, om man beaktar anläggningarnas tekniska begränsningar. |
(110) |
En annan viktig aspekt är de ukrainska anläggningarnas geografiska läge. De befinner sig främst i östra Ukraina och påverkas antingen direkt eller indirekt av det aktuella säkerhetsläget i denna del av landet. Därför är det osäkert i vilken utsträckning dessa företag till fullo kan utveckla sin produktionskapacitet. |
(111) |
Efter meddelandet av uppgifter hävdade berörda parter att en inte oväsentlig del av Ukrainas produktion är belägen utanför det område som påverkas av den aktuella säkerhetssituationen. Det bör dock påpekas att även företag utanför detta område påverkas indirekt av säkerhetssituationen, till exempel genom brist på råvaror. Därför dras slutsatsen att de flesta ukrainska anläggningar påverkas antingen direkt eller indirekt av den aktuella säkerhetssituationen. Påståendet avvisas därför. |
(112) |
Med hänsyn till den speciella situation som rått i Ukraina efter slutet av översynsperioden kan man samtidigt förvänta sig att byggbranschen kommer att absorbera extra kapacitet på den inhemska marknaden när säkerhetssituationen normaliserats. Den likadana produkten används även för byggnads- och anläggningsarbeten, t.ex. på bärande konstruktioner, rörstängsel, skyddsanordningar och byggnadsställningar. |
(113) |
Med tanke på den minskade produktionskapaciteten och den väntade ökningen av den inhemska efterfrågan, dras slutsatsen att den tillgängliga outnyttjade kapaciteten för export till alla länder är begränsad. |
(114) |
Efter meddelandet av uppgifter hävdade berörda parter att det finns betydande outnyttjad kapacitet i Ukraina. Dessa påståenden understöddes inte av faktisk bevisning och avvisades därför. |
(115) |
Berörda parter hävdade dessutom att Interpipe tillkännagett att de kommer att öka sin export till EU med cirka 60 %, vilket motsäger argumentet om den begränsade outnyttjade kapacitet som är tillgänglig för export i Ukraina. Detta argument kan emellertid inte godtas. Interpipes tillkännagivande gällde företaget i allmänhet och inte specifikt den berörda produkten. Även om det hade varit relevant för den berörda produkten, skulle den betydande ökningen på ca 60 % endast leda till en marknadsandel i EU på cirka 0,5 %, vilken fortfarande anses vara obetydlig. Detta argument strider därför inte mot slutsatsen att den tillgängliga outnyttjade kapaciteten för export till alla länder är begränsad. |
(116) |
Samma berörda parter hävdade att den outnyttjade kapaciteten inte bör ingå i dumpningsanalysen, eftersom kapacitetsutnyttjandet inte anses vara en relevant skadeindikator i skadeanalysen såsom anges i skäl 139. |
(117) |
Detta påstående kan inte godtas. Syftet med dessa två bedömningar är olika. I skadeanalysen bedömer man om ett lågt kapacitetsutnyttjande kan betraktas som ett tecken på skada för unionsindustrin, något som inte nödvändigtvis är fallet när den återstående kapaciteten kan användas för tillverkning av andra produkter. Dumpningsanalysen är inriktad på den outnyttjade kapaciteten i sig, det vill säga en vilande kapacitet som inte används för framställning av några produkter och därför enkelt kan användas för produktion av den berörda produkten. |
4. Slutsats avseende sannolikheten för återkommande dumpning
(118) |
Mot bakgrund av den begränsade outnyttjade kapaciteten i Ukraina och den begränsade risken för omläggning av dumpad export, kan man dra slutsatsen att det inte finns någon risk för att den ukrainska exporten till dumpade priser av den berörda produkten skulle öka avsevärt om de gällande åtgärderna skulle upphöra. Det är därför inte sannolikt att ett upphörande av antidumpningsåtgärderna mot Ukraina kommer att leda till återkommande dumpning i betydande kvantiteter i den mening som avses i artikel 5.7 i grundförordningen. |
D. DEFINITION AV UNIONSINDUSTRIN
(119) |
Under översynsperioden producerades den likadana produkten av omkring 20 unionsproducenter. Produktionen från dessa producenter (fastställd på grundval av information som samlats in från samarbetsvilliga producenter och på uppgifterna i begäran om översyn för de övriga unionsproducenterna) anses därför utgöra unionens sammanlagda tillverkning. Alla dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. |
(120) |
Såsom förklaras ovan i skäl 11 gjordes ett urval på grund av det stora antalet unionsproducenter. Vid skadeanalysen fastställdes skadeindikatorerna på följande två nivåer:
|
E. SITUATIONEN PÅ UNIONSMARKNADEN
1. Förbrukningen i unionen
(121) |
Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av försäljningsvolymen av unionsindustrins egen produktion avsedd för unionsmarknaden och importvolymerna till unionsmarknaden enligt uppgifter från Eurostat. |
(122) |
Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen i EU med 28 %. Den sjönk med 6 % år 2011, med 8 procentenheter 2012 och med ytterligare 10 under översynsperioden. Den nedåtgående trenden kan delvis förklaras av att det skett en teknisk substitution, eftersom det för vattenledningar finns en tendens att ersätta stålrör med alternativa produkter som koppar, plast eller rostfritt stål.
|
(123) |
Efter meddelandet av uppgifter hävdade berörda parter att förbrukningen i EU uppskattades alltför lågt. Dessa parter har dock inte kunnat lägga fram någon pålitlig bevisning till stöd för sina påståenden, vilka därför inte kan godtas. |
2. Import från Vitryssland, Kina och Ryssland
(124) |
Eftersom undersökningen visade att det inte finns någon sannolikhet för fortsatt eller återkommande dumpning från Ukraina (se skälen 17 och 118) har den begränsade importen från detta land inte undersökts tillsammans med importen från de andra berörda länderna i analysen nedan. |
(125) |
För att kunna göra en sammantagen bedömning av importen från Vitryssland, Kina och Ryssland, undersöktes varje lands situation mot bakgrund av de villkor som anges i artikel 3.4 i grundförordningen. |
(126) |
Med hänsyn till kvantiteterna och dumpningsmarginalerna och på grund av den obetydliga importen under översynsperioden genomförde kommissionen en framtidsanalys av de sannolika exportvolymerna och dumpningsmarginalerna för varje land om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Analysen visade att volymerna sannolikt skulle öka till nivåer över dem som nåddes under översynsperioden och definitivt överstiga den försumbara nivån, om åtgärderna skulle upphävas (se skälen 33, 56 och 80). Kommissionen fastställde att de sannolika dumpningsmarginalerna skulle vara betydande om åtgärderna skulle upphävas (se skälen 30, 53 och 78). |
(127) |
När det gäller det genomsnittliga importpriset, kan de obetydliga exportkvantiteterna inte användas för att dra några definitiva slutsatser. |
(128) |
Undersökningen visade dock också att de berörda aktörerna hade liknande konkurrensvillkor. Undersökningen visade att den berörda produkt som importerats från Vitryssland, Kina och Ryssland och den likadana produkt som tillverkas och säljs av unionsindustrin var likadana i fråga om samtliga väsentliga fysiska och tekniska egenskaper. |
(129) |
Mot denna bakgrund uppfylldes kriterierna i artikel 3.4 i grundförordningen när det gäller Vitryssland, Kina och Ryssland. Importen från dessa tre länder bedömdes därför sammantaget. |
a) Volym
(130) |
Volymen på importen av den berörda produkten från Vitryssland, Kina och Ryssland till unionen minskade med 60 % från cirka 7 000 ton under 2010 till cirka 2 900 ton under översynsperioden. Den ökade först med 31 % under 2011 innan den åter minskade med 62 procentenheter 2012 och ytterligare 28 procentenheter under översynsperioden.
|
b) Marknadsandel
(131) |
Marknadsandelen för exportörerna från Vitryssland, Kina och Ryssland på unionsmarknaden minskade från 1,3 % 2010 till 0,7 % under översynsperioden. Närmare bestämt ökade marknadsandelen från 1,3 % år 2010 till 1,8 % år 2011, innan den åter minskade till 1,1 % år 2012 och till 0,7 % under översynsperioden. |
c) Priser
i) Prisutveckling
(132) |
Mellan 2010 och översynsperioden sjönk det genomsnittliga importpriset på den berörda produkten med ursprung i Vitryssland, Kina och Ryssland med 11 %, från 488 euro/ton 2010 till 528 euro/ton under översynsperioden. Närmare bestämt ökade priset med 9 % år 2011 och med 12 % år 2012, innan det minskade med 10 % under översynsperioden. |
ii) Prisunderskridande
(133) |
Den mycket begränsade försäljningen av den berörda produkten från Kina och Ryssland till unionen under översynsperioden kan inte användas som underlag för en meningsfull slutsats. Därför gjordes en jämförelse mellan priserna för den likadana produkten som tillverkas och säljs av unionsindustrin och priserna för den undersökta produkten som tillverkas i Vitryssland, Kina och Ryssland och säljs till resten av världen. Jämförelsen visade att prisunderskridandet var betydande. |
3. Import från andra tredjeländer
|
2010 |
2011 |
2012 |
Översynsperioden |
Importvolym från Indien |
25 720 |
48 704 |
58 619 |
53 007 |
Marknadsandel för importen från Indien |
4,6 % |
9,2 % |
12,7 % |
13,1 % |
Importvolym från Turkiet |
83 654 |
83 753 |
98 742 |
69 757 |
Marknadsandel för importen från Turkiet |
14,9 % |
15,9 % |
21,4 % |
17,2 % |
Importvolym från Ukraina |
956 |
573 |
944 |
1 147 |
Marknadsandel för importen från Ukraina |
0,2 % |
0,1 % |
0,2 % |
0,3 % |
Importvolym från andra tredjeländer |
34 948 |
42 714 |
38 518 |
30 374 |
Marknadsandel för importen från andra tredjeländer |
6,2 % |
8,1 % |
8,4 % |
7,5 % |
(134) |
Importen från Turkiet och Indien ökade under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för importen från Ukraina låg kvar på en mycket låg nivå. Marknadsandelen för import från andra tredjeländer förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden. |
(135) |
Efter meddelandet av uppgifter hävdade berörda parter att unionsindustrins förlust av marknadsandelen på 12 % nästan helt har absorberats av den ökande marknadsandelen för Indien och Turkiet tillsammans, och att lågprisimporten från Indien och Turkiet troligen är den viktigaste orsaken till unionsindustrins sårbara situation. I detta sammanhang bör det påpekas att syftet med den aktuella undersökningen är att undersöka huruvida ett upphävande av antidumpningsåtgärderna mot de tre länder för vilka en sannolikhet för återkommande dumpning har fastställts sannolikt kommer att leda till återkommande skada för unionsindustrin. Under undersökningen bekräftades det att det fanns ett betydande prisunderskridande vad gäller försäljning av produkter från Vitryssland, Kina och Ryssland till resten av världen. Om åtgärderna skulle upphöra att gälla, skulle den dumpade exporten från dessa länder till EU sannolikt återkomma, vilket sannolikt skulle leda till skada för EU-industrin. Det faktum att importen från Turkiet och Indien kan ha ökat under skadeundersökningsperioden påverkar inte denna bedömning om sannolikheten för återkommande dumpning och skada. |
4. Unionsindustrins situation
(136) |
I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för unionsindustrins situation. |
4.1 Makroekonomiska faktorer
a) Produktion
(137) |
Från en nivå på cirka 437 000 ton 2010 minskade unionsindustrins produktion med 37 % under skadeundersökningsperioden. Närmare bestämt sjönk den med 14 % 2011, med 19 procentenheter 2012 och med ytterligare 4 under översynsperioden. Den minskade produktionen berodde på en minskning av förbrukningen, men blev mer uttalad på grund av ökad import från Indien och Turkiet.
|
b) Kapacitet och kapacitetsutnyttjande
(138) |
Produktionskapaciteten var mer än 1 700 000 ton under 2010, men minskade med 16 % under skadeundersökningsperioden. Minskningen berodde på att några unionsproducenter har minskat antalet dagliga produktionsskift.
|
(139) |
Kapacitetsutnyttjandet var 25 % under 2010. Det minskade till 23 % 2011, till 22 % år 2012 och till 19 % under översynsperioden. Det låga kapacitetsutnyttjandet beror främst på att produkter som inte ingår i undersökningen (främst ihåliga profiler) kan tillverkas med samma utrustning som används för svetsade rör. Kapacitetsutnyttjandet är därför inte nödvändigtvis en lämplig indikator på skada för just denna industri. |
c) Försäljningsvolym
(140) |
Unionsindustrins försäljning av den egna tillverkningen till icke-närstående kunder i EU sjönk med 16 % år 2011, med 21 procentenheter 2012 och med ytterligare 3 procentenheter under översynsperioden. Sammantaget minskade försäljningen med cirka 40 % mellan 2010 och översynsperioden. Detta berodde på den minskade förbrukningen och på ökningen av importen från Indien och Turkiet.
|
d) Marknadsandel
(141) |
Unionsindustrins marknadsandel var 73 % år 2010. Den minskade till 65 % år 2011 och vidare till 56 % år 2012, men ökade sedan till 61 % under översynsperioden. Sammantaget ökade unionsindustrins marknadsandel under skadeundersökningsperioden med 12 procentenheter.
|
e) Tillväxt
(142) |
Mellan 2010 och översynsperioden, när förbrukningen i unionen minskade med 28 %, minskade försäljningsvolymen till icke-närstående kunder i EU med 40 %. Detta ledde till att unionsindustrin tappade 12 procentenheter av sin marknadsandel under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin hade således ingen tillväxt under skadeundersökningsperioden. |
f) Sysselsättning
(143) |
Antalet anställda i unionsindustrin sjönk med 13 % år 2011, med 27 procentenheter 2012 och med ytterligare 3 procentenheter under översynsperioden. Sammantaget minskade sysselsättningen i unionsindustrin med 43 % under skadeundersökningsperioden, dvs. från cirka 1 600 personer till cirka 1 000 personer.
|
g) Produktivitet
(144) |
Produktiviteten hos de anställda i unionsindustrin, mätt som produktion (i ton) per sysselsatt person och år, var ursprungligen 264 ton per anställd och minskade till en början med 2 % år 2011. Den ökade därefter med 14 procentenheter 2012 och förblev stabil under undersökningsperioden. Unionsindustrins produktivitet ökade med sammanlagt 12 % under skadeundersökningsperioden.
|
h) Faktorer som påverkar försäljningspriserna
(145) |
Unionsindustrins enhetspriser på försäljning till icke-närstående kunder ökade med 5 % år 2011 och med 1 procentenhet 2012, men minskade med 4 procentenheter under översynsperioden. Sammantaget ökade dessa priser med 2 % under skadeundersökningsperioden, från en nivå på 833 euro/ton till 848 euro/ton under översynsperioden.
|
i) Dumpningsmarginalens storlek
(146) |
I undersökningen fastställdes det att det för Vitryssland, Kina och Ryssland finns sannolikhet för återkommande dumpning med betydande marginaler, vilkas storlek inte kan anses vara obetydlig. |
(147) |
Så som anges ovan har kommissionen inte konstaterat sannolikhet för fortsatt eller återkommande dumpning när det gäller Ukraina. |
j) Återhämtning från tidigare dumpning
(148) |
De makroekonomiska indikatorer som granskas ovan visar att unionsindustrins situation fortfarande är mycket sårbar och utsatt, även om antidumpningsåtgärderna delvis har fått avsett resultat genom att den skada som unionsproducenterna lidit har kunnat undanröjas. Under skadeundersökningsperioden minskade produktionsvolymen med 37 %, försäljningsvolymen till icke-närstående kunder i EU med 40 % och sysselsättningen med 43 %. Dessutom minskade unionsindustrins marknadsandel på EU-marknaden från 73 % år 2010 till 61 % under översynsperioden. Någon egentlig återhämtning från tidigare dumpning kunde således inte konstateras och unionsindustrin anses fortfarande vara mycket sårbar för de skadliga effekterna av en eventuell dumpad import på unionsmarknaden. |
4.2 Mikroekonomiska faktorer
a) Lager
(149) |
Nivån på de utgående lagren hos de unionsproducenter som ingick i urvalet var nästan oförändrad fram till 2011. Den ökade med 14 procentenheter 2012 och minskade sedan med 10 under översynsperioden. Nivån på lagren var således 5 % högre under översynsperioden än under 2010.
|
b) Löner
(150) |
Under skadeundersökningsperioden minskade arbetskraftskostnaderna med 29 %. Närmare bestämt sjönk de med 2 % år 2011, med 15 procentenheter 2012 och med ytterligare 12 under översynsperioden. Den sammantagna minskningen under skadeundersökningsperioden hör ihop med den minskade sysselsättningen.
|
(151) |
Under skadeundersökningsperioden ökade arbetskostnaderna per anställd med 25 %. Denna situation är sannolikt tillfällig, eftersom det uppstod uppsägningskostnader i samband med den stora minskningen av anställda.
|
c) Lönsamhet och räntabilitet
(152) |
Under skadeundersökningsperioden förbättrades lönsamheten för de utvalda unionsproducenternas försäljning på EU-marknaden, uttryckt i procent av nettoförsäljningen, från en förlust på mer än 7 % under 2010 till en vinst på nästan 1 % under översynsperioden. Närmare bestämt minskade de utvalda unionsproducenternas förlust från 7,3 % år 2010 till 5 % år 2011 och till 0,6 % år 2012, innan lönsamheten ökade något med 0,8 % under översynsperioden.
|
(153) |
Den ökade lönsamheten beror på att försäljningspriserna ökade med 2 % under skadeundersökningsperioden, medan produktionskostnaderna (i huvudsak varmvalsade ringar eller rullar som står för mer än 60 % av produktionskostnaderna) minskade med 6 % under samma period, samtidigt som de årliga arbetskraftskostnaderna sjönk kraftigt. De unionsproducenter som ingick i urvalet har således successivt kunnat tillämpa lönsamma priser för sina kunder på EU-marknaden. |
(154) |
Räntabiliteten, uttryckt som vinst i procent av investeringarnas bokförda värde (netto), följde i stort sett lönsamhetsutvecklingen. Den förbättrades från en förlust på 19,2 % under 2010 till en förlust på 11,8 % under 2011 och ytterligare till en vinst på 0,5 % under 2012 och en vinst på 4,3 % under översynsperioden. |
d) Kassaflöde och kapitalanskaffningsförmåga
(155) |
Kassaflödet (netto) från rörelsen låg på cirka – 44 miljoner euro 2010. Det ökade till cirka – 7 miljoner euro 2011, till cirka 17 miljoner euro 2012 och till omkring 20 miljoner euro under översynsperioden. Inga av de utvalda unionsproducenterna uppgav sig ha svårigheter att anskaffa kapital. Förbättringen beror på att produktions- och arbetskraftskostnaderna minskat och att priserna ökat något.
|
e) Investeringar
(156) |
De utvalda unionsproducenternas årliga investeringar i tillverkningen av den likadana produkten minskade med 34 % år 2011, ökade sedan med 90 procentenheter 2012 och minskade slutligen med 59 procentenheter under översynsperioden. Under skadeundersökningsperioden minskade investeringarna med 3 %. Investeringarna var avsedda för underhåll och förnyelse av befintlig utrustning, inte för att öka produktionskapaciteten.
|
5. Slutsats beträffande skada
(157) |
Ett antal indikatorer, särskilt de finansiella, har förbättrats väsentligt under skadeundersökningsperioden. Lönsamheten förbättrades från en förlust på över 7 % till en vinst på 0,8 %, vilket dock fortfarande ligger under målvinsten på 5 % från den tidigare undersökningen. Räntabiliteten förbättrades från en förlust på 19 % till en vinst på mer än 4 % och nivån på kassaflödet förbättrades från – 44 miljoner euro till 20 miljoner euro. Dessa faktorer tyder på att industrin delvis lyckades återhämta sig. |
(158) |
Å andra sidan har vissa indikatorer utvecklats negativt mellan 2010 och översynsperioden. Produktionsvolymen minskade med 37 %, kapacitetsutnyttjandet sjönk med 25 %, försäljningsvolymen till icke-närstående kunder i EU minskade med 40 %, unionsindustrins marknadsandel minskade med 12 procentenheter och sysselsättningen minskade med 43 %. |
(159) |
Syftet med antidumpningsåtgärderna har delvis uppnåtts genom att en del av den skada som uppstod till följd av den dumpade importen från de berörda länderna har undanröjts. Unionsindustrin har blivit lite lönsammare, men på bekostnad av sin marknadsandel på unionsmarknaden. Unionsindustrin har lyckats förbättra sin finansiella situation genom att sätta pris före volym. Det står därför klart att unionsindustrin fortfarande inte återhämtat sig fullständigt från effekterna av den tidigare dumpningen och fortfarande befinner sig i en bräcklig situation, vilket innebär att den är mycket sårbar för en eventuellt återkommande dumpad import. |
(160) |
Även om unionsindustrins bräckliga situation betraktades som en väsentlig skada, kan den inte tillskrivas importen från de berörda länderna. De tre berörda ländernas marknadsandel (för Ukraina fastställdes det i undersökningen att det inte finns någon sannolikhet för återkommande dumpning) utgör tillsammans mindre än 1 % av EU-marknaden. Eftersom det inte funnits något pristryck från de berörda länderna, har unionsindustrin kunnat bibehålla priserna på en nivå som är tillräckligt hög för att vara lönsam, även om den ligger betydligt under målvinsten. |
F. SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN SKA ÅTERKOMMA
1. Import från Kina, Ryssland och Vitryssland
(161) |
Utifrån de trender som beskrivs ovan förefaller antidumpningsåtgärderna delvis ha lett till det avsedda resultatet att eliminera den skada som unionsproducenterna lidit. Å andra sidan visar den negativa utvecklingen av ett antal skadeindikatorer att industrins situation fortfarande är mycket sårbar. |
(162) |
Såsom nämns ovan har exportörerna i vart och ett av de tre berörda länderna reservkapacitet för att mycket snabbt öka sin export. Med tanke på de mer lukrativa priserna på EU-marknaden jämfört med på vissa tredjelandsmarknader, är det dessutom troligt att betydande mängder som i dagsläget exporteras till dessa länder kommer att styras över till EU-marknaden om antidumpningsåtgärderna inte längre skulle tillämpas. Denna ökning av dumpad import till priser som underskrider unionsindustrins priser kommer sannolikt att öka prispressen på unionsmarknaden, vilket skulle förvärra den redan bräckliga situationen för unionsindustrin. En sådan abrupt utveckling observerades redan i den ursprungliga undersökningen, när marknadsandelen för importen från de tre länderna till EU tredubblades på bara tre och ett halvt år, dvs. från 6,2 % år 2004 till 18,7 % under översynsperioden (1 juli 2006 till 30 juni 2007). De exporterande producenterna i Kina, Vitryssland och Ryssland har alltså redan visat att de snabbt kan öka exportvolymerna till unionen. |
(163) |
På grundval av ovanstående kan man därför dra slutsatsen att det finns en sannolikhet för att skadan återkommer om åtgärderna skulle upphävas. |
2. Import från Ukraina
(164) |
Eftersom slutsatsen dragits att det inte är sannolikt att dumpningen från Ukraina fortsätter eller återkommer, krävs det här ingen närmare analys av sannolikheten för att skadan återkommer. |
G. UNIONENS INTRESSE
(165) |
I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om ett bibehållande av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda intressen. I enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen gavs alla berörda parter tillfälle att lämna synpunkter. |
1. Unionsindustrins intresse
(166) |
Undersökningen har visat att unionsindustrin fortfarande är mycket sårbar. Syftet med antidumpningsåtgärderna har delvis uppnåtts genom att en del av den skada som uppstod till följd av den dumpade importen från de berörda länderna har undanröjts. Unionsindustrin har blivit lite lönsammare, men på bekostnad av sin marknadsandel på unionsmarknaden. Unionsindustrin har lyckats förbättra sin finansiella situation genom att sätta pris före volym tack vare de gällande åtgärderna. Om åtgärderna upphör att gälla, kommer prispressen på unionsmarknaden att öka och leda till nya förluster. Det ligger därför i unionsindustrins intresse att bibehålla åtgärderna. |
2. Importörernas och användarnas intresse
(167) |
Kommissionen kontaktade mer än 100 icke-närstående importörer och användare i unionen i syfte att försöka få till stånd ett samarbete, men ingen av dem svarade. Detta kan förklaras av att vart och ett av berörda länderna har mycket begränsade exportvolymer till unionsmarknaden. Det finns under inga omständigheter något som tyder på att importörerna eller användarna skulle drabbas oproportionerligt om åtgärderna skulle förlängas. |
(168) |
Mot bakgrund av vad som anförts ovan, är det därför inte sannolikt att importörernas och användarnas situation i unionen skulle påverkas väsentligt om åtgärderna skulle förlängas. |
3. Risk för försörjningsbrist/konkurrens på EU-marknaden
(169) |
Förbrukningen i EU minskade med 28 % under skadeundersökningsperioden och uppgick till cirka 400 000 ton under översynsperioden. Unionsindustrins kapacitet har stadigt överstigit efterfrågan i EU under skadeundersökningsperioden och nådde en nivå på cirka 1 500 000 ton under översynsperioden. Det finns tillräcklig konkurrens mellan EU-producenterna. Dessutom är unionsindustrins kapacitetsutnyttjande endast 19 % under översynsperioden, eftersom man tillverkar olika produkter (den berörda produkten och andra produkter, t.ex. ihåliga profiler) med samma produktionsutrustning. Om efterfrågan skulle öka har unionsindustrin outnyttjad kapacitet för att kunna öka produktionen genom att ändra sin produktionsmix. Import från tredjeländer som inte omfattas av åtgärder, främst Indien och Turkiet, kan också tillgodose en del av efterfrågan. |
(170) |
I ljuset av ovanstående går det inte att dra slutsatsen att fortsatt tillämpning av antidumpningsåtgärderna skulle leda till ett bristande utbud eller en begränsning av konkurrensen på EU-marknaden. |
4. Slutsats om unionens intresse
(171) |
Utifrån ovanstående bör fortsatta åtgärder endast ha en begränsad negativ inverkan som i vilket fall inte skulle vara oproportionerlig i förhållande till den nytta unionsindustrin skulle ha av en förlängning av åtgärderna. |
H. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
(172) |
Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. Parterna gavs även möjlighet att lämna synpunkter inom en viss tid efter meddelandet av uppgifter. Alla inlagor och synpunkter beaktades noggrant när så var berättigat. |
(173) |
Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Vitryssland, Folkrepubliken Kina och Ryssland bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Dessa åtgärder består alltså av värdetullar av olika storlek. |
(174) |
När det gäller Ukraina bör åtgärderna upphävas och förfarandet avslutas, eftersom det på grundval av undersökningsresultaten inte finns någon sannolikhet för fortsatt eller återkommande dumpning (se skälen 17 och 118). |
(175) |
De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i den här förordningen gäller endast import av den berörda produkten som tillverkats av dessa företag, det vill säga de specifika rättsliga enheter som nämns. Import av den berörda produkten som producerats av något annat företag som inte uttryckligen nämns med namn och adress i den här förordningens normativa del, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, ska inte omfattas av dessa tullsatser utan i stället av den tullsats som gäller för ”Alla övriga företag”. |
(176) |
Ett företag kan begära tillämpning av dessa individuella antidumpningstullsatser om den senare ändrar namn. Denna begäran ska riktas till kommissionen (5). Begäran ska innehålla alla uppgifter som behövs för att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det, kommer ett meddelande om namnbytet att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. |
(177) |
Denna förordning överensstämmer med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av svetsade rör av järn eller olegerat stål, med runt tvärsnitt och en ytterdiameter som inte överstiger 168,3 mm, med undantag för linjerör som används i olje- och gasledningar, ledningar som används för olje- eller gasborrning, precisionsrör och rör med röranslutningar lämpliga för ledning av gaser eller vätskor som används i civil luftfart, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7306 30 41, ex 7306 30 49, ex 7306 30 72 och ex 7306 30 77 (Taric-nummer 7306304120, 7306304920, 7306307280 och 7306307780) och med ursprung i Vitryssland, Folkrepubliken Kina och Ryssland.
2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som beskrivs i punkt 1 och som producerats av nedanstående företag:
Land |
Företag |
Antidumpningstull |
Taric-tilläggsnummer |
Kina |
Alla företag |
90,6 % |
— |
Ryssland |
TMK Group (Seversky Pipe Plant Open Joint Stock Company och Joint Stock Company Taganrog Metallurgical Works) |
16,8 % |
A892 |
OMK Group (Open Joint Stock Company Vyksa Steel Works and Joint Stock Company Almetjvesk Pipe Plant) |
10,1 % |
A893 |
|
Alla övriga företag |
20,5 % |
A999 |
|
Vitryssland |
Alla företag |
38,1 % |
— |
3. Om inte annat anges, ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
Antidumpningsförfarandet rörande import av den produkt som anges i artikel 1.1 med ursprung i Ukraina avslutas härmed.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 januari 2015.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.
(2) EUT L 343, 19.12.2008, s. 1.
(3) EUT C 136, 15.5.2013, s. 25.
(4) EUT C 372, 19.12.2013, s. 21.
(5) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat H, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bryssel, Belgien.
27.1.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20/31 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/111
av den 26 januari 2015
om åtgärder för att minska ett allvarligt hot mot bevarandet av beståndet av havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Keltiska havet, Engelska kanalen, Irländska sjön och södra Nordsjön
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (1), särskilt artikel 12.1, och
av följande skäl:
(1) |
I artikel 12 i förordning (EU) nr 1380/2013 föreskrivs att nödåtgärder kan vidtas vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet i samband med att det föreligger ett allvarligt hot mot bevarandet av de marina biologiska resurserna. Kommissionen kan efter en motiverad begäran från en medlemsstat eller på eget initiativ, i syfte att minska hotet, anta sådana nödåtgärder i form av genomförandeakter med omedelbar verkan, och dessa ska tillämpas under en period på högst sex månader. |
(2) |
Enligt vetenskapliga utlåtanden från Internationella havsforskningsrådet (Ices) och från vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) har havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Keltiska havet, Engelska kanalen, Irländska sjön och södra Nordsjön (Ices-sektionerna IVb, c och VIIa, d–h) drabbats av en snabb minskning av biomassan, på grund av en kombination av minskad rekrytering och ökande fiskeridödlighet. Lekbeståndets biomassa närmar sig den lägsta nivå som någonsin observerats. Den nuvarande fiskeridödligheten är nästan fyra gånger högre än vad beståndet tål. Ices rekommenderar därför att det genomförs åtgärder för att väsentligt minska fiskeridödligheten inom beståndets hela utbredningsområde. |
(3) |
Förenade kungariket har genom en skrivelse av den 19 december 2014 begärt att kommissionen vidtar åtgärder i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) nr 1380/2013, i syfte att stänga Ices-område VIIe för pelagiskt fiske efter havsabborre under perioden januari–april 2015 för att minska fisketrycket genom att skydda lekansamlingar av havsabborre. Begäran har överlämnats till Belgien, Frankrike, Irland och Nederländerna samt till de rådgivande nämnderna för nordvästliga vatten och för Nordsjön. Belgien, Frankrike och Nederländerna har inkommit med synpunkter till kommissionen. |
(4) |
Synpunkterna från Frankrike rörde tillämpligheten av artikel 12 i förordning (EU) nr 1380/2013 på hot orsakade av fiskeverksamhet samt förfarandet, bevisen för ett allvarligt hot och risken för diskriminering mellan fisken. Belgien svarade positivt på Förenade kungarikets begäran. Nederländerna föreslog en utvidgning av åtgärderna till större områden och till andra fisken. Vad gäller tillämpningsområdet och förfarandet i artikel 12 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör det noteras att denna bestämmelse inte är begränsad till någon viss orsak och därför kan tillämpas på alla hot, oavsett om de orsakas av fiskeverksamheten eller av något annat, och de tidsfrister som anges i den artikeln motiveras av det brådskande behovet av att ta itu med det allvarliga hotet. Beviset på ett allvarligt hot mot havsabborre i det aktuella fallet grundar sig på vetenskapliga uppgifter som anges nedan. |
(5) |
Havsabborren ansamlas i vissa områden under december till april för att leka. Beståndet av havsabborre är beroende av denna reproduktionsfas. Riktat fiske efter dessa lekansamlingar genomförs under den perioden och bidrar i hög grad till beståndets totala fiskeridödlighet och särskilt till det minskade antalet vuxna fiskar som kan reproducera sig framgångsrikt. Fångststatistiken bekräftar att sådana fiskemetoder främst avlägsnar vuxen fisk som därför inte längre kan bidra till beståndets återväxt. |
(6) |
Enligt den vetenskapliga bedömningen från Ices och STECF svarar kommersiellt fiske med pelagiska trålar för mer än 25 % av fiskeridödligheten. |
(7) |
Konstaterandet att det föreligger ett allvarligt hot mot bevarandet av de marina biologiska resurserna är grundat på risken för allvarlig skada på beståndets reproduktiva kapacitet, till följd av en kraftig minskning av lekbeståndets biomassa, i kombination med förväntningen att fortsatt riktat fiske kan orsaka varaktig skada på lekbeståndet. Kommissionen anser att vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet föreligger, eftersom 1. lektiden har inletts och 2. fisket på dessa lekbestånd också har inletts. Vetenskapliga uppgifter stöder behovet av ett omedelbart ingripande under den pågående lektiden för havsabborre, genom att det vidtas åtgärder som får verkan omedelbart och som är tillämpliga till och med den 30 april 2015. |
(8) |
Det är därför brådskande att vidta åtgärder för att förbjuda riktat fiske efter havsabborre i form av pelagisk trålning under den mycket känsliga lektiden mellan januari och den 30 april 2015. Ytterligare dröjsmål med att ge skydd för beståndet skulle avsevärt minska eller undanröja nödåtgärdernas effektivitet. För att förstärka åtgärdernas effektivitet bör aktörerna också åläggas att inte godta omlastningar och landningar av havsabborre som fångats under tillämpningsperioden för denna förordning. |
(9) |
För att ge effektivt skydd för lekansamlingar, som varierar starkt i fråga om lokalisering, bör nödåtgärderna omfatta beståndets hela utbredningsområde, dvs. Keltiska havet, Engelska kanalen, Irländska sjön och södra Nordsjön (Ices-sektionerna IVb, c och VIIa, d–h) och inbegripa fiske med pelagiska trålar. Dessutom inkluderas Ices-områdena VIIj, k för att hindra omflyttning av fiskeverksamhet, eftersom beståndets utbredning inte är helt fastställd. |
(10) |
De alternativa åtgärder som föreslagits av Frankrike skulle inte leda till samma resultat som den åtgärd som anges i denna förordning, eftersom deras effektivitet inte är fastställd. För att ge ytterligare skydd för beståndet av havsabborre kan ytterligare åtgärder med avseende på påverkan från andra fisken också komma att krävas i ett senare skede. |
(11) |
Frankrike har lämnat uppgifter som visar att fartyg med pelagiska redskap med en maskstorlek på mellan 32 och 69 mm inte bedriver riktat fiske efter havsabborre och att eventuella bifångster av sådana fartyg har minimala effekter på beståndet. |
(12) |
Situationen för beståndet av havsabborre i de berörda områdena uppfyller alla kriterier för vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet med avseende på ett allvarligt hot mot bevarandet av detta bestånd, och kommissionen kan därför på eget initiativ anta de åtgärder som anges i denna förordning i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) nr 1380/2013 och som går utöver Förenade kungarikets begäran. |
(13) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning kommer att föreläggas kommittén för fiske och vattenbruk för yttrande. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
I denna förordning fastställs nödåtgärder för beståndet av havsabborre i Ices-sektionerna IVb, c och VIIa, d–k för att minska en överhängande och allvarlig skada på det beståndet.
Artikel 2
Åtgärder
Under tillämpningsperioden för denna förordning ska det vara förbjudet att fiska efter havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Ices-sektionerna IVb, c och VIIa, d–k med pelagiska trålar (benämnda flyttrål med trålbord [OTM], parflyttrål [PTM]) med en maskstorlek i lyftet på 70 mm eller större.
För fartyg som använder sådana redskap ska det också vara förbjudet att förvara ombord, överföra, omlasta och landa havsabborre som fångats under tillämpningsperioden för denna förordning i samma område.
Medlemsstaterna ska rapportera fångster av havsabborre med pelagiska (OTM eller PTM) redskap till kommissionen senast 14 dagar efter utgången av varje månad.
Artikel 3
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas till och med den 30 april 2015.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 januari 2015.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 354, 28.12.2013, s. 22.
27.1.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20/34 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/112
av den 26 januari 2015
om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),
med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och
av följande skäl:
(1) |
I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen. |
(2) |
Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 januari 2015.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Jerzy PLEWA
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
(2) EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.
BILAGA
Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
(euro/100 kg) |
||
KN-nummer |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonimportvärde |
0702 00 00 |
EG |
340,0 |
IL |
160,5 |
|
MA |
109,9 |
|
TR |
147,7 |
|
ZZ |
189,5 |
|
0707 00 05 |
JO |
229,9 |
TR |
174,5 |
|
ZZ |
202,2 |
|
0709 93 10 |
MA |
227,9 |
TR |
214,8 |
|
ZZ |
221,4 |
|
0805 10 20 |
EG |
47,8 |
MA |
62,4 |
|
TN |
53,6 |
|
TR |
66,4 |
|
ZZ |
57,6 |
|
0805 20 10 |
IL |
102,5 |
MA |
90,9 |
|
ZZ |
96,7 |
|
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90 |
EG |
87,6 |
IL |
110,1 |
|
JM |
118,0 |
|
MA |
140,2 |
|
TR |
118,6 |
|
ZZ |
114,9 |
|
0805 50 10 |
TR |
63,9 |
ZZ |
63,9 |
|
0808 10 80 |
BR |
65,4 |
CL |
89,3 |
|
MK |
26,7 |
|
US |
184,8 |
|
ZZ |
91,6 |
|
0808 30 90 |
CL |
265,9 |
US |
138,7 |
|
ZZ |
202,3 |
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.
27.1.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20/36 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/113
av den 26 januari 2015
om fastställande av de kvantiteter som ska läggas till den kvantitet som fastställts för delperioden 1 april–30 juni 2015 inom ramen för de tullkvoter som öppnats genom förordning (EG) nr 539/2007 för ägg och äggalbumin
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 188.2 och 188.3, och
av följande skäl:
(1) |
Genom kommissionens förordning (EG) nr 539/2007 (2) öppnas årliga tullkvoter för import av ägg och äggalbumin. |
(2) |
De kvantiteter som omfattas av ansökningar om importlicenser som lämnades in under perioden 1–7 december 2014 för delperioden 1 januari–31 mars 2015 är mindre än de kvantiteter som finns tillgängliga. Det bör därför fastställas för vilka kvantiteter inga ansökningar lämnats in, och dessa kvantiteter bör läggas till den kvantitet som fastställts för nästföljande delkvotperiod. |
(3) |
För att säkerställa att åtgärden får avsedd verkan bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De kvantiteter för vilka inga ansökningar om importlicenser lämnats in enligt förordning (EG) nr 539/2007 och som ska överföras till delperioden 1 april–30 juni 2015 anges i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 januari 2015.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Jerzy PLEWA
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 539/2007 av den 15 maj 2007 om öppnande och förvaltning av tullkvoter för ägg och äggalbumin (EUT L 128, 16.5.2007, s. 19).
BILAGA
Löpnummer |
Kvantiteter för vilka inga ansökningar lämnats in och som ska läggas till de tillgängliga kvantiteterna för delperioden 1 april–30 juni 2015 (i kg skaläggsekvivalenter) |
09.4015 |
108 000 000 |
09.4401 |
3 632 368 |
09.4402 |
9 854 500 |
27.1.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20/38 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/114
av den 26 januari 2015
om fastställande av vilka kvantiteter som ska läggas till den kvantitet som fastställts för delperioden 1 april–30 juni 2015 inom ramen för den tullkvot som öppnades genom förordning (EG) nr 536/2007 för fjäderfäkött från Amerikas förenta stater
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT FÖLJANDE FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 188.2 och 188.3, och
av följande skäl:
(1) |
Genom kommissionens förordning (EG) nr 536/2007 (2) öppnades en tullkvot för import av produkter från sektorn för fjäderfäkött från Amerikas förenta stater. |
(2) |
De kvantiteter som omfattas av ansökningar om importlicenser som lämnats in under perioden 1–7 december 2014 för delperioden 1 januari–31 mars 2015 understiger de kvantiteter som är tillgängliga. Det bör därför fastställas för vilka kvantiteter det inte har lämnats in några ansökningar, och att lägga till de senare till den kvantitet som fastställts för den följande delkvotperioden. |
(3) |
För att säkerställa att åtgärden får avsedd verkan bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De kvantiteter för vilka det inte har lämnats in några ansökningar i enlighet med förordning (EG) nr 536/2007, som ska läggas till delperioden 1 april–30 juni 2015 återfinns i bilagan till föreliggande förordning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 januari 2015.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Jerzy PLEWA
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 536/2007 av den 15 maj 2007 om öppnande och förvaltning av en tullkvot för fjäderfäkött från Amerikas förenta stater (EUT L 128, 16.5.2007, s. 6).
BILAGA
Löpnummer |
Kvantiteter som inte omfattas av någon ansökan om att lägga till kvantiteter under delperioden 1 april–30 juni 2015 (kg produktvikt) |
09.4169 |
16 008 750 |
27.1.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20/40 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/115
av den 26 januari 2015
om fastställande av de kvantiteter som ska läggas till den kvantitet som fastställts för delperioden 1 april–30 juni 2015 inom ramen för de tullkvoter som öppnats genom förordning (EG) nr 1384/2007 för fjäderfäkött som kommer från Israel
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 188.2 och 188.3, och
av följande skäl:
(1) |
Genom kommissionens förordning (EG) nr 1384/2007 (2) öppnades årliga tullkvoter för import av fjäderfäkött med ursprung i Israel. |
(2) |
De kvantiteter som omfattas av ansökningar om importlicenser som lämnats in under perioden 1–7 december 2014 för delperioden 1 januari–31 mars 2015 underskrider de kvantiteter som är tillgängliga. Det bör därför fastställas för vilka kvantiteter det inte har lämnats in några ansökningar, och lägga till dessa kvantiteter till den kvantitet som fastställts för den följande delkvotperioden. |
(3) |
För att säkerställa att åtgärden blir effektiv bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De kvantiteter för vilka det inte har lämnats in några ansökningar i enlighet med förordning (EG) nr 1384/2007, som ska läggas till delperioden 1 april–30 juni 2015 återfinns i bilagan till föreliggande förordning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 januari 2015.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Jerzy PLEWA
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 1384/2007 av den 26 november 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2398/96 beträffande öppnande och förvaltning av vissa tullkvoter avseende import till gemenskapen av fjäderfäkött med ursprung i Israel (EUT L 309, 27.11.2007, s. 40).
BILAGA
Löpnummer |
Kvantiteter för vilka inga ansökningar lämnats in och som ska läggas till de tillgängliga kvantiteterna för delperioden 1 april–30 juni 2015 (kg produktvikt) |
09.4091 |
140 000 |
09.4092 |
830 000 |
BESLUT
27.1.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20/42 |
RÅDETS BESLUT (EU) 2015/116
av den 26 januari 2015
om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 300.3 och 305,
med beaktande av rådets beslut 2014/930/EU av den 16 december 2014 om fastställande av Regionkommitténs sammansättning (1),
med beaktande av de förslag som varje medlemsstat har lagt fram, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 300.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) kan endast företrädare för regionala eller lokala organ som antingen har valts till ett regionalt eller lokalt organ eller är politiskt ansvariga inför en vald församling vara ledamöter eller suppleanter i Regionkommittén. |
(2) |
I artikel 305 i EUF-fördraget föreskrivs att Regionkommitténs ledamöter och lika många suppleanter ska utses av rådet för en tid av fem år i enlighet med förslag från varje medlemsstat. |
(3) |
Eftersom mandatet för Regionkommitténs ledamöter och suppleanter löper ut den 25 januari 2015, bör nya ledamöter och suppleanter utnämnas. |
(4) |
Den utnämningen kommer att följas av utnämning vid en senare tidpunkt av övriga ledamöter och suppleanter vars nominering ännu inte meddelats rådet före den 22 januari 2015 |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Till Regionkommittén utnämns härmed för perioden 26 januari 2015–25 januari 2020,
— |
som ledamöter, de personer som för varje medlemsstat anges i bilaga I, |
— |
som suppleanter, de personer som för varje medlemsstat anges i bilaga II. |
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 26 januari 2015.
På rådets vägnar
E. RINKĒVIČS
Ordförande
(1) EUT L 365, 19.12.2014, s. 143.
BILAGA I
ПРИЛОЖЕНИЕ I – ANEXO I – PŘÍLOHA I – BILAG I – ANHANG I – I LISA
ΠΑΡΑΡΤΗΜΑ Ι – ANNEX I – ANNEXE I – PRILOG I – ALLEGATO I – I PIELIKUMS
I PRIEDAS – I. MELLÉKLET – ANNESS I – BIJLAGE I – ZAŁĄCZNIK I
ANEXO I – ANEXA I – PRÍLOHA I – PRILOGA I – LIITE I – BILAGA I
Членове/Miembros/Členové/Medlemmer/Mitglieder/Liikmed
Μέλη/Members/Membres/Članovi/Membri/Locekļi
Nariai/Tagok/Membri/Leden/Członkowie
Membros/Membri/Členovia/Člani/Jäsenet/Ledamöter
BELGIË/BELGIQUE/BELGIEN
|
Mr Jan DURNEZ Vlaams Volksvertegenwoordiger |
|
Mr Alain HUTCHINSON Conseiller communal et échevin à Saint-Gilles |
|
Mr Hicham IMANE Député wallon |
|
Mr Jean François ISTASSE Conseiller communal |
|
Mr Karl-Heinz LAMBERTZ Mitglied des Parlamentes der Deutschsprachigen Gemeinschaft |
|
Mr Michel LEBRUN Conseiller communal à Viroinval |
|
Mr Bartolomeus (Bart) SOMERS Vlaams Volksvertegenwoordiger |
|
Mr Luc VAN DEN BRANDE Voorzitter Raad van Bestuur Vlaams – Europees Verbindingsagentschap (VLEVA) |
|
Mr Karl VANLOUWE Vlaams Volksvertegenwoordiger |
|
Mr Karim VAN OVERMEIRE Vlaams Volksvertegenwoordiger |
|
Mr Jean-Luc VANRAES Gemeenteraadslid in Ukkel en Voorzitter van het OCMW |
|
Ms Olga ZRIHEN Députée wallonne |
БЪЛГАРИЯ
|
Mr Hasan AZIS Mayor of Kardjali Municipality |
|
Ms Tanya HRISTOVA Mayor of Gabrovo Municipality |
|
Mr Vladimir KISSIOV Councillor, Municipality of Sofia |
|
Mr Krassimir KOSTOV Mayor of Shumen Municipality |
|
Mr Madzhid MANDADZHA Mayor of Stambolovo Municipality |
|
Mr Krasimir MIREV Mayor of Targovishte Municipality |
|
Mr Vladimir MOSKOV Mayor of Gotse Delchev Municipality |
|
Ms Detelina NIKOLOVA Mayor of Dobrich Municipality |
|
Mr Beytula SALI Mayor of Samuil Municipality |
|
Mr Zhivko TODOROV Mayor of Stara Zagora Municipality |
|
Mr Lyudmil VESSELINOV Mayor of Popovo Municipality |
|
Mr Zlatko ZHIVKOV Mayor of Montana Municipality |
ČESKÁ REPUBLIKA
|
Mr Ondřej BENEŠÍK councillor of Strání municipality |
|
Ms Štěpánka FRAŇKOVÁ councillor of the City of Pardubice |
|
Mr Dan JIRÁNEK councillor of the City of Kladno |
|
Mr Stanislav JURÁNEK councillor of Jihomoravský Region |
|
Ms Adriana KRNÁČOVÁ councillor of the City of Prague |
|
Mr Roman LÍNEK councillor of Pardubický Region |
|
Mr Josef NOVOTNÝ councillor of Karlovarský Region |
|
Mr Petr OSVALD councillor of the City of Plzeň |
|
Mr Martin PŮTA councillor of Liberecký Region |
|
Ms Jana VAŇHOVÁ councillor of Ústecký Region |
|
Mr Oldřich VLASÁK councillor of the City of Hradec Králové |
|
Mr Jiří ZIMOLA councillor of the South Bohemian Region |
DANMARK
|
Mr Per BØDKER ANDERSEN Councillor |
|
Mr Erik FLYVHOLM Mayor |
|
Mr Jens Christian GJESING Second Deputy Mayor |
|
Mr Jens Bo IVE Mayor |
|
Mr Thomas KASTRUP-LARSEN Mayor |
|
Mr Jess LAURSEN Regional Councillor |
|
Mr Henrik Ringbæk MADSEN Regional Councillor |
|
Mr Karsten Uno PETERSEN Regional Councillor |
|
Mr Mark PERERA CHRISTENSEN Second Deputy Mayor |
DEUTSCHLAND
|
Frau Barbara DUDEN Mitglied der Hamburgischen Bürgerschaft |
|
Frau Hella DUNGER-LÖPER Staatssekretärin, Bevollmächtigte des Landes Berlin beim Bund und Europabeauftragte |
|
Herr Hans-Jörg DUPPRÉ Landrat des Landkreises Südwestpfalz |
|
Herr Peter FRIEDRICH Minister für Bundesrat, Europa und internationale Angelegenheiten; Baden-Württemberg |
|
Frau Ulrike HILLER Mitglied des Senats, Bevollmächtigte der Freien Hansestadt Bremen beim Bund und für Europa |
|
Frau Birgit HONÉ Staatssekretärin für Europa und Regionale Landesentwicklung, Niedersächsische Staatskanzlei |
|
Frau Jacqueline KRAEGE Staatssekretärin, Bevollmächtigte des Landes Rheinland-Pfalz beim Bund und für Europa, für Medien und Digitales |
|
Frau Uta-Maria KUDER Mitglied der Landesregierung von Mecklenburg-Vorpommern, Justizministerin |
|
Frau Helma KUHN-THEIS Mitglied des Gemeinderates Weiskirchen |
|
Herr Heinz LEHMANN Mitglied des Sächsischen Landtags |
|
Dr. Helmuth MARKOV Mitglied der Landesregierung Brandenburg, Minister der Justiz und für Europa und Verbraucherschutz |
|
Dr. Beate MERK Staatsministerin für Europaangelegenheiten und regionale Beziehungen des Freistaates Bayern |
|
Frau Dagmar MÜHLENFELD Oberbürgermeisterin der Stadt Mülheim an der Ruhr |
|
Herr Detlef MÜLLER Mitglied des Landtages Mecklenburg-Vorpommern |
|
Dr. Martina MÜNCH Mitglied des Landtages Brandenburg |
|
Frau Regina POERSCH Mitglied des Landtages von Schleswig-Holstein |
|
Herr Wolfgang SCHMIDT Staatsrat der Senatskanzlei, Bevollmächtigter des Senats der Freien und Hansestadt Hamburg beim Bund, bei der Europäischen Union und für auswärtige Angelegenheiten |
|
Dr. Michael SCHNEIDER Staatssekretär, Bevollmächtigter das Landes Sachsen-Anhalt beim Bund |
|
Herr Tilman TÖGEL Mitglied des Landtages von Sachsen-Anhalt |
|
Herr Markus TÖNS Mitglied des Landtags Nordrhein-Westfalen |
|
Herr Hans-Josef VOGEL Bürgermeister der Stadt Arnsberg |
|
Herr Mark WEINMEISTER Staatssekretär für Europaangelegenheiten, Land Hessen |
|
Dr. Babette WINTER Staatssekretärin für Europa und Kultur in der Thüringer Staatskanzlei |
EESTI
|
Ms Urve ERIKSON Member of Tudulinna Rural Municipality Council |
|
Mr Mihkel JUHKAMI Mayor of Rakvere City |
|
Mr Kurmet MÜÜRSEPP Member of Antsla Rural Municipality Council |
|
Mr Uno SILBERG Member of Kose Rural Municipality Council |
|
Mr Urmas SUKLES Mayor of Haapsalu City |
|
Mr Toomas VITSUT Member of Tallinn City Council |
ΕΛΛΑΣ
|
Mr Konstantinos AGORASTOS Head of the Region of Thessaly |
|
Mr Stavros ARNAOUTAKIS Head of the Region of Crete |
|
Mr Nikolaos CHIOTAKIS Municipal Councillor of Kifissia |
|
Mr Alexandros KAHRIMANIS Head of the Region of Epirus |
|
Mr Stavros KALAFATIS Municipal Councillor of Thessaloniki |
|
Mr Dimitrios KALOGEROPOULOS Politically accountable to the Municipal Council of Maroussi |
|
Mr Georgios KAMINIS Mayor of Athens |
|
Mr Apostolos KATSIFARAS Head of the Region of Western Greece |
|
Mr Ioannis KOURAKIS Municipal Councillor of Heraklion |
|
Mr Ioannis SGOUROS Regional Councillor, Region of Attica |
|
Mr Spyridon SPYRIDON Municipal Councillor of Poros |
|
Mr Apostolos TZITZIKOSTAS Head of the Region of Central Macedonia |
ESPAÑA
|
Da Rita BARBERÁ NOLLA Alcaldesa de Valencia |
|
Da Yolanda BARCINA ANGULO Presidenta de Navarra |
|
D. José Ramón BAUZÁ DÍAZ Presidente del Gobierno de las Islas Baleares |
|
D. Abel CABALLERO ÁLVAREZ Alcalde de Vigo |
|
Da Ma Dolores de COSPEDAL GARCÍA Presidenta de la Junta de Comunidades de Castilla-La Mancha |
|
Da Susana DÍAZ PACHECO Presidenta de Andalucía |
|
D. Alberto FABRA PART Presidente de la Comunidad Valenciana |
|
D. Javier FERNÁNDEZ FERNÁNDEZ Presidente del Principado de Asturias |
|
D. Alberto GARRE LÓPEZ Presidente de Murcia |
|
D. Ignacio GONZÁLEZ GONZÁLEZ Presidente de Madrid |
|
D. Francesc HOMS I MOLIST Consejero de Presidencia |
|
Da Nuria MARÍN MARTÍNEZ Alcaldesa de Hospitalet de Llobregat |
|
Da Cristina MAZAS PÉREZ-OLEAGA Consejera de Economía, Hacienda y Empleo de Cantabria |
|
D. José Antonio MONAGO TERRAZA Presidente de la Junta de Extremadura |
|
D. Alberto NÚÑEZ FEIJÓO Presidente de la Xunta de Galicia |
|
D. Paulino RIVERO BAUTE Presidente del Gobierno de Canarias |
|
Da Luisa Fernanda RUDÍ ÚBEDA Presidenta de Aragón |
|
D. Pedro SANZ ALONSO Presidente de La Rioja |
|
D. Iñigo de la SERNA HERNÁIZ Alcalde de Santander |
|
D. Iñigo URKULLU RENTERÍA Presidente del Gobierno Vasco |
|
Sr. D. Juan VICENTE HERRERA Presidente de la Junta de Castilla y León |
FRANCE
|
M. Jean-François BARNIER Maire du Chambon-Feugerolles |
|
M. Laurent BEAUVAIS Président du Conseil régional de Basse-Normandie |
|
M. Jacques BLANC Maire de La Canourgue |
|
Mme Danièle BOEGLIN Vice-Présidente du Conseil général de l'Aube |
|
Mme Claudette BRUNET-LECHENAULT Vice-présidente du Conseil général de Saône-et-Loire |
|
M. François DECOSTER Conseiller régional du Nord-Pas-de-Calais |
|
M. Michel DELEBARRE Conseiller municipal de Dunkerque |
|
M. Jean-Louis DESTANS Président du Conseil général de l'Eure |
|
Mme Rose-Marie FALQUE Maire d'Azerailles |
|
M. Claude GEWERC Président du Conseil régional de Picardie |
|
M. Pierre HUGON Vice-président du Conseil général de la Lozère |
|
Mme Annabelle JAEGER Conseillère régionale de Provence-Alpes-Côte d'Azur |
|
Mme Anne-Marie KEISER Vice-présidente du Conseil général de la Gironde |
|
M. Pierre MAILLE Président du Conseil général du Finistère |
|
M. Pascal MANGIN Conseiller régional d'Alsace |
|
M. Charles MARZIANI Vice-président du Conseil régional de Midi-Pyrénées |
|
M. Pierrick MASSIOT Président du Conseil régional de Bretagne |
|
Mme Françoise MESNARD Maire de Saint-Jean d'Angély |
|
M. Jean-Vincent PLACE Conseiller régional d'Île-de-France |
|
M. Didier ROBERT Président du Conseil régional de La Réunion |
|
M. Stéphan ROSSIGNOL Conseiller régional du Languedoc-Roussillon |
|
M. Christophe ROUILLON Maire de Coulaines |
|
M. René SOUCHON Président du Conseil régional d'Auvergne |
|
M. Bernard SOULAGE Vice-président du Conseil régional de Rhône-Alpes |
HRVATSKA
|
Ms Snježana BUŽINEC Mayor of the Municipality of Jakovlje |
|
Mr Nikola DOBROSLAVIĆ Prefect of Dubrovnik-Neretva County |
|
Mr Valter FLEGO Prefect of Istra County |
|
Mr Bruno HRANIĆ Mayor of the Municipality of Vidovec |
|
Mr Danijel MARUŠIĆ Prefect of Brod-Posavina County |
|
Mr Vojko OBERSNEL Mayor of the City of Rijeka |
|
Ms Jelena PAVIČIĆ VUKIČEVIĆ Councillor in the City of Zagreb Assembly |
|
Mr Predrag ŠTROMAR Prefect of Varaždin County |
|
Mr Željko TURK Mayor of the City of Zaprešić |
IRELAND
|
Ms Maria BYRNE Limerick City and County Council |
|
Ms Kate FEENEY Dun Laoghaire Rathdown County Council |
|
Ms Mary FREEHILL Dublin City Council |
|
Mr Jerry LUNDY Sligo County Council |
|
Mr Kieran MCCARTHY Cork City Council |
|
Mr Hughie MCGRATH Tipperary County Council |
|
Mr Neale RICHMOND Dun Laoghaire Rathdown County Council |
|
Mr Enda STENSON Leitrim County Council |
|
Ms Rose CONWAY-WALSH Mayo County Council |
ITALIA
|
Sig. Giovanni ARDIZZONE Consigliere regionale e Presidente della Assemblea regionale della Regione Siciliana |
|
Sig. Matteo BESOZZI Presidente Provincia di Novara |
|
Sig. Matteo Luigi BIANCHI Sindaco del Comune di Morazzone (VA) |
|
Sig. Vincenzo BIANCO Sindaco di Catania |
|
Sig. Raffaele CATTANEO Consigliere regionale e Presidente del Consiglio regionale della Regione Lombardia |
|
Sig. Rosario CROCETTA Presidente della Regione Siciliana |
|
Sig. Luciano D'ALFONSO Presidente della Regione Abruzzo |
|
Sig. Mauro D'ATTIS Consigliere comunale di Brindisi |
|
Sig. Salvatore DE MEO Sindaco di Fondi (LT) |
|
Sig. Paolo DI LAURA FRATTURA Presidente della Regione Molise |
|
Sig.ra Micaela FANELLI Sindaco del Comune di Riccia (CB) |
|
Sig. Piero FASSINO Sindaco del Comune di Torino |
|
Sig. Domenico GAMBACORTA Presidente Provincia di Avellino |
|
Sig. Franco IACOP Consigliere regionale e Presidente del Consiglio regionale della Regione Friuli Venezia Giulia |
|
Sig. Arno KOMPATSCHER Presidente e Consigliere della Provincia Autonoma di Bolzano |
|
Sig.ra Catiuscia MARINI Presidente della Regione Umbria |
|
Sig. Ignazio MARINO Sindaco di Roma Capitale |
|
Sig. Alessandro PASTACCI Presidente Provincia di Mantova |
|
Sig. Francesco PIGLIARU Presidente della Regione Sardegna |
|
Sig. Augusto ROLLANDIN Presidente della Regione autonoma della Valle D'Aosta |
|
Sig. Enrico ROSSI Presidente della Regione Toscana |
|
Sig.ra Simonetta SALIERA Consigliere regionale e Presidente dell'Assemblea regionale della Regione Emilia-Romagna |
|
Sig. Luca ZAIA Presidente della Regione Veneto |
|
Sig. Nicola ZINGARETTI Presidente della Regione Laziο |
ΚΥΠΡΟΣ
|
Mr George GEORGIOU Mayor of Kato Polemidia |
|
Mr Louis KOUMENIDES President of the Community Council of Kato Lefkara |
|
Ms Eleni LOUCAIDES Deputy Mayor of Nicosia |
|
Ms Louisa MAVROMMATI Deputy Mayor of Engomi |
|
Mr Charalampos PITTAS Mayor of Morfou |
LATVIJA
|
Ms Inga BĒRZIŅA Member of Kuldīga Municipal Council |
|
Ms Ligita GINTERE Member of Jaunpils Municipal Council |
|
Mr Andris JAUNSLEINIS Member of Ventspils Municipal Council |
|
Mr Aleksandrs LIELMEŽS Member of Mālpils Municipal Council |
|
Mr Leonīds SALCEVIČS Member of Jēkabpils City Council |
|
Mr Dainis TURLAIS Member of Rīga City Council |
|
Mr Jānis VĪTOLIŅŠ Member of Ventspils City Council |
LIETUVA
|
Mr Arnoldas ABRAMAVIČIUS Member of Zarasai District Municipal Council |
|
Mr Vytautas GRUBLIAUSKAS Member of Klaipėda City Municipal Council |
|
Mr Vytautas KANEVIČIUS Member of Kazlų Rūda Municipal Council |
|
Mr Virginijus KOMSKIS Member of Pagėgiai Municipal Council |
|
Mr Andrius KUPČINSKAS Member of Kaunas City Municipal Council |
|
Mr Ričardas MALINAUSKAS Member of Druskininkai Municipal Council |
|
Mr Mindaugas SINKEVIČIUS Member of Jonava District Municipal Council |
|
Mr Vytautas VIGELIS Member of Švenčionys District Municipal Council |
|
Mr Povilas ŽAGUNIS Member of Panevėžys District Municipal Council |
LUXEMBOURG
|
Madame Simone BEISSEL échevin de la Ville de Luxembourg |
|
Monsieur Roby BIWER membre du conseil communal de la Commune de Bettembourg |
|
Madame Agnès DURDU membre du conseil communal de la Commune de Wincrange |
|
Monsieur Ali KAES bourgmestre de la Commune de Tandel |
|
Monsieur Marc SCHAEFER bourgmestre de la Commune de Vianden |
MAGYARORSZÁG
|
Mr János ÁRGYELÁN Representative of County Council of Fejér Megye |
|
Mr István DR. BÓKA Mayor of Balatonfüred |
|
Mr Róbert DUDÁS Mayor of Village Mátraballa |
|
Mr Jácint HORVÁTH Representative of Local Government of Nagykanizsa with county rights |
|
Mr László Lóránt DR. KERESZTES Representative Of Local Government of Pécs with county rights |
|
Mr Raymund KOVÁCS Representative Of Local Government of District 16 of Budapest |
|
Ms Anna MAGYAR Vice-President of County Council of Csongrád Megye |
|
Mr László MAJTHÉNYI President of County Council of Vas Megye |
|
Mr József RIBÁNYI Vice-President of County Council of Tolna Megye |
|
Mr Oszkár SESZTÁK President of County Council of Szabolcs-Szatmár-Bereg Megye |
|
Mr Róbert SZABÓ President of County Council of Heves Megye |
|
Mr Zoltán VARGA Representative of County Council of Békés Megye |
MALTA
|
Dr. Samuel AZZOPARDI Mayor of Rabat, Gozo |
|
Mr Peter BONELLO Mayor of San Ġiljan |
|
Mr Joseph CORDINA Mayor of Xaghra |
|
Mr Paul FARRUGIA Mayor of Ħal Tarxien |
|
Dr. Marc SANT Councillor, Ħal Lija Local Council |
NEDERLAND
|
Mr R.E. (Ralph) DE VRIES member of the Executive Council of the Province of Utrecht |
|
Mr A. (Bert) GIJSBERTS member of the Executive Council of the Province of Flevoland |
|
Mr O. (Onno) HOES mayor of Maastricht |
|
Mr J.F.M. (Hans) JANSSEN mayor of Oisterwijk |
|
Mrs A. (Annemiek) JETTEN mayor of Sluis |
|
Mr C.H.J. (Cor) LAMERS mayor of Schiedam |
|
Mr H.J.J. (Henri) LENFERINK mayor of Leiden |
|
Mrs W.H. (Hester) MAIJ member of the Executive Council of the Province of Overijssel |
|
Mr W.B.H.J. (Wim) VAN DE DONK Governor chair of the Council and of the Executive Council of the Province of Noord-Brabant |
|
Mr R.A.M. (Rogier) VAN DER SANDE member of the Executive Council of the Province of Zuid-Holland |
|
Mr G.A.A. (Bas) VERKERK mayor of Delft |
|
Mr B.S. (Bote) WILPSTRA member of the Executive Council of the Province of Groningen |
ÖSTERREICH
|
Herr Landesrat Dr. Christian BUCHMANN Regierungsmitglied mit politischer Verantwortung gegenüber dem Landtag (Mitglied der Steirischen Landesregierung) |
|
Herr Bürgermeister und Landeshauptmann Dr. Michael HÄUPL Verantwortlichkeit gegenüber einer gewählten Versammlung (Gemeinderat bzw. Landtag von Wien) |
|
Herr Landeshauptmann Mag. Dr. Peter KAISER Mandat mit politischer Verantwortlichkeit gegenüber einer gewählten Versammlung (Landeshauptmann von Kärnten) |
|
Herr Bürgermeister Dipl.-Ing. Markus LINHART Auf Wahlen beruhendes Mandat (Direktwahl als Bürgermeister der Landeshauptstadt Bregenz durch die Bevölkerung) |
|
Herr Landeshauptmann Hans NIESSL Mandat mit politischer Verantwortlichkeit gegenüber einer gewählten Versammlung (Landeshauptmann von Burgenland) |
|
Herr Landeshauptmann Dipl. Ing. Dr. Erwin PRÖLL Mandat mit politischer Verantwortlichkeit gegenüber einer gewählten Versammlung (Landeshauptmann von Niederösterreich) |
|
Herr Bürgermeister Dr. Heinz SCHADEN Auf Wahlen beruhendes Mandat (Direktwahl als Bürgermeister der Landeshauptstadt Salzburg durch die Bevölkerung) |
|
Herr Dr. Franz SCHAUSBERGER Direkte Verantwortlichkeit gegenüber einer gewählten Versammlung (des Landtags von Salzburg) |
|
Herr Landesrat Mag. Dr. Michael STRUGL MBA Mandat mit politischer Verantwortlichkeit gegenüber einer gewählten Versammlung (Mitglied der oberösterreichischen Landesregierung) |
|
Herr Landtagspräsident DDr. Herwig VAN STAA Auf Wahlen beruhendes Mandat (Präsident des Tiroler Landtages) |
|
Herr Bürgermeister Hanspeter WAGNER Auf Wahlen beruhendes Mandat (Direktwahl als Bürgermeister von Breitenwang in Tirol durch die Bevölkerung) |
|
Herr Landeshauptmann Mag. Markus WALLNER Gegenüber einer gewählten Versammlung politisch verantwortlich (Landeshauptmann von Vorarlberg) |
POLSKA
|
Paweł ADAMOWICZ Prezydent Miasta Gdańska |
|
Jarosław DWORZAŃSKI radny województwa podlaskiego |
|
Olgierd GEBLEWICZ radny województwa zachodniopomorskiego |
|
Adam JARUBAS radny województwa świętokrzyskiego |
|
Lech JAWORSKI radny m.st. Warszawy |
|
Zbigniew PODRAZA Prezydent Dąbrowy Górniczej |
|
Jacek PROTAS radny województwa warmińsko-mazurskiego |
|
Marek SOWA radny województwa małopolskiego |
|
Witold STĘPIEŃ radny województwa łódzkiego |
|
Mieczysław STRUK radny województwa pomorskiego |
|
Adam STRUZIK radny województwa mazowieckiego |
|
Stanisław SZWABSKI Radny Rady Miasta Gdyni |
|
Marek TRAMŚ radny powiatu polkowickiego |
|
Tadeusz TRUSKOLASKI Prezydent Miasta Białegostoku |
|
Ludwik WĘGRZYN radny powiatu bocheńskiego |
|
Marek WOŹNIAK radny województwa wielkopolskiego |
|
Dariusz Zygmunt WRÓBEL burmistrz Opola Lubelskiego |
|
Jerzy ZAJĄKAŁA wójt gminy Łubianka |
PORTUGAL
|
Vasco Ilídio ALVES CORDEIRO Presidente do Governo Regional dos Açores |
|
José Maria DA CUNHA COSTA Presidente da Câmara Municipal de Viana do Castelo |
|
Basílio Adolfo DE MENDONÇA HORTA DA FRANCA Presidente da Câmara Municipal de Sintra |
|
Álvaro DOS SANTOS AMARO Presidente da Câmara Municipal da Guarda |
|
António Luís DOS SANTOS DA COSTA Presidente da Câmara Municipal de Lisboa |
|
Alberto João CARDOSO GONÇALVES JARDIM Presidente do Governo Regional da Madeira |
|
João Nuno FERREIRA GONÇALVES DE AZEVEDO Presidente da Câmara Municipal de Mangualde |
|
António GONÇALVES BRAGANÇA FERNANDES Presidente da Câmara Municipal da Maia |
|
José Luís PEREIRA CARNEIRO Presidente da Câmara Municipal de Baião |
|
José Agostinho RIBAU ESTEVES Presidente da Câmara Municipal de Aveiro |
|
Carlos Manuel RODRIGUES PINTO DE SÁ Presidente da Câmara Municipal de Évora |
|
Luís Filipe SOROMENHO GOMES Presidente da Câmara Municipal de Vila Real de Santo António |
ROMÂNIA
|
Mr Cristian ADOMNIȚEI President of Iași County Council |
|
Mr Csaba BORBOLY President of Harghita County Council |
|
Mr Ovidiu Ion BRĂILOIU Mayor of Eforie, Constanța County |
|
Mr Vasile Silvian CIUPERCĂ President of Ialomița County Council |
|
Mr Emil DRĂGHICI Mayor of Vulcana-Băi, Dâmbovița County |
|
Mr Gheorghe FALCĂ Mayor of Arad, Arad County |
|
Mr Răducu George FILIPESCU President of Călărași County Council |
|
Mrs Mariana GÂJU Mayor of Cumpăna, Constanța County |
|
Mr Victor MORARU Mayor of Amara, Ialomița County |
|
Mr Cătălin George MUNTEANU Mayor of Codlea, Brașov County |
|
Mr Alin-Adrian NICA Mayor of Dudeștii Noi Timiș County |
|
Mr Emilian OPREA Mayor of Chitila town, Ilfov County |
|
Mr Ion PRIOTEASA President of Dolj County Council |
|
Mr Adrian ȚUȚUIANU President of Dâmbovița County Council |
|
Mr Mihai STEPANESCU Mayor of Reșița city, Caraș-Severin County |
SLOVENIJA
|
Mr Peter BOSSMAN Mayor of the Municipality of Piran |
|
Ms Jasna GABRIČ Mayor of the Municipality of Trbovlje |
|
Mr Aleksander JEVŠEK Mayor of the Municipality of Murska Sobota |
|
Ms Andreja POTOČNIK Member of the Municipal Council of the Municipality of Tržič |
|
Mr Franci ROKAVEC Mayor of the Municipality of Litija |
|
Mr Robert SMRDELJ Mayor of the Municipality of Pivka |
|
Mr Ivan ŽAGAR Mayor of the Municipality of Slovenska Bistrica |
SLOVENSKO
|
Mr Vladimír BAJAN Mayor of Petržalka (District of Bratislava) |
|
Mr Milan BELICA Chairman of Nitra Self – Governing Region |
|
Mr Peter CHUDÍK Chairman of Prešov Self – Governing Region |
|
Mr Jozef DVONČ Mayor of Nitra |
|
Mr Pavol FREŠO Chairman of Bratislava Self – Governing Region |
|
Mr Augustín HAMBÁLEK Vice – Chairman of Trnava Self – Governing Region |
|
Mr Jaroslav HLINKA Mayor of Košice – South |
|
Mr Ivo NESROVNAL Mayor of Bratislava (Capital of the Slovak Republic) |
|
Mr István ZACHARIAŠ Vice – Chairman of Košice Self – Governing Region |
SUOMI
|
Mr Ilpo HAALISTO local councillor of Nousiainen |
|
Ms Pauliina HAIJANEN city councillor of Laitila |
|
Ms Sirpa HERTELL city councillor of Espoo |
|
Ms Anne KARJALAINEN city councillor of Kerava |
|
Mr Antti LIIKKANEN city councillor of Rovaniemi |
|
Ms Gun-Mari LINDHOLM Member of Åland Islands Parliament |
|
Mr Markku MARKKULA city councillor of Espoo |
|
Mr Ossi MARTIKAINEN local councillor of Lapinlahti |
|
Ms Satu TIETARI local councillor of Säkylä |
SVERIGE
|
Martin ANDREASSON Ledamot i regionfullmäktige, Västra Götalands läns landsting |
|
Ulrika CARLEFALL LANDERGREN Ledamot i kommunfullmäktige, Kungsbacka kommun |
|
Jelena DRENJANIN Ledamot i kommunfullmäktige, Huddinge kommun |
|
Heléne FRITZON Ledamot kommunfullmäktige, Kristianstads kommun |
|
Lotta HÅKANSSON HARJU Ledamot i kommunfullmäktige, Järfälla kommun |
|
Tore HULT Ledamot i kommunfullmäktige, Alingsås kommun |
|
Ewa-May KARLSSON Ledamot i kommunfullmäktige, Vindelns kommun |
|
Anders KNAPE Ledamot i kommunfullmäktige, Karlstads kommun |
|
Paul LINDQUIST Ledamot i landstingsfullmäktige, Stockolms läns landsting |
|
Monalisa NORRMAN Ledamot i regionfullmäktige, Jämtlands läns landsting |
|
Yoomi RENSTRÖM Ledamot i kommunfullmäktige, Ovanåkers kommun |
|
Ilmar REEPALU Ledamot i kommunfullmäktige, Malmö kommun |
UNITED KINGDOM
BILAGA II
ПРИЛОЖЕНИЕ II – ANEXO II – PŘÍLOHA II – BILAG II – ANHANG II – II LISA
ΠΑΡΑΡΤΗΜΑ IΙ – ANNEX II – ANNEXE II – PRILOG II – ALLEGATO II – II PIELIKUMS
II PRIEDAS – II. MELLÉKLET – ANNESS II – BIJLAGE II – ZAŁĄCZNIK II
ANEXO II – ANEXA II – PRÍLOHA II – PRILOGA II – LIITE II – BILAGA II
Заместник-членове/Suplentes/Náhradníci/Suppleanter/Stellvertreter/Asendusliikmed
Αναπληρωτές/Alternate members/Suppléants/Zamjenici članova/Supplenti/Aizstājēji
Pakaitiniai nariai/Póttagok/Membri Supplenti/Plaatsvervangers/Zastępcy członków
Suplentes/Supleanți/Náhradníci/Nadomestni člani/Varajäsenet/ Suppleanter
BELGIË/BELGIQUE/BELGIEN
|
Mr Jean-Paul BASTIN Bourgmestre de la Ville de Malmédy |
|
Ms Anne-Marie CORBISIER Conseillère communale à Montigny-le-Tilleul |
|
Mr Hendrik (Rik) DAEMS Vlaams Volksvertegenwoordiger |
|
Mr Rudy DEMOTTE Ministre-Président de la Fédération Wallonie-Bruxelles |
|
Ms Brigitte GROUWELS Brussels Volksvertegenwoordiger |
|
Mr Andries GRYFFROY Vlaams Volksvertegenwoordiger |
|
Mr Marc HENDRICKX Vlaams Volksvertegenwoordiger |
|
Mr Joël RIGUELLE Député bruxellois |
|
Mr Antoine TANZILLI Conseiller communal à la Ville de Charleroi |
|
Mr Wouter VANBESIEN Vlaams Volksvertegenwoordiger |
|
Mr Wilfried VANDAELE Vlaams Volksvertegenwoordiger |
|
Mr Koenraad (Koen) VAN DEN HEUVEL Vlaams Volksvertegenwoordiger |
БЪЛГАРИЯ
|
Mr Nida AHMEDOV Mayor of Kaolinovo Municipality |
|
Mr Ivan ALEKSIEV Mayor of Pomorie Municipality |
|
Ms Malina Edreva AUDOIN Councillor, Municipality of Sofia |
|
Mr Stanislav BLAGOV Mayor of Svishtov Municipality |
|
Mr Nikolay IVANOV Mayor of Vratsa Municipality |
|
Mr Atanas KAMBITOV Mayor of Blagoevgrad Municipality |
|
Ms Dimitranka KAMENOVA Mayor of Berkovitsa Municipality |
|
Ms Sebihan MEHMED Mayor of Krumovgrad Municipality |
|
Ms Anastasiya MLADENOVA Chair of the Municipal Council, Municipality of Peshtera |
|
Mr Fahri MOLAYSENOV Mayor of Madan Municipality |
|
Mr Emil NAIDENOV Mayor of Gorna Malina Municipality |
|
Mr Georgi SLAVOV Mayor of Yambol Municipality |
ČESKÁ REPUBLIKA
|
Mr Jiří BĚHOUNEK councillor of Vysočina Region |
|
Mr Jan BIRKE councillor of Královehradecký Region |
|
Mr Pavel BRANDA councillor of Rádlo municipality |
|
Mr Ivo GRÜNER councillor of Plzeňský Region |
|
Mr Tomáš HUDEČEK councillor of the City of Prague |
|
Ms Sylva KOVÁČIKOVÁ councillor of the Town of Bílovec |
|
Mr Jan MAREŠ councillor of the City of Chomutov |
|
Mr Stanislav MIŠÁK councillor of Zlínský Region |
|
Mr Martin NETOLICKÝ councillor of Pardubický Region |
|
Mr Jiří ROZBOŘIL councillor of Olomoucký Region |
|
Ms Václava ZELENKOVÁ councillor of Račiněves municipality |
|
Mr Robert ZEMAN councillor of the Town of Prachatice |
DANMARK
|
Ms Kirstine Helene BILLE Deputy Mayor |
|
Mr Henrik BRADE JOHANSEN Councillor |
|
Miss Lotte CEDERSKJOLD ENGSIG-KARUP Councillor |
|
Mr Martin HULGAARD Deputy Mayor |
|
Mr Peter KOFOD POULSEN Regional Councillor |
|
Ms Jane Strange NIELSEN Regional Councillor |
|
Mr Per NØRHAVE Councillor |
|
Mr Henrik QVIST Regional Councillor |
|
Mr John SCHMIDT ANDERSEN Mayor |
DEUTSCHLAND
|
Herr Sven AMBROSY Landrat des Kreises Friesland |
|
Herr Stefan ENGSTFELD Mitglied des Landtags von Nordrhein-Westfalen |
|
Herr Jörg FELGNER Staatssekretär im Ministerium der Finanzen des Landes Sachsen-Anhalt |
|
Herr Ralf GEISTHARDT Mitglied des Landtages von Sachsen-Anhalt |
|
Herr Harry GLAWE Mitglied der Landesregierung von Mecklenburg-Vorpommern, Minister für Wirtschaft, Bau und Tourismus, sowie Mitglied des Landtages Mecklenburg-Vorpommern |
|
Dr. Roland HEINTZE Mitglied der Hamburgischen Bürgerschaft |
|
Herr Heinz-Joachim HÖFER Bürgermeister der Stadt Altenkirchen |
|
Dr. Fritz JAECKEL Staatsminister, Sächsische Staatskanzlei |
|
Herr Norbert KARTMANN Mitglied des Hessischen Landtags |
|
Dr. Hermann KUHN Mitglied der Bremischen Bürgerschaft |
|
Herr Dieter LAUINGER Minister für Migration, Justiz und Verbraucherschutz, Mitglied der Landesregierung Thüringen |
|
Herr Clemens LINDEMANN Landrat des Saarpfalz-Kreises |
|
Frau Helma OROSZ Oberbürgermeisterin der Stadt Dresden |
|
Herr Jan PÖRKSEN Staatsrat für Arbeit, Soziales, Familie und Integration, Freie und Hansestadt Hamburg |
|
Frau Anne QUART Staatssekretärin für Europa und Verbraucherschutz, Ministerium der Justiz und für Europa und Verbraucherschutz des Landes Brandenburg |
|
Prof. Dr. Wolfgang REINHART Mitglied des Landtags von Baden-Württemberg |
|
Dr. Franz RIEGER Mitglied des Bayerischen Landtags, Vorsitzender des Ausschusses für Bundes- und Europaangelegenheiten sowie regionale Beziehungen |
|
Frau Isolde RIES Erste Vizepräsidentin des Landtags des Saarlandes |
|
Herr Sven RISSMANN Mitglied des Abgeordnetenhauses von Berlin |
|
Herr Holger RUPPRECHT Mitglied des Landtages Brandenburg |
|
Frau Anke SPOORENDONK Ministerin für Justiz, Kultur und Europa, Mitglied der Landesregierung von Schleswig-Holstein |
|
Herr Andreas TEXTER Mitglied des Landtages Mecklenburg-Vorpommern |
|
Herr Nils WIECHMANN Mitglied des Landtags von Rheinland-Pfalz |
EESTI
|
Mr Andres JAADLA Member of Rakvere City Council |
|
Mr Georg LINKOV Mayor of Hiiu Rural Municipality |
|
Mr Randel LÄNTS Member of Viljandi City Council |
|
Mr Rait PIHELGAS Mayor of Ambla Rural Municipality |
|
Mr Jan TREI Mayor of Viimsi Rural Municipality |
|
Mr Mart VÕRKLAEV Mayor of Rae Rural Municipality |
ΕΛΛΑΣ
|
Mr Kostas BAKOGIANNIS Head of the Region of Sterea Ellada |
|
Mr Dimitrios BIRMPAS Mayor of Aigaleo |
|
Mr Ioannis BOUTARIS Mayor of Thessaloniki |
|
Mr Fotios CHATZIDIAKOS Mayor of Rhodes |
|
Mr Panagiotis KATSIVELAS Mayor of Trifylia |
|
Mr Charalampos KOKKINOS Regional Councillor, Region of South Aegean |
|
Mr Dimitrios MARAVELIAS Regional Councillor, Region of Attica |
|
Mrs Anna PAPADIMITRIOU Regional Councillor, Region of Attica |
|
Mr Dimitrios PETROVITS Deputy Head of the Region of Evros |
|
Mr Dimitrios PREVEZANOS Mayor of Skiathos |
|
Mr Konstantinos SIMITSIS Municipal Councillor of Kavala |
|
Mr Petros SOULAS Mayor of Kordelio-Evosmos |
ESPAÑA
|
D. Roger ALBINYANA I SAIGÍ Secretario de Asuntos Exteriores de la Generalitat de Catalunya |
|
D. Enrique BARRASA SÁNCHEZ Director General de Inversiones y Acción Exterior de Extremadura |
|
D. Roberto Pablo BERMÚDEZ DE CASTRO Y MUR Consejero de Presidencia del Gobierno de Aragón |
|
Da Sol CALZADO GARCÍA Secretaria de Acción Exterior Junta de Andalucía |
|
D. Borja COROMINAS FISAS Director General de Asuntos Europeos y Cooperación con el Estado de la Comunidad de Madrid |
|
Da María de DIEGO DURANTEZ Directora General de Relaciones Institucionales y Acción Exterior de Castilla y León |
|
Da Angeles ELORZA ZUBIRÍA Secretaria Gral. de Acción Exterior del Gobierno Vasco |
|
D. Jesús GAMALLO ALLER Director General de Relaciones Exteriores y con la UE Xunta de Galicia |
|
Da Teresa GIMÉNEZ DELGADO DE TORRES D.G. Desarrollo Estrategia Económica y AAEE Consejería de Empleo y Economía de la Junta de Castilla-La Mancha |
|
D. Javier GONZÁLEZ ORTIZ Consejero de Economía, Hacienda y Seguridad de Canarias |
|
D. Javier LEÓN DE LA RIVA Alcalde de Valladolid |
|
D. Guillermo MARTÍNEZ SUÁREZ Consejero de Presidencia del Principado de Asturias |
|
D. Fernando MARTÍNEZ-MAILLO TORIBIO Presidente de la Diputación Provincial de Zamora |
|
D. Esteban MAS PORTELL Delegado del Gobierno de las Islas Baleares en Bruselas |
|
Da María Victoria PALAU TÁRREGA Directora General de Relaciones con la Unión Europea |
|
D. Manuel PLEGUEZUELO ALONSO Director General Participación ciudadana UE y Acción Exterior de Murcia |
|
D. Emilio del RIO SANZ Consejero de Presidencia y de Justicia de La Rioja |
|
D. Ramón ROPERO MANCERA Alcalde de Villafranca de los Barros |
|
D. Jordi SAN JOSÉ I BUENAVENTURA Alcalde de Sant Feliú de Llobregat (Barcelona) |
|
D. Juan Luis SÁNCHEZ DE MUNIÁIN LACASA Consejero de Cultura, Turismo y Relaciones Institucionales de Navarra |
|
Da Inmaculada VALENCIA BAYÓN Directora General de Economía y Asuntos Europeos de Cantabria |
FRANCE
|
M. Pierre BERTRAND Vice-président du Conseil général du Bas-Rhin |
|
Mme Josette BOREL-LINCERTIN Vice-présidente du Conseil régional de Guadeloupe |
|
Mme Nathalie COLIN-OESTERLE Conseillère régionale de Lorraine |
|
M. Guillaume CROS Conseiller régional de Midi-Pyrénées |
|
Mme Nassimah DINDAR Présidente du Conseil général de La Réunion |
|
Mme Karine DOGNIN-SAUZE Adjointe au maire de Lyon |
|
Mme Marie-Guite DUFAY Présidente du Conseil régional de Franche-Comté |
|
M. Daniel DUGLERY Conseiller régional d'Auvergne |
|
M. Nicolas FLORIAN Conseiller régional d'Aquitaine |
|
Mme Emmanuelle de GENTILI Première adjointe au maire de Bastia |
|
Mme Karine GLOANEC-MAURIN Vice-présidente du Conseil régional du Centre |
|
M. Hervé HOCQUARD Conseiller régional d'Île de France |
|
M. Jean-Louis JOSEPH Vice-président au Conseil régional de Provence-Alpes-Côte-d'Azur |
|
Mme Mireille LACOMBE Conseillère générale du Puy-de-Dôme |
|
Mme Blandine LEFEBVRE Maire de Saint Nicolas d'Aliermont |
|
M. Dominique LEVEQUE Maire d'Aÿ |
|
M. Didier MARIE Conseiller général de Seine-Maritime |
|
Mme Rachel PAILLARD Maire de Bouzy |
|
M. Daniel PERCHERON Président du Conseil régional du Nord-Pas-de-Calais |
|
M. François-Xavier PRIOLLAUD Maire de Louviers |
|
M. Christophe ROSSIGNOL Conseiller régional du Centre |
|
M. Jean-Louis TOURENNE Président du Conseil général d'Ille-et-Vilaine |
|
M. Michel VAUZELLE Président du Conseil régional de Provence-Alpes-Côte-d'Azur |
|
M. André VIOLA Président du Conseil général de l'Aude |
HRVATSKA
|
Mr Martin BARIČEVIĆ Mayor of the Municipality of Jasenice |
|
Ms Viviana BENUSSI Deputy Prefect of Istra County |
|
Mr Tulio DEMETLIKA Mayor of the City of Labin |
|
Ms Jasna PETEK Deputy Prefect of Krapina-Zagorje County |
|
Mr Dinko PIRAK Mayor of the City of Čazma |
|
Mr Slavko PRIŠĆAN Mayor of Municipality of Rovišće |
|
Ms Josipa RIMAC Mayor of the City of Knin |
|
Mr Alojz TOMAŠEVIĆ Prefect of Pozega-Slavonia County |
|
Mr Ivan VUČIĆ Prefect of Karlovac County |
IRELAND
|
Ms Deirdre FORDE Cork County Council |
|
Mr Michael MURPHY Tipperary County Council |
|
Mr Jimmy MCCLEARN Galway County Council |
|
Mr Declan MCDONNELL Galway City Council |
|
Mr Niall MCNELIS Galway City Council |
|
Ms Fiona O'LOUGHLIN Kildare County Council |
|
Mr William PATON Carlow County Council |
|
Mr Maurice QUINLIVAN Limerick City and County Council |
|
Ms Mary SHIELDS Cork City Council |
ITALIA
|
Sig. Alvaro ANCISI Consigliere Comunale di Ravenna |
|
Sig.ra Francesca BALZANI Assessore del Comune di Milano |
|
Sig.ra Benedetta BRIGHENTI Vice Sindaco del Comune di Castelnuovo Rangone (MO) |
|
Sig.ra Bianca Maria D'ANGELO Assessore e Consigliere regionale della Regione Campania |
|
Sig. Antonio DECARO Sindaco del Comune di Bari |
|
Sig. Giuseppe DI PANGRAZIO Consigliere regionale e Presidente del Consiglio regionale della Regione Abruzzo |
|
Sig. Marco DUS Consigliere Comunale di Vittorio Veneto (TV) |
|
Sig. Massimo FEDERICI Presidente Provincia di La Spezia |
|
Sig. Carlo FIDANZA Assessore di Veleso (CO) |
|
Sig. Stefano Bruno GALLI Consigliere regionale della Regione Lombardia |
|
Sig.ra Paola GIORGI Assessore e Consigliere regionale della Regione Marche |
|
Sig. Isidoro GOTTARDO Consigliere Comunale di Sacile (PN) |
|
Sig. Onofrio INTRONA Consigliere regionale e Presidente del Consiglio regionale della Regione Puglia |
|
Sig.ra Carmen Patrizia MURATORE Consigliere regionale della Regione Liguria |
|
Sig. Leoluca ORLANDO Sindaco del Comune di Palermo |
|
Sig. Roberto PELLA Sindaco del Comune di Valdengo (BI) |
|
Sig. Giuseppe RINALDI Presidente Provincia di Rieti |
|
Sig. Clodovaldo RUFFATO Consigliere regionale e Presidente del Consiglio regionale della Regione Veneto |
|
Sig. Vito SANTARSIERO Consigliere regionale della Regione Basilicata |
|
Sig. Antonio SCALZO Consigliere regionale e Presidente del Consiglio regionale della Regione Calabria |
|
Sig. Giorgio SILLI Consigliere Comunale di Prato |
|
Sig. Marco TROMBINI Presidente Provincia di Rovigo |
|
Sig. Giuseppe VARACALLI Sindaco del Comune di Gerace |
|
Sig. Nicola VENDOLA Presidente della Regione Puglia |
ΚΥΠΡΟΣ
|
Mr Kyriakos CHATZITTOFIS Mayor of Agios Athanasios |
|
Mr Constantinos HADJIKAKOU Municipal Councilor of Famagusta Municipality |
|
Mr Panikos HADJITHEORIS President of Community Council of Armou |
|
Mr George IAKOVOU President of the Community Council of Agioi Trimithias |
|
Mr Stavros STAVRINIDES Municipal Councillor of Strovolos Municipality |
LATVIJA
|
Mr Gunārs ANSIŅŠ Member of Liepāja City Council |
|
Mr Jānis BAIKS Member of Valmiera City Council |
|
Mr Gints KAMINSKIS Member of Auce Municipal Council |
|
Mr Sergejs MAKSIMOVS Member of Viļaka Municipal Council |
|
Mr Aivars OKMANIS Member of Rundāle Municipal Council |
|
Ms Olga VEIDIŅA Member of Rīga City Council |
|
Mr Hardijs VENTS Member of Pārgauja Municipal Council |
LIETUVA
|
Mr Algimantas GAUBAS Member of Šiauliai District Municipal Council |
|
Mr Jonas JARUTIS Member of Kupiškis District Municipal Council |
|
Ms Daiva MATONIENĖ Member of Šiauliai City Municipal Council |
|
Mr Algirdas NEIBERKA Member of Vilkaviškis District Municipal Council |
|
Mr Jonas PINSKUS Member of Vilnius City Municipal Council |
|
Ms Zinaida TRESNICKAJA Member of Visaginas Municipal Council |
|
Mr Algirdas VRUBLIAUSKAS Member of Alytus District Municipal Council |
|
Mr Deivydas VYNIAUTAS Member of Mažeikiai District Municipal Council |
|
Ms Odeta ŽERLAUSKIENĖ Member of Skuodas District Municipal Council |
LUXEMBOURG
|
Monsieur Gusty GRAAS échevin de la Commune de Bettembourg |
|
Monsieur Tom JUNGEN bourgmestre de la Commune de Roeser |
|
Madame Martine MERGEN membre du conseil communal de la Ville de Luxembourg |
|
Madame Sam TANSON échevin de la Ville de Luxembourg |
|
Monsieur Pierre WIES bourgmestre de la Commune de Larochette |
MAGYARORSZÁG
|
Ms Boglárka BÁNNÉ DR. GÁL Vice-President of County Council of Borsod-Abaúj-Zemplén Megye |
|
Mr János Ádám KARÁCSONY Representative of local government of Village Tahitótfalu |
|
Mr Attila KISS Mayor of Hajdúböszörmény |
|
Mr Béla KOCSY Representative of local government of District 2 of Budapest |
|
Mr Sándor KOVÁCS President of County Council of Jász-Nagykun-Szolnok Megye |
|
Mr Zoltán NÉMETH President of County Council of Győr-Moson-Sopron Megye |
|
Mr Attila DR. PÁL President of County Council of Zala Megye |
|
Mr Tamás Gergő SAMU Representative of County Council of Békés Megye |
|
Mr Gábor DR. SIMON Representative of Local Government of Miskolc with county rights |
|
Mr Ferenc TEMERINI Representative of Local Government of Soltvadkert |
|
Ms Kata TÜTTŐ Representative of Local Government of District 12 of Budapest |
|
Mr Botond DR. VÁNTSA Deputy-Mayor of Szigetszentmiklós |
MALTA
|
Mr Jesmond AQUILINA Deputy Mayor of Ħal Qormi |
|
Mr Paul BUTTIGIEG Councillor, Qala Local Council |
|
Mr Frederick CUTAJAR Mayor of Santa Lucija |
|
Mr Mario FAVA Councillor, Swieqi Local Council |
|
Mr Anthony MIFSUD Councillor, Imtarfa Local Council |
NEDERLAND
|
Mr A. (Ahmed) ABOUTALEB mayor of Rotterdam |
|
Mr B.J. (Bert) BOUWMEESTER mayor of Coevorden |
|
Mr Th.J.F.M. (Theo) BOVENS Governor: chair of the Council and of the Executive Council of the Province of Limburg |
|
Mr H. (Henk) BRINK member of the Executive Council of the Province of Drenthe |
|
Mr B.J. (Ben) DE REU member of the Executive Council of the Province of Zeeland |
|
Mr R. (Rob) JONKMAN member of the Executive Council of Opsterland |
|
Mr J.H.J. (Hans) KONST member of the Executive Council of the Province of Fryslân |
|
Mrs E.M. (Elvira) SWEET member of the Executive Council of the Province of Noord-Holland |
|
Mrs Dr. J.M.E. (Annemieke) TRAAG member of the Executive Council of the Province of Gelderland |
|
Mr N.A. (André) VAN DE NADORT mayor of Ten Boer |
|
Mrs I.K. (Ingrid) VAN ENGELSHOVEN member of the Executive Council of 's Gravenhage |
|
Mr C.L. (Cornelis) VISSER mayor of Twenterand |
ÖSTERREICH
|
Frau Vizebürgermeisterin und Landeshauptmann-Stellvertreterin Maga Renate BRAUNER Verantwortlichkeit gegenüber einer gewählten Versammlung (Mitglied der Wiener Stadt- bzw. Landesregierung) |
|
Herr Landtagsabgeordneter Christian ILLEDITS Auf Wahlen beruhendes Mandat (Abgeordneter zum Burgenländischen Landtag) |
|
Frau Landtagspräsidentin Dr. Brigitta PALLAUF Auf Wahlen beruhendes Mandat (Präsidentin des Salzburger Landtages) |
|
Herr Landtagsabgeordneter Bürgermeister Johannes PEINSTEINER Auf Wahlen beruhendes Mandat (Direktwahl als Bürgermeister von Sankt Wolfgang in Oberösterreich durch die Bevölkerung) |
|
Herr Landeshauptmann Günther PLATTER Mandat mit politischer Verantwortlichkeit gegenüber einer gewählten Versammlung (Landeshauptmann von Tirol) |
|
Herr Landesrat Mag. Michael SCHICKHOFER Regierungsmitglied mit politischer Verantwortung gegenüber dem Landtag (Mitglied der Steirischen Landesregierung) |
|
Frau Landesrätin Mag. Barbara SCHWARZ Mandat mit politischer Verantwortlichkeit gegenüber einer gewählten Versammlung (Mitglied der Niederösterreichischen Landesregierung) |
|
Herr Landtagsabgeordneter Herwig SEISER Abgeordneter zum Kärntner Landtag und Klubobmann der SPÖ-Fraktion (auf Wahlen beruhendes Mandat) |
|
Herr Landtagspräsident Kommerzialrat Viktor SIGL Auf Wahlen beruhendes Mandat (Abgeordneter zum Oberösterreichischen Landtag) |
|
Herr Landtagspräsident Mag. Harald SONDEREGGER Präsident des Landtags von Vorarlberg (auf Wahlen beruhendes Mandat |
|
Frau Gemeinderätin Landtagsabgeordnete Prof.in Dr.in Elisabeth VITOUCH Gemeinderat und Landtag von Wien (auf Wahlen beruhendes Mandat) |
|
Herr Geschäftsführender Gemeinderat und Abgeordneter zum Nationalrat Hannes WENINGER Gemeinde Gießhübl in Niederösterreich (auf Wahlen beruhendes Mandat) |
POLSKA
|
Adam BANASZAK radny województwa kujawsko-pomorskiego |
|
Stanisław BODYS burmistrz Miasta Rejowiec Fabryczny |
|
Andrzej BUŁA radny województwa opolskiego |
|
Piotr CAŁBECKI radny województwa kujawsko-pomorskiego |
|
Bogdan DYJUK radny województwa podlaskiego |
|
Robert GODEK radny powiatu strzyżowskiego |
|
Arkadiusz GODLEWSKI radny Miasta Katowice |
|
Marzena KEMPIŃSKA radny powiatu świeckiego |
|
Józef KOTYŚ radny województwa opolskiego |
|
Andrzej KUNT burmistrz Kostrzyna nad Odrą |
|
Lucjan KUŹNIAR radny województwa podkarpackiego |
|
Mirosław LECH wójt gminy Korycin |
|
Marek OLSZEWSKI wójt gminy Lubicz |
|
Władysław ORTYL radny województwa podkarpackiego |
|
Joachim SMYŁA radny powiatu lublinieckiego |
|
Hanna ZDANOWSKA Prezydent Miasta Łodzi |
PORTUGAL
|
Américo Jaime AFONSO PEREIRA Presidente da Câmara Municipal de Vinhais |
|
Vítor Manuel CHAVES DE CARO PROENÇA Presidente da Câmara Municipal de Alcácer do Sal |
|
Luís Miguel CORREIA ANTUNES Presidente da Câmara Municipal da Lousã |
|
João CUNHA E SILVA Vice-Presidente do Governo Regional da Madeira |
|
Luís Manuel DOS SANTOS CORREIA Presidente da Câmara Municipal de Castelo Branco |
|
Isaura Maria ELIAS CRISÓSTOMO BERNARDINO MORAIS Presidente da Câmara Municipal de Rio Maior |
|
Paulo Jorge FRAZÃO BATISTA SANTOS Presidente da Câmara Municipal da Batalha |
|
Francisco Manuel LOPES Presidente da Câmara Municipal de Lamego |
|
Vitor Manuel MARTINS GUERREIRO Presidente da Câmara Municipal de São Brás de Alportel |
|
António Benjamim PEREIRA Presidente da Câmara Municipal de Esposende |
|
Aníbal SOUSA REIS COELHO DA COSTA Presidente da Câmara Municipal de Ferreira do Alentejo |
|
Rodrigo VASCONCELOS DE OLIVEIRA Subsecretário Regional da Presidência para as Relações Externas – Açores |
ROMÂNIA
|
Mr Gheorghe CATRINOIU Mayor of Fetești |
|
Mr Ciprian DOBRE President of Mureș County Council |
|
Mr Alexandru DRĂGAN Position: Mayor of Tașca, Neamț County |
|
Mr Ștefan ILIE Mayor of Luncavița, Tulcea Conunty |
|
Mr Cornel NANU Mayor of Cornu, Prahova County |
|
Mr Robert Sorin NEGOIȚĂ Mayor of Bucharest 3rd District |
|
Mr Marian PETRACHE President of Ilfov County Council |
|
Mr Silviu PONORAN Mayor of Zlatna town, Alba County |
|
Mr Emil PROȘCAN Mayor of Mizil town, Prahova County |
|
Mr Mihai Adrian ȘTEF President of Satu Mare County Council |
|
Mr Adrian Ovidiu TEBAN Mayor of Cugir town, Alba County |
|
Mr Florin Grigore TECĂU President of Argeș County Council |
|
Mr Horia TEODORESCU President of Tulcea County Council |
|
Mr Istvan VAKAR Vice-president of Cluj County Council |
|
Mr Ion Marcel VELA Mayor of Caransebeș, Caraș-Severin County |
SLOVENIJA
|
Ms Mojca ČEMAS STJEPANOVIČ Mayor of the Municipality of Črnomelj |
|
Mr Anton KOKALJ Member of the Municipal Council of the Municipality of Vodice |
|
Mr Branko LEDINEK Mayor of the Municipality of Rače-Fram |
|
Mr Gregor MACEDONI Mayor of the Municipality of Novo mesto |
|
Mr Tomaž ROŽEN Mayor of the Municipality of Ravne na Koroškem |
|
Mr Miran SENČAR Mayor of the Municipality of Ptuj |
|
Ms Tanja VINDIŠ FURMAN Member of the Municipal Council of the Municipality of Maribor |
SLOVENSKO
|
Mr Martin BERTA Vice – Chairman of Bratislava Self – Governing Region |
|
Mr Ján BLCHÁČ Mayor of Liptovský Mikuláš |
|
Mr Radoslav ČUHA Vice – Chairman of Prešov Self – Governing Region |
|
Mr Ján FERENČÁK Mayor of Kežmarok |
|
Mr Daniel LORINC Mayor of Kladzany |
|
Mr Tibor MIKUŠ Chairman of Trnava Self – Governing Region |
|
Mr Jozef PETUŠÍK Mayor of Dolný Lopašov |
|
Mr Richard TAKÁČ Vice – Chairman of Trenčín Self – Governing Region |
|
Ms Andrea TURČANOVÁ Mayor of Prešov |
SUOMI
|
Ms Tiina ELOVAARA city councillor of Tampere |
|
Mr Patrik KARLSSON city councillor of Vantaa |
|
Ms Katri KULMUNI city councillor of Tornio |
|
Mr Veikko KUMPUMÄKI city councillor of Kemi |
|
Ms Hannele LUUKKAINEN deputy city councillor of Helsinki |
|
Mr Matias MÄKYNEN city councillor of Vaasa |
|
Ms Sanna PARKKINEN local councillor of Liperi |
|
Mr Antero SAKSALA local councillor of Pirkkala |
|
Mr Wille VALVE Member of Åland Islands Parliament |
SVERIGE
|
Ms Åsa ÅGREN WIKSTRÖM Ledamot i kommunfullmäktige, Umeå kommun |
|
Mr Carl Fredrik GRAF Ledamot i kommunfullmäktige, Halmstads kommun |
|
Ms Carola GUNNARSSON Ledamot i kommunfullmäktige, Sala kommun |
|
Ms Ewa LINDSTRAND Ledamot i kommunfullmäktige, Timrå kommun |
|
Ms Agneta LIPKIN Ledamot i landstingsfullmäktige, Norrbottens läns landsting |
|
Mr Kenth LÖVGREN Ledamot i regionfullmäktige, Gävleborgs läns landsting |
|
Mr Roger MOGERT Ledamot i kommunfullmäktige, Stockholms kommun |
|
Mr Anders ROSÉN Ledamot i kommunfullmäktige, Halmstads kommun |
|
Ms Marie-Louise RÖNNMARK Ledamot i kommunfullmäktige, Umeå kommun |
|
Mr Carl Johan SONESSON Ledamot i regionfullmäktige, Skåne läns landsting |
|
Mr Rolf SÄLLRYD Ledamot i regionfullmäktige, Kronobergs läns landsting |
|
Ms Marie SÄLLSTRÖM Ledamot i landstingsfullmäktige, Blekinge läns landsting |
UNITED KINGDOM
27.1.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20/85 |
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT (GUSP) 2015/117
av den 26 januari 2015
om genomförande av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA GENOMFÖRANDEBESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 31.2,
med beaktande av rådets beslut 2013/255/Gusp av den 31 maj 2013 om restriktiva åtgärder mot Syrien (1), särskilt artikel 30.1, och
av följande skäl:
(1) |
Den 31 maj 2013 antog rådet beslut 2013/255/Gusp. |
(2) |
I sina domar av den 13 november 2014 i målen T-653/11, T-654/11 och T-43/12, ogiltigförklarade tribunalen rådets beslut att föra upp Aiman Jaber, Khaled Kaddour, Mohamad Hamcho och Hamcho International på den förteckning över personer och enheter som är föremål för de restriktiva åtgärder som anges i bilaga I till beslut 2013/255/Gusp. |
(3) |
Aiman Jaber, Khaled Kaddour, Mohamad Hamcho och Hamcho International bör återigen föras upp på förteckningarna över personer och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder, på grundval av en ny redogörelse för skälen. |
(4) |
Beslut 2013/255/Gusp bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga I till beslut 2013/255/Gusp ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 26 januari 2015.
På rådets vägnar
E. RINKĒVIČS
Ordförande
(1) EUT L 147, 1.6.2013, s. 14.
BILAGA
Följande personer och enheter ska föras upp på den förteckning över personer och enheter som anges i bilaga I till beslut 2013/255/Gusp.
I. FÖRTECKNING ÖVER FYSISKA OCH JURIDISKA PERSONER, ENHETER OCH ORGAN SOM AVSES I ARTIKLARNA 27 OCH 28
A. PERSONER
|
Namn |
Identifieringsuppgifter |
Skäl |
Datum för införande |
18. |
Mohammed ( ) Hamcho ( ) |
Födelsedatum: den 20 maj 1966. Passnr 002954347 |
Framstående syrisk affärsman, ägare till Hamcho International; står nära centrala syriska regimföreträdare, bl.a. president Bashir al-Asad och Maher al-Asad. Sedan mars 2014 ordförande för Kina i de bilaterala affärsråden efter ekonomiminister Khodr Orfalis utnämning av honom. Mohammed Hamcho gagnas av och stöder den syriska regimen och har samröre med personer som gagnas av och stöder regimen. |
27.1.2015 |
28. |
Khalid ( ) (även skrivet Khaled) Qaddur ( ) (även skrivet Qadour, Qaddour, Kaddour) |
|
Framstående syrisk affärsman; står nära Maher al-Asad, en central företrädare för den syriska regimen. Khalid Qaddur gagnas av och stöder den syriska regimen och har samröre med personer som gagnas av och stöder regimen. |
27.1.2015 |
33. |
Ayman ( ) Jabir ( ) (även skrivet Aiman Jaber) |
Födelseort: Latakia |
Framstående syrisk affärsman, står nära centrala syriska regimföreträdare, t.ex. Maher al-Asad och Rami Makhlouf. Han har stött regimen genom att underlätta oljeimport från Overseas Petroleum Trading till Syrien genom sitt företag El Jazireh. Ayman Jabir gagnas av och stöder regimen och har samröre med personer som gagnas av och stöder regimen. |
27.1.2015 |
B. ENHETER
|
Namn |
Identifieringsuppgifter |
Skäl |
Datum för införande |
|||||||
3. |
Hamcho International (alias Hamsho International Group) |
|
Hamcho International är ett stort syriskt holdingbolag som ägs av Mohammed Hamcho. Hamcho International gagnas av och stöder regimen och har samröre med en person som gagnas av och stöder regimen. |
27.1.2015 |
27.1.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 20/87 |
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT (GUSP) 2015/118
av den 26 januari 2015
om genomförande av beslut 2010/656/Gusp om förlängning av restriktiva åtgärder mot Elfenbenskusten
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 31.2,
med beaktande av rådets beslut 2010/656/Gusp av den 29 oktober 2010 om förlängning av restriktiva åtgärder mot Elfenbenskusten (1), särskilt artikel 6.1, och
av följande skäl:
(1) |
Den 29 oktober 2010 antog rådet beslut 2010/656/Gusp. |
(2) |
Den 20 november 2014 strök den sanktionskommitté som inrättats enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1572 (2004) om Elfenbenskusten en person från förteckningen över de personer som omfattas av åtgärderna enligt punkterna 9–12 i den resolutionen. |
(3) |
Förteckningen över de personer som omfattas av restriktiva åtgärder enligt bilaga I till beslut 2010/656/Gusp bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga I till beslut 2010/656/Gusp ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 26 januari 2015.
På rådets vägnar
J. DŪKLAVS
Ordförande
(1) EUT L 285, 30.10.2010, s. 28.
BILAGA
Uppgifterna i bilaga I till beslut 2010/656/Gusp om följande person ska strykas:
Alcide DJÉDJÉ