25.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/1

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 1252/2014

av den 28 maj 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG vad gäller principer och riktlinjer för god tillverkningssed för aktiva substanser avsedda för humanläkemedel

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (1), särskilt artikel 47 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

Alla aktiva substanser som tillverkas i unionen, inklusive aktiva substanser som är avsedda för export, bör tillverkas enligt de principer och riktlinjer för god tillverkningssed för aktiva substanser som fastställts i de tekniska riktlinjer för tillverkning av aktiva substanser som kommissionen offentliggjort. Det är nödvändigt att fastställa principer och riktlinjer för god tillverkningssed för aktiva substanser i en rättsligt bindande akt.

(2)

I syfte att främja användningen av harmoniserade standarder på global nivå bör man fastställa principer och riktlinjer för god tillverkningssed för aktiva substanser i enlighet med de riktlinjer för aktiva substanser som fastställts av ICH (International Conference on Harmonisation of Technical Requirements for Registration of Pharmaceuticals for Human Use).

(3)

Principer och riktlinjer för god tillverkningssed bör fastställas för alla de aspekter, moment och processer som är viktiga för att fastställa de aktiva substansernas kvalitet, såsom kvalitetsledning, personal, lokaler och utrustning, dokumentation, materialförsörjning, produktion, processtyrning, förpackning, märkning, laboratoriekontroller, returer, reklamationer och återkallanden, utkontraktering och ompackning. För att det ska säkerställas att dessa principer och riktlinjer följs bör tillverkarna av aktiva substanser åläggas att inrätta och genomföra ett effektivt system för kvalitetssäkring av dessa substanser.

(4)

Personal som arbetar under ohälsosamma förhållanden, har olämpliga kläder eller utför potentiellt förorenande verksamhet i tillverkningsområdet kan äventyra den aktiva substansens kvalitet. Detta bör förebyggas genom rutiner för hygien och hälsa som är anpassade till de tillverkningsmoment som utförs. Dessa rutiner bör ingå i det kvalitetsledningssystem som tillverkaren av den aktiva substansen har inrättat.

(5)

För att man ska kunna säkerställa att den aktiva substansen håller adekvat kvalitet måste potentiell kontaminering och korskontaminering minimeras genom krav på att anläggningar, produktionsprocesser och behållare utformade för detta ändamål ska användas och genom krav på lämpliga kontroller av kontaminering.

(6)

Det är särskilt viktigt att förhindra korskontaminering vid produktion av aktiva substanser som är skadliga för människors hälsa. Kontaminering av andra produkter med starkt sensibiliserande aktiva substanser skulle kunna utgöra ett allvarligt hot mot folkhälsan, eftersom exponering för dessa substanser mycket ofta leder till överkänslighet och allergiska reaktioner. Därför bör tillverkning av sådana aktiva substanser enbart tillåtas i separata produktionsområden. Det kan också behövas separata produktionsområden för sådana aktiva substanser som kan vara skadliga för människors hälsa p.g.a. sin styrka eller för att de är infektiösa eller toxiska. När det gäller sådana substanser bör tillverkaren bedöma riskerna för människors hälsa och behovet av separata produktionsområden.

(7)

För att underlätta spårning, identifiering och lösning av potentiella kvalitetsproblem och för att kontrollera att god tillverkningssed iakttas bör tillverkarna föra detaljerade skriftliga register över alla processer de utför som har samband med tillverkningen av aktiva substanser, inklusive avvikelser från dessa processer.

(8)

För att säkerställa att läkemedel upprätthåller lämplig standard för kvalitet, säkerhet och effekt och för att skydda folkhälsan bör tillverkare av aktiva substanser utan dröjsmål meddela sådana ändringar som kan påverka den aktiva substansens kvalitet till de läkemedelstillverkare som använder den aktiva substansen.

(9)

Det krävs lämpliga förfaranden för registrering och undersökning av kvalitetsrelaterade reklamationer och återkallande av produkter för att man snabbt ska kunna lösa kvalitetsproblem och avlägsna sådana substanser från marknaden som inte uppfyller kvalitetsnormerna eller utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan.

(10)	När tillverkaren av den aktiva substansen låter en annan part utföra någon del av tillverkningen är det viktigt att skriftligen klargöra denna parts ansvar att följa god tillverkningssed och vidta kvalitetsåtgärder.

(11)	Det är nödvändigt att tillämpa god tillverkningssed vid ompackning och ommärkning så att inte de aktiva substanserna blir felmärkta eller kontamineras under processen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

I denna förordning fastställs principer och riktlinjer för god tillverkningssed för aktiva substanser avsedda för humanläkemedel, även aktiva substanser avsedda för export.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

1. tillverkning : materialmottagning, framställning, förpackning, ompackning, märkning, ommärkning, kvalitetskontroll eller frisläppning av aktiva substanser, helt eller delvis, och tillhörande kontroller,

2. utgångsmaterial för aktiva substanser : substans som den aktiva substansen tillverkas av eller utvinns ur,

3. intermediär till aktiva substanser : substans som erhålls vid tillverkningen av en aktiv substans och som är avsedd för vidare bearbetning,

4. råvara : substans, reagens eller lösningsmedel som är tänkt att användas vid produktion av en aktiv substans och som den aktiva substansen inte direkt tillverkas av eller utvinns ur.

Artikel 3

Kvalitetsledning

1. Tillverkare av aktiva substanser (nedan kallade tillverkare) ska inrätta, dokumentera och tillämpa ett effektivt system för att kontrollera dessa substansers kvalitet vid de olika tillverkningsmomenten (nedan kallade tillverkningsprocessen). Både ledning och tillverkningspersonal ska delta aktivt i systemet.

Systemet ska säkerställa att de aktiva substanserna överensstämmer med specifikationerna för kvalitet och renhet enligt artikel 12.1.

Systemet ska innefatta hantering av kvalitetsrisker.

2. Tillverkaren ska utse en kvalitetsenhet som är oberoende av produktionsenheten och som ansvarar för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll.

3. Tillverkaren ska regelbundet göra interna revisioner och följa upp resultaten.

Artikel 4

Personal

1. Tillverkaren ska se till att det finns tillräckligt med personal som genom utbildning eller erfarenhet förvärvat erforderliga kvalifikationer för att tillverka aktiva substanser och övervaka tillverkningen.

2. Personalen ska iaktta god hygien i tillverkningsområdet. Personalen ska inte ha tillträde till tillverkningsområdet om

a)	de har en infektionssjukdom eller har öppna sår eller andra dermatologiska tillstånd på den exponerade hudytan som kan inverka negativt på den aktiva substansens kvalitet och renhet,

b)	de har på sig kläder som är synligt smutsiga eller kläder som inte skyddar den aktiva substansen mot potentiell kontaminering från personalen eller som inte skyddar personalen mot exponering för aktiva substanser som kan skada människors hälsa,

c)	de i samband med att de kommer in i tillverkningsområdet utför verksamhet som skulle kunna kontaminera den aktiva substansen eller på annat sätt äventyra dess kvalitet.

Artikel 5

Byggnader och anläggningar

1. Byggnader och anläggningar som används vid tillverkning av aktiva substanser ska vara belägna, utformade och konstruerade så att de lämpar sig för den avsedda verksamheten och så att rengöring och underhåll underlättas för den typ av tillverkning och det steg i tillverkningen som byggnaderna och anläggningarna är avsedda för.

Anläggningarna och material- och personalflödet genom dem ska utformas så att det säkerställs att de olika substanserna och materialen hålls åtskilda och inte kontaminerar varandra.

2. Byggnaderna ska på lämpligt sätt underhållas, repareras och hållas rena.

3. Starkt sensibiliserande aktiva substanser ska tillverkas i separata produktionsområden.

Vid produktionsmomenten ska tillverkaren bedöma behovet av separata produktionsområden för andra aktiva substanser som kan vara skadliga för människors hälsa p.g.a. sin styrka eller för att de är infektiösa eller toxiska. Vid bedömningen ska man utvärdera den risk som dessa aktiva substanser utgör för människors hälsa, med hänsyn till den aktiva substansens styrka, toxicitet och infektionsförmåga och de förfaranden som införts för att minimera riskerna. Bedömningen ska dokumenteras skriftligen.

Om bedömningen visar att det finns risk för människors hälsa ska den aktiva substansen produceras i separata produktionsområden.

Artikel 6

Utrustning

1. Utrustning som används vid tillverkning av aktiva substanser ska vara utformad, dimensionerad och placerad på korrekt sätt för avsedd användning, rengöring, underhåll och, vid behov, sanering.

Utrustningen ska vara tillverkad och fungera på ett sådant sätt att ytorna som kommer i kontakt med råvaror, utgångsmaterial för aktiva substanser, intermediärer till aktiva substanser eller aktiva substanser inte ändrar kvaliteten på råvarorna, utgångsmaterialen för aktiva substanser, intermediärerna till aktiva substanser eller de aktiva substanserna så mycket att dessa inte längre överensstämmer med specifikationerna enligt artikel 12.1.

2. Tillverkaren ska upprätta skriftliga instruktioner för rengöring av utrustningen och kontroll av att den lämpar sig för användning i tillverkningsprocessen.

3. Den utrustning för kontroll, vägning, mätning, övervakning och analys som är nödvändig för att säkerställa den aktiva substansens kvalitet ska kalibreras i enlighet med skriftliga instruktioner och en fastställd tidsplan.

Artikel 7

Dokumentation och register

1. Tillverkaren ska inrätta och upprätthålla ett dokumentationssystem och skriftliga instruktioner som omfattar tillverkningsprocessen.

All dokumentation om tillverkningsprocessen ska utarbetas, granskas, godkännas och distribueras i enlighet med skriftliga instruktioner.

Tillverkaren ska föra register över minst följande i samband med tillverkningsprocessen:

1.	Rengöring och användning av utrustningen.

2.	Ursprunget för råvaror, utgångsmaterial för aktiva substanser och intermediärer till aktiva substanser.

3.	Kontroller av råvaror, utgångsmaterial för aktiva substanser och intermediärer till aktiva substanser.

4.	Användning av råvaror, utgångsmaterial för aktiva substanser och intermediärer till aktiva substanser.

5.	Märkning av de aktiva substanserna och förpackningsmaterialen.

6.	Huvuddokument för produktion.

7.	Produktion och kontroll av tillverkningssatser.

8.	Laboratoriekontroller.

Utfärdande, revidering, utbyte och återkallande av dokument som rör tillverkningsprocessen ska kontrolleras, och det ska föras register över revidering, utbyte och återkallande.

2. All kvalitetsrelaterad verksamhet under tillverkningsprocessen ska registreras när den utförs. Eventuella avvikelser från de skriftliga instruktioner som avses i artikel 7.1 ska dokumenteras och förklaras. Avvikelser som påverkar den aktiva substansens kvalitet eller medför att den aktiva substansen inte överensstämmer med specifikationerna enligt artikel 12.1 ska undersökas, och undersökningen och slutsatserna från den ska dokumenteras.

3. Efter att ha utfört produktions- och kontrollmomenten ska tillverkaren spara alla register över produktion och kontroll i minst ett år efter tillverkningssatsens utgångsdatum. I fråga om en aktiv substans med datum för omanalys ska tillverkaren spara registren i minst tre år efter att hela tillverkningssatsen har släppts ut på marknaden.

Artikel 8

Materialförsörjning

1. Tillverkaren ska ha infört skriftliga instruktioner för att säkerställa kvaliteten på inkommande material när det gäller följande:

1.	Mottagning.

2.	Identifiering.

Karantän.

Lagring.

5.	Hantering.

6.	Provtagning.

Analyser.

8.	Godkännande.

9.	Underkännande.

2. Tillverkarna ska ha infört ett system för utvärdering av leverantörer av kritiska material.

Artikel 9

Produktions- och processkontroll

1. Produktionsmomenten ska vara föremål för kontroller i syfte att övervaka och justera produktionsprocessen eller verifiera att den aktiva substansen överensstämmer med specifikationerna för kvalitet och renhet enligt artikel 12.1. De produktionsmoment som är avgörande för säkerställandet av att den aktiva substansen överensstämmer med kvalitetsspecifikationerna enligt artikel 12.1 ska utföras under överinseende av kvalificerad personal eller underställas en likvärdig kontroll.

2. Vägningen och mätningen av råvaror och utgångsmaterial för aktiva substanser ska vara noggrann och utföras på ett sådant sätt att deras lämplighet för användning inte påverkas.

3. Produktionsmomenten, inklusive alla moment efter rening av intermediärerna till aktiva substanser eller av den aktiva substansen, ska utföras på ett sådant sätt att råvarorna, utgångsmaterialen för aktiva substanser, intermediärerna till aktiva substanser och de aktiva substanserna inte kontamineras av andra material.

Artikel 10

Förpackning och märkning

1. Behållare ska ge tillräckligt skydd mot försämring eller kontaminering av den aktiva substansen från det att den aktiva substansen förpackas till dess att den används vid tillverkning av läkemedel.

2. Det ska kontrolleras hur etiketterna till de aktiva substansernas förpackningar förvaras, är tryckta och används. Etiketterna ska innehålla den information som behövs för att säkerställa den aktiva substansens kvalitet.

Artikel 11

Utsläppande på marknaden

En aktiv substans får inte släppas ut på marknaden förrän den har släppts fri för försäljning av kvalitetsenheten.

Artikel 12

Laboratoriekontroller

1. Tillverkarna ska fastställa specifikationer för kvalitet och renhet avseende de aktiva substanser de tillverkar och för de råvaror, utgångsmaterial för aktiva substanser och intermediärer till aktiva substanser som används i den processen.

2. Laboratorieanalyser ska utföras för att kontrolla överensstämmelsen med de specifikationer som avses i punkt 1.

Tillverkaren ska utfärda analysintyg för varje tillverkningssats av aktiva substanser på begäran av

a)	en medlemsstats behöriga myndigheter,

b)	tillverkare av aktiva substanser som direkt eller indirekt har erhållit den aktiva substansen för vidare bearbetning, förpackning, ompackning, märkning eller ommärkning av den aktiva substansen,

c)	distributörer eller förmedlare av aktiva substanser,

d)	läkemedelstillverkare som direkt eller indirekt har erhållit den aktiva substansen.

3. Tillverkaren ska övervaka den aktiva substansens stabilitet genom stabilitetsstudier. Utgångsdatum eller datum för omanalys för aktiva substanser ska fastställas på grundval av en utvärdering av uppgifterna från stabilitetsstudierna. På lämpligt sätt identifierade prover av den aktiva substansen ska sparas i enlighet med en provningsplan som fastställts på grundval av den aktiva substansens lagringsbeständighet.

Artikel 13

Validering

Tillverkaren ska inrätta och genomföra en valideringsstrategi för de processer och förfaranden som behövs för att säkerställa att den aktiva substansen överensstämmer med specifikationerna för kvalitet och renhet enligt artikel 12.1.

Artikel 14

Kontroll av förändringar

1. Innan tillverkarna genomför sådana förändringar i tillverkningsprocessen som kan påverka produktionen och kontrollen av den aktiva substansen ska de utvärdera dessa förändringars eventuella inverkan på den aktiva substansens kvalitet.

2. Förändringar i tillverkningsprocessen som inverkar negativt på den aktiva substansens kvalitet får inte genomföras.

3. Tillverkare av aktiva substanser ska utan dröjsmål underrätta de läkemedelstillverkare som de levererar den aktiva substansen till om alla förändringar i tillverkningsprocessen som kan påverka den aktiva substansens kvalitet.

Artikel 15

Underkännande och returer

1. Tillverkningssatser av aktiva substanser och intermediärer till aktiva substanser som inte överensstämmer med specifikationerna enligt artikel 12.1 ska underkännas, märkas som underkända och placeras i karantän.

2. Tillverkare som återbearbetar eller omarbetar underkända tillverkningssatser av aktiva substanser som inte överensstämmer med specifikationerna eller som återvinner råvaror och lösningsmedel för återanvändning i tillverkningsprocessen ska följa förfarandena enligt artikel 7.1 och genomföra lämpliga kontroller för att säkerställa att

a)	den återbearbetade eller omarbetade aktiva substansen överensstämmer med specifikationerna för kvalitet enligt artikel 12.1,

b)	de återvunna råvarorna och lösningsmedlen är lämpliga för avsedd användning i tillverkningsprocessen.

3. Returnerade aktiva substanser ska identifieras som sådana och placeras i karantän.

Artikel 16

Reklamationer och återkallanden

1. Tillverkaren ska registrera och undersöka alla reklamationer avseende kvaliteten.

2. Tillverkaren ska fastställa förfaranden för återkallande av aktiva substanser från marknaden.

3. Om en återkallad aktiv substans utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan ska tillverkaren utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna.

Artikel 17

Kontraktstillverkning

1. Ett tillverkningsmoment eller ett moment som hänger samman med detta och som ska utföras av en annan part (nedan kallad kontraktstillverkare) för tillverkaren av den aktiva substansen, ska omfattas av ett skriftligt kontrakt.

Kontraktstillverkarens ansvar i fråga om god tillverkningssed ska klart anges i kontraktet.

2. Tillverkaren av den aktiva substansen ska kontrollera att de moment som utförs av kontraktstillverkaren överensstämmer med god tillverkningssed.

3. Ett tillverkningsmoment eller ett moment som hänger samman med detta och som har tilldelats en kontraktstillverkare får inte läggas ut på en tredje part utan skriftligt medgivande från tillverkaren av den aktiva substansen.

Artikel 18

Ompackning

Om en tillverkare packar om den aktiva substansen i en behållare som skiljer sig från den ursprungliga behållaren i fråga om volym, material eller genomskinlighet ska tillverkaren utföra stabilitetsstudier på den aktiva substansen och på grundval av dessa studier ange ett utgångsdatum eller datum för omanalys.

Artikel 19

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 25 maj 2015.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 maj 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EGT L 311, 28.11.2001, s. 67.

25.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/8

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1253/2014

av den 7 juli 2014

om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG avseende krav på ekodesign för ventilationsenheter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (1), särskilt artikel 15.1, och

av följande skäl:

(1)

Enligt direktiv 2009/125/EG ska energirelaterade produkter som står för en betydande försäljnings- och handelsvolym, har en betydande miljöpåverkan inom unionen och en betydande potential för förbättring när det gäller miljöpåverkan utan att det medför orimliga kostnader, omfattas av en genomförandeåtgärd eller en självreglering beträffande krav på ekodesign.

(2)

Kommissionen har bedömt de tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekterna av ventilationsenheter. Bedömningen visade att stora kvantiteter av ventilationsenheter släpps ut på unionsmarknaden. Energiförbrukningen under användning är den viktigaste miljöaspekten för ventilationsenheter, och där finns stora möjligheter till kostnadseffektiva sätt att spara energi och minska utsläppen av växthusgaser.

(3)

Fläktar är en viktig komponent i ventilationsenheterna. Allmänna minimikrav på energieffektivitet för fläktar har fastställts i kommissionens förordning (EU) nr 327/2011 (2). Energiförbrukningen för ventilationsfunktionerna i fläktar som ingår i ventilationsenheter omfattas av minimikraven på energieffektivitet i den förordningen, men det finns också många ventilationsenheter som har fläktar som inte omfattas av kraven. Därför är det nödvändigt att införa genomförandeåtgärder för ventilationsenheter.

(4)	Åtskillnad bör göras mellan åtgärder som gäller för ventilationsenheter avsedda för bostäder och ventilationsenheter avsedda för annat än bostäder utifrån deras luftflöde, eftersom två olika mätstandarder används i praktiken.

(5)

Små ventilationsenheter med en tillförd effekt under 30 W per luftström bör undantas från kraven i denna förordning, utom vad gäller informationskraven. Dessa enheter är konstruerade för många olika användningsområden och i första hand fungerar de periodiskt och har endast kompletterande funktioner, till exempel i badrum. Om dessa enheter skulle tas med i tillämpningsområdet skulle det på grund av det stora antalet som säljs bli en avsevärd administrativ börda vad gäller marknadsövervakningen och det skulle ändå bara bidra till en liten del av energisparpotentialen. Med tanke på att de har funktioner som liknar dem i andra ventilationsenheter, bör det dock i samband med översynen av denna förordning undersökas om de ska inkluderas i tillämpningsområdet. Dessutom bör ventilationsenheter som är specifikt utformade för att fungera endast i nödsituationer eller i exceptionella eller farliga miljöer också undantas, eftersom de används sällan och då under kort tid. I undantagen tydliggörs också att multifunktionella enheter som i första hand värmer eller kyler samt köksfläktar är undantagna. Kommissionen har genomfört förberedande studier för att analysera de tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekterna av ventilationsenheter för bostäder och ventilationsenheter avsedda för annat än bostäder. Studierna har genomförts tillsammans med intressenter och berörda parter från unionen och tredjeländer, och resultaten har offentliggjorts.

(6)

Energiförbrukningen vid användning är den miljöparameter hos produkterna i fråga som har identifierats som den viktigaste för förordningen. Den årliga elförbrukningen för produkter som omfattas av denna förordning uppskattades år 2010 till 77,6 TWh. Samtidigt sparar dessa produkter in 2 570 PJ på energi för uppvärmning. Om man använder en omvandlingsfaktor för primärenergi på 2,5 för elektricitet, blir det en årlig besparing på 1 872 PJ under 2010. Utan särskilda åtgärder beräknas den totala besparingen öka till 2 829 PJ år 2025.

(7)

De förberedande studierna visar att energiförbrukningen för produkter som omfattas av denna förordning kan minskas avsevärt. De kombinerade effekterna av ekodesignkraven i denna förordning och i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1254/2014 (3) förväntas leda till ökade energibesparingar med 1 300 PJ (45 %) till 4 130 PJ år 2025.

(8)	De förberedande studierna visar att krav avseende de andra ekodesignparametrar som anges i del 1 i bilaga I till direktiv 2009/125/EG inte är nödvändiga för ventilationsenheter eftersom den absolut viktigaste miljöparametern är energiförbrukningen vid användning.

(9)

Ekodesignkraven bör införas stegvis för att ge tillverkarna tillräckligt med tid att anpassa produkterna som omfattas av denna förordning. Tidsplanen bör ta hänsyn till effekterna på kostnaderna för slutanvändare och tillverkare, framför allt små och medelstora företag, samtidigt som man garanterar att miljöprestandan för ventilationsenheter förbättras utan onödiga dröjsmål.

(10)

Produktparametrar bör mätas och beräknas med tillförlitliga, exakta och reproducerbara metoder som tar hänsyn till allmänt erkänd bästa praxis för mått- och beräkningsmetoder, i förekommande fall inklusive de harmoniserade standarder som antagits av de europeiska standardiseringsorgan på begäran av kommissionen i enlighet med det förfarande som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 (4).

(11)

I genomförandeåtgärden bör riktmärken för nu tillgängliga typer av ventilationsenheter med hög energieffektivitet fastställas utifrån den information som samlats in när åtgärden utarbetades. På så sätt kan tillverkarna använda bedömningen för att utvärdera alternativa designlösningar och produktens uppnådda miljöprestanda i förhållande till riktmärken. Detta kommer att bidra till att säkerställa allmänt tillgänglig information, framför allt för små och medelstora företag och mikroföretag, vilket ytterligare kommer att underlätta integrationen av bästa designlösningar och utvecklingen av effektivare produkter för att minska energiförbrukningen.

(12)	Det samrådsforum som avses i artikel 18 i direktiv 2009/125/EG har hörts.

(13)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som har inrättats genom artikel 19.1 i direktiv 2009/125/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. Denna förordning gäller för ventilationsenheter och i den fastställs ekodesignkrav för utsläppande på marknaden eller idrifttagande av dem.

2. Denna förordning ska inte tillämpas på ventilationsenheter som

a)	är enkelriktade (frånluft eller tilluft) och har en tillförd effekt på under 30 W, utom vad gäller informationskraven,

b)	är dubbelriktade och har en total tillförd effekt för fläktarna på under 30 W per luftström, utom vad gäller informationskraven,

c)	är axialfläktar eller radialfläktar utrustade med hölje enligt vad som anges i förordning (EU) nr 327/2011,

d)	endast är avsedda att användas i explosionsfarliga omgivningar enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG (5),

e)	endast är avsedda att användas i nödsituationer, under kort tid, och uppfyller de grundläggande kraven för byggnadsverk vad gäller brandsäkerhet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 (6),

endast är avsedda att användas

i)	där driftstemperaturen för den luft som flyttas överstiger 100 °C,

ii)	där motorns omgivningstemperatur vid drift är högre än 65 °C, om motorn är placerad utanför luftflödet,

iii)	där temperaturen på den luft som flyttas eller motorns omgivningstemperatur vid drift är lägre än – 40 °C, om motorn är placerad utanför luftströmmen,

iv)	där matningsspänningen är högre än 1 000 V AC eller 1 500 V DC,

v)	i toxiska, mycket korrosiva eller brandfarliga miljöer eller i miljöer med abrasiva ämnen,

g)	omfattar en värmeväxlare och en värmepump för värmeåtervinning, eller möjliggör värmeöverföring eller luftutsugning utöver det som sker med värmeåtervinningssystemet, dock med undantag för värmeöverföring för frostskydd eller avfrostning,

h)	är klassificerade som köksfläktar som omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 66/2014 (7) om köksmaskiner.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. ventilationsenhet – en eldriven anordning utrustad med minst ett fläkthjul, en motor och ett hölje, och som är avsedd att byta ut använd luft mot utomhusluft i en byggnad eller en del av en byggnad.

2. ventilationsenhet för bostäder – en ventilationsenhet där

a)	det maximala luftflödet är högst 250 m3/h,

b)	det maximala flödet är mellan 250 och 1 000 m3/h och tillverkaren deklarerar att den endast är avsedd att användas i en bostad.

3. ventilationsenhet avsedd för annat än bostäder – en ventilationsenhet där det maximala luftflödet överstiger 250 m3/h, och där tillverkaren, om det maximala luftflödet är mellan 250 och 1 000 m3/h, inte har deklarerat att den endast är avsedd att användas i en bostad.

4. maximalt luftflöde – det deklarerade maximala luftflöde i en ventilationsenhet som kan uppnås med en integrerad eller separat medföljande styrning vid normala luftförhållanden (20 °C) och 101 325 Pa, och när enheten är komplett monterad (t.ex. med rena filter) och enligt tillverkarens anvisningar; för kanalanslutna ventilationsenheter för bostäder är det maximala luftflödet avhängigt luftflödet vid 100 Pa extern statisk tryckskillnad, och för icke-kanalanslutna enheter är det avhängigt luftflödet vid lägsta uppnåbara totala tryckskillnad, som väljs mellan värdena 10 (lägsta)-20-50-100-150–200–250 Pa, beroende på vilket som är lika med eller strax under den uppmätta tryckskillnaden.

5. enkelriktad ventilationsenhet – en ventilationsenhet som producerar en luftström i endast en riktning, antingen inifrån och ut (frånluft) eller utifrån och in (tilluft), där ett mekaniskt framställt luftflöde kompletteras med naturlig tilluft eller frånluft.

6. dubbelriktad ventilationsenhet – en ventilationsenhet som producerar en luftström mellan inomhus- och utomhusmiljön och är utrustad med både frånluftsfläkt och tilluftsfläkt.

7. likvärdig ventilationsenhetsmodell – en ventilationsenhet med samma tekniska egenskaper enligt de tillämpliga produktinformationskraven, men som släpps ut på marknaden som en annan ventilationsenhetsmodell från samma tillverkare, behörig representant eller importör.

För bilagorna II–IX anges ytterligare definitioner i bilaga I.

Artikel 3

Ekodesignkrav

1. Från och med den 1 januari 2016 ska ventilationsenheter för bostäder uppfylla de särskilda ekodesignkrav som anges i punkt 1 i bilaga II.

2. Från och med den 1 januari 2016 ska ventilationsenheter avsedda för annat än bostäder uppfylla de särskilda ekodesignkrav som anges i punkt 1 i bilaga III.

3. Från och med den 1 januari 2018 ska ventilationsenheter för bostäder uppfylla de särskilda ekodesignkrav som anges i punkt 2 i bilaga II.

4. Från och med den 1 januari 2018 ska ventilationsenheter avsedda för annat än bostäder uppfylla de särskilda ekodesignkrav som anges i punkt 2 i bilaga III.

Artikel 4

Informationskrav

1. Från och med den 1 januari 2016 ska tillverkare, deras behöriga representanter och importörer av ventilationsenheter för bostäder uppfylla de informationskrav som anges i bilaga IV.

2. Från och med den 1 januari 2016 ska tillverkare, deras behöriga representanter och importörer av ventilationsenheter avsedda för annat än bostäder uppfylla de informationskrav som anges i bilaga V.

Artikel 5

Bedömning av överensstämmelse

1. Tillverkare av ventilationsenheter ska genomföra en bedömning av överensstämmelse enligt artikel 8 i direktiv 2009/125/EG med hjälp av intern designkontroll enligt bilaga IV till det direktivet eller ledningssystemet enligt bilaga V till det direktivet.

När det gäller bedömning av överensstämmelse av ventilationsenheter för bostäder, ska en beräkning av det specifika energiförbrukningskravet utföras i enlighet med bilaga VIII till denna förordning.

När det gäller bedömning av överensstämmelse av ventilationsenheter avsedda för annat än bostäder, ska mätning och beräkning av de specifika ekodesignkraven utföras i enlighet med bilaga IX till denna förordning.

2. Den tekniska dokumentation som sammanställts i enlighet med bilaga IV till direktiv 2009/125/EG ska innehålla ett exemplar av den produktinformation som anges i bilagorna IV och V till denna förordning.

Om informationen i den tekniska dokumentationen för en viss ventilationsenhetsmodell har erhållits genom beräkning utifrån design, eller extrapolering från andra ventilationsenheter, eller båda, ska den tekniska dokumentationen innehålla följande uppgifter:

a)	Närmare uppgifter om sådana beräkningar eller extrapoleringar eller båda.

b)	Närmare uppgifter om tester som tillverkaren gjort för att kontrollera riktigheten i beräkningarna och extrapoleringarna.

c)	En förteckning över eventuella andra ventilationsenhetsmodeller där informationen i den tekniska dokumentationen erhölls på samma grunder.

d)	En förteckning över likvärdiga ventilationsenhetsmodeller.

Artikel 6

Kontrollförfarande för marknadsövervakning

Medlemsstaternas myndigheter ska med tillämpning av det kontrollförfarande som anges i bilaga VI genomföra den marknadsövervakning som avses i artikel 3.2 i direktiv 2009/125/EG för att kontrollera överensstämmelse med kraven för ventilationsenheter för bostäder enligt bilaga II till denna förordning och för ventilationsenheter avsedda för annat än bostäder enligt bilaga III till denna förordning.

Artikel 7

Riktvärden

De riktmärken som avses i del 3 punkt 2 i bilaga I till direktiv 2009/125/EG och som tillämpas för ventilationsenheter, anges i bilaga VII till denna förordning.

Artikel 8

Översyn

Kommissionen ska mot bakgrund av den tekniska utvecklingen bedöma behovet av att fastställa krav för luftläckage och lägga fram resultatet av denna bedömning för samrådsforumet senast den 1 januari 2017.

Kommissionen ska se över denna förordning mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och lägga fram resultatet av översynen för samrådsforumet senast den 1 januari 2020.

Översynen ska omfatta en bedömning av följande:

a)	En eventuell utvidgning av förordningens tillämpningsområde till att omfatta enkelriktade enheter med en tillförd effekt på under 30 W, och dubbelriktade enheter med en total tillförd effekt för fläktarna på under 30 W per luftström.

b)	De kontrolltoleranser som anges i bilaga VI.

c)	Lämpligheten i att beakta lågenergiförbrukande filters påverkan på energieffektiviteten.

d)	Behovet att fastställa ytterligare en nivå med strängare krav på ekodesign.

Artikel 9

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 juli 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 285, 31.10.2009, s. 10.

(2) Kommissionens förordning (EU) nr 327/2011 av den 30 mars 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG när det gäller krav på ekodesign för motordrivna fläktar med ineffekt mellan 125 W och 500 kW (EUT L 90, 6.4.2011, s. 8).

(3) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1254/2014 av den 11 juli 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av ventilationsenheter för bostäder (se sidan 27 i detta nummer av EUT).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering (EUT L 316, 14.11.2012, s. 12).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG av den 23 mars 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om utrustning och säkerhetssystem som är avsedda för användning i explosionsfarliga omgivningar (EGT L 100, 19.4.1994, s. 1).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG (EUT L 88, 4.4.2011, s. 5).

(7) Kommissionens förordning (EU) nr 66/2014 av den 14 januari 2014 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG med avseende på krav på ekodesign för ugnar, hällar och köksfläktar för hushållsbruk (EUT L 29, 31.1.2014, s. 33).

BILAGA I

Definitioner

I bilagorna II–IX till denna förordning gäller följande definitioner:

Definitioner

1. specifik energianvändning : (uttryckt i kWh/m2 och år) en koefficient som används för att uttrycka energiförbrukningen för ventilation per kvadratmeter uppvärmd golvarea i en bostad eller byggnad, beräknad för ventilationsenheter för bostäder i enlighet med bilaga VIII.

2. ljudeffektnivå (LWA) : den A-viktade ljudeffektnivån utryckt i decibel (dB) relativt en picowatt (1pW) som strålar ut genom höljet och överförs via luften vid referensflöde.

3. stegvis varvtalsregulator : en fläktmotor som har tre fasta hastigheter eller mer, plus noll (av).

4. steglös varvtalsregulator : en elektronisk styranordning som utgör en del av motorn och fläkten – eller som är ansluten så att dessa fungerar som ett enda system – som kontinuerligt anpassar den elenergi som tillförs motorn för att reglera luftflödet.

5. värmeåtervinningssystem : den del av en dubbelriktad ventilationsenhet som är utrustad med en värmeväxlare utformad för att överföra värmen i (den förorenade) frånluften till (den friska) tilluften.

6. termisk verkningsgrad för ett värmeåtervinningssystem i bostad (ηt) : förhållandet mellan tilluftens temperaturhöjning och frånluftens temperatursänkning, båda i förhållande till utomhustemperaturen, uppmätt under torra förhållanden för värmeåtervinningssystemet och under normala luftförhållanden, med balanserat massflöde och vid referensflöde, en temperaturskillnad mellan inomhus och utomhus på 13 K och utan korrigering för värmetillskott från fläktmotorer.

7. inre läckage : andelen frånluft i tilluften i ventilationsenheter med värmeåtervinningssystem till följd av läckage mellan frånlufts- och tilluftsflödena inne i höljet när enheten drivs vid referensluftflöde, uppmätt vid kanalerna. För ventilationsenheter för bostäder ska provningen genomföras vid ett tryck på 100 Pa, och för ventilationsenheter avsedda för annat än bostäder vid ett tryck på 250 Pa.

8. återföring (carry over) : den procentandel av frånluften som återförs till tilluften i en regenerativ värmeväxlare beroende på referensflödet.

9. höljesläckage : mängden luft som läcker ut från luftflödet till eller från en enhets hölje, till eller från den omgivande luften, vid en tryckprovning. Provningen ska genomföras vid ett tryck på 250 Pa för ventilationsenheter för bostäder och vid 400 Pa för ventilationsenheter avsedda för annat än bostäder, för såväl över- som undertryck.

10. blandning : omedelbar återcirkulation eller kortslutning av luftflödena mellan utlopps- och inloppskanal i både inomhus- och utomhusanslutningen så att de inte bidrar till effektiv ventilation av en byggnad, när enheten drivs med referensluftflöde.

11. blandningsförhållande : den del av frånluften, som en del av den totala referensluftvolymen, som återcirkulerar mellan utsläpps- och inloppskanaler i både inomhus- och utomhusanslutningarna så att den inte bidrar till effektiv ventilation av en byggnad, när enheten drivs med referensluftflöde (mätt på 1 meters avstånd från inloppskanalen) minus inre läckage.

12. tillförd effekt : (uttryckt i W), den elektriska tillförda effekten vid referensflöde och motsvarande yttre total tryckskillnad, inbegripet energibehov för fläktar, styrning (inklusive fjärrkontroller) och värmepump (om inbyggd).

13. specifik tillförd effekt : (uttryckt i W per kubikmeter och timme), förhållandet mellan tillförd effekt (i W) och referensflödet (i m3/h).

14. diagram över luftflöde/tryck : ett antal kurvor för luftflöde (vågrät axel) och tryckskillnad för en enkelriktad ventilationsenhet eller tilluftssidan i en dubbelriktad ventilationsenhet, där varje kurva motsvarar en fläkthastighet med minst åtta testpunkter på lika avstånd från varandra. Antalet kurvor beror på antalet separata fläkthastighetsalternativ (en, två eller tre) eller, när det gäller en fläkt med steglös varvtalsregulator, omfattande minst en minimikurva, en maximikurva och en lämplig mellankurva som ligger nära referensflödet och tryckskillnaden i testet av specificerad tillförd effekt.

15. referensflöde : (uttryckt i m3/s), abskissan för en punkt i en kurva i diagrammet över flödeshastighet/flödestryck som befinner sig på eller närmast en referenspunkt på minst 70 % av den maximala flödeshastigheten och 50 Pa för kanalanslutna enheter och vid ett lägsta tryck för icke-kanalanslutna enheter. För dubbelriktade ventilationsenheter gäller referensflödet för luftutloppet.

16. styrfaktor : en korrektionsfaktor för beräkning av specifik energianvändning beroende på vilken typ av styrning som ingår i ventilationsenheten, enligt beskrivningen i tabell 1 i bilaga VIII.

17. styrparameter : en parameter eller en uppsättning mätbara parametrar som antas vara representativa för ventilationsbehovet, t.ex. graden av relativ luftfuktighet, koldioxid, flyktiga organiska föreningar eller andra gaser, närvaro, rörelse eller vistelse som detekteras med infraröd kroppsvärme eller med reflektion av ultraljudsvågor, elektriska signaler från mänsklig användning av lampor eller utrustning.

18. manuell styrning : varje styrningstyp som inte använder behovsstyrning.

19. behovsstyrning : en eller flera anordningar, inbyggda eller som en separat leverans, som mäter en styrparameter och använder resultatet för att automatiskt reglera enhetens flöde och/eller flödet i kanalerna.

20. tidsstyrning : ett tidsstyrt mänskligt gränssnitt för att styra fläkthastighet/flöde i ventilationsenheten, med minst sju veckodagars manuella inställningar av det justerbara flödet för minst två perioder med minskat eller inget flöde.

21. behovsstyrd ventilation : en ventilationsenhet som använder behovsstyrning.

22. kanalansluten enhet : en ventilationsenhet som är avsedd att ventilera ett eller flera rum eller slutna utrymmen i en byggnad med hjälp av ventilationskanaler avsedd att utrustas med kanalanslutningar.

23. icke-kanalansluten enhet : en ventilationsenhet avsedd att ventilera ett enda rum eller slutet utrymme i en byggnad, och som inte är avsedd att utrustas med kanalanslutningar.

24. central behovsstyrning : behovsstyrning av en kanalansluten ventilationsenhet som kontinuerligt reglerar fläkthastighet och flöde med hjälp av en givare på central nivå för hela byggnaden eller en del av byggnaden.

25. lokal behovsstyrning : behovsstyrning för en ventilationsenhet som kontinuerligt reglerar fläkthastighet och flöde med hjälp av flera givare för en kanalansluten enhet och en givare för en icke-kanalansluten enhet.

26. statiskt tryck (psf) : totalt tryck minus fläktens dynamiska tryck.

27. totalt tryck (pf) : skillnaden mellan stagnationstrycket vid fläktens utlopp och det vid fläktens inlopp.

28. stagnationstryck : det tryck som uppmäts på en punkt i ett gasflöde om det sätts i vila genom en isenotropisk process.

29. dynamiskt tryck : det tryck som beräknas utifrån massflödet och den genomsnittliga gasdensiteten vid utloppet och enhetens utloppsyta.

30. rekuperativ värmeväxlare : en värmeväxlare avsedd att överföra värmeenergi från en luftström till en annan utan rörliga delar, t.ex. en plattvärmeväxlare eller rörvärmeväxlare med parallellflöde, tvärström eller motström, eller en kombination av dessa, eller en plattvärmeväxlare eller rörvärmeväxlare med ångdiffusion.

31. regenerativ värmeväxlare : en roterande värmeväxlare med ett roterande hjul som överför värmeenergi från en luftström till en annan, och med ett fyllnadsmaterial som tillåter latent värmeöverföring, en drivmekanism, ett hölje eller en ram och tätningar som minskar förbiledning och läckage från någon ström. Denna typ av värmeväxlare har olika grad av fuktåterföring beroende på vilket material som används.

32. luftflödets känslighet för tryckvariationer : för en icke-kanalansluten ventilationsenhet avses förhållandet mellan den högsta avvikelsen från högsta flödet vid + 20 Pa och det vid – 20 Pa yttre total tryckskillnad.

33. lufttäthet inomhus/utomhus : för en icke-kanalansluten ventilationsenhet avses flödet (uttryckt i m3/h) mellan inomhus och utomhus när fläkten är avstängd.

34. fläkt med mer än ett användningsområde : en ventilationsenhet som kan användas både för ventilation och för att evakuera brandgas eller rök, i enlighet med de grundläggande kraven för byggnadsverk vad gäller brandsäkerhet i enlighet med förordning (EU) nr 305/2011.

35. termisk by-pass : en lösning som kringgår värmeväxlaren eller automatiskt eller manuellt styr dess värmeåtervinning; detta kräver inte nödvändigtvis någon fysisk omkoppling av luftflödet (till exempel: sommarbox, styrning av rotorhastighet, styrning av luftflöde).

Definitioner för ventilationsenheter avsedda för annat än bostäder, som komplement till definitionerna i del I i bilaga I

1. nominell elektrisk tillförd effekt (P) : (uttryckt i kW), fläktdrivningens tillförda effekt, inklusive eventuell motorstyrningsutrustning, vid nominellt externt tryck och nominellt luftflöde.

2. fläkteffektivitet (ηfan) : den statiska verkningsgraden inbegripet motor- och drivenhetseffektivitet för den eller de enskilda fläktarna i ventilationsenheten (referenskonfigurationen), fastställd vid nominellt luftflöde och vid nominellt externt tryckfall.

3. referenskonfiguration för en dubbelriktad ventilationsenhet : en produkt som har konfigurerats med ett hölje, minst två fläktar med steglös eller stegvis varvtalsregulator, ett värmeåtervinningssystem, ett rent finfilter på tilluftssidan och ett rent mediumfilter på frånluftssidan.

4. referenskonfiguration för en enkelriktad ventilationsenhet : en produkt som konfigurerats med ett hölje och minst en fläkt med steglös eller stegvis varvtalsregulator och, om produkten ska utrustas med filter på tilluftssidan, ett rent finfilter.

5. minimivärden för fläkteffektivitet (ηνu) : det specifika kravet på minimivärdet för fläktverkningsgraden för ventilationsenheter som omfattas av denna förordning.

6. nominellt flöde (qnom) : (uttryckt i m3/s), det deklarerade flödet som en ventilationsenhet är anpassad för vid normala luftförhållanden vid 20 °C och 101 325 Pa, om enheten är komplett monterad (t.ex. med filter) och enligt tillverkarens anvisningar.

7. nominellt externt tryck (Δps, ext) : (uttryckt i Pa), den deklarerade externa statiska tryckskillnaden som ventilationsenheten är anpassad för vid nominellt flöde.

8. maximalt nominellt fläktvarvtal (vfan_rated) : (uttryckt i varv per minut – rpm), avser fläktvarvtalet vid nominellt flöde och nominellt externt tryck.

9. internt tryckfall över ventilationskomponenter (Δps,int) : (uttryckt i Pa) summan av de statiska tryckfallen i en referenskonfiguration av en dubbelriktad eller enkelriktad ventilationsenhet vid nominellt flöde.

10. internt tryckfall över tilläggskomponenter som inte ingår i ventilationsfunktionen (Δps,add) : (uttryckt i Pa), den återstående delen av allt internt tryckfall vid nominellt flöde och nominellt externt tryck efter avdrag för internt tryckfall över ventilationskomponenter (Δps,int).

11. termisk verkningsgrad i värmeåtervinningssystem avsett för annat än bostäder (ηt_nrvu) : förhållandet mellan tilluftens temperaturökning och frånluftens värmeminskning, båda i förhållande till utomhustemperaturen, uppmätt under torra förhållanden, med balanserat massflöde, en temperaturskillnad mellan inomhus och utomhus på 20 K, utan korrigering för värmetillskott från fläktmotorer och från inre läckage.

12. intern specifik fläkteffekt för ventilationskomponenter (SFPint) : (uttryckt i W/(m3/s)) förhållandet mellan ventilationskomponenternas interna tryckfall och fläktens verkningsgrad, fastställd för referenskonfigurationen.

13. maximal intern specifik fläkteffekt i ventilationskomponenter (SFPint_limit) : (uttryckt i W/(m3/s)), det specifika effektivitetskravet för intern specifik fläkteffekt för ventilationsenheter som omfattas av denna förordning.

14. vätskekopplat värmeåtervinningssystem : ett system där värmeåtervinningsbatteriet på frånluftssidan och batteriet som återför den återvunna värmen till luftströmmen på tilluftssidan i ett ventilerat utrymme, är hopkopplade via ett värmeöverförande system där de två sidorna av systemet kan placeras ut fritt i olika delar av en byggnad.

15. anströmningshastighet : (uttryckt i m/s), den högre hastigheten av tillufts- och frånluftshastigheterna. Hastigheterna är lufthastighet i ventilationsenheten grundat på invändig tvärsnittsarea för tilluft respektive frånluft i ventilationsenheten. Hastigheten är baserad på tvärsnittsarean i respektive filtersektion eller, om inget filter finns, på tvärsnittsarean i fläktenheten.

16. effektivitetsbonus : en korrigeringsfaktor som tar hänsyn till det faktum att effektivare värmeåtervinning orsakar ett större tryckfall som kräver mer specifik fläkteffekt.

17. filterkorrigering (F)' : (uttryckt i Pa), ett korrigeringsvärde som ska tillämpas om en enhet avviker från referenskonfigurationen för en dubbelriktad ventilationsenhet.

18. finfilter : ett filter som uppfyller de relevanta villkor som anges i bilaga IX.

19. mediumfilter : ett filter som uppfyller de relevanta villkor som anges i bilaga IX.

20. filtereffektivitet : det genomsnittliga förhållandet mellan andelen stoft som fångas upp och den mängd som matas in i filtret enligt villkoren för finfilter och mediumfilter i bilaga IX.

BILAGA II

Särskilda krav på ekodesign för ventilationsenheter för bostäder som avses i artikel 3.1 och 3.3

Från och med den 1 januari 2016:

—	SEC, beräknad för ett genomsnittligt klimat, får vara högst 0 kWh per kvadratmeter och år.

—	Icke-kanalanslutna enheter, inbegripet ventilationsenheter avsedda att utrustas med en kanalanslutning på tilluftssidan eller frånluftssidan, får ha en maximal ljudeffektnivå på högst 45 dB.

—	Alla ventilationsenheter, utom fläktar med mer än ett användningsområde, ska vara utrustade med en stegvis varvtalsregulator eller en steglös varvtalsregulator.

—	Alla dubbelriktade ventilationsenheter ska ha en termisk by-pass.

Från och med den 1 januari 2018:

—	SEC, beräknad för ett genomsnittligt klimat, får vara högst – 20 kWh per kvadratmeter och år.

—	Icke-kanalanslutna enheter, inbegripet ventilationsenheter avsedda att utrustas med en kanalanslutning på inloppssidan eller utloppssidan, får ha en maximal ljudeffektnivå på högst 40 dB.

—	Alla ventilationsenheter, utom fläktar med mer än ett användningsområde, ska vara utrustade med en stegvis varvtalsregulator eller en steglös varvtalsregulator.

—	Alla dubbelriktade ventilationsenheter ska ha en termisk by-pass.

—	Ventilationsenheter med filter ska ha en visuell varningssignal för filterbyte.

BILAGA III

Särskilda krav på ekodesign för andra ventilationsenheter än för bostäder som avses i artikel 3.2 och 3.4

Från och med den 1 januari 2016:

—	Alla ventilationsenheter, utom fläktar med mer än ett användningsområde, ska vara utrustade med en stegvis varvtalsregulator eller en steglös varvtalsregulator.

—	Alla dubbelriktade ventilationsenheter ska ha ett värmeåtervinningssystem.

—	Värmeåtervinningssystemet ska ha en termisk by-pass.

—	Lägsta termiska verkningsgrad (ηt_nrvu ) för alla värmeåtervinningssystem utom vätskekopplade i dubbelriktade ventilationsenheter ska vara 67 % och effektivitetsbonusen E = (ηt_nrvu – 0,67) * 3 000 om den termiska verkningsgraden är minst 67 %, annars E = 0.

—	Lägsta termiska verkningsgrad (ηt_nrvu ) för alla vätskekopplade värmeåtervinningssystem i dubbelriktade ventilationsenheter ska vara 63 % och effektivitetsbonusen E = (ηt_nrvu – 0,63) * 3 000 om den termiska verkningsgraden (ηt_nrvu ) är minst 63 %, annars E = 0.

—

Lägsta fläkteffektivitet för enkelriktade ventilationsenheter (ηνu ) ska vara

—	6,2 % * ln(P) + 35,0 % om P ≤ 30 kW och

—	56,1 % om P > 30 kW.

—

Högsta interna specifika fläkteffekt i ventilationskomponenter (SFPint_limit ) uttryckt i W/(m3/s) per kubikmeter per sekund ska vara

—

för en dubbelriktad ventilationsenhet med vätskekopplat värmeåtervinningssystem

—	1 700 + E – 300 * qnom /2 – F om qnom < 2 m3/s och

—	1 400 + E – F om qnom ≥ 2 m3/s

—

för en dubbelriktad ventilationsenhet med annat värmeåtervinningssystem

—	1 200 + E – 300 * qnom /2 – F om qnom < 2 m3/s och

—	900 + E – F om qnom ≥ 2 m3/s.

—	250 för en enkelriktad ventilationsenhet avsedd att användas med filter.

Från och med den 1 januari 2018:

—	Alla ventilationsenheter, utom fläktar med mer än ett användningsområde, ska vara utrustade med en stegvis varvtalsregulator eller en steglös varvtalsregulator. Alla dubbelriktade ventilationsenheter ska ha ett värmeåtervinningssystem. Värmeåtervinningssystemet ska ha en termisk by-pass.

—	Lägsta termiska verkningsgrad (ηt_nrvu ) för alla värmeåtervinningssystem, utom vätskekopplade, i dubbelriktade ventilationsenheter ska vara 73 % och effektivitetsbonusen E = (ηt_nrvu – 0,73) * 3 000 om den termiska verkningsgraden är minst 73 %, annars E = 0.

—	Lägsta termiska verkningsgrad (ηt_nrvu ) för alla vätskekopplade värmeåtervinningssystem i dubbelriktade ventilationsenheter ska vara 68 % och effektivitetsbonusen E = (ηt_nrvu – 0,68) * 3 000 om den termiska verkningsgraden är minst 68 %, annars E = 0.

—

Lägsta fläkteffektivitet för enkelriktade ventilationsenheter (ηνu ) ska vara

—	6,2 % * ln(P) + 42,0 % om P ≤ 30 kW och

—	63,1 % om P > 30 kW.

—

Högsta interna specifika fläkteffekt för ventilationskomponenter (SFPint_limit ) uttryckt i W(m3/s) ska vara

—

för en dubbelriktad ventilationsenhet med vätskekopplat värmeåtervinningssystem

—	1 600 + E – 300 * qnom /2 – F om qnom < 2 m3/s och

—	1 300 + E – F om qnom ≥ 2 m3/s,

—

för en dubbelriktad ventilationsenhet med annat värmeåtervinningssystem

—	1 100 + E – 300 * qnom /2 – F om qnom < 2 m3/s och

—	800 + E – F om qnom ≥ 2 m3/s,

—	230 för en enkelriktad ventilationsenhet avsedd att användas med filter.

—	Om en filterenhet ingår i konfigurationen ska produkten vara utrustad med en visuell signal eller ett larm i kontrollsystemet som ska aktiveras om filtertrycket överskrider högsta tillåtna sluttryckfall.

BILAGA IV

Informationskrav för ventilationsenheter för bostäder som avses i artikel 4.1

Från och med den 1 januari 2016 ska följande produktinformation tillhandahållas:

a)	Leverantörens namn eller varumärke.

b)	Leverantörens modellbeteckning, dvs. en (alfanumerisk) kod som skiljer en viss modell av ventilationsenhet för bostäder från andra modeller med samma varumärke eller leverantörsnamn.

c)	Specifik energianvändning (SEC) i kWh per kvadratmeter och år för varje tillämplig klimatzon och SEC-klass.

d)	Deklarerad typ i enlighet med artikel 2 i den här förordningen (ventilationsenhet avsedd för bostäder eller av annan typ, enkelriktad och dubbelriktad).

e)	Typ av drivenhet som är installerad eller är avsedd att installeras (stegvis varvtalsregulator eller steglös varvtalsregulator).

f)	Typ av värmeåtervinningssystem (rekuperativt, regenerativt, inget).

g)	Termisk verkningsgrad för värmeåtervinningssystem (i % eller ”ej tillämpligt” om produkten inte har något värmeåtervinningssystem).

h)	Maximalt luftflöde i m3/h.

i)	Tillförd effekt för fläktens drivenhet, inklusive eventuell motorstyrningsutrustning, vid maximalt flöde (W).

j)	Ljudeffektnivån (LWA) i dB avrundad till närmaste heltal.

k)	Referensflöde i m3/s.

l)	Referenstryckskillnad i Pa.

m)	Specifik tillförd effekt i W/(m3/h).

n)	Styrfaktor och styrtyp i enlighet med relevanta definitioner och klassificeringssystem i tabell 1 i bilaga VIII.

o)	Deklarerade maximala inre och yttre läckfaktorer (%) för dubbelriktade ventilationsenheter eller återföring (carry over, endast för regenerativa värmeväxlare) och yttre läckfaktorer (%) för enkelriktade kanalanslutna ventilationsenheter.

p)	Blandningsgrad för icke-kanalanslutna dubbelriktade ventilationsenheter som inte ska utrustas med en kanalanslutning, antingen på tillufts- eller frånluftssidan.

q)	Placering och beskrivning av visuell filtervarning för ventilationsenheter för bostäder avsedda att användas med filter, inbegripet en text som påpekar vikten av att regelbundet byta filter för att uppnå bästa prestanda och energieffektivitet.

r)	För enkelriktade ventilationssystem: instruktioner för att installera tillufts-/frånluftsgaller i fasaden för naturlig lufttillförsel/extraktion.

s)	Webbadress för anvisningar för isärtagning enligt vad som anges i punkt 3.

t)	För icke-kanalanslutna enheter: luftflödets känslighet för tryckvariationer vid + 20Pa och – 20 Pa.

u)	För icke-kanalanslutna enheter: lufttäthet inomhus/utomhus i m3/h.

Den information som anges i punkt 1 ska finnas tillgänglig

—	i den tekniska dokumentationen till ventilationsenheter för bostäder och

—	på fritt tillgängliga webbplatser tillhörande tillverkarna, deras godkända representanter och importörer.

Tillverkarens fritt tillgängliga webbplats ska innehålla detaljerade instruktioner om bland annat nödvändiga verktyg för att manuellt ta isär permanentmagnetmotorer och elektroniska delar (tryckta virkort/tryckta kretskort och displayer > 10 g eller > 10 cm2), batterier och större plastdelar (> 100 g) för att möjliggöra effektiv materialåtervinning, utom för modeller av vilka det tillverkas mindre än fem enheter per år.

BILAGA V

Informationskrav för ventilationsenheter avsedda för annat än bostäder som avses i artikel 4.2

Från och med den 1 januari 2016 ska följande produktinformation tillhandahållas:

a)	Tillverkarens namn eller varumärke.

b)	Tillverkarens modellbeteckning, dvs. en (alfanumerisk) kod som skiljer en viss modell av ventilationsenhet från andra modeller med samma varumärke eller leverantörsnamn.

c)	Deklarerad typ i enlighet med artikel 2 (ventilationsenhet avsedd för bostäder eller av annan typ, enkelriktad och dubbelriktad).

d)	Typ av drivenhet som är installerad eller är avsedd att installeras (stegvis varvtalsregulator eller steglös varvtalsregulator).

e)	Typ av värmeåtervinningssystem (vätskekopplat, annat, inget).

f)	Termisk verkningsgrad för värmeåtervinningssystem (i % eller ”ej tillämpligt” om produkten inte har något värmeåtervinningssystem).

g)	Nominellt flöde i m3/s.

h)	Tillförd effekt (kW).

i)	SFPint i W/(m3/s).

j)	Anströmningshastighet i m/s vid konstruktionsflödeshastighet.

k)	Nominellt yttre tryck (Δps, ext) i Pa.

l)	Internt tryckfall i ventilationskomponenterna (Δps,int) i Pa.

m)	Valfritt: Internt tryckfall i andra komponenter (Δps,add) i Pa.

n)	Statisk verkningsgrad för fläktar som används i enlighet med förordning (EU) nr 327/2011.

Deklarerad maximal yttre läckfaktor (%) för ventilationsenheters hölje och deklarerad maximal inre läckfaktor (%) för dubbelriktade ventilationsenheter eller återföring (carry over, endast för regenerativa värmeväxlare), båda uppmätta eller beräknade med testmetoden med trycksättning eller testmetoden med spårgas vid deklarerat systemtryck.

p)	Energiprestanda, helst energiklassificering, för filter (deklarerad information om beräknad årlig energianvändning).

q)	Beskrivning av visuell filtervarning för andra ventilationsenheter än för bostäder avsedda att användas med filter, inbegripet en text som påpekar vikten av att regelbundet byta filter för att uppnå bästa prestanda och energieffektivitet.

r)	För andra ventilationsenheter än för bostäder, avsedda för inomhusbruk: ljudeffektnivå (LWA) avrundad till närmaste heltal.

s)	Webbadress för anvisningar för isärtagning enligt vad som anges i punkt 3.

Den information som anges i punkt 1 a–s ska finnas tillgänglig

—	i den tekniska dokumentationen till ventilationsenheter avsedda för annat än bostäder och

—	på fritt tillgängliga webbplatser tillhörande tillverkarna, deras godkända representanter och importörer.

BILAGA VI

Kontrollförfarande för marknadsövervakning

När myndigheterna i medlemsstaterna utför kontroll av överensstämmelsen med kraven i bilagorna II–V ska de prova en enda ventilationsenhet. Om de uppmätta värdena eller värden som beräknas på grundval av de uppmätta värdena inte uppfyller de av tillverkaren uppgivna värdena enligt artikel 5, inom ramen för toleranserna i tabell 1, gäller följande:

—	För modeller som tillverkas i lägre antal än fem per år ska modellen inte anses överensstämma med denna förordning.

—	För modeller som tillverkas i ett antal om fem eller fler per år ska marknadsövervakningsmyndigheten slumpmässigt testa ytterligare tre exemplar.

Om det aritmetiska medelvärdet av de uppmätta värdena för dessa enheter inte uppfyller kraven, inom ramen för toleranserna i tabell 1, ska modellen och alla likvärdiga modeller inte anses uppfylla kraven i bilaga II–V.

Medlemsstaternas myndigheter ska tillhandahålla provresultaten och annan relevant information till övriga medlemsstaters myndigheter och kommissionen inom en månad efter det att beslutet om att modellen inte är uppfyller kraven har tagits.

Medlemsstaternas myndigheter ska använda de mät- och beräkningsmetoder som anges i bilagorna VIII och IX och tillämpa endast de toleranser som anges i tabell 1.

Tabell 1

Parameter	Kontrolltoleranser
Specificerad tillförd effekt (SPI)	Det uppmätta värdet får vara högst 1,07 gånger det högsta uppgivna värdet.
Termisk verkningsgrad för ventilationsenheter för bostäder och för ventilationsenheter avsedda för annat än bostäder	Det uppmätta värdet ska vara minst 0,93 gånger det lägsta uppgivna värdet.
Intern specifik fläkteffekt (SFPint)	Det uppmätta värdet får vara högst 1,07 gånger det högsta uppgivna värdet.
Fläkteffektivitet för en enkelriktad ventilationsenhet, avsedd för annat än bostäder	Det uppmätta värdet ska vara minst 0,93 gånger det lägsta uppgivna värdet.
Ljudeffektnivå för ventilationsenheter för bostäder	Det uppmätta värdet får inte vara högre än det högsta uppgivna värdet plus 2 dB.
Ljudeffektnivå för ventilationsenheter avsedda för annat än bostäder	Det uppmätta värdet får inte vara högre än det högsta uppgivna värdet plus 5 dB.

Kontrolltoleranserna får inte användas av tillverkaren eller importören för att fastställa värdena i den tekniska dokumentationen eller vid tolkning av dessa värden i syfte att uppnå överensstämmelse.

BILAGA VII

Riktvärden

Ventilationsenheter i bostäder:

a)	Specifik energianvändning: – 42 kWh/(m2.a) för dubbelriktade och – 27 kWh/(m2.a) för enkelriktade ventilationsenheter.

b)	Värmeåtervinning (ηt): 90 % för dubbelriktade ventilationsenheter.

Ventilationsenheter avsedda för annat än bostäder:

a)	Intern specifik fläkteffekt (SFPint) 150 W/(m3/s) under nivå 2-gränsen för andra ventilationsenheter än i bostäder med flöde ≥ 2 m3/s, och 250 W/(m3/s) under nivå 2-gränsen för andra ventilationsenheter än i bostäder med flöde < 2 m3/s.

b)	Värmeåtervinning ηt_nrvu: 85 %, och med vätskekopplat värmeåtervinningssystem 80 %.

BILAGA VIII

Beräkning av den specifika energianvändningen

Den specifika energianvändningen (SEC) beräknas med följande ekvation:

Formula

där

—	SEC är den specifika energianvändningen för ventilation per kvadratmeter uppvärmd golvyta i en bostad eller byggnad [kWh/(m2.a)],

—	ta är antalet driftstimmar per år [h/a],

—	pef är primärenergifaktor för alstring och distribution av el [-],

—	qnet är nettoventilationsbehovet per kvadratmeter uppvärmd golvyta [m3/h.m2],

—	MISC är en aggregerad allmän typindelningsfaktor, som omfattar faktorer för ventilationseffektivitet, kanalläckage och extra infiltration [-],

—	CTRL är styrfaktor för ventilation [-],

—	x är en exponent som beaktar icke-linjäritet mellan värmeenergi och elbesparing, beroende på motor- och drivegenskaper [-],

—	SPI är specificerad tillförd effekt [kW/(m3/h)],

—	th är totalt antal timmar per uppvärmningssäsong [h],

—	ΔΤh är den genomsnittliga skillnaden mellan inomhushustemperatur (19 oC) och utomhustemperatur under en uppvärmningssäsong, minus 3 K korrigering för solvärme och inre vinster [K],

—	ηh är den genomsnittliga lokaluppvärmningseffektiviteten [-],

—	cair är luftens specifika värmekapacitet vid konstant tryck och densitet [kWh/(m3 K)],

—	qref är referensflödet för naturlig ventilation per kvadratmeter uppvärmd golvarea [m3/h.m2],

—	ηt är termisk verkningsgrad för värmeåtervinningssystemet [-],

—

Qdefr är uppvärmningsenergi per år och kvadratmeter uppvärmd golvarea [kWh/m2.a] för avfrostning, grundat på variabel elektrisk motståndsuppvärmning.

Formula ,

där

—	tdefr är avfrostningsperiodens varaktighet, dvs. när utomhustemperaturen är under – 4 °C [h/a], och

—	ΔΤdefr är den genomsnittliga skillnaden i K mellan utomhustemperaturen och – 4 °C under avfrostningsperioden.

Qdefr gäller endast dubbelriktade enheter med rekuperativ värmeväxlare. För enkelriktade enheter eller enheter med regenerativ värmeväxlare är Qdefr = 0.

SPI och ηt är härledda värden från tester och beräkningsmetoder.

Andra parametrar och deras standardvärden anges i tabell 1.

Tabell 1

Beräkningsparametrar för specifik energianvändning

Allmän typindelning					MISC
Kanalanslutna enheter					1,1
Icke-kanalanslutna enheter					1,21
Ventilationsstyrning					CTRL
Manuell styrning (ingen DCV)					1
Tidsstyrning (ingen DCV)					0,95
Central behovsstyrning					0,85
Lokal behovsstyrning					0,65
Motor och drivenhet					x-värde
På/av och en hastighet					1
Två hastigheter					1,2
Stegvis varvtalsregulator					1,5
Variabel hastighet					2
Klimat	th i h	ΔΤh i K	tdefr i h	ΔΤdefr i K	Qdefr (1) i kWh/a.m2
Kallt	6 552	14,5	1 003	5,2	5,82
Medel	5 112	9,5	168	2,4	0,45
Varmt	4 392	5	—	—	—
Standardvärden					Värde
Specifik värmekapacitet i luft, cair i kWh/(m3K)					0,000344
Krav på nettoventilation per kvadratmeter uppvärmd golvarea, qnet i m3/h.m2					1,3
Referensflöde, naturlig ventilation per m2 uppvärmd golvarea, qref in m3/h.m2					2,2
Driftstimmar per år, ta i h					8 760
Primär energifaktor för alstring och distribution av elkraft, pef					2,5
Lokaluppvärmningseffektivitet, ηh					75 %

(1) Avfrostning gäller endast för dubbelriktade enheter med rekuperativ värmeväxlare och beräknas som Qdefr = tdefr * Δtdefr * cair * qnet * pef. För enkelriktade enheter eller enheter med regenerativ värmeväxlare är Qdefr = 0.

BILAGA IX

Mätningar och beräkningar för andra ventilationsenheter än för bostäder

Ventilationsenheter avsedda för annat än bostäder ska provas och beräknas med hjälp av en referenskonfiguration för produkten.

Fläktar med mer än ett användningsområde ska testas och beräknas i ventilationsläge.

1. TERMISK VERKNINGSGRAD HOS ETT VÄRMEÅTERVINNINGSSYSTEM AVSETT FÖR ANNAT ÄN BOSTÄDER

Den termiska verkningsgraden hos ett värmeåtervinningssystem avsett för annat än bostäder definieras som

Formula

där

—	ηt är värmeåtervinningssystemets termiska verkningsgrad [-],

—	t2′′ är temperaturen i tilluften som lämnar värmeåtervinningssystemet och tillförs rummet [°C],

—	t2′ är temperaturen på utomhusluften [°C],

—	t1′ är temperaturen på frånluften som lämnar rummet och tillförs värmeåtervinningssystemet [°C].

2. FILTERKORRIGERINGAR

Om ett eller båda filtren saknas i jämförelse med referenskonfigurationen, ska följande filterkorrigering användas:

Från och med den 1 januari 2016

F = 0 om referenskonfigurationen är komplett.

F = 160 om mediumfilter saknas.

F = 200 om finfilter saknas.

F = 360 om både medium- och finfilter saknas.

Från och med den 1 januari 2018

F = 150 om mediumfilter saknas.

F = 190 om finfilter saknas.

F = 340 om både medium- och finfilter saknas.

Med finfilter avses ett filter som uppfyller villkoren för filtereffektivitet i följande provnings- och beräkningsmetoder, som ska fastställas av filterleverantören. Finfilter testas vid ett luftflöde på 0,944 m3/s och en filteryta på 592 × 592 mm (monteringsram 610 × 610 mm) (anströmningshastighet 2,7 m/s). Efter lämplig beredning, kalibrering och kontroll av luftflödet för enhetlighet, mäts den initiala filtereffektiviteten och begynnelsetryckfallet hos det rena filtret. Filtret belastas successivt med lämpligt stoft upp till ett slutligt filtertryckfall på 450 Pa. Först belastas stoftgeneratorn med 30 g och därefter ska det vara minst fyra stoftbelastningssteg med inbördes konstant avstånd innan det slutliga trycket nås. Stoftet matas in i filtret i en koncentration på 70 mg/m3. Filtereffektiviteten mäts med droppar i storleksordningen 0,2–3 μm av en testaerosol (DEHS, dietylhexylsebakat) med en hastighet av cirka 0,39 dm3/s (1,4 m3/h). Partiklarna räknas 13 gånger, gradvis uppströms och nedströms från filtret i minst 20 sekunder med en optisk partikelräknare. Stegvis ökande värden för filtereffektivitet och tryckfall etableras. Genomsnittlig filtereffektivitet för de olika partikelstorlekarna under testet beräknas. För att klassificeras som ett finfilter ska den genomsnittliga effektiviteten för partikelstorlek 0,4 μm vara över 80 % och lägsta effektivitet ska uppgå till över 35 %. Lägsta effektivitet är den lägsta effektiviteten av urladdningseffektiviteten, inledande effektivitet och den lägsta effektiviteten under hela belastningen i testet. Testet av urladdningseffektivitet är i stort sett identiskt med testet av genomsnittlig effektivitet ovan, förutom att det platta provfiltret har urladdats elektrostatiskt med isopropanol (IPA) före provningen.

Med mediumfilter avses ett filter som uppfyller följande krav på filtereffektivitet: ett luftfilter för en ventilationsenhet med prestanda som testats och beräknats som för finfiltret, men som uppfyller villkoren att den genomsnittliga effektiviteten för partikelstorlek 0,4 μm ska vara över 40 %, vilket ska fastställas av filterleverantören.

25.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/27

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 1254/2014

av den 11 juli 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av ventilationsenheter för bostäder

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU av den 19 maj 2010 om märkning och standardiserad produktinformation som anger energirelaterade produkters användning av energi och andra resurser (1), särskilt artikel 10, och

av följande skäl:

(1)

I direktiv 2010/30/EU föreskrivs att kommissionen ska anta delegerade akter för märkningen av energirelaterade produkter. De delegerade akterna ska antas om produkter ger betydande möjligheter att spara energi och uppvisar stora skillnader i fråga om relevanta prestandanivåer men har likvärdig funktionalitet, och om ingen annan unionslagstiftning eller självreglering förväntas uppnå de politiska målen snabbare eller till lägre kostnad än obligatoriska krav.

(2)

Kommissionen har bedömt de tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekterna av ventilationsenheter för bostäder. Bedömningen visade att ventilationsenheter för bostäder står för en betydande del av det totala energibehovet i hushållen i unionen. Förbättringar har redan gjorts när det gäller energieffektivitet för dessa produkter, men det finns betydande utrymme för att ytterligare minska energianvändningen för sådana enheter. Vid bedömningen bekräftades också stora skillnader i prestanda, och man fann ingen självreglering eller frivilliga avtal som skulle kunna uppnå de politiska målen.

(3)

Små ventilationsenheter med en tillförd effekt på under 30 W per luftström bör undantas från tillämpningsområdet för denna förordning. Dessa enheter är konstruerade för många olika användningsområden och i första hand fungerar de periodiskt och har endast kompletterande funktioner, till exempel i badrum. Om dessa enheter skulle tas med i tillämpningsområdet skulle det på grund av det stora antalet som säljs bli en avsevärd administrativ börda vad gäller marknadsövervakningen och ändå bara bidra till en liten del av energisparpotentialen. Med tanke på att de har funktioner som liknar dem i andra ventilationsenheter, bör det dock i samband med översynen av denna förordning också undersökas om de bör omfattas av tillämpningsområdet. Ventilationsenheter avsedda för annat än bostäder bör undantas från märkning eftersom dessa produkter väljs av projekterare och arkitekter och i hög grad är oberoende av konsumentbeteende och marknadsmönster. Dessutom bör ventilationsenheter som är specifikt utformade för att fungera endast i nödsituationer eller i exceptionella eller farliga miljöer också undantas, eftersom de används sällan och då under kort tid. Undantagen tydliggör också att multifunktionella enheter som i första hand värmer eller kyler samt spisfläktar är undantagna. Harmoniserade bestämmelser bör fastställas för märkning och standardiserad produktinformation avseende energieffektiviteten hos ventilationsenheter för bostäder, för att ge incitament för tillverkarna att förbättra produkternas energieffektivitet, uppmuntra slutanvändarna att köpa energieffektiva produkter och bidra till den inre marknadens funktion.

(4)	Ljudeffektnivån för ventilationsenheter i bostäder kan vara en viktig faktor för konsumenterna och därför bör information om denna anges på etiketten.

(5)	Den kombinerade effekten av denna förordning och kommissionens förordning (EU) nr 1253 (2) förväntas öka de totala besparingarna med 1 300 PJ (45 %) till 4 130 PJ år 2025.

(6)

Informationen på etiketten bör tas fram med tillförlitliga, exakta och reproducerbara metoder som tar hänsyn till allmänt erkänd bästa praxis för mått- och beräkningsmetoder, i förekommande fall inklusive de harmoniserade standarder som antagits av de europeiska standardiseringsorganen i enlighet med de förfaranden som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 (3).

(7)

Denna förordning bör innehålla krav på enhetlig utformning och enhetligt innehåll för märkning, teknisk dokumentation och informationsblad. Krav bör dessutom fastställas för den information som ska lämnas vid varje form av distansförsäljning, i annonsering och tekniskt reklammaterial för ventilationsenheter, eftersom information som visas för slutanvändare via internet blir allt viktigare.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. I denna förordning fastställs energimärkningskrav för ventilationsenheter för bostäder.

2. Denna förordning ska inte tillämpas på ventilationsenheter för bostäder som

a)	är enkelriktade (frånluft eller tilluft) och har en tillförd effekt på under 30 W,

b)	endast är avsedda att användas i explosionsfarliga omgivningar enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG (4),

c)	endast är avsedda att användas i nödsituationer, under kort tid, och uppfyller de grundläggande kraven för byggnadsverk vad gäller brandsäkerhet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 (5)

endast är avsedda att användas

i)	där driftstemperaturen för den luft som flyttas överstiger 100 °C,

ii)	där motorns omgivningstemperatur vid drift överstiger 65 °C, om motorn är placerad utanför luftströmmen,

iii)	där temperaturen på den luft som flyttas eller motorns omgivningstemperatur vid drift är lägre än – 40 °C, om motorn är placerad utanför luftströmmen,

iv)	där matningsspänningen är högre än 1 000 V AC eller 1 500 V DC,

v)	i toxiska, mycket korrosiva eller brandfarliga miljöer eller i miljöer med abrasiva ämnen,

e)	omfattar en värmeväxlare och en värmepump för värmeåtervinning, eller möjliggör värmeöverföring eller luftutsugning utöver det som sker med värmeåtervinningssystemet, dock med undantag för värmeöverföring för frostskydd eller avfrostning,

f)	är klassificerade som köksfläktar som omfattas av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 65/2014 (6).

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. ventilationsenhet : en eldriven anordning utrustad med minst ett fläkthjul, en motor och ett hölje, och som är avsedd att byta ut använd luft mot utomhusluft i en byggnad eller en del av en byggnad.

2. ventilationsenhet för bostäder : en ventilationsenhet där

a)	det maximala luftflödet är högst 250 m3/h,

b)	det maximala luftflödet är mellan 250 och 1 000 m3/h och tillverkaren deklarerar att den endast är avsedd att användas i en bostad.

3. maximalt luftflöde : det deklarerade maximala luftflöde i en ventilationsenhet som kan uppnås med integrerad eller separat medföljande styrning vid normala luftförhållanden (20 °C) och 101 325 Pa, och när enheten är komplett installerad (till exempel med rena filter) och enligt tillverkarens anvisningar; för kanalanslutna enheter är det maximala luftflödet avhängigt luftflödet vid 100 Pa yttre statisk tryckskillnad, och för icke-kanalanslutna enheter är det avhängigt luftflödet vid lägsta uppnåbara totala tryckskillnad, som väljs mellan värdena 10 (lägsta)–20–50–100–150–200–250 Pa, beroende på vilket som är lika med eller strax under den uppmätta tryckskillnaden).

4. enkelriktad ventilationsenhet : en ventilationsenhet som producerar en luftström i endast en riktning, antingen inifrån och ut (frånluft) eller utifrån och in (tilluft), där ett mekaniskt framställt luftflöde kompletteras med naturlig tilluft eller frånluft.

5. dubbelriktad ventilationsenhet : en ventilationsenhet som producerar en luftström mellan inomhus- och utomhusmiljön och är utrustad med både frånlufts- och tilluftsfläkt.

6. likvärdig ventilationsenhetsmodell : en ventilationsenhet med samma tekniska egenskaper enligt de tillämpliga produktinformationskraven, men som släpps ut på marknaden som en annan ventilationsenhetsmodell från samma tillverkare, godkänd representant eller importör.

För bilagorna II–IX anges ytterligare definitioner i bilaga I.

Artikel 3

Leverantörernas ansvar

1. Leverantörer som släpper ut ventilationsenheter för bostäder på marknaden ska se till att följande krav är uppfyllda från och med den 1 januari 2016:

Alla ventilationsenheter för bostäder ska åtföljas av en tryckt etikett i det format och med den information som anges i bilaga III. Etiketten ska minst finnas i enhetens förpackning. För varje modell av ventilationsenhet för bostäder ska en elektronisk etikett i det format och med den information som anges i bilaga III göras tillgänglig för återförsäljare.

Ett produktblad, i enlighet med vad som anges i bilaga IV, ska finnas tillgängligt. Produktbladet ska minst finnas i enhetens förpackning. För varje modell av ventilationsenhet för bostäder ska ett elektroniskt produktblad, enligt vad som anges i bilaga IV, göras tillgängligt för återförsäljare och på fritt tillgängliga webbplatser.

c)	Den tekniska dokumentationen, enligt vad som anges i bilaga V, ska på begäran göras tillgänglig för medlemsstaternas myndigheter och för kommissionen.

d)	Bruksanvisning ska tillhandahållas.

e)	Alla annonser för en viss modell av ventilationsenhet för bostäder med energirelaterad information eller prisinformation ska innehålla den modellens specifika energianvändningsklass.

f)	Allt tekniskt reklammaterial som gäller en viss modell av en ventilationsenhet för bostäder och där dess specifika tekniska egenskaper anges, ska innehålla modellens specifika energianvändningsklass.

2. Från och med den 1 januari 2016 ska ventilationsenheter för bostäder som släpps ut på marknaden förses med en etikett i det format som anges i punkt 1 i bilaga III, om de är enkelriktade, och med en etikett i det format som anges i punkt 2 i bilaga III, om de är dubbelriktade.

Artikel 4

Återförsäljarnas ansvar

Återförsäljarna ska säkerställa följande:

a)	Alla ventilationsenheter för bostäder på försäljningsstället ska vara märkta med den etikett som tillhandahållits av leverantörerna i enlighet med artikel 3.1 a, på utsidan på apparatens framsida eller ovansida och på ett sådant sätt så att den syns tydligt.

Ventilationsenheter för bostäder som erbjuds till försäljning, uthyrning eller hyrköp och där slutanvändaren inte kan förväntas se den visade produkten, ska saluföras tillsammans med den information som leverantörerna ska tillhandahålla i enlighet med bilaga VI, utom i de fall där erbjudandet görs via internet då bestämmelserna i bilaga VII ska tillämpas.

c)	Alla annonser för en viss modell av ventilationsenhet för bostäder med energirelaterad information eller prisinformation ska innehålla en hänvisning till enhetens specifika energianvändningsklass.

d)	Allt tekniskt reklammaterial som gäller en viss modell av en ventilationsenhet för bostäder och där dess tekniska egenskaper anges, ska innehålla modellens specifika energianvändningsklass och en bruksanvisning som ska tillhandahållas av leverantören.

Artikel 5

Mätmetoder

För information som ska lämnas enligt artiklarna 3 och 4 ska den specifika energianvändningsklassen fastställas i enlighet med tabellen i bilaga II. Den specifika energianvändningen, årlig elförbrukning, årlig uppvärmningsbesparing, maximalt luftflöde och ljudeffektnivå ska fastställas enligt mät- och beräkningsmetoderna som anges i bilaga VIII och ta hänsyn till allmänt erkänd bästa praxis för mått- och beräkningsmetoder.

Artikel 6

Kontrollförfarande för marknadsövervakning

Vid bedömning av överensstämmelsen för ventilationsenheten ska medlemsstaterna tillämpa det förfarande som anges i bilaga IX.

Artikel 7

Översyn

Kommissionen ska se över denna förordning mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och lägga fram resultatet av översynen för samrådsforumet senast den 1 januari 2020.

Översynen ska särskilt undersöka om andra ventilationsenheter ska omfattas, särskilt ventilationsenheter avsedda för annat än bostäder, enheter med en total tillförd effekt under 30 W, och även bedöma beräkningen av den specifika energianvändningen och klasser för behovsstyrda enkelriktade och dubbelriktade ventilationsenheter.

Artikel 8

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 juli 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 153, 18.6.2010, s. 1.

(2) Kommissionens förordning (EU) nr 1253/2014 av den 7 juli 2014 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/1215/EG avseende krav på ekodesign för ventilationsenheter (se s. 8 i detta nummer av EUT).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering (EUT L 316, 14.11.2012, s. 12).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG av den 23 mars 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om utrustning och säkerhetssystem som är avsedda för användning i explosionsfarliga omgivningar (EGT L 100, 19.4.1994, s. 1).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG (EUT L 88, 4.4.2011, s. 5).

(6) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 65/2014 av den 1 oktober 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av ugnar och köksfläktar för hushållsbruk (EUT L 29, 31.1.2014, s. 1).

BILAGA I

Definitioner som gäller för bilagorna II–IX

2. ljudeffektnivå (LWA) : den A-viktade ljudeffektnivån utryckt i decibel (dB) relativt en picowatt (1pW) som strålar ut genom höljet och överförs via luften vid referensflöde.

3. stegvis varvtalsregulator : en fläktmotor som har tre fasta hastigheter eller mer, plus noll (av).

6. termisk verkningsgrad för ett värmeåtervinningssystem i bostad (ηt) : förhållandet mellan tilluftens temperaturhöjning och frånluftens temperatursänkning, båda i förhållande till utomhustemperaturen, uppmätt under torra förhållanden för värmeåtervinningssystemet och under normala luftförhållanden, med balanserat massflöde vid referensflöde, en temperaturskillnad mellan inomhus och utomhus på 13 K och utan korrigering för värmetillskott från fläktmotorer.

7. inre läckage : andelen frånluft i tilluften i ventilationsenheter med värmeåtervinningssystem till följd av läckage mellan frånlufts- och tilluftsflödena inne i höljet när enheten drivs vid referensluftflöde, uppmätt vid kanalerna. Provningen ska genomföras vid ett tryck på 100 Pa.

8. återföring (carry over) : den procentandel av frånluften som återförs till tilluften i en regenerativ värmeväxlare beroende på referensflödet.

9. höljesläckage : mängden luft som läcker ut från en enhets hölje vid en tryckprovning. Provningen ska genomföras vid ett tryck på 250 Pa för såväl över- som undertryck.

10. blandning : omedelbar återcirkulation eller kortslutning av luftflödena mellan utsläpps- och inloppskanal i både inomhus- och utomhusanslutningen så att de inte bidrar till effektiv ventilation av en byggnad, när enheten drivs med referensluftflöde.

13. specifik tillförd effekt : (uttryckt i W per kubikmeter och timme), förhållandet mellan tillförd effekt (i W) och referensflödet (i m3/h).

18. manuell styrning : varje styrningstyp som inte använder behovsstyrning.

21. behovsstyrd ventilation : en ventilationsenhet som använder behovsstyrning.

22. kanalansluten enhet : en ventilationsenhet som är avsedd att ventilera ett eller flera rum eller slutna utrymmen i en byggnad med hjälp av ventilationskanaler avsedda att utrustas med kanalanslutningar.

23. icke-kanalansluten enhet : en ventilationsenhet avsedd att ventilera ett enda rum eller slutet utrymme i en byggnad, och som inte är avsedd att utrustas med kanalanslutningar.

25. lokal behovsstyrning : behovsstyrning för en ventilationsenhet som kontinuerligt reglerar fläkthastighet och flöde med hjälp av flera givare för en kanalansluten enhet eller en givare för en icke-kanalansluten enhet.

26. statiskt tryck (psf) : totalt tryck minus fläktens dynamiska tryck.

27. totalt tryck (pf) : skillnaden mellan stagnationstrycket vid fläktens utlopp och det vid fläktens inlopp.

28. stagnationstryck : det tryck som uppmäts på en punkt i ett gasflöde om det sätts i vila genom en isenotropisk process.

29. dynamiskt tryck : det tryck som beräknas utifrån massflödet och den genomsnittliga gasdensiteten vid utloppet och enhetens utloppsyta.

33. lufttäthet inomhus/utomhus : för en icke-kanalansluten ventilationsenhet avses flödet (uttryckt i m3/h) mellan inomhus och utomhus när fläkten är avstängd.

BILAGA II

Specifika energianvändningsklasser

Specifika energianvändningsklasser (SEC) för ventilationsenheter i bostäder beräknade för ett genomsnittligt klimat:

Tabell 1

Klassificering från och med den 1 januari 2016

SEC-klass	SEC i kWh per m2 och år
A+ (effektivast)	SEC < – 42
A	– 42 ≤ SEC < – 34
B	– 34 ≤ SEC < – 26
C	– 26 ≤ SEC < – 23
D	– 23 ≤SEC < – 20
E	– 20 ≤ SEC < – 10
F	– 10 ≤ SEC < 0
G (minst effektiv)	0 ≤ SEC

BILAGA III

Etiketten

Etikett för enkelriktade ventilationsenheter som saluförs efter den 1 januari 2016:

Etiketten ska innehålla följande uppgifter:

I.	Leverantörens namn eller varumärke.

II.	Leverantörens modellbeteckning.

III.	Energieffektiviteten. Pilen som anger apparatens energieffektivitetsklass ska placeras på samma höjd som pilen för motsvarande energieffektivitetsklass. Energieffektivitet anges för ett genomsnittligt klimat.

IV.	Ljudeffektnivån (LWA) i dB avrundat till närmaste heltal.

V.	Maximalt luftflöde i m3/h avrundat till närmaste heltal, åtföljt av en pil som står för enkelriktade ventilationsenheter.

Etikett för dubbelriktade ventilationsenheter som saluförs efter den 1 januari 2016:

Etiketten ska innehålla följande uppgifter:

I.	Leverantörens namn eller varumärke.

II.	Leverantörens modellbeteckning.

III.	Energieffektiviteten. Pilen som anger apparatens energieffektivitetsklass ska placeras på samma höjd som pilen för motsvarande energieffektivitetsklass. Energieffektivitet anges för ett genomsnittligt klimat.

IV.	Ljudeffektnivån (LWA) i dB avrundat till närmaste heltal.

V.	Maximalt luftflöde i m3/h avrundat till närmaste heltal, åtföljt av två pilar som pekar i mottsatta riktningar, som står för dubbelriktade ventilationsenheter.

Etiketter för ventilationsenheter för bostäder enligt punkterna 1–2 ska utformas på följande sätt:

Förklaringar:

Etiketten ska vara minst 75 mm bred och 150 mm hög. Om etiketten trycks i ett större format måste den ha samma proportioner som ovan.

Bakgrunden ska vara vit.

Färgerna ska vara CMYK – cyan, magenta, gult och svart – enligt följande exempel: 00–70-X-00: 0 % cyan, 70 % magenta, 100 % gult, 0 % svart.

Etiketten ska uppfylla samtliga följande krav (siffrorna hänvisar till figuren ovan):

EU-etikettens kantlinje: 3,5 p – färg: cyan 100 % – runda hörn: 2,5 mm.

EU:s logotyp: Färger: X-80-00–00 och 00–00-X-00.

Energilogotyp: Färg: X-00-00–00.

Piktogram enligt bild: EU-logotyp + energilogotyp – bredd: 62 mm, höjd: 12 mm.

Linje under logotyper: 1 p – färg: cyan 100 % – längd: 62 mm.

Skalorna A+–G:

—

Pil – höjd: 6 mm, mellanrum: 1 mm, färger:

—	Högsta klassen: X-00-X-00,

—	Andra klassen: 70–00-X-00,

—	Tredje klassen: 30–00-X-00,

—	Fjärde klassen: 00–00-X-00,

—	Femte klassen: 00–30-X-00,

—	Sjätte klassen: 00–70-X-00,

—	Sjunde klassen: 00-X-X-00,

—	Lägsta klassen: 00-X-X-00,

—	Text: Calibri fet 13 p, versaler, vit.

Specifik energianvändningsklass:

—	Pil – bredd: 17 mm, höjd: 9 mm, 100 % svart.

—	Text: Calibri fet 18,5 p, versaler, vit plustecken (+): Calibri fet 11 p, vit, på en enda rad.

Ljudeffektnivå i dB:

—	Ram: 1,5 p – färg: cyan 100 % – rundade hörn: 2,5 mm.

—	Värde: Calibri fet 16 p, 100 % svart.

—	dB: Calibri normal 10 p, 100 % svart.

Maximalt luftflöde i m3/h:

—	Ram: 1,5 p – färg: cyan 100 % – rundade hörn: 2,5 mm.

—	Värde: Calibri fet 16 p, 100 % svart.

—	m3/h: Calibri fet 16 p, 100 % svart.

—

En eller två pilar

—	varje pils bredd: 10 mm, varje pils höjd: 10 mm.

—	Färg: cyan 100 %.

Energi:

—	Text: Calibri normal 6 p, versaler, svart.

Referensperiod:

—	Text: Calibri fet 8 p.

Leverantörens namn eller varumärke

Leverantörens modellbeteckning

Leverantörens namn eller varumärke och modellbeteckning ska passa in på en yta med måtten 62 × 10 mm.

BILAGA IV

Produktblad

Informationen i produktbladet för ventilationsenheter för bostäder enligt artikel 3.1 b ska anges i följande ordning och ska ingå i produktbroschyren eller annan dokumentation som medföljer produkten:

a)	Leverantörens namn eller varumärke.

b)	Leverantörens modellbeteckning, dvs. en (alfanumerisk) kod som skiljer en viss modell av ventilationsenhet för bostäder från andra modeller med samma varumärke eller leverantörsnamn.

c)	Specifik energianvändning (SEC) i kWh per kvadratmeter och år för varje tillämplig klimatzon och SEC-klass.

d)	Deklarerad typ i enlighet med artikel 2 i denna förordning (enkelriktad eller dubbelriktad).

e)	Typ av drivenhet som är installerad eller är avsedd att installeras (stegvis varvtalsregulator eller steglös varvtalsregulator).

f)	Typ av värmeåtervinningssystem (rekuperativt, regenerativt, inget).

g)	Termisk verkningsgrad för värmeåtervinningssystem (i % eller ”ej tillämpligt” om produkten saknar värmeåtervinningssystem).

h)	Maximalt luftflöde i m3/h.

i)	Tillförd effekt för fläktens drivenhet, inklusive eventuell motorstyrningsutrustning, vid maximalt flöde (W).

j)	Ljudeffektnivån (LWA) i dB avrundad till närmaste heltal.

k)	Referensflöde i m3/s.

l)	Referenstryckskillnad i Pa.

m)	Specificerad tillförd effekt i W per kvadratmeter och år.

n)	Styrfaktor och styrtyp i enlighet med relevanta definitioner och klassificeringssystem i tabell 1 i bilaga VIII.

o)	Deklarerade maximala inre och yttre läckfaktorer ( %) för dubbelriktade ventilationsenheter eller återföring (carry over) (regenerativa värmeväxlare) och yttre läckfaktorer ( %) för enkelriktade kanalanslutna ventilationsenheter.

p)	Blandningsgrad för icke-kanalanslutna dubbelriktade ventilationsenheter som inte ska utrustas med enkel kanalanslutning, varken på tillufts- eller frånluftssidan.

q)	Placering och beskrivning av visuell filtervarning för ventilationsenheter för bostäder avsedda att användas med filter, inbegripet en text som påpekar vikten av att regelbundet byta filter för att uppnå bästa prestanda och energieffektivitet.

r)	För enkelriktade ventilationssystem: instruktioner för att installera tillufts-/frånluftsgaller i fasaden för naturlig lufttillförsel/extraktion.

s)	Webbadress för anvisningar för isärtagning och montering.

t)	För enheter utan kanalanslutning: luftflödets känslighet för tryckvariationer vid + 20Pa och – 20 Pa.

u)	För icke-kanalanslutna enheter: lufttäthet inomhus/utomhus i m3/h.

v)	Årlig elförbrukning i kWh per år.

w)	Årlig besparing i uppvärmning i kWh primärenergi per år för varje klimattyp (genomsnittligt, varmt, kallt).

BILAGA V

Teknisk dokumentation

Den tekniska dokumentation som avses i artikel 3.1 c ska minst innehålla följande:

a)	Leverantörens namn och adress.

b)	Leverantörens modellbeteckning, dvs. en (alfanumerisk) kod som skiljer en viss modell av ventilationsenhet för bostäder från andra modeller med samma varumärke eller leverantörsnamn.

c)	Om tillämpligt, referenser till de harmoniserade standarder som tillämpats.

d)	Om tillämpligt, övriga beräkningsmetoder, mätstandarder och specifikationer som använts.

e)	Identifiering av och namnteckning från den person som har behörighet att ingå bindande avtal på leverantörens vägnar.

f)	Om tillämpligt, tekniska parametrar för mätningar, vilka har fastställts i enlighet med bilaga VIII.

g)	Yttermått.

h)	Typ av ventilationsenhet för bostäder.

i)	Modellens specifika energianvändningsklass enligt definitionen i bilaga II.

j)	Specifik energianvändning (SEC) för varje tillämplig klimatzon.

k)	Ljudeffektnivå (LWA).

l)	Resultatet av de beräkningar som genomförts i enlighet med bilaga VIII.

Leverantörer kan lägga till information i slutet av ovanstående lista.

BILAGA VI

Information som ska tillhandahållas när slutanvändarna inte kan förväntas se produkten utställd, utom på internet

Om slutanvändarna inte kan förväntas se produkten utställd, utom på internet, ska informationen tillhandahållas i följande ordning:

a)	Modellens specifika energianvändningsklass enligt definitionen i bilaga II.

b)	Specifik energianvändning (SEC) i kWh per kvadratmeter och år för varje tillämplig klimatzon.

c)	Maximalt flöde i m3/h.

d)	Ljudeffektnivån (LWA) i dB(A) avrundat till närmaste heltal.

2.	Om annan information som från produktbladet anges, ska den anges i den form och ordning som anges i bilaga IV.

3.	Informationen som avses i denna bilaga ska tryckas och visas i en teckenstorlek och ett typsnitt så att den är läsbar.

BILAGA VII

Information som ska lämnas vid försäljning, uthyrning eller avbetalningsköp via Internet

I punkterna 2–5 i denna bilaga gäller följande definitioner:

a) visningsmekanism : bildskärmar, inbegripet pekskärmar, eller annan visuell teknik för att visa internetinnehåll för användare.

b) kapslad skärmbild : visuellt gränssnitt där en bild eller en uppsättning data öppnas med ett musklick eller när musmarkören förs över skärmen eller genom att en annan bild eller uppsättning data förstoras på en pekskärm.

c) pekskärm : en skärm som reagerar på vidrörning, till exempel på en datorplatta eller smarttelefon.

d) alternativ text : text som presenteras som ett alternativ till grafik, så att information kan presenteras i icke grafisk form i de fall där visningsmekanismen inte kan återge grafiken, eller text som stöder tillgängligheten, t.ex. i form av indata till tillämpningar för talsyntes.

Lämplig märkning som tillhandahålls av leverantören i enlighet med artikel 3.1 a ska anges på skärmmekanismen i närheten av produktens pris i enlighet med de tidsramar som anges i artikel 3.2 och 3.3. Etikettens storlek ska vara sådan att den är väl synlig och tydligt läsbar och den ska vara proportionerlig till den storlek som anges i bilaga III. Etiketten kan visas i form av en kapslad skärmbild och i så fall ska bilden som används för åtkomst överensstämma med specifikationerna i punkt 3 i denna bilaga. Om en kapslad skärmbild används ska etiketten visas vid första musklicket eller när musmarkören förs över skärmen eller vid förstorning av bilden.

Om en kapslad skärmbild används ska bilden som används för att komma åt etiketten uppfylla följande krav:

a)	Föreställa en pil i den färg som motsvarar produktens energieffektivitetsklass på etiketten.

b)	Ange produktens energieffektivitetsklass i vitt och i samma teckenstorlek som för priset.

c)	Ha ett av följande två format:

Om en kapslad skärmbild används ska etiketten visas på följande sätt:

a)	Bilden som avses i punkt 3 i denna bilaga ska visas på skärmen i närheten av priset på produkten.

b)	Bilden ska vara länkad till etiketten.

c)	Etiketten ska visas med ett musklick eller när musen förs över bilden eller när den förstoras på skärmen.

d)	Etiketten ska visas som ett pop up-fönster, som en ny flik, som en ny webbsida eller som en infogad skärmbild.

e)	För förstoring av etiketten på en pekskärm ska vedertagen metod för förstorning på pekskärm användas.

f)	Etiketten ska stängas med ett stängningsalternativ eller annan stängningsfunktion.

g)	Den alternativa texten, som visas om etiketten inte kan visas grafiskt, ska ange produktens energieffektivitetsklass, visad med samma textstorlek som prisets textstorlek.

Ett lämpligt produktblad som tillhandahålls av leverantörerna i enlighet med artikel 3.1 b ska visas på skärmen i närheten av produktens pris. Storleken ska vara sådan att produktbladet är väl synligt och läsbart. Produktbladet kan visas med hjälp av en kapslad skärmbild och i så fall ska bilden som används för att nå etiketten tydligt och läsbart ange texten Produktblad. Om en kapslad skärmbild används ska produktbladet visas vid första musklicket, när musmarkören förs över skärmen eller vid förstorning av länken.

BILAGA VIII

Mätningar och beräkningar

Den specifika energianvändningen (SEC) beräknas med följande ekvation:

Formula

där

—	SEC är den specifika energianvändningen för ventilation per kvadratmeter uppvärmd golvarea i en bostad eller byggnad [kWh/(m2.a)],

—	ta är antalet driftstimmar per år [h/a].

—	pef är primärenergifaktorn för alstring och distribution av el [-],

—	qnet är nettoventilationsbehovet per kvadratmeter uppvärmd golvyta [m3/h.m2],

—	MISC är en aggregerad allmän typindelningsfaktor, som omfattar faktorer för ventilationseffektivitet, kanalläckage och extra infiltration [-],

—	CTRL är styrfaktorn för ventilation [-],

—	x är en exponent som beaktar icke-linjäritet mellan värmeenergi och elbesparing, beroende på motor och drivegenskaper [-],

—	SPI är specificerad tillförd effekt [kW/(m3/h)],

—	th är totalt antal timmar per uppvärmningssäsong [h],

—	ΔΤh är den genomsnittliga skillnaden mellan inomhushustemperatur (19 °C) och utomhustemperatur under en uppvärmningssäsong, minus 3 K korrigering för solvärme och inre vinster [K],

—	ηh är den genomsnittliga lokaluppvärmningseffektiviteten [-],

—	cair är luftens specifika värmekapacitet vid konstant tryck och densitet [kWh/(m3 K)],

—	qref är referensvärdet för naturlig ventilation per kvadratmeter uppvärmd golvarea [m3/h.m2],

—	ηt är termisk verkningsgrad för värmeåtervinningssystemet [-],

—

Qdefr är uppvärmningsenergi per år och kvadratmeter uppvärmd golvarea [kWh/m2.a] för avfrostning, grundat på variabel elektrisk motståndsuppvärmning,

Formula ,

där

—	tdefr är avfrostningsperiodens varaktighet, dvs. när utomhustemperaturen är under – 4 °C [h/a], och

—	ΔΤdefr är den genomsnittliga skillnaden i K mellan utomhustemperaturen och – 4 °C under avfrostningsperioden.

Qdefr gäller endast dubbelriktade enheter med rekuperativ värmeväxlare. För enkelriktade enheter eller enheter med regenerativ värmeväxlare är Qdefr = 0.

SPI och ηt är härledda värden från tester och beräkningsmetoder.

Andra parametrar och deras standardvärden anges i tabell 1. Specificerad energianvändning för klassificeringen på etiketten grundas på principen genomsnittligt klimat.

Den årliga energianvändningen per 100 m2 golvarea (AEC) (i kWh el per år) och den årliga besparingen av uppvärmning (AHS), vilket innebär den årliga besparingen av energiförbrukningen för uppvärmning (i kWh kalorimetriskt värmevärde per år) beräknas på följande sätt, med definitionerna i punkt 1, och standardvärdena som anges i tabell 1, för varje klimattyp (genomsnittligt, varmt och kallt):

Formula ,

Formula .

Tabell 1

Beräkningsparametrar för specifik energianvändning

Allmän typindelning					MISC
Kanalanslutna ventilationsenheter:					1,1
Icke-kanalanslutna ventilationsenheter:					1,21
Ventilationsstyrning					CTRL
Manuell styrning (ingen DCV)					1
Tidsstyrning (ingen DCV)					0,95
Central behovsstyrning					0,85
Lokal behovsstyrning					0,65
Motor och drivenhet					x-värde
På/av och en hastighet					1
Två hastigheter					1,2
Tre hastigheter					1,5
Variabel hastighet					2
Klimat	th i h	ΔΤh i K	tdefr i h	ΔΤdefr i K	Qdefr (1) i kWh/a.m2
Kallt	6 552	14,5	1 003	5,2	5,82
Medel	5 112	9,5	168	2,4	0,45
Varmt	4 392	5	—	—	—
Standardvärden					Värde
Specifik värmekapacitet i luft, cair i kWh/m3					0,000344
Krav på nettoventilation/m2 uppvärmd golvarea, qnet i m3/h.m2					1,3
Referensvärde naturlig ventilation per m2 uppvärmd golvarea, qref i m3/h.m2					2,2
Driftstimmar per år, ta i h					8 760
Primär energifaktor för alstring och distribution av elkraft, pef					2,5
Lokaluppvärmningseffektivitet, ηh					75 %

BILAGA IX

Kontrollförfarande för marknadsövervakning

När myndigheterna i medlemsstaterna utför den kontroll av överensstämmelse med kraven som anges i bilaga II ska de prova en enda ventilationsenhet för bostäder. Om de uppmätta värdena eller värden som beräknas på grundval av uppmätta värdena inte uppfyller de av tillverkaren uppgivna värden enligt artikel 3, inom ramen för toleranserna i tabell 1, ska mätningar utföras på ytterligare tre enheter.

Medlemsstaternas myndigheter ska använda de mät- och beräkningsmetoder som anges i bilaga VIII.

Tabell 1

Parameter	Kontrolltoleranser
Specificerad tillförd effekt	Det uppmätta värdet får vara högst 1,07 gånger det högsta angivna värdet.
Termisk verkningsgrad för ventilationsenheter avsedda för bostäder	Det uppmätta värdet ska vara minst 0,93 gånger det lägsta angivna värdet.
Ljudeffektnivå	Det uppmätta värdet får inte vara högre än det högsta angivna värdet plus 2 dB.

De kontrolltoleranser som definieras i denna bilaga gäller endast den kontroll som medlemsstaternas myndigheter gör av de uppmätta parametrarna och får inte användas av leverantören som en tillåten tolerans vid fastställandet av värdena i den tekniska dokumentationen. De värden och klasser som anges på etiketten eller i (det elektroniska) produktbladet får inte vara gynnsammare för leverantören än de värden som anges i den tekniska dokumentationen.

25.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/46

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 1255/2014

av den 17 juli 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt genom fastställande av innehållet i de årliga och slutliga genomföranderapporterna, inbegripet förteckningen över gemensamma indikatorer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (1), särskilt artikel 13.6, och

av följande skäl:

(1)	Enligt förordning (EU) nr 223/2014 ska kommissionen anta delegerade akter som kompletterar de icke-väsentliga bestämmelserna om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (nedan kallad fonden).

(2)	I förordning (EU) nr 223/2014 föreskrivs att medlemsstaterna ska lämna in årliga och slutliga rapporter med uppgifter om genomförandet av operativa program till kommissionen, inbegripet uppgifter om gemensamma och, i förekommande fall, specifika programindikatorer.

(3)	För att möjliggöra lämplig övervakning av genomförandet av de operativa programmen och av deras bidrag till fondens specifika mål, bör bestämmelser fastställas om innehållet i de årliga och slutliga genomföranderapporterna samt om förteckningen över gemensamma indikatorer som måste rapporteras.

(4)

De krav som anges i denna förordning bör begränsas till det nödvändiga med beaktande av bestämmelserna i förordning (EU) nr 223/2014 och den unionsrätt som gäller skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (2).

(5)

För att beakta att de insatser som får stöd genom operativt program I och operativt program II är av olika art, och i enlighet med de olika bestämmelser som gäller för varje operativt program enligt förordning (EU) nr 223/2014, bör olika krav gälla för innehållet i de årliga och slutliga genomföranderapporterna samt för förteckningen över gemensamma indikatorer som bör rapporteras för varje operativt program. För att beakta att man måste respektera värdigheten för de personer som stöds genom fonden och för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna till ett minimum i enlighet med kraven i förordning (EU) nr 223/2014, bör värdena för vissa indikatorer fastställas utifrån en välgrundad uppskattning gjord av partnerorganisationerna snarare än utifrån uppgifter som lämnats av slutmottagarna.

I syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör den träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs bestämmelser som kompletterar förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller innehållet i de årliga och slutliga genomföranderapporterna, inbegripet förteckningen över gemensamma indikatorer.

Artikel 2

Innehållet i de årliga och slutliga genomföranderapporterna och förteckningen över indikatorer

(Artikel 13.6 i förordning (EU) nr 223/2014)

1. De årliga och slutliga genomföranderapporterna ska innehålla följande:

a)	Uppgifter om genomförandet av programmet i enlighet med de gemensamma indikatorerna för delvis eller helt genomförda insatser.

b)	Uppgifter om och bedömning av åtgärderna med hänsyn till principerna i artikel 5.6 och 5.11 och, i förekommande fall, i artikel 5.13 i förordning (EU) nr 223/2014.

Utöver de uppgifter som avses i första stycket, ska de årliga och slutliga genomföranderapporterna för ett operativt program II innehålla uppgifter om de programspecifika indikatorerna och om kvantifierade målvärden samt om förändringar i resultatindikatorerna, liksom uppgifter om och en bedömning av i vilken mån de specifika målen i det operativa programmet har uppnåtts.

2. De indikatorer som avses i punkt 1 a förtecknas i bilagan.

3. Utöver de uppgifter som avses i punkt 1 ska den slutliga genomföranderapporten, och under 2017 och 2022 även den årliga genomföranderapporten, innehålla uppgifter om och en bedömning av bidraget till att de specifika och övergripande mål för fonden, som anges i artikel 3 i förordning (EU) nr 223/2014, har uppnåtts.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 juli 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 72, 12.3.2014, s. 1.

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

BILAGA

GEMENSAMMA INDIKATORER FÖR OPERATIVT PROGRAM I OCH OPERATIVT PROGRAM II

Inputindikatorer

1.	Sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter som godkänts enligt dokumenten med villkoren för stödet till insatserna.

Sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter som stödmottagarna haft och betalat vid genomförandet av insatserna.

Varav (i förekommande fall):

a)	Sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter som stödmottagarna haft och betalat vid genomförandet av insatser som gäller livsmedelsbistånd.

b)	Sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter som stödmottagarna haft och betalat vid genomförandet av insatser som gäller grundläggande materiellt bistånd.

3.	Sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter som deklarerats för kommissionen.

Dessa uppgifter ska anges i euro.

GEMENSAMMA INDIKATORER FÖR OPERATIVT PROGRAM I

Utfallsindikatorer för utdelade livsmedel (1)

4.	Mängd frukt och grönsaker.

5.	Mängd kött, ägg, fisk, skaldjur.

6.	Mängd mjöl, bröd, potatis, ris och andra stärkelsehaltiga produkter.

7.	Mängd socker.

8.	Mängd mjölkprodukter.

9.	Mängd fett, olja.

10.	Mängd färdigmat, andra livsmedel (som inte omfattas av de övriga kategorierna).

11.

Den sammanlagda mängden utdelade livsmedel.

Varav:

a)	Andel (%) livsmedel för vilka endast transport, distribution och lagring har betalats av det operativa programmet.

b)	Andel (%) livsmedelsprodukter som medfinansierats genom fonden av den sammanlagda mängden livsmedel som delas ut av partnerorganisationerna (2).

12.	Det sammanlagda antalet utdelade måltider, helt eller delvis finansierade av det operativa programmet (3).

13.	Det sammanlagda antalet utdelade livsmedelspaket, helt eller delvis finansierade av det operativa programmet (4).

Resultatindikatorer för utdelade livsmedel (5)

14.

Det sammanlagda antalet personer som får livsmedelsbistånd.

Varav:

a)	Antal högst 15-åriga barn.

b)	Antal minst 65-åriga vuxna.

c)	Antal kvinnor.

d)	Antal migranter, deltagare med utländsk bakgrund, minoriteter (inklusive marginaliserade grupper som romer).

e)	Antal personer med funktionsnedsättning.

f)	Antal hemlösa personer.

Utfallsindikatorer för utdelat grundläggande materiellt bistånd

15.

Det sammanlagda värdet på de utdelade varorna.

Varav:

a)	Det sammanlagda värdet på varor till barn.

b)	Det sammanlagda värdet på varor till hemlösa personer.

c)	Det sammanlagda värdet på varor till andra målgrupper.

16.

Förteckning över de viktigaste kategorierna av varor som delats ut till barn (6).

a)	Babyutstyrsel.

b)	Skolväskor.

c)	Papper, övningsböcker, pennor, målarutrustning och annat skolmaterial (annat än kläder).

d)	Idrottsutrustning (skor, gymnastikdräkt, baddräkt m.m.).

e)	Kläder (vinterjacka, skodon, skoluniform m.m.).

f)	Övriga kategorier – bör preciseras.

17.

Förteckning över de viktigaste kategorierna av varor som delats ut till hemlösa personer (6).

a)	Sovsäckar/filtar.

b)	Köksutrustning (grytor, kastruller, bestick m.m.).

c)	Kläder (vinterjacka, skodon m.m.).

d)	Linne (sängkläder, handdukar m.m.).

e)	Hygienartiklar (första hjälpen-utrustning, tvål, tandborste, engångsrakhyvel m.m.).

f)	Övriga kategorier – bör preciseras.

18.

Förteckning över de viktigaste kategorierna av varor som delats ut till andra målgrupper (6).

a)	Kategorierna bör preciseras.

Resultatindikatorer för utdelat grundläggande materiellt bistånd (5)

19.

Det sammanlagda antalet personer som får grundläggande materiellt bistånd.

Varav:

a)	Antal högst 15-åriga barn.

b)	Antal minst 65-åriga vuxna.

c)	Antal kvinnor.

d)	Antal migranter, deltagare med utländsk bakgrund, minoriteter (inklusive marginaliserade grupper som romer).

e)	Antal personer med funktionsnedsättning.

f)	Antal hemlösa personer.

GEMENSAMMA INDIKATORER FÖR OPERATIVT PROGRAM II

Utfallsindikatorer för stöd till social delaktighet

20.

Det sammanlagda antalet personer som får stöd till social delaktighet.

Varav:

a)	Antal högst 15-åriga barn.

b)	Antal minst 65-åriga vuxna.

c)	Antal kvinnor.

d)	Antal migranter, deltagare med utländsk bakgrund, minoriteter (inklusive marginaliserade grupper som romer).

e)	Antal personer med funktionsnedsättning.

f)	Antal hemlösa personer.

Dessa uppgifter för operativt program II utgör personuppgifter enligt artikel 7 i direktiv 95/46/EG. Behandlingen av dem är nödvändig, eftersom det är en rättslig förpliktelse för den registeransvarige (artikel 7 c i direktiv 95/46/EG). En definition av registeransvarig ges i artikel 2 i det direktivet.

(1) Indikatorerna 4–11 omfattar alla produkter oavsett form, t.ex. färska, konserverade och frysta livsmedel, och bör uttryckas i ton.

(2) Värdena för denna indikator ska anges på basis av en välgrundad uppskattning gjord av partnerorganisationerna.

(3) Definitionen av en måltid kan fastställas av partnerorganisationen eller den förvaltande myndigheten, eller inom insatsen. Värdena för denna indikator ska anges på basis av en bedömning gjord av partnerorganisationerna.

(4) Definitionen av ett livsmedelspaket kan fastställas av partnerorganisationen eller den förvaltande myndigheten, eller inom insatsen. Paketens omfattning eller innehåll behöver inte vara enhetligt. Värdena för denna indikator ska anges på basis av en bedömning gjord av partnerorganisationerna.

(5) Värdena för dessa indikatorer ska anges på basis av en välgrundad uppskattning gjord av partnerorganisationerna. Det varken förväntas eller krävs att de grundar sig på uppgifter som lämnats av slutmottagarna.

(6) Förteckningen ska inbegripa alla relevanta kategorier och omfatta minst 75 % av de utdelade varorna.

25.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/53

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1257/2014

av den 24 november 2014

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 om gödselmedel för att anpassa bilagorna I och IV

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 av den 13 oktober 2003 om gödselmedel (1), särskilt artikel 31.1 och 31.3, och

av följande skäl:

(1)

Oraffinerade kaliumsalter är material som erhålls från naturliga källor genom gruvdrift. För sådana naturliga produkter har de krav avseende minimihalt av näringsämnen som anges i post 1 i tabell A.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 2003/2003 fastställts i enlighet med sund industriell praxis. När det sker en naturlig minskning av kaliumkvaliteten i malmen får dock tillverkare svårare att följa de nuvarande gränsvärdena, vilket äventyrar den kontinuerliga tillförseln av gödselmedel från oraffinerade kaliumsalter till yrkesjordbrukare. Dessa gränsvärden bör därför sänkas en aning genom en ändring av post 1 i tabell A.3 i den bilagan, så att tillverkare kan fortsätta att saluföra sina produkter som EG-gödselmedel. Eftersom denna ändring tar hänsyn till att de reviderade, något lägre gränsvärdena också möjliggör effektiv gödsling, kan den betraktas som teknisk utveckling i enlighet med artikel 31.3 i förordning (EG) nr 2003/2003.

(2)	3,4-dimetyl-1H-pyrazolfosfat (nedan kallat DMPP) är en nitrifikationshämmare som är lämplig att använda med vanliga kvävegödselmedel (fasta eller flytande). DMPP minskar risken för kväveförluster ut i marken och i atmosfären och förbättrar därför kväveupptagningen.

(3)	Reaktionsblandningen mellan N-butyltiofosforsyratriamid och N-propyltiofosforsyratriamid (nedan kallad NBPT/NPPT) är en ureashämmare. NBPT/NPPT minskar risken för kväveförluster i form av ammoniakutsläpp efter applicering av ureainnehållande gödselmedel och förbättrar därför kväveupptagningen.

(4)	För att göra DMPP och NBPT/NPPT mer allmänt tillgängliga för jordbrukare i hela unionen bör de läggas till i förteckningarna över godkända nitrifikationshämmare och ureashämmare i bilaga I till förordning (EG) nr 2003/2003 i enlighet med artikel 31.1 i förordning (EG) nr 2003/2003.

(5)

Fasta eller flytande enkla gödselmedel innehållande ureaformaldehyd och fasta NPK-, NP- och NK-gödselmedel innehållande ureaformaldehyd är förtecknade som gödselmedelstyper i bilaga I till förordning (EG) nr 2003/2003. Även om kondensat av ureaformaldehyd är stabila i upplöst eller suspenderad form är flytande NPK-, NP- och NK-gödselmedel innehållande ureaformaldehyd ännu inte förtecknade i bilaga I till förordning (EG) nr 2003/2003 som en enskild produkttyp. Eftersom det finns ett växande intresse för saluföring av flytande NPK-, NP- och NK-gödselmedel innehållande en viss mängd ureaformaldehyd som kvävekälla bör ureaformaldehyd tillåtas vid beredning av flytande NPK-, NP- och NK-gödselmedel. Sex nya typbeteckningar bör därför upptas i tabell C.2 i bilaga I till den förordningen.

(6)	Med anledning av att DMPP and NBPT/NPPT tas upp i bilaga I till förordning (EG) nr 2003/2003 bör även de analysmetoder som ska tillämpas vid den offentliga kontrollen av dessa gödselmedel läggas till i bilaga IV till den förordningen.

(7)	Förordning (EG) nr 2003/2003 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

Tillämpningen av dessa ändringar bör skjutas upp för att säkerställa att Europeiska standardiseringskommittén offentliggör analysmetoden för NBPT/NPPT, som för närvarande genomgår validering, innan att NBPT/NPPT läggs till i bilaga I till förordning (EG) nr 2003/2003 och den nya analysmetoden för denna gödselmedelstyp läggs till i bilaga IV till samma förordning.

(9)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 32 i förordning (EG) nr 2003/2003.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar

Förordning (EG) nr 2003/2003 ska ändras på följande sätt:

1.	Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

2.	Bilaga IV ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Punkt 4 i bilaga I och punkt 2 i bilaga II ska tillämpas från och med den 1 januari 2016.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 november 2014.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 304, 21.11.2003, s. 1.

BILAGA I

Bilaga I i förordning (EG) nr 2003/2003 ska ändras på följande sätt:

I tabell A.3 ska post 1 ersättas med följande:

”1

Oraffinerat kaliumsalt

Produkt erhållen ur oraffinerade kaliumsalter

9 % K2O

Kalium uttryckt som vattenlöslig K2O

2 % MgO

Magnesium i form av vattenlösliga salter uttryckt som magnesiumoxid

Vanliga handelsbeteckningar får läggas till

Vattenlöslig kaliumoxid

Vattenlöslig magnesiumoxid

Total natriumoxid

Klorhalt ska redovisas”

Tabell C.2 ska ändras på följande sätt:

Posterna C.2.2–C.2.8 ska ersättas med följande:

”C.2.2

Typbeteckning:

NPK-gödselmedelslösning innehållande ureaformaldehyd

Uppgifter om tillverkningsmetod:

Kemiskt framställd produkt upplöst i vatten, i stabil form vid atmosfäriskt tryck, utan tillsatser av organiska näringsämnen av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung och innehållande ureaformaldehyd

Minimihalt av näringsämnen (massprocent) och övriga krav:

—	Totalt: 15 % (N + P2O5 + K2O)

—

För varje näringsämne:

—	5 % N, minst 25 % av den angivna halten ska komma från kväveform 5

—

3 % P2O5

—

3 % K2O

Maximal biurethalt: (urea-N + ureaformaldehyd-N) × 0,026

Form, löslighet och näringsinnehåll som ska redovisas enligt vad som anges i spalterna 4, 5 och 6 Partikelstorlek

Uppgifter för identifiering av gödselmedel Övriga krav

P2O5

K2O

P2O5

K2O

(1)	Totalkväve

(2)	Nitratkväve

(3)	Ammoniakkväve

(4)

Ureakväve

(5)	Kväve från ureaformaldehyd

Vattenlöslig P2O5

Vattenlöslig K2O

(1)	Totalkväve

(2)	Om någon av kväveformerna 2, 3 och 4 uppgår till minst 1 massprocent ska detta anges

(3)	Kväve från ureaformaldehyd

(4)	Om biurethalten är lägre än 0,2 %, får orden ’låg biurethalt’ läggas till

Vattenlöslig P2O5

(1)	Vattenlöslig kaliumoxid

(2)	Uppgiften ’klorfattig’ är kopplad till en maximihalt av 2 % Cl

(3)	Klorhalten får anges

C.2.3

Typbeteckning:

NPK-gödselmedel i suspension

Uppgifter om tillverkningsmetod:

Produkt i vätskeform, i vilken näringsämnena härleds från ämnen såväl suspenderade i vatten som i lösning, utan tillsatser av organiska näringsämnen av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Minimihalt av näringsämnen (massprocent) och övriga krav:

—	Totalt: 20 % (N + P2O5 + K2O)

—	För varje näringsämne: 3 % N, 4 % P2O5, 4 % K2O

—	Maximal biurethalt: urea-N × 0,026

Form, löslighet och näringsinnehåll som ska redovisas enligt vad som anges i spalterna 4, 5 och 6 Partikelstorlek

Uppgifter för identifiering av gödselmedel Övriga krav

P2O5

K2O

P2O5

K2O

(1)	Totalkväve

(2)	Nitratkväve

(3)	Ammoniakkväve

(4)

Ureakväve

(1)	Vattenlöslig P2O5

(2)	P2O5 löslig i neutralt ammoniumcitrat

(3)	P2O5 löslig i neutralt ammoniumcitrat och vatten

Vattenlöslig K2O

(1)	Totalkväve

(2)	Om någon av kväveformerna 2, 3 och 4 uppgår till minst 1 massprocent ska detta anges

(3)	Om biurethalten är lägre än 0,2 %, får orden ’låg biurethalt’ läggas till

Gödselmedlen får inte innehålla Thomasslagg, aluminiumkalciumfosfat, kalcinerade fosfater, delvis upplösta fosfater eller råfosfater

(1)	Om vattenlöslig P2O5 är mindre än 2 %, ska enbart löslighet 2 anges

(2)	Om vattenlöslig P2O5 är minst 2 %, ska löslighet 3 och den vattenlösliga P2O5-halten anges

(1)	Vattenlöslig kaliumoxid

(2)	Uppgiften ’klorfattig’ är kopplad till en maximihalt av 2 % Cl

(3)	Klorhalten får anges

C.2.4

Typbeteckning:

NPK-gödselmedel i suspension innehållande ureaformaldehyd

Uppgifter om tillverkningsmetod:

Minimihalt av näringsämnen (massprocent) och övriga krav:

—	Totalt: 20 % (N + P2O5 + K2O)

—

För varje näringsämne:

—	5 % N, minst 25 % av den angivna halten ska komma från kväveform 5 Minst 3/5 av den angivna kvävehalten 5 ska vara löslig i varmt vatten

—

4 % P2O5

—

4 % K2O

Maximal biurethalt: (urea-N + ureaformaldehyd-N) × 0,026

Form, löslighet och näringsinnehåll som ska redovisas enligt vad som anges i spalterna 4, 5 och 6 Partikelstorlek

Uppgifter för identifiering av gödselmedel Övriga krav

P2O5

K2O

P2O5

K2O

(1)	Totalkväve

(2)	Nitratkväve

(3)	Ammoniakkväve

(4)

Ureakväve

(5)	Kväve från ureaformaldehyd

(1)	Vattenlöslig P2O5

(2)	P2O5 löslig i neutralt ammoniumcitrat

(3)	P2O5 löslig i neutralt ammoniumcitrat och vatten

Vattenlöslig K2O

(1)	Totalkväve

(2)	Om någon av kväveformerna 2, 3 och 4 uppgår till minst 1 massprocent ska detta anges

(3)	Kväve från ureaformaldehyd

(4)	Om biurethalten är lägre än 0,2 %, får orden ’låg biurethalt’ läggas till

Gödselmedlen får inte innehålla Thomasslagg, aluminiumkalciumfosfat, kalcinerade fosfater, delvis upplösta fosfater eller råfosfater

(1)	Om vattenlöslig P2O5 är mindre än 2 %, ska enbart löslighet 2 anges

(2)	Om vattenlöslig P2O5 är minst 2 %, ska löslighet 3 och den vattenlösliga P2O5-halten anges

(1)	Vattenlöslig kaliumoxid

(2)	Uppgiften ’klorfattig’ är kopplad till en maximihalt av 2 % Cl

(3)	Klorhalten får anges

C.2.5

Typbeteckning:

NK-gödselmedelslösning

Uppgifter om tillverkningsmetod:

Kemiskt framställd produkt upplöst i vatten, i stabil form vid atmosfäriskt tryck, utan tillsatser av organiska näringsämnen av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Minimihalt av näringsämnen (massprocent) och övriga krav:

—	Totalt: 18 % (N + P2O5)

—	För varje näringsämne: 3 % N, 5 % P2O5

—	Maximal biurethalt: urea-N × 0,026

Form, löslighet och näringsinnehåll som ska redovisas enligt vad som anges i spalterna 4, 5 och 6 Partikelstorlek

Uppgifter för identifiering av gödselmedel Övriga krav

P2O5

K2O

P2O5

K2O

(1)	Totalkväve

(2)	Nitratkväve

(3)	Ammoniakkväve

(4)

Ureakväve

Vattenlöslig P2O5

(1)	Totalkväve

(2)	Om någon av kväveformerna 2, 3 och 4 uppgår till minst 1 massprocent ska detta anges

(3)	Om biurethalten är lägre än 0,2 %, får orden ’låg biurethalt’ läggas till

Vattenlöslig P2O5

C.2.6

Typbeteckning:

NP-gödselmedelslösning innehållande ureaformaldehyd

Uppgifter om tillverkningsmetod:

Minimihalt av näringsämnen (massprocent) och övriga krav:

—	Totalt: 18 % (N + P2O5)

—

För varje näringsämne:

—	5 % N, minst 25 % av den angivna halten ska komma från kväveform 5

—

5 % P2O5

Maximal biurethalt: (urea-N + ureaformaldehyd-N) × 0,026

Form, löslighet och näringsinnehåll som ska redovisas enligt vad som anges i spalterna 4, 5 och 6 Partikelstorlek

Uppgifter för identifiering av gödselmedel Övriga krav

P2O5

K2O

P2O5

K2O

(1)	Totalkväve

(2)	Nitratkväve

(3)	Ammoniakkväve

(4)

Ureakväve

(5)	Kväve från ureaformaldehyd

Vattenlöslig P2O5

(1)	Totalkväve

(2)	Om någon av kväveformerna 2, 3 och 4 uppgår till minst 1 massprocent ska detta anges

(3)	Kväve från ureaformaldehyd

(4)	Om biurethalten är lägre än 0,2 %, får orden ’låg biurethalt’ läggas till

Vattenlöslig P2O5

C.2.7

Typbeteckning:

NP-gödselmedel i suspension

Uppgifter om tillverkningsmetod:

Minimihalt av näringsämnen (massprocent) och övriga krav:

—	Totalt: 18 % (N + P2O5)

—	För varje näringsämne: 3 % N, 5 % P2O5

—	Maximal biurethalt: urea-N × 0,026

Form, löslighet och näringsinnehåll som ska redovisas enligt vad som anges i spalterna 4, 5 och 6 Partikelstorlek

Uppgifter för identifiering av gödselmedel Övriga krav

P2O5

K2O

P2O5

K2O

(1)	Totalkväve

(2)	Nitratkväve

(3)	Ammoniakkväve

(4)

Ureakväve

(1)	Vattenlöslig P2O5

(2)	P2O5 löslig i neutralt ammoniumcitrat

(3)	P2O5 löslig i neutralt ammoniumcitrat och vatten

(1)	Totalkväve

(2)	Om någon av kväveformerna 2, 3 och 4 uppgår till minst 1 massprocent ska detta anges

(3)	Om biurethalten är lägre än 0,2 %, får orden ’låg biurethalt’ läggas till

Gödselmedlen får inte innehålla Thomasslagg, aluminiumkalciumfosfat, kalcinerade fosfater, delvis upplösta fosfater eller råfosfater

(1)	Om vattenlöslig P2O5 är mindre än 2 %, ska enbart löslighet 2 anges

(2)	Om vattenlöslig P2O5 är minst 2 %, ska löslighet 3 och den vattenlösliga P2O5-halten anges

C.2.8

Typbeteckning:

NP-gödselmedel i suspension innehållande ureaformaldehyd

Uppgifter om tillverkningsmetod:

Minimihalt av näringsämnen (massprocent) och övriga krav:

—	Totalt: 18 % (N + P2O5)

—

För varje näringsämne:

—	5 % N, minst 25 % av den angivna halten ska komma från kväveform 5 Minst 3/5 av den angivna kvävehalten 5 ska vara löslig i varmt vatten

—

5 % P2O5

Maximal biurethalt: (urea-N + ureaformaldehyd-N) × 0,026

Form, löslighet och näringsinnehåll som ska redovisas enligt vad som anges i spalterna 4, 5 och 6 Partikelstorlek

Uppgifter för identifiering av gödselmedel Övriga krav

P2O5

K2O

P2O5

K2O

(1)	Totalkväve

(2)	Nitratkväve

(3)	Ammoniakkväve

(4)

Ureakväve

(5)	Kväve från ureaformaldehyd

(1)	Vattenlöslig P2O5

(2)	P2O5 löslig i neutralt ammoniumcitrat

(3)	P2O5 löslig i neutralt ammoniumcitrat och vatten

(1)	Totalkväve

(2)	Om någon av kväveformerna 2, 3 och 4 uppgår till minst 1 massprocent ska detta anges

(3)	Kväve från ureaformaldehyd

(4)	Om biurethalten är lägre än 0,2 %, får orden ’låg biurethalt’ läggas till

Gödselmedlen får inte innehålla Thomasslagg, aluminiumkalciumfosfat, kalcinerade fosfater, delvis upplösta fosfater eller råfosfater

(1)	Om vattenlöslig P2O5 är mindre än 2 %, ska enbart löslighet 2 anges

(2)	Om vattenlöslig P2O5 är minst 2 %, ska löslighet 3 och den vattenlösliga P2O5-halten anges”

Följande poster ska läggas till som posterna C.2.9–C.2.14:

”C.2.9

Typbeteckning:

NK-gödselmedelslösning

Uppgifter om tillverkningsmetod:

Kemiskt framställd produkt upplöst i vatten, i stabil form vid atmosfäriskt tryck, utan tillsatser av organiska näringsämnen av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Minimihalt av näringsämnen (massprocent) och övriga krav:

—	Totalt: 15 % (N + K2O)

—	För varje näringsämne: 3 % N, 5 % K2O

—	Maximal biurethalt: urea-N × 0,026

Form, löslighet och näringsinnehåll som ska redovisas enligt vad som anges i spalterna 4, 5 och 6 Partikelstorlek

Uppgifter för identifiering av gödselmedel Övriga krav

P2O5

K2O

P2O5

K2O

(1)	Totalkväve

(2)	Nitratkväve

(3)	Ammoniakkväve

(4)

Ureakväve

Vattenlöslig K2O

(1)	Totalkväve

(2)	Om någon av kväveformerna 2, 3 och 4 uppgår till minst 1 massprocent ska detta anges

(3)	Om biurethalten är lägre än 0,2 %, får orden ’låg biurethalt’ läggas till

(1)	Vattenlöslig kaliumoxid

(2)	Uppgiften ’klorfattig’ är kopplad till en maximihalt av 2 % Cl

(3)	Klorhalten får anges

C.2.10

Typbeteckning:

NK-gödselmedelslösning innehållande ureaformaldehyd

Uppgifter om tillverkningsmetod:

Minimihalt av näringsämnen (massprocent) och övriga krav:

—	Totalt: 15 % (N + K2O)

—

För varje näringsämne:

—	5 % N, minst 25 % av den angivna halten ska komma från kväveform 5

—

5 % K2O

Maximal biurethalt: (urea-N + ureaformaldehyd-N) × 0,026

Form, löslighet och näringsinnehåll som ska redovisas enligt vad som anges i spalterna 4, 5 och 6 Partikelstorlek

Uppgifter för identifiering av gödselmedel Övriga krav

P2O5

K2O

P2O5

K2O

(1)	Totalkväve

(2)	Nitratkväve

(3)	Ammoniakkväve

(4)

Ureakväve

(5)	Kväve från ureaformaldehyd

Vattenlöslig K2O

(1)	Totalkväve

(2)	Om någon av kväveformerna 2, 3 och 4 uppgår till minst 1 massprocent ska detta anges

(3)	Kväve från ureaformaldehyd

(4)	Om biurethalten är lägre än 0,2 %, får orden ’låg biurethalt’ läggas till

(1)	Vattenlöslig kaliumoxid

(2)	Uppgiften ’klorfattig’ är kopplad till en maximihalt av 2 % Cl

(3)	Klorhalten får anges

C.2.11

Typbeteckning:

NK-gödselmedel i suspension

Uppgifter om tillverkningsmetod:

Minimihalt av näringsämnen (massprocent) och övriga krav:

—	Totalt: 18 % (N + K2O)

—	För varje näringsämne: 3 % N, 5 % K2O

—	Maximal biurethalt: urea-N × 0,026

Form, löslighet och näringsinnehåll som ska redovisas enligt vad som anges i spalterna 4, 5 och 6 Partikelstorlek

Uppgifter för identifiering av gödselmedel Övriga krav

P2O5

K2O

P2O5

K2O

(1)	Totalkväve

(2)	Nitratkväve

(3)	Ammoniakkväve

(4)

Ureakväve

Vattenlöslig K2O

(1)	Totalkväve

(2)	Om någon av kväveformerna 2, 3 och 4 uppgår till minst 1 massprocent ska detta anges

(3)	Om biurethalten är lägre än 0,2 %, får orden ’låg biurethalt’ läggas till

(1)	Vattenlöslig kaliumoxid

(2)	Uppgiften ’klorfattig’ är kopplad till en maximihalt av 2 % Cl

(3)	Klorhalten får anges

C.2.12

Typbeteckning:

NK-gödselmedel i suspension innehållande ureaformaldehyd

Uppgifter om tillverkningsmetod:

Minimihalt av näringsämnen (massprocent) och övriga krav:

—	Totalt: 18 % (N + K2O)

—

För varje näringsämne:

—	5 % N, minst 25 % av den angivna halten ska komma från kväveform 5 Minst 3/5 av den angivna kvävehalten 5 ska vara löslig i varmt vatten

—

5 % K2O

Maximal biurethalt: (urea-N + ureaformaldehyd-N) × 0,026

Form, löslighet och näringsinnehåll som ska redovisas enligt vad som anges i spalterna 4, 5 och 6 Partikelstorlek

Uppgifter för identifiering av gödselmedel Övriga krav

P2O5

K2O

P2O5

K2O

(1)	Totalkväve

(2)	Nitratkväve

(3)	Ammoniakkväve

(4)

Ureakväve

(5)	Kväve från ureaformaldehyd

Vattenlöslig K2O

(1)	Totalkväve

(2)	Om någon av kväveformerna 2, 3 och 4 uppgår till minst 1 massprocent ska detta anges

(3)	Kväve från ureaformaldehyd

(4)	Om biurethalten är lägre än 0,2 %, får orden ’låg biurethalt’ läggas till

(1)	Vattenlöslig kaliumoxid

(2)	Uppgiften ’klorfattig’ är kopplad till en maximihalt av 2 % Cl

(3)	Klorhalten får anges

C.2.13

Typbeteckning:

PK-gödselmedelslösning

Uppgifter om tillverkningsmetod:

Kemiskt framställd produkt upplöst i vatten, utan tillsatser av organiska näringsämnen av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Minimihalt av näringsämnen (massprocent) och övriga krav:

—	Totalt: 18 % (P2O5 + K2O)

—	För varje näringsämne: 5 % P2O5, 5 % K2O

Form, löslighet och näringsinnehåll som ska redovisas enligt vad som anges i spalterna 4, 5 och 6 Partikelstorlek

Uppgifter för identifiering av gödselmedel Övriga krav

P2O5

K2O

P2O5

K2O

Vattenlöslig P2O5

Vattenlöslig K2O

Vattenlöslig P2O5

(1)	Vattenlöslig kaliumoxid

(2)	Uppgiften ’klorfattig’ är kopplad till en maximihalt av 2 % Cl

(3)	Klorhalten får anges

C.2.14

Typbeteckning:

PK-gödselmedel i suspension

Uppgifter om tillverkningsmetod:

Minimihalt av näringsämnen (massprocent) och övriga krav:

—	Totalt: 18 % (P2O5 + K2O)

—	För varje näringsämne: 5 % P2O5, 5 % K2O

Form, löslighet och näringsinnehåll som ska redovisas enligt vad som anges i spalterna 4, 5 och 6 Partikelstorlek

Uppgifter för identifiering av gödselmedel Övriga krav

P2O5

K2O

P2O5

K2O

(1)	Vattenlöslig P2O5

(2)	P2O5 löslig i neutralt ammoniumcitrat

(3)	P2O5 löslig i neutralt ammoniumcitrat och vatten

Vattenlöslig K2O

Gödselmedlen får inte innehålla Thomasslagg, aluminiumkalciumfosfat, kalcinerade fosfater, delvis upplösta fosfater eller råfosfater

(1)	Om vattenlöslig P2O5 är mindre än 2 %, ska enbart löslighet 2 anges

(2)	Om vattenlöslig P2O5 är minst 2 %, ska löslighet 3 och den vattenlösliga P2O5-halten anges

(1)	Vattenlöslig kaliumoxid

(2)	Uppgiften ’klorfattig’ är kopplad till en maximihalt av 2 % Cl

(3)	Klorhalten får anges”

I tabell F.1 ska följande post läggas till som post 4:

”4

3,4-Dimetyl-1H-pyrazolfosfat (DMPP)

EG-nr 424-640-9

Minst 0,8

Högst 1,6”

I tabell F.2 ska följande post läggas till som post 3:

”3

Reaktionsblandning av N-butyltiofosforsyratriamid (NBPT) och N-propyltiofosforsyratriamid (NPPT) (förhållande 3:1 (1))

EG-nr 700-457-2

Minst 0,02

Högst 0,3”

(1) Tolerans för N-propyltiofosforsyratriamid (NPPT): 20 %.

BILAGA II

I avsnitt B i bilaga IV ska följande metoder läggas till:

”Metod 12.6

Bestämning av DMPP

EN 16328: Gödselmedel – Bestämning av 3,4-dimetyl-1H-pyrazolfosfat (DMPP) – Vätskekromatografisk metod (HPLC)

Denna analysmetod har ringtestats.

Metod 12.7

Bestämning av NBPT/NPPT

EN 16651: Fertilizers – Determination of N-(n-Butyl)thiophosphoric acid triamide (NBPT) and N-(n-Propyl)thiophosphoric acid triamide (NPPT) – Method using high-performance liquid chromatography (HPLC)

Denna analysmetod har ringtestats.”

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 337

Svensk utgåva	Lagstiftning	femtiosjunde årgången 25 november 2014

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1252/2014 av den 28 maj 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG vad gäller principer och riktlinjer för god tillverkningssed för aktiva substanser avsedda för humanläkemedel ( 1 )	1
	*	Kommissionens förordning (EU) nr 1253/2014 av den 7 juli 2014 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG avseende krav på ekodesign för ventilationsenheter ( 1 )	8
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1254/2014 av den 11 juli 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av ventilationsenheter för bostäder ( 1 )	27
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1255/2014 av den 17 juli 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt genom fastställande av innehållet i de årliga och slutliga genomföranderapporterna, inbegripet förteckningen över gemensamma indikatorer	46
	*	Kommissionens förordning (EU) nr 1256/2014 av den 21 november 2014 om förbud mot fiske efter rockor i unionens vatten i IIa och IV med fartyg som för nederländsk flagg	51
	*	Kommissionens förordning (EU) nr 1257/2014 av den 24 november 2014 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 om gödselmedel för att anpassa bilagorna I och IV ( 1 )	53
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1258/2014 av den 24 november 2014 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	66

Nr	74/TQ43
Medlemsstat	Nederländerna
Bestånd	SRX/2AC4-C
Art	Rockor (Rajiformes)
Område	Unionens vatten i IIa och IV
Datum	10.11.2014

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	AL	66,6
	IL	45,2
	MA	77,1
	ZZ	63,0
0707 00 05	AL	91,9
	JO	203,0
	TR	135,5
	ZZ	143,5
0709 93 10	MA	35,1
	TR	125,7
	ZZ	80,4
0805 20 10	MA	76,2
0805 20 10	ZZ	76,2
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	CN	59,1
	PE	74,4
	TR	72,6
	ZZ	68,7
0805 50 10	TR	77,9
0805 50 10	ZZ	77,9
0808 10 80	AU	203,7
	BR	51,7
	CA	133,4
	CL	82,8
	NZ	96,9
	US	93,2
	ZA	147,3
	ZZ	115,6
0808 30 90	CN	82,7
	US	201,1
	ZZ	141,9