21.8.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/1

(1)

Den 29 november 2013 inledde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av mononatriumglutamat med ursprung i Indonesien (nedan kallat det berörda landet). Kommissionen publicerade ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning  (2) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande).

(2)

Samma dag offentliggjorde kommissionen inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 (nedan kallad grundförordningen) beträffande gällande slutgiltiga antidumpningsåtgärder för import av mononatriumglutamat med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina) genom ett meddelande som publicerades i Europeiska unionens officiella tidning  (3).

(3)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som inlämnades den 16 oktober 2013 av Ajinomoto Foods Europe SAS (den klagande), den enda producenten av mononatriumglutamat i unionen, som står för 100 % av unionens totala produktion av mononatriumglutamat. Klagomålet innehöll bevis på dumpning och på materiell skada som orsakats av denna vilka ansågs vara tillräckliga för att motivera att en undersökning inleddes.

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades alla berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom rådde kommissionen officiellt den klagande, de kända exporterande producenterna och de indonesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer, användare och handlare att uppmärksamma inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(5)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet vid generaldirektoratet för handel.

(6)

De berörda parterna gavs även möjlighet att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angetts i tillkännagivandet om inledande. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(7)

På grund av det stora antalet exporterande tillverkare i det berörda landet, icke-närstående importörer och unionstillverkare som deltog i undersökningen samt för att det skulle vara möjligt att slutföra undersökningen inom föreskriven tid, meddelade kommissionen i tillkännagivandet om inledande att den hade beslutat att begränsa antalet exporterande tillverkare och icke-närstående importörer som skulle undersökas till ett rimligt antal, genom att i enlighet med artikel 17 i grundförordningen välja ut ett urval (detta kallas även stickprovsförfarande).

(8)

För att besluta om huruvida stickprovsförfarande krävdes och för att, i så fall, göra ett urval ombads alla icke-närstående importörer att ge sig till känna och lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(9)

Fjorton icke-närstående importörer tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i stickprovet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett stickprov på tre av dessa, baserat på den största importvolymen till unionen och importörernas geografiska belägenhet inom unionen. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd med alla kända importörer som berördes avseende stickprovsurvalet. Inga synpunkter lämnades.

(10)

Endast ett av de tre företag som valdes ut samarbetade därefter genom att lämna in svar på ett frågeformulär.

(11)

För att besluta om huruvida ett stickprovsförfarande krävdes och för att, i så fall, göra ett urval ombads alla exporterande tillverkare i Indonesien att ge sig till känna till kommissionen och lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(12)

Fyra exporterande tillverkare i det berörda landet lämnade den begärda informationen och gick med på att ingå i urvalet. Med beaktande av det lilla antalet exporterande tillverkare beslutade kommissionen att ett stickprov inte krävdes.

(13)

Kommissionen skickade frågeformulär till den enda unionstillverkaren, de fyra exporterande tillverkare som ingick i urvalet och de tre icke-närstående importörer som ingick i urvalet samt till 33 identifierade användare i unionen.

(14)

Svar på frågeformuläret mottogs från den enda unionstillverkaren, från en av de tre icke-närstående importörer som ingick i urvalet, från en handlare, från tre av fyra kända exporterande tillverkare och från fem användare.

(15)

Undersökningen visade att den exporterande tillverkare som inte samarbetade var närstående en annan exporterande tillverkare som ingick i urvalet och som samarbetade genom att lämna in svar på frågeformuläret.

(16)

Den samarbetande exporterande tillverkare som nämns i skäl 15 hävdade att denne inte skulle anses vara närstående den exporterande tillverkare som inte samarbetade, eftersom inget av företagen hade något inflytande över beslutsfattandet på det andra företaget. Vidare hävdade den samarbetande exporterande tillverkaren att denne inte kunde tvinga den tillverkare som inte samarbetade att besvara frågeformuläret. Vid undersökningen konstaterades att båda företagen ägdes av samma aktieägare. Därför ansågs de vara närstående i den mening som avses i artikel 143.1 d i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (nedan kallad tullkodexen) (4).

(17)

En tredje samarbetande exporterande tillverkare hävdade att det fanns en annan tillverkare av den berörda produkten i Indonesien, som var en del av den koncern som nämns i skäl 16 men som inte gav sig till känna. Även om en sådan tillverkare existerar hittades vid undersökningen inga bevis, på grundval av data från Eurostat och andra tillgängliga källor, på att denna tillverkare exporterade till unionen under den aktuella perioden. Därför uppmanades inte detta företag att ge sig till känna eller lämna de uppgifter som efterfrågades i de frågeformulär som var avsedda för exporterande tillverkare. Vidare fastställdes, i enlighet med vad som anges i skäl 48, en övrig antidumpningstull för alla tillverkare i det berörda landet som inte samarbetade. Denna övriga tull är baserad på artikel 18 i grundförordningen och tillämplig för ”alla övriga företag”.

(18)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav vållad skada och unionens intresse.

(19)

Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen utfördes i följande företags lokaler:

(20)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2012 till och med den 30 september 2013 (nedan kallad undersökningsperioden, UP). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 april 2010 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden) (5).

(21)

Den berörda produkten är mononatriumglutamat med ursprung i Indonesien, som för närvarande omfattas av KN-nummer ex 2922 42 00 (nedan kallad den berörda produkten). Mononatriumglutamat är en livsmedelstillsats som huvudsakligen används som smakförstärkare i soppor, buljonger, fisk- och kötträtter, kryddblandningar och färdiga maträtter. Det tillverkas i form av vita luktfria kristaller i olika storlekar. Mononatriumglutamat används även inom den kemiska industrin till annat än livsmedel, t.ex. rengöringsmedel.

(22)

Det tillverkas huvudsakligen genom jäsning av olika sockerkällor (majsstärkelse, tapiokastärkelse, sockerlösning, sockerrörsmelass och sockerbetsmelass).

(23)

Undersökningen visade att den berörda produkten, den produkt som tillverkades och såldes på den inhemska marknaden i Indonesien och den produkt som tillverkades av unionsindustrin och såldes i unionen, har samma grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper såväl som samma grundläggande användningsområden.

(24)

En berörd part hävdade att det förelåg en betydande kvalitetsskillnad mellan den mononatriumglutamat som tillverkas i Indonesien och den som tillverkas i unionen. Denne hävdade att den mononatriumglutamat som tillverkades och såldes av unionsindustrin på unionsmarknaden och mononatriumglutamaten som importerades från Indonesien på grund av kvalitetsskillnaden inte var utbytbara och därför inte skulle anses vara likadana. Detta påstående styrktes aldrig och stod i strid med undersökningens resultat, vilket inte påvisade någon kvalitetsskillnad mellan den mononatriumglutamat som tillverkats i Indonesien och den som tillverkats i unionen. Faktum är att flera användare köpte mononatriumglutamat från både unionsindustrin och från Indonesien och utnyttjade den för samma eller liknande användningsområden. Detta påstående avvisades följaktligen.

(25)

På grundval av det ovanstående anses den berörda produkten, den produkt som tillverkas och säljs på den hemmamarknaden i Indonesien och den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(26)

Kommissionen undersökte först huruvida den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden för varje samarbetande exporterande tillverkare var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden anses vara representativ om den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden per exporterande tillverkare utgör minst 5 % av den totala exportvolymen av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. På grundval av detta konstaterades det att var och en av de exporterande tillverkarnas sammanlagda försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ.

(27)

Därefter identifierades de på hemmamarknaden sålda produkttyper som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen.

(28)

Kommissionen undersökte sedan huruvida varje samarbetande exporterande tillverkares försäljning på hemmamarknaden av varje produkttyp som är identisk eller jämförbar med en produkttyp som säljs på export till unionen var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den sammanlagda försäljningsvolymen av produkten till oberoende kunder under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den totala exportvolymen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen. Kommissionen fastställde att försäljningen för de samarbetande exporterande tillverkarna i Indonesiens skett i representativa kvantiteter på den Indonesiska marknaden jämfört med den berörda produkt som exporterades till unionen av samma exporterande tillverkare.

(29)

Kommissionen undersökte därefter i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen huruvida den inhemska försäljningen för varje exporterande tillverkare kunde anses ha skett vid normal handel. Detta gjordes genom att man för varje produkttyp fastställde andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(30)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(31)

I detta fall var alla exporterande tillverkares försäljning på hemmamarknaden lönsam och det vägda genomsnittliga försäljningspriset var högre än produktionskostnaden för alla produkttyper. Därför beräknades normalvärdet för alla samarbetande exporterande tillverkare som ett vägt genomsnittspris för all försäljning på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(32)

De samarbetande exporterande tillverkarna exporterade till unionen antingen direkt till oberoende kunder eller genom närstående företag i och utanför unionen.

(33)

I fall där de exporterande tillverkarna exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen fastställdes exportpriset på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller ska betalas, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(34)

I fall där de exporterande tillverkarna exporterade den berörda produkten till unionen genom närstående företag fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I detta fall gjordes justeringar för vinst (se skäl 35) och för alla kostnader som uppgetts från importen till återförsäljningen, inbegripet försäljnings- och administrationsutgifter samt andra allmänna kostnader.

(35)

I detta avseende kunde inte de närstående företagens vinstmarginal användas eftersom den inte ansågs vara tillförlitlig. En icke-närstående importör samarbetade, men dennes lönsamhet var konfidentiell och kunde inte delges övriga tredje parter. Därför, och eftersom det inte fanns någon annan information tillgänglig, användes en vinstmarginal på 5 % för att fastställa exportpriset. Denna vinstmarginal ansågs vara rimlig eftersom den använts vid ett tidigare förfarande som rörde en annan kemisk produkt som tillverkades av en liknande industri (6).

(36)

De två samarbetande exporterande tillverkarna hävdade att exportpriserna för deras första närstående kunder var armlängdspriser, och att fastställandet av exportpriset därför borde grundas på det försäljningspris som den första närstående kunden betalade till den exporterande tillverkaren i Indonesien snarare än på ett konstruerat exportpris. De menade att deras försäljningspriser för de första närstående kunderna låg på samma nivå som priserna för icke-närstående kunder i unionen.

(37)

Vid undersökningen konstaterade man att även om prisnivåerna var lika, så var internpriserna mellan de närstående företagen inte på en nivå som gjorde det möjligt för de närstående importörerna att göra en rimlig vinst i unionen. Det kan dessutom inte uteslutas att vissa kostnader uppstått mellan de närstående företagen eller att man kompenserat korsvis för dessa via andra produkter. På grundval av detta fastslogs att internpriset inte återspeglade den berörda produktens lämpliga marknadsvärde när man jämförde med försäljningen till oberoende kunder.

(38)

Internpriset mellan de närstående företagen kan på denna grund inte anses ha fastställts enligt armlängdsprincipen och de båda påståendena avvisades. De båda exporterande tillverkarnas exportpris via närstående parter konstruerades därför i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen, enligt vad som anges i skälen 34 och 35.

(39)

Kommissionen jämförde normalvärdet och de samarbetande exporterande tillverkarnas exportpris på grundval av priset fritt fabrik.

(40)

För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs vederbörlig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i form av en justering, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(41)

Justeringar för importavgifter, rabatter, transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader samt provisioner och bankavgifter gjordes i samtliga fall där de visat sig påverka prisjämförbarheten.

(42)

En exporterande tillverkare exporterade mononatriumglutamat via ett närstående handelsföretag utanför unionen som sålde produkten vidare till en närstående importör i unionen, som i sin tur sålde produkten till icke-närstående kunder i unionen. För denna försäljning gjordes en justering för det pålägg som gjorts av handlaren utanför unionen i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen.

(43)

En exporterande tillverkare begärde en justering av normalvärdet för stimulansåtgärder och marknadsföringskostnader i enlighet med artikel 2.10 k i grundförordningen. Under undersökningen kom man dock fram till att dessa kostnader inte hade direkt anknytning till enskilda försäljningstransaktioner på hemmamarknaden, och att det därför inte kunde styrkas att prisjämförbarheten påverkades av dessa kostnader. Detta påstående avvisades därför.

(44)

Två exporterande tillverkare begärde en justering av normalvärdet för fraktkostnader i enlighet med artikel 2.10 e i grundförordningen. Fraktkostnaderna på hemmamarknaden beräknades inklusive kostnader som uppstått på grund av flytten av varorna från fabrik till lager. Dessa kostnader ansågs dock vara interna logistikkostnader och godtogs därför inte som grund för en justering av normalvärdet i enlighet med artikel 2.10 e i grundförordningen.

(45)

En berörd part hävdade att mononatriumglutamat som säljs i unionen som livsmedelstillsats måste uppfylla vissa tröskelvärden för renhet (≥ 99 %) enligt kommissionens direktiv 2008/84/EG (7). Den berörda parten hävdade att mononatriumglutamat som exporteras till unionen ska uppfylla dessa kriterier, men att inga sådana krav var tillämpliga på den produkt som säljs på hemmamarknaden i Indonesien. Därför skulle en justering av normalvärdet för olikheter i de fysiska och kemiska egenskaperna kunna motiveras i enlighet med artikel 2.10 a i grundförordningen.

(46)

Den aktuella berörda parten kvantifierade dock inte sitt påstående, då denne inte lämnade någon skälig uppskattning av den påstådda olikhetens marknadsvärde i enlighet med artikel 2.10 a i grundförordningen. Dessutom kunde kommissionen i jämförelsen beakta eventuella olikheter i renhetsgraden vid definitionen av produkttyper. Därför jämfördes produkttyper med samma eller liknande renhetsgrad som de som exporteras till unionsmarknaden å ena sidan och produkttyper som såldes på hemmamarknaden i Indonesien å andra sidan. Följaktligen var ingen justering befogad och påståendet måste avvisas.

(47)

För de två samarbetande exporterande tillverkarna jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artiklarna 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(48)

För samtliga övriga exporterande tillverkare i Indonesien fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av de tillgängliga uppgifterna i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Det bör noteras att en känd exporterande tillverkare avsiktligt undvek att samarbeta vid undersökningen, enligt vad som nämns ovan i skäl 15. Därför ansågs samarbetsviljan låg. I enlighet med artikel 18.6 beslutade kommissionen att grunda den övriga dumpningsmarginalen på den högsta dumpningsmarginalsnivån för en representativ exportvolym hos en av de kontrollerade exporterande tillverkare som samarbetade fullt ut, med beaktande av ett vägt genomsnitt av den dumpningsmarginal som fastställts för den samarbetande exporterande tillverkare som var närstående en icke samarbetande exporterande tillverkare.

(49)

På grundval av detta är de preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif (kostnad, försäkring, frakt) vid unionens gräns, före tull, följande:

(50)

Den likadana produkten tillverkades av en unionstillverkare under undersökningsperioden. Denne utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(51)

Eftersom unionsindustrin således endast utgjordes av en tillverkare, var det av sekretesskäl nödvändigt att indexera alla uppgifter eller ange dem som intervaller.

(52)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen genom att lägga ihop unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden med importen från Indonesien och andra tredjeländer, på grundval av uppgifter från Eurostat och svar på frågeformuläret.

(53)

Det anfördes att den samarbetande unionstillverkaren borde exkluderas från unionsindustrin, då denne hade anknytning till en icke samarbetande exporterande tillverkare i Indonesien, och att undersökningen borde avslutas. Den samarbetande unionstillverkaren behöver dock inte i detta fall uteslutas trots sitt förhållande till den icke samarbetande exporterande tillverkaren i Indonesien eftersom denna enda unionstillverkare samarbetade fullt ut med kommissionen vid undersökningen och genomgick en fullständig kontroll. Det faktum att den indonesiska exporterande tillverkaren inte samarbetade påverkade inte heller tillförlitligheten hos de uppgifter som inhämtades från unionstillverkaren. Därför bör argumentet avvisas.

(54)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning av mononatriumglutamat i unionen (i ton)

(55)

Förbrukningen i unionen minskade mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012, och ökade en aning igen under BÅ2012/2013 och undersökningsperioden. Totalt sett minskade förbrukningen med 2 % under skadeundersökningsperioden. Den minskade förbrukningen mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012 beror huvudsakligen på en minskning av unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden, till följd av minskad produktion under samma period (se skäl 68). Importen låg kvar på liknande nivåer under båda åren. Den ökade förbrukningen under BÅ2012/2013 beror nästan uteslutande på en ökad import, eftersom unionsindustrins försäljning i stort sett låg kvar på samma nivå. Slutligen ökade importvolymen avsevärt under undersökningsperioden, särskilt från Indonesien, medan unionsindustrins försäljning minskade igen (se skäl 57).

(56)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av Eurostat och svaren på frågeformuläret. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av förbrukningen i unionen, som fastställs i skäl 52.

(57)

Importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (ton)

(58)

Importvolymen från Indonesien tredubblades nästan under skadeundersökningsperioden. Den ökade kontinuerligt och betydligt med 182 %, från 8 638 ton under BÅ2010/2011 till 24 385 ton under undersökningsperioden.

(59)

Den motsvarande marknadsandelen tredubblades nästan under skadeundersökningsperioden. Den ökade med 187 %, trots den generella förbrukningsminskningen (-2 %).

(60)

Kommissionen fastställde priserna för importen på grundval av Eurostat och svaren på frågeformuläret.

(61)

Det genomsnittliga priset för importen till unionen från Indonesien utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser (EUR/ton)

(62)

Det genomsnittliga importpriset för mononatriumglutamat från Indonesien ökade en aning mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012, innan det minskade under BÅ2012/2013 och sedan ännu mer under undersökningsperioden. De genomsnittliga importpriserna för mononatriumglutamat från Indonesien minskade totalt sett med 6 % under skadeundersökningsperioden.

(63)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(64)

Enligt vad som nämns ovan i skäl 46 hävdade en exporterande tillverkare att mononatriumglutamat som säljs som livsmedelstillsats i unionen behöver uppnå vissa tröskelvärden för renhet enligt unionslagstiftningen. Denna exporterande tillverkare hävdade att inget sådant krav var tillämpligt på produkter som importerades från Indonesien och användes inom andra områden än inom livsmedel, och att en justering för kemiska eller fysiska egenskaper skulle kunna vara befogad vid jämförelse med den produkt som såldes på unionsmarknaden. Den exporterande tillverkaren kvantifierade dock inte sitt påstående. Dessutom kunde kommissionen vid jämförelsen beakta eventuella skillnader i renhetsgrad i definitionen av produkttyper. Därför jämfördes produkttyper med samma eller liknande renhetsgrad som de som exporteras till unionsmarknaden å ena sidan och produkttyper som såldes på hemmamarknaden i Indonesien å andra sidan. Följaktligen var ingen justering befogad och påståendet avvisades.

(65)

En berörd part hävdade effekten av valutornas fluktuationer borde beaktas vid beräkningen av prisunderskridandet för importen från Indonesien. Den sannolika effekten av den dumpade importen på unionsindustrins priser undersöks i huvudsak genom att man bland annat fastställer prisunderskridandet. I det aktuella fallet jämfördes de dumpade exportpriserna med unionsindustrins försäljningspriser. De exportpriser som användes för skadeberäkningarna räknades dock om till euro för att få en jämförbar grund. Användningen av valutakurser i detta fall innebär således att prisskillnaden fastställs på ett jämförbart sätt. Påståendet avvisades därför.

(66)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna där detta var nödvändigt. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av unionsindustrins omsättning under undersökningsperioden. Det visade en vägd genomsnittlig underskridandemarginal mellan 0 och 5 % för importen från Indonesien till unionsmarknaden.

(67)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(68)

Den totala tillverkningen, produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(69)

Produktionen fluktuerade under skadeundersökningsperioden. Den minskade mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012 men ökade mellan BÅ2011/2012 och BÅ2012/2013, för att sedan nå de lägsta nivåerna under undersökningsperioden. Undersökningen visade att fluktuationerna huvudsakligen orsakades av de nedstängningar för underhåll som unionsindustrin genomförde var 15:e månad och av dåliga väderförhållanden under vintern 2010/2011, vilket avbröt tillförseln av en av de huvudsakliga råvarorna (ammoniak). Under undersökningsperioden förlängdes nedstängningen för underhåll i ett försök att minska det stora varulagret. Totalt sett minskade produktionsvolymen med 9 % under skadeundersökningsperioden.

(70)

Produktionskapaciteten förblev totalt sett stabil under skadeundersökningsperioden.

(71)

Till följd av den minskade produktionsvolymen och den stabila produktionskapaciteten utvecklades kapacitetsutnyttjandet i enlighet med produktionsvolymen, dvs. det sjönk först under BÅ2011/2012, ökade sedan under BÅ2012/2013 och minskade igen under undersökningsperioden. Totalt sett minskade kapacitetsutnyttjandet med 9 % under skadeundersökningsperioden, i enlighet med minskningen av produktionsvolymen.

(72)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel

(73)

Unionsindustrins försäljningsvolym för mononatriumglutamat minskade med 17 % under skadeundersökningsperioden. Försäljningsvolymen minskade mest mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012, medan den under de efterföljande åren förblev relativt stabil. Försäljningsvolymens minskning ledde, tillsammans med en samtidig minskning av förbrukningen och ökning av importen från Indonesien, till att unionsindustrins marknadsandel minskade med totalt sett cirka 15 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins marknadsandel minskade med 4 % mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012, vilket sammanfaller med en ökad marknadsandel för indonesisk import under samma period. Mellan BÅ2012/2013 och undersökningsperioden fortsatte unionsindustrins marknadsandel att minska stadigt, medan den indonesiska importvolymen och marknadsandelen ökade betydligt.

(74)

Förbrukningen i unionen minskade med 2 % under skadeundersökningsperioden, men unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 17 %, vilket motsvarar en marknadsandelsförlust på 15 %.

(75)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Sysselsättning och produktivitet

(76)

Unionsindustrins sysselsättning ökade kontinuerligt och totalt sett med 8 % under skadeundersökningsperioden. Denna ökning beror huvudsakligen på att ett tidigare närstående företag integrerades 2011 och på att unionsindustrins underhållsavdelning utvidgats.

(77)

Produktiviteten minskade på grund av en kombination av ökad sysselsättning och minskad produktion, vilket tabell 4 i skäl 68 visar.

(78)

Alla dumpningsmarginaler ligger väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin är betydande, med tanke på volymen på och priserna för importen från det berörda landet.

(79)

Unionsindustrin höll fortfarande på att återhämta sig från effekterna av tidigare skadevållande dumpning på grund av import av samma produkt med ursprung i Kina. Dessa åtgärder är för närvarande föremål för en parallellt pågående översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, vilket nämns i skäl 2.

(80)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser för icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Genomsnittliga försäljningspriser

(81)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen minskade med 3 % under skadeundersökningsperioden. Det ökade först med 7 % mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012, men minskade sedan kontinuerligt fram till undersökningsperioden. Prisökningen mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012 kan ses som en konsekvens av kostnadsökningen under samma period, även om kostnadsökningen var mer markant än prisökningen. Samtidigt ökade importen från Indonesien och utövade en betydande prispress på unionsindustrin. Som en följd av detta minskade unionsindustrins priser med 6 % mellan BÅ2011/2012 och BÅ2012/2013 och med ytterligare 4 % mellan BÅ2012/2013 och undersökningsperioden.

(82)

Produktionskostnaden per enhet ökade med 30 % under skadeundersökningsperioden. BÅ2011/2012 började en kontinuerlig ökning, huvudsakligen på grund av att kostnaderna för råvaror och arbetskraft ökade. Denna kostnad kunde inte, i enlighet med vad som anges ovan, fångas upp med hjälp av en likvärdig prisökning på grund av prispressen från dumpad import från Indonesien.

(83)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(84)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 24 %. Detta kan huvudsakligen förklaras av ökade insatser från unionsindustrin för att förbättra arbetstagarnas och personalens resultat, i syfte att optimera tillverkningsprocessen.

(85)

Unionstillverkarnas lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lager

(86)

Totalt sett ökade det utgående lagret med 43 % under skadeundersökningsperioden. Från BÅ2010/2011 till BÅ2011/2012 minskade det utgående lagret till följd av en minskning av produktionsvolymen och en ökning av exportförsäljningsvolymen. Från BÅ2011/2012 till BÅ2012/2013 ökade lagren på grund av en ökning av produktionen medan unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden förblev nästan stabil. Från BÅ2012/2013 till undersökningsperioden minskade det utgående lagret igen, huvudsakligen på grund av ett beslut om att minska produktionen i ett försök att minska de höga lagernivåerna.

(87)

Utgående lager som andel av produktionen minskade mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012, men fördubblades nästan mellan BÅ2011/2012 och BÅ2012/2013. Det ökade ytterligare mellan BÅ2012/2013 och undersökningsperioden. Totalt sett ökade det med 56 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen under BÅ2012/2013 och under undersökningsperioden måste ses mot bakgrund av ökande volymer av dumpad import från Indonesien, medan unionsförsäljningen låg kvar på en nästan stabil nivå under samma period.

(88)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkaren utvecklades på följande sätt under undersökningsperioden:

Tabell 10

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(89)

Kommissionen fastställde unionsindustrins lönsamhet genom att nettovinsten före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes i procent av försäljningsomsättningen. Under BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012 minskade lönsamheten avsevärt, men förblev positiv. Från och med BÅ2012/2013 blev lönsamheten negativ. Den minskade ytterligare under undersökningsperioden. Totalt sett minskade lönsamheten med 180 % under skadeundersökningsperioden. Denna utveckling berodde huvudsakligen på prispressen från den indonesiska import som kom in i unionen till dumpade priser och som gjorde det omöjligt för unionsindustrin att sätta priser i enlighet med kostnadsökningen.

(90)

Nettokassaflödet är unionsindustrins förmåga att investera i sin verksamhet. Nettokassaflödet uppvisade samma tendens som lönsamheten, dvs. en kontinuerlig minskning under skadeundersökningsperioden med negativa resultat från och med BÅ2012/2013. Denna tendens förstärktes under undersökningsperioden. Totalt sett minskade nettokassaflödet med 119 % under skadeundersökningsperioden.

(91)

Investeringarna ökade med 97 % under skadeundersökningsperioden. De utgjordes huvudsakligen av investeringar som var nödvändiga för underhåll och för uppfyllande av lagstadgade säkerhetskrav. Trots att unionsindustrin fortfarande höll på att återhämta sig från tidigare dumpning av kinesiska exporterande tillverkare före skadeundersökningsperioden började läget att förbättras och industrin var lönsam i början av skadeundersökningsperioden fram till BÅ2011/2012. Under dessa omständigheter gjordes ett antal investeringar som inte längre kunde skjutas upp, vilket förklarar den betydande ökningen av investeringsnivåerna under BÅ2011/2012 och de efterföljande åren.

(92)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringarna. Liksom för de övriga finansiella indikatorerna var räntabiliteten för tillverkningen och försäljningen av den likadana produkten negativ från och med BÅ2012/2013, vilket återspeglar den negativa lönsamhetstendensen. Totalt sett minskade räntabiliteten med 210 % under skadeundersökningsperioden.

(93)

Med hänsyn till den minskande lönsamheten och det minskande kassaflödet påverkades företagets kapitalanskaffningsförmåga också negativt.

(94)

Nästan samtliga huvudsakliga skadeindikatorer påvisade negativa tendenser. Produktionsvolymen och kapacitetsutnyttjandet minskade med cirka 9 % och försäljningsvolymen med 17 % under skadeundersökningsperioden. I ett försök att motverka förlusterna avseende försäljningsvolym och marknadsandel minskade unionsindustrins genomsnittspriser med 3 % under skadeundersökningsperioden, samtidigt som produktionskostnaderna ökade med mer än 30 %. Som en följd av detta minskade lönsamheten, som var positiv i början av skadeundersökningsperioden, och blev negativ under BÅ2012/2013 samt fortsatte att minska under undersökningsperioden. Liknande negativa tendenser kunde observeras för nettokassaflöde och för räntabilitet.

(95)

Sysselsättningen ökad med 8 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen under skadeundersökningsperioden kan förklaras av att ett tidigare närstående företag integrerades 2011 och av att unionsindustrins underhållsavdelning utvidgats. Även för investeringar var tendensen positiv. Investeringarna var dock huvudsakligen kopplade till förebyggande åtgärder och säkerhetskrav och inte till någon kapacitetsökning. Dessa positiva tendenser utesluter därför inte att skada föreligger.

(96)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(97)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållade väsentlig skada för unionsindustrin. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all möjlig skada som orsakats av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande:

(98)

För att fastställa att ett orsakssamband förelåg mellan den dumpade importen av mononatriumglutamat med ursprung i Indonesien och den skada som unionsindustrin lidit analyserade kommissionen volymen av och prisnivåerna för importen under undersökningen samt i vilken utsträckning dessa har bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(99)

Undersökningen visade att volymen av dumpad lågprisimport från Indonesien ökade med 182 %, vilket ledde till en ökning av marknadsandelen med cirka 187 % under samma period. Detta sammanföll med att unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 17 % och dess marknadsandel minskade med 15 %. Det ledde även till att marknadsandelen för total import från övriga tredjeländer minskade med 71 %.

(100)

Samtidigt minskade de indonesiska importpriserna med 8 %. Importen från Indonesien medförde en prispress på unionsmarknaden, så att unionsindustrin inte kunde höja sina priser i linje med de ökande kostnaderna utan tvärtom blev tvungen att sänka sina priser under skadeundersökningsperioden. Detta ledde till att lönsamheten minskade betydligt och vände till förlust från BÅ2012/2013 och framåt, vilken sedan accelererade under undersökningsperioden.

(101)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att det försämrade läget för unionsindustrin sammanföll med den betydande ökningen av import till dumpade priser med ursprung i Indonesien, och att importen från Indonesien spelade en avgörande roll för den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(102)

Import från Kina är för närvarande föremål för antidumpningstullar. Importvolymen ökade under skadeundersökningsperioden med 65 %, och den motsvarande ökningen av marknadsandelen var 68 %. Både volymen och marknadsandelen låg dock på låga nivåer under skadeundersökningsperioden. De kinesiska priserna minskade avsevärt under skadeundersökningsperioden, med 20 %. Med beaktande av de införda antidumpningstullarna underskred de inte unionsindustrins priser.

(103)

Under dessa förhållanden kan inte importen från Kina anses ha bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit under undersökningsperioden.

Tabell 11

Import från Kina

(104)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Import från övriga tredjeländer

(105)

Importvolymen från övriga tredjeländer minskade totalt sett från 10 268 ton under BÅ2010/2011 till 2 894 ton under undersökningsperioden, vilket är en minskning med 72 % under skadeundersökningsperioden. Den motsvarande marknadsandelen minskade med 71 % under samma period. Under undersökningsperioden utgjorde marknadsandelen för övriga tredjeländers import endast cirka en fjärdedel av nivån under BÅ2010/2011. Totalt sett ökade priserna för importen från tredjeländer med 10 % under skadeundersökningsperioden.

(106)

En berörd part hävdade att den totala importen, inklusive Indonesien, har varit stabil under skadeundersökningsperioden.

(107)

Detta påstående gick i strid med den statistik som fanns tillgänglig och på vilken undersökningens resultat är grundade, i enlighet med tabell 13 nedan. Faktum är att den totala importen till unionen ökade med 46 % under skadeundersökningsperioden. Påståendet avvisades därför.

Tabell 13

Total import

(108)

Mot bakgrund av ovanstående drogs preliminärt slutsatsen att importen från övriga tredjeländer inte kunde bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen från Indonesien och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(109)

Förbrukningen i unionen minskade bara en aning, med 2 %, under skadeundersökningsperioden, vilket inte förklarar den 17-procentiga minskningen av unionsindustrins försäljning eller den 15-procentiga minskningen av marknadsandelen. Därför drogs preliminärt slutsatsen att utvecklingen av förbrukningen inte bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(110)

Unionsindustrins exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 14

Unionsindustrins exportresultat

(111)

Unionsindustrins exportvolym ökade under BÅ2011/2012 och minskade sedan något under de följande åren, fram till undersökningsperioden. Den fördubblades nästan under skadeundersökningsperioden. Exportpriserna minskade samtidigt en aning (med 5 %). Den ökade exportförsäljningen vägde till viss del upp för den minskade försäljningsvolymen och marknadsandelen i unionen. Faktum är att om exportförsäljningen inte hade ökat, i en situation där dumpad import medförde en stark prispress, så skulle förlusten av stordriftsfördelar och inverkan på enhetskostnaden för unionsindustrins tillverkning ha varit ännu större. Därför kan inte unionsindustrins exportresultat ha haft negativ inverkan på den skadevållande situationen.

(112)

Vissa berörda parter hävdade att unionsindustrins försäljningsminskning på unionsmarknaden är en följd av dess exportförsäljning av mononatriumglutamat till ett nyligen förvärvat livsmedelsbearbetningsföretag i Turkiet. Det fanns inget som styrkte detta påstående. Vidare har undersökningen visat att unionsindustrin inte förvärvade livsmedelsbearbetningsföretaget förrän efter undersökningsperioden. Detta kan inte ha haft någon inverkan på unionsindustrins situation under undersökningsperioden. På grundval av detta drogs slutsatsen att unionsindustrins försäljning till sitt närstående företag i Turkiet inte brutit orsakssambandet.

(113)

En berörd part hävdade att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit orsakades av ineffektivitet i unionsindustrins tillverkningsprocess. Denna berörda part angav dock inte någon specifik ineffektivitet och påståendet styrktes aldrig. Undersökningen fann inte heller någon möjlig ineffektivitet hos unionsindustrin. Påståendet avvisades därför. På grundval av detta drogs slutsatsen att unionsindustrins påstådda ineffektivitet inte brutit orsakssambandet.

(114)

En part påstod att finanskrisen ligger till grund för den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Unionsmarknaden för mononatriumglutamat var dock stabil och påverkades endast marginellt av den globala finanskrisen. Om detta inte hade varit fallet och om unionsindustrins förluster faktiskt hade orsakats av den globala finanskrisen, så skulle alla andra konkurrenter på marknaden för mononatriumglutamat ha varit i samma situation. De indonesiska tillverkarna av mononatriumglutamat tycks ha kunnat öka sin försäljningsvolym på unionsmarknaden trots den globala finanskrisen. Det finns ingen anledning att anta att unionsindustrin skulle ha påverkats av den globala finanskrisen i högre grad än dess asiatiska motsvarigheter. Argumentet måste därför avvisas. På grundval av detta drogs slutsatsen att finanskrisens inverkan inte brutit orsakssambandet.

(115)

En berörd part hävdade att den skada som unionsindustrin lidit orsakats av de betydande investeringar som var nödvändiga för att uppfylla de tillämpliga säkerhetsföreskrifterna i unionen.

(116)

Undersökningen visade dock att investeringarna med anknytning till EU:s säkerhetskrav var låga jämfört med andra investeringar under hela skadeundersökningsperioden. En betydande andel av de investeringar som unionsindustrin gjorde var förebyggande underhållsinvesteringar. Den största investeringsökningen skedde mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012. Denna ökning förklaras av att unionsindustrin, som fortfarande återhämtade sig från tidigare dumpning av kinesisk import, var tvungen att skjuta upp investeringar i förebyggande underhåll till efter förlustperioden. När tullarna på importen från Kina började ge effekt på marknaden kunde unionsindustrin gå med vinst igen och återgå till normala investeringsnivåer. Under de efterföljande perioderna förblev investeringarna på en liknande nivå och fortsatte att endast omfatta underhåll. Inga investeringar gjordes för att öka kapaciteten, som förblev stabil under skadeundersökningsperioden. På grundval av detta drogs slutsatsen att unionsindustrins investeringar inte bröt orsakssambandet.

(117)

Flera berörda parter hävdade att den skada som unionsindustrin lidit orsakades av den betydande prisökningen på de huvudsakliga råvarorna, dvs. industrisocker, ammoniak, kaustiksoda och svavelsyra.

(118)

Industrisocker är en av de huvudsakliga kostnadsfaktorerna för unionsindustrins totala produktionskostnad. Det stämmer att unionsindustrins produktionskostnad per enhet, i enlighet med vad som anges i skäl 81, ökade under skadeundersökningsperioden, inbegripet kostnaden för industrisocker. Enligt offentligt tillgänglig statistik (9) var genomsnittspriset för industrisocker i unionen lägre än världsmarknadspriset, även om det ökade en aning från BÅ2010/2011 till mitten av 2012. Därefter minskade både priset på industrisocker i unionen och världsmarknadspriset på industrisocker och etablerade sig på liknande nivåer. Därför är argumentet att ökningen av sockerpriset var en av orsakerna till skadan ogrundat och bör avvisas.

(119)

Unionsindustrins kostnader för ammoniak, kaustiksoda och svavelsyra ökade i enlighet med det internationella priset för dessa produkter under skadeundersökningsperioden. Denna prisökning var därför inte begränsad till unionsindustrin, utan påverkade även aktörer i tredjeländer. På dessa grunder kan inte prisökningen på ammoniak, kaustiksoda och svavelsyra anses vara en orsak till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(120)

En annan berörd part hävdade att högre energikostnader, högre arbetskraftskostnader och högre förpackningskostnader hade orsakat den skada som unionsindustrin lidit. Även om undersökningen visade att dessa kostnadsfaktorer faktiskt ökade under skadeundersökningsperioden (se skäl 81 och 83), så fastställde kommissionen också att unionsindustrin inte ens delvis kunde återspegla denna kostnadsökning i sitt försäljningspris på grund av den prispress som den indonesiska importen medförde. Kostnadsökningen på grund av dessa faktorer kunde därför inte anses vara orsaken till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(121)

Ovanstående analys visar att den dumpade importen med ursprung i Indonesien ökat betydligt vad gäller volym och marknadsandel mellan BÅ2010/2011 och undersökningsperioden samt att importpriserna minskat under skadeundersökningsperioden.

(122)

Den ökade marknadsandelen för lågprisimporten från Indonesien sammanföll med en väsentlig minskning av unionsindustrins marknadsandel och orsakade, tillsammans med pressen nedåt på priserna, betydande förluster för unionsindustrin.

(123)

Av undersökningen av de andra faktorer som kunde ha vållat unionssindustrin skada framgick det å andra sidan att ingen av dessa kunde ha haft en väsentligt negativ inverkan.

(124)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit orsakats av den dumpade importen från det berörda landet och att de övriga faktorerna inte bröt orsakssambandet.

(125)

Kommissionen har redogjort för verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation och avgränsat dessa från den dumpade importens skadevållande verkan. Verkningarna av importen från Kina och från övriga tredjeländer, av utvecklingen av förbrukningen, av unionsindustrins exportresultat, av unionsindustrins påstådda ineffektivitet, av finanskrisen, av investeringar och EU-rättsliga säkerhetskrav och av råvarukostnader och andra kostnader på unionsindustrins negativa utveckling var begränsade.

(126)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning fastställts. Fastställandet av unionens intresse gjordes på grundval av en bedömning av alla de olika berörda parternas intressen, däribland unionsindustrin, handlarna, importörerna, användarna och råvaruleverantörerna.

(127)

Undersökningen fastställde att den dumpade importen från Indonesien har vållat unionsindustrin väsentlig skada. Nästan samtliga skadeindikatorer visade negativa tendenser, och i synnerhet produktionsvolym, försäljningsvolym, marknadsandel och lönsamhet försämrades under skadeundersökningsperioden. Nedåtgående tendenser fastställdes även för andra indikatorer med anknytning till ekonomiskt resultat såsom kassaflöde och räntabilitet. Under samma period ökade lagerbehållningen.

(128)

När åtgärder har införts förväntas importpriserna öka och unionsindustrin kommer att befrias från den prispress som den dumpade importen för närvarande medför. Unionsindustrin bör därför kunna höja sina priser i syfte att återspegla kostnadsökningarna och gradvis nå lönsamma nivåer. Detta kommer även att ha en positiv inverkan på tillverkningen och försäljningsvolymen. I brist på åtgärder är det mycket troligt att unionsindustrins situation kommer att försämras ytterligare. Ytterligare minskningar av försäljningsvolym och marknadsandel är mycket troliga, eftersom prispressen från den dumpade importen kommer att fortsätta och unionsindustrin blir tvungen att anpassa sig till de låga prisnivåerna i unionen. I ett sådant scenario kommer unionsindustrin att fortsätta gå med betydande förlust. Det är inte uteslutet att unionsindustrin, på grund av den minskade försäljningen och produktionsvolymen samt de stora förlusterna, kommer att tvingas lägga ned tillverkningen helt och hållet på medellång sikt, med den sysselsättningsförlust i unionen som detta medför. Detta skulle även göra unionen beroende av import från tredjeländer.

(129)

Slutsatsen blir därför i detta skede att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att antidumpningstullar införs.

(130)

Fjorton företag trädde fram efter att tillkännagivandet om inledande publicerats. Stickprov genomfördes på tre icke-närstående importörer och dessa mottog frågeformulär, men endast en svarade. Detta företag blev föremål för en kontroll på plats.

(131)

Importen av mononatriumglutamat från Indonesien utgjorde mindre än 15 % av importörens omsättning. Kommissionen ansåg att företaget totalt sett skulle förbli lönsamt, även om verksamheten med anknytning till mononatriumglutamat skulle påverkas negativt av införandet av tullar.

(132)

En handlare i unionen som var involverad i återförsäljning av mononatriumglutamat på och utanför unionsmarknaden gav sig till känna under undersökningen. Denna handlare köpte huvudsakligen mononatriumglutamat från unionsindustrin, men även från importörer av mononatriumglutamat från Indonesien och andra tredjeländer. Handlarens verksamhet med anknytning till mononatriumglutamat var marginell i förhållande till den totala verksamheten. Av denna anledning ansågs den eventuella inverkan antidumpningsåtgärder skulle ha på handlarens situation vara försumbar.

(133)

Användarna verkar huvudsakligen inom livsmedels- och dryckessektorn och använder mononatriumglutamat vid tillverkning av kryddblandningar, soppor och färdiga maträtter. Mononatriumglutamat används även för vissa andra saker än livsmedel, exempelvis för tillverkning av rengöringsmedel.

(134)

Trettiotre företag trädde fram och mottog ett frågeformulär. Fem företag samarbetade under undersökningen genom att lämna in svar på frågeformuläret. Fyra av dem verkade inom livsmedel- och dryckessektorn, och en verkade inom en annan sektor. Två av de samarbetande företagen kontrollerades på plats, ett som verkade inom livsmedels- och dryckessektorn och ett som tillverkade rengöringsmedel.

(135)

Undersökningen visade att mononatriumglutamat i genomsnitt utgjorde cirka 5 % av den totala kostnaden för produkter innehållandes mononatriumglutamat som tillverkades av de samarbetande företag som tillhandahöll de uppgifter som erfordrades.

(136)

Två av de samarbetande företagen köpte huvudsakligen mononatriumglutamat från unionsindustrin och importerade ingenting eller endast små mängder från Indonesien. För dessa två företag utgjorde verksamheten med anknytning till produkter innehållandes mononatriumglutamat cirka en tredjedel av deras totala verksamhet. Under undersökningsperioden visade sig dessa företag vara lönsamma. Mot bakgrund av dessa resultat är det troligt att de föreslagna åtgärderna mot Indonesien kommer att ha begränsad inverkan på dessa företag.

(137)

De andra två företagen köpte större mängder mononatriumglutamat från Indonesien, men deras verksamhet med anknytning till mononatriumglutamat var relativt obetydlig jämfört med deras totala verksamhet. Dessutom var dessa två företag, enligt de uppgifter som lämnades in, lönsamma under undersökningsperioden. Eventuella åtgärder mot mononatriumglutamat från Indonesien kommer således troligen inte att ha någon betydande inverkan på dessa företag.

(138)

Ett av de samarbetande företagen använde mononatriumglutamat för att tillverka rengöringsmedel. Mononatriumglutamat utgjorde mellan 15 och 20 % av tillverkningskostnaden för dessa produkter. Under undersökningsperioden köpte företag huvudsakligen mononatriumglutamat från unionsindustrin, men det importerade även mononatriumglutamat från Indonesien och, i mindre utsträckning, från Sydkorea. Endast en mindre del av företagets verksamhet ägnades åt produkter innehållandes mononatriumglutamat jämfört med den totala verksamheten, som dessutom visade sig ha positiva vinstmarginaler på mellan 5 och 10 % under undersökningsperioden.

(139)

Även om det på grundval av detta inte kan uteslutas att detta företag skulle påverkas negativt av att åtgärder vidtas mot Indonesien, tyder tillgången på andra försörjningskällor och den lönsamma situationen för den verksamhet i vilken mononatriumglutamat används på att den möjliga inverkan av åtgärderna på detta företag skulle bli begränsad.

(140)

Denna berörda part påstod att mononatriumglutamat troligtvis, med hänsyn till EU:s regelverk som förbjuder användning av fosfater och andra fosforföreningar (10), kommer att användas i ökade mängder för att ersätta fosfater och andra fosforföreningar vid tillverkning av rengöringsmedel. Därför förväntas efterfrågan på mononatriumglutamat i unionen öka väsentligt och eventuella antidumpningstullar på import av mononatriumglutamat skulle få en negativ effekt på denna nya marknads utveckling.

(141)

I detta skede är det emellertid svårt att förutsäga hur den nya rättsliga ramen kommer att påverka unionsmarknaden och huruvida eller i vilken utsträckning den kommer att öka tillverkningen av mononatriumglutamatbaserade rengöringsmedel och således påverka efterfrågan på mononatriumglutamat i unionen. Den berörda parten tillhandahöll inte heller några bevis för att styrka i vilken utsträckning en antidumpningstull skulle kunna ha en negativ inverkan. I detta avseende konstateras att målet med antidumpningstullen är att återskapa lika villkor på unionsmarknaden. Importen från Indonesien ska således fortsätta att försörja unionsmarknaden, men till rättvisa priser. Inom ramen för undersökningen upptäcktes även ett antal alternativa försörjningskällor, såsom Brasilien, Vietnam och Sydkorea.

(142)

Mot bakgrund av undersökningens resultat skulle företagets lönsamhet för den verksamhet i vilken monoglutamat används oavsett, även om hela dess behov av mononatriumglutamat skulle importeras från Indonesien, förbli positiv. I detta värsta tänkbara scenario beaktas inte möjligheten att en del av tullen skulle kunna, åtminstone delvis, föras vidare till slutkonsumenterna.

(143)

Fyra unionsleverantörer av råvaror trädde fram och svarade på frågeformuläret. Deras försäljning av råvaror till unionsindustrin utgjorde endast en liten del av deras totala omsättning. Därför skulle avsaknad av åtgärder inte påverka leverantörernas situation.

(144)

Flera berörda parter påstod att unionsindustrin hade en dominerande ställning på unionsmarknaden och hävdade att antidumpningsåtgärder beträffande importen från Indonesien skulle förstärka dess ställning, vilket inte skulle ligga i unionens intresse.

(145)

Undersökningen visade tydligt att den enda unionstillverkaren inte kunde upprätthålla sin försäljningsvolym i unionen, då denne förlorade marknadsandelar till indonesisk import. Vidare kunde inte unionsindustrin höja sina prisnivåer i linje med de ökande råvarukostnaderna, på grund av prispressen som den dumpade importen från Indonesien medförde, och led betydande förluster under undersökningsperioden. Kommissionen noterade även att det finns konkurrens från importer med ursprung i ett antal tredjeländer som har fritt tillträde till unionsmarknaden. På dessa grunder fanns det inte tillräckliga bevis för någon påstådd dominerande ställning för unionsindustrin och argumentet fick avvisas.

(146)

Vissa berörda parter påstod även att det inte skulle finnas något alternativ till import från Indonesien, eftersom prisnivåerna för importen från de övriga tredjeländerna är för höga.

(147)

Det erinras om att marknadsandelen för import från övriga tredjeländer under BÅ2010/2011 var betydande. Importen från tredjeländer led också av prispressen från den dumpade importen från Indonesien och förlorat väsentliga försäljningsvolymer och marknadsandelar till importen från Indonesien. Införandet av tullar mot importen av mononatriumglutamat från Indonesien bör göra det möjligt för andra tredjeländer som Brasilien, Sydkorea och Vietnam att återta förlorade marknadsandelar i unionen. Vad gäller priser bör syftet med antidumpningsåtgärder vara att etablera lika villkor i unionen och således låta import komma in i unionen till rättvisa prisnivåer. Av undersökningen framgick att införandet av tullar inte förväntas ha någon betydande inverkan på situationen för industrin i senare led. Påståendet om att det inte fanns några alternativa försörjningskällor avvisades därför.

(148)

På grundval av ovanstående fastställde kommissionen att det inte fanns några tvingande skäl till att dra slutsatsen att det inte låg i unionens intresse att införa provisoriska åtgärder beträffande import av mononatriumglutamat med ursprung i Indonesien i detta skede av undersökningen.

(149)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(150)

För att bestämma nivån för åtgärderna fastställde kommissionen först det tullbelopp som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit.

(151)

Skadan skulle vara undanröjd om unionsindustrin kunde täcka sina produktionskostnader och göra en vinst före skatt på försäljningen av den likadana produkten på unionsmarknaden som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå under normala konkurrensförhållanden, dvs. vid avsaknad av dumpad import. Eftersom kommissionen konstaterade att den dumpade importen inte började ge effekt förrän under skadeundersökningsperiodens tredje år fastställdes vinstmarginalen utifrån periodens första två år då ingen effekt av dumpning hade konstaterats. Kommissionen ansåg det vara lämpligt att använda den vägda genomsnittliga vinstmarginalen under skadeundersökningsperiodens två första år, som fastställs i skäl 89. En vinstmarginal på mellan 5 och 15 % fastställdes. En mer exakt vinstmarginal kan inte uppges av sekretesskäl. Med detta som grund beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris för unionsindustrins likadana produkt genom att lägga till den beräknade vinstmarginalen till unionsindustrins produktionskostnad under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde sedan nivån för undanröjande av skada på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetande exporterande tillverkarna i Indonesien, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den produkt som sålts av unionsindustrin på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif. De skademarginaler som beräknats med en vinst på 5 respektive 15 % visas i tabellen i skäl 154.

(152)

Såsom nämns ovan i skäl 64 hävdade en exporterande tillverkare att renhetsgraden på det mononatriumglutamat som importerats till unionen och på det som tillverkats och sålts av unionsindustrin på unionsmarknaden kan skilja sig åt, och att en lämplig justering därför bör göras. Av de anledningar som anges i samma skäl var ingen justering befogad och påståendet fick avvisas.

(153)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas beträffande import av mononatriumglutamat med ursprung i Indonesien i enlighet med regeln om lägre tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen jämförde skademarginalerna och dumpningsmarginalerna. Tullbeloppet bör fastställas till en nivå som motsvarande de lägre av dumpnings- och skademarginalerna.

(154)

På grundval av ovanstående föreslås följande provisoriska antidumpningstullsatser, uttryckta i priset cif unionens gräns, före tull:

(155)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation för företagen som konstaterades föreligga enligt undersökningen. Dessa tullsatser är således endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet som är tillverkade av de rättssubjekt som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del med namn och adress, samt närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, ska omfattas av den tullsats som är tillämplig på alla övriga företag. De ska inte vara föremål för någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(156)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det ändrar namnet på enheten eller inrättar en ny tillverknings- eller försäljningsenhet. Denna begäran ska riktas till kommissionen (11). Begäran ska innehålla all relevant information, inbegripet följande: ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kommer att uppdatera förteckningen över företag med individuella antidumpningstullar om detta kan motiveras.

(157)

För att minimera risken för att åtgärderna kringgås på grund av den stora skillnaden på tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Företagen med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan ska överensstämma med de krav som fastställs i bilagan. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstull som är tillämplig på alla övriga företag.

(158)

För att säkerställa att antidumpningstullarna genomförs korrekt kommer antidumpningstullen för alla övriga företag att gälla inte bara de icke-samarbetande exporterande tillverkarna i denna undersökning, utan även de tillverkare som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

(159)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet vid generaldirektoratet för handel inom en fastställd tidsfrist.

(160)

De undersökningsresultat om införandet av tullar som redovisats i samband med denna förordning är preliminära och kan behöva omprövas i samband med eventuella slutgiltiga åtgärder.

a)

begära att få information om de viktigast omständigheter och överväganden som legat till grund för antagandet av denna förordning,

b)

inkomma med skriftliga synpunkter till kommissionen, och

c)

begära att bli hörda av kommissionen och/eller av förhörsombudet vid generaldirektoratet för handel.

21.8.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/26

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

21.8.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/28

(1)

Den 14 januari 2011 anmälde de slovenska myndigheterna ett kapitaltillskott på 250 miljoner euro till Nova Ljubljanska banka d.d. (nedan kallad NLB d.d.).

(2)

Genom sitt beslut av den 7 mars 2011 (2) (nedan kallat det första undsättningsbeslutet) godkände kommissionen ett första undsättningsstöd till förmån för NLB d.d. under en period av sex månader och efter det att en omstruktureringsplan lämnats in.

(3)

De slovenska myndigheterna anmälde en omstruktureringsplan den 22 juli 2011. De lämnade in ytterligare uppdateringar den 6 september 2011 och den 26 mars 2012.

(4)

Den 16 maj 2012 informerade de slovenska myndigheterna kommissionen om sin avsikt att bevilja NLB d.d. ett andra kapitaltillskott. Åtgärden anmäldes den 6 juni 2012.

(5)

Genom sitt beslut av den 2 juli 2012 (nedan kallat det andra beslutet om undsättning och om inledande av förfarandet) godkände kommissionen ett andra kapitaltillskott till NLB d.d. Samtidigt inledde kommissionen en fördjupad granskning eftersom den på grundval av den anmälda omstruktureringsplanen tvivlade på att NLB d.d. hade förmåga att återgå till lönsamhet och att åtgärderna för bördefördelning och begränsning av snedvridningen av konkurrensen var tillräckliga.

(6)

Kommissionens andra beslut om undsättning och om inledande av förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 22 november 2012. Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter (3). Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

(7)

Efter det andra beslutet om undsättning och om inledande av förfarandet anmälde de slovenska myndigheterna en reviderad omstruktureringsplan den 7 januari 2013, som var en ändring av den version som lämnades in den 25 mars 2013. I december 2013 lade de slovenska myndigheterna fram ännu en ändrad version av planen. Den version av planen som lämnades in till kommissionen i december 2013 kallas i detta beslut omstruktureringsplanen.

(8)

På begäran från kommissionen lämnade de slovenska myndigheterna kompletterande upplysningar under perioden 2 juli 2012–9 december 2013.

(9)

Den 10 april 2013 drog kommissionen enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser slutsatsen att Slovenien hade överdrivet stora ekonomiska obalanser. Enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser skulle Slovenien utföra ett stresstest uppifrån och ned och nedifrån och upp och en utvärdering av kvaliteten på tillgångarna i den slovenska banksektorn (nedan kallat stresstestet och kvalitetsutvärderingen), som också gjordes av oberoende konsulter. Resultaten från stresstestet och kvalitetsutvärderingen har inbegripits i omstruktureringsplanen.

(10)

Eftersom det är bråttom godtar Republiken Slovenien att detta beslut undantagsvis antas på engelska.

(11)

Tillsammans med sina filialer är NLB d.d. (nedan kallad NLB eller banken) Sloveniens största bank- och finanskoncern. Per den 30 september 2012 bestod koncernen av NLB d.d. och 47 banker, företag, filialer och representationskontor utomlands. NLB är en stor bankaktör i Slovenien och Sydosteuropa. Per den 30 september 2012 stod NLB för omkring 30 % av den slovenska banksektorn räknat i totala tillgångar. Banken hörde till de tre största bankerna i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Kosovo samt Republika Srpska och låg på sjätte plats i Bosnien och Hercegovina. Bankverksamhet är NLB:s viktigaste verksamhet, även om banken även tillhandahåller andra finansiella tjänster, såsom försäkringar, kapitalförvaltning, leasing, fakturakrediter och forfaiting.

(12)

NLB har kreditbetyget Caa2 negativ utsikt enligt Moody's och har kreditbetyget BB- negativt hos Fitch. Båda kreditbetygen sänktes under 2013. Huvudorsakerna till sänkningen var kreditportföljens koncentration och fortsatta försämring och bankens svaga ekonomiska och kapitalrelaterade ställning under de rådande marknadsförhållandena.

(13)

I Slovenien erbjuder NLB ett komplett sortiment av person- och företagsbanktjänster, med tonvikt på marknaden för banktjänster till privatkunder. Banken är även aktiv inom privat-, företags- och investeringsbankverksamhet.

(14)

Per den 30 juni 2013 hade NLB följande kapitalstruktur: Republiken Slovenien innehade 77,51 % av NLB:s aktier, Kapitalska družba, d.d. 6,23 %, Slovenska Odškodninska Družba 5,58 % och Poteza borzno posredniška družba, d.d. (i konkursförfarande) 2,24 %.

(15)

Per den 31 december 2012 hade NLB totala tillgångar på 14,3 miljarder euro och en total inlåning på omkring 9,1 miljarder euro, som bestod av inlåning till hushåll (6,5 miljarder euro), inlåning till företag (2 miljarder euro) och inlåning till staten (0,6 miljarder euro). Dessutom innehade banken 112 miljoner i skuldebrev under utgivning. Per samma datum uppgick NLB:s totala låneportfölj till icke-banksektorn till omkring 9,5 miljarder euro. Andelen lån i förhållande till inlåning var 104 % (jämfört med 105 % år 2011 och 127 % 2010).

(16)

Den största orsaken till NLB:s problem är ökningen av nödlidande lån, som ökade från 0,6 miljarder euro 2008 (3,8 % av den totala lånevolymen) till 3,7 miljarder euro i december 2012 (28,2 % av den totala lånevolymen). Dessa dåliga resultat uppstod i samband med stark press på NLB:s kapitaltäckning till följd av den försämrade kvaliteten på bankens tillgångsportfölj, lagstiftningskrav på höjda kapitaltäckningskvoter och enligt investerarnas förväntningar och minskad tillgång till kapital och skuldfinansiering, särskilt kapitalmarknadsfinansiering.

(17)

Innan finanskrisen bröt ut 2008 drevs NLB:s tillväxtstrategi av gynnsamma ekonomiska förhållanden. Under perioden 2002–2009 ökade NLB:s låneportfölj (nettolån) med 15 % årligen och inlåningen med 8 %. Utlåning till företag var den största orsaken till den höga tillväxten.

(18)

Förutom denna organiska tillväxt utökade NLB verksamheten genom att förvärva flera bankdotterbolag i sydöstra Europa och etablerade även nya enheter inom segmenten leasing, fakturakrediter/forfaiting, livförsäkringar/pensionsfonder och kapitalförvaltning. Även dessa segment visade organisk tillväxt.

(19)

I tabell 1 visas utvecklingen hos NLB:s tillgångar i Slovenien och sydöstra Europa under perioden 31 december 2006–30 september 2012.

Tabell 1

NLB:s totala marknadsandelar för tillgångar

(20)

NLB visade lönsamhet under perioden 2003–2008. Banken har emellertid genererat förluster efter skatt sedan 2009. Förlusterna uppgick till 87 miljoner euro 2009, 202 miljoner euro 2010, 239 miljoner euro 2011 och 273,5 miljoner euro 2012. Under den första terminen 2013 registrerade NLB förluster efter skatt på 91,2 miljoner euro. NLB:s låneportfölj började försämras 2009. De nödlidande lånen ökade från 3,8 % 2008 till 28,2 % i december 2012.

(21)

Per den 30 juni 2013 uppgick NLB:s kapitalbas till 1 074,3 miljoner euro. Bankens kärnprimärkapitalkvot enligt EU:s förordning om kapitalkrav (4) (nedan kallad kapitalkravsförordningen) uppgick till 8,5 %.

(22)

Den 4 december 2013 visade resultaten från stresstestet och kvalitetsutvärderingen att NLB hade ett kapitalunderskott på 1,8 miljarder euro (5) enligt det negativa scenariot.

(23)

Hittills har NLB beviljats följande åtgärder som omfattar statligt stöd:

(24)

Förutom dessa två kapitaltillskott har Slovenien för avsikt att vidta följande två åtgärder till förmån för NLB:

(25)

Under åren 2009 och 2010 gjorde NLB förluster efter flera års vinster, främst på grund av det försämrade ekonomiska klimatet. Den svaga ekonomiska tillväxten och den ökande arbetslösheten ledde dels till minskad efterfrågan på lån, dels till en betydlig ökning av antalet osäkra lån. NLB:s kärnprimärkapitalkvot enligt kapitalkravsförordningen minskade från 6,9 % 2009 till 6 % 2010. I juli 2010 uppmanade den slovenska centralbanken NLB att stärka sin kapitalställning. Till följd av detta beslutade NLB att anskaffa mer kapital.

(26)

NLB avsåg att anskaffa 250 miljoner euro i eget kapital, vilket motsvarade 1,6 % av bankens riskvägda tillgångar, via en marknadsintroduktion av sina aktier. Kapitalökningen genomfördes i två trancher. I det första skedet erbjöds akterna till befintliga aktieägare för teckning (det totala teckningsbara beloppet uppgick till 89,2 miljoner euro, och staten utövade fullständigt sin företrädesrätt). I det andra skedet erbjöds de återstående aktierna till allmänheten. På grund av bristande intresse från allmänheten tecknades aktierna till slut fullständigt av Slovenien.

(27)

Detta första kapitaltillskott godkändes den 7 mars 2011 som tillfälligt undsättningsstöd i kommissionens första beslut om undsättning. Kommissionen meddelade att den skulle bedöma bördefördelningen mer i detalj under sin utvärdering av den omstruktureringsplan som Slovenien hade åtagit sig att lämna in (6).

(28)

I maj 2011 krävde Sloveniens centralbank en ytterligare stärkning av NLB:s kapitalställning.

(29)

I avsaknad av privata investerare beviljade Slovenien 382,9 miljoner euro till NLB i form av villkorade konvertibla instrument, som utgör kärnprimärkapital enligt de tillämpliga bestämmelserna. I mars 2013 förvandlade NLB de villkorade konvertibla instrumenten till egna stamaktier i enlighet med villkoret i avtalet om instrumenten.

(30)

Detta andra kapitaltillskott godkändes av kommissionen genom det andra beslutet om undsättning och om inledande av förfarandet (7).

(31)

Enligt resultaten av stresstestet och kvalitetsutvärderingen och med tanke på omstruktureringsplanens utformning, inklusive avyttringen av tillgångar och överföringen av vissa värdeminskade tillgångar till BAMC, har NLB ett kapitalunderskott på 1,8 miljarder euro. Med hänsyn till effekten av den planerade nedskrivningen av den efterställda skulden (som minskar NLB:s kapitalbehov med 250 miljoner euro) kommer staten att förse NLB med ytterligare kapital till ett belopp av 1,558 miljarder euro i form av statsobligationer och kontanter för att ge banken möjlighet att återgå till lönsamhet.

(32)

Sloveniens lag om bankers stabilitet, som trädde i kraft i december 2012, utgör ramen för utfärdandet av garantier för att finansiera överföringar av ackumulerade problemtillgångar till BAMC, eller till ett specialföretag. Lagen innehåller även bestämmelser om kapitaltillskott för att hantera bankers förluster till följd av överföringar av tillgångar till deras långsiktiga ekonomiska värde.

(33)

I maj 2013 utarbetade Slovenien ett nationellt reformprogram i syfte att genomföra EU:s landsspecifika rekommendationer till landet. Det nationella reformprogrammet omfattar överföringar av värdeminskade tillgångar till BAMC från de tre största slovenska bankerna, inklusive NLB. Följande tillgångar ska överföras till BAMC: konkursföretag, fordringar som ska omstruktureras, fordringar med fastigheter som säkerhet, finansiella holdingföretag och andra nödlidande lån.

(34)

Den 17 maj 2013 lämnade Slovenien in en preliminär förteckning över tillgångar som skulle överföras från NLB till BAMC till ett belopp av 1,9 miljarder euro till kommissionen. Förteckningen har uppdaterats ytterligare sedan dess, och storleken på den tillgångsportfölj som kommer att överföras uppgår till 2,2 miljarder euro (nominellt belopp) för lån och 94 miljoner euro (marknadsvärde) för aktier.

(35)

De slovenska myndigheterna lämnade in en omstruktureringsplan som omfattar omstruktureringsperioden 2013–31 december 2017.

(36)

De viktigaste inslagen i omstruktureringsplanen är stärkt företagsstyrning och riskhantering, starkare inriktning på bankens kärnmarknader, minskning av nödlidande lån samt ett kostnadsminskningsprogram. Omstruktureringsplanen omfattar finansiella prognoser för NLB enligt ett basscenario fram till den 31 december 2017. Det negativa scenario som tagits fram med hjälp av stresstestet och kvalitetsutvärderingen har också inbegripits.

(37)

Slovenien gjorde ett antal åtaganden som anges i bilagan. För att se till att åtagandena verkligen genomförs kommer en förvaltare att utses för att övervaka processen. Förvaltarens övervakningsuppdrag täcker hela omstruktureringsperioden.

(38)

De två viktigaste frågorna när det gäller återställandet av NLB:s lönsamhet är i) genomförande av moderna strukturer och rutiner för företagsstyrning för att se till att NLB:s beslut är mer affärsinriktade, och ii) en översyn av bankens kreditpolicyer och riskhanteringsprocesser, särskilt hanteringen av kreditrisker.

(39)

De ändringar av företagsstyrningen som anges i bilagan ska enligt kapitalkravsdirektivet (8) och slovensk nationell lagstiftning genomföras inom tre månader efter den dag då detta beslut antas. Syftet med de ändringar av NLB:s stadgar och interna regler som blir följden av detta är att se till att NLB:s styrelse ensam har befogenheten och ansvaret för att leda NLB:s dagliga verksamhet på ett oberoende sätt och endast i bankens intresse. Detta medför i sin tur att armslängdsprincipen kommer att tillämpas på förbindelserna mellan banken och dess aktieägare, särskilt Slovenien. I detta avseende förbinder sig Slovenien att inte ingripa i utnämningen av tillsynsnämndens ledamöter och direktörer på annat sätt än genom att utöva sina aktieägarrättigheter enligt Sloveniens ordinarie bolagsrätt. NLB kommer att utse oberoende experter till två tredjedelar av platserna och rösträtterna i tillsynsnämnden och dess kommittéer. Banken kommer även att införa rutiner för att säkerställa en oberoende och objektiv intern revisionsfunktion. NLB kommer att tillämpa en försiktig, sund och hållbarhetsinriktad affärspolicy i genomförandet av de planerade åtgärderna. Banken kommer fortsatt att se över sina prestations- och ersättningspolicyer för att se till att de inte uppmuntrar till oskäligt risktagande, att de inriktas på långsiktiga och hållbara mål, att de är transparenta och överensstämmer med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer för ersättningspolicy och ersättningspraxis av den 10 december 2010. Fram till den 31 december 2017 kommer NLB att införa ett tak för den totala ersättningen till alla styrelseledamöter och anställda som utför speciella arbetsuppgifter enligt de berörda reglerna i bankmeddelandet från 2013 (9). Den variabla årliga ersättningen till styrelsen och personal i front office-funktioner som utför särskilda arbetsuppgifter kommer att begränsas till fem månadslöner. Det variabla beloppet för personal i andra funktioner som utför särskilda arbetsuppgifter kommer att begränsas till tre månadslöner. Betalningen av minst 50 % av den variabla ersättningen kommer dessutom att skjutas upp under en period av tre år. Detta innebär att sådan ersättning fram till den 31 december 2017 inte kommer att vara högre än 15 gånger den nationella genomsnittslönen i Slovenien eller 10 gånger genomsnittslönen i NLB, beroende på vilken som är högst.

(40)

NLB kommer dessutom att se över sina interna prissättnings- och riskhanteringsprocesser genom att tillämpa ett antal regler och åtgärder som anges närmare i bilagan. Prissättningen på nya lån kommer att anses vara lämplig om de nya lånen bidrar till att uppnå positiv avkastning på eget kapital på minst […] (10) % 2014, […] % 2015, […] % 2016 och […] % 2017 för varje klientförbindelse enligt de villkor som anges närmare i bilagan.

(41)

NLB:s tillgångar kommer att delas upp mellan en väsentlig enhet (omkring 10,6 miljarder euro) och en icke väsentlig enhet (omkring 2 miljarder euro). En pool av värdeminskade tillgångar som består av nödlidande lån (till ett nominellt värde på 2,3 miljarder euro) och en förteckning över aktier (med ett marknadsvärde på 94 miljoner euro) kommer att överföras till BAMC enligt en åtgärd för värdeminskade tillgångar. NLB kommer att minska koncernens balansomslutning från omkring 17,9 miljarder euro 2010 till [10–20] miljarder euro till den 31 december 2017.

(42)

Enligt omstruktureringsplanen förutses ett ytterligare kapitaltillskott på 1,558 miljarder euro från staten förutom det statliga stöd som banken mottog i mars 2011 och juli 2012. Detta tredje kapitaltillskott kommer omedelbart att öka kärnprimärkapitalkvoten enligt kapitalkravsförordningen till 15 % och kommer också att uppväga förväntade förluster. På så sätt försäkrar man sig om att NLB uppfyller de obligatoriska kapitalkraven under omstruktureringsperioden.

(43)

NLB:s framtida affärsstrategi inriktas på bankens kärnmarknader, det vill säga banktjänster till privatpersoner, små och medelstora företag samt utvalda företagskunder. NLB planerar en betydlig minskning av sin portfölj med ägarintressen, som överensstämmer med bankens strategi att inrikta sig på kärnverksamheter i kärnregioner. I detta avseende kommer NLB:s icke väsentliga verksamhet att skäras ned betydligt enligt omstruktureringsplanen. Nedskärningarna omfattar försäljning av alla leasing-, fakturakredits-/forfaiting- och fastighetsverksamheter samt upphörande, tills vidare, med den icke väsentliga verksamheten att bevilja nya krediter till företagskunder utomlands.

(44)

NLB kommer att minska sin kreditverksamhet i Slovenien inom följande branscher ([…] % minskning av riskvägda tillgångar i genomsnitt under perioden 31 december 2013–31 december 2017: i) företagskunder inom byggindustribranschen (riskvägda tillgångar från […] miljoner euro den 31 december 2013 till […] miljoner euro den 31 december 2017), ii) företagskunder inom transportindustribranschen (riskvägda tillgångar från […] miljoner euro den 31 december 2013 till […] miljoner euro den 31 december 2017, och iii) finansiella holdingföretag (riskvägda tillgångar från […] miljoner euro den 31 december 2013 till […] miljoner euro den 31 december 2017).

(45)

Till följd av genomförandet av omstruktureringsplanen, särskilt överföringen av värdeminskade tillgångar till BAMC, kommer NLB:s totala tillgångar att minska från 14,5 miljarder euro den 31 december 2012 till [10–20] miljarder euro den 31 december 2017. De riskvägda tillgångarna kommer att minska från 11,1 miljarder euro per den 31 december 2012 till [5–10] miljarder euro per den 31 december 2017.

(46)

NLB:s nuvarande portfölj är fullständigt finansierad under den ursprungliga löptiden. Inför framtiden planerar NLB att rikta om verksamheten för att koncentrera sig på inlåning från allmänheten, vilket är bankens historiska finansieringsbas, men planerar även att ha en diversifierad kapitalmarknadsfinanseringsbas. Andelen lån i förhållande till inlåning kommer att förbättras från 105 % 2012 till [70–80] % den 31 december 2017.

(47)

NLB planerar även ett långtgående program för kontroll och minskning av kostnader. Bankens driftskostnader uppgick till 368 miljoner euro på koncernnivå 2012. NLB kommer att minska sina driftskostnader på koncernnivå (exklusive extra och ej återkommande engångskostnader, dvs. omstruktureringsutgifter) till [300–350] miljoner euro till den 31 december 2014, [300–350] miljoner euro till den 31 december 2015, [250–300] miljoner euro till den 31 december 2016 och [200–250] miljoner euro till den 31 december 2017.

(48)

Enligt planerna bör NLB den 31 december 2017 ha uppnått en avkastning på eget kapital efter skatt på [5–10] %. Omstruktureringsplanen innehåller finansiella prognoser för perioden 2013–2017 och visar på en kärnprimärkapitalkvot enligt kapitalkravsförordningen på [10–20] % per den 31 december 2017. NLB:s vinst efter skatt kommer att uppgå till [100–150] miljoner euro 2017.

(49)

Avslutningsvis kommer Slovenien att minska sitt aktieinnehav i NLB […] (den s.k. […] per den […]). Om Slovenien inte har ingått bindande försäljnings- och inköpsavtal för försäljningen av sitt aktieinnehav i NLB förutom […], kommer Slovenien och NLB att bevilja avyttringsförvaltaren ett exklusivt mandat att sälja […], […], […], […], […] och […].

(50)

Enligt omstruktureringsplanen råder förbud mot fördelning av kuponger, vinstutdelningar och vinster under planens löptid fram till den 31 december 2017.

(51)

Slovenien garanterar att NLB under omstruktureringsperioden kommer att avstå från att göra betalningar avseende kapitalinstrument, om inte betalningarna härrör från en laglig skyldighet. Slovenien garanterar också att NLB inte kommer att säga upp eller köpa tillbaka sådana instrument utan förhandsgodkännande från kommissionen. Kuponger på kapitalinstrument som innehas av staten får betalas, om inte sådana betalningar skulle ge upphov till betalningar till andra investerare som inte skulle vara obligatoriska i annat fall. Åtagandet att inte betala kuponger under omstruktureringsperioden gäller inte nyligen utfärdade instrument (det vill säga instrument som utfärdats efter det att kommissionen antagit detta beslut) under förutsättning att eventuella betalningar av kuponger på sådana nyligen utfärdade instrument ger upphov till ett rättsligt krav att betala kuponger på NLB:s befintliga värdepapper vid tidpunkten för antagandet av detta beslut.

(52)

NLB:s befintliga aktieägare försvagades redan allvarligt till följd av det första kapitaltillskottet i mars 2011 och det andra kapitaltillskottet i juli 2012. NLB:s kvarstående underordnade värdepapper uppgår till 250 miljoner euro. Slovenien förbinder sig att se till att NLB innan något statligt stöd beviljas (dvs. det tredje kapitaltillskottet och överföringen av värdeminskade tillgångar till BAMC) fullständigt skriver ned sina aktieägares egna kapital samt utestående underordnade skulder. Till följd av detta kommer staten att bli enda aktieägare i NLB, jämfört med den andel på 33,1 % som den innehade före det första statliga kapitaltillskottet i mars 2011.

(53)

Slovenien åtar sig vidare att sälja NLB:s ägarintressen i de företag som anges i punkt 3 i bilagan, vars totala tillgångsvärde uppgick till [100–150] miljoner euro per den 31 december 2012 samt i de icke väsentliga dotterbolag som anges i punkt 4 i bilagan, vars totala tillgångsvärde var [950–1 000] miljoner euro per den 31 december 2012. NLB kommer även att sälja sina ägarintressen i alla de gemensamma företag som anges i punkt 5 i bilagan. Dessutom kommer NLB att lägga ned […] till den […].

(54)

Eventuella tillskott från NLB till sina dotterbolag i form av eget kapital kommer att tecknas till i) 25 % rabatt på aktiepriset – efter justering för ”utspädningseffekter”, kvantifierat med användning av allmänt vedertagna marknadstekniker (11) – omedelbart före meddelandet om kapitaltillskottet, eller ii) det lägsta pris vid vilket andra aktieägare i dessa dotterbolag bidrar till kapitaltillskottet. För ej börsnoterade enheter kommer aktiernas marknadsvärde att fastställas med hjälp av en lämplig och allmänt vedertagen marknadsbaserad värderingsmetod. Om kapitaltillskottet består av hybridinstrument kommer dessa instrument att innehålla en alternativ kupongbetalningsmekanism och en bestämmelse som fastställer hybridinstrumentets omräkningsgrad till eget kapital vid 25 % rabatt på det teoretiska priset utan teckningsrätter (som fastställs på samma sätt som tillskott av eget kapital).

(55)

För att begränsa snedvridning av konkurrensen planerar NLB att minska sin affärsverksamhet i Slovenien. NLB kommer att minska sin balansomslutning från omkring 17,9 miljarder euro 2010 till [10–20] miljarder euro till den 31 december 2017.

(56)

NLB har bland annat åtagit sig att sälja sina ägarintressen i bankverksamheter på strategiska marknader. NLB kommer att sälja sina […] senast den […]. Den försäljningen kommer att minska NLB:s inflytande i […]. NLB kommer även att fullständigt avyttra sitt aktieinnehav i […] senast den […].

(57)

NLB kommer att minska sin kreditverksamhet i byggbranschen, transportbranschen och i finansiella holdingföretag i Slovenien genom att minska sina riskvägda tillgångar med i genomsnitt […] % inom dessa branscher under perioden 31 december 2013–31 december 2017. NLB kommer dessutom att upphöra med sin affärsstrategi att tillhandahålla nya krediter till företagskunder utomlands.

(58)

NLB kommer att upphöra med all leasing-, fakturakredit- och forfaitingverksamhet genom att avyttra dotterbolag i Slovenien och utomlands.

(59)

NLB kommer att respektera kupongförbudet, ett förbud mot utdelning, ett förbud mot förvärv och ett förbud mot reklam och aggressiva marknadsföringsmetoder enligt de villkor som anges i de relevanta punkterna i bilagan.

(60)

En kapitalåterbetalningsmekanism införs, enligt vilken NLB kommer att betala ut utdelningar till sina aktieägare 2015, 2016 och 2017 (12). För budgetåren 2015 och 2016 kommer NLB att betala det lägre beloppet av i) 50 % av överskottskapitalet över det tillämpliga lagstadgade kapitalkravet enligt EU:s och Sloveniens lagstiftningar (inklusive pelarna 1 och 2), plus en kapitalbuffert på 100 räntepunkter, eller ii) nettoinkomsten för det relevanta året. För budgetåret 2017 kommer NLB att betala det lägre beloppet av i) 100 % av överskottskapitalet över det tillämpliga lagstadgade kapitalkravet enligt EU:s och Sloveniens lagstiftningar (inklusive pelarna 1 och 2), plus en kapitalbuffert på 100 räntepunkter, eller ii) nettoinkomsten för det relevanta året. Utan att det påverkar den slovenska centralbankens befogenheter att utöva banktillsyn över NLB ska utbetalningen av utdelningar upphävas om detta skulle äventyra bankens solvensställning under följande år.

(61)

NLB kommer att dra nytta av en åtgärd för värdeminskade tillgångar genom att överföra tillgångar till BAMC. Syftet med åtgärden är att undanröja osäkerheten kring det framtida värdet på NLB:s mest problematiska tillgångsportfölj och se till att banken koncentrerar sig på att genomföra omstruktureringsplanen.

(62)

Slovenien inrättade BAMC för att skapa stabilitet i banksektorn.

(63)

Det övergripande syftet med BAMC är att företaget ska förvalta de tillgångar företaget mottar och avyttra dem på ett ordnat sätt, med maximal återvinning. På så vis bidrar BAMC till omstruktureringen av finanssystemet, samtidigt som användningen av offentliga medel minimeras och marknadssnedvridningar undviks i så stor utsträckning som möjligt.

(64)

BAMC får förvärva eller täcka risker, särskilt tillgångar, värdepapper, derivat, rättigheter och skyldigheter enligt godkända lån eller garantier med förbunden säkerhet. BAMC kommer att betala NLB det fastställda överföringsvärdet med statligt garanterade skuldebrev som utfärdas av BAMC. Överföringsvärdet för de tillgångar som överförs till BAMC ska motsvara eller vara lägre än tillgångarnas verkliga ekonomiska värde, som fastställts av kommissionens experter enligt bestämmelserna om statligt stöd.

(65)

Överföringen rör följande tillgångskategorier:

(66)

Den 17 maj 2013 lämnade Slovenien in en preliminär förteckning över tillgångar som skulle överföras från NLB till BAMC till ett belopp av 1,9 miljarder euro till kommissionen. Förteckningen har uppdaterats ytterligare sedan dess. Storleken på den portfölj som ska överföras uppgår till 2,3 miljarder euro (nominellt belopp) för lån och 94 miljoner euro (marknadsvärde) för aktier.

(67)

Till följd av överföringen av tillgångar kommer NLB:s riskvägda tillgångar att minskas med 1,4 miljarder euro, vilket ger en sammanlagd minskning av kapitalbehoven på 112 miljoner euro. Dessa siffror rapporterades i den förteckning över tillgångar som ska överföras till BAMC som skickades till kommissionen den 14 november 2013.

(68)

Överföringsvärdet har preliminärt fastställts av Sloveniens centralbank enligt den metod som fastställs i lagen om inrättandet av BAMC. Metoden bygger på en bedömning av nettonuvärdet för framtida kassaflöden. För stora investeringar har en individuell bedömning av framtida kassaflöden utförts, medan man för små exponeringar använde en förenklad metod med en bedömning som grundas på lånens sannolikhet för fallissemang samt förlust vid fallissemang. Dessutom användes förväntade förluster i grundscenariot i ST som referens i beräkningen av överföringsvärdet. En särskild grupp bestående av de slovenska myndigheterna samt kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) som observatörer samtyckte till den använda värderingsmetoden.

(69)

För konkursföretag och nödlidande lån fastställdes de framtida kassaflödena genom marknadsvärdet på säkerheter och garantier. För att bedöma värdet på sådana säkerheter användes rapporter som utarbetats av oberoende experter under de senaste 12 månaderna.

(70)

Nettonuvärdet på framtida kassaflöden beräknades därefter med en riskfri ränta.

(71)

Det överföringsvärde för NLB:s tillgångar som fastställts av Slovenien uppgår till 617 miljoner euro för lån (vilket motsvarar 27 % av deras värde i huvudboken) och 94 miljoner euro för aktier. Slovenien har förbundit sig att se till att överföringsvärdet för de tillgångar som överförs till BAMC ska motsvara eller vara lägre än tillgångarnas verkliga ekonomiska värde, som fastställts av kommissionens experter enligt bestämmelserna om statligt stöd.

(72)

De slovenska myndigheterna har lämnat in en analys från Sloveniens centralbank, där banken bekräftar de detaljerade resultaten och de finansiella effekterna av NLB:s överföring av tillgångar till BAMC.

(73)

Slovenien har inte bedömt portföljens marknadsvärde.

(74)

Kommissionen har förlitat sig på oberoende experter som har bistått den i bedömningen av den föreslagna metoden och överföringspriset när det gäller de överförda tillgångarnas verkliga ekonomiska värde samt kvantifieringen av marknadsvärdet för dessa tillgångar enligt meddelandet om värdeminskade tillgångar (13), som utgör åtgärdens referensram.

(75)

Den 2 juli 2012 inledde kommissionen det formella granskningsförfarandet avseende kapitaltillskottsåtgärderna och den version av omstruktureringsplanen som hade lämnats in av Slovenien för att undersöka om de var förenliga med den inre marknaden i form av omstruktureringsstöd.

(76)

Vid den tidpunkten uttryckte kommissionen tvivel om huruvida den version av omstruktureringsplanen för NLB som den hade mottagit bidrog till att garantera ett återställande till långsiktig lönsamhet och om bördefördelningen och åtgärderna för att begränsa snedvridning av konkurrensen var lämpliga (14). När det gällde lönsamhetsfrågan ifrågasatte kommissionen om NLB:s beslutsprocess var förenlig med marknadsnormerna. Den uppmärksammade särskilt eventuella problem i styrningen av företaget i samband med statens ingripande som största aktieägare i bankens dagliga verksamhet (15).

(77)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter med avseende på det formella granskningsförfarandet.

(78)

Slovenien instämmer i att det första, det andra och det tredje kapitaltillskottet samt överföringen av värdeminskade tillgångar till BAMC utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Slovenien anser att dessa åtgärder är förenliga med den inre marknaden enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget.

(79)

Slovenien hävdar att omstruktureringsplanen uppfyller alla villkor som anges i omstruktureringsmeddelandet (16), som kompletteras av bankmeddelandet från 2013.

(80)

Slovenien anser särskilt att omstruktureringsplanen garanterar att NLB återgår till långsiktig lönsamhet utan statliga medel, att det egna bidraget till omstruktureringskostnaderna är tillräckligt och att planen bidrar till att begränsa snedvridningar av konkurrensen. Slovenien har gjort åtaganden om att stärka NLB:s företagsstyrning för att säkerställa ansvarsfulla beslutsprocesser i ledningen av bankens verksamheter.

(81)

Sloveniens åtaganden anges i en förteckning i bilagan till detta beslut. För att se till att åtagandena verkligen genomförs kommer en förvaltare att utses för att övervaka processen. Slovenien har dessutom åtagit sig att respektera en tidsgräns för definierade avyttringar. Om någon av de fastställda tidsgränserna för avyttringar inte följs kommer en avyttringsförvaltare att utses.

(82)

Kommissionen har redan dragit slutsatsen (17) att det första och det andra kapitaltillskottet till NLB utgör statligt stöd, vilket inte har bestridits av Slovenien. I detta avsnitt bedömer kommissionen därför endast om de två nya åtgärderna (det tredje kapitaltillskottet och överföringen av värdeminskade tillgångar till BAMC) utgör statligt stöd.

(83)

I artikel 107.1 i EUF-fördraget fastställs att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag, är oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(84)

Eftersom det tredje kapitaltillskottet på 1,558 miljarder euro kommer att tillhandahållas direkt av Slovenien, drar kommissionen slutsatsen att åtgärden härrör från statliga medel.

(85)

Tack vare det tredje kapitaltillskottet får NLB kapital i en situation av finansiell och ekonomisk kris, där det med tanke på den starka osäkerheten kring den slovenska banksektorn skulle vara omöjligt att finna sådant kapital på marknaden. Kommissionen anser därför att en investerare i en marknadsekonomi inte skulle ha tillhandahållit det tredje kapitaltillskottet. Det tredje kapitaltillskottet måste därför anses utgöra en fördel för NLB. Dessutom är fördelen selektiv eftersom den bara gynnar en enda bank.

(86)

Med tanke på att NLB är och kommer att fortsätta att vara aktiv inom finanssektorn, som är öppen för stark internationell konkurrens, kan eventuella fördelar till följd av statliga medel till banken påverka handeln inom unionen och snedvrida konkurrensen. Det tredje kapitaltillskottet utgör därför statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(87)

Stödinslaget i det tredje kapitaltillskottet uppgår till 1,558 miljarder euro.

(88)

När det gäller överföringen av värdeminskade tillgångar till BAMC anser kommissionen att åtgärden omfattar statliga medel. Slovenien inrättade BAMC för att skapa stabilitet i banksektorn och hjälpa banker med problem att överföra sina risktillgångar från balansräkningen till ett pris över gällande marknadsvärde. Dessa tillgångsöverföringar från NLB till BAMC kommer att bidra till att begränsa den förlust som banken annars skulle behöva ta för att rensa i balansräkningen och genomföra omstruktureringsplanen.

(89)

För att bedöma förekomsten av stöd i överföringen av värdeminskade tillgångar till BAMC har kommissionens experter oberoende av varandra fastställt det gällande marknadsvärdet för den portfölj som ska överföras samt dess verkliga ekonomiska värde, som samtidigt utgör det pris som tillgångarna kommer att överföras vid. Eftersom portföljens överföringsvärde är högre än det gällande marknadsvärdet utgör åtgärden en fördel för NLB.

(90)

Den fördelen bidrar till att stärka NLB:s ställning jämfört med bankens konkurrenter i Slovenien och i andra medlemsstater som inte gynnas av samma statliga stöd. Åtgärden måste därför anses kunna snedvrida konkurrensen och handeln mellan medlemstaterna, även med tanke på att NLB är och kommer att fortsätta att vara aktiv inom finanssektorn, som är öppen för stark internationell konkurrens.

(91)

När det gäller stödbeloppet i överföringen av värdeminskade tillgångar till BAMC ska det noteras att det i fotnot 2 till punkt 20 a i meddelandet om värdeminskade tillgångar fastställs att stödbeloppet motsvarar skillnaden mellan tillgångarnas överföringsvärde och marknadspriset. Överföringspriset är 617 miljoner euro, medan marknadspriset beräknas till 486 miljoner euro. Det stöd som beviljats NLB till följd av överföringen av värdeminskade tillgångar till BAMC uppgår till 130 miljoner euro.

(92)

Det sammanlagda stödet till NLB till följd av det första, det andra och det tredje kapitaltillskottet samt överföringen av värdeminskade tillgångar till BAMC uppgår således till 2,321 miljarder euro, vilket utgör 20 % av NLB:s riskvägda tillgångar i december 2012.

(93)

Enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget kan kommissionen sluta sig till att stöd är förenligt med den inre marknaden om det är avsett att ”avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi”. Kommissionen har förklarat att den globala finanskrisen kan skapa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi och att åtgärder till stöd för banker är lämpliga för att avhjälpa sådana störningar. Kommissionen har lämnat närmare förklaringar och vidareutvecklat detta i sina sex krismeddelanden (18) och i bankmeddelandet från 2013.

(94)

Bankmeddelandet från 2013 är tillämpligt på statliga stödåtgärder som anmälts från den 1 augusti och framåt. I NLB:s fall har Slovenien anmält ytterligare statligt stöd i form av kapitaltillskott och kapitallättnader efter den 1 augusti 2013. Detta innebär att bestämmelserna i bankmeddelandet från 2013 ska tillämpas i bedömningen av förenligheten hos NLB:s omstruktureringsplan.

(95)

Kommissionens olika godkännanden av de åtgärder som har vidtagits av de slovenska myndigheterna för att bekämpa finanskrisen (19) bekräftar förekomsten av en allvarlig störning i den slovenska ekonomin. Den rättsliga grunden för att bedöma förenligheten hos samtliga åtgärder som ingår i omstruktureringsplanen (dvs. det första, det andra och det tredje kapitaltillskottet samt överföringen av värdeminskade tillgångar till BAMC) är följaktligen artikel 107.3 b i EUF-fördraget.

(96)

När det närmare bestämt gäller förenligheten hos överföringen av värdeminskade tillgångar till BAMC bedömer kommissionen den åtgärden på grundval av meddelandet om värdeminskade tillgångar, som anpassades genom bankmeddelandet från 2013.

(97)

I fråga om förenligheten hos det omstruktureringsstöd som lämnats till NLB bedömer kommissionen detta på grundval av omstruktureringsplanen, som i sin tur bedöms enligt omstruktureringsmeddelandet som kompletteras genom bankmeddelandet från 2013.

(98)

När det gäller förenligheten hos det stöd som lämnats till NLB i form av en överföring av värdeminskade tillgångar till BAMC, måste kommissionen bedöma den åtgärden på grundval av meddelandet om värdeminskade tillgångar som anpassas och kompletteras genom bankmeddelandet från 2013. I meddelandet om värdeminskade tillgångar definieras räddningsprogram för värdeminskade tillgångar som åtgärder som ”befriar den mottagande banken från (eller kompenserar den för) skyldigheten att registrera en förlust eller en reserv för en eventuell förlust på grund av dess värdeminskade tillgångar och/eller frigöra lagstadgat kapital för andra ändamål”. I meddelandet anges också kriterier för sådana åtgärders förenlighet med den inre marknaden. Kriterierna omfattar följande: i) tillgångar som kan omfattas av räddningsåtgärder, ii) insyn och redovisning av värdeminskningar, iii) förvaltning av tillgångar, iv) en korrekt och konsekvent metod för värdering av tillgångar och v) lämplig ersättning och bördefördelning.

(99)

När det gäller frågan om huruvida tillgångarna är stödberättigande anges i avsnitt 5.4 i meddelandet om värdeminskade tillgångar att alla räddningsåtgärder måste grunda sig på en tydlig kartläggning av de värdeminskade tillgångarna.

(100)

För att se till att räddningsåtgärderna är förenliga gäller även vissa gränser för att tillgångarna ska få omfattas av sådana åtgärder. I meddelandet om värdeminskade tillgångar anges emellertid också att man måste finna en jämvikt mellan målet att uppnå omedelbar finansiell stabilitet och att garantera en återgång till normala marknadsförhållanden, vilket talar för ett flexibelt tillvägagångssätt i kartläggningen av tillgångsklasser. Enligt meddelandet är tillgångar som utlöste finanskrisen stödberättigande (det hänvisas uttryckligen till amerikanska värdepapper mot säkerhet i panträtter), men det är också tillåtet att ”utan kvantitativa begränsningar” utsträcka stödberättigandet till ”väl avgränsade kategorier av tillgångar som är relevanta med tanke på det systemiska hotet”.

(101)

I föreliggande ärende inriktas åtgärden för värdeminskade tillgångar på nödlidande tillgångar, som främst är relaterade till byggföretag, transportföretag och finansiella holdingföretag, eller nödlidande tillgångar med bostadsfastigheter som säkerhet. Det var inom dessa sektorer som NLB hade störst svårigheter, med stora portföljer av nödlidande lån (41 % av de nödlidande lånen för finansiella holdingföretag och 74 % för byggföretag). Den portfölj som ska överföras utgör över hälften av de värdeminskningar som bokförts av NLB d.d. per den 31 december 2012. Dessa tillgångar uppfyller därför kriterierna för stödberättigande i meddelandet om värdeminskade tillgångar.

(102)

När det gäller insyn och redovisning bör stödberättigade banker enligt avsnitt 5.1 i meddelandet om värdeminskade tillgångar ge full insyn och öppet redovisa värdeminskningar av de tillgångar som kommer att omfattas av räddningsåtgärder på grundval av en korrekt värdering som certifierats av erkända oberoende experter och validerats av den behöriga tillsynsmyndigheten. Enligt meddelandet ska redovisningen och värderingen göras före ett statligt ingripande.

(103)

Sloveniens centralbank har gjort en första värdering av tillgångarna. För det första offentliggjorde den slovenska centralbanken ett stresstest den 10 maj 2013, med uppgifter om kapitaleffekterna av överföringen av tillgångar från tre stora slovenska banker till BAMC. För det andra offentliggjordes det stresstest och den kvalitetsutvärdering som utförts av oberoende experter den 4 december 2013, med uppgifter om slovenska bankers kapitalunderskott i ett stresscenario. De tillgångsklasser som ska överföras är tydligt kartlagda, och överföringen kommer endast att genomföras enligt den värderingsmetod som har godkänts av Sloveniens centralbank. Medlemsstaten har således sett till att det råder tillräcklig insyn i och redovisning av samtliga värdeminskade tillgångar från NLB som ska överföras till BAMC. Det bör särskilt påpekas att stresstestet och kvalitetsutvärderingen som kartlägger bankens kapitalunderskott utfördes av externa experter.

(104)

När det gäller förvaltning av tillgångar är det enligt avsnitt 5.6 i meddelandet om värdeminskade tillgångar viktigt att man försäkrar sig om att den förmånstagande banken och dess värdeminskade tillgångar skiljs åt både funktionellt och organisatoriskt, särskilt vad gäller förvaltning, personal och kundkrets. I meddelandet anges vidare att syftet med detta är att banken ska kunna koncentrera sig på att återställa lönsamheten och att hindra eventuella intressekonflikter.

(105)

Tillgångarna kommer att förvaltas av BAMC, som är fullständigt oberoende gentemot NLB. Kommissionen drar därför slutsatsen att den separata tillgångsförvaltningen uppfyller kraven i meddelandet om värdeminskade tillgångar.

(106)

I avsnitt 5.5 i meddelandet om värdeminskade tillgångar påpekas att det för att undvika otillbörlig snedvridning av konkurrensen är av största vikt att tillämpa en korrekt och konsekvent metod för värdering. Huvudsyftet med värderingar är att fastställa tillgångarnas verkliga ekonomiska värde. Detta värde utgör ett riktmärke i den mån att en överföring av värdeminskade tillgångar till det värdet innebär att stödet är förenligt – det har en räddande verkan eftersom det är högre än det rådande marknadsvärdet, samtidigt som stödbeloppet begränsas till vad som är absolut nödvändigt.

(107)

Sloveniens centralbank har bedömt portföljen, och kommissionen har med hjälp av externa experter kontrollerat värderingen och den underliggande allmänna metoden för att garantera ett konsekvent tillvägagångssätt på unionsnivå.

(108)

Kommissionen drar följande slutsatser:

(109)

Kommissionen bedömde portföljens verkliga ekonomiska värde enligt dessa faktorer. Kommissionen avskilde följande två lånekategorier i bedömningen: lån till upparbetade koncernföretag å ena sidan och lån till kreditomstruktureringar och nödlidande lån å andra sidan. Aktiernas verkliga ekonomiska värde bedömdes separat.

(110)

På lån till upparbetade koncernföretag tillämpade kommissionen en värderingsbaserad metod enligt de externa experternas rekommendation. Kommissionen fastställde sannolikheten för fallissemang på grundval av NLB:s nuvarande kreditvärdering och uppdaterad finansiell information om exponeringen. Därefter bedömdes förlust vid fallissemang efter en detaljerad analys av säkerheter enligt befintlig kreditdokumentation eller tidigare kreditkvalitetsgranskningar.

(111)

När det gällde lån till kreditomstruktureringar och nödlidande exponeringar lade kommissionen tonvikten vid en analys av säkerheter för att bedöma det värde som skulle kunna återvinnas i ett likvidationsscenario genom att använda försiktiga antaganden om värdet på säkerheterna och genom att väga in resultaten från stresstestet och kvalitetsutvärderingen.

(112)

I fråga om aktier granskade kommissionen de värderingsrapporter som lämnats in av Slovenien för att bedöma huruvida de rapporterade marknadsvärdena överensstämde med marknadsnoteringarna för börsnoterade företag och om den värderingsmetod som använts för ej börsnoterade företag överensstämde med marknadsstandarderna.

(113)

Kommissionen drar slutsatsen att det verkliga ekonomiska värdet på låneportföljen är 617 miljoner euro för ett nominellt belopp på 2,3 miljarder euro och att det verkliga ekonomiska värdet på aktieportföljen är 94 miljoner euro. Enligt omstruktureringsplanen ska tillgångarna överföras till BAMC vid verkligt ekonomiskt värde.

(114)

När det gäller marknadsvärdet använder kommissionen en spridningstäckningsmetod för att bedöma det rådande marknadsvärdet vid tidpunkten för överföringen. På grundval av detta uppskattas portföljens marknadsvärde till 486 miljoner euro för lån och 94 miljoner euro för aktier.

(115)

Stödbeloppet är därför skillnaden mellan överföringsvärdet och marknadsvärdet, som är 130 miljoner euro.

(116)

När det gäller bördefördelning upprepas i avsnitt 5.2 i meddelandet om värdeminskade tillgångar den allmänna principen att bankerna i största möjliga utsträckning ska bära de förluster som hänför sig till värdeminskade tillgångar för att säkerställa att aktieägarna tar en motsvarande del av ansvaret och bördan. Tillgångarna bör följaktligen överföras till ett pris som motsvarar eller är lägre än deras verkliga ekonomiska värde.

(117)

Sloveniens åtagande är ett övergångspris för tillgångarna vid deras verkliga ekonomiska värde eller lägre, vilket överensstämmer med meddelandet om värdeminskade tillgångar.

(118)

Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att överföringen av värdeminskade tillgångar till BAMC uppfyller alla villkor och krav i meddelandet om värdeminskade tillgångar som anpassas och kompletteras av bankmeddelandet från 2013.

(119)

Enligt punkt 31 i bankmeddelandet från 2013 kommer omstruktureringsplaner med omstruktureringsstöd, med undantag för kraven på kapitalanskaffning och bördefördelning, även fortsättningsvis att bedömas på grundval av omstruktureringsmeddelandet.

(120)

Enligt omstruktureringsmeddelandet och bankmeddelandet från 2013 måste en omstruktureringsplan för det första uppfylla kravet att den omstruktureringsprocess som en mottagare av statligt stöd genomgår är lämplig för att återställa stödmottagarens långsiktiga lönsamhet. För det andra måste stödbeloppet begränsas till vad som är absolut nödvändigt, och både aktieägare och innehavare av efterställda fordringar måste bidra till att minska kapitalunderskottet i största möjliga utsträckning. För det tredje måste det finnas åtgärder för att begränsa snedvridningar av konkurrensen till följd av konstlat stöd till stödmottagarens marknadskraft och för att säkra en konkurrenskraftig banksektor. Dessutom är det nödvändigt att hantera övervaknings- och förfarandefrågor.

(121)

Såsom anges i omstruktureringsmeddelandet ska medlemsstaterna lägga fram omfattande omstruktureringsplaner som visar hur stödmottagarens långsiktiga lönsamhet kommer att återställas utan statligt stöd inom en rimlig tidsperiod, dock högst fem år. Långsiktig lönsamhet uppnås när banken kan konkurrera på kapitalmarknaden av egen kraft, med iakttagande av relevanta rättsregler. För att banken ska kunna göra detta måste den kunna täcka alla sina kostnader och uppvisa en rimlig avkastning på eget kapital, med beaktande av sin riskprofil. Återställandet av en banks lönsamhet bör huvudsakligen härröra från interna åtgärder och bygga på en trovärdig omstruktureringsplan.

(122)

Enligt NLB:s omstruktureringsplan, som täcker perioden fram till den 31 december 2017, kommer bankens lönsamhet att återställas i slutet av omstruktureringsperioden. Den viktigaste faktorn i detta är den förväntade förbättringen av portföljens kvalitet samt ett minskat behov av ytterligare värdeminskningar och avsättningar. NLB kommer även att återställa sin lönsamhet genom att bankens balansräkning rensas till följd av den planerade överföringen av nödlidande tillgångar till BAMC. Dessutom kommer driften av NLB att förbättras genom kostnadsminskningsåtgärder och stabilisering av inkomsten. För att säkra bankens lönsamhet efter överföringen av nödlidande tillgångar till BAMC grundas omstruktureringsplanen på ett antagande om ett kapitaltillskott från staten till ett belopp av 1,558 miljarder euro 2013 och en fullständig avskrivning av förlagsobligationer och aktieägarnas eget kapital till ett belopp av 250 miljoner euro.

(123)

Enligt punkt 10 i omstruktureringsmeddelandet ska den föreslagna omstruktureringsplanen bidra till att avhjälpa enhetens brister. Omstruktureringsplanen innehåller en redogörelse för orsakerna till NLB:s svårigheter. NLB:s låneportfölj drabbades hårt under krisen och gav upphov till stora förluster i form av värdeminskningar.

(124)

Tillväxten hos bankens låneportfölj finansierades av kapitalmarknaden, vilket ledde till en skyhög andel lån i förhållande till inlåning (från 74 % 2002 till 137 % 2009). Banken stärkte inte sin kapitalbas tillräckligt och förlitade sig starkt på hybridinstrument innan krisen bröt ut.

(125)

Före krisen ackumulerade NLB exponeringar till byggindustrin, byggherrar och finansiella holdingföretag, men kvaliteten på riskhanteringen släpade efter. Ackumuleringen av dåliga lån visade sig vara förödande när krisen bröt ut och ekonomin saktades ned. Det nationella väganläggningsprojektet löpte ut 2008, och den inhemska efterfrågan på fastigheter minskade drastiskt. De flesta slovenska företag var starkt belånade och pressades av den ekonomiska nedgången, värdeminskade tillgångar och statsobligationer samt minskad tillgång till kredit. Den allvarliga ekonomiska nedgången i kombination med bristande riskhanteringsrutiner ledde till ett ökat antal nödlidande lån. De nödlidande lånen utgjorde i själva verket så mycket som 29 % av NLB:s bruttolån den 30 september 2012, och det var byggindustrin som visade de sämsta siffrorna (74 %). Till följd av detta uppgick förlusterna efter skatt till 87 miljoner euro 2009, 202 miljoner euro 2010, 240 miljoner euro 2011 och 273 miljoner euro 2012.

(126)

Svaga företagsstyrningsregler, vilket i sin tur ledde till att staten gick in och fick inflytande över NLB:s dagliga verksamhet, var en annan orsak till bankens problem.

(127)

Det finns därför fem stora problem som måste lösas för att NLB ska kunna återställas till långsiktig lönsamhet. För det första är det nödvändigt att stärka företagsstyrningen för att se till att bankens ledning ensam fattar ekonomiskt motiverade affärsbeslut och att staten inte kommer att påverka den dagliga verksamheten. För det andra måste NLB förbättra sin prissättningspolicy och riskhanteringsram så att marginalerna bevaras och förlusterna minimeras. För det tredje måste NLB rensa upp i sin balansräkning och minska sin exponering för problematiska branscher, antingen genom lämpliga avsättningar och skuldsanering av problematiska tillgångar eller genom en överföring av problematiska lån till BAMC. För det fjärde måste banken återställa balansräkningsstrukturen med hjälp av ett kapitaltillskott och genom att stärka inlåningsbasen eller minska skuldsättningskvoten. Avslutningsvis måste NLB förbättra sin operativa effektivitet för att säkra tillräcklig lönsamhet.

(128)

Åtagandena kommer att garantera att styrelsen och ledningen kan fastställa utlåningskriterier på ett oberoende sätt. Åtagandena garanterar också att lånen kommer att prissättas utifrån en prissättningspolicy med fastställda minimiregler för avkastning på eget kapital för alla lån, vilket bidrar till att begränsa möjligheten att banken lånar ut under marknadspris till följd av externt inflytande.

(129)

Åtagandena förefaller vara tillräckliga för att på ett lämpligt sätt hantera och avhjälpa de största bristerna i styrningen av NLB. De innehåller lämpliga garantier för att förhindra intressekonflikter och se till att strategier och beslut är affärsorienterade och påverkas varken av andra mål än värdemaximering eller är föremål för olämpligt externt inflytande. De planerade ändringarna av företagsstyrningen kommer att leda till att banken blir mindre sårbar för externt inflytande, samtidigt som marknadsdisciplinen ökar genom strängare kontroll över och insyn i ledningens beslut.

(130)

NLB kommer fortsatt att se över sina prestations- och ersättningspolicyer för att se till att de inte uppmuntrar till oskäligt risktagande och att de inriktas på långsiktiga och hållbara mål. Dessutom kommer ett tak att införas till och med den 31 december 2017 för den totala ersättningen till alla styrelseledamöter och anställda som utför speciella arbetsuppgifter enligt punkterna 37–39 i bankmeddelandet för att se till att omstruktureringsplanen genomförs i rätt tid.

(131)

Slovenien åtar sig också att avyttra sitt aktieinnehav i NLB till […] % med […] till en investerare som är oberoende gentemot och inte har några kopplingar till Slovenien. Den avyttringen kommer avsevärt att minska det externa inflytandet över bankens ledning och affärsverksamheter.

(132)

NLB kommer att stärka sin prissättningspolicy och riskhanteringsram genom ett antal regler och åtgärder som syftar till att skydda bankens bästa affärsintressen. Dessa åtgärder omfattar bland annat utbildning av personal, poängsättning av kunder, prissättning på ny produktion samt en översyn av kreditriskprocessen.

(133)

Prissättningen på nya lån kommer till den 31 december 2017 att ge en positiv avkastning på eget kapital på minst […] % i varje kundförbindelse. Prissättningen kommer att fasas in gradvis, med början vid […] % avkastning på eget kapital i varje kundförbindelse 2014, för att nå […] % den 31 december 2017.

(134)

Den förbättring av NLB:s prissättningspolicy och riskhanteringsram som blir följden av detta är både lämplig och nödvändig för att banken ska kunna föra en strängare kreditpolicy för ny utlåning och ha en mer konservativ policy för avsättningar. Dessa reformer bidrar till att lösa NLB:s svaga punkter, som ledde till en dålig kvalitet på låneportföljen, alltför många nödlidande lån och höga kreditkostnader. Åtgärderna bidrar till att hantera dessa orsaker till NLB:s dåliga lönsamhet och bidrar därför också till bankens långsiktiga lönsamhet.

(135)

Enligt omstruktureringsplanen kommer det även att göras en organisatorisk uppdelning mellan NLB:s icke väsentliga verksamheter och kärnverksamheter. Denna omorganisation ger NLB möjlighet att rationalisera sina kärnverksamheter. Tack vare uppdelningen kan banken också genomföra en mer riktad strategi för att avveckla sina icke väsentliga verksamheter och förvalta de nödlidande tillgångarna för att maximera återvinningsvärdet.

(136)

Till följd av omstruktureringsplanen kommer NLB:s riskvägda tillgångar att minska från 11,1 miljarder euro per den 31 december 2012 till [5–10] miljarder euro per den 31 december 2017. Minskningen av de riskvägda tillgångarna, särskilt inom de mest problematiska branscherna finansiella holdingföretag, transportföretag och byggföretag, garanterar att risken i samband med dessa exponeringar kommer att minska under omstruktureringsperioden.

(137)

NLB kommer att överföra en portfölj på 2,3 miljarder euro i nödlidande lån till BAMC, vilket ger banken möjlighet att inrikta sig på förvaltningen av de lån som löper normalt samtidigt som man frigör resurser för att avveckla de återstående nödlidande lånen.

(138)

Enligt NLB:s framtida strategi kommer banken att rikta om verksamheten mot mer konservativa affärer, med kärnsegmenten banktjänster till privatpersoner, små och medelstora företag och utvalda företagskunder i Slovenien. Banken kommer att åstadkomma detta genom avsevärda avyttringar och nedskärningar i icke väsentliga verksamheter för att frigöra resurser för kärnverksamheterna.

(139)

NLB mottog redan kapitaltillskott från staten i mars 2011 och juli 2012. Tack vare det tredje kapitaltillskottet kan banken uppfylla den slovenska centralbankens kapitalkrav och därmed återställa lönsamheten.

(140)

Bankens behov enligt stresstestet och kvalitetsutvärderingen har räknats in i beloppet för det tredje kapitaltillskottet. Efter det kapitaltillskottet kommer bankens kärnprimärkapitalkvot enligt kapitalkravsförordningen omedelbart att nå 15 % och kommer att nå [10–20] % den 31 december 2017, vilket långt överskrider den slovenska centralbankens kapitalkrav på 9 % kärnprimärkapitalkvot enligt kapitalkravsförordningen.

(141)

NLB kommer dessutom att rensa sin balansräkning genom överföringen av en avsevärd portfölj av nödlidande och värdeminskade tillgångar till BAMC.

(142)

Banken kommer att höja sin finansieringsprofil genom att minska koncernintern finansiering av sina dotterbolag, avyttra icke väsentliga verksamheter och rikta om verksamheten mot sin historiska finansieringsbas av inlåning från privatpersoner. Andelen lån i förhållande till inlåning kommer att förbättras från 105 % 2012 till [70–80] % den 31 december 2017.

(143)

Den långsiktiga lönsamheten kommer att återställas tack vare bankens strategiska omriktning mot kärnverksamheterna banktjänster till privatpersoner, små och medelstora företag och utvalda företagskunder i Slovenien, vilket gör att banken kan uppfylla sina mål för avkastning på eget kapital.

(144)

NLB kommer att förbättra sin nettoräntemarginal genom lämplig prissättning på ny utlåning. Prissättningen på nya lån kommer i synnerhet att ge en positiv avkastning på eget kapital på minst […] % 2014, […] % 2015, […] % 2016 och […] % in 2017 för varje kundförbindelse.

(145)

NLB kommer även att dokumentera alla omstruktureringsbeslut. Dokumentationen kommer att omfatta en jämförelse med alternativa lösningar, till exempel verkställande av en säkerhet och uppsägning av förbindelsen. NLB kommer att visa att man har valt den lösning som maximerar bankens nettonuvärde.

(146)

NLB planerar även ett långtgående program för kontroll och minskning av kostnader genom en omfattande konsolidering av bankens affärslokaler och nätverk av filialer samt personalnedskärningar. Banken kommer dessutom att förbättra sin operativa effektivitet, värva kunder enligt en riskanpassad och lönsamhetsinriktad strategi och optimera likviditet och andra kostnader. Omstruktureringsplanen beräknas leda till en minskning av K/I-talet till mindre än 60 %, jämförbart med de nivåer som banken låg på före krisen. NLB kommer till den 31 december 2017 att uppnå en avkastning på eget kapital efter skatt på [5–10] % och en kärnprimärkapitalkvot enligt kapitalkravsförordningen på [10–20] %. NLB:s vinst efter skatt kommer att uppgå till [100–150] miljoner euro 2017.

(147)

Flödet av värdeminskningar förväntas minska allteftersom omstruktureringsplanen gradvis genomförs. Banken kommer att ha en sundare kreditriskprofil till följd av överföringen av värdeminskade tillgångar till BAMC, åtagandena i fråga om hantering av kreditrisken och omstruktureringen av återstående nödlidande lån i portföljen så att deras nettonuvärde maximeras för banken samt andra åtgärder som bidrar till att stärka bankens riskhanteringsram.

(148)

Kommissionen anser därför att omstruktureringsplanen är lämplig för att återställa NLB:s långsiktiga lönsamhet.

(149)

I omstruktureringsmeddelandet kompletterat av bankmeddelandet från 2013 anges att stödmottagaren bör lämna ett eget bidrag och att stöd bör begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att begränsa snedvridningar av konkurrensen och hindra ett överdrivet risktagande. Därför fastställs att i) både omstruktureringskostnaderna och stödbeloppet bör vara begränsade, och ii) att befintliga aktieägare och innehavare av efterställda fordringar bör dela på bördan i så stor utsträckning som möjligt.

(150)

En lämplig bördefördelning omfattar vanligtvis, efter det att förlusterna först absorberats av eget kapital, bidrag från innehavare av hybridkapital och innehavare av efterställda lån. Innehavare av hybridkapital och innehavare av efterställda lån måste bidra till att minska kapitalunderskottet i största möjliga utsträckning. Sådana bidrag kan utgöras antingen av en omräkning till kärnprimärkapital (20) eller en nedskrivning av kapitalbeloppet av instrumenten. Under alla omständigheter måste utbetalningar från stödmottagaren till innehavarna av sådana värdepapper förhindras så långt det är möjligt enligt lag.

(151)

Det finns inget i omstruktureringsplanen som tyder på att stödet är större än vad som behövs för att täcka kostnaderna för återställandet av NLB:s lönsamhet. Det kapitalunderskott som behöver täckas genom det tredje kapitaltillskottet fastställdes på grundval av ett stresstest och en kvalitetsutvärdering. Uppskattningen av kapitaltillskottet bygger särskilt på en värdering av tillgångarna, som visar att den nivån är nödvändig och tillräcklig för att hantera en stressituation. Tack vare stresstestet och kvalitetsutvärderingen klargjordes den nödvändiga kapitalnivån ytterligare. Det tredje kapitaltillskottet uppgår till ett belopp som gör det möjligt för banken att uppfylla de lagstadgade kapitalkraven och marknadsförväntningarna. Dessutom kommer en kapitalåterbetalningsmekanism att finnas för att begränsa uppbyggnaden av överskottskapital i NLB, enligt vilken banken måste betala utdelningar för budgetåren 2015, 2016 och 2017 beräknat på en ökande procentandel av eventuellt överskottskapital. Kapitalåterbetalningsmekanismen garanterar att banken inte använder överskottskapital över de lagstadgade minimikapitalkraven för att inleda nya verksamheter innan den återbetalat staten.

(152)

För att NLB d.d. ska kunna erhålla vinstutdelningar från sina dotterbolag och för att undvika uppbyggnad av likviditet hos dem får dessa dotterbolag betala ut vinstutdelningar trots att det råder ett förbud mot sådana utbetalningar. Dessa bolag får utbetala vinstutdelningar om NLB d.d., direkt eller indirekt, har det största aktieinnehavet och alla externa aktieägare tillsammans innehar mindre än 15 % av aktierna och rösträtterna i det berörda bolaget. Kommissionen anser att dotterbolagens möjlighet att utbetala vinstutdelningar till NLB d.d. bidrar till att begränsa stödbeloppet till vad som är absolut nödvändigt. Det kommer dessutom att ge NLB tillräcklig flexibilitet för en effektiv förvaltning av bankens konsoliderade kapital och likviditet och underlätta återbetalningen av stödet. Det faktum att även minoritetsaktieägarna i dotterbolagen skulle få del av vinstutdelningarna till följd av denna bestämmelse är en proportionerlig spridningseffekt jämfört med fördelarna, särskilt med tanke på det relativt låga belopp av vinstutdelningar som slutligen kommer att betalas ut till alla andra aktieägare än NLB d.d., vilket inte kommer att vara större än en tiondel av beloppet för de vinstutdelningar som slutligen kan betalas till NLB d.d.

(153)

För det första uppfyller åtagandena om bördefördelning för aktieägare och innehavare av efterställda fordringar omstruktureringsmeddelandet kompletterat av bankmeddelandet från 2013.

(154)

I detta avseende har Slovenien åtagit sig att se till att NLB innan något statligt stöd beviljas till banken (dvs. det tredje kapitaltillskottet och överföringen av värdeminskade tillgångar till BAMC) gör en fullständig nedskrivning av aktieägarnas egna kapital och utestående underställda skulder för att se till att kraven i bankmeddelandet från 2013 uppfylls. Kommissionen välkomnar att bidraget från innehavarna av efterställda fordringar uppnås i största möjliga utsträckning, vilket säkerställer en lämplig bördefördelning. Tillskotten av statligt kapital kommer först att genomföras efter det att innehavarna av efterställda fordringar har avvecklats fullständigt. Denna bestämmelse garanterar att alla befintliga innehavare av efterställda fordringar fullständigt måste bidra till bankens omstruktureringskostnader innan staten går in. Staten kommer därmed att äga 100 % av bankens aktier efter det tredje kapitaltillskottet, jämfört med 33,1 % efter statens första kapitaltillskott.

(155)

För det andra anges det i punkt 24 i omstruktureringsmeddelandet att en lämplig ersättning för statligt kapital också är ett sätt att uppnå bördefördelning.

(156)

När det gäller det första och det andra kapitaltillskottet konstaterar kommissionen att de gjordes till priser som var förenliga med principerna om bördefördelning (21). När det gäller det tredje kapitaltillskottet som ingår i omstruktureringsplanen kommer staten att äga 100 % av banken efter rekapitaliseringen, vilket maximerar bördefördelningen. Kommissionen har dessutom redan fastställt att ersättningsnivån för överföringen av värdeminskade tillgångar till BAMC är lämplig.

(157)

För det tredje kommer de omstruktureringskostnader som omstruktureringsplanen ger upphov till att täckas genom interna åtgärder av NLB. Banken kommer att genomföra kostnadsnedskärningar, vilket kommer att leda till en minskning av driftskostnaderna från 368 miljoner euro per den 31 december 2012 till [250–300] miljoner euro per den 31 december 2017 i ett basscenario. Enligt omstruktureringsplanen kommer NLB även att avyttra minst [80–90] % av sina icke-bankverksamheter. Dessutom införs en kapitalåterbetalningsmekanism som möjliggör betalningar av vinstutdelningar till staten för budgetåren 2015, 2016 och 2017 i största möjliga utsträckning och utan att äventyra bankens lagstadgade kapitalkrav.

(158)

För det fjärde har Slovenien förutom dessa strukturella åtgärder även åtagit sig att införa ett kupongförbud, ett förbud mot förvärv och ett förbud mot reklam och aggressiva marknadsföringsmetoder.

(159)

Kommissionen konstaterar att åtagandet att inte betala kuponger under omstruktureringsperioden inte gäller nyligen utfärdade instrument under förutsättning att eventuella betalningar av kuponger på sådana nyligen utfärdade instrument ger upphov till ett rättsligt krav att betala kuponger på NLB:s befintliga värdepapper vid tidpunkten för antagandet av detta beslut (22). Kommissionen godtar den begränsningen av kupongförbudet för att ge koncernen möjlighet att anskaffa nytt hybridkapital på marknaden enligt punkt 26 i omstruktureringsmeddelandet. Genom att utfärda underordnade värdepapper efter datumet för antagandet av detta beslut kan banken anskaffa ytterligare finansiering och hybridkapital utan att utlösa betalning av kuponger på befintliga värdepapper, särskilt befintliga underordnade skulder. Genom begränsningen av kupongförbudet kan banken därför utfärda ytterligare kärnprimärkapital enligt kapitalkravsförordningen, vilket eventuellt kan minska det kapital banken behöver i form av eget kapital. I detta avseende är det viktigt att påminna om att kupongerna för att vara kvalificerade som kärnprimärkapital enligt kapitalkravsförordningen måste vara valfria och inte får vara obligatoriska för skuldinstrument. I föreliggande ärende bör det även noteras att efter den fullständiga nedskrivningen av NLB:s aktieägares egna kapital och utestående underordnade skulder kommer inget eget kapital eller underordnade skulder att finnas kvar i NLB. Begränsningen av kupongförbudet urholkar inte de nyttiga effekterna av förbud av det slag som diskuteras i omstruktureringsbeslutet, eftersom det åtagande som NLB har gjort om att betalningen av kuponger på nya instrument inte kommer att ge upphov till en rättslig skyldighet att göra kupongbetalningar på NLB:s befintliga värdepapper kommer att förhindra eventuellt onödigt utflöde av kapital.

(160)

Bördefördelningen för eget kapital, hybridinstrument och innehavare av underordnade fordringar, kostnadsminskningar, avyttringar och lämplig ersättning för stödet utgör följaktligen ett tillräckligt eget bidrag från NLB till kostnaderna för bankens omstrukturering.

(161)

Kommissionen drar därför slutsatsen att omstruktureringsplanen möjliggör ett lämpligt eget bidrag och en lämplig bördefördelning.

(162)

Enligt avsnitt 4 i omstruktureringsmeddelandet bör omstruktureringsplaner innehålla åtgärder för att begränsa snedvridningar av konkurrensen. Dessa åtgärder bör vara särskilt anpassade för att ta itu med de snedvridningar som identifierats på de marknader där den stödmottagande banken är verksam efter omstruktureringen. Typen och formen av sådana åtgärder är beroende av två kriterier: För det första stödbeloppets storlek och de villkor och omständigheter på grundval av vilka stödet beviljats och för det andra särdragen på den eller de marknader där stödmottagaren kommer att bedriva sin verksamhet. Dessutom beaktar kommissionen storleken på stödmottagarens egna bidrag och bördefördelning under omstruktureringsperioden.

(163)

NLB har mottagit statligt stöd i form av kapitaltillskott och åtgärder för värdeminskade tillgångar upp till ett belopp av 2,321 miljarder euro, vilket motsvarar 20 % av NLB:s riskvägda tillgångar (23). Lämplig ersättning för stödet och åtgärder för att begränsa eventuella snedvridningar av konkurrensen är viktiga, särskilt med tanke på att stödbeloppet är förhållandevis stort.

(164)

En första åtgärd som kommer att bidra till att begränsa snedvridningar av konkurrensen är avyttringen av NLB:s andelar i […]. Avyttringen av NLB:s […] kommer att minska bankens marknadsandel […]. Avyttringen av NLB:s […] kommer också att bidra till att begränsa bankens marknadsandel och öppna marknaden för konkurrenter.

(165)

Minskningen av NLB:s marknadsnärvaro när det gäller lån till företag i bygg- och transportbranschen samt till finansiella holdingföretag uppnås tack vare de årliga begränsningarna av de riskvägda tillgångarna inom dessa branscher.

(166)

Dessutom kommer NLB att avveckla sina leasing-, fakturakredit- och forfaitverksamheter samt icke väsentliga verksamheter i Slovenien och utomlands, vilket ytterligare kommer att bidra till att begränsa den eventuella spridningseffekten av det statliga stöd som mottagits för andra verksamheter än bankens kärnbankverksamheter.

(167)

NLB kommer att fortsätta sin verksamhet under förhållanden som begränsar snedvridningar av konkurrensen. Som en monolinebank med stärkt riskhantering och styrningspolicy och en mer effektiv utlåningspolicy med förbättrad prissättning som når en avkastning på eget kapital på [10–20] % på nya lån per den 31 december 2017, kommer banken att avstå från att erbjuda överdrivet fördelaktiga villkor till sina kunder. Dessa faktorer bidrar till NLB:s lönsamhet, men begränsar även snedvridningar av konkurrensen.

(168)

Slovenien har åtagit sig att genomföra ett förbud mot förvärv för att se till att NLB inte använder det statliga stöd som banken mottagit för att förvärva nya verksamheter. Dessutom införs en kapitalåterbetalningsmekanism som ger NLB möjlighet att betala vinstutdelningar till staten för budgetåren 2015, 2016 och 2017 i största möjliga utsträckning och utan att äventyra bankens lagstadgade kapitalkrav. Kapitalåterbetalningsmekanismen garanterar att banken inte använder överskottskapital över de lagstadgade minimikapitalkraven eller andra lagstadgade krav för att inleda nya verksamheter innan den återbetalat staten.

(169)

Förutom dessa strukturella åtgärder har Slovenien även åtagit sig att genomföra en uppsättning beteendemässiga begränsningar för att förhindra snedvridningar av konkurrensen. Kommissionen välkomnar förbudet mot reklam om statligt stöd och mot aggressiva marknadsföringsmetoder, vilket förhindrar NLB att använda stödet för att agera på ett konkurrensbegränsande sätt på marknaden.

(170)

Kombinationen av åtgärder och åtaganden ger tillräckliga garantier för att begränsa eventuella snedvridningar av konkurrensen med tanke på storleken på det stödbelopp som NLB mottagit.

(171)

Enligt avsnitt 5 i omstruktureringsmeddelandet kompletterat av bankmeddelandet från 2013 behöver kommissionen regelbundna rapporter för att kunna kontrollera att omstruktureringsplanen genomförs ordentligt. Slovenien kommer att utse en förvaltare för att övervaka processen som kommer att förse kommissionen med övervakningsrapporter varje halvår.

(172)

För att se till att omstruktureringsplanen genomförs ordentligt under hela löptiden kommer de slovenska myndigheterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att NLB fullgör de åtaganden som anges i listan över villkor.

(173)

Dessutom kommer en oberoende och tillräckligt kvalificerad förvaltare fortlöpande övervaka att omstruktureringsplanen genomförs korrekt och att alla åtaganden i listan över villkor i bilagan till detta beslut genomförs fullständigt och korrekt. Övervakningsförvaltaren kommer att ha obegränsad åtkomst till all information som behövs för att övervaka genomförandet av detta beslut. Kommissionen eller övervakningsförvaltaren får be NLB om förklaringar och förtydliganden. Slovenien och NLB ska samarbeta fullständigt med kommissionen och övervakningsförvaltaren i alla frågor i samband med övervakningen.

(174)

Kommissionen konstaterar att frågorna om lönsamhet (inklusive styrning), bördefördelning och snedvridning av konkurrensen behandlas på lämpligt sätt i den omstruktureringsplan som lagts fram av Slovenien. Planen överensstämmer med kraven i omstruktureringsmeddelandet kompletterat av bankmeddelandet från 2013.

(175)

Kommissionen har därför fått lämpliga svar på sina tvivel angående omstruktureringsplanens förenlighet i det andra beslutet om undsättning och om inledande av förfarandet.

(176)

Kommissionen drar slutsatsen att det första, det andra och det tredje kapitaltillskottet till NLB och överföringen av värdeminskade tillgångar till BAMC utgör omstruktureringsstöd till förmån för NLB.

(177)

Kommissionen drar slutsatsen att omstruktureringsåtgärderna, det vill säga det första, det andra och det tredje kapitaltillskottet samt överföringen av värdeminskade tillgångar till BAMC, är lämpliga för att NLB ska kunna återställa sin långsiktiga lönsamhet, att bördefördelningen är tillräcklig och att åtgärderna är tillräckliga och proportionerliga för att utjämna de snedvridande marknadseffekterna av stödåtgärderna i fråga. Kommissionen anser därför att den inlämnade omstruktureringsplanen uppfyller kriterierna i omstruktureringsmeddelandet kompletterat av bankmeddelandet från 2013 och meddelandet om värdeminskade tillgångar som anpassas och kompletteras av bankmeddelandet från 2013. Omstruktureringsåtgärderna kan därför anses vara förenliga med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 b i EUF-fördraget. Det första, det andra och det tredje kapitaltillskottet och överföringen av värdeminskade tillgångar till BAMC kan följaktligen godkännas i enlighet med omstruktureringsplanen.