14.8.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 242/1

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Italiens ansökan om registrering av beteckningen ”Torrone di Bagnara” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör beteckningen ”Torrone di Bagnara” registreras.

14.8.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 242/3

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Spaniens ansökan om registrering av beteckningen ”Jamón de Serón” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör beteckningen ”Jamón de Serón” registreras.

14.8.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 242/4

(1)

Kommissionens förordning (EG) nr 1152/2009 (2) måste ändras på väsentliga punkter och tillämpningsområdet måste utvidgas till att omfatta foder.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 (3) fastställs tillåtna gränsvärden för aflatoxiner i livsmedel för att skydda folkhälsan. Det kan konstateras att dessa gränsvärden för aflatoxiner ofta överskrids i vissa livsmedel från vissa länder. Sådan kontaminering utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan inom unionen, och därför bör det antas särskilda villkor på unionsnivå.

(3)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG (4) fastställs tillåtna gränsvärden för aflatoxin B1 i foder för att skydda djurs hälsa och folkhälsan. Det kan konstateras att gränsvärdena för aflatoxin B1 ofta överskrids i visst foder från vissa länder. Sådan kontaminering utgör ett allvarligt hot mot djurs hälsa och folkhälsan inom unionen, och därför bör det antas särskilda villkor på unionsnivå.

(4)

Det är viktigt för skyddet av djurs hälsa och folkhälsan att denna förordning även tillämpas på sammansatta foder och livsmedel som till en betydande del innehåller foder och livsmedel som omfattas av denna förordning. För att säkerställa enhetlig tillämpning av kontrollerna av bearbetade och sammansatta foder och livsmedel i hela EU bör ett tröskelvärde fastställas. Dessutom bör icke-kommersiella sändningar undantas från tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning. Provtagning och analys av sändningar bör utföras i enlighet med den relevanta unionslagstiftningen.

(5)

Bestämmelserna om provtagning och analys för kontroll av aflatoxiner i foder fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 152/2009 (5) och i livsmedel i kommissionens förordning (EG) nr 401/2006 (6).

(6)

Med tanke på likheten mellan de särskilda villkor som gäller för import av foder från vissa tredjeländer på grund av risken för kontaminering med aflatoxiner och de särskilda villkor som gäller för import av livsmedel från vissa tredjeländer på grund av risken för kontaminering med aflatoxiner, bör både foder och livsmedel, för vilka särskilda villkor införs på grund av risken för kontaminering med aflatoxiner, omfattas av en enda förordning. Denna förordning bör därför omfatta bestämmelserna om jordnötter från Indien och Ghana och vattenmelonfrön från Nigeria i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 91/2013 (7). Samtidigt bör genomförandeförordning (EU) nr 91/2013 ersättas med en ny förordning i vilken bestämmelser om okra och curryblad från Indien fastställs.

(7)

På grundval av resultaten av kontrollerna och resultaten av de revisioner som kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor utfört är det lämpligt att göra följande ändringar avseende produkter som ska omfattas av särskilda villkor och/eller kontrollfrekvenser:

(8)

Kontrollsystemet för de foder och livsmedel som omfattas av denna förordning har tillämpats i många år och har kontinuerligt förbättrats på grundval av tidigare erfarenheter. Det är inte möjligt att fullständigt harmonisera kontrollerna av importen av livsmedel av icke-animaliskt ursprung eftersom det är omöjligt att utföra alla nödvändiga fysiska kontroller av aflatoxiner vid det utsedda införselstället. Kontrollen av förekomst av aflatoxiner i enlighet med förordning (EG) nr 401/2006 är tidskrävande och kräver att sändningen lossas. Många av de varor som omfattas av den här förordningen transporteras dessutom i vakuumförpackningar och vakuumförpackningar förstörs vid provtagning, vilket kan leda till försämrad kvalitet om sändningen måste transporteras långa sträckor efter den fysiska kontrollen. För att minska den administrativa bördan bör de administrativa handlingar som rör kontroll av foder och livsmedel av icke-animaliskt ursprung dock harmoniseras så långt som möjligt. Även om villkoren för import av de foder och livsmedel som omfattas av den här förordningen inte är identiska med villkoren för de foder och livsmedel som omfattas av kommissionens förordning (EG) nr 669/2009 (8), bör följaktligen samma gemensamma handling för införsel (nedan kallad CED-handling) användas för att förenkla administrationen för foder- och livsmedelsföretagarna. Det är emellertid nödvändigt för tillämpningen av CED-handlingen enligt den här förordningen att fastställa ytterligare förklarande anmärkningar i anvisningarna för ifyllande för att komma till rätta med skillnaderna i kontrollsystemen.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

a)

Paranötter med skal och blandningar av nötter eller av torkad frukt eller torkade bär som innehåller paranötter med skal (livsmedel) med ursprung i eller avsända från Brasilien.

b)

Jordnötter med skal, skalade jordnötter, jordnötssmör och jordnötter på annat sätt beredda eller konserverade (foder och livsmedel) med ursprung i eller avsända från Kina.

c)

Jordnötter med skal, skalade jordnötter, jordnötssmör och jordnötter på annat sätt beredda eller konserverade (foder och livsmedel) med ursprung i eller avsända från Egypten.

d)

Pistaschmandlar med skal, skalade pistaschmandlar och pistaschmandlar på annat sätt beredda eller konserverade (livsmedel) med ursprung i eller avsända från Iran.

e)

Följande livsmedel som har sitt ursprung i eller som sänts från Turkiet:

f)

Jordnötter med skal, skalade jordnötter, jordnötssmör och jordnötter på annat sätt beredda eller konserverade (foder och livsmedel) med ursprung i eller avsända från Ghana.

g)

Jordnötter med skal, skalade jordnötter, jordnötssmör och jordnötter på annat sätt beredda eller konserverade (foder och livsmedel) med ursprung i eller avsända från Indien.

h)

Vattenmelonfrön och produkter därav (livsmedel) med ursprung i eller avsända från Nigeria.

a)

Ministério da Agricultura, Pecuária e Abastecimento (MAPA), för livsmedel från Brasilien,

b)

den kinesiska förvaltningen för inspektion vid in- och utförsel samt karantän, för foder och livsmedel från Kina,

c)

det egyptiska jordbruksministeriet, för foder och livsmedel från Egypten,

d)

det iranska hälsoministeriet, för livsmedel från Iran,

e)

generaldirektoratet för skydd och kontroll vid det turkiska ministeriet för jordbruk och landsbygdsfrågor, för livsmedel från Turkiet,

f)

Ghana Standards Authority, för foder och livsmedel från Ghana,

g)

Export Inspection Council of India vid Ministry of Commerce and Industry, för foder och livsmedel från Indien,

h)

National Agency for Food and Drug Administration and Control (NAFDAC), för livsmedel från Nigeria.

a)

Det ska finnas utbildad personal för att utföra offentlig kontroll av sändningar av foder och livsmedel.

b)

Det ska finnas närmare anvisningar för provtagning och sändning av proverna till laboratoriet, i enlighet med bestämmelserna i bilaga I till förordning (EG) nr 152/2009 för foder och i bilaga I till förordning (EG) nr 401/2006 för livsmedel.

c)

Det ska vara möjligt att lossa och provta på en skyddad plats vid det fastställda importstället. Det ska vara möjligt att placera sändningen av foder och livsmedel under den behöriga myndighetens offentliga kontroll efter det fastställda importstället i de fall då sändningen, efter överenskommelse med den behöriga myndigheten, måste transporteras till en annan plats i omedelbar anslutning till det fastställda importstället för att kunna provtas.

d)

Det ska finnas tillgång till lagerutrymmen för att lagra kvarhållna sändningar av foder och livsmedel under goda förhållanden i avvaktan på analysresultaten.

e)

Det ska finnas tillgång till utrustning för lossning och lämplig provtagningsutrustning.

f)

Det ska finnas tillgång till ett officiellt laboratorium för aflatoxinanalys på en plats dit proverna kan transporteras på kort tid, och detta laboratorium ska kunna utföra analysen inom en bestämd tidsfrist.

a)

fylla i de relevanta uppgifterna i del II av CED-handlingen,

b)

bifoga resultaten av den provtagning och analys som utförts,

c)

tillhandahålla och fylla i CED-referensnumret i CED-handlingen,

d)

stämpla och underteckna originalet av CED-handlingen,

e)

ta och behålla en kopia av den undertecknade och stämplade CED-handlingen.

—

Antalet importerade sändningar.

—

Antalet sändningar som provtagits för analys.

—

Resultaten av kontrollerna enligt artikel 9.5.

14.8.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 242/20

(1)

Genom artikel 53 i förordning (EG) nr 178/2002 ges unionen möjlighet att vidta lämpliga nödåtgärder för livsmedel och foder som importeras från ett tredjeland i syfte att skydda människors hälsa, djurs hälsa och miljön, om risken inte kan undanröjas tillfredsställande genom att de enskilda medlemsstaterna vidtar åtgärder.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 669/2009 (3) fastställs strängare offentlig kontroll av import av visst foder och vissa livsmedel av icke-animaliskt ursprung.

(3)

Det har bland annat fastställts en ökad kontrollfrekvens under mer än två års tid för import av curryblad och under nästan två års tid för import av okra från Indien vad gäller bekämpningsmedelsrester.

(4)

Resultaten av den ökade kontrollfrekvensen visar att de gränsvärden för bekämpningsmedelsrester som fastställts i unionslagstiftningen ofta inte efterlevs och flera gånger har mycket höga halter konstaterats. Dessa resultat visar att importen av dessa livsmedel utgör en risk för människors hälsa. Den ökade kontrollfrekvensen vid unionens yttre gränser har inte lett till att situationen förbättrats. Vidare har ingen konkret eller tillräcklig handlingsplan för att åtgärda bristerna i produktions- och kontrollsystemen inkommit från de indiska myndigheterna, trots Europeiska kommissionens uttryckliga begäran.

(5)

För att skydda människors hälsa i unionen var det nödvändigt att fastställa ytterligare garantier för dessa livsmedel från Indien. I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 91/2013 (4) fastställdes därför att alla sändningar av curryblad och okra från Indien ska åtföljas av ett intyg om att produkterna har provtagits och analyserats med avseende på förekomst av bekämpningsmedelsrester och har befunnits vara förenliga med unionslagstiftningen.

(6)

För att garantera en effektiv organisation och säkerställa att kontrollerna av förekomsten av aflatoxiner i vissa foder och livsmedel från vissa tredjeländer är någorlunda enhetliga vid import på unionsnivå, bör alla foder och livsmedel från tredjeländer som är föremål för särskilda villkor på grund av förekomst av aflatoxiner anges i en enda förordning. Bestämmelserna om jordnötter från Indien och Ghana och vattenmelonfrön från Nigeria bör därför integreras i en enda förordning tillsammans med bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 1152/2009 (5).

(7)

För att garantera en effektiv organisation och säkerställa att kontrollerna är någorlunda enhetliga vid import på unionsnivå, bör det i denna förordning fastställas förfaranden för den fysiska kontrollen av bekämpningsmedelsrester på curryblad och okra från Indien som är likvärdiga med de befintliga åtgärderna i förordning (EG) nr 669/2009.

(8)

Provtagningen och analysen av sändningar bör utföras i enlighet med den relevanta unionslagstiftningen. Gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 (6). Bestämmelser om provtagning för offentlig kontroll av bekämpningsmedelsrester fastställs i kommissionens direktiv 2002/63/EG (7).

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

a)

Okra (livsmedel – färska och frysta) med ursprung i eller avsänt från Indien.

b)

Curryblad (livsmedel – örter) med ursprung i eller avsända från Indien.

a)

fylla i de relevanta uppgifterna i del II av CED-handlingen,

b)

bifoga resultaten av de provtagningar och analyser som utförts i enlighet med punkt 2 i denna artikel,

c)

tillhandahålla och fylla i CED-referensnumret i CED-handlingen,

d)

stämpla och underteckna originalet av CED-handlingen,

e)

ta och behålla en kopia av den undertecknade och stämplade CED-handlingen.

—

Antalet importerade sändningar.

—

Antalet sändningar som provtagits för analys.

—

Resultaten av kontrollerna enligt artikel 8.2.

14.8.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 242/27

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

14.8.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 242/29

(1)

I juni 2013 meddelade de belgiska myndigheterna Europeiska kommissionen att de kräver att öronproppar av typ Climax 13 (återanvändbar modell) återkallas från slutanvändarna. Dessa öronproppar tillverkades av Productos Climax SA, Polígono Industrial Sector Mollet, c/ Llobregat no 1, 08150 Parets del Valles (Barcelona), Spanien. Enligt de dokument som lämnats till kommissionen hade denna personliga skyddsutrustning omfattats av förfarandet för bedömning av överensstämmelse i artikel 11 punkt A i direktivet. Detta styrktes av det EG-typkontrollintyg som det spanska anmälda kontrollorganet ”Centro Nacional de Medios de Protección – Instituto Nacional de Seguridad e Higiene en el Trabajo” (NB nr. 0159) hade utfärdat och som hänvisade till bestämmelserna i den harmoniserade standarden EN 352–2:1993.

(2)

De belgiska myndigheterna anmälde produkten i Rapex i januari 2013 (underrättelse nr A12/0039/13).

(3)

Enligt de belgiska myndigheterna berodde underrättelsen på att produkten inte överensstämde med punkterna 4.1.1, 4.2.2, 4.3.6, 5 och 6 i den harmoniserade standarden EN 352–2:1993 Hörselskydd – Fordringar och provning – Del 2: Proppar, i fråga om följande grundkrav för hälsa och säkerhet i bilaga II till direktiv 89/686/EEG:

(4)

Eftersom skyddsnivån inte kunde fastställas ansåg de belgiska myndigheterna att produkterna kunde betraktas som farliga, eftersom de kunde förorsaka skada om de användes. De uppfyllde därför inte kraven på personlig skyddsutrustning (riskkategori: hörselskador).

(5)

Kommissionen skrev till tillverkaren och till distributören i Belgien och uppmanade dem att kommentera den åtgärd som de belgiska myndigheterna vidtagit. I sitt svar meddelade tillverkaren att den dragit bort produkten från den nationella och internationella marknaden efter att den mottagit rapporten från de belgiska myndigheterna och efter ett besök av en inspektör från Agència Catalana del Consum (ett offentligt organ i anslutning till Kataloniens regionala regering, Spanien) som beslagtagit det återstående lagret av den berörda produkten. Därefter informerades kunderna om åtgärden, och det återstående lagret förstördes.

(6)

Som svar på de belgiska myndigheternas underrättelse meddelade de spanska myndigheterna att produkten kommer att dras bort från marknaden och att företaget Productos Climax, SA informerat om att det kommer att dra bort produkten från marknaden.

(7)

Mot bakgrund av den dokumentation som finns tillgänglig, de anmärkningar som gjorts och de åtgärder som de berörda parterna vidtagit anser kommissionen att öronproppar av typ Climax 13 (återanvändbar modell) inte uppfyller kraven i punkterna 4.1.1, 4.2.2, 4.3.6, 5 och 6 i den harmoniserade standarden EN 352–2:1993 när det gäller grundkrav 1.4 och 3.5 för hälsa och säkerhet i bilaga II till direktiv 89/686/EEG, eftersom de kan förorsaka skada om de placeras i öronen.

14.8.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 242/31

(1)

Afrikansk svinpest är en infektiös virussjukdom som drabbar populationer av tamsvin och viltlevande svin och kan ha allvarliga konsekvenser för lönsamheten inom svinuppfödningen och leda till störningar i handeln inom unionen och exporten till tredjeländer.

(2)

Vid utbrott av afrikansk svinpest finns det en risk för att sjukdomsagenset sprids till andra anläggningar för svinhållning och till viltlevande svin. Till följd av detta kan sjukdomsagenset spridas från en medlemsstat till andra medlemsstater och till tredjeländer via handel med levande svin eller produkter från dem.

(3)

Genom rådets direktiv 2002/60/EG (3) införs minimiåtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest inom unionen. Enligt artikel 15 i direktiv 2002/60/EG ska det upprättas ett smittat område efter det att ett eller flera fall av afrikansk svinpest har bekräftats hos viltlevande svin.

(4)

Lettland har underrättat kommissionen om det rådande läget i fråga om afrikansk svinpest inom dess territorium och har i enlighet med artikel 15 i direktiv 2002/60/EG upprättat ett smittat område där de åtgärder som avses i artikel 15 i det direktivet tillämpas.

(5)

För att förhindra onödiga störningar i handeln inom unionen och för att undvika att tredjeländer inför omotiverade handelshinder, måste man på unionsnivå i samarbete med den berörda medlemsstaten fastställa det smittade området med avseende på afrikansk svinpest i Lettland.

(6)

I väntan på mötet i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder bör därför det område i Litauen som fastställts som smittat förtecknas i bilagan till detta beslut, och det bör anges hur länge denna regionalisering ska gälla.

(7)

Detta beslut kommer att ses över vid nästa möte i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

14.8.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 242/33

(1)

Sommaren 2009 fick myndigheten via de isländska medierna vetskap om den isländska statens ingripande i försäkringsbolaget Sjóvá-Almennar tryggingar hf. (nedan kallat Sjóvá). Därefter satte myndigheten upp ärendet på dagordningen för ett årligt möte mellan myndigheten och de isländska myndigheterna för att diskutera pågående ärenden som avser statligt stöd, och mötet ägde rum i Reykjavik den 5 november 2009. På mötet lämnade de isländska myndigheterna kortfattade upplysningar om ärendets bakgrund och historia. På samma möte bad myndigheten de isländska myndigheterna att lämna detaljerad skriftlig information, till följd av ingripandets komplexitet och omständigheterna kring det.

(2)

Den 7 juni 2010 mottog myndigheten ett klagomål (diarienr 559496) om påstått statligt stöd som beviljats i samband med den isländska statens ingripande i Sjóvá.

(3)

Efter att ha skickat skriftliga begäranden om upplysningar och antagit ett beslut om föreläggande om upplysningar där upplysningar begärdes om det statliga ingripandet i Sjóvá, samt efterföljande skriftväxling genom en skrivelse av den 22 september 2010, informerade myndigheten de isländska myndigheterna om att den hade beslutat att inleda det förfarande som fastställts i artikel 1.2 i del I av protokoll 3 för rekapitaliseringen av Sjóvá.

(4)

Myndighetens beslut nr 373/10/KOL av den 22 september 2010 om att inleda det formella granskningsförfarandet (nedan kallat beslutet om att inleda förfarandet) offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning och dess EES-supplement (1). Myndigheten uppmanade berörda parter att inkomma med sina synpunkter på detta.

(5)

De isländska myndigheterna, Sjóvá och Íslandsbanki lämnade synpunkter genom en skrivelse av den 14 januari 2011 (diarienr 583507). Myndigheten tog också emot synpunkter från två konkurrenter till Sjóvá. Genom en skrivelse av den 31 januari 2011 (diarienr 584930) vidarebefordrade myndigheten dessa synpunkter till de isländska myndigheterna, som gavs tillfälle att yttra sig. Svaret togs emot genom en skrivelse av den 25 februari 2011 (diarienr 588606).

(6)

Den 3 oktober 2011 lämnade de isländska myndigheterna in en första omstruktureringsplan för Sjóvá (diarienr 610472), som uppdaterades den 13 april 2012 (diarienr 631003) och den 28 maj 2013 (diarienr 673746). Dessutom lämnade de kompletterande uppgifter den 6 mars 2013 (diarienr 665021). Ytterligare förslag till åtaganden togs emot den 25 juni 2012 (diarienr 641330), den 4 oktober 2012 (diarienr 648708), den 3 maj 2013 (diarienr 671655), den 28 maj 2013 (diarienr 673746) och den 2 juli 2013 (diarienr 677440).

(7)

Under 2005 köpte finanskoncernen Moderna/Milestone Finance (nedan kallad Milestone) (2) 66,6 % av Sjóvás aktier från Glitnir, och förvärvade full äganderätt under 2006. Därefter beslutade Milestone i synnerhet att ändra inriktning på Sjóvás investeringar mot högt belånade utländska fastighetsprojekt, och möjliggjorde tillgångsswappar och blancolån till aktieägarna, vilket försämrade Sjóvás finansiella situation. Enligt den isländska finansinspektionen Fjármálaeftirlitið (nedan kallad FME) (3) ledde dessa investeringar till stora finansiella svårigheter, och följde inte föreskrifterna i artikel 34.2 i lag nr 60/1994 om försäkringsverksamhet (lög um vátryggingastarfsemi).

(8)

Från oktober 2008 till september 2009 stod Sjóvá under särskild tillsyn av FME i enlighet med artikel 90 i lag nr 60/1994 om försäkringsverksamhet. Därefter började Sjóvás fordringsägare att förvalta företaget, vilket ledde till att Glitnir, dess största fordringsägare, tog över företaget i mars 2009. Glitnir tog också kontroll över Askar Capital, en isländsk investmentbank som tidigare kontrollerades av Milestone, samt dess dotterbolag, Avant hf. (nedan kallat Avant), som var aktivt på marknaden för bilfinansiering.

(9)

I april 2009 tog Glitnir och Íslandsbanki, som också hade stora fordringar på Sjóvá, kontakt med den isländska staten för att be om hjälp med en refinansiering och omstrukturering av Sjóvá, eftersom det inte längre fanns några alternativa marknadslösningar för att rädda företaget.

(10)

Den 20 juni 2009 skrev Sjóvá å ena sidan och Glitnir, Íslandsbanki och SAT Eignarhaldsfélag hf. (ett holdingbolag helägt av Glitnir, nedan kallat SAT Holding) för SA tryggingar hf:s räkning å andra sidan under ett avtal om överföring av tillgångar, enligt vilket alla Sjóvás tillgångar och skulder med koppling till företagets försäkringsverksamhet, inklusive försäkringsportföljen, skulle överföras till SA tryggingar hf., i enlighet med artikel 86 i lag nr 60/1994 om försäkringsverksamhet. Sjóvás kvarvarande tillgångar placerades i holdingbolaget SJ Eignarhaldsfélag (nedan kallat SJE). SJE avvecklades sedan i ett vanligt insolvensförfarande.

(11)

Efter denna transaktion döptes det nya företaget, SA tryggingar hf., om till Sjóvá. Enligt företagets bolagsordning av den 20 juni 2009 skulle det nya företagets aktieägare (Glitnir, Íslandsbanki och SAT Holding) bidra med nytt kapital på cirka 16 miljarder isländska kronor, som var nödvändigt för att fortsätta försäkringsverksamheten, enligt följande (4):

(12)

Samma dag enades Sjóvás aktieägare också om att sälja sina andelar i företaget inom 18 månader. Inkomsterna skulle användas för att föra tillbaka de tillgångar som lagts fram som aktiekapital till aktieägarna. Därför inleddes ett öppet försäljningsförfarande för Sjóvá i början av 2010, där planen var att underteckna ett försäljnings- och köpeavtal i slutet av mars 2010. Men försöken att sälja företaget avbröts i november 2010, när den högstbjudande drog tillbaka sitt anbud.

(13)

I beslutet om att inleda förfarandet ger myndigheten en mer detaljerad beskrivning av händelseförloppet, sakförhållanden samt ekonomisk och politisk utveckling som kunde hänföras till Sjóvás kollaps och återuppbyggnad.

(14)

Sjóvá bildades 1918 och har sedan dess varit en viktig aktör på den isländska försäkringsmarknaden. Företaget har såväl privatkunder som företagskunder av alla storlekar och tillhandahåller ett brett produktsortiment genom ett landsomfattande kontorsnät. Sjóvá är ett av de tre största försäkringsbolagen i Island och erbjuder sina kunder ett komplett produktsortiment med både skadeförsäkringar och livförsäkringar.

(15)

Sjóvá har fastställt sex produktklasser: egendom, motor, olyckor & sjukdom, marin, luftfart & frakt, ansvar och liv. Företaget fokuserar dock på att tillhandahålla ett heltäckande försäkringssortiment snarare än produktspecifika tjänster.

(16)

Sjóvá äger ett dotterbolag, Sjóvá Life. Enligt artikel 12 i lag nr 56/2010 om försäkringsverksamhet får inte livförsäkringsverksamhet bedrivas i samma företag som skadeförsäkringsverksamhet. Sjóvá Life är en annan juridisk person än Sjóvá, med separat redovisning och balansräkning, men genom ett avtal köper Sjóvá Life all löpande verksamhet samt tillgång till it-system och it-support från Sjóvá. Sjóvá Lifes produkter är en integrerad del av Sjóvás produktutbud.

(17)

Som nämnts ovan är Sjóvá aktivt både på skadeförsäkringsmarknaden och på livförsäkringsmarknaden i Island. I skadeförsäkringssegmentet har Sjóvá en marknadsandel på omkring 28 %, och företagets huvudsakliga konkurrenter har följande beräknade marknadsandelar: Vátryggingafélag Íslands hf. (nedan kallat VIS) 35 %, Tryggingamiðstöðin hf. (nedan kallat TM) 26 % och Vörður tryggingar hf. 11 %. I livförsäkringssegmentet ser de beräknade marknadsandelarna ut på följande sätt: Sjóvá Life 35 %, Okkar (Arion Bank) 27 %, LÍS (del av VIS) 24 %, LM (del av TM) 10 % och Vörður Lif 4 % (5).

(18)

Den isländska staten vidtog två åtgärder för att rekapitalisera Sjóvá: den bidrog direkt till den första rekapitaliseringen av Sjóvá under 2009 genom att föra över två obligationer till SAT Holding (se punkterna 19–22 nedan) och bidrog med ytterligare 683–739 miljoner isländska kronor till stabiliseringen av Sjóvá under 2010 (se punkterna 24 och 29–31 nedan).

(19)

Det statliga stödet till den första rekapitaliseringen av Sjóvá genomfördes genom ett avtal av den 8 juli 2009 om överföring av obligationer (6) (Samningur um kröfukaup) som ägdes av den isländska staten till SAT Holding.

(20)

Vid denna tidpunkt hade Sjóvá ett negativt eget kapital om 13,5 miljarder isländska kronor. Enligt lagstiftningen krävdes det ett positivt eget kapital om minst 2 miljarder isländska kronor. För att det egna kapitalet skulle uppfylla minimikraven behövdes därför ett kapitaltillskott på minst 15,5 miljarder isländska kronor.

(21)

Avtalet mellan staten och SAT Holding omfattar följande två obligationer, som var i statlig ägo och värderades av en extern expert den 16 juni 2009:

(22)

Inköpspriset var 11,6 miljarder isländska kronor och SAT Holding skulle betala för obligationerna inom 18 månader, dvs. innan slutet av 2010, utan att några räntor skulle tas ut under den perioden. Som säkerhet för betalningen av obligationernas inköpspris fick staten en säkerhet med första prioritet i SAT Holdings aktier i Sjóvá.

(23)

Enligt avtalet kunde betalning ske genom att SAT Holdings ursprungliga aktieinnehav i Sjóvá på 73,03 % överlämnades till staten, vilket skulle anses utgöra fullständig betalning. SAT Holding kunde utnyttja denna rätt utan statens medgivande i förväg.

(24)

Dessutom samtyckte den isländska staten, innan SA tryggingar hf. (senare omdöpt till Sjóvá) bildades den 20 juni 2009, till att uppgradera Glitnirs säkerhet i den obligation som utfärdats av Avant från fjärde till tredje prioritet, precis som för den säkerhet som staten själv hade i Avants portfölj. Detta ansågs vara nödvändigt för att FME skulle godta Glitnirs bidrag till Sjóvás egna kapital. I gengäld överlät Glitnir 12,5 % av sina fordringar på SJE, som ägde Sjóvás tidigare investeringsportfölj, till den isländska staten.

(25)

FME ansåg att Glitnir, som var satt under moratorium och genomgick ett likvidationsförfarande, inte kunde äga ett kvalificerat innehav i Sjóvá. Då sålde Glitnir den 16 september 2009 sitt aktieinnehav på 17,67 % i Sjóvá till SAT Holding. Efter ovanstående transaktion var Sjóvás aktieägare följande:

(26)

Den 22 september 2009 gav FME till slut Sjóvá en licens för försäkringsverksamhet och upphävde den särskilda tillsyn som Sjóvá hade stått under sedan oktober 2008. Portföljöverföringen ägde rum den 1 oktober 2009 (7).

(27)

I slutet av 2009 slog man ihop förvaltningen av fordringar ägda av Fjármála- og efnahagsráðuneytið (finans- och ekonomiministeriet) och den isländska centralbanken Seðlabanki Íslands. Den överfördes till en ny enhet: Eignasafn Seðlabanka Íslands (nedan kallad ESI) Från och med denna tidpunkt tog ESI, som kontrolleras fullständigt av den isländska staten, över förvaltningen av fordringarna på SAT Holding.

(28)

Den 3 maj 2010 utnyttjade SAT Holding sin rätt att överföra 73,03 % av sina aktier i Sjóvá till staten i stället för att betala tillbaka skulden. Från och med då var Sjóvás aktieägare följande:

(29)

Den 16 juni 2010 fastställde Hæstiréttur Íslands (högsta domstolen) att lån som beviljats i ISK men länkats till en valutakorg var olagliga. Detta påverkade värdet på de obligationer som utfärdats av både Avant och Askar Capital och som hade använts för Sjóvás rekapitalisering. För att upprätthålla Sjóvás kapital undertecknades den 28 juli 2010 ett avtal om överföring av tillgångar mellan Sjóvá å ena sidan och SAT Holding, ESI och Íslandsbanki å andra sidan. Detta avtal ledde till i) att SAT Holding förvärvade Avant-obligationen för 2,1 miljarder isländska kronor (mellanskillnaden i förhållande till den ursprungliga värderingen på 2,8 miljarder isländska kronor täcktes upp av Sjóvá) och ii) att ESI överförde Landsvirkjun-obligationen, som hade används som säkerhet gentemot Sjóvá för den obligation som utfärdats av Askar Capital.

(30)

ESI förvärvade sedan Avant-obligationen från SAT Holding för 880 miljoner isländska kronor. Denna obligation hade ett nominellt värde på 2 813 miljoner isländska kronor, men dess värde var osäkert eftersom innehavare av Avant-obligationer förväntades få tillbaka endast 5–7 % av obligationens värde efter likvidationen av Avant. Detta skulle för den obligation som ESI förvärvat motsvara ett värde på 141–197 miljoner isländska kronor. Till följd av detta bidrog ESI med ytterligare 683–739 miljoner till stabiliseringen av Sjóvá.

(31)

I december 2010 godkände Avants fordringsägare ett ackordsavtal med företaget. Vid den tidpunkten värderades Avants portfölj till ca 13 miljarder isländska kronor. Den fordring som hade första prioritet uppgick till ca 15 miljarder isländska kronor. Säkerheten med tredje prioritet i portföljen, som innehades gemensamt av Glitnir och ESI, var således värdelös.

(32)

Den 18 januari 2011 samtyckte SF1 slhf (nedan kallad SF1), en fond förvaltad av Stefnir hf., till att förvärva 52,4 % av Sjóvá från ESI för 4,9 miljarder isländska kronor. Efter godkännande av myndigheterna genomfördes transaktionen den 1 juli 2011.

(33)

Dessutom fick SF1 rätt att köpa det resterande innehavet på 20,63 % från ESI för 2,4 miljarder isländska kronor. Rätten utnyttjades i juli 2012.

(34)

Efter den transaktionen ser aktieinnehavet i Sjóvá ut på följande sätt:

(35)

De isländska myndigheterna kunde alltså sälja sitt innehav i Sjóvá för totalt 7,3 miljarder isländska kronor. Detta kan jämföras med det ursprungliga värdet på 11,6 miljarder isländska kronor på de obligationer Island använde för sitt bidrag till rekapitaliseringen av Sjóvá.

(36)

I beslutet om att inleda förfarandet drog myndigheten den preliminära slutsatsen att den isländska statens deltagande i rekapitaliseringen av Sjóvá utgör stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet. Dessutom tvivlade myndigheten på om dessa åtgärder är förenliga med artikel 61.3 i EES-avtalet, i förening med de krav som fastställts i myndighetens riktlinjer i samband med finanskrisen.

(37)

Myndigheten uppgav särskilt att de isländska myndigheterna inte hade lämnat uppgifter för att visa att de systemeffekter som kunde ha följt av Sjóvás konkurs hade kunnat nå en sådan omfattning att de var en allvarlig störning i Islands ekonomi i den mening som avses i artikel 61.3 b i EES-avtalet. Den uppgav också att endast begränsade uppgifter hade lämnats om Sjóvás verksamhet, om anledningen till svårigheterna och om själva omstruktureringen. Dessa uppgifter var inte tillräckliga för att myndigheten skulle kunna bedöma åtgärden enligt artikel 61.3 b och i synnerhet enligt kapitlet om återställandet av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd (Return to viability and the assessment of restructuring measures in the financial sector in the current crisis under the State aid rules, nedan kallat riktlinjerna för omstrukturering) i myndighetens riktlinjer om statligt stöd (8).

(38)

Myndigheten tog emot synpunkter från följande berörda parter:

(39)

Stödmottagaren Sjóvá och Íslandsbanki, en av företagets aktieägare, inkom med synpunkter till myndigheten.

(40)

Sjóvás bidrag innehåller framför allt uppgifter om de omstruktureringsåtgärder som har vidtagits av företagets nya ledning, samt finansiella uppgifter om företagets verksamhet.

(41)

Íslandsbanki hävdar i sina synpunkter att den isländska staten agerade som en investerare i en marknadsekonomi när den deltog i rekapitaliseringen av Sjóvá. Men om myndigheten skulle anse att transaktionen innebar statligt stöd hävdar Íslandsbanki att stödet bör anses vara förenligt med artikel 61.3 b i EES-avtalet. Man framhäver framför allt åtgärdernas betydelse för den isländska finansmarknaden, bidraget från privata aktörer (Glitnir och Íslandsbanki) till rekapitaliseringen och hur lyckad omstruktureringen av Sjóvá har varit hittills.

(42)

Myndigheten fick också synpunkter från VIS och TM. Båda är isländska försäkringsbolag som är direkta konkurrenter till Sjóvá.

(43)

VIS hävdar i sina synpunkter att det statliga ingripandet för att möjliggöra rekapitaliseringen av Sjóvá bör anses utgöra statligt stöd. I synnerhet noterar VIS att principen om en investerare i en marknadsekonomi inte är tillämplig på ingripandet med hänsyn till den ekonomiska situation som Sjóvá och Island i största allmänhet befann sig i då, samt på grund av ingripandets villkor. Ingen privat investerare skulle ha deltagit i rekapitaliseringen under sådana omständigheter. Vidare hävdar VIS att stödet inte bör anses vara förenligt med den inre marknaden. Framför allt är artikel 61.3 b i EES-avtalet inte tillämplig eftersom Sjóvás konkurs inte skulle ha orsakat en allvarlig störning i den isländska ekonomin. Därför var inte stödet nödvändigt. VIS hävdar att stödet i vilket fall som helst inte följer riktlinjerna för omstrukturering, dels eftersom det inte fanns någon omstruktureringsplan, dels på grund av den snedvridande effekten på konkurrensen, bland annat då Sjóvá kan komma att tillämpa en aggressiv prissättning.

(44)

TM kommenterar i sina synpunkter att de isländska myndigheternas ingripande i rekapitaliseringen av Sjóvá inte genomfördes på marknadsmässiga villkor, och att det därför bör anses utgöra statligt stöd. Vad gäller åtgärdens förenlighet med den inre marknaden hävdar TM att undantagen i artikel 61.3 b och c i EES-avtalet inte är tillämpliga i detta fall. TM hävdar att artikel 61.3 b i EES-avtalet bör tillämpas restriktivt och inte kan användas för att lösa ett enskilt företags problem. Dessutom gör TM gällande att ett försäkringsbolag inte bör anses vara systemviktigt och att det därför kan avvecklas säkert inom ramen för det befintliga regelverket. TM hävdar att stödet till Sjóvá i vilket fall som helst varken var nödvändigt, välriktat eller proportionerligt. Det saknas också en omstruktureringsplan som fastställer en lämplig ansvarsfördelning och åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen, i synnerhet när det gäller Sjóvás prissättning.

(45)

De isländska myndigheterna bestrider inte myndighetens preliminära slutsatser att den isländska statens deltagande i Sjóvás rekapitalisering utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet. De bestrider framför allt inte myndighetens preliminära slutsats att principen om en investerare i en marknadsekonomi inte är tillämplig. Inte heller bestrider Island att ESI:s återköp av Avant-obligationen, via SAT Holding, delvis kan ha utgjort statligt stöd till Sjóvá.

(46)

De isländska myndigheterna hävdar dock att det statliga stödet är förenligt med EES-avtalets funktion enligt artikel 61.3 b i EES-avtalet, eftersom ingripandet krävdes för att avhjälpa en allvarlig störning i ekonomin för en avtalsslutande part. De redogör för den svåra ekonomiska situation som Island befann sig i vid tidpunkten för åtgärden. Efter en kännbar värdeminskning av den isländska kronan, som började i september 2008, och de tre största bankernas kollaps i oktober 2008 stod Island inför den värsta ekonomiska krisen i modern historia. Den isländska regeringen var tvungen att vidta djärva åtgärder för att skydda landets finansiella system från ett fullständigt sammanbrott, vars effekter för det isländska samhället inte kunde förutses. När åtgärden vidtogs var Islands finansiella system kaotiskt och förtroendet för finansinstituten var över lag lågt.

(47)

Sjóvá, som är ett av de tre största försäkringsbolagen i Island, är systemviktigt för Islands finansiella system. Om Sjóvá hade gått i konkurs skulle det inte bara ha lett till att en stor del av den isländska befolkningen skulle stå utan försäkringsskydd och förlora sina fordringar i ett läge där det isländska samhället redan stod inför svåra sociala umbäranden. Det skulle också ytterligare ha underminerat tilliten till det finansiella systemets institutioner, och finanskrisen skulle ha spridit sig till försäkringssektorn. Allmänhetens förtroende för försäkringssektorn i Island hade redan minskat betydligt i början av 2009 sedan både Sjóvá och de andra två stora försäkringsbolagen togs över av sina respektive moderbolags fordringsägare. Därför skulle en konkurs för Sjóvá med största sannolikhet ha lett till att krisen på finansmarknaden hade spridit sig från banksektorn till försäkringssektorn.

(48)

Denna analys delas av FME, som noterar att en konkurs för Sjóvá skulle ha fått allvarliga konsekvenser för landets ekonomi. Tilltron till finansmarknaden och ekonomin i allmänhet hade minskat betydligt när de isländska bankerna kollapsade i oktober 2008. De kvarvarande institutionerna var svaga, och förtroendet för finansinstituten var lågt. Sjóvás fortsatta existens var viktig för att den isländska finansmarknaden skulle fungera. En konkurs skulle ha fått spridningseffekter som hade drabbat skade- och livförsäkringsmarknaderna i största allmänhet. Det skulle ha hindrat de isländska myndigheternas pågående arbete med att bygga upp finansmarknaderna igen.

(49)

När det gäller den nödvändiga omstruktureringens omfattning hävdar de isländska myndigheterna att myndigheten borde ta hänsyn till att Sjóvás finansiella svårigheter uteslutande hade orsakats av företagets extraordinära investeringar och av transaktioner med företagets tidigare ägare Milestone. Dessa har varit möjliga till följd av en bristande riskkontroll och företagsstyrning. De har ingen koppling till den löpande försäkringsverksamhet som Sjóvá fortsätter med i dag. Att Sjóvás försäkringsverksamhet är lönsam ser man inte bara i omstruktureringsplanens finansiella prognoser, utan de bekräftas även av FME. Dessutom ville en privatägd tredjepartsinvesterare förvärva ett majoritetsinnehav i företaget från staten, vilket tyder på att marknaden anser Sjóvá vara lönsamt. Denna transaktion ledde också till att Island har fått tillbaka största delen av stödet.

(50)

De isländska myndigheterna betonar att de tidigare ägarna till Sjóvá förlorade hela sin investering, och att både Glitnir och Íslandsbanki deltog i rekapitaliseringen. Dessutom bidrar Sjóvá till omstruktureringen genom att minska kostnaderna och bygga upp kapitalet med sin balanserade vinst. Därför delas bördan i betydande omfattning av både Sjóvás aktieägare och av företaget själv.

(51)

Vad gäller behovet av kompenserande åtgärder hävdar de isländska myndigheterna att det inte krävs några ytterligare strukturella åtgärder, eftersom omstruktureringen redan har lett till att Sjóvás balansomslutning har minskat med omkring 70 % och företagets lönsamhet skulle vara hotad om delar av dess kärnverksamhet skulle avyttras. De isländska myndigheterna noterar också att Sjóvá hör till kategorin små och medelstora företag, vilket ytterligare minskar behovet av kompenserande åtgärder. Slutligen hävdar de att de föreslagna åtagandena, både om Sjóvás beteende och om den ändrade lagstiftningen, är välvalda för att minimera en eventuell snedvridning av konkurrensen.

(52)

Som svar på synpunkterna från tredje parterna VIS och TM hänvisar de isländska myndigheterna framför allt till tidigare inlämnat material och lämnar ytterligare finansiella uppgifter.

(53)

Den 3 oktober 2011 lämnade de isländska myndigheterna in en första omstruktureringsplan för Sjóvá. Denna plan uppdaterades den 13 april 2012 och den 28 maj 2013.

(54)

Omstruktureringsplanen tar upp de väsentliga frågorna om lönsamhet, ansvarsfördelning och åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen. Enligt omstruktureringsplanen ska Sjóvá minska den totala riskprofilen i sin investeringsportfölj, förbättra förfarandena för investeringar och riskhantering, förbättra sin företagsstyrning och öka lönsamheten.

(55)

De isländska myndigheterna har lämnat detaljerade finansiella uppgifter och prognoser för Sjóvá till och med 2016, inbegripet ett grundscenario och tre stresscenarier. Även om omstruktureringsperioden endast pågår till och med slutet av 2014 har de isländska myndigheterna lämnat in ytterligare uppgifter om planeringen för 2015 och 2016. Detta hjälper framför allt myndigheten att bedöma stresscenarierna, som tar hänsyn till stresshändelser som är specifika för den isländska marknaden och har effekter efter omstruktureringsperioden.

(56)

I alla fyra scenarier gjordes antaganden för perioden 2013–2016 avseende BNP-tillväxt, inflation, marknadsandelens utveckling, avkastning på de indexkopplade statsobligationerna, kontant avkastning, aktieriskpremium, aktiefördelning samt Sjóvás skadekvot och driftskostnadskvot.

(57)

I grundscenariot bygger de finansiella prognoserna på den femåriga prognosen för BNP-tillväxt och inflation i den isländska ekonomin, som offentliggjordes av det isländska statistikkontoret Hagstofa Íslands den 30 mars 2012 och uppdaterades den 28 maj 2013 utifrån Sjóvás faktiska resultat och de faktiska uppgifterna om den isländska ekonomin under 2012. De antaganden som görs i grundscenariot är framför allt en måttlig ekonomisk tillväxt, en minskad inflation, oförändrade räntor och oförändrad marknadsandel för Sjóvá.

Grundscenario: antaganden

(58)

Grundscenariots beräknade resultat- och balansräkning visas i tabellen nedan.

Grundscenario: resultaträkning (miljoner ISK)

Grundscenario: balansräkning (miljoner ISK)

(59)

Grundscenariots beräknade finansiella nyckeltal visas i tabellen nedan.

Grundscenario: finansiella nyckeltal

(60)

Vid omstruktureringsperiodens slut kommer Sjóvás beräknade avkastning på eget kapital att vara omkring […] % i grundscenariot.

(61)

De isländska myndigheterna har lämnat in en simulering av ett stresscenario med dubbel recession. I antagandena för BNP under perioden 2013–2016 förutsätts ytterligare en recession och högre inflation. Som ett ytterligare inslag av påfrestning antas också att räntorna är oförändrade och att aktieriskpremien blir negativ. I scenariot med dubbel recession simuleras alltså en djup recession i kombination med ytterligare inslag av påfrestning.

Stresscenario med dubbel recession: antaganden

Stresscenario med dubbel recession: finansiella uppgifter (miljoner ISK såvida inte annat anges)

(62)

De isländska myndigheterna har lämnat in en simulering av ett stresscenario med borttagna kapitalkontroller. I detta stresstest förutsätter man att Island tar bort kapitalkontrollerna år 2014. Till följd av detta devalveras den isländska kronan till sitt nuvarande värde utanför landets gränser, vilket är omkring 30 % lägre än den officiella växelkursen. Detta medför en ökad inflationstakt. Den högre inflationen ökar i sin tur skadekvoten. Realräntorna antas öka till 6,5 % och aktieriskpremien uppgår till – 50 % till följd av kapitalflykt.

Stresscenario med borttagna kapitalkontroller: antaganden

Stresscenario med borttagna kapitalkontroller: finansiella uppgifter (miljoner ISK såvida inte annat anges)

(63)

De isländska myndigheterna har lämnat in en simulering av ett stresscenario med två kalla vintrar. I detta stresscenario ändras grundscenariot genom att det blir två extremt kalla vintrar. Detta leder till en betydande ökning av antalet skador (särskilt genom bilolyckor) som är relativt små och därför inte täcks av återförsäkringen. Skadeersättningarna antas uppgå till 100 % av försäkringspremierna.

Stresscenario med två kalla vintrar: antaganden

Stresscenario med två kalla vintrar: finansiella uppgifter (miljoner ISK såvida inte annat anges)

(64)

I alla tre stresscenarierna är solvenstalet fortsatt högt under hela omstruktureringsperioden och Sjóvá skulle vara lönsamt med undantag för specifika stresshändelser under vissa år. Men enligt de ytterligare uppgifterna om planeringen för 2015 och 2016 skulle Sjóvá återhämta lönsamheten snabbt därefter även under dessa omständigheter.

(65)

Omstruktureringen av Sjóvá består av flera strukturella och beteendemässiga åtgärder som beskrivs nedan.

(66)

Som tidigare nämnts var de huvudsakliga problem som ledde till Sjóvás finansiella svårigheter en följd av investeringsbeslut och koncernintern utlåning, och de orsakades av företagets tidigare ägare Milestone. Till följd av detta fick Sjóvá stora svårigheter med sin investeringsportfölj. Ett viktigt steg i Sjóvás omstrukturering togs därför sommaren 2009, då företagets försäkringsverksamhet överfördes till ett nytt företag (som senare döptes om till Sjóvá) och den befintliga investeringsportföljen likviderades.

(67)

En ny lag om försäkringsverksamhet trädde i kraft under 2010. Den har strängare regler om företagsstyrning och andra kontrollmekanismer inom försäkringsbolag.

(68)

Följande ändringar är relevanta i sammanhanget:

(69)

Sjóvá har genomfört de relevanta lagstiftningsändringarna. I linje med de nya lagstadgade kraven har Sjóvás styrelse fastställt regler för investeringar, och eventuella regeländringar måste godkännas av FME. Sjóvás styrelse fastställde och skrev under reglerna om företagsstyrning den 4 april 2011 och skickade in dem till FME. Vd:n har också inrättat och skrivit under regler som definierar och fastställer vilka meriter man minst måste ha i vissa nyckelpositioner.

(70)

Dessutom inrättades en ny avdelning för risk och analys av Sjóvá i april 2010. Denna avdelning är direkt underställd vd:n, leds av en behörig aktuarie och har ytterligare sex anställda. Avdelningen ska göra följande:

(71)

Slutligen har en internrevisionskommitté inrättats av styrelsen i enlighet med de lagstadgade kraven.

(72)

Sjóvá har vidtagit åtgärder för att öka marginalen i sin försäkringsverksamhet och för att minska kostnaderna. Dessa åtgärder omfattar bland annat lönesänkningar, minskningar av marknadsföringskostnaderna och andra driftskostnader samt införande av stränga regler för att lämna försäkringsofferter. Dessutom finns det för närvarande inga bonusprogram för de anställda. Slutligen har Sjóvá upphört med sin återförsäkringsverksamhet, genom vilken bolaget tidigare förvärvat en portfölj med internationella försäkringsrisker.

(73)

Dessa åtgärder syftar särskilt till att säkerställa att totalkostnadskvoten ligger under 100 %, dvs. att försäkringsverksamheten är bärkraftig i sig själv, utan att otillbörliga risker behöver tas i investeringsverksamheten. Till följd av dessa åtgärder kunde Sjóvá förbättra sin totalkostnadskvot från 114,4 % för 2005 till 95,6 % för 2010. Enligt grundscenariots prognoser kommer totalkostnadskvoten att ligga under 100 % ända till 2016.

(74)

Som framgår av bilagan har den isländska regeringen och Sjóvá åtagit sig begränsningar vid prissättningen av försäkringsofferter till vissa företagskunder, samt förbud som avser vissa förvärv och reklamverksamhet.

(75)

De isländska myndigheterna har också åtagit sig att införa vissa lagändringar som avser försäkringsmarknadens funktion, som anges i bilagan.

(76)

I artikel 61.1 i EES-avtalet står följande:

”Om inte annat föreskrivs i detta avtal, är stöd som ges av EG-medlemsstater, Eftastater eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med detta avtal i den utsträckning det påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna.”

(77)

Myndigheten kommer att utvärdera följande åtgärder, som beskrivits i punkt 18 ovan:

(78)

Dessa åtgärder kommer i det följande att benämnas rekapitaliseringsåtgärderna.

(79)

I enlighet med myndighetens preliminära slutsats i beslutet om att inleda förfarandet är det tydligt att den första rekapitaliseringsåtgärden finansierades med hjälp av statliga medel som tillhandahållits av den isländska staten.

(80)

För den andra rekapitaliseringsåtgärden utfördes betalningen för det senare förvärvet av Avant-obligationen från SAT Holding också av den isländska staten med statliga medel. Dessutom minskade uppgraderingen av Glitnirs säkerhet i Avant-obligationen sannolikheten för att staten skulle kunna återbetalas genom obligationen och minskade således värdet på dess fordran. Denna minskning påverkade också de statliga medlen.

(81)

Myndigheten drar därför slutsatsen att statliga medel var inblandade vid båda rekapitaliseringsåtgärderna till förmån för Sjóvá.

(82)

För att utgöra statligt stöd måste stödåtgärden ge vissa företag eller viss produktion selektiva fördelar.

(83)

Syftet med rekapitaliseringsåtgärderna var att se till att Sjóvá skulle uppfylla de lagstadgade kraven på minimikapital och därigenom göra det möjligt för företaget att fortsätta bedriva försäkringsverksamhet.

(84)

De isländska myndigheterna har bekräftat att staten deltog i rekapitaliseringen av Sjóvás försäkringsverksamhet eftersom Glitnir och Íslandsbanki inte hade tillräckliga medel för att själva tillhandahålla det kapital som krävdes och det inte fanns någon annan privat investerare som ville göra detta. Detta bekräftar myndighetens ståndpunkt i beslutet om att inleda förfarandet att den isländska staten inte agerade som en investerare i en marknadsekonomi när den deltog i rekapitaliseringen av Sjóvá.

(85)

Därför drar myndigheten slutsatsen att rekapitaliseringsåtgärderna gav Sjóvá en fördel. Denna fördel är helt klart selektiv, eftersom åtgärderna hade utformats för att endast gynna Sjóvá.

(86)

Inslaget av statligt stöd motsvarar det kapital som Sjóvá inte skulle ha fått utan statligt deltagande, dvs. de ursprungliga 11,6 miljarder isländska kronorna som den isländska staten bidrog med samt ESI:s ytterligare bidrag på 683–739 miljoner genom avtalet om överföring av tillgångar av den 28 juli 2010. Myndigheten bedömer således att det statliga stödet uppgår till omkring 12,3 miljarder isländska kronor.

(87)

Rekapitaliseringsåtgärderna stärker Sjóvás position i förhållande till företagets konkurrenter (eller potentiella konkurrenter) i Island och i andra EES-stater. Som tidigare nämnts är Sjóvá verksamt på försäkringsmarknaden, som är öppen för internationell konkurrens inom EES. De isländska finansmarknaderna är för närvarande relativt isolerade, särskilt på grund av kapitalkontrollerna, men det finns fortfarande gränsöverskridande handel med försäkringstjänster, som kommer att öka när kapitalkontrollerna tas bort. Därför snedvrider rekapitaliseringsåtgärderna, eller hotar de att snedvrida, konkurrensen på ett sätt som påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet.

(88)

Mot denna bakgrund drar myndigheten slutsatsen att rekapitaliseringsåtgärderna omfattar statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet.

(89)

Enligt artikel 1.3 i del I av protokoll 3 ska Eftas övervakningsmyndighet underrättas i så god tid att den kan yttra sig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder. Staten i fråga får inte genomföra åtgärderna förrän detta förfarande lett till ett slutgiltigt beslut.

(90)

De isländska myndigheterna anmälde inte rekapitaliseringsåtgärderna till myndigheten innan åtgärderna genomfördes. Därför drar myndigheten slutsatsen att de isländska myndigheterna inte har iakttagit sina skyldigheter enligt artikel 1.3 i del I av protokoll 3. Genomförandet av dessa stödåtgärder var därför olagligt.

(91)

Inledningsvis noterar myndigheten att det inte kan bestridas att Sjóvá skulle ha gått i konkurs utan det statliga ingripandet, eftersom företaget inte skulle ha kunnat uppfylla de lagstadgade kapitalkraven. Därför var Sjóvá ett företag i svårigheter vid tidpunkten för den första rekapitaliseringsåtgärden.

(92)

Myndigheten noterar också att de isländska myndigheterna hävdar att rekapitaliseringsåtgärderna till förmån för Sjóvá omfattas av undantaget i artikel 61.3 b i EES-avtalet och uppfyller kraven i myndighetens riktlinjer för omstrukturering.

(93)

Statligt stöd till företag i svårigheter såsom Sjóvá bedöms normalt utifrån artikel 61.3 c i EES-avtalet, men enligt artikel 61.3 b i EES-avtalet är statligt stöd tillåtet ”för att avhjälpa en allvarlig störning i en EG-medlemsstats eller en Efta-stats ekonomi”.

(94)

Som tidigare nämnts tillhandahöll de isländska myndigheterna de ursprungliga medel som krävdes för rekapitaliseringen av Sjóvá genom ett avtal om överföring av obligationer av den 8 juli 2009.

(95)

Vid den tidpunkten var den isländska ekonomin fortfarande akut påverkad av finanskrisen. Framför allt stod de största affärsbankerna under tvångsförvaltning, regeringen hade infört kapitalkontroller, inflationen hade ökat dramatiskt och Island var tvunget att underkastas ett åtstramningsprogram som en del av villkoren för dess standby-avtal med och lån från IMF. Mot denna specifika bakgrund varnade FME för allvarliga konsekvenser för Islands ekonomi och samhälle om man skulle låta Sjóvá gå i konkurs, inbegripet risken för en systemeffekt på finansmarknaderna (9).

(96)

Myndigheten noterar att det vanligtvis är mindre troligt att det ger en systemeffekt om ett enstaka företag inom försäkringssektorn går i konkurs än om detta skulle ske inom banksektorn. Men i detta fall måste effekten av en eventuell konkurs för Sjóvá bedömas mot bakgrund av den allvarliga finansiella och ekonomiska kris som drabbade Island 2008–2009.

(97)

Myndigheten instämmer i de isländska myndigheternas bedömning enligt vilken den potentiella effekten av en sådan kris kanske inte kan begränsas till Sjóvá, eller ens till det finansiella systemet, förrän förtroendet för det finansiella systemet har återupprättats.

(98)

Därför anser myndigheten att det statliga deltagandet i rekapitaliseringen i juli 2009 kan anses ha varit avsedd att avhjälpa en allvarlig störning i Islands ekonomi.

(99)

I myndighetens riktlinjer för omstrukturering anges vilka regler för statligt stöd som är tillämpliga på omstrukturering av finansinstitut under finanskrisen.

(100)

Enligt riktlinjerna för omstrukturering ska en omstrukturering av ett finansinstitut i samband med finanskrisen, för att vara förenlig med artikel 61.3 b i EES-avtalet, uppfylla följande kriterier:

(101)

I det följande kommer myndigheten, baserat på den inlämnade omstruktureringsplanen för Sjóvá, att utvärdera om dessa kriterier har uppfyllts och om de stödåtgärder som beskrivits ovan utgör ett förenligt omstruktureringsstöd.

(102)

Myndigheten har identifierat följande orsaker till Sjóvás svårigheter, som ledde till det statliga ingripandet: i) olämplig investeringspraxis, ii) otillräcklig företagsstyrning och riskhantering samt iii) otillräcklig lönsamhet för försäkringsprodukterna.

(103)

I omstruktureringsplanen tar man upp både dessa orsaker till svårigheterna och andra riskfaktorer för företaget.

(104)

Överföringen av Sjóvás försäkringsverksamhet till ett nytt företag gjorde att försäkringsbolaget slapp de risker som kunde hänföras till den gamla investeringsportföljen. Denna åtgärd ledde till att Sjóvá, när företaget väl rekapitaliserats, återigen kunde fokusera på sin försäkringsverksamhet.

(105)

Myndigheten anser att Sjóvá efter denna överföring inte längre stod inför någon överdriven risk från sin tidigare investeringsportfölj, som likviderades i en separat enhet.

(106)

Myndigheten noterar att Sjóvá har uppfyllt kraven i den nya lagen om försäkringsverksamhet som trädde i kraft 2010 och innehåller strängare regler för företagsstyrning och andra kontrollmekanismer. Dessa ändringar har förbättrat Sjóvás företagsstyrning och föreskriver en omfattande övervakning från FME:s sida, bland annat av investeringsstrategierna.

(107)

Dessutom har Sjóvá inrättat en ny avdelning för risk och analys med avsevärda resurser för att förbättra tillsynen över riskhanteringen och den operativa verksamheten, samt en internrevisionskommitté. Företaget har också formaliserat viktiga strategier för t.ex. prissättning av försäkringsofferter och investeringsstrategier. För att säkerställa efterlevnaden övervakar man regelbundet att strategierna följs av de anställda.

(108)

Slutligen noterar myndigheten att den vd och de styrelseledamöter som hade utsetts av den tidigare aktieägaren Milestone byttes ut 2009.

(109)

Myndigheten anser att ovanstående åtgärder är välvalda för att hantera den misslyckade företagsstyrningen och riskhanteringen, som bidrog till Sjóvás finansiella svårigheter.

(110)

Myndigheten noterar att Sjóvá har vidtagit åtgärder för att öka sin lönsamhet, både för att öka marginalerna och för att minska kostnaderna. Till följd av dessa åtgärder har Sjóvá kunnat förbättra sin totalkostnadskvot och få sin försäkringsverksamhet lönsam. Enligt omstruktureringsplanen kommer lönsamheten att öka ytterligare.

(111)

Myndigheten anser att dessa åtgärder borde göra Sjóvás försäkringsverksamhet lönsam och minska företagets beroende av avkastningen på investeringarna, så att Sjóvá därmed kan ha en mer försiktig investeringsstrategi. Samtidigt borde åtgärderna hjälpa Sjóvá att stärka sitt kapital, särskilt vid negativ utveckling, bland annat i de fall som simulerats i de inlämnade stresscenarierna.

(112)

I enlighet med kraven i punkt 13 i riktlinjerna för omstrukturering har de isländska myndigheterna lämnat finansiella prognoser som omfattar både ett grundscenario och tre stresscenarier.

(113)

De finansiella prognoser som lämnats i omstruktureringsplanen bygger i grundscenariot på antaganden som är tillräckligt välbetänkta och försiktiga. I grundscenariot skulle Sjóvá gå med vinst och konsolidera sitt egna kapital under hela planeringsperioden. I grundscenariot ligger Sjóvás beräknade avkastning på det egna kapitalet omkring […] % i slutet av omstruktureringsperioden, vilket verkar vara i linje med aktuella marknadskrav i branschen. Dessutom kommer Sjóvás beräknade totalkostnadskvot att hålla sig under 100 %, vilket visar att den operativa försäkringsverksamheten kommer att fortsätta vara lönsam och att Sjóvá inte behöver vara beroende av en onödigt riskabel investeringsstrategi för att generera tillräcklig avkastning.

(114)

Myndigheten bestrider inte att stresscenariernas antaganden innehåller en tillräckligt stor påfrestning för att utvärdera om Sjóvá kan fortsätta att vara solvent. Enligt de finansiella prognoserna skulle Sjóvá vara solvent under hela planeringsperioden i alla tre stresscenarier. Myndigheten anser att stresstestets trovärdighet stärks av att man har lämnat tre olika stresscenarier, som till och med går utöver omstruktureringsperioden. Scenarierna omfattar särskilt fallet med en utdragen lågkonjunktur, samt andra stressfaktorer som specifikt tar upp situationen i Island (t.ex. kapitalkontrollerna). I inget av de tre stresscenarierna skulle man vid något tillfälle under planeringsperioden bryta mot de lagstadgade kraven på solvens.

(115)

Mot denna bakgrund drar myndigheten slutsatsen att de finansiella prognoserna för Sjóvá visar att lönsamheten återställs för företaget i enlighet med kraven i riktlinjerna för omstrukturering. Myndigheten noterar också att SF1, en privat investerare, ville förvärva en aktiemajoritet i Sjóvá från den isländska staten. Att en privat marknadsaktör ville göra en betydande investering i företaget styrker ytterligare denna slutsats.

(116)

Enligt riktlinjerna för omstrukturering bör stödmottagaren lämna ett eget bidrag för att begränsa stödet till vad som är absolut nödvändigt samt för att begränsa snedvridningar av konkurrensen och hindra ett överdrivet risktagande. I detta syfte bör för det första omstruktureringskostnaderna begränsas och för det andra stödbeloppet begränsas tack vare ett betydande eget bidrag.

(117)

Vad gäller begränsningen av omstruktureringskostnaderna bör omstruktureringsstödet enligt punkt 23 i riktlinjerna för omstrukturering begränsas till de kostnader som är nödvändiga för att återställa lönsamheten. Dessutom bör finansinstitut, för att begränsa stödet till vad som är absolut nödvändigt, i första hand använda sina egna medel för att finansiera omstruktureringen. Följaktligen bör omstruktureringskostnaderna inte bara bäras av staten, utan även av dem som investerat i finansinstitutet, genom att de täcker förluster med tillgängligt kapital och betalar en rimlig ersättning för det statliga ingripandet.

(118)

Rekapitaliseringen av Sjóvá begränsades till det som var nödvändigt för att uppfylla de lagstadgade minimikraven på det egna kapitalet, och den isländska staten bidrog endast med det belopp som Sjóvás främsta fordringsägare Glitnir och Íslandsbanki inte kunde tillhandahålla.

(119)

Överföringen av försäkringsverksamheten till en ny enhet gjorde så att rekapitaliseringen begränsades till det som var absolut nödvändigt för den operativa försäkringsverksamheten, och inte omfattade förluster från den tidigare investeringsportföljen.

(120)

Genom att rekapitaliseringen begränsades till det som var absolut nödvändigt inskränktes Sjóvás förmåga att konkurrera på marknaden. Dessutom syftar inga av kostnaderna i omstruktureringsplanen till att komma in på nya marknader eller utvidga Sjóvás verksamhet på något sätt.

(121)

Av dessa skäl anser myndigheten att lämpliga åtgärder har vidtagits för att begränsa omstruktureringsstödets storlek.

(122)

Enligt punkt 24 i riktlinjerna för omstrukturering bör företagen använda sina egna medel för att finansiera en omstrukturering. Dessutom undersöker myndigheten om de befintliga aktieinnehavarnas finansiella ställning har försvagats fullständigt eller delvis till följd av kapitaltillskottet.

(123)

Myndigheten noterar att Sjóvás tidigare ägare har bidragit till omstruktureringskostnaderna. Särskilt Milestone förlorade hela sitt innehav i företaget utan någon ersättning när Glitnir tog över Sjóvá. Likvideringen av den tidigare investeringsportföljen som nu innehas av SJE kommer att medföra ytterligare förluster för investerarna. Dessa åtgärder bidrar till att bördan delas och minskar den moraliska risken till följd av stödet.

(124)

Vad gäller bidrag till omstruktureringskostnaderna genom interna medel genererade av Sjóvá noterar myndigheten att Sjóvá har vidtagit åtgärder både för att öka lönsamheten och för att minska kostnaderna. Med dessa åtgärder kommer Sjóvá att få tillräckligt hög vinst för att med tiden stärka det egna kapitalet. Myndigheten noterar att man i omstruktureringsplanen inte har räknat med några utdelningar förrän 2014.

(125)

Slutligen har den isländska staten kunnat sälja alla sina andelar i Sjóvá till en privat investerare redan inom en treårsperiod och därmed fått tillbaka nästan två tredjedelar av de medel som beviljades som statligt stöd.

(126)

Med tanke på ovanstående åtgärder anser myndigheten att omstruktureringsplanen fastställer en lämplig ansvarsdelning och ett tillräckligt eget bidrag till omstruktureringen.

(127)

Enligt punkt 31 i riktlinjerna för omstrukturering måste myndigheten när den bedömer stödets storlek och de därav följande snedvridningarna av konkurrensen ta hänsyn till både det absoluta och det relativa belopp som tagits emot.

(128)

Som tidigare nämnts fick Sjóvá totalt omkring 12,3 miljarder isländska kronor (ungefär 77 miljoner euro) i statligt stöd. Detta motsvarar nästan 80 % av kapitalunderskottet vid tidpunkten för den ursprungliga rekapitaliseringen. Detta visar att det stödbelopp som Sjóvá fick var relativt högt. Dessutom skulle Sjóvá ha försvunnit från marknaden utan ett statligt ingripande.

(129)

Baserat på dessa faktorer övervägde myndigheten först strukturella åtgärder för att minska snedvridningen av konkurrensen. I synnerhet undersökte myndigheten möjligheten att avveckla Sjóvás livförsäkringsverksamhet som bedrivs av dotterbolaget Sjóvá Life.

(130)

De isländska myndigheterna har lämnat detaljerade uppgifter om hur viktig livförsäkringsverksamheten är för Sjóvás lönsamhet. De har i synnerhet betonat att denna verksamhetsgren är en integrerad del av Sjóvás produktutbud, att kunderna efterfrågar försäkringspaket som innehåller både skade- och livförsäkringar samt att de främsta konkurrenterna inom skadeförsäkringsgrenen kan tillhandahålla detta. Utifrån dessa förutsättningar gjorde de isländska myndigheterna gällande att myndigheten borde tillämpa principen att åtgärder som begränsar snedvridningen av konkurrensen inte bör inkräkta på företagets utsikter att återställa lönsamheten, i enlighet med punkt 32 i riktlinjerna för omstrukturering.

(131)

Mot denna bakgrund drar myndigheten slutsatsen att det inte skulle vara lämpligt att kräva att Sjóvá avvecklar sin livförsäkringsverksamhet.

(132)

I frånvaro av strukturella åtgärder måste myndigheten bedöma beteendemässiga åtgärder.

(133)

Myndigheten noterar att Sjóvás marknadsandel har minskat avsevärt sedan finanskrisens början. De isländska myndigheterna har särskilt lyft fram hur marknadsandelarna påverkades av att kunderna under en 30-dagarsperiod i september 2009 gavs möjlighet att flytta försäkringen, då alla konkurrenter kunde komma med konkurrerande erbjudanden till Sjóvás skadeförsäkringskunder. De isländska myndigheterna hävdar att denna reglerande åtgärd till viss del minskade snedvridningen av konkurrensen.

(134)

Myndigheten noterar vidare att man i omstruktureringsplanen inte räknar med någon kraftig ökning av Sjóvás marknadsandelar, och att de nya strategierna för prissättning och riskhantering är utformade för att Sjóvá endast ska lämna offerter för tillräckligt lönsam verksamhet.

(135)

Dessutom har de isländska myndigheterna och Sjóvá gjort ett åtagande om prissättningsrestriktioner vid offerter till vissa företagskunder, som gäller under hela omstruktureringsperioden och återges i bilagan. Åtagandet ger ett ytterligare skydd mot ett potentiellt aggressivt marknadsbeteende från Sjóvás sida, och om företaget går miste om någon försäkringsverksamhet till följd av åtagandet kommer detta att gynna Sjóvás konkurrenter.

(136)

Myndigheten noterar att detta åtagande endast omfattar vissa typer av försäkringsverksamhet. Men med hänsyn till den höga koncentrationen på den isländska försäkringsmarknaden anser myndigheten att mer omfattande prissättningsrestriktioner skulle kunna leda till att den effektiva konkurrensen minskar och att det därför inte skulle vara lämpligt.

(137)

Myndigheten välkomnar de isländska myndigheternas åtagande om att införa vissa lagändringar som avser försäkringsmarknadens funktion, som anges i bilagan. I enlighet med punkterna 44–45 i riktlinjerna för omstrukturering skulle de föreslagna ändringarna öka den effektiva konkurrensen och bidra till att öppna upp marknaden och underlätta för nya konkurrenter att komma in på marknaden. De skulle framför allt göra det enklare för kunderna att byta försäkringsbolag och därmed bidra till mer konkurrens mellan de befintliga marknadsaktörerna.

(138)

I enlighet med kraven i punkt 40 i riktlinjerna för omstrukturering åtar sig Sjóvá också ett förvärvsförbud under hela omstruktureringsperioden, vilket anges i bilagan. Förvärvsförbudet hindrar Sjóvá från att förvärva några betydande intressen i andra finansbolag, men Sjóvá får dock göra småskaliga investeringar om detta är nödvändigt.

(139)

Slutligen får Sjóvá inte använda det erhållna stödet eller några fördelar som stödet medfört för reklamändamål.

(140)

Myndigheten drar slutsatsen att omstruktureringen föreskriver tillräckliga åtgärder för att minska snedvridningen av konkurrensen och för att det statliga stödet inte ska användas till skada för konkurrenter som inte har fått stöd, i enlighet med punkt 39 i riktlinjerna för omstrukturering.

(141)

Myndigheten drar slutsatsen att rekapitaliseringsåtgärderna till förmån för Sjóvá är förenliga med EES-avtalets funktion i enlighet med artikel 61.3 b i EES-avtalet.

(142)

Myndigheten drar också slutsatsen att de isländska myndigheterna olagligen har genomfört det statliga stödet i fråga i strid med artikel 1.3 i del I av protokoll 3.