14.7.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 206/1

RÄTTEGÅNGSREGLER FÖR EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

Innehållsförteckning

INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

AVDELNING I

PERSONALDOMSTOLENS ORGANISATION

KAPITEL 1

Personaldomstolens ordförande och ledamöter

Artikel 2

Tidpunkten då domarnas förordnande börjar löpa

Artikel 3

Avläggande av ed

Artikel 4

Högtidlig försäkran

Artikel 5

Entledigande av en domare

Artikel 6

Rangordning

Artikel 7

Val av personaldomstolens ordförande

Artikel 8

Personaldomstolens ordförandes befogenheter och skyldigheter

Artikel 9

Ersättare för personaldomstolens ordförande

KAPITEL 2

Dömande sammansättningar

Artikel 10

Dömande sammansättningar

Artikel 11

Inrättande av avdelningar

Artikel 12

Avdelningsordförande

Artikel 13

Ordinarie dömande sammansättning – Fördelning av mål på avdelningarna

Artikel 14

Hänskjutande av ett mål till personaldomstolen i plenum eller till avdelningen med fem domare

Artikel 15

Hänskjutande av ett mål till ensamdomare

KAPITEL 3

Personaldomstolens kansli och administration i övrigt

Avsnitt 1 –

Kansliet

Artikel 16

Utnämning av justitiesekreterare

Artikel 17

Entledigande av justitiesekreteraren

Artikel 18

Biträdande justitiesekreterare

Artikel 19

Om justitiesekreteraren är frånvarande eller förhindrad att tjänstgöra

Artikel 20

Justitiesekreterarens befogenheter och skyldigheter

Artikel 21

Förande av dagbok

Artikel 22

Rätt att ta del av akten och dagboken

Avsnitt 2 –

Personaldomstolens administrativa avdelningar

Artikel 23

Tjänstemän och andra anställda

KAPITEL 4

Arbetet vid personaldomstolen

Artikel 24

Datum, tidpunkt och plats för personaldomstolens sammanträden

Artikel 25

Personaldomstolens verksamhetskalender

Artikel 26

Domförhet

Artikel 27

Om en domare är frånvarande eller är förhindrad att tjänstgöra

Artikel 28

Om en domare på avdelningen med fem domare är frånvarande eller är förhindrad att tjänstgöra innan den muntliga förhandlingen har ägt rum

Artikel 29

Hur överläggning ska gå till

Artikel 30

Antal domare som ska delta i överläggningen

AVDELNING II

PROCESSUELLA BESTÄMMELSER

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Avsnitt 1 –

Ombud, rådgivare och advokater

Artikel 31

Ställning som ombud, rådgivare eller advokat

Artikel 32

Privilegier, immunitet och förmåner

Artikel 33

Hävande av immunitet

Artikel 34

Avstängning

Artikel 35

Universitetslärare

Avsnitt 2 –

Delgivning

Artikel 36

Delgivning

Avsnitt 3 –

Frister

Artikel 37

Beräkning av frister

Artikel 38

Förlängning av frister med hänsyn till avstånd

Artikel 39

Bestämmande och förlängning av frister

Avsnitt 4 –

Handläggningsformer

Artikel 40

Handläggningsformer

Artikel 41

Den ordning i vilken målen ska handläggas

Artikel 42

Fall då vilandeförklaring får ske och hur beslut härom ska fattas

Artikel 43

Vilandeförklaringens varaktighet och verkningar

Artikel 44

Förening, särskiljande och avskiljande av mål

Avsnitt 5 –

Inlagor och handlingar

Artikel 45

Ingivande av inlagor

Artikel 46

Inlagornas längd

Artikel 47

Handlingars konfidentialitet

Artikel 48

Sekretess

KAPITEL 2

Det ordinära förfarandet

Avsnitt 1 –

Den skriftliga delen av förfarandet

Artikel 49

Huvudregel

Artikel 50

Ansökan

Artikel 51

Delgivning av ansökan och tillkännagivande i EUT

Artikel 52

Initial tilldelning av ett mål till en dömande sammansättning

Artikel 53

Svaromål

Artikel 54

Översändande av handlingar

Artikel 55

En andra skriftväxling

Avsnitt 2 –

Grunder och bevisning under rättegången

Artikel 56

Nya grunder

Artikel 57

Ny bevisning och bevisuppgift

Avsnitt 3 –

Den förberedande rapporten

Artikel 58

Den förberedande rapporten

Avsnitt 4 –

Den muntliga delen av förfarandet

Artikel 59

Hållande av muntlig förhandling

Artikel 60

Tidpunkten för den muntliga förhandlingen

Artikel 61

Gemensam muntlig förhandling

Artikel 62

Parternas frånvaro från förhandlingen

Artikel 63

Hur den muntliga förhandlingen ska gå till

Artikel 64

Avslutande och återupptagande av den muntliga delen av förfarandet

Artikel 65

Förhandlingsprotokoll

Artikel 66

Tillgång till ljudupptagningar av muntliga förhandlingar

KAPITEL 3

processledning och bevisupptagning

Avsnitt 1 –

Syften

Artikel 67

Syften

Avsnitt 2 –

Processledning

Artikel 68

Vad processledningen kan bestå i

Artikel 69

Förfarandet

Avsnitt 3 –

Bevisupptagning

Artikel 70

Vad bevisupptagningen kan bestå i

Artikel 71

Förfarandet

Artikel 72

Kallelse av vittnen

Artikel 73

Hörande av vittnen

Artikel 74

Vittnenas skyldigheter

Artikel 75

Sakkunnigutlåtande

Artikel 76

Mened och ovarsam utsaga

Artikel 77

Invändning mot ett vittne eller en sakkunnig

Artikel 78

Kostnader för vittnen och sakkunniga

Artikel 79

Framställning om rättslig hjälp

KAPITEL 4

Rättegångshinder eller annan rättegångsfråga

Artikel 80

Överlämnande av mål eller del av mål

Artikel 81

Uppenbart att talan ska avvisas eller ogillas

Artikel 82

Rättegångshinder som inte kan avhjälpas

Artikel 83

Ansökan om att personaldomstolen ska meddela beslut utan att pröva själva saken

Artikel 84

Återkallelse av talan

Artikel 85

Anledning saknas att döma i saken

KAPITEL 5

Intervention

Artikel 86

Ansökan om intervention

Artikel 87

Beslut med anledning av ansökan om intervention

Artikel 88

Ingivande av interventionsinlaga och av yttranden över denna inlaga

Artikel 89

Uppmaning att intervenera

KAPITEL 6

Förlikning

Artikel 90

Tillvägagångssätt

Artikel 91

Avtal

Artikel 92

Förlikningsförfarandet och rättegången

KAPITEL 7

Domar och särskilt uppsatta beslut

Artikel 93

Datum för domens avkunnande

Artikel 94

Vad domen ska innehålla

Artikel 95

Avkunnande och delgivning

Artikel 96

Vad ett särskilt uppsatt beslut ska innehålla

Artikel 97

Undertecknande och delgivning

Artikel 98

Den dag från vilken domar och särskilt uppsatta beslut ska gälla

Artikel 99

Offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning

KAPITEL 8

Rättegångskostnader och kostnader för förfarandet

Artikel 100

Beslut om rättegångskostnader

Artikel 101

Allmän regel för fördelning av rättegångskostnaderna

Artikel 102

Skälighetsbedömning och kostnader som vållats i onödan eller mot bättre vetande

Artikel 103

Särskilda regler för fördelning av rättegångskostnaderna

Artikel 104

Verkställighetskostnader

Artikel 105

Ersättningsgilla rättegångskostnader

Artikel 106

Tvist om de ersättningsgilla rättegångskostnaderna

Artikel 107

Betalning

Artikel 108

Kostnader för förfarandet

Artikel 109

Deposition av pengar vid rättegångsmissbruk

KAPITEL 9

Rättshjälp

Artikel 110

Materiella regler

Artikel 111

Formella regler

Artikel 112

Förfarandet och beslut

Artikel 113

Förskott och hjälp med rättegångskostnaderna

Artikel 114

Upphörande av rättshjälp

KAPITEL 10

Särskilda förfaranden

Avsnitt 1 –

Uppskov med verkställighet och andra interimistiska åtgärder

Artikel 115

Ansökan om uppskov med verkställighet eller andra interimistiska åtgärder

Artikel 116

Förfarandet

Artikel 117

Prövning av ansökan

Artikel 118

Ändrade förhållanden

Artikel 119

Ny ansökan

Artikel 120

Uppskov med verkställighet

Avsnitt 2 –

Tredskodom

Artikel 121

Tredskodom

KAPITEL 11

Ansökningar respektive talan som rör domar och särskilt uppsatta beslut

Avsnitt 1 –

Rättelse

Artikel 122

Rättelse av avgöranden

Avsnitt 2 –

Underlåtelse att fatta beslut om rättegångskostnaderna

Artikel 123

Underlåtelse att fatta beslut om rättegångskostnaderna

Avsnitt 3 –

Ansökan om återvinning

Artikel 124

Ansökan om återvinning

Avsnitt 4 –

Tredjemanstalan

Artikel 125

Tredjemanstalan

Avsnitt 5 –

Tolkning av personaldomstolens avgöranden

Artikel 126

Tolkning av personaldomstolens avgöranden

Avsnitt 6 –

Resning

Artikel 127

Resning

Avsnitt 7 –

Mål som återförvisas till personaldomstolen efter upphävande

Artikel 128

Återförvisning efter upphävande

Artikel 129

Tilldelning av det återförvisade målet

Artikel 130

Prövning av det återförvisade målet

Artikel 131

Rättegångskostnader efter återförvisning

AVDELNING III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 132

Genomförandebestämmelser

Artikel 133

Upphävande

Artikel 134

Offentliggörande och ikraftträdande av rättegångsreglerna

RÄTTEGÅNGSREGLER FÖR EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL HAR,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 257 femte stycket,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a.1,

med beaktande av protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol, (1) särskilt artikel 62c, och artikel 7.1 i bilaga I till stadgan, och

av följande skäl:

(1)	Det måste tas hänsyn till omarbetningen av domstolens rättegångsregler, som antogs den 25 september 2012, (2) samtidigt som det tas hänsyn till särdragen i den typ av mål som personaldomstolen har att pröva.

(2)	Vid tillämpningen av personaldomstolens rättegångsregler, som antogs den 25 juli 2007, (3) har det visat sig nödvändigt att ändra vissa av bestämmelserna.

(3)	Mot bakgrund av gjorda erfarenheter är det särskilt viktigt att komplettera eller klargöra vissa regler om bland annat konfidentialitet och sekretess.

(4)

Personaldomstolen har att hantera en ökande tillströmning av nya mål. För att bevara domstolens kapacitet att avgöra inkomna mål inom en rimlig tid, är det dessutom nödvändigt att fortsätta arbetet med att förkorta handläggningstiderna vid domstolen. Detta sker bland annat genom att vid behov begränsa längden på inlagorna, såvida inte något annat är motiverat med hänsyn till målens särdrag, och genom att skärpa bestämmelsen om att en part kan förpliktas att ersätta personaldomstolens utgifter i uppenbara fall av rättegångsmissbruk.

(5)

För att underlätta läsningen av rättegångsreglerna är det slutligen nödvändigt att göra en översyn av rättegångsreglernas struktur. Vissa av dessa regler, eller deras tillämplighet, måste tydliggöras, bland annat när det gäller åtgärder för processledning, åtgärder för bevisupptagning, ansökan om återvinning och tredjemanstalan. Vissa föråldrade bestämmelser eller bestämmelser som inte tillämpas måste tas bort.

Med domstolens godkännande.

Med rådets godkännande den 14 april 2014.

BESLUTAT DESSA RÄTTEGÅNGSREGLER.

INLEDANDE BESTÄMMELSE

Artikel 1

Definitioner

1. I dessa rättegångsregler

a)	anges bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionen med artikelnummer följt av förkortningen ”FEU”,

b)	anges bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt med artikelnummer följt av förkortningen ”FEUF”,

c)	anges bestämmelserna i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen med artikelnummer följt av förkortningen ”FEA”,

d)	benämns protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol ”stadgan”,

e)	benämns förordningen om fastställande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska unionen och anställningsvillkor för övriga anställda i unionen ”tjänsteföreskrifterna”.

2. Vid tillämpningen av dessa rättegångsregler

a)	avses med ”personaldomstolen” Europeiska unionens personaldomstol eller, när mål handläggs på en avdelning eller av ensamdomare, den avdelningen eller den domaren,

b)	avses med ”personaldomstolens ordförande” ordföranden för hela personaldomstolen, och med begreppet ”ordföranden” ordföranden för den dömande sammansättningen,

avses med ”administrativt plenum” det kollegiala organ bestående av domarna i personaldomstolen som är behörigt att besluta om alla slags administrativa frågor samt om vissa frågor som rör den dömande verksamheten, närmare bestämt frågor om fördelning av mål på de olika dömande sammansättningarna eller tvärgående frågor, i det sistnämnda fallet dock utan att de dömande sammansättningarna blir bundna av besluten,

d)	avses med ”institutionerna” de unionsinstitutioner som anges i artikel 13.1 FEU samt de organ eller byråer som inrättats genom fördragen, eller genom en rättsakt som utfärdats för att genomföra dessa, och som kan vara part i mål vid personaldomstolen.

AVDELNING I

PERSONALDOMSTOLENS ORGANISATION

KAPITEL 1

Personaldomstolens ordförande och ledamöter

Artikel 2

Tidpunkten då domarnas förordnande börjar löpa

1. Förordnandet för en domare börjar löpa den dag som anges i den rättsakt genom vilken han eller hon utnämns.

2. Om det i rättsakten inte anges när förordnandet börjar löpa, ska förordnandet börja löpa den dag då rättsakten offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 3

Avläggande av ed

Domarna ska, innan de tillträder sin tjänst, inför domstolen avlägga följande ed, som anges i artikel 2 i stadgan:

”Jag lovar och försäkrar att jag ska utöva min tjänst opartiskt och samvetsgrant och att inte yppa vad som förekommit vid personaldomstolens överläggningar.”

Artikel 4

Högtidlig försäkran

Omedelbart efter edsavläggelsen ska domarna underteckna en förklaring, genom vilken de avlägger den högtidliga försäkran som anges i artikel 4 tredje stycket i stadgan.

Artikel 5

Entledigande av en domare

1. När domstolen, efter att ha hört personaldomstolen, har att besluta enligt artikel 6 i stadgan om en domare inte längre uppfyller de villkor som krävs eller fullgör de skyldigheter som följer av tjänsten, ska personaldomstolens ordförande uppmana den berörda domaren att yttra sig.

2. Personaldomstolen ska besluta sitt yttrande utan att justitiesekreteraren är närvarande.

Omröstningen ska vara sluten och den berörda domaren ska inte delta i överläggningen.

3. Personaldomstolen ska motivera sitt yttrande.

Ett yttrande som visar att en domare inte längre uppfyller de villkor som krävs eller fullgör de skyldigheter som följer av tjänsten måste vinna stöd av minst en majoritet av personaldomstolens domares röster. Domstolen ska, om så är fallet, underrättas om röstfördelningen.

Artikel 6

Rangordning

1. Följande rangordning ska gälla för domarna:

—	Personaldomstolens ordförande.

—	Avdelningsordförandena, efter hur länge de har tjänstgjort som ledamöter av personaldomstolen.

—	Övriga domare, efter hur länge de har tjänstgjort som ledamöter av personaldomstolen.

2. Vid lika tjänsteålder ska rangordningen bestämmas efter levnadsålder.

3. Avgående domare som återutnämns behåller sin tjänsteålder.

Artikel 7

Val av personaldomstolens ordförande

1. Domarna ska, i enlighet med artikel 4.1 i bilaga I till stadgan, bland sig välja personaldomstolens ordförande för en tid av tre år. Ordföranden kan återväljas.

2. Om förordnandet som ordförande för personaldomstolen upphör i förtid, ska en ersättare utses för återstoden av tiden.

3. De val som avses i denna artikel ska ske genom sluten omröstning. Den domare som erhåller rösterna från mer än hälften av domarna i personaldomstolen ska anses vald. Om ingen domare uppnår denna majoritet, ska ytterligare omröstningar hållas till dess att den uppnås.

4. Namnet på personaldomstolens ordförande ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 8

Personaldomstolens ordförandes befogenheter och skyldigheter

1. Personaldomstolens ordförande ska vara ordförande vid förhandlingar och överläggningar som hålls

—

i plenum,

—	på avdelningen med fem domare, eller

—	på en avdelning med tre domare, om han eller hon tjänstgör där.

2. Personaldomstolens ordförande ska leda personaldomstolens arbete och se till att dess verksamhet fungerar väl. Han eller hon ska vara ordförande när personaldomstolens ledamöter sammanträder i administrativt plenum.

3. Personaldomstolens ordförande ska företräda personaldomstolen.

Artikel 9

Ersättare för personaldomstolens ordförande

Om personaldomstolens ordförande är frånvarande eller är förhindrad att tjänstgöra eller om ämbetet är obesatt, ska ordförandens arbetsuppgifter utföras av en annan domare som utses enligt den rangordning som fastställs i artikel 6.

KAPITEL 2

Dömande sammansättningar

Artikel 10

Dömande sammansättningar

Personaldomstolen ska, i enlighet med artikel 4.2 i bilaga I till stadgan, avgöra mål i plenum, i en avdelning med fem domare, i avdelningar med tre domare eller med ensamdomare.

Artikel 11

Inrättande av avdelningar

1. Personaldomstolen ska inrätta avdelningar med tre domare. Den får inrätta en avdelning med fem domare.

2. Personaldomstolen ska besluta om indelningen av domarna på avdelning. Om antalet domare som är indelade på en avdelning är högre än antalet domare som avdelningen sammanträder med, ska personaldomstolen besluta hur de domare som ska delta i den dömande sammansättningen ska utses.

3. Beslut enligt denna artikel ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 12

Avdelningsordförande

1. Domarna ska, i enlighet med artikel 4.3 i bilaga I till stadgan, bland sig välja ordförandena på avdelningar med tre domare för en tid av tre år. Avdelningsordförandena kan återväljas.

2. Artikel 7.2–7.4 ska tillämpas.

3. Den som är ordförande på en avdelning leder arbetet på avdelningen och är ordförande vid förhandlingar och överläggningar.

4. Om ordföranden på en avdelning är frånvarande eller är förhindrad att tjänstgöra eller om ämbetet är obesatt, ska avdelningsordförandens arbetsuppgifter utföras av en annan domare på den avdelningen, enligt den rangordning som anges i artikel 6.

5. Om personaldomstolens ordförande i undantagsfall kompletterar den dömande sammansättningen, ska han eller hon vara ordförande för den.

Artikel 13

Ordinarie dömande sammansättning – Fördelning av mål på avdelningarna

1. Om inte annat följer av artiklarna 14 och 15, ska personaldomstolen sammanträda i avdelningar med tre domare.

2. Personaldomstolen ska fastlägga riktlinjer för hur målen ska fördelas på, eller omfördelas mellan, dessa avdelningar, i synnerhet på grund av att det finns ett samband mellan två eller flera mål eller för att uppnå en jämn och konsekvent fördelning av avdelningarnas arbetsbörda.

3. Beslut enligt punkt 2 ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 14

Hänskjutande av ett mål till personaldomstolen i plenum eller till avdelningen med fem domare

1. Då det på grund av rättsfrågornas svårighetsgrad, målets betydelse eller särskilda omständigheter är påkallat, får ett mål hänskjutas till personaldomstolen i plenum eller till avdelningen med fem domare.

2. Beslut om hänskjutande ska fattas av personaldomstolen i plenum på förslag av den avdelning som handlägger målet eller av en ledamot av personaldomstolen. Sådant beslut får fattas när som helst under rättegången.

Artikel 15

Hänskjutande av ett mål till ensamdomare

1. Mål som fördelats på en avdelning som sammanträder med tre domare får avgöras av referenten i egenskap av ensamdomare, om de lämpar sig för detta med hänsyn till att rättsfrågorna eller sakfrågorna inte innefattar några svårigheter, att målen är av begränsad betydelse och att särskilda omständigheter i övrigt inte föreligger.

Mål som omfattar frågor om lagenligheten av en rättsakt med allmän giltighet får inte hänskjutas till ensamdomare, såvida inte dessa frågor redan har varit föremål för prövning av domstolen, tribunalen eller personaldomstolen.

2. Beslut om hänskjutande ska sedan parterna hörts fattas enhälligt av den avdelning som handlägger målet. Sådant beslut kan fattas när som helst under rättegången.

3. Om den ensamdomare till vilken målet har hänskjutits är frånvarande eller är förhindrad att tjänstgöra, ska personaldomstolens ordförande utse en annan domare att ersätta honom eller henne.

4. Ensamdomare ska hänskjuta målet till avdelningen om han eller hon finner att förutsättningarna i punkt 1 inte längre föreligger.

5. I mål som handläggs av ensamdomare ska ordförandens befogenheter utövas av den domaren.

KAPITEL 3

Personaldomstolens kansli och administration i övrigt

Avsnitt 1

Kansliet

Artikel 16

Utnämning av justitiesekreterare

1. Personaldomstolen ska utnämna en justitiesekreterare.

2. Om tjänsten som justitiesekreterare är ledig, ska tjänsten utlysas i Europeiska unionens officiella tidning. Fristen för att inkomma med ansökningar till tjänsten får inte vara kortare än tre veckor. En ansökan ska åtföljas av fullständiga uppgifter om sökandens universitetsexamina, språkkunskaper, nuvarande och tidigare anställningar, eventuella erfarenhet av domstolsarbete eller internationellt arbete samt medborgarskap.

3. Personaldomstolens ordförande ska två veckor före utsatt tidpunkt för utnämningen underrätta övriga domare om inkomna ansökningar.

4. Omröstningen ska ske enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 7.3.

5. Justitiesekreteraren utnämns för en tid av sex år. Han eller hon kan återutnämnas. Personaldomstolen får besluta att återutnämna innehavaren av tjänsten som justitiesekreterare utan att tillämpa förfarandet enligt punkterna 2 och 3. I sådant fall ska punkt 4 tillämpas.

6. Justitiesekreteraren ska, innan han eller hon tillträder sin tjänst, inför personaldomstolen avlägga den ed som föreskrivs i artikel 3 och underteckna den förklaring som föreskrivs i artikel 4.

7. Justitiesekreterarens namn ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 17

Entledigande av justitiesekreteraren

1. Justitiesekreteraren får skiljas från sin tjänst endast om han eller hon inte längre uppfyller de villkor som krävs eller fullgör de skyldigheter som följer av tjänsten. Personaldomstolen ska fatta beslut sedan justitiesekreteraren getts tillfälle att yttra sig.

2. Om justitiesekreteraren lämnar sin tjänst före förordnandetidens utgång, ska personaldomstolen utnämna en ny justitiesekreterare för en tid av sex år.

Artikel 18

Biträdande justitiesekreterare

Personaldomstolen får i den ordning som föreskrivs för justitiesekreteraren utnämna en biträdande justitiesekreterare som ska biträda justitiesekreteraren och inträda i hans eller hennes ställe när han eller hon är frånvarande eller förhindrad att tjänstgöra.

Artikel 19

Om justitiesekreteraren är frånvarande eller förhindrad att tjänstgöra

1. Personaldomstolens ordförande ska utse de tjänstemän eller andra anställda som ska fullgöra justitiesekreterarens uppgifter, då han eller hon och, i förekommande fall, den biträdande justitiesekreteraren är frånvarande eller förhindrad att tjänstgöra eller då dessa tjänster är lediga.

2. När personaldomstolen sammanträder utan att justitiesekreteraren är närvarande, ska den uppdra åt en domare, som ska utses i omvänd ordning i förhållande till den rangordning som anges i artikel 6, att om det finns skäl till det upprätta ett protokoll, som ska undertecknas av ordföranden och av den domaren.

Artikel 20

Justitiesekreterarens befogenheter och skyldigheter

1. Justitiesekreteraren ska ansvara för kansliet och är därvid underställd personaldomstolens ordförande. Han eller hon ska särskilt ansvara för mottagande, översändande och förvaring av handlingar samt för de delgivningar som tillämpningen av dessa rättegångsregler medför.

2. Justitiesekreteraren ska biträda personaldomstolens ledamöter i deras tjänsteutövning. Om inte annat följer av bestämmelserna i artiklarna 5, 17.1 och 29, ska justitiesekreteraren närvara vid personaldomstolens sammanträden och upprätta protokoll från dem.

3. Justitiesekreteraren ska förvara sigillet och ansvara för arkivet. Han eller hon ska ansvara för domstolens publikationer, däribland särskilt rättsfallssamlingen.

4. Justitiesekreteraren ska ansvara för personaldomstolens administration och verkställigheten av de inkomster och utgifter som hänför sig till denna. Han eller hon ska därvid bistås av institutionens avdelningar och vara underställd personaldomstolens ordförande.

Artikel 21

Förande av dagbok

1. Kansliet ska under justitiesekreterarens tillsyn föra en dagbok i vilken alla inlagor ska föras in i den ordning de inkommer. Införanden i dagboken och anteckningar som justitiesekreteraren gjort på originalet eller på kopior som ingetts för detta ändamål ska äga vitsord.

2. Kansliet ska separat registrera handlingar som upprättats i samband med en förlikning i den mening som avses i artikel 90.

Artikel 22

Rätt att ta del av akten och dagboken

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 44.3, 47 och 87.3, har samtliga parter rätt

—	att på kansliet ta del av akten i målet och dagboksutdrag som rör deras mål, och

—

att få ytterligare kopior av inlagor, av bilagor till inlagor och av särskilt uppsatta beslut och domar samt kopior av andra handlingar i akten och dagboksutdrag, mot betalning enligt kansliets taxa, som ska fastställas av personaldomstolen på förslag av justitiesekreteraren. Kopiornas riktighet ska, i förekommande fall, bestyrkas.

2. Utomstående personer, vare sig de är privaträttsliga eller offentligrättsliga subjekt, får ta del av akten i målet endast om personaldomstolens ordförande, efter att ha hört parterna, har gett dem uttryckligt tillstånd till detta. En ansökan om att få ta del av akten i målet ska, för att helt eller delvis kunna bifallas, vara skriftlig och innehålla en utförlig redogörelse för skälen till att sökanden har ett välgrundat intresse av att ta del av akten. Om ansökan bifalls, får sökanden ta del av akten på kansliet.

Utomstående personer kan mot betalning enligt kansliets taxa få kopior av domar och särskilt uppsatta beslut. Kopiornas riktighet ska bestyrkas, om den som begär det har ett berättigat intresse därav.

Var och en som har ett berättigat intresse därav kan få tillstånd av personaldomstolens ordförande att ta del av dagboken på kansliet samt få kopior eller utdrag ur denna mot betalning enligt kansliets taxa.

När kopior av domar eller särskilt uppsatta beslut lämnas ut samt när tillstånd enligt första eller tredje stycket i den här punkten ges, ska det vid behov tas hänsyn till artiklarna 44.3, 47, 48 och 87.3 samt till beslut som har fattats med stöd av de bestämmelserna.

Avsnitt 2

Personaldomstolens administrativa avdelningar

Artikel 23

Tjänstemän och andra anställda

Tjänstemän och andra anställda med uppgift att direkt bistå personaldomstolens ordförande, domarna och justitiesekreteraren ska anställas på de villkor som anges i tjänsteföreskrifterna. De är underställda justitiesekreteraren och ytterst ordföranden.

KAPITEL 4

Arbetet vid personaldomstolen

Artikel 24

Datum, tidpunkt och plats för personaldomstolens sammanträden

1. Ordföranden ska fastställa datum och tidpunkt för personaldomstolens sammanträden.

2. Personaldomstolen får välja att hålla ett eller flera sammanträden på annan ort än den där personaldomstolen har sitt säte.

Artikel 25

Personaldomstolens verksamhetskalender

1. Rättsåret inleds den 1 oktober varje kalenderår och avslutas den 30 september nästföljande år.

2. De datum för rättsferierna och den förteckning över lagstadgade helgdagar som fastställs av domstolen och offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning ska gälla även för personaldomstolen.

3. Under rättsferierna ska personaldomstolens ordförandes arbetsuppgifter utföras där personaldomstolen har sitt säte, antingen av personaldomstolens ordförande eller av en avdelningsordförande eller en annan domare som ordföranden har utsett att ersätta honom eller henne. Personaldomstolens ordförande får i brådskande fall sammankalla domarna.

4. Personaldomstolen får, när det finns skälig anledning till det, bevilja en domare tjänstledighet.

Artikel 26

Domförhet

Personaldomstolen är domför

—	med fem domare i plenum, och

—	med tre domare på avdelningen med fem domare och på avdelningarna med tre domare, i enlighet med artikel 17 andra stycket i stadgan.

Artikel 27

Om en domare är frånvarande eller är förhindrad att tjänstgöra

1. Om personaldomstolen inte är domför på grund av att en domare är frånvarande eller är förhindrad att tjänstgöra, ska ordföranden skjuta upp sammanträdet till dess att frånvaron eller förhindret har upphört.

2. Ordföranden får även, för att tillgodose kravet på en god rättskipning och för att uppnå att en avdelning blir domför, komplettera den dömande sammansättningen med en annan domare på samma avdelning eller, om detta inte är möjligt, föreslå personaldomstolens ordförande att han eller hon ska utse en domare på en annan avdelning. Den ersättande domaren ska utses i motsatt ordning i förhållande till den rangordning som anges i artikel 6.

3. Om den dömande sammansättningen kompletteras enligt punkt 2 efter att den muntliga förhandlingen har ägt rum, ska den muntliga delen av förfarandet återupptas, såvida inte personaldomstolen beslutar, med parternas samtycke och för att den ska kunna avgöra målet inom en rimlig tid, att inte hålla en ny muntlig förhandling. Den muntliga delen av förfarandet måste återupptas när fler än en av de domare som deltagit i den muntliga förhandlingen är frånvarande eller är förhindrad att tjänstgöra.

Artikel 28

Om en domare på avdelningen med fem domare är frånvarande eller är förhindrad att tjänstgöra innan den muntliga förhandlingen har ägt rum

Om en domare på avdelningen med fem domare är frånvarande eller är förhindrad att tjänstgöra innan den muntliga förhandlingen har ägt rum, ska personaldomstolens ordförande utse en annan domare, varvid motsatt ordning i förhållande till den rangordning som anges i artikel 6 ska följas. Om ett antal av fem domare inte kan uppnås, kan den muntliga förhandlingen likväl hållas, under förutsättning att avdelningen är domför.

Artikel 29

Hur överläggning ska gå till

1. Personaldomstolens överläggningar ska vara och förbli hemliga.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27.3, ska, när en muntlig förhandling har hållits, endast de domare som deltagit i denna delta i överläggningen.

3. Varje domare som deltar i överläggningen ska säga sin mening och ange skälen till denna.

4. Den mening som efter avslutande diskussion omfattas av majoriteten av domarna ska bestämma domstolens avgörande.

5. När personaldomstolens överläggningar rör administrativa frågor ska justitiesekreteraren delta, om inte personaldomstolen beslutar annorlunda.

Artikel 30

Antal domare som ska delta i överläggningen

I enlighet med artikel 17 första stycket i stadgan och artikel 5 första stycket i bilaga I till stadgan ska, om antalet domare är jämnt på avdelningen med fem domare eller i plenum till följd av att en domare är förhindrad att tjänstgöra, den första domaren i motsatt ordning i förhållande till den rangordning som anges i artikel 6 avstå från att delta i överläggningen, såvida det inte är fråga om referenten. Om så är fallet, ska den domare som står omedelbart efter referenten i denna motsatta rangordning avstå från att delta i överläggningen.

AVDELNING II

PROCESSUELLA BESTÄMMELSER

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Avsnitt 1

Ombud, rådgivare och advokater

Artikel 31

Ställning som ombud, rådgivare eller advokat

1. Enligt artikel 19 första stycket i stadgan är ombud, rådgivare och advokater som företräder en medlemsstat eller en institution skyldiga att styrka sin ställning genom att till kansliet ge in en officiell handling eller en fullmakt utfärdad av den part som de företräder eller biträder.

2. Enligt artikel 19 första, tredje och fjärde styckena i stadgan är advokater skyldiga att styrka sin ställning genom att till kansliet ge in en handling, av vilken framgår att han eller hon är behörig att uppträda inför domstol i någon av medlemsstaterna eller i en annan stat som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Artikel 32

Privilegier, immunitet och förmåner

1. Ombud, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, rådgivare och advokater som uppträder inför personaldomstolen eller en rättslig myndighet hos vilken personaldomstolen har gjort en framställning om rättslig hjälp, ska åtnjuta immunitet vad gäller sina muntliga och skriftliga uttalanden rörande målet eller parterna.

2. Ombud, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, rådgivare och advokater ska dessutom åtnjuta följande privilegier och förmåner:

a)	Handlingar av alla slag som rör förfarandet får inte genomsökas eller tas i beslag. I händelse av tvist får tulltjänstemän eller polis försegla sådana handlingar, vilka därefter genast ska överlämnas till domstolen för undersökning i närvaro av justitiesekreteraren och den person som berörs.

b)	Ombud, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, rådgivare och advokater ska när de utför sina uppdrag ha rätt att resa utan hinder.

3. Ombud, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, rådgivare och advokater ska åtnjuta de privilegier och förmåner och den immunitet som avses i punkterna 1 och 2, under förutsättning att de har uppfyllt de formkrav som anges i artikel 31. Personaldomstolens justitiesekreterare får vid behov utfärda ett intyg åt dem, som bekräftar deras ställning. Denna handlings giltighet ska vara begränsad till en bestämd tidsperiod, som kan förlängas eller förkortas med hänsyn till rättegångens varaktighet.

Artikel 33

Hävande av immunitet

1. Privilegier, immunitet och förmåner som anges i artikel 32 beviljas uteslutande till gagn för ett korrekt genomförande av förfarandet.

2. Personaldomstolen får häva immuniteten, om den finner att detta inte hindrar att förfarandet genomförs korrekt.

Personaldomstolen avgör frågan, efter att ha hört det ombud, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, den rådgivare eller den advokat som berörs.

Artikel 34

Avstängning

1. Om personaldomstolen anser att ett ombuds, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, en rådgivares eller en advokats uppträdande gentemot personaldomstolen är oförenligt med personaldomstolens värdighet eller med kraven på god rättskipning, eller att ombudet, rådgivaren eller advokaten missbrukar sina befogenheter, ska personaldomstolen underrätta den berörde om detta. Personaldomstolens ordförande får underrätta de myndigheter under vars tillsyn den berörde står om detta. En kopia av skrivelsen till dessa myndigheter ska tillställas den berörde.

2. Av samma skäl får personaldomstolen när som helst, efter att ha hört vederbörande, genom särskilt uppsatt beslut som är motiverat avstänga ett ombud, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, en rådgivare eller en advokat från förfarandet. Ett sådant beslut ska gälla omedelbart.

3. När ett ombud, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, en rådgivare eller en advokat har avstängts från förfarandet, ska detta uppskjutas för en tid som bestäms av ordföranden, så att parten i fråga ges möjlighet att utse ett annat ombud eller en annan rådgivare eller advokat.

4. Beslut enligt denna artikel får upphävas.

Artikel 35

Universitetslärare

Bestämmelserna i detta avsnitt ska tillämpas på de universitetslärare som enligt artikel 19 i stadgan har rätt att företräda part inför personaldomstolen.

Avsnitt 2

Delgivning

Artikel 36

Delgivning

1. Delgivning enligt dessa rättegångsregler ska ombesörjas av justitiesekreteraren genom att den handling som ska delges antingen skickas med rekommenderad försändelse med mottagningsbevis eller överlämnas med bud till adressaten mot kvitto på den av denne angivna delgivningsadressen. Justitiesekreteraren ska upprätta och bestyrka kopior av handlingar som ska delges, utom i de fall då parterna själva tillhandahållit kopior enligt artikel 45.2 andra stycket.

2. När mottagaren har godtagit att delgivning sker per telefax, får samtliga inlagor, samt personaldomstolens domar och beslut, delges genom att en kopia av handlingen översänds på detta sätt.

3. Om handlingen, av tekniska orsaker eller på grund av handlingens art eller omfattning, inte kan översändas på detta sätt, och om mottagaren inte har angivit en delgivningsadress, ska handlingen delges mottagaren på dennes adress enligt det förfarande som föreskrivs i punkt 1. Mottagaren ska underrättas om detta per telefax. En rekommenderad försändelse anses i sådana fall ha överlämnats till mottagaren tio dagar efter det att försändelsen lämnades in på ett postkontor på den ort där personaldomstolen har sitt säte, om det inte av mottagningsbeviset framgår att försändelsen mottogs en annan dag eller om mottagaren, inom tre veckor räknat från underrättelsen per telefax, upplyser justitiesekreteraren om att denne inte mottagit försändelsen.

4. Personaldomstolen får genom beslut fastställa på vilka villkor inlagor samt domar och beslut kan delges elektroniskt. Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Avsnitt 3

Frister

Artikel 37

Beräkning av frister

1. Frister rörande förfarandet som föreskrivs i fördragen, i stadgan, i tjänsteföreskrifterna och i dessa rättegångsregler ska beräknas enligt följande:

a)	Då en frist uttryckt i dagar, veckor, månader eller år ska räknas från den tidpunkt en händelse inträffar eller en handling företas, inräknas inte i fristen den dag under vilken händelsen inträffade eller handlingen företogs.

En frist uttryckt i veckor, månader eller år löper ut vid utgången av den dag i fristens sista vecka, månad eller år som infaller på samma veckodag eller samma datum som den dag då händelsen eller handlingen från vilken fristen ska räknas inträffade eller företogs. Då en frist är uttryckt i månader eller år och den dag då fristen ska löpa ut inte förekommer i den sista månaden, ska fristen löpa ut vid utgången av den månadens sista dag.

c)	Då en frist är uttryckt i månader och dagar, ska hänsyn först tas till hela månader, därefter till dagar.

d)	Fristerna ska innefatta lördagar, söndagar och de lagstadgade helgdagar som avses i artikel 25.2.

e)	Frister ska löpa även under rättsferier.

2. Om den enligt artikel 38 förlängda fristen löper ut på en lördag, söndag eller lagstadgad helgdag, ska den förlängas till utgången av närmast följande arbetsdag.

Artikel 38

Förlängning av frister med hänsyn till avstånd

Fristerna rörande förfarandet ska förlängas med tio dagar med hänsyn till avstånd i samtliga fall.

Artikel 39

Bestämmande och förlängning av frister

1. De frister för ingivande av inlagor som inte anges i tjänsteföreskrifterna eller i dessa rättegångsregler ska fastställas av ordföranden. Han eller hon får även förlänga dem.

Med avvikelse från första stycket, ska frister för att inkomma med svar med anledning av åtgärder för processledning som beslutats av referenten enligt artikel 69.2 fastställas, och i förekommande fall, förlängas av honom eller henne.

2. Ordföranden eller referenten i det fall som avses i punkt 1 andra stycket får bemyndiga justitiesekreteraren att fastställa eller förlänga vissa av de frister som enligt dessa rättegångsregler ska fastställas eller förlängas av dem.

3. Personaldomstolen ska, efter att ha hört parterna, besluta huruvida underlåtenhet att iaktta frister som inte anges i tjänsteföreskrifterna eller i dessa rättegångsregler utgör hinder mot att beakta en inlaga eller ett svar.

Första stycket ska tillämpas vid underlåtenhet att iaktta den i artikel 88.3 första stycket angivna fristen för att inkomma med interventionsinlaga.

Avsnitt 4

Handläggningsformer

Artikel 40

Handläggningsformer

1. Förfarandet vid personaldomstolen ska bestå av en skriftlig del och en muntlig del, såvida inte annat föreskrivs i särskilda bestämmelser i stadgan eller i dessa rättegångsregler.

2. Med avvikelse från punkt 1 får ett mål handläggas enligt något av de förfaranden som anges i kapitel 4 i denna avdelning. Personaldomstolen får även när som helst försöka underlätta förlikning.

Artikel 41

Den ordning i vilken målen ska handläggas

1. Personaldomstolen ska handlägga målen i den ordning de är färdigberedda.

2. Ordföranden får, efter att ha hört parterna, under särskilda omständigheter besluta att ett mål ska handläggas med förtur. Detta gäller särskilt när målet kan komma att handläggas som ett pilotmål för en grupp av mål med liknande faktiska omständigheter, i vilka en eller flera identiska rättsfrågor aktualiseras.

Ordföranden ska vid behov hänskjuta frågan till personaldomstolens ordförande.

3. Ordföranden får, efter att ha hört parterna, under särskilda omständigheter, särskilt för att underlätta en förlikning, på eget initiativ eller på begäran av en part, besluta att skjuta upp handläggningen av ett mål till en senare tidpunkt.

Artikel 42

Fall då vilandeförklaring får ske och hur beslut härom ska fattas

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 125.5, 126.4 och 127.6, får ett pågående förfarande förklaras vilande

a)	när personaldomstolen och tribunalen respektive domstolen behandlar mål som avser samma tolkningsfråga eller angår giltigheten av samma rättsakt,

b)	när ett överklagande ges in till tribunalen av ett avgörande i vilket personaldomstolen delvis har avgjort sakfrågan i ett mål, avgjort en rättegångsfråga om bristande behörighet eller om hinder mot att ta upp talan till prövning eller avslagit en interventionsansökan,

c)	när mål med liknande faktiska omständigheter, i vilka en eller flera identiska rättsfrågor aktualiseras, har anhängiggjorts vid personaldomstolen och ett eller flera av målen kan komma att handläggas som pilotmål,

d)	på begäran av parterna eller av en av dem, och

e)	i andra särskilda fall, för att tillgodose kravet på en god rättskipning.

2. Ordföranden ska besluta i frågan, efter att ha hört parterna. Ordföranden får hänskjuta frågan till personaldomstolen. Om part motsätter sig att förfarandet vilandeförklaras, ska frågan avgöras genom särskilt uppsatt beslut som är motiverat.

3. Beslut om att återuppta förfarandet före utgången av den tid under vilken förfarandet ska vila eller sådant beslut som avses i artikel 43.3 ska fattas enligt samma ordning.

Artikel 43

Vilandeförklaringens varaktighet och verkningar

1. Vilandeförklaringen ska gälla från och med den dag som anges i beslutet eller, då datum saknas, från och med dagen för beslutet.

2. Under den tid som förfarandet är vilande, ska de frister som satts ut för parterna inte fortsätta att löpa, med undantag av den i artikel 86.1 fastställda interventionsfristen.

3. Om beslutet om vilandeförklaring inte anger den tid under vilken förfarandet ska vila, ska tiden löpa ut på den dag som anges i beslutet om återupptagande av förfarandet eller, om någon sådan dag inte anges, på dagen för beslutet.

4. De frister som avbrutits genom en vilandeförklaring ersätts – från dagen för återupptagandet av förfarandet – med nya frister som börjar löpa på dagen för återupptagandet.

Artikel 44

Förening, särskiljande och avskiljande

1. Två eller flera mål får, på grund av det samband som finns mellan dem, förenas vad gäller den skriftliga eller den muntliga delen av förfarandet eller det avgörande genom vilket målet avgörs slutligt.

Ordföranden får när som helst besluta om förening av mål, efter att ha hört parterna. Om part motsätter sig att målen förenas, ska förening ske genom ett särskilt uppsatt beslut som är motiverat. Ordföranden får hänskjuta frågan till personaldomstolen.

2. Under de förutsättningar som anges i punkt 1 andra stycket, får ordföranden särskilja mål som tidigare har förenats eller, när en kollektiv talan har väckts, avskilja en eller flera av sökandenas anspråk.

3. Företrädarna för parterna i förenade mål har rätt att på kansliet ta del av de inlagor som har delgetts parterna i de andra berörda målen. Ordföranden får emellertid på begäran av en part, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 47.1 och 47.2, besluta att hemliga eller konfidentiella handlingar ska vara undantagna från denna rätt.

Avsnitt 5

Inlagor och handlingar

Artikel 45

Ingivande av inlagor

1. Alla inlagor ska vara daterade. Vid beräkningen av frister i förfarandet ska endast datum och klockslag för ingivande av originalet till kansliet gälla.

Till varje inlaga ska fogas de handlingar som åberopas i inlagan samt en förteckning över dessa.

Om en handling på grund av sitt omfång endast delvis fogas till inlagan, ska hela handlingen eller en fullständig kopia inges till kansliet.

Institutionerna ska, inom de frister som personaldomstolen fastställer, dessutom tillhandahålla översättningar av de inlagor som har upprättats av dem till de andra språk som nämns i artikel 1 i rådets förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som ska användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen.

2. Originalexemplaret i pappersform av varje inlaga ska vara egenhändigt undertecknat av partens ombud, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, eller advokat.

Originalet och däri angivna bilagor ska ges in tillsammans med fem kopior till personaldomstolen samt en kopia till varje annan part i målet. Kopiornas riktighet ska ha bestyrkts genom den ingivande partens försorg.

Med avvikelse från punkt 1 första stycket andra meningen ska, vid bedömningen av om fristerna rörande förfarandet följts, det datum och det klockslag beaktas då en kopia av det undertecknade originalet av en inlaga inklusive den förteckning över handlingar som avses i punkt 1 andra stycket inkommer till personaldomstolens kansli per telefax, förutsatt att det undertecknade originalet av inlagan, tillsammans med bilagor och kopior som avses i punkt 1 andra stycket, ges in till kansliet senast tio dagar efter mottagandet av kopian av originalet. Artikel 38 ska inte tillämpas på denna tiodagarsfrist.

3. Personaldomstolen ska genom beslut fastställa på vilka villkor en inlaga som getts in till kansliet elektroniskt kan anses utgöra originalet av inlagan. Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 46

Inlagornas längd

Personaldomstolen får, såvida inte annat föreskrivs i särskilda bestämmelser i dessa rättegångsregler, genom beslut enligt artikel 132 fastställa den högsta tillåtna längden på inlagor som ges in till den. Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 47

Handlingars konfidentialitet

1. Om inte annat följer av artiklarna 44.3 och 87.3, ska personaldomstolen beakta endast handlingar som parternas ombud, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, rådgivare eller advokater har kunnat ta del av och yttra sig över.

2. När personaldomstolen har att kontrollera huruvida en handling som kan vara relevant för avgörandet av ett mål ska vara konfidentiell i förhållande till en eller flera parter, ska handlingen inte tillställas parterna innan kontrollen har avslutats.

3. När en handling, som en institution har beslutat att inte lämna ut, har getts in till personaldomstolen i ett mål som rör detta besluts lagenlighet, ska handlingen inte tillställas de andra parterna.

Artikel 48

Sekretess

1. Sökanden ska så snart talan har väckts upplysas om att personaldomstolens avgöranden offentliggörs på internet. Personaldomstolen ska, på motiverad begäran eller på eget initiativ, utelämna sökandens namn och vid behov andra uppgifter i handlingar som personaldomstolen offentliggör, om det finns giltiga skäl till sådan sekretess.

Första stycket ska tillämpas på intervenienter som är fysiska personer.

2. Personaldomstolen får, på motiverad begäran eller på eget initiativ, i handlingar som den offentliggör och som har upprättats av den utelämna namnet på andra personer eller enheter som omnämns i förfarandet eller vissa uppgifter som rör dem, om det finns giltiga skäl till att hålla en persons identitet eller innehållet i dessa uppgifter hemliga.

KAPITEL 2

Det ordinära förfarandet

Avsnitt 6

Den skriftliga delen av förfarandet

Artikel 49

Huvudregel

Den skriftliga delen av förfarandet ska omfatta ingivande av ansökan och svaromål samt, på de villkor som anges i artikel 55, ingivande av replik och duplik.

Artikel 50

Ansökan

1. En sådan ansökan som avses i artikel 21 i stadgan ska innehålla följande:

a)	Uppgift om sökandens namn och adress.

b)	Uppgift om den undertecknandes ställning och adress.

c)	Uppgift om svaranden.

d)	Uppgift om saken och sökandens yrkanden.

e)	En tydlig kronologisk redogörelse av de relevanta faktiska omständigheterna samt en separat framställning, som ska vara tydlig och strukturerad, av åberopade grunder och argument avseende rättsliga omständigheter.

f)	Bevisuppgift, i förekommande fall.

2. Till ansökan ska i förekommande fall fogas följande handlingar:

a)	Den rättsakt som begärs ogiltigförklarad.

b)	Det klagomål som avses i artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna och det beslut varigenom klagomålet har besvarats, med uppgift om vilken dag klagomålet gavs in respektive beslutet delgavs.

3. För rättegångens genomförande ska ansökan innehålla

—	en delgivningsadress, med uppgift om namnet på den person som har fått i uppdrag att ta emot delgivning,

—	eller uppgift om att sökandens advokat har samtyckt till att ta emot delgivning elektroniskt enligt artikel 36.4 eller per telefax,

—	eller uppgift om de tre ovan angivna delgivningssätten.

4. Om ansökan inte uppfyller de krav som avses i punkt 3, ska till dess bristen avhjälpts all delgivning med den berörda parten under rättegången ske genom att en rekommenderad försändelse sänds till dennes företrädare. Utan hinder av artikel 36.1 ska delgivning i sådant fall anses ha skett då den rekommenderade försändelsen har lämnats in på ett postkontor på den ort där personaldomstolen har sitt säte.

5. Sökandens advokat är skyldig att till ansökan foga den handling som avses i artikel 31.2.

6. Om ansökan inte uppfyller kraven i artikel 45.1 andra och tredje styckena, artikel 45.2 andra stycket och artikel 46 eller i punkt 1 a, b och c, punkt 2 eller punkt 5 i den här artikeln, ska justitiesekreteraren fastställa en frist inom vilken sökanden ska avhjälpa bristen. Löper fristen ut utan att sökanden har avhjälpt bristen, ska personaldomstolen besluta huruvida underlåtelsen att iaktta dessa formkrav utgör hinder för att ta upp talan till prövning.

Artikel 51

Delgivning av ansökan och tillkännagivande i EUT

1. Ansökan ska delges svaranden. I de fall som behandlas i artikel 50.6 ska delgivning ske så snart bristerna i ansökan har avhjälpts eller, om så inte har skett, så snart personaldomstolen har förklarat att talan kan tas upp till prövning.

2. Ett tillkännagivande ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning, som ska innehålla följande uppgifter: det datum när ansökan inkom, svarandens namn, saken och en beskrivning av tvisten samt yrkandena i ansökan.

Artikel 52

Initial tilldelning av ett mål till en dömande sammansättning

Så snart talan har väckts ska personaldomstolens ordförande tilldela en avdelning med tre domare målet i enlighet med riktlinjerna i artikel 13.2.

Ordföranden på den avdelningen ska, för varje mål som tilldelats avdelningen, lämna förslag på referent till personaldomstolens ordförande. Beslut fattas av personaldomstolens ordförande.

Artikel 53

Svaromål

1. Inom två månader efter det att ansökan har delgetts svaranden ska denne inkomma med skriftligt svaromål. Svaromålet ska innehålla följande:

a)	Uppgift om svarandens namn och adress.

b)	Uppgift om den undertecknandes ställning och adress.

c)	Svarandens yrkanden.

d)	Den rättsliga bakgrunden i målet, en tydlig kronologisk redogörelse av de relevanta faktiska omständigheterna samt en separat framställning, som ska vara tydlig och strukturerad, av åberopade grunder och argument avseende rättsliga omständigheter.

e)	Bevisuppgift, i förekommande fall.

2. Artikel 50.3 och 50.4 ska tillämpas.

3. Det ombud, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, som företräder svaranden samt den rådgivare eller advokat som biträder denne är skyldiga att senast i samband med att svaromålet ges in inkomma med de handlingar som avses i artikel 31.

Om den rättsliga bakgrunden i målet omfattar beslut, bestämmelser eller andra handlingar som inte har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, ska dessa fogas till svaromålet, med uppgift om när de antogs, trädde i kraft och, i förekommande fall, upphävdes.

4. Om svaromålet inte uppfyller kraven i artikel 45.1 andra–fjärde styckena, artikel 45.2 andra stycket och artikel 46 eller i punkt 3 i den här artikeln, ska justitiesekreteraren fastställa en frist inom vilken svaranden ska avhjälpa bristen. Löper fristen ut utan att svaranden har avhjälpt bristen, ska personaldomstolen besluta huruvida underlåtelsen att iaktta dessa formkrav utgör hinder mot att beakta svaromålet.

5. Ordföranden kan på vederbörligen motiverad ansökan av svaranden, eller på eget inititiativ för att tillgodose intresset av en god rättskipning, undantagsvis förlänga den frist som anges i punkt 1.

Artikel 54

Översändande av handlingar

När Europaparlamentet, rådet eller Europeiska kommissionen inte är part i ett mål, ska kopior av ansökan och svaromålet, utan därtill fogade bilagor, översändas till dessa institutioner, så att de kan pröva om det med åberopande av artikel 277 FEUF görs gällande att en av institutionens rättsakter inte ska tillämpas.

Artikel 55

En andra skriftväxling

1. Personaldomstolen får, med tillämpning av artikel 7.3 i bilaga I till stadgan, på eget initiativ eller på motiverad begäran av sökanden, besluta att en andra skriftväxling är nödvändig för att komplettera målet.

2. Personaldomstolen får begränsa den andra skriftväxlingen till att avse vissa angivna rättsfrågor eller sakfrågor.

3. Om repliken eller dupliken inte uppfyller kraven i artikel 45.1 andra–fjärde styckena, artikel 45.2 andra stycket och artikel 46 eller i punkt 2 i den här artikeln, ska justitiesekreteraren fastställa en frist inom vilken den berörda parten ska avhjälpa bristen. Löper fristen ut utan att bristen har avhjälpts, ska personaldomstolen besluta huruvida underlåtelsen att iaktta dessa formkrav utgör hinder mot att beakta repliken eller dupliken.

Avsnitt 2

Grunder och bevisning under rättegången

Artikel 56

Nya grunder

1. Nya grunder får inte åberopas efter det att den första skriftväxlingen har ägt rum, såvida de inte föranleds av rättsliga eller faktiska omständigheter som framkommit först under rättegången.

2. Om en part under rättegången åberopar en ny grund, får ordföranden, sedan de ordinarie fristerna löpt ut, på grundval av referentens rapport, fastställa en frist inom vilken den andra parten ska yttra sig över denna grund.

3. Prövningen av huruvida nya grunder får åberopas ska anstå till det avgörande genom vilket målet avgörs slutligt.

Artikel 57

Ny bevisning och bevisuppgift

Parterna får fram till dess att den muntliga förhandlingen har avslutats ge in bevis eller inkomma med bevisuppgift, under förutsättning att de anger godtagbara skäl till att detta inte har gjorts tidigare. Övriga parter ska ges tillfälle att yttra sig häröver.

Avsnitt 3

Den förberedande rapporten

Artikel 58

Den förberedande rapporten

1. Efter det att den skriftliga delen av förfarandet har avslutats, ska ordföranden bestämma det datum när referenten ska föredra den förberedande rapporten för personaldomstolen.

2. Den förberedande rapporten ska innehålla förslag om huruvida målet kräver att det vidtas åtgärder för processledning eller bevisupptagning. Den förberedande rapporten ska även innehålla referentens förslag i frågan om personaldomstolen eventuellt ska besluta att inte hålla muntlig förhandling, huruvida det finns möjligheter till förlikning samt huruvida målet ska hänskjutas till personaldomstolen i plenum, till avdelningen med fem domare eller till referenten i egenskap av ensamdomare.

3. Personaldomstolen ska besluta om de åtgärder som referentens förslag föranleder.

Avsnitt 4

Den muntliga delen av förfarandet

Artikel 59

Hållande av muntlig förhandling

1. Utan att det påverkar tillämpningen av särskilda bestämmelser i dessa rättegångsregler enligt vilka personaldomstolen får avgöra ett mål genom särskilt uppsatt beslut, och om inte annat följer av punkt 2 i denna artikel, ska förfarandet vid personaldomstolen innefatta en muntlig förhandling.

2. När en andra skriftväxling har ägt rum och personaldomstolen anser att det inte är nödvändigt att hålla muntlig förhandling, får den, med parternas samtycke, besluta att avgöra målet utan muntlig förhandling.

Artikel 60

Tidpunkten för den muntliga förhandlingen

Ordföranden ska fastställa tidpunkten för den muntliga förhandlingen.

Artikel 61

Gemensam muntlig förhandling

Om det – på grund av att det finns likheter mellan olika mål – är möjligt att hålla en muntlig förhandling som är gemensam för dessa mål, får domstolen besluta att en sådan förhandling ska hållas.

Artikel 62

Parternas frånvaro från förhandlingen

1. Partsföreträdare som i vederbörlig ordning har blivit kallade till den muntliga förhandlingen ska i god tid underrätta personaldomstolen om de inte kommer att närvara vid densamma.

Om en partsföreträdare som i vederbörlig ordning har blivit kallad till den muntliga förhandlingen utan godtagbara skäl uteblir från densamma, hindrar inte detta att förhandlingen hålls.

2. När företrädarna för samtliga parter har meddelat att de inte kommer att närvara vid den muntliga förhandlingen, får personaldomstolen besluta att den muntliga delen av förfarandet ska avslutas.

Artikel 63

Hur den muntliga förhandlingen ska gå till

1. Den muntliga förhandlingen ska förklaras öppnad och ledas av ordföranden, som ansvarar för ordningen.

2. Sådant beslut om stängda dörrar som avses i artikel 31 i stadgan medför att vad som förevarit vid förhandlingen inte får uppenbaras.

3. En part får yttra sig endast genom sitt ombud, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, eller sin advokat.

4. Ordföranden och övriga domare får under den muntliga förhandlingen

a)	ställa frågor till parternas ombud, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, rådgivare eller advokater, och

b)	uppmana parterna att själva yttra sig om vissa aspekter av målet.

Artikel 64

Avslutande och återupptagande av den muntliga delen av förfarandet

1. Ordföranden ska vid den muntliga förhandlingens slut förklara den muntliga delen av förfarandet avslutad.

2. Personaldomstolen får besluta att det muntliga förfarandet ska återupptas.

Artikel 65

Förhandlingsprotokoll

Justitiesekreteraren ska föra protokoll över varje muntlig förhandling. Detta protokoll ska undertecknas av ordföranden och justitiesekreteraren och ska äga vitsord. Protokollet ska delges parterna.

Artikel 66

Tillgång till ljudupptagningar av muntliga förhandlingar

Ordföranden får, på vederbörligen motiverad begäran, tillåta en part att i personaldomstolens lokaler lyssna på ljudupptagningen av yttrandena från den muntliga förhandlingen på det språk på vilket yttrandet gjordes.

KAPITEL 3

processledning och bevisupptagning

Avsnitt 1

Syften

Artikel 67

Syften

De åtgärder som vidtas för processledning och bevisupptagning är avsedda att säkerställa att målen bereds under bästa möjliga förhållanden, att den skriftliga eller muntliga delen av förfarandet genomförs på ett ändamålsenligt sätt samt att underlätta bevishanteringen och avgörandet av målen.

Avsnitt 2

Processledning

Artikel 68

Vad processledningen kan bestå i

Processledningen kan särskilt bestå i

a)	att ställa frågor till parterna,

b)	att uppmana parterna att yttra sig, skriftligen eller muntligen, om vissa aspekter av målet och, i synnerhet, precisera sina yrkanden, grunder och argument eller klargöra vilka frågor som är tvistiga,

c)	att begära upplysningar av parterna,

d)	att begära att parterna företer handlingar rörande målet,

e)	att uppmana deltagarna i den muntliga förhandlingen att främst inrikta sina framställningar på en eller flera bestämda frågor, och

f)	att kalla parterna till möten.

Artikel 69

Förfarandet

1. Åtgärder för processledning får vidtas eller ändras när som helst under rättegången. Beslut om sådana åtgärder ska i förekommande fall fattas ex officio.

2. Åtgärder för processledning ska beslutas av referenten, såvida denne inte hänskjuter frågan till personaldomstolen på grund av de planerade åtgärdernas omfattning eller deras betydelse för avgörandet av målet.

3. Varje part får föreslå att åtgärder för processledning ska vidtas eller ändras.

4. Justitiesekreteraren ska ombesörja att parterna underrättas om åtgärderna för processledning.

5. Om en parts skriftliga yttrande inte uppfyller kraven i artikel 45.1 andra–fjärde styckena, artikel 45.2 andra stycket eller artikel 46, ska justitiesekreteraren fastställa en frist inom vilken den berörda parten ska avhjälpa bristen. Löper fristen ut utan att bristen har avhjälpts, ska personaldomstolen besluta huruvida underlåtelsen att iaktta dessa formkrav utgör hinder mot att beakta yttrandet.

Avsnitt 3

Bevisupptagning

Artikel 70

Vad bevisupptagningen kan bestå i

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 24 och 25 i stadgan får åtgärder för bevisupptagning innefatta följande:

a)	Parternas personliga inställelse.

b)	Begäran om upplysningar från tredje man.

c)	Begäran att tredje man ska förete handlingar rörande målet.

d)	Hörande av vittnen.

e)	Inhämtande av sakkunnigutlåtande.

f)	Syn på stället.

g)	Begäran att en part ska förete handlingar rörande målet, när parten vägrar att rätta sig efter en åtgärd för processledning som antagits för detta ändamål.

Artikel 71

Förfarandet

1. Åtgärder för bevisupptagning som är nödvändiga för att målet ska kunna avgöras får vidtas eller ändras när som helst under rättegången. Personaldomstolen får i förekommande fall besluta om sådana åtgärder på eget initiativ.

2. Varje part får föreslå att åtgärder för bevisupptagning ska vidtas eller ändras. Parten ska därvid i detalj ange de föreslagna åtgärdernas innehåll och de skäl som motiverar att de vidtas eller ändras. Övriga parter ska höras innan beslut om åtgärderna fattas.

3. Om personaldomstolen avser att vidta sådana åtgärder som avses i artikel 70 a, b, c och g, ska parterna, när det krävs på grund av omständigheterna i förfarandet, ges tillfälle att yttra sig över åtgärderna.

4. Om personaldomstolen beslutar

—	om sådana åtgärder som avses i artikel 70 a, b och c, ska justitiesekreteraren se till att parterna informeras om detta,

—	om sådana åtgärder som avses i artikel 70 d, e och f, ska detta ske genom särskilt uppsatt beslut, efter att ha hört parterna, i vilket det ska anges vad som ska bevisas,

—	om en sådan åtgärd som avses i artikel 70 g, ska detta ske genom särskilt uppsatt beslut.

5. Om personaldomstolen beslutar om bevisupptagning utan att själv vidta några åtgärder, ska den uppdra åt referenten att vidta dem.

6. Parterna får närvara vid bevisupptagningen.

7. En part får alltid framlägga motbevisning eller göra tillägg till bevisuppgiften.

Artikel 72

Kallelse av vittnen

Personaldomstolen kallar de vittnen den anser det nödvändigt att höra. Det särskilt uppsatta beslut som avses i artikel 71.4 andra strecksatsen ska innehålla följande:

a)	Uppgift om vittnenas fullständiga namn, ställning och adress.

b)	Uppgift om tidpunkt och plats för vittnesförhöret.

c)	Uppgift om de omständigheter som vittnena ska höras om.

d)	I förekommande fall, besked om de åtgärder som personaldomstolen vidtagit enligt artikel 78 för att ersätta de kostnader som uppkommer för vittnen samt de påföljder som kan komma i fråga för tredskande vittnen enligt artikel 74.

Artikel 73

Hörande av vittnen

1. Sedan vittnets identitet kontrollerats, ska ordföranden eller den referent åt vilken det uppdragits att genomföra hörandet uppmana vittnet att tala sanning och erinra vittnet om de följder som ett åsidosättande av denna skyldighet kan få enligt lagen i hemlandet.

2. Vittnet ska före vittnesmålet avlägga följande ed, såvida inte vittnet, sedan parterna hörts, har befriats från denna skyldighet:

”Jag lovar och försäkrar att jag ska säga sanningen, hela sanningen och ingenting annat än sanningen.”

3. Vittnet ska avge sitt vittnesmål inför personaldomstolen eller referenten och parterna ska kallas till hörandet. Efter det att vittnesmålet har avgetts, får personaldomstolen eller referenten, på begäran av part eller på eget initiativ, ställa frågor till vittnet.

Med tillåtelse av ordföranden eller referenten får parternas ombud, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, rådgivare eller advokater ställa frågor till vittnet.

4. Justitiesekreteraren ska föra protokoll som återger vittnesmålet.

Protokollet ska undertecknas av ordföranden eller referenten och av justitiesekreteraren. Före dessa personers undertecknande ska vittnet ha getts tillfälle att kontrollera innehållet i protokollet och att skriva under det.

Protokollet ska äga vitsord. Det ska delges parterna.

Artikel 74

Vittnenas skyldigheter

1. Vittnen som har kallats i vederbörlig ordning är skyldiga att rätta sig efter kallelsen och infinna sig till sammanträdet.

2. När ett vittne som har kallats i vederbörlig ordning utan giltig anledning underlåter att infinna sig, får personaldomstolen besluta att vittnet ska betala vite om högst 5 000 euro och, genom särskilt uppsatt beslut, besluta att vittnet ska kallas på nytt och att han eller hon ska stå för kostnaderna för den nya kallelsen.

3. Personaldomstolen får besluta om samma påföljd för ett vittne som utan giltig anledning vägrar att avge vittnesmål eller avlägga ed.

4. Vittnet får befrias från det utdömda vitet, om vittnet för personaldomstolen visar att han eller hon haft giltig ursäkt och saknat möjlighet att meddela detta i förväg. Det vite som dömts ut får på vittnets begäran jämkas, om vittnet visar att det inte står i rimligt förhållande till hans eller hennes inkomst.

Artikel 75

Sakkunnigutlåtande

1. I det särskilt uppsatta beslut genom vilket personaldomstolen förordnar en sakkunnig ska hans eller hennes uppdrag tydligt anges och fristen för att avge utlåtande bestämmas.

2. Den sakkunnige ska få en kopia av beslutet och av alla handlingar som är nödvändiga för att fullgöra uppdraget. Han eller hon ska uppmanas att tala sanning och att samvetsgrant och opartiskt fullgöra sitt uppdrag, samt ska erinras om de följder som ett åsidosättande av denna skyldighet kan få enligt lagen i hemlandet.

3. Den sakkunnige ska stå under överinseende av referenten, som får närvara vid undersökningen och ska hållas underrättad om hur uppdraget fortlöper.

4. På begäran av den sakkunnige får personaldomstolen besluta om vittnesförhör, som ska hållas enligt artikel 73.

5. I sitt utlåtande får den sakkunnige endast yttra sig på de punkter som han eller hon uttryckligen fått i uppdrag att utreda.

6. I samband med att den sakkunnige avger sitt utlåtande ska han eller hon avlägga följande ed, såvida inte domstolen, efter att ha hört parterna, har befriat den sakkunnige från denna skyldighet:

”Jag lovar och försäkrar att jag har fullgjort mitt uppdrag samvetsgrant och opartiskt.”

7. Efter det att utlåtandet har avgetts och det har delgetts parterna, får personaldomstolen, genom särskilt uppsatt beslut, besluta om att ett hörande av den sakkunnige ska äga rum, till vilket parterna ska kallas.

8. Ordföranden och övriga domare får ställa frågor till den sakkunnige. Med tillåtelse av ordföranden får parternas företrädare ställa frågor till den sakkunnige.

9. Justitiesekreteraren ska föra protokoll som återger sakkunnigutlåtandet. Protokollet ska undertecknas av ordföranden, eller den referent åt vilken det uppdragits att genomföra hörandet, och av justitiesekreteraren. Före dessa personers undertecknande ska den sakkunnige ha getts tillfälle att kontrollera innehållet i protokollet och skriva under det. Protokollet ska äga vitsord. Det ska delges parterna.

Artikel 76

Mened och ovarsam utsaga

1. Om ett vittne eller en sakkunnig gör sig skyldig till mened eller ovarsam utsaga, får personaldomstolen enligt artikel 30 i stadgan besluta att anmäla detta till den enligt tilläggsreglerna till domstolens rättegångsregler behöriga myndigheten i den medlemsstat vars domstolar är behöriga att ådöma straff.

2. Personaldomstolens beslut ska översändas genom justitiesekreterarens försorg. I beslutet ska anges de fakta och omständigheter i övrigt på vilka anmälan grundar sig.

Artikel 77

Invändning mot ett vittne eller en sakkunnig

1. Om en part motsätter sig att ett vittne eller en sakkunnig hörs med åberopande av att han eller hon saknar kompetens eller är olämplig eller av annan orsak inte bör höras som vittne eller sakkunnig, eller om ett vittne eller en sakkunnig vägrar att avge vittnesmål eller att avlägga ed, ska frågan avgöras av personaldomstolen genom ett särskilt uppsatt beslut som är motiverat.

2. En invändning mot ett vittne eller en sakkunnig ska framställas inom två veckor från delgivning av det särskilt uppsatta beslut i vilket vittnet kallas eller den sakkunnige förordnas, genom en handling som innehåller uppgift om grunderna för invändningen samt bevisuppgift.

Artikel 78

Kostnader för vittnen och sakkunniga

1. Personaldomstolen får, när den beslutar om hörande av vittnen eller om inhämtande av ett sakkunnigutlåtande, begära att parterna eller en av dem hos personaldomstolens kassa nedsätter ett belopp som garanterar betalningen av kostnaderna för vittnen eller sakkunniga. Personaldomstolen ska fastställa beloppets storlek.

2. Vittnen och sakkunniga har rätt till ersättning för utgifter för resor och uppehälle. Ett förskott för att täcka dessa utgifter får betalas ur personaldomstolens kassa.

3. Vittnen har rätt till ersättning för förlorad inkomst och sakkunniga till arvode för sina tjänster. Ersättning eller arvode ska betalas ur personaldomstolens kassa, sedan vittnet eller den sakkunnige har fullgjort sin skyldighet eller utfört sitt uppdrag.

Artikel 79

Framställning om rättslig hjälp

1. Personaldomstolen får, på begäran av part eller på eget initiativ, göra en framställning om rättslig hjälp för hörande av vittnen eller sakkunniga.

2. Framställning om rättslig hjälp ska ske genom särskilt uppsatt beslut, som ska innehålla uppgift om vittnenas eller de sakkunnigas fullständiga namn, ställning och adress, och uppgift om de omständigheter som vittnena eller de sakkunniga ska höras om. Beslutet ska även innehålla uppgift om parterna och deras ombud, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, rådgivare eller advokater, deras respektive adress och en kort redogörelse för saken.

3. Justitiesekreteraren ska sända beslutet till den enligt tilläggsreglerna till domstolens rättegångsregler behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken hörandet av vittnen eller sakkunniga ska företas. Vid behov ska justitiesekreteraren till beslutet bifoga en översättning till det eller de officiella språken i den berörda medlemsstaten.

Den i första stycket angivna myndigheten ska vidarebefordra beslutet till den rättsliga myndighet som är behörig enligt den nationella rättsordningen.

Den behöriga rättsliga myndigheten ska verkställa framställningen om rättslig hjälp i enlighet med den nationella rättsordningens bestämmelser. Efter verkställighet ska den behöriga rättsliga myndigheten återsända beslutet om framställning om rättslig hjälp, de handlingar som verkställigheten gett upphov till och en förteckning över kostnaderna till den i första stycket angivna myndigheten. Dessa handlingar ska sändas till justitiesekreteraren.

4. Justitiesekreteraren ska ombesörja att dessa handlingar översätts till rättegångsspråket.

5. Personaldomstolen får, när den beslutar att göra en framställning om rättslig hjälp, begära att parterna eller en av dem hos personaldomstolens kassa nedsätter ett belopp som garanterar betalningen av de kostnader som uppkommer med anledning av framställningen om rättslig hjälp. Personaldomstolen ska fastställa beloppets storlek.

KAPITEL 4

Rättegångshinder eller annan rättegångsfråga

Artikel 80

Överlämnande av mål

1. När personaldomstolen finner att talan i ett mål vid personaldomstolen omfattas av domstolens eller tribunalens behörighet, ska den enligt artikel 8.2 i bilaga I till stadgan överlämna målet till domstolen eller tribunalen.

2. Personaldomstolen ska avgöra frågan genom särskilt uppsatt beslut som är motiverat.

Artikel 81

Uppenbart att talan ska avvisas eller ogillas

Om det är uppenbart att personaldomstolen saknar behörighet att pröva talan eller del av talan eller om det är uppenbart att talan helt eller delvis inte kan tas upp till prövning eller att den helt saknar rättslig grund, får personaldomstolen när som helst avgöra målet genom särskilt uppsatt beslut som är motiverat, utan vidare handläggning.

Artikel 82

Rättegångshinder som inte kan avhjälpas

Personaldomstolen får när som helst på eget initiativ, efter att ha hört parterna, pröva om talan ska avvisas till följd av att det föreligger ett rättegångshinder som inte kan avhjälpas. Om personaldomstolen anser att den har tillräckliga uppgifter, får den, utan vidare handläggning, avgöra målet genom ett särskilt uppsatt beslut som är motiverat.

Artikel 83

Ansökan om att personaldomstolen ska meddela beslut utan att pröva själva saken

1. Om en part ansöker om att personaldomstolen ska meddela beslut i fråga om rättegångshinder, personaldomstolens behörighet eller annan rättegångsfråga utan att själva saken prövas, ska detta ske i separat handling.

Ansökan ska innehålla de grunder avseende faktiska och rättsliga omständigheter som åberopas till stöd för ansökan. Åberopade handlingar ska bifogas.

2. Så snart ansökan har inkommit, ska ordföranden fastställa en frist inom vilken den andra parten, med angivande av sina yrkanden och sina argument avseende faktiska och rättsliga omständigheter, ska inkomma med ett skriftligt yttrande.

Om inte personaldomstolen bestämmer annat, ska återstoden av förfarandet vara muntligt.

3. Personaldomstolen ska så snart som möjligt avgöra frågan genom ett särskilt uppsatt beslut som är motiverat eller, om det framstår som befogat på grund av särskilda omständigheter, besluta att frågan ska prövas i samband med att målet avgörs i sak.

Om personaldomstolen avslår ansökan eller beslutar att frågan ska prövas i samband med att målet avgörs i sak, ska ordföranden fastställa nya frister för målets fortsatta handläggning.

Om målet omfattas av domstolens eller tribunalens behörighet, ska personaldomstolen överlämna målet till den av dem som är behörig enligt artikel 80.

Artikel 84

Återkallelse av talan

Om en sökande skriftligen eller vid den muntliga förhandlingen meddelar personaldomstolen att han eller hon återkallar sin talan, ska ordföranden, efter att ha hört övriga parter, avskriva målet genom särskilt uppsatt beslut och besluta om rättegångskostnaderna enligt artikel 103.5.

Artikel 85

Anledning saknas att döma i saken

1. Om personaldomstolen finner att ändamålet med talan har förfallit och att det inte finns anledning att döma i saken, får den när som helst, på begäran eller på eget initiativ, efter att ha hört parterna, avgöra målet slutligt genom ett särskilt uppsatt beslut som är motiverat.

2. Om sökanden inte längre besvarar personaldomstolens uppmaningar, får personaldomstolen, på begäran eller på eget initiativ, efter att ha hört parterna, fastställa att det inte finns anledning att döma i saken och avgöra målet slutligt genom ett särskilt uppsatt beslut som är motiverat.

KAPITEL 5

Intervention

Artikel 86

Ansökan om intervention

1. En interventionsansökan måste göras inom sex veckor från dagen för offentliggörande enligt artikel 51.2.

2. Interventionsansökan ska innehålla följande:

a)	Uppgift om målet.

b)	Uppgift om parterna.

c)	Uppgift om intervenientens namn och adress.

d)	Uppgift om den undertecknandes ställning och adress.

e)	Uppgift om intervenientens adress för delgivningsändamål eller samtycke från intervenientens företrädare till att delgivning sker elektroniskt på det sätt som avses i artikel 36.4 eller per telefax.

f)	Intervenientens yrkanden, genom vilka denne stöder eller bestrider sökandens yrkanden.

g)	En redogörelse för de omständigheter som visar att intervenienten har rätt att intervenera enligt artikel 40 andra stycket i stadgan eller med stöd av en särskild bestämmelse.

3. Om ansökan inte uppfyller de krav som avses i punkt 2 e, ska till dess bristen avhjälpts all delgivning med intervenienten under rättegången ske genom att en rekommenderad försändelse sänds till dennes företrädare. Utan hinder av artikel 36.1 ska delgivning i sådant fall anses ha skett, då den rekommenderade försändelsen har lämnats in på ett postkontor på den ort där personaldomstolen har sitt säte.

4. Intervenienten ska företrädas i enlighet med vad som anges i artikel 19 i stadgan.

5. Intervenientens ombud, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, rådgivare eller advokat ska till ansökan bifoga de handlingar som avses i artikel 31.

6. Om ansökan inte uppfyller kraven i artikel 45.1 andra–fjärde styckena, artikel 45.2 andra stycket eller punkt 5 i den här artikeln, ska justitiesekreteraren fastställa en frist inom vilken intervenienten ska avhjälpa bristen. Löper fristen ut utan att intervenienten har avhjälpt bristen, ska personaldomstolen besluta huruvida underlåtelsen att iaktta dessa formkrav utgör hinder mot att ta upp ansökan till prövning.

Artikel 87

Beslut med anledning av ansökan om intervention

1. Interventionsansökan ska delges parterna för att bereda dessa möjlighet att yttra sig skriftligen eller muntligen över ansökan och, i förekommande fall, ange vilka handlingar som de anser är hemliga eller konfidentiella och som de följaktligen inte vill ska lämnas ut till intervenienterna.

2. Om parterna inte inom den fastställda fristen har framfört någon invändning mot interventionsansökan eller har identifierat hemliga eller konfidentiella handlingar vars utlämnande till intervenienten skulle kunna vålla dem skada, ska ansökan beviljas genom beslut av ordföranden.

3. I övriga fall ska ordföranden avgöra frågan huruvida interventionsansökan ska beviljas och, i förekommande fall, huruvida de handlingar som påståtts vara hemliga eller konfidentiella ska lämnas ut, genom ett särskilt uppsatt beslut. Ordföranden får även hänskjuta ansökan till personaldomstolen, som då ska avgöra frågan genom särskilt uppsatt beslut.

Artikel 88

Ingivande av interventionsinlaga och av yttranden över denna inlaga

1. Om en interventionsansökan beviljas, måste intervenienten godta målet sådant det föreligger vid tidpunkten för interventionen.

2. Intervenienten ska tillställas samtliga inlagor och beslut som delgetts parterna, med undantag av de handlingar som i förekommande fall har fastställts vara hemliga eller konfidentiella enligt artikel 87.3.

3. Intervenienten får inkomma med interventionsinlaga inom en månad efter det att intervenienten tillställts de inlagor och beslut som avses i punkt 2. Domstolens ordförande får på vederbörligen motiverad begäran av intervenienten förlänga denna frist.

Interventionsinlagan ska innehålla följande:

a)	Intervenientens yrkanden.

b)	En tydlig kronologisk redogörelse av de relevanta faktiska omständigheterna samt en separat framställning, som ska vara tydlig och strukturerad, av de grunder och argument avseende rättsliga omständigheter som intervenienten åberopar.

c)	Bevisuppgift, i förekommande fall.

4. Intervenientens yrkanden kan endast tas upp till prövning om de helt eller delvis stöder någon av parternas yrkanden.

5. Efter det att interventionsinlagan getts in, ska ordföranden fastställa en frist inom vilken parterna får yttra sig över inlagan skriftligen eller uppmana parterna att yttra sig över inlagan under den muntliga delen av förfarandet.

6. Om interventionsinlagan eller parternas skriftliga yttranden inte uppfyller kraven i artikel 45.1 andra–fjärde styckena, artikel 45.2 andra stycket eller artikel 46, ska justitiesekreteraren fastställa en frist inom vilken intervenienten eller den berörda parten ska avhjälpa bristen. Löper fristen ut utan att intervenienten eller parten har avhjälpt bristen, ska personaldomstolen besluta huruvida underlåtelsen att iaktta dessa formkrav utgör hinder mot att beakta dessa skrivelser.

Artikel 89

Uppmaning att intervenera

1. Ordföranden får när som helst under rättegången, efter att ha hört parterna, uppmana en person, en institution eller en medlemsstat som berörs av utgången av målet att meddela personaldomstolen sin önskan att intervenera i rättegången. Tillkännagivandet enligt artikel 51.2 ska omnämnas i uppmaningen.

2. Den person, institution eller medlemsstat som önskar intervenera ska inkomma med en ansökan om detta inom den frist som bestämts enligt punkt 1. Artikel 86.2 a–f och 86.3–86.6 ska tillämpas på denna ansökan.

3. Interventionsansökan ska delges parterna för att bereda dessa möjlighet att, i förekommande fall, ange vilka handlingar som de anser är hemliga eller konfidentiella och som de följaktligen inte vill ska lämnas ut till intervenienterna.

Om parterna inte inom den fastställda fristen har framfört någon invändning mot interventionsansökan eller har identifierat hemliga eller konfidentiella handlingar vars utlämnande till intervenienten skulle kunna vålla dem skada, ska ansökan beviljas genom beslut av ordföranden.

I övriga fall ska ordföranden avgöra frågan huruvida interventionsansökan ska beviljas och, i förekommande fall, huruvida de handlingar som påståtts vara hemliga eller konfidentiella ska lämnas ut, genom ett särskilt uppsatt beslut. Ordföranden får även hänskjuta ansökan till personaldomstolen, som då ska avgöra frågan genom särskilt uppsatt beslut.

4. Artikel 88 ska tillämpas.

KAPITEL 6

Förlikning

Artikel 90

Tillvägagångssätt

1. Personaldomstolen får när som helst under rättegången undersöka möjligheterna till förlikning av hela eller del av tvisten mellan sökanden och svaranden.

Personaldomstolen ska ge referenten, som ska biträdas av justitiesekreteraren, i uppdrag att försöka uppnå en förlikning av tvisten.

2. Referenten får föreslå en eller flera lösningar för att få tvisten att upphöra, vidta lämpliga åtgärder för att underlätta förlikning och genomföra de åtgärder som han eller hon har beslutat i detta avseende.

Referenten får särskilt

—	uppmana parterna att lämna upplysningar,

—	uppmana parterna att förete handlingar,

—	bjuda in parternas företrädare, parterna själva eller tjänstemän eller övriga anställda som bemyndigats att förhandla ett eventuellt avtal till överläggningar,

—	ha enskilda samtal med varje part i samband med de överläggningar som avses i tredje strecksatsen, om parterna samtycker till detta, och

—	föreslå parterna att en medlare ska utses.

3. Punkterna 1 och 2 ska även tillämpas i ett förfarande om interimistiska åtgärder.

Artikel 91

Avtal

1. Om sökanden och svaranden ingår förlikning inför referenten, får lydelsen av avtalet stadfästas i en handling som undertecknas av referenten samt av justitiesekreteraren. Denna handling ska delges parterna och ska äga vitsord.

Ordföranden ska avskriva målet genom särskilt uppsatt beslut som är motiverat.

Ordföranden ska, på begäran av sökanden och svaranden, stadfästa avtalets lydelse i avskrivningsbeslutet.

2. Om sökanden och svaranden meddelar personaldomstolen att de har ingått förlikning utanför personaldomstolen och förklarar att de återkallar sin talan, ska ordföranden avskriva målet genom särskilt uppsatt beslut.

3. Ordföranden ska besluta om rättegångskostnaderna i enlighet med vad som anges i avtalet eller, om inget anges, enligt vad han eller hon finner skäligt.

Artikel 92

Förlikningsförfarandet och rättegången

Personaldomstolen och parterna är förhindrade att i rättegången använda yttranden, förslag, erbjudanden, medgivanden som gjorts i syfte att träffa en förlikning eller handlingar som upprättats i detta syfte.

KAPITEL 7

Domar och särskilt uppsatta beslut

Artikel 93

Datum för domens avkunnande

Parterna ska underrättas om datum för domens avkunnande.

Artikel 94

Vad domen ska innehålla

Domen ska innehålla följande:

—	Uppgift om att den är meddelad av personaldomstolen.

—	Uppgift om den dömande sammansättningen.

—	Datum för dess avkunnande.

—	Namnen på ordföranden och de domare som har deltagit i överläggningen, med angivande av vem som har varit referent.

—	Justitiesekreterarens namn.

—	Uppgift om parterna.

—	Namnen på parternas ombud, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, rådgivare eller advokater.

—	Parternas yrkanden.

—	Datum för den muntliga förhandlingen, i förekommande fall.

—	En sammanfattning av de faktiska omständigheterna.

—	Domskälen.

—	Domslutet, innefattande beslut om rättegångskostnader.

Artikel 95

Avkunnande och delgivning

1. Domen ska avkunnas vid offentligt sammanträde.

2. Domen i original ska, sedan den undertecknats av ordföranden och de domare som deltagit i överläggningen samt justitiesekreteraren, förses med sigill och överlämnas i kansliets förvar. Justitiesekreteraren ska ombesörja att parterna delges kopior av domen.

Artikel 96

Vad ett särskilt uppsatt beslut ska innehålla

1. Ett särskilt uppsatt beslut ska innehålla följande:

—	Uppgift om att det är meddelat av personaldomstolen, personaldomstolens ordförande eller ordföranden.

—	Datum för antagande.

—	Uppgift om den rättsliga grunden för beslutet.

—	Namnen på ordföranden och, i förekommande fall, de domare som har deltagit i beslutet, med angivande av vem som har varit referent.

—	Justitiesekreterarens namn.

—	Uppgift om parterna.

—	Namnen på parternas ombud, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, rådgivare eller advokater.

—	Slutet, innefattande, i förekommande fall, beslut om rättegångskostnader.

2. När det i dessa rättegångsregler föreskrivs att ett särskilt uppsatt beslut ska vara motiverat, ska beslutet dessutom innehålla följande:

—	Parternas yrkanden.

—	En sammanfattning av de faktiska omständigheterna.

—

Skälen.

Artikel 97

Undertecknande och delgivning

Det särskilt uppsatta beslutet i original ska, sedan det undertecknats av ordföranden och justitiesekreteraren, förses med sigill och överlämnas i kansliets förvar. Justitiesekreteraren ska ombesörja att parterna delges kopior av beslutet.

Artikel 98

Den dag från vilken domar och särskilt uppsatta beslut ska gälla

1. Domen ska gälla från och med den dag då den avkunnas, om inte annat följer av artikel 12.1 i bilaga I till stadgan.

2. Särskilt uppsatta beslut ska gälla från och med den dag då de delges, om inte annat följer av artikel 12.1 i bilaga I till stadgan.

Artikel 99

Offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning

Avgöranden som innebär att personaldomstolen avgör målet slutligt ska offentliggöras genom ett meddelande i Europeiska unionens officiella tidning.

KAPITEL 8

Rättegångskostnader och kostnader för förfarandet

Artikel 100

Beslut om rättegångskostnader

Personaldomstolen ska besluta om rättegångskostnader i den dom eller det särskilt uppsatta beslut genom vilket målet avgörs slutligt.

Artikel 101

Allmän regel för fördelning av rättegångskostnaderna

Om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, ska tappande part bära sina rättegångskostnader och förpliktas att ersätta den andra partens rättegångskostnader, om detta har yrkats. Tappande part ska även förpliktas att ersätta de rättegångskostnader som i förekommande fall ska betalas enligt artikel 105 a eller 105 b.

Artikel 102

Skälighetsbedömning och kostnader som vållats i onödan eller mot bättre vetande

1. Personaldomstolen får, om så anses skäligt, besluta att en tappande part ska bära sina rättegångskostnader, men endast delvis, eller inte alls, ska ersätta den andra partens rättegångskostnader.

2. Personaldomstolen får besluta att en vinnande part ska bära sina rättegångskostnader och helt eller delvis ska ersätta den andra partens rättegångskostnader, om detta framstår som befogat på grund av partens uppträdande, inbegripet vid tiden före det att talan väcktes, i synnerhet om denne har vållat motparten kostnader i onödan eller mot bättre vetande.

3. I de fall som avses i punkterna 1 och 2 får personaldomstolen även besluta att fördela de rättegångskostnader som, i förekommande fall, ska betalas enligt artikel 105 a eller 105 b, eller besluta att vinnande part ska bära samtliga rättegångskostnader i målet.

Artikel 103

Särskilda regler för fördelning av rättegångskostnaderna

1. Finns det flera tappande parter, ska personaldomstolen besluta om fördelningen av rättegångskostnaderna.

2. Om parterna ömsom tappar målet på en eller flera punkter, ska vardera parten bära sina rättegångskostnader. Personaldomstolen får emellertid besluta att en part, utöver att bära sina rättegångskostnader, även ska ersätta en del av den andra partens rättegångskostnader, om det framstår som skäligt med hänsyn till omständigheterna i målet.

3. Om ersättning för rättegångskostnader inte har yrkats, ska vardera parten bära sina kostnader.

4. Medlemsstater och institutioner som har intervenerat ska bära sina rättegångskostnader.

5. En part som återkallar sin talan ska bära sina rättegångskostnader samt förpliktas att ersätta den andra partens rättegångskostnader och de rättegångskostnader som, i förekommande fall, ska betalas enligt artikel 105 a eller 105 b, om den andra parten har yrkat detta i sitt yttrande över återkallelsen. På begäran av den part som återkallar sin talan ska emellertid dessa kostnader bäras av den andra parten, om det framstår som skäligt på grund av dennes uppträdande.

6. I mål där det saknas anledning att döma i saken ska personaldomstolen besluta om rättegångskostnaderna enligt vad den finner skäligt.

7. Om parterna enas om fördelningen av rättegångskostnaderna, ska personaldomstolen besluta i överensstämmelse därmed.

Artikel 104

Verkställighetskostnader

Kostnader som en part har varit tvungen att bära för att få ett avgörande av personaldomstolen verkställt ska ersättas av den andra parten i enlighet med den taxa som gäller i den stat där verkställigheten genomförts.

Artikel 105

Ersättningsgilla rättegångskostnader

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artiklarna 108 och 109 ska följande anses som ersättningsgilla kostnader:

a)	Ersättning till vittnen och sakkunniga enligt artikel 78.

b)	Kostnader för framställning om rättslig hjälp som beslutats av personaldomstolen enligt artikel 79.

c)	Nödvändiga kostnader som parterna haft med anledning av rättegången, särskilt kostnader för resa och uppehälle samt arvode till ombud, i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, rådgivare eller advokat.

Artikel 106

Tvist om de ersättningsgilla rättegångskostnaderna

1. I händelse av tvist om de kostnader som är ersättningsgilla ska personaldomstolen, på ansökan av part, avgöra frågan genom särskilt uppsatt beslut som är motiverat, efter att ha hört den andra parten.

Enligt artikel 11.2 i bilaga I till stadgan kan detta beslut inte överklagas.

2. Parterna får för verkställighet begära en bestyrkt kopia av beslutet.

Artikel 107

Betalning

1. Betalningar från och till personaldomstolens kassa ska ske i euro.

2. När kostnader har uppkommit i en annan valuta än euro eller när de åtgärder för vilka ersättning ska utgå har vidtagits i ett land som inte har euro som valuta, ska omräkning av valuta göras enligt Europeiska centralbankens referenskurs på betalningsdagen.

Artikel 108

Kostnader för förfarandet

Förfarandet inför personaldomstolen ska vara kostnadsfritt, med följande undantag:

Om personaldomstolen har förorsakats en utgift, genom sin handläggning av en ansökan eller en annan inlaga eller genom en parts uppträdande under rättegången, som varit onödig, särskilt med hänsyn till att ingivandet av denna ansökan eller inlaga, eller partens uppträdande, är att anse som ett uppenbart fall av rättegångsmissbruk, får personaldomstolen förplikta den part som förorsakat utgiften att ersätta hela eller delar av denna, dock högst till ett belopp av 8 000 euro.

b)	Kostnader för kopior och översättning som utförts på begäran av part och som enligt justitiesekreteraren är att anse som osedvanligt stora ska ersättas av parten enligt den taxa som anges i artikel 22.

Artikel 109

Deposition av pengar vid rättegångsmissbruk

1. Om en sökande tidigare har gett in flera ansökningar varigenom talan väckts eller sådana ansökningar som avses i artikel 115 och dessa har fastställts utgöra uppenbara fall av rättegångsmissbruk i de avgöranden genom vilka målen har avgjorts slutligt, får personaldomstolens ordförande undantagsvis, då sökandens nya ansökan framstår som ett uppenbart fall av rättegångsmissbruk, förelägga sökanden att hos personaldomstolens kassa deponera ett belopp på högst 8 000 euro för att täcka det belopp som sökanden eventuellt kan komma att förpliktas att betala enligt artikel 108.

Det särskilt uppsatta beslutet om föreläggande att deponera pengar ska vara vederbörligen motiverat. I beslutet ska anges det belopp som depositionen ska uppgå till.

2. Förfarandet ska förklaras vilande till dess att deposition skett.

Det deponerade beloppet jämte ränta ska återbetalas om sökanden, i det avgörande genom vilket målet slutligt avgörs, inte förpliktas att betala ett belopp enligt artikel 108, eller i den utsträckning som det deponerade beloppet överstiger sistnämnda belopp.

3. För det fall beloppet inte har deponerats inom den av personaldomstolens ordförande fastställda tiden, ska målet avgöras slutligt enligt artikel 85.2.

4. Om personaldomstolens ordförande har fattat ett sådant beslut som avses i punkt 1, ska han eller hon avstå från att delta i avgörandet av målet.

KAPITEL 9

Rättshjälp

Artikel 110

Materiella regler

1. Personer som på grund av sin ekonomiska situation helt eller delvis saknar möjlighet att bära kostnaderna för rättegången ska ha rätt till rättshjälp.

En persons ekonomiska situation ska bedömas med hänsyn till objektiva faktorer, såsom inkomst, förmögenhet och familjesituation.

2. Rättshjälp ska inte beviljas om det är uppenbart att den talan som ansökan om rättshjälp avser inte kan tas upp till prövning eller det är uppenbart att den är ogrundad, eller om det är uppenbart att personaldomstolen saknar behörighet att pröva sådan talan.

För det fall personaldomstolen finner att målet omfattas av tribunalens behörighet, ska ansökan om rättshjälp överlämnas till tribunalen.

Artikel 111

Formella regler

1. En ansökan om rättshjälp får ges in före det att talan har väckts eller under tiden som talan är anhängig.

Ansökan behöver inte ges in genom advokat.

2. Ansökan om rättshjälp ska göras i enlighet med den mall som fastställts med stöd av artikel 132 och som finns tillgänglig på personaldomstolens webbplats. Ansökan ska undertecknas av sökanden eller av en advokat, om sökanden företräds av en sådan.

3. Ansökan om rättshjälp ska åtföljas av upplysningar och bestyrkande handlingar som gör det möjligt att bedöma sökandens ekonomiska situation, såsom ett intyg av behörig nationell myndighet som visar den ekonomiska situationen.

Om ansökan ges in innan talan väcks, ska sökanden kortfattat redogöra för föremålet för den talan han eller hon avser att väcka, de faktiska omständigheterna i saken och de argument som anförs till stöd för talan. Till ansökan ska bifogas bestyrkande handlingar i detta avseende.

Om sökanden företräds av en advokat, ska den handling som avses i artikel 31.2 bifogas ansökan om rättshjälp.

Artikel 112

Förfarandet och beslut

1. Personaldomstolen ska innan ansökan om rättshjälp prövas uppmana den andra parten att yttra sig skriftligen, såvida det inte mot bakgrund av de åberopade omständigheterna framgår att ansökan ska avslås enligt artikel 110.1 första stycket eller artikel 110.2.

2. Personaldomstolens ordförande eller, om målet redan har tilldelats en avdelning, avdelningsordföranden ska ta ställning till ansökan om rättshjälp genom ett särskilt uppsatt beslut. Ansökan får hänskjutas till avdelningen för beslut. Om det bedöms att ansökan ska avslås enligt artikel 110.2 första stycket, ska ansökan hänskjutas till avdelningen för beslut.

Ett särskilt uppsatt beslut om avslag på en ansökan om rättshjälp ska motiveras.

3. I ett särskilt uppsatt beslut om beviljande av rättshjälp ska en advokat utses att företräda sökanden.

Om sökanden inte själv har föreslagit en advokat eller om personaldomstolen inte godtar den sökandes val, ska justitiesekreteraren översända en utskrift av beslutet om beviljande av rättshjälp och en kopia av ansökan om rättshjälp till den myndighet i den berörda staten som är behörig enligt tilläggsreglerna till domstolens rättegångsregler. Den advokat som ska företräda sökanden ska utses med beaktande av förslagen från denna myndighet.

4. I ett särskilt uppsatt beslut om beviljande av rättshjälp får fastställas ett belopp som ska betalas ut till den advokat som utsetts att företräda sökanden eller en gräns som advokatens utlägg och arvode i princip inte får överskrida. I beslutet får föreskrivas att sökanden ska bära en del av kostnaderna för rättegången, med beaktande av dennes ekonomiska situation.

5. När en ansökan om rättshjälp ges in upphör tiden för att väcka talan att löpa, till dess att det särskilt uppsatta beslut genom vilket ansökan prövats har delgetts eller, i de fall som avses i punkt 3 andra stycket, till dess att det särskilt uppsatta beslutet om att utse den advokat som ska företräda sökanden har delgetts.

6. Särskilt uppsatta beslut som meddelas med stöd av denna artikel kan inte överklagas.

Artikel 113

Förskott och hjälp med rättegångskostnaderna

1. Då rättshjälp beviljats, ska sökandens kostnader för att företrädas vid personaldomstolen betalas ur personaldomstolens kassa, i förekommande fall inom de gränser som bestämts i det särskilt uppsatta beslut som avses i artikel 112.2 och 112.4.

På begäran av den advokat som utsetts enligt artikel 112.3 får ordföranden besluta att ett förskott ska betalas ut till honom eller henne.

2. Om det i det avgörande genom vilket målet avgörs slutligt anges att rättshjälpsmottagaren ska bära sina rättegångskostnader, ska ordföranden, genom ett särskilt uppsatt beslut som är motiverat och som inte kan överklagas, fastställa hur mycket av advokatens arvode och utlägg som personaldomstolens kassa ska stå för. Ordföranden får hänskjuta frågan till personaldomstolen.

3. Om personaldomstolen i det avgörande genom vilket målet avgörs slutligt har förpliktat en annan part att betala rättshjälpsmottagarens rättegångskostnad, är denna andra part skyldig att återbetala de medel som har utgetts för rättshjälp till personaldomstolens kassa.

I händelse av tvist eller om parten i fråga inte rättar sig efter en begäran från justitiesekreteraren om återbetalning av dessa medel, ska ordföranden avgöra frågan genom ett särskilt uppsatt beslut som är motiverat och som inte kan överklagas. Ordföranden får hänskjuta frågan till personaldomstolen.

4. Om rättshjälpsmottagaren tappar målet, får personaldomstolen om så anses skäligt, när den i det slutliga avgörandet beslutar om rättegångskostnaderna, fastställa att en eller flera andra parter ska bära sina kostnader eller att personaldomstolens kassa helt eller delvis ska stå för dessa kostnader i form av rättshjälp.

Artikel 114

Upphörande av rättshjälp

1. Om de omständigheter som låg till grund för beslutet att bevilja rättshjälp ändras under rättegången, får ordföranden, efter att ha hört sökanden, på eget initiativ eller på begäran besluta att rättshjälpen ska upphöra. Ordföranden får hänskjuta frågan till personaldomstolen.

2. Beslut om att rättshjälpen ska upphöra ska motiveras och kan inte överklagas.

KAPITEL 10

Särskilda förfaranden

Avsnitt 1

Uppskov med verkställighet och andra interimistiska åtgärder

Artikel 115

Ansökan om uppskov med verkställighet eller andra interimistiska åtgärder

1. En ansökan enligt artikel 278 FEUF och artikel 157 FEA om uppskov med verkställighet av en rättsakt som har utfärdats av en institution kan endast prövas om sökanden har angripit rättsakten genom att väcka talan vid personaldomstolen.

En ansökan om andra interimistiska åtgärder enligt artikel 279 FEUF kan endast prövas om den görs av en part i ett mål som pågår vid personaldomstolen och har samband med det målet.

Ansökningar som avses i första och andra styckena får göras så snart ett klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna har getts in i enlighet med de villkor som anges i artikel 91.4 i tjänsteföreskrifterna.

2. Ansökningar som avses i punkt 1 ska innehålla uppgifter om saken, de omständigheter som ställer krav på skyndsamhet och de grunder avseende faktiska och rättsliga omständigheter på vilka den begärda åtgärden omedelbart framstår som befogad.

Ansökningarna ska göras genom separat handling och enligt artiklarna 45 och 50.

Artikel 116

Förfarandet

1. Ansökan ska delges den andra parten. Personaldomstolens ordförande ska därvid fastställa en kort frist, inom vilken den andra parten har rätt att yttra sig skriftligen eller muntligen.

2. Personaldomstolens ordförande ska pröva ansökningar som getts in enligt artikel 115.1.

Personaldomstolens ordförande får bifalla ansökan även innan yttrande inkommit från den andra parten. Detta beslut kan senare ändras eller upphävas oberoende av ansökan av part.

Personaldomstolens ordförande får, i förekommande fall, besluta om åtgärder för processledning och om åtgärder för bevisupptagning.

3. Handlingar och yttranden som inte omfattas av förfarandet enligt punkterna 1 och 2 ska inte tas in i akten, om inte personaldomstolens ordförande beslutar annat med beaktande av särskilda omständigheter.

Artikel 117

Prövning av ansökan

1. Frågan ska avgöras genom särskilt uppsatt beslut som är motiverat och som inte kan överklagas. Beslutet ska omedelbart delges parterna.

2. Verkställighet av beslutet kan göras avhängigt av att sökanden ställer säkerhet som till belopp och slag fastställs med hänsyn till omständigheterna.

3. Om inte datum för den interimistiska åtgärdens upphörande har fastställts i beslutet, upphör åtgärden när den dom genom vilken målet avgörs slutligt avkunnas.

4. Beslutet ska endast ha interimistisk verkan och inte föregripa personaldomstolens avgörande i saken.

Artikel 118

Ändrade förhållanden

På ansökan av part får det särskilt uppsatta beslutet när som helst ändras eller upphävas med hänsyn till ändrade förhållanden.

Artikel 119

Ny ansökan

Avslag på ansökan om en interimistisk åtgärd utgör inte hinder för sökanden att på grund av nya omständigheter ansöka på nytt.

Artikel 120

Uppskov med verkställighet

1. Bestämmelserna i detta avsnitt ska tillämpas på en ansökan enligt artiklarna 280 FEUF och 299 FEUF samt artikel 164 FEA om uppskov med verkställighet av ett avgörande av en av domstolarna vid Europeiska unionens domstol eller av åtgärder vidtagna av rådet, Europeiska kommissionen eller Europeiska centralbanken.

2. I det särskilt uppsatta beslutet att bifalla ansökan ska, när så anses nödvändigt, det datum fastställas då den interimistiska åtgärden ska upphöra.

Avsnitt 2

Tredskodom

Artikel 121

Tredskodom

1. Om en rätteligen instämd part inte inkommer med svaromål i föreskriven form inom den fastställda fristen, får sökanden yrka att personaldomstolen genom tredskodom bifaller hans talan.

Yrkandet ska delges svaranden. Personaldomstolen får besluta att inleda den muntliga delen av förfarandet avseende yrkandet.

2. Innan tredskodom meddelas ska personaldomstolen pröva huruvida talan kan tas upp till prövning, huruvida formkraven har uppfyllts samt huruvida sökandens yrkanden framstår som välgrundade. Personaldomstolen får vidta åtgärder för processledning eller, genom särskilt uppsatt beslut, besluta om åtgärder för bevisupptagning.

3. Tredskodomen är verkställbar.

Personaldomstolen får dock bevilja uppskov med verkställigheten till dess den har avgjort en ansökan om återvinning enligt artikel 41 i stadgan eller göra verkställigheten beroende av att sökanden ställer säkerhet som till belopp och slag fastställs med hänsyn till omständigheterna. Säkerheten ska återlämnas, om någon ansökan om återvinning inte ges in eller om en sådan ansökan avslås.

KAPITEL 11

Ansökningar respektive talan som rör domar och särskilt uppsatta beslut

Avsnitt 1

Rättelse

Artikel 122

Rättelse av avgöranden

1. Personaldomstolen får på eget initiativ, eller på ansökan av part inom två veckor från delgivningen av det avgörande som ska rättas, rätta skriv- eller räknefel eller uppenbara oriktigheter.

2. Om rättelsen avser domslutet eller slutet i ett särskilt uppsatt beslut, eller ett skäl som utgör det nödvändiga stödet för detta, får parterna, efter att i vederbörlig ordning ha underrättats härom, inkomma med skriftliga yttranden inom den tid som personaldomstolen bestämmer.

3. Det särskilt uppsatta rättelsebeslutet ska i original fogas till det rättade avgörandet i original. En anteckning om beslutet ska göras i marginalen till det rättade avgörandet i original.

Avsnitt 2

Underlåtelse att fatta beslut om rättegångskostnaderna

Artikel 123

Underlåtelse att fatta beslut om rättegångskostnaderna

1. Om personaldomstolen har underlåtit att fatta beslut om rättegångskostnader, får part inom en månad från delgivningen av avgörandet ansöka om att personaldomstolen ska ta upp frågan till prövning.

2. Ansökan ska delges den andra parten. Ordföranden ska fastställa en frist inom vilken denne får inkomma med skriftligt yttrande.

3. Sedan yttrandet har inkommit, ska personaldomstolen besluta såväl om huruvida ansökan kan tas upp till prövning som huruvida den ska bifallas.

Avsnitt 3

Ansökan om återvinning

Artikel 124

Ansökan om återvinning

1. Ansökan får göras om återvinning av tredskodom enligt artikel 41 i stadgan.

2. Ansökan ska ges in inom en månad från delgivningen av domen och ska inkomma i den form som anges i artiklarna 45 och 50.

3. Ansökan om återvinning ska tilldelas den dömande sammansättning som har meddelat det angripna avgörandet.

4. Sedan ansökan om återvinning delgetts den andra parten, ska ordföranden fastställa en frist inom vilken denne får inkomma med skriftligt yttrande.

5. Den fortsatta handläggningen av målet ska ske enligt artiklarna 36–48, 56–85 och 90–114.

Om ansökan om återvinning inte uppfyller kraven i artikel 45.1 andra–fjärde styckena, artikel 45.2 andra stycket eller artikel 46, ska justitiesekreteraren fastställa en frist inom vilken sökanden ska avhjälpa bristen. Löper fristen ut utan att sökanden har avhjälpt bristen, ska personaldomstolen besluta huruvida underlåtelsen att iaktta dessa formkrav utgör hinder mot att ta upp ansökan om återvinning till prövning. Samma bestämmelser ska tillämpas på de skriftliga yttranden som avses i denna artikel.

6. Personaldomstolen ska avgöra målet genom dom som inte kan återvinnas. Denna dom ska i original fogas till tredskodomen i original. En anteckning om den dom som meddelats med anledning av ansökan om återvinning ska göras i marginalen på tredskodomen i original.

Avsnitt 4

Tredjemanstalan

Artikel 125

Tredjemanstalan

1. I enlighet med artikel 42 i stadgan får tredje man föra talan mot ett avgörande som meddelats utan att denne blivit hörd, om domen är till förfång för vederbörandes rättigheter.

Ansökan ska göras inom två månader från dagen för offentliggörandet av avgörandet i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Bestämmelserna i artiklarna 45 och 50 ska tillämpas på ansökan om tredjemanstalan. Därutöver ska en sådan ansökan innehålla följande:

a)	Uppgift om det avgörande som angrips.

b)	Uppgift om det sätt på vilket det angripna avgörandet är till förfång för tredje mans rättigheter.

c)	Uppgift om skälen till att tredje man inte kunde delta i det ursprungliga målet vid personaldomstolen.

3. Ansökan om tredjemanstalan ska riktas mot samtliga parter i det ursprungliga målet. Ansökan ska tilldelas den dömande sammansättning som har meddelat det angripna avgörandet.

Sedan ansökan om tredjemanstalan delgetts de andra parterna, ska ordföranden fastställa en frist inom vilken dessa får inkomma med skriftligt yttrande.

Den fortsatta handläggningen av målet ska ske enligt artiklarna 36–48, 56–85 och 90–114.

Om tredjemanstalan inte uppfyller kraven i artikel 45.1 andra–fjärde styckena, artikel 45.2 andra stycket eller artikel 46, ska justitiesekreteraren fastställa en frist inom vilken sökanden ska avhjälpa bristen. Löper fristen ut utan att sökanden har avhjälpt bristen, ska personaldomstolen besluta huruvida underlåtelsen att iaktta dessa formkrav utgör hinder mot att ta upp tredjemanstalan till prövning. Samma bestämmelser ska tillämpas på de skriftliga yttranden som avses i denna artikel.

4. Om tredjemanstalan helt eller delvis bifalls, ska det angripna avgörandet ändras i motsvarande mån.

Domen med anledning av tredjemanstalan ska i original fogas till originalet av det angripna avgörandet. En anteckning om domen med anledning av tredjemanstalan ska göras i marginalen till det angripna avgörandet i original.

5. Om ett överklagande vid tribunalen och en tredjemanstalan vid personaldomstolen rör samma avgörande av personaldomstolen, får denna, efter att ha hört parterna, förklara målet vilande.

6. Personaldomstolen får på ansökan av en person som för tredjemanstalan, genom särskilt uppsatt beslut, besluta om uppskov med verkställighet av det angripna avgörandet. Bestämmelserna i avsnitt 1 i kapitel 10 i denna avdelning ska tillämpas.

Avsnitt 5

Tolkning av personaldomstolens avgöranden

Artikel 126

Tolkning av personaldomstolens avgöranden

1. I händelse av tveksamhet rörande innebörden och räckvidden av ett avgörande, ska personaldomstolen, enligt artikel 43 i stadgan, tolka avgörandet på begäran av en part eller en institution som har ett berättigat intresse därav.

Ansökan om tolkning av ett avgörande ska göras inom två år från avkunnandet av domen eller delgivningen av beslutet.

2. Artiklarna 45 och 50 ska tillämpas på ansökan om tolkning av ett avgörande. En sådan ansökan ska vidare innehålla följande:

a)	Uppgift om det avgörande som avses.

b)	Uppgift om de delar av avgörandet beträffande vilka tolkning söks.

Ansökan om tolkning av ett avgörande ska riktas mot samtliga parter i det mål i vilket avgörandet har meddelats. Ansökan ska tilldelas den dömande sammansättning som har meddelat det avgörande som avses med ansökan.

3. Personaldomstolen ska avgöra målet genom dom efter att ha berett parterna tillfälle att yttra sig.

Den dom genom vilken ett avgörande tolkas ska i original fogas till det ursprungliga avgörandet i original. En anteckning om tolkningen ska göras i marginalen till det ursprungliga avgörandet.

4. Om ett överklagande vid tribunalen och en ansökan om tolkning vid personaldomstolen rör samma avgörande av personaldomstolen, får denna, efter att ha hört parterna, förklara målet vilande.

Avsnitt 6

Resning

Artikel 127

Resning

1. Ansökan om resning i ett mål som avgjorts av personaldomstolen får, enligt artikel 44 i stadgan, endast grundas på upptäckten av en omständighet som kan utöva ett avgörande inflytande på målets utgång, som när avgörandet avkunnades eller antogs var okänd för personaldomstolen och för den som begär resning.

Utan att det påverkar tillämpningen av den tioårsfrist som föreskrivs i artikel 44 tredje stycket i stadgan ska en ansökan om resning ges in inom tre månader från den dag då sökanden fick kännedom om den omständighet på vilken ansökan grundas.

2. Artiklarna 45 och 50 ska tillämpas på ansökan om resning. Därutöver ska en sådan ansökan innehålla följande:

a)	Uppgift om det avgörande som angrips.

b)	Uppgift om de punkter på vilka avgörandet angrips.

c)	Uppgift om de omständigheter på vilka ansökan grundas.

d)	De bevis som åberopas till styrkande av att det föreligger omständigheter som är resningsgrundande samt att ansökan har inkommit inom de i punkt 1 föreskrivna fristerna.

Ansökan ska riktas mot samtliga parter i det mål i vilket det angripna avgörandet har meddelats.

Ansökan ska tilldelas den dömande sammansättning som har meddelat det angripna avgörandet.

3. Utan att föregripa den materiella prövningen ska personaldomstolen, med beaktande av parternas skriftliga yttranden, genom särskilt uppsatt beslut avgöra ansökan om resning.

4. Om personaldomstolen bifaller ansökan om resning, ska återstoden av förfarandet vara muntligt, om inte personaldomstolen bestämmer annat.

Om personaldomstolen beslutar att inlagor ska ges in, ska den fortsatta handläggningen av målet ske enligt artiklarna 36–48, 56–85 och 90–114.

Om ansökan om resning inte uppfyller kraven i artikel 45.1 andra–fjärde styckena, artikel 45.2 andra stycket eller artikel 46, ska justitiesekreteraren fastställa en frist inom vilken sökanden ska avhjälpa bristen. Löper fristen ut utan att sökanden har avhjälpt bristen, ska personaldomstolen besluta huruvida underlåtelsen att iaktta dessa formkrav utgör hinder mot att ta upp ansökan till prövning. Samma bestämmelser ska tillämpas på de skriftliga yttranden och inlagor som avses i denna artikel.

5. Personaldomstolen ska avgöra målet genom dom.

Den dom som avkunnats efter det att ansökan om resning bifallits ska i original fogas till det ursprungliga avgörandet i original. En anteckning om den nya domen ska göras i marginalen till det ursprungliga avgörandet i original.

6. Om ett överklagande vid tribunalen och en ansökan om resning vid personaldomstolen rör samma avgörande av personaldomstolen, får denna, efter att ha hört parterna, förklara målet vilande.

Avsnitt 7

Mål som återförvisas till personaldomstolen efter upphävande

Artikel 128

Återförvisning efter upphävande

Om tribunalen upphäver en dom eller ett särskilt uppsatt beslut av personaldomstolen och återförvisar målet till denna enligt artikel 13 i bilaga I till stadgan, anhängiggörs målet vid personaldomstolen genom återförvisningen.

Artikel 129

Tilldelning av det återförvisade målet

1. Målet ska av personaldomstolens ordförande tilldelas antingen den dömande sammansättning som har meddelat det upphävda avgörandet eller en annan dömande sammansättning. Ordföranden ska som referent i målet utse en annan domare än den som var referent i det mål i vilket det upphävda avgörandet meddelades.

2. Om det upphävda avgörandet har meddelats av ensamdomare, ska en avdelning med tre domare tilldelas målet av personaldomstolens ordförande. Målet ska dock inte tilldelas den avdelning som ensamdomaren tillhör.

Artikel 130

Prövning av det återförvisade målet

1. Sökanden får inom två månader från den dag då denne delgavs tribunalens dom inkomma med en inlaga avseende de rättsfrågor som föranlett upphävandet och återförvisningen.

2. Sökandens inlaga, eller en skrivelse från personaldomstolen i vilken svaranden underrättas om att sökanden inte har gett in en sådan inlaga inom den fastställda fristen, ska delges svaranden. Svaranden får inkomma med inlaga inom en månad från delgivningen. Svarandens frist för att ge in denna inlaga får emellertid inte bestämmas till mindre än två månader räknat från den dag då svaranden delgavs tribunalens dom.

3. Sökandens och svarandens inlagor, eller en skrivelse från personaldomstolen om att den ena eller båda parterna har underlåtit att ge in inlagor, ska delges intervenienten samtidigt. Intervenienten får inkomma med inlaga inom en månad från delgivningen.

4. Om den skriftliga delen av förfarandet vid personaldomstolen inte var avslutad då domen, genom vilken målet återförvisas, avkunnades, ska förfarandet, utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1–3, återupptas i det skede i vilket det senast befann sig, inom ramen för personaldomstolens processledning.

5. När det med hänsyn till omständigheterna är befogat, får personaldomstolen medge att ytterligare inlagor ges in.

6. Den fortsatta handläggningen av målet ska ske enligt artiklarna 36–48, 56–85 och 90–114.

7. Om en inlaga som avses i denna artikel inte uppfyller kraven i artikel 45.1 andra–fjärde styckena, artikel 45.2 andra stycket eller artikel 46, ska justitiesekreteraren fastställa en frist inom vilken den berörda parten ska avhjälpa bristen. Löper fristen ut utan att parten har avhjälpt bristen, ska personaldomstolen besluta huruvida underlåtelsen att iaktta dessa formkrav utgör hinder mot att beakta inlagan.

8. Utan hinder av punkt 6 får personaldomstolen, med parternas samtycke, avgöra målet utan muntlig förhandling.

Artikel 131

Rättegångskostnader efter återförvisning

Personaldomstolen ska besluta om rättegångskostnader som uppkommit under rättegången dels i målet vid personaldomstolen, dels i målet om överklagande vid tribunalen.

AVDELNING III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 132

Genomförandebestämmelser

Personaldomstolen får, genom särskild handling, fastställa praktiska genomförandebestämmelser till dessa rättegångsregler.

Artikel 133

Upphävande

Dessa rättegångsregler ersätter personaldomstolens rättegångsregler av den 25 juli 2007, senast ändrade den 18 maj 2011 (Europeiska unionens officiella tidning, L 162 av den 22 juni 2011, s. 19).

Artikel 134

Offentliggörande och ikraftträdande av rättegångsreglerna

Dessa rättegångsregler har giltighet på de rättegångsspråk som anges i tribunalens rättegångsregler och ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. De ska träda i kraft första dagen i tredje månaden efter offentliggörandet.

Luxemburg den 21 maj 2014.

W. HAKENBERG

Justitiesekreterare

S. VAN RAEPENBUSCH

Ordförande

(1) Senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 741/2012 av den 11 augusti 2012 (EUT L 228, 23.8.2012, s. 1).

(2) EUT L 265, 29.9.2012, s. 1.

(3) EUT L 225, 29.8.2007, s. 1, med rättelser i EUT L 69, 13.3.2008, s. 37 och i EUT L 162, 22.6.2011, s. 20, med ändringar av den 14 januari 2009 (EUT L 24, 28.1.2009, s. 10), av den 17 mars 2010 (EUT L 92, 13.4.2010, s. 17), och av den 18 maj 2011 (EUT L 162, 22.6.2011, s. 19).

14.7.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 206/52

PRAKTISKA ANVISNINGAR TILL PARTERNA OM RÄTTEGÅNGEN VID EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

av den 21 maj 2014

Innehållsförteckning

DEFINITIONER

II.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM INGIVANDE OCH DELGIVNING AV INLAGOR

Elektroniskt översändande via e-Curia

Översändande i pappersform

III.

DET SKRIFTLIGA FÖRFARANDET

Ansökan

Ingivande av ansökan

Obligatoriska uppgifter och regler för ingivande av ansökan

Rättelse av ansökan

Interimistiska åtgärder

Svaromål och andra inlagor och handlingar som avser det skriftliga förfarandet

Översändande i pappersformat av ett original som tidigare skickats per telefax

Begäran om konfidentiell behandling

Ansökan om rättshjälp

Inlagornas längd

IV.

DET MUNTLIGA FÖRFARANDET

Plats

Förberedelser inför förhandlingen

Förhandlingens genomförande

Särskilda förhållanden vid simultantolkning

Förlikning

Förhandlingens avslutande

IKRAFTTRÄDANDE AV DESSA INSTRUKTIONER

EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL HAR BESLUTAT ATT ANTA FÖLJANDE PRAKTISKA ANVISNINGAR,

med stöd av artikel 132 i sina rättegångsregler, och

med beaktande av följande skäl:

Med hänsyn till intresset av en god rättskipning och för att säkerställa att den muntliga förhandlingen genomförs på ett effektivt sätt bör parternas företrädare ges praktiska anvisningar om hur deras inlagor ska ges in till personaldomstolen.

Om dessa instruktioner följs, minskar antalet fall där personaldomstolen måste begära rättelse samt risken för avvisning till följd av underlåtenhet att iaktta formföreskrifter.

Förfarandet vid personaldomstolen kännetecknas av att vara underställt språkregler som är anpassade för en flerspråkig union.

Parterna i mål vid personaldomstolen har ett intresse av att personaldomstolen ger koncisa svar på de frågor som parternas företrädare ofta vill ha närmare upplysningar om och att den tillhandahåller ombuden hjälpmedel som gör det lättare för dem att författa sina inlagor på bästa sätt.

Med hänsyn till intresset av att förfarandena vid personaldomstolen genomförs på ett effektivt sätt bör berörda personer ges instruktioner om hur man ansöker om rättshjälp och om hur det muntliga förfarandet går till.

För att tillgodose såväl parternas intressen som kravet på en god rättskipning, och för att ge personaldomstolen möjlighet att säkerställa att varje part får en skälig del av den tid som personaldomstolen förfogar över för att handlägga vederbörandes mål, ska inlagorna vara så kortfattade som möjligt med hänsyn till de faktiska omständigheterna i målet och till hur komplicerade de frågor är som behandlas. Det finns därför skäl att fastställa den högsta tillåtna längden på de inlagor som ges in till personaldomstolen. Inlagornas längd måste dock vara tillräckligt flexibel, så att de särskilda förhållandena i vissa mål kan beaktas.

I. DEFINITIONER

Samtliga definitioner som anges i artikel 1 i rättegångsreglerna är tillämpliga på samma sätt på dessa anvisningar.

II. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM INGIVANDE OCH DELGIVNING AV INLAGOR

Ingivande och delgivning (översändande) av inlagor mellan parterna och personaldomstolen får ske antingen

—	enbart på elektronisk väg med hjälp av applikationen e-Curia, eller

—	genom översändande i pappersform.

A. Elektroniskt översändande via e-Curia

Vid elektroniskt översändande via e-Curia gäller följande:

a)	Parternas företrädare har tillgång till ett användarkonto via ett användarnamn och ett säkert lösenord.

b)	Parterna skickar inte några inlagor eller bilagor i pappersform. En handling anses utgöra originalet om den kommer in till personaldomstolen via e-Curia, utan att den behöver vara egenhändigt undertecknad av partsföreträdaren och utan att det är nödvändigt att översända bestyrkta kopior.

Inlagor från andra parter samt personaldomstolens avgöranden och all annan skriftväxling delges via e-Curia. Delgivningen sker när mottagaren begär tillgång till en handling via e-Curia. Om någon sådan begäran inte görs anses delgivning ha skett vid utgången av den sjunde dagen efter den dag då underrättelsemeddelandet skickades med e-post.

Tillämpliga bestämmelser anges i personaldomstolens beslut nr 3/2011, fattat vid administrativt plenum den 20 september 2011, om ingivande av inlagor och om delgivning av inlagor samt domar och beslut med hjälp av datasystemet e-Curia samt i användarvillkoren för e-Curia och användarhandledningen för e-Curia, där det även förklaras hur man går till väga med en assistent (samtliga dessa dokument finns tillgängliga på webbplatsen www.curia.europa.eu).

B. Översändande i pappersform

Vid översändande i pappersform gäller följande:

Samtliga inlagor och tillhörande bilagor, vederbörligen undertecknade av företrädaren, ska ges in i pappersform. Varje inlaga med tillhörande bilagor ska åtföljas av sju uppsättningar bestyrkta kopior. Om det behövs för att iaktta en frist, får översändandet i pappersform föregås av ett översändande per telefax, vilket beaktas om originalet i pappersform kommer in till personaldomstolen inom tio dagar efter översändandet per telefax (se punkt 36 och följande punkter i dessa anvisningar).

Delgivning av inlagor från andra parter samt av personaldomstolens avgöranden och all annan skriftväxling mellan kansliet och parterna kan ske med hjälp av något av följande valda delgivningssätt: genom rekommenderad skrivelse med mottagningsbevis (delgivningen anses då ha ägt rum i och med att den rekommenderade skrivelsen lämnas in på posten i Luxemburg), per telefax eller via e-Curia.

III. DET SKRIFTLIGA FÖRFARANDET

A. Ansökan

1. Ingivande av ansökan

En ansökan ska ställas till personaldomstolens kansli. Den ska uppfylla bestämmelserna i artiklarna 44 och 50 i rättegångsreglerna.

I artiklarna 45.1, 45.2 första och andra stycket och 50 i rättegångsreglerna anges vilka upplysningar som ska finnas med i ansökan och vilka handlingar som ska bifogas denna.

Artiklarna 31.2 och 53.3 första stycket i rättegångsreglerna rör det intyg som ska ges in till kansliet av sökandens advokat och av den rådgivare eller advokat som eventuellt biträder svarandens ombud. Enligt artikel 19 i stadgan måste parterna företrädas av ett ombud vid personaldomstolen. Medan medlemsstater och andra stater, som är parter i EES-avtalet (Norge, Island och Liechtenstein), samt Europeiska unionens institutioner företräds av sina befullmäktigade ombud, måste parterna således låta sig företrädas av en advokat som är behörig att uppträda inför domstol i en medlemsstat eller i en annan stat som är part i EES-avtalet. Advokatkravet gäller inte beträffande ansökningar om rättshjälp (se i detta avseende avdelning III, kapitel E i dessa anvisningar).

Vid ingivandet av ansökan krävs ingen skriftlig fullmakt från sökanden till hans eller hennes advokat. Däremot ska kansliet utan dröjsmål underrättas skriftligen om samtliga ändringar i fråga om hur många och vilka advokater som företräder sökanden (t.ex. om en advokat ersätts av en annan, om en ytterligare advokat tillkommer eller om fullmakten för en av de advokater som ingav ansökan dras tillbaka). Om en advokat byts ut mot en annan, krävs en skriftlig fullmakt för den nya advokaten.

Sökandens advokat ska på första sidan i ansökan tydligt ange sin adress (i förkommande fall även namnet på advokatbyrån), sitt telefon- och telefaxnummer samt sin e-postadress. Om dessa uppgifter ändras ska personaldomstolen omedelbart underrättas om detta. Sökandens egen adress kan inte godtas som delgivningsadress.

10.

En ansökan som ges in med hjälp av e-Curia behöver inte nödvändigtvis vara egenhändigt undertecknad. Vad däremot beträffar en ansökan som ges in i pappersform ska advokatens egenhändiga underskrift vara läslig och finnas i slutet av ansökan. Avsaknad av underskrift utgör en formell brist som inte kan rättas till. Det är inte tillåtet att använda en återgivning av en underskrift, t.ex. en stämpel, en imitation av en underskrift eller en kopia. Om det finns flera företrädare är det tillräckligt att en av dem undertecknar inlagan. Det är inte tillåtet att en annan person än någon av sökandens företrädare undertecknar en inlaga med fullmakt och detta även om denna person är en medarbetare vid den advokatbyrå som företrädarna tillhör.

2. Obligatoriska uppgifter och regler för ingivande av ansökan

11.

Rättegångsspråket är det språk som ansökan är avfattad på, i enlighet med artikel 7.2 i bilaga I till stadgan för Europeiska unionens domstol som hänvisar till bestämmelserna om språkanvändningen i tribunalen.

12.

För att tillgodose såväl parternas intressen som kravet på en god rättskipning ska inlagorna vara så kortfattade som möjligt med hänsyn till de faktiska omständigheterna i målet och till hur komplicerade de frågor är som behandlas. En ansökan ska i enlighet med artikel 50.1 e i rättegångsreglerna innehålla en tydlig kronologisk redogörelse av de relevanta faktiska omständigheterna samt en separat framställning, som ska vara tydlig och strukturerad, av åberopade grunder och argument avseende rättsliga omständigheter. För ansökans längd, se punkt 49 i kapitel F.

13.

Yrkandena, som ska vara preciserade och numrerade, ska anges i början eller i slutet av ansökan.

14.

Punkterna i texten ska numreras löpande.

15.

Om det finns fyra eller fler sökande, ska en förteckning (i form av ett dokument upprättat i ett ordbehandlingsprogram) med samtliga namn och adresser bifogas ansökan för att underlätta personaldomstolens senare hantering. Förteckningen ska skickas till kansliet med e-post, samtidigt med ansökan, till adressen tfp.greffe@curia.europa.eu, med tydlig angivelse av det mål som förteckningen hänför sig till. Denna förteckning ska bifogas originalet av det avgörande genom vilket målet avslutas.

16.

En ansökan ska vara åtföljd av en sammanfattning av tvisten, vilken har till syfte att underlätta kansliets upprättande av det i artikel 51.2 i rättegångsreglerna föreskrivna tillkännagivandet. Sammanfattningen ska ges in separat från de bilagor som nämns i ansökan. Sammanfattningen (i form av ett dokument upprättat i ett ordbehandlingsprogram) får inte överstiga två sidor, och den ska även skickas med e-post till adressen tfp.greffe@curia.europa.eu, med tydlig angivelse av det mål som den hänför sig till. Sammanfattningen kommer i princip att vara tillgänglig i sin helhet på en särskild sida på webbplatsen www.curia.europa.eu, i syfte att göra det möjligt för den som är intresserad att göra sökningar. Sammanfattningen av tvisten måste därför uppfylla vissa stilmässiga krav, vilka kommer att anges på den aktuella sidan på den nämnda webbplatsen.

17.

En begäran som framställs med stöd av artikel 48 i rättegångsreglerna om att sökandens namn (anonymitet), andra personers namn eller vissa uppgifter inte ska finnas med i handlingarna i målet, ska ges in i en separat handling och vara vederbörligen motiverad.

18.

Om ansökan varigenom talan väcks ges in efter ingivandet av en ansökan om rättshjälp (se avdelning III, kapitel E i dessa anvisningar), vilken medför att fristen för att väcka talan upphör att löpa i enlighet med artikel 112.5 i rättegångsreglerna, måste en upplysning om detta lämnas i början av ansökan. Om ansökan ges in efter delgivningen av det beslut genom vilket en ansökan om rättshjälp har avgjorts, ska det i ansökan även ges en upplysning om vilken dag sökanden delgavs beslutet.

19.

En ansökan som ges in via e-Curia ska utgöras av filer. För att underlätta behandlingen av filerna vid kansliet bör de praktiska råden i Användarhandledningen för e-Curia följas (se punkt 3 d ovan), i synnerhet följande:

a)	Filerna måste innehålla namn som anger vilken inlaga det är fråga om (ansökan, bilagor del 1, bilagor del 2, följebrev etc.).

b)	Texten i inlagan kan sparas direkt som PDF-fil (bild och text) från ordbehandlingsprogrammet och behöver inte skannas.

20.

En ansökan som ges in i pappersform ska vara utformad på ett sådant sätt att det är möjligt för personaldomstolen att hantera dokumenten elektroniskt, särskilt att skanna dokumenten och behandla dem med teckenigenkänningsprogram. Förutom kraven i punkt 12 ovan, måste därför även följande krav vara uppfyllda:

a)	Texten ska vara lättläslig och bara stå på en sida av bladet (framsidan, medan baksidan inte får användas).

b)	Dokumenten ska inte vara inbundna eller fast sammanfogade på annat sätt (t.ex. med lim eller häftklamrar).

21.

Sidorna i ansökan ska dessutom vara paginerade, överst till höger, i fortlöpande ordning, inklusive bilagor och eventuella mellanläggsblad.

22.

Enligt artikel 45.2 andra stycket i rättegångsreglerna ska en ansökan och samtliga eventuella bilagor till denna som ges in i pappersform, liksom även övriga inlagor, åtföljas av fem kopior till personaldomstolen samt en kopia till varje annan part i målet (således normalt sett sju papperskopior). På första sidan av varje uppsättning kopior ska advokaten intyga att kopiorna överensstämmer med originalet och bestyrka detta med sin underskrift eller sina initialer.

23.

När det gäller bilagor, ska parterna göra ett noggrant urval av relevanta handlingar som behövs i målet, med hänsyn till de materiella och språkliga begränsningar som personaldomstolen och parterna har att rätta sig efter. I synnerhet är det inte nödvändigt att inge sådana upplysningar som personaldomstolen själv har tillgång till (t.ex. rättspraxis från unionsdomstolarna som åberopas i inlagorna). Följande formkrav ska följas:

Bilagorna ska vara numrerade, och det ska framgå vilken inlaga som handlingen utgör en bilaga till (exempelvis bilagorna A.1, A.2 etc. för bilagorna till ansökan, B.1, B.2 etc. till svaromålet, C.1, C.2 etc. till repliken och D.1, D.2 etc. till dupliken). Om det finns fler än tre bilagor ska de helst separeras med mellanläggsblad.

b)	Bilagorna ska vara lättläsliga. En bilaga som inte håller tillräckligt hög utskriftskvalitet kommer inte att godtas.

Bilagorna ska vara avfattade på rättegångsspråket eller åtföljas av en översättning. Bilagor som inte uppfyller dessa krav kan i princip inte godtas (se artikel 7.2 i bilaga I till stadgan för Europeiska unionens domstol som hänvisar till bestämmelserna om språkanvändningen i tribunalen). Enligt artikel 8.5 i instruktionen för justitiesekreteraren kan undantag från denna bestämmelse endast medges i vederbörligen motiverade fall.

Bilagorna ska inledas med en bilageförteckning. För varje bilagd handling ska förteckningen innehålla bilagans nummer (t.ex. A.1), angivande av dess benämning (t.ex. ”brev av den … från X till Z”), uppgift om på vilken sida och i vilken punkt i ansökan som bilagan omnämns (t.ex. ”s. 7, punkt 17”), uppgift om antalet sidor och om på vilken sida i den sammanhängande pagineringen som bilagan börjar. Ett exempel på en bilageförteckning finns i den ”Mall för ansökan” som ligger på webbplatsen www.curia.europa.eu.

e)	Bilagor till en ansökan som ges in via e-Curia ska inte ligga i samma fil som ansökan ligger i, utan i en eller flera separata filer. Samtliga bilagor kan i princip läggas i en enda fil. Det bör helst inte skapas en fil per bilaga.

Om bilagor till en ansökan som ges in via e-Curia omnämns i ansökan, men inte kan ges in via e-Curia på grund av deras beskaffenhet, kan dessa bilagor i stället skickas separat i pappersform i enlighet med artikel 45.2 första och andra stycket i rättegångsreglerna, under förutsättning att de finns upptagna i förteckningen över bilagor till den via e-Curia ingivna ansökan. Det måste framgå av bilageförteckningen vilka bilagor som kommer att ges in separat. Dessa bilagor måste komma in till kansliet senast tio dagar efter det att ansökan gavs in via e-Curia.

3. Rättelse av ansökan

24.

Rättelse begärs i vissa fall för att ge parterna möjlighet att rätta till formella brister i ansökan. Justitiesekreteraren ska alltid begära rättelse när de uppgifter som anges i artikel 50.6 i rättegångsreglerna och artikel 8.1 i instruktionen för justitiesekreteraren saknas. Om rättelse ej sker, kan talan komma att avvisas.

25.

Enligt artikel 8.1 i instruktionen för justitiesekreteraren kan en rättelse vid behov även begäras när ansökan inte uppfyller kraven i dessa instruktioner.

26.

Justitiesekreteraren ska fastställa en frist för sökanden, så att denne kan rätta ansökan, i enlighet med artikel 50.6 i rättegångsreglerna.

27.

I de fall som avses i punkt 24 ovan, ska svaranden inte delges ansökan i befintligt skick. Om rättelse sker inom den föreskrivna fristen, ska handläggningen av målet fortsätta. Om rättelse inte sker, ska personaldomstolen besluta huruvida ansökan kan tas upp till prövning.

28.

I de fall som avses i punkt 25 ovan, ska justitiesekreteraren besluta om delgivningen ska skjutas upp eller inte. Om rättelse inte sker eller vid bestridande, ska justitiesekreteraren hänskjuta frågan till ordföranden för beslut, i enlighet med artikel 8.7 i instruktionen för justitiesekreteraren.

4. Interimistiska åtgärder

29.

Ansökan om uppskov med verkställighet av den angripna rättsakten och om andra interimistiska åtgärder ska ges in i enlighet med villkoren i artikel 115 i rättegångsreglerna.

B. Svaromål och andra inlagor och handlingar som avser det skriftliga förfarandet

30.

Förklaringarna och råden beträffande ansökan i kapitel A i denna avdelning gäller i tillämpliga delar för andra inlagor som ges in till personaldomstolen.

31.

De uppgifter som ska finnas med i svaromålet anges i artikel 53.1 och 53.2 i rättegångsreglerna. Det eller de bemyndiganden som svarandeinstitutionen ger sitt eller sina ombud, rådgivare eller eventuellt en advokat, i enlighet med artikel 19 första stycket i stadgan, ska senast ges in tillsammans med svaromålet, men separat från eventuella bilagor.

32.

För högsta tillåtna längd på svaromålet, se punkt 49 i kapitel F.

33.

Enligt artikel 53.3 andra stycket i rättegångsreglerna ska institutioner till svaromålet alltid foga de rättsakter med allmän giltighet som de åberopar i sina yttranden och som inte har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, med uppgift om när de antogs, trädde i kraft och, i förekommande fall, upphävdes.

34.

Dessutom ska följande uppgifter finnas med på första sidan av samtliga inlagor:

a)	Inlagans benämning (svaromål, replik, duplik, interventionsansökan, interventionsinlaga, invändning om rättegångshinder, yttrande över …, svar på frågor etc.).

b)	Målnumret (F-…/..), om det redan har tillkännagetts av kansliet.

35.

De i kapitel A i denna avdelning omnämnda bestämmelserna om fall där rättelse ska eller får begäras gäller i tillämpliga delar för svaromål och andra inlagor.

C. Översändande i pappersformat av ett original som tidigare skickats per telefax

36.

Originalet av samtliga inlagor och mer allmänt all korrespondens till personaldomstolen, inbegripet ansökningar om fristförlängning, som inte ges in till personaldomstolen via e-Curia, ska ges in till kansliet i pappersform.

Det är för att följa tidsfristerna för förfarandet tillåtet att skicka en kopia av en handling till personaldomstolens kansli per telefax (fax +352 4303-4453) innan originalet av handlingen ges in (vilket är möjligt enligt artikel 45.2 tredje stycket i rättegångsreglerna).

I sådant fall ska på första sidan av originalet anges ”Tidigare skickad per telefax den …”, så att de korresponderande handlingarna enkelt kan identifieras.

37.

När en rättegångshandling innehåller bilagor får kopian som skickas till personaldomstolen med telefax endast bestå av själva handlingen och förteckningen över bilagorna, i enlighet med artikel 45.2 tredje stycket i rättegångsreglerna.

38.

Vid bedömningen av om tidsfristerna för förfarandet har följts är ett ingivande av en inlaga per telefax endast giltigt om det undertecknade originalet kommer in till kansliet senast inom den frist på tio dagar efter nämnda ingivande, som anges i artikel 45.2 tredje stycket i rättegångsreglerna. Det erinras om att den förlängning med hänsyn till avstånd i samtliga fall som föreskrivs i artikel 38 i rättegångsreglerna inte ska tillämpas på denna frist.

39.

Det undertecknade originalet av en rättegångshandling ska sändas utan dröjsmål, genast efter översändandet per telefax, och får inte vara försett med rättelser eller ändringar. Om det förekommer olikheter mellan det undertecknade originalet och den tidigare översända kopian, kommer endast dagen då det undertecknade originalet gavs in att beaktas vid bedömningen av om tidsfristerna för förfarandet följts.

D. Begäran om konfidentiell behandling

40.

Med förbehåll för bestämmelserna i artikel 47.2 och 47.3 i rättegångsreglerna, ska personaldomstolen endast beakta handlingar som parternas företrädare har kunnat ta del av och uttala sig om (artikel 47.1 i rättegångsreglerna).

41.

En part kan dock begära att vissa delar av handlingarna i målet som har hemlig eller konfidentiell karaktär

—	inte ska hållas tillgängliga för en part i ett förenat mål (artikel 44.3 i rättegångsreglerna),

—	inte ska tillställas en intervenient (artikel 87.3 i rättegångsreglerna).

42.

En begäran om konfidentiell behandling enligt artikel 44.3 eller artikel 87.1 i rättegångsreglerna ska framställas genom särskild handling.

43.

En sådan begäran ska vara exakt, och den konfidentiella behandlingen ska begränsas till det som är absolut nödvändigt. Begäran får inte i något fall avse en hel inlaga, och den får endast i undantagsfall avse en hel bilaga.

44.

En begäran om konfidentiell behandling ska innehålla uppgifter om exakt vilka delar eller avsnitt som berörs och en mycket kortfattad motivering, beträffande var och en av dessa delar eller vart och ett av dessa avsnitt, till varför de ska anses vara av konfidentiell eller hemlig karaktär.

45.

En icke-konfidentiell version av den aktuella inlagan, i vilken de delar eller avsnitt som begäran avser har tagits bort, ska fogas som bilaga till begäran om konfidentiell behandling. Om begäran endast avser en bilaga till en inlaga, ska hela denna inlaga fogas som bilaga till begäran om konfidentiell behandling. Om begäran ges in via e-Curia, måste den bilaga som avses med begäran om konfidentiell behandling skickas i en separat fil.

E. Ansökan om rättshjälp

46.

Enligt artikel 110 och följande artiklar i rättegångsreglerna kan rättshjälp beviljas för att en person ska ges en faktisk möjlighet att få sin sak prövad i domstol. En ansökan om rättshjälp behöver inte ges in genom advokat, vilket följer av artikel 111.1 andra stycket i rättegångsreglerna.

47.

Det är obligatoriskt att vid ansökan om rättshjälp använda den mall som ingår som bilaga till dessa praktiska anvisningar. En ansökan om rättshjälp som ges in på annat sätt än med mallen kommer att leda till att justitiesekreteraren sänder ett svar i vilket det erinras om att det är obligatoriskt att använda mallen, som denne kommer att bifoga sitt svar. Mallen kan laddas ned från webbplatsen www.curia.europa.eu.

48.

Handlingar till stöd för ansökan ska ges in med ansökan om rättshjälp, som ska vara undertecknad av sökanden eller dennes advokat. Om ansökan ges in via e-Curia av sökandens advokat krävs dock inte advokatens underskrift. Det är endast den advokat som företräder den part som ansöker om rättshjälp som har rätt att ge in ansökan om rättshjälp via e-Curia.

F. Inlagornas längd

49.

Inlagor som ges in till personaldomstolen får i enlighet med artikel 46 i rättegångsreglerna i princip inte överskrida.

a)	30 sidor för en ansökan och ett svaromål,

b)	15 sidor för övriga inlagor.

Det högsta antalet tillåtna sidor avser ett pappersformat A4, teckenstorlek 12 i ett typsnitt motsvarande Times New Roman, radavstånd 1,5 och marginaler på minst 2,5 cm. Undantag från denna huvudregel medges endast om det föreligger särskilda omständigheter med hänsyn till att målet är särskilt komplicerat i rättsligt och faktiskt hänseende. Underlåtelse att iaktta dessa krav kan medföra sanktionsåtgärder enligt artiklarna 50.6, 53.4, 55.3, 86.6, 124.5 andra stycket, 125.3 fjärde stycket, 127.4 tredje stycket eller 130.7 i rättegångsreglerna.

IV. DET MUNTLIGA FÖRFARANDET

A. Plats

50.

I kallelsen till den offentliga förhandlingen finns alltid uppgift om datum, klockslag, plats och förhandlingssal. En part som av särskilda skäl (t.ex. om en part som inte kan uttrycka sig på rättegångsspråket har kallats att personligen inställa sig av personaldomstolen) anser att det är nödvändigt med tolkning under hela förhandlingen eller för vissa behov, ska ge in en motiverad ansökan om detta till personaldomstolen när parten har mottagit kallelsen till förhandlingen, så att närvaro av tolkar kan ordnas.

51.

En karta över EU-domstolens byggnader och över tillgängliga parkeringsplatser finns på webbplatsen www.curia.europa.eu.

52.

Domstolsbyggnaderna är av säkerhetsskäl bevakade. Parterna och deras företrädare uppmanas att visa upp sina identitetskort, pass, yrkeslegitimationer eller annan legitimationshandling med foto. Det är således klokt att infinna sig i god tid innan förhandlingen.

B. Förberedelser inför förhandlingen

53.

Parternas företrädare kallas till förhandlingen genom personaldomstolens kansli några veckor innan förhandlingen ska äga rum. Endast om synnerliga skäl föreligger kan en förhandling skjutas upp. En ansökan om att förhandlingen ska skjutas upp ska ges in till personaldomstolen utan dröjsmål. En sådan ansökan ska vara vederbörligen motiverad för partens samtliga företrädare, och samtliga handlingar till stöd för densamma ska bifogas. Ansökan ska översändas till personaldomstolen snarast möjligt.

54.

I god tid innan förhandlingen erhåller parterna den förberedande förhandlingsrapporten, vilken upprättats av referenten. I denna anges vanligtvis föremålet för tvisten, parternas yrkanden, vad parterna anmodas koncentrera sina framställningar på, de faktiska och rättsliga omständigheter som behöver utvecklas etc., samt uppgifter om den tid som parternas företrädare disponerar för sina inledande framställningar. Personaldomstolen får även ange sin avsikt att undersöka möjligheterna till förlikning i tvisten under förhandlingen.

55.

Om en partsföreträdare inte avser att närvara vid förhandlingen ska personaldomstolen underrättas om detta snarast möjligt. I ett sådant fall genomförs förhandlingen i dennes frånvaro. Detsamma gäller om personaldomstolen konstaterar att en part är frånvarande utan att personaldomstolen har underrättats om detta i vederbörlig ordning.

56.

Om en partsföreträdare avser att låta sig företrädas av en behörig person som inte tidigare getts rättegångsfullmakt av klienten, ska han eller hon snarast möjligt underrätta personaldomstolen om detta och se till att en av klienten undertecknad skriftlig fullmakt för denna person samt, i förekommande fall, bevis om medlemskap i advokatsamfund för den advokat eller rådgivare som ersätter honom eller henne ges in före förhandlingen.

C. Förhandlingens genomförande

57.

Parternas företrädare ska bära kappa vid förhandlingen. Personaldomstolen har vid behov ett antal kappor till förfogande, och den som behöver låna en kappa kan vända sig till domstolsvaktmästaren.

58.

Några minuter före förhandlingen kallar personaldomstolen parternas företrädare till ett kort möte i lokalen bakom förhandlingssalen, i syfte att organisera genomförandet av förhandlingen.

59.

De närvarande ska resa sig när personaldomstolens ledamöter kommer in i förhandlingssalen. Förhandlingen inleds därefter med att målet ropas på av justitiesekreteraren.

60.

Eftersom domarna har kännedom om de skriftliga inlagorna ombeds parternas företrädare att inte upprepa innehållet i dessa i sina muntliga framställningar, utan att koncentrera sig på de frågor som tas upp i den föreberedande förhandlingsrapporten och att besvara domarnas frågor. Detsamma gäller i förekommande fall för parterna själva, om personaldomstolen har bett dem att yttra sig. Syftet med förhandlingen är att klargöra de rättsfrågor och bevisfrågor som är nödvändiga för att avgöra målet. Förhandlingen bör därför genomföras i form av en dialog mellan domarna och parterna och deras företrädare.

61.

Parternas företrädare har i alla händelser möjlighet att göra en inledande muntlig framställning. I den förberedande förhandlingsrapporten ges riktlinjer för hur lång denna får vara (vanligtvis 20 minuter). Denna tid innefattar inte den tid som används för att besvara frågor från domarna eller för att avge replik på motpartens framställning.

62.

Förhandlingssalarna är utrustade med ett automatiskt högtalarsystem, och samtliga personer som yttrar sig ombeds därför att trycka på den knapp som sitter nederst på mikrofonen innan de börjar tala. När parternas företrädare citerar en dom, ombeds de även att ange parternas namn och lämna uppgifter som gör det lätt att identifiera domen.

63.

Det erinras om att alla handlingar ska ges in till personaldomstolen under det skriftliga förfarandet. Endast i särskilda undantagsfall kan personaldomstolen ta emot handlingar som läggs fram vid förhandlingen. Detsamma gäller för bevisuppgifter som tillkännages vid förhandlingen. I förekommande fall är det klokt att ta med ett tillräckligt antal exemplar av den aktuella handlingen.

D. Särskilda förhållanden vid simultantolkning

64.

I mål där simultantolkning behövs görs parternas företrädare uppmärksamma på att det vanligtvis är bättre att tala fritt på grundval av anteckningar än att enbart läsa upp en text. På samma sätt är flera korta meningar att föredra framför en lång och komplicerad framställning.

65.

Om den muntliga framställningen likväl förbereds skriftligen är det önskvärt att den som skriver texten tar hänsyn till att den ska framföras muntligen och att den så långt det går således ska likna ett muntligt anförande.

66.

För att underlätta tolkningen uppmanas parternas företrädare att i förväg översända eventuellt förekommande text eller skriftligt underlag till sina muntliga framställningar, sina anteckningar eller annat skriftligt material, till direktoratet för tolkning, så att tolkarna kan beakta detta när de läser in sig på målet (Direction de l'interprétation, fax +352 4303-3697, e-post: interpret@curia.europa.eu). Texten kommer naturligtvis inte att vidarebefordras vare sig till övriga parter eller till domarna i den dömande sammansättningen.

E. Avbrytande av förhandling för att försöka uppnå förlikning

67.

Personaldomstolen kan, på begäran av parternas företrädare eller på eget initiativ, avbryta förhandlingen under en kortare tid när parternas företrädare önskar diskutera ett förlikningsförslag med sina klienter eller med motpartens företrädare, i förekommande fall i närvaro av referenten. Om en diskussion bakom stängda dörrar önskas, kan en särskild sal ställas till förfogande. En sådan framställan ska göras till justitiesekreteraren eller domstolsvaktmästaren.

F. Förhandlingens avslutande

68.

Ordföranden för den dömande sammansättningen förklarar förhandlingen avslutad. Parterna erhåller senare ett kortfattat protokoll från förhandlingen och underrättas även skriftligen om målets fortsatta handläggning, i synnerhet om vilken dag domen kommer att meddelas.

V. IKRAFTTRÄDANDE AV DESSA INSTRUKTIONER

69.

Dessa praktiska anvisningar till parterna ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. De ska träda i kraft första dagen i tredje månaden efter offentliggörandet. Punkt 49, som avser inlagornas längd och som utgör det beslut som avses i artikel 46 i rättegångsreglerna, ska emellertid tillämpas enbart på inlagor vars ingivandefrist inte har börjat löpa när dessa praktiska anvisningar träder i kraft. För inlagor vars ingivandefrist har börjat löpa, ska de regler som anges i de praktiska anvisningarna för parterna av den 11 juli 2012 alltjämt tillämpas.

70.

Genom dessa praktiska anvisningar upphävs och ersätts de praktiska anvisningarna till parterna av den 11 juli 2012 (EUT L 260, s. 6).

71.

För att hjälpa parterna har personaldomstolens kansli utarbetat olika checklistor och mallar, vilka finns tillgängliga på webbplatsen www.curia.europa.eu.

Utfärdat i Luxemburg den 21 maj 2014.

W. HAKENBERG

Justitiesekreterare

S. VAN RAEPENBUSCH

Ordförande

BILAGA

VÄGLEDNING FÖR RÄTTSHJÄLPSSÖKANDE OCH MALL FÖR ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP

EUROPEISKA UNIONENS

PERSONALDOMSTOL

ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP

VÄGLEDNING FÖR SÖKANDE OCH MALL FÖR ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP

I. VÄGLEDNING FÖR RÄTTSHJÄLPSSÖKANDE (1)

A. Tillämpliga bestämmelser

1. Personaldomstolens behörighet

Upptagande till prövning av talan vid personaldomstolen

Rättshjälpssökande bör vara uppmärksamma på följande bestämmelser:

—	Artikel 270 FEUF, som är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, och artikel 1 i bilaga I till stadgan för Europeiska unionens domstol, vilka rör personaldomstolens behörighet.

—	Artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna, i vilka vissa villkor anges för upptagande till prövning av talan vid personaldomstolen.

2. Tillämpliga bestämmelser om rättshjälp

Bestämmelserna om rättshjälp återfinns i rättegångsreglerna.

Av dessa bestämmelser framgår bland annat följande:

a. Villkoren för beviljande av rättshjälp

—	Personer som på grund av sin ekonomiska situation helt eller delvis saknar möjlighet att bära kostnaderna för att biträdas eller företrädas vid rätten ska ha rätt till rättshjälp (artikel 110.1 första stycket i rättegångsreglerna).

—	En persons ekonomiska situation ska bedömas med hänsyn till objektiva faktorer, såsom inkomst, förmögenhet eller familjesituation (artikel 110.1 andra stycket i rättegångsreglerna).

—	Till rättshjälpsansökan ska fogas alla upplysningar och handlingar till stöd för ansökan som gör det möjligt att bedöma sökandens ekonomiska situation, såsom ett intyg från en behörig nationell myndighet som styrker denna ekonomiska situation (artikel 111.3 första stycket i rättegångsreglerna).

—	En ansökan om rättshjälp kan ges in före det att talan har väckts eller under tiden som talan är anhängig. Ansökan om rättshjälp behöver inte ges in genom advokat (artikel 111.1 i rättegångsreglerna).

—

Rättshjälp ska inte beviljas om det är uppenbart att den talan som ansökan om rättshjälp avser inte kan tas upp till prövning eller det är uppenbart att den är ogrundad, eller om det är uppenbart att personaldomstolen saknar behörighet att pröva sådan talan (artikel 110.2 första stycket i rättegångsreglerna).

—	Om de omständigheter som låg till grund för beslutet att bevilja rättshjälp ändras under förfarandets gång, kan ordföranden, efter att ha hört sökanden, på eget initiativ eller på begäran besluta att rättshjälpen ska upphöra (artikel 114 i rättegångsreglerna).

—	Ansökan om rättshjälp ska göras i enlighet med den mall som finns tillgänglig på personaldomstolens webbplats, vilken utgör en del av dessa vägledning för rättshjälpssökande (artikel 111.2 i rättegångsreglerna).

b) Förfarande

—

Om sökanden inte själv har föreslagit en advokat eller om personaldomstolen inte finner skäl att bekräfta den sökandes val, ska justitiesekreteraren översända en kopia av beslutet om beviljande av rättshjälp och en kopia av rättshjälpsansökan till den myndighet i den berörda staten som är behörig enligt tilläggsreglerna till domstolens rättegångsregler. Den advokat som ska företräda sökanden ska utses med beaktande av förslagen från denna myndighet (artikel 112.3 andra stycket i rättegångsreglerna).

—

När en rättshjälpsansökan ges in upphör fristen för att väcka talan att löpa till dess att beslutet om denna ansökan delges eller, i de fall då en advokat inte har utsetts för att företräda sökanden i nämnda beslut, till dess att beslutet om att utse den advokat som ska företräda sökanden delges (artikel 112.3 i rättegångsreglerna).

c) Delvis rättshjälp

I ett beslut om beviljande av rättshjälp kan fastställas ett belopp som ska betalas ut till den advokat som utsetts att företräda sökanden eller en gräns som advokatens utlägg och arvode i princip inte får överskrida. I beslutet kan föreskrivas att sökanden ska bidra till de kostnader som avses i artikel 110.1 i rättegångsreglerna, med beaktande av dennes ekonomiska situation (artikel 112.4 i rättegångsreglerna).

d) Hjälp med rättegångskostnaderna

—	När det i det slutliga avgörandet anges att rättshjälpsmottagaren ska bära sin rättegångskostnad, ska ordföranden, genom motiverat beslut som inte kan överklagas, fastställa hur mycket av advokatens arvode och utlägg som personaldomstolens kassa ska stå för (artikel 113.2 i rättegångsreglerna).

—	När personaldomstolen i det slutliga avgörandet har förpliktat en annan part att ersätta rättshjälpsmottagarens rättegångskostnad, är denna andra part skyldig att återbetala de medel som har utgivits för rättshjälp till personaldomstolens kassa (artikel 113.3 första stycket i rättegångsreglerna).

—

När rättshjälpsmottagaren tappar målet, kan personaldomstolen, om så anses skäligt, när den i det slutliga avgörandet beslutar om rättegångskostnaderna, fastställa att en eller flera andra parter ska bära sina kostnader eller att personaldomstolens kassa helt eller delvis ska stå för dessa kostnader i form av rättshjälp (artikel 113.4 i rättegångsreglerna).

B. Villkor för ingivande av en ansökan om rättshjälp

I enlighet med punkt 47 i ”Praktiska anvisningar till parterna” är det obligatoriskt att använda denna mall för ansökan om rättshjälp vid ansökan om rättshjälp. En ansökan som ges in på annat sätt än med användning av mallen kommer inte att beaktas.

Som anges i punkt 48 i ”Praktiska anvisningar till parterna” är det endast den advokat som företräder den part som ansöker om rättshjälp som har rätt att ge in ansökan om rättshjälp via e-Curia.

Om ansökan ska översändas i pappersform kan en kopia av den först skickas med telefax, innan originalet översänds. Talefristen anses då ha upphört att löpa den dag då ansökan översändes per telefax, under förutsättning att originalet kommer in till personaldomstolen senast tio dagar därefter.

Originalet till ansökan om rättshjälp ska undertecknas av sökanden själv eller av sökandens advokat. En ansökan utan underskrift lämnas utan avseende, och handlingen återsänds. Om ansökan ges in via e-Curia av sökandens advokat krävs dock inte advokatens underskrift.

Om ansökan om rättshjälp ges in av sökandens advokat innan talan har väckts, ska ansökan om rättshjälp åtföljas av den handling genom vilken det intygas att advokaten är behörig att uppträda inför domstol i någon av medlemsstaterna eller i en annan stat som är part i EES-avtalet.

C. Följden av att en ansökan om rättshjälp ges in på ett korrekt sätt innan talan har väckts

Om en korrekt ansökan om rättshjälp ges in innan talan har väckts, upphör fristen för att väcka talan att löpa till dess att delgivning sker av beslutet om denna ansökan eller av beslutet om att utse den advokat som ska företräda sökanden. Fristen löper således inte under den period då personaldomstolen behandlar ansökan om rättshjälp. Det är klokt att ge in ansökan i tid för att undvika att den återstående fristen för att väcka talan blir alltför kort.

D. Innehållet i ansökan om rättshjälp och handlingar till stöd för ansökan

1. Sökandens ekonomiska situation

Ansökan ska även åtföljas av handlingar till stöd för ansökan som gör det möjligt att bedöma sökandens ekonomiska situation vid tiden för ansökan, såsom intyg från en behörig nationell myndighet som styrker denna situation.

Som exempel på sådana handlingar kan nämnas följande:

—	Intyg från ett socialhjälpskontor eller en arbetslöshetskassa.

—	Skattedeklarationer eller taxeringsbeslut.

—	Lönebesked.

—	Bankkontoutdrag.

En av sökanden ifylld och undertecknad försäkran på heder och samvete räcker inte som bevis för att sökanden helt eller delvis saknar möjlighet att betala rättegångskostnaderna.

De uppgifter som lämnas i mallen angående sökandens ekonomiska situation och de handlingar som ges in till stöd för dessa uppgifter syftar till att ge en fullständig bild av sökandens ekonomiska situation.

Det räcker inte att den som ansöker om rättshjälp enbart lämnar uppgifter till personaldomstolen om sina inkomster, utan sökanden måste även lämna uppgifter på grundval av vilka personaldomstolen kan uppskatta hans eller hennes förmögenhet.

En ansökan vari det inte har visats att sökanden saknar möjlighet att bära kostnaderna vid personaldomstolen kommer att avslås.

Den som ansöker om rättshjälp är skyldig att snarast möjligt underrätta personaldomstolen om varje sådan förändring i den ekonomiska situationen som skulle kunna medföra att artikel 114 i rättegångsreglerna ska tillämpas. Enligt denna bestämmelse kan ordföranden, efter att ha hört sökanden, på eget initiativ eller på begäran besluta att rättshjälpen ska upphöra, om de omständigheter som låg till grund för beslutet att bevilja rättshjälp ändras under förfarandets gång.

2. Föremålet för den talan sökanden avser att väcka, de faktiska omständigheterna i saken och de argument som anförs till stöd för talan

Om ansökan om rättshjälp ges in innan talan har väckts, ska sökanden kortfattat ange föremålet för talan, de faktiska omständigheterna i saken och de argument som anförs till stöd för talan. Mallen för ansökan om rättshjälp innehåller en särskild rubrik för det ändamålet.

En kopia av varje bestyrkande handling som är av betydelse för bedömningen av huruvida talan kan tas upp till prövning och huruvida den är välgrundad ska bifogas. Det kan t.ex. röra sig om följande handlingar:

—	I förekommande fall den rättsakt som sökanden avser att begära ogiltigförklarad.

—	I förekommande fall det klagomål som avses i artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna och det beslut varigenom klagomålet har besvarats, med uppgift om vilken dag klagomålet gavs in respektive beslutet meddelades.

—	I förekommande fall den begäran som avses i artikel 90.1 i tjänsteföreskrifterna och det beslut varigenom begäran har besvarats, med uppgift om vilken dag begäran gavs in respektive beslutet meddelades.

—	Skriftväxling mellan sökanden och dennes blivande motpart.

3. Andra upplysningar som kan vara till hjälp för sökanden

Inga original returneras. Det är därför lämpligast att sökanden skickar kopior av handlingar till stöd för ansökan.

En ansökan kan inte kompletteras genom ingivande av tillägg vid en senare tidpunkt. Sådana tillägg kommer att returneras, såvida de inte har insänts på personaldomstolens begäran. Det är således viktigt att lämna all nödvändig information i ansökan om rättshjälp och att bifoga en kopia på alla handlingar som kan styrka dessa uppgifter. I undantagsfall kan handlingar till styrkande av att sökanden helt eller delvis saknar möjlighet att betala rättegångskostnaderna godtas senare, om det finns ett godtagbart skäl till förseningen.

Om utrymmet i någon del av mallen för ansökan om rättshjälp inte räcker till, kan denna del kompletteras på ett separat blad som bifogas ansökan.

II. MALL FÖR ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP

(1) Denna vägledning ingår i mallen för ansökan om rättshjälp. Uppgifterna är hämtade ur personaldomstolens rättegångsregler och ur ”Praktiska anvisningar till parterna”.

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 206

Svensk utgåva	Lagstiftning	femtiosjunde årgången 14 juli 2014

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER
	*	Rättegångsregler för Europeiska Unionens personaldomstol	1
	*	Instruktion för justitiesekreteraren vid Europeiska unionens personaldomstol	46
	*	Praktiska anvisningar till parterna om rättegången vid europeiska unionens personaldomstol	52