10.7.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/5

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 745/2014

av den 9 juli 2014

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)	Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 9 juli 2014.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2) EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.

BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	AL	53,5
	MK	67,1
	TR	88,1
	XS	47,9
	ZZ	64,2
0707 00 05	AL	74,4
	MK	31,3
	TR	76,3
	ZZ	60,7
0709 93 10	TR	98,0
0709 93 10	ZZ	98,0
0805 50 10	AR	119,5
	TR	77,0
	UY	116,7
	ZA	125,3
	ZZ	109,6
0808 10 80	AR	121,1
	BR	94,8
	CL	102,6
	NZ	130,2
	ZA	132,8
	ZZ	116,3
0808 30 90	AR	70,8
	CL	99,9
	NZ	184,8
	ZA	91,8
	ZZ	111,8
0809 10 00	BA	112,1
	MK	85,8
	TR	241,7
	XS	59,5
	ZZ	124,8
0809 29 00	TR	239,9
0809 29 00	ZZ	239,9
0809 30	MK	63,3
	TR	141,7
	ZA	249,3
	ZZ	151,4
0809 40 05	BA	71,0
0809 40 05	ZZ	71,0

(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.

10.7.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/9

KOMMISSIONENS DIREKTIV 2014/88/EU

av den 9 juli 2014

om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG när det gäller gemensamma säkerhetsindikatorer och gemensamma metoder för beräkning av kostnaderna för olyckor

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT FÖLJANDE DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (järnvägssäkerhetsdirektivet) (1), särskilt artikel 5.2, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 5.1 i direktiv 2004/49/EG ska information om gemensamma säkerhetsindikatorer samlas in av medlemsstaterna för att göra det lättare att bedöma om de gemensamma säkerhetsmålen har uppnåtts och för att göra det möjligt att övervaka den allmänna utvecklingen av järnvägssäkerheten. I enlighet med artikel 7.3 i direktivet bör de lägsta säkerhetsnivåerna uttryckta i kriterier för en acceptabel risknivå i fråga om samhällsrisker fastställas i de gemensamma säkerhetsmålen. Huvudsyftet med de gemensamma säkerhetsindikatorerna bör vara att mäta säkerhetsnivån och underlätta ekonomisk konsekvensbedömning av gemensamma säkerhetsmål. Därför är det nödvändigt att gå över från indikatorer kopplade till de olycksrelaterade kostnader som uppbärs av järnvägsföretag till indikatorer kopplade till den ekonomiska konsekvens som dessa olyckor har för samhället.

(2)	När ökad säkerhet tillskrivs ett ekonomiskt värde bör man beakta att budgetresurserna för offentliga åtgärder är begränsade. Prioritet bör därför ges till initiativ som säkerställer att resurserna fördelas effektivt.

(3)

I artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 881/2004 (2) ges Europeiska järnvägsbyrån (nedan kallad byrån) mandat att inrätta ett nätverk med säkerhetsmyndigheterna (enligt definitionen i artikel 3 i direktiv 2004/49/EG) och de nationella organ som ansvarar för de utredningar som ska göras för att fastställa vad som ska ingå i de gemensamma säkerhetsindikatorer som förtecknas i bilaga I till direktiv 2004/49/EG. Byrån lämnade in en rekommendation om översyn av bilaga I den 10 december 2013 (ERA-REC-08-2013).

(4)	Bilaga I till direktiv 2004/49/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 27.1 i direktiv 2004/49/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till direktiv 2004/49/EG ska ersättas med texten i bilagan till detta direktiv.

Artikel 2

1. Medlemsstaterna ska senast den 30 juli 2015 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till de bestämmelserna.

När en medlemsstat antar de bestämmelserna ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

3. Skyldigheten att införliva och genomföra detta direktiv ska inte gälla Republiken Cypern och Republiken Malta, så länge som inget järnvägssystem upprättats på deras territorier.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 9 juli 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 164, 30.4.2004, s. 44.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 881/2004 av den 29 april 2004 om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå (järnvägsbyråförordningen) (EUT L 164, 30.4.2004, s. 1).

BILAGA

”

BILAGA I

Gemensamma säkerhetsindikatorer

Säkerhetsmyndigheterna, som definieras i artikel 3 g, ska varje år rapportera de gemensamma säkerhetsindikatorerna.

Om indikatorer som hänför sig till sådan verksamhet som avses i artikel 2.2 a och 2.2 b rapporteras, bör de beaktas separat.

Om nya fakta eller fel upptäcks efter inlämnandet av rapporten, ska indikatorerna för ett visst år ändras eller korrigeras av säkerhetsmyndigheten vid första lämpliga tillfälle och senast i följande årsrapport.

I tillägget fastställs gemensamma definitioner för de gemensamma säkerhetsindikatorerna och gemensamma metoder för beräkning av de ekonomiska konsekvenserna av olyckor.

1. Indikatorer avseende olyckor

1.1

Det sammanlagda och relativa (per tågkilometer) antalet allvarliga olyckor och en uppdelning av följande olyckstyper:

—	Kollision mellan tåg och järnvägsfordon.

—	Kollision mellan tåg och hinder inom det fria rummet.

—	Tågurspårning.

—	Plankorsningsolycka, inbegripet olycka som innefattar fotgängare vid plankorsning, och en ytterligare uppdelning för de fem typer av plankorsningar som definieras i punkt 6.2.

—	Personolycka som inbegriper rullande materiel i rörelse, med undantag av självmord och självmordsförsök.

—	Brand i rullande materiel.

—

Annan.

Varje allvarlig olycka ska rapporteras under typen av primär olycka även om följderna av den sekundära olyckan är allvarligare (t.ex. urspårning som följs av brand).

1.2

Det sammanlagda och relativa (per tågkilometer) antalet personer som allvarligt skadats eller avlidit per typ av olycka ska delas upp i följande kategorier:

—	Passagerare (även i förhållande till det sammanlagda antalet passagerarkilometer och persontågkilometer).

—	Anställd eller entreprenör.

—	Plankorsningstrafikant.

—	Inkräktare.

—	Annan person som befinner sig på en plattform.

—	Annan person som inte befinner sig på en plattform.

2. Indikatorer avseende farligt gods

Det sammanlagda och relativa (per tågkilometer) antalet olyckor som inbegriper järnvägstransport av farligt gods ska delas upp i följande kategorier:

—	Olycka som minst inbegriper ett järnvägsfordon som transporterar farligt gods, enligt definitionen i tillägget.

—	Antalet sådana olyckor med utsläpp av farligt gods.

3. Indikatorer avseende självmord

Det sammanlagda och relativa (per tågkilometer) antalet självmord och självmordsförsök.

4. Indikatorer avseende riskfaktorer för olyckor

Det sammanlagda och relativa (per tågkilometer) antalet riskfaktorer och en uppdelning på följande typer av riskfaktorer:

—	Rälsbrott.

—	Skevhet i spår och andra spårgeometrifel.

—	Säkerhetsfarliga signalfel som leder till ett mindre restriktivt signalbesked än vad som krävs.

—	Passerad stoppsignal vid passage av en farlig punkt.

—	Passerad stoppsignal utan passage av en farlig punkt.

—	Hjulbrott på rullande materiel i bruk.

—	Axelbrott på rullande materiel i bruk.

Alla riskfaktorer ska rapporteras, både de som leder till olyckor och de som inte gör det. (En riskfaktor som leder till en allvarlig olycka ska även rapporteras under indikatorer avseende riskfaktorer; en riskfaktor som inte leder till en allvarlig olycka ska endast rapporteras under indikatorer avseende riskfaktorer.)

5. Indikatorer för beräkning av de ekonomiska konsekvenserna av olyckor

Den sammanlagda och relativa (per tågkilometer) kostnaden i euro:

—	Antalet dödsfall och allvarliga personskador multiplicerat med värdet av att förhindra ett dödsfall eller en allvarlig personskada.

—	Kostnaden för miljöskador.

—	Kostnaden för materiella skador på rullande materiel eller infrastruktur.

—	Kostnaden för förseningar till följd av olyckor.

Säkerhetsmyndigheterna ska rapportera de ekonomiska konsekvenserna av allvarliga olyckor.

Värdet av att förhindra ett dödsfall eller en allvarlig personskada är det värde samhället tillskriver förhindrandet av dessa, och det värdet får som sådant inte utgöra en referens för kompensation för parter som varit inblandade i olyckor.

6. Indikatorer avseende infrastrukturens tekniska säkerhet och dess genomförande

6.1

Procentandel spår med tågskyddssystem (TPS) som är aktiva och procentandel tågkilometer med tågskyddssystem ombord på tåget, där dessa system tillhandahåller följande:

—

Varning.

—	Varning och automatiskt stopp.

—	Varning och automatiskt stopp och punktvis hastighetsövervakning.

—	Varning och automatiskt stopp och kontinuerlig hastighetsövervakning.

6.2

Antalet plankorsningar (sammanlagt, per linjekilometer och spårkilometer) av följande fem slag:

a)	Plankorsningar med passiva skyddsanordningar.

Plankorsningar med aktiva skyddsanordningar:

Manuella.

ii)	Automatiska varningssignaler mot vägen.

iii)	Automatiska skydd mot vägen.

iv)	Med hinderkontroll.

Tillägg

Gemensamma definitioner för de gemensamma säkerhetsindikatorerna och gemensamma metoder för beräkning av de ekonomiska konsekvenserna av olyckor

1. Indikatorer avseende olyckor

1.1 allvarlig olycka: varje olycka där minst ett järnvägsfordon i rörelse är inblandat och där minst en person avlider eller skadas allvarligt, eller med omfattande skador på materiel, spår, andra installationer eller miljön eller med allvarliga trafikstörningar som följd, med undantag för olyckor i verkstäder, lagerhallar och depåer.

1.2 omfattande skador på materiel, spår, andra installationer eller miljön: skador som uppgår till minst 150 000 euro.

1.3 allvarliga trafikstörningar: tågtrafiken på en huvudjärnvägslinje upphör i minst sex timmar.

1.4 tåg: ett eller flera järnvägsfordon som dras av ett eller flera lokomotiv eller motorvagnar, eller en ensamgående motorvagn som framförs med ett bestämt nummer eller en särskild beteckning från en fast utgångspunkt till en fast slutpunkt, inklusive ett ensamgående lok.

1.5 kollision mellan tåg och järnvägsfordon: frontalkollision, bakifrånkollision eller sidokollision mellan delar av ett tåg och delar av ett annat tåg eller järnvägsfordon, eller med rullande rangerenheter.

1.6 kollision mellan tåg och hinder inom det fria rummet: kollision mellan delar av ett tåg och föremål som är fastgjorda eller tillfälligt placerade på eller nära spåret (förutom vid plankorsningar om föremålet stammar från ett korsande fordon eller andra korsande trafikanter), inklusive kollisioner med kontaktledningar.

1.7 tågurspårning: varje fall då minst ett av tågets hjul lämnar spåret.

1.8 plankorsningsolycka: olycka vid en plankorsning mellan minst ett järnvägsfordon och ett eller flera korsande fordon, andra plankorsningstrafikanter såsom fotgängare eller andra föremål som tillfälligt befinner sig på eller nära spåret och som stammar från korsande fordon eller trafikanter.

1.9 personolycka som inbegriper rullande materiel i rörelse: olycka där en eller flera personer blir skadade av antingen ett järnvägsfordon eller ett föremål som är fogat till eller har lossnat från fordonet. Här ingår personer som ramlar av järnvägsfordon, liksom personer som faller eller skadas av lösa föremål när de reser med fordonen.

1.10 brand i rullande materiel: brand eller explosion som inträffar i järnvägsfordon (även i lasten) när det är på väg mellan avgångsstationen och slutstationen, även när det står stilla på avgångsstationen, slutstationen eller däremellan, samt vid omrangering.

1.11 annan (olycka): varje annan olycka än kollision mellan tåg och järnvägsfordon, kollision mellan tåg och hinder inom det fria rummet, tågurspårning, plankorsningsolycka, personolycka som inbegriper rullande materiel i rörelse samt brand i rullande materiel.

1.12 passagerare: varje person, exklusive någon i tågpersonalen, som reser med ett järnvägsfordon, endast i olycksstatistiken en passagerare, som försöker stiga på eller av ett tåg i rörelse.

1.13 anställd eller entreprenör: varje person vars anställning har anknytning till järnvägen och som arbetar när olyckan sker, inbegripet entreprenörens personal, entreprenörer som är egenföretagare, tågpersonalen samt personer som hanterar rullande materiel och infrastrukturanläggningar.

1.14 plankorsningstrafikant: varje person som använder en plankorsning för att korsa järnvägslinjen med hjälp av ett transportmedel eller till fots.

1.15 inkräktare: varje person som regelvidrigt uppehåller sig på järnvägsområdet, undantaget plankorsningstrafikanter.

1.16 annan person som befinner sig på en plattform: varje person på en plattform som inte definieras som ’passagerare’, ’anställd eller entreprenör’, ’plankorsningstrafikant’, ’annan person som inte befinner sig på en plattform’ eller ’inkräktare’.

1.17 annan person som inte befinner sig på en plattform: varje person som inte befinner sig på en plattform och som inte definieras som ’passagerare’, ’anställd eller entreprenör’, ’plankorsningstrafikant’, ’annan person som befinner sig på en plattform’ eller ’inkräktare’.

1.18 dödsfall (avliden person): varje person som till följd av en olycka omedelbart avlider eller avlider inom 30 dagar, undantaget självmord.

1.19 allvarlig personskada (allvarligt skadad person): varje skadad person som till följd av en olycka lagts in på sjukhus i mer än 24 timmar, undantaget självmordsförsök.

2. Indikatorer avseende farligt gods

2.1 olycka i samband med transport av farligt gods: varje olycka eller tillbud som ska rapporteras i enlighet med avdelning 1.8.5 i RID (1)/ADR.

2.2 farligt gods: de ämnen och varor som enligt RID inte får transporteras, eller som endast får transporteras på de villkor som anges däri.

3. Indikatorer avseende självmord

3.1 självmord: avsiktlig självdestruktiv handling som leder till döden, och som klassificeras och registreras som sådan av den behöriga nationella myndigheten.

3.2 självmordsförsök: avsiktlig självdestruktiv handling som leder till allvarlig personskada.

4. Indikatorer avseende riskfaktorer för olyckor

4.1 rälsbrott: räl som är delad i två eller fler delar eller räl från vilken en metallbit har lossnat, vilket efterlämnar ett hål på löpytan som är mer än 50 mm långt och 10 mm djupt.

4.2 skevhet i spår och andra spårgeometrifel: fel som hör samman med spårkontinuitet och spårgeometri, som kräver att spåret tas ur bruk eller att den tillåtna hastigheten omedelbart sänks.

4.3 säkerhetsfarligt signalfel: varje tekniskt signalfel (antingen på infrastruktur eller rullande materiel) som ger upphov till en mindre restriktiv signalinformation än vad som krävs.

4.4 passerad stoppsignal vid passage av en farlig punkt: varje tillfälle då någon del av ett tåg kör längre än tillåtet och bortom den farliga punkten.

4.5 passerad stoppsignal utan passage av en farlig punkt: varje tillfälle då någon del av ett tåg kör längre än tillåtet men inte bortom den farliga punkten.

Att köra längre än tillåtet, som avses i punkterna 4.4 och 4.5, innebär att tåget passerar

—	en ljussignal eller semafor vid spåret som signalerar stopp, eller en stopporder då ett tågskyddssystem (TPS) är ur bruk,

—	en av säkerhetsskäl angiven slutpunkt enligt körbeskedet i ett tågskyddssystem,

—	en viss punkt som i enlighet med föreskrifterna meddelats muntligen eller skriftligen,

—	stoppskyltar (ej stoppbockar) eller handsignaler.

Fordon utan dragenhet eller oövervakade tåg som passerar en stoppsignal ingår ej. De fall då stoppsignalen oavsett anledning slår om så sent att föraren inte kan stanna tåget före signalen ingår ej.

Säkerhetsmyndigheterna får lämna in separata rapporter om de fyra fall då tåg kör längre än tillåtet som anges i strecksatserna i denna punkt och ska lämna in minst en sammanlagd rapport med uppgifter om alla fyra fall.

4.6 hjulbrott på rullande materiel i bruk: brott som påverkar hjulet och som därmed skapar en olycksrisk (urspårning eller kollision).

4.7 axelbrott på rullande materiel i bruk: brott som påverkar axeln och som därmed skapar en olycksrisk (urspårning eller kollision).

5. Gemensamma metoder för beräkning av de ekonomiska konsekvenserna av olyckor

5.1 Värdet av att förhindra ett dödsfall eller en allvarlig personskada består av

1.	värdet av säkerheten i sig: värdet på betalningsviljan baserat på undersökningar av uttalad preferens genomförda i den medlemsstat där värdet ska tillämpas,

direkta och indirekta ekonomiska kostnader: de uppskattade kostnaderna i medlemsstaterna består av

—	kostnader för medicinsk behandling och rehabilitering,

—	rättegångskostnader, kostnader för polis, privata olycksundersökningar, räddningstjänst och förvaltning av försäkringar,

—	produktionsbortfall: värdet för samhället av de varor och tjänster som kunde ha producerats av personen i fråga om olyckan inte hade inträffat.

Vid beräkningen av kostnaderna för dödsfall och allvarliga personskador ska dessa beaktas separat (värdet av att förhindra ett dödsfall skiljer sig från värdet av att förhindra en allvarlig personskada).

5.2 Gemensamma principer för att uppskatta värdet av säkerheten i sig och de direkta/indirekta ekonomiska kostnaderna:

Vid beräkning av värdet av säkerheten i sig ska bedömningen av huruvida föreliggande uppskattningar är rimliga eller ej utgå från följande faktorer:

—	Uppskattningarna ska vara knutna till ett system för värdering av en minskad risk för dödsfall inom transportsektorn och följa ett förfarande som utgår från värdet på betalningsviljan enligt uttalade preferenser.

—	Det stickprov som görs när värdena tas fram ska vara representativt för den berörda populationen. Framför allt måste stickprovet avspegla populationens ålder/inkomstfördelning och andra relevanta socioekonomiska/demografiska kännetecken.

—	Metod för att räkna fram värdet av betalningsviljan: Undersökningen ska vara utformad så att frågorna är tydliga och meningsfulla för de svarande.

Direkta och indirekta ekonomiska kostnader ska uppskattas utifrån de faktiska kostnader som samhället står för.

5.3 Definitioner

5.3.1 kostnad för miljöskador: kostnader som järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare, enligt uppskattning baserad på erfarenhet, står inför vid arbetet med att återställa det skadade området till det skick det befann sig i före järnvägsolyckan.

5.3.2 kostnad för materiella skador på rullande materiel eller infrastruktur: kostnad för att tillhandahålla ny rullande materiel eller ny infrastruktur, med samma funktion och tekniska parametrar som den som inte går att reparera, och kostnad för att återställa rullande materiel eller infrastruktur som går att reparera till det skick den befann sig i före olyckan, ska uppskattas av järnvägsföretag/infrastrukturförvaltare utifrån deras erfarenhet. Här ingår också kostnader för hyra av rullande materiel som ersätter skadade fordon.

5.3.3 kostnad för förseningar till följd av olyckor: det monetära värdet av förseningar för användarna av järnvägstransporter (passagerare och fraktföretag) till följd av olyckor, uträknad enligt följande modell:

VT = det monetära värdet av kortare restid

Tidens värde för en tågpassagerare (per timme)

VTP = [VT för passagerare som reser till och från arbetet] * [genomsnittlig procentandel passagerare som reser till och från arbetet per år] + [VT för passagerare som inte reser till eller från arbetet] * [genomsnittlig procentandel passagerare som inte reser till och från arbetet per år]

VTP mäts i euro per passagerare och timme.

Med passagerare som reser till och från arbetet avses en passagerare som reser i samband med sin yrkesverksamhet med undantag av pendling.

Tidens värde för ett godståg (per timme)

VTF = [VT för godståg] * [(ton-km)/(tåg-km)]

VTF mäts i euro per godston och timme.

Genomsnittligt ton gods som transporteras per tåg på ett år = (ton-km)/(tåg-km).

CM = Kostnaden för en tågförsening på en minut

Passagerartåg

CMP = K1 * (VTP/60) * [(passagerar-km)/(tåg-km)]

Genomsnittligt antal passagerare per tåg på ett år = (passagerar-km)/(tåg-km).

Godståg

CMF = K2 * (VTF/60)

Faktorerna K1 och K2 ligger mellan värdet av tiden och värdet av förseningen, uppskattade vid undersökningar av uttalad preferens, för att ta hänsyn till att tidsförlusten till följd av förseningar betraktas som betydligt mer negativ än normal restid.

Kostnad för förseningar till följd av en olycka = CMP * (ett passagerartågs försening i minuter) + CMF * (ett godstågs försening i minuter)

Modellens tillämpningsområde

Kostnaden för förseningar ska beräknas för allvarliga olyckor enligt följande:

—	Faktiska förseningar på de järnvägslinjer där olyckor inträffade, uppmätta vid ändstationen.

—	Faktiska förseningar eller, om detta inte är möjligt, uppskattade förseningar på de andra påverkade linjerna.

6. Indikatorer avseende infrastrukturens tekniska säkerhet och dess genomförande

6.1 tågskyddssystem (TPS): ett system som genomdriver efterlevnad av signaler och hastighetsbegränsningar.

6.2 ombordsystem: system som hjälper föraren att observera signalering utmed banan och signalering inne i hytten och därigenom tillhandahåller skydd av farliga punkter och upprätthållande av hastighetsbegränsningar. Tågskyddssystem ombord på tåget kan beskrivas på följande sätt:

a)	Varning: automatisk varning till föraren.

b)	Varning och automatiskt stopp: automatisk varning till föraren och automatiskt stopp när tåget passerar en stoppsignal.

c)	Varning och automatiskt stopp och punktvis hastighetsövervakning: skydd av farliga punkter, där punktvis hastighetsövervakning avser övervakning av hastigheten vid vissa platser (hastighetsfällor) när tåget närmar sig en signal.

Varning och automatiskt stopp och kontinuerlig hastighetsövervakning: skydd av farliga punkter och kontinuerlig övervakning av hastighetsbegränsningar på linjen, där kontinuerlig hastighetsövervakning avser kontinuerlig angivelse och upprätthållande av den högsta tillåtna målhastigheten på alla delar av linjen.

Typ d betraktas som ett system för automatisk tågkontroll (ATP).

6.3 plankorsning: en korsning på samma nivå mellan en väg eller övergång och en järnväg, erkänd av infrastrukturförvaltaren och tillgänglig för offentliga och privata användare. Övergångar mellan plattformar på stationer omfattas ej, och inte heller de övergångar över spår som endast får användas av anställda.

6.4 väg: för olycksstatistiken rörande järnvägar, en allmän eller privat väg, gata eller landsväg, även angränsande gång- och cykelbanor.

6.5 övergång: en färdväg som inte är en väg och som är till för människor, djur, fordon eller maskiner.

6.6 plankorsning med passiva skyddsanordningar: en plankorsning utan någon form av varningssystem eller skydd som aktiveras när det inte är säkert för trafikanter att ta sig över korsningen.

6.7 plankorsningar med aktiva skyddsanordningar: en plankorsning där användarna skyddas från eller varnas för ankommande tåg genom att skyddsanordningar aktiveras när det inte är säkert för användarna att ta sig över korsningen.

—

Skydd i form av fysiska anordningar:

—	Halva eller hela bommar.

—

Grindar.

—

Varning genom fast utrustning vid plankorsningar:

—	Synliga skyddsanordningar: Ljussignaler.

—	Hörbara skyddsanordningar: klockor, signaler, sirener m.m.

Plankorsningar med aktiva skyddsanordningar klassificeras enligt följande:

a)	Manuella: plankorsningar där skydd och varningssignaler mot vägen aktiveras manuellt av en järnvägsanställd.

b)	Automatiska med varningssignaler mot vägen: plankorsningar där varningssignaler mot vägen aktiveras av det ankommande tåget.

c)	Automatiska med skydd mot vägen: plankorsningar där skydd mot vägen aktiveras av det ankommande tåget. Detta ska inbegripa plankorsningar med både skydd mot vägen och varningssignaler mot vägen.

d)	Med hinderkontroll: en plankorsning där en signal eller annat tågskyddssystem tillåter ett tåg att passera först när plankorsningen är helt skyddad från vägsidan och fri från intrång.

7. Definitioner av måttenheter

7.1 tågkilometer: måttenhet för ett tågs rörelse över en kilometer. Den sträcka som används ska om möjligt vara den sträcka som faktiskt tillryggalagts, annars ska järnvägsnätets standardavstånd mellan avgångsstation och slutstation användas. Endast den sträcka som tillryggalagts på det rapporterande landets territorium ska beaktas.

7.2 passagerarkilometer: måttenhet för järnvägstransport av en passagerare över en kilometer. Endast den sträcka som tillryggalagts på det rapporterande landets territorium ska beaktas.

7.3 linjekilometer: längden mätt i kilometer på medlemsstaters järnvägsnät, vars omfattning fastställs i artikel 2. För flerspåriga järnvägslinjer ska endast avståndet mellan avgångsstationen och slutstationen räknas.

7.4 spårkilometer: längden mätt i kilometer på medlemsstaters järnvägsnät, vars omfattning fastställs i artikel 2. Alla spår i en flerspårig järnvägslinje ska räknas.

”

(1) RID: förordningar om internationell transport av farligt gods på järnväg, antagna genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).

10.7.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/18

RÅDETS BESLUT

av den 8 juli 2014

om den ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska intas inom underkommittén för sanitära och fytosanitära åtgärder som inrättas genom handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan, när det gäller antagandet av dess arbetsordning

(2014/443/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.4 första stycket jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)	Den 19 januari 2009 bemyndigade rådet kommissionen att på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar förhandla fram ett handelsavtal med flera parter med medlemsländerna i Andinska gemenskapen.

(2)	Dessa förhandlingar har slutförts och handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan (nedan kallat avtalet) (1), undertecknades i Bryssel den 26 juni 2012.

(3)	I enlighet med artikel 330.3 i avtalet har avtalet tillämpats provisoriskt med Peru sedan den 1 mars 2013 och med Colombia sedan den 1 augusti 2013, med förbehåll för att det senare ingås.

(4)

Genom artikel 103 i avtalet inrättas en underkommitté för sanitära och fytosanitära åtgärder (nedan kallad underkommittén), som ska säkerställa och övervaka genomförandet av kapitel 5 i avtalet, som avser sanitära och fytosanitära åtgärder, och behandla alla frågor som kan påverka efterlevnaden av kraven i detta kapitel. Underkommittén ska anta sin arbetsordning vid sitt första sammanträde.

(5)	Unionen bör fastställa sin ståndpunkt när det gäller antagandet av en arbetsordning för underkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som på unionens vägnar ska intas inom underkommittén för sanitära och fytosanitära åtgärder (nedan kallad underkommittén) som inrättats genom handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan, när det gäller antagandet av underkommitténs arbetsordning ska baseras på det utkast till beslut av underkommittén för EU-Colombia-Peru som bifogas detta beslut.

Unionens företrädare i underkommittén får gå med på mindre tekniska justeringar av utkastet till beslut av underkommittén för EU-Colombia-Peru utan att ett nytt rådsbeslut erfordras.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 8 juli 2014.

På rådets vägnar

P. C. PADOAN

Ordförande

(1) EUT L 354, 21.12.2012, s. 3.

UTKAST

BESLUT nr …/2014 AV UNDERKOMMITTÉN FÖR SANITÄRA OCH FYTOSANITÄRA ÅTGÄRDER FÖR EU-COLOMBIA-PERU

av den ...

om antagande av arbetsordningen för underkommittén för sanitära och fytosanitära åtgärder enligt artikel 103 i handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan

UNDERKOMMITTÉN FÖR SANITÄRA OCH FYTOSANITÄRA ÅTGÄRDER HAR ANTAGIT FÖLJANDE BESLUT

med beaktande av handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan (nedan kallat avtalet) (1), undertecknat i Bryssel den 26 juni 2012, särskilt artikel 103, och

av följande skäl:

(1)	Underkommittén för sanitära och fytosanitära åtgärder (nedan kallad underkommittén) ska anta sin arbetsordning vid sitt första sammanträde.

(2)	Underkommittén ska säkerställa och övervaka genomförandet av kapitel 5 i avtalet, som avser sanitära och fytosanitära åtgärder, och behandla alla frågor som kan påverka efterlevnaden av kraven i det kapitlet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.	Den arbetsordning som anges i bilagan till detta beslut ska antas som arbetsordning för underkommittén.

2.	Detta beslut träder i kraft den …

Utfärdat i … den …

På underkommittén för sanitära och fytosanitära åtgärders vägnar

Minister …

Kommissionär …

Minister …

(1) EUT L 354, 21.12.2012, s. 3.

BILAGA

ARBETSORDNING FÖR UNDERKOMMITTÉN FÖR SANITÄRA OCH FYTOSANITÄRA ÅTGÄRDER SOM INRÄTTAS I KAPITEL 5 I HANDELSAVTALET MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH DESS MEDLEMSSTATER, Å ENA SIDAN, OCH COLOMBIA OCH PERU, Å ANDRA SIDAN

Artikel 1

Sammansättning och ordförandeskap

1. Underkommittén för sanitära och fytosanitära åtgärder (nedan kallad underkommittén) som inrättats i enlighet med artikel 103 i handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan (nedan kallat avtalet) (1), ska fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 103 i avtalet och ta ansvar för att se till och övervaka genomförandet av kapitel 5 om sanitära och fytosanitära åtgärder.

2. I enlighet med artikel 103.2 i avtalet ska underkommittén bestå av de företrädare som utsetts av varje part med ansvar för sanitära och fytosanitära frågor.

3. Ordförandeskapet i underkommittén ska rotera och innehas för en period på ett år av en högre tjänsteman från Europeiska kommissionen, som företräder unionen och dess medlemsstater, av en högre tjänsteman från den colombianska regeringen eller av en högre tjänsteman från den peruanska regeringen. Det första ordförandeskapet ska inledas den dag då handelskommittén håller sitt första möte och avslutas den 31 december samma år. Ordförandeskapet i underkommittén ska innehas av den part som är ordförande i handelskommittén.

4. Underkommittén får sammanträda med endast EU-parten och ett avtalsslutande andinskt land som deltagare i frågor som enbart avser deras bilaterala förbindelser. Vid sådana sammanträden ska ordförandeskapet utövas gemensamt av båda parterna. Andra avtalsslutande andinska länder får delta i sådana sammanträden om de berörda parterna har godkänt detta i förväg.

5. Hänvisningar till parterna i arbetsordningen görs i enlighet med definitionen i artikel 6 i avtalet.

Artikel 2

Sammanträden

1. Underkommittén ska sammanträda minst en gång per år och kommer att genomföra särskilda sammanträden på begäran av en av parterna, i enlighet med artikel 103.2 i avtalet. Sammanträdena ska växelvis hållas i Bogota, Bryssel och Lima, om inte parterna kommer överens om något annat.

2. Underkommitténs sammanträden ska sammankallas av den part som är ordförande och hållas på en dag och plats som parterna enats om.

3. Underkommittén kan också sammanträda i video- eller telefonkonferens.

Artikel 3

Delegationer

Före varje sammanträde ska parterna underrättas om den planerade sammansättningen av de delegationer som kommer att närvara vid sammanträdet.

Artikel 4

Observatörer

Underkommittén får besluta att bjuda in observatörer till enstaka sammanträden.

Artikel 5

Korrespondens

1. Underkommitténs handlingar som föreskrivs i artiklarna 6, 7 och 8 i arbetsordningen ska skickas till ordförandena för underkommittén och till handelskommitténs sekretariat.

2. I frågor som uteslutande rör de bilaterala förbindelserna mellan EU och ett avtalsslutande andinskt land ska korrespondensen ske mellan dessa båda parter, varvid de övriga avtalsslutande andinska länderna ska hållas väl informerade, när så är lämpligt.

Artikel 6

Dagordning för sammanträdena

1. En preliminär dagordning för varje sammanträde ska upprättas gemensamt av parterna. Den ska tillsammans med relevanta handlingar sändas till samtliga parter senast 14 dagar före sammanträdet.

2. Dagordningen ska antas av underkommittén i början av varje sammanträde. Andra punkter än de som är uppsatta på den preliminära dagordningen får, om parterna är överens om det, föras upp på dagordningen.

3. Ordföranden i underkommittén får efter överenskommelse med övriga parter be experter delta i underkommitténs sammanträden för att informera om särskilda ämnen.

Artikel 7

Protokoll

1. Parterna ska gemensamt upprätta ett utkast till protokoll från varje sammanträde. Det första utkastet ska utarbetas senast 21 dagar efter sammanträdets slut av den part som innehar ordförandeskapet.

2. Protokollet ska som regel sammanfatta varje punkt på dagordningen och, om så är lämpligt, ange

a)	vilka handlingar som lagts fram för underkommittén,

b)	de uttalanden som en ledamot av underkommittén begärt att få inskrivna i protokollet, och

c)	de beslut som föreslagits, de rekommendationer som utfärdats, de uttalanden som man enats om samt de slutsatser som antagits i särskilda frågor.

3. Protokollet ska även innehålla en förteckning över deltagarna i underkommitténs sammanträde.

4. Protokollet ska godkännas skriftligen av parterna inom två månader efter dagen för sammanträdet. När protokollet har godkänts, ska det undertecknas av ordföranden och dennes motparter från de övriga parterna. Parterna ska erhålla ett original vardera av dessa officiella handlingar. En kopia av det undertecknade protokollet ska sändas till handelskommitténs sekretariat.

Artikel 8

Handlingsplan

1. Underkommittén ska anta en handlingsplan för den verksamhet som parterna enats om vid sammanträdet.

2. Parternas genomförande av denna handlingsplan ska ses över av underkommittén vid dess nästa sammanträde.

Artikel 9

Språk

1. Underkommitténs officiella språk ska vara parternas officiella språk.

2. Om inte annat beslutas, ska underkommittén i normala fall grunda sina överläggningar på underlag och förslag som utarbetats på de språk som avses i punkt 1.

Artikel 10

Offentliggörande och konfidentiell behandling

1. Om inget annat beslutas, ska underkommitténs sammanträden inte vara offentliga.

2. Om en part till underkommittén, de specialiserade kommittéerna, arbetsgrupperna eller andra organ överlämnar uppgifter som betraktas som konfidentiella enligt partens lagar och andra författningar, ska parterna, enligt de regler som anges i artikel 290.2 i avtalet, behandla uppgifterna som konfidentiella.

Artikel 11

Kostnader

1. Vardera parten ska stå för de kostnader den ådrar sig för sitt deltagande i underkommitténs sammanträden, såväl kostnader för personal, resor och uppehälle som för post och telekommunikationer.

2. Den part som är värd för ett sammanträde ska stå för kostnaderna för att ordna sammanträdet och för utgifterna för mångfaldigandet av handlingar.

3. Den part som är värd för ett sammanträde ska stå för utgifterna för tolkning vid sammanträdet och översättning av handlingar till eller från spanska och engelska. Den part som har lämnat in en begäran ska stå för utgifterna för tolkning och översättning till eller från övriga språk.

Artikel 12

Ändring av arbetsordningen

Arbetsordningen, liksom eventuella ändringar, ska antas i underkommittén i enlighet med artikel 103.2 i avtalet.

(1) EUT L 354, 21.12.2012, s. 3.

10.7.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/28

RÅDETS BESLUT 2014/447/GUSP

av den 9 juli 2014

om ändring av beslut 2013/354/Gusp om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28, 42.4 och 43.2,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Den 3 juli 2013 antog rådet beslut 2013/354/Gusp (1) om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps), som förlängde Eupol Copps från och med den 1 juli 2013. Det beslutet upphör att gälla den 30 juni 2014. Det finansiella referensbeloppet omfattar perioden från och med den 1 juli 2013 till och med den 30 juni 2014.

(2)	Eupol Copps bör förlängas med ytterligare en period om 12 månader till och med den 30 juni 2015.

(3)	Beslut 2013/354/Gusp bör ändras, så att den period som omfattas av det finansiella referensbeloppet förlängs i enlighet med detta.

(4)	Eupol Copps kommer att genomföras i en situation som kan komma att försämras och som skulle kunna komma att förhindra uppnåendet av målen för unionens yttre åtgärder enligt artikel 21 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Rådets beslut 2013/354/Gusp ska ändras på följande sätt:

Artikel 2 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

Uppdragsbeskrivning

Eupol Copps ska bidra till upprättandet av effektiva och hållbara polisiära strukturer och straffrättsliga system i vidare bemärkelse under palestinskt egenansvar i enlighet med bästa internationella normer, i samarbete med unionens institutionsbyggande program och andra internationella insatser i ett bredare säkerhetsperspektiv, inklusive straffrättsliga reformer.

I det syftet ska Eupol Copps

—	bistå den palestinska civila polisen, i enlighet med strategin för säkerhetssektorn, med att genomföra den palestinska civila polisens strategiska plan genom rådgivning och vägledning, särskilt högre tjänstemän på distrikts-, högkvarters- och ministernivå,

—	genom rådgivning och vägledning, även på ministernivå, bistå de straffrättsliga institutionerna och det palestinska advokatsamfundet med att genomföra strategin för rättsväsendet och de olika institutionella planerna i samband med denna,

—

i tillämpliga fall samordna, underlätta och ge råd om bistånd och projekt rörande den palestinska civila polisen och de straffrättsliga institutionerna som unionen, medlemsstater och tredjestater genomför samt fastställa och genomföra sina egna projekt på områden som rör Eupol Copps och stöder dess mål.”

Artikel 11.5 ska ersättas med följande:

”5. Uppdragschefen ska säkerställa skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter i enlighet med rådets beslut 2013/488/EU (2).

(2) Rådets beslut 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1).”"

Följande artikel ska införas:

”Artikel 11a

Rättsliga arrangemang

Eupol Copps ska ha kapacitet att upphandla varor och tjänster, ingå avtal och administrativa samarbeten, rekrytera personal, inneha bankkonton, förvärva och förfoga över tillgångar och betala sina skulder samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter, i den utsträckning som krävs för att genomföra detta beslut.”

Artikel 12 ska ersättas med följande:

”Artikel 12

Finansiella arrangemang

1. Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för Eupol Copps för perioden 1 juli 2013–30 juni 2014 ska vara 9 570 000 EUR.

Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för Eupol Copps för perioden 1 juli 2014–30 juni 2015 ska vara 9 820 000 EUR.

2. Alla utgifter ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som gäller för Europeiska unionens allmänna budget. Medborgare i tredjestater ska tillåtas att lämna anbud. Med förbehåll för kommissionens godkännande får Eupol Copps ingå tekniska arrangemang med medlemsstaterna, värdparterna, deltagande tredjestater och andra internationella aktörer vad avser tillhandahållande av utrustning, tjänster och lokaler till Eupol Copps.

3. Eupol Copps ska ansvara för genomförandet av dess budget. I detta syfte ska Eupol Copps teckna ett avtal med kommissionen.

4. Eupol Copps ska ansvara för alla anspråk och skyldigheter som härrör från genomförandet av uppdraget från och med den 1 juli 2014, med undantag för alla anspråk avseende allvarliga fel begångna av uppdragschefen, vilka denne själv ska ansvara för.

5. Genomförandet av de finansiella arrangemangen ska inte påverka den befälsordning som fastställs i artiklarna 4, 5 och 6 och Eupol Copps operativa behov, inbegripet utrustningskompatibilitet och dess gruppers samverkansförmåga.

6. Utgifter ska berättiga till bidrag från och med den 9 juli 2014.”

5.	I artikel 13.1 och 13.2 ska orden ”beslut 2011/292/EU” ersättas med orden ”beslut 2013/488/EU”.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Det ska tillämpas från och med den 1 juli 2014.

Utfärdat i Bryssel den 9 juli 2014.

På rådets vägnar

S. GOZI

Ordförande

(1) Rådets beslut 2013/354/Gusp av den 3 juli 2013 om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps) (EUT L 185, 4.7.2013, s. 12).

10.7.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/31

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 8 juli 2014

om ändring av genomförandebeslut 2014/178/EU vad gäller afrikansk svinpest i Lettland

[delgivet med nr C(2014) 4925]

(Text av betydelse för EES)

(2014/448/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4,

med beaktande av rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (3), särskilt artikel 4.3, och

av följande skäl:

(1)	I rådets direktiv 2002/60/EG (4) fastställs de minimiåtgärder som ska vidtas inom unionen för bekämpning av afrikansk svinpest, inbegripet åtgärder som ska vidtas vid ett utbrott av afrikansk svinpest, särskilt när afrikansk svinpest misstänks förekomma eller har bekräftats hos viltlevande svin.

(2)

Kommissionens genomförandebeslut 2014/178/EU (5) antogs på grund av förekomsten av afrikansk svinpest i vissa medlemsstater. I det genomförandebeslutet avgränsas och förtecknas restriktionsområden i en bilaga uppdelad efter risknivå på grundval av den epidemiologiska situationen. Där fastställs även djurhälsobestämmelser för förflyttning, avsändning och märkning av svin och vissa svinprodukter från de drabbade medlemsstaterna för att förhindra att sjukdomen sprids till andra områden i unionen.

(3)

Den 26 juni 2014 rapporterades fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin, närmare bestämt vildsvin, i Lettland på grund av att afrikansk svinpestvirus introducerats från angränsande tredjeländer där sjukdomen förekommer. Dessutom rapporterades att viruset introducerats i två små jordbruksföretag med låg biosäkerhet i samma område. Dessa utbrott tillsammans med fall hos vildsvin i närheten av unionens yttre gränser bör beaktas vid bedömningen av den risk som den aktuella epidemiologiska situationen utgör. För att fokusera bekämpningsåtgärderna och förhindra sjukdomsspridning samt för att förhindra onödiga störningar i handeln inom unionen och undvika att tredjeländer inför omotiverade handelshinder, bör det i samarbete med den berörda medlemsstaten skyndsamt fastställas en unionsförteckning över smittade områden i Lettland på grundval av den risk som sjukdomen utgör för unionen.

(4)	Genomförandebeslut 2014/178/EU måste därför ändras så att del I och del II i bilagan till det beslutet innehåller de relevanta territorierna i Lettland.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till genomförandebeslut 2014/178/EU ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 8 juli 2014.

På kommissionens vägnar

Tonio BORG

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 13.

(2) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.

(3) EGT L 18, 23.1.2003, s. 11.

(4) Rådets direktiv 2002/60/EG av den 27 juni 2002 om särskilda bestämmelser för bekämpning av afrikansk svinpest och om ändring av direktiv 92/119/EEG beträffande Teschensjuka och afrikansk svinpest (EGT L 192, 20.7.2002, s. 27).

(5) Kommissionens gemomförandebeslut 2014/178/EU av den 27 mars 2014 om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater (EUT L 95, 29.3.2014, s. 47).

BILAGA

Bilagan till genomförandebeslut 2014/178/EU ska ändras på följande sätt:

I del I ska följande punkt läggas till:

”3. Lettland

Följande områden i Lettland:

I Rēzeknes novads: Stoļerovas, Griškānu, Čornajas, Lūznavas, Maltas, Feimaņu, Silmalas och Ozolaines pagasts.

I Riebiņi novads: Riebiņu, Rušonas och Silajāņu pagasts.

I Preiļi novads: Pelēču, Preiļu och Aizkalnes pagasts.

I Ludza novads: Cirmas, Pureņu, Ņukšu, Isnaudas, Pildas, Nirzas och Briģu pagasts.

I Zilupe novads: Lauderu och Zaļesjes pagasts.

I Daugavpils novads: Dubnas, Višķu, Ambeļu, Biķernieku, Naujenes, Salienas, Vecsalienas, Skrudalienas, Demenes, Laucesas, Tabores och Maļinovas pagasts.

Hela Ciblas novads.”

I del II ska följande punkt läggas till:

”3. Lettland

Följande områden i Lettland:

I Rēzeknes novads: Pušas, Mākoņkalna och Kaunatas pagasts.

Hela Dagdas novads.

I Aglonas novads: Šķeltovas, Grāveru och Kastuļinas pagasts.

Hela Krāslavas novads.

I Ludza novads: Rundēnu och Istras pagasts.

I Zilupe novads: Pasienas pagasts.”

10.7.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/33

BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 170/14/KOL

av den 24 april 2014

om Islands regionalstödskarta 2014–2020 (Island)

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET (nedan kallad övervakningsmyndigheten)

HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artiklarna 61–63 och protokoll 26,

med beaktande av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (nedan kallat övervakningsavtalet), särskilt artikel 24, och

av följande skäl:

1. Förfarande

(1)

I en skrivelse av den 4 april 2014 anmälde de isländska myndigheterna sin regionalstödskarta, tillämplig från 1 juli 2014 till 31 december 2020 (nedan kallad regionalstödskartan), i enlighet med punkt 156 i myndighetens riktlinjer för statligt regionalstöd 2014–2020 (nedan kallade riktlinjerna). (1) Enligt riktlinjerna ska de Eftastater som vill bevilja regionalstöd anmäla regionalstödskartor.

(2)

Detta beslut utgör myndighetens bedömning av huruvida den anmälda kartan är förenlig med riktlinjerna i enlighet med punkt 157 i riktlinjerna. Själva kartan avser inget statligt stöd i den mening som avses i artikel 61 i EES-avtalet. Myndighetens godkännande av kartan utgör inget godkännande att bevilja stöd. Godkännandet av kartan utgör tillsammans med riktlinjerna ramen för beviljande av regionalt investeringsstöd. I den meningen utgör kartan en integrerad del av riktlinjerna (2).

2. Regioner berättigade till stöd på grund av befolkningstäthet

2.1 Befolkningstäckning och statistiska regioner i Island

(3)	En nationell befolkningstäckning för stödområden i Eftastaterna har fastställts i riktlinjerna. Följaktligen är den nationella befolkningstäckningen för Island 36,5 % för perioden 2014–2020 (3).

(4)

Island är uppdelat i två statistiska regioner (4) på nivå 3:

—	Huvudstadsregionen (höfuðborgarsvæðið), och

—	Islands glesbygdsområde (”Landsbyggð”).

2.2 Den anmälda kartan

(5)	Eftersom Island har relativt hög BNP per capita är ingen isländsk region kvalificerad för undantaget enligt artikel 61.3 a i EES-avtalet (5).

(6)	De isländska myndigheterna har meddelat Islands glesbygdsområde som berättigat till undantag enligt artikel 61.3 c i EES-avtalet, på grund av låg befolkningstäthet (6).

(7)	De isländska myndigheterna har lämnat in en karta som anger de utvalda områdena (anges i bilaga I till detta beslut). Det utvalda området, Islands glesbygdsområde, täcker en yta på 99 258 km2.

(8)	Islands glesbygdsområde är en statistisk region på nivå 3 med mindre än 12,5 invånare per km2. Därför betecknas det utvalda området som ett glesbefolkat område (7).

(9)

Den totala befolkningen i Island den 1 januari 2014 uppgick till 325 671 invånare och den totala befolkningen i det område som omfattas av den anmälda regionalstödskartan är, enligt de senaste uppgifterna som offentliggjordes av det nationella statistikkontoret, 116 919 invånare (8). Den befolkning som omfattas av den anmälda regionalstödskartan utgör därmed 35,9 % av Islands befolkning. Detta ligger under den nationella befolkningstäckningen för Island i riktlinjerna (36,5 %) (9).

2.3 Översikt över kommuner som täcks av den anmälda regionalstödskartan

(10)

Antalet kommuner som ingår i den anmälda regionalstödskartan är 67.

Kommuner	Kommunkod
Reykjanesbær	2000
Grindavíkurbær	2300
Sandgerðisbær	2503
Sveitarfélagið Garður	2504
Sveitarfélagið Vogar	2506
Akraneskaupstaður	3000
Skorradalshreppur	3506
Hvalfjarðarsveit	3511
Borgarbyggð	3609
Grundarfjarðarbær	3709
Helgafellssveit	3710
Stykkishólmsbær	3711
Eyja- og miklaholtshreppur	3713
Snæfellsbær	3714
Dalabyggð	3811
Bolungarvíkurkaupstaður	4100
Ísafjarðarbær	4200
Reykhólahreppur	4502
Tálknafjarðarhreppur	4604
Vesturbyggð	4607
Súðavíkurhreppur	4803
Árneshreppur	4901
Kaldrananeshreppur	4902
Strandabyggð	4911
Sveitarfélagið Skagafjörður	5200
Húnaþing vestra	5508
Blönduósbær	5604
Sveitarfélagið Skagaströnd	5609
Skagabyggð	5611
Húnavatnshreppur	5612
Akrahreppur	5706
Akureyrarkaupstaður	6000
Norðurþing	6100
Fjallabyggð	6250
Dalvíkurbyggð	6400
Eyjafjarðarsveit	6513
Hörgársveit	6515
Svalbarðsstrandarhreppur	6601
Grýtubakkahreppur	6602
Skútustaðahreppur	6607
Tjörneshreppur	6611
Þingeyjarsveit	6612
Svalbarðshreppur	6706
Langanesbyggð	6709
Seyðisfjarðarkaupstaður	7000
Fjarðabyggð	7300
Vopnafjarðarhreppur	7502
Fljótsdalshreppur	7505
Borgarfjarðarhreppur	7509
Breiðdalshreppur	7613
Djúpavogshreppur	7617
Fljótsdalshérað	7620
Sveitarfélagið Hornafjörður	7708
Vestmannaeyjabær	8000
Sveitarfélagið Árborg	8200
Mýrdalshreppur	8508
Skaftárhreppur	8509
Ásahreppur	8610
Rangárþing eystra	8613
Rangárþing ytra	8614
Hrunamannahreppur	8710
Hveragerðisbær	8716
Sveitarfélagið Ölfus	8717
Grímsnes- og Grafningshreppur	8719
Skeiða- og Gnúpverjahreppur	8720
Bláskógabyggð	8721
Flóahreppur	8722

(11)	I tabellen nedan förtecknas alla kommuner på regionalstödskartan tillsammans med kommunkoder (10).

3. Stödnivåer

(12)	Det stödberättigade området kommer att få ett allmänt stödtak på 15 % av bruttobidragsekvivalenten (BBE). Detta kommer att kompletteras med en ökning på 20 % för småföretag och 10 % för medelstora företag. Dessa stödnivåer följer gränsvärdena i punkterna 154 och 155 i riktlinjerna.

4. Giltighetstid och översyn

(13)

I enlighet med punkt 156 i riktlinjerna ska den anmälda kartan gälla från 1 juli 2014 till 31 december 2020. Vid behov kan den anmälda kartan i enlighet med punkt 161 i riktlinjerna genomgå en halvtidsöversyn i juni 2016 för att fastställa områden som kan vara berättigade till regionalstöd enligt artikel 61.3 a i EES-avtalet liksom den stödnivå som motsvarar BNP per capita där.

(14)	Detta beslut påverkar inte myndighetens befogenhet att vid behov, före slutet av den period som nämns ovan, se över kartan i enlighet med artikel 1.1 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet.

5. Slutsats

(15)	Enligt ovanstående bedömning finner myndigheten att den isländska regionalstödskartan 2014–2020 är förenlig med principerna i riktlinjerna, då det område som ingår inte överskrider gränsen för stödberättigad befolkningstäckning i punkt 142 i riktlinjerna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den isländska regionalstödskartan 2014–2020 är förenlig med principerna i riktlinjerna för statligt regionalstöd. Kartan, som återfinns i bilagan till det här beslutet, utgör härmed en integrerad del av riktlinjerna för statligt regionalstöd.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Republiken Island.

Artikel 3

Endast den engelska versionen av detta beslut är giltig.

Utfärdat i Bryssel den 24 april 2014.

För Eftas övervakningsmyndighet

Oda Helen SLETNES

Ordförande

Frank BÜCHEL

Ledamot av kollegiet

(1) Antagna genom beslut nr 407/13/KOL av den 23 oktober 2013.

(2) Punkt 157 i riktlinjerna.

(3) Punkt 142 i riktlinjerna. I enlighet med punkt 140 i riktlinjerna är befolkningssiffrorna i de områden som får stöd lägre än i de områden som inte får det.

(4) Punkt 142 i riktlinjerna.

(5) Punkt 142 a och punkterna 143 och 144 i riktlinjerna.

(6) Punkterna 148 och 149 i riktlinjerna.

(7) Punkt 149 i riktlinjerna.

(8) Information som lämnats in av de isländska myndigheterna, tillgänglig på http://www.hagstofa.is/?PageID=2593&src=https://rannsokn.hagstofa.is/pxis/Dialog/varval.asp?ma=MAN02005%26ti=Mannfj%F6ldi+eftir+kyni%2C+aldri+og+sveitarf%E9l%F6gum+1998%2D2013+%2D+Sveitarf%E9lagaskipan+1%2E+jan%FAar+2014%26path=../Database/mannfjoldi/sveitarfelog/%26lang=3%26units=Fjöldi

(9) Punkt 142 i riktlinjerna.

(10) Se kartan i bilagan till detta beslut.

BILAGA

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 201

Svensk utgåva	Lagstiftning	femtiosjunde årgången 10 juli 2014

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens förordning (EU) nr 743/2014 av den 9 juli 2014 om ersättande av bilaga VII till förordning (EU) nr 601/2012 vad gäller minsta analysfrekvens ( 1 )	1
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 744/2014 av den 9 juli 2014 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Bœuf de Charolles [SUB])	3
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 745/2014 av den 9 juli 2014 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	5
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 746/2014 av den 9 juli 2014 om fastställande av den tilldelningskoefficient som ska tillämpas på ansökningar om importlicenser som lämnas in 27 juni–4 juli 2014 inom den gemenskapstullkvot för majs som öppnas genom förordning (EG) nr 969/2006	7
		DIREKTIV
	*	Kommissionens direktiv 2014/88/EU av den 9 juli 2014 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG när det gäller gemensamma säkerhetsindikatorer och gemensamma metoder för beräkning av kostnaderna för olyckor ( 1 )	9
		BESLUT
		2014/443/EU
	*	Rådets beslut av den 8 juli 2014 om den ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska intas inom underkommittén för sanitära och fytosanitära åtgärder som inrättas genom handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan, när det gäller antagandet av dess arbetsordning	18
		2014/444/EU, Euratom
	*	Rådets beslut av den 8 juli 2014 om strykning av namnet på en tillförordnad domare i Europeiska unionens personaldomstol från den förteckning som upprättades genom beslut 2013/181/EU	24
		2014/445/EU
	*	Rådets beslut av den 8 juli 2014 om utnämning av två danska ledamöter och sex danska suppleanter i Regionkommittén	25
		2014/446/EU
	*	Rådets beslut av den 8 juli 2014 om utnämning av två italienska ledamöter i Regionkommittén	27
	*	Rådets beslut 2014/447/Gusp av den 9 juli 2014 om ändring av beslut 2013/354/Gusp om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps)	28
		2014/448/EU
	*	Kommissionens genomförandebeslut av den 8 juli 2014 om ändring av genomförandebeslut 2014/178/EU vad gäller afrikansk svinpest i Lettland [delgivet med nr C(2014) 4925] ( 1 )	31

	III Andra akter
	EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET
*	Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 170/14/KOL av den 24 april 2014 om Islands regionalstödskarta 2014–2020 (Island)	33

Bränsle/material	Minsta analysfrekvens
Naturgas.	Minst en gång per vecka.
Andra gaser, särskilt syntesgas och processgaser som exempelvis blandad raffinaderigas, koksugnsgas, masugnsgas, konvertergas.	Minst en gång per dag – med hjälp av lämpliga förfaranden vid olika tidpunkter på dagen.
Eldningsoljor (t.ex. lätt, medium eller tung eldningsolja, bitumen).	En gång per 20 000 ton bränsle och minst sex gånger per år.
Kol, kokskol, petroleumkoks, torv.	En gång per 20 000 ton bränsle/material och minst sex gånger per år.
Andra bränslen.	En gång per 10 000 ton bränsle och minst fyra gånger per år.
Obehandlat fast avfall (ren fossil eller blandad biomassa/fossil).	En gång per 5 000 ton avfall och minst fyra gånger per år.
Flytande avfall, förbehandlat fast avfall.	En gång per 10 000 ton avfall och minst fyra gånger per år.
Karbonatbergarter (inklusive kalksten och dolomit).	En gång per 50 000 ton material och minst fyra gånger per år.
Lera och skiffer.	Mängd material som motsvarar 50 000 ton koldioxid och minst fyra gånger per år.
Annat material (primära, mellan- och slutprodukter).	Beroende på typen av material och variationen, mängd material som motsvarar 50 000 ton koldioxid och minst fyra gånger per år.”