ANNEX 1

SB UNITS FOR AGRICULTURAL OR FOREST TRACTORS AND OTHER SLOW-MOVING VEHICLES

(1)  If the projected area of the reflector is not circular, the diameter shall be that of a circle having the same area as the projected area of the apparent useful surface of the reflector.

BILAGA 2

MEDDELANDE

(Största format: A4 [210 × 297 mm])

BILAGA 3

MINIMIKRAV FÖR FÖRFARANDEN FÖR KONTROLL AV PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

1.   ALLMÄNT

1.1   Kraven för överensstämmelse ska anses uppfyllda ur mekanisk och geometrisk synpunkt om skillnaderna endast utgörs av oundvikliga tillverkningsvariationer som håller sig inom ramen för kraven i dessa föreskrifter.

1.2   Med avseende på den fotometriska prestandan ska serietillverkade strålkastares överensstämmelse inte ifrågasättas om följande uppnås vid provning av den fotometriska prestandan hos en slumpmässigt utvald strålkastare:

1.3   För kontroll av ljus/mörkergränsens förändring i höjdled vid värmepåverkan ska följande metod tillämpas:

Ett av provexemplaren av en strålkastare ska provas enligt det förfarande som beskrivs i punkt 2.1 i bilaga 5 sedan det tre gånger i följd har genomgått den provningscykel som beskrivs i punkt 2.2.2 i bilaga 5.

Strålkastaren ska anses vara godkänd om Δr är högst 1,5 mrad.

Om detta värde är högre än 1,5 mrad, men högst 2 mrad, ska ett andra exemplar provas, varvid medelvärdet för de uppmätta värdena för båda exemplaren högst får vara 1,5 mrad.

1.4   Färgkoordinaterna ska överensstämma.

2.   MINIMIKRAV FÖR TILLVERKARENS KONTROLL AV ÖVERENSSTÄMMELSE

Innehavaren av typgodkännandemärket ska för varje typ av strålkastare utföra minst följande provningar med lämpliga intervall. Provningarna ska utföras enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter.

Om något provexemplar inte uppvisar överensstämmelse med avseende på aktuell provningstyp, ska ytterligare provexemplar tas ut och provas. Tillverkaren ska vidta åtgärder för att garantera överensstämmelse i den berörda produktionen.

2.1   Provningarnas beskaffenhet

Provningar av överensstämmelse enligt dessa föreskrifter ska omfatta de fotometriska egenskaperna och kontrollen av ljus/mörkergränsens förändring i höjdled vid värmepåverkan.

2.2   Provningsmetoder

2.3   Urvalsförfarandets beskaffenhet

Provexemplar av strålkastare ska väljas ut slumpmässigt från produktionen av ett enhetligt parti. Ett enhetligt parti innebär en uppsättning strålkastare av samma typ som definierats enligt tillverkarens produktionsmetoder.

Bedömningen ska normalt omfatta serieproduktion från enskilda fabriker. Tillverkaren får dock gruppera uppgifter rörande samma typ från flera fabriker, förutsatt att dessa använder samma kvalitetssystem och kvalitetsstyrning.

2.4   Uppmätta och registrerade fotometriska egenskaper

Provstråklastaren ska genomgå fotometriska mätningar vid de mätpunkter som anges i dessa föreskrifter, varvid avläsningen ska begränsas till punkterna Emax, HV (3), HL och HR (4) för helljus samt till punkterna B 50 L (eller R), HV, 75 R (eller L) och 25 L (eller R) för halvljus (se figur i bilaga 4).

2.5   Acceptanskriterier

Tillverkaren ska utföra en statistisk undersökning av provresultaten och ska tillsammans med behörig myndighet fastställa acceptanskriterier för sina produkter, så att de uppfyller specifikationerna för kontroll av produktöverensstämmelse i punkt 12.1 i dessa föreskrifter.

Acceptanskriterierna ska vara sådana att den lägsta sannolikheten för att klara ett stickprov i enlighet med bilaga 7 (första urvalsförfarandet) är 0,95 med en konfidensnivå på 95 %.

(1)  Bokstäver inom parentes avser strålkastare för vänstertrafik.

(2)  En enhet som är konstruerad för att avge halvljus får innehålla ett helljus som inte överensstämmer med specifikationerna.

(3)  Om helljuset bildar flerfunktion med halvljuset ska HV för helljuset utgöras av samma mätpunkt som för halvljuset.

(4)  HL och HR: punkterna vid ”hh” placerade 1,125 m till vänster respektive till höger om punkt HV.

BILAGA 4

EXEMPEL PÅ TYPGODKÄNNANDEMÄRKENAS UTFORMNING

Figur 1

En SB-enhet med ovanstående typgodkännandemärke är typgodkänd i Nederländerna (E4); den uppfyller kraven i dessa föreskrifter, senast ändrade genom ändringsserie 02, med avseende på både helljus och halvljus, och den är endast avsedd för högertrafik.

Figur 3b

En SB-enhet som är försedd med ovanstående typgodkännandemärke uppfyller kraven i dessa föreskrifter med avseende både på hel- och halvljus och är konstruerad för

En SB-enhet som är försedd med ovanstående typgodkännandemärke är en strålkastare med ett lyktglas av plast som uppfyller kraven i dessa föreskrifter med avseende på enbart halvljus och är konstruerad för

En SB-enhet som är försedd med ovanstående typgodkännandemärke är en strålkastare med ett lyktglas av plast som uppfyller kraven i dessa föreskrifter

Figur 10

Exempel på förenklad märkning för grupperade eller kombinerade lyktor eller flerfunktionslyktor.

(De vertikala och horisontella linjerna visar schematiskt formen på ljussignalanordningen. De utgör inte en del av typgodkännandemärket).

Förlaga A

Förlaga B

Förlaga C

Förlaga D

Figur 11

Lykta som tillsammans med en strålkastare bildar en flerfunktionslykta

Exempel 1

Ovanstående exempel motsvarar märkningen av ett lyktglas av plast som är avsett för användning i olika typer av strålkastare, nämligen

Strålkastarens huvudenhet ska vara märkt med det enda giltiga typgodkännandenumret, t.ex.

Figur 11

Exempel 2

Ovanstående exempel motsvarar märkningen av ett lyktglas som används i en enhet med två strålkastare som typgodkänts i Tyskland (E1), bestående av en strålkastare som avger halvljus som är avsett både för vänster- och högertrafik, helljus som uppfyller kraven i föreskrifter nr 1 samt en strålkastare som avger helljus som uppfyller kraven i föreskrifter nr 5.

SB2 – SB-enhet, 180 mm (7 tum) i diameter, typ 2 ”double beam” (både hel- och halvljus)

SB3 – SB-enhet, 180 mm (7 tum) i diameter, typ 1 ”single beam” (endast helljus)

Alla måttangivelser i mm

SB4 – SB-enhet, 180 mm (7 tum) i diameter, typ 2 ”single beam” (endast halvljus)

Alla måttangivelser i mm

SB5 – SB-enhet, 145 mm (5,75 tum) i diameter, typ 1 ”single beam” (endast helljus)

Alla måttangivelser i mm

SB2 SB6 – SB-enhet, 145 mm (5,75 tum) i diameter, typ 2 ”double beam” (både hel- och halvljus)

Alla måttangivelser i mm

SB7 – SB-enhet, 145 mm (5,75 tum) i diameter, typ 1 ”single beam” (endast halvljus)

Alla måttangivelser i mm

SB8a och SB8b – Mätskärmar

A.   Strålkastare för högertrafik

(mått i mm)

B.   Strålkastare för vänstertrafik

(mått i mm)

BILAGA 5

PROVNING AV STABILITETEN MED AVSEENDE PÅ DEN FOTOMETRISKA PRESTANDAN HOS TÄNDA STRÅLKASTARE

PROVNING AV KOMPLETTA STRÅLKASTARE

När de fotometriska värdena har mätts enligt dessa föreskrifter vid punkterna för Emax när det gäller helljuset samt punkterna HV, 50 R, B 50 L när det gäller halvljuset (eller HV, 50 L, B 50 R för strålkastare konstruerade för vänstertrafik), ska ett exemplar av en komplett strålkastare provas i fråga om stabiliteten med avseende på tända strålkastares fotometriska prestanda. Med ”komplett strålkastare” avses den kompletta strålkastaranordningen inklusive omgivande karosseridelar och lampor som kan påverka värmespridningen.

1.   PROVNING AV STABILITETEN MED AVSEENDE PÅ DEN FOTOMETRISKA PRESTANDAN

Provningarna ska utföras i torr och stillastående luft vid en omgivande temperatur av 23 °C ± 5 °C, och den kompletta strålkastaren ska vara monterad på en anordning som motsvarar korrekt installationen på fordonet.

1.1   Ren strålkastare

Strålkastaren ska vara tänd under 12 timmar enligt beskrivningen i punkt 1.1.1 och kontrolleras enligt punkt 1.1.2.

1.1.1   Provningsförfarande

Strålkastaren ska vara tänd under angiven tid och enligt följande:

1.1.2   Provningsresultat

1.1.2.1   Visuell kontroll

När strålkastaren har återfått samma temperatur som omgivningen ska lyktglaset och ett eventuellt yttre lyktglas rengöras med en ren, fuktig bomullstrasa. Strålkastaren ska därefter kontrolleras visuellt; ingen förvrängning, deformation, sprickbildning eller färgförändring ska kunna iakttas, vare sig på lyktglaset eller på ett eventuellt yttre lyktglas.

1.1.2.2   Fotometrisk provning

För att uppfylla kraven i dessa föreskrifter ska de föreskrivna fotometriska värdena kontrolleras vid följande punkter:

En ytterligare inställning får utföras för att ta hänsyn till eventuell deformation av strålkastarfästet på grund av värme (ändring av ljus/mörkergränsens läge behandlas i punkt 2 i denna bilaga).

En avvikelse på 10 % mellan de fotometriska egenskaperna och de värden som uppmätts före provningen är tillåten, inklusive toleranserna för det fotometriska förfarandet.

1.2   Smutsig strålkastare

Efter provning enligt punkt 1.1 ska strålkastaren vara tänd under en timme enligt punkt 1.1.1 sedan den preparerats enligt punkt 1.2.1 och kontrollerats enligt punkt 1.1.2.

1.2.1   Preparering av strålkastaren

1.2.1.1   Provningsblandning

1.2.1.2   Anbringande av provningsblandningen på strålkastaren

Provningsblandningen ska anbringas jämnt över hela den ljusavgivande ytan på strålkastaren och sedan lämnas att torka. Detta förfarande ska upprepas tills belysningsvärdet har minskat till 15–20 % av de värden som uppmätts vid var och en av följande punkter under de förhållanden som beskrivs i punkt 1:

1.2.1.3   Mätutrustning

Mätutrustningen ska vara likvärdig med den som används vid provning för typgodkännande av strålkastare.

2.   PROVNING MED AVSEENDE PÅ LJUS/MÖRKERGRÄNSENS FÖRÄNDRING I HÖJDLED VID VÄRMEPÅVERKAN

Vid denna provning kontrolleras att ljus/mörkergränsens avdrift i höjdled vid värmepåverkan inte överstiger ett bestämt värde för en tänd halvljusstrålkastare.

Sedan strålkastaren provats enligt punkt 1.1 ska den provas enligt punkt 2.1 utan att tas bort från eller återjusteras i provfixturen.

2.1   Provning

Provningen ska utföras i torr och stillastående luft vid en omgivande temperatur av 23 °C ± 5 °C.

Strålkastaren ska, med hjälp av en serietillverkad SB-enhet som åldrats under minst en timme, vara tänd i halvljusläge utan att strålkastaren tas bort från eller återjusteras i provfixturen. (För denna provning ska spänningen ställas in enligt punkt 1.1.1.2.) Läget för ljus/mörkergränsens horisontella del (mellan vv och den vertikala linje som löper genom punkten B 50 L för högertrafik eller B 50 R för vänstertrafik) ska kontrolleras 3 min (r3) respektive 60 min (r60) efter det att strålkastaren tänts.

Mätningen av ljus/mörkergränsens lägesförändring enligt ovan ska utföras med en metod som ger tillräcklig noggrannhet och reproducerbara resultat.

2.2   Provningsresultat

(1)  Om den strålkastare som provas är grupperad och/eller bildar flerfunktion med signallampor, ska de senare vara tända under hela provningen. Om det rör sig om en körriktningsvisare ska den vara tänd i blinkande läge, tänd och släckt ungefär lika länge.

(2)  Om två glödlampor skulle tändas samtidigt när helljussignalen används ska detta inte betraktas som en normal användning av bägge glödlamporna samtidigt.

(3)  NaCMC är ett natriumsalt av karboxymetylcellulosa, vanligen benämnt CMC. Det NaCMC som används i smutsblandningen ska ha en substitutionsgrad (DS) på 0,6–0,7 och en viskositet på 200–300 cP för en tvåprocentig lösning vid 20 °C.

(4)  Mängdtoleransen beror på nödvändigheten av att få smuts som på ett riktigt sätt sprids över hela plastlinsen.

(5)  Punkt 50 V befinner sig 375 mm nedanför HV på den vertikala linjen v-v på skärmen på 25 m avstånd.

BILAGA 6

KRAV FÖR STRÅLKASTARE MED LYKTGLAS AV PLAST – PROVNING AV LYKTGLAS ELLER MATERIALPROVER OCH AV KOMPLETTA STRÅLKASTARE

1.   ALLMÄNNA SPECIFIKATIONER

2.   PROVNINGAR

2.1   Beständighet mot temperaturförändringar

2.1.1   Provningar

Tre nya provexemplar (lyktglas) ska genomgå fem provcykler med temperatur- och fuktighetsändringar enligt följande program:

Före denna provning ska provexemplaren förvaras vid 23 °C ± 5 °C, med en relativ luftfuktighet på 60–75 % i minst 4 tim.

2.1.2   Fotometriska mätningar

2.1.2.1   Metod

Fotometriska mätningar ska utföras på provexemplaren före och efter provningen.

Dessa mätningar ska utföras med en standardglödlampa vid följande punkter:

2.1.2.2   Resultat

Skillnaden mellan de fotometriska mätvärdena för varje exemplar före och efter provningen får inte vara högre än 10 %, inklusive toleranserna för det fotometriska mätförfarandet.

2.2   Beständighet mot atmosfärisk och kemisk påverkan

2.2.1   Beständighet mot atmosfärisk påverkan

Tre nya provexemplar (lyktglas eller materialprover) ska utsättas för strålning från en källa med en spektral energifördelning som liknar den hos ett svart föremål vid en temperatur mellan 5 500 K och 6 000 K. Lämpliga filter ska placeras mellan källan och provexemplaren för att i största möjliga utsträckning minska eventuell strålning med våglängder under 295 nm och över 2 500 nm. Provexemplaren ska utsättas för en energibestrålning av 1 200 W/m2 ± 200 W/m2 under så lång tid att den totalt mottagna ljusenergin motsvarar 4 500 MJ/m2 ± 200 MJ/m2. I inneslutningen ska temperaturen, mätt på den svarta panel som placerats på samma höjd som provexemplaren, vara 50 °C ± 5 °C. För att man ska få en jämn exponering ska provexemplaren rotera runt strålningskällan med en hastighet av 1–5 1/min.

Provexemplaren ska besprutas med destillerat vatten med en konduktivitet som är lägre än 1 mS/m vid en temperatur av 23 °C ± 5 °C, i enlighet med följande provningscykel:

2.2.2   Beständighet mot kemisk påverkan

Sedan den provning som beskrivs i punkt 2.2.1 och de mätningar som beskrivs i punkt 2.2.3.1 utförts, ska ytterytan på de tre provexemplaren behandlas enligt punkt 2.2.2.2 med den provningsblandning som anges i punkt 2.2.2.1.

2.2.2.1   Provningsblandning

Provningsblandningen ska bestå av 61,5 % n-heptan, 12,5 % toluen, 7,5 % etyltetraklorid, 12,5 % trikloretylen och 6 % xylen (volymprocent).

2.2.2.2   Anbringande av provningsblandningen

En bomullstrasa dränks in (enligt ISO 105) tills den är mättad med den lösning som beskrivs i punkt 2.2.2.1, läggs inom 10 sek på provexemplarets ytteryta och pressas mot provexemplarets yta under 10 min med ett tryck av 50 N/cm2, vilket motsvarar en kraft av 100 N anbringad på en provyta som är 14 × 14 mm.

Under denna 10-minutersperiod ska bomullstrasan dränkas in igen, så att sammansättningen av den pålagda vätskan hela tiden är likadan som den föreskrivna provningsblandningen.

Under 10-minutersperioden är det tillåtet att hålla emot det pålagda trycket för att förhindra att det orsakar sprickor.

2.2.2.3   Rengöring

När provningsblandningen anbringats ska provexemplaren lufttorka och sedan tvättas med den lösning som beskrivs i punkt 2.3 (beständighet mot rengöringsmedel) vid 23 °C ± 5 °C.

Därefter ska provexemplaren sköljas noga med destillerat vatten som innehåller högst 0,2 % orenheter vid 23 °C ± 5 °C och sedan torkas av med en mjuk trasa.

2.2.3   Resultat

2.2.3.1   Efter provningen av beständigheten mot atmosfärisk påverkan ska provexemplarens ytteryta vara fri från sprickor, repor, flisbildning och deformation, och den genomsnittliga förändringen med avseende på ljusgenomsläpplighet, , mätt på de tre provexemplaren enligt det förfarande som beskrivs i tillägg 2 till denna bilaga, får vara högst 0,020 (Δ tm ≤ 0,020).

2.2.3.2   Efter provningen av beständigheten mot kemisk påverkan får provexemplaren inte ha några spår av kemiska förändringar som kan orsaka någon förändring med avseende på ljusspridningen, vars genomsnittliga förändring , mätt på de tre provexemplaren enligt det förfarande som beskrivs i tillägg 2 till denna bilaga, får vara högst 0,020 (Δ dm ≤ 0,020).

2.3   Beständighet mot rengöringsmedel och kolväten

2.3.1   Beständighet mot rengöringsmedel

Ytterytan på de tre provexemplaren (lyktglas eller materialprover) ska upphettas till 50 °C ± 5 °C och därefter i fem minuter hållas nedsänkt i en blandning som håller en temperatur av 23 °C ± 5 °C och som till 99 % består av destillerat vatten med högst 0,02 % orenheter och en del alkylarylsulfonat.

I slutet av provningen ska provexemplaren torkas vid en temperatur av 50 °C ± 5 °C. Provexemplarens yta ska rengöras med en fuktig trasa.

2.3.2   Beständighet mot kolväten

Ytterytan på de tre provexemplaren ska sedan gnuggas lätt under en minut med en bomullstrasa indränkt i en blandning bestående av 70 % n-heptan och 30 % toluen (volymprocent) och därefter få lufttorka.

2.3.3   Resultat

Sedan ovanstående två provningar genomförts efter varandra får den genomsnittliga förändringen med avseende på ljusgenomsläpplighet , mätt på de tre provexemplaren enligt det förfarande som beskrivs i tillägg 2 till denna bilaga, vara högst 0,010 (Δ tm ≤ 0,010).

2.4   Beständighet mot mekanisk förslitning

2.4.1   Mekanisk förslitningsmetod

Ytterytan på de tre nya provexemplaren (lyktglasen) ska genomgå provning med jämn mekanisk förslitning enligt den metod som beskrivs i tillägg 3 till denna bilaga.

2.4.2   Resultat

Efter denna provning ska förändringarna

mätas enligt det förfarande som beskrivs i tillägg 2 inom det område som anges i punkt 2.2.4. Medelvärdet för de tre provexemplaren ska vara sådant att

2.5   Provning av vidhäftningsförmågan för beläggningar, om sådana finns

2.5.1   Preparering av provexemplaret

En 20 × 20 mm stor yta av beläggningen på ett lyktglas ska skäras med ett rakblad eller en nål i ett rutmönster där rutorna är cirka 2 × 2 mm. Trycket på bladet eller nålen ska vara så stort att beläggningen åtminstone genomträngs.

2.5.2   Beskrivning av provet

Använd självhäftande tejp med en vidhäftningsförmåga på 2 N (per cm bredd) ± 20 % uppmätt i enlighet med standardvillkoren i tillägg 4 till denna bilaga. Tejpen, som ska vara minst 25 mm bred, ska under minst 5 min pressas mot ytan som preparerats enligt punkt 2.5.1.

Därefter ska tejpens ände påverkas med en kraft så att vidhäftningskraften till aktuell yta balanseras av en kraft som är vinkelrät mot den ytan. I detta skede ska tejpen dras bort med en jämn hastighet av 1,5 m/s ± 0,2 m/s.

2.5.3   Resultat

Ingen väsentlig försämring av den inrutade ytan får ha uppstått. Försämringar vid korsningarna mellan rutorna eller kanterna av snitten ska vara tillåtna om den försämrade ytan inte är större än 15 % av den inrutade ytan.

2.6   Provning av kompletta lyktor med lyktglas av plast

2.6.1   Beständighet mot mekanisk förslitning av lyktglasets yta

2.6.1.1   Provning

Lyktglaset på provexemplar nr 1 ska genomgå den provning som beskrivs i punkt 2.4.1.

2.6.1.2   Resultat

Efter provningen får resultaten av de fotometriska mätningar som utförts på strålkastaren i enlighet med dessa föreskrifter inte överskrida de maximivärden som föreskrivs för punkterna B 50 L och HV med mer än 30 %, men inte heller underskrida de minimivärden som föreskrivs för punkten 75 R med mer än 10 % (för strålkastare avsedda för vänstertrafik är det punkterna B 50 R, HV och 75 L som ska granskas).

2.6.2   Provning av vidhäftningsförmågan för beläggningar, om sådana finns

Lyktglaset på provexemplar nr 2 ska genomgå den provning som beskrivs i punkt 2.5.

3.   KONTROLL AV PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

BILAGA 7

MINIMIKRAV FÖR URVALSFÖRFARANDE SOM UTFÖRS AV INSPEKTÖR

1.   ALLMÄNT

2.   FÖRSTA URVALSFÖRFARANDET

För det första urvalsförfarandet väljs fyra strålkastare ut slumpmässigt. Första urvalet med två betecknas A och andra urvalet med två betecknas B.

2.1   Överensstämmelsen ifrågasätts inte

2.2   Överensstämmelsen ifrågasätts

2.3   Återkallat typgodkännande

Överensstämmelsen ska ifrågasättas och punkt 10 tillämpas om det vid provning med det urvalsförfarande som visas i figur 1 i denna bilaga konstateras att mätvärdena för strålkastarna uppvisar följande avvikelser:

3.   UPPREPAT URVALSFÖRFARANDE

I fallen A3, B2 och B3 är ett upprepat urvalsförfarande nödvändigt, inom två månader efter underrättelsen, med ett tredje urval, C, bestående av två strålkastare och ett fjärde urval, D, bestående av två strålkastare, som väljs ur ett parti som tillverkats efter det att produktionen anpassats.

3.1   Överensstämmelsen ifrågasätts inte

3.2   Överensstämmelsen ifrågasätts

3.3   Återkallat typgodkännande

Överensstämmelsen ska ifrågasättas och punkt 13 tillämpas om det vid provning med det urvalsförfarande som visas i figur 1 i denna bilaga konstateras att mätvärdena för strålkastarna uppvisar följande avvikelser:

4.   LJUS/MÖRKERGRÄNSENS FÖRÄNDRING I HÖJDLED

För kontroll av ljus/mörkergränsens förändring i höjdled vid värmepåverkan ska följande metod tillämpas:

En av strålkastarna i urval A ska efter urvalsförfarandet i figur 1 i denna bilaga provas enligt förfarandet i punkt 2.1 i bilaga 5,sedan den tre gånger i följd har genomgått den provningscykel som beskrivs i punkt 2.2.2 i bilaga 5.

Strålkastaren ska anses vara godkänd om Δr är högst 1,5 mrad.

Om detta värde är högre än 1,5 mrad, men högst 2 mrad, ska den andra strålkastaren i urval A genomgå provningen, varvid medelvärdet för de absolutvärden som registrerats för båda provexemplaren får vara högst 1,5 mrad.

Om värdet 1,5 mrad för urval A inte uppfyller detta krav ska de två strålkastarna av urval B genomgå samma provningsförfarande och värdet Δr för var och en av dem får inte vara högre än 1,5 mrad.

Figur 1

(1)  En enhet som är konstruerad för att avge halvljus får innehålla ett helljus som inte överensstämmer med specifikationerna.

BILAGA 1

DATABLAD  (1) FÖR LYSDIODLJUSKÄLLOR

Förteckning över kategorier av lysdiodljuskällor och motsvarande databladsnummer:

Förteckning över datablad för lysdiodljuskällor och deras ordningsföljd i denna bilaga:

Datablad nr

LR1/1–5

LW2/1–5

Kategori LR1 – Datablad LR1/1

Ritningarna ska endast illustrera lysdiodljuskällans grundmått (i mm)

Figur 1

Översiktsritning

Figur 2

Detaljritning av anslutningsdon

Kategori LR1 – Datablad LR1/2

Tabell 1

Väsentliga elektriska och fotometriska egenskaper

Feltillstånd

Om lysdiodljuskällan inte fungerar (inget ljus avges) ska den maximala strömförbrukningen vara mindre än 20 mA (med öppen strömkrets) vid drift inom ingångsspänningsområdet i huvudfunktionsmodus.

Krav för projektion på skärmen

Syftet med följande provning är att fastställa kraven på lysdiodljuskällans synliga ljusavgivande yta och avgöra om den ljusavgivande ytan är korrekt placerad i förhållande till referensaxeln och referensplanet, i syfte att kontrollera att kraven uppfylls.

Den ljusavgivande ytans läge kontrolleras med hjälp av rutsystemet i figur 3, som visar projektionerna sett i riktningen γ = 90° i planen C90 och C180 (C, γ som definieras i figur 4). Minst 95 % av det avgivna ljusflödet i synriktningen ska komma från det trapetsformade område som avgränsas av d1, d2 och c. Mindre än 70 % av ljusflödet ska avges från den rektangulära zon som definieras av d3 och c.

Kategori LR1 – Datablad LR1/3

Figur 3

Rutdefinition av den ljusavgivande ytan

Tabell 2

Måtten för rutsystemet i figur 3

Fördelning av den normaliserade ljusstyrkan

Syftet med följande provning är att fastställa fördelningen av ljuskällans normaliserade ljusstyrka på ett godtyckligt plan som omfattar referensaxeln. Skärningspunkten mellan referensaxeln och boxens övre kant används som utgångspunkt för koordinatsystemet.

Ljuskällan monteras på en flat platta med anpassade monteringsflänsar. Plattan monteras på goniometern med en hållare, så att ljuskällans referensaxel befinner sig i linje med en av goniometerns roterande axlar. Motsvarande mätuppställning visas i figur 4.

Kategori LR1 – Datablad LR1/4

Ritningarna ska endast illustrera den grundläggande uppställningen för mätning av lysdiodljuskällan

Figur 4

Uppställning för mätning av ljusstyrkans fördelning

Data om ljusstyrkan registreras för huvudfunktionen med en standardfotogoniometer. Mätavståndet bör väljas på lämpligt vis, så att man försäkrar sig om att detektorn befinner sig i ljusfördelningens mest avlägsna fält.

Mätningarna ska utföras i 3 C-planer som omfattar ljuskällans referensaxel. 3 C-planerna ska ligga inom C30 och C330 så att man undviker skuggorna från anslutningsdonen, och de ska befinna sig minst 30° från varandra. Provningspunkterna för varje plan för de olika polärvinklarna γ anges i tabell 3.

Efter mätningen ska data normaliseras till 1 000 lm enligt punkt 3.1.11 med hjälp av ljusflödet från den individuella ljuskälla som ska provas. Data ska ligga inom det toleransområde som definieras i tabell 3.

C-planer: se CIE-publikation 70-1987, ”The measurement of absolute intensity distributions”.

Kategori LR1 – Datablad LR1/5

Tabell 3

Värden vid provningspunkterna för normaliserad ljusstyrka för huvudfunktion med avseende på ljuskällor från den vanliga produktionen respektive standardljuskällor

Fördelningen av ljusstyrkan enligt beskrivningen i tabell 3 ska i stort sett vara enhetlig, dvs. mellan två angränsande rutnätspunkter ska kravet för den relativa ljusstyrkan genom linjär interpolation beräknas med hjälp av de två närliggande rutnätspunkterna.

Kategori LW2 – Datablad LW2/1

Ritningarna ska endast illustrera lysdiodljuskällans grundmått (i mm)

Figur 1

Översiktsritning – sedd framifrån och i sidled

Figur 2

Detaljritning av anslutningsdon

Tabell 1

Väsentliga elektriska och fotometriska egenskaper

Kategori LW2 – Datablad LW2/2

Krav för projektion på skärmen

Syftet med följande provning är att fastställa om lysdiodljuskällans ljusavgivande yta befinner sig i rätt läge i förhållande till referensaxeln och referensplanet.

Överensstämmelsen med avseende på läge och mått enligt tabell 2 kontrolleras med hjälp av rutsystemet i figur 3. Den vänstra ritningen visar projektionen när den betraktas längs med referensaxeln med en acceptansvinkel på ± 40°; den högra ritningen visar referensplanets och referensaxelns läge.

Storleken ska fastställas med lämplig metod.

Figur 3

Avgränsning i rutan av den ljusavgivande ytan

Tabell 2

Mått för den ljusavgivande ytan i figur 3

Kategori LW2 – Datablad LW2/3

Fördelning av det kumulativa ljusflödet

Mätuppställning

Syftet med denna provning är att fastställa det kumulativa ljusflödet inom fastställda rymdvinklar för fördelningen av ljusstyrkan.

Goniofotometrar av typ I eller II enligt CIE-publikation 70–1987 vilka kan vrida ljuskällan omkring två axlar som är vinkelräta mot det avgivna ljusets axel kan användas. Skärningspunkten mellan referensaxeln och det parallella planet till referensplanet i avståndet e används som utgångspunkt för koordinatsystemet.

Figur 4

Uppställning för mätning av fördelningen av ljusstyrkan med hjälp av en typ I-fotogoniometer

Ljuskällan monteras på en flat platta med anpassade monteringsflänsar. Plattan monteras på goniometern med en hållare, så att ljuskällans referensaxel befinner sig i linje med goniometerns mätaxel. Motsvarande mätuppställning visas i figur 4.

Kategori LW2 – Datablad LW2/4

Fördelning av det kumulativa ljusflödet

Mätnings- och beräkningsförfaranden

Data ska registreras för den angivna grundtemperaturen Tb från tabell 1 på det ställe som visas i figur 5.

Data för ljusstyrkans fördelning ska registreras inom en rymdvinkel på -40° < α < +40° och -40° < β < +40°. Mätavståndet ska väljas på lämpligt vis, så att man försäkrar sig om att detektorn befinner sig i ljusfördelningens mest avlägsna fält. Det krävs en vinkelstegstorlek på 1° eller mindre.

Efter mätningen ska fördelningen av det kumulativa ljusflödet beräknas på grundval av registrerade data för olika rymdvinklar som anges i tabell 3 enligt CIE-publikation 84–1989, punkt 4.3. Fördelningen ska därefter normaliseras i förhållande till det totala ljusflöde som fastställts för -40° < α < +40° och -40° < β < +40. Data ska ligga inom det toleransområde som definieras i tabell 3.

För att en symmetrisk fördelning ska säkerställas inom varje rymdvinkel i tabell 3, ska ljusflödet bestämmas var för sig för alla fyra kvadranter och ljusflödesvärdena får inte avvika med mer än 15 %.

Tabell 3

Värden för det normaliserade kumulativa ljusflödet både för den vanliga produktionen och för standardlyktor

Fördelningen av det kumulativa ljusflödet för bifunktionen kan kontrolleras genom mätning av förhållandet mellan huvudfunktion och bifunktion under en fast vinkel och multiplikation av denna faktor med ljusflödet för huvudfunktionen.

Vid tvivel om huruvida fördelningen av kumulativt ljusflöde för huvud- respektive bifunktion skiljer sig från varandra ska det förfarande som beskrivs ovan för huvudfunktionen upprepas för bifunktionen.

Geometri för termisk gränsyta

Den termiska gränsytan LW2 befinner sig i referensplanet (skuggat område i figur 5) och beskrivs närmare i IEC-publikation 60061, enligt tabell 1 i datablad LW2/1. Den ska vara fastsatt på en lämplig värmesänka eller på ett lämpligt värmeregleringssystem.

Ljusflödet i tabell 1 ska uppnås när grundtemperaturen Tb, mätt på det ställe som visas i figur 5, har stabiliserats.

Kategori LW2 – Datablad LW2/5

Figur 5

Sett bakifrån: termisk kontaktyta och läge för Tb-punkten på den vertikala symmetriaxeln, på ett avstånd f från mitten

Feltillstånd

Om lysdiodljuskällan inte fungerar (inget ljus avges) ska den maximala strömförbrukningen vara mindre än 20 mA (med öppen strömkrets) vid drift inom ingångsspänningsområdet i huvudfunktionsmodus.

(1)  I tabellerna över elektriska och fotometriska egenskaper används följande enheter:

(2)  Ljusavgivande yta: kontrolleras med hjälp av rutsystemet i figur 3.

(3)  Det avgivna ljuset ska vara rött.

(4)  Kontinuerligt tänd i 30 min vid 23 ± 2,5 °C.

(5)  Det avgivna ljuset ska vara vitt.

(6)  Kontinuerligt tänd i 30 min vid grundtemperaturen Tb, stabiliserad enligt anvisningarna ovan.

(7)  Ljusflödet från den ljusavgivande ytan bestäms inom en rymdvinkel på – 40° < α < + 40° och – 40° < β < +40°, antingen med hjälp av integralmetoder eller det förfarande som beskrivs på databladen LW2/3 och LW2/4.

BILAGA 2

MEDDELANDE

(Största format: A4 [210 × 297 mm])

BILAGA 3

EXEMPEL PÅ TYPGODKÄNNANDEMÄRKETS UTFORMNING

(Se punkt 2.4.4.)

Anordningen som är försedd med ovanstående typgodkännandemärke är en lysdiodljuskälla som är typgodkänd i Förenade kungariket (E11) med typgodkännandekod 0A01. Det första tecknet i typgodkännandekoden visar att typgodkännandet beviljats enligt kraven i föreskrifter nr 128 (1) i deras ursprungliga lydelse.

(1)  Kräver inte någon ändring av typgodkännandenumret.

BILAGA 4

MÄTMETOD FÖR ELEKTRISKA OCH FOTOMETRISKA EGENSKAPER

Ljuskällor av alla kategorier med integrerad värmesänka ska mätas vid en omgivningstemperatur av 23 ± 2 °C i vindstilla luft. Vid dessa mätningar ska det minsta friavstånd som anges i databladen bibehållas.

Ljuskällor av alla kategorier med definition av en temperatur Tb ska mätas genom att man stabiliserar Tb-punkten vid en specifik temperatur som fastställs i kategorins datablad.

1.   Ljusflöde

2.   Normaliserad ljusstyrka/kumulativt ljusflöde

3.   Färg

Färgen på det avgivna ljuset, mätt under samma förhållanden som i punkt 1.1 i denna bilaga, ska i båda fallen hålla sig inom de föreskrivna färggränserna.

4.   Effektförbrukning

(1)  Den maximala avvikelsen för ljusflödet vid toleransgränserna ska beräknas genom att man använder det uppmätta ljusflödet vid provningsspänningen som en referens. Mellan provningsspänningens och spänningsområdets gränsvärden ska ljusflödets beteende vara i stort sett enhetligt.

BILAGA 5

MINIMIKRAV FÖR TILLVERKARENS KVALITETSKONTROLL

1.   Allmänt

Kraven på överensstämmelse ska anses uppfyllda i fotometriskt, geometriskt, visuellt och elektriskt hänseende om de angivna toleranserna för producerade lysdiodljuskällor i det tillämpliga databladet i bilaga 1 och det tillämpliga databladet för sockeln är uppfyllda.

2.   Minimikrav för tillverkarens kontroll av överensstämmelse

För varje typ av lysdiodljuskällor ska tillverkaren eller innehavaren av typgodkännandemärket utföra provningar i enlighet med dessa föreskrifter med lämpliga mellanrum.

2.1   Provningarnas beskaffenhet

Provningar av överensstämmelsen med dessa specifikationer ska omfatta lampornas fotometriska, geometriska och optiska egenskaper.

2.2   Provningsmetoder

2.3   Urvalets beskaffenhet

Provexemplar av lysdiodljuskällor ska väljas ut slumpmässigt från produktionen av ett enhetligt parti. Med ett enhetligt parti avses en uppsättning lysdiodljuskällor av samma typ som definierats enligt tillverkarens produktionsmetoder.

2.4   Kontrollerade och registrerade egenskaper

Lysdiodljuskällorna ska kontrolleras och provningsresultaten registreras enligt den egenskapsgruppering som förtecknas i tabell 1 i bilaga 6.

2.5   Acceptanskriterier

Tillverkaren eller innehavaren av typgodkännandet ska utföra en statistisk undersökning av provningsresultaten i syfte att uppfylla de specifikationer för kontroll av produktionsöverensstämmelsen som fastställs i punkt 4.1 i dessa föreskrifter.

Överensstämmelsen ska bekräftas om nivån för godtagbar bristande överensstämmelse per egenskapsgrupp som anges i tabell 1 i bilaga 6 inte överskrids. Detta innebär att det antal lysdiodljuskällor som uppvisar bristande överensstämmelse med avseende på kravet för någon egenskapsgrupp för någon typ av lysdiodljuskälla håller sig inom de gränser som anges i de tillämpliga tabellerna 2, 3 eller 4 i bilaga 6.

Observera: Varje enskilt krav med avseende på en lysdiodljuskälla ska betraktas som en egenskap.

BILAGA 6

STICKPROVS- OCH ÖVERENSSTÄMMELSENIVÅER FÖR TILLVERKARNAS REGISTRERING AV PROVNINGSRESULTAT

Tabell 1

Egenskaper

I tabell 2 anges gränser för godkänt på grundval av olika antal provningsresultat för varje egenskapsgrupp, uttryckt som största antal provningsresultat som uppvisar bristande överensstämmelse. Gränserna grundar sig på en godtagbar nivå motsvarande 1 % bristande överensstämmelse, om man antar att sannolikheten för godkännande är minst 0,95.

Tabell 2

I tabell 3 anges gränser för godkänt på grundval av olika antal provningsresultat för varje egenskapsgrupp, uttryckt som största antal provningsresultat som uppvisar bristande överensstämmelse. Gränserna grundar sig på en godtagbar nivå motsvarande 6,5 % bristande överensstämmelse, om man antar att sannolikheten för godkännande är minst 0,95.

Tabell 3

I tabell 4 anges gränser för godkänt på grundval av olika antal provningsresultat för varje egenskapsgrupp, uttryckt som andel av resultaten, om man antar att sannolikheten för godkännande är minst 0,95.

Tabell 4

(1)  Bedömningen ska normalt omfatta serieproduktion av lysdiodljuskällor från enskilda fabriker. Tillverkaren får dock gruppera uppgifter rörande samma typ från flera fabriker, förutsatt att dessa använder samma kvalitetssystem och kvalitetsstyrning.

(2)  Om en lysdiodljuskälla har mer än en ljusavgivande funktion ska egenskapsgruppen (mått, effekt, färg och ljusflöde) tillämpas på varje element för sig.

BILAGA 7

MINIMIKRAV FÖR TYPGODKÄNNANDEMYNDIGHETENS STICKPROV

1.   Allmänt

Kraven på överensstämmelse ska anses uppfyllda i fotometriskt, geometriskt, visuellt och elektriskt hänseende om de angivna toleranserna för producerade lysdiodljuskällor i det tillämpliga databladet i bilaga 1 och det tillämpliga databladet för sockeln är uppfyllda.

2.   Serieproducerade lysdiodljuskällors överensstämmelse ska inte ifrågasättas om resultaten uppfyller kraven i bilaga 8 till dessa föreskrifter.

3.   Överensstämmelsen ska ifrågasättas och tillverkaren uppmanas att se till att produktionen uppfyller kraven om det konstateras att resultaten inte uppfyller kraven i bilaga 8 till dessa föreskrifter.

4.   Om punkt 3 i denna bilaga tillämpas ska ett ytterligare stickprov om 250 lysdiodljuskällor, slumpvis utvalt bland nyligen producerade enheter, tas ut inom två månader.

BILAGA 8

ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GODKÄNNS GENOM STICKPROV

Om överensstämmelsen godkänns eller inte ska avgöras enligt värdena i tabell 1. För varje grupp av egenskaper ska lysdiodljuskällorna antingen godkännas eller avvisas enligt värdena i tabell 1 (*)

Tabell 1

(1)  Lysdiodljuskällor ska inspekteras och provningsresultaten registreras enligt den gruppering av egenskaper som förtecknas i tabell 1 i bilaga 6.