14.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/1

(1)

Det är lämpligt att fastställa ytterligare regler för förnyelse av nationella produktgodkännanden som omfattas av ömsesidigt erkännande i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG (2), eller med artiklarna 33 och 34 i förordning (EU) nr 528/2012, både i de medlemsstater där de första produktgodkännandena beviljades och i de medlemsstater som har beviljat produktgodkännanden genom ömsesidigt erkännande av de första godkännandena.

(2)

För att undvika onödigt dubbelarbete och garantera enhetlighet bör förnyelse av produktgodkännanden som omfattas av ömsesidigt erkännande i första hand skötas av den behöriga myndigheten i en enda referensmedlemsstat. För att ge sökande och behöriga myndigheter flexibilitet bör den sökande ha möjlighet att välja referensmedlemsstat, förutsatt att den sökande får referensmedlemsstatens tillåtelse.

(3)

För att effektivisera förfarandet och de uppgifter som de behöriga myndigheterna ska utföra bör tillämpningsområdet för denna förordning begränsas till produktgodkännanden som har samma bestämmelser och villkor i alla medlemsstater vid tidpunkten för ansökan om förnyelse, med begränsade undantagsfall. För andra nationella produktgodkännanden bör en ansökan om förnyelse lämnas till medlemsstaten i fråga i enlighet med artikel 31 förordning (EU) nr 528/2012.

(4)

Innehållet i en ansökan om förnyelse av ett nationellt produktgodkännande anges i artikel 31 i förordning (EU) nr 528/2012. För ansökningar om förnyelse av nationella produktgodkännanden som beviljats på grundval av ömsesidigt erkännande bör innehållet i ansökan emellertid preciseras ytterligare, i synnerhet för att underlätta för de inblandade medlemsstaterna som hanterar förnyelsen av dessa produktgodkännanden.

(5)

För att ta hänsyn till den arbetsbelastning som utvärderingen medför bör tidsfristen för behandlingen av ansökan bero på huruvida en fullständig utvärdering måste utföras eller ej.

(6)

För att garantera att ett produktgodkännande håller samma skyddsnivå när det förnyas som när det först beviljades bör giltighetstiden för det förnyade produktgodkännandet inte överstiga det ursprungliga produktgodkännandets giltighetstid. Dessutom bör bestämmelser om utfasning för existerande produkter på medlemsstaternas marknad fastställas för de produktgodkännanden för vilka ansökan om förnyelse inte har lämnats in eller har avslagits.

(7)

Det är lämpligt att hänskjuta oenigheter vid utvärdering av ansökan om förnyelse till den samordningsgrupp som inrättats i enlighet med förordning (EU) nr 528/2012 i syfte att granska tvister i samband med produktgodkännanden och godkänna undantag från regeln om ömsesidigt erkännande baserat på den allmänna grund för sådana undantag som fastställs i artikel 37 i den förordningen.

(8)

För ökad förutsägbarhet bör detaljerade riktlinjer för hantering av ansökan om förnyelse utarbetas av kemikaliemyndigheten och uppdateras regelbundet på grundval av erfarenheter och vetenskaplig eller teknisk utveckling.

a)

Bestämmelser och villkor som endast rör information som kan bli föremål för en administrativ ändring i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 354/2013 (3).

b)

Bestämmelser och villkor som härrör från en justering av det ursprungliga produktgodkännandet baserat på det andra och tredje stycket i artikel 4.1 i direktiv 98/8/EG.

c)

Bestämmelser och villkor som fastställts genom ett kommissionsbeslut som antagits i enlighet med artikel 4.4 i direktiv 98/8/EG eller i enlighet med artikel 37.2 b i förordning (EU) nr 528/2012.

d)

Bestämmelser och villkor som härrör från en överenskommelse med en sökande i enlighet med artikel 37.2 första stycket i förordning (EU) nr 528/2012 eller motsvarande överenskommelser som nåtts vid genomförandet av bestämmelserna i artikel 4 i direktiv 98/8/EG.

a)

Namnet på den medlemsstat som utvärderade den ursprungliga ansökan om produktgodkännande eller, i förekommande fall, den medlemsstat som utsetts av den sökande samt en skriftlig bekräftelse på medlemsstatens samtycke till att ansvara för utvärderingen av ansökan om förnyelse (nedan kallad referensmedlemsstaten).

b)

En förteckning över alla övriga medlemsstater där förnyelse av produktgodkännande söks (nedan kallade de berörda medlemsstaterna), som också ska redogöra för antalet produktgodkännanden som beviljats av referensmedlemsstaten och de berörda medlemsstaterna.

c)

En bekräftelse från den sökande att dessa produktgodkännanden omfattas av denna förordning i enlighet med artikel 1.2 och 1.3.

d)

Alla relevanta uppgifter som krävs enligt artikel 31.3 a i förordning (EU) nr 528/2012 som den sökande har tagit fram sedan det ursprungliga produktgodkännandet eller, i förekommande fall, den senaste förnyelsen, såvida inte dessa uppgifter redan har lämnats in till kemikaliemyndigheten i det format som krävs.

e)

Ett utkast till sammanfattning av biocidproduktens egenskaper med de uppgifter som krävs enligt artikel 22.2 i förordning (EU) nr 528/2012 på referensmedlemsstatens och de berörda medlemsstaternas officiella språk som, i förekommande fall, kan skilja sig åt mellan medlemsstater i enlighet med artikel 1.3 i den här förordningen.

f)

Den sökandes bedömning av huruvida slutsatserna från den ursprungliga eller senaste utvärderingen av biocidprodukten eller biocidproduktfamiljen fortfarande är giltiga, inbegripet en kritisk granskning av alla uppgifter som meddelats i enlighet med artikel 47 i förordning (EU) nr 528/2012, inbegripet eventuella styrkande uppgifter till denna bedömning om de inte redan finns tillgängliga i registret över biocidprodukter.

a)

En förteckning över de åtgärder som ska vidtas av innehavaren av produktgodkännandet enligt villkoren för produktgodkännandets giltighet i en medlemsstat och bekräftelse på att dessa åtgärder vidtagits.

b)

En förteckning över de beslut om ändringar som beslutats av en medlemsstat före den 1 september 2013.

c)

En förteckning över de beslut om ändringar som beslutats av en medlemsstat i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 354/2013.

d)

En förteckning över anmälningar eller ansökningar om ändringar som lämnats in till en medlemsstat i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 354/2013, som inte är färdigbehandlade vid tiden för inlämnandet av ansökan om förnyelse.

a)

På marknaden i en medlemsstat till vilken ingen ansökan om förnyelse har lämnats in eller som har avslagit en ansökan i enlighet med artikel 3.3 i denna förordning.

b)

På marknaden i referensmedlemsstaten och de berörda medlemsstaterna, i det fall då referensmedlemsstaten avslår ansökan om förnyelse i enlighet med artikel 3.3 eller artikel 3.7 tredje stycket i denna förordning.

14.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/7

(1)

Genom rådets förordning (EG) nr 1796/1999 (2) infördes en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung bland annat i Kina. Åtgärderna förlängdes genom rådets förordning (EG) nr 1601/2001 (3) och rådets förordning (EG) nr 1858/2005 (4).

(2)

Genom rådets förordning (EU) nr 400/2010 (5) utvidgades antidumpningstullen på import av linor och kablar av stål med ursprung i bland annat Kina till att omfatta import av samma produkt som avsänts från Sydkorea, oavsett om denna import deklarerats ha sitt ursprung i Sydkorea eller ej, efter en undersökning avseende kringgående enligt artikel 13 i grundförordningen. Genom samma förordning befriades vissa sydkoreanska exporterande tillverkare från dessa utvidgade åtgärder.

(3)

De åtgärder som för närvarande är i kraft är en antidumpningstull som infördes genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 102/2012 (6) på import av linor och kablar av stål med ursprung i bland annat Kina, och som utvidgats till att även omfatta import av linor och kablar av stål som avsänts från Sydkorea, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Sydkorea eller inte, till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen, senast ändrad genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 489/2014 (7) (nedan kallade åtgärder i kraft).

(4)

Kommissionen tog emot en begäran om en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen. Begäran ingavs av Goodwire MFG. Co. Ltd (nedan kallad Goodwire), en tillverkare i Sydkorea, och den är begränsad till att gälla en undersökning av möjligheterna att bevilja Goodwire befrielse från åtgärderna i kraft enligt artikel 13.4 i grundförordningen.

(5)

Efter att ha granskat det underlag som Goodwire lämnat, efter samråd med medlemsstaterna och efter det att unionsindustrin getts tillfälle att lämna synpunkter, inledde kommissionen den 27 augusti 2013 en undersökning genom att tillkännage inledandet i Europeiska unionens officiella tidning  (8).

(6)

Den produkt som översynen gäller är linor och kablar, inbegripet slutet tågvirke, av stål, dock ej linor och kablar av rostfritt stål, med ett största tvärsnitt av mer än 3 mm, med ursprung i Kina eller som avsänds från Sydkorea, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Sydkorea eller inte (nedan kallad den berörda produkten), och som för närvarande omfattas av KN-nummer ex 7312 10 81, ex 7312 10 83, ex 7312 10 85, ex 7312 10 89 och ex 7312 10 98 (Taric-nummer 7312108113, 7312108313, 7312108513, 7312108913 och 7312109813).

(7)

Undersökningsperioden omfattade perioden 1 juli 2012–30 juni 2013. Uppgifter inhämtades för tiden från 2008 till slutet av undersökningsperioden för en granskning av eventuella förändringar i handelsmönstret.

(8)

Kommissionen underrättade officiellt Goodwire samt företrädare för Sydkorea om att översynen hade inletts. Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter och informerades om möjligheterna att begära att bli hörda. Någon sådan begäran togs dock inte emot.

(9)

Kommissionen sände ett frågeformulär till Goodwire och fick svar inom den fastställda tidsfristen. Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter den bedömde som nödvändiga för översynen. Kontrollbesök på plats utfördes hos Goodwire.

(10)

Undersökningen bekräftade att Goodwire är en äkta tillverkare av den berörda produkten och att företaget inte var närstående någon av de kinesiska exportörer eller tillverkare som omfattas av de gällande antidumpningsåtgärderna. Undersökningen bekräftade vidare att Goodwire inte hade exporterat den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden för den undersökning om kringgående som resulterade i de utvidgade åtgärderna, dvs. 1 juli 2008–30 juni 2009.

(11)

Den bearbetning som utförs av Goodwire kan betraktas som sammansättningsverksamhet eller färdigställande i enlighet med artikel 13.2 i grundförordningen. Goodwire köper in inhemskt producerad stålvalstråd och importerar stålvalstråd från Kina, som sedan dras, slås och sluts vid dess anläggningar i Sydkorea. Den färdiga produkten säljs på hemmamarknaden och exporteras till Förenta staterna och unionen.

(12)

Under undersökningsperioden framgick det att andelen kinesiskt råmaterial klart understeg 60 %. Det blev därför inte nödvändigt att fastställa om tröskelvärdet på 25 % av förädlingsvärdet nåtts enligt artikel 13.2 i grundförordningen. Därför ansågs inte Goodwires tillverkning utgöra kringgående enligt artikel 13.2 i grundförordningen.

(13)

Undersökningen visade att Goodwire inte köpte in den färdiga berörda produkten från Kina för att sälja den vidare eller lasta om den till unionen, och att företaget kan motivera all sin export under undersökningsperioden.

(14)

Med ledning av vad som konstateras i skälen 10–13 finner kommissionen att Goodwire inte kringgår de gällande antidumpningsåtgärderna avseende import av linor och kablar av stål med ursprung i bland annat Kina som utvidgats till att även omfatta import av linor och kablar av stål som avsänts från bland annat Sydkorea, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Sydkorea eller inte.

(15)

Dessa resultat har delgetts Goodwire och unionsindustrin, och de gavs tillfälle att lämna synpunkter. De synpunkter som lämnades beaktades när så var lämpligt.

(16)

I enlighet med dessa resultat bör företaget Goodwire läggas till i förteckningen över de företag som är befriade från den antidumpningstull som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 102/2012.

(17)

I enlighet med artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) nr 400/2010 bör befrielsen tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura, som ska uppfylla kraven i bilagan till den genomförandeförordningen. Om ingen sådan faktura uppvisas, bör antidumpningstullen fortsätta att tillämpas.

(18)

Den befrielse från de utvidgade åtgärderna som beviljats för import av linor och kablar av stål som tillverkats av Goodwire ska i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen vara giltig, förutsatt att det av de slutgiltigt fastställda omständigheterna framgår att befrielsen är berättigad. Om det av nya preliminära bevis skulle framgå att motsatsen är fallet kan kommissionen inleda en undersökning för att fastställa om det är berättigat att upphäva befrielsen.

(19)

Befrielsen från de utvidgade åtgärderna som beviljats för import av linor och kablar av stål tillverkade av Goodwire görs på grundval av resultatet av föreliggande översyn. Befrielsen gäller således endast import av linor och kablar av stål som avsänts från Sydkorea och tillverkats av denna juridiska person. Importerade linor och kablar av stål som tillverkats av ett företag som inte uttryckligen namnges i artikel 1.4 i genomförandeförordning (EU) nr 102/2012, inbegripet enheter som är närstående de företag som uttryckligen anges, bör inte omfattas av befrielsen utan bör omfattas av den tullsats för övriga företag som införts genom den genomförandeförordningen.

(20)

Den partiella interimsöversynen bör avslutas, och genomförandeförordning (EU) nr 102/2012, i dess senaste lydelse, bör ändras genom att Goodwire förs in i tabellen i artikel 1.4 i den genomförandeförordningen.

(21)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i grundförordningen.

14.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/11

(1)

I direktiv 97/78/EG fastställs principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredjeland som förs in i unionen.

(2)

Enligt artikel 19.1 i det direktivet ska kommissionen upprätta en förteckning över de växtprodukter som ska genomgå veterinärkontroller vid en gränskontrollstation samt en förteckning över de tredjeländer som kan få tillstånd att exportera dessa växtprodukter till unionen.

(3)

I bilaga IV till kommissionens förordning (EG) nr 136/2004 (2) förtecknas följaktligen hö och halm som växtprodukter som ska underkastas veterinärkontroller vid en gränskontrollstation, medan del I i bilaga V till den förordningen innehåller en förteckning över de länder från vilka medlemsstaterna får importera hö och halm.

(4)

Ukraina har nyligen begärt tillstånd att få exportera halmpellet till unionen och har bett om att införas i bilaga V till förordning (EG) nr 136/2004.

(5)

Vitryssland är redan upptaget i bilaga V till förordning (EG) nr 136/2004 och får exportera all slags hö och halm till unionen. Vissa medlemsstater har dock uttryckt oro över den förändrade djurhälsosituationen i Vitryssland till följd av utbrotten av afrikansk svinpest. De befarar att export av obehandlad halm och hö från detta tredjeland kan medföra hög risk för djurens hälsa i unionen. Det har sålunda begärts att säkerhetsåtgärder ska vidtas genom antagande av mer restriktiva importvillkor för hö och halm från Vitryssland.

(6)

Undersökningar visar att djurhälsosituationen i Vitryssland och Ukraina inte medför någon risk för spridning till unionen av infektionssjukdomar och smittosamma sjukdomar hos djur, om enbart halmpellet avsedd som bränsle får föras in, förutsatt att pelleten levereras direkt från den godkända gränskontrollstationen för införsel till unionen till den mottagaranläggning där den ska brännas. För att garantera att dessa sändningar inte medför risk för djurs hälsa om de skulle levereras till en annan slutort än den avsedda, måste de transporteras enligt tulltransiteringsförfarandet i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (3) och därför övervakas i det integrerade veterinärdatasystemet (Traces) från gränskontrollstationen för införsel till mottagaranläggningen.

(7)

Förordning (EG) nr 136/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

14.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/14

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

14.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/16

(1)

Räkenskaperna för Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna i Eurosystemet ska granskas av oavhängiga externa revisorer som ECB-rådet har rekommenderat och Europeiska unionens råd har godkänt.

(2)

Förordnandet för Banque centrale du Luxembourgs löpte ut efter revisionen avseende räkenskapsåret 2013. Det är därför nödvändigt att utse externa revisorer för räkenskapsåren 2014–2018.

(3)

Banque centrale du Luxembourg har utsett DELOITTE AUDIT SARL till sina externa revisorer för räkenskapsåren 2014–2018.

(4)

ECB-rådets rekommendation bör följas och rådets beslut 1999/70/EG (2) bör ändras i enlighet med detta.

14.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/18

(1)

Genom kommissionens beslut 2008/411/EG (2) harmoniseras de tekniska villkoren för användning av spektrum i frekvensbandet 3 400–3 800 MHz för tillhandahållande av markbundna elektroniska kommunikationstjänster i hela EU, främst för trådlösa bredbandstjänster för slutanvändare.

(2)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU (3) inrättas ett flerårigt program för radiospektrumpolitiken och fastställs målet att främja en ökad tillgång till trådlösa bredbandstjänster till nytta för medborgarna och konsumenterna i EU. Enligt det fleråriga programmet för radiospektrumpolitiken ska medlemsstaterna verka för att de som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster fortlöpande uppgraderar sina nät till en nivå som motsvarar den senaste och mest effektiva tekniken, så att de själva ger upphov till digital utdelning i överensstämmelse med principerna om tjänste- och teknikneutralitet.

(3)

I artikel 6.2 i beslut 243/2012/EU föreskrivs att medlemsstaterna ska göra frekvensbandet 3 400–3 800 MHz tillgängligt i enlighet med villkoren i beslut 2008/411/EG och, med förbehåll för marknadsefterfrågan, ge tillstånd till användningen av detta band senast den 31 december 2012 utan att det påverkar den pågående utbyggnaden av tjänster och på villkor som ger konsumenterna enkel tillgång till trådlösa bredbandstjänster.

(4)

Frekvensbandet 3 400–3 800 MHz erbjuder betydande potential för utbyggnaden av täta och snabba trådlösa bredbandsnät för tillhandahållande av innovativa elektroniska kommunikationstjänster till slutanvändarna. Användningen av detta frekvensband för trådlöst bredband bör bidra till att uppnå de ekonomiska och socialpolitiska målen i den digitala agendan för Europa.

(5)

I enlighet med artikel 4.2 i beslut 676/2002/EG gav kommissionen den 23 mars 2012 Europeiska post- och telesammanslutningen (nedan kallad Cept) i uppdrag att utveckla de tekniska villkoren för spektrumanvändning inom frekvensbandet 3 400–3 800 MHz för att ta hänsyn till utvecklingen inom tekniken för trådlös bredbandstillgång, i synnerhet breda kanalbandbredder, och samtidigt säkerställa en effektiv spektrumanvändning.

(6)

Som en följd av det uppdraget lade Cept den 8 november 2013 fram en rapport (Cept-rapport 49) om de tekniska villkoren för harmonisering av spektrum för markbundna trådlösa system i frekvensbandet 3 400–3 800 MHz. Den innehåller resultaten av studier av de minst restriktiva tekniska villkoren (t.ex. block edge mask), frekvensarrangemang och principer för samexistens mellan och samordning av trådlöst bredband och befintlig spektrumanvändning. Resultaten i Cept-rapport 49 rörande block edge mask och principerna för samordning utarbetades utifrån rapport 203 av kommittén för elektronisk kommunikation.

(7)

Resultaten av kommissionens uppdrag till Cept bör tillämpas i hela unionen och genomföras av medlemsstaterna utan dröjsmål, med tanke på den snabbt växande marknadsefterfrågan på snabba trådlösa bredbandstjänster och den nuvarande låga användningen av frekvensbandet 3 400–3 800 MHz för trådlösa bredbandstjänster.

(8)

Spektrumanvändare som tillhandahåller trådlösa bredbandstjänster skulle gynnas av enhetliga tekniska villkor inom hela frekvensområdet vilka skulle säkerställa tillgång till utrustning och en enhetlig samordning av olika operatörers nätverk. Därför bör det fastställas en rekommenderad kanalindelning för frekvensbandet 3 400–3 600 MHz på grundval av resultaten av Cept-rapport 49, utan att principen om teknik- och tjänsteneutralitet frångås.

(9)

Regelverket för användningen av frekvensbandet 3 400–3 800 MHz som fastställs genom beslut 2008/411/EG bör förbli oförändrat och därmed säkra fortsatt skydd av de andra befintliga tjänsterna inom detta frekvensband. I synnerhet skulle de fasta satellitsystem som omfattar jordstationer ges fortsatt skydd av de nationella myndigheterna från fall till fall genom en lämplig samordning mellan dessa system och de trådlösa bredbandsnäten och bredbandstjänsterna.

(10)

Spektrumutnyttjandet för trådlösa bredbandstjänster och andra befintliga tjänster, som använder frekvensbandet 3 400–3 800 MHz, särskilt de fasta satellitsystemens jordstationer, skulle behöva samordnas på grundval av riktlinjer, bästa praxis och de samordningsprinciper som fastställs i Cept-rapport 49. Dessa principer täcker samordningsförfaranden, informationsutbyte, minimering av ömsesidiga begränsningar och bilaterala avtal för snabb gränsöverskridande samordning i de fall då de markbundna trådlösa bredbandsnätens basstationer och de fasta satellitsystemens jordstationer är belägna i olika medlemsstater.

(11)

Med tanke på utbredningsegenskaperna i frekvensbandet 3 400–3 800 MHz och de harmoniserade tekniska villkoren skulle skyddet av den befintliga användningen gynnas av att de trådlösa bredbandsnäten och bredbandstjänsterna byggdes ut enligt vissa bestämda konfigurationer. Dessa konfigurationer skulle inbegripa, men inte begränsas till, små celler, trådlös fast uppkoppling och backhaul-förbindelser i nät för trådlös bredbandstillgång eller kombinationer av dessa.

(12)

Samtidigt som detta beslut inte bör påverka skyddet och den fortsatta driften för andra existerande tjänster i frekvensbanden bör de nya harmoniserade tekniska villkoren också gälla, i den utsträckning det är nödvändigt, de existerande nyttjanderätterna till spektrum inom frekvensbandet 3 400–3 800 MHz för att säkerställa teknisk kompatibilitet mellan befintliga och nya användare av frekvensbandet, garantera effektiv spektrumanvändning och undvika skadlig störning, inbegripet över gränserna mellan unionens medlemsstater.

(13)

Det kan komma att krävas gränsöverskridande överenskommelser för att garantera medlemsstaternas införande av de parametrar som fastställs i detta beslut och därigenom undvika skadlig störning och förbättra spektrumeffektiviteten och konvergensen i spektrumanvändningen.

(14)

De tekniska villkor för spektrumharmonisering för markbundna trådlösa system i frekvensbandet 3 400–3 800 MHz som anges i Cept-rapport 49 säkerställer inte kompatibilitet med vissa befintliga nyttjanderätter för sådana system i detta frekvensband i unionen. Därför bör de befintliga spektrumanvändarna ges lämplig tid att tillämpa de tekniska villkoren i Cept-rapport 49 utan att begränsa tillgången till spektrum i detta band för användare som uppfyller de tekniska villkoren i Cept-rapport 49, och de nationella förvaltningarna bör ges möjlighet att skjuta upp tillämpningen av de tekniska villkoren i detta beslut beroende på efterfrågan på marknaden.

(15)

Beslut 2008/411/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från radiospektrumkommittén.

1.

Artikel 2 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

1.   Utan att det påverkar skyddet för och den fortsatta driften av annan befintlig användning av detta frekvensband, ska medlemsstaterna, på icke-exklusiv grund, anvisa frekvensbandet 3 400–3 800 MHz och göra det tillgängligt för markbundna elektroniska kommunikationsnät, i enlighet med de parametrar som anges i bilagan. Medlemsstaterna behöver inte heller tillämpa de parametrar som anges i bilagan med avseende på de nyttjanderättigheter för markbundna elektroniska kommunikationsnät i frekvensbandet 3 400–3 800 MHz som gällde dagen för antagandet av detta beslut, i den mån utövandet av dessa rättigheter inte hindrar användningen av detta frekvensband i enlighet med bilagan.

2.   Medlemsstaterna ska se till att de system som avses i punkt 1 erbjuder lämpligt skydd för system i angränsande frekvensband.

3.   Medlemsstaterna är inte bundna att genomföra skyldigheterna enligt detta beslut i geografiska områden där samordningen med tredjeländer förutsätter avvikelse från parametrarna i bilagan.

Medlemsstaterna ska göra varje ansträngning som är praktiskt möjlig för att åtgärda sådana avvikelser, vilka de ska anmäla till kommissionen, inklusive uppgifter om vilka geografiska områden som påverkas, och offentliggöra relevant information i enlighet med beslut nr 676/2002/EG.”

2.

I artikel 3 ska följande stycke läggas till:

”Medlemsstaterna ska underlätta överenskommelser om gränsöverskridande samordning i syfte att möjliggöra driften av dessa nät, med hänsyn till befintliga regleringsförfaranden och rättigheter.”

3.

Följande artikel ska införas som artikel 4a:

”Artikel 4a

Medlemsstaterna ska tillämpa de villkor som anges i bilagan senast den 30 juni 2015.

Kommissionen ska rapportera om tillämpningen av detta beslut senast den 30 september 2015.”

4.

Bilagan ska ersättas med texten i bilagan till detta beslut.