(1)

Enligt artikel 21.3 i förordning (EU) nr 1316/2013 ska kommissionen ges befogenhet att, inom ett år efter det att den förordningen har trätt i kraft, anta delegerade akter med närmare angivelser av de finansieringsprioriteringar för transportsektorn som ska återspeglas i arbetsprogrammen under FSE:s löptid för stödberättigande åtgärder enligt artikel 7.2. Den delegerade akt där finansieringsprioriteringarna för transportsektorn anges måste därför antas före arbetsprogrammen.

(2)

Enligt artikel 21.3 bör finansieringsprioriteringarna för transportsektorn beakta de stödberättigande åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 (2) och som förtecknas i artikel 7.2 i förordning (EU) nr 1316/2013.

(3)

De stödberättigande åtgärder som förtecknas i artikel 7.2 i förordning (EU) nr 1316/2013 beskrivs mer utförligt i artiklarna 10 och 11 i samma förordning där också de högsta tillämpliga stödnivåerna för dessa åtgärder anges. Det är därför lämpligt att hänvisa till de åtgärder som förtecknas i dessa artiklar för att närmare ange finansieringsprioriteringarna för transportsektorn.

(4)

Projekt av gemensamt intresse som förtecknas i del I i bilaga I till förordning (EU) nr 1316/2013 kan komma i fråga för stöd i samband med de fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 17.3 i den förordningen. Projekt som inte förtecknas i del I i bilaga I, men som är berättigade till stöd enligt artikel 7.2 i den förordningen kan komma i fråga för stöd i samband med de årliga arbetsprogrammen.

(5)

Eftersom det i artikel 21.3 i förordning (EU) nr 1316/2013 hänvisas till de specifika transportmålen enligt artikel 4.2 i den förordningen är det lämpligt att hänvisa till dessa mål i denna förordning.

(6)

Eftersom finansieringsinstrument kommer att få EU-bidrag inom ramen för de årliga arbetsprogrammen bör motsvarande prioritering inkluderas i den här förordningen.

(7)

Åtgärder för programstöd enligt förteckningen i artikel 5.2 b i förordning (EU) nr 1316/2013, som består av kommissionens utgifter för tekniskt och administrativt stöd för förvaltningen av Fonden för ett sammanlänkat Europa och som högst får uppgå till 1 % av finansieringsramen, kommer inte att omfattas av arbetsprogrammen. Åtgärder för programstöd som bidrar till projekt av gemensamt intresse enligt artikel 7.2 och som avses i artikel 5.2 a i förordning (EU) nr 1316/2013 kommer att omfattas av arbetsprogrammen och inbegrips genom en motsvarande prioritering.

(8)

Alla resurser som avses i artikel 5.1 a i förordning (EU) nr 1316/2013, inklusive medel som överförts från Sammanhållningsfonden, kommer att omfattas av samma arbetsprogram. Enligt artikel 11 i den förordningen ska medel som överförs från Sammanhållningsfonden bli föremål för särskilda ansökningsomgångar.

(9)

Denna förordning bör träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionen officiella tidning, så att det blir möjligt att i tid anta genomförandeakter enligt artikel 17.3 i förordning (EU) nr 1316/2013.

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(1)

Tjänsteleverantörer vars tjänster omfattas av direktiv 2006/123/EG måste via gemensamma kontaktpunkter och på elektronisk väg kunna fullgöra förfaranden och formaliteter som krävs för tillträde till och utövande av deras verksamheter. Inom de gränser som fastställs i artikel 5.3 i direktiv 2006/123/EG kan det fortfarande finnas tillfällen då tjänsteleverantörer måste skicka originalhandlingar, bestyrkta kopior eller auktoriserade översättningar för att fullgöra förfaranden och formaliteter. Tjänsteleverantörerna kan då behöva skicka dokument som signerats elektroniskt av behöriga myndigheter.

(2)

Gränsöverskridande användning av avancerade elektroniska signaturer som stöds av ett kvalificerat certifikat underlättas av kommissionens beslut 2009/767/EG av den 16 oktober 2009 om åtgärder som underlättar användningen av förfaranden på elektronisk väg genom gemensamma kontaktpunkter i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden (2), som bland annat ålägger medlemsstaterna att utföra riskbedömningar innan dessa elektroniska signaturer krävs från tjänsteleverantörer och fastställer regler för medlemsstaternas godkännande av avancerade elektroniska signaturer baserade på kvalificerade certifikat, med eller utan en säker anordning för skapande av signaturer. Beslut 2009/767/EG behandlar dock inte de elektroniska signaturernas format i dokument utfärdade av behöriga myndigheter som måste lämnas in av tjänsteleverantörer för att fullgöra relevanta förfaranden och formaliteter.

(3)

Eftersom behöriga myndigheter i medlemsstaterna för närvarande använder avancerade elektroniska signaturer av olika format för att signera sina dokument elektroniskt kan de mottagande medlemsstaterna som måste behandla dokumenten ställas inför tekniska svårigheter till följd av den mångfald av signaturformat som används. För att möjliggöra för tjänsteleverantörer att fullgöra förfaranden och formaliteter över gränserna på elektronisk väg är det nödvändigt att se till att åtminstone ett visst antal format för avancerade elektroniska signaturer kan stödjas tekniskt av medlemsstaterna när de erhåller dokument som signerats elektroniskt av behöriga myndigheter i andra medlemsstater. Ett fastställande av ett antal format för avancerade elektroniska signaturer som måste stödjas tekniskt av den mottagande medlemsstaten skulle möjliggöra större automatisering och förbättra interoperabiliteten för elektroniska förfaranden över gränserna.

(4)

Till en början omfattades endast basnivån av Etsi-standardiserade format för avancerade elektroniska signaturer av beslutet. Det är lämpligt att även lägga till mer långfristiga Etsi-standardiserade format som underlättar bevarandet på längre sikt av giltighetsrelaterad information för elektroniska signaturer.

(5)

Etsi har offentliggjort nya tekniska specifikationer för basprofiler för avancerade elektroniska signaturer som syftar till att begränsa valen i de aktuella standarderna och därigenom öka interoperabiliteten över gränserna. Dessa profiler omfattar alla överensstämmelsenivåer, från basnivå till långfristig nivå.

(6)

Medlemsstater vars behöriga myndigheter använder elektroniska signaturer av andra format än de som stöds normalt kan ha implementerat valideringsmetoder som gör det möjligt att verifiera deras signaturer även över gränserna. Om så är fallet och för att de mottagande medlemsstaterna ska kunna förlita sig på valideringsverktygen måste informationen om dessa verktyg göras tillgänglig på ett lättåtkomligt sätt, såvida inte den nödvändiga informationen inkluderas direkt i de elektroniska dokumenten, i de elektroniska signaturerna eller i de medier som innehåller de elektroniska dokumenten.

(7)

Detta beslut påverkar inte medlemsstaternas fastställande av vad som utgör en originalhandling, en bestyrkt kopia eller en auktoriserad översättning. Syftet är endast att underlätta verifieringen av elektroniska signaturer om de används i originalhandlingar, bestyrkta kopior eller auktoriserade översättningar som tjänsteleverantörer måste lämna in via gemensamma kontaktpunkter.

(8)

För att göra det möjligt för medlemsstaterna att implementera de nödvändiga tekniska verktygen bör beslutet tillämpas från och med den 1 december 2014.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med tjänstedirektivkommitténs yttrande.

1.

Artikel 1.1 ska ersättas med följande:

2.

Bilagan ska ersättas med bilagan till detta beslut.