(1)

Genom förordning (EG) nr 2603/2000 (2) fastställde rådet de utjämningsåtgärder som tillämpas på import av polyetentereftalat (nedan kallat PET-plast) med ursprung i Indien. Efter en översyn vid giltighetstidens utgång har dessa åtgärder senast bibehållits genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 461/2013 (3).

(2)

Genom förordning (EG) nr 2604/2000 (4) införde rådet de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av PET-plast med ursprung i Indien. Efter en översyn vid giltighetstidens utgång har dessa åtgärder senast bibehållits genom rådets förordning (EG) nr 192/2007 (5). Den 24 februari 2012 inledde kommissionen en efterföljande översyn vid giltighetstidens utgång. Genom genomförandebeslut 2013/226/EU (6) avvisade rådet kommissionens förslag till rådets genomförandeförordning om fortsatt tillämpning av antidumpningstullen på import av PET-plast med ursprung i bland annat Indien och därmed upphörde antidumpningsåtgärderna att gälla.

(3)

År 2000 godtog kommissionen genom beslut 2000/745/EG (7) de prisåtaganden som gjorts i samband med både antidumpnings- och antisubventionsförfarandena från bland annat de indiska företagen Pearl Engineering Polymers Limited (nedan kallat Pearl) och Reliance Industries Limited (nedan kallat Reliance). Genom beslut 2005/697/EG (8) godtog kommissionen 2005 ett åtagande från det indiska företaget South Asean Petrochem Limited, som till följd av en sammanslagning bytt namn till Dhunseri Petrochem & Tea Limited (nedan kallat Dhunseri) (9).

(4)

Genom genomförandebeslut 2014/109/EU (10) återtog kommissionen sitt godtagande av åtagandena från de tre indiska företagen Dhunseri, Reliance och Pearl. Artiklarna 1.4 och 2 i genomförandeförordning (EU) nr 461/2013 samt bilagan till den förordningen bör därför upphöra att gälla. I enlighet med detta bör de slutgiltiga utjämningstullar som infördes genom artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) nr 461/2013 tillämpas på import av PET-plast tillverkad av företagen Dhunseri, Reliance och Pearl (Taric-tilläggsnummer A585 för Dhunseri, A181 för Reliance och A182 för Pearl).

(1)

Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom rådets förordning (EG) nr 221/2008 (2) en slutgiltig antidumpningstull på 17,1 % på import av elektrolytiska mangandioxider som definieras som mangandioxider som framställts genom en elektrolytisk process utan efterföljande värmebehandling och som klassificeras enligt KN-nummer ex 2820 10 00 och har sitt ursprung i Republiken Sydafrika (nedan kallad Sydafrika) (nedan kallade gällande antidumpningsåtgärder).

(2)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande (3) om att giltighetstiden för vissa antidumpningsåtgärder snart kommer att löpa ut mottog kommissionen den 11 december 2012 en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Begäran ingavs av företagen Cegasa International SA och Tosoh Hellas A.I.C. (nedan kallade sökanden), de enda unionstillverkarna av elektrolytiska mangandioxider.

(3)

Begäran grundades på skälet att upphörandet av de gällande antidumpningsåtgärderna sannolikt skulle medföra att för unionsindustrin skadlig dumpning skulle återkomma.

(4)

Efter att genom samråd med den rådgivande kommittén ha fastställt att det förelåg tillräckliga bevis för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång tillkännagav kommissionen den 12 mars 2013 inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning (4) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande).

(5)

Undersökningen om sannolikheten för att dumpningen ska återkomma omfattade perioden från den 1 januari 2012 till den 31 december 2012 (nedan kallad översynsperioden eller ÖP i tabeller). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från den 1 januari 2009 till slutet av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(6)

Kommissionen underrättade officiellt de sökande, den exporterande tillverkaren i Sydafrika, importörerna, de användare inom unionen som enligt vad man kände till var berörda samt dessas organisationer, liksom företrädarna för det berörda exporterande landet om inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång.

(7)

Berörda parter gavs tillfälle att framföra sina synpunkter skriftligen och begära en utfrågning inom den tidsgräns som angetts i tillkännagivandet om ett inledande. Samtliga berörda parter som begärde en utfrågning och visade att det fanns särskilda skäl till att de skulle utfrågas beviljades en utfrågning.

(8)

Mot bakgrund av det begränsade antalet berörda parter som gav sig tillkänna var det inte nödvändigt med stickprovsundersökning av de berörda parterna.

(9)

Svar på frågeformulär mottogs från den exporterande tillverkaren i Sydafrika, de två unionstillverkarna och två användare som tillhör samma koncern av närstående företag.

(10)

Kommissionen införskaffade och kontrollerade all den information som den ansåg nödvändig för att fastställa sannolikheten för att dumpningen ska återkomma och skada ska uppstå samt för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök genomfördes i lokalerna tillhörande följande företag:

(11)

Den 29 oktober 2013 informerade kommissionen samtliga berörda parter om de viktigaste uppgifter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att föreslå att de gällande antidumpningsåtgärderna skulle fortsätta. Parterna gavs återigen möjlighet att lämna synpunkter och de som så begärde beviljades en utfrågning i närvaro av ett förhörsombud. De synpunker som inkom från de berörda parterna övervägdes av kommissionen och dess svar ges nedan.

(12)

Den produkt som berörs av denna översyn är samma produkt som anges i förordning (EG) nr 221/2008, nämligen elektrolytiska mangandioxider som definieras som mangandioxider som framställts genom en elektrolytisk process utan efterföljande värmebehandling, som har sitt ursprung i Republiken Sydafrika och som klassificeras enligt KN-nummer ex 2820 10 00 . Produkten omfattar två huvudtyper, elektrolytiska mangandioxider för kol-zinkbatterier och elektrolytiska mangandioxider för alkaliska batterier.

(13)

Genom översynen bekräftades, liksom genom den ursprungliga undersökningen, att den till unionsmarknaden importerade produkt som utgör föremål för översyn och de produkter som tillverkas och säljs av den exporterande tillverkaren på deras inhemska marknad samt de produkter som tillverkas och säljs inom unionen av unionsindustrin (nedan kallad den likadana produkten) har samma grundläggande fysiska och kemikaliska egenskaper och användningsområden. Av denna anledning betraktas dessa produkter som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(14)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om dumpningen skulle återkomma när åtgärderna upphörde att gälla.

(15)

Unionens import från Sydafrika sjönk till en nästan obefintlig nivå efter införandet av åtgärderna, med endast en mycket liten exporterad mängd under 2010, 2011 och översynsperioden. För att bedöma huruvida den enda kända exporterande tillverkaren Delta EMD (Pty) Ltd (nedan kallad Delta) exporterade till unionen och dumpade priserna under översynsperioden översände kommissionen ett frågeformulär till Delta. Kommissionen erhöll ett svar som inbegrep uppgifter om försäljning på hemmamarknaden, export till unionen och export till andra bestämmelseorter. Svaret kontrollerades i enlighet med nedanstående.

(16)

Deltas försäljning på hemmamarknaden granskades i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen för att utröna huruvida den totala försäljningsvolymen för den likadana produkten till oberoende kunder var representativ i jämförelse med den totala exportförsäljningsvolymen till unionen, dvs. om den totala volymen avseende sådan försäljning stod för minst 5 % av den totala exportförsäljningsvolymen för den produkt som är föremål för unionens översyn.

(17)

Medan försäljningen på hemmamarknaden av den produkt som är föremål för översyn var representativ förekom det ingen försäljning inom normal handel eftersom Deltas försäljning på hemmamarknaden var olönsam. Normalvärdet konstruerades därför enligt artikel 2.3 i grundförordningen.

(18)

Detta gjordes på grundval av den faktiska kostnaden för att tillverka elektrolytiska mangandioxider, till vilket ett rimligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt för vinst lades till i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen.

(19)

Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader beräknades enligt artikel 2.6 c i grundförordningen, eftersom Deltas försäljning inte utgjorde normal handel och eftersom varken artikel 2.6 a eller b i den förordningen var tillämpliga, med tanke på att inga andra exportörer eller tillverkare omfattades av undersökningen och att Delta inte har någon annan försäljning av produkter i samma generella produktkategori. Användning av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader från den ursprungliga undersökningen, vilket gav en nästan identisk procentenhet som de rådande försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna, ansågs därför vara en rimlig metod.

(20)

Efter meddelandet av uppgifter begärde Delta att kommissionen skulle beräkna det konstruerade normalvärdet genom att uttrycka de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som beräknats ovan som en procentandel av tillverkningskostnaden i stället för som en procentandel av omsättningen. Med tanke på att all försäljning på den inhemska marknaden var olönsam skulle användning av omsättning leda till inflaterade försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Kommissionen godtog Deltas påstående och lade när den konstruerade normalvärdet till försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som en procentandel av tillverkningskostnaden per kg från denna översynsundersökning.

(21)

Vinsten beräknades också med hjälp av samma metod som i den ursprungliga undersökningen, dvs. på grundval av den kommersiella utlåningsräntan för långfristiga lån i Sydafrika under översynsperioden i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen. Delta säljer inga andra produkter på hemmamarknaden och det finns inga andra kända tillverkare av elektrolytiska mangandioxider eller andra tillverkare av produkter i samma generella produktkategori i Sydafrika från vilka vinstuppgifter kunde hämtas.

(22)

Efter meddelandet av uppgifter begärde unionsindustrin att kommissionen skulle använda försäljning till USA för att fastställa normalvärdet, eftersom de genomförde försäljningsfunktioner på hemmamarknaden i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

(23)

Denna begäran avslogs eftersom normalvärdet konstruerades enligt artikel 2.3 i grundförordningen med användning av samma metod som i den ursprungliga undersökningen, vilket överensstämmer med artikel 11.9 i den förordningen.

(24)

Den mycket lilla mängd elektrolytisk mangandioxid som exporterades till unionen under översynsperioden såldes direkt till en icke-närstående importör i unionen. I enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen antogs exportpriset vara det pris som betalades till Delta av importören.

(25)

En jämförelse gjordes mellan exportpriset och det konstruerade normalvärdet genom beaktande av påstådda och kontrollerade justeringar enligt artikel 2.10 i grundförordningen, närmare bestämt fraktkostnader, försäkring, kreditkostnader och hanteringsavgifter på exportsidan. Normalvärdet konstruerades på nivån fritt fabrik genom att fraktkostnader och kreditkostnader räknades bort. Kostnaderna för förpackning och tekniskt bistånd räknades inte bort eftersom de redan redovisats i tillverkningskostnaden och därför var inkluderade i både exportpriset och det konstruerade normalvärdet.

(26)

Den elektrolytiska mangandioxid som såldes till unionen av Delta under översynsperioden anses inte ha sålts till ett dumpat pris. Den berörda mängden var emellertid ytterst liten och detta resultat kunde följaktligen inte anses fullt tillförlitligt för att fastställa sannolikheten för att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna upphör.

(27)

Eftersom inga slutsatser kunde dras från försäljningen till unionen under översynsperioden analyserade kommissionen huruvida det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärden upphörde. Detta gjordes genom att följande delar analyserades: exportpriset från Sydafrika till andra bestämmelseorter, tillverkningskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Sydafrika samt attraktionskraften hos unionsmarknaden och marknaderna i andra tredjeländer.

(28)

Delta tillverkar både elektrolytiska mangandioxider för alkaliska batterier och elektrolytiska mangandioxider för kol-zinkbatterier, och med tanke på att det finns en marknad i unionen för elektrolytiska mangandioxider för alkaliska batterier och även (i mindre utsträckning) för elektrolytiska mangandioxider för kol-zinkbatterier, undersökte kommissionen exportpriset för båda typerna till tredjeländer under översynsperioden. Denna försäljning jämfördes sedan med det konstruerade normalvärdet i enlighet med ovannämnda beräkningssätt, med beaktande av skillnader som påverkar prisjämförbarheten.

(29)

Deltas viktigaste exportmarknad stod för omkring två tredjedelar av Deltas totala export under översynsperioden och var inte dumpad. Emellertid framkom det att försäljningen av elektrolytisk mangandioxid för alkaliska batterier till andra bestämmelseorter (såsom Thailand, Korea, Kina och Brasilien), som såldes i mindre mängder, exporterades till dumpat pris, med dumpningsmarginaler på 2–21 %. Om exportförsäljningen av elektrolytiska mangandioxider för kol-zinkbatterier till andra bestämmelseorter beaktades, som mestadels såldes till låga priser och i små mängder, var dumpningsmarginalerna högre, från 13 till 66 %.

(30)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade unionsindustrin att kommissionen borde bortse från försäljningen till USA under översynsperioden eftersom priserna till denna marknad inte var en lämplig vägledning för nivån för sannolikt pris på försäljning till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra.

(31)

Delta begärde å sin sida att kommissionen efter meddelandet av uppgifter skulle ägna särskild uppmärksamhet åt försäljningen till USA, som utgör den allra största delen av företagets export av elektrolytiska mangandioxider för alkaliska batterier och är den marknad som är mest jämförbar med unionen.

(32)

Kommissionen analyserade all exportförsäljning till samtliga bestämmelseorter, beräknade ett genomsnittligt vägt exportpris på Deltas export till alla andra bestämmelseorter utanför EU, men gjorde också en mycket noggrann undersökning av exportpriserna till individuella tredjeländer. Vid övervägandet av sannolikheten för att dumpning ska återkomma befanns all exportförsäljning till alla bestämmelseorter var relevant, särskilt med tanke på de avsevärda prisskillnader som konstaterades på olika exportmarknader.

(33)

USA-marknaden har sina egna speciella egenskaper, vilket gör att Delta kan ta ut betydligt högre priser där än på andra håll. I USA är efterfrågan också betydligt större än den inhemska tillgången. Det finns dessutom stora inträdeshinder för ett stort antal möjliga konkurrenter eftersom höga antidumpningstullar gäller för import från Kina och Australien.

(34)

Under dessa omständigheter finns det inget skäl till att kommissionen endast skulle grunda sina slutsatser på det genomsnittliga exportpriset eller bara undersöka exportförsäljningen till ett enda land, i stället för att analysera all exportförsäljning till alla bestämmelseorter.

(35)

Deltas prisbeteende gentemot andra exportmarknader än unionen visar att även om företagets export till sin viktigaste marknad (USA) inte såldes till dumpade priser, var försäljning till andra bestämmelseorter dumpad. Ytterligare indikatorer, som anges nedan, är därför nödvändiga för att bedöma sannolikheten för att dumpning skulle återkomma om åtgärderna upphör.

(36)

Delta har outnyttjad kapacitet för tillverkning av elektrolytisk mangandioxid för att kunna återuppta exporten till unionen i betydande omfattning om åtgärderna skulle upphöra. Delta har beräknat, och kommissionen bekräftat, att denna outnyttjade kapacitet uppgår till 4 000–6 000 metriska ton per år. I denna beräkning beaktas elbrist, som är vanligt förekommande i Sydafrika, och avfallsvolymer. Mot bakgrund av vissa svårigheter med att upprätthålla kvalitetsnivån vid en manuell anläggning gör kommissionen den försiktiga uppskattningen att 2 000–3 000 metriska ton per år skulle utgöras av elektrolytiska mangandioxider för alkaliska batterier, medan resten skulle utgöras av elektrolytiska mangandioxider för kol-zinkbatterier. Båda typerna skulle dock lämpa sig för unionsmarknaden. En del av mängden elektrolytiska mangandioxider för kol-zinkbatterier kan absorberas av andra tredjelandsmarknader, men det finns inga tecken på att den omfattande outnyttjade kapaciteten för elektrolytiska mangandioxider för alkaliska batterier skulle kunna få avsättning på andra tredjelandsmarknader eller på hemmamarknaden.

(37)

I samband med kontrollen konstaterade Delta att företaget sedan länge är etablerat som tilläggsleverantör till sina kunder på USA-marknaden, varvid de fyller det lediga utrymmet när inhemska tillverkare inte kan tillverka tillräckligt stora mängder. Deltas export till USA har legat på en stabil nivå under de senaste fyra åren, av vilket man kan dra slutsatsen att det inte fanns någon möjlighet för Delta att öka sin försäljning till USA. Om det hade varit möjligt att öka exporten till USA skulle Delta redan ha gjort detta för att dra nytta av de högre priser som råder på USA-marknaden samt av de stordriftsfördelar som skulle uppstå genom tillverkning av större mängder.

(38)

Deltas försäljning till den asiatiska marknaden hade en tydligare inriktning på elektrolytisk mangandioxid för kol-zinkbatterier. Deltas försäljning till Asien utgör 50 % av dess totala försäljning av elektrolytisk mangandioxid för kol-zinkbatterier. Kina har inhemska tillverkare av elektrolytisk mangandioxid och Deltas export till Kina under undersökningsperioden förblev begränsad till en mycket liten mängd elektrolytisk mangandioxid för alkaliska batterier. Eftersom exporten av elektrolytisk mangandioxid till Japan för närvarande är föremål för antidumpningsåtgärder och eftersom Japan har inhemska tillverkare av elektrolytisk mangandioxid är det osannolikt att Deltas outnyttjade kapacitet skulle kunna få avsättning på denna marknad. Därför är det osannolikt att Delta skulle kunna få avsättning för sin outnyttjade kapacitet vad gäller elektrolytisk mangandioxid för alkaliska batterier på den asiatiska marknaden.

(39)

Efter meddelandet av uppgifter påpekade unionsindustrin att Deltas outnyttjade kapacitet var mycket högre än vad som anges ovan, och lyfte fram flera faktorer som skulle antyda att så var fallet. De uppgav även att hela Deltas outnyttjade kapacitet skulle kunna användas för att tillverka elektrolytisk mangandioxid för alkaliska batterier av en kvalitet som kan säljas på unionsmarknaden till dumpade priser.

(40)

Unionsindustrin uppgav också att det var mycket sannolikt att Deltas export till USA skulle minska inom en snar framtid, dels eftersom en USA-tillverkare redan hade aviserat ökningar av sin tillverkningskapacitet och dels till följd av en mycket sannolik minskad efterfrågan på elektrolytisk mangandioxid i USA till följd av att en användare hade meddelat sitt utträde från marknaden. Unionsindustrin hävdade dessutom att försäljningen från Sydafrika till USA redan hade börjat minska efter utgången av undersökningsperioden. Detta skulle innebära att Delta eventuellt hade ytterligare mängder elektrolytisk mangandioxid för alkaliska batterier, som mycket sannolikt skulle avledas till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra.

(41)

Deltas anläggning, kapacitet och tillverkningskapacitet kontrollerades av kommissionen under undersökningen. Såsom anges ovan stödde sig kommissionen på försiktiga beräkningar, särskilt den försiktiga beräkningen av en uppdelning mellan tillverkning för alkaliska batterier och kol-zinkbatterier, baserat på Deltas användning av sin outnyttjade kapacitet. Även med denna försiktiga beräkning fastställdes en betydande outnyttjad kapacitet med tanke på förbrukningen i unionen av den berörda produkten, som kan användas för att tillverka elektrolytisk mangandioxid för alkaliska batterier.

(42)

När det gäller påståendet om den sannolika utvecklingen av Deltas export till USA tyder de bevis som lagts fram för kommissionen på att exporten kan utsättas för press om USA:s kapacitet för elektrolytisk mangandioxid skulle fortsätta att öka och efterfrågan fortsätta att minska.

(43)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade en användare att Deltas outnyttjade kapacitet är låg, med tanke på att Delta hade en marknadsandel på 60–70 % före införandet av åtgärderna. Även med en försiktig beräkning av Deltas outnyttjade kapacitet skulle Delta, om denna outnyttjade kapacitet används för att exportera till unionen, enkelt kunna öka sin marknadsandel betydligt, utan hänsyn till möjligheten att exporten till andra bestämmelseorter skulle kunna omdirigeras till unionen. En sådan utveckling skulle leda till en ytterligare ökning av Deltas möjliga marknadsandel.

(44)

Delta har sedan länge haft en lönsam försäljningskanal till USA och ingenting framkom som skulle antyda att det ligger i företagets intresse av att avsiktligt dirigera om delar av denna försäljning till unionen. Emellertid skulle den outnyttjade kapacitet som framkom vid undersökningen, eller åtminstone en betydande del av den, sannolikt bara kunna riktas mot unionen av de orsaker som nämns i ovanstående skäl. Inte minst för att unionsmarknaden är en av världens största marknader. Dessutom var unionsmarknaden, innan gällande antidumpningsåtgärder trädde i kraft, mycket attraktiv för Delta, eftersom Delta hade en marknadsandel på 60–70 %.

(45)

Om Delta skulle priskonkurrera med unionstillverkarna skulle företaget tvingas sänka sina exportpriser och följaktligen sälja till dumpade priser för att anpassa sig till de priser som tagits ut av en unionstillverkare under översynsperioden. Delta skulle även kunna omdirigera sin export av elektrolytisk mangandioxid för alkaliska batterier som för närvarande säljs till tredjeländer (utöver USA) till unionen till dumpade priser, eftersom unionsmarknaden är mer attraktiv än andra marknader än USA-marknaden på grund av dess generellt högre priser. Om Delta i framtiden skulle behöva minska mängden elektrolytisk mangandioxid som exporteras till USA skulle unionsmarknaden dessutom bli en mycket sannolik bestämmelseort för sådana ytterligare tillgängliga mängder.

(46)

Efter meddelandet av uppgifter påpekade Delta att dess prispolicy var att endast sälja på unionsmarknaden om man kunde få ett lönsamt pris.

(47)

Så kan vara fallet eller inte, men en lönsam försäljning kan fortfarande vara dumpad om exportpriset förblir lägre än normalvärdet. I alla händelser kunde Delta inte lämna några bevis till stöd för detta påstående, eftersom företaget inte har exporterat några betydande mängder till unionen under de senaste fem åren. Dessutom hävdade unionsindustrin att syftet med Deltas försäljning av små mängder elektrolytisk mangandioxid till unionen under undersökningsperioden var att behålla sin certifiering hos kunder i unionen.

(48)

Delta påpekade också att det genomsnittliga importpriset på elektrolytisk mangandioxid till unionen uppgick till 1 809 euro per metriskt ton under 2012, vilket översteg normalvärdet. Enligt Deltas åsikt visar detta att företaget kunde konkurrera med andra importörer utan dumpning.

(49)

Denna genomsnittliga siffra består emellertid av extremt dyr import från USA och mycket billigare import från Kina. Importen från USA kunde inte tas med i denna jämförelse eftersom den ytterst höga prisnivån, upp till tre eller fyra gånger högre än de normalpriser som tas ut på unionsmarknaden, gjorde att kommissionen ifrågasatte dessa prisers tillförlitlighet och/eller den importerade produkten. Om Delta skulle priskonkurrera med den kinesiska importen, vid cirka 1 200 euro per metriskt ton, skulle företaget dumpa på unionsmarknaden.

(50)

Mot bakgrund av ovanstående är det sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna upphörde. Elektrolytiska mangandioxider för alkaliska batterier är den produkttyp som tillverkas av Delta som mest sannolikt skulle säljas till unionen om åtgärderna skulle upphöra, eftersom det är den produkttyp som Delta tidigare har exporterat. Elektrolytiska mangandioxider för alkaliska batterier är dessutom den produkt som det fortfarande råder störst efterfrågan på i unionen. Undersökningen visade att försäljningen av elektrolytisk mangandioxid för alkaliska batterier till bestämmelseorter som Sydkorea, Kina och Brasilien exporterades till dumpade priser, med dumpningsmarginaler på 2–21 %.

(51)

Dessutom är Deltas outnyttjade kapacitet av en betydande omfattning jämfört med förbrukningen i unionen under översynsperioden. Om denna kapacitet skulle användas till att exportera till unionen och priskonkurrera med unionstillverkarna eller med den stora importen från tredjeländer, finns det en stor sannolikhet för att sådan export skulle ske till dumpade priser.

(52)

Under översynsperioden tillverkades den likadana produkten av två tillverkare i unionen, THA och Cegasa, vilka samarbetade fullt ut i samband med undersökningen. I den ursprungliga undersökningen var Cegasa, som vid tidpunkten inte tillverkade för den öppna marknaden utan endast för användning inom samma koncern, inte en klagande och varken samarbetade med eller invände mot undersökningen.

(53)

Efter meddelandet av uppgifter ifrågasatte en berörd part Cegasas tillåtlighet som sökande i förfarandet för översyn vid giltighetstidens utgång, eftersom företaget inte var en klagande i den ursprungliga undersökningen och inte tillverkade för den öppna marknaden, vilket innebär att företaget inte led skada vid det tillfället. Detta påstående avvisades eftersom en begäran om översyn vid giltighetstidens utgång måste inges av unionstillverkare eller för unionstillverkares räkning, men inte nödvändigtvis (endast) av ursprungliga klagande.

(54)

De båda unionstillverkarna står för all tillverkning av elektrolytisk mangandioxid inom unionen och utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 och artikel 5.4 i grundförordningen.

(55)

Vad gäller skadeanalysen har, tack vare samarbetet med hela unionsindustrin, samtliga skadeindikatorer kunnat fastställas på mikroekonomisk nivå. För att skydda konfidentiella uppgifter läggs alla uppgifter fram i indexerad form eller anges som intervall.

(56)

Unionsförbrukningen fastställdes på grundval av i) unionsindustrins bekräftade försäljningsvolymer på unionsmarknaden, ii) bekräftade importvolymer från den sydafrikanska tillverkaren och iii) import från andra länder på grundval av uppgifter från Eurostat.

(57)

Unionsförbrukningen av elektrolytisk mangandioxid låg kvar på en stabil nivå mellan 2009 och översynsperioden. Den steg under 2010 och 2011, men gick tillbaka till 2009 års nivåer under 2012.

Tabell 1

(58)

Efter åtgärdernas införande upphörde importen från Sydafrika så gott som helt.

Tabell 2

(59)

Den mycket begränsade försäljningen av elektrolytisk mangandioxid från Sydafrika till unionen under översynsperioden underskred inte unionsindustrins priser. Emellertid kan denna försäljning, med tanke på sin ytterst begränsade volym, inte tjäna som underlag till någon meningsfull slutsats.

(60)

En jämförelse gjordes därför också med priserna för elektrolytisk mangandioxid som tillverkas och säljs av unionsindustrin och motsvarande som tillverkas i Sydafrika och säljs till resten av världen, på grundval av två scenarier: inklusive och exklusive USA-försäljning. Skälet till att göra en analys där Deltas exportpris till USA exkluderas baserades på den särskilda marknadssituationen i USA, som leder till mycket höga priser jämfört med Deltas exportpriser till andra länder (se skälen ovan).

(61)

Genom jämförelsen framkom att försäljningen från Sydafrika till resten av världen under översynsperioden inte understeg unionsindustrins priser om försäljningspriserna till USA beaktades, men att de understeg unionsindustrins priser om försäljningen till USA exkluderades. Deltas exportpriser understeg dessutom unionsindustrins priser även om försäljningen till USA exkluderades.

(62)

Efter meddelandet av uppgifter vidhöll unionsindustrin att Deltas priser till USA inte ger någon antydan om företagets framtida prissättning till unionen och att sådana priser inte borde beaktas till följd av strukturella skillnader mellan unions- och USA-marknaden. Delta upprepade å sin sida att USA-marknaden är en mogen marknad för elektrolytisk mangandioxid, där inhemska tillverkare och importörer konkurrerar fritt och där det finns många användare, inklusive användare som även är närvarande i unionen. Till följd av detta borde Deltas försäljning till USA inte exkluderas. Dessutom ansåg Delta att kommissionen i sin beräkning av underskridande av efterfrågan i den ursprungliga undersökningen inte borde ha använt det vinstmål som uppnåtts av unionsindustrin i frånvaro av dumpad import.

(63)

I detta fall, där importen från det berörda landet praktiskt taget upphörde efter införandet av de ursprungliga åtgärderna, måste den undersökande myndigheten göra en långsiktig analys som grundas på ett antal rimliga antaganden, däribland Deltas sannolika försäljningspris på elektrolytisk mangandioxid till unionen om de gällande antidumpningsåtgärderna skulle tillåtas upphöra.

(64)

Det är ett obestritt faktum att alla marknader för elektrolytisk mangandioxid (USA, EU, Asien) är olika och att tillverkarna använder olika prissättningsstrategier, inte bara med tanke på sina tillverkningskostnader utan även sin produktionskapacitet i mållandet, behovet av att (åter)vinna marknadsandelar och de lokala konkurrensförhållandena. Det är också ett obestritt faktum att Deltas priser på försäljningen av elektrolytisk mangandioxid till USA-marknaden är betydligt högre än på andra marknader. Därför förväntas det att Deltas framtida priser till unionen inte kommer att avgöras av företagets nuvarande priser till USA, utan att man kommer att anpassa sig till de särskilda villkor och förhållanden som råder på unionsmarknaden.

(65)

I meddelandet av uppgifter jämfördes endast Deltas försäljningspriser för elektrolytiska mangandioxider för alkaliska batterier till olika marknader med det konstruerade normalvärdet i beräkningarna av dumpning, medan även Deltas försäljning av en typ av elektrolytiska mangandioxider för kol-zinkbatterier togs med i beräkningarna av prisunderskridande. Efter meddelandet av uppgifter påpekade unionsindustrin att hela Deltas försäljning av både elektrolytiska mangandioxider för alkaliska batterier och elektrolytiska mangandioxider för kol-zinkbatterier borde beaktas i beräkningarna av dumpning och skada. Delta hävdade dock att eftersom den allra största delen av unionens förbrukning och Deltas export till unionen består av elektrolytiska mangandioxider för alkaliska batterier, borde försäljningen av elektrolytiska mangandioxider för kol-zinkbatterier inte beaktas alls.

(66)

Kommissionen har dragit slutsatsen att både elektrolytiska mangandioxider för alkaliska batterier och elektrolytiska mangandioxider för kol-zinkbatterier, av samtliga typer, bör beaktas i beräkningarna av både dumpning och skada, av följande huvudsakliga skäl: För det första och som nämns ovan, finns det även en marknad för och följaktligen efterfrågan på elektrolytiska mangandioxider för kol-zinkbatterier i unionen, även om den är mindre än marknaden för elektrolytiska mangandioxider för alkaliska batterier, och även denna marknad kan alltså vara av intresse för Deltas export till unionen. För det andra tillverkas elektrolytiska mangandioxider för alkaliska batterier och kol-zinkbatterier vid samma anläggning och i samma produktionslinje med användning av samma råvara och samma tillverkningsprocess. Beroende på inställningarna av parametrarna i elektrolysprocessen (strömtäthet, temperatur, elektrolytkoncentration osv.) kan tillverkare av elektrolytisk mangandioxid välja att tillverka alkaliska batterier eller kol-zinkbatterier. Därför är det lämpligare att beräkna prisunderskridande genom att jämföra det genomsnittliga exportpriset på Deltas elektrolytiska mangandioxid (både alkaliska batterier och kol-zinkbatterier) med det genomsnittliga försäljningspris som unionstillverkare av elektrolytisk mangandioxid tillämpar.

(67)

När det gäller analysen av underskridande av efterfrågan i den ursprungliga undersökningen använde kommissionen det vinstmål som uppnåtts av unionsindustrin som referens i frånvaro av dumpad import, vilken motsvarar den vinst som en kapitalintensiv industri som tillverkare av elektrolytisk mangandioxid kan förvänta sig att nå under normala konkurrensförhållanden. Frågan om lämpligaste vinstmål är emellertid irrelevant i denna översyn vid giltighetstidens utgång. Kommissionen bekräftar också att den upphörda dumpningen ledde till att skadan till följd av prisunderskridandet inte fortsatte. Analysen har därför en långsiktig inriktning och syftar till att förutsäga sannolikheten för återkommande skada i händelse av sannolik återkommande dumpning.

(68)

Delta hävdade att kostnaderna efter import föreföll vara underskattade eftersom transportkostnaderna för den produkt som levererats till kunder från hamnen i Antwerpen inte beaktades.

(69)

Kommissionen jämförde emellertid unionsindustrins priser fritt fabrik med exportörens pris vid unionens gräns, och kostnaderna efter import omfattade därför endast hantering och provning, inte transportkostnader. Detta påstående avvisades därför.

(70)

Följande tabell visar utvecklingen vad gäller import från andra tredjeländer under skadeundersökningsperioden i fråga om volym och marknadsandel samt genomsnittligt pris för denna import.

Tabell 3

(71)

Volymen på importen till unionen från andra tredjeländer av elektrolytisk mangandioxid minskade under skadeundersökningsperioden. Priserna på denna import överstiger unionsindustrins genomsnittliga prisnivå och Deltas priser för andra marknader, med undantag för USA, under översynsperioden. Såsom nämns ovan är värdet 1 809 euro per ton ett genomsnitt som består av mycket olika importpriser, som sträcker sig från lågprisimport från Kina till import till mycket höga priser från USA. De registrerade priserna på import från USA är ytterst höga jämfört med alla andra prisintervall från unionstillverkare, Delta och andra exportörer, och det är inte rimligt att förlita sig på dem för att utföra analysen. Detta genomsnitt kan därför inte i sig användas som referenspris för framtida import från Sydafrika. Delta skulle inte priskonkurrera med USA-importen, utan med unionsindustrins priser.

(72)

Alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden granskades i enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen.

(73)

Unionens produktion steg med 6 % mellan 2009 och översynsperioden. Närmare bestämt steg den med 7 procentenheter mellan 2009 och 2011, för att sedan minska med 1 procentenhet under översynsperioden.

Tabell 4

(74)

Unionstillverkarnas produktionskapacitet ökade med 9 % under hela skadeundersökningsperioden, huvudsakligen på grund av småskaliga förbättringar av produktionsprocessen (dvs. inga större investeringar i nya anläggningar eller ny utrustning).

(75)

Eftersom kapacitetsökningen var större än produktionsökningen minskade kapacitetsutnyttjandet med 3 procentenheter.

Tabell 5

(76)

Lagervolymen låg kvar på en stabil nivå under skadeundersökningsperioden. Den sjönk under 2011 men återgick till 2009 års nivåer under översynsperioden.

Tabell 6

(77)

Volymen på unionstillverkarnas försäljning till icke-närstående kunder på unionsmarknaden ökade med 10 % mellan 2009 och översynsperioden. Under 2011 ökade den med 20 % jämfört med 2009, men sedan minskade den kraftigt med 10 procentenheter under översynsperioden.

Tabell 7

(78)

Unionstillverkarnas marknadsandel ökade med 10 procentenheter mellan 2009 och översynsperioden. Denna ökning av marknadsandelen beror på en minskning av marknadsandelen för import till unionen.

Tabell 8

(79)

Såsom anges i tabell 1 höll sig förbrukningen i unionen på en stabil nivå mellan 2009 och översynsperioden. Ingen av de andra indikatorerna visar någon väsentlig tillväxt på unionsmarknaden för den produkt som utgör föremål för översynen.

(80)

Sysselsättningsnivån i unionsindustrin minskade med 9 procentenheter mellan 2009 och översynsperioden.

Tabell 9

(81)

Produktiviteten hos unionsindustrins arbetskraft, mätt som produktion (i ton) per anställd och år, ökade med 18 % under skadeundersökningsperioden. Detta är ett resultat av att produktionen ökade med 6 % samtidigt som sysselsättningen sjönk med 9 %. Detta är särskilt tydligt för 2011, då produktionen ökade medan sysselsättningen fortsatte att sjunka och produktionen var 20 procentenheter högre än 2009.

Tabell 10

(82)

Unionsindustrins årliga genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden till icke-närstående kunder sjönk med 11 % mellan 2009 och översynsperioden.

Tabell 11

(83)

Eftersom importen från Sydafrika upphörde så gott som helt efter införandet av de gällande antidumpningsåtgärderna kan dumpningsmarginalernas storlek inte bedömas. Mot bakgrund av de centrala ekonomiska indikatorer som anges ovan och fortsättningsvis nedan konstaterades att unionsindustrin fortfarande befinner sig i en bräcklig och sårbar situation.

(84)

Trots lägre totala arbetskraftskostnader ökade den genomsnittliga arbetskostnaden under skadeundersökningsperioden på grund av att den totala arbetskraften krympt.

Tabell 12

(85)

Under skadeundersökningsperioden halverades lönsamheten mellan 2009 och översynsperioden, uttryckt i procent av nettoförsäljningen, vad gäller unionsindustrins försäljning av den likadana produkten på unionsmarknaden till icke-närstående kunder. Lönsamheten under översynsperioden är betydligt lägre än lönsamhetsmålet enligt den ursprungliga undersökningen, vilket fastställdes till den lönsamhetsnivå som uppnåddes av unionsindustrin i frånvaro av skadlig dumpning.

(86)

Avkastningen på investeringar, uttryckt som lönsamheten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde, följde i stort sett lönsamhetsutvecklingen.

Tabell 13

(87)

Nettokassaflödet från rörelseverksamheten sjönk avsevärt under skadeundersökningsperioden, även om det förblev positivt med undantag för år 2010.

Tabell 14

(88)

Det finns inga tecken på att unionsindustrin skulle ha haft svårt att anskaffa kapital om den skulle ha försökt, men inga större investeringar gjordes under skadeundersökningsperioden och följaktligen sattes unionsindustrin aldrig på prov.

(89)

Unionsindustrins årliga investeringar i tillverkningen av den likadana produkten nästan halverades mellan 2009 och översynsperioden. Närmare bestämt minskade den 2010, ökade 2011 och minskade återigen under översynsperioden. Den branta nedgången i fråga om investeringar mellan 2011 och översynsperioden kan delvis förklaras av att unionsindustrin redan under skadeundersökningsperioden genomförde sina planerade större nödvändiga investeringar.

Tabell 15

(90)

En analys av de ekonomiska indikatorerna visar att unionsindustrin ökade sin produktion och försäljning under skadeundersökningsperioden. Den konstaterade kvantitetsökningen, som i sig inte var betydande, bör emellertid ses mot bakgrund av den ökade produktionskapaciteten och nedgången i försäljningspriser, vilket ledde till att unionstillverkarnas kapacitetsutnyttjande och försäljningspris per enhet sjönk med 3 respektive 11 procentenheter.

(91)

Samtidigt försämrades unionsindustrins ekonomiska situation i fråga om lönsamhet, avkastning på investeringar, sysselsättning och kassaflöde. I synnerhet lönsamheten, som utgör en viktig indikator på tillståndet för unionsindustrin, ligger fortfarande avsevärt under målet enligt den ursprungliga undersökningen. Unionsindustrin har fortfarande inte återhämtat sig fullständigt från effekterna av den tidigare dumpningen och befinner sig fortfarande i en bräcklig situation, vilket innebär att den är mycket sårbar för eventuellt återkommande dumpad import. De genomsnittliga försäljningspriserna har sjunkit med åren och skulle med all sannolikhet sjunka ytterligare om dumpad import från Sydafrika skulle återkomma och därigenom förvärra unionsindustrins redan bräckliga situation.

(92)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade vissa berörda parter att den rådande bräckliga och sårbara situationen för unionsindustrin varken berodde på dumpad import från Sydafrika eller på effekterna från tidigare dumpning.

(93)

De konstaterade att tendenserna för de centrala ekonomiska indikatorer som visas ovan rörde en period (från 2009 fram till utgången av översynsperioden) där i) de ursprungliga antidumpningsåtgärderna redan hade varit i kraft under en tid, ii) importen från Sydafrika hade upphört så gott som helt, och iii) en ny aktör (Cegasa) trädde in på den öppna unionsmarknaden. De berörda parterna granskade de ekonomiska indikatorerna för de två unionstillverkarna separat i stället för att lägga ihop dem, och drog slutsatsen att unionsindustrin befann sig i en svår situation till följd av nyligen uppkommen intern konkurrens mellan de enda två unionstillverkarna på marknaden.

(94)

Dessa berörda parter hävdade särskilt att kommissionen inte hade tagit hänsyn till de genomgripande förändringar som skett inom unionsindustrin sedan 2009. De konstaterade att de ekonomiska indikatorerna för den ursprungliga och enda klaganden (THA) förbättrades dramatiskt efter införandet av antidumpningsåtgärder, vilket innebar att alla effekter av den tidigare dumpningen undanröjdes. Därefter omlokaliserade den andra unionstillverkaren Cegasa, som tidigare endast tillverkade elektrolytisk mangandioxid för användning inom samma koncern, emellertid sin batteritillverkningsanläggning utanför unionen. Till följd av detta kunde Cegasa frigöra en betydande mängd elektrolytisk mangandioxid för den öppna marknaden och började sälja den till ett lågt pris, vilket innebar att företaget konkurrerade med den enda andra unionstillverkaren och utövade en stark press nedåt på priser, kapacitetsutnyttjande och lönsamhet.

(95)

Kommissionen hade i meddelandet av uppgifter redan bekräftat förändringen av unionsindustrins sammansättning jämfört med den ursprungliga undersökningen. Denna utveckling har varit positiv och visar att marknaden är öppen och att konkurrensen ökar mellan de olika aktörerna, även på importsidan.

(96)

Kommissionen instämmer också i att under dessa omständigheter och särskilt i frånvaro av import från Sydafrika kan unionsindustrins rådande situation inte bero på dumpningen från Sydafrika och kan därför inte klassificeras som ”fortsatt skada”.

(97)

Kommissionen har granskat de samlade tendenserna för båda unionstillverkarna sedan 2009 och har dragit slutsatsen att de centrala ekonomiska indikatorerna inte är gynnsamma och att unionsindustrin befinner sig i ett bräckligt och sårbart tillstånd. Eftersom det inte förekommer någon import från Sydafrika kan Deltas dumpningsmetoder naturligtvis inte vara orsaken. I en översyn vid giltighetstidens utgång, som inriktas på sannolikheten för återkommande dumpning och skada om åtgärderna skulle upphöra, är dumpning, skada och orsakssamband under översynsperioden emellertid inte de avgörande faktorerna i analysen.

(98)

Därför drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin fortfarande befinner sig i en bräcklig och sårbar situation och att dess lönsamhet befinner sig långt från de nivåer som man skulle förvänta sig i en så kapitalintensiv industri. En jämförelse med den ursprungliga undersökningen kan endast göras för en unionstillverkare, eftersom den andra unionstillverkaren inte sålde på den öppna unionsmarknaden vid den tidpunkten. För den unionstillverkaren var vinsterna under översynsperioden betydligt lägre än under den ursprungliga undersökningen i frånvaro av dumpad import.

(99)

Den enda kända sydafrikanska tillverkaren av elektrolytisk mangandioxid (Delta) har outnyttjad kapacitet och en potential att återuppta en kvantitativt omfattande export till unionsmarknaden. Under den ursprungliga skadeundersökningsperioden (2002–2005/2006) ökade Deltas marknadsandel starkt från omkring 30–40 % till 60–70 %. Delta har alltså redan visat sin kapacitet att snabbt öka exportvolymerna till unionen.

(100)

Deltas cif-exportpriser till andra marknader, exklusive USA, och inklusive alla typer av elektrolytisk mangandioxid, var lägre än unionsindustrins priser under översynsperioden och underskred dem. Lägre priser på de andra marknaderna skulle kunna vara ett incitament för Delta att omdirigera denna export till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra.

(101)

Med tanke på den outnyttjade kapacitet som fastställdes i samband med undersökningen, mättnaden på andra exportmarknader tillsammans med unionsmarknadens attraktionskraft skulle Delta med all sannolikhet försöka att återta den betydande andel av unionsmarknaden som gick förlorad efter det att de gällande åtgärderna infördes. Såsom konstateras ovan skulle Delta behöva exportera till dumpade priser för att kunna återta marknadsandelar. Utan antidumpningstullar på import av elektrolytisk mangandioxid med ursprung i Sydafrika skulle eventuell återkomst av dumpad import följaktligen innebära en ännu starkare prispress på unionsindustrin och med all sannolikhet orsaka betydande skada.

(102)

Om åtgärderna skulle upphöra skulle den dumpade importen från Sydafrika med all sannolikhet återkomma, vilket skulle leda till en prispress nedåt för unionsindustrin och en försämring av dess ekonomiska situation. Ett upphörande av åtgärderna mot Sydafrika skulle därför sannolikt leda till att skadan skulle återkomma eftersom den redan bräckliga och sårbara situation som unionsindustrin har konstaterats befinna sig i för närvarande sannolikt skulle förvärras.

(103)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida ett bibehållande av de befintliga antidumpningsåtgärderna mot Sydafrika skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika berörda intressena.

(104)

Samtliga berörda parter gavs tillfälle att framföra sina synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(105)

I den ursprungliga undersökningen ansågs införandet av åtgärder inte strida mot unionens intresse. Eftersom denna undersökning är en översyn innehåller den en analys av en situation där antidumpningsåtgärder redan har införts, vilket möjliggör en bedömning av eventuell otillbörlig negativ inverkan på de berörda parterna från de befintliga antidumpningsåtgärderna.

(106)

Trots slutsatserna om sannolikheten för att den skadliga dumpningen ska återkomma undersökte kommissionen huruvida det förelåg tvingande skäl som skulle leda till slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla åtgärderna mot import av elektrolytisk mangandioxid med ursprung i Sydafrika.

(107)

Även om de gällande antidumpningsåtgärderna hindrade dumpad import från att nå unionsmarknaden befinner sig unionsindustrin fortfarande i en instabil och sårbar situation, vilket bekräftas av den negativa utvecklingen för vissa nyckelindikatorer avseende skador.

(108)

Om åtgärderna skulle upphöra skulle unionsindustrins rådande situation sannolikt fortsätta och försämras ytterligare mot bakgrund av det troliga inflödet av betydande mängder dumpad import från Sydafrika. Detta inflöde skulle bland annat orsaka förlorade marknadsandelar, lägre försäljningspriser, lägre kapacitetsutnyttjande och överlag en allvarlig försämring av unionsindustrins finansiella situation.

(109)

Det står därför klart att bibehållandet av antidumpningsåtgärderna mot Sydafrika inte skulle strida mot unionsindustrins intresse.

(110)

Under den ursprungliga undersökningen framkom det att införandet av åtgärder sannolikt inte skulle få någon allvarlig negativ inverkan på situationen för importörerna i unionen. Inga handlare/importörer samarbetade i den aktuella undersökningen. Då det inte finns några bevis för att de gällande åtgärderna skulle ha påverkat importörerna i någon betydande grad kan man dra slutsatsen att ett bibehållande av åtgärderna inte kommer att påverka importörerna inom unionen negativt i någon större utsträckning.

(111)

Samtliga kända användare av elektrolytisk mangandioxid (som används som råvara av batteritillverkare) inom unionen kontaktades. Svar mottogs från två företag som tillhör samma multinationella koncern. I samband med den ursprungliga undersökningen samarbetade ytterligare två batteritillverkare, vilka invände mot införandet av åtgärder.

(112)

Den samarbetsvilliga användaren beskrev den svåra ekonomiska situation som unionens batteritillverkare står inför på grund av pressen från deras främsta kunder (återförsäljare) att sänka priserna och den risk för förlorade arbetstillfällen som detta ger upphov till. Emellertid kunde användaren inte lägga fram några förklaringar till eller argument för varför och hur ett upphörande av åtgärderna mot import av elektrolytisk mangandioxid från Sydafrika skulle förbättra situationen.

(113)

Kostnaden för elektrolytisk mangandioxid utgör bara 10–15 % av de totala kostnaderna vid batteritillverkning. Detta värde minskade i förhållande till den ursprungliga undersökningen. Dessutom sjönk faktiskt det genomsnittliga försäljningspriset för elektrolytisk mangandioxid inom unionen efter åtgärdernas införande. I själva verket lades inga bevis fram för att ett bibehållande av de gällande åtgärderna skulle ha en icke försumbar inverkan på batteritillverkarnas produktionskostnader.

(114)

I brist på sådana bevis drar kommissionen slutsatsen att ett bibehållande av åtgärderna inte skulle ha någon otillbörlig inverkan på användarna av elektrolytisk mangandioxid.

(115)

Efter meddelandet av uppgifter uppgav samma användare att man inte instämde i kommissionens bedömning av situationen och påpekade att en källa till elektrolytisk mangandioxid av god kvalitet hade försvunnit, att priserna på elektrolytisk mangandioxid steg, och att denna produkt har en väsentlig inverkan på den redan dåliga lönsamheten för unionens batteritillverkare trots att den endast utgör 10–15 % av tillverkningskostnaderna.

(116)

Trots dessa påståenden visar bevisen i ärendet att användarens val att inte använda Deltas elektrolytiska mangandioxid inte var kopplat till införandet av antidumpningstullar och att hotet mot användarens lönsamhet och arbetstillfällen inte är en ökning av priset på elektrolytisk mangandioxid, utan att orsaken i själva verket är den prispress nedåt som utövas av användarens största kunder (multinationella återförsäljare med stark köpkraft) och av kinesiska batteritillverkare.

(117)

Samma användare av elektrolytisk mangandioxid ansåg att åtgärderna inte borde bibehållas, eftersom ingen dumpning till unionen påvisades vid undersökningen under översynsperioden och det inte fanns någon risk för återkommande dumpning eftersom Delta endast skulle kunna ta en liten marknadsandel om hela företagets outnyttjade kapacitet dirigerades till unionen.

(118)

Detta argument avvisades eftersom den möjliga marknadsandel för Delta som identifierats under undersökningen helt klart skulle vara väsentlig och denna export till unionen sannolikt skulle ske till dumpade priser.

(119)

I klagomålen i begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång nämndes att efterfrågan på elektrolytisk mangandioxid, som påstås utgöra den råvara som oftast används vid tillverkning av litiummanganoxid som i sin tur används som katodmaterial för laddningsbara litiumjonbatterier som används i många modeller av elfordon, skulle öka i ett tidigare led ifall efterfrågan på elektriska bilar skulle öka inom unionen i framtiden. De klagande hävdar att om skadan från dumpad import från Sydafrika återkommer kan unionens industri för elektrolytisk mangandioxid vara borta när denna eventuella framtida efterfrågan på nya tekniker ska tillfredsställas.

(120)

Vid undersökningen fann man inga avgörande bevis till stöd för eller mot påståendet att eventuell framtida utveckling inom elbilssektorn skulle få en betydande inverkan på industrin för elektrolytisk mangandioxid och på efterfrågan på elektrolytisk mangandioxid. Unionsindustrin undersöker emellertid om det är möjligt att tillverka litiummanganoxid med hjälp av elektrolytisk mangandioxid och kan få tillgång till den sakkunskap och utrustning som behövs för att göra detta i framtiden, och deltar dessutom i en rad unionsfinansierade FoU-projekt avseende litiumjonbatterier.

(121)

Efter meddelandet av uppgifter nämndes denna fråga kortfattat av några berörda parter, men inte heller då lämnades några avgörande bevis för en möjlig inverkan på eventuell framtida utveckling inom elbilssektorn i unionen och/eller på andra marknader för den berörda produkten.

(122)

Mot bakgrund av ovanstående bevis finns det inga tvingande skäl för att inte bibehålla de befintliga antidumpningsåtgärderna.

(123)

Därför ska de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa elektrolytiska mangandioxider med ursprung i Sydafrika, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, bibehållas under en period av ytterligare fem år.

(1)

De utjämningsåtgärder som tillämpas på import av polyetentereftalat (nedan kallat PET) med ursprung i Indien har gällt sedan 2000 (2). Dessa åtgärder har senast bibehållits genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 461/2013 (3), efter en översyn vid giltighetstidens utgång.

(2)

De antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av PET med ursprung i Indien har gällt sedan 2000 (4). Dessa åtgärder har senast bibehållits genom rådets förordning (EG) nr 192/2007 (5), efter en översyn vid giltighetstidens utgång. Den 24 februari 2012 inledde kommissionen en efterföljande översyn vid giltighetstidens utgång. Genom genomförandebeslut 2013/226/EU (6) avvisade rådet kommissionens förslag till rådets genomförandeförordning om fortsatt tillämpning av antidumpningstullen på import av PET med ursprung i bland annat Indien och därmed upphörde antidumpningsåtgärderna att gälla.

(3)

År 2000 godtog kommissionen genom sitt beslut 2000/745/EG (7) de prisåtaganden (nedan kallade åtagandena) som gjorts i samband med både antidumpnings- och antisubventionsförfarandena av bland annat de indiska företagen Pearl Engineering Polymers Limited (nedan kallat Pearl) och Reliance Industries Limited (nedan kallat Reliance). Genom beslut 2005/697/EG (8) om ändring av beslut 2000/745/EG godtog kommissionen 2005 ett åtagande från det indiska företaget South Asian Petrochem Limited, som till följd av en sammanslagning bytt namn till Dhunseri Petrochem & Tea Limited (nedan kallat Dhunseri) (9).

(4)

Ändrade förhållanden under genomförandet av åtagandena kan motivera att kommissionen beslutar att utnyttja sin befogenhet att återta godtagandet av åtagandena, i enlighet med artikel 13.9 i den grundläggande antisubventionsförordningen.

(5)

Upphävandet av antidumpningsåtgärderna och bibehållandet av utjämningstullen utgör en ändring av de förhållanden under vilka åtagandena godtogs. När åtagandena godtogs fanns det både antidumpnings- och antisubventionsåtgärder. Den centrala delen i åtagandet, minimiimportpriset, återspeglar både dumpning och subventioner. För närvarande saknas den del som gäller dumpning. Minimiimportpriset ligger därför inte på en lämplig nivå.

(6)

Ett av de indiska företagen, Pearl, fullgjorde dessutom inte sin rapporteringsskyldighet gentemot kommissionen. Företaget lämnade inte in kvartalsrapporter för försäljningen. Kommissionen har därför ingen möjlighet att övervaka åtagandet på ett effektivt sätt.

(7)

Bestämmelserna om åtagandet föreskriver att underlåtelse att lämna in rapporter utgör en överträdelse av åtagandet. I en dom från domstolen (10) bekräftades det också nyligen att rapporteringsskyldigheterna måste ses som grundläggande skyldigheter för att åtagandet ska fungera som avsett.

(8)

Godtagandet av Pearls åtagande måste därför återtas, även på denna grundval.

(9)

De tre företagen gavs tillfälle att bli hörda och lämna skriftliga synpunkter. Synpunkter inkom från två indiska företag samt från kommittén för tillverkare av polyetentereftalat i Europa, som företräder unionsindustrin.

(10)

Ett företag hävdade att förslaget att återta godtagandet av åtagandet saknade rättslig grund. Företaget hävdade att ”ändrade förhållanden” inte uttryckligen nämns i artikel 13.9 i den grundläggande antisubventionsförordningen och menade att möjligheten att återta godtagandet av åtagandet förutsätter en överträdelse. Detta argument måste avvisas. Även om ”ändrade förhållanden” mycket riktigt inte uttryckligen nämns i artikel 13.9 i den grundläggande antisubventionsförordningen begränsar den dock inte i vilka situationer kommissionen får återta godtagandet av ett åtagande till fall av överträdelse. I artikeln anges att ”om en part i ett åtagande bryter mot eller återtar åtagandet, eller om kommissionen återtar sitt godtagande av ett åtagande [vår understrykning], ska godtagandet av åtagandet efter samråd återtas […]”. Detta innebär att ett återtagande av godtagandet av ett åtagande i sig är en tillräcklig grund för återtagande.

(11)

Faktum är att kommissionens skönsmässiga befogenheter att godta eller avslå ett erbjudande om åtagande måste motsvaras av befogenheten att återta godtagandet av ett åtagande, om de förhållanden som låg till grund för att åtagandena godtogs förändrats. I enlighet med domstolens rättspraxis är det institutionerna själva, inom deras utrymme för skönsmässig bedömning, som ska fastställa huruvida åtaganden kan godtas eller inte (11). Detta utrymme för skönsmässig bedömning är generellt sett ganska omfattande när det gäller handelspolitiska skyddsåtgärder eftersom unionsdomstolarna erkänner att institutionerna inom detta område måste analysera komplexa ekonomiska, politiska och rättsliga situationer. Domstolen har slagit fast att ”kommissionen i utövandet av sina befogenheter enligt [grundförordningen], förfogar […] över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att utifrån gemenskapens intressen fastställa vilka åtgärder som eventuellt bör vidtas med hänsyn till den konstaterade situationen” (12). Således har kommissionen, när den godtar, avvisar eller återtar ett åtagande, det utrymme för skönsmässig bedömning som krävs för att den ska kunna vidta handelspolitiska åtgärder i unionens intresse.

(12)

Kommissionen tillbakavisar därför argumentet att ändrade förhållanden jämfört med dem som gällde vid tidpunkten för godtagandet av åtagandet inte kan tjäna som grund för återtagandet av detta godtagande.

(13)

Ett företag hävdade att kommissionens beslut 2013/223/EU (13) bekräftade godtagandet av företagets åtagande. Ett relaterat argument gick ut på att artikel 2.2 i genomförandeförordning (EU) nr 461/2013 om införande av en slutgiltig utjämningstull också utgjorde en bekräftelse på att åtagandet kunde fortsätta att gälla efter det att antidumpningstullarna hade upphört att gälla. Båda dessa argument är felaktiga. Genom beslut 2013/223/EU återtog kommissionen sitt godtagande av åtagandena från ett indonesiskt och ett indiskt företag som inte fullgjort sina rapporteringsskyldigheter. Ett återtagande för ett företag hindrar på intet sätt att kommissionen senare beslutar att återkalla godtagandet av andra åtaganden, om detta är motiverat mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet.

(14)

Följaktligen återspeglade genomförandeförordning (EU) nr 461/2013, som offentliggjordes den 23 maj 2013, ändringen av beslut 2000/745/EG på grund av antagandet av beslut 2013/223/EU (återtagande för ett indonesiskt och ett indiskt företag). Genomförandeförordning (EU) nr 461/2013 om införande av en slutgiltig utjämningstull offentliggjordes samma dag som genomförandebeslut 2013/226/EU genom vilket rådet upphävde antidumpningstullen. Effekterna av det beslutet kunde endast bedömas av kommissionen efter det att det antagits.

(15)

Företagets argument måste därför avvisas.

(16)

Ett företag anhöll om att kommissionen skulle dra av ett belopp som motsvarar den fasta antidumpningstullen från minimiimportpriset och därmed se till att minimiimportpriset överensstämmer med den åtgärd det bygger på, dvs. utjämningstullen. Detta kan inte genomföras. Först och främst är en eventuell översyn av tillämpningsområdet och minimiimportpriserna enligt villkoren i åtagandet endast möjligt genom en interimistisk översyn, i enlighet med artikel 19 i den grundläggande antisubventionsförordningen. För det andra begärde företaget endast att belopp som motsvarar den fasta antidumpningstullen skulle dras från minimiimportpriset. I det gällande åtagandet är minimiimportpriset och indexeringsmekanismen baserade antingen på det icke-skadevållande pris som fastställts för unionsmarknaden (riktpris) eller på normalvärdet (beroende på företaget i fråga) som fastställdes 1999. I det senare fallet finns det ingen grund för minimiimportpriset eftersom antidumpningstullen löpt ut. Om åtagandet hade bedömts enbart med avseende på utjämningstullen, kunde exportpriset (som ökade med samma belopp som den fasta utjämningstullen) ha tjänat som riktmärke för minimiimportpriset. För att fastställa ett lämpligt minimiimportpris skulle kommissionen först behöva fastställa det exportpris som skulle tjäna som riktmärke. I det här fallet går det inte att identifiera ett sådant riktmärke, inte minst eftersom åtgärderna har varit i kraft under en lång period. Dessutom kan den indexeringsmekanism som gäller för det icke-skadevållande priset (riktpris) eller normalvärdet inte automatiskt tillämpas på exportpriset. En enkel matematisk anpassning skulle ha krävt att alla komponenter som behövs för att beräkna minimiimportpriset lätt kan identifieras och är oomtvistliga. Först då kan kommissionen garantera att åtagandet motsvarar den gällande åtgärden. Detta villkor är för närvarande inte uppfyllt. En enkel matematisk beräkning enligt sökandens förslag är därför omöjlig.

(17)

Kommissionen måste agera i rätt tid med avseende på det gällande åtagandet för att följa rådets beslut att upphäva de gällande antidumpningstullarna. Ytterligare dröjsmål måste därför undvikas. Återtagandet av godtagandet av åtagandet påverkar inte eventuella framtida beslut om ett företag skulle vilja erbjuda ett åtagande.

(18)

Efter det andra meddelandet av kommissionens undersökningsresultat upprepade en part att minimiimportpriset bör sänkas genom en enkel matematisk beräkning. Parten invände mot kommissionens resonemang och ansåg att det var ”malplacerat och utan grund”. Denna ståndpunkt kunde dock inte beläggas ytterligare och måste därför avvisas. Påståendet har i alla händelser tagits upp i skäl 16 ovan.

(19)

Följaktligen måste begäran om att matematiskt anpassa minimiimportpriset avvisas.

(20)

Ett företag hävdade att åtagandena bör fortsätta att gälla i avvaktan på tribunalens avgörande i mål T-422/13, CPME m.fl. mot rådet. Enligt det företaget skulle kommissionen vara skyldig att återinföra åtagandet om unionsindustrins överklagande av genomförandebeslut 2013/226/EU om upphävande av antidumpningstullarna vinner bifall. Argumentationen är missriktad. Kommissionen måste analysera situationen och agera i god tid för att följa rådets beslut att upphäva de gällande antidumpningsåtgärderna. En förväntning om ett eventuellt resultat i ett domstolsförfarande kan inte utgöra vägledning för kommissionens beslut i detta avseende. Med hänsyn till detta måste beslutet om de gällande åtagandena fattas inom rimlig tid.

(21)

Ett företag hävdade att det faktum att ett företag brustit i sina rapporteringskyldigheter inte bör få följder för andra företag. Det bekräftas härmed att endast företaget Pearl ansågs ha brustit i sina rapporteringsskyldigheter.

(22)

Två indiska företag hävdade att åtagandena bör fortsätta att gälla i avvaktan på resultatet av en eventuell interimsöversyn av minimiimportpriset. Kommissionen noterar att eftersom antidumpningstullen löpt ut, finns det inte längre någon grund för minimiimportpriset (se skäl 16 ovan). Ett beslut för att hantera effekterna av denna förändring måste fattas inom rimlig tid. Samtidigt kan ett företag begära en prövning av den gällande åtgärden och i detta sammanhang erbjuda ett nytt åtagande som bara avser de gällande antisubventionsåtgärderna.

(23)

Efter det andra meddelandet av kommissionens undersökningsresultat upprepade en part att kommissionen borde ha inlett en interimsöversyn på eget initiativ och att åtagandet borde fortsätta att gälla i avvaktan på resultatet av en sådan översyn.

(24)

Kommissionen konstaterar först och främst att den själv kan bestämma när en antisubventionsöversyn ska inledas. I det här fallet är dock en översyn kopplad till en exportörs önskan att erbjuda ett nytt åtagande. Kommissionen har därför ingen anledning att inleda en översyn utan något nytt erbjudande om åtagande från den berörda exportören, i enlighet med artikel 13 i grundförordningen.

(25)

Ett åtagande måste som en likvärdig form av åtgärd vara kopplad till den bakomliggande åtgärd som rådet infört. Så är inte längre fallet, vilket innebar att kommissionen föreslog att det gällande åtagandet skulle återtas.

(26)

Parterna kan mycket väl begära en interimsöversyn på grundval av bestämmelserna i den grundläggande antisubventionsförordningen, och alla eventuella nya erbjudanden om åtaganden skulle då övervägas inom ramen för en sådan översyn.

(27)

Efter det andra meddelandet av kommissionens undersökningsresultat hävdade en part att återtagandet av det åtagande som gjorts ”snarare än att minska skyddsnivån i överensstämmelse med antidumpningsåtgärdernas upphörande, (…) [skulle] göra det omöjligt för användarna av PET att importera”. Kommissionen noterar här att minimiimportpriset upphör att vara ett referensvärde för en exportör i avsaknad av åtagande. Parten angav inga närmare skäl till att utjämningstullen skulle hindra de indiska exportörerna från att importera. I alla händelser handlar införandet av åtgärder och, i förekommande fall, godtagandet av ett åtagande inte om användarnas möjlighet att importera. Syftet är att fastställa en skyddsnivå, vilket parten noterar. Användarnas intresse har bedömts i samband med unionens intresse av att införa åtgärder, tillsammans med alla andra berörda parters intresse. Det har konstaterats att införandet av åtgärder inte står i strid med unionens intresse. Påståendet måste därför avvisas.

(28)

Inget av de argument som lades fram av de berörda parterna föranledde någon ändring av kommissionens förslag att återta godtagandet.

(29)

Med hänsyn till ovanstående bör godtagandet av åtagandena återtas och beslut 2000/745/EG upphöra att gälla. Följaktligen bör de slutgiltiga utjämningstullar som infördes genom artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) nr 461/2013 tillämpas på import av PET som tillverkats av företagen Dhunseri, Reliance och Pearl (Taric-tilläggsnummer A585 för Dhunseri, A181 för Reliance och A182 för Pearl).