ISSN 1977-0820

doi:10.3000/19770820.L_2014.043.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 43

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

57 årgången
13 februari 2014


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Rådets genomförandeförordning (EU) nr 135/2014 av den 11 februari 2014 om upphävande av antidumpningstullen på import av dicyandiamid med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009

1

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 136/2014 av den 11 februari 2014 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 vad gäller utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro VI) ( 1 )

12

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 137/2014 av den 12 februari 2014 om ändring av förordning (EU) nr 468/2010 om upprättande av EU:s förteckning över fartyg som är inblandade i olagligt, orapporterat och oreglerat fiske

47

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 138/2014 av den 12 februari 2014 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

55

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

13.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/1


RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 135/2014

av den 11 februari 2014

om upphävande av antidumpningstullen på import av dicyandiamid med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artiklarna 11.2, 11.6 och 9.

med beaktande av det förslag som Europeiska kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1   Gällande åtgärder

(1)

Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom förordning (EG) nr 1331/2007 (2) en slutgiltig antidumpningstull (nedan kallade de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna) på import av 1-cyanoguanidin (dicyandiamid) med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet). Åtgärderna infördes i form av en värdetull på 49,1 %.

1.2   Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång

(2)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att de gällande slutgiltiga antidumpningsåtgärderna snart skulle upphöra att gälla (3), mottog kommissionen den 14 augusti 2012 en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen. Begäran ingavs av AlzChem AG (nedan kallad sökanden) som svarar för 100 % av unionens sammanlagda produktion av dicyandiamid.

(3)

Begäran motiverades med att dumpningen och skadan för unionsindustrin sannolikt kommer att fortsätta om de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna upphör att gälla.

1.3   Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång

(4)

Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång och offentliggjorde den 15 november 2012 i Europeiska unionens officiella tidning  (4) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

1.4   Undersökning

1.4.1   Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(5)

Undersökningen av fortsatt dumpning omfattade perioden 1 oktober 2011–30 september 2012 (nedan kallad översynsperioden eller i tabeller ÖP). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2009 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(6)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade sökanden att skadeundersökningsperioden borde ha börjat 2008, eftersom 2009 skulle resultera i undersökningsresultat som inte var representativa. För det första ska det noteras att kommissionen har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller vilken period som ska beaktas när skada ska fastställas. För det andra inkom sökanden med sitt krav för sent för att perioden skulle kunna ändras. Skadeundersökningsperioden meddelades tidigt i förfarandet, men sökanden ifrågasatte den inte då. Perioden kan av praktiska skäl inte ändras i ett så sent skede i förfarandet och en ändring utifrån insamlad bevisning skulle dessutom strida mot ett opartiskt genomförande av undersökningen. Ovanstående invändning avvisas därför.

1.4.2   Parter som berörs av undersökningen

(7)

Kommissionen underrättade officiellt sökanden, exporterande producenter i det berörda landet, icke-närstående importörer, användare i unionen som man visste var berörda och företrädare för exportlandet om att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda.

(8)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal exporterande producenter i det berörda landet och icke-närstående importörer, ansågs det lämpligt att i enlighet med artikel 17 i grundförordningen undersöka om ett stickprovsförfarande borde användas. För att kommissionen skulle kunna besluta om huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de ovannämnda parterna att i enlighet med artikel 17 i grundförordningen ge sig till känna inom 15 dagar efter det att översynen hade inletts och till kommissionen lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande.

(9)

Tolv kända exporterande producenter i Kina kontaktades. Eftersom endast en exporterande producent från Kina trädde fram med den begärda informationen var ett stickprovsförfarande inte nödvändigt.

(10)

När det gäller importörer, identifierades tio icke-närstående importörer av dicyandiamid i unionen och dessa uppmanades att lämna in uppgifter för ett stickprovsförfarande. Endast två av dem gav sig till känna och var villiga att samarbeta vid översynen. Ett stickprovsförfarande var följaktligen inte nödvändigt för icke-närstående importörer.

(11)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till de parter som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Frågeformuläret besvarades av unionsproducenten, den samarbetsvilliga exporterande producenten i Kina, två icke-närstående importörer och en användare i unionen.

(12)

Ytterligare synpunkter mottogs från två icke-närstående importörer/handlare och tre användare i unionen.

(13)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt dumpning och återkommande skada, samt för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande berörda parter:

a)

Unionsproducent:

AlzChem AG, Trostberg, Tyskland

b)

Exporterande producent i Kina:

Ningxia Jiafeng Chemicals Co., Ltd Shizuishan, Kina

c)

Icke-närstående importör i unionen:

Helm AG, Hamburg, Tyskland

d)

Användare i unionen:

Merck Santé S.A.S., Lyon, Frankrike

2.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1   Berörd produkt

(14)

Den berörda produkten i denna översyn är densamma som i den ursprungliga undersökningen, dvs. 1-cyanoguanidin (nedan kallat dicyandiamid) med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad den berörda produkten) som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2926 20 00. Det tillverkas av osläckt kalk och kimrök i flera steg. Det är ett fast ämne i form av ett fint vitt kristallint pulver, vanligtvis luktfritt.

(15)

Dicyandiamid används vanligen som mellanprodukt för produktion av en lång rad andra kemiska mellanprodukter, t.ex. läkemedel, för industriella användningsområden, t.ex. vatten, pappersmassa, papper, textil och läder, och för diverse användningsområden i fråga om epoxi. Produkten utgör en central del av NCN-kedjan (kväve-kol-kväve) med nischade slutprodukter såsom guanidinnitrat och andra NCN-derivat.

(16)

Merparten av den dicyandiamid som säljs på unionens marknad är standarddicyandiamid. Bara en begränsad mängd är av mindre partikelstorlek, då kallad mikro-dicyandiamid. Den samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenten tillhandahöll enbart uppgifter för standarddicyandiamid.

2.2   Likadan produkt

(17)

En användare ifrågasatte om unionens dicyandiamid och Kinas dicyandiamid var likadana produkter genom att hänvisa till att den standarddicyandiamid som produceras i unionen påstås vara av högre kvalitet än den som produceras av de kinesiska exporterande producenterna. Denna användare hävdade särskilt att vattenhalten i den kinesiska dicyandiamiden är betydligt högre och lättflyktigare än vattenhalten i den dicyandiamid som produceras i unionen. Den kinesiska dicyandiamiden påstås dessutom innehålla mer föroreningar.

(18)

Precis som den ursprungliga undersökningen visade denna undersökning emellertid att även om det kan finnas vissa kvalitetsskillnader så kan dessa inte kvantifieras, och de påverkar dessutom inte de grundläggande kemiska, fysiska och tekniska egenskaperna för den dicyandiamid som produceras och säljs av unionsindustrin i unionen och den berörda produkten, som konstaterades vara likadan och ha samma slutanvändning.

(19)

En annan användare hävdade att mikro-dicyandiamid inte bör ingå i produktdefinitionen för antidumpningsåtgärderna på grund av påstådda skillnader när det gäller fysiska egenskaper, slutanvändning och priser jämfört med standarddicyandiamid.

(20)

Undersökningen visade emellertid att de två typerna har samma grundläggande kemiska, fysiska och tekniska egenskaper. Den vidare bearbetningen av standarddicyandiamid för att tillverka mikro-dicyandiamid är en okomplicerad fysisk process (malning) och förutsätter ingen kemisk bearbetning. Även om priserna på mikro-dicyandiamid är högre än de på standarddicyandiamid, har dessutom båda typerna i grunden samma slutanvändning och är i regel utbytbara.

(21)

Liksom i den ursprungliga undersökningen bekräftades det i denna undersökning att den berörda produkten och de produkter som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i Kina, samt de produkter som unionstillverkarna tillverkar och säljer i unionen, har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden, och att de således utgör likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

3.   SANNOLIKHET FÖR FORTSATT DUMPNING

3.1   Inledande anmärkningar

(22)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes det om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om de befintliga åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(23)

Såsom nämns i skäl 9 samarbetade bara ett företag och det var därför inte nödvändigt att välja ett urval av exporterande producenter i Kina. Det berörda företaget svarade för mer än 35 % av importen av den berörda produkten från Kina till unionen under översynsperioden. Företaget exporterade inte under den ursprungliga undersökningsperioden och samarbetade därför inte i den ursprungliga undersökningen.

3.2   Dumpning av import under översynsperioden

3.2.1   Jämförbart land

(24)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet bestämmas på grundval av priserna eller det konstruerade värdet i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat det jämförbara landet) eller priset från ett sådant tredjeland till andra länder, inbegripet unionen, eller om detta inte är möjligt, på någon annan skälig grund, exempelvis det pris som faktiskt betalas eller ska betalas i unionen för den likadana produkten, vid behov justerat för att inbegripa en skälig vinstmarginal.

(25)

Eftersom det inte finns någon produktion av den berörda produkten utanför unionen och Kina, meddelade kommissionen i tillkännagivandet om inledande att den hade för avsikt att basera normalvärdet på de priser som faktiskt betalas eller ska betalas i unionen för den likadana produkten, på samma sätt som i den ursprungliga undersökningen.

(26)

Den likadana produkten såldes av unionsindustrin i representativa volymer. Unionsindustrins försäljning på hemmamarknaden var emellertid förlustbringande, även om den låg nära nollresultat. Normalvärdet baserades därför på unionsindustrins produktionskostnader jämte ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en vinstmarginal. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, samt vinstmarginal fastställdes på samma sätt som i den ursprungliga undersökningen. I enlighet med artikel 11.9 justerades unionsindustrins produktionskostnader för att uppväga extra transportkostnader till följd av att produktionsenheterna ligger på olika ställen, att man inte har någon direkttillgång till råvarorna, som måste transporteras från avlägsna produktionsanläggningar, och hanteringen av biprodukten (svart kalk). Samma justeringar gjordes i den ursprungliga undersökningen.

3.2.2   Exportpris

(27)

All exportförsäljning till unionen från den samarbetsvilliga exporterande producenten skedde direkt till oberoende kunder i unionen. I enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen fastställdes exportpriset på grundval av de priser som faktiskt betalas eller ska betalas.

3.2.3   Jämförelse

(28)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes fritt fabrik.

(29)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset för den samarbetsvilliga exporterande producenten skulle bli rättvis, och i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, gjordes justeringar för skillnader i transport- och försäkringskostnader samt skatter och kreditkostnader som påverkade priserna och deras jämförbarhet.

3.2.4   Dumpningsmarginal

(30)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset.

(31)

För den samarbetsvilliga exporterande producenten visade den jämförelsen att dumpning förekom, även om dumpningsnivån var betydligt lägre än i den ursprungliga undersökningen.

3.3   Utvecklingen för importen om åtgärderna skulle upphöra att gälla

3.3.1   Inledande anmärkning

(32)

Sedan det konstaterats att dumpning förekommit under översynsperioden, undersöktes sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphävas. Följande aspekter undersöktes: Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, volymen och priserna på för den dumpade importen från Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft när det gäller importen från Kina.

(33)

Det bör i detta sammanhang påpekas att den samarbetsvilliga exporterande producenten svarade för mer än 30 % av den totala produktionskapaciteten i Kina under översynsperioden.

3.3.2   De kinesiska producenternas produktionskapacitet och outnyttjade kapacitet

(34)

Eftersom det inte finns mycket information tillgänglig om den kinesiska dicyandiamidindustrin byggde slutsatserna om den outnyttjade kapaciteten främst på den information som lämnades i begäran om översyn och på information som lämnats av den enda samarbetsvilliga producenten, vilken när det var möjligt dubbelkontrollerades mot offentligt tillgänglig information.

(35)

På denna grundval antas den totala installerade kapaciteten i Kina ha ökat mellan 2007 och 2012. Den faktiska produktionen under översynsperioden var emellertid begränsad till 80 000 ton, vilket tyder på att det kan finnas en viss outnyttjad kapacitet. Den kinesiska installerade kapaciteten under översynsperioden motsvarar mer än den globala efterfrågan på dicyandiamid och den outnyttjade kapaciteten kan motsvara mer än unionens samlade förbrukning under översynsperioden, samtidigt som den inhemska kinesiska förbrukningen under översynsperioden bara uppgick till 40 000 ton, dvs. hälften av den faktiska kinesiska produktionen.

(36)

När det gäller den outnyttjade kapaciteten visar den information som samlades in på plats under undersökningen att den enda samarbetsvilliga producenten, som svarade för mer än 20 % av den totala installerade kapaciteten i Kina 2012, har fått tillstånd att utöka sin kapacitet med 50 % 2014. Det förväntas att denna nya kapacitet bland annat kommer att användas för denna producents egna tillverkningsprocesser (företagsintern användning av dicyandiamid) och den inhemska kinesiska marknaden, som under översynsperioden absorberade ungefär hälften av den enda samarbetsvilliga tillverkarens produktion av dicyandiamid. Information från den enda samarbetsvilliga producenten visar att framtida investeringar i kapacitet bland annat kommer att användas för att försörja den inhemska kinesiska marknaden som är betydande och expanderar snabbt.

(37)

Kina kan därför producera stora kvantiteter för export, i synnerhet eftersom det inte finns något som tyder på att den inhemska marknaden kan absorbera hela den outnyttjade kapaciteten.

3.3.3   Volym och priser för den dumpade importen från Kina

(38)

Enligt Eurostat och kontrollerade uppgifter om importen sjönk importvolymen från Kina kraftigt när åtgärderna infördes 2007 för att sedan stiga något mellan 2009 och slutet av översynsperioden, men aldrig till samma nivå som 2007. Detta syns även i den kinesiska importens marknadsandel, som krympte från 40–45 % 2007 till 10–15 % 2009, för att sedan stiga till 15–20 % i slutet av översynsperioden, trots att de kinesiska priserna steg med 73 %.

3.3.4   Unionsmarknadens attraktionskraft

(39)

Unionsmarknaden är en relativt stor marknad som svarar för omkring 18 % av förbrukningen i världen av dicyandiamid, men den är inte nödvändigtvis den mest attraktiva eller den enda attraktiva marknaden när det gäller försäljningssegment och priser (se skäl 74). Tillgänglig information tyder faktiskt på att de kinesiska producenterna räknar med ökad efterfrågan från läkemedelsindustrin, bland annat i Indien, som använder dicyandiamid i tillverkningen av ett läkemedel för diabetes (metformin). Det är därför möjligt att denna nya efterfrågan kommer att absorbera en stor del av den kinesiska outnyttjade kapaciteten. På grundval av detta bedöms unionsmarknaden inte vara den enda attraktiva marknaden för kinesiska exportörer.

3.3.5   Slutsats om sannolikheten för fortsatt dumpning

(40)

Undersökningen har bekräftat att den kinesiska importen fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser under översynsperioden. Med tanke på att dumpningen har fortsatt, att unionsmarknaden är en stor marknad som tidigare har varit ganska attraktiv för de kinesiska exportörerna och att den tillgängliga outnyttjade kapaciteten i Kina överstiger unionens samlade förbrukning, kan det konstateras att dumpningen sannolikt skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphöra. Det bör emellertid påpekas att den nuvarande dumpningsnivån är betydligt lägre än den som konstaterades i den ursprungliga undersökningen.

4.   SITUATION PÅ UNIONSMARKNADEN

4.1   Inledande anmärkning

(41)

Eftersom analysen enbart rör ett företag, anges de flesta indikatorer av sekretesskäl i indexerad form eller i form av intervall.

4.2   Unionsindustrin

(42)

Unionsproducenten AlzChem AG:s produktion utgör 100 % av den dicyandiamid som framställs i union. AlzChem AG anses därför utgöra unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

4.3   Förbrukning på unionsmarknaden

(43)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av unionsindustrins försäljningsvolymer på den öppna unionsmarknaden och importuppgifter från Eurostat, vilka dubbelkontrollerades mot andra statistikkällor. Under skadeundersökningsperioden utvecklades den på följande sätt:

Tabell 1

 

2009

2010

2011

ÖP

Förbrukningen i unionen (ton)

11 042

13 712

14 338

14 146

Index (2009 = 100)

100

124

130

128

(44)

Förutom förbrukningen på den öppna marknaden som redovisas ovan, ska det noteras att företagsintern användning av dicyandiamid av unionsindustrin under skadeundersökningsperioden motsvarade 10 %–20 % av unionsproduktionen och utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

 

2009

2010

2011

ÖP

Företagsintern användning – Index (2009 = 100)

100

123

124

127

4.4   Import till unionen från Kina

(45)

Med tanke på att bara en exportör samarbetade under undersökningen, konstaterades det att Eurostats uppgifter var den bästa informationskällan för importvolymer och importpriser. Eurostats uppgifter avser EU-27 och dubbelkontrollerades mot andra källor, t.ex. kinesisk exportstatistik, artikel 14.6-databasen och uppgifter från samarbetsvilliga importörer/användare.

(46)

Dicyandiamid från Kina importerades enligt två tullförfaranden. Enligt det normala tullförfarandet skulle både vanlig tull och antidumpningstull betalas. Enligt förfarandet för aktiv förädling skulle ingen av dessa tullar betalas, eftersom produkten används i tillverkningen av produkter i senare led i förädlingskedjan som exporteras till länder utanför unionen. Såsom framgår av tabellen nedan omfattade förfarandet för aktiv förädling omkring två tredjedelar av importen under översynsperioden.

4.4.1   Volym och marknadsandelar

(47)

Efter införandet av antidumpningsåtgärderna 2007 minskade importen från Kina avsevärt. Marknadsandelen för denna import uppgick till omkring 15 %–20 % under översynsperioden. Trots detta fluktuerade den import från Kina som skedde enligt det normala tullförfarandet under skadeundersökningsperioden, medan den import från Kina som skedde enligt förfarandet för aktiv förädling mer än fördubblades. Den samlade importen enligt båda förfarandena steg under denna period, men var betydligt mindre än innan åtgärderna infördes (mer än 6 000 ton).

Tabell 3

Import från Kina

2009

2010

2011

ÖP

Importvolym – normalt förfarande (ton)

881

1 251

1 781

730

Index (2009 = 100)

100

142

202

83

Marknadsandel

5–10 %

5–10 %

10–15 %

5–10 %

Genomsnittligt importpris – normalt förfarande (euro/ton)

1 218

1 267

1 826

2 101

Genomsnittligt importpris – förfarande för aktiv förädling (euro/ton)

1 677

1 463

1 674

2 069

Importvolym – förfarande för aktiv förädling (ton)

676

984

654

1 467

Index (2009 = 100)

100

146

97

217

Marknadsandel – alla förfaranden

10–15 %

15–20 %

15–20 %

15–20 %

4.4.2   Pris

(48)

Såsom framgår av tabellen ovan steg priserna på importen från Kina betydligt under skadeundersökningsperioden.

(49)

Unionsindustrin hävdade att prisutvecklingen inte kunde bero på prisutvecklingen på de viktigaste kostnadsdrivande faktorerna, dvs. råvaror och energikostnader. Den lämnade emellertid ingen alternativ förklaring eller några avgörande bevis för att styrka detta påstående.

4.4.3   Prisunderskridande

(50)

I syfte att analysera prisunderskridandet jämfördes unionsindustrins vägda genomsnittliga försäljningspriser till icke-närstående kunder på unionsmarknaden med motsvarande vägda genomsnittliga priser cif för importen från Kina (endast standarddicyandiamid). Unionsindustrins försäljningspriser justerades i synnerhet för leveranskostnader och provisioner till nivån fritt fabrik. Priserna cif på exporten från Kina lämnades av Eurostat, dubbelkontrollerades mot artikel 14.6-databasen och inkluderade inte import som skedde enligt förfarandet för aktiv förädling. Dessa priser cif justerades för att ta hänsyn till kostnader i samband med tullklarering, dvs. tull och kostnader efter importen. Underskridande som gäller import som omfattades av förfarandet för aktiv förädling analyseras i skäl 83.

(51)

Jämförelsen visade att importen av den berörda produkten under översynsperioden inte underskred unionsindustrins priser.

4.5   Import till unionen från andra tredjeländer

(52)

Det förekom ingen större import från andra tredjeländer.

(53)

Importen från Förenta staterna hade aldrig en marknadsandel över 2 % under skadeundersökningsperioden. Undersökningen visade att denna import i själva verket utgjordes av standarddicyandiamid som ursprungligen producerats i Kina och därefter mikroniserats i Förenta staterna.

Tabell 4

Import från Förenta staterna

2009

2010

2011

ÖP

Importvolym (ton)

192

237

282

255

Index (2009 = 100)

100

123

147

133

Marknadsandel

0–2 %

0–2 %

0–2 %

0–2 %

4.6   Unionsindustrins ekonomiska situation

(54)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen innefattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som hade betydelse för unionsindustrins situation under skadeundersökningsperioden.

4.6.1   Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(55)

Unionsindustrin använde sig av en integrerad produktionskedja som inbegrep inte bara dicyandiamid utan också produkter i tidigare och senare led. Unionens produktionskapacitet av dicyandiamid har inte förändrats sedan 2009. Under skadeundersökningsperioden ökade unionsproducenten sin produktion i huvudsak till följd av ökad efterfrågan på unionsmarknaden, såsom framgår av tabell 1 ovan. Sedan 2010 har unionsproducenten använt i stort sett hela sin kapacitet. Detta var inte fallet 2009, då produktion och försäljning påverkades av finanskrisen.

Tabell 5

 

2009

2010

2011

ÖP

Produktion – Index (2009 = 100)

100

115

113

109

Produktions-kapacitet – Index (2009 = 100)

100

100

100

100

Kapacitets-utnyttjande

86,9 %

100,2 %

98,2 %

95,2 %

4.6.2   Lager

(56)

Unionsproducenten hade ett litet lager under hela skadeundersökningsperioden och detta ansågs inte som en viktig faktor vid bedömningen av unionsindustrins situation.

Tabell 6

 

2009

2010

2011

ÖP

Lager – Index (2009 = 100)

100

73

88

49

4.6.3   Försäljningsvolym, marknadsandelar och genomsnittliga priser per enhet i EU

(57)

Unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden till icke-närstående kunder ökade med 26 % under skadeundersökningsperioden, medan försäljningspriserna steg med 7 %.

(58)

Unionsindustrin lyckades öka sin försäljning i EU tack vare den ökning av förbrukningen som visas i tabell 1. Unionsindustrin behöll en mycket stor del av unionsmarknaden.

Tabell 7

 

2009

2010

2011

ÖP

Försäljningsvolym – Index (2009 = 100)

100

121

125

126

Marknadsandel

80–85 %

80–85 %

80–85 %

80–85 %

Försäljningspris – Index (2009 = 100)

100

95

98

107

4.6.4   Lönsamhet och kassaflöde

(59)

Under skadeundersökningsperioden förbättrades unionsindustrins lönsamhet avsevärt, eftersom den kunde öka sin försäljningsvolym och höja sitt försäljningspris på unionsmarknaden för icke-närstående kunder. Den kraftigt förbättrade lönsamheten blir ännu tydligare om den jämförs med industrins stora förluster under den ursprungliga undersökningsperioden (mellan – 20 % och – 30 %).

Tabell 8

 

2009

2010

2011

ÖP

Lönsamhet

– 10 till 0 %

– 10 till 0 %

– 10 till 0 %

– 5 till 0 %

(60)

Lönsamheten för företagsinterna transaktioner var jämförelsevis god.

(61)

Kassaflödet var negativt under hela skadeundersökningsperioden, utom under översynsperioden, vilket överensstämmer med den allmänna lönsamhetsutvecklingen.

Tabell 9

 

2009

2010

2011

ÖP

Kassaflöde – Index (2009 = 100)

– 100

–84

– 229

174

4.6.5   Investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(62)

Unionsindustrin gjorde investeringar under skadeundersökningsperioden för underhåll och optimering av de befintliga produktionsmaskinerna. Under 2009 gjordes en stor ny investering som rörde mikro-dicyandiamid.

Tabell 10

 

2009

2010

2011

ÖP

Investeringar – Index (2009 = 100)

100

50

65

37

(63)

Räntabiliteten var fortsatt negativ under skadeundersökningsperioden, vilket överensstämde med den ovannämnda lönsamhetsutvecklingen.

Tabell 11

 

2009

2010

2011

ÖP

Räntabilitet – Index (2009 = 100)

- 100

-63

-62

-10

(64)

Unionsindustrin sade sig inte ha haft några svårigheter att anskaffa kapital under skadeundersökningsperioden.

4.6.6   Antal anställda, produktivitet, tillväxt och löner

(65)

Investeringarna under skadeundersökningsperioden bidrog till en ökning av antalet kvalificerade anställda. De genomsnittliga lönerna steg med 15 % under skadeundersökningsperioden.

(66)

Ökningen av sysselsättningen och produktiviteten återspeglar ökningen av produktionen under 2010.

Tabell 12

 

2009

2010

2011

ÖP

Antal anställda – Index (2009 = 100)

100

107

104

105

Produktivitet (ton/anställd) – Index (2009 = 100)

100

108

108

105

Lönekostnad per anställd – Index (2009 = 100)

100

112

113

115

4.6.7   Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(67)

Dumpningen fortsatte under översynsperioden, såsom förklaras i punkt 3.2 ovan.

(68)

Effekten av den faktiska dumpningsmarginalen på unionsindustrin kan, med tanke på volymen dumpad import från Kina, inte anses vara särskilt stor. Jämfört med den ursprungliga undersökningen hade unionsindustrins situation förbättrats avsevärt, och den var på god väg att återhämta sig från tidigare dumpning i fråga om lönsamhet, försäljning och marknadsandel.

4.6.8   Slutsats

(69)

Även om en del av den positiva utveckling som det hänvisas till ovan har skett relativt nyligen anses unionsindustrins situation ha förbättrats avsevärt under skadeundersökningsperioden. Alla ekonomiska indikatorer var i slutet av översynsperioden positiva eller i det närmaste positiva.

(70)

Införandet av antidumpningsåtgärderna 2007 gav unionsindustrin möjlighet att stadigt återhämta sig från de skador som dumpningen vållat och att ytterligare pröva sina möjligheter på unionsmarknaden och i tredjeländer. Att unionsindustrin gynnades av åtgärderna framgår särskilt av dess höga produktionsnivåer, kapacitetsutnyttjande, högre försäljningspriser i EU och ökade lönsamhet. Under översynsperioden orsakade importen från Kina inte längre någon väsentlig skada.

(71)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade sökanden att det faktum att vissa skadeindikatorer inom ramen för den ursprungliga undersökningen uppvisade en positiv trend inte hindrade kommissionen från att bekräfta förekomsten av väsentlig skada vid den tidpunkten. Denna invändning måste avvisas. Förordning (EG) nr 1331/2007 var ett svar på annorlunda omständigheter, nämligen en mindre lönsam unionsindustri. En översyn vid giltighetstidens utgång är något helt annat än en undersökning enligt artikel 5 i grundförordningen. Medan den senare inriktas på huruvida dumpningen vållar den inhemska industrin skada, är den förra en framåtblickande analys av vad som sannolikt kommer att hända om åtgärderna skulle upphöra.

5.   SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN SKA ÅTERKOMMA

(72)

Såsom visas ovan vållades unionsindustrin ingen väsentlig skada under översynsperioden. I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida det var sannolikt att skadan skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

5.1   Effekt av den outnyttjade kapaciteten i Kina

(73)

Undersökningen har visat att det finns stor produktionskapacitet i Kina (se skälen 34–37). Det finns emellertid inga rimliga skäl att dra slutsatsen att denna outnyttjade kapacitet kommer att leda till betydande import till unionen.

(74)

Unionen är en av flera marknader till vilka de kinesiska exporterande producenterna säljer. När det gäller priser bekräftar uppgifter från unionsindustrin, den samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenten och kinesisk exportstatistik att flera marknader utanför EU är minst lika attraktiva som unionsmarknaden.

(75)

Unionsindustrins exportförsäljning skedde ofta till högre priser än försäljningen inom unionen. Efter meddelandet av uppgifter hävdade sökanden att de högre exportpriserna inte hade någonting att göra med sådana marknaders relativa attraktionskraft, utan förklarades snarare av det faktum att denna försäljning endast gällde små försäljningsvolymer. Detta argument bör avvisas eftersom EU-industrins totala försäljningsvolym till exportmarknaderna fortfarande var betydande under översynsperioden (20 %– 30 % av unionsindustrins produktion). Det styrktes inte heller att försäljningstransaktionerna till kunderna skedde i betydligt mindre volymer.

(76)

Inte heller statistiska uppgifter om priserna på den kinesiska exporten av dicyandiamid till olika marknader tyder på att EU-marknaden är särskilt attraktiv jämfört med andra exportmarknader. Det fanns redan under översynsperioden en avsevärd outnyttjad kapacitet, men denna omsattes inte i något skadevållande prisbeteende från de kinesiska exportörernas sida. Indien är den klart största marknaden i världen för dicyandiamid. Kinesisk exportstatistik visar att de kinesiska försäljningsvolymerna till EU endast utgjorde cirka 10 % av försäljningsvolymerna till Indien och att de genomsnittliga kinesiska försäljningspriserna per ton till EU var ganska likvärdiga med de kinesiska försäljningspriserna till Indien. Med andra ord är de rådande marknadspriserna på den viktiga indiska marknaden (som under skadeundersökningsperioden ökade med i genomsnitt 65 %) lika attraktiva för producenterna av dicyandiamid. Det finns inget som tyder på att den outnyttjade kapaciteten i Kina kommer att leda till omfattande import till unionen. Man kan för närvarande förvänta sig att åtminstone en del av denna outnyttjade kapacitet inte kommer att tas i bruk inom den närmaste framtiden. Denna slutsats grundar sig på den senaste utvecklingen, eftersom uppgifter som lämnats av sökanden visar att Kina mellan 2008 och översynsperioden visserligen ökade sin kapacitet med 50 %, men dess totala produktion ökade ändå bara med ungefär 20 %. Prognoser som gjorts av sökanden fram till 2016 visar att den kinesiska kapaciteten kommer att hamna en bra bit över den globala efterfrågan och att den därför kommer att förbli inaktiv för tillfället. Den landsomfattande överskottskapaciteten skulle varit mindre om prognoserna hade gjorts på grundval av försäljningsuppgifter från den samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkaren. Till skillnad från vad som gäller för EU-produktionen (se skäl 55 ovan), betyder under alla omständigheter det faktum att den kinesiska produktionen av dicyandiamid inte är en del av en helt integrerad produktionskedja att det är mindre kostsamt att lämna kapacitet oanvänd.

(77)

En viss växande efterfrågan, särskilt inom läkemedelsindustrin i länder som Indien (se skäl 39), kan dessutom komma att absorbera en stor del av den kinesiska överkapaciteten. Dessutom visade undersökningen att AlzChems dicyandiamidprodukter ansågs attraktivare för EU-användare beroende på bland annat geografiskt läge och leveranssäkerhet. I förhållande till de kinesiska producenterna ger detta en viss fördel för nyckelanvändare i EU som köper betydande mängder dicyandiamid. Mot bakgrund av detta är den stora produktionskapaciteten i Kina inte i sig ett skäl att tro att skadan kommer att återkomma. Bara det faktum att unionsindustrin har förlorat andelar räknat i global produktionskapacitet kan inte ändra denna slutsats.

5.2   Effekt av marknadens beräknade tillväxt

(78)

Flera parter nämnde dicyandiamidmarknadens starka tillväxt globalt, vilket främst beror på väl etablerade användningsområden inom läkemedels- och jordbruksindustrin. Detta beror på ökningen av produktionen av diabetesläkemedel, framför allt i Indien. Denna tillväxt framgår även av den kraftiga ökningen av förbrukningen inom EU (se tabell 1 ovan).

(79)

När det gäller EU-marknaden, förväntas också ökad tillväxt, men i mer begränsad utsträckning. Detta beror på att ett stort läkemedelsföretag som säljer över hela världen är beläget i unionen.

(80)

Efter meddelandet av uppgifter ifrågasatte sökanden omfattningen av tillväxten. Det ska dock noteras att sökandens framställningar är motsägelsefulla i detta avseende och att flera källor pekar på solid EU-efterfrågan och betydande tillväxt i hela världen. Försäljningsuppgifter från den samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenten pekar på snabbt ökande förbrukning på den kinesiska hemmamarknaden. Det fanns därför inget i handlingarna som kunde styrka sökandens påståenden att efterfrågan är eller kommer att bli svag.

(81)

Efter meddelandet av uppgifter underströk sökanden också att företaget hade förlorat försäljningsvolym och marknadsandelar på marknader utanför EU. Det ska härvidlag noteras att EU-industrin har använt nästan hela sin kapacitet och haft minimala lager, samtidigt som EU:s förbrukning av dicyandiamid har fortsatt att öka. Det är därför snarare på grund av det faktum att EU-industrin hade beslutat att inrikta sig mer på EU-marknaden utan att väsentligen öka sin produktionskapacitet som den inte kunde dra full nytta av tillväxten på övriga marknader. Situationen kan emellertid komma att ändras om dess expansionsplaner blir verklighet. Även om importvolymen av dicyandiamid från Kina till unionen skulle öka under den närmaste framtiden skulle detta därför inte automatiskt resultera i återkommande skada. Unionsindustrin kommer därför liksom de kinesiska producenterna att kunna dra nytta av ökad global efterfrågan.

(82)

Såsom nämns ovan bör det i detta sammanhang påpekas att unionsproducenten rankas mycket högt på marknaden och förefaller vara flera nyckelkunders förstahandsval, åtminstone när det gäller vissa användningsområden för dicyandiamid. Kvaliteten och tillförlitligheten när det gäller dess dicyandiamidprodukter i unionen innebär att den kan vinna stora kontrakt med viktiga kunder i EU, och denna situation förväntas kvarstå oavsett om åtgärderna upphävs eller inte. Efter meddelandet av uppgifter uppgav en stor EU-användare att den skulle fortsätta att köpa den produkt som berörs av förfarandet från unionsindustrin även om antidumpningsåtgärderna skulle upphävas.

5.3   Övrigt att beakta

(83)

Såsom förklaras i skälen 50–51 underskred de kinesiska importpriserna inte unionsindustrins priser under översynsperioden. Det förekom inget prisunderskridande när det gäller det normala förfarandet (omkring en tredjedel av importvolymen). Ett mycket begränsat prisunderskridande förekom när det gäller förfarandet för aktiv förädling (resterande två tredjedelar av importen under översynsperioden). Detta skilde sig från det betydande prisunderskridande som konstaterades under den ursprungliga undersökningen och berodde på att importpriserna har stigit sedan åtgärderna infördes, även om det inte var fråga om en stadig uppgång. Priset cif vid unionens gräns på den kinesiska importen steg i själva verket med 73 % från 2009 fram till slutet av översynsperioden.

(84)

EU-industrin har visat att den förblir konkurrenskraftig även utan åtgärder, på grund av dess betydande export (20 % –30 % under översynsperioden) till länder utanför EU där inga åtgärder finns och där den har kunnat möta den kinesiska konkurrensen utan stöd av antidumpningsåtgärder. Den minskande exportvolym som återges nedan måste ses i samband med den ökande försäljningsvolymen till unionen och unionsindustrins oförändrade produktionskapacitet som i princip har utnyttjats fullt ut.

Tabell 13

 

2009

2010

2011

ÖP

Exportvolym – Index (2009 = 100)

100

105

80

77

Exportpris – Index (2009 = 100)

100

100

109

125

(85)

Priserna på kinesisk import under de åtta månaderna efter översynsperioden analyserades också med anledning av en inlaga från unionsindustrin. Unionsindustrin hade hävdat att den kraftiga prispressen från den kinesiska importen hade återkommit kort efter översynsperioden. Enligt artikel 6.1 i grundförordningen jämförd med artikel 11.5 i den förordningen ska uppgifter som rör en period efter översynsperioden normalt sett inte beaktas. Även om dessa uppgifter beaktades skulle det emellertid vara omöjligt att i detta skede dra några slutsatser av dem, eftersom det är oklart huruvida de ändrade priserna, om de kan bekräftas, är av varaktig karaktär. Till exempel ska det noteras att även om priserna föll från slutet av översynsperioden till i maj 2013, steg de igen i juni 2013 med 10 %. Med tanke på att priserna efter översynsperioden fortfarande var betydligt högre än de som konstaterades under den ursprungliga undersökningen, är det föga troligt att de under den närmaste framtiden i någon betydande grad skulle undergräva situationen för unionsindustrin, som inte lider någon väsentlig skada.

(86)

Det finns slutligen inget som tyder på att ett upphävande av åtgärderna skulle påverka marknadspriserna på medellång sikt. Det bör påpekas att en stor andel av den dicyandiamid som säljs i unionen omfattas av avtal som löper över flera år och att det för användarindustrin tycks vara mycket viktigt med säkra och kontinuerliga leveranser från en pålitlig producent. Två tredjedelar av importen under översynsperioden skedde dessutom enligt förfarandet för aktiv förädling, dvs. utan import- eller antidumpningstullar. Även om det inte kan uteslutas att vissa kontrakt kommer att omförhandlas och importpriserna kan komma att sjunka, är det sammanfattningsvis inte troligt att detta skulle resultera i nivåer som skulle bli skadevållande om tullarna skulle upphävas.

5.4   Slutsats om sannolikheten för återkommande skada

(87)

Det är mot denna bakgrund inte sannolikt att unionsindustrin, om åtgärderna skulle upphävas, skulle behöva minska sin försäljning och produktionsvolym och/eller sänka sina priser på dicyandiamid i en sådan omfattning att det väsentligt skulle påverka dess lönsamhet och allmänna situation.

(88)

Med tanke på den ökade globala förbrukningen, de kinesiska importvolymerna och priserna under översynsperioden samt priserna på andra marknader, kan man tvärtom förvänta sig att unionsindustrins försäljning av dicyandiamid fortsätter att vara stark och kan bidra positivt till dess verksamhet när det gäller verksamheten i dicyandiamidkedjan och NCN-kedjan (kväve-kol-kväve).

(89)

Unionsindustrin förväntas fortsätta att utnyttja hela sin kapacitet oavsett om åtgärderna upphävs eller inte. Unionsindustrin har i år dessutom avslutat det preliminära arbetet inför ett expansionsprogram. Under hösten 2013 träffade man i princip ett avtal om betydande ökning av industrins produktionskapacitet när det gäller dicyandiamid. Expansionsplanen välkomnades av marknaden, bland annat av viktiga EU-baserade kunder. Expansionsplanen tyder på att unionsindustrin tror på den ökade globala efterfrågan och att AlzChem bör kunna dra nytta av den.

(90)

Även om unionsindustrin utsätts för en viss prispress från den kinesiska importen framöver förväntas effekterna på priser och lönsamhet inte vara betydande, eftersom unionsindustrin har en stor marknadsandel, fördelar när det gäller kvalitet och leveranssäkerhet samt förmåga att vinna stora kontrakt. Effekterna skulle därför inte uppfylla kravet på ”sannolikhet att skadan återkommer” i den mening som avses i artikel 11.2 i grundförordningen.

(91)

Kommissionen drar slutsatsen att det inte är sannolikt att skadan för unionsindustrin skulle återkomma om de befintliga åtgärderna skulle upphävas.

6.   UNIONENS INTRESSE

(92)

Eftersom det har konstaterats vara osannolikt att skadan skulle återkomma, är det inte nödvändigt att ta ställning till unionens intresse.

7.   UPPHÄVANDE AV ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(93)

Samtliga parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för rekommendationen att upphäva de nuvarande åtgärderna. Parterna gavs även möjlighet att lämna synpunkter inom en viss tid efter meddelandet av uppgifter. Alla inlagor och synpunkter beaktades noga när så var berättigat, men ingen av dem gav anledning att ändra de slutsatser som beskrivs ovan.

(94)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av dicyandiamid med ursprung i Kina bör upphävas och förfarandet avslutas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(95)

Med tanke på vissa omständigheter som beskrivs ovan, nämligen den outnyttjade kapaciteten i Kina och det eventuella prisunderskridandet efter översynsperioden, kommer kommissionen att övervaka importen av den berörda produkten för att snabbt kunna vidta lämpliga åtgärder om situationen kräver det. Övervakningen kommer att begränsas till en period på två år efter det att denna förordning har offentliggjorts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Antidumpningstullen på import av 1-cyanoguanidin (dicyandiamid), för närvarande klassificerat enligt KN-nummer 2926 20 00 och med ursprung i Folkrepubliken Kina, ska upphöra att gälla och förfarandet rörande denna import avslutas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 februari 2014.

På rådets vägnar

E. VENIZELOS

Ordförande


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

(2)  EUT L 296, 15.11.2007, s. 1.

(3)  EUT C 116, 20.4.2012, s. 3.

(4)  EUT C 349, 15.11.2012, s. 10.


13.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/12


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 136/2014

av den 11 februari 2014

om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 vad gäller utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro VI)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (Ramdirektiv) (1), särskilt artikel 39.2,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (2), särskilt artikel 5.3,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro IV) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG, särskilt artikel 5.4, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 715/2007 och kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 av den 18 juli 2008 om genomförande och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (3) fastställs gemensamma tekniska krav för typgodkännande av motorfordon och reservdelar avseende utsläpp och bestämmelser för överensstämmelse hos fordon i drift, hållbarhet hos utsläppsbegränsande anordningar, omborddiagnossystem (OBD-system), mätning av bränsleförbrukning och tillgång till information om reparation och underhåll av fordon.

(2)

I direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 fastställs en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon. Där fastställs också hur typgodkännandedokumenten ska utformas och grunderna för angivande av motoregenskaper, inklusive värdena för motoreffekten och tillhörande parametrar.

(3)

Det EG-typgodkännandenummer som utfärdats i enlighet med förordning (EG) nr 692/2008 omfattar bokstäver (Euro 5- och Euro 6-steg), vilka anger utsläppsgränsvärdena och de OBD-krav enligt vilka typgodkännandet beviljats. Varje steg, som anges med en bokstav, innehåller ett obligatoriskt genomförandedatum för certifieringen av nya fordonstyper och för alla nya fordon, samt sista registreringsdag.

(4)

Fordonstillverkare får typgodkänna fordon enligt strängare krav, innan dessa krav blir obligatoriska. De nya Euro 6-stegen gör det möjligt att certifiera fordon med lägre utsläppsnivåer innan dessa utsläppsnivåer träder i kraft.

(5)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG (4) upphävde rådets direktiv 80/1269/EEG av den 16 december 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om motoreffekten hos motorfordon (5) med verkan från den 31 december 2013. Det är därför nödvändigt att överföra bestämmelserna i direktiv 80/1269/EEG till förordning (EG) nr 715/2007.

(6)

I förordningarna (EG) nr 692/2008 och (EU) nr 582/2011 specificeras de referensbränslen som bör användas av fordonstillverkare för att utföra utsläppsprovningar i enlighet med förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009. Referensbränslenas egenskaper återspeglar egenskaperna hos de bränslen som användes mest på marknaden när förordning (EG) nr 692/2008 antogs. På grund av att användningen av biobränslen ökat under de senaste åren bör specifikationerna för referensbränslen anpassas för att motsvara de bränslen som för närvarande finns och under överskådlig framtid kommer att finnas tillgängliga på unionsmarknaden.

(7)

Referensbränslena i förordningarna (EG) nr 692/2008 och (EU) nr 585/2011 måste anpassas för att harmonisera förfarandena för lätta och tunga fordon och därmed minska kostnaderna för typgodkännande.

(8)

Direktiv 2007/46/EG och förordningarna (EG) nr 692/2008 och (EU) nr 585/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tekniska kommittén för motorfordon.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 2007/46/EG

Bilagorna I, III, IV, IX och XI till direktiv 2007/46/EG ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

Artikel 2

Ändringar av förordning (EG) nr 692/2008

Förordning (EG) nr 692/2008 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 2 ska följande punkter läggas till som punkterna 37, 38, 39 och 40:

”37.   nettoeffekt: den effekt som erhålls på en provbänk i slutet av vevaxeln eller dess motsvarighet vid motsvarande motorvarvtal med de tillbehör som provats i enlighet med bilaga XX (Mätning av nettomotoreffekt, nettoeffekt och största motoreffekt under 30 minuter för elektrisk transmission), och som uppmäts under de atomsfärsförhållanden som gäller för referensändamål.

38.   största nettoeffekt: nettoeffektens högsta värde mätt vid full motorbelastning.

39.   största motoreffekt under 30 minuter: den största nettoeffekten för en likspänd elektrisk transmission enligt punkt 5.3.2 i Unece-föreskrifter nr 85 (6).

40.   kallstart:: kylvätsketemperatur (eller motsvarande temperatur) vid motorstart på högst 35 °C och högst 7 K högre än omgivningstemperaturen (om tillgänglig) vid motorstart.”

2.

I artikel 3 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.   För att erhålla EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp och reparations- och underhållsinformation ska tillverkaren visa att fordonen uppfyller provningsförfarandena i bilagorna III–VIII, X–XII, XIV, XVI och XX till denna förordning. Tillverkaren ska också se till att specifikationerna för referensbränsle i bilaga XI till denna förordning följs.”

3.

I artikel 6 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.   Om de tillämpliga kraven är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EG-typgodkännande och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med numreringssystemet i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG ska avsnitt 3 i typgodkännandenumret utformas i enlighet med tillägg 6 till bilaga I till denna förordning.

Godkännandemyndigheten får inte tilldela en annan fordonstyp samma nummer.

För fordon som typgodkänts enligt utsläppsgränserna för Euro 5 i tabell 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007, ska de tillämpliga kraven anses vara uppfyllda om följande villkor är uppfyllda:

a)

Kraven i artikel 13 är uppfyllda.

b)

Fordonet har godkänts enligt Uneces föreskrifter nr 83, ändringsserie 06, nr 85 och nr 101, ändringsserie 01 samt när det gäller kompressionständningsfordon, nr 24 del III, ändringsserie 03.

I det fall som avses i fjärde stycket ska artikel 14 också tillämpas.”

4.

Bilagorna I, III, IV, IX, XI och XII ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

5.

En ny bilaga, vars text återfinns i bilaga III till den här förordningen, ska läggas till som bilaga XX.

Artikel 3

Ändringar av förordning (EU) nr 582/2011

Bilagorna VIII och IX till förordning (EU) nr 582/2011 ska ändras i enlighet med bilaga IV till den här förordningen.

Artikel 4

Övergångsbestämmelser

1.   Från och med den 1 januari 2015 ska tillverkare tillhandahålla intyg om överensstämmelse som är i enlighet med denna förordning.

2.   För att garantera överensstämmelse med bilaga XX till förordning (EG) nr 692/2008 ska certifikat som utfärdats på grundval av överensstämmelse med direktiv 80/1269/EEG eller Unece-föreskrifter nr 85 och som utfärdats före dagen för denna förordnings ikraftträdande, fortsätta att gälla fram till och med den 31 augusti 2018.

3.   Bilaga IV till denna förordning ska tillämpas från och med den dag som anges i rad C i tabell 1 i tillägg 9 till bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011.

Artikel 5

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 februari 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 263, 9.10.2007, s 1.

(2)  EUT L 171, 29.6.2007, s. 1.

(3)  EUT L 199, 28.7.2008, s. 1.

(4)  EUT L 188, 18.7.2009, s. 1.

(5)  EGT L 375, 31.12.1980, s. 46.

(6)  EUT L 326, 24.11.2006, s. 55.


BILAGA 1

Ändringar av direktiv 2007/46/EG

Bilagorna I, III, IV, IX och XI till direktiv 2007/46/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Bilaga I ska ändras på följande sätt:

a)

Följande punkter ska införas som punkterna 3.3.1.1.1 och 3.3.1.1.2:

”3.3.1.1.1.

Maximal nettoeffekt (n) … kW

(enligt uppgift från tillverkaren)

3.3.1.1.2.

Högsta motoreffekt under 30 minuter (n) … kW

(enligt uppgift från tillverkaren)”

b)

I de förklarande noterna ska förklarande not (n) ersättas med följande:

”(n)

Beräknad i enlighet med kraven i förordning (EG) nr 715/2007 eller förordning (EG) nr 595/2009, beroende på vad som är tillämpligt.”

2.

I del I A i bilaga III ska följande punkter införas som punkterna 3.3.1.1.1 och 3.3.1.1.2:

”3.3.1.1.1.

Största nettoeffekt (n) … kW

(enligt uppgift från tillverkaren)

3.3.1.1.2.

Största motoreffekt under 30 minuter (n): … kW

(enligt uppgift från tillverkaren)”

3.

Bilaga IV ska ändras på följande sätt:

a)

Del I ska ändras på följande sätt:

i)

I tabellen ska punkt 40 utgå.

ii)

Förklarande anmärkning (7) ska utgå.

b)

Tillägg 1 till del I ska ändras på följande sätt:

i)

I tabell 1 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.

Utsläpp (Euro 5 och 6) från lätta fordon och tillgång till information

Förordning (EG) nr 715/2007

 

A

a)

Omborddiagnos (OBD)

Fordonet ska vara försett med ett OBD-system som uppfyller kraven i artikel 4.1 och 4.2 i förordning (EG) nr 692/2008 (OBD-systemet ska åtminstone kunna registrera fel i motorstyrningssystemet).

OBD-gränssnittet ska vara kompatibelt med vanliga diagnosverktyg.

b)

Överensstämmelse i drift

Ej tillämpligt

c)

Tillgång till information

Tillverkaren behöver bara lämna lättillgänglig och snabb information om reparationer och service.

d)

Mätning av effekt

(När fordonstillverkaren använder en annan tillverkares motor)

Bänkprovningsdata från motortillverkaren godtas om motorstyrningssystemet är identiskt (dvs. åtminstone har samma ECU).

Provning av effekt får utföras på en chassidynamometer. Effektförlusten i kraftöverföringen ska beaktas.”

ii)

I tabell 1 ska punkt 40 utgå.

iii)

I tabell 1 ska punkt 41A ersättas med följande:

”41A

Utsläpp (Euro VI) från tunga fordon och tillgång till information

Förordning (EG)

nr 595/2009

 

A

Med undantag av de krav som gäller omborddiagnos (OBD) och tillgång till information.

Mätning av effekt

(När fordonstillverkaren använder en annan tillverkares motor)

Bänkprovningsdata från motortillverkaren godtas om motorstyrningssystemet är identiskt (dvs. åtminstone har samma ECU).

Provning av effekt får utföras på en chassidynamometer. Effektförlusten i kraftöverföringen ska beaktas.”

iv)

I tabell 2 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.

Utsläpp (Euro 5 och 6) från lätta fordon och tillgång till information

Förordning (EG) nr 715/2007

 

A

a)

Omborddiagnos (OBD)

Fordonet ska vara försett med ett OBD-system som uppfyller kraven i artikel 4.1 och 4.2 i förordning (EG) nr 692/2008 (OBD-systemet ska åtminstone kunna registrera fel i motorstyrningssystemet).

OBD-gränssnittet ska vara kompatibelt med vanliga diagnosverktyg.

b)

Överensstämmelse i drift

Ej tillämpligt

c)

Tillgång till information

Tillverkaren behöver bara lämna lättillgänglig och snabb information om reparationer och service.

d)

Mätning av effekt

(När fordonstillverkaren använder en annan tillverkares motor)

Bänkprovningsdata från motortillverkaren godtas om motorstyrningssystemet är identiskt (dvs. åtminstone har samma ECU).

Provning av effekt får utföras på en chassidynamometer. Effektförlusten i kraftöverföringen ska beaktas.”

v)

I tabell 2 ska punkt 40 utgå.

vi)

I tabell 2 ska punkt 41A ersättas med följande:

”41A

Utsläpp (Euro VI) från tunga fordon och tillgång till information

Förordning (EG)

nr 595/2009

 

A

Med undantag av de krav som gäller omborddiagnos (OBD) och tillgång till information.

Mätning av effekt

(När fordonstillverkaren använder en annan tillverkares motor)

Bänkprovningsdata från motortillverkaren godtas om motorstyrningssystemet är identiskt (dvs. åtminstone har samma ECU).

Provning av effekt får utföras på en chassidynamometer. Effektförlusten i kraftöverföringen ska beaktas.”

c)

Tillägg 2 till del I ska ändras på följande sätt:

i)

I punkt 4 del I ska post 2a i tabellen ersättas med följande:

”2a

Förordning (EG) nr 715/2007

(avgaser Euro 5 och 6 lätta fordon/tillgång till information)

Utsläpp från avgasrör

a)

Typ I-provning ska genomföras enligt bilaga III till förordning (EG) nr 692/2008 med användning av de försämringsfaktorer som anges i punkt 1.4 i bilaga VII till förordning (EG) nr 692/2008. Som gränser ska användas de värden som anges i tabell I och tabell II i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007.

b)

Fordonet behöver inte vara inkört med 3 000 km såsom anges i avsnitt 3.1.1. i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 83.

c)

Det bränsle som ska användas vid provningen är referensbränslet enligt bilaga IX till förordning (EG) nr 692/2008.

d)

Dynamometern ska ställas upp enligt de tekniska kraven i avsnitt 3.2 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 83.

e)

Den provning som avses i punkt a behöver inte genomföras när det kan visas att fordonet uppfyller de kaliforniska föreskrifter som avses i avsnitt 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 692/2008.

Avdunstningsutsläpp

Fordon med bensinmotor måste ha ett system som begränsar avdunstningsutsläpp (t.ex. kolkanister).

Vevhusutsläpp

Fordonet måste ha en anordning för återföring av vevhusgaser.

OBD

a)

Fordonet ska vara försett med ett OBD-system.

b)

OBD-gränssnittet måste vara kompatibelt med vanliga diagnosverktyg som används för periodiska tekniska inspektioner.

Röktäthet

a)

Fordon med dieselmotor ska provas enligt metoderna i tillägg 2 till bilaga IV till förordning (EG) nr 692/2008.

b)

Det korrigerade värdet för absorptionskoefficienten ska vara väl synligt och på en plats som är lätt att nå.

Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning

a)

Provning ska genomföras enligt bilaga XII till förordning (EG) nr 692/2008.

b)

Fordonet behöver inte vara inkört med 3 000 km som det krävs i avsnitt 3.1.1 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 83.

c)

Om fordonet uppfyller de kaliforniska föreskrifter som avses i avsnitt 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 692/2008 och därför inte behöver provas för utsläpp från avgasröret ska medlemsstaterna beräkna koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning med formlerna i anmärkningarna (b) och (c).

Tillgång till information

Bestämmelserna om tillgång till information ska inte gälla.

Mätning av effekt

a)

Sökanden ska lämna in en redogörelse från tillverkaren om den högsta motoreffekten i kW och motsvarande varvtal i varv per minut.

b)

Alternativt kan samma information tillhandahållas i form av en motoreffektkurva.”

ii)

I punkt 4 del I ska post 40 i tabellen utgå.

iii)

I punkt 4 del I ska post 41a läggas till i tabellen.

”41a

Förordning (EG) nr 595/2009

Utsläpp (Euro VI) från tunga fordon – OBD

Utsläpp från avgasrör

a)

Typ I-provning ska genomföras enligt bilaga III till förordning (EU) nr 582/2011 med användning av de försämringsfaktorer som anges i punkt 3.6.1 i bilaga VI till förordning (EU) nr 582/2011.

b)

Som gränser ska användas de värden som anges i tabellen i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009.

c)

Det bränsle som ska användas vid provningen är referensbränslet enligt bilaga IX till förordning (EU) nr 582/2011.

Koldioxidutsläpp

Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning ska bestämmas i enlighet med bilaga VIII till förordning (EU) nr 582/2011.

OBD

a)

Fordonet ska vara försett med ett OBD-system.

b)

OBD-gränssnittet måste vara kompatibelt med ett externt OBD-avsökningsverktyg enligt bilaga X till förordning (EU) nr 582/2011.

Krav för att säkerställa att NOx-reningen fungerar korrekt

Fordonet ska ha ett system för att säkerställa att NOx-reningen fungerar korrekt i enlighet med bilaga XIII till förordning (EU) nr 582/2011. Bestämmelserna om alternativa typgodkännande i punkt 2.1 i den bilagan ska också tillämpas.

Mätning av effekt

a)

Sökanden ska lämna in en redogörelse från tillverkaren om den högsta motoreffekten i kW och motsvarande varvtal i varv per minut.

b)

Alternativt kan samma information tillhandahållas i form av en motoreffektkurva.”

iv)

I punkt 4 del II, ska post 2a i tabellen ersättas med följande:

”2a

Förordning (EG) nr 715/2007

(avgaser Euro 5 och 6 lätta fordon/tillgång till information)

Utsläpp från avgasrör

a)

Typ I-provning ska genomföras enligt bilaga III till förordning (EG) nr 692/2008 med användning av de försämringsfaktorer som anges i punkt 1.4 i bilaga VII till förordning (EG) nr 692/2008. Som gränser ska användas de värden som anges i tabell I och tabell II i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007.

b)

Fordonet behöver inte vara inkört med 3 000 km såsom anges i punkt 3.1.1. i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 83.

c)

Det bränsle som ska användas vid provningen är referensbränslet enligt bilaga IX till förordning (EG) nr 692/2008.

d)

Dynamometern ska ställas upp enligt de tekniska kraven i avsnitt 3.2 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 83.

e)

Den provning som avses i led a behöver inte genomföras när det kan visas att fordonet uppfyller de kaliforniska föreskrifter som avses i avsnitt 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 692/2008.

Avdunstningsutsläpp

Fordon med bensinmotor måste ha ett system som begränsar avdunstningsutsläpp (t.ex. kolkanister).

Vevhusutsläpp

Fordonet måste ha en anordning för återföring av vevhusgaser.

OBD

a)

Fordonet ska vara försett med ett OBD-system.

b)

OBD-gränssnittet måste vara kompatibelt med vanliga diagnosverktyg som används för periodiska tekniska inspektioner.

Röktäthet

a)

Fordon med dieselmotor ska provas enligt metoderna i tillägg 2 till bilaga IV till förordning (EG) nr 692/2008.

b)

Det korrigerade värdet för absorptionskoefficienten ska vara väl synligt och på en plats som är lätt att nå.

Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning

a)

Provning ska genomföras enligt bilaga XII till förordning (EG) nr 692/2008.

b)

Fordonet behöver inte vara inkört med 3 000 km som det krävs i punkt 3.1.1 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 83.

c)

Om fordonet uppfyller de kaliforniska föreskrifter som avses i avsnitt 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 692/2008 och därför inte behöver provas för utsläpp från avgasröret ska medlemsstaterna beräkna koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning med formlerna i anmärkningarna (b) och (c).

Tillgång till information

Bestämmelserna om tillgång till information ska inte gälla.

Mätning av effekt

a)

Sökanden ska lämna in en redogörelse från tillverkaren om den högsta motoreffekten i kW och motsvarande varvtal. i varv per minut

b)

Alternativt kan samma information tillhandahållas i form av en motoreffektkurva.”

v)

I punkt 4 del II ska post 40 i tabellen utgå.

vi)

I punkt 4 del II ska post 41a läggas till i tabellen.

”41a

Förordning (EG) nr 595/2009

Utsläpp (Euro VI) från tunga fordon – OBD

Utsläpp från avgasrör

a)

Typ I-provning ska genomföras enligt bilaga III till förordning (EU) nr 582/2011 med användning av de försämringsfaktorer som anges i punkt 3.6.1 i bilaga VI till förordning (EU) nr 582/2011.

b)

Som gränser ska användas de värden som anges i tabellen i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009.

c)

Det bränsle som ska användas vid provningen är referensbränslet enligt bilaga IX till förordning (EU) nr 582/2011.

Koldioxidutsläpp

Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning ska bestämmas i enlighet med bilaga VIII till förordning (EU) nr 582/2011.

OBD

a)

Fordonet ska vara försett med ett OBD-system.

b)

OBD-gränssnittet måste vara kompatibelt med ett externt OBD-avsökningsverktyg enligt bilaga X till förordning (EU) nr 582/2011.

Krav för att säkerställa att NOx-reningen fungerar korrekt

Fordonet ska ha ett system för att säkerställa att NOx-reningen fungerar korrekt i enlighet med bilaga XIII till förordning (EU) nr 582/2011. Bestämmelserna om alternativa typgodkännande i punkt 2.1 i den bilagan ska också tillämpas.

Mätning av effekt

a)

Sökanden ska lämna in en redogörelse från tillverkaren om den högsta motoreffekten i kW och motsvarande varvtal.

b)

Alternativt kan samma information tillhandahållas i form av en motoreffektkurva.”

4.

I tillägget till bilaga VI ska post 40 i tabellen utgå.

5.

Bilaga IX ska ändras på följande sätt:

a)

Del I ska ändras på följande sätt:

i)

Punkt 27 under ”SIDA 2 FORDONSKATEGORI M1 (färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon)” ska ersättas med följande:

”27.   Största effekt:

27.1

Största nettoeffekt (g): … kW vid … min–1 (förbränningsmotor) (1)

27.2

Maximal effekt per timme: … kW (elektrisk motor) (1)

27.3

Största nettoeffekt: … kW (elektrisk motor) (1)

27.4

Största motoreffekt under 30 minuter: … kW (elektrisk motor) (1)”

ii)

Punkt 27 under ”SIDA 2 FORDONSKATEGORI M2 (färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon)” ska ersättas med följande:

”27.   Största effekt:

27.1

Största nettoeffekt (g): … kW vid … min–1 (förbränningsmotor) (1)

27.2

Maximal effekt per timme: … kW (elektrisk motor) (1)

27.3

Största nettoeffekt: … kW (elektrisk motor) (1)

27.4

Största motoreffekt under 30 minuter: … kW (elektrisk motor) (1)”

iii)

Punkt 27 under ”SIDA 2 FORDONSKATEGORI M3 (färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon)” ska ersättas med följande:

”27.   Största effekt:

27.1

Största nettoeffekt (g): … kW vid … min–1 (förbränningsmotor) (1)

27.2

Maximal effekt per timme: … kW (elektrisk motor) (1)

27.3

Största nettoeffekt: … kW (elektrisk motor) (1)

27.4

Största motoreffekt under 30 minuter: … kW (elektrisk motor) (1)”

iv)

Punkt 27 under ”SIDA 2 FORDONSKATEGORI N1 (färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon)” ska ersättas med följande:

”27.   Största effekt:

27.1

Största nettoeffekt (g): … kW vid … min–1 (förbränningsmotor) (1)

27.2

Maximal effekt per timme: … kW (elektrisk motor) (1)

27.3

Största nettoeffekt: … kW (elektrisk motor) (1)

27.4

Största motoreffekt under 30 minuter: … kW (elektrisk motor) (1)”

v)

Punkt 27 under ”SIDA 2 FORDONSKATEGORI N2 (färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon)” ska ersättas med följande:

”27.   Största effekt:

27.1

Största nettoeffekt (g): … kW vid … min–1 (förbränningsmotor) (1)

27.2

Maximal effekt per timme: … kW (elektrisk motor) (1)

27.3

Största nettoeffekt: … kW (elektrisk motor) (1)

27.4

Största motoreffekt under 30 minuter: … kW (elektrisk motor) (1)”

vi)

Punkt 27 under ”SIDA 2 FORDONSKATEGORI N3 (färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon)” ska ersättas med följande:

”27.   Största effekt:

27.1

Största nettoeffekt (g): … kW vid … min–1 (förbränningsmotor) (1)

27.2

Maximal effekt per timme: … kW (elektrisk motor) (1)

27.3

Största nettoeffekt: … kW (elektrisk motor) (1)

27.4

Största motoreffekt under 30 minuter: … kW (elektrisk motor) (1)”

b)

Del II ska ändras på följande sätt:

i)

Punkt 27 under ”SIDA 2 FORDONSKATEGORI M1 (icke-färdigbyggda fordon)” ska ersättas med följande:

”27.   Största effekt:

27.1

Största nettoeffekt (g): … kW vid … min–1 (förbränningsmotor) (1)

27.2

Maximal effekt per timme: … kW (elektrisk motor) (1)

27.3

Största nettoeffekt: … kW (elektrisk motor) (1)

27.4

Största motoreffekt under 30 minuter: … kW (elektrisk motor) (1)”

ii)

Punkt 27 under ”SIDA 2 FORDONSKATEGORI M2 (icke-färdigbyggda fordon)” ska ersättas med följande:

”27.   Största effekt:

27.1

Största nettoeffekt (g): … kW vid … min–1 (förbränningsmotor) (1)

27.2

Maximal effekt per timme: … kW (elektrisk motor) (1)

27.3

Största nettoeffekt: … kW (elektrisk motor) (1)

27.4

Största motoreffekt under 30 minuter: … kW (elektrisk motor) (1)”

iii)

Punkt 27 under ”SIDA 2 FORDONSKATEGORI M3 (icke-färdigbyggda fordon)” ska ersättas med följande:

”27.   Största effekt:

27.1

Största nettoeffekt (g): … kW vid … min–1 (förbränningsmotor) (1)

27.2

Maximal effekt per timme: … kW (elektrisk motor) (1)

27.3

Största nettoeffekt: … kW (elektrisk motor) (1)

27.4

Största motoreffekt under 30 minuter: … kW (elektrisk motor) (1)”

iv)

Punkt 27 under ”SIDA 2 FORDONSKATEGORI N1 (icke-färdigbyggda fordon)” ska ersättas med följande:

”27.   Största effekt:

27.1

Största nettoeffekt (g): … kW vid … min–1 (förbränningsmotor) (1)

27.2

Maximal effekt per timme: … kW (elektrisk motor) (1)

27.3

Största nettoeffekt: … kW (elektrisk motor) (1)

27.4

Största motoreffekt under 30 minuter: … kW (elektrisk motor) (1)”

v)

Punkt 27 under ”SIDA 2 FORDONSKATEGORI N2 (icke-färdigbyggda fordon)” ska ersättas med följande:

”27.   Största effekt:

27.1

Största nettoeffekt (g): … kW vid … min–1 (förbränningsmotor) (1)

27.2

Maximal effekt per timme: … kW (elektrisk motor) (1)

27.3

Största nettoeffekt: … kW (elektrisk motor) (1)

27.4

Största motoreffekt under 30 minuter: … kW (elektrisk motor) (1)”

vi)

Punkt 27 under ”SIDA 2 FORDONSKATEGORI N3 (icke-färdigbyggda fordon)” ska ersättas med följande:

”27.   Största effekt:

27.1

Största nettoeffekt (g): … kW vid … min–1 (förbränningsmotor) (1)

27.2

Maximal effekt per timme: … kW (elektrisk motor) (1)

27.3

Största nettoeffekt: … kW (elektrisk motor) (1)

27.4

Största motoreffekt under 30 minuter: … kW (elektrisk motor) (1)”


BILAGA II

Ändringar av förordning (EG) nr 692/2008

Förordning (EG) nr 692/2008 ska ändras på följande sätt:

1.

I bilageförteckningen ska Bilaga XX läggas till:

”BILAGA XX Mätning av nettomotoreffekt”

2.

Bilaga I ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2.4 ska ersättas med följande:

”2.4.   Tillämpliga prov

2.4.1   I figur I.2.4 visas de prov som krävs för typgodkännande av ett fordon. De särskilda provningsförfarandena beskrivs i bilagorna II, III, IV, V, VI, VII, VIII, X, XI, XII, XVI (1) och XX.

Figur I.2.4

Tillämplighet av provningskrav för typgodkännande och utökningar

Fordonskategori

Fordon med motorer med gnisttändning, inklusive hybrider

Fordon med kompressionständning, inklusive hybrider

Fordon med endast eldrift

Vätgasfordon med bränsleceller

Enbränslefordon

Tvåbränsle (2)

Flexbränsle (2)

Flexbränslefordon

Enbränslefordon

Referensbränsle

Bensin

(E5/E10) (6)

Motorgas (LPG)

Naturgas/biometan

Vätgas

Bensin (E5/E10) (6)

Bensin (E5/E10) (6)

Bensin (E5/E10) (6)

Bensin (E5/E10) (6)

Naturgas/biometan

Diesel

(B5/B7) (6)

Diesel

(B5/B7) (6)

Motorgas (LPG)

Naturgas/biometan

Vätgas

Etanol

(E85)

H2NG

Biodiesel

Gasformiga föroreningar

(Typ 1-prov)

Ja

Ja

Ja

Ja (5)

Ja

(bägge bränslena)

Ja

(bägge bränslena)

Ja

(bägge bränslena) (5)

Ja

(bägge bränslena)

Ja

(bägge bränslena)

Ja (endast B5/B7) (3)  (6)

Ja

Partikelmassa och antal partiklar

(Typ 1-prov)

Ja

Ja

(endast bensin)

Ja

(endast bensin)

Ja

(endast bensin)

Ja

(bägge bränslena)

Ja (endast B5/B7 ) (3)  (6)

Ja

Tomgångsutsläpp

(Typ 2-prov)

Ja

Ja

Ja

Ja

(bägge bränslena)

Ja

(bägge bränslena)

Ja

(endast bensin)

Ja

(bägge bränslena)

Ja

(endast naturgas/biometan)

Vevhusgasutsläpp

(Typ 3-prov)

Ja

Ja

Ja

Ja

(endast bensin)

Ja

(endast bensin)

Ja

(endast bensin)

Ja

(endast bensin)

Ja

(endast naturgas/biometan)

Avdunstningsutsläpp

(Typ 4-prov)

Ja

Ja

(endast bensin)

Ja

(endast bensin)

Ja

(endast bensin)

Ja

(endast bensin)

Hållbarhet

(Typ 5-prov)

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

(endast bensin)

Ja

(endast bensin)

Ja

(endast bensin)

Ja

(endast bensin)

Ja

(endast naturgas/biometan)

Ja (endast B5/B7) (3)  (6)

Ja

Utsläpp vid låga temperaturer

(Typ 6-prov)

Ja

Ja

(endast bensin)

Ja

(endast bensin)

Ja

(endast bensin)

Ja (4)

(bägge bränslena)

Överensstämmelse hos fordon i drift

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

(bägge bränslena)

Ja

(bägge bränslena)

Ja

(bägge bränslena)

Ja

(bägge bränslena)

Ja

(bägge bränslena)

Ja (endast B5/B7) (3)  (6)

Ja

Omborddiagnos

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

CO2-utsläpp, bränsle- och elförbrukning och elektrisk räckvidd

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

(bägge bränslena)

Ja

(bägge bränslena)

Ja

(bägge bränslena)

Ja

(bägge bränslena)

Ja

(bägge bränslena)

Ja (endast B5/B7) (3)  (6)

Ja

Ja

Ja

Röktäthet

Ja (endast B5/B7) (3)  (6)

Ja

b)

Följande text ska införas efter figur I.2.4:

Förklarande anmärkning:

Datumen för tillämpningen av referensbränslena E10 och B7 för alla nya fordon har fastställts för att minimera provningsbördan. Om det finns tekniska belägg för fordon som certifierats med referensbränslena E5 eller B5 som visar betydligt högre utsläpp när de provas med E10 eller B7 bör dock kommissionen lägga fram ett förslag för att tidigarelägga införandedatumen.”

c)

Tillägg 3 ska ändras på följande sätt:

i)

I punkterna 3.2.1.8 och 3.2.1.10 ska fotnot (a) ersättas med följande:

”(a)

Fastställd i enlighet med kraven i bilaga XX till den här förordningen.”

ii)

Punkt 3.3.1.1 ska ersättas med följande:

3.3.1.1   Maximal effekt per timme: … kW

(enligt uppgift från tillverkaren)

3.3.1.1.1   Största nettoeffekt (a) … kW

(enligt uppgift från tillverkaren)

3.3.1.1.2   Största motoreffekt under 30 minuter (a) … kW

(enligt uppgift från tillverkaren)”

iii)

Punkt 3.5.3 ska ersättas med följande:

”3.5.3   Elenergiförbrukning för eldrivna fordon”

iv)

Följande punkter ska införas som punkterna 3.5.3.1 och 3.5.3.2:

3.5.3.1   Elenergiförbrukning för fordon med endast eldrift … Wh/km

3.5.3.2   Elenergiförbrukning för externt laddningsbara elektriska hybridfordon

3.5.3.2.1   Elenergiförbrukning (villkor A, blandad körning) … Wh/km

3.5.3.2.2   Elenergiförbrukning (villkor B, blandad körning) … Wh/km

3.5.3.2.3   Elenergiförbrukning (viktad, blandad körning) … Wh/km”

v)

Punkterna 3.5.4–3.5.4.3 ska utgå.

d)

I tillägg 4 ska ”Addendum till intyg om EG-typgodkännande nr … ” ändras på följande sätt:

i)

Följande punkt ska läggas till som punkt 1.11.3:

1.11.3   Största nettovridmoment: … Nm vid … min–1

ii)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.   Mätning av effekt

Största nettomotoreffekt hos förbränningsmotor, nettoeffekt och största motoreffekt under 30 minuter för elektrisk transmission

4.1   Nettoeffekt hos förbränningsmotor

4.1.1   Motorvarvtal (varv/minut) …

4.1.2   Uppmätt bränsleflöde (g/h) …

4.1.3   Uppmätt vridmoment (Nm) …

4.1.4   Uppmätt effekt (kW) …

4.1.5   Barometertryck (kPa) …

4.1.6   Vattenångtryck (kPa) …

4.1.7   Inloppsluftens temperatur (K) …

4.1.8   Korrektionsfaktor för effekt, om tillämpligt …

4.1.9   Korrigerad effekt (kW) …

4.1.10   Hjälpkraftseffekt (kW) …

4.1.11   Nettoeffekt (kW) …

4.1.12   Nettovridmoment (Nm) …

4.1.13   Korrigerad specifik bränsleförbrukning (g/kWh) …

4.2   Elektrisk(a) transmission(er):

4.2.1   Deklarerade uppgifter

4.2.2   Största nettoeffekt … kW vid … min–1

4.2.3   Största nettoeffekt … Nm vid … min–1

4.2.4   Maximalt nettovridmoment vid nollvarvtal: … Nm

4.2.5   Största motoreffekt under 30 minuter: … kW

4.2.6   Väsentliga egenskaper hos den elektriska transmissionen

4.2.7   Provningsspänning (likspänning): … V

4.2.8   Funktionssätt: …

4.2.9   Kylsystem:

4.2.10   Motor: vätska/luft (7)

4.2.11   Variator: vätska/luft (7)

iii)

Följande punkt ska läggas till som punkt 5:

”5.   Anmärkningar: …”.

e)

I tillägg 6 ska tabell 1 ersättas med följande

tabell

Bokstav

Utsläppsstandard

OBD- standard

Fordonskategori och fordonsklass

Motor

Datum för genomförande: nya typer

Datum för genomförande: nya fordon

Sista dagen för registrering

A

Euro 5a

Euro 5

M, N1 klass I

Gnist., Komp.

1.9.2009

1.1.2011

31.12.2012

B

Euro 5a

Euro 5

M1 för särskilda samhällsbehov (utom M1G)

Komp.

1.9.2009

1.1.2012

31.12.2012

C

Euro 5a

Euro 5

M1G för särskilda samhällsbehov

Komp.

1.9.2009

1.1.2012

31.8.2012

D

Euro 5a

Euro 5

N1 klass II

Gnist., Komp.

1.9.2010

1.1.2012

31.12.2012

E

Euro 5a

Euro 5

N1 klass III, N2

Gnist., Komp.

1.9.2010

1.1.2012

31.12.2012

F

Euro 5b

Euro 5

M, N1 klass I

Gnist., Komp.

1.9.2011

1.1.2013

31.12.2013

G

Euro 5b

Euro 5

M1 för särskilda samhällsbehov (utom M1G)

Komp.

1.9.2011

1.1.2013

31.12.2013

H

Euro 5b

Euro 5

N1 klass II

Gnist., Komp.

1.9.2011

1.1.2013

31.12.2013

I

Euro 5b

Euro 5

N1 klass III, N2

Gnist., Komp.

1.9.2011

1.1.2013

31.12.2013

J

Euro 5b

Euro 5+

M, N1 klass I

Gnist., Komp.

1.9.2011

1.1.2014

31.8.2015

K

Euro 5b

Euro 5+

M1 för särskilda samhällsbehov (exklusive M1G)

Komp.

1.9.2011

1.1.2014

31.8.2015

L

Euro 5b

Euro 5+

N1 klass II

Gnist., Komp.

1.9.2011

1.1.2014

31.8.2016

M

Euro 5b

Euro 5+

N1 klass III, N2

Gnist., Komp.

1.9.2011

1.1.2014

31.8.2016

N

Euro 6a

Euro 6-

M, N1 klass I

Komp.

 

 

31.12.2012

O

Euro 6a

Euro 6-

N1 klass II

Komp.

 

 

31.12.2012

P

Euro 6a

Euro 6-

N1 klass III, N2

Komp.

 

 

31.12.2012

Q

Euro 6b

Euro 6-

M, N1 klass I

Komp.

 

 

31.12.2013

R

Euro 6b

Euro 6-

N1 klass II

Komp.

 

 

31.12.2013

S

Euro 6b

Euro 6-

N1 klass III, N2

Komp.

 

 

31.12.2013

T

Euro 6b

Euro 6- och IUPR

M, N1 klass I

Komp.

 

 

31.8.2015

U

Euro 6b

Euro 6- och IUPR

N1 klass II

Komp.

 

 

31.8.2016

V

Euro 6b

Euro 6- och IUPR

N1 klass III, N2

Komp.

 

 

31.8.2016

W

Euro 6b

Euro 6-1

M, N1 klass I

Gnist., Komp.

1.9.2014

1.9.2015

31.8.2018

X

Euro 6b

Euro 6-1

N1 klass II

Gnist., Komp.

1.9.2015

1.9.2016

31.8.2019

Y

Euro 6b

Euro 6-1

N1 klass III, N2

Gnist., Komp.

1.9.2015

1.9.2016

31.8.2019

ZA

Euro 6c

Euro 6-1

M, N1 klass I

Gnist., Komp.

 

 

31.8.2018

ZB

Euro 6c

Euro 6-1

N1 klass II

Gnist., Komp.

 

 

31.8.2019

ZC

Euro 6c

Euro 6-1

N1 klass III, N2

Gnist., Komp.

 

 

31.8.2019

ZD

Euro 6c

Euro 6-2

M, N1 klass I

Gnist., Komp.

1.9.2017

1.9.2018

 

ZE

Euro 6c

Euro 6-2

N1 klass II

Gnist., Komp.

1.9.2018

1.9.2019

 

ZF

Euro 6c

Euro 6-2

N1 klass III, N2

Gnist., Komp.

1.9.2018

1.9.2019

 

ZX

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

Alla fordon

Batteri, helt elektriskt

1.9.2009

1.1.2011

 

ZY

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

Alla fordon

Bränslecell, helt elektriskt

1.9.2009

1.1.2011

 

ZZ

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

Alla fordon som använder certifikat enligt punkt 2.1.1 i bilaga I

Gnist., Komp.

1.9.2009

1.1.2011

 

Utsläppskrav enligt Euro 5a= exklusive reviderat mätförfarande för partiklar, standard för partikelantal och provning av flexbränslefordon i låga temperaturer med biobränsle.

Utsläppskrav enligt Euro 5b= kompletta utsläppskrav enligt Euro 5 inklusive reviderat mätförfarande för partiklar, standard för partikelantal för fordon med kompressionständning och provning av flexbränslefordon i låga temperaturer med biobränsle.

Utsläppskrav enligt Euro 6a= exklusive reviderat mätförfarande för partiklar, standard för partikelantal och provning av flexbränslefordon i låga temperaturer med biobränsle.

Utsläppskrav enligt Euro 6b= utsläppskrav enligt Euro 6 inklusive reviderat mätförfarande för partiklar, standard för partikelantal (preliminära värden för gnisttändningsfordon) och provning av flexbränslefordon i låga temperaturer med biobränsle.

Utsläppskrav enligt Euro 6c= kompletta utsläppskrav enligt Euro 6, dvs. utsläppskrav enligt Euro 6b med slutgiltiga standarder för partikelantal för gnisttändningsfordon och användning av referensbränsle E10 och B7 (i förekommande fall).

OBD-krav enligt Euro 5= grundläggande OBD-krav enligt Euro 5 exklusive krav på prestanda under drift (IUPR), NOx-övervakning för bensinfordon och strängare krav på partikelgränsvärden för diesel.

OBD-krav enligt Euro 5+= inklusive mindre stränga krav på prestanda under drift (IUPR), NOx-övervakning för bensinfordon och strängare krav på partikelgränsvärden för diesel.

OBD-krav enligt Euro 6-= mindre stränga OBD-gränsvärden.

OBD-krav enligt Euro 6- och IUPR= inklusive mindre stränga OBD-gränsvärden och mindre stränga krav på prestanda under drift (IUPR).

OBD-krav enligt Euro 6–1= kompletta OBD-krav enligt Euro 6 men med preliminära OBD-gränsvärden enligt definitionen i punkt 2.3.4 i bilaga XI och delvis mindre stränga krav på IUPR.

OBD-krav enligt Euro 6–2= kompletta OBD-krav enligt Euro 6 men med slutgiltiga OBD-gränsvärden enligt definitionen i punkt 2.3.3 i bilaga XI.”

3.

Bilaga III ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 3.4 ska ersättas med följande:

3.4   Kolväteförhållandena i punkt 8.2 ska anses vara följande:

För bensin (E5) (C1H1,89O0,016)

d = 0,631 g/l

För bensin (E10) (C1H 1,93O0,033)

d = 0,645 g/l

För diesel (B5) (C1H 1,86O0,005)

d = 0,622 g/l

För diesel (B7) (C1H1,86O0,007)

d = 0,623 g/l

För motorgas (LPG) (C1H2,525)

d = 0,649 g/l

För naturgas/biometan (CH4)

d = 0,714 g/l

För etanol (E85) (C1H2,74O0,385)

d = 0,932 g/l

För etanol (E75) (C1H2,61O0,329)

d = 0,886 g/l

För H2NG

Formula

g/l

där A är kvantiteten naturgas/biometan i H2NG-blandningen, uttryckt i volymprocent.”

b)

I punkt 3.8 ska tabellen ersättas med följande:

”Bränsle

X

Bensin (E5)

13,4

Bensin (E10)

13,4

Diesel (B5)

13,5

Diesel (B7)

13,5

Motorgas (LPG)

11,9

Naturgas/biometan

9,5

Etanol (E85)

12,5

Etanol (E75)

12,7”

4.

I tillägg 1 i bilaga IV ska punkt 2.2 ersättas med följande:

2.2   Atomförhållandena i punkt 5.3.7.3 ska anses vara följande:

Hcv= det atomära förhållandet mellan väte och kol

för bensin (E5) 1,89

för bensin (E10) 1,93

för motorgas (LPG) 2,53

för naturgas/biometan 4,0

för etanol (E85) 2,74

för etanol (E75) 2,61

Ocv= Det atomära förhållandet mellan syre och kol

för bensin (E5) 0,016

för bensin (E10) 0,033

för motorgas (LPG) 0,0

för naturgas/biometan 0,0

för etanol (E85) 0,39

för etanol (E75) 0,329”

5.

Bilaga IX ska ändras på följande sätt:

a)

Del A ska ändras på följande sätt:

i)

I punkt 1ska följande tabell införas mellan tabellen ”Typ: Bensin (E5)” och tabellen ”Typ: Etanol (E85)”

”Typ: Bensin (E10):

Parameter

Enhet

Gränsvärden (8)

Provningsmetod

Min.

Max.

Researchoktantal, RON (9)

 

95,0

98,0

EN ISO 5164

Motoroktantal, MON (9)

 

85,0

89,0

EN ISO 5163

Densitet vid 15 °C

kg/m3

743,0

756,0

EN ISO 12185

Ångtryck (DVPE)

kPa

56,0

60,0

EN 13016-1

Vatteninnehåll

 

max 0,05.

Utseende vid – 7 °C: Klar och ljus

EN 12937

Destillering:

 

 

 

 

avdunstning vid 70 °C

vol %

34,0

46,0

EN ISO 3405

avdunstning vid 100 °C

vol %

54,0

62,0

EN ISO 3405

avdunstning vid 150 °C

vol %

86,0

94,0

EN ISO 3405

slutlig kokpunkt

°C

170

195

EN ISO 3405

Restämne

vol %

2,0

EN ISO 3405

Kolväteanalys:

 

 

 

 

olefiner

vol %

6,0

13,0

EN 22854

aromatiska föreningar

vol %

25,0

32,0

EN 22854

bensen

vol %

1,00

EN 22854

EN 238

mättade kolväten

vol %

rapporteras

EN 22854

Kol/väte-förhållande

 

rapporteras

 

Kol/syre-förhållande

 

rapporteras

 

Inledningsperiod (10)

minuter

480

EN ISO 7536

Syrehalt (11)

mol %

3,3

3,7

EN 22854

Bindemedel tvättat med lösningsmedel

(Förekommande bindemedel)

mg/100 ml

4

EN ISO 6246

Svavelhalt (12)

mg/kg

10

EN ISO 20846

EN ISO 20884

Kopparkorrosion 3 tim., 50 °C

 

klass 1

EN ISO 2160

Blyhalt

mg/l

5

EN 237

Fosforhalt (13)

mg/l

1,3

ASTM D 3231

Etanol (11)

vol %

9,0

10,0

EN 22854

(2)

Motsvarande EN/ISO-metoder kommer att antas när de utfärdas för de egenskaper som anges ovan.

ii)

I punkt 2 ska följande tabell läggas till:

”Typ: Diesel (B7):

Parameter

Enhet

Gränsvärden (14)

Provningsmetod

Min.

Max.

Cetanindex

 

46,0

 

EN ISO 4264

Cetantal (15)

 

52,0

56,0

EN ISO 5165

Densitet vid 15 °C

kg/m3

833,0

837,0

EN ISO 12185

Destillering:

 

 

 

 

50 %-punkten

°C

245,0

EN ISO 3405

95 %-punkten

°C

345,0

360,0

EN ISO 3405

slutlig kokpunkt

°C

370,0

EN ISO 3405

Flampunkt

°C

55

EN ISO 2719

Grumlingspunkt

°C

–10

EN 23015

Viskositet vid 40 °C

mm2/s

2,30

3,30

EN ISO 3104

Polycykliska aromatiska kolväten

mol %

2,0

4,0

EN 12916

Svavelhalt

mg/kg

10,0

EN ISO 20846

EN ISO 20884

Kopparkorrosion 3 tim., 50 °C

 

klass 1

EN ISO 2160

Koksrester enligt Conradson (10 % DR)

mol %

0,20

EN ISO 10370

Askhalt

mol %

0,010

EN ISO 6245

Föroreningar totalt

mg/kg

24

EN 12662

Vatteninnehåll

mg/kg

200

EN ISO 12937

Syratal

mg KOH/g

0,10

EN ISO 6618

Smörjförmåga (HFRR-provning, smörjbarhetsgräns vid 60 °C)

μm

400

EN ISO 12156

Oxidationsstabilitet vid 110 °C (16)

h

20,0

 

EN 15751

Fettsyremetylester (17)

vol %

6,0

7,0

EN 14078

b)

I del B ska följande tabell införas mellan tabellen ”Typ: Bensin (E5)” och tabellen ”Typ: Etanol (E75)”:

”Typ: Bensin (E10):

Parameter

Enhet

Gränsvärden (18)

Provningsmetod

Min.

Max.

Researchoktantal, RON (19)

 

95,0

98,0

EN ISO 5164

Motoroktantal, MON (19)

 

85,0

89,0

EN ISO 5163

Densitet vid 15 °C

kg/m3

743,0

756,0

EN ISO 12185

Ångtryck (DVPE)

kPa

56,0

95,0

EN 13016-1

Vatteninnehåll

 

max 0,05

Utseende vid – 7 °C: klar och ljus

EN 12937

Destillering:

 

 

 

 

avdunstning vid 70 °C

vol %

34,0

46,0

EN ISO 3405

avdunstning vid 100 °C

vol %

54,0

62,0

EN ISO 3405

avdunstning vid 150 °C

vol %

86,0

94,0

EN ISO 3405

slutlig kokpunkt

°C

170

195

EN ISO 3405

Restämne

vol %

2,0

EN ISO 3405

Kolväteanalys:

 

 

 

 

olefiner

vol %

6,0

13,0

EN 22854

aromatiska föreningar

vol %

25,0

32,0

EN 22854

bensen

vol %

1,00

EN 22854

EN 238

mättade kolväten

vol %

rapporteras

EN 22854

Kol/väte-förhållande

 

rapporteras

 

Kol/syre-förhållande

 

rapporteras

 

Inledningsperiod (20)

minuter

480

EN ISO 7536

Syrehalt (21)

mol %

3,3

3,7

EN 22854

Bindemedel tvättat med lösningsmedel

(Förekommande bindemedel)

mg/100 ml

4

EN ISO 6246

Svavelhalt (22)

mg/kg

10

EN ISO 20846

EN ISO 20884

Kopparkorrosion 3 tim., 50 °C

 

klass 1

EN ISO 2160

Blyhalt

mg/l

5

EN 237

Fosforhalt (23)

mg/l

1,3

ASTM D 3231

Etanol (21)

vol %

9,0

10,0

EN 22854

(2)

Motsvarande EN/ISO-metoder kommer att antas när de utfärdas för de egenskaper som anges ovan.

6.

Bilaga XI ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 2.3.3 ska tabellen ”Slutgiltiga OBD-gränsvärden för Euro 6” ersättas med följande tabell:

Slutgiltiga OBD-gränsvärden för Euro 6

 

 

Referensvikt

(RM) (kg)

Massa av kolmonoxid

Massa av andra kolväten än metan

Massa av kväveoxider

Partikelmassa (24)

Antal partiklar (24)

 

(CO)

(mg/km)

(NMHC)

(mg/km)

(NOx)

(mg/km)

(PM)

(mg/km)

(PN)

(#/km)

Kategori

Klass

 

Gnist.

Komp.

Gnist.

Komp.

Gnist.

Komp.

Komp.

Gnist.

Komp.

Gnist.

M

Alla

1 900

1 750

170

290

90

140

12

12

 

 

N1

I

RM ≤ 1 305

1 900

1 750

170

290

90

140

12

12

 

 

II

1 305 < RM ≤ 1 760

3 400

2 200

225

320

110

180

12

12

 

 

III

1 760 < RM

4 300

2 500

270

350

120

220

12

12

 

 

N2

Alla

4 300

2 500

270

350

120

220

12

12

 

 

Förklaringar: Gnist.= gnisttändning, Komp. = kompressionständning

b)

I punkt 2.3.4 ska tabellen ”Preliminära OBD-gränsvärden för Euro 6” ersättas med följande tabell:

Preliminära OBD-gränsvärden för Euro 6

 

 

Referensvikt

(RM) (kg)

Massa av kolmonoxid

Massa av andra kolväten än metan

Massa av kväveoxider

Partikelmassa (25)

 

(CO)

(mg/km)

(NMHC)

(mg/km)

(NOx)

(mg/km)

(PM)

(mg/km)

Kategori

Klass

 

PI

CI

PI

CI

PI

CI

CI

PI

M

Alla

1 900

1 750

170

290

150

180

25

25

N1

I

RM ≤ 1 305

1 900

1 750

170

290

150

180

25

25

 

II

1 305 < RM ≤ 1 760

3 400

2 200

225

320

190

220

25

25

 

III

1 760 < RM

4 300

2 500

270

350

210

280

30

30

N2

Alla

4 300

2 500

270

350

210

280

30

30

Förklaringar: Gnist. = gnisttändning, Komp. = kompressionständning

c)

Punkt 2.5 ska ersättas med följande:

2.5   Punkt 3.3.3.1 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska tolkas på följande sätt:

OBD-systemet ska övervaka minskningen av katalysatorns verkningsgrad med avseende på utsläpp av andra kolväten än metan och NOx. Tillverkaren kan övervaka den främre katalysatorn ensam eller i kombination med katalysatorn/katalysatorerna nedströms. Varje övervakad katalysator eller kombination av katalysatorer ska anses fungera fel om utsläppen överskrider gränsvärdena för icke-metankolväten eller NOx enligt punkt 2.3 i denna bilaga. Undantagsvis gäller att kravet att övervaka minskningen av katalysatorns verkningsgrad med avseende på NOx-utsläpp endast ska tillämpas från och med de datum som anges i artikel 17.”

7.

Bilaga XII ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2.2.2 ska ersättas med följande:

2.2.2   För motorgas och naturgas ska man använda det bränsle som tillverkaren väljer för mätning av nettoeffekten i enlighet med bilaga XX till den här förordningen. Det valda bränslet ska specificeras i rapportdokumentet enligt tillägg 3 till bilaga I till den här förordningen.”

b)

Punkt 2.3 ska ersättas med följande:

2.3   Punkt 5.2.4 i Uneces föreskrifter nr 101 ska tolkas på följande sätt:

1.

Densitet: uppmätt för provningsbränslet i enlighet med ISO 3675 eller med en likvärdig metod. För bensin, diesel, biodiesel och etanol (E85 och E75) ska den densitet som uppmäts vid 15 °C användas; för motorgas, naturgas och biometan ska en referensdensitet användas enligt följande:

 

0,538 kg/l för motorgas

 

0,654 kg/m3 för naturgas (medelvärde för referensbränslena G20 och G23 vid 15 °C)

2.

Förhållandet mellan väte/kol/syre: Fasta värden ska användas enligt följande:

 

C1H1,89O0,016 för bensin (E5),

 

C1H1,93O0,033 för bensin (E10),

 

C1H1,86O0,005 för diesel (B5),

 

C1H1,86O0,007 för diesel (B7),

 

C1H2,525 för motorgas (LPG),

 

CH4 för naturgas och biometan,

 

C1H2,74O0,385 för etanol (E85),

 

C1H2,61O0,329 för etanol (E75).”

c)

Punkt 3.3 ska ersättas med följande:

3.3.   I bilaga 6 till Unece-föreskrifter nr 101 ska punkt 1.4.3 ersättas med följande:

1.4.3

Bränsleförbrukningen uttryckt i liter per 100 km (för bensin (E5/E10), motorgas, etanol (E85) och diesel (B5/B7)) eller i m3 per 100 km (för naturgas/biometan och H2NG) eller i kg per 100 km (för vätgas) beräknas med följande formler:

a)

för fordon med gnisttändning som drivs med bensin (E5):

Formula

b)

för fordon med gnisttändning som drivs med bensin (E10):

Formula

c)

för fordon med gnisttändning som drivs med motorgas:

Formula

Om sammansättningen av det bränsle som används för provningen skiljer sig från den sammansättning som antas för beräkning av den normaliserade förbrukningen kan, på tillverkarens begäran, en korrektionsfaktor, cf, tillämpas enligt följande:

Formula

Den korrektionsfaktor, cf, som kan tillämpas bestäms enligt följande:

Formula

där:

nactual= det faktiska förhållandet mellan väte och kol i det bränsle som används

d)

för fordon med gnisttändning som drivs med naturgas/biometan:

Formula

e)

för fordon med gnisttändning som drivs med etanol (E85):

Formula

f)

för fordon med kompressionständning som drivs med diesel (B5):

Formula

g)

för fordon med kompressionständning som drivs med diesel (B7):

Formula

h)

för H2NG-drivna fordon med gnisttändning:

Formula

i)

för vätgasdrivna fordon:

Formula

I enlighet med tidigare överenskommelser med typgodkännandemyndigheten, och i fråga om fordon som drivs med gasformigt eller flytande väte, får tillverkaren använda ett alternativ till ovanstående metod. Antingen formeln

Formula

eller en metod enligt standardprotokoll som SAE J2572.

I dessa formler används följande beteckningar:

FC= bränsleförbrukning i liter per 100 km (för bensin, etanol, motorgas, diesel eller biodiesel) eller i m3 per 100 km (för naturgas och H2NG) eller i kg per 100 km (för vätgas).

HC= uppmätta kolväteutsläpp i g/km

CO= uppmätta kolmonoxidutsläpp i g/km

CO2= uppmätta koldioxidutsläpp i g/km

H2O= uppmätta utsläpp av H2O i g/km

H2= uppmätta utsläpp av H2 i g/km

A= kvantiteten naturgas/biometan i H2NG-blandningen, uttryckt i volymprocent.

D= provningsbränslets densitet.

I fråga om gasformiga bränslen är D densiteten vid 15 °C.

d= den teoretiska sträcka som ett fordon som provas enligt typ 1-prov tillryggalagt i km.

p1= tryck i Pa i tankarna för gasformigt bränsle före körcykeln,

p2= tryck i Pa i tankarna för gasformigt bränsle efter körcykeln,

T1= temperatur i K i tankarna för gasformigt bränsle före körcykeln,

T2= temperatur i K i tankarna för gasformigt bränsle efter körcykeln,

Z1= kompressionsfaktor för det gasformiga bränslet vid p1 och T1,

Z2= kompressionsfaktor för det gasformiga bränslet vid p2 och T2,

V= den inre volymen i m3 för tanken för gasformigt bränsle.

Kompressionsfaktorn ska beräknas med hjälp av följande tabell:

T(k)

p(bar)\

33

53

73

93

113

133

153

173

193

213

233

248

263

278

293

308

323

338

353

5

0,8589

0,9651

0,9888

0,9970

1,0004

1,0019

1,0026

1,0029

1,0030

1,0028

1,0035

1,0034

1,0033

1,0032

1,0031

1,0030

1,0029

1,0028

1,0027

100

1,0508

0,9221

0,9911

1,0422

1,0659

1,0757

1,0788

1,0785

1,0765

1,0705

1,0712

1,0687

1,0663

1,0640

1,0617

1,0595

1,0574

1,0554

1,0535

200

1,8854

1,4158

1,2779

1,2334

1,2131

1,1990

1,1868

1,1757

1,1653

1,1468

1,1475

1,1413

1,1355

1,1300

1,1249

1,1201

1,1156

1,1113

1,1073

300

2,6477

1,8906

1,6038

1,4696

1,3951

1,3471

1,3123

1,2851

1,2628

1,2276

1,2282

1,2173

1,2073

1,1982

1,1897

1,1819

1,1747

1,1680

1,1617

400

3,3652

2,3384

1,9225

1,7107

1,5860

1,5039

1,4453

1,4006

1,3651

1,3111

1,3118

1,2956

1,2811

1,2679

1,2558

1,2448

1,2347

1,2253

1,2166

500

4,0509

2,7646

2,2292

1,9472

1,7764

1,6623

1,5804

1,5183

1,4693

1,3962

1,3968

1,3752

1,3559

1,3385

1,3227

1,3083

1,2952

1,2830

1,2718

600

4,7119

3,1739

2,5247

2,1771

1,9633

1,8190

1,7150

1,6361

1,5739

1,4817

1,4823

1,4552

1,4311

1,4094

1,3899

1,3721

1,3559

1,3410

1,3272

700

5,3519

3,5697

2,8104

2,4003

2,1458

1,9730

1,8479

1,7528

1,6779

1,5669

1,5675

1,5350

1,5062

1,4803

1,4570

1,4358

1,4165

1,3988

1,3826

800

5,9730

3,9541

3,0877

2,6172

2,3239

2,1238

1,9785

1,8679

1,7807

1,6515

1,6521

1,6143

1,5808

1,5508

1,5237

1,4992

1,4769

1,4565

1,4377

900

6,5759

4,3287

3,3577

2,8286

2,4978

2,2714

2,1067

1,9811

1,8820

1,7352

1,7358

1,6929

1,6548

1,6207

1,5900

1,5623

1,5370

1,5138

1,4926

Om ingångsvärdena för p och T saknas i tabellen, ska kompressionsfaktorn räknas fram med hjälp av linjär interpolering mellan kompressionsfaktorerna i tabellen, varvid man ska välja dem som ligger närmast det sökta värdet.”


(1)  Särskilda provningsförfaranden för vätgasfordon och flexbränslefordon för biodiesel kommer att fastställas senare.

(2)  När ett tvåbränslefordon kombineras med ett flexbränslefordon är bägge provningskraven tillämpliga.

(3)  Den här bestämmelsen är tillfällig. Ytterligare kav för biodiesel kommer att föreslås senare.

(4)  Provning endast med bensin före datumen i artikel 10.6 i förordning (EG) nr 715/2007. Provning kommer att utföras på bägge bränslena efter dessa datum. Det E75-referensprovbränsle som anges i bilaga IX avsnitt B ska användas.

(5)  Endast NOx-utsläpp ska fastställas när fordonet drivs med vätgas.

(6)  Om tillverkaren så önskar kan fordon med gnisttändnings- och kompressionständningsmotorer provas med antingen E5- eller E10-bränslen och respektive antingen B5- eller B7-bränslen. Dock gäller följande:

Senast 16 månader efter de datum som anges i artikel 10.4 i förordning (EG) nr 715/2007 ska nya typgodkännanden endast utföras med E10- och B7-bränslen.

Senast tre år efter de datum som anges i artikel 10.5 i förordning (EG) nr 715/2007 ska alla nya fordon typgodkännas med E10- och B7-bränslen.”

(7)  Stryk det som ej är tillämpligt.”

(8)  De värden som anges i specifikationerna är ’verkliga värden’. När gränsvärdena fastställts har villkoren enligt ISO 4259, Petroleum products - Determination and application of precision data in relation to methods of test, tillämpats. När ett minimivärde fastställts har en minsta differens av 2R över noll beaktats. När ett maximi- och ett minimivärde fastställts är den minsta differensen 4R (R = reproducerbarhet). Utan hinder av denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde när det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränser anges. Om ett klarläggande krävs av huruvida ett bränsle uppfyller specifikationerna ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.

(2)

Motsvarande EN/ISO-metoder kommer att antas när de utfärdas för de egenskaper som anges ovan.

(9)  En korrektionsfaktor på 0,2 för MON och RON ska dras från beräkningen av det slutliga resultatet i enlighet med EN 228:2008.

(10)  Bränslet kan innehålla antioxidanter och metalldesaktivatorer som normalt används för att stabilisera strömmar av raffinaderigas, men rengörings-/dispergeringstillsatser och lösningsoljor får inte tillföras.

(11)  Etanol är den enda syrehaltiga beståndsdel som avsiktligt får tillföras referensbränslet. Den etanol som används ska överensstämma med EN 15376.

(12)  Den verkliga svavelhalten i det bränsle som används i typ 1-provningen ska uppges.

(13)  Detta referensbränsle får inte avsiktligt tillföras föreningar som innehåller fosfor, järn, mangan eller bly.”

(14)  De värden som anges i specifikationerna är ’verkliga värden’. När gränsvärdena fastställts har villkoren enligt ISO 4259, Petroleum products - Determination and application of precision data in relation to methods of test, tillämpats. När ett minimivärde fastställts har en minsta differens av 2R över noll beaktats. När ett maximi- och ett minimivärde fastställts är den minsta differensen 4R (R = reproducerbarhet). Utan hinder av denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde när det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränser anges. Om ett klarläggande krävs av huruvida ett bränsle uppfyller specifikationerna ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.

(15)  Intervallet för cetantalet står inte i överensstämmelse med kraven på ett minimiintervall för 4R. Vid en tvist mellan bränsleleverantören och bränsleanvändaren kan emellertid villkoren i ISO 4259 användas för att lösa sådana tvister, förutsatt att upprepade mätningar av ett tillräckligt antal för att nå erforderlig precision utförs hellre än enstaka bestämningar.

(16)  Även om oxidationsstabiliteten är kontrollerad är det troligt att produktens livslängd kommer att bli begränsad. Leverantören ska rådfrågas med avseende på lagringsförhållanden och livslängd.

(17)  Halten av fettsyrametylester (FAME) ska uppfylla kraven i EN 14214.”

(18)  De värden som anges i specifikationerna är ’verkliga värden’. När gränsvärdena fastställts har villkoren enligt ISO 4259, Petroleum products - Determination and application of precision data in relation to methods of test, tillämpats. När ett minimivärde fastställts har en minsta differens av 2R över noll beaktats. När ett maximi- och ett minimivärde fastställts är den minsta differensen 4R (R = reproducerbarhet). Utan hinder av denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde när det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränser anges. Om ett klarläggande krävs av huruvida ett bränsle uppfyller specifikationerna ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.

(2)

Motsvarande EN/ISO-metoder kommer att antas när de utfärdas för de egenskaper som anges ovan.

(19)  En korrektionsfaktor på 0,2 för MON och RON ska dras från beräkningen av det slutliga resultatet i enlighet med EN 228:2008.

(20)  Bränslet kan innehålla antioxidanter och metalldesaktivatorer som normalt används för att stabilisera strömmar av raffinaderigas, men rengörings-/dispergeringstillsatser och lösningsoljor får inte tillföras.

(21)  Etanol är den enda syrehaltiga beståndsdel som avsiktligt får tillföras referensbränslet. Den etanol som används ska överensstämma med EN 15376.

(22)  Den verkliga svavelhalten i det bränsle som används i typ 6-provningen ska uppges.

(23)  Detta referensbränsle får inte avsiktligt tillföras föreningar som innehåller fosfor, järn, mangan eller bly.”

(24)  Gränsvärden för partikelmassa och partikelantal för gnisttändningsmotorer är bara tillämpliga på fordon med motorer med direktinsprutning.”

(25)  Gränsen för partikelmassa för fordon med motorer med styrd tändning gäller endast fordon med direktinsprutningsmotorer.”


BILAGA III

”BILAGA XX

MÄTNING AV MOTORNETTOEFFEKT, NETTOEFFEKT OCH STÖRSTA MOTOREFFEKT UNDER 30 MINUTER FÖR ELEKTRISK TRANSMISSION

1.   INLEDNING

I denna bilaga fastställs krav för mätning av nettomotoreffekt, nettoeffekt och största motoreffekt under 30 minuter för elektrisk transmission.

2.   ALLMÄNNA KRAV

2.1   De allmänna kraven för utförningarna av provningarna och tolkningen av resultaten ska vara de som anges i punkt 5 i Uneces föreskrifter nr 85 (1), med de undantag som anges i denna bilaga.

2.2   Provningsbränsle

Punkterna 5.2.3.1, 5.2.3.2.1, 5.2.3.3.1, och 5.2.3.4 i Uneces föreskrifter nr 85 ska tolkas på följande sätt:

Det bränsle som används ska vara det som är tillgängligt på marknaden. Vid tvister ska det tillämpliga referensbränsle som anges i bilaga IX till förordning (EG) nr 692/2008 användas.

2.3   Effektkorrektionsfaktorer

Med avvikelse från punkt 5.1 i bilaga V till Uneces föreskrifter nr 85 ska korrektionsfaktorerna αa eller αd sättas till 1 när en turboladdad motor är utrustad med ett system som gör det möjligt att kompensera omgivningstemperatur och höjd, på tillverkarens begäran.


(1)  EUT L 326, 24.11.2006, s. 55.”


BILAGA IV

Ändringar av förordning (EU) nr 582/2011

Förordning (EU) nr 582/2011ska ändras på följande sätt:

1.

Bilaga VIII ska ändras på följande sätt:

a)

I tillägg 1 ska punkt 2.1.2.2 ersättas med följande:

”2.

Följande fasta värden på förhållande mellan väte, kol och syre ska användas:

C1H1,93O0,033 för bensin (E10),

C1H1,86O0,007 för diesel (B7),

C1H2,525 för motorgas (LPG),

CH4 för naturgas och biometan,

C1H2,74O0,385 för etanol (E85),

C1H2,92O0,046 för etanol för särskilda motorer med kompressionständning (ED95).”

b)

I tillägg 1 ska punkt 2.1.3 a ersättas med följande:

”a)

För fordon med en motor med gnisttändning som drivsmed bensin (E10):

Formula

c)

I tillägg 1 ska punkt 2.1.3 e ersättas med följande:

”e)

För fordon med en motor med kompressionständning som drivs med diesel (B7):

Formula

2.

Bilaga IX ska ändras på följande sätt:

a)

I avsnittet ”Tekniska uppgifter om bränslen för provning av motorer med kompressionständning” ska tabellen med rubriken ”Typ: Diesel (B7)” ersättas med följande:

”Typ: Diesel (B7)

Parameter

Enhet

Gränsvärden (1)

Provningsmetod

Minimum

Maximum

Cetanindex

 

46,0

 

EN ISO 4264

Cetantal (2)

 

52,0

56,0

EN ISO 5165

Densitet vid 15 °C

kg/m3

833,0

837,0

EN ISO 12185

Destillering:

 

 

 

 

50 %-punkten

°C

245,0

EN ISO 3405

95 %-punkten

°C

345,0

360,0

EN ISO 3405

slutlig kokpunkt

°C

370,0

EN ISO 3405

Flampunkt

°C

55

EN ISO 2719

Grumlingspunkt

°C

–10

EN 23015

Viskositet vid 40 °C

mm2/s

2,30

3,30

EN ISO 3104

Polycykliska aromatiska kolväten

% m/m

2,0

4,0

EN 12916

Svavelhalt

mg/kg

10,0

EN ISO 20846

EN ISO 20884

Kopparkorrosion 3h vid 50 °C

 

Klass 1

EN ISO 2160

Koksrester enligt Conradson (10 % DR)

% m/m

0,20

EN ISO 10370

Askhalt

% m/m

0,010

EN ISO 6245

Föroreningar totalt

mg/kg

24

EN 12662

Vattenhalt

mg/kg

200

EN ISO 12937

Syratal

mg KOH/g

0,10

EN ISO 6618

Smörjförmåga (HFRR-test smörjbarhetsgräns vid 60 °C)

μm

400

EN ISO 12156

Oxidationsstabilitet vid 110 °C (3)

h

20,0

 

EN 15751

Fettsyrametylester FAME (4)

% v/v

6,0

7,0

EN 14078

b)

I avsnittet ”Tekniska uppgifter om bränslen för provning av motorer med gnisttändning” ska tabellen med rubriken ”Typ: Bensin (E10)” ersättas med följande:

”Typ: Bensin (E10)

Parameter

Enhet

Gränsvärden (5)

Provningsmetod

Minimum

Maximum

Researchoktantal, RON (6)

 

95,0

98,0

EN ISO 5164

Motoroktantal, MON (6)

 

85,0

89,0

EN ISO 5163

Densitet vid 15 °C

kg/m3

743,0

756,0

EN ISO 12185

Ångtryck (DVPE)

kPa

56,0

60,0

EN 13016-1

Vattenhalt

 

max 0,05.

Utseende vid – 7 °C: klar och ljus

EN 12937

Destillering:

 

 

 

 

avdunstning vid 70 °C

% v/v

34,0

46,0

EN ISO 3405

avdunstning vid 100 °C

% v/v

54,0

62,0

EN ISO 3405

avdunstning vid 150 °C

% v/v

86,0

94,0

EN ISO 3405

slutlig kokpunkt

°C

170

195

EN ISO 3405

Restämne

% v/v

2,0

EN ISO 3405

Kolväteanalys:

 

 

 

 

olefiner

% v/v

6,0

13,0

EN 22854

aromatiska föreningar

% v/v

25,0

32,0

EN 22854

bensen

% v/v

1,00

EN 22854 EN 238

saturater

% v/v

rapporteras

EN 22854

Kol-/väteförhållande

 

rapporteras

 

Kol-/syreförhållande

 

rapporteras

 

Inledningsperiod (7)

minuter

480

EN ISO 7536

Syrehalt (8)

% m/m

3,3

3,7

EN 22854

Bindemedel tvättat med lösningsmedel (Förekommande bindemedel)

mg/100ml

4

EN ISO 6246

Svavelhalt (9)

mg/kg

10

EN ISO 20846

EN ISO 20884

Kopparkorrosion 3 h vid 50 °C

 

Klass 1

EN ISO 2160

Blyhalt

mg/l

5

EN 237

Fosforhalt (10)

mg/l

1,3

ASTM D 3231

Etanol (8)

% v/v

9,0

10,0

EN 22854

(2)

Motsvarande EN/ISO-metoder kommer att antas när de utfärdas för de egenskaper som anges ovan.


(1)  De värden som anges i specifikationerna är ”faktiska värden”. Vid fastställandet av gränsvärdena har villkoren enligt ISO 4259 ”Petroleumprodukter – Beräkning och tillämpning av precisionsmått hos provningsmetoder” tillämpats. När ett minimivärde fastställts har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats. När ett maximi- och ett minimivärde fastställts är den minsta skillnaden 4R (R = reproducerbarhet). Trots denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, bör bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde när det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränser anges. Om det är nödvändigt att klarlägga huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specifikationen ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.

(2)  Intervallet för cetantalet överensstämmer inte med kraven på ett minimiintervall för 4R. Vid en tvist mellan bränsleleverantören och bränsleanvändaren kan emellertid villkoren i ISO 4259 användas för att lösa sådana tvister, förutsatt att upprepade mätningar av ett tillräckligt antal för att nå erforderlig precision utförs snarare än enstaka bestämningar.

(3)  Även om oxidationsstabiliteten kontrolleras är det troligt att livslängden är begränsad. Leverantören ska rådfrågas om lagringsförhållanden och livslängd.

(4)  FAME-halten ska uppfylla specifikationerna i EN 14214.”

(5)  De värden som anges i specifikationerna är ”faktiska värden”. Vid fastställandet av gränsvärdena har villkoren enligt ISO 4259 ”Petroleumprodukter – Beräkning och tillämpning av precisionsmått hos provningsmetoder” tillämpats, och när ett minimivärde fastställts har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats; när ett maximi- och ett minimivärde fastställts är den minsta skillnaden 4R (R = reproducerbarhet). Trots denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde när det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränser anges. Om det är nödvändigt att klarlägga huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specifikationen ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.

(2)

Motsvarande EN/ISO-metoder kommer att antas när de utfärdas för de egenskaper som anges ovan.

(6)  En korrektionsfaktor på 0,2 för MON och RON ska dras från beräkningen av det slutliga resultatet i enlighet med EN 228:2008..

(7)  Bränslet kan innehålla de antioxidanter och metalldesaktivatorer som normalt används för att stabilisera strömmar av raffinaderigas men rengörings-/dispersionstillsatser och lösningsoljor får inte tillföras.

(8)  Etanol är den enda syrehaltiga beståndsdel som avsiktligt får tillföras referensbränslet. Etanol som används ska överensstämma med EN 15376.

(9)  Den verkliga svavelhalten i det bränsle som används i typ 6-provningen ska uppges.

(10)  Detta referensbränsle får inte avsiktligt tillföras föreningar som innehåller fosfor, järn, mangan eller bly.”


13.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/47


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 137/2014

av den 12 februari 2014

om ändring av förordning (EU) nr 468/2010 om upprättande av EU:s förteckning över fartyg som är inblandade i olagligt, orapporterat och oreglerat fiske

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999 (1), särskilt artikel 30, och

av följande skäl:

(1)

I kapitel V i förordning (EG) nr 1005/2008 fastställs förfaranden för identifiering av fiskefartyg som bedriver olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (nedan kallade IUU-fiskefartyg) samt förfaranden för att upprätta Europeiska unionens förteckning över sådana fartyg. I artikel 37 i samma förordning föreskrivs vilka åtgärder som bör vidtas mot fiskefartyg som förts upp på den förteckningen.

(2)

Unionens förteckning över IUU-fiskefartyg upprättades genom kommissionens förordning (EU) nr 468/2010 (2) och ändrades därefter genom genomförandeförordningarna (EU) nr 724/2011 (3), (EU) nr 1234/2012 (4) och (EU) nr 672/2013 (5).

(3)

Enligt artikel 30.1 i förordning (EG) nr 1005/2008 ska unionens förteckning också omfatta fiskefartyg som har förts upp på de förteckningar över IUU-fartyg som har antagits av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer.

(4)

Alla regionala fiskeriförvaltningsorganisationer bidrar till att upprätta och regelbundet uppdatera förteckningarna över IUU-fartyg i enlighet med sina respektive bestämmelser (6).

(5)

Enligt artikel 30 i förordning (EG) nr 1005/2008 ska kommissionen uppdatera unionens förteckning så snart den mottagit förteckningarna från de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna över fiskefartyg som förmodas eller har bekräftats delta i IUU-fiske.

(6)

Kommissionen har mottagit de uppdaterade förteckningarna från de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna.

(7)

Fartyget ”Marta Lucia R”, som är upptaget på de förteckningar som upprättats eller ändrats genom förordning (EU) nr 468/2010 och genomförandeförordningarna (EU) nr 724/2011, (EU) nr 1234/2012 och (EU) nr 672/2013, har strukits från listan av Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) vid dess möte den 10–14 juni 2013 och av Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) genom dess skrivelse av den 20 augusti 2013. Detta fartyg bör betraktas som struket från unionens förteckning från och med den 20 augusti 2013.

(8)

Fartyget ”RED”, som är upptaget på de förteckningar som upprättats eller ändrats genom förordning (EU) nr 468/2010 och genomförandeförordningarna (EU) nr 724/2011, (EU) nr 1234/2012 och (EU) nr 672/2013, har strukits från listan av Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) den 14 november 2012, av Nordvästatlantiska Fiskeriorganisationen (Nafo) den 21 december 2012 och av Sydostatlantiska fiskeriorganisationen (Seafo) vid tillämpningskommitténs möte den 11 december 2013. Detta fartyg bör betraktas som struket från unionens förteckning från och med den 11 december 2013.

(9)

Med hänsyn till att ett och samma fartyg kan vara förtecknat under olika namn och/eller flagg beroende på när det fördes upp på de regionala fiskeriförvaltningsorganisationernas förteckningar, bör unionens uppdaterade förteckning innehålla de uppgifter om namn och/eller flagg som fastställts av de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna.

(10)

Förordning (EU) nr 468/2010 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Del B i bilagan till förordning (EU) nr 468/2010 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 februari 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 286, 29.10.2008, s. 1.

(2)  EUT L 131, 29.5.2010, s. 22.

(3)  EUT L 194, 26.7.2011, s. 14.

(4)  EUT L 350, 20.12.2012, s. 38.

(5)  EUT L 193, 16.7.2013, s. 6.

(6)  Nyligen gjorda uppdateringar: CCAMLR: 2013/2014 års IUU-förteckning som antogs vid CCAMLR:s 32:a årliga möte den 23 oktober–14 november 2013; SEAFO: SEAFO:s IUU-förteckning omfattar förteckningarna från CCAMLR, NEAFC-B och Nafo (som antogs av tillämpningskommittén vid dess möte den 11 december 2013); Iccat: 2013 års IUU-förteckning som antogs vid det årliga mötet i november 2013 (rekommendation 11-18); IATCC: 2013 års förteckning som antogs vid det 85:e mötet med IATTC i juni 2013; NEAFC: IUU-förteckning B, AM 2011-18, som bibehölls vid det 32:a årliga mötet i november 2013; Nafo: 2013 års förteckning som antogs vid det 35:e årliga mötet i september 2013; WCPFC: WCPFC:s förteckning över IUU-fartyg för 2014 som gäller från och med den 6 februari 2014, 60 dagar efter WCPFC10; IOTC: IOTC:s förteckning över IUU-fartyg, granskad under det 17:e mötet i IOTC, 6–10 maj 2013.


BILAGA

”DEL B

Fartyg förtecknade i enlighet med artikel 30 i förordning (EG) nr 1005/2008

Fartygets IMO-nummer/ referens (1) för regional fiskeriförvaltningsorganisation

Fartygets namn (tidigare namn) (2)

Flaggstat eller flaggterritorium [enligt en regional fiskeriförvaltningsorganisation] (2)

Förtecknad hos regional fiskeriförvaltningsorganisation (2)

20060010 [ICCAT]

ACROS No 2

Okänd (senast kända flaggstat: Honduras)

ICCAT

20060009 [ICCAT]

ACROS No 3

Okänd (senast kända flaggstat: Honduras)

ICCAT

7306570

ALBORAN II (WHITE ENTERPRISE [Nafo, NEAFC]/WHITE, ENTERPRISE, ENXEMBRE, ATALAYA, REDA IV, ATALAYA DEL SUR [SEAFO])

Okänd (senast kända flaggstater: Panama, Saint Kitts och Nevis) [Nafo, NEAFC]/Panama (tidigare flaggstater: Saint Kitts och Nevis, Gibraltar) [SEAFO]

NEAFC, Nafo, SEAFO

7424891

ALDABRA (OMOA I [CCAMLR]/OMOA 1 [SEAFO])

Okänd (senast kända flaggstater: Tanzania, Honduras) [CCAMLR]/Tanzania (tidigare flaggstater: Honduras, Togo) [SEAFO]

CCAMLR, SEAFO

7036345

AMORINN (ICEBERG II, LOME, NOEMI)

Okänd (senast kända flaggstater: Togo, Belize)

CCAMLR, SEAFO

8713392

BERBER (SNAKE, OCTOPUS I, PION, THE BIRD, CHU LIM, YIN PENG, THOR 33, ULYSES, GALE, SOUTH BOY, PISCIS) [CCAMLR]/SNAKE (OCTOPUS 1, PISCIS, SOUTH BOY, GALE, ULYSES, THOR 33, YIN PENG, CHU LIM, THE BIRD, PION) [SEAFO]

Okänd (senast kända flaggstater: Libyen, Mongoliet, Honduras, Nordkorea, Ekvatorialguinea, Uruguay) [CCAMLR]/Libyen (senaste flaggstat: Mongoliet) [SEAFO]

CCAMLR, SEAFO

12290 [IATTC]/20110011 [ICCAT]

BHASKARA No 10

Okänd (senast kända flaggstat: Indonesien)

IATTC, ICCAT

12291 [IATTC]/20110012 [ICCAT]

BHASKARA No 9

Okänd (senast kända flaggstat: Indonesien)

IATTC, ICCAT

20060001 [ICCAT]

BIGEYE

Okänd

ICCAT

20040005 [ICCAT]

BRAVO

Okänd

ICCAT

9407 [IATTC]/20110013 [ICCAT]

CAMELOT

Okänd

IATTC, ICCAT

6622642

CHALLENGE (PERSEVERANCE, MILA [CCAMLR]/MILA, ISLA, MONTANA CLARA, PERSEVERANCE [SEAFO])

Okänd (senast kända flaggstater: Panama, Ekvatorialguinea, Förenade kungariket)

CCAMLR, SEAFO

7322897

CHANG BAI (HOUGSHUI, HUANG HE 22, SIMA QIAN BARU 22, CORVUS, GALAXY, INA MAKA, BLACK MOON, RED MOON, EOLO, THULE, MAGNUS, DORITA [CCAMLR]/HUANG HE 22, SIMA QIAN BARU 22, DORITA, MAGNUS, THULE, EOLO, RED MOON, BLACK MOON, INA MAKA, GALAXY, CORVUS [SEAFO])

Okänd (senast kända flaggstater: Tanzania, Nordkorea, Panama, Sierra Leone, Ekvatorialguinea, Saint Vincent och Grenadinerna, Uruguay) [CCAMLR]/Tanzania (senast kända flaggstater: Uruguay, Saint Vincent och Grenadinerna, Ekvatorialguinea, Nordkorea, Sierra Leone, Panama) [SEAFO]

CCAMLR, SEAFO

9042001

CHENGDU (SHAANXI HENAN 33, XIONG NU BARU 33, DRACO I, LIBERTY, CHILBO SAN 33, HAMMER, SEO YANG No 88, CARRAN [CCAMLR]/SHAANXI HENAN 33, XIONG NU BARU 33, LIBERTY, CHILBO SAN 33, HAMMER, CARRAN, DRACO-1 [SEAFO])

Okänd (senast kända flaggstater: Tanzania, Panama, Sierra Leone, Nordkorea, Togo, Republiken Korea, Uruguay [CCAMLR]/Tanzania (senste flaggstater: Uruguay, Togo, Nordkorea, Panama) [SEAFO]

CCAMLR, SEAFO

125, 280020064 [IATTC]/20110014 [ICCAT]

CHIA HAO No 66

Okänd (senast kända flaggstat: Belize)

IATTC, ICCAT

20080001 och dessförinnan AT000GUI000002 [ICCAT]

DANIAA (CARLOS)

Okänd (senast kända flaggstat: Guinea [Conakry])

ICCAT

8422852

DOLPHIN (OGNEVKA)

Okänd (senast kända flaggstater: Ryssland, Georgien [Nafo, NEAFC])

NEAFC, Nafo, SEAFO

6163 [IATTC]/20130019 [ICCAT]

DRAGON III

Okänd

IATTC, ICCAT

8604668

EROS DOS (FURABOLOS)

Okänd (senast kända flaggstater: Panama, Seychellerna) [Nafo, NEAFC]/Panama [SEAFO]

NEAFC, Nafo, SEAFO

20130018 [ICCAT]

FULL RICH

Okänd (senast kända flaggstat: Belize)

IOTC, ICCAT

7355662/20130015 [ICCAT]

FU LIEN No 1

Georgien

WCPFC, ICCAT

20130017 [ICCAT]

FU HSIANG FA No 21

Okänd

IOTC, ICCAT

200800005, dessförinnan AT000LIB00041 [ICCAT]

GALA I (MANARA II, ROAGAN)

Okänd (senast kända flaggstater: Libyen, Isle of Man)

ICCAT

6591 [IATTC]/20130020 [ICCAT]

GOIDAU RUEY No 1

Okänd (senast kända flaggstat: Panama)

IATTC, ICCAT

7020126

GOOD HOPE (SEA RANGER V, TOTO [SEAFO]/TOTO [CCAMLR])

Nigeria (tidigare flaggstat: Belize [SEAFO])

CCAMLR, SEAFO

6719419 [NEAFC, SEAFO]/6714919 [Nafo]

GORILERO (GRAN SOL)

Okänd (senast kända flaggstater: Sierra Leone, Panama [Nafo, NEAFC])

NEAFC, Nafo, SEAFO

2009003 [ICCAT]

GUNUAR MELYAN 21

Okänd

IOTC, ICCAT

7322926

HEAVY SEA (DUERO, JULIUS, KETA, SHERPA UNO [CCAMLR]/SHERPA UNO, KETA, DUERO [SEAFO])

Okänd (senast kända flaggstater: Panama, Saint Kitts och Nevis, Belize) [CCAMLR]/Panama (tidigare flaggstater: Uruguay) [SEAFO]

CCAMLR, SEAFO

201000004 [ICCAT]

HOOM XIANG 11

Okänd (senast kända flaggstat: Malaysia)

IOTC, ICCAT

7332218

IANNIS 1 [NEAFC]/IANNIS I (Nafo, SEAFO) (MOANA MAR, CANOS DE MECA [SEAFO])

Okänd (senast kända flaggstat: Panama [NEAFC, Nafo])

NEAFC, Nafo, SEAFO

6803961

ITZIAR II (Seabull 22, Carmela, Gold Dragon, Golden Sun, Notre Dame, Mare)

Mali (tidigare flaggstater: Nigeria, Togo, Ekvatorialguinea, Bolivia, Namibia [CCAMLR])

CCAMLR, SEAFO

9505 [IATTC]/20130021 [ICCAT]

JYI LIH 88

Okänd

IATTC, ICCAT

7905443

KOOSHA 4 (EGUZKIA [SEAFO])

Iran

CCAMLR, SEAFO

9037537

LANA (ZEUS, TRITON I [CCAMLR]/KINSHO MARU No 18, TRITON-1, ZEUS [SEAFO])

Nigeria (tidigare flaggstater: Mongoliet, Togo, Sierra Leone) [CCAMLR]/Okänd (senast kända flaggstater: Japan, Sierra Leone, Togo, Mongoliet) [SEAFO]

CCAMLR, SEAFO

20060007 [ICCAT]

LILA No 10

Okänd (senast kända flaggstat: Panama)

ICCAT

7388267

LIMPOPO (ROSS, ALOS, LENA, CAP GEORGE [CCAMLR]/ROSS, ALOS, LENA, CAP GEORGE, CONBAROYA, TERCERO [SEAFO])

Okänd (senast kända flaggstater: Togo, Ghana, Seychellerna, Frankrike [CCAMLR]/Seychellerna, Ghana, Togo [SEAFO])

CCAMLR, SEAFO

20040007 [ICCAT]

MADURA 2

Okänd

ICCAT

20040008 [ICCAT]

MADURA 3

Okänd

ICCAT

7325746

MAINE (GUINESPA I, MAPOSA NOVENO, [SEAFO])

Guinea (Conakry)

NEAFC, Nafo, SEAFO

20060002 [ICCAT]

MARIA

Okänd

ICCAT

20060005 [ICCAT]

MELILLA No 101

Okänd (senast kända flaggstat: Panama)

ICCAT

20060004 [ICCAT]

MELILLA No 103

Okänd (senast kända flaggstat: Panama)

ICCAT

7385174

MURTOSA

Okänd (senast kända flaggstat: Togo [Nafo, NEAFC]/Portugal [SEAFO])

NEAFC, Nafo, SEAFO

C-00545/14613 [IATTC]/20110003 [ICCAT]

NEPTUNE

Georgien

IATTC, ICCAT, WCPFC

9319856

NIHEWAN (HUIQUAN, WUTAISHAN ANHUI 44, YANGZI HUA 44, TROSKY, PALOMA V [CCAMLR]/WUTAISHA N ANHUI 44, YANGZI HUA 44, PALOMA V, JIAN YUAN, TROSKY [SEAFO])

Okänd (senast kända flaggstater: Tanzania, Mongoliet, Namibia, Uruguay)

CCAMLR, SEAFO

20060003 [ICCAT]

No 101 GLORIA (GOLDEN LAKE)

Okänd (senast kända flaggstat: Panama)

ICCAT

20060008 [ICCAT]

No 2 CHOYU

Okänd (senast kända flaggstat: Honduras)

ICCAT

20060011 [ICCAT]

No 3 CHOYU

Okänd (senast kända flaggstat: Honduras)

ICCAT

20040006 [ICCAT]

OCEAN DIAMOND

Okänd

ICCAT

7826233/20090001 [ICCAT]

OCEAN LION

Okänd (senast kända flaggstat: Ekvatorialguinea)

IOTC, ICCAT

11369 [IATTC]/20130022 [ICCAT]

ORCA

Okänd (senast kända flaggstat: Belize)

IATTC, ICCAT

20060012 (ICCAT)

ORIENTE No 7

Okänd (senast kända flaggstat: Honduras)

ICCAT

5062479

PERLON (CHERNE, BIGARO, HOKING, SARGO, LUGALPESCA)

Okänd (senast kända flaggstater: Mongoliet, Togo, Uruguay)

CCAMLR, SEAFO

6607666

RAY (KILY, CONSTANT, TROPIC, ISLA GRACIOSA [CCAMLR]/KILLY, CONSTANT, TROPIC, ISLA GRACIOSA [SEAFO])

Okänd (senast kända flaggstater: Belize, Ekvatorialguinea, Sydafrika) [CCAMLR]/Belize (tidigare flaggstater: Sydafrika, Ekvatorialguinea, Mongoliet) [SEAFO]

CCAMLR, SEAFO

95 [IATTC]/20130023 [ICCAT]

REYMAR 6

Okänd (senast kända flaggstat: Belize)

IATTC, ICCAT

20130027 [ICCAT]

SAMUDERA PASIFIK No 18

Indonesien

ICCAT

200800004, dessförinnan AT000LIB00039 [ICCAT]

SHARON 1 (MANARA 1/POSEIDON)

Okänd (senast kända flaggstater: Libyen, Förenade kungariket)

ICCAT

20050001 [ICCAT]

SOUTHERN STAR 136 (HSIANG CHANG)

Okänd (senast kända flaggstat: Saint Vincent och Grenadinerna)

ICCAT

9405 [IATTC]/20130024 [ICCAT]

TA FU 1

Okänd

IATTC, ICCAT

6818930

TCHAW (REX, CONDOR, INCA, VIKING, CISNE AZUL [CCAMLR]/CONDOR, INCA, VIKING, CISNE AZUL, PESCAMEX III, AROSA CUARTO, REX [SEAFO])

Okänd (senast kända flaggstater: Togo, Belize, Seychellerna) [CCAMLR]/Togo (tidigare flaggstater: Belize, Seychellerna, Togo) [SEAFO]

CCAMLR, SEAFO

13568 [IATTC]/20130025 [ICCAT]

TCHING YE No 6 (EL DIRIA I)

Okänd (senast kända flaggstater: Belize, Costa Rica)

IATTC, ICCAT

6905408

THUNDER (WUHAN No 4, KUKO, TYPHOON I, RUBIN, ARCTIC RANGER [CCAMLR]/ARCTIC RANGER, RUBIN, TYPHOON-I, KUKO [SEAFO])

Nigeria (tidigare flaggstater: Mongoliet, Togo, Seychellerna, Förenade kungariket [CCAMLR])

CCAMLR, SEAFO

7905039

TIANTAI (KESHAN, BAIYANGDIAN, PACIFIC DUCHESS) [CCAMLR]/KESHAN (BAIYANGDIAN, PACIFIC DUCHESS) [SEAFO]

Okänd (senast kända flaggstater: Mongoliet, Tanzania) [CCAMLR]/Mongoliet (tidigare flaggstat: Tanzania) [SEAFO]

CCAMLR, SEAFO

7321374, 7325930, [SEAFO]

TRINITY (ENXEMBRE, YUCATAN BASIN, FONTENOVA, JAWHARA [NEAFC, Nafo]/YUCATAN BASIN, ENXEMBRE, FONTE NOVA, JAWHARA, UKOLA COREA [SEAFO])

Ghana (tidigare flaggstater: Panama, Marocko [NEAFC, Nafo]/Panama, Gibraltar, Marocko [SEAFO])

NEAFC, Nafo, SEAFO

8994295/129 [IATTC] 20130026 [ICCAT]

WEN TENG No 688 (MAHKOIA ABADI No 196)

Okänd (senast kända flaggstat: Belize)

IATTC, ICCAT

20130016 (ICCAT)

YU FONG 168

Taiwan

WCPFC, ICCAT

2009002 (ICCAT)

YU MAAN WON

Okänd (senast kända flaggstat: Georgien)

IOTC, ICCAT


(1)  Internationella sjöfartsorganisationen.

(2)  Se de regionala fiskeriförvaltningsorganisationernas webbplatser för ytterligare information.”


13.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/55


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 138/2014

av den 12 februari 2014

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 februari 2014.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

IL

107,2

MA

55,5

TN

72,1

TR

111,6

ZZ

86,6

0707 00 05

MA

168,6

TR

151,3

ZZ

160,0

0709 91 00

EG

176,4

ZZ

176,4

0709 93 10

MA

39,0

TR

132,9

ZZ

86,0

0805 10 20

EG

45,1

IL

66,4

MA

56,4

TN

52,4

TR

72,7

ZZ

58,6

0805 20 10

IL

138,2

MA

76,7

ZZ

107,5

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

CN

60,3

IL

134,4

JM

112,4

KR

142,4

MA

132,8

PK

55,3

TR

59,7

ZZ

99,6

0805 50 10

AL

43,6

MA

71,7

TR

56,3

ZZ

57,2

0808 10 80

CN

88,4

MK

26,2

US

160,4

ZZ

91,7

0808 30 90

CL

123,8

CN

70,9

TR

122,0

US

197,2

ZA

95,0

ZZ

121,8


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.