ISSN 1977-0820 doi:10.3000/19770820.L_2013.332.swe |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 332 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
femtiosjätte årgången |
Innehållsförteckning |
|
II Icke-lagstiftningsakter |
Sida |
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
|
||
|
|
BESLUT |
|
|
|
2013/728/EU |
|
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
|
2013/731/EU |
|
|
* |
||
|
|
2013/732/EU |
|
|
* |
Kommissionens genomförandebeslut av den 9 december 2013 om fastställande av BAT-slutsatser för klor-alkaliproduktion, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp [delgivet med nr C(2013) 8589] ( 1 ) |
|
|
|
AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL |
|
|
|
2013/733/EU |
|
|
* |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
11.12.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 332/1 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1279/2013
av den 9 december 2013
om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Aceto balsamico tradizionale di Reggio Emilia [SUB])
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och
av följande skäl:
(1) |
Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Italiens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Aceto balsamico tradizionale di Reggio Emilia”, vilken registrerades i enlighet med rådets förordning (EG) nr 813/2000 (2). |
(2) |
Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning (3) i enlighet med artikel 50.2 a i samma förordning. |
(3) |
Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen, och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ändring av produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande den beteckning som anges i bilagan till denna förordning godkänns.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 9 december 2013.
På kommissionens vägnar För ordföranden
Dacian CIOLOȘ
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.
(2) EGT L 100, 20.4.2000, s. 5.
(3) EUT C 172, 18.6.2013, s. 8.
BILAGA
Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och som är avsedda att användas som livsmedel:
Klass 1.8 Övriga produkter i bilaga I till fördraget (kryddor etc.)
ITALIEN
Aceto balsamico tradizionale di Reggio Emilia (SUB)
11.12.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 332/3 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1280/2013
av den 9 december 2013
om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Cítricos Valencianos/Cítrics Valencians [SGB])
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och
av följande skäl:
(1) |
Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Spaniens begäran om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen Cítricos Valencianos/Cítrics Valencians, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 865/2003 (2). |
(2) |
Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en sådan mindre ändring som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012, har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning (3) i enlighet med artikel 50.2 a i samma förordning. |
(3) |
Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen, och därför bör ändringen godkännas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ändring av produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande den beteckning som anges i bilagan till denna förordning godkänns.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 9 december 2013.
På kommissionens vägnar För ordföranden
Dacian CIOLOȘ
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.
(2) EUT L 124, 20.5.2003, s. 17.
(3) EUT C 168, 14.6.2013, s. 26.
BILAGA
Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och som är avsedda att användas som livsmedel:
Klass 1.6. Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
SPANIEN
Cítricos Valencianos/Cítrics Valencians (SGB)
11.12.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 332/5 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1281/2013
av den 10 december 2013
om regler för förvaltningen och fördelningen av de textilkvoter som fastställts för år 2014 i enlighet med rådets förordning (EG) nr 517/94
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 517/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma bestämmelser för import av textilprodukter från vissa tredje länder som inte omfattas av bilaterala avtal, protokoll eller andra överenskommelser eller av andra särskilda gemenskapsbestämmelser för import (1), särskilt artiklarna 17.3, 17.6 och 21.2, och
av följande skäl:
(1) |
I förordning (EG) nr 517/94 fastställs kvantitativa importrestriktioner för vissa textilprodukter med ursprung i vissa tredjeländer, vilka ska fördelas enligt principen ”först till kvarn”. |
(2) |
Enligt den förordningen är det under vissa omständigheter möjligt att använda andra tilldelningsmetoder, att dela upp kvoterna i omgångar eller att reservera en del av en särskild kvantitativ begränsning uteslutande för ansökningar som stöder sig på bevis för importens tidigare omfattning. |
(3) |
Regler för förvaltningen av kvoterna för 2014 bör antas före kvotårets början så att kontinuiteten i handeln inte störs. |
(4) |
De åtgärder som har antagits under tidigare år, t.ex. de åtgärder som infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1163/2012 (2), har visat sig vara tillfredsställande, varför liknande regler bör antas för 2014. |
(5) |
I syfte att tillmötesgå så många näringsidkare som möjligt bör fördelningsmetoden enligt ”först till kvarn”-principen göras mera flexibel genom att man fastställer ett tak för de kvantiteter som får tilldelas varje näringsidkare genom denna metod. |
(6) |
För att en viss kontinuitet i handeln och en effektiv kvotförvaltning ska kunna garanteras bör näringsidkare ha möjlighet att låta sin första ansökan om importtillstånd för 2014 omfatta lika stora kvantiteter som dem som de importerat under 2013. |
(7) |
För att kvoterna ska kunna utnyttjas optimalt bör en näringsidkare som har utnyttjat minst hälften av den redan beviljade kvantiteten ha möjlighet att ansöka om ytterligare en kvantitet, under förutsättning att det finns disponibla kvantiteter i kvoterna. |
(8) |
För att säkerställa en god förvaltning bör importtillstånden vara giltiga i nio månader från och med utfärdandedagen, dock inte längre än till årets slut. Medlemsstaterna bör utfärda importlicenser först när kommissionen har underrättat dem om att det finns kvantiteter tillgängliga och endast om näringsidkarna kan bevisa att det finns ett kontrakt och kan intyga, såvida inte motsatsen uttryckligen föreskrivs, att de inte redan för kategorierna och länderna i fråga har tilldelats ett importtillstånd i unionen som utfärdats i enlighet med denna förordning. De behöriga nationella myndigheterna bör emellertid kunna förlänga licensernas giltighetstid med tre månader på importörernas begäran, i de fall där licenserna vid förlängningsansökans tidpunkt utnyttjats till minst hälften, dock längst till och med den 31 mars 2015. |
(9) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är i enlighet med yttrandet från den textilkommitté som inrättades genom artikel 25 i förordning (EG) nr 517/94. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I denna förordning fastställs regler för 2014 för förvaltningen av kvantitativa kvoter för import av vissa textilprodukter som anges i bilaga IV till förordning (EG) nr 517/94.
Artikel 2
De kvoter som avses i artikel 1 ska fördelas i ordningsföljd efter när kommissionen mottar medlemsstaternas anmälningar om individuella näringsidkares ansökningar om kvantiteter, vilka för varje enskild näringsidkare inte får överstiga de maximikvantiteter som anges i bilaga I.
Dessa maximikvantiteter ska emellertid inte gälla för näringsidkare som vid sin första ansökan för 2014 kan bevisa för de behöriga nationella myndigheterna att de för de berörda kategorierna och tredjeländerna importerade mer än de maximikvantiteter som angetts för varje kategori enligt de importlicenser som beviljats dem för 2013.
För dessa näringsidkare får de behöriga myndigheterna tillåta import som inte överskrider de kvantiteter som importerades 2013 från de berörda tredjeländerna och för berörda kategorier, under förutsättning att detta ryms inom kvoten.
Artikel 3
Alla importörer som redan har utnyttjat minst 50 procent av den kvantitet som de tilldelats enligt denna förordning får lämna in en ny ansökan för samma produktkategori och samma ursprungsland avseende kvantiteter som inte överstiger de maximikvantiteter som anges i bilaga I.
Artikel 4
1. De behöriga nationella myndigheter som anges i bilaga II får från och med kl. 10.00 den 8 januari 2014 till kommissionen anmäla de kvantiteter för vilka ansökningar om importtillstånd inkommit.
Den tid som anges i första stycket ska vara lokal tid i Bryssel.
2. De behöriga nationella myndigheterna ska utfärda importtillstånd först när kommissionen i enlighet med artikel 17.2 i förordning (EG) nr 517/94 har anmält att det finns kvantiteter tillgängliga för import.
De ska utfärda importtillstånd endast om näringsidkarna
a) |
kan bevisa att det finns ett kontrakt för leverans av varorna, och |
b) |
skriftligen intygar att de för kategorin och landet i fråga
|
3. Importtillstånden ska vara giltiga i nio månader från och med utfärdandedagen, dock inte längre än till och med den 31 december 2014.
De behöriga nationella myndigheterna får dock på importörens begäran förlänga tillståndens giltighetstid med tre månader om tillstånden vid tidpunkten för begäran om förlängning utnyttjats till minst 50 procent. En sådan förlängning får under inga omständigheter vara längre än till och med den 31 mars 2015.
Artikel 5
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 december 2013.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EGT L 67, 10.3.1994, s. 1.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1163/2012 av den 7 december 2012 om regler för förvaltningen och fördelningen av de textilkvoter som fastställts för år 2013 i enlighet med rådets förordning (EG) nr 517/94 (EUT L 336, 8.12.2012, s. 22).
BILAGA I
Maximikvantiteter enligt artiklarna 2 och 3
Land |
Kategori |
Enhet |
Maximikvantitet |
Vitryssland |
1 |
kilogram |
20 000 |
2 |
kilogram |
80 000 |
|
3 |
kilogram |
5 000 |
|
4 |
styck |
20 000 |
|
5 |
styck |
15 000 |
|
6 |
styck |
20 000 |
|
7 |
styck |
20 000 |
|
8 |
styck |
20 000 |
|
15 |
styck |
17 000 |
|
20 |
kilogram |
5 000 |
|
21 |
styck |
5 000 |
|
22 |
kilogram |
6 000 |
|
24 |
styck |
5 000 |
|
26/27 |
styck |
10 000 |
|
29 |
styck |
5 000 |
|
67 |
kilogram |
3 000 |
|
73 |
styck |
6 000 |
|
115 |
kilogram |
20 000 |
|
117 |
kilogram |
30 000 |
|
118 |
kilogram |
5 000 |
Land |
Kategori |
Enhet |
Maximikvantitet |
Nordkorea |
1 |
kilogram |
10 000 |
2 |
kilogram |
10 000 |
|
3 |
kilogram |
10 000 |
|
4 |
styck |
10 000 |
|
5 |
styck |
10 000 |
|
6 |
styck |
10 000 |
|
7 |
styck |
10 000 |
|
8 |
styck |
10 000 |
|
9 |
kilogram |
10 000 |
|
12 |
par |
10 000 |
|
13 |
styck |
10 000 |
|
14 |
styck |
10 000 |
|
15 |
styck |
10 000 |
|
16 |
styck |
10 000 |
|
17 |
styck |
10 000 |
|
18 |
kilogram |
10 000 |
|
19 |
styck |
10 000 |
|
20 |
kilogram |
10 000 |
|
21 |
styck |
10 000 |
|
24 |
styck |
10 000 |
|
26 |
styck |
10 000 |
|
27 |
styck |
10 000 |
|
28 |
styck |
10 000 |
|
29 |
styck |
10 000 |
|
31 |
styck |
10 000 |
|
36 |
kilogram |
10 000 |
|
37 |
kilogram |
10 000 |
|
39 |
kilogram |
10 000 |
|
59 |
kilogram |
10 000 |
|
61 |
kilogram |
10 000 |
|
68 |
kilogram |
10 000 |
|
69 |
styck |
10 000 |
|
70 |
par |
10 000 |
|
73 |
styck |
10 000 |
|
74 |
styck |
10 000 |
|
75 |
styck |
10 000 |
|
76 |
kilogram |
10 000 |
|
77 |
kilogram |
5 000 |
|
78 |
kilogram |
5 000 |
|
83 |
kilogram |
10 000 |
|
87 |
kilogram |
8 000 |
|
109 |
kilogram |
10 000 |
|
117 |
kilogram |
10 000 |
|
118 |
kilogram |
10 000 |
|
142 |
kilogram |
10 000 |
|
151A |
kilogram |
10 000 |
|
151B |
kilogram |
10 000 |
|
161 |
kilogram |
10 000 |
BILAGA II
Förteckning över de tillståndsmyndigheter som avses i artikel 4
1. Belgien
FOD Economie, KMO, Middenstand en Energie (FPS Economy, SMEs, Self-Employed and Energy) |
Algemene Directie Economisch Potentieel |
Dienst Vergunningen |
Vooruitgangstraat 50 |
1210 Brussel |
BELGIË |
Tfn + 32 22776713 |
Fax +32 22775063 |
SPF Economie, PME, Classes moyennes et Energie (FPS Economy, SMEs, Self-Employed and Energy) |
Direction générale Potentiel économique |
Service Licences |
Rue du Progrès 50 |
1210 Bruxelles |
BELGIQUE |
Tfn + 32 22776713 |
Fax +32 22775063 |
2. Bulgarien
Министерство на икономиката, енергетиката и туризма |
Дирекция „Регистриране, лицензиране и контрол“ |
ул. „Славянска“ № 8 |
1052 София |
БЪЛГАРИЯ |
Тел.: +359 29407008 / 29407673 / 29407800 |
Факс: +359 29815041 / 29804710 / 29883654 |
Ministry of Economy, Energy and Tourism |
8, Slavyanska Str., Sofia 1052, BULGARIA |
Tfn +359 29407008 / 29407673 / 29407800 |
Fax +359 29815041 / 29804710 / 29883654 |
3. Tjeckien
Ministerstvo průmyslu a obchodu (Ministry of Industry and Trade) |
Licenční správa |
Na Františku 32 |
110 15 Praha 1 |
ČESKÁ REPUBLIKA |
Tfn +420 224907111 |
Fax +420 224212133 |
4. Danmark
Erhvervs- og Vækstministeriet |
Erhvervsstyrelsen |
Langelinje Allé 17 |
2100 København |
DANMARK |
Tfn +45 35466030 |
Fax +45 35466029 |
5. Tyskland
Bundesamt für Wirtschaft und Ausfuhrkontrolle (BAFA) (Federal Office of Economics and Export Control) |
Frankfurter Str. 29–35 |
65760 Eschborn |
DEUTSCHLAND |
Tfn +49 6196908-0 |
Fax +49 6196908800 |
6. Estland
Majandus- ja Kommunikatsiooniministeerium (Ministry of Economic Affairs and Communications) |
Harju 11 |
15072 Tallinn |
EESTI |
Tfn +372 6256400 |
Fax +372 6313660 |
7. Irland
Department of Enterprise, Trade and Employment |
Internal Market |
Kildare Street |
Dublin 2 |
IRELAND |
Tfn +353 16312121 |
Fax +353 16312826 |
8. Grekland
Υπουργείο Ανάπτυξης, Ανταγωνιστικότητας & Ναυτιλίας |
Γενική Διεύθυνση Διεθνούς Οικονομικής Πολιτικής |
Διεύθυνση Καθεστώτων Εισαγωγών-Εξαγωγών, Εμπορικής Άμυνας |
Κορνάρου 1 |
105 63 Αθήνα |
ΕΛΛΑΔΑ |
Τηλ. +30 2103286041-43 / 2103286021 |
Φαξ +30 2103286094 |
Ministry of Development, Competitiveness and Shipping, |
General Directorate for International Economic Policy, |
Directorate of Import-Export Regimes, Trade Defence Instruments |
Unit A |
1 Kornarou Str. |
105 63 Athens |
GREECE |
Tfn +30 2103286041-43 / 2103286021 |
Fax +30 210 3286094 |
9. Spanien
Ministerio de Economía y Competitividad (Ministry of Economy and Competitiveness) |
Dirección General de Comercio e Inversiones |
Paseo de la Castellana no 162 |
28046 Madrid |
ESPAÑA |
Tfn +34 913493817 / 913493874 |
Fax +34 913493831 |
E-post: sgindustrial.sscc@comercio.mineco.es |
10. Frankrike
Ministère du Redressement Productif |
(Ministry for Production Recovery) |
Direction générale de la compétitivité, de l'industrie et des services |
Bureau des matérieaux |
BP 80001 |
67, Rue Barbès |
94201 Ivry-sur-Seine Cedex |
FRANCE |
Tfn +33 179843449 |
E-post: isabelle.paimblanc@finances.gouv.fr |
11. Kroatien
Ministarstvo vanjskih i europskih poslova (Ministry of Foreign and European Affairs) |
Trg N. Š. Zrinskog 7-8 |
10 000 Zagreb |
HRVATSKA |
Tfn +385 16444626 |
Fax +385 16444601 |
12. Italien
Ministero dello Sviluppo Economico (Ministry of Economic Development) |
Dipartimento per l'impresa e l'internazionalizzazione |
Direzione Generale per la Politica Commerciale Internazionale |
Divisione III – Politiche settoriali |
Viale Boston 25 |
00144 Roma |
ITALIA |
Tfn +39 659647517 / 659932202 / 659932406 |
Fax +39 659932263 / 659932636 |
E-post: polcom3@mise.gov.it |
13. Cypern
Ministry of Commerce, Industry and Tourism |
Trade Department |
6 Andrea Araouzou Str. |
1421 Nicosia |
CYPRUS |
Tfn +357 2867100 |
Fax +357 2375120 |
14. Lettland
Latvijas Republikas Ekonomikas ministrija (Ministry of Economics of the Republic of Latvia) |
Brīvības iela 55 |
Rīga, LV-1519 |
LATVIJA |
Tfn +371 67013248 |
Fax +371 67280882 |
15. Litauen
Lietuvos Respublikos ūkio ministerija (Ministry of Economy of the Republic of Lithuania) |
Gedimino pr. 38 / Vasario 16-osios g. 2 |
LT-01104 Vilnius |
LIETUVA |
Tfn +370 70664658 / 70664808 |
Fax +370 70664762 |
E-post: vienaslangelis@ukmin.lt |
16. Luxemburg
Ministère de l'Economie et du Commerce Exterieur (Ministry of Economy and Foreign Trade) |
Office des licences |
Boîte postale 113 |
2011 Luxembourg |
LUXEMBOURG |
Tfn +352 4782371 |
Fax +352 466138 |
17. Ungern
Magyar Kereskedelmi Engedélyezési Hivatal |
(Hungarian Trade Licencing Office) |
Budapest |
Németvölgyi út 37-39 |
1124 |
MAGYARORSZÁG |
Tfn +36 14585503 |
Fax +36 14585814 |
E-post: keo@mkeh.gov.hu |
18. Malta
Ministry of Finance, Economy and Investment |
Commerce Department, Trade Services Directorate |
Lascaris |
Valletta LTV2000 |
Malta |
MALTA |
Tfn +356 25690202 |
Fax +356 21237112 |
19. Nederländerna
Belastingdienst/Douane (Customs Administration) |
centrale dienst voor in- en uitvoer |
Kempkensberg 12 |
Postbus 30003 |
9700 RD Groningen |
NEDERLAND |
Tfn +31 881512122 |
Fax +31 881513182 |
20. Österrike
Bundesministerium für Wirtschaft, Familie und Jugend (Federal Ministry of Economy, Family and Youth) |
Außenwirtschaftskontrolle |
Abteilung C2/9 |
Stubenring 1, 1011 Wien |
ÖSTERREICH |
Tfn +43 171100-0 |
Fax +43 171100-8386 |
21. Polen
Ministerstwo Gospodarki (Ministry of Economy) |
Pl. Trzech Krzyzy 3/5 |
00-950 Warszawa |
POLSKA |
Tfn +48 226935553 |
Fax +48 226934021 |
22. Portugal
Ministério das Finanças (Ministry of Finance) |
Direcção Geral das Alfândegas e dos Impostos Especiais sobre o Consumo |
Rua Terreiro do Trigo |
Edifício da Alfândega |
1149-060 Lisboa |
PORTUGAL |
Tfn +351-1218814263 |
Fax +351-1218814261 |
E-mail: dsl@dgaiec.min-financas.pt |
23. Rumänien
Ministerul Economiei (Ministry of Economy) |
Comerțului și Mediului de Afaceri |
Direcția Politici Comerciale |
Calea Victoriei, nr. 152, sector 1 |
București |
Cod poștal: 010096 |
ROMÂNIA |
Tfn +40 213150081 |
Fax +40 213150454 |
E-post: clc@dce.gov.ro |
24. Slovenien
Ministrstvo za finance (Ministry of Finance) |
Carinska uprava Republike Slovenije |
Carinski urad Jesenice |
Center za Taric in kvote |
Spodnji Plavž 6 c |
SI-4270 Jesenice |
SLOVENIJA |
Tfn +386 42974470 |
Fax +386 42974472 |
E-post: taric.cuje@gov.si |
25. Slovakien
Ministerstvo hospodárstva SR (Ministry of Economy of the Slovak Republic) |
Odbor výkonu obchodných opatrení |
Mierová 19 |
827 15 Bratislava |
SLOVENSKO |
Tfn +421 248547019 |
Fax +421 243423915 |
E-post: jan.krocka@mhsr.sk |
26. Finland
Tullihallitus |
PL 512 |
FI-00101 Helsinki |
SUOMI |
Tfn +358 96141 |
Fax +358 204922852 |
Tullstyrelsen |
PB 512 |
FI-00101 Helsingfors |
FINLAND |
Fax +358 204922852 |
27. Sverige
Kommerskollegium |
Box 6803 |
SE-113 86 Stockholm |
SVERIGE |
Tfn +46 86904800 |
Fax +46 8306759 |
E-post: registrator@kommers.se |
28. Förenade kungariket
Import Licensing Branch (ILB) |
Department for Business Innovation and Skills |
Queensway House – West Precinct |
Billingham |
TS23 2NF |
UNITED KINGDOM |
E-post: enquiries.ilb@bis.gsi.gov.uk |
11.12.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 332/13 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1282/2013
av den 10 december 2013
om rättelse av den polska språkversionen av förordning (EG) nr 2508/2000 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 104/2000 beträffande operativa program i fiskerisektorn
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 av den 17 december 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter (1), särskilt artiklarna 9.5 och 10.4, och
av följande skäl:
(1) |
Ett fel har uppstått i artikel 12 i den polska språkversionen av kommissionens förordning (EG) nr 2508/2000 av den 15 november 2000 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 104/2000 beträffande operativa program i fiskerisektorn (2). Därför måste den polska språkversionen rättas. De övriga språkversionerna påverkas inte. |
(2) |
Förordning (EG) nr 2508/2000 bör därför rättas i enlighet med detta. I syfte att så snart som möjligt undanröja felen i den rättsakt som rättas bör denna förordning träda i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts. |
(3) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för fiskeriprodukter. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Avser endast den polska språkversionen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 december 2013.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EGT L 17, 21.1.2000, s. 22.
(2) EGT L 289, 16.11.2000, s. 8.
11.12.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 332/14 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1283/2013
av den 10 december 2013
om rättelse av den franska språkversionen av förordning (EG) nr 865/2006 om närmare föreskrifter för tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (1), särskilt artikel 19.2, 19.3 och 19.4, och
av följande skäl:
(1) |
Det finns ett fel i den franska språkversionen av bilaga VII till kommissionens förordning (EG) nr 865/2006 av den 4 maj 2006 om närmare föreskrifter för tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (2). Felet, som inte påverkar giltigheten av tillstånd eller intyg eller ansökningar om tillstånd eller intyg, rör koden för beskrivningen av posten ”Kaviar”. |
(2) |
Förordning (EG) nr 865/2006 bör därför rättas i enlighet med detta. |
(3) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för handel med vilda djur och växter. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Gäller endast den franska versionen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 december 2013.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(2) EUT L 166, 19.6.2006, s. 1.
11.12.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 332/15 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1284/2013
av den 10 december 2013
om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),
med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och
av följande skäl:
(1) |
I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen. |
(2) |
Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 december 2013.
På kommissionens vägnar För ordföranden
Jerzy PLEWA
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.
BILAGA
Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
(euro/100 kg) |
||
KN-nummer |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonimportvärde |
0702 00 00 |
AL |
45,1 |
IL |
200,7 |
|
MA |
84,7 |
|
TN |
102,7 |
|
TR |
130,3 |
|
ZZ |
112,7 |
|
0707 00 05 |
AL |
59,9 |
MA |
158,2 |
|
TR |
134,0 |
|
ZZ |
117,4 |
|
0709 93 10 |
MA |
158,9 |
TR |
183,4 |
|
ZZ |
171,2 |
|
0805 10 20 |
AR |
30,3 |
MA |
36,7 |
|
TR |
64,2 |
|
ZA |
58,8 |
|
ZW |
19,7 |
|
ZZ |
41,9 |
|
0805 20 10 |
MA |
54,1 |
ZZ |
54,1 |
|
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90 |
IL |
107,2 |
JM |
138,2 |
|
TR |
67,3 |
|
ZZ |
104,2 |
|
0805 50 10 |
TR |
65,9 |
ZZ |
65,9 |
|
0808 10 80 |
BA |
78,8 |
MK |
39,0 |
|
US |
165,4 |
|
ZA |
199,9 |
|
ZZ |
120,8 |
|
0808 30 90 |
TR |
121,5 |
US |
211,2 |
|
ZZ |
166,4 |
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.
BESLUT
11.12.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 332/17 |
RÅDETS BESLUT
av den 2 december 2013
om fastställande av den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i Världshandelsorganisationens ministerkonferens vad gäller en förlängning av moratoriet på tullar på elektroniska överföringar och moratoriet på klagomål som rör icke-överträdelse eller andra situationer
(2013/728/EU)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.4 jämförd med artikel 218.9,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
Ett moratorium på tull på elektroniska överföringar (nedan kallat e-handelsmoratoriet), med innebörden att WTO-medlemmarna ska fortsätta sin nuvarande praxis att inte införa tullar på elektroniska överföringar, antogs i form av en förklaring vid mötet 1998 i Världshandelsorganisationens (WTO) ministerkonferens. |
(2) |
För närvarande har moratoriet formen av ett beslut av WTO:s ministerkonferens, som har förnyats vartannat år sedan 1998. Moratoriet förlängdes senast vid WTO:s ministerkonferens i december 2011 till 2013. |
(3) |
Det har hittills inte varit möjligt att uppnå konsensus om att förbjuda eller tillåta klagomål om icke-överträdelse eller andra situationer enligt Trips-avtalet. I den förklaring som WTO:s ministerkonferens antog i Hongkong 2005 sägs att konferensen uppmärksammar det arbete som utförts av rådet för handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter i enlighet med punkt 11.1 i Doha-beslutet om genomförandefrågor och punkt 1 h i allmänna rådets beslut av den 1 augusti 2004, och ger det i uppdrag att fortsätta att granska omfattningen och formerna för klagomål av de slag som föreskrivs i artikel XXIII.1 b och c i Gatt 1994 och lägga fram rekommendationer till nästa möte. Det råder enighet om att medlemmarna innan dess inte kommer att inleda sådana klagomål enligt Trips-avtalet. |
(4) |
Hittills har moratoriet på klagomål som rör icke-överträdelse eller andra situationer förlängts genom antagande av ett beslut av WTO:s ministerkonferens på rekommendation av rådet för handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter. |
(5) |
Det ligger i unionens intresse att stödja förlängningen av e-handelsmoratoriet och moratoriet om klagomål som rör icke-överträdelse eller andra situationer. |
(6) |
Den ståndpunkt som unionen ska inta inom WTO:s ministerkonferens vad gäller förlängningen av e-handelsmoratoriet och moratoriet om klagomål som rör icke-överträdelse eller andra situationer, bör fastställas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ståndpunkt som unionen ska inta i Världshandelsorganisationens ministerkonferens ska vara att stödja en förlängning till och med WTO:s följande ministerkonferens och av moratoriet på tullar på elektroniska överföringar (nedan kallat e-handelsmoratoriet) moratoriet på klagomål som rör icke-överträdelse eller andra situationer, enligt följande utkast till WTO-beslut.
— |
Klagomål som rör icke-överträdelse eller andra situationer enligt Trips-avtalet […] |
— |
e-handel […] |
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 2 december 2013.
På rådets vägnar
E. GUSTAS
Ordförande
11.12.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 332/18 |
RÅDETS BESLUT 2013/729/GUSP
av den 9 december 2013
om ändring av beslut 2013/34/Gusp om Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 42.4 och 43.2,
med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och
av följande skäl:
(1) |
Den 17 januari 2013 antog rådet beslut 2013/34/Gusp (1) om Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali). |
(2) |
Den 18 februari 2013 antog rådet beslut 2013/87/Gusp (2) om inledandet av EUTM Mali. |
(3) |
EUTM Mali bör förses med en projektenhet för förvaltningen av projekt till stöd för uppdragets mål. |
(4) |
Beslut 2013/34/Gusp bör ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I beslut 2013/34/Gusp ska följande artikel läggas till:
”Artikel 3a
Projektenhet
1. EUTM Mali ska ha en projektenhet som ska fastställa och genomföra projekt. Uppdraget ska, i tillämpliga fall, samordna, underlätta och ge råd om projekt som medlemsstater och tredjestater genomför på eget ansvar inom områden som rör uppdragets mandat och till stöd för dess mål.
2. Med förbehåll för punkt 3 ska EU:s uppdragschef vara bemyndigad att använda finansiella bidrag från medlemsstater eller tredjestater för att genomföra projekt som konstaterats komplettera EUTM Malis övriga åtgärder på ett konsekvent sätt. I sådana fall ska EU:s uppdragschef ingå ett avtal med dessa stater som särskilt omfattar de särskilda förfarandena för att hantera eventuella klagomål från tredje parter gällande skador som orsakats av EU-uppdragschefens handlingar eller försummelser vid användningen av medlen från dessa stater.
Under inga omständigheter får unionen eller den höga representanten hållas ansvariga av de bidragsgivande staterna för en handling eller försummelse från EU-uppdragschefens sida vid användningen av medlen från dessa stater.
3. Finansiella bidrag från tredjestater till projektenheten ska godkännas av Kusp.”
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 9 december 2013.
På rådets vägnar
A. PABEDINSKIENĖ
Ordförande
(1) EUT L 14, 18.1.2013, s. 19.
(2) Rådets beslut 2013/87/GUSP av den 18 februari 2013 om inledandet av Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) (EUT L 46, 19.2.2013, s. 27).
11.12.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 332/19 |
RÅDETS BESLUT 2013/730/GUSP
av den 9 december 2013
till stöd för Seesacs nedrustnings- och rustningskontrollverksamhet i Sydösteuropa inom ramen för EU:s strategi för kampen mot olaglig anhopning av och handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 26.2 och 31.1,
med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och
av följande skäl:
(1) |
Den 13 december 2003 antog Europeiska rådet en europeisk säkerhetsstrategi där det konstateras att unionen står inför fem centrala utmaningar: terrorism, spridning av massförstörelsevapen, regionala konflikter, stater i upplösning och organiserad brottslighet. Konsekvenserna av olaglig tillverkning, överföring och spridning av konventionella vapen, inklusive handeldvapen och lätta vapen, liksom extrem anhopning och okontrollerad spridning av dessa är centrala för fyra av de fem utmaningarna. De underblåser otryggheten i Sydösteuropa, dess grannregioner och många andra delar av världen, förvärrar konfliktsituationen och underminerar de fredsbevarande åtgärderna efter konflikter, och utgör därför ett allvarligt hot mot fred och säkerhet. |
(2) |
Den 15–16 december 2005 antog Europeiska rådet EU:s strategi för kampen mot olaglig anhopning av och handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa (nedan även kallad strategin), där riktlinjerna fastställs för unionens åtgärder inom området handeldvapen och lätta vapen. I den strategin identifieras Balkan och Sydösteuropa som regioner som drabbas hårdast av den omåttliga anhopningen och spridningen av handeldvapen och lätta vapen. Där slås fast att unionen kommer att ägna särskilt stor uppmärksamhet åt Central- och Östeuropa och där understryks, med särskild hänvisning till Balkan, att stöd till effektiv multilateralism samt till relevanta regionala initiativ kommer att utgöra ett ändamålsenligt instrument för genomförandet av strategin. Dessutom uppmärksammas särskilt behovet av att medverka till att de överskottslager av handeldvapen och lätta vapen i Östeuropa som härstammar från det kalla kriget reduceras. |
(3) |
Vid den andra översynskonferensen 2012 om FN:s handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och utrota alla former av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen (nedan kallat FN:s handlingsprogram), som antogs den 20 juli 2001, bekräftade alla FN:s medlemsstater sitt engagemang för att förebygga olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och uppmanade till åtgärder för att ytterligare förstärka regionala och subregionala organisationers faktiska roll i fråga om genomförandet av FN:s handlingsprogram och det internationella instrumentet för att möjliggöra för stater att i tid och på ett tillförlitligt sätt identifiera och spåra upp olagliga handeldvapen och lätta vapen (nedan kallat det internationella spårningsinstrumentet). |
(4) |
Sydösteuropeiska centrumet för kontroll av handeldvapen och lätta vapen (Seesac) som inrättades 2002 i Belgrad och arbetar på gemensamt mandat från FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och det regionala samarbetsrådet (som efterträdde stabilitetspakten för sydöstra Europa), bistår nationella och regionala aktörer när det gäller att kontrollera och minska spridning och missbruk av handeldvapen och lätta vapen och ammunition, och därmed bidra till ökad stabilitet, säkerhet och utveckling i Sydöst- och Östeuropa. Seesac lägger särskild vikt vid utarbetandet av regionala projekt för att i praktiken komma till rätta med vapenflödet över gränserna. |
(5) |
EU stödde tidigare Seesac genom rådets beslut 2002/842/Gusp, vilket har förlängts och ändrats genom rådets beslut 2003/807/Gusp (1) och 2004/791/Gusp (2). Senast stödde unionen Seesacs rustningskontrollverksamhet genom rådets beslut 2010/179/Gusp (3) av den 11 mars 2010. |
(6) |
Unionen önskar finansiera ytterligare ett Seesac-projekt som syftar till att minska det hot som utgörs av olaglig spridning av och olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa i Sydösteuropa, för att fortsätta bidra till att minska risken för olaglig handel med dessa, i syfte att uppnå ovannämnda mål. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Med sikte på att genomföra EU:s strategi för kampen mot olaglig anhopning av och handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa och för att främja fred och säkerhet, ska de projektverksamheter som unionen stöder för att minska det hot som utgörs av olaglig spridning av och olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa i Sydösteuropa ha följande särskilda syften:
— |
Att öka säkerheten vid lager av handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa i Sydösteuropa. |
— |
Att reducera tillgängliga lager av handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa i Sydösteuropa genom destruktionsverksamhet. |
— |
Att förbättra märkning och spårning genom tillhandahållande av stöd till inrättande eller förbättring av befintliga elektroniska system för vapenregistrering och registerhållning i Sydösteuropa. |
— |
Att förstärka kontrollen av handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa genom att främja och underlätta kunskaps- och informationsutbyte samt ökad medvetenhet genom ett närmare regionalt samarbete i Sydösteuropa. |
— |
Att stödja insamling av olagliga handeldvapen och lätta vapen, sprängladdningar, artilleripjäser och tillhörande ammunition från befolkningen i länderna i Sydösteuropa. |
Unionen ska finansiera projektet, som beskrivs utförligt i bilagan.
Artikel 2
1. Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den höga representanten) ska ansvara för genomförandet av detta beslut.
2. Seesac ska stå för det tekniska genomförandet av det projekt som avses i artikel 1.
3. Seesac ska utföra sina uppgifter under den höga representantens ansvar. Den höga representanten ska i detta syfte ingå de överenskommelser som krävs med UNDP, på Seesacs vägnar.
Artikel 3
1. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av det unionsfinansierade projekt som avses i artikel 1 ska vara 5 127 650 EUR. Den sammanlagda beräknade budgeten för hela programmet ska vara 14 335 403 EUR. Programmet ska medfinansieras av unionen, Konungariket Norges utrikesdepartement och mottagaren.
2. De utgifter som ska finansieras med det referensbelopp som fastställs i punkt 1 ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som gäller för unionens budget.
3. Kommissionen ska övervaka att de utgifter som avses i punkt 1 förvaltas på rätt sätt. Den ska i det syftet ingå den överenskommelse som krävs med UNDP, på Seesacs vägnar. I denna överenskommelse ska det fastställas att Seesac ska se till att unionens bidrag synliggörs i proportion till sin storlek.
4. Kommissionen ska sträva efter att ingå den överenskommelse som avses i punkt 3 så snart som möjligt efter det att detta beslut har trätt i kraft. Den ska underrätta rådet om eventuella svårigheter i samband med detta och om dagen för ingåendet av överenskommelsen.
Artikel 4
1. Den höga representanten ska rapportera till rådet om genomförandet av detta beslut på grundval av regelbundna kvartalsrapporter som utarbetats av Seesac. Dessa rapporter ska ligga till grund för rådets utvärdering.
2. Kommissionen ska rapportera om de finansiella aspekterna av det projekt som avses i artikel 1.
Artikel 5
1. Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
2. Detta beslut upphör att gälla 36 månader efter det att den överenskommelse som avses i artikel 3.3 har ingåtts. Det ska dock upphöra att gälla sex månader efter ikraftträdandet om inte någon överenskommelse har ingåtts inom den tiden.
Utfärdat i Bryssel den 9 december 2013.
På rådets vägnar
A. PABEDINSKIENĖ
Ordförande
(1) Rådets beslut 2003/807/GUSP av den 17 november 2003 om förlängning och ändring av beslut 2002/842/GUSP om genomförande av gemensam åtgärd 2002/589/GUSP inför ett bidrag från Europeiska unionen för att bekämpa destabiliserande anhopning och spridning av handeldvapen och lätta vapen i Sydösteuropa (EUT L 302, 20.11.2003, s. 39).
(2) Rådets beslut 2004/791/GUSP av den 22 november 2004 om förlängning och ändring av beslut 2002/842/GUSP om genomförande av gemensam åtgärd 2002/589/GUSP inför ett bidrag från Europeiska unionen för att bekämpa destabiliserande anhopning och spridning av handeldvapen och lätta vapen i Sydösteuropa (EUT L 348, 24.11.2004, s. 46).
(3) Rådets beslut 2010/179/GUSP av den 11 mars 2010 till stöd för Seesacs rustningskontrollverksamhet i västra Balkan inom ramen för EU:s strategi för kampen mot olaglig anhopning av och handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa (EUT L 80, 26.3.2010, s. 48).
BILAGA
Europeiska unionens bidrag till Seesac-projektet för att minska det hot som utgörs av olaglig spridning av och olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa i Sydösteuropa
1. Inledning och syften
Den historiska, omfattande anhopningen av handeldvapen och lätta vapen och ammunitionslager i Sydösteuropa, ett otillräckligt antal säkra lagringsplatser och den varaktiga kapacitetsbristen när det gäller att helt och hållet säkra dessa har gett anledning till särskild oro när det gäller länderna i regionen och utgör en stor utmaning i europeiska unionens strategi för kampen mot olaglig anhopning av och handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa (nedan kallad strategin). Att fortsätta att stödja kampen mot det hot som utgörs av spridning av och olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen i och från Sydösteuropa är en viktig del i unionens insatser för att uppnå målen i strategin.
Projektets övergripande syfte är att främja internationell fred och säkerhet genom ett kontinuerligt stöd i form av insatser för att minska det hot som utgörs av den omfattande anhopningen av och den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa i Sydösteuropa. Projektet kommer närmare bestämt att minska tillgången till ett överskott på handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa, förbättra säkerheten vid lagringsanläggningar, förbättra spårningen av vapen genom utökad registrering och märkning, öka utbytet av information och kunskap samt leda till ökad medvetenhet om det hot som sådana vapen utgör. Programmet kommer dessutom att bidra till stabilitet i Sydösteuropa genom att arbetet sker inom ramen för det regionala samarbetsrådet.
Detta uppföljningsprojekt bygger på ett framgångsrikt genomförande av särskilt rådets beslut 2010/179/Gusp och syftar, i linje med strategin således till att ytterligare förstärka de nationella kontrollsystemen och att fortsätta att främja multilateralism med utformning av regionala mekanismer för att motverka utbudet och den destabiliserande spridningen av handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa. Uppföljningsprojektet kommer dessutom, för att säkerställa en mer heltäckande regional dimension, att omfatta även Republiken Moldavien och Kosovo (1) i de regionala processerna för kontroll avseende handeldvapen och lätta vapen, i syfte att säkerställa en verklig regional helhetssyn med långsiktig verkan och hållbarhet.
2. Val av genomförandeorgan och samordning med andra relevanta finansieringsinitiativ
Seesac är ett gemensamt initiativ från FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och det regionala samarbetsrådet (som efterträdde stabilitetspakten för sydöstra Europa) och därmed kontaktpunkten för insatser i Sydösteuropa som rör handeldvapen och lätta vapen. Seesac har, som verkställande organ för Sydösteuropas regionala genomförandeplan för bekämpning av spridning av handeldvapen och lätta vapen, arbetat i över elva år med nationella aktörer i Sydösteuropa med att ta ett helhetsgrepp på kontrollen av handeldvapen och lätta vapen genom att genomföra en hel rad olika insatser, däribland kampanjer för ökad medvetenhet och för insamling av handeldvapen och lätta vapen, lagerförvaltning, minskning av överskottet, bättre märknings- och spårningskapacitet samt bättre vapenexportkontroll. Seesac har på detta sätt förvärvat en unik kompetens och erfarenhet genom regionala insatser med flera aktörer utifrån den gemensamma politiska och ekonomiska bakgrund som länderna i regionen har, med säkerställande av nationellt och regionalt egenansvar och långsiktig hållbarhet i åtgärderna, och har etablerat sig som den främsta regionala instansen på området kontroll av handeldvapen och lätta vapen.
Seesac har öppna bilaterala och multilaterala kommunikationskanaler med alla relevanta aktörer och organisationer. Seesac fungerar också som sekretariat för Sydösteuropas regionala styrgrupp för kontroll av handeldvapen och lätta vapen. Seesac är dessutom medlem och tidigare ordförande i styrkommittén för initiativet ”Regional Approach to Stockpile Reduction” (RASR). Seesac bjuds regelbundet in till alla relevanta regionala forum såsom de årliga mötena EU–Västra Balkan med justitie- och inrikesministrar, Natos strukturerade informationsutbyte om handeldvapen och lätta vapen samt Sydösteuropas försvarsministerkonferens (SEDM). Seesac har ett omfattande nätverk i form av formella och informella partnerskap med organisationer som Racviac (det regionala centrumet för stöd till genomförande av vapenkontroll)/CSC (centrum för säkerhetssamarbete) och OSSE:s forum för säkerhetssamarbete. Regelbundna samordningsmöten med andra FN-organ såsom UNODC och Unoda sker genom FN:s samordningsverksamhet i fråga om handeldvapen (Casa) och andra mekanismer. Seesac har alltså utvecklats till ett regionalt nav för en rad olika frågor som rör reformering av säkerhetssektorn, med särskilt fokus på kontroll av handeldvapen och lätta vapen och lagerförvaltning. Seesac har sin bas i Belgrad men verkar för närvarande i hela Sydösteuropa, med verksamhet i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Republiken Moldavien, Montenegro, Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (Fyrom). Det regionala egenansvaret säkerställs genom det regionala samarbetsrådet samt den regionala styrgruppen för kontroll av handeldvapen och lätta vapen, där företrädare för alla stater i Sydösteuropa står för strategiska riktlinjer, initiativ och önskemål om Seesacs verksamhet.
Det har visat sig vara gynnsamt att angripa gemensamma problem genom regionala initiativ i Sydösteuropa, inte bara på grund av informationsutbytet, som är helt avgörande, och den sunda regionala konkurrens som detta leder till, utan även därför att det bidrar till att man når enhetliga och lätt mätbara resultat genom att ta ett helhetsgrepp. Det faktum att Seesac deltar i alla relevanta regionala processer och initiativ (såsom SEDM, RASR och Racviac) leder till ett uppriktigt informationsutbyte på ett tidigt stadium, god situationsmedvetenhet och det förutseende som krävs för ett genomförande utan överlappningar och i enlighet med såväl regeringarnas och regionernas aktuella behov som utvecklingstrender.
Seesac bygger alla sina insatser på insamlade referensuppgifter, säkrar godkännande och politiskt stöd från nationella aktörer som en förutsättning för agerande. Det har genomfört sina tidigare EU-finansierade projekt med mycket hög leveransnivå i fråga om de planerade insatserna. Seesac har levererat hållbara projektresultat genom att utveckla och främja nationellt egenansvar för sina projekt och insatser, med främjande av regional samordning, utbyte av erfarenheter och bästa praxis samt regional forskning. Dess expertkunskaper på området handeldvapen och lätta vapen och ingående kunskaper om regionala frågor och berörda aktörer gör Seesac till den mest lämpade genomförandepartnern i denna specifika åtgärd.
Projektet kompletterar även ett parallellt Seesac-initiativ om kontroll av vapenöverföring där strävan är att öka kapaciteten att kontrollera vapenhandeln genom ökad insyn och regionalt samarbete (2). Dessutom kompletterar projektet, särskilt när det gäller Bosnien och Hercegovina, två andra specifika projekt, nämligen följande:
— |
Explode-projektet, som finansieras av EU:s stabilitetsinstruments kortsiktiga komponent och genomförs av UNDP:s kontor i Sarajevo i partnerskap med OSSE:s uppdrag i Bosnien och Hercegovina, för att förbättra säkerheten för befolkningen i Bosnien och Hercegovina genom att minska instabila ammunitionslager och förstärka lagrens säkerhet. |
— |
Secup-projektet i Bosnien och Hercegovina för säkerhetsuppgradering av vapen- och ammunitionslager, som genomförs gemensamt av OSSE:s uppdrag i Bosnien och Hercegovina och landets försvarsministerium, med teknisk expertrådgivning och övervakning av projektets säkerhets- och skyddsaspekter från Eufor. Seesac kommer att hålla regelbunden kontakt med Althea, OSSE:s uppdrag i Bosnien och Hercegovina och UNDP:s kontor i Sarajevo för att säkerställa löpande samordning och komplementaritet med både dessa projekt och de pågående insatserna från det internationella samfundets sida när det gäller de överskottslager av konventionell ammunition som hålls av Bosnien och Hercegovinas försvarsministerium, och med tanke på eventuella planer på en kampanj för insamling av olagliga konventionella vapen i Bosnien och Hercegovina. |
När det gäller övriga länder som omfattas av projektet kommer Seesac att samarbeta med följande internationella biståndsinsatser:
— |
Mondem-projektet i Montenegro, som förvaltas av UNDP i partnerskap med OSSE och är avsett för arbete med att minska riskerna i samband med bekämpning av spridning genom utveckling av säkra system för lagring av konventionell ammunition i fråga om infrastruktur och förvaltning, minska riskerna med sprängämnen på lokal nivå genom miljövänlig demilitarisering, destruera gift- och riskavfall (flytande raketbränsle) och stödja reformering av försvaret genom destruktion av en begränsad mängd tunga vapensystem som identifierats av Montenegros försvarsministerium. |
— |
Kossac-projektet i Kosovo (1), som ursprungligen var avsett att minska det väpnade våldet i Kosovo (1) och förstärka säkerheten lokalt. Projektet har under årens lopp utvecklats till ett övergripande, förebyggande projekt mot väpnat våld med tydlig inriktning mot reformering av säkerhetssektorn och kapacitetsuppbyggnad. |
— |
CASM-projektet i Serbien, som finansieras av UNDP och OSSE, syftar till att stärka säkerheten för utpekade lager för konventionell ammunition och bortskaffande av rapporterad överskottsammunition. |
Seesac har även regelbundna kontakter med OSSE, Nato och Norsk Folkehjelp samt med andra berörda aktörer för att se till att resursanvändningen vid insatserna är kostnadseffektiv och att insatserna kompletterar varandra även tidsmässigt.
3. Projektbeskrivning
Genomförandet av projektet kommer att leda till ökad säkerhet och stabilitet i Sydösteuropa och ännu mer avlägsna områden genom att bekämpa spridning av och olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa. Projektet kommer att utgöra ett direkt bidrag till genomförandet av den europeiska säkerhetsstrategin, strategin, FN:s handlingsprogram, det internationella spårningsinstrumentet och FN:s protokoll om skjutvapen och kommer särskilt att förstärka det regionala samarbetet mot det hot som utgörs av spridningen av handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa. Projektet kommer särskilt att leda till
— |
förbättrad säkerhet och lagerförvaltning i fråga om handeldvapen och lätta vapen genom bättre lagringsplatser, |
— |
reducerade överskott och konfiskerade lager av handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa, genom destruktion, |
— |
bättre kapacitet för märkning, spårning och registerhållning avseende handeldvapen och lätta vapen, |
— |
förstärkt regionalt samarbete och informationsutbyte, |
— |
reducerat antal olagliga vapen hos befolkningen genom kampanjer för ökad medvetenhet och insamling av vapen. |
Det geografiska tillämpningsområdet för projektet är Sydösteuropa, med de direkta projektmottagarna Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo (1), Republiken Moldavien, Montenegro, Serbien och Fyrom.
3.1. Ökad lagersäkerhet genom förbättringar av infrastruktur och kapacitetsuppbyggnad
Syfte
Denna insats kommer att reducera det hot som utgörs av spridning av och olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa genom förbättra säkerhetsbestämmelserna och lagerförvaltningen vid lager med konventionella vapen och ammunition i Bosnien och Hercegovina, Kosovo (1), Republiken Moldavien, Montenegro, Serbien och Fyrom.
Beskrivning
Det framgångsrika genomförandet av rådets beslut 2010/179/Gusp med det två parallella angreppssätt, nämligen 1) att förbättra säkerheten vid lagringsplatser i tre länder (3) och 2) att utveckla kapaciteten hos lagerpersonalen (4), ledde till avsevärt utökade säkerhetsbestämmelser och reducerade risken för oönskad spridning av lager för handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa. Med utgångspunkt i dessa resultat kommer projektets andra fas att fortsätta att förbättra säkerheten vid vapen- och ammunitionslager i Sydösteuropa genom ytterligare specifikt tekniskt bistånd och infrastrukturbistånd i enlighet med internationella standarder och bästa praxis. Genom projektverksamheten kommer stöd att ges till försvarsministerierna i Bosnien och Hercegovina, Republiken Moldavien, Montenegro och Fyrom samt inrikesministerierna i Republiken Serbien, Fyrom och Kosovo (1) genom inköp och installation av den utrustning som krävs för att säkra vapen- och ammunitionslagren. Dessutom kommer utbildning att erbjudas, där så behövs, till anställda med ansvar för lagerförvaltning. Urvalet av de lager där säkerheten ska förbättras kommer att ske på grundval av en prioritering och en bedömning av säkerhetsriskerna.
Följande projektinsatser är planerade:
— |
Bosnien och Hercegovina: säkerhetsuppgraderingar vid försvarsministeriets lager för ammunition och konventionella vapen, bl.a. genom installation och/eller renovering av omgärdande stängsel och belysning, inbrottslarm, intern-TV-kameror och telekommunikationsutrustning vilka kompletterar UNDP:s och OSSE:s arbete med lagrens säkerhet. |
— |
Kosovo (1): förbättring av polisens lagerförvaltningskapacitet genom utbildning och utvärdering av nuläget; renovering av ett mindre, lokalt lager för handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa. |
— |
Fyrom: säkerhetsuppgradering av inrikesministeriets centrala lager (Orman) genom inköp av säkerhetsutrustning och genomförande av infrastrukturuppgradering, bl.a. renovering av omgärdande stängsel, intern-TV-kameror och belysning, nya säkerhetsdörrar för lagerbyggnaderna; säkerhetsuppgradering av Fyroms försvarsmakts centrala lager genom inköp och installation av videoövervakning och förbättring av säkerheten i och omkring byggnaden genom stängselreparation, installation av nya entrégrindar och renovering av säkerhetsdörrar till förråd. |
— |
Republiken Moldavien: säkerhetsuppgraderingar vid inrikesministeriets centrala vapen- och ammunitionslager, bl.a. installation av säkerhetsstängsel, inpasseringskontrollsystem och inköp av ett elektroniskt vapenregister. |
— |
Montenegro: fysiska förbättringar av ammunitionslagret i Brezovik, bl.a. övergripande förbättringar av infrastrukturen för lagersäkerhet; utveckling av ett centralt register för vapen och ammunition i lager. |
— |
Serbien: säkerhetsuppgradering vid inrikesministeriets huvudlager för handeldvapen och lätta vapen, bl.a. videoövervakning och inpasseringskontroll. |
— |
Regional utbildning i lagerförvaltning: ska genomföras på både regional nivå (årligen) och nationell nivå (vid behov). |
Projektresultat och indikatorer för genomförande
Projektet kommer att leda till förbättrad säkerhet i Sydösteuropa genom en minskning av risken för olaglig handel genom
— |
ökning av säkerheten vid lager för handeldvapen och lätta vapen i Bosnien och Hercegovina (4), Kosovo (1) (1), Republiken Moldavien (2), Montenegro (1), Serbien (1) och Fyrom (2) genom mätbara säkerhetsinriktade infrastrukturuppgraderingar, |
— |
höjning av personalens kompetens i fråga om skydd av lager genom utbildning av minst 60 anställda från mottagarländerna i tre workshoppar och genom riktad utbildning på nationell nivå. |
3.2. Minskning av lagren genom destruktion av handeldvapen, lätta vapen och ammunition
Syfte
Att öka säkerheten och minska spridningsrisken genom att avsevärt minska överskottet av konventionella vapen och ammunition i lagren.
Beskrivning
Med utgångspunkt i den lyckade föregående fasen, där totalt 78 366 vapen förstördes (45 275 i Serbien och 33 091 i Kroatien) och för att ytterligare reducera överskottet av handeldvapen och lätta vapen som innehas av offentliga institutioner och civila, och därmed åstadkomma en lägre risk för spridning av eller olaglig handel med dessa vapen, kommer bortskaffande av upp till 165 000 handeldvapen och lätta vapen att ske genom projektet, genom destruktion i
— |
Albanien (upp till 120 000 vapen) |
— |
Bosnien och Hercegovina (upp till 4 500 vapen) |
— |
Kosovo (1) (upp till 2 500 vapen) |
— |
Fyrom (upp till 1 500 vapen) |
— |
Republiken Moldavien (upp till 2 500 vapen) |
— |
Montenegro (upp till 4 000 vapen) |
— |
Serbien (upp till 30 000 vapen) |
I Albanien behöver de vinster som gjorts vid bortskaffandet av överskottsammunition från försvarsministeriet matchas av destruktion av handeldvapen och lätta vapen, särskilt med tanke på hur stora överskottslagren är och den utmaning som ligger i att säkra dem. I Serbien behöver de vinster som gjorts inom ramen för rådets beslut 2010/179/Gusp förstärkas på nytt genom ytterligare bortskaffande av överskottsvapen och konfiskerade vapen, samtidigt som liknande insatser måste inledas i övriga länder för att avsevärt reducera risken för spridning av och olaglig handel med överskottsvapen. Inom projektet kommer dessutom destruktion att ske av både de överskottslager av sprängämnen och ammunition till handeldvapen och lätta vapen och de konfiskerade sprängämnen och den konfiskerade ammunition till handeldvapen och lätta vapen som innehas av inrikesministerierna och försvarsministerierna.
Projektresultat/indikatorer för genomförande
Projektet kommer att leda till en avsevärd minskning av sårbarheten när det gäller spridning av handeldvapen och lätta vapen genom minskningen av överskotten av och konfiskerade handeldvapen och lätta vapen, sprängämnen och ammunition som finns i lager i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo (1), Republiken Moldavien, Montenegro, Serbien och Fyrom:
— |
Destruktion av totalt upp till 165 000 konventionella vapen. |
— |
Demilitarisering och destruktion av totalt upp till 12 442 ammunitionsenheter och sprängämnen som riskerar att spridas. |
3.3. Förbättrad märkning, spårning och registrering av handeldvapen och lätta vapen
Syfte
Att förbättra kapaciteten för märkning och spårning genom tillhandahållande av stöd till inrättande eller förbättring av befintliga elektroniska system för vapenregistrering och registerhållning i Sydösteuropa,
Beskrivning
Denna del av projektet stöder en förstärkning av rättsstatsprincipen i realiteten i och med begränsningen, registreringen och fastställandet av mängden handeldvapen och lätta vapen samt efterfrågan på dessa. Projektet är utformat i linje med FN:s handlingsprogram, det internationella spårningsinstrumentet, FN:s protokoll om skjutvapen och rådets direktiv 91/477/EEG samt rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp, och kommer därför att förstärka genomförandet av dessa, genom att förbättra kapaciteten hos Sydösteuropas stater att märka, spåra och föra register över vapen, med särskilt fokus på de nationella myndigheternas kapacitet att föra register över lagliga vapen som innehas av civila, genom att stödja förbättring och digitalisering av sådana system. Samtidigt kommer kapaciteten att märka, spåra och göra ballistiska analyser av vapen att förbättras.
I projektet kommer man att eftersträva enhetlighet och komplementaritet med både FN:s och EU:s insatser inom ramen för nationella, regionala och tematiska program, och alla insatser inom ramen för detta syfte kommer att eftersträva en hög nivå av samverkan och komplementaritet med Interpols (iArms) och Europols initiativ på detta område.
Projektet kommer att stödja förstärkt kapacitet för märkning, spårning och registerhållning i Sydösteuropa avseende handeldvapen och lätta vapen genom en mix av utbildning och bistånd på teknisk nivå, som understöds av en analys i normativt och institutionellt hänseende enligt följande:
— |
Albanien: Inom projektet tillhandahålls stöd till den statliga albanska polisen för utveckling och genomförande av ett centralt elektroniskt vapenregister genom utformning av systemet, inköp och installation av nödvändig maskinvara samt utbildning av personalen. |
— |
Bosnien och Hercegovina: Projektet stöder det statliga informations- och skyddsorganet i dess fortsatta insatser och resultat i fråga om genomdrivande av icke-spridning av handeldvapen och lätta vapen genom förstärkning av den tekniska kapaciteten att utreda och verkställa kontroll av handeldvapen och lätta vapen. |
— |
Fyrom: Projektet kommer att arbeta tillsammans med nationella myndigheter för att ytterligare förstärka det befintliga vapenregistersystemet genom uppgradering av programvaran till att omfatta vapen som ägs av säkerhetsstyrkor och genom vidareutbildning av personal i registerhållning avseende skjutvapen i enlighet med lagstiftningen. |
— |
Kosovo (1): Projektet kommer att samarbeta med Kosovo (1) polisen för att utveckla operationella standardförfaranden och tillhandahålla utbildning avseende tillämpningen av dem. Samtidigt kommer projektet att försöka kartlägga strukturen i den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen genom att samarbeta med berörda myndigheter för att identifiera centrala riskområden. |
— |
Serbien: Projektet kommer att stödja förstärkningen av den tekniska kapaciteten vid inrikesministeriets ballistiska laboratorium för märkning och spårning av vapen och ammunition genom inköp av specialiserad utrustning och tillhandahållande av utbildning. |
På regional nivå:
— |
Projektet kommer att stödja inrättandet av ett regionalt nätverk i Sydösteuropa för skjutvapenexperter och organisera upp till sex regionala workshoppar för att öka kunskapsutbytet. |
— |
Nätverket kommer att stödjas av en onlineplattform för att underlätta kunskaps- och informationsutbyte. |
— |
Seesac kommer att ha nära kontakter med Conflict Armament Research (CAR) för att underlätta informationsutbyte om olagliga vapen mellan Seesac, det regionala nätverket för skjutvapensexperter och CAR:s iTrace-projekt. |
— |
En genomförbarhetsstudie kommer att genomföras för att kartlägga de lagliga och tekniska möjligheterna till ett mer omfattande och institutionaliserat utbyte av spårnings- och ballistikdata. |
Projektresultat/indikatorer för genomförande
— |
Ett centraliserat elektroniskt vapenregister i Albanien har införts. |
— |
Den tekniska kapaciteten hos det statliga informations- och skyddsorganet i Bosnien och Hercegovina att spåra och utreda handeldvapen och lätta vapen har förbättrats. |
— |
Det elektroniska vapenregistret i Fyrom har uppgraderats så att vapen som ägs av säkerhetsstyrkor ingår. Minst 25 anställda har fått utbildning i de nya bestämmelserna. |
— |
Operationella standardförfaranden för märkning, spårning och registerhållning avseende handeldvapen och lätta vapen har utvecklats för Kosovopolisen (1). En studie som kartlägger den olagliga handelns struktur har slutförts. |
— |
Den tekniska kapaciteten vid Serbiens inrikesministeriums ballistiska laboratorium för spårning av vapen och ammunition har förbättrats. |
— |
Ett regionalt nätverk för skjutvapensexperter har inrättats och fungerar. Sex workshoppar har genomförts. |
— |
En onlineplattform har skapats för att underlätta kunskaps- och informationsutbyte för det regionala nätverket för skjutvapensexperter. |
— |
Förstärkt informationsutbyte mellan Seesac, det regionala nätverket för skjutvapensexperter och iTrace-projektet. |
— |
En genomförbarhetsstudie om sammankoppling av registersystem har slutförts. |
3.4. Regionalt samarbete om ökad medvetenhet, informationsutbyte och kunskapsöverföring
Syfte
Att ytterligare utöka kapaciteten att bekämpa det hot som utgörs av handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa i Sydösteuropa genom att främja och underlätta kunskaps- och informationsutbyte samt ökad medvetenhet genom ett närmare regionalt samarbete.
Beskrivning
Projektet kommer att öka kapaciteten för nationella kommissioner för handeldvapen och lätta vapen och berörda institutioner som sysslar med rustningskontroll genom att tillhandahålla tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad samtidigt som det underlättar informationsutbyte. Projektet kommer att ha ett nära samarbete med institutionerna för att kartlägga deras behov och utveckla nödvändiga stödverktyg så att de ytterligare ska kunna förstärka sin kapacitet för kontroll av konventionella vapen och ammunition till dessa. Projektet kommer samtidigt att inrätta och underlätta en regional process för informationsutbyte som sammanför företrädare för nationella kommissioner för handeldvapen och lätta vapen och institutioner som sysslar med rustningskontroll, i syfte att öka det regionala samarbetet och kunskapsutbytet. Den regionala processen för informationsutbyte kommer att utgöras av
— |
formella regionala möten för nationella kommissioner för handeldvapen och lätta vapen två gånger om året, |
— |
formaliserad insamling av tillvaratagna erfarenheter från kontroll av handeldvapen och lätta vapen i Sydösteuropa, |
— |
utarbetande av ett kompendium över nationell lagstiftning i Sydösteuropa rörande handeldvapen och lätta vapen; pm och annan dokumentation som är nödvändiga för ett effektivt genomförande av kontroll av handeldvapen och lätta vapen, |
— |
utarbetande av en regional studie om effekterna av handeldvapen och lätta vapen på våld i hemmet och könsrelaterat våld, |
— |
utveckling av en onlineplattform för kunskapsutbyte och en webbportal som möjliggör regelbundet kunskaps- och erfarenhetsutbyte om projekt för kontroll av handeldvapen och lätta vapen samt insatser och ingripanden som rör sådana vapen, |
— |
underlättande av bilateralt informationsutbyte genom anordnande av studiebesök och expertutbyten. |
Ett formaliserat insamlande av tillvaratagna erfarenheter och inrättande av en kunskapsbas kommer att ytterligare förstärka kapaciteten i länderna i Sydösteuropa att planera, utforma och genomföra insatser för kontroll av handeldvapen och lätta vapen samtidigt som de därigenom blir exportörer av kunskap till andra regioner. Den omfattande erfarenhet som på så sätt inhämtas i Sydösteuropa kommer också att komma till användning i andra delar av världen.
Projektresultat/indikatorer för genomförande
Förstärkt regionalt samarbete mot det hot som utgörs av den omfattande anhopningen av och olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa genom att
— |
upp till sex formella möten med kommissioner för handeldvapen och lätta vapen har anordnats, |
— |
bilateralt kunskaps- och informationsutbyte har underlättats, |
— |
nationella strategier avseende handeldvapen och lätta vapen har utarbetats, där så är lämpligt, |
— |
nationell utbildning och kapacitetsuppbyggnad utifrån behovsbedömning har tillhandahållits, |
— |
medvetenheten om effekterna på våld i hemmet och könsrelaterat våld av handeldvapen och lätta vapen har ökat genom utarbetande och främjande av en regional studie. |
Förstärkt kapacitet för nationella kommissioner för handeldvapen och lätta vapen och andra institutioner som sysslar med rustningskontroll genom att
— |
en plattform för kunskapsutbyte har skapats, |
— |
ett kompendium över lagstiftning har publicerats och insamlingen av tillvaratagna erfarenheter från kontroll av handeldvapen och lätta vapen i Sydösteuropa har formaliserats, |
— |
teknisk rådgivning har tillhandahållits. |
3.5. Kampanjer för insamling och ökad medvetenhet
Syfte
Att öka säkerheten och reducera det hot som utgörs av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa genom att
— |
stödja insamling av olagliga och oönskade vapen, sprängladdningar, artilleripjäser och tillhörande ammunition från befolkningen i länderna i Sydösteuropa, |
— |
bistå vid legalisering av vapen i civil ägo genom att de registreras, |
— |
öka medvetenheten om den fara som innehav av olagliga vapen medför. |
Beskrivning
Under den första fasen av projektet (rådets beslut 2010/179/Gusp) genomfördes en ett och ett halvt år lång kampanj för insamling och ökad medvetenhet i Kroatien, som ledde till att 1 753 vapen, 16 368 olagliga splittervapen, 818 153 ammunitionsenheter och 620 kg sprängämnen samlades in, vilket har resulterat i en ökad medvetenhet hos allmänheten. En innovativ kampanj för ökad medvetenhet i Serbien, med hjälp av en onlineplattform, hjälpte Seesac att samla in ovärderlig information om rådande attityder och om förekomsten av handeldvapen och lätta vapen. Den andra projektfasen kommer, med de erfarenheter som tillvaratagits från dessa kampanjer, att inriktas på tre ömsesidigt förstärkande spår, nämligen:
— |
Utformning och genomförande av insamlingskampanjer som grundas på riktade insatser för att öka medvetenheten i syfte att på korrekt sätt sprida information om legalisering och frivilligt överlämnande av olagliga skjutvapen. |
— |
Utarbetande och genomförande av insatser för att öka medvetenheten om de faror som innehav av olagliga skjutvapen, ammunition och sprängämnen medför. |
— |
Användning av innovativa verktyg såsom crowdsourcing för att kartlägga det olagliga vapeninnehavet och öka medvetenheten hos befolkningen om det hot som olagliga vapen utgör. |
Projektresultat/indikatorer för genomförande
Projektet kommer att leda till ökad säkerhet i Sydösteuropa genom att reducera medborgarnas olagliga vapeninnehav
— |
genom att reducera antalet vapen, artilleripjäser, ammunitionsenheter och sprängämnen i civil ägo, |
— |
genom att öka medvetenheten genom utformning och genomförande av kampanjer i minst sex länder. |
4. Stödmottagare
Projektets direkta mottagare är de nationella institutioner som ansvarar för kontrollen av handeldvapen och lätta vapen i Sydösteuropa. När det gäller lagerförvaltning är det försvarsministerierna i Bosnien och Hercegovina, Republiken Moldavien, Montenegro och Fyrom och inrikesministerierna i Kosovo (1), Republiken Moldavien, Serbien och Fyrom som kommer att dra nytta av kapacitetsuppbyggnad och förbättrad säkerhet vid lager. Direkta mottagare när det gäller insatserna för minskning av lagren är inrikesministerierna i Bosnien och Hercegovina, Kosovo (1), Republiken Moldavien, Montenegro, Serbien och Fyrom och försvarsministerierna i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Fyrom samt Republiken Moldavien. Direkta mottagare när det gäller förstärkt kapacitet för märkning, spårning och registerhållning avseende handeldvapen och lätta vapen är inrikesministerierna i Albanien, Fyrom, Kosovo (1) och Serbien samt det statliga informations- och skyddsorganet i Bosnien och Hercegovina, medan återstående inrikesministerier kommer att dra nytta av det regionala nätverket för skjutvapensexperter. Slutligen är det nationella kommissioner för handeldvapen och lätta vapen och andra institutioner som har ansvar för kontrollen av handeldvapen och lätta vapen i Sydösteuropa som kommer att dra nytta av utbildning, informationsutbyte och regionalt samarbete.
De föreslagna verksamheterna är helt och hållet i linje med de nationella prioriteringarna i fråga om kontroll av handeldvapen och lätta vapen och har godkänts av berörda nationella kontrollmyndigheter för handeldvapen och lätta vapen, vilket visar på deras delaktighet och engagemang för att uppnå projektresultaten.
Allmänheten i länderna i Sydösteuropa och EU, som utsätts för riskerna med den omfattande spridningen av handeldvapen och lätta vapen, kommer att indirekt dra nytta av detta projekt i och med att dessa risker minskar.
5. EU:s synlighet
Seesac ska vidta alla erforderliga insatser för att offentliggöra att åtgärden har finansierats av Europeiska unionen. Sådana insatser kommer att genomföras i enlighet med kommissionens handbok om kommunikation och synliggörande av unionens externa åtgärder som fastställts och publicerats av Europeiska kommissionen. Seesac ska garantera att EU:s bidrag synliggörs med hjälp av ett välvalt varumärke och lämplig marknadsföring och genom att belysa unionens roll, säkerställa insyn i verksamheten och öka medvetenheten om såväl motiven bakom beslutet som unionens stöd för beslutet och resultaten av detta stöd. Material som produceras inom ramen för projektet ska tydligt märkas med unionsflaggan i enlighet med unionens riktlinjer för korrekt användning och återgivning av flaggan.
Eftersom de planerade verksamheterna har mycket olika omfattning och natur kommer att antal olika marknadsföringsverktyg att användas, däribland traditionella medier, webbplats, sociala medier, informations- och marknadsföringsmaterial, bl.a. informerande grafik, broschyrer, nyhetsbrev, pressmeddelanden etc. beroende på vad som är lämpligt. Publikationer, offentliga evenemang, kampanjer, utrustning och byggnadsverk som tillhandahålls under projektet kommer att förses med denna märkning. För att ytterligare förstärka effekterna genom ökad medvetenhet hos olika nationella regeringar och allmänheten, det internationella samfundet samt lokala och internationella medier kommer lämpligt språk att användas när man vänder sig till de olika målgrupperna för projektet.
6. Varaktighet
På grundval av erfarenheterna från genomförandet av rådets beslut 2010/179/Gusp och med hänsyn till projektets regionala omfattning, antalet mottagare och antalet planerade insatser och deras komplexitet är tidsramen för genomförandet 36 månader.
7. Allmänt upplägg
Det tekniska genomförandet av denna åtgärd har anförtrotts Seesac, det regionala initiativ som arbetar på mandat av UNDP och det regionala samarbetsrådet, som efterträdde stabilitetspakten för sydöstra Europa. Seesac är verkställande organ för den regionala genomförandeplanen för bekämpning av spridning av handeldvapen och lätta vapen och agerar i denna egenskap som kontaktpunkt för alla frågor som rör handeldvapen och lätta vapen i Sydösteuroparegionen.
Seesac kommer att ha det övergripande ansvaret för genomförandet av projektverksamheter och vara redovisningsskyldigt för projektets genomförande. Projektet planeras pågå i tre år (36 månader) och den sammanlagda beräknade budgeten för projektet är 14 335 403 EUR med säkrad medfinansiering från Norge.
8. Partner
Seesac kommer att stå för det direkta genomförandet av åtgärden i nära samarbete med försvarsministerierna i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Republiken Moldavien, Montenegro, Fyrom, med inrikesministerierna i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo (1), Republiken Moldavien, Montenegro, Serbien, Fyrom och det statliga informations- och skyddsorganet i Bosnien och Hercegovina samt nationella kommissioner för handeldvapen och lätta vapen i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo (1), Republiken Moldavien, Montenegro, Serbien och Fyrom.
Denna åtgärd ingår i ett mer omfattande program för rustningskontroll på västra Balkan och kompletteras av ett projekt avseende vapenexportkontroll som finansieras av Konungariket Norges utrikesdepartement och kapacitetsuppbyggnadsprogrammet för förvaltning av ammunitionslager i Republiken Serbien (CASM). Den sammanlagda beräknade budgeten för programmet är 14 335 403 EUR och bidraget från EU uppgår till högst 5 127 650 EUR vilket täcker upp till 35,77 % av den sammanlagda beräknade budgeten. Norges bidrag uppgår till sammanlagt 411 689 EUR (3 140 000,00 NOK) i enlighet med FN:s operativa växelkurs för juni 2013) vilket täcker 2,87 % av den sammanlagda programbudgeten. Mottagarna bidrar med totalt 61,36 % av den sammanlagda programbudgeten.
9. Rapportering
Ekonomisk och beskrivande rapportering ska omfatta åtgärden i dess helhet enligt beskrivningen i relevant bidragsspecifik överenskommelse och medföljande budget, oavsett om åtgärden är helt eller delvis finansierad av kommissionen.
Beskrivande lägesrapporter ska läggas fram varje kvartal, för att dokumentera och övervaka framstegen när det gäller att nå de viktigaste resultaten.
10. Beräknad budget
Den sammanlagda beräknade budgeten för det EU-finansierade projektet är 5 127 650 EUR.
(1) Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
(2) Vapenöverföringskontrollinslaget finansieras av Konungariket Norges utrikesdepartement och genomförs av Seesac.
(3) I Kroatien förbättrades säkerheten vid inrikesministeriets centrala vapenlager Murat genom installation av videoövervakning. I Bosnien och Hercegovina installerades 41 säkerhetsdörrar och säkerheten vid fyra (4) av försvarsministeriets lager för handeldvapen, lätta vapen och ammunition till dessa förstärktes. Säkerheten vid Montenegros försvarsministeriums ammunitionsupplag Taras uppgraderades till internationella säkerhetsstandarder.
(4) En lagerförvaltningsutbildning utarbetades och totalt 58 tjänstemän med operativa uppgifter från Bosnien och Hercegovinas, Kroatiens, Fyrom:s, Montenegros och Serbiens försvarsministerier, försvarsmakt och inrikesministerier utbildades i lagerförvaltning.
11.12.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 332/31 |
KOMMISSIONENS BESLUT
av den 9 december 2013
om Irlands anmälan av en nationell övergångsplan som avses i artikel 32 i direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp
[delgivet med nr C(2013) 8638]
(Endast den engelska texten är giltig)
(2013/731/EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (1), särskilt artikel 32.5 andra stycket, och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med artikel 32.5 första stycket i direktiv 2010/75/EU översände Irland sin nationella övergångsplan till kommissionen den 31 december 2012 (2). |
(2) |
I samband med bedömningen av den nationella övergångsplanens fullständighet fann kommissionen en viss brist på överensstämmelse mellan de anläggningar som omfattas av den nationella övergångsplanen och de som Irland rapporterat i sin utsläppsinventering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG (3), samt information som saknas för en anläggning, vilket har hindrat en bedömning av uppgifterna i den nationella övergångsplanen. |
(3) |
Genom en skrivelse av den 3 juni 2013 (4) uppmanade kommissionen de irländska myndigheterna att klargöra eventuella inkonsekvenser mellan den nationella övergångsplanen och inventeringen enligt direktiv 2001/80/EG samt ett klargörande om en förbränningsanläggning. |
(4) |
Irland lämnade ytterligare upplysningar till kommissionen genom en skrivelse av den 10 juli 2013 bland annat om att stryka en anläggning från den nationella övergångsplanen (5). |
(5) |
Efter ytterligare granskning av den nationella övergångsplanen och den kompletterande information som lämnats skickade kommissionen en andra skrivelse den 4 september 2013 (6) där den begärde ett förtydligande av vilken dag det första tillståndet beviljades för flera anläggningar, och av en korrekt tillämpning av reglerna om sammanlagda utsläpp som anges i artikel 29 i direktivet om industriutsläpp. Kommissionen begärde också en översyn av beräkningen av bidraget till taken för flerbränsleanläggningar i den nationella övergångsplanen. |
(6) |
Genom ett e-postmeddelande av den 23 september 2013 (7) lämnade Irland de begärda ytterligare upplysningarna och förtydligandena i enlighet med kommissionens genomförandebeslut 2012/115/EU (8). |
(7) |
Den nationella övergångsplanen har därför bedömts av kommissionen i enlighet med artikel 32.1, 32.3 och 32.4 i direktiv 2010/75/EU och genomförandebeslut 2012/115/EU. |
(8) |
Kommissionen har framför allt undersökt hur konsekventa och korrekta uppgifterna är samt de antaganden och beräkningar som används för att fastställa hur mycket var och en av de förbränningsanläggningar som omfattas av den nationella övergångsplanen bidrar till de utsläppstak som anges i planen. Kommissionen har analyserat huruvida planen innehåller målsättningar och tillhörande konkreta mål, åtgärder och tidsplaner för att nå dessa målsättningar och en övervakningsmekanism för att utvärdera hur reglerna följs framöver. |
(9) |
Utöver de ytterligare upplysningar som lämnats konstaterade kommissionen att utsläppstaken för åren 2016 och 2019 har beräknats med hjälp av lämpliga data och formler och att beräkningarna var korrekta. Irland har lämnat tillräckliga uppgifter om de åtgärder som ska genomföras för att nå utsläppstaken samt för att övervaka och rapportera till kommissionen om genomförandet av den nationella övergångsplanen. |
(10) |
Kommissionen är övertygad om att de irländska myndigheterna har tagit hänsyn till de bestämmelser som anges i artikel 32.1, 32.3 och 32.4 i direktiv 2010/75/EU och genomförandebeslut 2012/115/EU. |
(11) |
Genomförandet av den nationella övergångsplanen bör inte påverka annan tillämplig nationell lagstiftning och unionslagstiftning. I synnerhet vid fastställandet av enskilda tillståndsvillkor för de förbränningsanläggningar som omfattas av den nationella övergångsplanen bör Irland se till att man inte äventyrar efterlevnaden av de krav som finns i bland annat direktiv 2010/75/EU, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG (9) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG (10). |
(12) |
Enligt artikel 32.6 i direktiv 2010/75/EU ska Irland informera kommissionen om alla senare ändringar av planen. Kommissionen bör bedöma om dessa ändringar följer bestämmelserna i artikel 32.1, 32.3 och 32.4 i direktiv 2010/75/EU och genomförandebeslut 2012/115/EU. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. På grundval av artikel 32.1, 32.3 och 32.4 i direktiv 2010/75/EU och genomförandebeslut 2012/115/EU görs inga invändningar mot den nationella övergångsplan som Irland anmälde till kommissionen den 31 december 2012 i enlighet med artikel 32.5 i direktiv 2010/75/EU, ändrad i enlighet med de kompletterande upplysningar som skickades den 10 juli 2013 och den 23 september 2013 (11).
2. Förteckningen över de anläggningar som omfattas av övergångsplanen, de föroreningar som omfattas av dessa anläggningar och de tillämpliga utsläppstaken fastställs i bilagan.
3. De irländska myndigheternas genomförande av den nationella övergångsplanen ska inte befria Irland från att följa bestämmelserna i direktiv 2010/75/EU avseende utsläpp från enskilda förbränningsanläggningar som omfattas av planen och annan relevant miljölagstiftning från Europeiska unionens organ.
Artikel 2
Kommissionen ska bedöma om eventuella senare ändringar av den nationella övergångsplanen som Irland anmäler i framtiden uppfyller de bestämmelser som anges i artikel 32.1, 32.3 och 32.4 i direktiv 2010/75/EU och genomförandebeslut 2012/115/EU.
Artikel 3
Detta beslut riktar sig till Irland.
Utfärdat i Bryssel den 9 december 2013.
På kommissionens vägnar
Janez POTOČNIK
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 334, 17.12.2010, s. 17.
(2) Irlands anmälan inkom genom en skrivelse av den 31 december 2012 som skickats till kommissionen per post den 31 december 2012 och som registrerats under nummer: Ares (2012)10636.
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG av den 23 oktober 2001 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar (EGT L 309, 27.11.2001, s. 1).
(4) Ares(2013)1636798.
(5) Ares(2013)2640846.
(6) Ares(2013)2991162.
(7) Ares(2013)3103789.
(8) Kommissionens genomförandebeslut 2012/115/EU av den 10 februari 2012 om fastställande av regler för de nationella övergångsplaner som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (EUT L 52, 24.2.2012, s. 12).
(9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, 11.6.2008, s. 1).
(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (EGT L 309, 27.11.2001, s. 22).
(11) Den konsoliderade versionen av den nationella övergångsplanen registrerades av kommissionen den 26 november 2013 med registreringsnummer Ares (2013)3571076.
BILAGA
Förteckning över anläggningar som ingår i den nationella övergångsplanen
Nummer |
Anläggningens namn i den nationella övergångsplanen |
Sammanlagd installerad tillförd effekt den 31 december 2010 (MW) |
Förorenande ämnen som omfattas av den nationella övergångsplanen |
||
SO2 |
NOx |
Damm |
|||
1 |
P0605-MP1/2 Units 1 and 2, Moneypoint Generating Station |
1 540 |
√ |
√ |
√ |
2 |
P0605-MP3 Unit 3, Moneypoint Generating Station |
770 |
√ |
√ |
√ |
3 |
P0561-AD1 Unit 1, Aghada Generating Station |
670 |
√ |
√ |
√ |
4 |
P0561-AT1 Turbine CT11, Aghada Generating Station |
283 |
— |
√ |
— |
5 |
P0561-AT2 Turbine CT12, Aghada Generating Station |
283 |
— |
√ |
— |
6 |
P0561-AT4 Turbine CT14, Aghada Generating Station |
283 |
— |
√ |
— |
7 |
P0578-MR1 CT Unit, Marina Generating Station |
277 |
— |
√ |
— |
8 |
P0606-GR1/2 Units 1 and 2, Great Island Generating Station |
346 |
√ |
√ |
√ |
9 |
P0606-GR3 Unit 3, Great Island Generating Station |
303 |
√ |
√ |
√ |
10 |
P0607-TB1/2 Units 1 and 2, Tarbert Generating Station |
340 |
√ |
√ |
√ |
11 |
P0607-TB3/4 Units 3 and 4, Tarbert Generating Station |
1 232 |
√ |
√ |
√ |
12 |
P0482-EP1 Edenderry Power Limited |
299 |
√ |
√ |
√ |
Utsläppstak (ton)
|
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
1.1. – 30.6.2020 |
SO2 |
15 202 |
12 076 |
8 950 |
5 824 |
2 912 |
NOx |
8 811 |
7 853 |
6 896 |
5 938 |
2 969 |
Damm |
1 514 |
1 196 |
878 |
560 |
280 |
11.12.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 332/34 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT
av den 9 december 2013
om fastställande av BAT-slutsatser för klor-alkaliproduktion, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp
[delgivet med nr C(2013) 8589]
(Text av betydelse för EES)
(2013/732/EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (1), särskilt artikel 13.5, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 13.1 i direktiv 2010/75/EU åligger det kommissionen att anordna ett informationsutbyte om industriutsläpp mellan medlemsstaterna, de berörda industrierna, icke-statliga miljöskyddsorganisationer och kommissionen för att underlätta utarbetandet av BAT-referensdokument enligt definitionen i artikel 3.11 i det direktivet. |
(2) |
Enligt artikel 13.2 i direktiv 2010/75/EU ska informationsutbytet särskilt omfatta anläggningars och tekniks prestanda i fråga om utsläpp, uttryckt som genomsnitt på kort och lång sikt, när så är lämpligt, och de därmed sammanhängande referensvillkoren, förbrukning och typ av råvaror, vattenförbrukning, energiförbrukning och generering av avfall, använd teknik, kontroll som hänger samman med denna, tvärmediaeffekter, ekonomisk och teknisk bärkraft samt utveckling av tekniken, bästa tillgängliga teknik och ny teknik som fastställts efter beaktande av de frågor som nämns i artikel 13.2 a och b i det direktivet. |
(3) |
Enligt definitionen i artikel 3.12 i direktiv 2010/75/EU är BAT-slutsatser de viktigaste delarna av ett BAT-referensdokument och innehåller slutsatserna om bästa tillgängliga teknik, en beskrivning av denna, information för att bedöma dess tillämplighet, utsläppsnivåer som hänger samman med den bästa tillgängliga tekniken, kontroll som hänger samman med denna, förbrukningsnivåer som hänger samman med denna och vid behov relevanta åtgärder för avhjälpande av föroreningsskada på platsen. |
(4) |
Enligt artikel 14.3 i direktiv 2010/75/EU ska BAT-slutsatserna användas som referens för fastställande av tillståndsvillkoren för anläggningar som omfattas av kapitel II i det direktivet. |
(5) |
Enligt artikel 15.3 i direktiv 2010/75/EU ska den behöriga myndigheten fastställa gränsvärden för utsläpp som säkerställer att utsläppen under normala driftsförhållanden inte är högre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de beslut om BAT-slutsatserna som avses i artikel 13.5 i direktiv 2010/75/EU. |
(6) |
Genom artikel 15.4 i direktiv 2010/75/EU medges undantag från artikel 15.3 enbart om kostnaderna för att iaktta de utsläppsgränser som motsvarar bästa tillgängliga teknik skulle bli oproportionerligt höga jämfört med miljövinsterna till följd av den aktuella anläggningens geografiska belägenhet, lokala miljöförhållanden eller tekniska egenskaper. |
(7) |
Enligt artikel 16.1 i direktiv 2010/75/EU ska de krav på kontroll i tillståndet som avses i artikel 14.1 c i det direktivet vara grundade på slutsatserna om kontroll enligt BAT-slutsatserna. |
(8) |
Enligt artikel 21.3 i direktiv 2010/75/EU ska den behöriga myndigheten inom fyra år efter offentliggörandet av besluten om BAT-slutsatserna bedöma alla tillståndsvillkor för den berörda anläggningen på nytt och vid behov uppdatera dem och se till att anläggningen uppfyller dessa tillståndsvillkor. |
(9) |
Genom kommissionens beslut av den 16 maj 2011 inrättas ett forum (2) för informationsutbyte enligt artikel 13 i direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, bestående av företrädare för medlemsstaterna, de berörda industrierna och icke-statliga miljöskyddsorganisationer. |
(10) |
I enlighet med artikel 13.4 i direktiv 2010/75/EU inhämtade kommissionen forumets yttrande om det föreslagna innehållet i BAT-referensdokumentet för klor-alkaliproduktion den 6 juni 2013 och offentliggjorde yttrandet (3). |
(11) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 75.1 i direktiv 2010/75/EU. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
BAT-slutsatserna för klor-alkaliproduktion anges i bilagan till detta beslut.
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 9 december 2013.
På kommissionens vägnar
Janez POTOČNIK
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 334, 17.12.2010, s. 17.
(2) EUT C 146, 17.5.2011, s. 3.
(3) https://circabc.europa.eu/w/browse/d4fbf23d-0da7-47fd-a954-0ada9ca91560
BILAGA
BAT-SLUTSATSER FÖR KLOR-ALKALIPRODUKTION
TILLÄMPNINGSOMRÅDE | 37 |
ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN | 38 |
DEFINITIONER | 38 |
BAT-SLUTSATSER | 39 |
1. |
Cellteknik | 39 |
2. |
Avveckling eller omställning av anläggningar som använder kvicksilvermetoden | 39 |
3. |
Avloppsvattenproduktion | 41 |
4. |
Energieffektivitet | 42 |
5. |
Övervakning av utsläpp | 43 |
6. |
Utsläpp till luft | 44 |
7. |
Utsläpp till vatten | 45 |
8. |
Avfallsgenerering | 47 |
9. |
Efterbehandling av områden | 47 |
ORDLISTA | 48 |
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Dessa BAT-slutsatser omfattar vissa industriverksamheter som specificeras i avsnitt 4.2 a och 4.2 c i bilaga I till direktiv 2010/75/EU, nämligen produktion av klor-alkali-kemikalier (klor, väte, kaliumhydroxid och natriumhydroxid) genom elektrolys av saltlösning.
Dessa BAT-slutsatser omfattar särskilt följande processer och verksamheter:
— |
Lagring av salt. |
— |
Beredning, rening och återmättning av saltlösning. |
— |
Elektrolys av saltlösning. |
— |
Koncentration, rening, lagring och hantering av natrium-/kaliumhydroxid. |
— |
Kylning, torkning, rening, kompression, kondensering, lagring och hantering av klor. |
— |
Kylning, rening, kompression, lagring och hantering av väte. |
— |
Omställning av anläggningar som använder kvicksilvermetoden till membrananläggningar. |
— |
Avveckling av anläggningar som använder kvicksilvermetoden. |
— |
Efterbehandling av områden för klor-alkaliproduktion. |
Dessa BAT-slutsatser omfattar inte följande verksamheter eller processer:
— |
Elektrolys av saltsyra för klorproduktion. |
— |
Elektrolys av saltlösning för produktion av natriumklorat; detta behandlas i BAT-referensdokumentet om oorganiska högvolymkemikalier – fasta och övriga ämnen (LVIC-S). |
— |
Elektrolys av saltsmältor för produktion av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller och klor; detta behandlas i BAT-referensdokumentet om icke-järnmetallindustrin (NFM). |
— |
Produktion av specialfibrer såsom alkoholater, ditioniter och alkalimetaller genom användning av alkalimetallamalgam producerat med kvicksilvermetoden. |
— |
Produktion av klor, väte eller natrium-/kaliumhydroxid med andra processer än elektrolys. |
Dessa BAT-slutsatser behandlar inte följande aspekter av klor-alkaliproduktion eftersom de ingår i BAT-referensdokumentet om rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (CWW):
— |
Rening av avloppsvatten i ett efterföljande reningsverk. |
— |
Miljöledningssystem. |
— |
Buller. |
Andra relevanta referensdokument för de verksamheter som omfattas av dessa BAT-slutsatser är följande:
Referensdokument |
Område |
Rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (CWW) |
Rening och hantering av avloppsvatten och avgaser |
Ekonomi och tvärmediaeffekter (ECM) |
Ekonomi och tvärmediaeffekter för olika tekniker |
Utsläpp från lager (EFS) |
Lagring och hantering av material |
Energieffektivitet (ENE) |
Allmänna aspekter av energieffektivitet |
Industriella kylsystem (ICS) |
Indirekt kylning med vatten |
Stora förbränningsanläggningar (LCP) |
Förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer |
Allmänna övervakningsprinciper (MON) |
Allmänna aspekter av övervakning av utsläpp och förbrukning |
Avfallsförbränning (WI) |
Avfallsförbränning |
Avfallshanteringsindustrin (WT) |
Avfallshantering |
ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN
Det är inget krav att använda de tekniker som anges och beskrivs i dessa BAT-slutsatser. Beskrivningen av tekniker är heller inte fullständig. Andra tekniker kan användas om de har åtminstone likvärdiga miljöprestanda.
Om inget annat anges är BAT-slutsatserna allmänt tillämpliga.
De utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik för utsläpp till luft och som anges i dessa BAT-slutsatser avser
— |
koncentrationsnivåer uttryckt i massa av utsläppta ämnen per volym avgas under standardförhållanden (273,15 K, 101,3 kPa), efter avdrag för vatteninnehåll men utan korrigering för syreinnehåll, uttryckt i mg/m3. |
De utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik för utsläpp till vatten och som anges i dessa BAT-slutsatser avser
— |
koncentrationsnivåer uttryckt i massa av utsläppta ämnen per volym avloppsvatten, i mg/l. |
DEFINITIONER
I dessa BAT-slutsatser gäller följande definitioner:
Term |
Definition |
Ny anläggning |
En anläggning som första gången tas i drift efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser eller en anläggning som helt ersätter en anläggning på befintlig plats efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser. |
Befintlig anläggning |
En anläggning som inte är en ny anläggning. |
Ny klorkondenseringsenhet |
En klorkondenseringsenhet som första gången tas i drift vid anläggningen efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser eller en klorkondenseringsenhet som helt ersätter en befintlig enhet efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser. |
Klor och klordioxid, uttryckt som Cl2 |
Summan av klor (Cl2) och klordioxid (ClO2), mätt som totalvärde och uttryckt som klor (Cl2). |
Fritt klor, uttryckt som Cl2 |
Summan av löst elementärt klor, hypoklorit, hypokloritsyra, löst elementärt brom, hypobromit, och hypobromitsyra, mätt som totalvärde och uttryckt som Cl2 |
Kvicksilver, uttryckt som Hg |
Summan av alla oorganiska och organiska former av kvicksilver, mätt som totalvärde och uttryckt som Hg. |
BAT-SLUTSATSER
1. Cellteknik
BAT 1: Bästa tillgängliga teknik för klor-alkaliproduktion är att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan. Kvicksilvermetoden kan inte anses vara bästa tillgängliga teknik under några omständigheter. Användning av asbestdiafragmametoden är inte bästa tillgängliga teknik.
|
Teknik |
Beskrivning |
Tillämplighet |
a |
Bipolär membranmetod |
Membranceller består av en anod och en katod åtskilda av ett membran. I en bipolär konfiguration är enskilda membranceller elektriskt seriekopplade. |
Allmänt tillämplig. |
b |
Monopolär membranmetod |
Membranceller består av en anod och en katod åtskilda av ett membran. I en monopolär konfiguration är enskilda membranceller elektriskt parallellkopplade. |
Inte tillämplig för nya anläggningar med en klorkapacitet > 20 kt/år. |
c |
Asbestfri diafragmametod |
Asbestfria diafragmaceller består av en anod och en katod åtskilda av en asbestfri diafragma. Enskilda diafragmaceller är elektriskt seriekopplade (bipolärt) eller parallellkopplade (monopolärt). |
Allmänt tillämplig. |
2. Avveckling eller omställning av anläggningar som använder kvicksilvermetoden
BAT 2: Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen av kvicksilver och produktionen av kvicksilverkontaminerat avfall i samband med avveckling eller omställning av anläggningar som använder kvicksilvermetoden är att utarbeta och genomföra en avvecklingsplan som omfattar samtliga följande punkter:
i) |
Några anställda med erfarenhet av att driva den tidigare anläggningen deltar i alla skeden av utarbetandet och genomförandet. |
ii) |
Tillhandahållande av förfaranden och instruktioner för alla skeden av genomförandet. |
iii) |
Tillhandahållande av ett detaljerat utbildnings- och övervakningsprogram för personal utan erfarenhet av kvicksilverhantering. |
iv) |
Bestämning av mängden metalliskt kvicksilver som ska återvinnas och skattning av mängden avfall som ska bortskaffas och av den kvicksilverförorening som finns i avfallet. |
v) |
Tillhandahållande av arbetsområden som
|
vi) |
Tömning av cellerna och överföring av metalliskt kvicksilver till behållare genom att
|
vii) |
Utföra alla demonterings- och rivningsmoment genom att
|
viii) |
Vid behov, tillfällig lagring av metalliskt kvicksilver på plats i lagringsanläggningar som
|
ix) |
Vid behov, transport, eventuell ytterligare behandling och bortskaffande av avfall. |
BAT 3: Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen av kvicksilver till vatten i samband med avveckling eller omställning av anläggningar som använder kvicksilvermetoden är att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.
|
Teknik |
Beskrivning |
a |
Oxidation och jonbyte |
Oxidationsmedel som hypoklorit, klor eller väteperoxid används för att fullständigt omvandla kvicksilver till oxiderad form, som därefter avlägsnas med jonbytarhartser. |
b |
Oxidation och fällning |
Oxidationsmedel som hypoklorit, klor eller väteperoxid används för att fullständigt omvandla kvicksilver till oxiderad form, som därefter avlägsnas genom att fällas ut som kvicksilversulfid följt av filtrering. |
c |
Reduktion och adsorption på aktivt kol |
Reduktionsmedel som hydroxylamin används för att fullständigt omvandla kvicksilver till elementär form, som därefter avlägsnas genom koalescens och återvinning av metalliskt kvicksilver, följt av adsorption på aktivt kol. |
Den BAT-relaterade miljöprestandanivån (1) för kvicksilverutsläpp till vatten, uttryckt som Hg, vid utloppet från kvicksilverbehandlingsenheten i samband med avveckling eller omställning är 3–15 μg/l i 24-timmars flödesproportionella samlingsprov som tas dagligen. Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 7.
3. Avloppsvattenproduktion
BAT 4: Bästa tillgängliga teknik för att minska produktionen av avloppsvatten är att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.
|
Teknik |
Beskrivning |
Tillämplighet |
a |
Saltlösningscirkulation |
Den förbrukade saltlösningen från elektrolyscellerna återmättas med fast salt eller genom avdunstning och återförs till cellerna. |
Ej tillämplig för diafragmaanläggningar. Ej tillämplig för membrananläggningar som använder lösningsutvunnen saltlösning vid god tillgång på salt och vattenresurser och när det finns en mottagande saltvattenförekomst som tål höga nivåer av kloridutsläpp. Ej tillämplig för membrananläggningar som använder saltlösningsavblödning i andra produktionsenheter. |
b |
Återvinning av andra procesströmmar |
Procesströmmar från klor-alkalianläggningen, exempelvis kondensat från bearbetning av klor, natrium-/kaliumhydroxid och väte återförs till olika steg i processen. Graden av återvinning begränsas av renhetskraven för den vätskeström som procesströmmen återvinns till och anläggningens vattenbalans. |
Allmänt tillämplig. |
c |
Återvinning av salthaltigt avloppsvatten från andra produktionsprocesser |
Salthaltigt avloppsvatten från andra produktionsprocesser renas och återförs till saltlösningssystemet. Graden av återvinning begränsas av renhetskraven för saltlösningssystemet och anläggningens vattenbalans. |
Ej tillämplig för anläggningar där en ytterligare rening av detta avloppsvatten förtar miljöfördelarna. |
d |
Användning av avloppsvatten för lösningsutvinning |
Avloppsvatten från klor-alkalianläggningen renas och pumpas tillbaka till saltgruvan. |
Ej tillämplig för membrananläggningar som använder saltlösningsavblödning i andra produktionsenheter. Ej tillämplig om gruvan ligger på betydligt högre höjd än anläggningen. |
e |
Koncentration av slam från filtrering av saltlösningar |
Slam från filtrering av saltlösningar koncentreras i filterpressar, vakuumtrumfilter eller centrifuger. Restvattnet återförs till saltlösningssystemet. |
Ej tillämplig om slammet från filtrering av saltlösning kan avlägsnas som filterkaka. Ej tillämplig för anläggningar som återanvänder avloppsvatten för lösningsutvinning. |
f |
Nanofiltrering |
En särskild typ av membranfiltrering, där membranets porstorlek är ca 1 nm, används för att koncentrera sulfat i saltlösningsavblödningen och därigenom minska avloppsvattenvolymen. |
Tillämplig för membrananläggningar med saltlösningscirkulation, om graden av saltlösningsavblödning bestäms av sulfathalten. |
g |
Tekniker för att minska kloratutsläpp |
Tekniker för att minska kloratutsläpp beskrivs i BAT 14. Dessa tekniker minskar volymen saltlösningsavblödning. |
Tillämplig för membrananläggningar med saltlösningscirkulation, om graden av saltlösningsavblödning bestäms av klorathalten. |
4. Energieffektivitet
BAT 5: Bästa tillgängliga teknik för effektiv energianvändning i elektrolysprocessen är att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.
|
Teknik |
Beskrivning |
Tillämplighet |
a |
Högpresterande membran |
Högpresterande membran har låga spänningsfall och höga strömutbyten samtidigt som de säkerställer mekanisk och kemisk stabilitet under givna driftsförhållanden. |
Tillämplig för membrananläggningar när membran förnyas vid slutet av deras livstid. |
b |
Asbestfria diafragmer |
Asbestfria diafragmer består av en fluorkolpolymer och fyllmedel såsom zirkoniumdioxid. Dessa diafragmer har lägre resistansöverspänningar än asbestdiafragmer. |
Allmänt tillämplig. |
c |
Högpresterande elektroder och beläggningar |
Elektroder och beläggningar med förbättrad gasutveckling (låg gasbildningsöverspänning) och låg elektrodöverspänning. |
Tillämplig när beläggningar förnyas vid slutet av deras livstid. |
d |
Saltlösningar med hög renhet |
Saltlösningen är tillräckligt renad för att minimera kontaminering av elektroder och diafragmer/membran, vilket annars kan öka energiförbrukningen. |
Allmänt tillämplig. |
BAT 6: Bästa tillgängliga teknik för effektiv energianvändning är att maximera användningen av det samproducerade vätet från elektrolysen som kemiskt reagens eller bränsle.
Väte kan användas i kemiska reaktioner (t.ex. produktion av ammoniak, väteperoxid, saltsyra och metanol; reduktion av organiska föreningar; väteavsvavling av petroleum; hydrogenering av oljor och fetter; kedjeterminering i polyolefinproduktion) eller som bränsle i en förbränningsprocess för att producera ånga och/eller elektricitet eller för att värma en ugn. I vilken utsträckning väte används beror på ett antal faktorer (t.ex. behovet av väte som reagens inom anläggningen, behovet av ånga inom anläggningen, avstånd till potentiella användare).
5. Övervakning av utsläpp
BAT 7: Bästa tillgängliga teknik är att övervaka utsläpp till luft och vatten med övervakningsmetoder enligt EN-standarder med åtminstone den lägsta frekvens som anges nedan. Om EN-standarder inte finns att tillgå är bästa tillgängliga teknik att använda ISO-standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder som säkerställer att erhållna data har likvärdig vetenskaplig kvalitet.
Medium |
Ämne(n) |
Provtagningspunkt |
Metod |
Standard(er) |
Lägsta övervakningsfrekvens |
Övervakning som gäller |
Luft |
Klor och klordioxid, uttryckt som Cl2 (2) |
Klorabsorptionsenhetens utlopp |
Elektrokemiska celler |
EN- och ISO-standarder saknas |
Fortlöpande |
— |
Absorption i en lösning, med efterföljande analys |
EN- och ISO-standarder saknas |
Årligen (minst tre på varandra följande timvisa mätningar) |
BAT 8 |
|||
Vatten |
Klorat |
Den punkt där utsläppet lämnar anläggningen |
Jonkromatografi |
EN ISO 10304–4 |
Varje månad |
BAT 14 |
Klorid |
Saltlösningsavblödning |
Jonkromatografi eller flödesanalys |
EN ISO 10304–1 eller EN ISO 15682 |
Varje månad |
BAT 12 |
|
Fritt klor (2) |
Nära källan |
Redoxpotential |
EN- och ISO-standarder saknas |
Fortlöpande |
— |
|
Den punkt där utsläppet lämnar anläggningen |
Fritt klor |
EN ISO 7393–1 eller –2 |
Varje månad |
BAT 13 |
||
Halogenerade organiska föreningar |
Saltlösningsavblödning |
Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX) |
Bilaga A till EN ISO 9562 |
Årligen |
BAT 15 |
|
Kvicksilver |
Kvicksilverbehandlingsenhetens utlopp |
Atomabsorptionsspektrometri eller atomfluorescensspektrometri |
EN ISO 12846 eller EN ISO 17852 |
Dagligen |
BAT 3 |
|
Sulfat |
Saltlösningsavblödning |
Jonkromatografi |
EN ISO 10304–1 |
Årligen |
— |
|
Relevanta tungmetaller (t.ex. nickel, koppar) |
Saltlösningsavblödning |
Induktivt kopplad plasma-atomemissionsspektrometri eller induktivt kopplad plasma-masspektrometri |
EN ISO 11885 eller EN ISO 17294–2 |
Årligen |
— |
6. Utsläpp till luft
BAT 8: Bästa tillgängliga teknik för att minska kanaliserade utsläpp av klor och klordioxid till luft från klorprocesser är att utforma, underhålla och driva en klorabsorptionsenhet som har en lämplig kombination av följande funktioner och egenskaper:
i) |
Absorptionsenhet baserad på packade kolonner och/eller ejektorer med en alkalisk lösning (t.ex. natriumhydroxidlösning) som skrubbervätska. |
ii) |
Doseringsutrustning för väteperoxid eller en separat våtskrubber med väteperoxid om så behövs för att minska klordioxidhalten. |
iii) |
Storlek avpassad efter det värsta scenariot (enligt en riskbedömning), för producerad klormängd och flödeshastighet (absorption av hela cellsalsproduktionen under tillräckligt lång tid för att stänga ned anläggningen). |
iv) |
Tillräckligt stor tillgång på skrubbervätska och lagringskapacitet för att hela tiden garantera ett överskott. |
v) |
Packade kolonner bör vara tillräckligt stora för att hela tiden förhindra överflödning. |
vi) |
Inträngning av flytande klor i absorptionsenheten förhindras. |
vii) |
Återflöde av skrubbervätska till klorsystemet förhindras. |
viii) |
Fällning av fasta ämnen i absorptionsenheten förhindras. |
ix) |
Användning av värmeväxlare för att hela tiden hålla absorptionsenhetens temperatur under 55 °C. |
x) |
Tillförsel av utspädningsluft efter klorabsorption för att förhindra bildning av explosiva gasblandningar. |
xi) |
Användning av byggnadsmaterial som hela tiden tål de extremt frätande förhållandena. |
xii) |
Användning av reservutrustning, t.ex. extra skrubber i serie med den i drift, en reservtank med skrubbervätska som tillförs skrubbern genom tyngdkraft, standby- och reservfläktar, standby- och reservpumpar. |
xiii) |
Oberoende reservsystem för kritisk elektrisk utrustning. |
xiv) |
Automatiskt byte till ett reservsystem i händelse av olyckor, inbegripet återkommande provningar av detta system och bytet. |
xv) |
Övervaknings- och larmsystem för följande parametrar:
|
Den BAT-relaterade utsläppsnivån för klor och klordioxid, mätt som totalvärde och uttryckt som Cl2, är 0,2–1,0 mg/m3, som ett medelvärde av minst tre på varandra följande timvisa mätningar utförda minst en gång per år vid absorptionsenhetens utlopp. Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 7.
BAT 9: Användning av koltetraklorid för att eliminera kvävetriklorid eller för att återvinna klor ur restgas är inte bästa tillgängliga teknik.
BAT 10: Användning av köldmedier med en hög global uppvärmningspotential, och i alla fall om den överstiger 150 (t.ex. många fluorkolväten (HFC)), i nya klorkondenseringsenheter kan inte anses vara bästa tillgängliga teknik.
Lämpliga köldmedier är exempelvis
— |
en kombination av koldioxid och ammoniak i två kylkretsar, |
— |
klor, |
— |
vatten. |
Vid valet av köldmedium bör driftssäkerhet och energieffektivitet beaktas.
7. Utsläpp till vatten
BAT 11: Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläpp av föroreningar till vatten är att använda en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan.
|
Teknik |
Beskrivning |
a |
Processintegrerade tekniker (3) |
Tekniker som förebygger eller minskar produktionen av föroreningar |
b |
Avloppsvattenrening vid källan (3) |
Tekniker för att minska eller återvinna föroreningar innan de släpps ut till avloppsvattensystemet |
c |
Förbehandling av avloppsvatten (4) |
Tekniker för att minska föroreningar före slutlig avloppsvattenrening |
d |
Slutlig avloppsvattenrening (4) |
Slutlig avloppsvattenrening genom mekaniska, fysikalisk-kemiska och/eller biologiska metoder innan det släpps ut till ett mottagande vatten |
BAT 12: Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläpp av klorid till vatten från klor-alkalianläggningen är att använda en kombination av de tekniker som anges i BAT 4.
BAT 13: Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläpp av fritt klor till vatten från klor-alkalianläggningen är att rena avloppsvatten som innehåller fritt klor så nära källan som möjligt, att förhindra strippning av klor och/eller bildande av halogenerade organiska föreningar, genom att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.
|
Teknik |
Beskrivning |
a |
Kemisk reduktion |
Fritt klor förstörs genom reaktion med reduktionsmedel, t.ex. sulfit och väteperoxid, i tankar med omrörning. |
b |
Katalytisk nedbrytning |
Fritt klor bryts ned till klorid och syre i katalytiska reaktorer med fast bädd. Katalysatorn kan vara en nickeloxid med järn på aluminiumunderlag som promotor. |
c |
Termisk nedbrytning |
Fritt klor omvandlas till klorid och klorat genom termisk nedbrytning vid ca 70 °C. Det erhållna avloppsvattnet kräver ytterligare rening för att minska utsläppen av klorat och bromat (BAT 14). |
d |
Nedbrytning i syra |
Fritt klor bryts ned genom surgörning, följt av avgång och återvinning av klor. Nedbrytning i syra kan utföras i en särskild reaktor eller genom återvinning av avloppsvattnet till saltlösningssystemet. Graden av återvinning av avloppsvatten till saltlösningskretsen begränsas av anläggningens vattenbalans. |
e |
Återvinning av avloppsvatten |
Avloppsvatten från klor-alkalianläggningen som innehåller fritt klor återvinns till andra produktionsenheter. |
Den BAT-relaterade utsläppsnivån för fritt klor, uttryckt som Cl2, är 0,05–0,2 mg/l i punktprover tagna minst en gång per månad vid den punkt där utsläppen lämnar anläggningen. Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 7.
BAT 14: Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläpp av klorat till vatten från klor-alkalianläggningen är att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.
|
Teknik |
Beskrivning |
Tillämplighet |
a |
Högpresterande membran |
Membran med högt strömutbyte, som minskar kloratbildning och samtidigt säkerställer mekanisk och kemisk stabilitet under rådande driftsförhållanden. |
Tillämplig för membrananläggningar när membran förnyas vid slutet av deras livstid. |
b |
Högpresterande beläggningar |
Beläggningar med låg elektrodöverspänning som medför minskad kloratbildning och ökad syrgasbildning vid anoden. |
Tillämplig när beläggningar förnyas vid slutet av deras livstid. Tillämpligheten kan begränsas av kvalitetskraven för det producerade kloret (syrehalt). |
c |
Saltlösningar med hög renhet |
Saltlösningen är tillräckligt renad för att minimera kontaminering av elektroder och diafragmer/membran, vilket annars kan öka kloratbildningen. |
Allmänt tillämplig. |
d |
Surgörning av saltlösningar |
Saltlösningen surgörs före elektrolys för att minska kloratbildningen. Graden av surgörning begränsas av resistiviteten hos den utrustning som används (t.ex. membran och anoder). |
Allmänt tillämplig. |
e |
Reduktion i syra |
Klorat reduceras med saltsyra vid pH 0 och en temperatur över 85 °C. |
Ej tillämplig för anläggningar med icke-cirkulerande saltlösning. |
f |
Katalytisk reduktion |
I en trycksatt trickle-bed-reaktor reduceras klorat till klorid med hjälp av väte och en rodiumkatalysator i en trefasreaktion. |
Ej tillämplig för anläggningar med icke-cirkulerande saltlösning. |
g |
Användning av avloppsvatten som innehåller klorat i andra produktionsenheter |
Avloppsvattenströmmarna från klor-alkalianläggningen återvinns till andra produktionsenheter, i normalfallet till saltlösningssystemet i en produktionsenhet för natriumklorat. |
Begränsat till anläggningar som kan använda avloppsvatten av denna kvalitet i andra produktionsenheter. |
BAT 15: Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläpp av halogenerade organiska föreningar till vatten från klor-alkalianläggningen är att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.
|
Teknik |
Beskrivning |
a |
Urval och kontroll av salt och hjälpmaterial |
Salt och hjälpmaterial väljs ut och kontrolleras för att reducera halten av organiska föroreningar i saltlösningen. |
b |
Vattenrening |
Tekniker som membranfiltrering, jonbyte, UV-bestrålning och adsorption på aktivt kol kan användas för att rena processvattnet och därigenom reducera halten av organiska föroreningar i saltlösningen. |
c |
Urval och kontroll av utrustning |
Utrustning, till exempel celler, rör, ventiler och pumpar, väljs omsorgsfullt för att reducera potentiellt läckage av organiska föroreningar till saltlösningen. |
8. Avfallsgenerering
BAT 16: Bästa tillgängliga teknik för att minska mängden förbrukad svavelsyra som skickas för bortskaffande är att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan. Neutralisering av förbrukad svavelsyra från klortorkning med nya reagens är inte bästa tillgängliga teknik.
|
Teknik |
Beskrivning |
Tillämplighet |
a |
Användning inom eller utanför anläggningen |
Den förbrukade syran används för andra ändamål, t.ex. för att reglera pH-värdet i process- och avloppsvatten, eller för att destruera överskott av hypoklorit. |
Tillämplig för anläggningar där förbrukad syra av denna kvalitet behövs inom eller utanför anläggningen. |
b |
Uppkoncentrering |
Den förbrukade syran uppkoncentreras inom eller utanför anläggningen i slutna kretslopp i evaporatorer under vakuum genom indirekt uppvärmning eller genom stärkning med svaveltrioxid. |
Uppkoncentrering utanför anläggningen är begränsat till anläggningar som har en tjänsteleverantör i närheten. |
Den BAT-relaterade miljöprestandanivån för mängden svavelsyra som skickas för bortskaffande, uttryckt som H2SO4 (96 viktprocent), är ≤ 0,1 kg per ton klor som produceras.
9. Efterbehandling av områden
BAT 17: Bästa tillgängliga teknik för att minska förorening av jord, grundvatten och luft och hindra att föroreningar sprids och överförs till växter och djur från förorenade klor-alkalianläggningar är att utarbeta och genomföra en efterbehandlingsplan som omfattar samtliga följande delar:
i) |
Införande av nödteknik som stänger av exponeringsvägar och hindrar spridning av föroreningar. |
ii) |
Studie baserad på dokumentation för att identifiera ursprung, omfattning och sammansättning av föroreningar (t.ex. kvicksilver, PCDD/PCDF, polyklorerade naftalener). |
iii) |
Karakterisering av föroreningar, inklusive undersökningar och utarbetande av en rapport. |
iv) |
Tids- och rumsmässig riskbedömning baserad på nuvarande och godkänd framtida användning av området. |
v) |
Utarbetande av ett tekniskt projekt som omfattar
|
vi) |
Genomförande av det tekniska projektet, så att området med beaktande av nuvarande och godkänd framtida användning inte längre utgör en risk för människors hälsa eller miljön. Beroende på andra skyldigheter kan projektet behöva genomföras på ett striktare sätt. |
vii) |
Användningsbegränsningar för området om så krävs på grund av kvarstående kontaminering och med beaktande av nuvarande och godkänd framtida användning av området. |
viii) |
Relevant övervakning inom området och i dess omgivningar för att kontrollera att målen uppnås och upprätthålls. |
En efterbehandlingsplan utarbetas och genomförs ofta efter det att beslutet om avveckling av anläggningen redan fattats. Det kan dock finnas andra krav som gör det nödvändigt med en (partiell) efterbehandlingsplan medan anläggningen fortfarande är i drift.
Vissa delar av efterbehandlingsplanen kan överlappa, uteslutas, eller utföras i en annan ordning, beroende på andra krav.
Tillämpligheten för BAT 17 v–viii beror på resultaten av den riskbedömning som avses i BAT 17 iv.
ORDLISTA
Anod |
Elektrod genom vilken elektrisk ström leds in i en polariserad elektrisk anordning. Polariteten kan vara positiv eller negativ. I elektrolysceller sker oxidation vid den positivt laddade anoden. |
Asbest |
Samlingsnamn för sex naturligt förekommande silikatmineral som används kommersiellt på grund av sina goda fysikaliska egenskaper. Krysotil (även kallat vit asbest) är den enda form av asbest som används i diafragmaanläggningar. |
Elektrod |
Elektrisk ledare som används för kontakt med en icke-metallisk del av en elektrisk krets. |
Elektrolys |
Förlopp där elektrisk likström leds genom en elektrolyt, vilket leder till kemiska reaktioner vid elektroderna. Elektrolyten är antingen smält eller löst i ett lämpligt lösningsmedel. |
EN |
Europeisk standard som antagits av Europeiska standardiseringskommittén (CEN). |
HFC |
Fluorkolväten. |
ISO |
Internationella standardiseringsorganisationen eller standard som fastställts av denna organisation. |
Katod |
Elektrod genom vilken elektrisk ström leds ut ur en polariserad elektrisk anordning. Polariteten kan vara positiv eller negativ. I elektrolysceller sker reduktion vid den negativt laddade katoden. |
PCDD |
Polyklorerade dibenso-p-dioxiner. |
PCDF |
Polyklorerade dibensofuraner. |
Saltlösning |
Lösning som är mättad eller nästan mättad med natriumklorid eller kaliumklorid. |
Överspänning |
Spänningsskillnad mellan en halvreaktions termodynamiskt fastställda reduktionspotential och den potential där redoxreaktionen observeras experimentellt. I en elektrolyscell leder överspänningen till att mer energi behövs än vad som termodynamiskt förväntas för att driva en reaktion. |
(1) Eftersom denna prestandanivå inte avser normala driftsförhållanden är det inte en utsläppsnivå som motsvarar bästa tillgängliga teknik i den mening som avses i artikel 3.13 i direktivet om industriutsläpp (2010/75/EU).
(2) Övervakning omfattar både fortlöpande och periodisk övervakning enligt vad som anges.
(3) Omfattas av BAT 1, 4, 12, 13, 14 and 15.
(4) Omfattas av BAT-referensdokumentet om rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (CWW)
AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL
11.12.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 332/49 |
GEMENSAMMA JORDBRUKSKOMMITTÉNS BESLUT nr 1/2013
av den 28 november 2013
om ändring av bilaga 10 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter
(2013/733/EU)
GEMENSAMMA JORDBRUKSKOMMITTÉN HAR BESLUTAT FÖLJANDE,
med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter, särskilt artikel 11, och
av följande skäl:
(1) |
Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter (nedan kallat avtalet) trädde i kraft den 1 juni 2002. |
(2) |
Bilaga 10 i avtalet avser erkännande av kontroller av överensstämmelsen med handelsnormerna för färsk frukt och färska grönsaker. |
(3) |
I enlighet med artikel 6 i bilaga 10 till avtalet ska arbetsgruppen frukt och grönsaker granska alla frågor som berör bilaga 10 och dess genomförande, och regelbundet granska hur parternas lagstiftning utvecklas på de områden som omfattas av bilaga 10. Arbetsgruppen ska särskilt utarbeta förslag som ska läggas fram för kommittén i syfte att anpassa och uppdatera tilläggen till denna bilaga. Arbetsgruppen har därvid dragit slutsatsen att artiklarnas innehåll liksom tilläggen till bilaga 10 måste anpassas, |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga 10 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter ska ersättas med texten i bilagan till detta beslut.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft den 17 december 2013.
Utfärdat i Bern den 28 november 2013.
På gemensamma jordbrukskommitténs vägnar
Susana MARAZUELA-AZPIROZ
Chefen för EU:s delegation
Jacques CHAVAZ
Ordföranden och chefen för Schweiz delegation
Michaël WÜRZNER
Kommitténs sekreterare
BILAGA
BILAGA 10
OM ERKÄNNANDE AV KONTROLLER AV ÖVERENSSTÄMMELSEN MED HANDELSNORMERNA FÖR FÄRSK FRUKT OCH FÄRSKA GRÖNSAKER
Artikel 1
Tillämpningsområde
Denna bilaga gäller färsk frukt, med undantag av citrusfrukter, och färska grönsaker avsedda att konsumeras färska eller torkade, för vilka handelsnormer fastställts eller erkänts av Europeiska unionen som alternativ till den allmänna normen på grundval av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (1).
Artikel 2
Syfte
1. De produkter som avses i artikel 1 och som har sitt ursprung i Schweiz eller, för produkter som återexporteras från Schweiz till Europeiska unionen och åtföljs av det kontrollintyg som avses i artikel 3, ska i Europeiska unionen inte underkastas kontroll av överensstämmelse med normerna innan de förs in på Europeiska unionens tullområde.
2. Den federala enheten för jordbruk ansvarar för kontrollen av överensstämmelse med Europeiska unionens normer eller motsvarande normer för produkter med ursprung i Schweiz eller som återexporteras från Schweiz till Europeiska unionen, i Europeiska unionen. I detta syfte får den federala enheten för jordbruk bemyndiga de kontrollorgan som anges i tillägg 1 att utföra kontroller av överensstämmelsen på följande villkor:
— |
Den federala enheten för jordbruk underrättar Europeiska kommissionen om vilka kontrollorgan som bemyndigats. |
— |
Dessa kontrollorgan utfärdar det intyg som avses i artikel 3. |
— |
De bemyndigade organen förfogar över kontrollanter som har genomgått en av den federala enheten för jordbruk godkänd utbildning, det material och den utrustning som behövs för att genomföra de undersökningar och analyser som kontrollen kräver samt utrustning för att vidarebefordra uppgifterna. |
3. Om Schweiz genomför en kontroll av överensstämmelsen med handelsnormerna för de produkter som avses i artikel 1 innan de förs in på Schweiz tullområde, ska bestämmelser motsvarande de som föreskrivs i denna bilaga antas så att produkter med ursprung i Europeiska unionen inte underkastas denna typ av kontroll.
Artikel 3
Intyg om överensstämmelse
1. I denna bilaga avses med ”kontrollintyg” antingen
— |
den angivna blanketten i bilaga III i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), |
— |
den angivna blanketten för Schweiz i tillägg 2 till denna bilaga, |
— |
FN/ECE-blanketten (Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa), som är fogad som bilaga till Genèveprotokollet om standardisering av färsk och torkad frukt och grönsaker, eller |
— |
OECD-blanketten (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling), som är fogad som bilaga till OECD-ordningen för tillämpningen av internationella normer för frukt och grönsaker. |
2. Kontrollintyget ska åtfölja varupartier med ursprung i Schweiz eller, för partier som återexporteras från Schweiz till Europeiska unionen, i Europeiska unionen tills de övergår till fri omsättning i Europeiska unionen.
3. Kontrollintyget måste vara försett med en stämpel från något av de organ som anges i tillägg 1 till denna bilaga.
4. När ett sådant bemyndigande som avses i artikel 2.2 hävs ska de intyg om överensstämmelse som utfärdats av det organ vars bemyndigande hävts inte längre erkännas vid tillämpningen av denna bilaga.
Artikel 4
Informationsutbyte
1. Parterna ska med tillämpning av artikel 8 i avtalet till varandra överlämna bland annat en förteckning över behöriga myndigheter och kontrollorgan för överensstämmelsekontroll. Europeiska kommissionen ska meddela den federala enheten för jordbruk om oegentligheter eller överträdelser som upptäcks beträffande överensstämmelse med gällande normer för frukt- och grönsakspartier med ursprung i Schweiz eller, när det gäller partier som återexporteras från Schweiz till Europeiska unionen, i Europeiska unionen och som åtföljs av intyg om överensstämmelse.
2. För att det ska kunna bedömas om de villkor som anges i artikel 2.2 tredje strecksatsen är uppfyllda ska den federala enheten för jordbruk på begäran av Europeiska kommissionen godkänna att en kontroll av de bemyndigade organen gemensamt utförs på plats.
3. Den gemensamma kontrollen ska genomföras på det sätt som arbetsgruppen för frukt och grönsaker föreslår och som kommittén beslutar.
Artikel 5
Skyddsklausul
1. De avtalsslutande parterna ska samråda när någon av dem anser att den andra parten inte fullgjort sina skyldigheter enligt denna bilaga.
2. Den avtalsslutande part som begär samråd ska meddela den andra parten om alla de uppgifter som är nödvändiga för en grundlig undersökning av den aktuella frågan.
3. Om det konstateras att partier med ursprung i Schweiz eller, när det gäller partier som återexporteras från Schweiz till Europeiska unionen, i Europeiska unionen som åtföljs av intyg om överensstämmelse inte överensstämmer med gällande normer och i fall då försening eller dröjsmål kan medföra att bedrägeribekämpningsåtgärder förlorar sin verkan eller att konkurrensen snedvrids kan provisoriska skyddsåtgärder vidtas utan föregående samråd, om samrådet i stället sker omedelbart efter det att åtgärderna vidtagits.
4. Om parterna vid ett sådant samråd som avses i punkt 1 och 3 inte når någon överenskommelse inom tre månader får den part som begärt samrådet eller vidtagit sådana åtgärder som avses i punkt 3 vidta lämpliga skyddsåtgärder, vilka även delvis eller helt kan upphäva bestämmelserna i denna bilaga.
Artikel 6
Arbetsgruppen för frukt och grönsaker
1. Arbetsgruppen för frukt och grönsaker som inrättas genom artikel 6.7 i avtalet, ska behandla de frågor som uppstår i samband med denna bilaga och dess tillämpning. Arbetsgruppen ska regelbundet kontrollera hur parternas lagstiftning utvecklas på de områden som omfattas av bilagan.
2. Den ska särskilt utarbeta förslag som ska läggas fram för kommittén i syfte att anpassa och uppdatera tilläggen till denna bilaga.
Tillägg 1
Schweiziska kontrollorgan som bemyndigats att utfärda intyg om överensstämmelse i enlighet med artikel 3 i bilaga 10
Qualiservice |
Boîte postale 7960 |
CH-3001 Bern |
Tillägg 2