BILAGA

Nr	65/TQ40
Medlemsstat	Nederländerna
Bestånd	HER/2A47DX
Art	Sill (Clupea harengus)
Område	IV, VIId samt i EU-vatten i IIa
Datum	29.10.2013

BILAGA

Nr	63/TQ40
Medlemsstat	Frankrike
Bestånd	HER/4AB.
Art	Sill (Clupea Harengus)
Område	EU-vatten och norska vatten i IV norr om 53° 30′ N
Datum	24.10.2013

BILAGA

Nr	66/TQ40
Medlemsstat	Europeiska unionen (alla medlemsstater)
Bestånd	COD/N3M
Art	Torsk (Gadus Morhua)
Område	Nafo 3M
Datum	15.11.2013

”1.   För regleringsåret 2013/2014 ska den kvantitativa gräns som avses i artikel 61 första stycket d i förordning (EG) nr 1234/2007 vara 1 350 000 ton för export utan bidrag av utomkvotssocker enligt KN-nummer 1701 99.”

BILAGA

Tillsatsens identifieringsnummer	Namn på innehavaren av godkännandet	Tillsats	Sammansättning, kemisk formel, beskrivning, analysmetod	Djurart eller djurkategori	Högsta ålder	Lägsta halt	Högsta halt	Övriga bestämmelser	Godkännandet gäller till och med
						mg/kg helfoder med en vattenhalt på 12 %
Kategori: tekniska tillsatser. Funktionell grupp: ensileringstillsatser
1k280	—	Propionsyra	Tillsatsens sammansättning Propionsyra ≥ 99,5 %   Beskrivning av den aktiva substansen   Propionsyra ≥ 99,5 %   C3H6O2 CAS-nr: 79-09-4   Icke flyktig rest ≤ 0,01 % efter torkning vid 140 °C till konstant vikt   Aldehyder ≤ 0,1 % uttryckt som formaldehyd   Framställd genom kemisk syntes   Analysmetod  (1) Bestämning av total halt propionsyra i fodertillsats, förblandningar, foder: jonkromatografi med detektion med hjälp av brytningsindex (HPLC-RI)	Idisslare	—	—	—	1. Samtidig användning av andra organiska syror i högsta tillåtna doser är kontraindicerad. 2. Tillsatsen ska användas i material som är lättensilerat (2). 3. Samtidig användning med andra källor för den aktiva substansen får inte leda till att den tillåtna högsta halten överskrids. 4. Användarsäkerhet: Andningsskydd, ögonskydd, skyddshandskar och skyddskläder ska användas vid hanteringen.	20 december 2023
				Svin		—	30 000
				Fjäderfä		—	10 000
1k281	—	Natriumpropionat	Tillsatsens sammansättning Natriumpropionat ≥ 98,5 %   Beskrivning av den aktiva substansen   Natriumpropionat ≥ 98,5 %   C3H5O2Na   CAS-nr: 137-40-6   Förlust vid torkning ≤ 4 % bestämd genom torkning vid 105 °C i 2 timmar.   Vattenolösliga ämnen ≤ 0,1 %   Framställd genom kemisk syntes   Analysmetod  (1) Bestämning av natriumpropionat i fodertillsats: 1. Jonkromatografi med detektion med hjälp av brytningsindex (HPLC-RI) – för bestämning av total halt propionat, och 2. atomabsorptionsspektrometri (AAS) (EN ISO 6869) – för bestämningen av total halt natrium. Bestämning av natriumpropionat som total halt propionsyra i förblandningar, foder: jonkromatografi med detektion med hjälp av brytningsindex (HPLC-RI)	Idisslare	—	—	—	1. Samtidig användning av andra organiska syror i högsta tillåtna doser är kontraindicerad. 2. Tillsatsen ska användas i material som är lättensilerat (2). 3. Samtidig användning med andra källor för den aktiva substansen får inte leda till att den tillåtna högsta halten överskrids. 4. Användarsäkerhet: Andningsskydd, ögonskydd, skyddshandskar och skyddskläder ska användas vid hanteringen.	20 december 2023
				Svin		—	30 000 (3)
				Fjäderfä		—	10 000 (3)
1k284	—	Ammoniumpropionat	Tillsatsens sammansättning Preparat av ammoniumpropionat ≥ 19,0 %, propionsyra ≤ 80,0 % och vatten ≤ 30 %   Beskrivning av den aktiva substansen   Ammoniumpropionat: C3H9O2N   CAS-nr: 17496-08-1   Framställd genom kemisk syntes   Analysmetod  (1) Bestämning av ammoniumpropionat i fodertillsats: 1. Jonkromatografi med detektion med hjälp av brytningsindex (HPLC-RI) – för bestämning av total halt propionat, och 2. titrering med svavelsyra och natriumhydroxid för bestämning av ammoniak. Bestämning av ammoniumpropionat som total halt propionsyra i förblandningar, foder: jonkromatografi med detektion med hjälp av brytningsindex (HPLC-RI)	Idisslare	—	—	—	1. Samtidig användning av andra organiska syror i högsta tillåtna doser är kontraindicerad. 2. Tillsatsen ska användas i material som är lättensilerat (2). 3. Samtidig användning med andra källor för den aktiva substansen får inte leda till att den tillåtna högsta halten överskrids. 4. Användarsäkerhet: Andningsskydd, ögonskydd, skyddshandskar och skyddskläder ska användas vid hanteringen.	20 december 2023
				Svin		—	30 000 (3)
				Fjäderfä		—	10 000 (3)

---

(1)  Närmare information om analysmetoderna finns på referenslaboratoriets webbplats: http://irmm.jrc.ec.europa.eu/EURLs/EURL_feed_additives/Pages/index.aspx

(2)  Foder som är lättensilerat har mer än 3 % lösliga kolhydrater i färskt material (t.ex. hel majsplanta, rajgräs, losta eller sockerbetsmassa). Kommissionens förordning (EG) nr 429/2008 (EUT L 133, 22.5.2008, s. 1).

(3)  Som propionsyra.

BILAGA

Bestånd	2012				Avdrag 2013
	Ursprunglig kvot	Anpassad kvot	Fastställda fångster	Skillnad kvoter–fångster (överfiske)
SAL/3B23.; SAL/3C22.; SAL/3D24.; SAL/3D25.; SAL/3D26.; SAL/3D27.; SAL/3D28.; SAL/3D29.; SAL/3D30.; SAL/3D31.	7 704	7 704	9 493	–1 776	1 776

”Den ska tillämpas till och med den 30 juni 2014”.

BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	AL	61,5
	MA	45,9
	TR	88,1
	ZZ	65,2
0707 00 05	AL	50,7
	EG	200,0
	TR	132,3
	ZZ	127,7
0709 91 00	EG	200,0
	ZZ	200,0
0709 93 10	MA	133,5
	TR	110,1
	ZZ	121,8
0805 20 10	AU	135,4
	MA	64,3
	PE	131,0
	TR	100,8
	ZA	150,1
	ZZ	116,3
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	IL	59,5
	PE	74,3
	SZ	43,6
	TR	63,7
	UY	92,4
	ZZ	66,7
0805 50 10	TR	71,5
	ZZ	71,5
0808 10 80	AU	125,0
	BA	45,7
	MK	36,9
	US	151,9
	ZA	93,4
	ZZ	90,6
0808 30 90	TR	118,4
	ZZ	118,4

---

(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.

BILAGA I

Importtullar från och med den 1 december 2013 för de produkter som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007

KN-nummer	Varuslag	Importtull (1) (EUR/t)
1001 19 00 1001 11 00	Durumvete av hög kvalitet	0,00
	av medelhög kvalitet	0,00
	av låg kvalitet	0,00
ex 1001 91 20	Vanligt vete, för utsäde	0,00
ex 1001 99 00	Vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde	0,00
1002 10 00 1002 90 00	Råg	0,00
1005 10 90	Utsädesmajs annan än hybridmajs	0,00
1005 90 00	Majs av annat slag än för utsäde (2)	0,00
1007 10 90 1007 90 00	Sorghum av andra slag än hybrider för utsäde	0,00

---

(1)  Enligt artikel 2.4 i förordning (EU) nr 642/2010 ska importtullen sätta ned med

—	3 euro/ton om lossningshamnen i unionen ligger vid Medelhavet (bortom Gibraltarsundet) eller vid Svarta havet och varorna anländer från Atlanten eller via Suez-kanalen,

—	2 euro/ton om lossningshamnen i unionen ligger i Danmark, Estland, Irland, Lettland, Litauen, Polen, Finland, Sverige, Förenade kungariket eller vid atlantkusten på den iberiska halvön och varorna anländer från Atlanten.

(2)  Om villkoren i artikel 3 i förordning (EU) nr 642/2010 är uppfyllda, har importören rätt till en schablonmässig minskning med 24 euro/ton.

BILAGA II

Beräkningsgrunder för importtullarna enligt bilaga I

15.11.2013-28.11.2013

1.

Medelvärden under referensperioden enligt artikel 2.2 i förordning (EU) nr 642/2010: (EUR/t)   Vanligt vete (1) Majs Durumvete, hög kvalitet Durumvete, medelhög kvalitet (2) Durumvete, låg kvalitet (3) Börs Minnéapolis Chicago — — — Börsnotering 203,08 122,01 — — — Fob-pris USA — — 222,66 212,66 192,66 Tillägg för Mexikanska golfen — 28,32 — — — Tillägg för Stora sjöarna 37,83 — — — —

2.	Medelvärden under referensperioden enligt artikel 2.2 i förordning (EU) nr 642/2010: Fraktkostnad: Mexikanska golfen–Rotterdam 17,27 EUR/t Fraktkostnad: Stora sjöarna–Rotterdam 51,31 EUR/t

---

(1)  Bidrag med 14 euro/ton ingår (artikel 5.3 i förordning (EU) nr 642/2010).

(2)  Avdrag med 10 euro/ton (artikel 5.3 i förordning (EU) nr 642/2010).

(3)  Avdrag med 30 euro/ton (artikel 5.3 i förordning (EU) nr 642/2010).

BILAGA

Den globala rapporteringsmekanismen för handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition iTrace

1.   Bakgrund och motivering till stödet inom ramen för Gusp

1.1   Detta beslut bygger på flera på varandra följande rådsbeslut för kampen mot de destabiliserande effekterna av avledning av och olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen. Den olagliga spridningen av handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition är en viktig faktor som undergräver staters stabilitet och förvärrar konflikter, vilket utgör ett allvarligt hot mot fred och säkerhet. Enligt EU:s strategi för kampen mot olaglig anhopning av och handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa är Afrika fortfarande den kontinent som drabbas hårdast av konsekvenserna av interna konflikter, som förvärras genom den destabiliserande tillströmningen av handeldvapen och lätta vapen. Blotta antalet afrikanska fredsbevarande insatser och vapenembargon illustrerar tydligt vilket allvarligt hot den olagliga anhopningen och spridningen av handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen utgör för de afrikanska staterna. Andra regioner i världen, inklusive vissa delar av Latin- och Centralamerika, Central- och Östasien, Balkan och Mellanöstern, berörs likaså av den olagliga spridningen av handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen.

Det internationella samfundet saknar för närvarande den nödvändiga övervakningskapaciteten och diagnostiska kapaciteten inom området för kampen mot den olagliga spridningen av handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen. Detta beror på tre sinsemellan förbundna faktorer. För det första sker största delen av den olagliga handeln med konventionella vapen till lands och i konfliktdrabbade regioner där övervakningen på plats är bristfällig. För det andra är den befintliga övervakningskapaciteten dåligt sammankopplad, då FN:s grupper för sanktionsövervakning, fredsbevarande uppdrag och icke-statliga organisationer arbetar relativt isolerade från varandra, och dessutom är de tillgängliga uppgifterna från dem fragmenterade. För det tredje ger inte en begränsad och icke samordnad övervakning beslutsfattarna den information som krävs för att utarbeta effektiva strategier för att motverka spridning.

Detta beslut har som målsättning att ge beslutsfattare, vapenkontrollexperter och vapenexportkontrolltjänstemän systematiskt sammanställd, relevant information som gör det möjligt för dem att utveckla effektiva, faktabaserade icke-spridningsstrategier mot den olagliga spridningen av handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition till dessa, i syfte att förbättra den internationella och regionala säkerheten. Beslutet kommer således att vara till stöd för dem när det gäller att kombinera en framgångsrik reaktiv strategi med lämpliga förebyggande åtgärder för att tackla det olagliga utbudet och den olagliga efterfrågan och för att garantera en effektiv kontroll av konventionella vapen i tredjeländer.

1.2   Genom detta beslut skapas ett offentligt onlinesystem, som ska spåra olagliga handeldvapen och lätta vapen och andra olagliga konventionella vapen och ammunition och lägesmarkera specifika vapentyper, leverantörer, transportörer och olagliga mottagare (nedan kallat iTrace). Med inriktning på konfliktdrabbade regioner kommer onlinesystemet iTrace att fungera som en global rapporteringsmekanism som gör det möjligt för nationella regeringar att övervaka den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition och upptäcka fall av avledning. Systemet kommer att vara den första globala mekanism som systematiskt övervakar den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition och som således bidrar till att identifiera lämpliga åtgärder för att minska risken för avledning av och olaglig handel med dem. När vapenhandelsfördraget väl har trätt i kraft kommer systemet också att bidra till att övervaka genomförandet av vapenhandelsfördraget, tillhandahålla omfattande information till stöd för översynen av vapenhandelsfördragets genomförande och stärka de nationella regeringarnas förmåga att förutse effekterna av beslut om vapenexportlicenser.

Detta beslut föreskriver anpassning av avancerad programvara för informationshantering, utvecklingen av en fullständigt sökbar onlineportal för geospatial kartläggning av olaglig vapenöverföring och ett fältundersökningsprogram som ska förse iTrace med bevisning i realtid av olaglig vapenöverföring. Beslutet föreskriver också översyn och verifiering av befintliga bevis på olaglig vapenhandel som ska överföras till iTrace.

2.   Övergripande mål

Den åtgärd som beskrivs nedan ska stödja det internationella samfundet i kampen mot de destabiliserande effekterna av avledning av och olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition. Den kommer att ge beslutsfattare, vapenkontrollexperter och vapenexportkontrolltjänstemän relevant information som gör det möjligt för dem att utveckla effektiva, faktabaserade icke-spridningsstrategier mot den olagliga spridningen av handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition i syfte att förbättra den internationella och regionala säkerheten. Åtgärden ska särskilt ge

a)	nödvändig konkret information om den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen för en effektivare övervakning av genomförandet av FN:s handlingsprogram om olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen,

b)	konkret information i syfte att stärka genomförandet av det internationella spårningsinstrumentet,

c)

konkret information i syfte att spåra de viktigaste rutter och enheter som är involverade i tillförseln av handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition till konfliktdrabbade regioner eller till internationella terroristorganisationer och tillhandahålla bevismaterial om grupper och enskilda personer som ägnar sig åt olaglig handel, till stöd för nationella rättsliga förfaranden,

d)

möjlighet att utöka samarbetet mellan relevanta FN-organ, uppdrag och andra internationella organisationer, inom området för spårning av handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och direkt tillhandahållande av information till stöd för befintliga övervakningsmekanismer, inklusive Interpols iARMS-system,

e)

relevant information i syfte att identifiera prioriterade områden för internationellt samarbete och bistånd för en effektiv kamp mot avledning av och olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition, såsom finansiering för projekt som rör lagersäkerhet och/eller gränsförvaltning,

f)

en mekanism som bidrar till att övervaka genomförandet av vapenhandelsfördraget efter dess ikraftträdande, särskilt i syfte att upptäcka avledning av överförda konventionella vapen samt bistå regeringar vid bedömningen av risken för avledning före export av konventionella vapen, särskilt risken för avledning inom köparlandet eller återexport under icke önskvärda förhållanden.

3.   Projektets hållbarhet på lång sikt och resultat

Åtgärden ska inrätta en långsiktig ram för varaktig övervakning av den olagliga spridningen av handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition. Den förväntas väsentligen öka den befintliga vapenrelaterade informationen och utgöra ett avsevärt stöd för det riktade utarbetandet av effektiva strategier för kontroll av konventionella vapen och vapenexportkontroll. Projektet ska särskilt

a)	utveckla ett informationshanteringssystem som ska garantera långsiktig (minst tio år) insamling och analys av uppgifter om olagliga konventionella vapen,

b)

ge beslutsfattare och experter inom kontroll av konventionella vapen ett verktyg för att fastställa effektivare strategier och prioriterade områden för bistånd och samarbete (till exempel genom identifiering av subregionala eller regionala mekanismer för samarbete, samordning och informationsutbyte som behöver inrättas eller förbättras eller genom identifiering av osäkra nationella lager, olagliga överföringsrutter, bristfälliga gränskontroller eller otillräcklig brottsbekämpande kapacitet),

c)	ha den inbyggda flexibiliteten att ta fram policyrelevant information, oberoende av de snabbt föränderliga policykraven,

d)	på ett grundläggande sätt öka effektiviteten hos internationella organisationer verksamma inom vapenövervakning och hos enskilda personer genom att tillhandahålla en mekanism för informationsutbyte vars räckvidd kontinuerligt utvidgas.

4.   Beskrivning av åtgärden

4.1   Projekt 1: Skapande av iTrace – det globala informationshanteringssystemet för spårning av vapen och onlineportalen för kartläggning

4.1.1   Projektets mål

Projektet ska utveckla nödvändig programvara för bearbetning, validering och kartläggning av information om handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition som avletts eller varit föremål för olaglig handel. Informationshanteringssystemet Dfuze, som redan används av den nationella polisen och underrättelsetjänsten i flera länder, ska anpassas för bearbetning av vapenspecifik information. Systemet möjliggör också analys av organisatoriska nätverk för övervakning av terroristgruppers och kriminella organisationers verksamhet inom den olagliga vapenhandeln, inklusive finansiella förbindelser. Dfuze-systemets funktioner för geospatial kartläggning ska ses över grundligt för att förse iTrace-systemet med en sökbar, allmänt tillgänglig onlineportal för kartläggning och därtill hörande nedladdningsfunktioner.

4.1.2   Projektverksamheter

Följande verksamheter ska genomföras inom ramen för detta projekt:

a)	Anskaffa de server-, data- och nätinfrastrukturer som krävs för att inrätta iTrace, det globala informationshanteringssystemet för spårning av handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition och onlineportalen för kartläggning.

b)	Köpa in och anpassa informationshanteringssystemet Dfuze, närmare bestämt dela in datainmatningsfälten i nya kategorier och upprätta onlineportalen för kartläggning inom ramen för iTrace.

4.1.3   Projektresultat

Projektet ska

a)	ge den som är uppkopplad till systemet möjlighet att göra sökningar på specifika länder, platser, regioner eller världsdelar,

b)	identifiera och överlämna visuell bevisning för handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition som avletts eller varit föremål för olaglig handel i landet, på platsen, i regionen eller i världsdelen,

c)	på en världskarta online ange överföringsdatum, olagliga överföringsrutter och personer som ägnar sig åt olaglig handel för varje enskilt handeldvapen och lätt vapen och annat konventionellt vapen eller varje enskild ammunition (utav tusentals) som varit föremål för olaglig handel,

d)	automatiskt hämta liknande fall (handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen eller ammunition av samma typ, från samma tillverkningsland eller av samma produktionsserie) och kartlägga dessa objekt samt deras belägenhet på en världskarta online,

e)	identifiera och kartlägga kopplingar mellan olika typer av handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition som avletts eller varit föremål för olaglig handel eller mellan internationella organisationer som ägnar sig åt olaglig handel,

f)	framställa omfattande rapporter (om exempelvis graden av avledande i ett visst land eller ursprunget för konventionella vapen som avletts) som ska levereras i pdf-format,

g)

landsvis och globalt tillhandahålla befintlig, politiskt relevant dokumentation om överföring av handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition, inklusive följande: nationella rapporter om vapenexport; landrapporter till FN:s register över konventionella vapen och FN:s handlingsprogram mot olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen; texten till relevanta nationella, regionala och internationella instrument; samt rapporter om olaglig överföring av handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition, som sammanställts av FN:s grupper för sanktionsövervakning, organisationer i det civila samhället och internationella nyhetsmedier,

h)	skapa en sömlös koppling till Interpols iARMS-system, vilket ska möjliggöra för Interpol att göra jämföra brottsvapen i iARMS-systemet med information som genererats i iTrace om vapen i konflikter,

i)

framställa riskbedömningsrapporter av ett på förhand fastställt format för att bistå experter på kontroll av konventionella vapen vid identifieringen av förbättrings-, insats- och samarbetsområden samt för att bistå nationella myndigheter som utfärdar vapenexportlicenser vid identifieringen av verkliga risker för avledande.

4.1.4   Indikatorer för projektgenomförande

Projektet ska inrätta ett kostnadsfritt onlinesystem för kartläggning som är tillgängligt för allmänheten, utan begränsningar för potentiella projektmottagare.

4.1.5   Projektmottagare

När uppgifter väl har förts in (se avsnitten 4.2 och 4.3) ska iTrace tillhandahålla uttömmande information som uttryckligen inriktas på, men inte begränsas till, nationella beslutsfattare inom vapenkontroll; organ som utfärdar vapenexportlicenser; regionala och internationella organisationer, däribland FN:s grupper för sanktionsövervakning, FN:s fredsbevarande uppdrag, FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC), FN:s kontor för nedrustningsfrågor (Unoda) och Interpol; icke-statliga forskningsorganisationer, bland annat Bonn International Center for Conversion (Bicc), Group for Research and Information on Peace and Security (Grip), Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) och Small Arms Survey; opinionsbildande organisationer (däribland Amnesty International och Human Rights Watch) och internationella nyhetsmedier.

4.2   Projekt 2: Fältundersökningar och retrospektiv forskning som behövs för att förse iTrace-systemet med dokumenterad bevisning i realtid av avledning av och olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition och annan relevant information.

4.2.1   Projektets mål

Projektet ska genomföra forskning på fältet om spridning av handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition i konfliktdrabbade områden. Projektet är ett pilotinitiativ som syftar till att bekräfta nyttan med iTrace-systemet genom att ta fram aktuella uppgifter om avledning av och olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition i länder i Afrika söder om Sahara. Det ska, inom sitt tillämpningsområde, omfatta flera länder som är av särskilt intresse för EU:s medlemsstater, däribland Centralafrikanska republiken, Libyen, Mali, Niger, Sydsudan, Sudan och Somalia. Därutöver ska projektet utföra retrospektiv forskning för att förse iTrace-systemet med kontrollerade, befintliga uppgifter om relevanta överföringar som inhämtats från andra organisationer än CAR.

4.2.2   Projektverksamheter

Följande verksamheter ska genomföras inom ramen för detta projekt:

a)	Utnyttja kvalificerade vapenexperter för att utföra fältanalyser av olagliga handeldvapen och lätta vapen och andra olagliga konventionella vapen, ammunition och relaterat material som inhämtats från väpnade konflikter i stater i Afrika söder om Sahara.

b)

Analysera, granska och kontrollera dokumenterade bevis rörande olagliga handeldvapen och lätta vapen och andra olagliga konventionella vapen, ammunition och användare av dessa, inbegripet: fotografier av vapen, vapendelar och märkning inuti och utanpå vapen; förpackningar; tillhörande transportdokumentation och resultat av fältundersökningar (användare samt tillförsel- och överföringsrutter).

c)

Granska och verifiera aktuell historisk bevisning för relevanta överföringar av handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition som inhämtats av andra organisationer än CAR, inbegripet rapporter från FN:s grupper för sanktionsövervakning, det civila samhällets organisationer och internationella nyhetsmedier.

d)	Föra över all inhämtad och granskad bevisning till informationshanteringssystemet och onlineportalen för kartläggning iTrace.

e)	Identifiera och stödja lokala partner för att säkerställa att uppgifter till stöd för iTrace konsekvent samlas in under åtgärdens varaktighet och därefter.

f)	Samarbeta med EU:s regeringar för att i förväg fastställa nationella kontaktpunkter, och en samarbetsmekanism, i syfte att tydliggöra räckvidden för CAR:s utredningar och undvika intressekonflikter innan utredningarna inleds.

Projektet ska genomföras stegvis under hela den två år långa projektperioden för iTrace.

4.2.3   Projektresultat

Projektet ska

a)	på plats i konfliktdrabbade områden i Afrika söder om Sahara dokumentera den fysiska bevisningen för handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition som avletts eller varit föremål för olaglig handel,

b)	verifiera och utveckla fall av olaglig handel med hjälp av bevisning som inhämtats av CAR och andra organisationer än CAR för handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition som avletts eller varit föremål för olaglig handel i alla regioner,

c)

tillhandahålla konkret, visuell bevisning för handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition som avletts eller varit föremål för olaglig handel, inbegripet fotografier av objekt, serienummer, fabriksmärkning, kartonger, packlistor, transportdokumentation och slutanvändarintyg,

d)	skriftligen redogöra för olaglig aktivitet, inbegripet rutter för olaglig handel, aktörer som är involverade i avledande eller olaglig överföring samt bedömningar av bidragande faktorer (inbegripet ineffektiv hantering av lager och säkerhet samt statsorganiserade nätverk för olaglig tillförsel),

e)	föra över ovan nämnda bevisning till informationshanteringssystemet och onlineportalen för kartläggning iTrace för att till fullo sprida den till allmänheten.

4.2.4   Indikatorer för projektgenomförande

Upp till 30 utplaceringar på fältet (inbegripet förlängda utplaceringar vid behov) under hela tvåårsperioden för att få fram bevisning att föra över till informationshanteringssystemet och onlineportalen för kartläggning iTrace.

4.2.5   Projektmottagare

Se avsnitt 4.1.5 för en fullständig förteckning över mottagarna, vilken är identisk för alla projekt som omfattas av detta beslut.

4.3   Projekt 3: Kontaktverksamhet inriktad på berörda parter samt internationell samordning

4.3.1   Projektets mål

Projektet ska lyfta fram nyttan med iTrace för internationella och nationella beslutsfattare, experter på kontroll av konventionella vapen och myndigheter som utfärdar vapenexportlicenser. Initiativen inom denna kontaktverksamhet ska även utformas för att samordna informationsutbyte och bygga upp hållbara partnerskap med enskilda personer och organisationer som kan ta fram information för överföring till iTrace-systemet.

4.3.2   Projektverksamheter

Följande verksamheter ska genomföras inom ramen för detta projekt:

a)

Presentationer av tjänstemän från CAR vid två konferenser i Bryssel. Tjänstemännens presentationer ska vara utformade för att lyfta fram iTrace, med betoning på 1) dess konkreta nytta som ett stöd vid övervakningen av genomförandet av FN:s handlingsprogram och vapenhandelfördraget; 2) dess användbarhet vid identifieringen av prioriterade områden för internationellt bistånd och samarbete; samt 3) dess användbarhet för myndigheter som utfärdar vapenexportlicenser som profileringsmekanism för riskbedömning;

b)

Presentationer av tjänstemän från CAR vid en rad internationella konferenser – EU, FN, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och regionala organisationer, däribland Afrikanska unionen, Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas) och det regionala centrumet för handeldvapen och lätta vapen i regionen vid de stora sjöarna, på Afrikas horn och i angränsande stater (Recsa). Tjänstemännens presentationer ska vara utformade för att lyfta fram iTrace för beslutsfattare, såväl för att uppmuntra till och utveckla hållbara partnerskap med enskilda personer och organisationer som kan ta fram information för överföring till iTrace-systemet som för att bistå beslutsfattare vid identifieringen av prioriterade områden för internationellt bistånd och samarbete.

Projektet ska genomföras under hela den två år långa projektperioden för iTrace.

4.3.3   Projektresultat

Projektet ska

a)	främja nyttan med iTrace hos nationella och internationella beslutsfattare som arbetar för att genomföra avtal för kontroll av handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och vapenexport (FN:s handlingsprogram, och vapenhandelsfördraget) och utvärdera genomförandet av dem,

b)	tillhandahålla relevant information för att underlätta för beslutsfattare och experter på kontroll av konventionella vapen vid identifieringen av prioriterade områden för internationellt bistånd och samarbete samt planeringen av effektiva icke-spridningsstrategier,

c)	förse myndigheter som utfärdar vapenexportlicenser med ingående information om iTrace och dess användbarhet vid riskbedömning, utöver dess funktion som kanal för återkoppling och systemutvidgning,

d)	upprätta ytterligare kontakt med en växande grupp av experter på kontroll av konventionella vapen som utför utredningar på plats av handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition som avletts eller varit föremål för olaglig handel,

e)

stärka den offentliga profilen för spårning av handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition som ett medel för att bistå vid övervakningen av genomförandet av FN:s handlingsprogram, vapenhandelsfördraget och andra internationella och regionala instrument för kontroll av vapen och vapenexportkontroll.

4.3.4   Indikatorer för projektgenomförande

Deltagande av tjänstemän från CAR vid upp till tolv konferenser, däribland två som ska äga rum i Bryssel. Presentationer av iTrace ska göras vid alla konferenser. Slutrapporten ska innehålla konferensdagordningar och korta sammanfattningar.

4.3.5   Projektmottagare

Se avsnitt 4.1.5 för en fullständig förteckning över mottagarna, vilken är identisk för alla projekt som omfattas av detta beslut.

4.4   Projekt 4: iTrace-policyrapporter

4.4.1   Projektets mål

Projektet ska framställa nyckelrapporter om policyfrågor baserade på de uppgifter som tagits fram genom fältundersökningar och som presenteras i iTrace-systemet. Rapporterna ska utformas för att lyfta fram områden som är av särskilt internationellt intresse, inbegripet övergripande mönster för olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen och ammunition, den regionala fördelningen av vapen och ammunition som varit föremål för olaglig handel och prioriterade områden för internationell uppmärksamhet.

4.4.2   Projektverksamheter

Ingående analyser som utmynnar i sammanställning, granskning, redigering och publikation av fyra iTrace-policyrapporter.

4.4.3   Projektresultat

Projektet ska

a)	utarbeta fyra rapporter som var och en behandlar en fråga av internationellt intresse,

b)	säkerställa att iTrace-policyrapporterna distribueras till alla EU:s medlemsstater,

c)	planera en riktad uppsökande strategi för att säkerställa en maximal global täckning,

d)

upprätthålla åtgärdens synlighet på den politiska arenan och i internationella nyhetsmedier genom att bland annat informera om olagliga vapen som är av aktuellt intresse; tillhandahålla politiskt relevanta analyser till stöd för pågående förfaranden för vapenkontroll och skräddarsy rapporter för att skapa ett maximalt intresse i internationella nyhetsmedier.

4.4.4   Indikatorer för projektgenomförande

Fyra iTrace-policyrapporter online som framställts under den tid som den föreslagna åtgärden omfattar och som spridits globalt.

4.4.5   Projektmottagare

Se avsnitt 4.1.5 för en fullständig förteckning över mottagarna, vilken är identisk för alla projekt som omfattas av detta beslut.

5.   Platser

Projekt 1 ska äga rum i Förenade kungariket. Projektet ska genomföras med insikt om att de resultat som krävs av fältundersökningarna inte kan reproduceras på avstånd och för projekt 2 måste experter på konventionella vapen i stor utsträckning utplaceras på fältet i länder i Afrika söder om Sahara. Dessa utplaceringar kommer att bedömas från fall till fall med hänsyn till säkerhet, tillgänglighet och tillgång till information. CAR har redan upprättat kontakter eller har redan pågående projekt i många av de berörda länderna i Afrika söder om Sahara. Projekt 3 ska genomföras vid internationella konferenser världen över för att säkerställa största möjliga synlighet för projektet. Projekt 4 ska sammanställas i Förenade kungariket.

6.   Projektens varaktighet

De kombinerade projektens beräknade varaktighet är 24 månader.

7.   Genomförandeorgan och EU:s synlighet

7.1   CAR ska stå för det tekniska genomförandet av detta beslut. CAR ska genomföra sin uppgift under den höga representantens ansvar

CAR utvecklades ur ett växande nätverk av vapenutredare och har sedan 2006 banat väg för identifiering och spårning av konventionella vapen och ammunition. Det är den enda organisationen utanför FN-systemet som uteslutande ägnar sig åt att identifiera och spåra konventionella vapen, ammunition och relaterat material på fältet i dagens väpnade konflikter, och dess verksamhetsområde är mycket vidare än insatsområdena för FN:s övervakningsgrupper, vilka endast är inriktade på stater som ålagts sanktioner.

Dess verksamhet är även mer specialiserad än insatserna från icke-statliga organisationer för vapenkontroll, såsom Bicc, Grip, Sipri och Small Arms Survey (SAS). CAR skapades i samråd (1) med ovan nämnda organisationer och fyller en betydande lucka i deras forsknings- och analysverksamhet. Detta beror på att de tenderar att fokusera på att sammanställa forskning på makronivå (analys av handelsstatistik och framtagande av information om tredje män i olaglig handel) eller arbete på mellannivå (vilket ofta inbegriper undersökningar av väpnat våld som inte är inriktade på vapen som sådana).

I motsats till dessa organisationer är CAR uteslutande inriktat på att identifiera och spåra vapen på fältet. Denna metod med enskilda fallstudier och den tekniska kapacitet om krävs för att genomföra den är avgörande för att på ett omfattande sätt kunna kartlägga avledningen av konventionella vapen till och inom länder som är i konflikt, vilken inte övervakas tillräcklig av det internationella samfundet. För att göra detta sänder CAR små grupper av utredare med minst tio års erfarenhet av vapen på expertnivå till konfliktdrabbade områden för att undersöka och dokumentera olagliga vapen på plats. CAR arbetar även med att bistå, samordna och kontrollera utredningar som görs av FN:s grupper för sanktionsövervakning, anställda vid FN-uppdrag, journalister och enskilda forskare som arbetar på fältet.

Det är tack vare denna kärnkompetens som man kan ta fram den detaljerade, vapenspecifika information som krävs för att överföras till ett globalt rapporteringssystem för olagliga handeldvapen och lätta vapen och andra konventionella vapen, såsom iTrace.

7.2   EU:s synlighet

CAR ska vidta alla lämpliga åtgärder för att offentliggöra det faktum att åtgärden i sin helhet har finansierats av Europeiska unionen. Sådana åtgärder ska genomföras i enlighet med kommissionens handbok om kommunikation och synliggörande av EU:s yttre åtgärder, som har fastställts och offentliggjorts av Europeiska kommissionen.

CAR ska därför säkerställa att unionens bidrag synliggörs, med lämpligt varumärke och offentliggörande som belyser unionens roll, säkerställer insyn i dess åtgärder och ökar medvetenheten om såväl motiven bakom beslutet samt unionens stöd för beslutet och resultaten av detta stöd. Material som produceras inom ramen för projektet ska tydligt märkas med unionsflaggan i enlighet med unionens riktlinjer för korrekt användning och återgivning av flaggan.

8.   Rapportering

CAR ska sålunda utarbeta rapporter kvartalsvis.

---

(1)  CAR rådfrågade Bicc, Grip, Small Arms Survey (SAS) och Sipri ingående under den konceptuella utformningen av iTrace-projektet. Alla fyra organisationer uppger att a) de inte har den tekniska kapaciteten att genomföra den här typen av projekt, b) att de för att genomföra ett sådant projekt skulle behöva ändra sina forskningsdagordningar radikalt och anlita experter och c) att iTrace skulle utgöra ett betydande stöd för deras forskning genom att tillhandhålla en saknad del, i form av fältbaserad kartläggning, som komplement till befintliga verktyg för vapenhandelsövervakning på distans.

BILAGA I

STADGAR FÖR KONSORTIET FÖR DEN EUROPEISKA FORSKNINGSINFRASTRUKTUREN FÖR EUROPEISKA SOCIALUNDERSÖKNINGEN (ESS ERIC)

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Namn, säte, ort, huvudkontor, inrättande och arbetsspråk

1.   En europeisk forskningsinfrastruktur ska inrättas med namnet den Europeiska socialundersökningen, nedan kallad ESS.

2.   Namnet på konsortiet för den europeiska forskningsinfrastrukturen (Eric) – Europeiska socialundersökningen ska vara ESS Eric.

3.   Det stadgeenliga sätet för ESS Eric ska vara i värdlandet. I värdlandet ska det stadgeenliga sätet normalt inrättas vid värdinstitutionen, vilket generalförsamlingen kan bestämma vid behov.

4.   Det första stadgeenliga sätet för ESS Eric ska vara Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland. Det första värdlandet ska vara Förenade kungariket. Den första värdinstitutionen ska vara City University London. Det stadgeenliga sätet, värdlandet och värdinstitutionen ska ses över av generalförsamlingen vart fjärde år.

5.   ESS Eric ska träffa en överenskommelse med varje värdinstitution som anger på vilka villkor värdinstitutionen kan leverera sådana tjänster eller produkter eller tillhandahålla sådan personal till ESS Eric vid sitt huvudkontor (som ska vara det centrala kontoret för ESS Eric där direktören och en biträdande direktör ska placeras) (”huvudkontoret”). Om en värdinstitution, efter att ha avslutat sin funktion som värdinstitution, tillfogas kostnader, fordringar eller andra skulder ska ESS Eric ersätta värdinstitutionen för sådana kostnader, fordringar eller skulder, om de inte förorsakats av värdinstitutionen.

6.   Huvudkontoret ska i regel inrättas vid värdinstitutionen. Om inte annat fastställs av generalförsamlingen ska ESS Eric normalt ingå avtal om tillhandahållande av huvudkontor för perioder på fyra år. Tolv månader före utgången av avtalet med värdinstitutionen i fråga om huvudkontoret, ska generalförsamlingen antingen förnya avtalet för ytterligare en period på fyra år eller inrätta huvudkontoret på annat håll genom en överenskommelse med en tredje part.

7.   Generalförsamlingens första möte ska sammankallas av värdnationen så snart som möjligt, men senast 45 dagar efter ikraftträdandet av kommissionens beslut om inrättande av ESS Eric.

8.   Innan det konstituerande mötet hålls ska värdlandet underrätta de grundande medlemmarna om eventuella specifika brådskande rättsliga åtgärder som måste vidtas i fråga om Eric. Såvida inte en grundande medlem framför invändningar mot åtgärden inom fem arbetsdagar efter att den underrättats om densamma, ska den rättsliga åtgärden genomföras av en person som vederbörligen godkänts av värdstaten.

9.   Arbetsspråket i ESS Eric ska vara engelska.

Artikel 2

Uppgifter och verksamhet

1.   ESS Erics huvudmål och huvuduppgift ska vara att inrätta och driva en forskningsinfrastruktur med följande huvudsakliga mål:

a)	Att sammanställa, tolka och sprida via den europeiska socialundersökningen, eller på annat sätt, tillförlitliga uppgifter om Europas sociala villkor, inklusive skiftande attityder och värderingar, uppfattningar och beteendemönster bland invånarna i olika länder.

b)	Att till professionella användare och allmänheten gratis och utan dröjsmål erbjuda tillgång till sina ackumulerade data.

c)	Att gynna utvecklingen av metoder för kvantitativa mätningar och analyser av sociala frågor i Europa och resten av världen.

2.   ESS Eric ska utföra sitt huvudmål och -uppgift utan ekonomisk vinning. Konsortiet får emellertid bedriva begränsad ekonomisk verksamhet, under förutsättning att den är nära förknippad med huvuduppgiften och inte äventyrar denna.

KAPITEL 2

MEDLEMSKAP

Artikel 3

Medlemskap och företrädande organ

1.   Följande enheter får bli medlemmar i ESS Eric:

a)	Medlemsstater.

b)	Associerade länder.

c)	Tredjeländer som inte är associerade länder.

d)	Mellanstatliga organisationer.

2.   ESS Eric ska ha minst tre medlemsstater som medlemmar.

3.   Medlemsstaterna (som agerar via nationella företrädare) ska alltid gemensamt inneha majoriteten av rösterna i generalförsamlingen. Om mindre än hälften av alla medlemmar (som agerar via nationella företrädare) är medlemsstater, ska medlemsstaterna tillsammans inneha 51 % av rösterna och varje medlemsstat (som agerar via nationella företrädare) ska inneha en likvärdig andel av dessa 51 %. De återstående rösterna ska fördelas lika mellan övriga medlemmar. I fråga om tillämpningen av stadgan ska ”en röst” betyda, i förekommande fall, en del av en medlems röst justerad enligt denna artikel 3.3 om mindre än hälften av alla medlemmar är medlemsstater.

4.   Samtliga medlemmar eller observatörer kan företrädas av ett offentligt organ eller av ett privat organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som de själva valt eller som utsetts i enlighet med deras egna regler och förfaranden.

För att undanröja tvivel ska varje medlem ha rätt att byta ut sin företrädare och/eller ha upp till två företrädare men endast en röst per medlem.

5.   Varje medlem ska utse (genom behörigt ministerium, regeringsorgan eller deras respektive delegerade organ eller dennes ombud enligt artikel 3.4) och informera generalförsamlingen skriftligen om utnämningen, en namngiven fysisk person som ska representera medlemmen (”nationell företrädare”) vid möten i generalförsamlingen och i varje annat samröre i generalförsamlingen eller på annat sätt mellan medlemsstaterna och ESS Eric. Varje medlem ska också utse, och informera generalförsamlingen skriftligen om sådan utnämning, en namngiven fysisk person som ska fungera som suppleant till den nationella företrädaren om den nationella företrädaren inte är tillgänglig eller inte kan utföra sitt uppdrag.

6.   Varje medlem ska normalt utse en nationell företrädare för minst en period som motsvarar tvåårscykeln för varje europeisk socialundersökning. Den första perioden för ESS Eric ska vara den som fastställs av direktören efter generalförsamlingens godkännande (en ”tvåårsperiod”). Varje medlem ska också utse en namngiven suppleant för den nationella företrädaren för samma tvåårsperiod. Varje medlem får när som helst byta ut sin nationella företrädare, eller suppleant för den nationella företrädaren, genom skriftlig anmälan till generalförsamlingen.

7.   De nuvarande medlemmarna, observatörerna och de organ som företräder dem anges i bilaga II. De som är medlemmar när Eric-ansökan lämnas in ska kallas grundande medlemmar.

Artikel 4

Godkännande av medlemmar och observatörer

1.   Nya medlemmar ska uppfylla följande villkor för godkännande:

a)	Nya medlemmar ska godkännas med enkel majoritet av rösterna i generalförsamlingen.

b)	Ansökningar om medlemskap ska vara skriftliga och skickas till generalförsamlingens ordförande med kopia till direktören.

c)

I ansökan ska sökanden ange på vilket sätt den kommer att bidra till ESS Erics mål och verksamheter enligt artikel 2 och hur den kommer att uppfylla skyldigheterna i artikel 3. Den sökande måste framför allt övertyga generalförsamlingen om att den har medel och varaktigt engagemang att göra följande: i) På egen bekostnad sörja för datainsamlingar samt undersökningar som ESS Eric kan använda när så är nödvändigt för dess huvuduppgift (åtminstone på tvåårsbasis) i enlighet med de specifikationer som utarbetats av direktören och som vid behov godkänts av generalförsamlingen. ii) Åläggas att lämna ekonomiska bidrag till balanserade budgetar i ESS Eric med ett ursprunglig bidrag i enlighet med bilagan till denna förordning. iii) Bidra, genom de bidrag som anges i artikel 17.5 eller på annat sätt, till de centrala kostnaderna för ESS Eric i enlighet med den finansieringsformel som fastställts vid behov av generalförsamlingen i enlighet med stadgarna. iv) Följa och delta i styrningen av ESS Eric i enlighet med stadgarna.

2.   Som villkor för medlemskap ska alla medlemmar ingå ett anslutningsdokument huvudsakligen i den form som godkänts av generalförsamlingen.

3.   De enheter som anges i artikel 3.1 och som inte kan ansluta sig som medlemmar kan ansöka om observatörsstatus. Följande ska godtas som observatörer (var och en är ”observatör”):

a)	Alla enheter som kan vara observatör enligt definitionen i förordningen och som godkänts av generalförsamlingen som observatör, under förutsättning att generalförsamlingen anser att detta gynnar ESS Erics intressen och stödjer dess huvudsakliga uppgift och verksamhet.

b)	En medlem som har förlorat sin rösträtt, tillfälligt eller på annat sätt, enligt artikel 5.4, ska efter generalförsamlingens godkännande beviljas observatörsstatus fram till dess rösträtt återfås eller medlemskapet upphör.

4.   Godkännandevillkoren för observatörer är följande:

a)	Observatörer ska godkännas för en fyraårsperiod. Därefter ska observatören ansöka hos generalförsamlingen om förlängning av status som observatör.

b)	Godkännande eller nytt godkännande av observatörer ska godkännas av generalförsamlingen.

c)	Sökande ska lämna en skriftlig ansökan till ESS Erics stadgeenliga säte.

d)	En medlem som har förlorat sin rösträtt, tillfälligt eller på annat sätt, enligt artikel 5.4, ska efter generalförsamlingens godkännande beviljas observatörsstatus fram till dess rösträtt återfås eller medlemskapet upphör.

5.   Varje observatör ska utse (genom behörigt ministerium, regeringsorgan eller deras respektive delegerade organ) och informera generalförsamlingen skriftligen om utnämningen, en namngiven fysisk person som ska representera observatören (”företrädare för observatören”) vid möten i generalförsamlingen och i varje annat samröre i generalförsamlingen eller på annat sätt mellan medlemsstaterna och ESS Eric.

Observatörsrepresentanten för en observatör som godkänts enligt artikel 4.3 ska vara den nationella företrädare som utsetts av en sådan enhet i egenskap av medlem. Varje observatör ska också utse, och informera generalförsamlingen skriftligen om sådan utnämning, en namngiven fysisk person som ska fungera som suppleant för företrädaren för observatören om företrädaren för observatören inte är tillgänglig eller inte kan utföra sitt uppdrag.

6.   Följande personer ska å ämbetets vägnar inbjudas att närvara vid de delar av generalförsamlingens möten som inte behandlar reserverade punkter, med rätt att uttala sig men utan rösträtt och rätt att erhålla samtliga relevanta dokument:

a)	En företrädare för Europeiska vetenskapsrådet eller ett efterträdande organ.

b)	Ordföranden för det vetenskapliga rådgivande organet i generalförsamlingen som ska inrättas enligt dessa stadgar (”SAB”).

c)	Ordföranden för den metodrådgivande kommittén i generalförsamlingen som ska inrättas enligt dessa stadgar (”MAB”).

d)	En företrädare för de nationella samordnarnas forum som beskrivs i artikel 13 (”NS-forum”).

e)	Direktören och de biträdande direktörerna för ESS Eric.

f)	En företrädare för värdinstitutionen.

g)	En utvald företrädare för något annat tredjeland som har uttryckt avsikt att delta i den europeiska socialundersökningen och som har godkänts av generalförsamlingen.

Artikel 5

Utträde för en medlem eller en observatör/Avslutande av medlemskap eller observatörsstatus

1.   En enhet ska automatiskt upphöra att vara medlem om den upphör att existera eller inte längre faller inom någon av de kategorier som anges i artikel 3.1.

2.   En medlem kan säga upp sitt medlemskap när som helst, med verkan i slutet av en tvåårsperiod (förutom vid utgången av den första tvåårsperioden) om den verkat vid generalförsamlingen minst 24 månader före den skriftliga uppsägningen (”varselperiod”).

3.   Medlemskap ska också upphöra att gälla om generalförsamlingen genom två tredjedelars majoritet beslutar att det anses bäst för ESS Eric om medlemskapet avslutas beroende på att

a)	en medlem bryter mot villkoren i i) artikel 4.1 c i under två på varandra följande tvåårsperioder, eller ii) artikel 4.1 c ii under två på varandra följande budgetår för ESS Eric, eller

b)	en medlems allvarliga överträdelse av andra bestämmelser i stadgarna.

Medlemmen eller observatören ska ges möjlighet att bestrida beslutet om avslutat medlemskap eller avslutad observatörsstatus och att lägga fram sitt försvar inför generalförsamlingen.

4.   Genom undantag från artikel 5.3 får generalförsamlingen också besluta, med enkel majoritet, under de omständigheter som anges i artikel 5.3, att inte avsluta en medlems medlemskap, men upphäva eller återkalla en medlems rösträtt under en så lång tidsperiod och på sådana villkor som generalförsamlingen rimligen kan besluta. Generalförsamlingen kan återställa, med enkel majoritet, en medlems rösträtt när som helst om en sådan medlem har åtgärdat de överträdelse som anges i artikel 5.3 på ett tillfredsställande sätt enligt generalförsamlingen.

5.   Medlemskap ska inte kunna överlåtas.

KAPITEL 3

MEDLEMMARNAS OCH OBSERVATÖRERNAS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER

Artikel 6

Medlemmar

1.   Om inte annat följer av artiklarna 3.5 och 5.4, ska varje medlem ha en röst. Om en medlem ska ha fler än en företrädare enligt artikel 3.4 ska medlemmen ha endast en röst om inte generalförsamlingen (och denna artikel) samtycker till annat. Medlemmen ska dessutom informera generalförsamlingen om förfarandet för hur dess företrädare ska avge sådana röster för denna medlem.

2.   Varje medlem ska göra följande:

a)	Lämna ett finansiellt bidrag i enlighet med artikel 4.1 c i, 4.1 c ii och 4.1. c iii.

b)	Utse en nationell företrädare enligt artikel 3.5.

c)	Ge sin nationella företrädare fullständig behörighet att rösta i alla frågor som behandlas i generalförsamlingen och som anges i dagordningen.

3.   Andra bidrag än det årliga bidraget till ESS Eric kan betalas av medlemmar enskilt eller gemensamt i samarbete med andra medlemmar, observatörer eller tredje parter.

Artikel 7

Observatörer

1.   Observatörernas rättigheter består bland annat av att de ska få information om möten, ska ha rätt att närvara vid möten och (med godkännande av ordföranden) yttra sig vid ett möte i generalförsamlingen, men generalförsamlingen kan utesluta observatörer från delar av sådana möten som anses konfidentiella (vilket bestäms av ordföranden eller om nödvändigt genom en omröstning i generalförsamlingen). En observatör ska ha rätt till samma handlingar som nationella företrädare, utom i fall där dessa handlingar rör reserverade punkter (se ovan). En observatör ska inte ha rösträtt.

2.   Varje observatör ska utse en observatörsrepresentant så som nämns i artikel 4.5.

KAPITEL 4

STYRNING OCH GENOMFÖRANDE AV VERKSAMHET INOM ERIC

Artikel 8

Generalförsamlingen

1.   Generalförsamlingen är det organ som företräder alla medlemmar i ESS Eric. Varje medlem ska företrädas av sin nationella företrädare (eller hans/hennes suppleant) vid möten i generalförsamlingen.

2.   Generalförsamlingen ska ha fullständiga beslutsbefogenheter avseende den operativa verksamheten inom och förvaltning av ESS Eric. Generalförsamlingen ska ständigt skydda och främja ESS Erics intressen.

3.   Generalförsamlingen ska ha rätt att genom en stående order kunna delegera frågor till direktören.

4.   Generalförsamlingen ska ha det övergripande ansvaret för att garantera ESS Erics lönsamhet och hållbarhet. Generalförsamlingens ansvarsområden ska också bland andra omfatta följande:

a)

Utnämning, ersättning eller avlägsnande av direktören efter samråd med den vetenskapliga kärngruppen enligt beskrivningen i artikel 13 (”CST”) och fastställande av villkoren för direktörens anställning. Generalförsamlingen ska avgöra om en öppen ansökningsomgång eller en begränsad process är lämplig för utnämningen av direktören och om en utjämningskommitté ska inrättas för att behandla denna fråga på uppdrag av generalförsamlingen.

b)

Utnämning, ersättning eller avlägsnande av värdinstitutionen efter samråd med CST. Generalförsamlingen ska avgöra om en öppen ansökningsomgång eller en begränsad process är lämplig för utnämningen av värdinstitutionen och om en utjämningskommitté ska inrättas för att behandla denna fråga på uppdrag av generalförsamlingen.

c)	Mottagande av periodiska rapporter från direktören inom ramen för dennes tjänsteutövande.

d)	Granskning och godkännande av räkenskaper och rullande arbetsprogram.

e)	Utnämning, ersättning eller avlägsnande av ledamöter i SAB.

f)	Utnämning, ersättning eller avlägsnande av ledamöter i MAB.

g)	Utnämning, ersättning eller avlägsnande av ledamöter i finanskommittén.

h)	Inrättande av andra rådgivande organ eller kommittéer som generalförsamlingen anser nödvändiga eller lämpliga när det är nödvändigt samt fastställande av medlemskap och förfaranden för sådana enheter.

i)	Övervakning och säkerställande av att medlemmarna fullgör sina skyldigheter gentemot ESS Eric och vid behov vidtagande av åtgärder mot medlemmar för att driva igenom ESS Erics rättigheter gentemot sådana medlemmar.

Generalförsamlingen kan beordra och ta emot periodiska oberoende översyner eller revisioner av hela eller delar av ESS Erics verksamhet. Generalförsamlingen ska ha ansvaret för att utforma processen och tidsplanen för sådana översyner eller revisioner och för att fastställa granskningskriterierna i samråd med direktören, CST och eventuella rådgivande organ som generalförsamlingen kan fastställa när det är nödvändigt.

Artikel 9

Ordförande och vice ordförande i generalförsamlingen

1.   Generalförsamlingen ska utnämna med enkel majoritet en oberoende ordförande (”ordförande”), som inte får vara en nationell företrädare och som ska följa de kriterier som godkänts av generalförsamlingen vid behov.

Ordföranden ska utnämnas för en period på fyra år, som kan förlängas. Innan en ordförande utses, ska generalförsamlingen lägga fram skriftliga nomineringar av kandidater minst tre veckor före det sammanträde där ordföranden ska utses. Ordföranden ska tillträda så snart som möjligt efter utnämningen.

2.   Generalförsamlingen ska utnämna med enkel majoritet en vice ordförande (”vice ordförande”) bland de nationella företrädarna. Ordföranden ska utnämnas för en period på fyra år, som kan förlängas. Innan en vice ordförande utses, ska generalförsamlingen lägga fram skriftliga nomineringar av kandidater minst tre veckor före det sammanträde där den vice ordföranden ska utses. Den vice ordföranden ska tillträda så snart som möjligt efter utnämningen. Vice ordföranden ska överta ordförandens alla roller i dennes frånvaro.

3.   Generalförsamlingen ska vidta de åtgärder som krävs för att första ordförande och vice ordförande ska kunna utses vid det första mötet i generalförsamlingen.

Artikel 10

Generalförsamlingens möten

1.   Generalförsamlingen ska sammanträda minst två gånger per år. Ytterligare möten kan sammankallas på begäran av ordföranden eller direktören eller av minst en tredjedel av de nationella företrädarna. ESS Erics huvudkontor ska organisera mötena, inklusive protokollskrivning.

2.   Alla beslut av generalförsamlingen, förutom i fråga om reserverade punkter, ska antas med enkel majoritet av de närvarande medlemmarna genom sina nationella företrädare i enlighet med artikel 3.5.

3.   Om inte annat följer av artikel 10.15, ska generalförsamlingens möten sammankallas minst 14 kalenderdagar i förväg. Om inte annat följer av artikel 10.15, ska det i meddelandet om sammankallande anges tid och plats för mötet samt en allmän dagordning för mötet.

4.   Med förbehåll för bestämmelserna i stadgan, ska meddelande om och annan information om ett möte i generalförsamlingen lämnas till alla medlemmar, direktören, de nationella företrädarna, observatörerna och till varje annan person som ordföranden vill bjuda in till mötet.

5.   Oavsiktlig underlåtenhet att underrätta om ett möte, eller att en person som har rätt att få meddelande om mötet inte fått det, ska inte ogiltigförklara mötet.

6.   Varje kallelse till ett möte i generalförsamlingen ska lämnas i pappersform eller elektronisk form (enligt definitionen i avsnitt 1168 av Förenade kungarikets Companies Act 2006) och via en webbplats.

7.   Inga frågor ska behandlas vid något möte i generalförsamlingen om inte minsta beslutsmässiga antal ledamöter (genom deras nationella företrädare) är närvarande. Medlemmar som innehar minst en tredjedel av de röster som kan användas i generalförsamlingen och som har rätt att rösta om frågor som ska behandlas ska anses vara beslutsföra. Om det en halv timme efter den tid som har fastställts för mötet saknas beslutsförhet ska generalförsamlingens möte skjutas upp till samma dag, på samma plats tio minuter senare. Om det vid det uppskjutna mötet i generalförsamlingen saknas beslutsförhet ska de medlemmar som är representerade och som har rätt att rösta om de frågor som ska behandlas anses vara beslutsföra och ska ha behörighet att besluta om alla frågor som hade kunnat klaras av vid det ajournerade mötet, men alla beslut som fattas vid det mötet ska inte få verkan innan mötesprotokoll har skickats till samtliga medlemmar och har godkänts skriftligt eller per e-post av en enkel majoritet av medlemmarna eller en majoritet av två tredjedelar av medlemmarna för varje reserverad punkt. I denna artikel gäller att godkännande av en nationell företrädare ska behandlas som godkännande av en ledamot.

8.   Ordföranden ska leda alla möten i generalförsamlingen, eller om det inte finns någon ordförande, eller om han eller hon inte ska närvara vid tiden för mötet eller är ovillig att leda mötet, ska vice ordföranden fungera som ordförande, eller om han eller hon inte är närvarande vid mötet eller var ovillig att leda mötet, ska de nationella företrädarna välja en ordförande för mötet bland sig själva.

9.   Vid ett möte i generalförsamlingen ska en resolution som tagits upp till omröstning avgöras via handuppräckning eller, efter ordförandens val, genom omröstning.

10.   En deklaration av ordföranden att en resolution har antagits eller antagits enhälligt, eller av en viss majoritet, eller avslagits, eller inte antagits av en viss majoritet ska en notering om detta i protokollet från ESS Erics möte utgöra avgörande bevis för själva faktumet, men utan bevis för antalet röster för eller emot eller proportionerna för eller emot en sådan resolution.

11.   Ordföranden får inte ha en röst eller utslagsröst. Vice ordföranden eller någon annan nationell företrädare som valts att leda ett möte i generalförsamlingen ska avstå från att rösta som nationell företrädare när de leder ett möte i generalförsamlingen, men får inte någon ytterligare röst när de fungerar som ordförande.

12.   Observatörer ska ha rätt att tala och höras vid möten i generalförsamlingen efter beslut av ordföranden, men de har inte rätt att rösta. Ordföranden får be observatörer att lämna rummet under hela eller delar av ett möte i generalförsamlingen.

13.   Följande frågor (”reserverade punkter”) kan endast antas av generalförsamlingen med två tredjedelars majoritet av närvarande medlemmar som röstar på mötet, under förutsättning att mötet har sammankallats minst sex veckor i förväg och att det i meddelandet om möte fastställs tid och plats för mötet och arten av de reserverade punkter som ska behandlas:

a)	Alla ändringar av styrformerna för ESS Eric.

b)	Alla föreslagna ökningar av budgeten för ESS Eric (enligt artikel 17).

c)	Alla ändringar som föreslås av den finansieringsmodell som anges i artikel 17.

d)	Föreslaget avslutande av en ledamots medlemskap.

e)	Föreslagen ändring av värdinstitutionen.

f)	Föreslagen uppsägning av utnämningen av ordföranden, vice ordföranden eller direktören före fastställd tidpunkt.

g)	Ändringar av sammansättningen av något av de organ som avses i artikel 11.3 eller 13.2.

h)	Föreslagna ändringarna av stadgarna (inklusive eventuella förändringar enligt artikel 28).

14.   En skriftlig resolution som godkänts av det antal ledamöter som krävs om det hade föreslagits vid ett möte i generalförsamlingen ska få samma effekt som om den hade godkänts vid ett behörigt sammankallat och hållet möte i generalförsamlingen och kan bestå av flera instrument i samma form, vart och ett undertecknat på en eller flera medlemmars vägnar. I denna artikel gäller att godkännande av en nationell företrädare ska behandlas som godkännande av en medlem.

15.   Medlemmar (som agerar via sina vederbörligen utsedda nationella företrädare) ska anses ha deltagit i ett möte eller en del av ett möte i generalförsamlingen om

a)	mötet har sammankallats och sker i enlighet med stadgarna, och

b)	de själva kan meddela den övriga information eller yttranden som de förfogar över när det gäller någon särskild punkt på dagordningen för mötet.

Artikel 11

Generalförsamlingens kommittéer

1.   Om inte annat säga i stadgarna, får generalförsamlingen inrätta en kommitté. Om inte annat sägs i stadgarna, ska generalförsamlingen fastställa strukturen, regler för medlemskap och förfaranden för kommittéer. Personer som inte är nationella företrädare kan få medlemskap i någon av generalförsamlingens kommittéer. Generalförsamlingen ska utse ledamöter till sina kommittéer efter samråd med direktören och med alla särskilda utnämningspaneler som generalförsamlingen anser det lämpligt att inrätta.

2.   Direktören (eller hans/hennes utsedda suppleant) ska ha rätt att delta vid möten i generalförsamlingens alla kommittéer och ska organisera mötena samt ansvara för att protokoll förs. Generalförsamlingen ska fastställa förnyelsealternativen för kommittéerna.

3.   Följande kommittéer ska ständigt finnas:

a)	Det vetenskapliga rådgivande organet (SAB).

b)	Den metodrådgivande kommittén (MAB).

c)	Finanskommittén (Fincom).

4.   SAB ska normalt sett bestå av åtta högre samhällsvetare från den internationella forskarvärlden inom samhällsvetenskap, utsedda av generalförsamlingen, efter skriftliga nomineringar från medlemmarna. SAB:s ledamöter ska utses på fyra år, som kan förlängas.

5.   SAB ska ge råd och vägledning till generalförsamlingen, direktören och CST om ESS Erics ansvarsområde. SAB:s yttrande ska inte, om inte annat sägs i artikel 11.6, vara bindande för generalförsamlingen, direktören eller CST.

6.   SAB ska vara bemyndigad av generalförsamlingen att utse ledamöterna i gruppen för utformning av frågeformuläret för de roterande modulerna under varje tvåårsperiod bland inkomna ansökningar efter en internationell ansökningsomgång.

7.   SAB:s möten ska äga rum minst två gånger under varje tolvmånadersperiod. SAB ska välja sin egen ordförande och vice ordförande med enkel majoritet efter en lämplig nomineringsprocess. Alla ledamöter i SAB ska ha en röst. Ordföranden för SAB ska ha utslagsröst vid lika röstetal.

8.   Ordföranden för SAB får, efter eget gottfinnande, bjuda in personer som observatörer till SAB:s möten som han eller hon anser lämpligt.

9.   MAB ska normalt sett bestå av sex högre metodvetare från den internationella forskarvärlden inom samhällsvetenskap, utsedda av generalförsamlingen, efter skriftliga nomineringar från medlemmarna. MAB:s ledamöter ska utses på fyra år, som kan förlängas.

10.   MAB ska ge råd och vägledning om metodfrågor till generalförsamlingen, direktören och CST. MAB:s yttrande ska inte vara bindande för generalförsamlingen, direktören eller CST.

11.   MAB:s möten ska äga rum minst en gång under varje tolvmånadersperiod. MAB ska välja sin egen ordförande och vice ordförande med enkel majoritet efter en lämplig nomineringsprocess. Alla ledamöter i MAB ska ha en röst. Ordföranden för MAB ska ha utslagsröst vid lika röstetal.

12.   Ordföranden för MAB får, efter eget gottfinnande, bjuda in personer som observatörer till MAB:s möten som han eller hon anser lämpligt.

13.   Fincom ska bestå av fyra specialister på budgetering och finansiell kontroll, utsedda av generalförsamlingen, efter skriftliga nomineringar från medlemmarna. Minst två medlemmar av Fincom får inte vara nationella företrädare. Fincoms ledamöter ska utses på fyra år, som kan förlängas.

14.   Fincom ska ge vägledning till generalförsamlingen och direktören om ESS Erics finansiella situation, inklusive (utan begränsning) om ESS Erics resurser och relaterade finansiella frågor.

15.   Fincoms möten ska äga rum minst en gång under varje tolvmånadersperiod. Medlemmarna i Fincom ska fastställa egna förfaranden för möten och verksamhet mellan mötena, men ska utse en av medlemmarna att företräda Fincom vid möten i generalförsamlingen för att rapportera om Fincoms bedömningar och rekommendationer.

Artikel 12

Direktören och biträdande direktörer

1.   Generalförsamlingen kan vid behov utse eller ersätta direktören för ESS Eric (”direktören”) som ska vara verkställande direktör, högsta vetenskapliga tjänsteman och i enlighet med artikel 12 i förordningen rättslig företrädare för ESS Eric. Direktören ska, om inte generalförsamlingen anger annat, vid behov ha full befogenhet att agera på ESS Erics vägnar. Ess Erics förste direktör ska vara dåvarande förste forskare – samordnare för ESS. Direktörsutnämningen ska vara avhängig generalförsamlingens godkännande och ska gälla under fyra år och kunna förnyas och i övrigt styras av villkor som generalförsamlingen godkänt.

2.   Generalförsamlingen ska delegera sådana befogenheter till direktören som den anser lämpligt i syfte att göra det möjligt för generaldirektören att utföra de dagliga åtagandena för den verkställande direktören, den högsta vetenskapliga tjänstemannen och den rättsliga företrädaren för ESS Eric.

3.   Direktören ska ansvara för att uppnå de övergripande målen för ESS Eric, genomföra dess årliga budget, affärsplan samt arbetsprogram. Direktören ska rapportera direkt till generalförsamlingen, eller om generalförsamlingen uppmanar direktören att göra så, till en av generalförsamlingens kommittéer. Direktören ska ansvara för att välja ut CST:s institutioner (enligt definitionen i artikel 13.2 a, och efter ratificering av generalförsamlingen. Direktören ska ha det övergripande ansvaret för att ESS Eric uppfyller sina vetenskapliga, kontraktsmässiga, rättsliga och budgetmässiga åtaganden. Direktören ska bistås av och samordna personalen vid huvudkontoret, CST och tillhörande forskare samt de nationella samordnarna i alla deltagande länder i syfte att genomföra ESS Erics arbetsprogram i enlighet med uppsatta mål.

4.   Direktören ska utse en biträdande direktör från värdinstitutionen och minst en annan biträdande direktör bland övriga CST-institutioner som ska bistå direktören. Direktören får tilldela dessa biträdande direktörer särskilda funktioner.

Artikel 13

Direktörens kommittéer

1.   Direktören får inrätta kommittéer som bistår denne vid genomförandet av direktörens åtaganden och uppgifter. Direktören ska fastställa strukturen, medlemskap och förfaranden för kommittéerna. Personer som inte är nationella företrädare eller observatörer kan få bli medlemmar i någon av generalförsamlingens kommittéer.

2.   Följande direktörskommittéer ska ständigt finnas:

a)	Vetenskaplig kärngrupp (CST).

b)	De nationella samordnarnas forum (NS-forum).

CST och NS-forumet ska bistå direktören att säkerställa att ESS Eric utför sin huvuduppgift så att de kvalitetsnormer som fastställs av generalförsamlingen uppnås i medlemsstaterna.

3.   CST ska omfatta sådana institut (varje institut ska vara en ”insitutionell medlem”) som direktören fastställer och generalförsamlingen kan godkänna vid behov. Varje institutionell medlem ska i sin tur utse sina egna högre företrädare och en namngiven suppleant som ska godkännas av direktören att närvara vid CST-möten. Mandatperioden för varje institutionell medlem ska vara fyra år och kunna förlängas. Andra anställda vid institutionella medlemmar ska inbjudas till möten för att bidra med specialkunskaper till diskussionerna.

4.   CST ska ge råd till och samarbeta med direktören om alla aspekter på utformning av, vetenskaplig inriktning på, metoder för samt genomförande, kvalitetskontroll, leverans och spridning av ESS Erics arbete.

5.   CST:s möten ska äga rum minst tre gånger under varje tolvmånadersperiod. CST:s möten ska ledas av direktören, och i dennes frånvaro av en biträdande direktör. Även om ESS Eric vid behov kan lägga ut specialiserade uppgifter på andra institutioner än institutionella medlemmar av CST, innebär det inte att sådana institutioner därmed blir medlemmar av CST.

6.   Nationella samordnare (som är personer som utnämnts som nationell samordnare av en medlem i enlighet med dessa stadgar) (”nationella samordnare”) ska väljas ut i början av varje undersökningsomgång av varje medlems berörda verkställande myndighet enligt en rollbeskrivning fastställd av direktören. Mandattiden för varje nationell samordnare ska motsvara varje tvåårsperiod (eller längre efter beslut av enskild medlem).

7.   De viktigaste uppgifterna för de nationella samordnarna är att samordna verksamheten i ESS Eric på nationell nivå och säkra dess överensstämmelse med de specifikationer som vid behov utfärdats av direktören.

8.   NS-forumet (dvs. de nationella samordnarnas forum inrättat genom dessa stadgar) ska bestå av de nationella samordnare för varje medlem (exklusive medlemmar som är en mellanstatlig organisation), direktören och de biträdande direktörerna. NS-forumets möten ska ledas av direktören och relevanta CST-medlemmar ska närvara i enlighet med dagordningen. Det ska sammanträda minst tre gånger per tvåårsperiod och dagordning för varje möte ska fastställas av direktören i samråd med både CST och de nationella samordnarna. NS-forumet ska utse en nationell samordnare bland sina medlemmar som ska delta i generalförsamlingens möten, och en som ska delta i CST:s möten.

9.   NS-forumet ska ta emot och lämna synpunkter på de centrala specifikationer som direktören får utfärda vid behov i fråga om ESS Erics verksamhet på nationell nivå. NS-forumet ska också bistå direktören och CST om andra aspekter på ESS Erics utformning och genomförande.

10.   Ordföranden för NS-forumet får bjuda in utomstående specialister till NS-forumets möten.

Artikel 14

Organens sammansättning och dess möten

1.   För att säkerställa integration och undvika intressekonflikter, får ingen enskild person (utom direktören eller biträdande direktörer) vara medlem av fler än ett organ eller kommitté inom ramen för ESS Eric, inklusive generalförsamlingen, generalförsamlingens kommittéer och direktörens kommittéer, med undantag för Fincoms kommitté, där upp till två medlemmar kan vara generalförsamlingens företrädare (enligt artikel 11.13.) Detta krav kan dock i undantagsfall upphävas av ordföranden för den berörda kommittén eller berört organ, inklusive generalförsamlingen. Ingenting i denna artikel ska hindra att en person är observatör i fler än ett organ inom ESS Eric.

2.   Om inte annat fastställs av generalförsamlingen är det, när man avgör om personer deltar i ett möte i ett av ESS Erics organ eller kommittéer (inklusive generalförsamlingen, kommittéerna för generalförsamlingen och direktörens rådgivande kommittéer), irrelevant var personerna befinner sig eller hur de kommunicerar med varandra. Om alla personer som deltar i ett möte inte befinner sig i samma rum, kan de besluta att mötet ska behandlas som om det äger rum där en av dem är.

3.   Sammansättningen av varje organ eller kommitté inom ramen för ESS Eric ska ge en lämplig könsfördelning och en allmän balans i fråga om kompetens.

KAPITEL 5

RAPPORTERING TILL KOMMISSIONEN

Artikel 15

Rapportering till kommissionen

1.   I slutet av varje budgetår ska direktören utarbeta en årlig verksamhetsrapport som särskilt ska innehålla de vetenskapliga, operativa och ekonomiska aspekterna av verksamheten som avses i artikel 2.1. Rapporten ska godkännas av generalförsamlingen med enkel majoritet och överlämnas till Europeiska kommissionen och till berörda offentliga myndigheter inom sex månader från och med utgången av det budgetår som rapporten avser. Rapporten ska offentliggöras av ESS Eric.

2.   ESS Eric och de berörda medlemsstaterna ska informera kommissionen om alla händelser som allvarligt kan äventyra ett korrekt genomförande av ESS Erics uppgifter eller hindrar ESS Eric från att uppfylla de villkor som fastställs i stadgarna eller förordningen.

3.   Om Europeiska kommissionen har skäl att misstänka att ett ESS Eric allvarligt bryter mot förordningen, stadgarna, de beslut som antagits i enlighet med dessa eller någon annan tillämplig lag, ska kommissionen begära förklaringar från ESS Eric och/eller dess medlemmar.

KAPITEL 6

FINANSER

Artikel 16

Budgetår

Budgetåret för ESS Eric ska, om inte annat fastställs av generalförsamlingen, löpa från och med den 1 juni till den 31 maj. ESS Eric ska förbereda sin centrala budget och verksamhetsplaner, förbereda sina räkenskaper och ha genomfört sin revision till dessa datum.

Artikel 17

Budget

1.   Direktören ska utarbeta och förelägga Fincom för godkännande ett utkast till centrala budgeten och en affärsplan för varje tvåårsperiod som omfattar inkomster och kostnader för ESS Eric på årsbasis (”budgeten”).

2.   Budgeten ska täcka följande huvudsakliga kostnader, utgifter och inkomster:

a)	Central utformning, samordning, kvalitetskontroll och spridning av huvudkontoret och CST-institutionerna.

b)	ESS Erics sekretariat (bl.a. generalförsamlingens verksamhet och verksamheten inom alla andra kommittéer och organ inom ESS Eric när så krävs).

c)	Mottagna medel från medlemmar och/eller tredje parter eller andra genom bidrag eller andra betalningar.

Och så att, för att undanröja eventuella tvivel, alla medlemmar i den europeiska socialundersökningen täcker sina egna kostnader för fältarbete och nationell samordning. Sådana kostnader ska inte ingå i budgeten.

3.   Varje budget ska också omfatta frågor som godkänts av generalförsamlingen, om nödvändigt efter rådgivning från Fincom i stående order.

4.   När Fincom godkänt varje budget ska den överlämna den till generalförsamlingen för godkännande. Om Fincom inte godkänner en budget, ska de ange skälen till generalförsamlingen som därefter fattar slutgiltigt beslut om antagande av den.

5.   Så snart budgeten antagits ska medlemmarna (eller utbetalande organ på uppdrag av en medlem) göra årliga bidrag såsom visas i budgeten i form av stående order vid behov enligt följande beräkning:

a)	För det första ett grundbidrag från varje medlem på ett belopp som kan godkännas av generalförsamlingen om så krävs.

b)	För det andra bidrag från värdlandet på ett överenskommet belopp om så krävs.

c)

För det tredje ett bidrag från alla medlemmar beräknat enligt deras relativa BNP. Om denna beräkning leder till att vissa (men inte alla) medlemmar betalar ytterligare ett belopp som är lika med eller mindre än grundbidraget som avses i artikel 17.5 a, ska dessa medlemmar inte vara skyldiga att betala ytterligare bidrag och det underskott som uppstår ska delas efter relativt BNP bland de medlemmar som ska bidra enligt denna punkt.

Bidrag in natura ska vara godtagbara endast efter godkännande från generalförsamlingens ordförande efter rådgivning från Fincom.

Artikel 18

Revision

ESS Eric ska se till att dess räkenskaper varje år granskas av en redovisningsbyrå med lämpliga kvalifikationer, och att de granskade räkenskaperna arkiveras enligt kraven och offentliggörs. Kostnaderna för granskning ska godkännas av generalförsamlingen.

Artikel 19

Löpande räkenskaper

ESS Eric ska registrera kostnaderna och intäkterna av sin ekonomiska verksamhet separat och ska ta marknadsmässiga priser för den, eller om dessa inte kan fastställas, hela kostnaderna plus en rimlig marginal.

KAPITEL 7

STRATEGIER

Artikel 20

Upphandling och skattebefrielse

1.   ESS Eric ska behandla upphandlingskandidater och anbudsgivare lika och på ett icke-diskriminerande sätt, oavsett om de är etablerade i Europeiska unionen eller inte. ESS Erics upphandlingsstrategi ska följa principerna för öppenhet, icke-diskriminering och konkurrens. Generalförsamlingen ska fastställa närmare regler för upphandlingsförfarandena och upphandlingskriterierna.

2.   Skattebefrielse på grundval av artiklarna 143.1 g och 151.1 b i rådets direktiv 2006/112/EG (1) och i enlighet med artiklarna 50 och 51 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 (2) ska begränsas till Erics inköp av varor och tjänster som ska användas officiellt av ESS Eric, som överskrider ett värde av 250 euro och som till fullo betalas och upphandlas av ESS Eric. Enskilda medlemmars upphandling ska inte omfattas av dessa undantag.

Artikel 21

Ansvar

1.   ESS Eric ska vara ansvarigt för sina skulder.

2.   Det högsta finansiella ansvaret för medlemmarna för ESS Erics skulder ska begränsas till deras årliga bidrag, inklusive bidraget för varselperioden.

3.   Generalförsamlingen ska säkerställa att ESS Eric tecknar lämplig försäkring för att täcka alla risker som är specifika för uppbyggnad och drift av dess infrastruktur, inklusive bestämmelser om upplösning av Eric, om det skulle bli aktuellt. Försäkringen skulle dessutom kunna omfatta, utan inskränkning, det personliga ansvaret hos direktören, de biträdande direktörerna och alla andra fysiska personer som utför verksamhet för ESS Eric.

4.   Nationella företrädare, direktören, de biträdande direktörerna, observatörer och andra medlemmar i kommittéer och organ inom ESS Eric ska inte hållas ansvariga för någon av ESS Erics skulder.

5.   All verksamhet inom ESS Eric ska samordnas och ske på grundval av att ESS Eric inte ansvarar för verksamhet som bedrivs för dess medlemmar eller andra i enlighet med stående order vid behov.

Artikel 22

Vetenskaplig utvärdering och strategin för informationsspridning

1.   ESS Eric ska tillåta fri tillgång till alla data från den europeiska socialundersökningen för vetenskaplig bedömning. Denna strategi kan detaljeras ytterligare genom stående order.

2.   ESS Eric ska sträva efter att resultaten av den europeiska socialundersökningen ska vara tillgängliga för alla. ESS Eric ska utveckla och offentliggöra sin strategi för informationsspridning. Denna strategi kan detaljeras ytterligare genom stående order.

Artikel 23

Strategi för immateriella rättigheter och datastrategi

1.   ESS Eric ska om möjligt försöka äga de immateriella rättigheterna i sitt arbete. ESS Eric ska bevilja en avgiftsfri, icke-exklusiv licens för sina immateriella rättigheter för icke-kommersiella ändamål. Användningen av ESS Erics immateriella rättigheter för kommersiella ändamål ska hanteras från fall till fall. Denna strategi kan detaljeras ytterligare genom stående order.

2.   ESS Eric ska ge forskarvärlden fri tillgång till alla data från den europeiska socialundersökningen. Det ska inte finnas någon positiv särbehandling i fråga om tillgång för någon till sådana data, förutom under behandlingen av dem och förberedelse av dem för användning av allmänheten. Denna strategi kan detaljeras ytterligare genom stående order.

3.   ESS Eric ska underteckna etikdeklarationen från International Statistical Institute.

4.   ESS Eric ska så långt det är möjligt säkerställa att alla data inom ESS Eric är avidentifierade. I den mån detta inte är möjligt ska principerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (3) tillämpas.

5.   Alla data som tagits fram av ESS Eric ska hanteras i varje relevant land enligt dataskyddslagarna i det landet.

6.   Denna datastrategi kan detaljeras ytterligare genom stående order.

Artikel 24

Anställningspolitik

ESS Eric strävar efter att erbjuda lika möjligheter och kommer inte att diskriminera en person på grund av ras, etniskt ursprung, kön, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller av andra skäl som betraktas som diskriminering enligt Europeiska unionens lagstiftning. Denna strategi kan detaljeras ytterligare genom stående order.

KAPITEL 8

VARAKTIGHET OCH LIKVIDATION, TILLÄMPLIG LAG, TVISTER

Artikel 25

Varaktighet och likvidation

1.   ESS Eric ska inrättas från och med den dag då Europeiska kommissionen beslut om dess inrättande får verkan och fortsätta att vara en juridisk person på obegränsad tid tills följande har inträffat:

a)	ESS Eric likvideras i enlighet med stadgarna.

b)	Europeiska kommissionen antar ett beslut om att avsluta ESS Eric.

2.   Generalförsamlingen får besluta med tre fjärdedels majoritet av de närvarande och röstande medlemmarna att likvidera ESS Eric. Om generalförsamlingen beslutar att likvidera ESS Eric ska den, med enkel majoritet, ange förfarandet för likvidation.

3.   ESS Eric ska informera Europeiska kommissionen om beslutet att likvidera ESS Eric i enlighet med förordningen.

4.   Om artikel 25.1 eller 25.2 gäller ska direktören, så långt det är möjligt, säkerställa att de data som ägs av ESS Eric deponeras på ett säkert sätt hos en lämplig tredje part eller parter, så att dessa data är tillgängliga och användbara i enlighet med dessa stadgar.

Artikel 26

Tillämplig lag

Inrättandet av ESS Eric och dess interna styrning ska styras av följande:

a)	EU-lagstiftning och i synnerhet förordningen och Europeiska kommissionens beslut om inrättande av ESS Eric enligt dessa stadgar.

b)	Lagen i den medlemsstat där ESS Eric har sitt stadgeenliga säte när det gäller frågor som inte, eller endast delvis, regleras av rättsakter som avses i artikel 26.a, dvs. lagstiftningen i England och Wales på dagen för inrättandet av ESS Eric.

c)	Stadgarna och deras genomförandebestämmelser.

Artikel 27

Tvister

1.   Europeiska unionens domstol ska vara behörig att avgöra tvister mellan medlemmarna eller mellan medlemmarna och ESS Eric (även i fråga om eventuell likvidator för ESS Eric) samt alla tvister i vilka unionen är part.

2.   EU-lagstiftningen om behörig domstol ska tillämpas på tvister mellan ESS Eric och tredje parter. I fall som inte omfattas av EU-lagstiftningen ska lagstiftningen i den stat där ESS Eric har sitt stadgeenliga säte (dvs. lagstiftningen i England och Wales på dagen för inrättandet av ESS Eric) fastställa den behöriga domstolen för lösningen av sådana tvister.

3.   Medlemmarna ansvarar för att, om någon av de tillämpliga lagar ändras avsevärt, på motsvarande sätt ändra dessa stadgar.

4.   Om en bestämmelse i dessa stadgar av en domstol eller organ eller myndighet vid en behörig domstol anses vara olaglig, otillåten, ogiltig eller icke är möjlig att verkställa enligt lagstiftningen i någon jurisdiktion, ska sådan bestämmelse tas bort från detta avtal endast i fråga om sådan jurisdiktion och ska inte påverka följande:

a)	Lagligheten, lagenligheten eller verkställbarheten hos sådana bestämmelser i enlighet med lagstiftningen i någon annan jurisdiktion, eller

b)	resten av stadgarna som ska fortsätta gälla fullt ut.

I detta fall ska parterna sträva efter att komma överens i enlighet med artikel 28.2 om en giltig och verkställbar bestämmelse som ska ersätta den borttagna bestämmelsen på ett sätt som generalförsamlingen kan godta.

KAPITEL 9

STADGAR OCH ÄNDRINGAR

Artikel 28

Stadgar och ändringar

1.   Dessa stadgar ska hållas aktuella och göras offentligt tillgängliga på Erics webbplats och på dess stadgeenliga säte.

2.   Om inte annat följer av artikel 28.4, ska eventuella ändringar av dessa stadgar godkännas som reserverad punkt av generalförsamlingen. Eventuella ändringar av dessa stadgar andra än de som avses i artikel 28.6 ska lämnas till Europeiska kommissionen av ESS Eric inom tio dagar efter det att de har antagits av generalförsamlingen.

3.   Till alla ändringar av stadgarna ska det bifogas en anmärkning med dels uppgift om huruvida ändringen gäller en viktig eller icke-viktig del av stadgarna i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 723/2009, dels metoden för ändringens antagande.

4.   Efter det att de antagna ändringarna lämnats till Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 28.2, får kommissionen komma med invändningar mot sådana ändringar inom 60 dagar från och med överlämnandet, med angivande av skäl till varför ändringen inte uppfyller kraven i denna förordning.

5.   Den ändring som har antagits i enlighet med artikel 28 ska inte få verkan förrän perioden för invändningar som anges i artikel 28 har löpt ut eller Europeiska kommissionen har avstått från invändningar eller eventuellt framlagda invändningar har dragits tillbaka.

6.   Alla ändringar av stadgarna som avses i artiklarna 1.2 (Namn), 1.4 (Stadgeenligt säte), 2 (Uppgifter och verksamhet), 20 (Upphandlingspolicy) 21 (Skulder), 22 (Vetenskaplig utvärdering och strategin för informationsspridning), 23 (Strategi för immateriella rättigheter och datastrategi), 24 (Anställningspolitiken) och 25 (Varaktighet och likvidation) som godkänts av medlemmarna som reserverad punkt kommer att börja gälla först efter det att Europeiska kommissionen uttryckligen har godkänt dessa ändringsförslag och Europeiska kommissionens beslut om godkännande av ändringarna har trätt i kraft.

7.   När någon kontaktar Europeiska kommissionen för godkännande enligt artikel 28.2 eller 28.6, ska ESS Eric lämna in texten till den föreslagna ändringen och en ändrad konsoliderad version av stadgarna till Europeiska kommissionen.

---

(1)  EUT L 347, 11.12.2006, s. 1.

(2)  EUT L 77, 23.3.2011, s. 1.

(3)  EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

BILAGA II

FÖRTECKNING ÖVER MEDLEMMAR OCH OBSERVATÖRER

I denna bilaga förtecknas medlemmarna och observatörerna samt deras företrädande organ.

Medlemmar

Medlemmens namn	Namn på den nationella företrädaren
Republiken Österrike	Federal Ministry of Science and Research (ministeriet för utbildning och forskning)
Konungariket Belgien	Belgian Public Planning Service Science Policy
Tjeckien	Ministry of Education, Youth and Sports, MEYS (ministeriet för utbildning, ungdomsfrågor och idrott)
Republiken Estland	Socialministeriet
Förbundsrepubliken Tyskland	Bundesministerium für Bildung und Forschung
Irland	Irish Research Council (HEA) (Irländska forskningsrådet)
Republiken Litauen	Utbildningsdepartementet
Konungariket Nederländerna	Netherlands Organisation for Scientific Research, NWO (nederländska organisationen för vetenskaplig forskning)
Republiken Polen	Ministry of Science and Higher Education (Ministeriet för vetenskap och högre utbildning)
Republiken Portugal	Foundation for Science and Technology
Republiken Slovenien	Ministry of Education, Science and Sport (ministeriet för utbildning, vetenskap och sport)
Konungariket Sverige	Utbildningsministeriet, företrätt av vetenskapsrådet
Förenade kungariket	Economic and Social Research Council (forskningsrådet för ekonomi och sociala frågor)

Observatörer

Observatörens namn	Namn på företrädaren för observatören
Konungariket Norge	Norges forskningsråd
Schweiziska edsförbundet	Fors (schweiziska stiftelsen församhällsvetenskaplig forskning)

BILAGA III

DEFINITIONER OCH TOLKNING

1.

Om inte sammanhanget kräver annat, betyder i dessa stadgar ”ESS Eric” det konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur som inrättats inom ramen för förordning (EG) nr 723/2009 (”förordningen”) och som regleras i dessa stadgar, som kan ändras eller omformuleras, om så behövs, i enlighet med förordningen (”stadgarna”). ”ESS” eller ”Europeiska socialundersökningen” betyder den europeiska socialundersökningen som inleddes under 2001 och som är en auktoritativ långsiktig undersökning som utfördes genom samtidiga nationella undersökningar i europeiska länder. Den samlar in, tolkar och sprider precisa uppgifter om förändrade sociala attityder och värderingar i hela Europa. Med BNP avses det totala monetära värdet av de varor och tjänster som produceras på den inhemska marknaden av ett land och som fastställts på basis av de siffror som utfärdats av Världsbanken för 2009, eller senare år som generalförsamlingen kan godkänna. Med medlem avses en person (som agerar via sin nationella företrädare) som har beviljats medlemskap i ESS Eric i enlighet med dessa stadgar och förordningen. Med medlemsstat avses en medlemsstat i Europeiska unionen. Med stående order avses stående order från ESS Eric som godkänts av generalförsamlingen.

2.	Om inget annat anges i dessa stadgar, ska de termer som definieras i förordningarna ha samma innebörd som här.

3.	Hänvisningar till artiklarna är hänvisningar till artiklar i dessa stadgar.

4.	Alla rubriker är endast till för referens och ska inte påverka utformningen eller tolkningen av stadgan, om inte sammanhanget kräver annat.

5.	Hänvisningar till singularform omfattar pluralformen och vice versa och hänvisningar till eventuella kön omfattar bägge könen.

6.

Hänvisningar till fördrag, förordningar, direktiv, stadgar eller lagstadgade bestämmelse ska omfatta all sekundärlagstiftning som utarbetats inom ramen för avtalet, och ska tolkas som hänvisningar till fördrag, förordningar, direktiv, stadgar, lagstadgade bestämmelser och/eller sekundärlagstiftning som ändrats, utvidgats, konsoliderats, fastställts på nytt och/eller ersatts och som var i kraft vid tidpunkten för stadgarna.

7.	Varje ord efter orden ”omfatta”, ”inklusive”, ”särskilt” eller liknande ord eller uttryck ska tolkas utan begränsningar och får därför inte begränsa meningen i de ord som föregår dem.

8.	Hänvisningar till ”skriftligen, skriftligt eller skriftliga” gäller även kommunikation per post och fax och e-post eller annat sätt som återger ord i läslig och beständig form.

9.

Varje hänvisning till engelska juridiska begrepp för varje åtgärd, avhjälpande åtgärd, metod för rättegång, rättsliga dokument, rättslig ställning, domstol, tjänsteman eller juridiska begrepp eller föremål ska, i fråga om någon annan jurisdiktion än i England och Wales, anses omfatta en hänvisning till vad som närmast sammanfaller med det engelska juridiska begreppet i jurisdiktionen i fråga.

BILAGA IV

LANDSBIDRAG

LANDSBIDRAG TILL ESS ERIC (EURO)

ESS Erics budgetår

ÅR	2013–2014	2014–2015	2015–2016	2016–2017
1. Förenade kungariket (värdnation)	1 000 000	1 000 000	742 630	764 909
2. Österrike	46 943	49 337	60 259	62 067
3. Belgien	53 410	56 235	69 631	71 720
4. Bulgarien	20 000	20 600	21 218	21 855
5. Cypern	20 000	20 600	21 218	21 855
6. Tjeckien	33 845	35 367	41 280	42 518
7. Estland	20 000	20 600	21 218	21 855
8. Finland	36 913	38 640	45 726	47 098
9. Frankrike	204 877	217 787	289 111	297 785
10. Tyskland	252 792	268 893	358 542	369 298
11. Irland	35 745	37 393	44 033	45 354
12. Litauen	20 000	20 600	21 218	21 855
13. Nederländerna	75 994	80 323	102 355	105 426
14. Norge	46 448	48 809	59 541	61 328
15. Polen	50 408	53 033	65 280	67 239
16. Portugal	36 520	38 220	45 156	46 510
17. Slovenien	20 000	20 600	21 218	21 855
18. Spanien	122 728	130 168	170 074	175 176
19. Sverige	48 637	51 144	62 714	64 595
20. Schweiz	54 740	57 653	71 558	73 704
Totalt	2 200 000	2 266 000	2 333 980	2 403 999

Förklarande anmärkning till budgeten och årliga bidrag för ESS Erics budgetår 2013–2017

1.	ESS Erics budgetår löper från och med den 1 juni till och med den 31 maj.

2.

Den framlagda budgeten har fastställts för ESS Erics första fyra driftsår. Styrkommittén för ESS Eric har siktat på att skapa en budget på 2,3 miljoner euro per år för vetenskaplig kärnverksamhet. En mindre budget kommer att vara tillgänglig om inte alla länder som har uttryckt starkt intresse kan ansluta sig till Eric i tid för driftsstarten i juni 2013. Årliga ökningar kommer att ta hänsyn till en inflation på 3 % per år i fråga om den totala budgeten.

3.

Baserat på förväntat antal undertecknare förväntas en budget på 2,2 miljoner euro under det första året. Budgeten kommer att minskas om inte alla länder skriver under anslutningen till Eric. Om ytterligare länder ansluter sig kommer budgeten att ökas upp till 2,3 miljoner euro med oförändrade bidrag för befintliga medlemmar. (Nya medlemmar får sina bidrag beräknade parallellt med befintliga medlemmar, ett land i taget, för att fastställa respektive bidrag. Det belopp som begärs från stiftande medlemmar ändras inte.) När målet har uppnåtts, kommer eventuella nya länder att leda till lägre avgifter för alla medlemmar och observatörer som betalar mer än den grundläggande deltagaravgiften (om inte annat beslutas av generalförsamlingen).

4.

De årliga bidragen har beräknats enligt de förfaranden som anges i artikel 17 i dessa stadgar på följande sätt: a) Den grundläggande deltagaravgiften har fastställts till 20 000 euro det första året och kommer att räknas upp med 3 % inflation för de påföljande tre åren. b) Som värdland kommer Förenade kungariket att betala ett utökat bidrag på 1 000 000 euro för de två första åren, därefter blir bidraget det ursprungliga på 700 000 euro per år med justering för inflation. c) Ett bidrag från medlemmar motsvarande den summa som krävs enligt deras relativa BNP, baserat på Världsbankens uppgifter om BNP för 2009. Detta gäller endast de medlemmar som skulle behöva ge ett bidrag på 20 000 euro eller mer (avrundat till närmaste 100 euro). d) En inflationstakt på 3 % per år gäller från och med det andra året, förutom för Förenade kungarikets ökade bidrag för de två första åren (vilket innebär att ökningarna för övriga länder är drygt 3 %). e) För närvarande tillåter inte schweizisk och norsk lag att Schweiz och Norge ansluter sig till Eric med medlemsstatus. De kommer att delta som observatörer och ska betala det begärda årliga bidrag som anges i detta meddelande.

BILAGA I

STADGAR FÖR KONSORTIET FÖR EUROPEISK FORSKNINGSINFRASTRUKTUR MED INRIKTNING PÅ FORSKNINGSINFRASTRUKTUR FÖR BIOBANKER OCH BIOMOLEKYLÄRA RESURSER (BBMRI-ERIC)

KONUNGARIKET BELGIEN,

REPUBLIKEN TJECKIEN,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

REPUBLIKEN ESTLAND,

REPUBLIKEN GREKLAND,

REPUBLIKEN FRANKRIKE,

REPUBLIKEN ITALIEN,

REPUBLIKEN MALTA,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

REPUBLIKEN FINLAND,

KONUNGARIKET SVERIGE,

NEDAN KALLADE PARTERNA,

samt

KONUNGARIKET NORGE,

REPUBLIKEN POLEN,

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET,

REPUBLIKEN TURKIET,

NEDAN KALLADE OBSERVATÖRERNA.

Med beaktande av att medlemsstaterna är förvissade om att biologiska humanprover samt tillhörande medicinska uppgifter och biomolekylära forskningsverktyg är en viktig resurs när det gäller att blottlägga samspelet mellan genetiska och ekologiska faktorer som förorsakar mänskliga sjukdomar, deras inverkan på sjukdomsutvecklingen, identifiering av nya biomarkörer och behandlingsmål samt när det gäller att kunna bidra till minskade förluster i samband med upptäckt och utveckling av nya läkemedel.

Med beaktande av att de biomolekylära resurserna inbegriper samlingar av antikroppar och affinitetsbindare, cellinjer, klonsamlingar, siRNA-bibliotek och andra forskningsverktyg som behövs för prov som bevaras i biobanker. Också samlingar av modellorganismer betraktas som biomolekylära resurser när det gäller mänskliga sjukdomar.

Med beaktande av att den alleuropeiska forskningsinfrastrukturen med inriktning på biobanker och biomolekylära resurser (nedan kallat BBMRI) kommer att bygga vidare på befintliga provsamlingar, resurser, teknologier och sakkunskap, som särskilt kommer att kompletteras med innovativa komponenter och integreras väl i europeiska vetenskapliga, etiska, rättsliga och samhälleliga ramar och, av följande skäl:

Medlemmarna eftersträvar att genom inrättandet av ett konsortium för en forskningsinfrastruktur med inriktning på biobanker och biomolekylära resurser (nedan kallat BBMRI-ERIC) höja den vetenskapliga kvaliteten, stärka effekten av den europeiska forskningen på det biomedicinska området, stärka den europeiska forskningens och industrins konkurrenskraft i ett globalt sammanhang samt locka till sig investeringar i farmaceutiska och biomedicinska forskningsanläggningar.

Medlemmarna har gjort ett åtagande att följa stadgan om de grundläggande rättigheterna, såsom de fastställts av rådet och Europeiska kommissionen i Nice i december 2000, och i synnerhet europeisk och nationell dataskyddslagstiftning.

Medlemmarna uppmanar Europeiska kommissionen att inrätta BBMRI enligt ERIC-förordningen i form av den juridiska personen konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (ERIC-konsortium).

MEDLEMMARNA HAR ENATS OM FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

I dessa stadgar tillämpas följande definitioner:

1.   biobanker (och biomolekylära resurscentra): samlingar, arkiv och distributionscentraler för alla typer av mänskliga biologiska prover, såsom blod, vävnader, celler eller DNA och/eller därtill anknutna uppgifter såsom associerade kliniska data och forskningsdata, samt biomolekylära resurser, som också omfattar modell- och mikroorganismer som kan bidra till förståelsen av fysiologin och mänskliga sjukdomar.

2.   medlem: land eller organisation enligt artikel 4.1.

3.   observatör: land eller organisation enligt artikel 4.7.

4.   medlem som inte fullgör sina skyldigheter: en medlem som

5.   gemensam tjänst: en avdelning inom BBMRI-ERIC enligt artikel 15.1.

6.   nationell knutpunkt: enhet, inte nödvändigtvis med rättskapacitet, som utsetts av en medlemsstat och som samordnar de nationella biobankerna och de biomolekylära resurserna samt kopplar sin verksamhet till den alleuropeiska verksamheten vid BBMRI-ERIC.

7.   nationell samordnare: direktören för en nationell kontaktpunkt som utsetts av den behöriga myndigheten i en medlemsstat.

8.   organisatorisk knutpunkt: enhet – inte nödvändigtvis med rättskapacitet – vilken utsetts av en mellanstatlig organisation som samordnar organisationens biobank(er) och biomolekylära resurser samt kopplar sin verksamhet till den alleuropeiska infrastrukturen, BBMRI-ERIC.

9.   organisatorisk samordnare: direktören för en organisatorisk knutpunkt, utsedd av en mellanstatlig organisation.

10.   partnerbiobanker: biobanker som samarbetar med BBMRI-ERIC som följer BBMRI-ERIC partnerstadga (1).

11.   arbetsprogram: beskrivning av strategin, den planerade verksamheten, personalen och finansieringen av BBMRI-ERIC.

12.   obligatoriska bidrag: bidragen från medlemmarna och observatörerna samt bidragen från värdländerna till det centrala verkställande förvaltningskontoret och till gemensamma tjänster som fastställs i budgetavsnittet av BBMRI-ERIC:s årliga arbetsprogram.

Artikel 2

Inrättande, varaktighet och stadgeenligt säte

1.   Ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur med inriktning på forskningsinfrastruktur för biobanker och biomolekylära resurser (BBMRI-ERIC) inrättas. Konsortiet ska inrättas på obegränsad tid från och med den dag då Europeiska kommissionens beslut om att inrätta infrastrukturen träder i kraft.

2.   BBMRI-ERIC ska förläggas till staden Graz på Republiken Österrikes territorium, nedan kallat värdmedlemsstaten.

3.   Värdmedlemsstaten ska förse BBMRI-ERIC:s centrala verkställande förvaltningskontor med lokaler, utrustning och tjänster enligt beskrivningen i en skriftlig förklaring som medföljer ansökan om ERIC-status.

Artikel 3

Uppgifter och verksamhet

1.   BBMRI-ERIC ska inrätta, bedriva och utveckla en alleuropeisk spridd forskningsinfrastruktur med biobanker och biomolekylära resurser för att underlätta tillgången till resurser och utrustning samt stödja högkvalitativ biomolekylär och medicinsk forskning. BBMRI-ERIC ska genomföra det arbetsprogram som antagits av medlemsförsamlingen.

2.   BBMRI-ERIC ska sköta infrastrukturen utan ekonomisk vinning. BBMRI-ERIC får bedriva begränsad ekonomisk verksamhet, under förutsättning att denna

a)	har nära anknytning till konsortiets uppgifter, och

b)	inte förhindrar att dessa uppgifter fullgörs.

3.   För att fullgöra sina uppgifter ska BBMRI-ERIC särskilt göra följande:

a)	Se till att det europeiska forskarsamhället, bestående av forskare som sänts ut av medlemmarna, får faktisk tillgång till EU:s resurser och tjänster i enlighet med reglerna i dessa stadgar.

b)	Förbättra driftskompatibiliteten mellan medlemmarnas biobanker och biologiska resurscentra.

c)	Bedriva kvalitetsledning, vilket innebär användning av standardiserade förfaranden, bästa praxis och lämpliga verktyg för att höja kvaliteten på de resurser som samlas in och därtill hörande uppgifter.

d)

Främja kontinuerlig anrikning av resurser i biobanker och därtill hörande data, för att upprätthålla ett tillräckligt utbud av prover för att hålla jämna steg med efterfrågan från forskarsamhället samt för att säkerställa kontinuerlig anrikning av den information som associeras med och genereras genom analys av prover som bevaras i biobanker. Organet ska bidra till ökad användning och spridning av kunskap samt optimering av resultaten från den forskningsverksamhet som utifrån biobanker bedrivs i hela Europa.

e)	Inrätta och bedriva gemensamma tjänsteenheter för de europeiska biobankerna.

f)	Utföra forskningstjänster åt offentliga och privata institutioner.

g)	Fastställa och genomföra teknisk utveckling av resurser och tjänster.

h)	Tillhandahålla fortbildning och öka forskares rörlighet till stöd för inrättandet av nya biobanker och biomolekylära resurscentra, för att stärka och strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet.

i)	Upprätta internationella relationer och inleda gemensam verksamhet med andra europeiska och icke-europeiska organisationer med inriktning mot konsortiets verksamhet och på relaterade områden samt, om tillämpligt, bli medlem av sådana organisationer.

j)	Vidta alla andra nödvändiga åtgärder för att fullgöra sina uppgifter.

4.   BBMRI-ERIC:s verksamhet ska vara politiskt neutral och följande värden ska vara vägledande: en alleuropeisk ram, spetsvetenskap, öppenhet och insyn, reaktionsberedskap, etisk medvetenhet och mänskliga värden.

Artikel 4

Medlemmar och observatörer

1.   I enlighet med artikel 9.1 i förordning (EG) nr 723/2009, är medlemsstater, anslutna länder, andra tredjeländer än anslutna länder och mellanstatliga organisationer som samtyckt till dessa stadgar medlemmar av BBMRI-ERIC. Grundarmedlemmarna återfinns i bilaga II.

2.   Medlemsstater, tredjeländer och mellanstatliga organisationer kan när som helst bli medlemmar av BBMRI-ERIC, på villkor att de godtas av medlemsförsamlingen i enlighet med de principer som fastställs i artikel 11.8 b. Ytterligare krav beträffande medlemmar som ansluter sig till BBMRI-ERIC efter de första tre åren kommer att beslutas av medlemsförsamlingen.

3.   Varje medlem ska

a)

inom tillämpliga rättsliga och etiska ramar ge tillträde till biobanker, biologiska och biomolekylära resurser och därmed sammanhängande uppgifter som tillhör BBMRI-ERIC:s partner på grundval av en gemensam uppsättning standarder och villkor som ska specificeras närmare i BBMRI-ERIC:s partnerstadga och godkännas av medlemsförsamlingen,

b)	inrätta en nationell eller organisatorisk knutpunkt och utse en nationell eller organisatorisk samordnare,

c)	säkerställa samordningen av partnerbiobanker genom nationella eller organisatoriska knutpunkter som kommer att underlätta tillgången till biologiska och biomolekylära resurser och tillhörande data,

d)	i förekommande fall göra investeringar i infrastruktur till stöd för BBMRI-ERIC,

e)	bidra till utvecklingen av kapacitet på biobankområdet, samt

f)	stödja det primära syftet med BBMRI-ERIC och genomförandet av BBMRI-ERIC:s arbetsprogram.

4.   Varje ledamot kan, efter de första fem åren av sin anslutning till BBMRI-ERIC, träda ut ur BBMRI-ERIC genom skriftlig underrättelse till ordföranden av medlemsförsamlingen och till generaldirektören senast tre månader före godkännandet av nästa års budget.

5.   Generaldirektören får för medlemsförsamlingen föreslå uteslutning av en medlem som inte fullgör sina skyldigheter.

6.   Den första medlemsförteckningen anges i bilaga II och ska hållas uppdaterad på nätet genom det centrala verkställande förvaltningskontorets försorg.

7.   Observatörerna vid BBMRI-ERIC är medlemsstater, associerade länder och tredjeländer enligt definitionen i artikel 9.1 i ERIC-förordningen samt mellanstatliga organisationer som har ansökt om att bli observatörer.

8.   Observatörsstatus beviljas för en period om högst tre år, med förbehåll för att detta godkänns av medlemsförsamlingen i enlighet med artikel 11.8 c. Efter denna treårsperiod ska observatörerna antingen ansöka om medlemskap eller lämna BBMRI-ERIC, såvida inte medlemsförsamlingen beslutar något annat.

9.   Observatörer har rätt att

a)	utan rösträtt delta i debatterna i medlemsförsamlingen, och

b)	delta i en del av BBMRI-ERIC:s verksamhet som bedrivs som fastställts av medlemsförsamlingen.

10.   Den första medlemsförteckningen återfinns i bilaga II och ska hållas uppdaterad på nätet genom det centrala verkställande förvaltningskontorets försorg.

KAPITEL II

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 5

BBMRI-ERIC:s finansiella medel

1.   Den gemensamma driften av BBMRI-ERIC, inbegripet kostnaderna för generaldirektören, det centrala verkställande kontorets säte och gemensamma tjänster ska finansieras genom BBMRI-ERIC:s budget. Budgeten ska godkännas av medlemsförsamlingen genom antagande av arbetsprogrammet.

2.   BBMRI-ERIC:s budget skall bestå av följande:

a)	Finansiella bidrag från medlemmar och observatörer.

b)	Bidrag från värdlandet eller värdländerna för de gemensamma tjänsterna.

c)	Övriga inkomster.

3.   Alla inkomster som genereras inom ramen för BBMRI-ERIC:s verksamhet som tillkommer dess budget ska användas för att utveckla arbetsprogrammet enligt medlemsförsamlingens beslut.

4.   Medlemmar och observatörer ska bära sina egna kostnader för deltagande i BBMRI-ERIC:s möten.

5.   Varje medlem och observatör i BBMRI-ERIC ska bidra till BBMRI-ERIC:s budget. Om inte annat överenskommits av medlemsförsamlingen, ska bidragen lämnas i finansiell form.

6.   Bidragen från medlemmarna ska lämnas i enlighet med tabellen över medlemsbidrag som återfinns i bilaga III.

7.   Bidragen från medlemmarna ska uppgå till 30 procent av det fullständiga medlemsbidrag som fastställs i enlighet med tabellen över medlemsbidrag som återfinns i bilaga III.

8.   Bidragens omfattning enligt tabellen över medlemsbidrag som återfinns i bilaga III får ändras vid anslutning av en ny medlem eller observatör eller vid utträde eller uteslutning av en medlem eller observatör. Den nya skalan börjar gälla den 1 januari närmast påföljande budgetår.

9.   Medlemsförsamlingen beakta eventuella särskilda omständigheter som gäller en medlem eller observatör och anpassa vederbörandes bidrag i enlighet med detta.

10.   Om det sker i enlighet med arbetsprogrammet och de relevanta regler som godkänts av medlemsförsamlingen får medlemmarna delvis bidra in natura till den gemensamma BBMRI-ERIC-budgeten.

11.   BBMRI-ERIC har rätt att ta emot bidrag, särskilda bidrag till och utbetalningar från enskilda, offentliga eller privata organ för de syften som anges i dessa stadgar. Dessa måste godkännas av medlemsförsamlingen.

12.   De tillgångar som förvärvas av BBMRI-ERIC ska vara dess egendom. I fall av naturabidrag ska äganderättsfrågor fastställas i ett särskilt avtal som ska slutas mellan den berörda medlemmen eller observatören och BBMRI-ERIC enligt ett beslut av medlemsförsamlingen.

Artikel 6

Upphandling och skattebefrielse

1.   BBMRI-ERIC ska behandla upphandlingskandidater och anbudsgivare på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt, oavsett om de har sin bas i Europeiska unionen eller inte. BBMRI-ERIC:s upphandlingsstrategi ska följa principerna om öppenhet, icke-diskriminering och konkurrens. Interna regler om upphandlingsförfaranden och -kriterier ska antas av medlemsförsamlingen.

2.   Skattebefrielse, som grundar sig på artikel 143.1 g och artikel 151.1 b i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om det gemensamma systemet för mervärdesskatt (2) och artiklarna 50 och 51 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (3), ska begränsas till mervärdesskatter för varor och tjänster för forskning och utveckling vilka

a)	har en direkt koppling till förvaltningen av BBMRI-ERIC och dess tjänster,

b)	är nära knutna till programmets mål och den verksamhet som anges i artikel 3,

c)	gynnar hela vetenskapssamfundet,

d)	överstiger värdet 250 euro, och

e)	helt finansieras och upphandlas av BBMRI-ERIC.

3.   Enskilda medlemmars upphandling ska inte omfattas av dessa undantag. Inga ytterligare begränsningar är tillämpliga.

Artikel 7

Finansiella skyldigheter

1.   Medlemmarnas finansiella skyldigheter ska vara begränsade till deras respektive bidrag som anges i bilaga III.

2.   BBMRI-ERIC ska vidta lämpliga åtgärder för att beakta de risker som är förknippade med konsortiets konstruktion och drift och som inte omfattas i enlighet med punkt 1.

Artikel 8

Budgetprinciper, räkenskaper och revision

1.   BBMRI-ERIC:s alla intäkts- och utgiftsposter ska tas med i uppskattningarna för varje budgetår och ska visas i arbetsprogrammets budgetavsnitt. Budgetens inkomster och utgifter ska balansera varandra.

2.   Medlemmarna ska säkerställa att anslagen används i överensstämmelse med principerna om en sund ekonomisk förvaltning.

3.   Budgeten ska upprättas och genomföras och räkenskaperna ska läggas fram med beaktande av principen om insyn och öppenhet.

4.   BBMRI-ERIC ska bokföra alla intäkter och kostnader. Räkenskaperna ska åtföljas av en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen under budgetåret.

5.   BBMRI-ERIC ska omfattas av de redovisningsstandarder som fastställs i tillämplig lagstiftning i värdmedlemsstaten.

6.   BBMRI-ERIC:s budgetår är lika med kalenderåret.

7.   Medlemsförsamlingen ska utse externa revisorer att granska räkenskaperna. De externa revisorernas förordnande ska förlängas periodvis, i enlighet med de särskilda finansiella bestämmelser som godkänts av medlemsförsamlingen.

8.   De externa revisorerna ska genom medlemsförsamlingens finansutskott överlämna en rapport om årsredovisningen. Generaldirektören ska förse revisorerna med de nödvändiga upplysningar för att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

KAPITEL III

STYRNING OCH FÖRVALTNING

Artikel 9

Styrningsstruktur

BBMRI-ERIC:s styrningsstruktur ska omfatta följande organ:

a)	Medlemsförsamlingen.

b)	Finansutskottet.

c)	Generaldirektören och förvaltningskommittén.

d)	Styrelsen för vetenskaplig och etisk rådgivning.

Artikel 10

Medlemsförsamling

1.   Medlemsförsamlingen är det organ genom vilket medlemmarna fattar kollektiva beslut i frågor som rör BBMRI-ERIC. Besluten ska sedan genomföras av generaldirektören i samarbete med personalen vid det centrala verkställande förvaltningskontoret och i förvaltningskommittén.

2.   Medlemsförsamlingen ska inrättas vid medlemmarnas första möte efter inrättandet av BBMRI som ett ERIC-konsortium.

3.   Medlemsförsamlingen ska vara sammansatt av samtliga medlemmar av BBMRI-ERIC. Varje medlem ska företrädas av högst två ledamöter som officiellt har utsetts av den behöriga myndigheten. De får åtföljas av högst tre rådgivare som kan agera suppleanter till delegater. I utnämningsbrevet ska medlemmarna uppge namnet på den delegat som har rösträtt och ett representationsuppdrag.

4.   Högst två representanter med officiellt godkännande från respektive observatör får delta i medlemmarnas möten med observatörsstatus.

5.   Andra observatörer får närvara vid möten i medlemsförsamlingen i enlighet med den arbetsordning som antagits av medlemsförsamlingen.

6.   Medlemsförsamlingen ska

a)	anta det årliga arbetsprogrammet och budgeten, tillsammans med ett preliminärt arbetsprogram och en preliminär budget för de följande två åren,

b)	anta arbetsordningen, de finansiella reglerna och interna reglerna enligt artikel 11.8 a,

c)	anta alla regler, föreskrifter och strategier som är nödvändiga för en sund förvaltning av arbetsprogrammet, i synnerhet förfaranden för tillgång till biologiska resurser, uppgifter i biobanker och tjänster som utvecklats av BBMRI,

d)	definiera finansutskottets tilldelningar,

e)	utnämna och entlediga ordföranden och vice ordföranden,

f)	utnämna och entlediga finansutskottets ordförande och vice ordförande,

g)	utnämna och entlediga generaldirektören,

h)	godkänna anställningar och entlediganden av personal på andra höga tjänster enligt de interna bestämmelserna,

i)	tillsätta styrelsen för vetenskaplig och etisk rådgivning och andra kommittéer, styrelser eller sådana organ som exempelvis Forum för berörda parter och fastställa deras uppdrag och arbetsregler,

j)	tillhandahålla generaldirektören vägledning och stöd,

k)	godkänna årsrapporten, årsredovisning och rapporter från BBMRI-ERIC:s rådgivande utskott,

l)	behandla de frågor rörande BBMRI-ERIC eller driften därav som lämnats in av ledamöter,

m)	uppta medlemmar och avsluta deras medlemskap enligt artikel 11.8 b,

n)	uppta observatörer och avsluta deras medlemskap enligt artikel 11.8 c,

o)	anpassa skalorna i de finansiella bidragen enligt artikel 5.8,

p)	besluta om ändringar av stadgarna enligt artikel 11.7, och

q)	utföra övriga uppgifter som följer av dessa stadgar, inbegripet bilagor eller ändringar till den här förordningen.

Artikel 11

Medlemsförsamlingens beslutsfattande

1.   I denna artikel avses med närvarande ett möte öga-mot-öga, via telefon, videokonferens eller andra praktiska lösningar som fastställs i arbetsordningen.

2.   Beslutsförhet föreligger när följande villkor är uppfyllda:

a)	En majoritet av ledamöterna är närvarande, och dessa representerar 75 % av medlemmarnas årliga obligatoriska bidrag.

b)	För beslut som fattas enligt punkt 8 krävs närvaro av 75 % av medlemmarna och att dessa medlemmar representerar 75 % av medlemmarnas årliga obligatoriska bidrag.

c)	Bland de närvarande ledamöterna ska Europeiska unionens medlemsstater ha majoriteten av rösterna (4).

3.   Varje medlem ska ha en röst. En medlem som inte har fullgjort sina skyldigheter ska inte ha någon röst.

4.   Medlemsförsamlingen ska eftersträva att uppnå enighet i alla beslut.

5.   Om enighet inte kan uppnås, ska enkel majoritet bland de närvarande och röstande medlemmarna räcka till för att fatta ett beslut, om inte något annat uttryckligen anges i dessa stadgar eller i arbetsordningen.

6.   Vid lika röstetal ska majoriteten av de medlemmar som erlägger obligatoriska bidrag ha utslagsrösten.

7.   Beslut om att lägga fram ett förslag för kommissionen om stadgeändringar ska kräva ett enhälligt godkännande.

8.   Följande beslut kräver samtycke av minst 75 % av samtliga ledamöter som representerar minst 75 % av medlemmarnas årliga obligatoriska bidrag:

a)	Antagande och ändring av arbetsordningen, finansiella och interna regler.

b)	Godkännande av nya medlemmar.

c)	Godkännande av nya observatörer.

d)	Röster om medlemmar som inte fullgör sina skyldigheter, inbegripet men inte begränsat till uteslutning av medlemmar (de berörda medlemmarna utesluts från att rösta).

e)	Beslut om nedläggning av BBMRI-ERIC.

9.   Följande beslut kräver samtycke av minst 75 % av samtliga ledamöter som representerar minst 75 % av medlemmarnas årliga obligatoriska bidrag:

a)	Beslut om arbetsprogrammet och budgeten.

b)	Godkännande av årsrapporten och årsredovisningen.

c)	Anpassning av skalorna för de finansiella bidragen enligt artikel 5.8.

d)	Utnämning eller entledigande av generaldirektören.

e)	Beslut om likvidation av BBMRI-ERIC i fall av nedläggning av infrastrukturen.

10.   Ordföranden och vice ordföranden i medlemsförsamlingens finansutskott ska väljas bland medlemmarnas delegater, med minst 75 % av ledamöterna närvarande, för en period av ett år i taget som får förnyas två gånger. Vice ordföranden ska representera ordföranden om ordföranden är frånvarande eller arbetsoförmögen.

11.   Medlemsförsamlingen ska sammanträda minst en gång om året. På ordförandens begäran eller på begäran av en fjärdedel av medlemmarna kan församlingen också sammanträda till extra session.

Artikel 12

Finansutskottet

1.   Finansutskottet ska vara ett rådgivande och förberedande utskott inom medlemsförsamlingen som ska

a)	bistå medlemsförsamlingen och generaldirektören med rådgivning i frågor som rör förvaltning och förberedelse av budgeten för BBMRI-ERIC, dess utgifter och räkenskaper och dess framtida ekonomiska planering,

b)	bistå medlemsförsamlingen och generaldirektören med rådgivning om de ekonomiska konsekvenserna av de övriga BBMRI-ERIC-organens rekommendationer,

c)	på begäran ge råd om andra finansiella frågor som rör styrningen och förvaltningen av BBMRI-ERIC, och

d)	lägga fram ett förslag för medlemsförsamlingen om utnämning av externa revisorer.

2.   De externa revisorerna ska direkt och personligen rapportera till finansutskottet efter att ha översänt sina rapporter till generaldirektören.

3.   Finansutskottet ska verka i enlighet med den arbetsordning och de finansiella regler som antas av medlemsförsamlingen.

Artikel 13

Generaldirektören

1.   Generaldirektören ska utses av medlemsförsamlingen för en period om minst tre år, vilken kan förnyas. Generaldirektören kan entledigas enligt samma förfarande. Generaldirektören ska vara anställd av BBMRI-ERIC. Generaldirektören ska i utövandet av ledningsfunktionerna biträdas av anställda vid det centrala verkställande förvaltningskontoret och de gemensamma tjänsterna.

2.   Generaldirektören ska vara ansvarig inför medlemsförsamlingen för följande:

a)	En effektiv förvaltning av BBMRI-ERIC.

b)	Finanserna och personalförvaltningen vid BBMRI-ERIC.

c)	Säkerställa genomförandet av medlemsförsamlingens beslut.

3.   Generaldirektören ska

a)	ansvara för genomförandet av arbetsprogrammet, inbegripet inrättandet av gemensamma tjänster och budgetutgifter,

b)	förbereda dagordningen för medlemsförsamlingens möten och förbereda förhandlingarna i medlemsförsamlingen,

c)	senast tre månader före varje budgetårs början utarbeta och förelägga medlemsförsamlingen ett utkast till årligt arbetsprogram, inbegripet ett budgetförslag och förslag till bemanningsplan, tillsammans med ett preliminärt förslag till arbetsprogram och ett budgetförslag för de följande två åren,

d)	förse medlemsförsamlingen med en tekniskt konkret årsrapport om arbetsprogrammet, inbegripet räkenskaper, uppgifter som utförts, uppgifter som inte utförts samt eventuella lämpliga förklaringar,

e)	efter godkännande av medlemsförsamlingen sammanställa och lämna in all dokumentation som Europeiska kommissionen begär,

f)	samordna informationsutbytet mellan och verksamheten vid BBMRI-ERIC:s nationella respektive organisatoriska knutpunkter och gemensamma tjänster genom förvaltningskommittén och genom inrättande av sådana kommittéer som anses nödvändiga för förvaltningen av BBMRI-ERIC,

g)	anordna urvalsförfaranden för inrättande av gemensamma tjänster och alla frågor som kräver ett sådant förfarande enligt bilaga IV,

h)	efter samråd med de nationella delegaterna från medlemsstaten med gemensamma tjänster utse direktörerna för dessa gemensamma tjänster,

i)	organisera styrelsen för vetenskaplig och etisk rådgivning för utvärdering av de forskningsförslag som mottagits av det centrala verkställande förvaltningskontoret, och

j)	föreslå upptagande och uteslutning av medlemmar och observatörer till medlemsförsamlingen.

4.   Generaldirektören ska vara verkställande chef och rättslig företrädare för BBMRI-ERIC och vederbörande ska företräda BBMRI-ERIC i fall av tvist. Generaldirektören får till BBMRI-ERIC:s personal delegera befogenheter i enlighet med de riktlinjer och anvisningar som tillhandahålls av medlemsförsamlingen.

Artikel 14

Förvaltningskommitté

1.   Förvaltningskommittén ska inrättas av generaldirektören och bestå av samordnarna för nationella respektive organisatoriska knutpunkter och gemensamma tjänster.

2.   Förvaltningskommittén ska ledas av generaldirektören. Förvaltningskommittén ska bland sina medlemmar välja en vice ordförande att bistå generaldirektören med genomförandet av förvaltningsuppgifterna.

3.   Förvaltningskommittén ska ansvara för att

a)	bidra till och stödja generaldirektören i utvecklingen av utkastet till det årliga arbetsprogrammet och budgetförslag, tillsammans med ett preliminärt förslag till arbetsprogram och ett budgetförslag för de närmast följande två åren, och

b)	stödja generaldirektören i genomförandet av arbetsprogrammet och möjliggöra effektiv interaktion mellan BBMRI-ERIC och medlemmarnas partnerbiobanker.

Artikel 15

Gemensamma tjänster

1.   De gemensamma tjänsterna ska bestå av de delar av BBMRI-ERIC som tillhandahåller sakkunskap, tjänster och verktyg som är relevanta för att BBMRI-ERIC ska kunna fullgöra sina uppgifter och sin verksamhet i enlighet med vad som fastställs i arbetsprogrammet.

2.   De gemensamma tjänsterna ska vara inrättade inom ramen för BBMRI-ERIC och stå under generaldirektörens ansvar.

3.   De gemensamma tjänsterna ska ligga i länder som är medlemmar av BBMRI-ERIC. Urvalsförfarandet för att ta emot gemensamma tjänster ska följa de principer som fastställs i bilaga IV.

4.   Var och en av de gemensamma tjänsterna ska ledas av en direktör som utnämns av generaldirektören efter samråd med de nationella delegaterna i värdmedlemsstaten.

Artikel 16

Styrelsen för vetenskaplig och etisk rådgivning

1.   BBMRI-ERIC:s verksamhet ska med jämna mellanrum utvärderas av en oberoende styrelse för vetenskaplig och etisk rådgivning. Styrelsen ska även bistå medlemsförsamlingen med rådgivning i fråga om förslag från generaldirektören om genomförandet av arbetsprogrammet.

2.   Styrelsen ska bestå av framstående forskare eller experter som utsetts i egen rätt och inte som företrädare för sina respektive organisationer eller medlemmar.

3.   Medlemsförsamlingen ska utse styrelsemedlemmarna och fatta beslut om deras rotation och om styrelsens kompetensområde.

Artikel 17

Personal

1.   BBMRI-ERIC får anställa personal som ska tillsättas och entledigas av generaldirektören. Tillsättande och entledigande av höga tjänstemän enligt de interna reglerna ska godkännas av medlemsförsamlingen.

2.   Medlemsförsamlingen ska godkänna den tjänsteförteckning som utarbetas av direktören samtidigt som arbetsprogrammet antas.

3.   Urvalsförfarandet för sökande till tjänster inom BBMRI-ERIC ska vara öppet och icke-diskriminerande samt respektera lika möjligheter.

Artikel 18

Tillgång till prover och data

1.   BBMRI-ERIC ska göra prover och data i databaser som har koppling till eller är utarbetade av partnerbiobanker till BBMRI-ERIC tillgängliga för forskare och forskningsinstitut enligt förfaranden och kriterier för tillgång som godkänts av medlemsförsamlingen. Tillgången ska ges på de villkor som ställts upp av de stickprovs- och datautlämnare som anslutit sina databaser till BBMRI-ERIC. Det bör inte uppfattas som om bestämmelserna i dessa stadgar syftar till att begränsa rätten för ägare av biobanker eller biomolekylära resurser som anslutits till BBMRI-ERIC att besluta om att ge tillgång till samtliga prover och data.

2.   BBMRI-ERIC ska ge tillgång till prover och tillhörande kliniska data utifrån det föreslagna projektets vetenskapliga spetsställning, vilken fastställs genom en oberoende fackgranskning och efter en etisk granskning av förslaget till forskningsprojekt.

3.   BBMRI-ERIC ska eftersträva garantier för att prov- och datakällan är tillräckligt erkänd samt begära att en sådan tillskrivning bibehålls i senare användning av prover och data.

Artikel 19

Immateriell äganderätt

1.   Det bör inte uppfattas som om bestämmelserna i dessa stadgar syftar till att förändra den intellektuella äganderättens och nyttodelningsavtalens tillämpningsområde och tillämpning som fastställts enligt tillämpliga lagar och andra förordningar hos medlemmarna och internationella avtal som de är parter i.

2.   BBMRI-ERIC kan kräva att lämplig immateriell äganderätt ska finnas inom tillämplig nationell och internationell jurisdiktion i fråga om verktyg, data, produkter eller andra resultat som utvecklats eller skapats av BBMRI-ERIC under genomförandet av arbetsprogrammet.

Artikel 20

Rapportering och kontroll

BBMRI-ERIC ska utarbeta en årsrapport som särskilt ska omfatta de vetenskapliga, operativa och finansiella aspekterna av dess verksamhet. Rapporten ska godkännas av medlemsförsamlingen och överlämnas till Europeiska kommissionen och berörda offentliga myndigheter inom sex månader efter utgången av det budgetår rapporten avser. Rapporten ska offentliggöras.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 21

Språkbestämmelser och arbetsspråk

1.   Samtliga versioner av dessa stadgar på Europeiska unionens officiella språk ska anses autentiska. Ingen språkversion ska ha företräde framför de andra.

2.   Om språkversioner inte tillhandahålls genom Europeiska unionens officiella tidning i samband med sådana ändringar av denna stadga som inte kräver ett kommissionsbeslut, ska BBMRI-ERIC tillhandahålla översättningar till EU-medlemmarnas officiella språk.

3.   BBMRI-ERIC:s arbetsspråk ska vara engelska.

Artikel 22

Arbetsordning

Medlemsförsamlingen ska vid sitt första möte anta arbetsordningen för BBMRI-ERIC i enlighet med det röstningsförfarande som fastställs i artikel 11.8 a. Arbetsordningen får ändras i enlighet med samma förfarande.

Artikel 23

Konsoliderad version av stadgarna

1.   Stadgarna ska hållas uppdaterade och vara offentligt tillgängliga på webbplatsen för ERIC och vid konsortiets stadgeenliga säte.

2.   Varje ändring av stadgarna ska vara tydligt markerad genom angivande av huruvida ändringen gäller en väsentlig eller icke väsentlig del av stadgarna i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 723/2009 och förfarandet för dess antagande.

Artikel 24

Likvidation av BBMRI-ERIC

1.   Medlemsförsamlingen får besluta om nedläggning av BBMRI-ERIC efter en omröstning enligt artikel 11.8 e.

2.   Oavsett vad medlemmarna kommer överens om i samband med upplösningen, ska värdmedlemsstaten ansvara för likvidationen.

3.   Medlemmarna ska fatta beslut om att överföra alla BBMRI-ERIC:s tillgodohavanden i form av inkomster och tillgångar till en eller flera offentliga eller andra icke-vinstdrivande juridiska personer på grundval av en omröstning enligt artikel 11.9 e.

Artikel 25

Tillämplig lag – Tvistlösning

1.   Inrättandet av BBMRI-ERIC och dess funktion ska ske enligt följande:

a)	Europeiska unionens lagstiftning, särskilt bestämmelserna i ERIC-förordningen och de beslut som avses i artiklarna 6.1 och 12.1 i nämnda förordning.

b)	Värdmedlemsstatens lagar i frågor som inte, eller delvis inte, regleras i akter som avses i led a.

c)	Stadgarna och genomförandereglerna (arbetsordningen samt finansiella och interna bestämmelser).

2.   Medlemmarna ska göra sitt yttersta för att i godo lösa alla tvister som kan uppstå rörande tolkningen eller tillämpningen av dessa stadgar.

3.   Europeiska unionens domstol ska vara behörig att avgöra tvister mellan medlemmarna vad avser BBMRIC-ERIC, mellan medlemmarna och BBMRIC-ERIC samt andra tvister i vilka Europeiska unionen är part.

4.   EU-lagstiftningen om behörig domstol ska tillämpas på tvister mellan BBMRI-ERIC och tredje parter. I fall som inte omfattas av EU-lagstiftningen ska den behöriga domstolen för lösningen av sådana tvister avgöras med stöd i värdmedlemsstatens lagstiftning.

---

(1)  Att antas av medlemsförsamlingen.

(2)  EUT L 347, 11.12.2006, s. 1.

(3)  EUT L 77, 23.3.2011, s. 1.

(4)  Om rådet antar ändringen av förordning (EG) nr 723/2009, artikel 9.3, i fråga om att möjliggöra deltagande av associerade länder i Eric-konsortier på samma villkor som EU:s medlemsstater, ska den från och med dagen då den ändring som innebär att villkor c) träder i kraft ha följande lydelse: ”Bland de närvarande medlemmarna ska medlemsstater i Europeiska unionen och associerade länder ha majoriteten av rösterna”.

BILAGA II

FÖRTECKNING ÖVER MEDLEMMAR OCH OBSERVATÖRER SAMT DE ORGAN SOM REPRESENTERAR DEM

Medlemmar	Representerande organ (t.ex. ministerier och forskningsråd)
Konungariket Belgien	Belgiska rådet för vetenskapspolitik (Belspo)
Republiken Tjeckien	Utbildningsministeriet (MŠMT)
Förbundsrepubliken Tyskland	Utbildnings- och forskningsministeriet (BMBF)
Republiken Estland	Utbildnings- och forskningsministeriet (MER EE)
Republiken Grekland	Atenska akademins biomedicinska forskningsfond (Brfaa)
Republiken Frankrike	Institutet för hälsa och medicinsk forskning (Inserm)
Republiken Italien	Nationella hälsoinstitutet (ISS)
Republiken Malta	Maltas universitet (UoM)
Konungariket Nederländerna	Nederländernas organisation för forskning och utveckling på hälsoområdet (ZonMw)
Republiken Österrike,	Ministeriet för vetenskap och forskning (BMWF)
Republiken Finland.	Utbildnings- och forskningsdepartementet
Konungariket Sverige	Vetenskapsrådet

Observatörer	Representerande organ (t.ex. ministerier och forskningsråd)
Norge	Forskningsrådet
Republiken Polen	Ministeriet för vetenskap och högre utbildning (MNiSW)
Schweiz	Schweiziska nationella vetenskapsstiftelsen (Snsf)
Turkiet	Dokuz eylül-universitetet i Izmir

BILAGA III

MEDLEMSAVGIFTSTABELL

1.	I denna bilaga fastställs mekanismen för beräkning av bidragen från medlemmar och observatörer. Det totala beloppet för bidrag från medlemmarna och observatörerna ska fastställas i det årliga arbetsprogrammet och budgeten.

2.	Medlemsavgiften ska bestå av ett fast bidrag och en rörlig del.

3.

Det fasta bidraget ska indelas i två kategorier: a) Medlemmar med färre än tre miljoner invånare eller som är internationella organisationer ska erlägga ett fast bidrag enligt den lägre kategorin. b) Medlemmar med 3 miljoner invånare eller fler ska erlägga ett fast bidrag enligt den högre kategorin.

4.	När dessa stadgar träder i kraft ska det fasta bidraget uppgå till a) 20 000 euro för medlemmar i den lägre kategorin, och b) 25 000 euro för medlemmar i den högre kategorin.

5.	Det fastställda bidraget för observatörer ska uppgå till 30 % av respektive kategori.

6.	Internationella organisationer ska erlägga en rörlig del som kommer att beslutas av medlemsförsamlingen från fall till fall.

7.

Det totala beloppet för den rörliga delen från medlemmarna och länderna med observatörsstatus bestäms genom att subtrahera det sammanlagda beloppet för fasta bidrag från medlemmar eller observatörer och den rörliga delen från internationella organisationer från det totala beloppet för bidrag som lämnas av medlemmar och observatörer.

8.	Det totala beloppet för den rörliga delen fördelas mellan medlemsstaterna på grundval av deras andel av samtliga medlemsstaters totala BNP.

9.	Beräkningen av den rörliga delen av observatörstaterna grundar sig på 30 % av deras BNP.

10.

Ingen av medlemmarna ska betala mer än 25 % av det totala belopp som medlemmarnas och observatörernas bidrag uppgår till. Om bidraget från en medlem, enligt ovanstående medlemsavgiftsmodell, skulle överstiga denna nivå fördelas skillnaden sedan bland övriga medlemmar och länder med observatörsstatus i enlighet med deras procentuella BNP-nivåer.