14.11.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 303/10

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1143/2013

av den 13 november 2013

om ändring av förordning (EU) nr 1031/2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, särskilt för att förteckna en auktionsplattform som ska förordnas av Tyskland

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (1), särskilt artiklarna 3d.3 och 10.4, och

av följande skäl:

(1)

Medlemsstater som inte deltar i den gemensamma åtgärd som avses i artikel 26.1 och 26.2 i kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (2) får förordna en egen auktionsplattform för att auktionera ut sin andel av den volym utsläppsrätter som omfattas av kapitlen II och III i direktiv 2003/87/EG. I enlighet med artikel 30.5 tredje stycket i förordning (EU) nr 1031/2010 ska förordnandet av sådana auktionsplattformar villkoras av att den berörda auktionsplattformen förtecknas i bilaga III till den förordningen.

(2)	Tyskland har i enlighet med artikel 30.4 i förordning (EU) nr 1031/2010 underrättat kommissionen om sitt beslut att inte delta i den gemensamma åtgärden enligt artikel 26.1 och 26.2 i den förordningen utan i stället förordna en egen auktionsplattform.

(3)	Den 15 mars 2013 underrättade Tyskland kommissionen om sin avsikt att förordna European Energy Exchange AG (nedan kallad EEX) som auktionsplattform enligt artikel 30.1 i förordning (EU) nr 1031/2010.

(4)

Den 20 mars 2013 lade Tyskland fram underrättelsen för den kommitté för klimatförändringar som inrättats genom artikel 9 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet (3).

(5)

För att säkerställa att det föreslagna förordnandet av EEX som auktionsplattform enligt artikel 30.1 i förordning (EU) nr 1031/2010 är förenligt med kraven i den förordningen och överensstämmer med de mål som anges i artikel 10.4 i direktiv 2003/87/EG är det nödvändigt att ålägga EEX ett antal villkor och skyldigheter.

(6)

I enlighet med artikel 35.3 b i förordning (EU) nr 1031/2010 ska en förordnad auktionsplattform ge obegränsat, rättvist och lika tillträde till auktionerna för små och medelstora företag och tillträde till auktionerna för små utsläppare. För att säkerställa detta bör EEX förse sådana små och medelstora företag och små utsläppare med öppen, heltäckande och aktuell information om möjligheterna till tillträde till auktioner som genomförs av EEX för Tyskland, inbegripet alla nödvändiga praktiska anvisningar om hur man bäst utnyttjar sådana möjligheter. Sådan information bör vara tillgänglig för allmänheten på EEX:s webbplats. Dessutom bör EEX rapportera till den auktionsövervakare som ska förordnas i enlighet med artikel 24.2 i förordning (EU) nr 1031/2010 om den täckning som har uppnåtts, även den geografiska täckningen, och ta största möjliga hänsyn till auktionsövervakarens rekommendationer i detta hänseende för att säkerställa att dess skyldigheter enligt artikel 35.3 a och b i den förordningen fullgörs.

(7)

I enlighet med artikel 35.3 e i förordning (EU) nr 1031/2010 ska medlemsstaterna när de förordnar en auktionsplattform ta hänsyn till i vilken omfattning kandidaterna kan undvika snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden inklusive koldioxidmarknaden. I synnerhet bör en auktionsplattform inte kunna använda avtalet om förordnande för att öka sin övriga verksamhets konkurrenskraft, exempelvis den andrahandsmarknad som den organiserar. En auktionsplattform bör ge budgivare möjlighet att delta som budgivare i auktionerna utan att behöva bli medlemmar i eller deltagare på den andrahandsmarknad som organiseras av auktionsplattformen, av någon annan handelsplats som drivs av denna eller av en tredje part.

(8)

Enligt artikel 35.3 h i förordning (EU) nr 1031/2010 ska medlemsstaterna när de förordnar en auktionsplattform ta hänsyn till i vilken omfattning kandidaterna har tillräckliga bestämmelser om att en auktionsplattform måste lämna över alla materiella och immateriella tillgångar som krävs för en efterföljande auktionsplattforms genomförande av auktionerna. Sådana bestämmelser bör fastställas entydigt och i god tid i en exitstrategi som bör granskas av auktionsövervakaren. Alla auktionsplattformar, inte bara EEX som förordnas av Tyskland, bör fastställa en sådan exitstrategi och ta största möjliga hänsyn till auktionsövervakarens yttrande om denna.

(9)	Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts bör bestämmelserna i förordning (EU) nr 1031/2010 avseende upphandlingsförfaranden för förordnande av auktionsplattformar och auktionsövervakare och avseende genomförandet av auktionerna ändras.

(10)	Eftersom utsläppsrätterna måste levereras inom fem dagar efter auktionen och eftersom utsläppsrätterna själva kan överlåtas, behöver auktionsprodukten inte vara överlåtbar.

(11)

Vid vissa tillfällen måste auktionsplattformen samråda med auktionsövervakaren. Svar på sådana samråd medför ett ansvar och en ansvarighet för auktionsövervakaren. För att mildra sådant ansvar och sådan ansvarighet, särskilt i brådskande fall, bör den auktionsplattform som begär samråd tillåtas att genomföra den planerade åtgärden redan innan den har mottagit ett yttrande från auktionsövervakaren. Skyldigheten för auktionsplattformen att i största möjliga utsträckning beakta auktionsövervakarens yttrande, om ett sådant har avgetts, bör dock fortfarande gälla.

(12)

Fastställandet av auktionskalendrar bör också ses över. För det första är det varken praktiskt eller nödvändigt att fastställa auktionskalendrarna så tidigt som i februari och mars föregående år. För det andra bör de volymer som auktioneras ut i augusti vara hälften så stora som de volymer som auktioneras ut de övriga månaderna, vilket kan uppnås genom att man håller färre auktioner och att man auktionerar ut mindre volymer. För det tredje fastställs i artikel 3d i direktiv 2003/87/EG volymerna och medlemsstaternas andelar av de luftfartsutsläpp som ska auktioneras ut. Bestämmelsen i förordning (EU) nr 1031/2010 om den årliga volym av luftfartsutsläpp som ska auktioneras ut bör ta hänsyn till de osäkerheter som är kopplade till vissa av de underliggande faktorer som bestämmer dessa volymer och andelar. Med hänsyn till att resultaten av internationella förhandlingar är osäkra är det berättigat med en större flexibilitet när det gäller fördelningen av den volym luftfartsutsläpp som ska auktioneras ut under ett visst kalenderår. För det fjärde bör utsläppsrätterna spridas över fler än de kommande fyra planerade auktionerna i fall där flera på varandra följande auktioner ställs in. Slutligen bör det införas bestämmelser om auktionskalendern för auktioner som hålls av den gemensamma auktionsplattformen för en medlemsstat som har beslutat att inte ansluta sig till den gemensamma åtgärden men som måste använda den gemensamma auktionsplattformen i avvaktan på att en egen auktionsplattform förordnas. Dessa bestämmelser bör återspegla bestämmelsen om de auktionskalendrar som ska fastställas av auktionsplattformar som förordnas av sådana medlemsstater.

(13)

Tillträdet till auktionerna bör inte förutsätta medlemskap i eller deltagande på den andrahandsmarknad som organiseras av auktionsplattformen eller någon annan handelsplats som drivs av auktionsplattformen eller av en tredje part. Detta krav bör gälla alla auktionsplattformar, inte bara de som utses av medlemsstater som inte deltar i den gemensamma åtgärden för upphandling av gemensamma auktionsplattformar.

(14)

En auktionsplattform får erbjuda ett eller flera alternativa sätt att få tillträde till auktionerna om det huvudsakliga sättet att få tillträde är otillgängligt av någon anledning, under förutsättning att dessa alternativa sätt är säkra och tillförlitliga och deras användning inte leder till någon diskriminering mellan budgivare. För att undanröja alla tvivel bör det klargöras att medlemsstaterna får kräva att en auktionsplattform erbjuder sådana alternativa metoder.

(15)

Ett förbud för medlemsstaterna mot att röja insiderinformation till personer som arbetar för en auktionsförrättare kan vara opraktiskt att genomföra och kan leda till att det arbete som utförs av den förordnade auktionsförrättaren eller personer som arbetar för denne blir mindre effektivt. Auktionsförrättare har endast en begränsad roll vid genomförandet av auktioner och det finns en rad åtgärder för att begränsa riskerna för insiderhandel, inbegripet åtgärder som är inriktade på situationer där auktionsförrättaren eller personer som arbetar för denne skulle ha tillgång till insiderinformation. I detta sammanhang är det oproportionerligt med ett totalförbud. Medlemsstaterna bör emellertid vara ansvariga för att se till att en förordnad auktionsförrättare har inrättat lämpliga åtgärder för att förhindra insiderhandel innan de röjer sådan insiderinformation.

(16)

Anmälan från en medlemsstat som inte deltar i den gemensamma åtgärden för upphandling av gemensamma auktionsplattformar rörande den auktionsplattform som denna medlemsstat avser att förordna kan inte innehålla hela auktionskalendern, men den bör innehålla den information som behövs för att samordna auktionskalendrarna i ett senare skede.

(17)	Vid översynen av förordning (EU) nr 1031/2010 bör man dra nytta av auktionsövervakarens rapport om de auktioner som hålls under 2014, vilken kan beräknas lämnas i början av året därpå.

(18)

Förordning (EU) nr 1031/2010 föreskriver att en auktionsplattform måste vara en reglerad marknad. För att kunna dra nytta av relevant erfarenhet och sakkunskap och minska riskerna vid genomförandet av auktionerna är det lämpligt att klargöra att det bör vara en reglerad marknad vars operatör organiserar en marknad för utsläppsrätter eller utsläppsrättsderivat.

(19)	Eftersom auktionsövervakaren kan betalas ur auktionsintäkterna kan en auktionsplattform vilja agera som betalningsagent för auktionsövervakarens kostnader.

(20)

Ett selektivt upphandlingsförfarande för att förordna auktionsövervakaren har inte lett till något kontrakt, eftersom inga kandidater har lämnat in någon begäran om att delta i denna gemensamma upphandling. Vid ett nytt förfarande kommer man att behöva lösa komplexa frågor som t.ex. val av anbudsförfarande, kontraktets form och den exakta beskrivningen av uppdraget, vilket tar tid. Avsaknaden av en auktionsövervakare medför dock inte en så stor risk för genomförandet av auktionerna att de bör avbrytas till dess att en övervakare har förordnats.

(21)	En auktionsplattform får tillåta att ansökningar om tillstånd att lägga bud lämnas in på elektronisk väg men den bör också tillåtas att kräva att de ges in i pappersform.

(22)

Om den auktionsplattform som förordnats av en medlemsstat som inte deltar i den gemensamma åtgärden för upphandling av gemensamma auktionsplattformar inte kan hålla auktionerna bör den berörda medlemsstaten vända sig till den gemensamma auktionsplattformen för att auktionera ut sin andel av den volym utsläppsrätter som ska auktioneras ut. Det bör klargöras att arrangemangen mellan den gemensamma auktionsplattformen och de auktionsförrättare som har förordnats av dessa medlemsstater måste finnas innan en sådan auktionering på en gemensam auktionsplattform kan äga rum, men de behöver inte inrättas tidigare.

(23)	Alla auktionsplattformar bör fastställa en exitstrategi och samråda med auktionsövervakaren om denna. Denna skyldighet bör inte endast gälla auktionsplattformar som förordnats av medlemsstater som inte deltar i den gemensamma åtgärden för att förordna gemensamma auktionsplattformar.

(24)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för klimatförändringar.

(25)	Avtalet mellan Tyskland och EEX i dess egenskap av fristående auktionsplattform under en övergångsperiod löper ut i december 2013. För att se till att EEX auktioner fortsätter att genomföras på ett förutsägbart sätt och i rätt tid bör denna förordning träda i kraft skyndsamt.

(26)	Förordning (EU) nr 1031/2010 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) nr 1031/2010 ska ändras på följande sätt:

1.	I artikel 4 ska punkt 1 ersättas med följande: ”1. Utsläppsrätter ska erbjudas till försäljning på en auktionsplattform genom standardiserade elektroniska kontrakt (auktionsprodukter).”

I artikel 7 ska punkterna 7 och 8 ersättas med följande:

”7. Innan en auktion inleds ska auktionsplattformen fastställa metoden för tillämpning av punkt 6, efter att ha samrått med auktionsövervakaren, om en sådan har förordnats, och efter att ha meddelat de behöriga nationella myndigheter som avses i artikel 56.

Mellan två budgivningsperioder på samma auktionsplattform får den berörda auktionsplattformen ändra metoden. Den ska utan dröjsmål meddela auktionsövervakaren, om en sådan har förordnats, och de behöriga nationella myndigheter som avses i artikel 56 om detta.

Den berörda auktionsplattformen ska i största möjliga utsträckning beakta auktionsövervakarens yttrande, om ett sådant har avgetts.

8. Om en eller flera på varandra följande auktioner ställs in i enlighet med punkt 5 eller 6 ska den sammanlagda volymen av utsläppsrätter från dessa auktioner fördelas jämnt över de följande auktioner som är planerade för samma auktionsplattform.

När det gäller utsläppsrätter som omfattas av kapitel III i direktiv 2003/87/EG ska det antal auktioner över vilka den sammanlagda volymen auktioneras ut vara fyra gånger så stort som det antal auktioner som ställts in.

När det gäller utsläppsrätter som omfattas av kapitel II i direktiv 2003/87/EG ska det antal auktioner över vilka den sammanlagda volymen auktioneras ut vara två gånger så stort som det antal auktioner som ställts in.”

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Under särskilda omständigheter får en auktionsplattform, efter att ha samrått med auktionsövervakaren, om en sådan har förordnats, ändra tidpunkten för en budgivningsperiod genom att meddela alla som kan komma att påverkas. Den berörda auktionsplattformen ska i största möjliga utsträckning beakta auktionsövervakarens yttrande, om ett sådant har avgetts.”

Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Den volym utsläppsrätter som omfattas av kapitel III i direktiv 2003/87/EG som ska auktioneras ut av den auktionsplattform som har förordnats i enlighet med artikel 26.1 eller 26.2, ska fördelas jämnt över de auktioner som ska hållas ett visst år, med det undantaget att de volymer som auktioneras ut i augusti varje år ska vara hälften så stora som de volymer som auktioneras ut vid auktioner som hålls under årets övriga månader.

Den volym utsläppsrätter som omfattas av kapitel II i direktiv 2003/87/EG som ska auktioneras ut av den auktionsplattform som har förordnats i enlighet med artikel 26.1 eller 26.2, ska i princip fördelas jämnt över de auktioner som ska hållas ett visst år, med det undantaget att de volymer som auktioneras ut i augusti varje år ska vara hälften så stora som de volymer som auktioneras ut vid auktioner som hålls under årets övriga månader.”

Artikel 9 ska ersättas med följande:

”Artikel 9

Omständigheter som förhindrar att auktioner genomförs

Utan att det påverkar tillämpningen av de regler som avses i artikel 58 i tillämpliga fall får en auktionsplattform ställa in en auktion om ett korrekt genomförande av denna auktion störs eller sannolikt kommer att störas. Om en eller flera på varandra följande auktioner ställs in ska den sammanlagda volymen av utsläppsrätter från dessa auktioner fördelas jämnt över de följande auktioner som är planerade för samma auktionsplattform.

När det gäller utsläppsrätter som omfattas av kapitel III i direktiv 2003/87/EG måste det antal auktioner över vilka den sammanlagda volymen ska auktioneras ut vara fyra gånger så stort som det antal på varandra följande auktioner som ställts in.

När det gäller utsläppsrätter som omfattas av kapitel II i direktiv 2003/87/EG måste det antal auktioner över vilka den sammanlagda volymen ska auktioneras ut vara två gånger så stort som det antal på varandra följande auktioner som ställts in.”

Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. De auktionsplattformar som har förordnats enligt artikel 26.1 eller 26.2 i denna förordning ska fastställa och offentliggöra budgivningsperioder, enskilda volymer och auktionsdatum, samt auktionsprodukt, betalnings- och leveransdatum för de utsläppsrätter som omfattas av kapitel III i direktiv 2003/87/EG och som ska auktioneras ut i enskilda auktioner varje kalenderår, senast den 30 september föregående år, eller så snart därefter det är praktiskt möjligt, efter att ha samrått med kommissionen och fått kommissionens yttrande. De berörda auktionsplattformarna ska i största möjliga utsträckning beakta kommissionens yttrande.”

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Kalendern för enskilda auktioner för utsläppsrätter som omfattas av kapitel III i direktiv 2003/87/EG som genomförs av en annan auktionsplattform än de auktionsplattformar som har förordnats enligt artikel 26.1 eller 26.2 i denna förordning ska fastställas och offentliggöras i enlighet med artikel 32 i denna förordning.

Artikel 32 ska också tillämpas på de auktioner som hålls i enlighet med artikel 30.7 andra stycket av den auktionsplattform som förordnats enligt artikel 26.1 eller 26.2.”

Artikel 12 ska ersättas med följande:

”Artikel 12

Årliga volymer av auktionerade utsläppsrätter som omfattas av kapitel II i direktiv 2003/87/EG

1. Den volym utsläppsrätter som omfattas av kapitel II i direktiv 2003/87/EG som ska auktioneras ut varje år ska vara 15 % av den förväntade volymen av de utsläppsrätter som är i omlopp det aktuella året. Om den auktionerade volymen ett visst år är större eller mindre än 15 % av den volym som faktiskt satts i omlopp det året, ska den volym som ska auktioneras ut nästföljande år korrigera denna skillnad. Eventuella utsläppsrätter som återstår att auktioneras ut efter det sista året av en handelsperiod ska auktioneras ut under de första fyra månaderna nästföljande år.

Den volym utsläppsrätter som ska auktioneras ut under det sista året av varje handelsperiod ska fastställas med hänsyn till kvarstående utsläppsrätter i den särskilda reserv som avses i artikel 3f i direktiv 2003/87/EG.

2. För varje kalenderår under en viss handelsperiod ska varje medlemsstats andel av utsläppsrätter som omfattas av kapitel II i direktiv 2003/87/EG som ska auktioneras ut fastställas i enlighet med artikel 3d.3 i det direktivet.”

Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:

”2. Från och med 2013 ska de auktionsplattformar som har förordnats enligt artikel 26.1 eller 26.2 i denna förordning i princip fastställa och offentliggöra budgivningsperioder, enskilda volymer och auktionsdatum, samt auktionsprodukt, betalnings- och leveransdatum för de utsläppsrätter som omfattas av kapitel II i direktiv 2003/87/EG och som ska auktioneras ut i enskilda auktioner varje kalenderår, senast den 30 september föregående år, eller så snart därefter det är praktiskt möjligt, efter att ha samrått med kommissionen och fått kommissionens yttrande. De berörda auktionsplattformarna ska i största möjliga utsträckning beakta kommissionens yttrande.”

b)	I punkt 4 ska följande stycke läggas till: ”Artikel 32 ska också tillämpas på de auktioner som hålls i enlighet med artikel 30.7 andra stycket av den auktionsplattform som förordnats i enlighet med artikel 26.1 eller 26.2.”

Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

a)	Följande punkt ska införas som punkt 1a: ”1a. Tillträdet till auktionerna ska inte förutsätta medlemskap i eller deltagande på den andrahandsmarknad som organiseras av auktionsplattformen eller någon annan handelsplats som drivs av auktionsplattformen eller av en tredje part.”

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. En auktionsplattform får erbjuda ett eller flera alternativa sätt att få tillträde till auktionerna om det huvudsakliga sättet att få tillträde är otillgängligt av någon anledning, under förutsättning att dessa alternativa sätt är säkra och tillförlitliga och deras användning inte leder till någon diskriminering mellan budgivare.”

I artikel 18.1 ska led a ersättas med följande:

”a)

En verksamhetsutövare eller en luftfartygsoperatör som har ett verksamhetsutövardepåkonto eller en luftfartygsoperatör som har ett depåkonto, och lägger bud för egen räkning, inbegripet moderföretag, dotterföretag eller anknutna företag som ingår i samma grupp av företag som verksamhetsutövaren eller luftfartygsoperatören.”

10.

I artikel 20 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. En ansökan om tillstånd att lägga bud enligt punkt 1 ska göras genom att ett ifyllt ansökningsformulär ges in till auktionsplattformen. Ansökningsformuläret och tillgången till det via internet ska tillhandahållas och upprätthållas av den berörda auktionsplattformen.”

11.

Artikel 22 ska ändras på följande sätt:

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. För medlemsstater som inte deltar i de gemensamma åtgärder som avses i artikel 26.1 och 26.2 ska auktionsförrättaren förordnas av den förordnande medlemsstaten för att ingå och genomföra de nödvändiga arrangemangen med de auktionsplattformar som förordnats i enlighet med artikel 26.1 och 26.2, inklusive alla eventuella clearingsystem och avvecklingssystem som är kopplade till dem, för att möjliggöra för auktionsförrättaren att auktionera ut utsläppsrätter för den förordnande medlemsstatens räkning på ömsesidigt överenskomna villkor, i enlighet med artikel 30.7 andra stycket och artikel 30.8 första stycket.”

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Medlemsstaterna ska avstå från att röja insiderinformation för personer som arbetar för auktionsförrättaren, utom i fall då en person som arbetar för eller agerar för medlemsstatens räkning röjer sådan information på grundval av behovsenlig behörighet som ett normalt led i fullgörande av tjänst, verksamhet eller åligganden och den berörda medlemsstaten är övertygad om att auktionsförrättaren har inrättat lämpliga åtgärder för att förhindra insiderhandel, i den mening som avses i artikel 3.28 eller som är förbjuden enligt artikel 38, som utförs av en person som arbetar för auktionsförrättaren, utöver de åtgärder som avses i artikel 42.1 och 42.2.”

12.

I artikel 24.1 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Om auktionsövervakaren till följd av force majeure helt eller delvis hindras från att utöva sina uppgifter för en viss auktion får den berörda auktionsplattformen besluta att hålla den auktionen förutsatt att den vidtar lämpliga åtgärder för att själv kunna garantera adekvat övervakning av auktionen. Detta ska också gälla fram till den tidpunkt då den första auktionsövervakare som förordnas i enlighet med punkt 2 börjar övervaka de berörda auktionerna i enlighet med de närmare villkor som fastställs i avtalet om förordnande.”

13.	I artikel 25 ska punkt 6 ersättas med följande: ”6. Auktionsövervakaren ska avge yttranden i enlighet med artiklarna 7.7, 8.3, 27.3 och 31.1 och i enlighet med bilaga III. Yttrandena ska avges inom en rimlig tid.”

14.

I artikel 27 ska följande punkt läggas till som punkt 3:

”3. Inom tre månader från dagen för dess förordnande ska auktionsplattformen ge in sin detaljerade exitstrategi till kommissionen som kommer att samråda med auktionsövervakaren om denna. Inom två månader från dagen för mottagandet av auktionsövervakarens yttrande i enlighet med artikel 25.6 ska auktionsplattformen se över, och vid behov ändra, sin exitstrategi och därvid ta största hänsyn till yttrandet.”

15.

I artikel 30.6 ska led c ersättas med följande:

”c)

Auktionsprodukten och all annan information som kommissionen behöver för att avgöra om den planerade auktionskalendern är förenlig med befintliga eller planerade auktionskalendrar för de auktionsplattformar som har förordnats enligt artikel 26.1 eller 26.2 och med andra auktionskalendrar som föreslagits av andra medlemsstater som inte deltar i den gemensamma åtgärd som anges i artikel 26 utan väljer att förordna sina egna auktionsplattformar.”

16.

I artikel 31 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. En auktionsplattform som förordnas enligt artikel 30.1 ska fullgöra samma uppgifter som den auktionsplattform som förordnas enligt artikel 26.1, i enlighet med vad som anges i artikel 27.

En auktionsplattform som förordnas enligt artikel 30.1 ska emellertid vara undantagen från bestämmelserna i artikel 27.1 c och ska ge in den exitstrategi som avses i artikel 27.3 till den förordnande medlemsstaten som ska samråda med auktionsövervakaren om denna.”

17.

I artikel 32.4 ska första stycket ersättas med följande:

”4. De auktionsplattformar som har förordnats enligt artikel 30.1 eller 30.2 i denna förordning ska fastställa och offentliggöra budgivningsperioder, enskilda volymer och auktionsdatum, samt auktionsprodukt, betalnings- och leveransdatum för de utsläppsrätter som omfattas av kapitlen II och III i direktiv 2003/87/EG som ska auktioneras ut i enskilda auktioner varje år, senast den 31 oktober året innan eller så snart därefter det är praktiskt möjligt. De berörda auktionsplattformarna ska inte göra sina fastställanden och offentliggöranden innan de auktionsplattformar som förordnats enligt artikel 26.1 eller 26.2 i denna förordning gör sina fastställanden och offentliggöranden enligt artiklarna 11.1 och 13.1 i denna förordning, utom i fall ingen sådan auktionsplattform ännu har förordnats. De berörda auktionsplattformarna ska inte göra sina fastställanden och offentliggöranden innan de har samrått med kommissionen och fått dennas yttrande. De berörda auktionsplattformarna ska i största möjliga utsträckning beakta kommissionens yttrande.”

18.	I artikel 33 ska första stycket ersättas med följande: ”Efter det att auktionsövervakaren har lämnat den konsoliderade årsrapporten om de auktioner som hållits 2014 ska kommissionen se över de arrangemang som anges i denna förordning, inklusive hanteringen av alla auktionsprocesser.”

19.	I artikel 35 ska punkt 1 ersättas med följande: ”1. Auktioner ska endast genomföras på en auktionsplattform som auktoriserats som en reglerad marknad vars operatör organiserar en marknad för utsläppsrätter eller utsläppsrättsderivat.”

20.

I artikel 44 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. En auktionsplattform, inklusive det eller de clearingsystem eller avvecklingssystem som är kopplade till den, ska överföra de betalningar som görs av budgivarna eller eventuella senare rättsinnehavare till följd av auktionering av utsläppsrätter som omfattas av kapitlen II och III i direktiv 2003/87/EG till de auktionsförrättare som auktionerade ut utsläppsrätterna i fråga, med undantag för eventuella belopp för vilka den ombeds att agera som betalningsagent för auktionsövervakarens räkning.”

21.	Bilaga III ska ändras i enlighet med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 november 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

(2) EUT L 302, 18.11.2010, s. 1.

(3) EUT L 49, 19.2.2004, s. 1.

BILAGA

Tabellen i bilaga III till förordning (EU) nr 1031/2010 ska ändras på följande sätt:

I del 1 ska följande rad införas efter raden för namnet på den auktionsplattform som förordnas av Tyskland:

”Rättslig grund

Artikel 30.2”

I del 2 ska följande rad införas efter raden för namnet på den auktionsplattform som förordnas av Förenade kungariket:

”Rättslig grund

Artikel 30.1”

Följande del ska läggas till som del 3:

”Auktionsplattformar som förordnas av Tyskland

Auktionsplattform

European Energy Exchange AG (EEX)

Rättslig grund

Artikel 30.1

Förordnandetid

Från och med tidigast den 15 november 2013 till och med senast den 14 november 2018, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 30.5 andra stycket.

Villkor

Tillträdet till auktionerna ska inte förutsätta medlemskap i eller deltagande på den andrahandsmarknad som organiseras av EEX eller någon annan handelsplats som drivs av EEX eller tredje part.

Skyldigheter

Inom två månader från den 15 november 2013 ska EEX överlämna sin exitstrategi till Tyskland för samråd med auktionsövervakaren. Exitstrategin ska inte påverka EEX:s skyldigheter enligt det avtal med kommissionen och medlemsstaterna som ingåtts i enlighet med artikel 26 och de rättigheter som kommissionen och dessa medlemsstater har enligt det avtalet.

EEX ska på sin webbplats upprätta och upprätthålla en uttömmande och uppdaterad förteckning över medlemmar med tillstånd att lägga bud som har licens att lägga bud för små och medelstora företags och små utsläppares räkning tillsammans med lättförståelig praktisk vägledning med information till små och medelstora företag och små utsläppare om vilka åtgärder de behöver vidta för att få tillträde till auktionerna via sådana medlemmar.

Inom sex månader efter det att auktionerna inletts eller två månader från det att auktionsövervakaren förordnats, beroende på vilket som inträffar senast, ska EEX rapportera till auktionsövervakaren om den täckning som har uppnåtts, även avseende geografisk täckning, och ta största möjliga hänsyn till auktionsövervakarens rekommendationer i detta avseende för att säkerställa att dess skyldigheter enligt artikel 35.3 a och b fullgörs.

4.	Tyskland ska underrätta kommissionen om alla väsentliga förändringar av de relevanta avtalsförhållandena med EEX som anmälts till kommissionen den 15 mars 2013 och som meddelats kommittén för klimatförändringar den 20 mars 2013.”

14.11.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 303/17

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1144/2013

av den 13 november 2013

om införande av en beteckning i registret över garanterade traditionella specialiteter (Tepertős pogácsa [GTS])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)	Genom förordning (EU) nr 1151/2012 upphävs och ersätts förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (2).

(2)	I enlighet med artikel 8.2 i förordning (EG) nr 509/2006 har Ungerns ansökan om registrering av beteckningen ”Tepertős pogácsa” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (3).

(3)	Tyskland och Österrike har inkommit med invändningar till kommissionen i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 509/2006. I enlighet med punkt 3 i samma artikel har kommissionen granskat invändningarna och konstaterat att de kan tas upp till prövning.

(4)	Ungern har meddelat att man nått en överenskommelse med Tyskland och Österrike.

(5)	I förhållande till Tyskland innebär överenskommelsen att ansökan om registrering ändras genom att kvalitetsvillkoren för mjölet stryks (BL55 och BL80).

(6)

Österrike har godtagit Ungerns åtagande om att ansökan om registrering endast avser den ungerska beteckningen ”Tepertős pogácsa” som garanterad traditionell specialitet och att ansökan om registrering av denna inte får negativa konsekvenser för produkter med namnet ”Grammelpogatsche” eller för produktionen av produkter som saluförs under namnet ”Grammelpogatsche”.

(7)	Mot bakgrund av detta kan beteckningen ”Tepertős pogácsa” tas upp i företeckningen över garanterade traditionella specialiteter. Därmed bör produktspecifikationen ändras i enlighet med detta och offentliggöras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den beteckning som anges i bilaga I till denna förordning ska föras in i registret.

Artikel 2

Den aktualiserade produktspecifikationen finns i bilaga II till denna förordning

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 november 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2) EUT L 93, 31.3.2006, s. 1.

(3) EUT C 180, 21.6.2012, s. 16.

BILAGA I

Jordbruksprodukter och livsmedel som anges i punkt II i bilaga I till förordning (EU) nr 1151/2012:

Klass 2.3 Konfektyr, matbröd, kaffebröd, kakor, skorpor och andra bakverk

UNGERN

Tepertős pogácsa (GTS)

BILAGA II

1. Produktspecifikation

1.1 Benämning som ska registreras

”Tepertős pogácsa”

När produkten släpps ut på marknaden får den märkas med följande angivelse: ”magyar hagyományok szerint előállított” (tillverkad i enlighet med ungerska traditioner). Angivelsen ska översättas till övriga officiella språk.

1.2 Ange om benämningen

	i sig har en särart,
☒	uttrycker särarten hos jordbruksprodukten eller livsmedlet.

Adjektivet ”tepertős” i benämningen beskriver den ”tepertő” (knaprigt fläsk), dvs. de rester som blir kvar efter stekning av fett fläsk. De hackas och utgör i form av en kräm den karakteristiska huvudingrediensen i det runda, välsmakande bakverket.

1.3 Ange om registrering med förbehåll önskas enligt artikel 13.2 i förordning (EG) 509/2006

	Registrering av benämningen med förbehåll.
☒	Registrering av benämningen utan förbehåll.

1.4 Produkttyp

Klass 2.3 –

Konfektyr, matbröd, kaffebröd, kakor, skorpor och andra bakverk.

1.5 Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som benämningen under punkt 3.1 avser

”Tepertős pogácsa” är ett runt, cylinderformat, välsmakande bakverk som kryddas med salt och peppar, med en diameter på 3–5 cm och en vikt på 25–50 g. Det har en mjuk konsistens och innehåller hackat knaprigt fläsk och grisfett och jäses med jäst. Texturen kan vara mör eller flagig (wienerdegsstruktur). Ytan är rödbrun och skårad i rutor. Undersidan är slät och rödbrun. Det innehåller jämnt fördelade bitar av knaprigt fläsk. Den möra varianten kan brytas i bitar, medan den flagiga varianten har lös struktur i flera lager. Smaken präglas av den stekta knapriga fläsksvålen och är angenämt salt och milt pepprig. Fettinnehållet är 20–30 % av torrsubstansens vikt, och produkten innehåller knaprigt fläsk i en mängd motsvarande 25–40 % av mjölets vikt. Minst 60 % av fettet kommer från den knapriga fläsksvålen.

Organoleptiska egenskaper

	Mör ”Tepertős pogácsa”	Flagig ”Tepertős pogácsa”
Utseende	Rund, jämnt cylindrisk.	Rund och cylindrisk, kan ”luta” något.
Skorpa	Ovansidan är glänsande, rödbrun och tätt skårad i rutor. Sidan är sandfärgad och matt och undersidan rödbrun och matt.
Inre struktur	Mör, men inte smulig textur. Bitarna av knaprigt fläsk är jämnt fördelade och lätt brunaktiga.	Wienerdegsstruktur, lagren kan separeras och de lätt brunaktiga bitarna av knaprigt fläsk är synliga i lagren.
Smak	Präglad av det knapriga fläskköttet, angenämt salt och milt pepprig.
Arom	Präglad av det knapriga fläskköttet och grisfettet, pepprig.

Fysiska och kemiska egenskaper

Fettinnehåll: fettinnehållet i den färdiga produkten är 20–30 % av torrsubstansens vikt (m/m).

Saltinnehåll: saltinnehållet i produkten är 4,0 % av torrsubstansens vikt (m/m).

1.6 Beskrivning av produktionsmetoden för den jordbruksprodukt eller det livsmedel för vilken benämningen i 3.1 är tillämplig

Råvaror:

—

Till krämen med knaprigt fläsk:

—	Knaprigt fläsk utan skinn: 70–75 % av krämen, resterna som återstår efter stekning av fett fläsk med lite eller inget kött.

—	Ister 25–30 % av krämen, det fett som återstår efter stekning av fett fläsk med lite eller inget kött.

—	Beredning av degen: vetemjöl eller speltmjöl, ägg, äggula, mjölk, jäst, vitt vin eller ättika, syrad grädde, salt och peppar.

Det är förbjudet att använda livsmedelstillsatser (t.ex. bakpulver eller konserveringsmedel) vid framställning av ”Tepertős pogácsa”.

Produktionsmetod:

Beroende på produktionsmetoden kan ”Tepertős pogácsa” vara av den flagiga eller den möra varianten.

Tillverkning av MÖR ”TEPERTŐS POGÁCSA”

Steg I: beredning av krämen med knaprigt fläsk

Det färska knapriga fläskköttet utan skinn plattas ut med en brödkavel tills inga stora eller grova bitar finns kvar och de stekta bitarna fördelas jämnt i krämen. Den knapriga fläsksvålen får hackas i en hackmaskin som ska vara inställd på det finaste läget.

Krämen och grisfettet blandas med en träslev eller elvisp. Ett viktigt krav är att varken tillsatser, konserveringsmedel, gåsfett, vegetabiliskt fett eller margarin får användas vid beredningen av krämen, utan bara färsk knaprigt fläsk utan skinn. Endast färskt knaprigt fett fläsk utan skinn får användas.

Industriellt framställd kräm med knaprigt fläsk ska också uppfylla kraven.

Steg II: beredning av degen

Varje kilo vetemjöl rörs med 250–400 gram kräm med knaprigt fläsk till en jämn blandning. En viktig förutsättning för den möra texturen är att krämen täcker mjölpartiklarna. Alla ingredienser, dvs. mjöl blandat med krämen med knaprigt fläsk, 5 % jäst som aktiverats i mjölk per kilo mjöl, ett ägg, en äggula, 0,02 % vitt vin eller ättika, 2,5 % salt, 0,001 % malen peppar och tillräckligt mycket syrad grädde för att få en relativt hård deg, knådas ihop. Knådningen fortsätter till dess att degen går ihop. Den möra texturen uppnås inte om degen knådas för länge.

På grund av produktens höga fettinnehåll görs degen av kalla ingredienser och ska vila på en sval plats tills degens inre temperatur är 26 °C. Produktens beskaffenhet innebär att degen också kan läggas i kylskåp vid 5–8 °C i minst tre timmar.

Den jästa och kylda degen kavlas ut fingertjockt och ovansidan skåras med täta vinkelräta och djupa linjer. Detta kan göras med knivar som satts ihop med ett avstånd på 3 mm sinsemellan. Bullarna skärs ut med en bullform som är 3–6 cm i diameter. De ska ha jämn och i möjligaste mån cylindrisk form. Den slutliga formen åstadkoms genom att degen rullas med handflatan. Så många bullar som behövs för att fylla bakplåten placeras nära varandra på bakbordet och penslas med uppvispat ägg med hjälp av en pensel, utan att ägget får rinna ner längs cylindrarnas sidor. När ägget har torkat på ytan placeras bullarna på plåten med jämna avstånd. De överblivna bitarna kan knådas ihop högst två gånger med minsta möjliga kontakt och kan, när degen fått vila, användas senare.

Bullarna får jäsa i 50–55 minuter och gräddas därefter i 220–240 °C i 12–15 minuter. Sedan är de klara.

Bullarna säljs utan förpackning (i lösvikt) eller förpackade.

Tillverkning av FLAGIG ”TEPERTŐS POGÁCSA”

Steg I: beredning av krämen med knaprigt fläsk

Krämen med knaprigt fläsk bereds på ungefär samma sätt som för den möra varianten, med den enda skillnaden att man utöver fett och knaprigt fläsk utan skinn tillsätter salt (1,5 % av mjölets vikt) och finmalen peppar (0,001 % av mjölets vikt). Salt tillsätts alltså i detta skede. Om den saltmängd som krävs för att ge bullarna den karakteristiskt salta smaken tillsattes först vid beredningen av degen skulle degen nämligen lösas upp, och wienerdegsstrukturen skulle inte åstadkommas.

I detta fall tillsätts 50 %, dvs. hälften, av den fettmängd som ska användas vid beredningen av krämen med knaprigt fläsk till krämen, och den andra hälften till degen.

Steg II: beredning av degen

Den så kallade grunddegen bereds med det fett som tagits undan vid beredningen av krämen, salt (omkring 1 % av mjölets vikt), 5 % jäst som aktiverats i mjölk per kilo mjöl, 0,02 % vitt vin eller ättika, eventuellt ett ägg, en äggula och tillräckligt mycket syrad grädde för att få en hård, medelelastisk deg som lätt kan kavlas ut.

För denna variant är det viktigt att ingredienserna och krämen med knaprigt fläsk håller låg temperatur, så att krämen kan separera deglagren vid vikningen. Fettet mellan de tunt utkavlade kalla deglagren smälter vid gräddningen och hindrar deglagren från att klibba ihop. Samtidigt övergår vattnet i degen och fettet i ånga och skjuter isär lagren så att produkten kan delas i lager efter gräddningen.

Wienerdegsstrukturen kan åstadkommas på två sätt.

Krämen med knaprigt fläsk breds ut jämnt på den tunt utkavlade degen, som sedan rullas ihop från ena änden. Rullen får vila i 15–30 minuter och kavlas därefter ut på nytt och rullas ihop i 90 graders vinkel mot den första rullningen. Om denna rotation inte görs kommer bullarna att luta vid gräddningen.

b)	Den färdiga grunddegen kavlas ut tunt och blandningen med knaprigt fläsk breds ut på ovansidan lika många gånger som degen viks. I detta fall rullas degen inte ihop utan viks i stället (minst tre gånger).

Före den sista utkavlingen får degen vila i minst 15 minuter och kavlas sedan ut fingertjockt (1–2 cm). Ovansidan skåras tätt med vinkelräta linjer och bullarna skärs ut med en form som är 3–6 cm i diameter. Så många bullar som behövs för att fylla bakplåten placeras nära varandra på bakbordet och penslas med uppvispat ägg med hjälp av en pensel, utan att ägget får rinna ner längs cylindrarnas sidor.

När ägget har torkat på ytan placeras bullarna på plåten med jämna avstånd. De får sedan jäsa i 40–45 minuter och gräddas därefter i 220–240 °C i 8–10 minuter. Sedan är de klara.

Bullarna säljs utan förpackning (i lösvikt) eller förpackade.

1.7 Särart hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

De unika egenskaperna hos ”Tepertős pogácsa” säkras genom

—	huvudingredienserna knaprigt fläsk och grisfett,

—	den särskilda degberedningsmetoden,

—	fysiska, kemiska och organoleptiska egenskaper.

Huvudingrediensen knaprigt fläsk ger produkten dess särskilda egenskaper

De typiska egenskaperna hos ”Tepertős pogácsa” säkras av det knapriga fläsk som återstår efter stekning av fett fläsk som innehåller lite eller inget kött. Det knapriga fläskköttet innehåller 12–13 % protein och 82–84 % fett; 60 % av produktens fettinnehåll kommer från fläsket.

Den särskilda degberedningsmetoden

Vid sidan av den möra degen möjliggör användningen av knaprigt fläsk tillverkning av en särskild deg med wienerdegstextur. Det höga fettinnehållet kräver beredning av en kall deg som håller 24–26 °C.

Fysiska, kemiska och organoleptiska egenskaper

Tack vare fettinnehållet på 20–30 % som åstadkoms genom användning av knaprigt fläsk och fett har ”Tepertős pogácsa” högre näringsvärde, torkar långsammare och har längre hållbarhet än produkter i samma kategori.

1.8 Jordbruksproduktens eller livsmedlets traditionella karaktär

Ordet ”pogácsa” (bullar) började användas omkring 1395 och avsåg från början en platt brödkaka som gräddades i aska och kol. I ungerska folksagor kallades den ”hamuban sült pogácsa” (brödkakor gräddade i aska). Fram till 1700-talet åt man dessa platta brödkakor som bröd. Dagens mindre, cylindriska, utskurna variant blev populär i Ungern under senmedeltiden. Det var det populäraste bakverket i det ungerska lantköket och gjordes i flera varianter. Dess popularitet har aldrig avtagit sedan dess.

Två omständigheter möjliggjorde utvecklingen av ”Tepertős pogácsa”: det blev vanligt att steka fett från bacon och knaprigt fläsk blev vardagsmat. Enligt en beskrivning av en adelsfamilj på mellannivå på 1770-talet blev det från 1700-talet vanligt i adelsmäns hushåll att steka bacon och göra knaprigt fläsk. Detta stöds av uppgifter i adelsfamiljers egendomsförteckningar, som visar att fett- eller istertunnor började förekomma på den stora ungerska slätten från 1700-talet. (Cegléd 1850–1900. Ceglédi Kossuth Múzeum kiadása (publikation från museet Cegléd Kossuth) Cegléd, 1988, s. 28, 30 Szűcs.) Traditionen att steka fett och användningen av grisfett som daglig föda hos bönder och vid beredning av griskött hos gemene man började antagligen sprida sig från (mitten av) 1800-talet, eftersom fett- eller istertunnor fanns med i bonderegistren i området mellan Donau och Tisza redan på 1850-talet.

Enligt muntliga etnografiska uppgifter från tiden runt sekelskiftet 1900 användes fläsksvål vid tvålframställning i bondehushåll i området kring centrala Tisza, och konsumtionen ökade successivt. Efter grisslakten bakades ofta bullar med färska små bitar av knaprigt fläsk utan skinn. I en etnografisk översikt över 1930-talet nämns bullar gjorda av ojäst och jäst deg, smaksatta med bl.a. knaprigt fläsk (Bátky Zs.: Táplálkozás (Föda) i A magyarság néprajza (Etnografi över ungrarna), Budapest, 1933, s. 100). Det står alltså klart att det i början av 1900-talet blev vanligt att tillsätta knaprigt fläsk till jäst deg.

”Tepertős pogácsa” spelar än i dag en viktig roll i daglig matlagning. Den serveras som en andra rätt tillsammans med soppor som utgör huvudrätt (gulasch, bönsoppa) och serveras till gäster vid möten och konferenser. Den är också populär i hushållen, särskilt vid familjehögtider (bröllop, dop) och helger som jul och påsk. Dessutom serveras den ofta som ett välsmakande tilltugg till vin inom lantgårdsturismen. (Hagyományok Ízek Régiók, (Traditioner Smaker Regioner, Vol. I), s. 145–147.)

Dess anseende bekräftas i ett antal kokböcker från 1880-talet fram till våra dagar. Dobos C. József: Magyar-Franczia szakácskönyv (Ungersk-fransk kokbok), s. 784–785, 1881; Rozsnyai Károly: Legújabb nagy házi cukrászat (Våra senaste fina konditorivaror), s. 350, 1905; Kincses Váncza receptkönyv (Kincses Váncza receptbok), s. 21, 1920; Az Új idők második receptkönyve (Nya tidens andra receptbok), s. 182, 1934; Hajdú Ernőné: Jaj, mit főzzek (Vad ska jag laga?), s. 73, 1941; Rudnay János: A magyar cukrászat remekei (Mästerliga ungerska konditorivaror), s. 89, 1973.

1.9 Minimikrav och kontrollförfaranden som gäller för särarten

Särskilda egenskaper

Minimikrav

Kontrollmetod och kontrollfrekvens Frekvens

Fettinnehåll

—	20–30 % av torrsubstansens vikt

—	endast grisfett får användas

Enligt produktbeskrivningen i punkt 3.5, i ett laboratorium var sjätte månad

Knaprigt fläsk (kräm)

—	användning av knaprigt fläsk

—	användning av knaprigt fläsk utan skinn

På grundval av produktdokumentation eller produktblad, dokumentation per parti

Ingredienser

—	enligt produktbeskrivningen i punkt 3.6 (knaprigt fläsk, grisfett, vetemjöl, ägg, äggula, mjölk, jäst, vitt vin eller ättika, syrad grädde, salt och peppar).

På grundval av produktdokumentation eller produktblad, dokumentation per parti

Produktens organoleptiska egenskaper (innehåll, smak och arom)

—	mör eller flagig wienerdegstextur

—	smak och arom präglad av det knapriga fläsket samt milt pepprig

Organoleptiskt test varje skift

2. Myndigheter eller organ som kontrollerar efterlevnaden av produktspecifikationen

2.1 Namn och adress

Namn: Mezőgazdasági Szakigazgatási Hivatal Központ, Élelmiszer- és Takarmánybiztonsági Igazgatóság (Centrala jordbruksförvaltningsmyndigheten, direktoratet för livsmedels- och fodersäkerhet)

Adress:

1095 Budapest, Mester u. 81

Tfn: 456-30-10

Fax: —

E-post: oevi@oai.hu

☒ Offentlig

 Privat

2.2 Myndighetens eller organets särskilda uppgifter

Kontrollmyndigheten undersöker om produkten uppfyller de krav som anges i produktspecifikationen.

14.11.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 303/26

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 12 november 2013

om övervakning och rapportering av antimikrobiell resistens hos zoonotiska och kommensala bakterier

[delgivet med nr C(2013) 7145]

(Text av betydelse för EES)

(2013/652/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG av den 17 november 2003 om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG (1), särskilt artikel 7.3 och artikel 9.1 fjärde stycket, och

av följande skäl:

(1)	Enligt direktiv 2003/99/EG ska medlemsstaterna se till att det vid övervakning samlas in jämförbara data om förekomsten av antimikrobiell resistens hos zoonotiska smittämnen och även hos andra ämnen om dessa utgör ett hot mot folkhälsan.

(2)	Enligt direktiv 2003/99/EG ska medlemsstaterna också inom sitt respektive territorium bedöma trender för och källor till antimikrobiell resistens och varje år översända en rapport till kommissionen som bygger på data som samlats in i enlighet med det direktivet.

(3)

I sitt meddelande av den 15 november 2011 till Europaparlamentet och rådet – Handlingsplan mot antimikrobiell resistens (2) – föreslår kommissionen att man inför en femårig handlingsplan för att bekämpa antimikrobiell resistens med utgångspunkt i tolv nyckelåtgärder, bl.a. förstärkta system för övervakning av antimikrobiell resistens.

(4)

I rådets slutsatser av den 22 juni 2012 om antimikrobiell resistens och dess inverkan på hälsovårdssektorn och veterinärsektorn – ett samlat hälsoperspektiv (3) uppmanas kommissionen att följa upp sitt meddelande av den 15 november 2011 med konkreta initiativ för att genomföra de tolv åtgärder som anges i meddelandet, och att samarbeta nära med Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) för att effektivisera bedömningen och uppföljningen av förekomsten av antimikrobiell resistens hos människor, hos djur och i livsmedel inom unionen.

(5)

Europaparlamentet antog under sitt plenarsammanträde den 11 december 2012 ett betänkande om den mikrobiella utmaningen – allt större hot från antimikrobiell resistens (4). I rapporten välkomnar Europaparlamentet kommissionens femåriga handlingsplan för att bekämpa antimikrobiell resistens och anser att de åtgärder som rekommenderas i den bör genomföras så snabbt som möjligt. Europaparlamentet uppmanar särskilt kommissionen och medlemsstaterna att eftersträva ökat samarbete och större samordning när det gäller tidig upptäckt av, varning för och samordnade insatser mot antimikrobiell resistens hos patogena bakterier hos människor, djur och fiskar samt i livsmedel för att kontinuerligt övervaka omfattningen och utvecklingen av antimikrobiell resistens.

(6)

Under FAO/WHO:s gemensamma program för livsmedelsstandarder antog Codex Alimentarius-kommissionen under sitt trettiofjärde expertmöte i Genève riktlinjerna för riskanalys av livsmedelsburen antimikrobiell resistens (5) som lyfter fram antimikrobiell resistens som ett viktigt globalt problem för folkhälsan och för livsmedelssäkerheten. Användningen av antimikrobiella medel på livsmedelsproducerande djur och grödor är en potentiellt viktig riskfaktor för selektion och spridning av resistenta mikroorganismer och resistensfaktorer från djur och livsmedelsgrödor till människor via intag av livsmedel.

(7)

Slutsatsen i Codex-riktlinjerna är bland annat att man genom program för övervakning av förekomsten av livsmedelsburen antimikrobiell resistens får tillgång till information som är användbar för samtliga steg i riskanalysen av antimikrobiell resistens. De metoder som övervakningsprogrammen baseras på bör i möjligaste mån vara internationellt harmoniserade. För att kunna säkerställa att data är jämförbara är det av avgörande betydelse att det används standardiserade och validerade metoder för resistensbestämning och harmoniserade tolkningskriterier.

(8)

I kapitel 6.7 Harmonisation of National Antimicrobial Resistance Surveillance and Monitoring Programmes i OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code (6) framhålls behovet av bevakning och övervakning av antimikrobiell resistens för att bedöma och fastställa trender för och källor till antimikrobiell resistens hos bakterier, påvisa uppkomsten av nya resistensmekanismer, tillhandahålla de data som behövs för att genomföra riskanalyser som är relevanta för människors och djurs hälsa, ta fram underlag för politiska rekommendationer för djurs och människors hälsa samt tillhandahålla information för utvärdering av förskrivningspraxis och för rekommendationer för återhållsam användning av antimikrobiella medel.

(9)

Den 9 juli 2008 antog Efsa ett vetenskapligt yttrande om livsmedelsburen antimikrobiell resistens som en biologisk fara (7). Den 28 oktober 2009 publicerade ECDC, Efsa, EMA och kommissionens vetenskapliga kommitté för nya och nyligen identifierade hälsorisker (SCENIHR) ett gemensamt vetenskapligt yttrande om antimikrobiell resistens som var inriktat på infektioner som överförs till människor från djur och livsmedel (zoonoser) (8). Den 5 mars 2009 antog Efsa ett vetenskapligt yttrande om bedömningen av vilken betydelse meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) har för folkhälsan (9). Den 7 juli 2011 antog Efsa ett vetenskapligt yttrande om folkhälsoriskerna med bakteriestammar som producerar Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) och/eller AmpC-betalaktamaser (AmpC) i livsmedel och livsmedelsproducerande djur (10). Den 3 oktober 2011 antog EFSA en teknisk rapport om Efsas strategier för riskbedömning avseende antimikrobiell resistens, med tonvikt på kommensala mikroorganismer (11). Den viktigaste slutsatsen av alla dessa yttranden och rapporter är att det på grund av det faktum att antimikrobiell resistens utgör ett allt större folkhälsoproblem är nödvändigt att använda harmoniserade metoder och epidemiologiska brytpunkter för att kunna säkerställa att data är jämförbara över tiden på medlemsstatsnivå, och för att underlätta jämförelsen av förekomsten av antimikrobiell resistens mellan medlemsstaterna.

(10)

Den 14 juni 2012 offentliggjorde Efsa en vetenskaplig rapport om tekniska specifikationer för harmoniserad övervakning och rapportering av antimikrobiell resistens hos Salmonella, Campylobacter och de kommensala indikatorbakterierna Escherichia coli och Enterococcus spp. som överförs via livsmedel (12). Den 5 oktober 2012 offentliggjorde Efsa en vetenskaplig rapport om tekniska specifikationer för harmoniserad övervakning och rapportering av antimikrobiell resistens hos meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i livsmedelsproducerande djur och i livsmedel (13). Dessa vetenskapliga rapporter rekommenderar närmare bestämmelser för harmoniserad övervakning och rapportering av förekomsten av resistenta mikroorganismer i livsmedelsproducerande djur och i livsmedel, särskilt avseende de mikroorganismer som ska omfattas, ursprunget för isolaten av mikroorganismer, antalet isolat som ska testas, de testmetoder som ska användas för resistensbestämning, den särskilda övervakningen av MRSA och ESBL- eller AmpC-producerande bakterier samt insamling och rapportering av data. ECDC:s medverkan i detta arbete kommer att säkerställa en jämförelse mellan data från sektorn för livsmedelsproducerande djur och livsmedel och data från humansektorn.

(11)

När det ska fastställas vilka kombinationer av bakteriearter, arter av livsmedelsproducerande djur samt livsmedelsprodukter som den harmoniserade övervakningen och rapporteringen av antimikrobiell resistens ska omfatta är det i enlighet med slutsatserna i dessa rapporter och yttranden viktigt att prioritera de som är mest relevanta ur ett folkhälsoperspektiv. För att minimera bördan bör övervakningen i största möjliga utsträckning baseras på biologiska prover eller isolat som samlas in inom ramen för redan inrättade nationella kontrollprogram.

(12)

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 (14) ska medlemsstaterna införa nationella kontrollprogram som bland annat omfattar provtagning för testning av Salmonella spp. i olika led i livsmedelskedjan. I kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 (15) fastställs mikrobiologiska kriterier för vissa mikroorganismer samt bestämmelser som livsmedelsföretagen ska följa. Den behöriga myndigheten ska i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (16) särskilt säkerställa att livsmedelsföretagare följer de bestämmelser och kriterier som fastställs i förordning (EG) nr 2073/2005. Övervakningen av antimikrobiell resistens hos Salmonella spp. bör fokuseras på isolat som erhålls från de nationella kontrollprogrammen och från den undersökning och kontroll av efterlevnaden som fastställts av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 1 i förordning (EG) nr 2073/2005.

(13)

I kommissionens beslut 2007/407/EG (17) fastställs tillämpningsföreskrifter för den övervakning av antimikrobiell resistens som medlemsstaterna ska genomföra och som ska omfatta Salmonella spp. i höns, kalkoner och slaktsvin under perioden 2007–2012. Man bör fortsätta att genomföra sådan harmoniserad övervakning för att följa utvecklingen av trender och den bör utvidgas till att omfatta även antimikrobiell resistens hos andra patogener och kommensaler i överensstämmelse med den roll som dessa mikroorganismer enligt de vetenskapliga yttrandena spelar för den övergripande risken för antimikrobiell resistens och det växande folkhälsoproblem som detta utgör. Övervakning och rapportering i enlighet med artiklarna 7 och 9 i direktiv 2003/99/EG bör därför ske i överensstämmelse med bestämmelser om och tekniska krav på harmoniserad övervakning och rapportering av antimikrobiell resistens som tar fasta på rekommendationerna i Efsas rapporter.

(14)	För att säkerställa unionslagstiftningens tydlighet bör beslut 2007/407/EG upphöra att gälla.

(15)	För att göra det möjligt för medlemsstaterna att lägga upp sin verksamhet och att underlätta planeringen av den övervakning och rapportering som föreskrivs i detta beslut bör detta beslut tillämpas från och med den 1 januari 2014.

(16)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. I detta beslut fastställs närmare bestämmelser för den harmoniserade övervakning och rapportering av antimikrobiell resistens som medlemsstaterna ska genomföra i enlighet med artiklarna 7.3 och 9.1 i direktiv 2003/99/EG och bilagorna II B och IV till det direktivet.

Denna övervakning och rapportering ska omfatta följande bakterier som erhålls från prover från vissa populationer av livsmedelsproducerande djur och vissa livsmedel:

a)	Salmonella spp.

b)	Campylobacter jejuni och Campylobacter coli (nedan kallade C. jejuni och C. coli).

c)	Den kommensala indikatorbakterien Escherichia coli (nedan kallad E. coli).

d)	De kommensala indikatorbakterierna Enterococcus faecalis och Enterococcus faecium (nedan kallade E. faecalis och E. faecium).

2. I detta beslut fastställs särskilda krav för den harmoniserade övervakningen och rapporteringen av Salmonella spp. och E. coli som producerar följande enzymer i vissa populationer av livsmedelsproducerande djur och vissa livsmedel:

a)	Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL).

b)	AmpC-betalaktamaser (AmpC).

c)	Karbapenemaser.

Artikel 2

Provtagningsram och insamling av isolat i medlemsstaterna

1. Medlemsstaterna ska se till att provtagningen för övervakningen av antimikrobiell resistens sker i enlighet med de tekniska kraven i del A i bilagan.

2. Medlemsstaterna ska samla in representativa isolat av följande bakterier i enlighet med de tekniska kraven i del A i bilagan:

a)	Salmonella spp.

b)	C. jejuni.

c)	Den kommensala indikatorbakterien E. coli.

d)	ESBL- eller AmpC- eller karbapenemas-producerande Salmonella spp. och E. coli.

3. Medlemsstaterna får samla in representativa isolat av följande bakterier under förutsättning att detta sker i enlighet med de tekniska kraven i del A i bilagan:

C. coli.

b)	De kommensala indikatorbakterierna E. faecalis och E. faecium.

Artikel 3

Isolat av Salmonella spp. som erhållits av livsmedelsföretagare

Om det lägsta antalet isolat av Salmonella spp. som den behöriga myndigheten samlar in under officiell kontroll i enlighet med del A punkt 1 a i bilagan på grund av låg förekomst av bakterier eller ett litet antal epidemiologiska enheter i en medlemsstat inte är tillräckligt för att uppnå det minsta föreskrivna antalet isolat för resistensbestämning, får den behöriga myndigheten använda isolat som erhållits av livsmedelsföretagare under förutsättning att dessa har erhållit isolaten i enlighet med följande:

a)	De nationella kontrollprogram som föreskrivs i artikel 5 i förordning (EG) nr 2160/2003.

b)	De processhygienkriterier som fastställs i kapitel 2 punkterna 2.1.3, 2.1.4 och 2.1.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 2073/2005.

Artikel 4

Analyser i nationella referenslaboratorier

1. De nationella referenslaboratorierna för antimikrobiell resistens ska genomföra följande analyser:

a)	Resistensbestämning av isolaten enligt del A punkterna 2 och 3 i bilagan.

b)	Särskild övervakning av ESBL- eller AmpC- eller karbapenemas-producerande Salmonella spp. och E. coli enligt del A punkt 4 i bilagan.

2. Den behöriga myndigheten får i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 882/2004 utse andra laboratorier än det nationella referenslaboratoriet för antimikrobiell resistens att genomföra den analys som avses i punkt 1.

Artikel 5

Bedömning och rapportering

Medlemsstaterna ska bedöma resultaten av den övervakning av antimikrobiell resistens som avses i artiklarna 2 och 3 och ta med denna bedömning i den rapport om trender för och källor till zoonoser, zoonotiska smittämnen och antimikrobiell resistens som föreskrivs i artikel 9.1 i direktiv 2003/99/EG.

Artikel 6

Offentliggörande och sekretess

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ska i enlighet med artikel 9.2 i direktiv 2003/99/EG offentliggöra nationella isolatbaserade kvantitativa resistensdata och de rapporterade resultaten av analyserna enligt artikel 4.

Artikel 7

Upphävande

Beslut 2007/407/EG ska upphöra att gälla.

Artikel 8

Tillämpning

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Artikel 9

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 12 november 2013.

På kommissionens vägnar

Tonio BORG

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 325, 12.12.2003, s. 31.

(2) KOM(2011) 748 slutlig.

(3) EUT C 211, 18.7.2012, s. 2.

(4) EUT C 77 E, 15.3.2013, s. 20.

(5) CAC/GL 77-2011.

(6) http://www.oie.int

(7) EFSA Journal, nr 765, s. 1–87, 2008.

(8) EFSA Journal, vol. 7(2009):11, artikelnr 1372.

(9) EFSA Journal, nr 993, s. 1–73, 2009.

(10) EFSA Journal, vol. 9(2011):8, artikelnr 2322.

(11) EFSA Journal, vol. 9(2011):10, artikelnr 196.

(12) EFSA Journal, vol. 10(2012):6, artikelnr 2742.

(13) EFSA Journal, vol. 10(2012):10, artikelnr 2897.

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen (EUT L 325, 12.12.2003, s. 1).

(15) Kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel (EUT L 338, 22.12.2005, s. 1).

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1).

(17) Kommissionens beslut 2007/407/EG av den 12 juni 2007 om harmoniserad övervakning av antimikrobiell resistens hos salmonella i fjäderfä och svin (EUT L 153, 14.6.2007, s. 26).

BILAGA

TEKNISKA KRAV

DEL A

PROVTAGNINGSRAM OCH ANALYS

1. Isolatens ursprung

Medlemsstaterna ska samla in representativa isolat för övervakning av antimikrobiell resistens från åtminstone samtliga följande djurpopulationer och livsmedelskategorier:

Salmonella spp.-isolat från

i)	varje population av värphöns, slaktkycklingar och slaktkalkoner som provtas inom ramen för de nationella kontrollprogram som införts i enlighet med artikel 5.1 i förordning (EG) nr 2160/2003,

ii)	slaktkroppar av både slaktkycklingar och slaktkalkoner som provtas för undersökning och kontroll av överensstämmelse i enlighet med kapitel 2 punkt 2.1.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 2073/2005,

iii)	slaktkroppar av slaktsvin som provtas för undersökning och kontroll av överensstämmelse i enlighet med kapitel 2 punkt 2.1.4 i bilaga I till förordning (EG) nr 2073/2005,

iv)	slaktkroppar av nötkreatur som är yngre än ett år, om produktionen av kött av dessa nötkreatur i medlemsstaten är högre än 10 000 ton slaktat kött per år, som provtas för undersökning och kontroll av överensstämmelse i enlighet med kapitel 2 punkt 2.1.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 2073/2005.

b)	C. jejuni-isolat från blindtarmsprover som samlats in vid slakt från slaktkycklingar och från slaktkalkoner, om produktionen av kalkonkött i medlemsstaten är högre än 10 000 ton slaktat kött per år.

Isolat av den kommensala indikatorbakterien E. coli från

i)	blindtarmsprover som samlats in vid slakt från slaktkycklingar och från slaktkalkoner, om produktionen av kalkonkött i medlemsstaten är högre än 10 000 ton slaktat kött per år,

ii)	blindtarmsprover som samlats in vid slakt från slaktsvin och nötkreatur som är yngre än ett år, om produktionen av kött från dessa nötkreatur i medlemsstaten är högre än 10 000 ton slaktat kött per år.

ESBL- eller AmpC- eller karbapenemas-producerande E. coli från

i)	blindtarmsprover som samlats in vid slakt från slaktkycklingar och från slaktkalkoner, om produktionen av kalkonkött i medlemsstaten är högre än 10 000 ton slaktat kött per år,

ii)	blindtarmsprover som samlats in vid slakt från slaktsvin och nötkreatur som är yngre än ett år, om produktionen av kött från dessa nötkreatur i medlemsstaten är högre än 10 000 ton slaktat kött per år,

iii)	prover av färskt kött från slaktkycklingar, griskött och nötkött som samlats in i detaljhandelsledet.

När en medlemsstat beslutar att testa C. coli i enlighet med artikel 2.3 a, isolat från

i)	blindtarmsprover som samlats in vid slakt från slaktkycklingar,

ii)	blindtarmsprover som samlats in vid slakt från slaktsvin.

När en medlemsstat beslutar att testa E. faecalis och E. faecium i enlighet med artikel 2.3 b, isolat från

i)	blindtarmsprover som samlats in vid slakt från slaktkycklingar och från slaktkalkoner, om produktionen av kalkonkött i medlemsstaten är högre än 10 000 ton slaktat kött per år,

ii)	blindtarmsprover som samlats in vid slakt från slaktsvin och nötkreatur som är yngre än ett år, om produktionen av kött från dessa nötkreatur i medlemsstaten är högre än 10 000 ton slaktat kött per år.

Isolat som medlemsstaten erhållit och som har ett annat ursprung än det som avses i leden a–f får resistensbestämmas av den behöriga myndigheten på frivillig basis och rapporteras separat vid rapportering enligt del B punkt 2 i bilagan. Vid sådan resistensbestämning ska dock de särskilda tekniska kraven i punkterna 3, 4 och 5 tillämpas.

2. Provtagningsfrekvens, provstorlek och provtagningsdesign

2.1 Provtagningsfrekvens

Medlemsstaterna ska vartannat år genomföra den provtagning, insamling och resistensbestämning som föreskrivs i artiklarna 2–4 i fråga om varje kombination av bakterieart och typ av prov från djurpopulationer eller livsmedelskategorier som förtecknas i punkt 1 i denna del och den särskilda övervakningen av ESBL- eller AmpC- eller karbapenemas-producerande Salmonella spp. och E. coli i enlighet med punkt 4 i denna del enligt följande rotationssystem:

Under åren 2014, 2016, 2018 och 2020 för värphöns, slaktkycklingar och färskt kött från dessa samt för slaktkalkoner. Den särskilda övervakningen av den ESBL- eller AmpC- eller karbapenemas-producerande kommensala indikatorbakterien E. coli i enlighet med punkt 4.1 ska dock inte vara obligatorisk under 2014.

b)	Under åren 2015, 2017 och 2019 för svin, nötkreatur som är yngre än ett år, griskött och nötkött.

2.2 Provstorlek

Medlemsstaterna ska resistensbestämma 170 isolat för varje kombination av bakterieart och typ av prov från djurpopulation eller livsmedelskategori som anges i punkt 1 a, b, c, e och f. I medlemsstater där produktionen är lägre än 100 000 ton slaktat fjäderfäkött per år och lägre än 100 000 ton slaktat griskött per år (1) ska 85 isolat i stället för 170 isolat resistensbestämmas för varje motsvarande specifik kombination.

I medlemsstater där det under ett givet år finns ett större antal isolat för några av de kombinationer av bakterieart och typ av prov från djurpopulation eller livsmedelskategori som anges i punkt 1 a, b, c, e och f, ska alla isolat eller ett representativt slumpmässigt urval som är lika stort eller större än det antal isolat som krävs enligt det första stycket ingå i resistensbestämningen.

I medlemsstater där det under ett givet år på grund av låg förekomst av bakterier eller ett litet antal epidemiologiska enheter inte är möjligt att uppnå det antal isolat som krävs enligt det första stycket för några av de kombinationer av bakterieart och typ av prov från djurpopulation och livsmedelskategori som anges i punkt 1 a, b, c, e och f, ska alla isolat som finns att tillgå i slutet av övervakningsperioden ingå i resistensbestämningen.

För den särskilda övervakningen av den ESBL- eller AmpC- eller karbapenemas-producerande kommensala indikatorbakterien E. coli i enlighet med punkt 4.1 ska medlemsstaterna analysera 300 prover från varje djurpopulation och livsmedelskategori som anges i punkt 1 d. I medlemsstater där produktionen är lägre än 100 000 ton slaktat fjäderfäkött per år, lägre än 100 000 ton slaktat griskött per år och lägre än 50 000 ton slaktat nötkött per år (2) ska medlemsstaterna dock analysera 150 prover i stället för 300 prover för varje motsvarande specifik kombination.

2.3 Provtagningsdesign

Isolat för resistensbestämning enligt artikel 2 ska erhållas från övervakningsprogram baserade på randomiserad provtagningsdesign. De bakterieisolat som avses i artikel 2 ska härröra från slumpmässigt valda epidemiologiska enheter eller vara slumpmässigt utvalda på slakterierna. Om sjuka djur provtas ska resultatet av resistensbestämningen rapporteras separat vid rapportering enligt del B punkt 2.

Den behöriga myndigheten ska se till att provtagningsplanen är randomiserad och att den genomförs korrekt.

Vid provtagning i slakterier i enlighet med del A punkt 1 ska provtagningen ske i slakterier som bearbetar minst 60 % av den specifika tama djurpopulationen i medlemsstaten, med början i slakterierna med störst kapacitet.

Högst ett isolat per bakterieart från en och samma epidemiologiska enhet per år ska ingå i den övervakning som föreskrivs i detta beslut. Den epidemiologiska enheten för värphöns, slaktkycklingar och kalkoner ska vara flocken. För slaktsvin och nötkreatur som är yngre än ett år ska den epidemiologiska enheten vara anläggningen.

2.3.1 Representativ provtagning vid slakt

Den slumpmässiga provtagningsplanen ska vara stratifierad per slakteri genom en fördelning av antalet prover från inhemskt producerade djur som tagits ut per slakteri i förhållande till slakteriets årliga kapacitet.

De prover som samlats in vid slakt ska fördelas jämnt över årets månader för att de olika årstiderna ska täckas.

För att ta hänsyn till klusterbildning ska endast ett representativt prov med blindtarmsinnehåll per epidemiologisk enhet uttas, antingen från en enstaka slaktkropp eller från ett antal slaktkroppar. Provtagningen ska därutöver baseras på ett slumpmässigt urval vad gäller provtagningsdagar varje månad och vilka batcher som ska provtas under en viss vald provtagningsdag.

Det antal biologiska prover som ska samlas in i enlighet med del A punkt 1 a, b, c, e och f ska fastställas för att uppnå det föreskrivna antalet isolat med hänsyn tagen till förekomsten av den bakterieart som övervakas.

2.3.2 Insamling av representativa Salmonella spp.-isolat som samlats in inom ramen för nationella kontrollprogram för Salmonella spp. i relevanta djurpopulationer och inom ramen för förordning (EG) nr 2073/2005

Högst ett isolat per Salmonella-serovar från en och samma epidemiologiska enhet ska resistensbestämmas per år.

Om antalet Salmonella-isolat som finns att tillgå per år per djurpopulation i medlemsstaten är högre än det antal isolat som krävs i enlighet med punkt 2.2 ska ett slumpmässigt urval på minst 170 eller 85 isolat göras från de insamlade årligen tillgängliga isolaten i medlemsstaten, på ett sätt som garanterar geografisk representativitet och en jämn fördelning av tidpunkten för provtagningen under året. Omvänt gäller i fråga om en låg förekomst, dvs. alla tillgängliga Salmonella-isolat ska resistensbestämmas.

2.3.3 Provtagning i detaljhandelsledet

Medlemsstaterna ska i detaljhandelsledet samla in ett slumpmässigt urval prover av färskt kött från slaktkycklingar, griskött och nötkött utan att i förväg välja ut prover utifrån livsmedlets ursprung.

3. Antimikrobiella medel för resistensbestämning, epidemiologiska brytpunkter och koncentrationsintervall som ska användas vid resistensbestämning av isolaten

Medlemsstaterna ska testa de antimikrobiella medlen och tolka resultaten med hjälp av de epidemiologiska brytpunkter och koncentrationsintervaller som anges i tabellerna 1, 2 och 3 för att bestämma känsligheten hos Salmonella spp., C. coli, C. jejuni samt de kommensala indikatorbakterierna E. coli, E. faecalis och E. faecium.

Dilutionsmetoderna som används ska motsvara de metoder som beskrivs av europeiska kommittén för resistensbestämning (EUCAST) och Clinical and Laboratory Standards Institute (CLSI) och som godkänts som den internationella referensmetoden (ISO-standard 20776-1:2006).

Tabell 1

Testpanel av antimikrobiella medel som ska ingå i övervakningen av antimikrobiell resistens, EUCAST:s gränsvärden för resistens och koncentrationsintervall som ska undersökas hos Salmonella spp. och den kommensala indikatorbakterien E. coli (första panelen)

Antimikrobiellt medel	Art	Gränsvärden för tolkning av antimikrobiell resistens (mg/L)		Koncentrationsintervall (mg/L) (Antal brunnar inom parentes)
Antimikrobiellt medel	Art	ECOFF (1)	Klinisk brytpunkt (2)
Ampicillin	Salmonella	> 8	> 8	1–64 (7)
Ampicillin	E. coli	> 8	> 8	1–64 (7)
Cefotaxim	Salmonella	> 0,5	> 2	0,25–4 (5)
Cefotaxim	E. coli	> 0,25	> 2	0,25–4 (5)
Ceftazidim	Salmonella	> 2	> 4	0,5–8 (5)
Ceftazidim	E. coli	> 0,5	> 4	0,5–8 (5)
Meropenem	Salmonella	> 0,125	> 8	0,03–16 (10)
Meropenem	E. coli	> 0,125	> 8	0,03–16 (10)
Nalidixinsyra	Salmonella	> 16	i.u.	4–128 (6)
Nalidixinsyra	E. coli	> 16	i.u.	4–128 (6)
Ciprofloxacin	Salmonella	> 0,064	> 1	0,015–8 (10)
Ciprofloxacin	E. coli	> 0,064	> 1	0,015–8 (10)
Tetracyklin	Salmonella	> 8	i.u.	2–64 (6)
Tetracyklin	E. coli	> 8	i.u.	2–64 (6)
Kolistin	Salmonella	> 2	> 2	1–16 (5)
Kolistin	E. coli	> 2	> 2	1–16 (5)
Gentamicin	Salmonella	> 2	> 4	0,5–32 (7)
Gentamicin	E. coli	> 2	> 4	0,5–32 (7)
Trimetoprim	Salmonella	> 2	> 4	0,25–32 (8)
Trimetoprim	E. coli	> 2	> 4	0,25–32 (8)
Sulfametoxazol	Salmonella	i.u.	i.u.	8–1 024 (8)
Sulfametoxazol	E. coli	> 64	i.u.	8–1 024 (8)
Kloramfenikol	Salmonella	> 16	> 8	8–128 (5)
Kloramfenikol	E. coli	> 16	> 8	8–128 (5)
Azitromycin	Salmonella	i.u.	i.u.	2–64 (6)
Azitromycin	E. coli	i.u.	i.u.	2–64 (6)
Tigecyklin	Salmonella	> 1 (*1)	> 2 (*1)	0,25–8 (6)
Tigecyklin	E. coli	> 1	> 2	0,25–8 (6)
i.u.: Ingen uppgift.

Tabell 2

Testpanel av antimikrobiella medel som ska ingå i övervakningen av antimikrobiell resistens, EUCAST:s gränsvärden för tolkning av resistens och koncentrationsintervaller som ska undersökas hos C. jejuni och C. coli

Antimikrobiellt medel	Art	Gränsvärden för tolkning av antimikrobiell resistens (mg/L)		Koncentrationsintervall (mg/L) (Antal brunnar inom parentes)
		ECOFF (3)	Klinisk brytpunkt (4)
Erytromycin	C. jejuni	> 4	> 4	1–128 (8)
	C. coli	> 8	> 8
Ciprofloxacin	C. jejuni	> 0,5	> 0,5	0,12–16 (8)
	C. coli	> 0,5	> 0,5
Tetracyklin	C. jejuni	> 1	> 2	0,5–64 (8)
	C. coli	> 2	> 2
Gentamicin	C. jejuni	> 2	i.u.	0,12–16 (8)
	C. coli	> 2	i.u.
Nalidixinsyra	C. jejuni	> 16	i.u.	1–64 (7)
	C. coli	> 16	i.u.
Streptomycin (5)	C. jejuni	> 4	i.u.	0,25–16 (7)
	C. coli	> 4	i.u.
i.u.: Ingen uppgift.

Tabell 3

Testpanel av antimikrobiella medel som ska ingå i övervakningen av antimikrobiell resistens, EUCAST:s gränsvärden för resistens och koncentrationsintervaller som ska undersökas hos E. faecalis och E. faecium

Antimikrobiellt medel	Art	Gränsvärden för tolkning av antimikrobiell resistens (mg/L)		Koncentrationsintervall (mg/L) (Antal brunnar inom parentes)
Antimikrobiellt medel	Art	ECOFF (6)	Klinisk brytpunkt (7)
Gentamicin	E. faecalis	> 32	i.u.	8–1 024 (8)
Gentamicin	E. faecium	> 32	i.u.	8–1 024 (8)
Kloramfenikol	E. faecalis	> 32	i.u.	4–128 (6)
Kloramfenikol	E. faecium	> 32	i.u.	4–128 (6)
Ampicillin	E. faecalis	> 4	> 8	0,5–64 (8)
Ampicillin	E. faecium	> 4	> 8	0,5–64 (8)
Vankomycin	E. faecalis	> 4	> 4	1–128 (8)
Vankomycin	E. faecium	> 4	> 4	1–128 (8)
Teikoplanin	E. faecalis	> 2	> 2	0,5–64 (8)
Teikoplanin	E. faecium	> 2	> 2	0,5–64 (8)
Erytromycin	E. faecalis	> 4	i.u.	1–128 (8)
Erytromycin	E. faecium	> 4	i.u.	1–128 (8)
Kinupristin/Dalfopristin	E. faecalis	i.u.	i.u.	0,5–64 (8)
Kinupristin/Dalfopristin	E. faecium	> 1	> 4	0,5–64 (8)
Tetracyklin	E. faecalis	> 4	i.u.	1–128 (8)
Tetracyklin	E. faecium	> 4	i.u.	1–128 (8)
Tigecyklin	E. faecalis	> 0,25	> 0,5	0,03–4 (8)
Tigecyklin	E. faecium	> 0,25	> 0,5	0,03–4 (8)
Linezolid	E. faecalis	> 4	> 4	0,5–64 (8)
Linezolid	E. faecium	> 4	> 4	0,5–64 (8)
Daptomycin	E. faecalis	> 4	i.u.	0,25–32 (8)
Daptomycin	E. faecium	> 4	i.u.	0,25–32 (8)
Ciprofloxacin	E. faecalis	> 4	i.u.	0,12–16 (8)
Ciprofloxacin	E. faecium	> 4	i.u.	0,12–16 (8)
i.u.: Ingen uppgift.

4. Särskild övervakning av ESBL- eller AmpC- eller karbapenemas-producerande Salmonella spp. och E. coli

4.1 Detektionsmetod för ESBL- eller AmpC- eller karbapenemas-producerande E. coli hos slaktkycklingar, slaktkalkoner, slaktsvin, nötkreatur som är yngre än ett år samt färskt kött från slaktkycklingar, griskött och nötkött

Följande metod ska tillämpas för att uppskatta andelen prover som innehåller ESBL- eller AmpC- eller karbapenemas-producerande E. coli bland de blindtarmsprover som samlats in från slaktkycklingar, slaktkalkoner, slaktsvin, nötkreatur som är yngre än ett år samt färskt kött från slaktkycklingar, griskött och nötkött i enlighet med punkt 1 d i denna del.

För påvisande av ESBL- eller AmpC-producerande E. coli ska metoden inledas med ett föranrikningssteg, följt av inokulering på MacConkey-agarplattor som innehåller en tredje generationens cefalosporin i en selektiv koncentration enligt den senaste versionen av det detaljerade protokollet för standardisering från Europeiska unionens referenslaboratorium för antimikrobiell resistens (3). Mikroorganismarten E. coli ska identifieras genom en lämplig metod.

Medlemsstaten kan besluta att på grundval av de epidemiologiska omständigheterna parallellt testa ytterligare en selektiv platta som hämmar tillväxten av AmpC-producerande E. coli för att göra det lättare att påvisa ESBL-producerande E. coli. När detta sker ska resultatet av den ytterligare selektiva plattan som hämmar tillväxt av AmpC-producerande E. coli rapporteras separat vid rapportering enligt del B punkt 2.

Medlemsstaterna kan besluta att påvisa karbapenemas-producerande mikroorganismer genom att använda selektiv föranrikning med påföljande odling på selektivt medium som innehåller karbapenem, enligt den senaste versionen av det detaljerade protokollet för standardisering från Europeiska unionens referenslaboratorium för antimikrobiell resistens (4).

Ett presumtivt identifierat ESBL- eller AmpC- eller karbapenemas-producerande E. coli-isolat från varje positivt blindtarmsprov och köttprov ska testas på den första testpanelen antimikrobiella medel enligt tabell 1 och därefter underkastas utökad resistensbestämning enligt punkt 4.2 om de är resistenta mot cefotaxim eller ceftazidim eller meropenem baserat på tolkningskriterierna (epidemiologiska brytpunkter) i tabell 1.

4.2 Metod för ytterligare karaktärisering och klassificering av Salmonella spp.- och E. coli-isolat som visar resistens mot tredje generationens cefalosporiner eller meropenem

Alla presumtiva ESBL- eller AmpC- eller karbapenemas-producerande E. coli-isolat som identifierats genom den odling på selektivt medium som beskrivs i punkt 4.1 samt alla de slumpmässigt utvalda isolaten av Salmonella spp. och E. coli som efter testningen med den första testpanelen antimikrobiella medel i tabell 1 är resistenta mot cefotaxim eller ceftazidim eller meropenem ska testas ytterligare med en andra testpanel antimikrobiella medel i enlighet med tabell 4. I denna testpanel ingår cefoxitin, cefepim och synergitester med klavulansyra i kombination med cefotaxim eller ceftazidim för påvisande av ESBL- och AmpC-produktion. Den andra testpanelen innehåller även imipenem, meropenem och ertapenem för fenotypisk verifiering av presumtiva karbapenemas-producenter.

Tabell 4

Testpanel av antimikrobiella medel, EUCAST:s epidemiologiska brytpunkter (ECOFF) och kliniska brytpunkter samt koncentrationsintervaller som ska användas vid undersökning av endast isolat av Salmonella spp. och den kommensala indikatorbakterien E. coli som är resistenta mot cefotaxim eller ceftazidim eller meropenem – (andra testpanelen)

Antimikrobiellt medel	Art	Gränsvärden för tolkning av antimikrobiell resistens (mg/L)		Koncentrationsintervall (mg/L) (Antal brunnar inom parentes)
Antimikrobiellt medel	Art	ECOFF (8)	Klinisk brytpunkt (9)
Cefoxitin	Salmonella	> 8	i.u.	0,5–64 (8)
Cefoxitin	E. coli	> 8	i.u.	0,5–64 (8)
Cefepim	Salmonella	i.u.	i.u.	0,06–32 (10)
Cefepim	E. coli	> 0,125	> 4	0,06–32 (10)
Cefotaxim + klavulansyra (*2)	Salmonella	i.u. (*3)	i.u. (*3)	0,06–64 (11)
Cefotaxim + klavulansyra (*2)	E. coli	i.u. (*3)	i.u. (*3)	0,06–64 (11)
Ceftazidim + klavulansyra (*2)	Salmonella	i.u. (*3)	i.u. (*3)	0,125–128 (11)
Ceftazidim + klavulansyra (*2)	E. coli	i.u. (*3)	i.u. (*3)	0,125–128 (11)
Meropenem	Salmonella	> 0,125	> 8	0,03–16 (10)
Meropenem	E. coli	> 0,125	> 8	0,03–16 (10)
Temocillin	Salmonella	i.u.	i.u.	0,5–64 (8)
Temocillin	E. coli	i.u.	i.u.	0,5–64 (8)
Imipenem	Salmonella	> 1	> 8	0,12–16 (8)
Imipenem	E. coli	> 0,5	> 8	0,12–16 (8)
Ertapenem	Salmonella	> 0,06	> 1	0,015–2 (8)
Ertapenem	E. coli	> 0,06	> 1	0,015–2 (8)
Cefotaxim	Salmonella	> 0,5	> 2	0,25–64 (9)
Cefotaxim	E. coli	> 0,25	> 2	0,25–64 (9)
Ceftazidim	Salmonella	> 2	> 4	0,25–128 (10)
Ceftazidim	E. coli	> 0,5	> 4	0,25–128 (10)
NA: i.u.: Ingen uppgift.

4.3 Kvantitativ metod för att bedöma andelen ESBL- eller AmpC-producerande E. coli

Medlemsstaterna, särskilt de medlemsstater som genom detektionsmetoden i punkt 4.1 har påvisat en hög förekomst av ESBL- eller AmpC-producerande E. coli får karaktärisera andelen ESBL- eller AmpC-producerande E. coli i hela E. coli-populationen.

Detta ska göras genom att ESBL- eller AmpC-producerande E. coli och det sammanlagda E. coli som förekommer i ett prov räknas med dilutionsmetoder med påföljande odling på selektivt medium och icke-selektivt medium enligt den senaste versionen av det detaljerade protokollet för standardisering från Europeiska unionens referenslaboratorium för antimikrobiell resistens (5).

5. Kvalitetskontroll och lagring av isolat

De laboratorier som av den behöriga myndigheten utsetts att utföra resistensbestämningen av de isolat som ingår i det harmoniserade övervakningsprogrammet ska delta i ett kvalitetssäkringssystem som omfattar provningsjämförelser, antingen på nationell nivå eller på unionsnivå, av identifiering, typning och resistensbestämning av de bakterier som omfattas av den harmoniserade övervakningen av antimikrobiell resistens.

De nationella referenslaboratorierna för antimikrobiell resistens ska lagra isolaten vid – 80 °C i minst fem år. Andra alternativa lagringsmetoder får användas under förutsättning att de säkerställer stammarnas viabilitet och att inga förändringar av stammarnas egenskaper sker.

DEL B

RAPPORTERING

1. Allmänna bestämmelser om rapportering av data

Om den behöriga myndigheten övervakar antimikrobiell resistens på grundval av isolat som en behörig myndighet har erhållit i andra led i livsmedelskedjan än de som avses i del A punkt 1, men i enlighet med de tekniska specifikationerna i del A punkterna 3, 4 och 5, ska resultaten av denna övervakning rapporteras i enlighet med punkt 2 i denna del, men de ska redovisas separat och detta medför ingen ändring av antalet isolat som ska testas enligt del A punkt 2.

2. Uppgifter som ska ingå för varje enskilt prov

Rapporterna ska innehålla den information som avses i punkt 2.1–2.6 för varje enskilt isolat och därvid ska varje kombination av bakterieart och djurpopulation respektive bakterieart och livsmedel som anges i del A punkt 1 anges separat.

Medlemsstaterna ska lämna in resultaten från den harmoniserade övervakningen av antimikrobiell resistens som fastställs i detta beslut i form av isolatbaserade rådata med hjälp av den datakatalog och de elektroniska datainsamlingsformulär som Efsa tillhandahåller (6).

2.1 Allmän beskrivning av genomförandet av övervakningen av antimikrobiell resistens

—	Beskrivning av provtagningsdesign, stratifierings- och randomiseringsförfaranden för varje djurpopulation och livsmedelskategori.

2.2 Allmänna uppgifter

—	Isolatets identifikator eller kod.

—	Bakterieart.

—	Serovar (av Salmonella spp.).

—	Fagtyp av Salmonella Enteriditis och Salmonella Typhimurium (frivilligt).

2.3 Särskilda uppgifter avseende provtagningen

—	Population av livsmedelsproducerande djur eller livsmedelskategori.

—	Led där provtagning sker.

—	Typ av prov.

—	Provtagare.

—	Provtagningsstrategi.

—	Provtagningsdatum.

—	Isoleringsdatum.

2.4 Särskilda uppgifter avseende resistensbestämning

—	Den identifikator eller kod som isolatet tilldelats av det laboratorium som utför resistensbestämningen av isolatet.

—	Datum för resistensbestämning.

—	Antimikrobiellt medel.

2.5 Särskilda uppgifter avseende resultaten från dilutionsmetoden

—	MIC-värde (minsta hämmande koncentration) (i mg/L).

2.6 Resultat från synergistestning

—	Synergitestning med klavulansyra och ceftazidim.

—	Synergitestning med klavulansyra och cefotaxim.

(1) Enligt senast tillgängliga uppgifter från Eurostat (http://epp.eurostat.ec.europa.eu).

(2) Se fotnot 1.

(1) EUCAST:s epidemiologiska brytpunkter.

(2) EUCAST:s kliniska brytpunkter.

(*1) Data från EUCAST för Salmonella Enteriditis, Typhimurium, Typhi och Paratyphi.

(3) EUCAST:s epidemiologiska brytpunkter.

(4) EUCAST:s kliniska brytpunkter.

(5) Frivilligt.

(6) EUCAST:s epidemiologiska brytpunkter.

(7) EUCAST:s kliniska brytpunkter.

(3) www.crl-ar.eu

(4) Se fotnot 3.

(8) EUCAST:s epidemiologiska brytpunkter.

(9) EUCAST:s kliniska brytpunkter.

(*2) 4 mg/L klavulansyra.

(*3) Värdena ska jämföras med värdena för cefotaxim och ceftazidim och tolkas enligt CLSI:s eller EUCAST:s riktlinjer om synergitester.

(5) Se fotnot 3.

(6) www.efsa.europa.eu

14.11.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 303/40

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 12 november 2013

om finansiellt stöd från unionen till en samordnad kontrollplan för övervakning av antimikrobiell resistens hos zoonotiska smittämnen under 2014

[delgivet med nr C(2013) 7289]

(2013/653/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (1), särskilt artikel 66,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (2) (nedan kallad budgetförordningen), särskilt artikel 84.2, och

av följande skäl:

(1)	I förordning (EG) nr 882/2004 fastställs bland annat förfaranden för ett finansiellt stöd från unionen för åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa tillämpningen av förordning (EG) nr 882/2004.

(2)	Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG (3) ska medlemsstaterna se till att det vid övervakningen samlas in jämförbara data om förekomsten av antimikrobiell resistens hos zoonotiska smittämnen och även hos andra ämnen om dessa utgör ett hot mot folkhälsan.

(3)	Enligt artikel 7.3 i det direktivet ska kommissionen fastställa tillämpningsföreskrifter för övervakningen av antimikrobiell resistens.

(4)

I flera vetenskapliga yttranden som offentliggjorts av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och rapporter som offentliggjorts av Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) efterlyses en harmoniserad övervakning av antimikrobiell resistens hos zoonotiska och kommensala bakterier som finns i djur och livsmedel. Kommissionen har därför i kommissionens genomförandebeslut 2013/652/EU (4) fastställt närmare bestämmelser för harmoniserad övervakning och rapportering av antimikrobiell resistens i enlighet med artikel 7.3 i direktiv 2003/99/EG som medlemsstaterna ska utföra.

(5)

Denna harmoniserade övervakning måste utföras i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 882/2004 och syftar till att säkerställa att riskbaserad offentlig kontroll genomförs regelbundet och så ofta som är lämpligt för att uppnå målen i den förordningen med hänsyn till klarlagda risker i samband med djur, foder eller livsmedel, foder- eller livsmedelsföretag, användningen av foder, livsmedel eller processer, material, substanser, aktiviteter eller verksamheter som kan påverka foder- eller livsmedelssäkerheten, djurhälsa eller djurskydd.

(6)	För att underlätta en smidig och snabb tillämpning av övervakningen bör unionen ge finansiellt stöd enligt artikel 66.1 c i förordning (EG) nr 882/2004 på lämpligaste nivå till de medlemsstater som utför övervakningen.

(7)

I enlighet med artikel 84 i budgetförordningen och artikel 94 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 (5) ska ett utgiftsåtagande som belastar unionens budget föregås av ett finansieringsbeslut om huvuddragen i den åtgärd som utgiften rör och som antagits av institutionen eller de myndigheter till vilka institutionen har delegerat ansvaret för sådana beslut.

(8)	De åtgärder som berättigar till unionens finansiella stöd definieras i detta genomförandebeslut.

(9)

Finansiellt stöd från unionen bör beviljas på villkor att testerna och analyserna har utförts i enlighet med det här genomförandebeslutet och med genomförandebeslut 2013/652/EU och att de behöriga myndigheterna lämnar alla nödvändiga uppgifter inom de tidsfrister som fastställs i det här genomförandebeslutet.

(10)	För att effektivisera handläggningen bör de utgifter för vilka det begärs finansiellt stöd från unionen anges i euro och omräkningskursen för utgifter i en annan valuta än euro bör fastställas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Unionen ska bidra till medlemsstaternas kostnader för tillämpningen av harmoniserad övervakning av antimikrobiell resistens i enlighet med genomförandebeslut 2013/652/EU på prover från fjäderfä som samlats in under perioden 1 januari–31 december 2014 med ett totalt maximibelopp på 1 407 585 euro som ska finansieras under budgetpost 17 04 07 01.

Artikel 2

Stödberättigande kostnader

Unionens finansiella stöd

a)	ska uppgå till 50 % av varje medlemsstats kostnader för att genomföra den övervakning som avses i artikel 1 i genomförandebeslut 2013/652/EU och som utförs av den behöriga myndigheten,

får inte överstiga

i)	8 euro för personalkostnader per blindtarmsprovtagning,

ii)	11 euro per isolering och identifiering av E. coli,

iii)	21,50 euro per isolering och identifiering av Campylobacter,

iv)	15 euro per resistensbestämning av varje Salmonella- eller E. coli-isolat,

v)	15 euro per resistensbestämning av varje Campylobacter-isolat,

vi)	17,5 euro per karaktärisering och klassificering av Salmonella- eller E. coli-isolat som visar resistens mot tredje generationens cefalosporiner och meropenem,

vii)	22 euro per serotypning av Salmonella,

viii)

de maximibelopp som anges i bilaga I.

c)	Endast de kostnader som anges i bilaga II ska berättiga till stöd.

Artikel 3

Regler för stödberättigande

1. Stöd från unionen beviljas på följande villkor:

a)	Medlemsstaterna ska senast den 31 maj 2015 lämna in en teknisk rapport som omfattar åtminstone de uppgifter som begärs i del B till bilagan till genomförandebeslut 2013/652/EU till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, som har fått detta i uppdrag av Europeiska kommissionen.

Medlemsstaterna ska senast den 31 maj 2015 lämna in en ekonomisk redovisning i elektronisk form enligt det format som anges i bilaga III till detta beslut till kommissionen. För att berättiga till stöd måste utgifterna ha betalats innan ansökan lämnades in. Verifikationer som styrker de utgifter som tas upp i den ekonomiska redovisningen ska endast sändas till kommissionen på begäran.

2. Kommissionen får minska storleken på det stöd som avses i bilaga I i de fall där de villkor som anges i punkt 1 i denna artikel inte är uppfyllda, med hänsyn till den bristande efterlevnadens art och hur allvarlig den är samt till den ekonomiska skada som kan uppstå för unionen.

Artikel 4

Omräkningskurs för utgifter

För att effektivisera handläggningen bör de utgifter för vilka det begärs finansiellt stöd från unionen anges i euro. Om en medlemsstats utgifter är i en annan valuta än euro ska medlemsstaten räkna om utgifterna till euro på grundval av den senaste växelkurs som Europeiska centralbanken fastställde före första dagen i den månad då den berörda medlemsstaten lämnar in sin ansökan.

Artikel 5

Detta beslut utgör ett finansieringsbeslut i den mening som avses i artikel 84 i förordning (EG, Euratom) nr 966/2012.

Artikel 6

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 12 november 2013.

På kommissionens vägnar

Tonio BORG

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.

(2) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG av den 17 november 2003 om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen (EUT L 325, 12.12.2003, s. 31).

(4) Kommissionens genomförandebeslut 2013/652/EU av den 12 november 2013 om övervakning och rapportering av antimikrobiell resistens hos zoonotiska och kommensala bakterier (se sidan 26 i detta nummer av EUT).

(5) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).

BILAGA I

Tabell 1

Medlemsstat	Antal
	Blindtarmsprover	Isolering/identifiering & resistensbestämning		Resistensbestämning Salmonella	Serotypning Salmonella	Karaktärisering och klassificering av resistenta isolat
	Blindtarmsprover	Campylobacter	E. coli	Resistensbestämning Salmonella	Serotypning Salmonella	Karaktärisering och klassificering av resistenta isolat
BE	850	170	170	550	550	150
BG	425	85	85	200	200	50
CZ	850	170	170	550	550	150
DK	850	170	170	250	250	100
DE	1 700	340	340	700	700	200
EE	425	85	85	100	100	50
IE	850	170	170	300	300	100
EL	850	170	170	450	450	100
ES	1 700	340	340	1 000	1 000	250
FR	1 700	340	340	800	800	250
HR	425	85	85	250	250	100
IT	1 700	340	340	800	800	250
CY	425	85	85	200	200	100
LV	425	85	85	100	100	50
LT	425	85	85	200	200	50
LU	425	85	85	100	100	50
HU	1 700	340	340	900	900	250
MT	425	85	85	100	100	50
NL	850	170	170	450	450	150
AT	1 700	340	340	550	550	200
PL	1 700	340	340	800	800	250
PT	1 700	340	340	500	500	200
RO	850	170	170	600	600	150
SI	425	85	85	200	200	50
SK	425	85	85	100	100	50
FI	850	170	170	50	50	50
SE	850	170	170	50	50	50
UK	1 700	340	340	800	800	250
Totalt	27 200	5 440	5 440	11 650	11 650	3 700

Tabell 2

Medlemsstat	Maximal ersättning (euro)
	Blindtarmsprover	Isolering & identifiering E. coli	Isolering & identifiering Campylobacter	Serotypnin Salmonella	Resistensbestämning		Karaktärisering och klassificering av resistenta isolat	Totalt	Inkl. indirekta kostnader (7 %)
	Blindtarmsprover	Isolering & identifiering E. coli	Isolering & identifiering Campylobacter	Serotypnin Salmonella	Salmonella + E. coli	Campylobacter	Karaktärisering och klassificering av resistenta isolat	Totalt	Inkl. indirekta kostnader (7 %)
BE	6 800	2 200	14 800	14 700	10 800	2 600	2 700	54 600	58 422
BG	500	2 200	8 600	5 700	4 000	1 300	900	23 200	24 824
CZ	1 600	1 300	9 100	7 200	8 800	1 200	1 900	31 100	33 277
DK	6 800	2 200	18 300	9 300	6 300	2 600	1 800	47 300	50 611
DE	13 600	4 400	36 600	22 900	14 100	4 400	3 500	99 500	106 465
EE	400	1 000	3 300	4 100	2 200	1 100	200	12 300	13 161
IE	5 900	1 200	11 400	8 700	5 000	1 400	1 200	34 800	37 236
EL	2 000	2 200	14 900	7 700	8 500	2 600	1 300	39 200	41 944
ES	5 200	1 800	14 600	29 500	20 100	5 100	4 400	80 700	86 349
FR	13 600	4 400	36 600	25 100	17 100	4 100	4 400	105 300	112 671
HR	2 000	2 200	500	6 500	5 100	1 300	1 200	18 800	20 116
IT	13 600	4 400	25 000	16 500	12 200	3 700	2 700	78 100	83 567
CY	1 400	2 200	9 200	6 300	3 800	1 000	1 300	25 200	26 964
LV	700	900	3 400	3 900	1 600	800	500	11 800	12 626
LT	400	2 000	4 900	2 900	3 200	600	600	14 600	15 622
LU	3 400	2 200	9 200	4 100	2 800	1 300	900	23 900	25 573
HU	3 600	2 500	29 600	25 000	13 100	4 000	2 900	80 700	86 349
MT	1 300	500	5 500	3 500	2 000	700	900	14 400	15 408
NL	6 800	1 300	12 500	7 100	7 900	2 600	2 700	40 900	43 763
AT	13 600	4 400	36 600	17 000	13 400	5 100	3 500	93 600	100 152
PL	6 200	2 200	17 800	17 700	7 700	3 600	1 900	57 100	61 097
PT	4 400	3 900	36 600	18 500	5 600	2 100	1 700	72 800	77 896
RO	6 800	1 500	9 000	17 000	11 600	2 600	2 700	51 200	54 784
SI	3 400	1 900	9 200	5 200	2 700	1 300	900	24 600	26 322
SK	1 600	2 000	9 200	3 300	2 800	1 300	900	21 100	22 577
FI	6 800	1 900	8 300	0	3 300	2 300	900	23 500	25 145
SE	6 800	1 300	10 700	4 900	3 000	2 400	600	29 700	31 779
UK	13 600	3 600	36 600	25 100	17 100	5 100	4 400	105 500	112 885
Totalt	152 800	63 800	442 000	319 400	215 800	68 200	53 500	1 315 500	1 407 585

BILAGA II

REGLER FÖR STÖDBERÄTTIGANDE

1. Laboratoriekostnader

—	Personalkostnaderna ska begränsas till de faktiska arbetskostnader (löner, sociala avgifter och pensionsavgifter) som uppkommit vid genomförandet av genomförandebeslut 2013/652/EU. För detta ändamål ska tidrapporter föras.

—	Ersättningen för förbrukningsmaterial ska grundas på medlemsstaternas faktiska kostnader för att utföra testerna vid det laboratorium som den behöriga myndigheten utsett.

—

Testutrustning, reagens och allt övrigt förbrukningsmaterial får endast ersättas om de används för att utföra följande tester:

i)	Isolering och identifiering av E. coli.

ii)	Isolering och identifiering av Campylobacter.

iii)	Resistensbestämning av Salmonella- och E. coli-isolat.

iv)	Resistensbestämning av Campylobacter-isolat.

v)	Karaktärisering och klassificering av Salmonella- och E. coli-isolat som visar resistens mot tredje generationens cefalosporiner och meropenem.

vi)	Serotypning av Salmonella.

2. Provtagningskostnader

Kostnader för provtagning ska begränsas till de faktiska arbetskostnader inom slakteriet (löner, sociala avgifter och pensionskostnader) som uppkommit vid genomförandet av genomförandebeslut 2013/652/EU. För detta ändamål ska tidrapporter föras.

3. Indirekta kostnader

Ett schablonstöd på 7 % beräknat på grundval av alla direkta stödberättigande kostnader får begäras.

4. De utgifter för vilka medlemsstaterna begär finansiellt stöd från unionen ska anges i euro, exklusive moms och andra skatter.

BILAGA III

FÖRLAGA FÖR EKONOMISK REDOVISNING SOM AVSES I ARTIKEL 3.1 b

Rapporteringsperiod: 2014

Medlemsstat: …

Referensnummer för kommissionens genomförandebeslut att bevilja ett finansiellt stöd från unionen: 2013/653/EU

Laboratoriekostnader (totala faktiska stödberättigande kostnader)

Isolering och identifiering av E. coli
Personalkategori	Antal arbetstimmar	Kostnad (euro per timme)	Totalt (euro)
…
…

Förbrukningsmaterial (beskrivning)	Kvantitet	Kostnad per enhet (euro)	Totalt (euro)
…
…
		Totalt (euro)
Totalt antal tester		Kostnad per analys (euro)
Isolering och identifiering av Campylobacter
Personalkategori	Antal arbetstimmar	Kostnad (euro per timme)	Totalt (euro)
…
…

Förbrukningsmaterial (beskrivning)	Kvantitet	Kostnad per enhet (euro)	Totalt (euro)
…
…
		Totalt (euro)
Totalt antal tester		Kostnad per analys (euro)
Resistensbestämning av Salmonella- och E. coli-isolat
Personalkategori	Antal arbetstimmar	Kostnad (euro per timme)	Totalt (euro)
…
…

Förbrukningsmaterial (beskrivning)	Kvantitet	Kostnad per enhet (euro)	Totalt (euro)
…
…
		Totalt (euro)
Totalt antal tester		Kostnad per analys (euro)
Resistensbestämning av Campylobacter-isolat
Personalkategori	Antal arbetstimmar	Kostnad (euro per timme)	Totalt (euro)
…
…

Förbrukningsmaterial (beskrivning)	Kvantitet	Kostnad per enhet (euro)	Totalt (euro)
…
…
		Totalt (euro)
Totalt antal tester		Kostnad per analys (euro)
Karaktärisering och klassificering av resistenta isolat
Personalkategori	Antal arbetstimmar	Kostnad (euro per timme)	Totalt (euro)
…
…

Förbrukningsmaterial (beskrivning)	Kvantitet	Kostnad per enhet (euro)	Totalt (euro)
…
…
		Totalt (euro)
Totalt antal tester		Kostnad per analys (euro)
Serotypning av Salmonella
Personalkategori	Antal arbetstimmar	Kostnad (euro per timme)	Totalt (euro)
…
…

Förbrukningsmaterial (beskrivning)	Kvantitet	Kostnad per enhet (euro)	Totalt (euro)
…
…
		Totalt (euro)
Totalt antal tester		Kostnad per analys (euro)

Provtagningskostnader (totala faktiska stödberättigande kostnader)

Personalkategori	Antal arbetstimmar	Kostnad (euro per timme)	Totalt (euro)
…
…



		Totalt (euro)
Totalt antal prover		Kostnad per prov (euro)

Totala utgifter för det samordnade kontrollprogrammet (faktiska kostnader, exkl. moms) (euro)

…

Stödmottagarens försäkran

Härmed intygas följande:

—	De utgifter som anges ovan har uppstått i samband med utförandet av de uppgifter som beskrivs i genomförandebeslut 2013/652/EU och hänför sig direkt till genomförandet av den samordnade kontrollplan som beviljats finansiellt stöd enligt genomförandebeslut 2013/653/EU.

—	Utgifterna är faktiska, hade betalats innan denna ansökan lämnades in, är korrekt redovisade och stödberättigande enligt bestämmelserna i genomförandebeslut 2013/653/EU.

—	Alla verifikationer som styrker kostnaderna finns tillgängliga för revisionsändamål.

—	Inget annat stöd från unionen har sökts för denna samordnade kontrollplan.

Datum: …

Ansvarig person: …

Underskrift: …

14.11.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 303/48

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 12 november 2013

om ändring av beslut 2008/294/EG i syfte att inbegripa ytterligare åtkomstteknik och frekvensband för mobilkommunikationstjänster i luftfartyg

[delgivet med nr C(2013) 7491]

(Text av betydelse för EES)

(2013/654/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslut) (1), särskilt artikel 4.3, och

av följande skäl:

(1)	I bilagan till kommissionens beslut 2008/294/EG (2) fastställs de tekniska och operativa villkor som är nödvändiga för att möjliggöra användning av GSM ombord på luftfartyg.

(2)	Utveckling av mer avancerade kommunikationsmedel som bygger på tekniska framsteg skulle öka medborgarnas möjligheter att vara uppkopplade var och vid vilken tidpunkt som helst. Det skulle också bidra till uppnåendet av målen för den digitala agendan för Europa (3) och Europa 2020-strategin.

(3)

För att förbereda användningen av senaste tillgängliga tekniker och frekvenser för tillhandahållandet av mobilkommunikationstjänster i luftfartyg gav kommissionen, i enlighet med artikel 4.2 i beslut nr 676/2002/EG, den 5 oktober 2011 Europeiska post- och telesammanslutningen (nedan kallad Cept) i uppdrag att bedöma teknisk kompatibilitet mellan drift av flygburna UMTS-system och annan lämplig flygburen teknik som t.ex. LTE och WiMAX i frekvensband som 2GHz- och 2,6 GHz-banden, och de radiotjänster som kan komma att påverkas.

(4)

I enlighet med uppdraget lämnade Cept sin rapport den 8 mars 2013. I Cepts rapport 48 dras slutsatsen att det skulle vara möjligt att, med förbehåll för tillämpliga tekniska villkor, införa UMTS- och LTE-teknik i frekvensbanden 2 100 MHz respektive 1 800 MHz. Därför bör bilagan till beslut 2008/294/EG ändras, baserat på resultaten av Cepts rapport 48, i syfte att inbegripa dessa tekniker och tillåta att de används ombord på luftfartyg.

(5)	Detta beslut bör bli tillämpligt så snart som möjligt med tanke på den ökande användningen av LTE- och UMTS-teknik i unionen.

(6)

De befintliga radiotjänster som kan komma att påverkas bör skyddas på lämpligt sätt genom att sändareffekten hos mobilkommunikationstjänsterna i luftfartyg begränsas. Eftersom användningen av den uppgraderade nätverkskontrollenheten (NCU) för 2,6 GHz-bandet kommer att skjutas fram till dess att de behöriga luftfartsmyndigheterna nått en överenskommelse om de tekniska begränsningarna, så att produktionen av NCU kan påbörjas, och till dess att luftvärdighetscertifieringen har slutförts för varje luftfartygstyp, kan dock tillämpningen av NCU-parametrarna för 2,6 GHz-bandet komma att skjutas upp till den 1 januari 2017.

(7)	De tekniska specifikationerna för mobilkommunikationstjänster i luftfartyg bör fortsätta att anpassas till den tekniska utvecklingen.

(8)	Beslut 2008/294/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från radiospektrumkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till beslut 2008/294/EG ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

De värden för frekvensbandet 2 570–2 690 MHz som fastställs i tabell 3 i bilagan till detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2017.

Artikel 3

Medlemsstaterna ska, så snart som möjligt och senast sex månader efter det att detta beslut träder i kraft, göra de frekvensband som anges i tabell 1 i bilagan tillgängliga för mobilkommunikationstjänster i luftfartyg på en störningsfri och oskyddad bas, förutsatt att tjänsterna uppfyller de villkor som anges i bilagan.

Artikel 4

Medlemsstaterna ska fastställa en lägsta tillåtna höjd över marken för sändning från system för mobilkommunikationstjänster i luftfartyg i enlighet med avsnitt 3 i bilagan.

Medlemsstaterna får fastställa en högre lägsta tillåtna höjd över marken för användning av system för mobilkommunikationstjänster i luftfartyg om detta motiveras på grund av nationella topografiska förhållanden eller på grund av hur de markbaserade nätverken används. Denna information, tillsammans med lämpliga motiveringar, ska meddelas kommissionen inom fyra månader efter det att detta beslut antas och ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 12 november 2013.

På kommissionens vägnar

Neelie KROES

Vice ordförande

(1) EUT L 108, 24.4.2002, s. 1.

(2) Kommissionens beslut 2008/294/EG av den 7 april 2008 om harmoniserade villkor för radiospektrumanvändning för mobilkommunikationstjänster i luftfartyg i gemenskapen (EUT L 98, 10.4.2008, s. 19).

(3) KOM(2010) 245 slutlig.

BILAGA

1. FREKVENSBAND OCH SYSTEM SOM FÅR UTNYTTJAS AV MOBILKOMMUNIKATIONSTJÄNSTER I FLYGPLAN

Tabell 1

Typ	Frekvens	System
GSM 1 800	1 710 –1 785 MHz (upplänk) 1 805 –1 880 MHz (nedlänk)	GSM i enlighet med Etsis GSM-standarder, särskilt EN 301 502, EN 301 511 och EN 302 480 eller motsvarande.
UMTS 2 100 (FDD)	1 920 –1 980 MHz (upplänk) 2 110 –2 170 MHz (nedlänk)	UMTS som överensstämmer med UMTS-standarden, i enlighet med Etsis offentliggörande, i synnerhet EN 301 908–1, EN 301 908–2, EN 301 908–3 och EN 301 908–11 eller motsvarande.
LTE 1 800 (FDD)	1 710 –1 785 MHz (upplänk) 1 805 –1 880 MHz (nedlänk)	LTE som överensstämmer med LTE-standarder, i enlighet med Etsis offentliggörande, i synnerhet EN 301 908–1, EN 301 908–13, EN 301 908–14, och EN 301 908–15 eller motsvarande.

2. ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA ATT MOBILA TERMINALER KOPPLAR TILL MARKBASERADE NÄT

Under den tid då mobilkommunikationstjänster i luftfartyg får användas ombord på ett luftfartyg måste det förhindras att mobila terminaler som tar emot signaler inom de frekvensband som förtecknas i tabell 2 kopplar till mobila nät på marken.

Tabell 2

Frekvensband (MHz)	System på marken
460–470	CDMA2000, FLASH OFDM
791–821	LTE
921–960	GSM, UMTS, LTE, WiMAX
1 805 –1 880	GSM, UMTS, LTE, WiMAX
2 110 –2 170	UMTS, LTE
2 570 –2 620	UMTS, LTE, WiMAX
2 620 –2 690	UMTS, LTE

3. TEKNISKA PARAMETRAR

a) Ekvivalent isotrop utstrålad effekt (e.i.r.p.) utanför luftfartyget från nätverkskontrollenheten/luftfartygets basstation

Tabell 3

Den totala ekvivalenta isotropa utstrålade effekten (e.i.r.p.) utanför luftfartyget från nätverkskontrollenheten/luftfartygets basstation/luftfartygets NodeB får inte överskrida följande värden:

Höjd över marken (m)	Maximal e.i.r.p.-densitet som får produceras av nätverkskontrollenheten/luftfartygets basstation/luftfartygets NodeB utanför luftfartyget
	460–470 MHz	791–821 MHz	921–960 MHz	1 805 –1 880 MHz	2 110 –2 170 MHz	2 570 –2 690 MHz
	dBm/1,25 MHz	dBm/10 MHz	dBm/200 kHz	dBm/200 kHz	dBm/3,84 MHz	dBm/4,75 MHz
3 000	–17,0	–0,87	–19,0	–13,0	1,0	1,9
4 000	–14,5	1,63	–16,5	–10,5	3,5	4,4
5 000	–12,6	3,57	–14,5	–8,5	5,4	6,3
6 000	–11,0	5,15	–12,9	–6,9	7,0	7,9
7 000	–9,6	6,49	–11,6	–5,6	8,3	9,3
8 000	–8,5	7,65	–10,5	–4,4	9,5	10,4

b) Ekvivalent isotrop utstrålad effekt (e.i.r.p.) utanför luftfartyget från terminalen ombord

Tabell 4

Den totala ekvivalenta isotropa utstrålade effekten (e.i.r.p.) utanför luftfartyget från mobilterminalen får inte överskrida följande värden:

Höjd över marken (m)	Maximal e.i.r.p. utanför luftfartyget från en GSM-mobilterminal i dBm/200 kHz	Maximal e.i.r.p. utanför luftfartyget från en LTE-mobilterminal i dBm/5 MHz	Maximal e.i.r.p. utanför luftfartyget från en UTMS-mobilterminal i dBm/3,84 MHz
Höjd över marken (m)	GSM 1 800 MHz	LTE 1 800 MHz	UMTS 2 100 MHz
3 000	–3,3	1,7	3,1
4 000	–1,1	3,9	5,6
5 000	0,5	5	7
6 000	1,8	5	7
7 000	2,9	5	7
8 000	3,8	5	7

c) Driftskrav

För sändning från ett system för mobilkommunikationstjänster i luftfartyg i drift är den lägsta tillåtna höjden över marken 3 000 meter.

II.

Under tiden som ett luftfartygs basstation är i drift måste den begränsa sändningskapaciteten för alla GSM-mobilterminaler som sänder i 1 800 MHz-bandet till ett nominellt värde av 0 dBm/200 kHz; detta gäller alla stadier av kommunikationen, även etableringen av förbindelsen.

III.

Under tiden som ett luftfartygs NodeB är i drift måste den begränsa sändningskapaciteten för alla LTE-mobilterminaler som sänder i 1 800 MHz-bandet till ett nominellt värde av 5 dBm/5 MHz; detta gäller alla stadier av kommunikationen.

IV.

Under tiden som ett luftfartygs NodeB är i drift måste den begränsa sändningskapaciteten för alla UMTS-mobilterminaler som sänder i 2 100 MHz-bandet till ett nominellt värde av – 6 dBm/3,84 MHz; detta gäller alla stadier av kommunikationen och det högsta antalet användare bör inte överstiga 20.

14.11.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 303/52

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 13 november 2013

om månatlig anpassning under perioden 1 augusti 2012–1 juni 2013 av justeringskoefficienterna för löner till Europeiska unionens tjänstemän, tillfälligt anställda och kontraktsanställda som tjänstgör i tredjeländer

(2013/655/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, fastställda genom rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (1), särskilt artikel 13 andra stycket i bilaga X, och

av följande skäl:

(1)

Enligt den statistik som kommissionen förfogar över har förändringen av levnadskostnaderna i vissa tredjeländer, beräknad på grundval av korrigeringskoefficienten och motsvarande valutakurs, varit större än 5 % sedan man senast fastställde korrigeringskoefficienterna för löner som utbetalas i respektive tjänstgöringslands valuta till Europeiska unionens tjänstemän, tillfälligt anställda och kontraktsanställda som tjänstgör i tredjeländer.

(2)	I enlighet med artikel 13 andra stycket i bilaga X till tjänsteföreskrifterna ska korrigeringskoefficienterna i sådana fall anpassas varje månad, med verkan från och med den 1 augusti, 1 oktober, 1 november, 1 december 2012 respektive 1 januari, 1 februari, 1 mars, 1 april, 1 maj och 1 juni 2013.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De korrigeringskoefficienter som ska tillämpas på löner i tjänstgöringslandets valuta till de tjänstemän, tillfälligt anställda och kontraktsanställda vid Europeiska unionen som tjänstgör i tredjeländer har anpassats för länder som anges i bilagan. Bilagan innehåller tio månadstabeller som visar vilka länder som berörs och vilka faktiska datum som gäller för vart och ett av dem.

Enligt genomförandebestämmelserna till budgetförordningen (2) ska de växelkurser som gäller vid de datum som anges i tabellerna i bilagan användas vid beräkningen av dessa löner.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 13 november 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

(2) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

BILAGA

Augusti 2012

TJÄNSTGÖRINGSORT	Ekonomisk paritet augusti 2012	Växelkurs augusti 2012 (*1)	Korrigeringskoefficient augusti 2012 (*2)
Sudan (Khartum)	4,584	6,20915	73,8

Oktober 2012

TJÄNSTGÖRINGSORT	Ekonomisk paritet oktober 2012	Växelkurs oktober 2012 (*3)	Korrigeringskoefficient oktober 2012 (*4)
Nepal	84,89	110,170	77,1

November 2012

TJÄNSTGÖRINGSORT	Ekonomisk paritet november 2012	Växelkurs november 2012 (*5)	Korrigeringskoefficient november 2012 (*6)
Demokratiska republiken Kongo (Kinshasa)	2,057 USD	1,29620 USD	158,7
Liberia	1,528 USD	1,29620 USD	117,9
Malawi	216,6	404,926	53,5

December 2012

TJÄNSTGÖRINGSORT	Ekonomisk paritet december 2012	Växelkurs december 2012 (*7)	Korrigeringskoefficient december 2012 (*8)
Venezuela	6,090	5,58047	109,1

Januari 2013

TJÄNSTGÖRINGSORT	Ekonomisk paritet januari 2013	Växelkurs januari 2013 (*9)	Korrigeringskoefficient januari 2013 (*10)
Vitryssland	6 723	11 320,0	59,4
Guinea (Conakry)	6 716	9 250,40	72,6
Sudan (Khartoum)	4,916	7,56599	65,0

Februari 2013

TJÄNSTGÖRINGSORT	Ekonomisk paritet februari 2013	Växelkurs februari 2013 (*11)	Korrigeringskoefficient februari 2013 (*12)
Kongo (Brazzaville)	792,1	655,957	120,8
Kuba	0,9438	1,35410	69,7
Jordanien	0,9175	0,960057	95,6
Serbien (Belgrad)	82,53	111,934	73,7
Östtimor	1,583	1,35410	116,9
Uzbekistan	1 396	2 706,60	51,6
Venezuela	6,429	5,81539	110,6
Zambia	6,630	7,18680	92,3

Mars 2013

TJÄNSTGÖRINGSORT	Ekonomisk paritet mars 2013	Växelkurs mars 2013 (*13)	Korrigeringskoefficient mars 2013 (*14)
Angola	168,2	126,516	132,9
Kosovo (Pristina)	0,7227	1,00000	72,3
Kirgizistan	48,69	62,3897	78,0
Malawi	238,5	479,834	49,7
Ryssland	46,33	40,0240	115,8
Sierra Leone	6 785	5 663,73	119,8
Sydafrika	6,746	11,6220	58,0
Sudan (Khartum)	5,331	7,43654	71,7

April 2013

TJÄNSTGÖRINGSORT	Ekonomisk paritet april 2013	Växelkurs april 2013 (*15)	Korrigeringskoefficient april 2013 (*16)
Kina	7,903	7,96000	99,3
Djibouti	222,3	227,572	97,7
Ghana	2,025	2,48950	81,3
Japan	149,8	120,870	123,9
Sydkorea	1 534	1 425,03	107,6
Uzbekistan	1 467	2 611,71	56,2

Maj 2013

TJÄNSTGÖRINGSORT	Ekonomisk paritet maj 2013	Växelkurs maj 2013 (*17)	Korrigeringskoefficient maj 2013 (*18)
Vitryssland	7 086	11 230,0	63,1
Centralafrikanska republiken	671,7	655,957	102,4
Indien	49,37	71,0370	69,5
Tunisien	1,381	2,09250	66,0
Venezuela	6,839	8,25083	82,9

Juni 2013

TJÄNSTGÖRINGSORT	Ekonomisk paritet juni 2013	Växelkurs juni 2013 (*19)	Korrigeringskoefficient juni 2013 (*20)
Australien	1,439	1,34930	106,6
Belize	1,859	2,61469	71,1
Gambia	31,18	47,5800	65,5
Nicaragua	18,39	31,8519	57,7
Turkiet	2,242	2,42740	92,4
Uzbekistan	1 545	2 694,41	57,3
Vanuatu	145,8	122,435	119,1
Venezuela	7,195	8,14449	88,3

(*1) 1 euro = x enheter i den nationella valutan, utom US-dollar för: Kuba, El Salvador, Ecuador, Liberia, Panama, Demokratiska Republiken Kongo samt Östtimor.

(*2) Bryssel = 100.

(*3) 1 euro = x enheter i den nationella valutan, utom US-dollar för: Kuba, El Salvador, Ecuador, Liberia, Panama, Demokratiska Republiken Kongo samt Östtimor.

(*4) Bryssel = 100.

(*5) 1 euro = x enheter i den nationella valutan, utom US-dollar för: Kuba, El Salvador, Ecuador, Liberia, Panama, Demokratiska Republiken Kongo samt Östtimor.

(*6) Bryssel = 100.

(*7) 1 euro = x enheter i den nationella valutan, utom US-dollar för: Kuba, El Salvador, Ecuador, Liberia, Panama, Demokratiska Republiken Kongo samt Östtimor.

(*8) Bryssel = 100.

(*9) 1 euro = x enheter i den nationella valutan, utom US-dollar för: Kuba, El Salvador, Ecuador, Liberia, Panama, Demokratiska Republiken Kongo samt Östtimor.

(*10) Bryssel = 100.

(*11) 1 euro = x enheter i den nationella valutan, utom US-dollar för: Kuba, El Salvador, Ecuador, Liberia, Panama, Demokratiska Republiken Kongo samt Östtimor.

(*12) Bryssel = 100.

(*13) 1 euro = x enheter i den nationella valutan, utom US-dollar för: Kuba, El Salvador, Ecuador, Liberia, Panama, Demokratiska Republiken Kongo samt Östtimor.

(*14) Bryssel = 100.

(*15) 1 euro = x enheter i den nationella valutan, utom US-dollar för: Kuba, El Salvador, Ecuador, Liberia, Panama, Demokratiska Republiken Kongo samt Östtimor.

(*16) Bryssel = 100.

(*17) 1 euro = x enheter i den nationella valutan, utom US-dollar för: Kuba, El Salvador, Ecuador, Liberia, Panama, Demokratiska Republiken Kongo samt Östtimor.

(*18) Bryssel = 100.

(*19) 1 euro = x enheter i den nationella valutan, utom US-dollar för: Kuba, El Salvador, Ecuador, Liberia, Panama, Demokratiska Republiken Kongo samt Östtimor.

(*20) Bryssel = 100.

14.11.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 303/56

BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 311/13/KOL

av den 17 juli 2013

om ändring av förteckningen i kapitel I del 1.2 punkt 39 i bilaga I till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, över de gränskontrollstationer i Island och Norge som godkänts för veterinärkontroller av levande djur och animalieprodukter från tredjeländer och om upphävande av Eftas övervakningsmyndighets beslut nr 131/13/KOL (1)

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av punkterna 4.B.1, 4.B.3 och 5 b i inledningen till kapitel I i bilaga I till EES-avtalet,

med beaktande av den rättsakt som det hänvisas till i kapitel I del 1.1 punkt 4 i bilaga I till EES-avtalet (rådets direktiv 97/78/EG av den 18 december 1997 om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen (2)), i rättsaktens ändrade och genom sektorsanpassningarna i bilaga I till EES-avtalet anpassade lydelse, särskilt artikel 6.2,

med beaktande av kollegiets beslut nr 295/13/KOL, genom vilket den behöriga ledamoten av kollegiet bemyndigas att anta det här beslutet, och

av följande skäl:

Genom en skrivelse daterad den 6 juni 2013 underrättade den norska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad Mattillsynet) Eftas övervakningsmyndighet om att den hade gjort ändringar i den norska förteckningen över gränskontrollstationer. Ändringarna följer vissa av de rekommendationer som övervakningsmyndigheten lämnade vid en inspektion av importkontroller som övervakningsmyndigheten genomförde i Norge den 21–30 januari 2013, och i synnerhet vikten av att ha tillräckligt med utrustning och lokaler för att hantera de produkter för vilka gränskontrollstationerna är godkända (3).

Mattillsynet beslutade som svar på denna rekommendation och för att göra sitt importkontrollsystem förenligt med EES-kraven att ändra förteckningen över kategorier för vilka följande gränskontrollstationer är godkända:

—	Oslos flygplats (Traceskod NO OSL4)

—	Oslos hamn (Traceskod NO OSL 1)

—	Borgs hamn (Traceskod NO BRG1)

Mattillsynet ombad övervakningsmyndigheten att ändra förteckningen över godkända gränskontrollstationer enligt följande:

Borg	NO BRG 1	P	HC(2), NHC(2)	E(7)
Oslo	NO OSL 1	P	HC(2), NHC(2)
Oslo	NO OSL 4	A	HC(2), NHC(2)	U,E,O

Det åligger därför övervakningsmyndigheten att ändra förteckningen över gränskontrollstationer i Island och Norge och att offentliggöra en ny förteckning för att återspegla ändringarna i de nationella förteckningarna.

Övervakningsmyndigheten hänsköt genom sitt beslut nr 295/13/KOL av den 10 juli 2013 ärendet till Eftas veterinärkommitté, som biträder Eftas övervakningsmyndighet. Veterinärkommittén godkände i sitt yttrande enhälligt förslaget till ändring av förteckningen. De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med det enhälliga yttrandet från Eftas veterinärkommitté, och den slutliga texten till åtgärderna har följaktligen inte ändrats.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De produktkategorier för vilka gränskontrollstationerna Oslos flygplats, Oslos hamn och Borgs hamn har godkänts ska ändras i förteckningen i kapitel I del 1.2 punkt 39 i bilaga I till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. De gränskontrollstationerna är nu endast godkända för förpackade produkter.

Artikel 2

De behöriga nationella myndigheterna ska utföra veterinärkontrollerna av levande djur och animalieprodukter som förs in i Island och Norge från tredjeländer vid de godkända gränskontrollstationer som förtecknas i bilagan till detta beslut.

Artikel 3

Eftas övervakningsmyndighets beslut nr 131/13/KOL av den 18 mars 2013 ska upphöra att gälla.

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft samma dag som det undertecknas.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till Island och Norge.

Artikel 6

Detta beslut är giltigt på engelska.

Utfärdat i Bryssel den 17 juli 2013.

För Eftas övervakningsmyndighet

Sverrir Haukur GUNNLAUGSSON

Ledamot av kollegiet

Xavier LEWIS

Direktör

(1) EUT L 175, 27.6.2013, s. 76 och EES-supplementet nr 36, 27.6.2013, s. 1.

(2) EGT L 24, 30.1.1998, s. 9

(3) Se övervakningsmyndighetens slutrapport av den 3 maj 2013 om besöket i Norge den 21–30 januari 2013 vad gäller tillämpningen av EES-lagstiftningen gällande import-/transitkontrollsystem och gränskontrollstationer.

BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER GODKÄNDA GRÄNSKONTROLLSTATIONER

Namn

Traceskod

Typ

A	=	Flygplats
F	=	Järnväg
P	=	Hamn
R	=	Väg

Kontrollcentrum

Produkter

HC	=	Produkter avsedda för konsumtion
NHC	=	Andra produkter
NT	=	Inga krav på temperatur
T	=	Frysta/kylda produkter
T(FR)	=	Frysta produkter
T(CH)	=	Kylda produkter

Levande djur

U	=	Hovdjur: nötkreatur, svin, får, getter, vilda och tama hovdjur
E	=	Registrerade hästdjur enligt definitionen i rådets direktiv 90/426/EEG
O	=	Andra djur

5-6

Anmärkningar

(1)	=	Kontroll i enlighet med kraven i kommissionens beslut 93/352/EEG, som antagits för tillämpning av artikel 19.3 i rådets direktiv 97/78/EG
(2)	=	Endast förpackade produkter
(3)	=	Endast fiskeriprodukter
(4)	=	Endast djurprotein
(5)	=	Endast ull, hudar och skinn
(6)	=	Endast flytande fetter, oljor och fiskoljor
(7)	=	Islandshästar (endast från april till oktober)
(8)	=	Endast hästdjur
(9)	=	Endast tropiska fiskar
(10)	=	Endast katter, hundar, gnagare, hardjur, levande fiskar, reptiler och fåglar, andra än strutsar
(11)	=	Endast foder i lösvikt
(12)	=	För (U) när det gäller hovdjur, endast sådana som finns i djurparker; och för (O), endast daggamla kycklingar, fiskar, hundar, katter, insekter eller djur i djurparker
(13)	=	Nagylak HU: Detta är en gränskontrollstation (för produkter) och gränsövergång (för levande djur) vid den ungersk-rumänska gränsen som är föremål för framförhandlade övergångsbestämmelser enligt anslutningsfördraget både vad avser produkter och levande djur. Se kommissionens beslut 2003/630/EG.
(14)	=	För transit genom Europeiska gemenskapen av sändningar av vissa produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, som transporteras till eller från Ryssland enligt de särskilda förfaranden som fastställts i relevant gemenskapslagstiftning
(15)	=	Endast djur från vattenbruk
(16)	=	Endast fiskmjöl

Land: Island

1	2	3	4	5	6
Akureyri	IS AKU1	P		HC-T(1)(2)(3), NHC(16)
Hafnarfjörður	IS HAF 1	P		HC(1)(2)(3), NHC-NT(2)(6)(16)
Húsavík	IS HUS 1	P		HC-T(FR)(1)(2)(3)
Ísafjörður	IS ISA1	P		HC-T(FR)(1)(2)(3)
Keflavík flygplats	IS KEF 4	A		HC(2), NHC(2)	O(15)
Reykjavík Eimskip	IS REY 1a	P		HC(2), NHC(2)
Reykjavík Samskip	IS REY 1b	P		HC-T(FR)(1)(2)(3), HC-NT(1)(2)(3), NHC-NT(2)(6)(16)
Þorlákshöfn	IS THH1	P		HC-T(FR)(1)(2)(3), HC-NT(6), NHC-NT(6)

Land: Norge

1	2	3	4	5	6
Borg	NO BRG 1	P		HC (2), NHC(2)	E(7)
Båtsfjord	NO BJF 1	P		HC-T(FR)(1)(2)(3), HC-NT(1)(2)(3)
Egersund	NO EGE 1	P		HC-NT(6), NHC-NT(6)(16)
Hammerfest	NO HFT 1	P	Rypefjord	HC-T(FR)(1)(2)(3), HC-NT(1)(2)(3)
Honningsvåg	NO HVG 1	P	Honningsvåg	HC-T(FR)(1)(2)(3)
Kirkenes	NO KKN 1	P		HC-T(FR)(1)(2)(3), HC-NT(1)(2)(3)
Kristiansund	NO KSU 1	P	Kristiansund	HC-T(FR)(1)(2)(3), NHC-T(FR)(2)(3) HC-NT(6), NHC-NT(6)
Larvik	NO LAR 1	P		HC(2)
Måløy	NO MAY 1	P	Gotteberg	HC-T(FR)(1)(2)(3), NHC-T(FR)(2)(3)
Oslo	NO OSL 1	P		HC(2), NHC(2)
Oslo	NO OSL 4	A		HC(2), NHC(2)	U,E,O
Sortland	NO SLX 1	P	Sortland	HC-T(FR)(1)(2)(3)
Storskog	NO STS 3	R		HC, NHC	U,E,O
Tromsø	NO TOS 1	P	Bukta	HC-T(FR)(1)(2)(3)
Tromsø	NO TOS 1	P	Solstrand	HC-T(FR)(1)(2)(3)
Ålesund	NO AES 1	P	Breivika	HC-T(FR)(1)(2)(3), NHC-T(FR)(2)(3)
Ålesund	NO AES 1	P	Skutvik	HC-T(1)(2)(3), HC-NT(6), NHC-T(FR) (2)(3), NHC-NT(6)

		ISSN 1977-0820 doi:10.3000/19770820.L_2013.303.swe
Europeiska unionens officiella tidning		L 303

Svensk utgåva	Lagstiftning	femtiosjätte årgången 14 november 2013

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		INTERNATIONELLA AVTAL
	*	Europeiska unionens skrivelse om anmälan till Schweiziska edsförbundet av en teknisk ändring, med anledning av Kroatiens anslutning, av bilaga I till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om åtgärder likvärdiga med dem som föreskrivs i rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar	1
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens förordning (EU) nr 1139/2013 av den 11 november 2013 om förbud mot fiske efter gråsej i norska vatten söder om 62° N med fartyg som för svensk flagg	2
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1140/2013 av den 12 november 2013 om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar [Riz de Camargue (SGB)]	4
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1141/2013 av den 12 november 2013 om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar [Huile essentielle de lavande de Haute-Provence / Essence de lavande de Haute-Provence (SUB)]	6
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1142/2013 av den 12 november 2013 om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar [Chaource (SUB)]	8
	*	Kommissionens förordning (EU) nr 1143/2013 av den 13 november 2013 om ändring av förordning (EU) nr 1031/2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, särskilt för att förteckna en auktionsplattform som ska förordnas av Tyskland ( 1 )	10
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1144/2013 av den 13 november 2013 om införande av en beteckning i registret över garanterade traditionella specialiteter (Tepertős pogácsa [GTS])	17
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1145/2013 av den 13 november 2013 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	24
		BESLUT
		2013/652/EU
	*	Kommissionens genomförandebeslut av den 12 november 2013 om övervakning och rapportering av antimikrobiell resistens hos zoonotiska och kommensala bakterier [delgivet med nr C(2013) 7145] ( 1 )	26
		2013/653/EU
	*	Kommissionens genomförandebeslut av den 12 november 2013 om finansiellt stöd från unionen till en samordnad kontrollplan för övervakning av antimikrobiell resistens hos zoonotiska smittämnen under 2014 [delgivet med nr C(2013) 7289]	40
		2013/654/EU
	*	Kommissionens genomförandebeslut av den 12 november 2013 om ändring av beslut 2008/294/EG i syfte att inbegripa ytterligare åtkomstteknik och frekvensband för mobilkommunikationstjänster i luftfartyg [delgivet med nr C(2013) 7491] ( 1 )	48
		2013/655/EU
	*	Kommissionens beslut av den 13 november 2013 om månatlig anpassning under perioden 1 augusti 2012–1 juni 2013 av justeringskoefficienterna för löner till Europeiska unionens tjänstemän, tillfälligt anställda och kontraktsanställda som tjänstgör i tredjeländer	52

	III Andra akter
	EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET
*	Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 311/13/KOL av den 17 juli 2013 om ändring av förteckningen i kapitel I del 1.2 punkt 39 i bilaga I till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, över de gränskontrollstationer i Island och Norge som godkänts för veterinärkontroller av levande djur och animalieprodukter från tredjeländer och om upphävande av Eftas övervakningsmyndighets beslut nr 131/13/KOL	56

Nr	64/TQ40
Medlemsstat	Sverige
Bestånd	POK/04-N
Art	Gråsej (Pollachius virens)
Område	Norska vatten söder om 62° N
Datum	28.10.2013

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	AL	44,1
	MA	42,2
	MK	28,7
	ZZ	38,3
0707 00 05	AL	40,0
	MK	56,9
	TR	132,8
	ZZ	76,6
0709 93 10	MA	85,3
	TR	166,5
	ZZ	125,9
0805 20 10	MA	66,6
	ZA	148,2
	ZZ	107,4
0805 20 30 , 0805 20 50 , 0805 20 70 , 0805 20 90	PE	125,0
	SZ	56,1
	TR	78,8
	ZA	157,1
	ZZ	104,3
0805 50 10	TR	68,6
	ZA	74,0
	ZZ	71,3
0806 10 10	BR	251,7
	LB	239,8
	PE	322,3
	TR	167,2
	US	340,0
	ZZ	264,2
0808 10 80	BA	64,2
	NZ	131,4
	US	142,2
	ZA	178,9
	ZZ	129,2
0808 30 90	CN	65,8
	TR	114,2
	ZZ	90,0