ISSN 1977-0820 doi:10.3000/19770820.L_2013.297.swe |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 297 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
56 årgången |
Innehållsförteckning |
|
II Icke-lagstiftningsakter |
Sida |
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
7.11.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 297/1 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 1071/2013
av den 24 september 2013
om de monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning)
(ECB/2013/33)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 5,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2531/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens tillämpning av minimireserver (2), särskilt artikel 6.4,
med beaktande av Europeiska kommissionens yttrande, och
av följande skäl:
(1) |
Omfattande ändringar har gjorts av Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 25/2009 av den 19 december 2008 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (ECB/2008/32) (3). Eftersom ytterligare ändringar måste göras, särskilt mot bakgrund av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (4), bör förordningen omarbetas så att den blir mer översiktlig. |
(2) |
För att kunna utföra sina uppgifter är Europeiska centralbankssystemet (ECBS) beroende av att det framställs konsoliderade balansräkningar för de monetära finansinstituten (MFI). Huvudsyftet med den informationen är att Europeiska centralbanken (ECB) ska få en heltäckande statistisk bild av den monetära utvecklingen i de medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade euroområdets medlemsstater), vilka ska ses som ett enda ekonomiskt område. Statistiken omfattar de sammanlagda finansiella tillgångarna och skulderna, i form av stockar och transaktioner, och bygger på en heltäckande och homogen monetär sektor och uppgiftslämnande population. Denna statistik produceras regelbundet. Statistiska uppgifter som är tillräckligt detaljerade behövs också för att man även fortsättningsvis ska kunna garantera analytiskt relevanta penningmängdsaggregat och motposter för euroområdet. |
(3) |
ECB ska, i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och på de villkor som anges i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), utfärda förordningar i den utsträckning som behövs för att genomföra ECBS uppgifter såsom dessa anges i ECBS-stadgan, och i vissa fall enligt vad som framgår av sådana bestämmelser som antagits av rådet med stöd av artikel 129.4 i fördraget. |
(4) |
Artikel 5.1 i ECBS-stadgan föreskriver att ECB, med stöd av de nationella centralbankerna, ska samla in de statistiska uppgifter som behövs, antingen från de behöriga nationella myndigheterna eller direkt från de ekonomiska aktörerna, för att utföra ECBS uppgifter. I artikel 5.2 i ECBS-stadgan föreskrivs att de nationella centralbankerna, så långt som möjligt, ska utföra de uppgifter som anges i artikel 5.1. |
(5) |
Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2533/98 ska ECB specificera den faktiska uppgiftslämnande populationen inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare, och ECB ges en rätt att helt eller delvis befria särskilda kategorier av uppgiftslämnare från kraven på rapportering av statistiska uppgifter. Enligt artikel 6.4 får ECB utfärda förordningar som specificerar villkoren för att rätten att verifiera eller inhämta statistiska uppgifter ska få utövas. |
(6) |
Artikel 4 i förordning (EG) nr 2533/98 föreskriver att medlemsstaterna själva ska organisera sig på statistikområdet och helt och fullt samarbeta med ECBS för att garantera att förpliktelserna i artikel 5 i ECBS-stadgan fullgörs. |
(7) |
Under förutsättning att ECB:s statistikkrav inte äventyras kan det vara lämpligt att låta insamlingen av de statistikuppgifter från den faktiska uppgiftslämnande populationen som behövs för att uppfylla ECB:s statistikkrav utgöra en del av en mer omfattande datainsamling som de nationella centralbankerna, även för andra statistiksyften, organiserar inom sitt eget ansvarsområde i enlighet med unionsrätten, nationell lag eller vedertagen praxis. Detta kan också minska rapporteringsbördan. För att främja öppenhet och insyn är det i sådana fall lämpligt att informera uppgiftslämnarna om att uppgifter samlas in för att uppfylla andra statistiska ändamål. I vissa fall kan ECB använda sig av sådan statistik för att uppfylla sina statistikkrav. |
(8) |
De mest detaljerade statistiska uppgifterna krävs för motparter som ingår i innehavarsektorn. Detaljerade uppgifter krävs för a) uppgifter om inlåning, uppdelade efter delsektor och löptid samt ytterligare efter valuta för att möjliggöra en närmare analys av utvecklingen för de utländska valutakomponenterna som ingår i det monetära aggregatet M3 samt för att underlätta granskningen rörande i vilken utsträckning utländska valutor kan utgöra substitut för eurodenominerade komponenter i M3; b) utlåning efter delsektor, löptid, ändamål, ändring av räntesats och valuta, eftersom dessa uppgifter är viktiga för analysen av penningpolitiken; c) positioner gentemot andra MFI om dessa behövs för nettning av MFI-saldon inbördes eller för att beräkna kassakravsbasen; d) positioner gentemot hemmahörande utanför euroområdet (övriga utlandet) i fråga om inlåning med överenskommen löptid över två år, inlåning med uppsägningstid över två år samt återköpsavtal (repor) (för beräkning av den kassakravsbas för vilken kassakravsprocenten är större än noll); e) positioner gentemot övriga utlandet i fråga om inlåning totalt (för beräkning av externa motposter); f) inlåning från och utlåning till övriga utlandet med under och över ett års ursprunglig löptid för betalningsbalansen och finansräkenskaperna. |
(9) |
För insamlingen av statistisk information om MFI:s värdepappersportföljer, i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1011/2012 av den 17 oktober 2012 om statistik om värdepappersinnehav (ECB/2012/24) (5), ska de nationella centralbankerna rapportera kvartalsvis värdepapper för värdepapper. De nationella centralbankerna får kombinera rapporteringskraven enligt denna förordning respektive förordning (EU) nr 1011/2012 (ECB/2012/24), om detta kan minska rapporteringsbördan för kreditinstituten. För att minska rapporteringsbördan för fondförvaltarna får de nationella centralbankerna tillåta penningmarknadsfonder att rapportera i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1073/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (ECB/2013/38) (6). |
(10) |
Finansiella transaktioner beräknas av ECB som skillnaden mellan stockuppgifterna vid utgången av respektive rapporteringsmånad med avräkning för effekterna av förändringar som beror på andra faktorer än transaktioner. De krav som ställs på uppgiftslämnarna omfattar inte växelkursförändringar som ECB, eller de nationella centralbankerna efter samråd med ECB, beräknar utifrån stockuppgifter valuta för valuta som rapporteras av uppgiftslämnarna, och ej heller de justeringar för omklassificeringar som de nationella centralbankerna själva samlar in med hjälp av olika informationskällor som de redan har tillgång till. |
(11) |
Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2531/98 har ECB rätt att anta förordningar eller beslut för att undanta institut från kassakrav (kravet på minimireserver), att närmare ange hur skulder gentemot andra institut får uteslutas eller avräknas från kassakravsbasen och att fastställa skilda kassakravskvoter för specifika kategorier av skulder. Enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 2531/98 har ECB rätt att från instituten inhämta de uppgifter som behövs för tillämpningen av kraven på minimireserver samt att kontrollera korrektheten och kvaliteten på den information som instituten tillhandahåller för att visa att de uppfyller de krav som ställs. För att minska den sammanlagda rapporteringsbördan är det önskvärt att de statistiska uppgifterna från de månatliga balansräkningarna även används för den återkommande beräkningen av kassakravsbasen för kreditinstitut som omfattas av ECB:s kassakravssystem i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 1745/2003 av den 12 september 2003 om tillämpningen av minimireserver (kassakrav) (ECB/2003/9) (7). |
(12) |
Det är nödvändigt att fastställa särskilda förfaranden för fusioner som rör kreditinstitut för att klargöra institutens skyldigheter i fråga om kassakrav. |
(13) |
För att kunna tolka utvecklingen inom området krediter och lån i euroområdet behöver ECB uppgifter om den värdepapperisering som MFI bedriver. Sådan information kompletterar också uppgifter som rapporteras i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1075/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella bolag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner (ECB/2013/40) (8). |
(14) |
Även om de förordningar som ECB utfärdar enligt artikel 34.1 i ECSB-stadgan inte medför några rättigheter eller skyldigheter för de medlemsstater som inte har euron som valutan (nedan kallade medlemsstaterna utanför euroområdet), är ändå artikel 5 i ECSB-stadgan tillämplig på såväl medlemsstaterna i euroområdet som medlemsstaterna utanför. I skäl 17 i förordning (EG) nr 2533/98 erinras om att artikel 5 i ECBS-stadgan, tillsammans med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, medför en skyldighet för medlemsstater utanför euroområdet att på nationell nivå utforma och genomföra alla de åtgärder som de anser lämpliga för att kunna inhämta de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav och för att i tid fullborda förberedelserna på statistikområdet för att de ska bli medlemsstater i euroområdet. |
(15) |
De standarder om skydd och användning av konfidentiella statistiska uppgifter som fastställs i artikel 8 i förordning (EG) nr 2533/98 bör tillämpas. |
(16) |
Enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 2533/98 får ECB använda sanktioner mot sådana uppgiftslämnare som inte uppfyller de rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter som framgår av ECB:s förordningar eller beslut. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Definitioner
I denna förordning avses med
a) monetära finansinstitut (MFI): inhemska företag som tillhör någon av följande sektorer:
a) |
monetära finansinstitut som tar emot inlåning:
|
b) |
penningmarknadsfonder enligt artikel 2, |
b) uppgiftslämnare och hemvist: enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98,
c) berörd nationell centralbank: den nationella centralbanken i den medlemsstat i euroområdet där ett MFI har sin hemvist,
d) finansiellt bolag (FVC): enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40),
e) värdepapperisering: en transaktion som är antingen a) en traditionell värdepapperisering enligt definitionen i artikel 4 i förordning (EU) nr 575/2013, och/eller b) en värdepapperisering enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) som innefattar avyttring av de lån som värdepapperiseras till ett finansiellt bolag (FVC),
f) institut för elektroniska pengar och elektroniska pengar: enligt definitionen i artikel 2.1 och 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG (10),
g) nedskrivning: en direkt minskning i balansräkningen av ett låns bokförda värde på grund av att dess värde minskat,
h) avskrivning: en nedskrivning av ett låns bokförda värde som leder till att tillgången avförs från balansräkningen,
i) ansvarigt institut: det MFI som administrerar lånen som ligger till grund för värdepapperiseringen eller lån som på annat sätt har överförts och ansvarar för att ränta och amorteringar inkommer från gäldenärerna,
j) avyttring av lån: den ekonomiska överföringen av ett lån eller en pool av lån från uppgiftslämnaren till en förvärvare, antingen genom överlåtelse av äganderätten eller genom sekundärt deltagande,
k) förvärv av lån: den ekonomiska överföringen av ett lån eller en pool av lån från en överlåtare till uppgiftslämnaren, antingen genom överlåtelse av äganderätten eller genom sekundärt deltagande,
l) positioner inom koncerner: positioner mellan monetära finansinstitut som tar emot inlåning inom euroområdet och som ingår i samma koncern, bestående av ett moderbolag och samtliga koncernmedlemmar med säte i euroområdet som står under dess direkta eller indirekta kontroll,
m) ”tail”-klassificerat institut: ett litet MFI som har beviljats undantag enligt artikel 9.1,
n) som inte längre ingår i: att ett lån, eller en del av ett lån, tas bort från de stockar som rapporteras i enlighet med del 2 och 3 i bilaga I, inklusive att de tas bort genom tillämpningen av ett sådant undantag som avses i artikel 9.4.
Artikel 2
Identifiering av penningmarknadsfonder
Företag för kollektiva investeringar som uppfyller samtliga följande kriterier ska behandlas som penningmarknadsfonder:
a) |
Företag som har som investeringsmål att bibehålla en fonds kapital och ge en avkastning som är i linje med räntorna på penningmarknadsinstrument. |
b) |
Företag som investerar i penningmarknadsinstrument som uppfyller kriterierna för penningmarknadsinstrument enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (11), eller insättningar hos kreditinstitut eller säkerställer att likviditeten och värderingen för den portfölj som företaget investerar i bedöms på motsvarande grunder. |
c) |
Företag som säkerställer att de penningmarknadsinstrument som de investerar i är av hög kvalitet, enligt vad som har fastställts av förvaltningsbolaget. Kvaliteten på ett penningmarknadsinstrument ska bland annat bedömas utifrån följande faktorer:
|
d) |
Företag som säkerställer att dess portfölj har en vägd genomsnittlig löptid på högst sex månader och en vägd genomsnittlig livslängd på högst tolv månader (i enlighet med bilaga I del 1 avsnitt 2). |
e) |
Företag som tillhandahåller ett dagligt NAV-värde (nettotillgångsvärde) och en prisberäkning för dess aktier/andelar, samt ett dagligt tecknings- och lösenvärde för aktier/andelar. |
f) |
Företag som endast investerar i värdepapper vars återstående löptid fram till den lagliga inlösendagen är högst två år, förutsatt att tidsperioden fram till nästa ändring av räntesatsen är högst 397 dagar varvid värdepapper med flytande ränta fastställs till en penningmarknadsränta eller ett penningmarknadsindex. |
g) |
Företag som endast investerar i andra företag för kollektiva investeringar som uppfyller definitionen för penningmarknadsfonder. |
h) |
Företag som inte har någon direkt eller indirekt exponering mot aktier eller råvaror, inte heller via derivat, och som endast använder derivat i linje med fondens investeringsstrategi för penningmarknaden. Derivat som ger en valutaexponering får endast användas i risksäkringssyfte. Investeringar i värdepapper som inte är i basvalutan tillåts, förutsatt att valutaexponeringen risksäkras. |
i) |
Företag som har antingen ett konstant eller ett fluktuerande NAV-värde. |
Artikel 3
Faktisk uppgiftslämnande population
1. Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska bestå av MFI som har sin hemvist inom territoriet för euroområdets medlemsstater (i linje med del 1 i bilaga II).
2. Om inget undantag beviljats enligt artikel 9 ska MFI i den faktiska uppgiftslämnande populationen ha full rapporteringsskyldighet.
3. Enheter som uppfyller definitionen av MFI ska omfattas av denna förordning även om de inte omfattas av förordning (EU) nr 575/2013.
4. För insamlingen av statistisk information om hemvisten på innehavarna av aktier/andelar i penningmarknadsfonder enligt vad som framgår av bilaga I del 2 punkt 5.7 ska, om det inte föreligger några undantag enligt artikel 9.2 c, den faktiska uppgiftslämnande populationen inkludera andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut. De nationella centralbankerna får upprätta och föra en förteckning över uppgiftslämnande andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut, som ingår i den faktiska uppgiftslämnande populationen i enlighet med de principer som fastslås i bilaga I del 2 punkt 5.7.
Artikel 4
Förteckning över MFI för statistiska ändamål
1. Direktionen ska upprätta och föra en förteckning över MFI för statistiska ändamål som beaktar de krav i fråga om frekvens och tidsramar som följer av att förteckningen ska användas i samband med ECB:s kassakravssystem. Denna MFI-förteckning för statistiska ändamål ska innehålla en uppgift om huruvida instituten omfattas av ECB:s kassakrav eller inte. MFI-förteckningen ska alltid vara aktuell, riktig, så homogen som möjligt samt vara tillräckligt stabil för statistiska ändamål.
2. De nationella centralbankerna och ECB ska se till att förteckningen över MFI för statistiska ändamål och uppdaterade versioner därav på lämpligt sätt hålls tillgänglig för uppgiftslämnarna, bland annat på elektronisk väg, över internet eller – på begäran av uppgiftslämnarna – på papper.
3. Förteckningen över MFI för statistiska ändamål ska enbart tjäna som informationskälla. Om den senast tillgängliga versionen av förteckningen är felaktig, ska ECB emellertid inte besluta om sanktioner för enheter som underlåtit att på ett korrekt sätt fullgöra sin rapporteringsskyldighet i den mån som underlåtenheten beror på att enheten i god tro utgått från den felaktiga förteckningen.
Artikel 5
Skyldigheter i fråga om statistikrapportering
1. Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska rapportera a) månadsvisa stocksiffror om sin balansräkning per månadens slut, och b) månadsvisa aggregerade justeringar för omvärderingar, till den nationella centralbanken i den medlemsstat där ett MFI har sin hemvist. Uppgifter om de aggregerade justeringarna för omvärderingar avseende av- och nedskrivningar på lån samt även prisförändringar på värdepapper ska rapporteras. Ytterligare uppgifter om vissa balansräkningsposter ska rapporteras kvartalsvis eller årsvis. De nationella centralbankerna får samla in kvartalsuppgifter månadsvis om detta underlättar dataproduktionsprocessen. De statistiska uppgifter som efterfrågas framgår av bilaga I.
2. De nationella centralbankerna kan samla in nödvändiga statistiska uppgifter om värdepapper som emitterats och innehas av MFI värdepapper för värdepapper i den utsträckning som de uppgifter som avses i punkt 1 kan härledas i enlighet med de statistiska minimistandarder som framgår av bilaga IV.
3. MFI ska, i enlighet med de minimikrav som framgår av tabell 1A i bilaga I del 4, rapportera månatliga justeringar för omvärderingar avseende den hela uppsättningen uppgifter som ECB behöver. De nationella centralbankerna får samla in ytterligare uppgifter som inte omfattas av minimikravet. Dessa uppgifter kan gälla sådana uppdelningar i tabell 1A som inte ingår i minimikravet.
4. ECB kan behöva förklaringar till justeringar i kategorin ”omklassificeringar och andra justeringar” som insamlats av de nationella centralbankerna.
5. ECB får använda sanktioner mot sådana uppgiftslämnare som inte uppfyller de rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter som framgår av denna förordning i enlighet med beslut ECB/2010/10 av den 19 augusti 2010 om åtgärder i fall där rapporteringskraven i fråga om statistiska uppgifter ej uppfylls (12).
Artikel 6
Ytterligare skyldigheter i fråga om statistikrapportering avseende värdepapperisering av lån och andra överföringar av lån
MFI ska rapportera följande:
a) |
Nettoflödet av värdepapperisering och andra överföringar av lån som skett under rapporteringsperioden i enlighet med bilaga I del 5 avsnitt 2. |
b) |
Utestående belopp vid periodens slut och finansiella transaktioner exklusive avyttringar och anskaffningar av lån under den relevanta perioden för värdepapperiserade lån som inte längre ingår för vilka MFI är ansvarigt institut i enlighet med bilaga I del 5 avsnitt 3. De nationella centralbankerna får utöka sådana rapporteringskrav till alla lån som inte längre ingår för vilka MFI är ansvarigt institut och som är värdepapperiserade eller på annat sätt överförda. |
c) |
Utestående belopp vid kvartalsslut avseende alla lån för vilka MFI är ansvarigt institut i en värdepapperisering, i enlighet med bilaga I del 5 avsnitt 4. |
d) |
Utestående belopp vid periodens utgång avseende lån som avvecklats genom en värdepapperisering som fortfarande ingår i balansräkningen, om man använder Internationell redovisningsstandard 39 (IAS 39), Internationell finansiell rapporteringsstandard 9 (IFRS 9) eller liknande nationella redovisningsregler, i enlighet med bilaga I del 5 avsnitt 5. |
Artikel 7
Tidsramar
1. De nationella centralbankerna ska besluta när och med vilka intervall de behöver få in uppgifter från uppgiftslämnarna för att kunna möta de tidsramar som fastställs nedan, med beaktande av tidsramarna för ECB:s kassakravssystem när detta är relevant, och ska underrätta uppgiftslämnarna om detta.
2. De nationella centralbankerna ska överföra månadsstatistik till ECB senast vid slutet av den femtonde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser.
3. De nationella centralbankerna ska överföra kvartalsstatistik till ECB senast vid slutet av den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.
Artikel 8
Redovisningsregler för statistikrapporteringen
1. Om inget annat anges i den här förordningen ska de redovisningsregler som MFI tillämpar när de lämnar uppgifter i enlighet med den här förordningen vara de som finns i de nationella genomförandereglerna för rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (13), liksom i övriga tillämpliga internationella standarder.
2. Inlåning och utlåning ska redovisas med utestående kapitalbelopp vid slutet av månaden. Av- och nedskrivningar som sker enligt gällande redovisningsregler ska exkluderas från detta belopp. Inlåning och utlåning ska inte nettas mot andra tillgångar eller skulder.
3. Utan att det påverkar rådande redovisningspraxis och nettningsrutiner i euroområdets medlemsstater, ska alla finansiella tillgångar och skulder redovisas brutto för statistiska ändamål.
4. De nationella centralbankerna får tillåta att lån med reserveringar rapporteras netto utan reserveringar och att köpta lån rapporteras till det vid förvärvet överenskomna priset, förutsatt att sådan rapporteringspraxis tillämpas av alla inhemska uppgiftslämnare.
Artikel 9
Undantag
1. Undantag får beviljas för de minsta MFI enligt följande:
a) |
De nationella centralbankerna får bevilja undantag för små MFI förutsatt att deras samlade bidrag till den nationella MFI-balansräkningen i form av stockar inte överstiger 5 procent. |
b) |
Avseende kreditinstitut ska undantag enligt punkt a minska kreditinstitutets rapporteringsbörda utan att detta påverkar de rapporteringskrav som avser beräkningen av minimireserver enligt bilaga III. |
c) |
Nationella centralbanker som beviljar små MFI undantag enligt punkt a ska fortsätta att som ett minimikrav årligen samla in uppgifter om institutens balansomslutning, så att de ”tail”-klassificerade institutens samlade bidrag till den nationella MFI-balansräkningen kan övervakas. |
d) |
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt a får de nationella centralbankerna bevilja undantag för kreditinstitut som inte utnyttjar de regler som framgår av punkterna a och b för att minska deras rapporteringsbörda till den nivå som framgår av del 6 i bilaga I, förutsatt att deras samlade bidrag till den nationella MFI-balansräkningen i form av stockar varken överstiger 10 procent av den nationella MFI-balansräkningen eller 1 procent av euroområdets MFI-balansräkning. |
e) |
De nationella centralbankerna ska kontrollera att villkoren enligt punkterna a och d är uppfyllda i så god tid att de vid behov kan bevilja eller återkalla undantag med verkan från varje års början. |
f) |
Små MFI kan välja att inte utnyttja undantagen utan i stället fullgöra de fullständiga rapporteringsskyldigheterna. |
2. De nationella centralbankerna får bevilja penningmarknadsfonder undantag enligt följande:
a) |
Under nedanstående förutsättningar får de nationella centralbankerna bevilja undantag för penningmarknadsfonder från de rapporteringskrav som framgår av artikel 5.1 förutsatt att penningmarknadsfonderna i stället rapporterar balansräkningsuppgifter i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38):
|
b) |
De nationella centralbankerna får också bevilja undantag för penningmarknadsfonder från följande rapporteringskrav:
|
c) |
De nationella centralbankerna får bevilja undantag från rapporteringskraven när det gäller hemvist för innehavarna av aktier/andelar i penningmarknadsfonder:
|
3. Undantag får beviljas för MFI när det gäller rapportering av justeringar för omvärderingar enligt följande:
a) |
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, får de nationella centralbankerna medge undantag för penningmarknadsfonder från rapporteringen om justeringar för omvärderingar och slopa skyldigheten för dem att rapportera om justeringar för omvärderingar. |
b) |
De nationella centralbankerna får medge undantag avseende tidsintervallet och tidsramarna för rapportering om prisomvärderingar avseende värdepapper och begära in dessa uppgifter kvartalsvis och enligt samma tidsramar som för stockuppgifter, under förutsättning att följande minimikrav uppfylls:
|
c) |
Enligt följande villkor får de nationella centralbankerna bevilja undantag från rapporteringen av prisomvärderingar avseende värdepapper, inklusive fullständig befrielse från rapporteringsskyldigheten, till kreditinstitut som rapporterar månadsvisa stockuppgifter värdepapper för värdepapper:
|
4. Undantag får beviljas MFI för statistikrapportering som avser lån som avvecklats genom en värdepapperisering.
De nationella centralbankerna får tillåta att MFI som tillämpar Internationell redovisningsstandard 39 (IAS 39), Internationell finansiell rapporteringsstandard 9 (IFRS 9) eller liknande nationella redovisningsregler exkluderar sådana lån som avvecklats genom en värdepapperisering i enlighet med nationell praxis från de stockar som krävs enligt del 2 och del 3 i bilaga I, förutsatt att denna praxis tillämpas av alla inhemska MFI.
5. De nationella centralbankerna får bevilja MFI undantag avseende vissa kvartalsvisa stockar som avser medlemsstater utanför euroområdet.
Om uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar att positioner gentemot motparter med hemvist i en medlemsstat utanför euroområdet eller positioner gentemot valutan i en medlemsstat utanför euroområdet inte är signifikanta, får de nationella centralbankerna besluta att dessa ej behöver rapporteras avseende en sådan medlemsstat. De nationella centralbankerna ska informera uppgiftslämnarna om sådana beslut.
Artikel 10
Minimistandarder och nationella rapporteringsförfaranden
1. Uppgiftslämnarna ska följa de rapporteringskrav som gäller för dem i enlighet med minimistandarderna i bilaga IV för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering.
2. De nationella centralbankerna ska fastställa och genomföra de rapporteringsförfaranden som ska följas av den faktiska uppgiftslämnande populationen i enlighet med nationella krav. De nationella centralbankerna ska säkerställa att dessa förfaranden medför att de begärda statistiska uppgifterna rapporteras och att de ger möjlighet till vederbörlig kontroll av att minimistandarderna enligt bilaga IV för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering följs.
Artikel 11
Fusioner, uppdelningar och omorganisationer
Vid en fusion, uppdelning eller någon annan omorganisation som kan påverka den faktiska uppgiftslämnarens fullgörande av sina skyldigheter på statistikområdet, så ska denne – så snart avsikten att genomföra en sådan åtgärd har offentliggjorts och i god tid innan fusionen, uppdelningen eller omorganisationen får verkan – underrätta den berörda nationella centralbanken om de förfaranden som planeras för att uppfylla rapporteringskraven enligt den här förordningen.
Artikel 12
Användning av inrapporterade statistiska uppgifter inom ramen för kassakrav
1. De statistiska uppgifter som kreditinstitut lämnar enligt den här förordningen ska användas av respektive kreditinstitut för att beräkna dess kassakravsbas i enlighet med förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). Varje kreditinstitut ska särskilt använda uppgifterna för att kontrollera att det har uppfyllt sitt kassakrav under uppfyllandeperioden.
2. Kassakravsbasen för tre uppfyllandeperioder för de ”tail”-klassificerade instituten ska beräknas på kvartalsdata enligt ställningen vid utgången av det kvartal som samlas in av de nationella centralbankerna senast 28 arbetsdagar efter utgången av det kvartal som statistiken avser.
3. Dessa särskilda bestämmelser om tillämpningen av ECB:s kassakrav som framgår av bilaga III ska ha företräde framför sådana bestämmelser som framgår av förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9).
4. För att underlätta ECB:s och kreditinstitutens likviditetshantering ska kassakraven bekräftas senast första dagen i uppfyllandeperioden. I undantagsfall kan dock behov uppstå för kreditinstitut att rapportera om revideringar av kassakravsbasen eller av kassakrav som har bekräftats. Förfarandena för att bekräfta eller godkänna kassakrav påverkar inte uppgiftslämnarnas skyldighet att alltid rapportera korrekta statistiska uppgifter och så snart som möjligt revidera felaktiga statistiska uppgifter som redan har rapporterats.
Artikel 13
Kontroll och obligatorisk insamling
De nationella centralbankerna ska utöva rättigheterna att kontrollera eller att obligatoriskt samla in de uppgifter som uppgiftslämnarna ska lämna i enlighet med denna förordning, utan att detta påverkar ECB:s rätt att själv utöva dessa rättigheter. Dessa rättigheter ska särskilt utövas av de nationella centralbankerna då ett institut som ingår i den faktiska uppgiftslämnande populationen inte uppfyller de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga IV.
Artikel 14
Första rapporteringen
1. Den första rapporteringen enligt denna förordning ska börja med uppgifter för december 2014.
2. Den första rapporteringen enligt denna förordning avseende rutorna för de medlemsstater i euroområdet, i tabell 3 i bilaga I del 3, ska börja med de första kvartalsvisa uppgifterna efter dagen då de infört euron.
3. Den första rapporteringen enligt denna förordning avseende rutorna för medlemsstater utanför euroområdet, i tabellerna 3 och 4 i bilaga I del 3, ska börja med de första kvartalsvisa uppgifterna efter dagen för deras anslutning till unionen. Om den berörda nationella centralbanken beslutar att inte kräva att rapporteringen av icke signifikanta uppgifter ska börja med de första kvartalsvisa uppgifterna efter dagen för den relevanta medlemsstatens eller medlemsstaternas anslutning till unionen, ska rapporteringen börja 12 månader efter det att den nationella centralbanken informerat uppgiftslämnarna om att uppgifter ska rapporteras.
Artikel 15
Upphävande
1. Förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) ska upphöra att gälla med verkan från den 1 januari 2015.
2. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med tabellen i bilaga VI.
Artikel 16
Slutbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater i enlighet med fördragen.
Utfärdad i Frankfurt am Main den 24 september 2013.
På ECB-rådets vägnar
Mario DRAGHI
ECB:s ordförande
(1) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.
(2) EGT L 318, 27.11.1998, s. 1.
(3) EUT L 15, 20.1.2009, s. 14.
(4) EUT L 174, 26.6.2013, s. 1.
(5) EUT L 305, 1.11.2012, s. 6.
(6) Se sidan 73 i detta nummer av EUT.
(7) EUT L 250, 2.10.2003, s. 10.
(8) Se sidan 107 i detta nummer av EUT.
(9) EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.
(10) EUT L 267, 10.10.2009, s. 7.
(11) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.
(12) EUT L 226, 28.8.2010, s. 48.
(13) EGT L 372, 31.12.1986, s. 1.
BILAGA I
MONETÄRA FINANSINSTITUT OCH KRAV PÅ STATISTIKRAPPORTERING
Inledning
Statistiksystemet för medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade euroområdets medlemsstater) avseende balansräkningen för MFI-sektorn består av följande två huvudkomponenter:
a) |
En förteckning över MFI för statistiska ändamål (se del 1 för identifiering av vissa MFI). |
b) |
En specifikation av den statistik som dessa MFI ska lämna varje månad, kvartal respektive år (se del 2, 3, 4, 5, 6 och 7). |
För att erhålla fullständiga uppgifter om MFI:s balansräkningar är det också nödvändigt att ålägga investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder (IF) och andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (nedan kallade andra finansförmedlare) viss rapporteringsskyldighet när dessa deltar i finansiella aktiviteter som berör aktier/andelar i penningmarknadsfonder. De nationella centralbankerna samlar in de statistiska uppgifterna från MFI samt från investeringsfonder och andra finansförmedlare i enlighet med del 2 och enligt nationella förfaranden som bygger på de harmoniserade definitioner och klassifikationer som framgår av artikel 1 och bilaga II.
Penningmängden omfattar sedlar och mynt i omlopp och MFI:s övriga monetära skulder (inlåning och andra finansiella instrument som är nära substitut till inlåning). Alla övriga poster i MFI-balansräkningen är motposter till penningmängden. ECB sammanställer även finansiella transaktioner som härleds från stockarna och från andra uppgifter, inklusive justeringarna för omvärderingar som rapporteras av MFI (se del 5).
De statistiska uppgifter som ECB behöver sammanfattas i del 8.
DEL 1
Identifiering av vissa MFI
AVSNITT 1
Identifiering av vissa MFI med utgångspunkt i principen om inlånings utbytbarhet
1.1 |
Andra finansinstitut än kreditinstitut som emitterar finansiella instrument som är nära substitut för inlåning klassificeras som MFI förutsatt att de uppfyller andra kriterier för MFI. Klassificeringen baseras på huruvida inlåningen är substituerbar, dvs. huruvida skulder klassificeras som inlåning, vilket avgörs av instrumentens likviditet, definierad som en kombination av faktorerna överförbarhet, konvertibilitet, värdesäkerhet och omsättningsbarhet, och där så är lämpligt även instrumentens löptid. Kriterierna för att instrument ska räknas som substitut till inlåning ska också tillämpas när man beslutar om huruvida skulder ska klassificeras som inlåning, utom i fall då det finns en separat kategori för sådana skulder. |
1.2 |
Vid fastställandet av huruvida ett instrument är ett substitut till inlåning och vid klassificeringen av skulder som inlåning, ska begreppen nedan användas med följande betydelser:
|
AVSNITT 2
Specifikationer för penningmarknadsfonders identifieringskriterier
Vid tillämpningen av artikel 2 gäller följande:
a) |
Penningmarknadsinstrumentet ska anses vara av hög kreditkvalitet om det har tilldelats ett av de båda högsta tillgängliga kortfristiga kreditbetygen av det erkända kreditvärderingsinstitut som har värderat instrumentet eller, i de fall då instrumentet inte har genomgått någon värdering, om det genom förvaltningsbolagets interna värderingsprocess har fastställts vara av motsvarande kvalitet. När ett erkänt kreditvärderingsinstitut delar in sitt högsta kortfristiga kreditbetyg i två olika kategorier, ska dessa båda kreditbetyg anses utgöra en enda kategori och därmed vara det högsta tillgängliga kreditbetyget. |
b) |
Som undantag till kravet i punkt a kan penningmarknadsfonden inneha statliga emitteringar som åtminstone motsvarar investment grade, där ”statliga emitteringar” i detta sammanhang avser penningmarknadsinstrument som är emitterade eller garanterade av en central, regional eller lokal myndighet, av en medlemsstats centralbank, av ECB, Europeiska unionen eller Europeiska investeringsbanken. |
c) |
När den vägda genomsnittliga livslängden beräknas för värdepapper, inklusive strukturerade finansiella instrument, baseras beräkningen av löptiden på den återstående löptiden fram till laglig inlösen av instrumenten. Men om ett finansiellt instrument omfattar en säljoption får lösendag för denna säljoption användas i stället för den lagliga återstående löptiden endast om följande villkor alltid är uppfyllda:
|
d) |
Vid beräkning av såväl den vägda genomsnittliga livslängden och den vägda genomsnittliga löptiden, ska hänsyn tas till effekten av finansiella derivatinstrument, inlåning och effektiva portföljförvaltningsmetoder. |
e) |
Med vägd genomsnittlig löptid avses ett värde för den genomsnittliga löptiden för samtliga underliggande värdepapper i fonden, vägt för att avspegla de relativa innehaven i varje instrument, under antagandet att löptiden för ett instrument med flytande ränta motsvarar den återstående tiden till nästa gång räntan fastställs till penningmarknadsränta och inte den tid som återstår innan kapitalvärdet för ett värdepapper måste återbetalas. I praktiken används den vägda genomsnittliga löptiden för att mäta hur känslig en penningmarknadsfond är för förändrade räntenivåer på penningmarknaden. |
f) |
Med vägd genomsnittlig livslängd avses det vägda genomsnittet av den återstående löptiden för varje värdepapper som en fond innehar, vilket motsvarar tiden fram till dess att kapitalvärdet är helt återbetalat, oavsett ränta och utan diskontering. Till skillnad från när den vägda genomsnittliga löptiden beräknas får de datum då räntan fastställs inte användas när den vägda genomsnittliga livslängden beräknas för värdepapper med rörlig ränta och strukturerade finansiella instrument. Här används i stället endast ett värdepappers fastställda slutliga förfallodag. Den vägda genomsnittliga livslängden används för att mäta kreditrisken, eftersom kreditrisken ökar ju mer återbetalningen av kapitalet senareläggs. Den vägda genomsnittliga livslängden används också för att begränsa likviditetsrisken. |
g) |
Med penningmarknadsinstrument avses instrument som normalt är föremål för handel på penningmarknaden, som är likvida och har ett värde som kan fastställas exakt vid varje tidpunkt. |
h) |
Med förvaltningsbolag avses bolag vars regelmässiga verksamhet består i att förvalta en penningmarknadsfonds portfölj. |
DEL 2
Balansräkning (stockar)
För att sammanställa euroområdets penningmängdsaggregat och motparter behöver ECB uppgifterna ur tabell 1 enligt följande:
1. Instrumentkategorier
a) Skulder
De relevanta instrumentkategorierna är följande: utelöpande sedlar och mynt, inlåning, emitterade aktier/andelar i penningmarknadsfonder, emitterade skuldebrev, eget kapital och reserver samt övriga skulder. För att särskilja monetära och icke-monetära skulder delas inlåningen dessutom upp i inlåning över natten, inlåning med överenskommen löptid, inlåning med uppsägningstid samt återköpsavtal (repor). Definitionerna framgår av bilaga II.
b) Tillgångar
De relevanta instrumentkategorierna är följande: kassa, utlåning, innehav av skuldebrev, ägarandelar, andelar i investeringsfonder, fasta tillgångar och övriga tillgångar. Definitionerna framgår av bilaga II.
2. Uppdelning efter löptid
Uppdelning efter ursprunglig löptid kan användas i stället för klassificering efter instrumenttyp i de fall där de finansiella instrumenten på de olika marknaderna inte är fullt jämförbara.
a) Skulder
Indelningen efter ursprunglig löptid (eller uppsägningstid) är följande: för inlåning med överenskommen löptid upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år, och för inlåning med uppsägningstid upp till tre månader, över tre månader och upp till två år och över två år. Repor delas inte upp efter löptid eftersom de i regel är mycket kortfristiga (oftast med en ursprunglig löptid under tre månader). Skuldebrev emitterade av MFI delas upp på löptidskategorierna upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år. Aktier/andelar i penningmarknadsfonder behöver inte delas upp efter löptid.
b) Tillgångar
Indelningen efter ursprunglig löptid är följande: MFI-lån till motparter med hemvist i euroområdet (andra än MFI) efter delsektorer, och dessutom efter ändamål när det gäller MFI-lån till hushållen, upp till ett år, över ett år och upp till fem år och över fem år; MFI:s innehav av skuldebrev emitterade av övriga MFI i euroområdet i löptidskategorierna upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år för att möjliggöra nettning av inbördes MFI-innehav av instrumentet i fråga vid beräkningen av penningmängdsaggregaten.
3. Uppdelning efter ändamål och separat identifiering av lån till enmansföretag och företag med delägare utan juridisk status
Lån till hushållen och hushållens icke-vinstdrivande organisationer delas upp ytterligare efter ändamålet med lånet (konsumtionskrediter, bostadslån, övriga lån). Inom kategorin ”övriga lån” ska lån som beviljats enmansföretag/företag med delägare utan juridisk status identifieras separat (se definitioner av instrumentkategorier i del 2 i bilaga II och definitioner av sektorer i del 3 i bilaga II). Nationella centralbanker får befria uppgiftslämnarna från kravet att lån som beviljats enmansföretag/företag med delägare utan juridisk status ska identifieras separat om sådana lån utgör mindre än 5 procent av den samlade utlåningen till hushållen för denna medlemsstat i euroområdet.
4. Uppdelning efter valuta
För balansräkningsposter som kan användas för sammanställningen av penningmängdsaggregat måste saldon i euro redovisas separat så att ECB har möjlighet att definiera penningmängdsaggregaten på ett sådant sätt att de inbegriper saldon i samtliga valutor tillsammans eller endast saldon uttryckta i euro.
5. Uppdelning efter motpartssektor och hemvist
5.1 |
För sammanställningen av euroområdets penningmängdsaggregat och motparter måste det fastställas vilka av motparterna inom territoriet för euroområdet som utgör innehavarsektorn. För detta ändamål delas motpartsgruppen icke-MFI upp enligt det reviderade europeiska nationalräkenskapssystemet (nedan kallat ENS 2010) som fastställs genom förordning (EU) nr 549/2013 (se del 3 i bilaga II) på offentlig förvaltning (S.13), varvid statlig förvaltning (S.1311) redovisas separat under inlåning totalt, och övriga inhemska sektorer. För att månadsvis kunna beräkna en sektorsvis uppdelning av penningmängdsaggregaten och motposterna delas övriga inhemska sektorer upp ytterligare i följande delsektorer: investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder (S.124), andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut + finansiella servicebolag + koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.125 + S.126 + S.127), försäkringsbolag (S.128), pensionsinstitut (S.129), icke-finansiella bolag (S.11) och hushåll + hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15). En ytterligare uppdelning görs för motparter som är finansiella bolag (FVC) och centrala clearingmotparter inom de fusionerade motpartssektorerna (S.125 + S.126 + S.127). För enmansföretag och företag med delägare utan juridisk status se avsnitt 3. För inlåning totalt och kategorierna inlåning med överenskommen löptid över två år, inlåning med uppsägningstid över två år och repor görs en ytterligare uppdelning på kreditinstitut, övriga MFI-motparter och statlig förvaltning, en uppdelning som behövs för ECB:s kassakravssystem. |
5.2 |
För inlåning totalt och tillgångskategorin utlåning totalt görs en ytterligare uppdelning på centralbanken (S.121) samt monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken (S.122) samt på banker och icke-banker i övriga utlandet för att bättre förstå banksektorns utlånings- och finansieringsriktlinjer samt övervaka interbankverksamheten bättre. |
5.3 |
För positioner inom koncerner görs en ytterligare uppdelning på positioner och transaktioner som avser inlåning och utlåning mellan monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken (S.122) för att göra det möjligt att identifiera sambanden mellan kreditinstitut som ingår i samma koncern (inhemska motparter och andra medlemsstater i euroområdet). |
5.4 |
För innehav av skuldebrev med ursprunglig löptid upp till ett år, med uppdelning efter valuta, görs en ytterligare uppdelning för offentlig förvaltning (S.13) för att ge en bättre överblick över sambanden mellan stater och banker. |
5.5 |
Viss inlåning/utlåning från återköpsavtal (repor)/omvända repor eller liknande transaktioner med andra finansförmedlare (S.125) + finansiella servicebolag (S.126) + koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.127) kan avse transaktioner med centrala motparter. En central motpart är en enhet som juridiskt fungerar som mellanhand mellan motparter i transaktioner med avtal som handlas på de finansiella marknaderna, och som blir köpare gentemot varje säljare och säljare gentemot varje köpare. Eftersom sådana transaktioner ofta är substitut för bilaterala transaktioner mellan MFI görs en ytterligare uppdelning inom inlåningskategorin återköpsavtal (repor) vad gäller transaktioner med sådana motparter. På liknande sätt görs en ytterligare uppdelning inom tillgångskategorin ”utlåning” när det gäller omvända repor med sådana motparter. |
5.6 |
Inhemska motparter och motparter i euroområdet redovisas separat i alla statistiska uppdelningar. Motparter i euroområdet särredovisas enligt ländernas nationella sektorsklassificering eller enligt deras indelning i institutionella enheter i enlighet med de förteckningar som förs av ECB för statistiska ändamål och ECB:s Monetary, financial institutions and markets statistics sector manual: Guidance for the statistical classification of customers som följer klassificeringsprinciper som överensstämmer med ENS 2010 så långt det är möjligt. Motparter utanför euroområdet behöver inte delas upp efter land. |
5.7 |
När det gäller aktier/andelar i penningmarknadsfonder som emitterats av MFI i euroområdets medlemsstater ska uppgiftslämnarna åtminstone rapportera uppgifter om innehavarens hemvist med uppdelning på inhemska motparter/övriga euroområdet/övriga utlandet, så att aktier/andelar som innehas av aktörer med hemvist utanför euroområdet kan uteslutas. De nationella centralbankerna får också härleda den statistiska information som behövs från de uppgifter som samlas in enligt förordning (EU) nr 1011/2012 (ECB/2012/24), i den mån som uppgifterna följer de tidsramar som anges i artikel 7 i denna förordning samt de minimistandarder som fastställs i bilaga IV.
|
DEL 3
Balansräkning (kvartalsvisa stockar)
För en närmare analys av den monetära utvecklingen och för andra statistikändamål behöver ECB följande information om viktiga aspekter:
1. |
Uppdelning efter delsektor, löptid och fast egendom som säkerhet för utlåningen till icke-MFI i euroområdet (se tabell 2). Uppgifterna behövs för en uppföljning av den totala delsektors- och löptidsstrukturen hos MFI:s totala kreditgivning (utlåning och värdepapper) till innehavarsektorn. För icke-finansiella bolag och hushåll krävs ytterligare ”varav”-uppgifter för att identifiera de lån som beviljats mot säkerhet i fast egendom. För utlåning i euro med ursprunglig löptid över ett år och över två år gentemot hushåll och icke-finansiella bolag krävs ytterligare ”varav”-uppgifter avseende vissa andra löptider och tidpunkter för ändring av räntesatser (se tabell 2). Med ändring av räntesats menas en sådan förändring av räntesatsen för ett lån som ska ske enligt låneavtalet. Lån där en ändring av räntesatsen kan ske omfattar bl.a. lån vars räntesats regelbundet anpassas till utvecklingen av ett index såsom Euribor, lån vars räntesats anpassas kontinuerligt (dvs. floating rates) samt lån vars räntesats kan ändras efter ett MFI:s gottfinnande. |
2. |
Uppdelning på delsektorer av MFI:s inlåning från den offentliga förvaltningen (med undantag av den statliga förvaltningen) i euroområdets medlemsstater (se tabell 2). Denna information krävs som komplement till den månadsvisa rapporteringen. |
3. |
Uppdelning efter sektor av positioner gentemot motparter utanför euroområdet (se tabell 2). Sektorindelningen enligt Systemet för nationalräkenskaper (nedan kallat SNA 2008) tillämpas där ENS 2010 inte gäller. |
4. |
Identifiering av balansräkningspositioner för derivat och upplupen ränta på utlåning och inlåning inom övriga tillgångar och övriga skulder (se tabell 2). Denna uppdelning är nödvändig för en förbättrad överensstämmelse inom statistiken. |
5. |
Uppdelning efter land, inbegripet positioner gentemot Europeiska investeringsbanken och Europeiska stabilitetsmekanismen (se tabell 3). Denna uppdelning är nödvändig för en vidare analys av den monetära utvecklingen och av skäl som sammanhänger med övergångskraven och kvalitetskontrollen av uppgifterna. |
6. |
Uppdelning efter sektor för gränsöverskridande inlåning från och utlåning till icke-MFI inom euroområdet (se tabell 3). Denna uppdelning är nödvändig för att bedöma MFI-sektorernas positioner i enskilda medlemsstater i förhållande till de övriga medlemsstaterna i euroområdet. |
7. |
Uppdelning efter valuta (se tabell 4). Denna uppdelning är nödvändig för beräkningen av transaktioner för penningmängdsaggregat och motposter justerade för valutakursförändring i de fall aggregaten definieras så att de omfattar alla valutor sammantaget. |
DEL 4
Rapportering av justeringar för omvärdering för sammanställningen av transaktioner
För att sammanställa transaktioner för euroområdets penningmängdsaggregat och motparter behöver ECB information om justeringar för omvärdering avseende av- och nedskrivningar av lån samt prisförändringar på värdepapper:
1. Avskrivningar/nedskrivningar av lån
Uppgifter om av- och nedskrivningar av lån rapporteras för att ECB ska kunna sammanställa finansiella transaktioner från de stockuppgifter som rapporteras under två på varandra följande rapporteringsperioder. Justeringarna speglar förändringar i de lånestockar som rapporteras i enlighet med del 2 och 3 som är följden av nedskrivningar, inklusive nedskrivningar av hela det utestående lånebeloppet (avskrivning). Justeringen bör också visa förändringar av reserveringar för lån för de fall där en nationell centralbank beslutar att utestående stockar ska redovisas utan reserveringar. Av- och nedskrivningar av lån som noteras när lånet säljs eller överförs till tredje man ska också tas upp om de är kända.
De minimikrav som gäller för av- och nedskrivningar framgår av tabell 1A.
2. Prisförändringar av värdepapper
Justeringar för prisförändringar rörande värdepapper avser värdeförändring som uppkommer på grund av ändringar av det pris till vilket värdepapper noteras eller handlas. Däri ingår förändringar som uppkommer över tiden i stockarnas balansvärde på grund av förändringar i det referensvärde till vilket värdepapper noteras, dvs. möjliga vinster/förluster. Justeringarna kan även innefatta värdeförändringar till följd av värdepapperstransaktioner, dvs. vinster/förluster.
De minimikrav som gäller för prisomvärdering av värdepapper framgår av tabell 1A.
Inga minimikrav anges för rapportering av balansräkningens skuldsida. Men om den värderingspraxis som tillämpas av uppgiftslämnarna på emitterade skuldebrev resulterar i ändringar av stockarna vid periodens slut, kan de nationella centralbankerna samla in uppgifter om sådana ändringar. Sådana uppgifter ska rapporteras som justeringar för ”övriga värdeförändringar”.
DEL 5
Rapporteringsskyldigheter avseende värdepapperisering av lån och andra överföringar av lån
1. Allmänna krav
Uppgifter ska rapporteras i enlighet med artikel 8.2, vid behov kvalificerade enligt artikel 8.4. Alla poster delas upp efter gäldenärens hemvist och delsektor enligt kolumnrubrikerna i tabell 5. Lån som avyttrats under den förberedande fasen av en värdepapperisering behandlas som om de redan har värdepapperiserats.
2. Rapporteringskrav avseende nettoflöden av värdepapperiserade eller på annat sätt överförda lån
2.1 |
Inom ramen för artikel 6 a ska MFI beräkna posterna i del 1 och 2 av tabell 5 som nettoflöden av värdepapperiserade eller på annat sätt överförda lån under den relevanta perioden minus lån som anskaffats under perioden. Lån som överförs till, eller anskaffas från, ett annat inhemskt MFI samt lån vars överföring sker som resultat av en uppdelning av uppgiftslämnaren eller av en sammanslagning eller ett övertagande som involverar uppgiftslämnaren och ett annat inhemskt MFI, ska inte inkluderas i denna beräkning. Lån som överförs till, eller förvärvas från, icke inhemska MFI ska inkluderas i denna beräkning. |
2.2 |
Posterna som avses i punkt 3.1 fördelas till del 1 och del 2 i tabell 5 på följande sätt:
|
2.3 |
Posterna i del 1 av tabell 5 ska månadsvis delas upp ytterligare efter motparten i transaktionen, varvid åtskillnad ska göras mellan FVC, varav FVC med hemvist i euroområdet, och övriga motparter. Ytterligare uppdelning efter ursprunglig löptid och lånets ändamål krävs kvartalsvis för vissa poster som framgår av tabell 5 b. |
3. Rapporteringskrav för värdepapperiserade och underliggande lån som inte längre ingår
3.1 |
MFI ska tillhandahålla uppgifter i enlighet med del 3 i tabell 5 om värdepapperiserade lån som inte längre ingår för vilka MFI är ansvarigt institut enligt följande:
|
3.2 |
När det gäller punkt 3.1 b får de nationella centralbankerna i stället kräva att MFI ska tillhandahålla nettoflöden av avyttringar och anskaffningar av lån för vilka MFI är ansvarigt institut så att den nationella centralbanken kan härleda de finansiella transaktioner som avses i punkt 3.1 b. |
3.3 |
Nationella centralbanker får föreskriva ett undantag för uppgiftslämnare från kraven i punkt 3.1 b i de fall då de nettoflöden som samlas in i del 1.1 i tabell 5 uppfyller syftet i punkt 3.2, dvs. när det är nationell praxis att MFI är ansvariga institut för värdepapperiserade lån som inte längre ingår. Nationella centralbanker ska säkerställa att sådana nettoflöden är förenliga med syftena att beräkna de finansiella transaktionerna exklusive avyttringar och anskaffningar av lån enligt punkt 3.1 b. Nationella centralbanker får begära kompletterande upplysningar från MFI för att göra de justeringar som krävs. |
3.4 |
Nationella centralbanker får utöka rapporteringskraven i detta avsnitt till samtliga lån som inte längre ingår för vilka MFI är ansvarigt institut, som är värdepapperiserade eller på annat sätt överförda. I så fall ska den nationella centralbanken underrätta MFI om rapporteringskraven enligt del 3 i tabell 5. |
4. Rapporteringskrav avseende utestående belopp på de lån som omfattas av en värdepapperisering
4.1 |
MFI ska tillhandahålla kvartalsuppgifter om alla lån som omfattas av en värdepapperisering i enlighet med del 4 i tabell 5, oavsett om de underliggande lånen eller de rättigheter som dessa omfattas av tas upp i uppgiftslämnarens balansräkning. |
4.2 |
Vad gäller administreringen av de underliggande lånen för FVC med hemvist i andra medlemsstater i euroområdet, ska MFI göra ytterligare uppdelningar genom att aggregera de underliggande lånen separat för varje medlemsstat där ett FVC har sin hemvist. |
4.3 |
Nationella centralbanker får insamla de uppgifter som avses i artikel 6 b, eller delar av dessa, FVC för FVC från inhemska MFI som fungerar som ansvarigt institut för värdepapperiserade lån. Om en nationell centralbank anser att de uppgifter som avses i punkt 4.4 och de uppdelningar som avses i punkt 4.2 får samlas in FVC för FVC, ska den informera MFI huruvida, och i vilken utsträckning, den rapportering som avses i punkt 4.1 och punkt 4.2 är nödvändig. |
5. Rapporteringskrav för MFI som tillämpar IAS 39, IFRS 9 eller liknande nationella redovisningsregler
5.1 |
MFI som tillämpar IAS 39, IFRS 9 eller liknande redovisningsregler ska rapportera utestående lånebelopp vid månadens slut som avser lån som avvecklats genom en värdepapperisering men som fortfarande finns med i deras redovisning i enlighet med del 5 i tabell 5. |
5.2 |
MFI som omfattas av undantaget enligt artikel 9.6 ska rapportera utestående belopp vid kvartalsslut avseende lån som avvecklats genom en värdepapperisering och som inte längre ska ingå men som fortfarande finns med i deras redovisning i enlighet med del 5 i tabell 5. |
DEL 6
Förenklad rapportering för små kreditinstitut
Kreditinstitut som omfattas av undantaget i artikel 9.1 d får undantas från följande rapporteringskrav:
1. |
Uppdelning efter valuta som avses i del 2 avsnitt 4. |
2. |
Den separata identifieringen av
|
3. |
Uppdelning efter sektor som avses i del 3 avsnitt 3. |
4. |
Uppdelning efter land som avses i del 3 avsnitt 4. |
5. |
Uppdelning efter valuta som avses i del 3 avsnitt 5. |
Därutöver får dessa kreditinstitut uppfylla de rapporteringskrav som avses i delarna 2, 5 och 6 genom att rapportera uppgifter kvartalsvis och i enlighet med de tidsfrister som gäller för kvartalsstatistik enligt artikel 7.3.
DEL 7
Sammanfattning
Sammanfattning av uppdelningar för den aggregerade balansräkningen i MFI-sektorn (1)
INSTRUMENT OCH LÖPTIDSKATEGORIER |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
BALANSRÄKNINGSPOSTER |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
TILLGÅNGAR |
SKULDER |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
MOTPARTER OCH UPPDELNING EFTER ÄNDAMÅL |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
TILLGÅNGAR |
SKULDER |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
VALUTOR |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(1) Månadsdata anges i fet stil, kvartalsdata anges i normal stil.
(2) Månadsvis uppdelning efter löptid gäller endast lån till inhemska huvudsektorer andra än MFI och offentlig förvaltning i euroområdets medlemsstater. Kvartalsvis uppdelning efter löptid för lån till offentlig förvaltning med undantag för statlig förvaltning i euroområdets medlemsstater.
(3) Månadsvis uppdelning efter löptid gäller endast innehav av värdepapper emitterade av MFI i euroområdet. Innehav av värdepapper emitterade av icke-MFI i euroområdet delas upp i kvartalsdata på upp till ett år och över ett år.
(4) Endast gentemot övriga utlandet.
(5) Rapporteringen av posten inlåning med uppsägningstid över två år är frivillig tills annat anges.
(6) Månadsvis uppdelning på delsektorer krävs för ut- och inlåning.
(7) För lån finns ytterligare en uppdelning efter ändamål för delsektorn S.14 + S.15. För ett begränsat antal instrument krävs det dessutom ytterligare ”varav”-uppgifter för vissa delsektorer: ”varav centrala motparter” och ”varav FVC-företag” för delsektorn S.125; ”varav enmansföretag/företag med delägare utan juridisk status” för lån till delsektorn S.14; ”varav säkerhet i form av fast egendom” för lån till delsektorerna S.11 och S.14 + S.15 (endast kvartalsvisa uppgifter).
(8) Kvartalsvis uppdelning efter medlemsländers valutor krävs endast för vissa poster.
BILAGA II
PRINCIPER FÖR KONSOLIDERING OCH DEFINITIONER
DEL 1
Konsolidering för statistiska ändamål inom samma medlemsstat
1. |
För varje medlemsstat som har euron som valuta (nedan kallade euroområdets medlemsstater) består den uppgiftslämnande populationen av de MFI som är upptagna på förteckningen över MFI för statistiska ändamål och som har sin hemvist inom territoriet för euroområdets medlemsstater (1). Dessa institut är följande:
Institut i offshore-finanscentrum räknas statistiskt som hemmahörande inom det territorium där dessa finanscentrum är belägna. |
2. |
MFI ska för statistiska ändamål sammanställa verksamheten vid alla sina kontor (inregistrerade kontor, huvudkontor eller filialer) i samma medlemsstat. Sammanställning över nationsgränser är inte tillåten för statistiska ändamål.
|
DEL 2
Definitioner av instrumentkategorier
1. |
Denna tabell ger en detaljerad standardbeskrivning av de instrumentkategorier som de nationella centralbankerna i enlighet med den här förordningen ska omvandla till kategorier som är tillämpliga på nationell nivå. Tabellen utgör inte någon förteckning över enskilda finansiella instrument och beskrivningarna är inte uttömmande. Definitionerna avser ENS 2010. |
2. |
Ursprunglig löptid avser den fasta överenskomna tid under vilken ett finansiellt instrument inte kan inlösas (t.ex. skuldebrev) eller endast kan inlösas mot någon slags straffavgift (t.ex. vissa typer av inlåning). Uppsägningstid är den tid som förflyter från det att innehavaren aviserar sin avsikt att lösa in instrumentet och det datum då innehavaren har rätt att byta ut instrumentet mot kontanter utan att behöva betala någon straffavgift. Endast då ett finansiellt instrument saknar överenskommen löptid klassificeras det efter uppsägningstid. |
3. |
Finansiella fordringar kan åtskiljas med avseende på om de är överlåtbara eller ej. En fordran är överlåtbar om det är lätt att överföra äganderätten från en enhet till en annan genom leverans eller överlåtelse eller att avräkna den i fråga om finansiella derivat. Medan det potentiellt går att handla med alla finansiella instrument är överlåtbara instrument utformade för att handlas på en reglerad marknad eller over-the-counter, även om faktisk handel inte är en nödvändig förutsättning för överlåtbarhet. Tabell Instrumentkategorier KATEGORIER AV TILLGÅNGAR
KATEGORIER AV SKULDER
|
DEL 3
Definitioner av sektorer
ENS 2010 ligger till grund för sektorsindelningen. Tabellen ger en detaljerad standardbeskrivning av de sektorer som de nationella centralbankerna i enlighet med denna förordning ska överföra till nationella kategorier. Motparter som befinner sig i euroområdet identifieras efter sin sektor i enlighet med de förteckningar som ECB för statistikändamål och ledningen för den statistiska klassificeringen av motparter som anges i ECB:s handbok för statistiksektorn för monetära finansinstitut och marknader (Monetary financial institutions and markets statistics sector manual: Guidance for the statistical classification of customers). Kreditinstitut utanför euroområdet kallas ”banker” i stället för MFI. På samma sätt hänför sig uttrycket ”icke-MFI” bara till medlemsstaterna. För medlemsstater som inte har euron som valuta används termen ”icke-banker”.
Tabell
Definitioner av sektorer
Sektor |
Definition |
MFI |
Se artikel 1 |
Offentlig förvaltning |
Sektorn offentlig förvaltning (S.13) omfattar institutionella enheter som är icke-marknadsproducenter och vars produktion är avsedd för individuell och kollektiv konsumtion och finansierad med obligatoriska betalningar av enheter som hör till andra sektorer, samt institutionella enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet (ENS 2010, punkterna 2.111–2.113). |
Statlig förvaltning |
Denna delsektor (S.1311) omfattar alla statliga förvaltningsmyndigheter och andra centrala förvaltningar vars behörighet normalt sträcker sig över hela det ekonomiska territoriet, utom förvaltning av sociala trygghetsfonder (ENS 2010, punkt 2.114). |
Delstatlig förvaltning |
Denna delsektor (S.1312) består av de typer av offentlig förvaltning som är separata institutionella enheter och utövar några av en regerings funktioner, utom förvaltning av sociala trygghetsfonder, på en nivå under statens men över de offentliga institutionella enheter som finns på lokal nivå (ENS 2010, punkt 2.115). |
Kommunal förvaltning |
Denna delsektor (S.1313) omfattar de typer av offentlig förvaltning vars behörighet sträcker sig endast över en lokal del av det ekonomiska territoriet, förutom lokala sociala trygghetsfonder (ENS 2010, punkt 2.116). |
Sociala trygghetsfonder |
Delsektorn sociala trygghetsfonder (S.1314) omfattar alla statliga, delstatliga och kommunala institutionella enheter vars primära verksamhet är att tillhandahålla sociala förmåner och som uppfyller följande två kriterier: a) genom lag eller förordning är det obligatoriskt för vissa grupper av befolkningen att delta eller att betala avgifter, b) den offentliga förvaltningen är ansvarig för ledningen av institutionen när det gäller att bestämma eller godkänna avgifter och förmåner oberoende av dess roll som tillsynsorgan eller arbetsgivare (ENS 2010, punkt 2.117). |
Investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder |
Investeringsfonder enligt definitionen i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38). Denna delsektor består av alla företag för kollektiva investeringar, utom penningmarknadsfonder, som investerar i finansiella och/eller icke-finansiella tillgångar, i den mån som syftet är att företa investeringar med kapital från allmänheten. |
Andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut + finansiella servicebolag + koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag |
Delsektorn andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (S.125) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling genom att ådra sig skulder i andra former än sedlar, mynt och inlåning (eller nära substitut för inlåning) eller aktier/andelar i investeringsfonder eller i förbindelse med försäkring, pension och standardiserade garantier från institutionella enheter (ENS 2010, punkterna 2.86–2.94). Delsektorn finansiella servicebolag (S.126) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt verksamhet som är nära relaterad till finansiell förmedling men som inte själva är finansförmedlare. Denna delsektor omfattar också huvudkontor vars dotterbolag huvudsakligen är finansiella bolag (ENS 2010, punkterna 2.95–2.97). Delsektorn koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.127) omfattar alla finansiella bolag och kvasibolag som varken ägnar sig åt finansiell förmedling eller finansiell serviceverksamhet, om merparten av deras tillgångar eller skulder inte är föremål för transaktioner på öppna marknader. Denna delsektor omfattar holdingbolag som innehar en kontrollerande andel av egenkapitalet i en grupp dotterbolag och vars primära verksamhet är att vara ägare till gruppen utan att tillhandahålla några andra tjänster till de företag de har andelar i, dvs. de varken förvaltar eller leder de andra enheterna (ENS 2010, punkterna 2.98–2.99). |
Försäkringsbolag |
Delsektorn försäkringsbolag (S.128) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av riskspridning, huvudsakligen i form av direkt försäkring eller återförsäkring (ENS 2010, punkterna 2.100–2.104). |
Pensionsinstitut |
Delsektorn pensionsinstitut (S.129) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av spridning av sociala risker och de försäkrade personernas behov (social försäkring). Pensionsinstitut ger i sin egenskap av sociala försäkringssystem en inkomst efter pensionering och ofta förmåner vid dödsfall eller invaliditet (ENS 2010, punkterna 2.105–2.110). |
Icke-finansiella bolag |
Sektorn icke-finansiella bolag (S.11) består av institutionella enheter som är självständiga juridiska enheter och marknadsproducenter och vars primära verksamhet är att producera varor och icke-finansiella tjänster. Denna sektor omfattar också icke-finansiella kvasibolag (ENS 2010, punkterna 2.45–2.54). |
Hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer |
Hushållssektorn (S.14) består av individer eller grupper av individer, såväl i egenskap av konsumenter som företagare, som producerar varor samt icke-finansiella och finansiella tjänster för marknaden (marknadsproducenter), förutsatt att produktionen av varor och tjänster inte utförs av separata enheter som behandlas som kvasibolag. Här ingår också individer eller grupper av individer i egenskap av producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning (ENS 2010, punkterna 2.118–2.128). Sektorn hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.15) består av icke-vinstdrivande organisationer som är separata juridiska enheter, som betjänar hushåll och som är privata icke-marknadsproducenter. Deras huvudsakliga resurser är frivilliga bidrag kontant eller in natura från hushåll i deras egenskap av konsumenter, betalningar från offentliga förvaltningen och kapitalinkomst (ENS 2010, punkterna 2.129–2.130). |
Enmansföretag och företag med delägare utan juridisk status (under ”Hushåll”) |
Enmansföretag och företag med delägare utan juridisk status – andra än de som behandlas som kvasibolag – som är marknadsproducenter (ENS 2010, punkt 2.119 d). |
(1) I tabellerna i den här bilagan klassificeras ECB som ett MFI med hemvist i det land där ECB fysiskt är beläget.
(2) Dotterbolag är fristående inregistrerade enheter som någon annan enhet är majoritetsägare eller ende ägare till, medan filialer är oregistrerade enheter (de är inte självständiga juridiska personer) som i sin helhet ägs av moderbolaget.
BILAGA III
TILLÄMPNINGEN AV KRAVEN PÅ MINIMIRESERVER OCH TILLHÖRANDE SPECIALREGLER
DEL 1
Krav på minimireserver för kreditinstitut: allmänna regler
1. |
Rutor markerade med * i tabell 1 i bilaga I används vid beräkningen av kassakravsbasen. Beträffande skuldebrev ska kreditinstitut antingen styrka att de har skulder som ska dras av från kassakravsbasen eller göra ett schablonavdrag med en viss procent som anges av Europeiska centralbanken (ECB). Uppgifterna i de med mönster markerade cellerna behöver bara rapporteras av kassakravspliktiga kreditinstitut. |
2. |
Kolumnen ”varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och nationella centralbanker (NCB)” ska inte innehålla uppgiftslämnarnas skulder gentemot institut som beviljats undantag från ECB:s kassakravssystem, dvs. institut som har undantagits av andra orsaker än att de är föremål för rekonstruktion. Institut som tillfälligt medgetts undantag från kassakrav på grund av att de är föremål för rekonstruktion behandlas som kassakravspliktiga institut, och skulder gentemot sådana institut ska därför ingå i kolumnen ”varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och nationella centralbanker”. Skulder gentemot institut som i praktiken inte behöver hålla kassakravsmedel hos Europeiska centralbankssystemet till följd av det generella avdraget ska också inräknas under den här kolumnen. |
3. |
Institut med full rapporteringsskyldighet kan också rapportera positioner mot andra MFI än kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och de nationella centralbankerna, i stället för gentemot MFI och kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och de nationella centralbankerna, förutsatt att uppgifterna är tillräckligt detaljerade och att inga poster i de ej med mönster markerade cellerna påverkas. Därutöver kan kreditinstitut som omfattas av kassakrav – beroende på de nationella systemen för insamling av statistiska uppgifter och förutsatt att de definitioner och klassificeringsprinciper för MFI-balansräkningen som anges i den här förordningen följs helt och fullt – alternativt välja att rapportera de uppgifter som behövs för beräkning av kassakravsbasen, med undantag av uppgifter om omsättningsbara instrument, i enlighet med tabellen nedan, förutsatt att inga poster i de ej med mönster markerade cellerna i tabell 1 i bilaga I påverkas. |
4. |
”Tail”-klassificerade institut ska som ett minimikrav rapportera de kvartalsdata som behövs för att i enlighet med tabellen nedan beräkna kassakravsbasen. |
5. |
För rapportering i enlighet med tabellen nedan ska sträng överensstämmelse med tabell 1 i bilaga I säkerställas.
|
DEL 2
Specialregler
AVSNITT 1
Rapportering av aggregerade uppgifter på koncernbasis från kreditinstitut som omfattas av ECB:s kassakravssystem
1.1 |
Förutsatt att kraven enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) uppfylls, får ECB:s direktion tillåta att kassakravspliktiga kreditinstitut tillämpar aggregerad statistikrapportering som en grupp inom en enda medlemsstat. Alla sådana institut tas upp var för sig i ECB:s förteckning över MFI. |
1.2 |
Om kreditinstitut getts tillstånd att inneha kassakravsmedel genom ombud i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9), och inte omfattas av den gruppvisa rapporteringen som nämns i detta avsnitt, får den berörda nationella centralbanken ge ombudet tillstånd att genomföra den aggregerade rapporteringen (annan än den som avser kassakraven) åt ett kreditinstitut. Alla sådana institut tas upp var för sig i ECB:s förteckning över MFI. |
1.3 |
Om samtliga kreditinstitut i gruppen räknas som ”tail”, behöver den endast lämna in uppgifter enligt de förenklade rapporteringskraven för ”tail”-institut. Annars gäller full rapporteringsskyldighet för hela gruppen. |
AVSNITT 2
Kassakrav i fall där fusioner involverar kreditinstitut
2.1 |
I denna bilaga har termerna ”fusion”, ”fusionerande institut” och ”förvärvande institut” den betydelse som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). |
2.2 |
För den uppfyllandeperiod under vilken en fusion träder i kraft ska kassakraven för det förvärvande institutet beräknas och fullgöras i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). |
2.3 |
För de därpå följande uppfyllandeperioderna ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas och statistiska uppgifter som rapporteras i enlighet med de regler som framgår av tabellen nedan. I annat fall ska de vanliga reglerna för rapportering av statistiska uppgifter och beräkning av kassakrav enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) gälla. |
2.4 |
Utan att det påverkar skyldigheterna i föregående punkter får den berörda nationella centralbanken ge det förvärvande institutet tillstånd att uppfylla sin skyldighet att rapportera statistiska uppgifter genom ett tillfälligt förfarande, exempelvis separat för vart och ett av de fusionerande instituten under ett antal perioder efter det att fusionen trätt i kraft. Längden på detta undantag från normala rapporteringsförfaranden måste i möjligaste mån begränsas och bör inte överstiga sex månader räknat från det att fusionen trätt i kraft. Detta undantag påverkar inte det förvärvande institutets skyldighet att uppfylla sina rapporteringsskyldigheter enligt den här förordningen och, i förekommande fall, dess skyldighet att uppfylla de fusionerande institutens rapporteringsskyldigheter i enlighet med den här bilagan. Tabell Särskilda bestämmelser för beräkning av kassakrav för fusionerade kreditinstitut (1)
|
(1) I tabellen anges sådana mer omfattande förfaranden som gäller för specifika fall. Vanliga regler för rapportering av statistiska uppgifter och beräkning av kassakravet enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) ska gälla för fall som inte tas upp i tabellen.
BILAGA IV
MINIMISTANDARDER SOM SKA TILLÄMPAS AV DEN FAKTISKA UPPGIFTSLÄMNANDE POPULATIONEN
Uppgiftslämnarna ska tillämpa nedanstående minimistandarder för att uppfylla Europeiska centralbankens (ECB:s) rapporteringskrav.
1. |
Minimistandarder för uppgiftsöverföring:
|
2. |
Minimistandarder för noggrannhet:
|
3. |
Minimistandarder för begreppsmässig överensstämmelse:
|
4. |
Minimistandarder för revidering: De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av ECB och den berörda nationella centralbanken ska följas. Avvikelser från normala revideringsförfaranden ska förklaras i noter. |
BILAGA V
UPPHÄVD FÖRORDNING OCH ÄNDRINGAR AV DENNA
|
Förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) |
|
Förordning (EU) nr 883/2011 |
BILAGA VI
JÄMFÖRELSETABELL
Förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) |
Denna förordning |
Artikel 1a |
Artikel 2 |
Artikel 2 |
Artikel 3 |
Artikel 3 |
Artikel 4 |
Artikel 4 |
Artikel 5 |
Artikel 5 |
Artikel 6 |
Artikel 6 |
Artikel 7 |
Artikel 7 |
Artikel 8 |
Artikel 8 |
Artikel 9 |
Artikel 9 |
Artikel 10 |
Artikel 10 |
Artikel 11 |
Artikel 11 |
Artikel 12 |
Artikel 12 |
Artikel 13 |
Artikel 13 |
Artikel 14 |
Artikel 14 |
Artikel 15 |
Artikel 15 |
Artikel 16 |
Bilaga I del 2 punkt 5.2 a |
Bilaga I del 2 punkt 5.3 |
Bilaga I del 2 punkt 5.2 b |
Bilaga I del 2 punkt 5.4 |
Bilaga I del 2 punkt 5.3 |
Bilaga I del 2 punkt 5.5 |
Bilaga I del 2 punkt 5.4 |
Bilaga I del 2 punkt 5.6 |
Bilaga I del 2 punkt 5.5 |
Bilaga I del 2 punkt 5.7 |
— |
Bilaga I del 3 avsnitt 4 |
Bilaga I del 3 avsnitt 4 |
Bilaga I del 3 avsnitt 5 |
Bilaga I del 3 avsnitt 5 |
Bilaga I del 3 avsnitt 6 |
Bilaga I del 3 avsnitt 6 |
Bilaga I del 3 avsnitt 7 |
Bilaga I del 4 |
— |
Bilaga I del 5 |
Bilaga I del 4 |
Bilaga I del 6 |
Bilaga I del 7 |
Bilaga I del 8 |
Bilaga I del 5 |
Bilaga I del 6 |
Bilaga I del 7 |
7.11.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 297/51 |
EUROPEISKACENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 1072/2013
av den 24 september 2013
om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut(omarbetning)
(ECB/2013/34)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 5,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4,
med beaktande av Europeiska kommissionens yttrande, och
av följande skäl:
(1) |
Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 63/2002 av den 20 december 2001 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2001/18) (2) har ändrats flera gånger. Eftersom ytterligare ändringar måste göras, särskilt mot bakgrund av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (3), bör beslutet omarbetas så att det blir mer översiktligt. |
(2) |
För att kunna fullgöra sina uppgifter är Europeiska centralbankssystemet (ECBS) beroende av att det framställs statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut (MFI), med undantag av centralbanker och penningmarknadsfonder, på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella bolag. Det främsta syftet är att ge Europeiska centralbanken (ECB) en omfattande, detaljerad och samordnad statistisk bild över nivån på de räntesatser som tillämpas av MFI och hur de förändras över tiden. Dessa räntesatser utgör sista ledet i den mekanism som överför den monetära politiken i form av ändringar i officiella räntesatser och är därför en nödvändig förutsättning för en tillförlitlig analys av den monetära utvecklingen i de medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade euroområdets medlemsstater). Samtidigt behöver ECBS information om räntesatsernas utveckling för att medverka till att de behöriga myndigheterna smidigt kan genomföra sin politik när det gäller tillsyn över kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet. |
(3) |
ECB ska, i enlighet med bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och under de förutsättningar som anges i Stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan) utfärda förordningar i den utsträckning som behövs för att genomföra de ECBS-uppgifter som anges i ECBS-stadgan, och som i vissa fall framgår av bestämmelser antagna av rådet i enlighet med artikel 129.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. |
(4) |
Artikel 5.1 i ECBS-stadgan föreskriver att ECB för att utföra ECBS uppgifter, med stöd av de nationella centralbankerna, ska samla in de statistiska uppgifter som behövs antingen från de behöriga nationella myndigheterna eller direkt från de ekonomiska aktörerna. I artikel 5.2 i ECBS-stadgan föreskrivs att de nationella centralbankerna, så långt som möjligt, ska utföra de uppgifter som anges i artikel 5.1. |
(5) |
Det kan bli nödvändigt, och minska rapporteringsbördan, att låta insamlingen av de statistikuppgifter från den faktiska rapporterande populationen som behövs för att uppfylla ECB:s statistikkrav utgöra en del av en mer omfattande uppgiftsinsamling, som de nationella centralbankerna organiserar inom sitt eget ansvarsområde för andra syften i enlighet med unionsrätten, nationell lag eller vedertagen praxis. Detta gäller under förutsättning att uppfyllelsen av ECB:s statistiska rapporteringskrav inte äventyras. För att främja öppenhet och insyn är det i dessa fall lämpligt att informera uppgiftslämnarna om att uppgifter insamlas för andra statistiska ändamål. I specifika fall kan ECB förlita sig på statistiska uppgifter som insamlats för sådana andra ändamål för att fullgöra kraven. |
(6) |
Sedan förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) antogs har rapporteringssystemet för räntan på utlåningen till hushåll och icke-finansiella bolag förbättrats, och detsamma gäller för metoderna att välja ut den faktiska uppgiftslämnande populationen; dessa förbättringar bör beaktas i urvalsinstruktionerna och statistikrapporteringskraven. |
(7) |
Det är också nödvändigt att ge ECB en möjlighet att ge analys- och statistikstöd till Europeiska systemrisknämnden i enlighet med rådets förordning EU nr 1096/2010 av den 17 november 2010 om tilldelning till Europeiska centralbanken av särskilda uppgifter angående Europeiska systemrisknämndens verksamhet (4). |
(8) |
Artikel 3 i förordning (EG) nr 2533/98 föreskriver att ECB ska specificera den faktiska rapporterande populationen inom ramarna för referenspopulationen av uppgiftslämnare och begränsa den ifrågavarande rapporteringsbördan. Eftersom MFI-sektorn är olika utformad i euroområdets medlemsstater får de nationella centralbankerna välja urvalsmetod vad gäller den faktiskt rapporterande populationen. Syftet är att minska rapporteringsbördan, samtidigt som tillförlitlig statistik säkerställs. Enligt artikel 5.1 får ECB anta förordningar som gäller utformning och genomförande av de rapporteringskrav rörande statistiska uppgifter som den ålägger den faktiska rapporterande populationen i euroområdets medlemsstater. Artikel 6.4 föreskriver att ECB får utfärda förordningar som specificerar villkoren för att rätten att verifiera eller inhämta statistiska uppgifter ska få utövas. |
(9) |
Artikel 4 i förordning (EG) nr 2533/98 föreskriver att medlemsstaterna själva ska organisera sig på statistikområdet och helt och fullt samarbeta med ECBS för att garantera att förpliktelserna i artikel 5 i ECBS-stadgan fullgörs. |
(10) |
Även om de förordningar som ECB utfärdar i enlighet med artikel 34.1 i ECBS-stadgan inte medför några rättigheter eller skyldigheter för medlemsstater som inte har euron som valuta (nedan kallade medlemsstater utanför euroområdet), är ändå artikel 5 i ECBS-stadgan tillämplig på såväl euroområdets medlemsstater som medlemsstater utanför euroområdet. I skäl 17 i förordning (EG) nr 2533/98 erinras om att artikel 5 i ECBS-stadgan, tillsammans med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, medför en skyldighet att på nationell nivå utforma och genomföra alla de åtgärder som medlemsstaterna utanför euroområdet anser lämpliga för att samla in de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav och för att i rätt tid fullborda förberedelserna på statistikområdet för att de ska bli medlemsstater i euroområdet. |
(11) |
De standarder om skydd och användning av konfidentiella statistiska uppgifter som fastställs i artikel 8 i förordning (EG) nr 2533/98 bör tillämpas. |
(12) |
Enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 2533/98 får ECB använda sanktioner mot sådana uppgiftslämnare som inte uppfyller de rapporteringskrav ifråga om statistiska uppgifter som framgår av ECB:s förordningar eller beslut. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Definitioner
I denna förordning ska
1. |
termerna uppgiftslämnare och hemvist ha samma betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98, |
2. |
hushåll avse hushållssektorn och hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 och S.15 tillsammans) enligt det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (nedan kallat ENS 2010) som fastställs i förordning (EU) nr 549/2013, |
3. |
icke-finansiella bolag betyda sektorn för icke-finansiella bolag (S.11) enligt ENS 2010, |
4. |
monetärt finansinstitut (MFI) ha den betydelse som framgår av artikel 1 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1071/2013 av den 24 september 2013 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (ECB/2013/33) (5), |
5. |
MFI:s räntestatistik avse statistik över de räntesatser som tillämpas av inhemska MFI utom centralbanker och penningmarknadsfonder på eurodenominerad in- och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella bolag med hemvist i euroområdets medlemsstater. MFI:s räntestatistik inkluderar motsvarande nya volymer av eurodenominerad in- och utlåning samt även de nya volymerna av omförhandlade lån, |
6. |
penningmarknadsfond ha den betydelse som framgår av artikel 1 i Europeiska centralbankens förordning EG nr 1071/2013 (ECB/2008/32) (6). |
7. |
referenspopulation avse den inhemska MFI utom centralbanker och penningmarknadsfonder som mottar eurodenominerad inlåning från och/eller beviljar eurodenominerad utlåning till hushåll och/eller icke-finansiella bolag med hemvist i euroområdets medlemsstater, |
8. |
"tail"-klassificerat institut avse små MFI utom centralbanker och penningmarknadsfonder som beviljats ett undantag enligt artikel 4. |
Artikel 2
Faktisk rapporterande population
1. Den faktiska rapporterande populationen ska bestå av MFI utom centralbanker och penningmarknadsfonder från referenspopulationen som utses av de nationella centralbankerna. De nationella centralbankerna ska utse den faktiska rapporterande populationen antingen genom att inkludera alla eller genom att göra ett urval.
2. Om man gör ett urval ska de nationella centralbankerna göra indelningar av referenspopulationen i homogena strata och sedan antingen slumpvis välja ut den faktiska rapporterande populationen från varje stratum eller välja ut de största instituten inom varje stratum.
3. Om man gör ett slumpmässigt urval ska den minsta nationella urvalsstorleken vara sådan att det maximala slumpmässiga felet på nationell nivå inte överstiger i genomsnitt 10 baspunkter på en konfidensnivå på 90 procent. Om de största instituten väljs ut ska den minsta nationella urvalsstorleken uppfylla ett liknande kvalitetskrav utifrån en funktion av det skattade genomsnittliga absoluta värdet av felen.
4. För urvalet av den faktiska uppgiftslämnande populationen ska de nationella centralbankerna använda de formler och kriterier som framgår av riktlinje ECB/2007/9 av den 1 augusti 2007 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (omarbetning) (7).
5. Varje nationell centralbank ska informera sina inhemska uppgiftslämnare om deras statistiska rapporteringsskyldighet enligt nationella förfaranden.
6. ECB-rådet får kontrollera att denna artikel efterlevs.
Artikel 3
Skyldighet att lämna uppgifter
1. I syfte att erhålla en regelbunden statistik över MFI:s räntesatser ska den faktiska rapporterande populationen, till den nationella centralbanken i den medlemsstat där uppgiftslämnaren har sin hemvist, varje månad rapportera statistiska uppgifter som rör nya avtal och utestående belopp. De statistiska uppgifter som ska lämnas specificeras i bilaga I.
2. De nationella centralbankerna ska definiera och genomföra den rapporteringsordning som ska följas av den faktiska rapporterande populationen i enlighet med nationella förhållanden. De ska säkerställa att denna rapporteringsordning tillhandahåller nödvändiga statistiska uppgifter och medger noggrann kontroll av efterlevnaden av de minimistandarder avseende överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i punkt 3.
3. De begärda statistiska uppgifterna ska rapporteras i enlighet med de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga II.
4. De nationella centralbankerna ska rapportera de månadsvisa, aggregerade nationella statistiska uppgifterna till ECB före stängningsdags den 19:e arbetsdagen efter referensmånadens slut.
5. ECB får använda sanktioner mot sådana uppgiftslämnare som inte uppfyller rapporteringskraven enligt denna förordning i enlighet med beslut ECB/2010/10 av den 19 augusti 2010 om åtgärder i fall där rapporteringskraven ifråga om statistiska uppgifter ej uppfylls (8).
Artikel 4
Undantag
1. Om uppgiftslämnarna väljs ut genom att alla inkluderas får de nationella centralbankerna, vad gäller rapporteringsfrekvensen, bevilja undantag för små MFI utom centralbanker och penningmarknadsfonder förutsatt att deras bidrag till den nationella MFI-balansräkningen vad gäller utestående belopp, beräknade i enlighet med förordning EG nr 1071/2013 (ECB/2013/33), inte överstiger 5 procent. Istället för månadsvis rapportering får "tail"-klassificerade institut rapportera statistiken över MFI:s räntesatser kvartalsvis.
2. De nationella centralbankerna ska kontrollera att villkoren enligt punkt 1 är uppfyllda i så god tid att de vid behov kan bevilja eller återkalla undantag med verkan från varje års början.
3. "Tail"-klassificerade institut kan välja att inte utnyttja undantagen utan i stället fullgöra de fullständiga rapporteringsskyldigheterna.
4. För en uppräkning till 100 procents täckning får de nationella centralbankerna skriva fram rapporterade uppgifter till de perioder som saknas genom att justera uppgifterna med hjälp av lämpliga statistiska skattningstekniker för att beakta trender eller säsongvariationer. De nationella centralbankerna ska årsvis granska antalet "tail"-klassificerade institut.
Artikel 5
Kontroll och obligatorisk insamling
Rätten att kontrollera eller samla in obligatoriska uppgifter som uppgiftslämnarna ska lämna i enlighet med denna förordning ska utövas av de nationella centralbankerna utan att detta påverkar ECB:s rätt att själv utöva denna rätt. De nationella centralbankerna ska särskilt utöva denna rätt då uppgiftslämnaren inte uppfyller de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga II.
Artikel 6
Första rapporteringen
Uppgiftslämnande enligt denna förordning ska inledas med uppgifter avseende december 2014.
Artikel 7
Upphävande
1. Förordning (EU) nr 63/2002 (ECB/2001/18) ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2015.
2. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IV.
Artikel 8
Slutbestämmelser
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater i enlighet med fördragen.
Utfärdad i Frankfurt am Main den 24 september 2013.
På ECB-rådets vägnar
Mario DRAGHI
ECB:s ordförande
(1) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.
(2) EUT L 10, 12.1.2002, s. 24.
(3) EUT L 174, 26.6.2013, s. 1.
(4) EUT L 331, 15.12.2010, s. 162.
(5) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.
(6) EUT L 15, 20.1.2009, s. 14.
(7) EUT L 341, 27.12.2007, s. 1.
(8) EUT L 226, 28.8.2010, s. 48.
BILAGA I
RAPPORTERINGSSYSTEM FÖR STATISTIK ÖVER MONETÄRA FINANSINSTITUTS RÄNTESATSER
DEL 1
Typ av ränta
I. Överenskommen årlig ränta
Allmän princip
1. |
Den typ av ränta som uppgiftslämnare tillhandahåller för alla instrumentkategorier för inlåning och utlåning som avser nya avtal och utestående belopp är den överenskomna årliga räntan (AAR). Den definieras som den räntesats som har avtalats individuellt mellan uppgiftslämnaren och hushållet eller det icke-finansiella företaget för en in- eller utlåning, omräknad till årlig basis och noterad i procent per år. Den överenskomna årliga räntan omfattar alla räntebetalningar på inlåning och utlåning, men inga andra avgifter som eventuellt tillämpas. Underkurs, definierad som skillnaden mellan det nominella beloppet på lånet och det belopp som erhålls av kunden, betraktas som en räntebetalning vid avtalets början (tid t0) och återspeglas därför i den överenskomna årliga räntan. |
2. |
Om räntebetalningar som avtalats mellan uppgiftslämnaren och hushållet eller det icke-finansiella företaget kapitaliseras vid regelbundna intervall under ett år, till exempel per månad eller kvartal snarare än per år, annualiseras den överenskomna räntan med hjälp av följande formel för att erhålla överenskommen årlig ränta:
med:
|
3. |
En nationell centralbank får begära att dess uppgiftslämnare tillhandahåller en snävt definierad effektiv ränta (narrowly defined effective rate, NDER) för alla eller vissa kategorier av instrument för inlåning och utlåning som avser nya avtal och utestående belopp, i stället för överenskommen årlig ränta. NDER definieras som den ränta, på årlig basis, som motsvarar nuvärdet av alla åtaganden, framtida eller befintliga (inlåning och utlåning, ut- eller återbetalningar, räntebetalningar), exklusive avgifter, som överenskommits mellan uppgiftslämnaren och hushållet eller det icke-finansiella företaget. NDER motsvarar räntekomponenten effektiv ränta (annual percentage rate of charge, APRC) som denna definieras i artikel 3 i i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (1). NDER använder successiv approximation och kan därför tillämpas på alla typer av in- eller utlåning, medan den överenskomna årliga räntan använder den algebraiska formel som definieras i punkt 2 och är därför endast tillämplig på inlåning och utlåning med regelbunden kapitalisering av räntebetalningar. Alla övriga krav är identiska, vilket betyder att hänvisningar i återstoden av denna bilaga till den överenskomna årliga räntan (AAR) även gäller för den snävt definierade effektiva räntan (NDER). |
Behandling av skatter, bidrag och reglerande åtgärder
4. |
Räntebetalningar som omfattas av överenskommen årlig ränta återspeglar vad uppgiftslämnaren erlägger för inlåning och erhåller för utlåning. I fall då beloppet som erlagts av ena parten och som erhållits av den andra skiljer sig, avgör uppgiftslämnarens synpunkt vilken räntebetalning som omfattas av statistik över de monetära finansinstitutens (MFI) räntesatser. |
5. |
Till följd av denna princip, registreras räntor brutto före skatt, eftersom räntor före skatt återspeglar vad uppgiftslämnarna erlägger för inlåning och erhåller för utlåning. |
6. |
Bidrag som beviljats hushåll eller icke-finansiella företag av tredje part tas inte med i beräkningen vid fastställandet av räntebetalningen, eftersom bidragen inte erläggs eller erhålls av uppgiftslämnaren. |
7. |
Förmånliga räntor som uppgiftslämnare tillämpar för sina anställda omfattas av statistiken över MFI:s räntesatser. |
8. |
När reglerande åtgärder påverkar räntebetalningar, till exempel räntetak eller förbud mot ersättning vid inlåning över natten, återspeglas dessa i statistiken över MFI:s räntesatser. Alla förändringar av regler som fastställer reglerande åtgärder, till exempel nivån på administrativt satta räntor eller räntetak, framgår av statistiken över MFI:s räntesatser som en förändring av räntan. |
II. Effektiv ränta
9. |
Utöver överenskommen årlig ränta ska uppgiftslämnare för nya avtal ange den effektiva räntan (APRC) för konsumentkrediter och bostadslån till hushåll dvs.
|
10. |
Den effektiva räntan täcker ”konsumentens sammanlagda kreditkostnad”, enligt definitionen i artikel 3 g i direktiv 2008/48/EG. Dessa sammanlagda kostnader inkluderar en komponent ränta och en komponent andra (relaterade) avgifter, till exempel kostnader för undersökningar, administration, förberedelse av dokument, garantier, kreditförsäkring, etc. |
11. |
Sammansättningen av komponenten andra avgifter kan variera mellan de olika länderna, eftersom definitionerna i direktiv 2008/48/EG tillämpas olika och eftersom nationella finansiella system och förfaranden för kreditsäkerhet är olika. |
III. Konvention
12. |
Uppgiftslämnarna tillämpar ett standardår på 365 dagar för sammanställningen av överenskommen årlig ränta, dvs. skottår lämnas utan avseende. |
DEL 2
Täckning
13. |
Uppgiftslämnarna tillhandahåller MFI:s räntestatistik avseende utestående belopp och nya avtal. |
IV. Räntor på utestående belopp
14. |
Utestående belopp definieras som stockarna av all inlåning som hushåll och icke-finansiella företag placerat hos uppgiftslämnaren och stockarna av all utlåning som uppgiftslämnaren beviljat hushåll och icke-finansiella företag. |
15. |
En ränta på utestående belopp återspeglar den viktade genomsnittliga räntenivån som tillämpas på stockarna av inlåning och utlåning i den relevanta instrumentkategorin vid referenstidpunkten enligt punkt 29. Den viktade genomsnittliga räntenivån är summan av den överenskomna årliga räntan multiplicerad med motsvarande utestående belopp, dividerat med de totala utestående beloppen. Den täcker alla utestående belopp avseende avtal som ingåtts under alla perioder före rapporteringsdagen. |
V. Nya avtal avseende inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, kreditkortsfordringar och revolverande lån samt checkräkningskrediter
16. |
För inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, utökade kreditkortsfordringar och revolverande lån samt checkräkningskrediter enligt definitionerna i punkterna 46–49 och 55 omfattar begreppet nya avtal hela stockarna. Följaktligen används debet- eller kreditsaldot, dvs. utestående belopp, vid den referenstidpunkt som definieras i punkt 32 som indikator för nya avtal avseende inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, kreditkortsfordringar och revolverande lån samt checkräkningskrediter. |
17. |
Räntorna för inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, utökade kreditkortsfordringar och revolverande lån samt checkräkningskrediter speglar den viktade genomsnittliga räntenivå som tillämpas på stockarna för dessa konton vid referenstidpunkten enligt definitionen i punkt 32. De omfattar de aktuella balansräkningsuppgifterna avseende alla utestående avtal som ingåtts under alla perioder som föregår referensdagen. |
18. |
I syfte att beräkna MFI:s räntesatser på konton som, beroende på saldot, antingen kan vara en in- eller utlåning, skiljer uppgiftslämnarna mellan perioder med kreditsaldo och perioder med debetsaldo. Uppgiftslämnarna rapporterar viktade genomsnittliga räntor som avser kreditsaldon som inlåning över natten och viktade genomsnittliga räntor som avser debetsaldon som checkräkningskrediter. De rapporterar inte viktade genomsnittliga räntor som kombinerar (låga) räntor för inlåning över natten och (höga) checkräkningskrediträntor. |
VI. Nya avtal avseende andra instrumentkategorier än inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, kreditkortsfordringar och revolverande lån samt checkräkningskrediter
19. |
De nedanstående punkterna 20–27 avser inlåning med överenskommen löptid, repoavtal och alla andra lån än revolverande lån, checkräkningskrediter och kreditkortsfordringar enligt definitionerna i punkterna 46–49 och 55. Punkterna 22–23 om omförhandlade lån avser endast andra lån än revolverande lån, checkräkningskrediter och kreditkortsfordringar. |
20. |
Nya avtal definieras som alla nya avtal mellan hushåll eller icke-finansiella företag och uppgiftslämnaren. Nya avtal innefattar
|
21. |
Omförhandling avser aktiv inblandning från hushållet eller det icke-finansiella företaget för att justera villkoren för ett existerande avtal avseende inlåning och utlåning, inklusive räntan. Löptidsförändringar och andra justeringar av lånevillkoren som sker automatiskt, dvs. utan aktiv inblandning från hushållet eller det icke-finansiella företaget, betecknas inte som omförhandlingar. |
22. |
För den separata rapporteringen av nya affärsvolymer avseende omförhandlade lån till hushåll och icke-finansiella företag i MFI:s räntestatistik avser omförhandling nya låneavtal, andra än kreditkortsfordringar och revolverande lån och checkräkningskrediter, som finns upptagna i uppgiftslämnarens balansräkning i slutet av den månad som föregår referensmånaden. |
23. |
Lån för omstrukturering av lånefordran är inte per automatik undantagna från omförhandlade lån. Om omstruktureringen omfattar en omförhandling av räntan och, till följd av detta, lånet beviljas till en ränta som understiger marknadsvillkoren såsom beskrivs i punkt 28, bör det inte tas med i omförhandlade lån eller nya lån. |
24. |
Räntan för nya avtal återspeglar den viktade genomsnittliga räntan som tillämpas på inlåning och utlåning i den relevanta instrumentkategori som avser nya avtal som ingåtts mellan hushåll eller icke-finansiella företag och uppgiftslämnaren under den referenstidsperiod som avses i punkt 35. |
25. |
Förändringar i rörlig ränta i betydelsen automatiska justeringar av räntan som utförs av uppgiftslämnaren utgör inte nya avtal och betraktas därför inte som nya avtal. För existerande avtal tas dessa förändringar i rörlig ränta därför inte med i räntorna för nya avtal utan endast i de genomsnittliga räntorna på utestående belopp. |
26. |
Ett byte från fast till rörlig ränta eller vice versa (vid tiden t1) under avtalets löptid, som har avtalats vid avtalets början (tiden t0), är inte ett nytt avtal utan en del av villkoren och förutsättningarna för utlåningen som fastställts vid tiden t0. Det betraktas därför inte som ett nytt avtal. |
27. |
Ett hushåll eller ett icke-finansiellt företag förväntas vanligen ta ut hela lånet vid avtalets början (med undantag för revolverande lån och checkräkningskrediter). Det finns emellertid möjlighet att ta ut ett lån i en eller flera delbetalningar vid olika tider, t1, t2, t3, etc. i stället för att göra ett uttag av hela beloppet vid avtalets början (tiden t0). Att ett lån tas ut i en eller flera delbetalningar är irrelevant för statistiken över MFI:s räntesatser. Avtalet mellan hushållet eller det icke-finansiella företaget och uppgiftslämnaren vid tiden t0, som inkluderar räntan och hela lånebeloppet, innefattas i statistiken över MFI:s räntesatser på nya avtal. Om villkoren och förutsättningarna för en utlåning omförhandlas efter tidpunkten t0, ska hela det beviljade men ännu ej återbetalade beloppet vid den tidpunkt då omförhandlingen äger rum rapporteras under omförhandlade lån. |
VII. Behandling av nödlidande lån och lån för omstruktureringar som understiger marknadsvillkoren
28. |
Nödlidande lån och lån för omstrukturering av lånefordran till räntor som understiger marknadsvillkoren inkluderas inte i den viktade genomsnittliga räntan eller i nya affärsvolymer. Nödlidande lån definieras i enlighet med bilaga II till förordning (EG) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) och totalsumman av ett lån som helt eller delvis klassificeras som ett nödlidande lån räknas inte med i MFI:s räntestatistiken. Lån för omstrukturering av lånefordran, dvs. en omstrukturering av lån hos låntagare med betalningssvårigheter, bör definieras i enlighet med existerande nationella definitioner. |
DEL 3
Referenstidpunkt
VIII. Referenstidpunkt för MFI:s räntesatser på utestående belopp
29. |
De nationella centralbankerna bestämmer huruvida MFI:s räntesatser på utestående belopp, dvs. indikatorerna 1–26 i tillägg 1, ska sammanställas som observationer vid periodens slut eller som implicit ränta som avser periodens medeltal. Den period som omfattas är en månad. |
30. |
Räntor på utestående belopp i form av observationer vid månadens slut beräknas som viktade medeltal av räntor tillämpade på stockarna av inlåning och utlåning vid en viss tidpunkt den sista dagen i månaden. Vid den tidpunkten samlar uppgiftslämnaren in de berörda räntorna och beloppen för all utestående inlåning och utlåning som avser hushåll och icke-finansiella företag och utarbeta en viktad genomsnittlig ränta för varje instrumentkategori. I motsats till medeltal per månad omfattar MFI:s räntesatser på utestående belopp som sammanställs i form av observationer vid månadens slut, endast sådana avtal som fortfarande gäller vid tiden för insamlandet av uppgifter. |
31. |
Räntor på utestående belopp i form av implicita räntor som avser medeltalen för månaden beräknas som kvoter, med täljaren som det ackumulerade ränteflödet under referensmånaden, dvs. upplupen ränta att erlägga för inlåning och att erhålla för utlåning, och nämnaren som medeltalet av stockarna för månaden. Vid slutet av referensmånaden rapporterar uppgiftslämnaren för varje instrumentkategori den upplupna räntan att erlägga eller att erhålla under månaden och stockarna av inlåning och utlåning i medeltal under samma månad. I motsats till observationer vid månadens slut, inkluderar MFI:s räntor på utestående belopp, sammanställda som medeltal per månad, även avtal som var gällande vid någon tid under månaden, men som inte längre är det vid slutet av månaden. Medeltalet av stockarna av inlåning och utlåning under referensmånaden ska helst sammanställas av medeltalet av de dagliga stockarna under månaden. Åtminstone för lättrörliga instrumentkategorier, dvs. inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, utökade kreditkortsfordringar och revolverande lån samt utökad kredit relaterad till kreditkort, ska medeltalet för månadens stockar härröra från dagliga saldon. För alla andra instrumentkategorier härrör medeltalet för stockarna för månaden från saldon som registreras varje vecka eller oftare. |
IX. Referenstidpunkt för nya avtal avseende inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, utökad kredit relaterad till kreditkort samt revolverande lån och checkräkningskrediter
32. |
De nationella centralbankerna bestämmer huruvida MFI:s nationella räntesatsnivåer på inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, utökad kredit relaterad till kreditkort och revolverande lån samt checkräknings-krediter, dvs. indikatorerna 1, 5, 6, 7, 12, 23, 32 och 36 som beskrivs i tillägg 2, sammanställs som observationer vid periodens slut eller som implicit ränta som anger periodens medeltal. Den period som omfattas är en månad. |
33. |
I analogi med sammanställningen av räntor på utestående belopp som finns i tillägg 1, sammanställs räntesatser avseende inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, utökad kredit relaterad till kreditkort och revolverande lån samt checkräkningskrediter på något av följande sätt:
|
34. |
Avseende konton som, beroende på saldot, kan vara antingen inlåning eller utlåning ska endast saldot vid en viss tidpunkt den sista dagen i månaden avgöra huruvida kontot den månaden är en inlåning över natten eller en checkräkningskredit; detta gäller om MFI:s räntor ställs samman som observationer vid månadens slut. Om MFI:s räntor beräknas som implicita räntor som avser medeltal per månad, görs det en bedömning varje dag huruvida kontot är en inlåning eller en utlåning. Ett medeltal av de dagliga kreditsaldona och de dagliga debetsaldona beräknas sedan för att få fram månadens stock i medeltal för nämnaren i den implicita räntan. Dessutom skiljer flödet i täljaren mellan ränta att erlägga på inlåning och ränta att erhålla på utlåning. Uppgiftslämnare rapporterar inte viktade genomsnittliga räntor som kombinerar (låga) räntor för inlåning över natten och (höga) checkräkningskrediträntor. |
X. Referenstidpunkt för nya avtal (utom inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, kreditkortsfordringar och revolverande lån samt checkräkningskrediter)
35. |
MFI:s räntor på nya avtal utom inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, kreditkortsfordringar och revolverande lån samt checkräkningskrediter, dvs. alla indikatorer som beskrivs i tillägg 2 med undantag för 1, 5, 6, 7, 12, 23, 32 och 36 beräknas som periodens medeltal. Den period som omfattas är en (hel) månad. |
36. |
För varje instrumentkategori beräknar uppgiftslämnarna räntan på nya avtal som ett viktat medeltal för alla räntor på nya avtal i instrumentkategorin under referensmånaden. Dessa räntor avseende medeltalet för månaden vidarebefordras till den nationella centralbanken i den medlemsstat som har euron som valuta (nedan kallade euroområdets medlemsstater) där uppgiftslämnaren har sin hemvist, tillsammans med uppgifter för varje instrumentkategori om volymen på nya avtal som förvaltats under rapporteringsmånaden. Uppgiftslämnare beaktar de nya avtal som förvaltats under hela månaden. |
37. |
För de indikatorer som avser omförhandlade lån till hushåll och icke-finansiella företag, dvs. indikatorerna 88–91 i tillägg 2, krävs endast information om nya avtal. Alla omförhandlingar av existerande avtal avseende inlåning och utlåning enligt definitionen i punkterna 22–27 ska beaktas, även om samma avtal omförhandlas mer än en gång under referensmånaden. |
DEL 4
Instrumentkategorier
XI. Allmänna bestämmelser
38. |
Uppgiftslämnare tillhandahåller MFI:s räntestatistik på utestående belopp för de instrumentkategorier som specificeras i tillägg 1 och MFI:s räntestatistik på nya avtal för de instrumentkategorier som anges i tillägg 2. Såsom anges i punkt 16 ska räntorna avseende inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, revolverande lån och checkräkningskrediter och utökad kredit relaterad till kreditkort, vara räntor på nya avtal och ingår därför i tillägg 2, trots att begreppet nya avtal omfattar hela stockarna. |
39. |
En instrumentkategori som framgår av tilläggen 1 och 2 är inte tillämplig på nationell nivå i vissa av euroområdets medlemsstater och beaktas därför inte om inhemska kreditinstitut och andra institut inte erbjuder någon av de produkter som hör till denna kategori till hushåll och icke-finansiella företag. Uppgifter ska tillhandahållas om några avtal existerar, oavsett hur få dessa avtal är. |
40. |
För varje instrumentkategori som definieras i tilläggen 1 och 2 och som tillämpas i inhemska kreditinstituts och andra instituts bankverksamhet i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag med hemvist i euroområdets medlemsstater, baseras MFI:s räntestatistik på alla räntor tillämpade på alla produkter som passar in i denna instrumentkategori. Detta innebär att de nationella centralbankerna inte får definiera en uppsättning nationella produkter inom varje instrumentkategori för vilka MFI:s räntestatistik insamlas. I stället tas räntorna på alla produkter som erbjuds av varje uppgiftslämnare med. Såsom anges i artikel 16 i riktlinje ECB/2007/9 av den 1 augusti 2007 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (3), behöver de nationella centralbankerna inte i urvalet ta med varje produkt som existerar på nationell nivå. De får emellertid inte undanta en hel instrumentkategori på den grunden att de berörda volymerna är mycket små. Om en instrumentkategori enbart erbjuds av ett institut, representeras följaktligen det institutet i urvalet. Om en instrumentkategori inte existerade i en av euroområdets medlemsstater vid tidpunkten för dragningen av det första urvalet, men en ny produkt inom denna kategori därefter introduceras av ett institut, innefattas detta institut i urvalet vid tiden för nästa kontroll av representativiteten. Om en ny produkt skapas inom en befintlig instrumentkategori på nationell nivå, ska instituten i urvalet ta med den i nästa rapportering, eftersom alla uppgiftslämnare är skyldiga att rapportera om alla sina produkter. |
41. |
Undantaget från principen att alla räntor tillämpade på alla produkter tas med är räntor på nödlidande lån och lån för omstrukturering av lånefordran. Såsom framgår av punkt 28, ingår inte nödlidande lån och lån för omstrukturering av lånefordran till räntor som understiger marknadsvillkoren, dvs. lån till låntagare med betalningssvårigheter, i statistiken över MFI:s räntesatser. |
XII. Uppdelning efter valuta
42. |
Statistiken över MFI:s räntesatser omfattar de räntor som tillämpas av den rapporterande populationen. Uppgifter om inlåning och utlåning i andra valutor än euro ska inte krävas på aggregerad nivå för euroområdets medlemsstater. Detta återspeglas i tilläggen 1 och 2, där alla indikatorer hänvisar till utlåning och inlåning denominerad i euro. |
XIII. Uppdelning efter sektor
43. |
Med undantag för repor, ska en sektoriell uppdelning tillämpas på all inlåning och utlåning som erfordras för statistiken över MFI:s räntesatser. Tilläggen 1 och 2 skiljer därför mellan indikatorer som avser hushåll (inklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer) (4) och indikatorer som avser icke-finansiella företag (5). Dessutom rapporteras separata uppgifter för enmansföretag/företag med delägare utan juridisk status inom ramen för hushållen, men endast med avseende på nya avtal för ”andra ändamål”. De nationella centralbankerna får bortse från kravet om separat identifiering av lån till enmansföretagare när sådana lån utgör mindre än 5 procent av den totala utlåningen till hushåll i euroområdets medlemsstat i form av utestående belopp, såsom beräknas i enlighet med förordning (EG) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). |
44. |
Indikator 5 i tillägg 1 och indikator 11 i tillägg 2 avser repor. Även om ersättning för repor inte i alla av euroområdets medlemsstater är oberoende av innehavarsektorn, krävs det inte någon uppdelning på hushåll och icke-finansiella företag när det gäller repor för alla euroområdets medlemsstater. Dessutom krävs det inte någon uppdelning efter löptid för euroområdets medlemsstater, eftersom repor övervägande förutsätts vara mycket kortfristiga. MFI:s räntesats på repoavtal ska utan åtskillnad hänföras till båda sektorerna. |
45. |
Indikatorerna 5 och 6 i tillägg 2 avser inlåning med uppsägningstid som innehas av hushåll. Räntorna och vikten för inlåning med uppsägningstid hänvisar emellertid för alla euroområdets medlemsstater till inlåning med uppsägningstid som innehas både av hushåll och av icke-finansiella företag, dvs. båda sektorerna slås ihop men hänförs till hushåll. Det krävs inte någon uppdelning efter sektor för euroområdets medlemsstater. |
XIV. Uppdelning efter typ av instrument
46. |
Såvida inte något annat föreskrivs i punkterna 47–55, följer uppdelningen efter instrument för MFI:s räntor och definitionerna av olika typer av instrument de tillgångs- och skuldkategorier som fastställs i del 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). |
47. |
MFI:s räntor på inlåning över natten, dvs. indikatorerna 1 och 7 i tillägg 2, avser all inlåning över natten, oavsett om den är räntebärande eller inte. Noll-ränta på inlåning över natten ingår därför i statistiken över MFI:s räntesatser. |
48. |
För statistiken över MFI:s räntesatser har revolverande lån och checkräkningskrediter, dvs. indikatorerna 12 och 23 i tillägg 2, samma betydelse som framgår i del 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) oavsett tidsperioden för första räntebestämningen. Straffavgift för övertrassering som tillämpas som en del av övriga avgifter, till exempel i form av speciella avgifter, innefattas inte i överenskommen årlig ränta som definieras i punkt 1, eftersom denna typ av ränta endast innehåller utlåningens räntekomponent. Lån som rapporteras under denna kategori ska inte rapporteras under någon annan kategori avseende nya avtal. |
49. |
För statistiken över MFI:s räntesatser har kreditkortsfordringar samma betydelse som framgår i del 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). Uppgifter om räntan rapporteras endast med avseende på utökad kredit relaterad till kreditkort, i indikatorerna 32 och 36. Räntan på komfortkredit avseende kreditkort rapporteras inte separat, eftersom den per definition är noll. Det utestående beloppet avseende komfortkrediten ingår dock i MFI:s räntestatistik över utestående belopp, tillsammans med det utestående beloppet avseende den utökade krediten relaterad till kreditkort. Varken komfortkredit eller den utökade krediten relaterad till kreditkort rapporteras under någon annan indikator över nya lån. |
50. |
För statistiken över MFI:s räntesatser inkluderar nya lån till icke-finansiella företag (förutom revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar), dvs. indikatorerna 37–54, 80, 82, 84 och 91 i tillägg 2, alla lån förutom kreditkortsfordringar och revolverande lån samt checkräkningskrediter till företag, oavsett belopp, medan indikatorerna 62–79, 81, 83 och 85 hänför sig till utlåning mot säkerhet enligt punkt 64. Lån till icke-finansiella företag i tillägg 1 som avser utestående belopp följer definitionen i del 2 av bilaga II till förordning (EG) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) och innefattar revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar. |
51. |
För statistiken över MFI:s räntesatser definieras ny utlåning till hushåll för konsumtion, dvs. indikatorerna 13–15, 30 och 88 i tillägg 2, som lån, med undantag för kreditkortsfordringar (både utökad kredit och komfortkredit) eller revolverande lån och checkräkningskrediter som beviljas för personlig användning till konsumtion av varor och tjänster, medan indikatorerna 55–57 hänför sig till utlåning mot säkerhet enligt punkt 64. Lån för konsumtion i tillägg 1 som avser utestående belopp följer definitionen i del 2 av bilaga II till förordning (EG) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) och innefattar revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar. |
52. |
För statistiken över MFI:s räntesatser definieras nya bostadslån till hushåll, dvs. indikatorerna 16–19, 31 och 89 i tillägg 2 som andra krediter än revolverande lån och checkräkningskrediter som beviljas för bostadsförvärv, inbegripet byggnation, garage samt renoveringar, medan indikatorerna 58–61 hänför sig till utlåning mot säkerhet enligt punkt 64. Bostadslån till hushåll i tillägg 1 som avser utestående belopp följer definitionen i del 2 av bilaga II till förordning (EG) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) och innefattar revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar. |
53. |
För statistiken över MFI:s räntesatser definieras ny utlåning till hushåll för andra ändamål, dvs. indikatorerna 20–22, 33–35 och 90 i tillägg 2, som annan utlåning än revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar som beviljas för sådana ändamål som företagande, omläggning av lån, utbildning, etc. Övrig utlåning till hushåll i tillägg 1 som avser utestående belopp ska följa definitionen i del 2 av bilaga II till förordning (EG) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) och innefattar revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar. |
54. |
För MFI:s räntor på utestående belopp utgör konsumtionskrediter, utlåning till hushållen för konsumtion, bostadslån till hushåll samt övrig utlåning till hushåll all utlåning som beviljats till hushåll av inhemska kreditinstitut och andra institut, inklusive revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar. |
55. |
För MFI:s räntor på nya avtal omfattar utökad kredit relaterad till kreditkort, revolverande lån och checkräkningskrediter, utlåning till hushåll för konsumtion, bostadslån och lån för andra ändamål all utlåning utom komfortkredit relaterad till kreditkort beviljad till hushåll av inhemska kreditinstitut och andra institut. Kreditkortsfordringar (komfortkredit) rapporteras inte separat i MFI:s räntestatistik över nya avtal, utan inkluderas som en del av motsvarande poster i utstående belopp. |
XV. Uppdelning efter belopp
56. |
För övrig utlåning till icke-finansiella företag, dvs. indikatorerna 37–54 och 62–85 i tillägg 2, urskiljs tre kategorier av belopp, dvs. a) ”upp till 250 000 euro”, b) ”över 250 000 euro och upp till 1 miljon euro” samt c) ”över 1 miljon euro”. Beloppet avser endast det enskilda lån som betraktas som ett nytt avtal, inte övriga affärsrelationer som eventuellt existerar mellan det icke-finansiella företaget och uppgiftslämnaren. |
XVI. Uppdelning efter ursprunglig och återstående löptid, uppsägningstid och bindningstid eller första räntebestämning
57. |
Beroende på typen av instrument och om MFI:s räntor avser utestående belopp eller nya avtal, ska statistiken göra en uppdelning efter ursprunglig och återstående löptid, uppsägningstid och bindningstid, och/eller tidsperioden för den första räntebestämningen. Dessa uppdelningar avser tidsperioder eller tidsband – exempelvis avser en ränta på inlåning med ursprunglig överenskommen löptid upp till två år den genomsnittliga räntan på all inlåning med en ursprunglig överenskommen löptid mellan två dagar och upp till två år, viktade med utgångspunkt i de belopp som lånats in. |
58. |
Uppdelningen efter ursprunglig och återstående löptid samt uppsägningstid och bindningstid följer de definitioner som anges i del 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). En uppdelning efter ursprunglig löptid tillämpas för alla inlåningskategorier avseende utestående belopp, utom repor, och för alla utlåningskategorier avseende utestående belopp såsom anges i tillägg 1. En uppdelning efter ursprunglig löptid i kombination med återstående löptid och tidpunkt för bindningstidens utgång tillämpas på indikatorerna 15–26 enligt definitionen i tillägg 1. En uppdelning efter ursprunglig löptid tillämpas också på nya inlåningsavtal med överenskommen löptid, samt en uppdelning efter uppsägningstid för nya inlåningsavtal med uppsägningstid såsom anges i tillägg 2. Separata uppgifter om lån till icke-finansiella företag med en tidsperiod för första räntebestämning upp till ett år i kombination med ursprunglig löptid över ett år rapporteras för varje låneintervall som anges i punkt 56, se tillägg 2. |
59. |
Utlåningsräntan avseende nya avtal, med undantag för indikatorerna 88–91 om omförhandlade lån i tillägg 2, delas upp efter tidsperioden för den första räntebestämningen enligt avtalet. För statistiken över MFI:s räntesatser definieras tidsperioden för första räntebestämningen som en i förväg bestämd tidsperiod vid början av ett avtal under vilken räntesatsen inte kommer att ändras. Tidsperioden för första räntebestämningen kan vara kortare än, eller motsvara, utlåningens ursprungliga löptid. Räntesatsen anses endast vara oföränderlig om den anges som en exakt nivå, t.ex. 10 procent, eller som en differens till en referensränta vid en viss tidpunkt, till exempel som 6-månader EURIBOR plus 2 procentenheter på en viss dag och tidpunkt. Om hushållet eller det icke-finansiella företaget och uppgiftslämnaren vid början av avtalet kommer överens om ett förfarande för att beräkna utlåningsräntan för en viss tidsperiod, till exempel 6-månader EURIBOR plus 2 procentenheter för tre år, anses den första räntebestämningen inte vara tre år utan sex månader, eftersom räntesatsen kan ändras var sjätte månad under de tre åren. Statistiken över MFI:s räntesatser på nya utlåningsavtal återspeglar endast den ränta som har avtalats för tidsperioden för första räntebestämningen vid början av avtalet eller efter omförhandling av lånet. Om räntan efter denna första tidsperiod för räntebestämningen ändras automatiskt till en rörlig ränta, ska detta inte återspeglas i MFI:s räntor på nya avtal utan enbart i de som avser utestående belopp. |
60. |
Nedanstående tidsperioder för första räntebestämning ska särskiljas när det gäller utlåning till hushåll:
|
61. |
Följande tidsperioder för första räntebestämning ska särskiljas för lån till icke-finansiella företag ”upp till 250 000 euro”, ”över 250 000 euro och upp till 1 miljon euro” samt ”över 1 miljon euro”:
|
62. |
För statistiken över MFI:s räntesatser definieras ”rörlig ränta” som den ränta som revideras regelbundet (t.ex. varje dag) eller efter det monetära finansinstitutets (utom centralbanker och penningmarknadsfonder) egna gottfinnande. |
XVII. Uppdelning efter utlåning mot säkerhet där säkerhet och/eller garantier ställs
63. |
Lån till hushåll och icke-finansiella företag som sker mot säkerhet och/eller garantier rapporteras även separat för alla nya lånekategorier inom ramen för statistik över MFI:s räntesatser, förutom kreditkortsfordringar, revolverande lån och checkräkningskrediter samt utlåning för andra ändamål. Det krävs ingen uppdelning efter säkerhet/garantier för de indikatorer som avser nya affärsvolymer för omförhandlade lån. |
64. |
För statistiken över MFI:s räntesatser inkluderar uppdelningen av lån efter säkerhet/garantier det totala beloppet av nya låneavtal som lånats ut med hjälp av tekniken ”förbetalt kreditriskskydd” enligt artikel 4.1 (58) och artiklarna 197–200 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (6) och/eller med hjälp av tekniken ”obetalt kreditriskskydd” enligt definitionen i artikel 4.1 (59) i förordning (EU) nr 575/2013, på ett sådant sätt att värdet på säkerheten och/eller garantin uppgår till minst samma belopp som lånet. Om MFI utom centralbanker och penningmarknadsfonder tillämpar ett annat system för tillsynen än ”schablonmetoden” enligt definitionen i förordning (EU) nr 575/2013, får det behandla rapporteringen av lån som inkluderas i denna uppdelning på samma sätt. |
DEL 5
Rapporteringsskyldigheter
65. |
I syfte att erhålla aggregat som avser alla euroområdets medlemsstater för varje instrumentkategori som anges i tilläggen 1 och 2, tillämpas tre nivåer av aggregering. |
XVIII. Uppgiftslämnarnas statistiska uppgifter
66. |
Uppgiftslämnarna svarar för den första aggregeringsnivån i enlighet med punkterna 67–72. De nationella centralbankerna får emellertid också begära uppgifter från uppgiftslämnarna om enskilda inlåningar och utlåningar. Uppgifterna rapporteras till den nationella centralbanken i den medlemsstat i euroområdet där uppgiftslämnaren har sin hemvist. |
67. |
Om räntan på utestående belopp, dvs. indikatorerna 1–26 i tillägg 1, sammanställs som observationer vid månadens slut, ska uppgiftslämnarna tillhandahålla en viktad genomsnittlig ränta som avser den sista dagen i månaden för varje instrumentkategori. |
68. |
Om räntan på utestående belopp, dvs. indikatorerna 1–26 i tillägg 1, sammanställs som en implicit ränta som avser medeltalet för månaden, ska uppgiftslämnarna rapportera upplupen ränta att erlägga eller erhålla under månaden och stockarna av inlåning och utlåning i medeltal under samma månad för varje instrumentkategori. |
69. |
Om räntan på inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, utökad kredit relaterad till kreditkort och revolverande lån samt checkräkningskrediter, dvs. indikatorerna 1, 5, 6, 7, 12, 23, 32 och 36 i tillägg 2, sammanställs som observationer vid månadens slut, ska uppgiftslämnarna för varje instrumentkategori rapportera en viktad genomsnittlig ränta som avser den sista dagen i månaden. |
70. |
Om räntor på inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, utökad kredit relaterad till kreditkort och revolverande lån samt checkräkningskrediter, dvs. indikatorerna 1, 5, 6, 7, 12, 23, 32 och 36 i tillägg 2 sammanställs som en implicit ränta som avser medeltalet för månaden, ska uppgiftslämnarna för varje instrumentkategori rapportera upplupen ränta att erlägga eller erhålla under månaden samt stockarna av inlåning och utlåning i medeltal under samma månad. |
71. |
För varje instrumentkategori som avser nya avtal, dvs. indikatorerna 2–4, 8–11, 13–22, 30–31, 33–35 och 37–85 i tillägg 2, tillhandahåller uppgiftslämnarna en viktad genomsnittlig ränta. Därutöver rapporterar uppgiftslämnarna för var och en av indikatorerna 2–4, 8–11, 13–22, 33–35 och 37–85 i tillägg 2 antalet nya avtal som förvaltats under månaden för varje instrumentkategori. För de instrumentkategorier som avser omförhandlade lån till hushåll och icke-finansiella företag (indikatorerna 88–91 i tillägg 2) krävs endast information om nya avtal. |
72. |
De kreditinstitut och andra institut som har fått tillåtelse av en nationell centralbank att rapportera MFI:s räntestatistik tillsammans som en grupp betraktas som en uppgiftslämnare och tillhandahåller de uppgifter som anges i punkterna 67–71 hänförliga till gruppen som helhet. Därutöver tillhandahåller dessa uppgiftslämnare varje år antalet uppgiftslämnande institut inom gruppen och variationen i räntor mellan dessa institut för varje instrumentkategori. Antalet uppgiftslämnande institut inom gruppen och variationen avser oktober månad och vidarebefordras med oktoberuppgifterna. |
XIX. Nationella viktade genomsnittliga räntesatser och aggregerade resultat för euroområdets medlemsstater
73. |
De nationella centralbankerna svarar för den andra aggregeringsnivån. De aggregerar räntorna och berörda avtalsbelopp för alla sina nationella uppgiftslämnare till en nationell viktad genomsnittlig ränta för varje instrumentkategori. Uppgifterna rapporteras till Europeiska centralbanken (ECB). ECB ombesörjer den slutliga aggregeringen av instrumentkategorierna i varje medlemsstats i euroområdet till den nivån som omfattar samtliga medlemsstater i euroområdet. |
(1) EUT L 133, 22.5.2008, s. 66.
(2) De nationella centralbankerna får bevilja hushållens icke vinstdrivande organisationer undantag för konsumentkrediter och bostadslån till hushåll.
(3) EUT L 341, 27.12.2007, s. 1.
(4) S.14 och S.15 kombinerat, enligt definitionen i ENS 2010 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).
(5) S.11 enligt definitionen i ENS 2010.
(6) EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.
Tillägg 1
Instrumentkategorier för räntor på utestående belopp
En överenskommen årlig ränta eller NDER rapporteras varje månad för varje kategori i tabell 1.
Tabell 1
|
Sektor |
Typ av instrument |
Ursprunglig löptid |
Återstående löptid |
Bindningstidens utgång |
Utestående belopp indikator |
Rapporteringsskyldighet |
Inlåning i euro |
Från hushåll |
Med överenskommen löptid |
Upp till 2 år |
|
|
1 |
AAR |
Över 2 år |
|
|
2 |
AAR |
|||
Från icke-finansiella företag |
Med överenskommen löptid |
Upp till 2 år |
|
|
3 |
AAR |
|
Över 2 år |
|
|
4 |
AAR |
|||
Repoavtal |
|
|
5 |
AAR |
|||
Utlåning i euro |
Till hushåll |
Bostadslån |
Upp till 1 år |
|
|
6 |
AAR |
Över 1 år och upp till 5 år |
|
|
7 |
AAR |
|||
Över 5 år |
|
|
8 |
AAR |
|||
För konsumtion och andra syften |
Upp till 1 år |
|
|
9 |
AAR |
||
Över 1 år och upp till 5 år |
|
|
10 |
AAR |
|||
Över 5 år |
|
|
11 |
AAR |
|||
Totalt |
Över 1 år |
|
|
15 |
AAR |
||
Upp till 1 år |
|
16 |
AAR |
||||
Över 1 år |
Under de kommande 12 månaderna |
17 |
AAR |
||||
Över 2 år |
|
|
18 |
AAR |
|||
Upp till 2 år |
|
19 |
AAR |
||||
Över 2 år |
Under de kommande 24 månaderna |
20 |
AAR |
||||
Till icke-finansiella företag |
Upp till 1 år |
|
|
12 |
AAR |
||
Över 1 år och upp till 5 år |
|
|
13 |
AAR |
|||
Över 5 år |
|
|
14 |
AAR |
|||
Över 1 år |
|
|
21 |
AAR |
|||
Upp till 1 år |
|
22 |
AAR |
||||
Över 1 år |
Under de kommande 12 månaderna |
23 |
AAR |
||||
Över 2 år |
|
|
24 |
AAR |
|||
Upp till 2 år |
|
25 |
AAR |
||||
Över 2 år |
Under de kommande 24 månaderna |
26 |
AAR |
Tillägg 2
En överenskommen årlig ränta eller NDER rapporteras varje månad för kategorierna i tabellerna 2, 3 och 4. Rapporteringen av AAR åtföljs av berörda avtalsvolymen om de anges i tabellerna med ordet ”belopp”. För de kategorier som avser omförhandlade lån i tabell 6 krävs endast information om nya avtal.
Kategorier i tabellerna 2 (förutom posterna 33–35), 3, 5 och 6 är ömsesidigt uteslutande inom varje tabell. Därför ska ett lån som rapporterats under någon av posterna i tabell 2 (förutom posterna 33–35) och/eller i tabell 3 och/eller tabell 5 och/eller tabell 6 inte rapporteras ytterligare en gång under någon annan post i samma tabell, utom vad gäller lån som rapporterats i posterna 33–35, vilka även ska rapporteras under posterna 20–22.
Alla lån som rapporteras under någon av kategorierna i tabell 3 måste även tas med i motsvarande kategori i tabell 2. Posterna i tabell 4 är underposter till tabell 2 och, om de är med säkerhet, underposter till tabell 3, varför varje lån som rapporterats under tabell 4 även måste tas med i antingen tabell 2 och 3. Alla lån som rapporteras under någon av kategorierna i tabell 6 måste även tas med i motsvarande kategori i tabell 2, och vid behov i respektive kategori i tabellerna 3 och 4.
Tabell 5 avser endast APRC. Lån som tas med i tabell 5 ska, med beaktande av APRC-metoden enligt punkt 9, även tas med i någon av tabellerna 2, 3, 4 eller 6.
Begreppet nya avtal omfattar hela stockarna, dvs. utestående belopp när det gäller inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, revolverande lån och checkräkningskrediter samt utökad kredit relaterad till kreditkort, dvs. indikatorerna 1, 5, 6, 7, 12, 23, 32 och 36.
Tabell 2
|
Sektor |
Typ av instrument |
Ursprunglig löptid, uppsägningstid, första räntebestämning |
Nya avtal indikator |
Rapporteringsskyldighet |
Inlåning i euro |
Från hushåll |
Lån över natten |
1 |
AAR |
|
Med överenskommen löptid |
Upp till 1 års löptid |
2 |
AAR, belopp |
||
Över 1 års och upp till 2 års löptid |
3 |
AAR, belopp |
|||
Över 2 års löptid |
4 |
AAR, belopp |
|||
Med uppsägningstid (1) |
Upp till 3 månaders uppsägningstid |
5 |
AAR |
||
Över 3 månaders uppsägningstid |
6 |
AAR |
|||
Från icke-finansiella företag |
Lån över natten |
7 |
AAR |
||
Med överenskommen löptid |
Upp till 1 års löptid |
8 |
AAR, belopp |
||
Över 1 års och upp till 2 års löptid |
9 |
AAR, belopp |
|||
Över 2 års löptid |
10 |
AAR, belopp |
|||
Repoavtal |
11 |
AAR, belopp |
|||
Utlåning i euro |
Till hushåll |
Revolverande lån och checkräkningskrediter |
12 |
AAR |
|
Utökad kredit relaterad till kreditkort |
32 |
AAR |
|||
För konsumtion |
Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år |
13 |
AAR, belopp |
||
Första räntebestämning över 1 år och upp till 5 år |
14 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 5 år |
15 |
AAR, belopp |
|||
Bostadslån |
Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år |
16 |
AAR, belopp |
||
Första räntebestämning över 1 år och upp till 5 år |
17 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 5 år och upp till 10 år |
18 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 10 år |
19 |
AAR, belopp |
|||
Andra lån |
Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år |
20 |
AAR, belopp |
||
Första räntebestämning över 1 år och upp till 5 år |
21 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 5 år |
22 |
AAR, belopp |
|||
Andra lån, varav: Enmansföretagare |
Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år |
33 |
AAR, belopp |
||
Första räntebestämning över 1 år och upp till 5 år |
34 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 5 år |
35 |
AAR, belopp |
|||
Utlåning i euro |
Till icke-finansiella företag |
Revolverande lån och checkräkningskrediter |
23 |
AAR |
|
Utökad kredit relaterad till kreditkort |
36 |
AAR |
|||
Lån upp till 250 000 EUR |
Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 3 månader |
37 |
AAR, belopp |
||
Första räntebestämning över 3 månader och upp till 1 år |
38 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 1 år och upp till 3 år |
39 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 3 år och upp till 5 år |
40 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 5 år och upp till 10 år |
41 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 10 år |
42 |
AAR, belopp |
|||
Lån över 250 000 EUR och upp till 1 miljon EUR |
Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 3 månader |
43 |
AAR, belopp |
||
Första räntebestämning över 3 månader och upp till 1 år |
44 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 1 år och upp till 3 år |
45 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 3 år och upp till 5 år |
46 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 5 år och upp till 10 år |
47 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 10 år |
48 |
AAR, belopp |
|||
Lån över 1 miljon EUR |
Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 3 månader |
49 |
AAR, belopp |
||
Första räntebestämning över 3 månader och upp till 1 år |
50 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 1 år och upp till 3 år |
51 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 3 år och upp till 5 år |
52 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 5 år och upp till 10 år |
53 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 10 år |
54 |
AAR, belopp |
Tabell 3
Nya avtal med säkerhet och/eller garantier
|
Sektor |
Typ av instrument |
Tidsperiod för första räntebestämningen |
Nya avtal indikator |
Rapporteringsskyldighet |
Utlåning i euro |
Till hushåll |
För konsumtion |
Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år |
55 |
AAR, belopp |
Första räntebestämning över 1 år och upp till 5 år |
56 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 5 år |
57 |
AAR, belopp |
|||
Bostadslån |
Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år |
58 |
AAR, belopp |
||
Första räntebestämning över 1 år och upp till 5 år |
59 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 5 år och upp till 10 år |
60 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 10 år |
61 |
AAR, belopp |
|||
Utlåning i euro |
Till icke-finansiella företag |
Lån upp till 250 000 EUR |
Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 3 månader |
62 |
AAR, belopp |
Första räntebestämning över 3 månader och upp till 1 år |
63 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 1 år och upp till 3 år |
64 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 3 år och upp till 5 år |
65 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 5 år och upp till 10 år |
66 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 10 år |
67 |
AAR, belopp |
|||
Lån över 250 000 EUR och upp till 1 miljon EUR |
Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 3 månader |
68 |
AAR, belopp |
||
Första räntebestämning över 3 månader och upp till 1 år |
69 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 1 år och upp till 3 år |
70 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 3 år och upp till 5 år |
71 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 5 år och upp till 10 år |
72 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 10 år |
73 |
AAR, belopp |
|||
Lån över 1 miljon EUR |
Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 3 månader |
74 |
AAR, belopp |
||
Första räntebestämning över 3 månader och upp till 1 år |
75 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 1 år och upp till 3 år |
76 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 3 år och upp till 5 år |
77 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 5 år och upp till 10 år |
78 |
AAR, belopp |
|||
Första räntebestämning över 10 år |
79 |
AAR, belopp |
Tabell 4
Nya lån till icke-finansiella företag med första räntebestämning under 1 år och ursprunglig löptid över 1 år
|
Sektor |
Typ av instrument |
All utlåning/lån mot säkerhet/garantier efter ursprunglig löptid |
Nya avtal indikator |
Rapporteringsskyldighet |
Utlåning i euro |
Till icke-finansiella företag |
Lån upp till 250 000 EUR |
Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år, med ursprunglig löptid över 1 år |
80 |
AAR, belopp |
Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år, med ursprunglig löptid över 1 år, endast utlåning mot säkerhet/garantier |
81 |
AAR, belopp |
|||
Lån över 250 000 EUR och upp till 1 miljon EUR |
Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år, med ursprunglig löptid över 1 år |
82 |
AAR, belopp |
||
Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år, med ursprunglig löptid över 1 år, endast utlåning mot säkerhet/garantier |
83 |
AAR, belopp |
|||
Lån över 1 miljon EUR |
Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år, med ursprunglig löptid över 1 år |
84 |
AAR, belopp |
||
Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år, med ursprunglig löptid över 1 år, endast utlåning mot säkerhet/garantier |
85 |
AAR, belopp |
Tabell 5
Nya lån till hushåll
|
Sektor |
Typ av instrument |
Alla lån |
Nya avtal indikator |
Rapporteringsskyldighet |
Utlåning i euro |
Till hushåll |
För konsumtion |
APRC |
30 |
APRC |
Bostadslån |
APRC |
31 |
APRC |
Tabell 6
Nya omförhandlade lån
|
Sektor |
Typ av instrument |
Ursprunglig löptid, uppsägningstid, första räntebestämning |
Nya avtal indikator |
Rapporteringsskyldighet |
Utlåning i euro |
Till hushåll |
För konsumtion |
Totalt |
88 |
Belopp |
Bostadslån |
Totalt |
89 |
Belopp |
||
Andra lån |
Totalt |
90 |
Belopp |
||
Till icke-finansiella företag |
Totalt |
91 |
Belopp |
(1) För denna instrumentkategori slås hushåll och icke-finansiella företag samman och tilldelas sektorn hushåll.
BILAGA II
Uppgiftslämnarna ska tillämpa följande minimistandarder för att uppfylla Europeiska centralbankens (ECB:s) rapporteringskrav:
1. |
Minimistandarder för dataöverföring
|
2. |
Minimistandarder för noggrannhet
|
3. |
Minimistandarder för begreppsmässig överensstämmelse
|
4. |
Minimistandarder för revidering De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av ECB och de berörda nationella centralbankerna ska följas. Avvikelser från normala revideringsförfaranden ska förklaras i noter. |
BILAGA III
UPPHÄVD FÖRORDNING OCH ÄNDRINGAR AV DENNA
(som avses i artikel 7)
Förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18)
Ändrad genom:
|
Förordning (EG) nr 2181/2004 (ECB/2004/21) |
|
Förordning (EG) nr 290/2009 (ECB/2009/7) |
|
Förordning (EU) nr 674/2010 (ECB/2010/7) |
BILAGA IV
JÄMFÖRELSETABELL
Förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) |
Den här förordningen |
Artikel 1 |
Artikel 1 |
Artikel 2.1 |
Artikel 2.1 |
|
Artikel 2.2 |
|
Artikel 2.3 |
|
Artikel 2.4 |
Artikel 2.2 |
Artikel 2.5 |
Artikel 2.3 |
Artikel 2.6 |
Artikel 3 |
Artikel 3 |
|
Artikel 4 |
Artikel 4 |
Artikel 5 |
Artikel 5 |
Artikel 6 |
Artikel 6 |
Artikel 7 |
|
Artikel 8 |
Artikel 7 |
Artikel 9 |
Bilaga I (1) |
|
Bilaga II |
Bilaga I |
Bilaga III |
Bilaga II |
|
Bilaga III |
Bilaga IV |
|
(1) Flyttad till en riktlinje som omarbetar riktlinje ECB/2007/9.
7.11.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 297/73 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 1073/2013
av den 18 oktober 2013
om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (omarbetning)
(ECB/2013/38)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 5,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4,
med beaktande av Europeiska kommissionens yttrande, och
av följande skäl:
(1) |
Eftersom omfattande ändringar behöver göras av Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 958/2007 av den 27 juli 2007 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (ECB/2007/8) (2), särskilt mot bakgrund av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (3), bör den omarbetas så att den blir mer översiktlig. |
(2) |
Av artikel 2.1 i förordning (EG) nr 2533/98 framgår att, för att ECB:s rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter ska efterlevas har Europeiska centralbanken (ECB) rätt att med hjälp av de nationella centralbankerna insamla statistiska uppgifter inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare och för vad som krävs för att utföra Europeiska centralbankssystemets (ECBS) uppgifter. Av artikel 2.2 a i förordning (EG) nr 2533/98 följer att investeringsfonder utgör en del av referenspopulationen för uppfyllandet av ECB:s statistikrapporteringskrav bl.a. inom den monetära och finansiella statistiken. Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2533/98 ska ECB specificera den faktiska rapporteringspopulationen inom ramarna för referenspopulationen av uppgiftslämnare och ECB har rätt att helt eller delvis befria särskilda klasser av uppgiftslämnare från sina krav på rapportering av statistiska uppgifter. |
(3) |
För att fullgöra sina uppgifter och övervaka annan finansiell verksamhet än den som utförs av monetära finansinstitut (MFI) kräver ECBS statistikuppgifter av hög kvalitet om investeringsfondernas verksamhet. Huvudsyftet med sådana uppgifter är att förse ECB med en heltäckande statistisk bild av investeringsfondssektorn i de medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade euroområdets medlemsstater), vilka ses som ett enda ekonomiskt område. |
(4) |
För att begränsa rapporteringsbördan tillåts de nationella centralbankerna att samla in nödvändig information om investeringsfonderna från den faktiska rapporteringspopulationen som en del av ett bredare statistiskt rapporteringsunderlag för andra statistiska ändamål, förutsatt att uppfyllandet av ECB:s statistikkrav inte riskeras. För att främja öppenhet och insyn är det i sådana fall lämpligt att informera uppgiftslämnarna om att uppgifter samlas in för att uppfylla andra statistiska ändamål. |
(5) |
Tillgången till uppgifter om finansiella transaktioner underlättar en mer djupgående analys för penningpolitiken och andra ändamål. Uppgifter om finansiella transaktioner, liksom stockuppgifter, används också för att sammanställa annan statistik, särskilt finansräkenskaperna för euroområdet. |
(6) |
Även om de förordningar som antas enligt artikel 34.1 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan) inte medför några rättigheter eller påför några skyldigheter för de medlemsstater som inte har euron som valuta (nedan kallade medlemsstater utanför euroområdet), tillämpas artikel 5 i ECBS-stadgan på alla medlemsstater, såväl i som utanför euroområdet. I skäl 17 till förordning (EG) nr 2533/98 anges att artikel 5 i ECSB-stadgan, tillsammans med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, medför en skyldighet att på nationell nivå utforma och genomföra alla de åtgärder som medlemsstaterna utanför euroområdet anser lämpliga för att kunna inhämta de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav och för att i rätt tid fullborda förberedelserna på statistikområdet för att bli medlemsstater i euroområdet. |
(7) |
Även om denna förordning primärt riktas till investeringsfonder, kan fullständig information om innehavarna av innehavarandelar som emitteras av investeringsfonder eventuellt inte vara direkt tillgänglig från investeringsfonder, och det är därför nödvändigt att inkludera andra enheter i den faktiska uppgiftslämnande populationen. |
(8) |
De standarder för skydd och användning av konfidentiella statistiska uppgifter som fastställs i artikel 8 i förordning (EG) nr 2533/98 bör tillämpas. |
(9) |
Enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 2533/98 får ECB använda sanktioner mot sådana uppgiftslämnare som inte uppfyller de rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter som framgår av ECB:s förordningar eller beslut. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Definitioner
I denna förordning avses med
1. investeringsfond: ett företag för kollektiva investeringar som
i) |
avtalsrätt, som en gemensam fond som förvaltas av förvaltningsbolag, |
ii) |
trustlagstiftning, som en aktiefond, |
iii) |
bolagsrätt, som ett investeringsbolag, eller |
iv) |
en annan liknande mekanism eller rättslig form. |
Följande inkluderas i definitionen:
Följande inkluderas inte i definitionen:
I definitionen av investeringsfonder ska ”offentlig” anses innefatta icke-professionella, professionella samt institutionella investerare.
2. uppgiftslämnare: i den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98,
3. som har sin hemvist: i den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98. I denna förordning ska, om det inte finns en fysisk dimension för en juridisk person, dess hemvist avgöras av det ekonomiska territorium enligt vars lagstiftning den är registrerad. Om enheten inte är registrerad, ska den juridiska hemvisten användas som kriterium, dvs. det land vars rättssystem styr upprättandet av enheten och dess fortsatta existens,
4. monetärt finansinstitut (MFI): i den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33),
5. andra finansförmedlare (OFI): andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut, enligt definitionen i ENS 2010 (delsektor S.125),
6. registrerade aktier/andelar i investeringsfonder: aktier/andelar i investeringsfonder som i enlighet med nationell lagstiftning finns upptagna i ett register med personuppgifter om innehavarna av fondens aktier/andelar, inklusive uppgift om innehavarnas hemvist och sektor,
7. innehavaraktier/innehavarandelar i investeringsfonder: aktier/andelar i investeringsfonder som i enlighet med nationell lagstiftning inte finns upptagna i något register med personuppgifter om innehavarna av fondens aktier/andelar, eller som finns upptagna i ett register utan uppgift om innehavarnas hemvist och sektor,
8. berörd nationell centralbank: den nationella centralbanken i den medlemsstat i euroområdet där investeringsfonden har sin hemvist,
9. uppgifter värdepapper för värdepapper: uppgifter uppdelade efter enskilda värdepapper.
Artikel 2
Faktisk uppgiftslämnande population
1. Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska bestå av de investeringsfonder som har sin hemvist på territoriet för euroområdets medlemsstater. Investeringsfonden själv, eller i det fall investeringsfonden inte är en juridisk person enligt deras nationella lagstiftning, de personer som är rättsligen berättigade till att representera dem, ska vara ansvarig för att rapportera de statistiska uppgifter som krävs enligt denna förordning.
2. För att samla in information om innehavare av innehavarandelar som emitteras av investeringsfonder i enlighet med del 2 punkt 3 i bilaga I ska, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, den faktiska uppgiftslämnande populationen inkludera MFI och OFI. De nationella centralbankerna får bevilja undantag till dessa enheter förutsatt att de begärda statistiska uppgifterna samlas in från andra tillgängliga källor i enlighet med del 2 punkt 3 i bilaga I. De nationella centralbankerna ska i god tid kontrollera att detta villkor uppfylls för att bevilja eller om nödvändigt återkalla ett undantag med verkan från varje års början, i samförstånd med ECB. Vid tillämpningen av den här förordningen får de nationella centralbankerna upprätta och föra en förteckning över uppgiftslämnande OFI i enlighet med de principer som fastslås i del 2 punkt 3 i bilaga I.
Artikel 3
Förteckning över investeringsfonder för statistiska ändamål
1. Direktionen ska för statistiska ändamål upprätta och föra en förteckning över investeringsfonder som utgör referenspopulationen av uppgiftslämnare, inklusive deras underfonder där det är tillämpligt i den mening som avses i artikel 4.2. Förteckningen kan baseras på existerande förteckningar över investeringsfonder som omfattas av nationella myndigheters tillsyn, om sådana förteckningar finns tillgängliga, kompletterade av andra investeringsfonder som faller inom definitionen av investeringsfonder i artikel 1.
2. De nationella centralbankerna och ECB ska se till att denna förteckning och uppdaterade versioner därav hålls tillgänglig på lämpligt sätt, bland annat på elektronisk väg, över internet eller – på begäran av berörda uppgiftslämnare – på papper.
3. Om den senast tillgängliga elektroniska versionen av förteckningen enligt punkt 2 är felaktig, ska ECB inte besluta om sanktioner för uppgiftslämnare som underlåtit att på ett korrekt sätt fullgöra sin rapporteringsskyldighet i den mån som underlåtenheten beror på att uppgiftslämnaren i god tro utgått från den felaktiga förteckningen.
Artikel 4
Rapportering fond för fond
1. Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska rapportera uppgifter om sina tillgångar och skulder på en fond för fond-basis.
2. Om en investeringsfond avskiljer sina tillgångar i olika underfonder på sådant sätt att aktierna/andelarna som relaterar till varje underfond på ett oberoende sätt backas upp av olika tillgångar, ska, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, varje underfond anses vara en enskild investeringsfond.
3. Med undantag från punkterna 1 och 2 får investeringsfonderna, med den berörda nationella centralbankens förhandsgodkännande och instruktioner, rapportera sina tillgångar och skulder som en grupp, förutsatt att detta leder till resultat som liknar rapportering fond för fond.
Artikel 5
Kvartalsvisa och månadsvisa statistikrapporteringskrav
1. Uppgiftslämnarna ska i enlighet med bilagorna I och II tillhandahålla
a) |
kvartalsvis, stockuppgifter vid kvartalets slut om investeringsfondernas tillgångar och skulder och kvartalsvisa justeringar för omvärderingar eller transaktioner, där det är tillämpligt, och |
b) |
månadsvis, stockuppgifter vid månadsslutet om investeringsfondernas emitterade aktier/andelar, motsvarande månadsvisa justeringar för omvärdering eller transaktioner, där det är tillämpligt, och separat rapportering av nyemittering och inlösen av aktier/andelar i investeringsfonden under rapporteringsmånaden. |
2. De nationella centralbankerna får välja att samla in uppgifterna i punkt 1 a månadsvis i stället för kvartalsvis.
Artikel 6
Justeringar för omvärderingar eller transaktioner
1. Uppgiftslämnarna ska rapportera justeringar för omvärdering eller transaktioner i enlighet med den berörda nationella centralbankens instruktioner för de uppgifter som rapporteras på aggregerad basis enligt bilaga I.
2. I enlighet med bilaga I får de nationella centralbankerna antingen ta fram ungefärliga siffror av värdepapperstransaktionerna från uppgifterna värdepapper för värdepapper eller direkt samla in transaktionerna värdepapper för värdepapper.
3. Ytterligare krav och riktlinjer avseende sammanställningen av justeringar för omvärderingar eller transaktioner fastställs i bilaga III.
Artikel 7
Redovisningsregler
1. När investeringsfonder lämnar uppgifter i enlighet med denna förordning ska de följa de redovisningsregler som fastställs i den berörda nationella lagstiftningen som genomför rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (5) eller, om den bestämmelsen inte är tillämplig, i övriga nationella eller internationella standarder som är tillämpliga på investeringsfonder.
2. Utan att det påverkar rådande redovisningspraxis och nettningsrutiner i euroområdets medlemsstater ska alla finansiella tillgångar och skulder redovisas brutto för statistiska ändamål.
Artikel 8
Undantag
1. Undantag från de rapporteringskrav som fastställs i artikel 5 får beviljas för investeringsfonder enligt följande:
a) |
De nationella centralbankerna får bevilja undantag till de investeringsfonder som är minst räknat i totala tillgångar, förutsatt att de investeringsfonder som bidrar till den kvartalsvisa aggregerade balansräkningen utgör minst 95 % av alla investeringsfondernas tillgångar vad beträffar stockar i varje medlemsstat i euroområdet. |
b) |
I euroområdets medlemsstater där de nationella investeringsfondernas samlade totala tillgångar inte överstiger 1 % av euroområdets totala IF-tillgångar får de nationella centralbankerna bevilja undantag till de investeringsfonder som är minst räknat i totala tillgångar, förutsatt att de investeringsfonder som bidrar till den kvartalsvisa aggregerade balansräkningen utgör minst 80 % av alla investeringsfondernas tillgångar vad beträffar stockar. |
c) |
De investeringsfonder som undantagen enligt punkterna a och b är tillämpliga på ska endast kvartalsvis rapportera stockuppgifter vid kvartalsslutet om emitterade aktier/andelar i investeringsfonder och motsvarande kvartalsvisa justeringar för omvärderingar eller transaktioner, där det är tillämpligt. |
d) |
De nationella centralbankerna ska kontrollera att villkoren i punkterna a och b årligen är uppfyllda i så god tid att de vid behov kan bevilja eller återkalla undantag med verkan från varje kalenderårs början. |
2. Undantag får beviljas de investeringsfonder som är föremål för nationella räkenskapsregler som tillåter värdering av deras tillgångar mera sällan än kvartalsvis. ECB-rådet ska besluta vilka kategorier av investeringsfonder de nationella centralbankerna ska kunna bevilja undantag till. De investeringsfonder som omfattas av sådana undantag ska vara föremål för de krav som fastställs i artikel 5 med en frekvens som stämmer överens med deras redovisningsskyldigheter avseende tidsramen för värdering av deras tillgångar.
3. Investeringsfonderna kan välja att inte utnyttja undantagen utan i stället fullgöra de fullständiga rapporteringsskyldigheterna i artikel 5 i stället. Om en investeringsfond gör ett sådant val, måste den få den berörda nationella centralbankens medgivande innan den ändrar sitt utnyttjande av dessa undantag.
Artikel 9
Tidsramar
1. De nationella centralbankerna ska besluta när de behöver få in materialet från uppgiftslämnarna i enlighet med artikel 5 för att kunna möta de tidsramar som fastställs i punkt 2.
2. De nationella centralbankerna ska till ECB överföra
a) |
aggregerade kvartalsstockar och justeringar för omvärderingar senast vid affärsdagens slut den 28:e arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser, baserat på kvartalsuppgifter som samlas in från uppgiftslämnarna, |
b) |
aggregerade månadsvisa stockar och justeringar för omvärderingar senast vid affärsdagens slut den 28:e arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser, baserat på månadsvisa uppgifter om emitterade aktier/andelar i investeringsfonder som samlats in från uppgiftslämnarna eller som är baserade på faktiska uppgifter i enlighet med artikel 5.2, och |
c) |
aggregerade månadsvisa nyemitteringar och återinlösen av aktier/andelar i investeringsfonder senast vid affärsdagens slut den 28:e arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser, baserat på månadsuppgifter som samlas in från uppgiftslämnarna. |
Artikel 10
Minimistandarder och nationella rapporteringsförfaranden
1. Uppgiftslämnarna ska följa de rapporteringskrav som gäller för dem i enlighet med minimistandarderna i bilaga IV för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering.
2. De nationella centralbankerna ska fastställa och genomföra de rapporteringsförfaranden som ska följas av den faktiska uppgiftslämnande populationen i enlighet med nationella krav. De nationella centralbankerna ska säkerställa att dessa förfaranden medför att de begärda statistiska uppgifterna rapporteras och att de ger möjlighet till vederbörlig kontroll av att minimistandarderna enligt bilaga IV för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering följs.
Artikel 11
Fusioner, uppdelningar och omorganisationer
Vid en fusion, uppdelning eller någon annan omorganisation som kan påverka de berörda uppgiftslämnarnas fullgörande av sina skyldigheter på statistikområdet, så ska dessa – så snart avsikten att genomföra en sådan åtgärd har offentliggjorts och i god tid innan fusionen, uppdelningen eller omorganisationen får verkan – underrätta den berörda nationella centralbanken om de förfaranden som planeras för att uppfylla rapporteringskraven enligt den här förordningen.
Artikel 12
Kontroll och obligatorisk insamling
De nationella centralbankerna ska utöva rättigheterna att kontrollera eller att obligatoriskt samla in de uppgifter som uppgiftslämnarna ska lämna i enlighet med denna förordning, utan att detta påverkar ECB:s rätt att själv utöva dessa rättigheter. Dessa rättigheter ska särskilt utövas av de nationella centralbankerna då ett institut som ingår i den faktiska uppgiftslämnande populationen inte uppfyller de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga IV.
Artikel 13
Första rapporteringen
Den första rapporteringen ska börja med månadsvisa och kvartalsvisa uppgifter för december 2014.
Artikel 14
Upphävande
1. Förordning (EG) nr 958/2007 (ECB/2007/8) ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2015.
2. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med tabellen i bilaga V.
Artikel 15
Slutbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.
Utfärdad i Frankfurt am Main den 18 oktober 2013.
På ECB-rådets vägnar
Mario DRAGHI
ECB:s ordförande
(1) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.
(2) EUT L 211, 11.8.2007, s. 8.
(3) EUT L 174, 26.6.2013, s. 1.
(4) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.
(5) EGT L 372, 31.12.1986, s. 1.
BILAGA I
STATISTIKRAPPORTERINGSKRAV
DEL 1
Allmänna statistikrapporteringskrav
1. |
Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska tillhandahålla följande statistiska uppgifter:
Den berörda nationella centralbanken får, utöver uppgifterna avseende de områden för vilka information krävs i samband med rapportering värdepapper för värdepapper i syfte att härleda aggregerade uppgifter om värdepapper i enlighet med tabell 2, också besluta att samla in uppgifter om transaktioner värdepapper för värdepapper. De aggregerade uppgifterna ska tillhandahållas som stockar och, i enlighet med den berörda nationella centralbankens instruktioner, som antingen: a) omvärderingar på grund av pris- och växelkursförändringar, eller b) transaktioner. Om den berörda nationella centralbankens förhandsgodkännande erhålls, får de uppgiftslämnare som tillhandahåller de begärda kvartalsvisa uppgifterna värdepapper för värdepapper välja att rapportera aggregerade månadsvisa uppgifter, i stället för att tillhandahålla uppgifter värdepapper för värdepapper. |
2. |
Vilka uppgifter som ska lämnas till den berörda nationella centralbanken värdepapper för värdepapper anges i tabell 2. Kraven som gäller aggregerad kvartalsvis rapportering för stockar specificeras i tabell 1 och kraven för omvärderingar på grund av pris- och växelkursförändringar eller transaktioner specificeras i tabell 3. Kraven som gäller aggregerad månadsvis rapportering för stockar, omvärderingar på grund av pris- och växelkursförändringar eller transaktioner samt nyemitteringar och återinlösen av aktier/andelar i investeringsfonder specificeras i tabell 4. |
3. |
Förutsatt att en nationell centralbank uppfyller kraven på skydd och användning av konfidentiella statistiska uppgifter som insamlas av ECBS enligt i artikel 8 i förordning (EG) nr 2533/98, särskilt punkt 5 i denna får en nationell centralbank också härleda den information som behövs från de uppgifter som samlas in enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder (1), i den mån som de uppgifter som samlats in av den berörda nationella tillsynsmyndigheten enligt det direktivet överförs till den nationella centralbanken i enlighet med de villkor de båda organen har enats om. |
DEL 2
Hemvist och ekonomisk sektor för innehavare av aktier/andelar i investeringsfonder
1. |
Uppgiftslämnare ska kvartalsvis lämna uppgifter om hemvist för innehavare av aktier/andelar i investeringsfonder emitterade av investeringsfonder i medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade euroområdets medlemsstater) med uppdelning efter inhemska motparter/euroområdet, ej inhemska/övriga utlandet. Inhemska motparter och ej inhemska motparter i euroområdet uppdelas ytterligare efter sektor. |
2. |
I fråga om registrerade aktier/andelar ska uppgiftslämnare lämna uppgifter uppdelade efter hemvist och sektor för innehavarna av de aktier/andelar som har emitterats av investeringsfonder. Om innehavarens hemvist och sektor inte direkt kan anges, ska de relevanta uppgifterna rapporteras på grundval av tillgänglig information. |
3. |
I fråga om innehavaraktier/innehavarandelar ska uppgiftslämnarna rapportera uppgifter om uppdelningen efter hemvist och sektor för innehavarna av aktier/andelar i investeringsfonder enligt den metod som den berörda nationella centralbanken beslutat. Detta krav begränsas till ett eller en kombination av följande alternativ, som ska väljas med beaktande av organisationen av de relevanta marknaderna och de nationella rättsliga förutsättningarna i medlemsstaten i fråga. Detta krav kommer periodiskt att övervakas av den nationella centralbanken.
|
4. |
De nationella centralbankerna får också härleda den information som behövs från de uppgifter som samlas in genom Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1011/2012 av den 17 oktober 2012 om statistik om värdepappersinnehav (ECB/2012/24) (2), i den mån som uppgifterna följer de tidsramar som anges i artikel 9 i denna förordning samt mer generellt de minimistandarder som fastställs i bilaga IV. |
5. |
De nationella centralbankerna får bevilja undantag för ett år från kraven i punkterna 2 och 3, om registrerade aktier/andelar eller innehavaraktier/innehavarandelar emitteras första gången, eller om det finns behov av nya alternativ eller en kombination av alternativ på grund av utvecklingen på marknaden. |
DEL 3
Rapporteringstabeller
Tabell 2
Begärda uppgifter avseende värdepapper för värdepapper
Uppgifter för fälten i tabellen nedan måste rapporteras för varje värdepapper som klassificeras enligt kategorierna ”skuldebrev”, ”ägarandelar” och ”aktier/andelar i investeringsfonder” enligt följande regler.
1. |
Uppgifter för fält 1 ska rapporteras. |
2. |
Om den berörda nationella centralbanken inte direkt samlar in uppgifter värdepapper för värdepapper om transaktionerna, ska uppgifter för två av de tre fälten 2, 3 och 4 rapporteras (dvs. fälten 2 och 3, fälten 2 och 4 eller fälten 3 och 4). |
3. |
Om den berörda nationella centralbanken direkt samlar in uppgifter värdepapper för värdepapper om transaktioner, ska det också rapporteras uppgifter för
|
4. |
Den berörda nationella centralbanken får också kräva att uppgiftslämnarna rapporterar uppgifter för fält 8. |
5. |
Den berörda nationella centralbanken får välja att endast samla in uppgifter för fält 2 i fallen 2 och 3 b. I sådana fall ska den nationella centralbanken åtminstone en gång per år kontrollera och informera ECB om att kvaliteten på de aggregerade uppgifter som rapporteras av den nationella centralbanken, inklusive revisionernas omfattning och storlek, förblir oförändrad.
|
BILAGA II
DEFINITIONER
DEL 1
Definitioner av instrumentkategorier
1. |
Denna tabell ger en detaljerad standardbeskrivning av de instrumentkategorier som de nationella centralbankerna i enlighet med den här förordningen ska omvandla till nationella kategorier. Denna tabell utgör inte någon förteckning över enskilda finansiella instrument och beskrivningarna är inte uttömmande. Definitionerna hänvisar till det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (nedan kallat ENS 2010), som fastställs i förordning (EU) nr 549/2013. |
2. |
För vissa instrumentkategorier krävs det uppdelning efter löptid. Dessa avser ursprunglig löptid, dvs. den fasta överenskomna tid under vilket ett finansiellt instrument inte kan inlösas (t.ex. skuldebrev) eller endast kan inlösas mot något slags straffavgift (t.ex. vissa typer av inlåning). |
3. |
Finansiella fordringar kan åtskiljas med avseende på om de är överlåtbara eller ej. En fordran är överlåtbar om det är lätt att överföra äganderätten från en enhet till en annan genom leverans eller överlåtelse eller att avräkna den i fråga om finansiella derivat. Medan det potentiellt går att handla med alla finansiella instrument är överlåtbara instrument utformade för att handlas på en reglerad marknad eller over-the-counter, även om faktisk handel inte är en nödvändig förutsättning för överlåtbarhet. Tabell A Definitioner av instrumentkategorier av investeringsfondernas tillgångar och skulder KATEGORIER AV TILLGÅNGAR
KATEGORIER AV SKULDER
|
DEL 2
Definitioner av attribut för värdepapper för värdepapper
Tabell B
Definitioner av attribut för värdepapper för värdepapper
Fält |
Beskrivning |
Identifieringskod för värdepapper |
En kod som unikt identifierar ett värdepapper. Det kan vara ISIN-koden eller en annan värdepapperskod, om inte annat följer av den nationella centralbankens instruktioner. |
Antal enheter eller aggregerat nominellt belopp |
Antal enheter som ett värdepapper har, eller aggregerat nominellt belopp om värdepapperet handlas med i belopp snarare än enheter. |
Pris |
Ett värdepappers pris per enhet, eller procent av ett aggregerat nominellt belopp om värdepapperet handlas med i belopp snarare än enheter. Priset är vanligen marknadspriset eller är nära marknadspriset. De nationella centralbankerna kan också begära upplupen ränta enligt denna post. |
Totalt belopp |
Totalt belopp för ett värdepapper. För värdepapper som handlas med i enheter, motsvarar detta belopp antalet värdepapper multiplicerat med priset per enhet. Då värdepapper handlas med i belopp snarare än enheter, motsvarar detta belopp det aggregerade nominella beloppet multiplicerat med priset uttryckt i procent. Det totala beloppet är, i princip, lika med marknadspriset eller nära marknadspriset. De nationella centralbankerna kan också begära upplupen ränta enligt denna post. |
Finansiella transaktioner |
Summan av köp minus försäljningar (värdepapper på tillgångssidan) eller emissioner minus inlösen (värdepapper på skuldsidan) av ett värdepapper som redovisas till transaktionsvärdet. |
Värdepapper som köpts (tillgångar) eller emitterats (skulder) |
Summan av köp (värdepapper på tillgångssidan) eller emissioner (värdepapper på skuldsidan) av ett värdepapper som redovisas till transaktionsvärdet. |
Värdepapper som sålts (tillgångar) eller inlösts (skulder) |
Summan av försäljningar (värdepapper på tillgångssidan) eller inlösen (värdepapper på skuldsidan) av ett värdepapper som registreras till transaktionsvärdet. |
Valuta som värdepapperet registrerats i |
ISO-kod eller motsvarande av den valuta som används för att ange priset och/eller det utestående beloppet för värdepapperet. |
DEL 3
Definitioner av sektorer
ENS 2010 ligger till grund för sektorsindelningen. Denna tabell ger en detaljerad standardbeskrivning av sektorer som de nationella centralbankerna i enlighet med den här förordningen ska omvandla till kategorier som är tillämpliga på nationell nivå. Motparter som befinner sig på territoriet för de medlemsstater som har euron som valuta identifieras efter sin sektor i enlighet med de förteckningar som förs av Europeiska centralbanken för statistikändamål och vägledningen för den statistiska klassificeringen av motparter som anges i ECB:s Monetary financial institutions and markets statistics sector manual: Guidance for the statistical classification of customers.
Tabell C
Definitioner av sektorer
Sektor |
Definition |
||
|
Monetära finansinstitut enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). Denna sektor omfattar nationella centralbanker, kreditinstitut enligt unionsrättens definition, penningmarknadsfonder, andra finansinstitut vars verksamhet består i att ta emot inlåning och/eller nära substitut till inlåning från andra enheter än MFI samt att för egen räkning, åtminstone i ekonomisk bemärkelse, ge lån och/eller placera i värdepapper samt institut för elektroniska pengar som främst ägnar sig åt finansförmedling i form av utgivning av elektroniska pengar. |
||
|
Sektorn offentlig förvaltning (S.13) omfattar institutionella enheter som är icke-marknadsproducenter och vars produktion är avsedd för individuell och kollektiv konsumtion och finansierad med obligatoriska betalningar av enheter som hör till andra sektorer, och institutionella enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet (ENS 2010, punkterna 2.111–2.113). |
||
|
Investeringsfonder enligt definitionen i artikel 1 i denna förordning. |
||
|
Delsektorn andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (S.125) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling genom att ådra sig skulder i andra former än sedlar, mynt och inlåning (eller nära substitut för inlåning) eller aktier/andelar i investeringsfonder eller i förbindelse med försäkring, pension och standardiserade garantier från institutionella enheter. Finansiella bolag enligt definitionen i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1075/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella bolag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner (ECB/2013/40) (1) ingår i denna delsektor (ENS 2010, punkterna 2.86–2.94). Delsektorn finansiella servicebolag (S.126) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt verksamhet som är nära relaterad till finansiell förmedling men som inte själva är finansförmedlare. Denna delsektor omfattar också huvudkontor vars dotterbolag helt eller i huvudsak utgörs av finansiella bolag (ENS 2010, punkterna 2.95–2.97). Delsektorn koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.127) omfattar alla finansiella bolag och kvasibolag som varken ägnar sig åt finansiell förmedling eller finansiell serviceverksamhet, om merparten av deras tillgångar eller skulder inte är föremål för transaktioner på öppna marknader. Denna delsektor omfattar holdingbolag som innehar en kontrollerande andel av egenkapitalet i en grupp dotterbolag och vars primära verksamhet är att vara ägare till gruppen utan att tillhandahålla några andra tjänster till de företag de har andelar i, dvs. de varken förvaltar eller leder de andra enheterna (ENS 2010, punkterna 2.98 och 2.99). |
||
|
Delsektorn försäkringsbolag (S.128) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av riskspridning, huvudsakligen i form av direkt försäkring eller återförsäkring (ENS 2010, punkterna 2.100–2.104). Delsektorn pensionsinstitut (S.129) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av spridning av sociala risker och de försäkrade personernas behov (social försäkring). Pensionsinstitut ger i sin egenskap av sociala försäkringssystem en inkomst efter pensionering och ofta förmåner vid dödsfall eller invaliditet (ENS 2010, punkterna 2.105–2.110). |
||
|
Sektorn icke-finansiella bolag (S.11) består av institutionella enheter som är självständiga juridiska enheter och marknadsproducenter och vars primära verksamhet är att producera varor och icke-finansiella tjänster. Denna sektor omfattar också icke-finansiella kvasibolag (ENS 2010, punkterna 2.45–2.50). |
||
|
Hushållssektorn (S.14) består av individer eller grupper av individer, såväl i egenskap av konsumenter som företagare, som producerar varor samt icke-finansiella och finansiella tjänster för marknaden (marknadsproducenter), förutsatt att produktionen av varor och tjänster inte utförs av separata enheter som behandlas som kvasibolag. Här ingår också individer eller grupper av individer i egenskap av producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning. Hushållssektorn omfattar enmansföretag och företag med delägare som inte betraktas som självständiga juridiska enheter, vilka inte behandlas som kvasibolag och är marknadsproducenter (ENS 2010, punkterna 2.118–2.128). Sektorn hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.15) består av icke-vinstdrivande organisationer som är separata juridiska enheter, som betjänar hushåll och som är privata icke-marknadsproducenter. Deras huvudsakliga resurser är frivilliga bidrag kontant eller in natura från hushåll i deras egenskap av konsumenter, betalningar från offentliga förvaltningen och kapitalinkomst (ENS 2010, punkterna 2.129 och 2.130). |
(1) Se sidan 107 i detta nummer av EUT.
BILAGA III
JUSTERINGAR FÖR OMVÄRDERINGAR ELLER TRANSAKTIONER
1. |
Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska rapportera justeringar för omvärderingar eller transaktioner i enlighet med artikel 6 i denna förordning. Om den faktiska uppgiftslämnande populationen rapporterar justeringar för omvärderingar, kommer dessa att täcka antingen omvärderingar som beror på pris- och växelkursförändringar eller endast prisförändringar under referensperioden, med förbehåll för den nationella centralbankens förhandsgodkännande. Om justeringen för omvärderingen endast täcker omvärderingar på grund av prisförändringar samlar den berörda nationella centralbanken in de nödvändiga uppgifterna, vilka som ett minimum bör täcka en valutauppdelning av pund sterling, US-dollar, yen och schweiziska francs, för att kunna erhålla omvärderingarna på grund av växelkursförändringar. |
2. |
”Finansiella transaktioner” avser de transaktioner som härrör från skapandet, likvideringen eller ändringen av äganderätten till finansiella tillgångar eller skulder. Dessa transaktioner mäts i form av skillnaden mellan stockuppgifterna vid rapporteringsperiodens slut, från vilken effekterna av sådana förändringar som beror på ”justeringar för omvärderingar” (orsakade av pris- och växelkursförändringar) och ”omklassificeringar och andra justeringar” tas bort. Europeiska centralbanken behöver statistiska uppgifter för att sammanställa transaktioner i form av justeringar som täcker ”omklassificeringar och andra justeringar” och ”pris- och växelkursomvärderingar”. Finansiella transaktioner bör i princip överensstämma med ENS 2010, men kan avvika på grund av nationell praxis. |
3. |
”Pris- och växelkursomvärderingar” avser fluktuationer i värderingen av tillgångar och skulder som härrör antingen från förändringar i priset på tillgångar och skulder och/eller växelkurser som påverkar värdena uttryckta i euro av tillgångarna och skulderna denominerade i utländsk valuta. Justeringar avseende prisomvärderingar av tillgångar/skulder avser värderingsförändringar av tillgångar/skulder som uppkommer på grund av ändringar av det pris till vilket tillgångar/skulder registreras eller handlas. I prisomvärderingarna ingår förändringar som uppkommer över tiden i värdet av stockuppgifter vid periodens slut på grund av förändringar i det referensvärde till vilket de registreras, dvs. kapitalvinster/kapitalförluster. Förändringar i växelkursen mot euron som uppstår mellan rapporteringstillfällen vid periodens slut ger upphov till ändringar i värdet av tillgångar/skulder i utländsk valuta när de uttrycks i euro. Eftersom dessa ändringar representerar kapitalvinster/kapitalförluster och inte härrör från finansiella transaktioner, ska dessa effekter tas bort från transaktionsuppgifterna. I princip innefattar ”pris- och växelkursomvärderingar” också värderingsförändringar som härrör från transaktioner i tillgångar/skulder, dvs. realiserade förluster/vinster, det finns dock olika nationell praxis i detta hänseende. |
BILAGA IV
MINIMISTANDARDER SOM SKA TILLÄMPAS AV DEN FAKTISKA UPPGIFTSLÄMNANDE POPULATIONEN
Uppgiftslämnarna ska tillämpa nedanstående minimistandarder för att uppfylla Europeiska centralbankens (ECB:s) rapporteringskrav.
1. |
Minimistandarder för uppgiftsöverföring:
|
2. |
Minimistandarder för noggrannhet:
|
3. |
Minimistandarder för begreppsmässig överensstämmelse:
|
4. |
Minimistandarder för revidering: De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av ECB och den berörda nationella centralbanken ska följas. Avvikelser från normala revideringsförfaranden ska förklaras i noter. |
BILAGA V
JÄMFÖRELSETABELL
Förordning (EG) nr 958/2007 (ECB/2007/8) |
Denna förordning |
Artiklarna 1 och 2 |
Artiklarna 1 och 2 |
Artikel 3 |
Artikel 8 |
Artikel 4 |
Artikel 3 |
Artikel 5 |
Artikel 4 |
Artikel 6 |
Artikel 5 |
Artikel 7 |
Artikel 6 |
Artikel 8 |
Artikel 7 |
Artiklarna 9–13 |
Artiklarna 9–13 |
— |
Artikel 14 |
Artikel 14 |
Artikel 15 |
Bilaga I, del 1, punkt 1 |
— |
Bilaga I, del 1, punkt 2 a |
Bilaga I, del 1, punkt 1 |
Bilaga I, del 1, punkt 2 b |
— |
Bilaga I, del 1, punkt 3 |
Bilaga I, del 1, punkt 2 |
— |
Bilaga I, del 1, punkt 3 |
Bilaga I, del 2, punkterna 1–3 |
Bilaga I, del 2, punkterna 1–3 |
— |
Bilaga I, del 2, punkt 4 |
Bilaga I, del 2, punkt 4 |
Bilaga I, del 2, punkt 5 |
Bilaga I, del 3 |
Bilaga I, del 3 |
Bilaga II, del 1 |
Bilaga II, del 1, punkt 1 |
— |
Bilaga II, del 1, punkterna 2 och 3 |
Bilaga II, delarna 2 och 3 |
Bilaga II, delarna 2 och 3 |
Bilagorna III och IV |
Bilagorna III och IV |
— |
Bilaga V |
7.11.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 297/94 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 1074/2013
av den 18 oktober 2013
om statistikrapporteringskrav för postgiroinstitut som tar emot inlåning från icke-monetära finansinstitut med hemvist i euroområdet
(ECB/2013/39)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 5,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4,
med beaktande av Europeiska kommissionens yttrande, och
av följande skäl:
(1) |
Eftersom omfattande ändringar behöver göras av Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 1027/2006 av den 14 juni 2006 om statistikrapporteringskrav för postgiroinstitut som tar emot inlåning från icke-monetära finansinstitut med hemvist i euroområdet (ECB/2006/8) (2), bör den omarbetas, särskilt mot bakgrund av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (3), så att den blir mer översiktlig. |
(2) |
Av artikel 2.1 i förordning (EG) nr 2533/98 framgår att Europeiska centralbanken (ECB), för att ECB:s rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter ska efterlevas, har rätt att med hjälp av de nationella centralbankerna insamla statistiska uppgifter inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare och för vad som krävs för att utföra Europeiska centralbankssystemets uppgifter. Av artikel 2.2 b framgår att postgiroinstitut utgör en del av referenspopulationen i den utsträckning som krävs för att uppfylla ECB:s statistikrapporteringskrav bl.a. inom den monetära och finansiella statistiken. |
(3) |
Huvudsyftet med postgiroinstitutens uppgifter är att förse ECB med adekvat statistik över undersektorn postgiroinstitutens finansiella verksamhet i de medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade euroområdets medlemsstater), vilka ses som ett enda ekonomiskt område. |
(4) |
Enligt artikel 3.1 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1071/2013 av den 24 september 2013 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (ECB/2013/33) (4) består den faktiska uppgiftslämnande populationen för den förordningen av MFI som har sin hemvist inom territoriet för euroområdets medlemsstater. |
(5) |
Euroområdets penningmängdsaggregat och deras motposter sammanställs främst utifrån uppgifter i balansräkningarna för MFI som insamlas enligt förordning (EG) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). Euroområdets penningmängdsaggregat innehåller dock inte endast MFI:s monetära skulder gentemot icke-MFI med hemvist i euroområdet exklusive statlig förvaltning, utan också statens monetära skulder gentemot icke-MFI med hemvist i euroområdet exklusive statlig förvaltning. |
(6) |
I vissa av euroområdets medlemsstater hör postgiroinstitut inte till sektorn statlig förvaltning i enlighet med det reviderade europeiska nationalräkenskapssystemet (nedan kallat ENS 2010) som fastställs genom förordning (EU) nr 549/2013, och är inte längre begränsade till att ta emot inlåning uteslutande för statens räkning utan får ta emot inlåning för egen räkning. |
(7) |
Postgiroinstitut som tar emot inlåning bedriver i detta hänseende liknande verksamhet som MFI. Båda typer av institut bör därför omfattas av liknande krav på statistikrapportering i den mån sådana krav är relevanta för deras verksamhet. |
(8) |
Man måste säkerställa en harmoniserad behandling och garantera tillgängligheten av statistiska uppgifter om postgiroinstitutens inlåning. |
(9) |
De standarder om skydd och användning av konfidentiella statistiska uppgifter som fastställs i artikel 8 i förordning (EG) nr 2533/98 bör tillämpas. |
(10) |
Enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 2533/98 får ECB använda sanktioner mot sådana uppgiftslämnare som inte uppfyller de rapporteringskrav ifråga om statistiska uppgifter som framgår av ECB:s förordningar eller beslut. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Definitioner
I denna förordning avses med
1. uppgiftslämnare och hemvist: samma betydelse som enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98.
2. postgiroinstitut: sådana postkontor som tillhör sektorn icke-finansiella bolag (sektor S.11 i ENS 2010) och som ett komplement till posttjänster tar emot inlåning från icke-MFI med hemvist i euroområdet i syfte att tillhandahålla penningöverföringstjänster till insättarna.
3. berörd nationell centralbank: den nationella centralbanken i den medlemsstat i euroområdet där postgiroinstitutet har sin hemvist.
Artikel 2
Faktisk uppgiftslämnande population
1. Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska bestå av de postgiroinstitut som har sin hemvist i territoriet för euroområdets medlemsstater.
2. ECB:s direktion får upprätta och föra en förteckning över postgiroinstitut som omfattas av denna förordning. De nationella centralbankerna och ECB ska på lämpligt sätt göra förteckningen och uppdateringar av denna tillgänglig för de berörda postgiroinstituten, vilket inkluderar på elektronisk väg, via internet eller, på begäran av de berörda postgiroinstituten, i pappersversion. Förteckningen upprättas endast för informationsändamål. Om den senast tillgängliga versionen av förteckningen är felaktig ska ECB emellertid inte besluta om sanktioner för postgiroinstitut som underlåtit att på ett korrekt sätt fullgöra sin statistiska rapporteringsskyldighet i den mån som underlåtenheten beror på att enheten i god tro utgått från den felaktiga förteckningen.
3. De nationella centralbankerna får bevilja postgiroinstitut undantag från kravet att rapportera statistiska uppgifter enligt denna förordning, förutsatt att de begärda statistiska uppgifterna redan insamlas från andra tillgängliga källor. De nationella centralbankerna ska i god tid kontrollera att detta villkor uppfylls för att bevilja eller om nödvändigt återkalla ett undantag med verkan från varje kalenderårs början, enligt överenskommelse med ECB.
Artikel 3
Skyldigheter i fråga om statistikrapportering
1. Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska varje månad lämna statistiska uppgifter om sin balansräkning vid månadens slut, avseende stocksiffror, till berörd nationell centralbank.
2. De statistiska uppgifter som ska lämnas enligt denna förordning avser sådan verksamhet som postgiroinstitutet bedrivit för egen räkning och som specificeras i bilagorna I och II.
3. De nödvändiga statistiska uppgifterna enligt den här förordningen ska rapporteras i enlighet med de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som framgår av bilaga III.
4. De nationella centralbankerna ska fastställa och genomföra de rapporteringsförfaranden som ska följas av den faktiska uppgiftslämnande populationen i enlighet med nationella krav. De nationella centralbankerna ska säkerställa att dessa förfaranden medför att de begärda statistiska uppgifterna enligt denna förordning rapporteras och att de ger möjlighet till vederbörlig kontroll av att minimistandarderna enligt bilaga III för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering följs.
Artikel 4
Fusioner, uppdelningar och omorganisationer
Vid en fusion, uppdelning eller någon annan omorganisation som kan påverka uppgiftslämnarens fullgörande av sina skyldigheter på statistikområdet, så ska denne – så snart avsikten att genomföra en sådan åtgärd har offentliggjorts och i god tid innan fusionen, uppdelningen eller omorganisationen får verkan – underrätta den berörda nationella centralbanken om de förfaranden som planeras för att uppfylla rapporteringskraven enligt den här förordningen.
Artikel 5
Tidsramar
De nationella centralbankerna ska överföra de statistiska uppgifterna enligt artikel 3.1 och 3.2 till ECB senast vid slutet av den femtonde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna ska besluta när de behöver få in materialet från uppgiftslämnarna för att kunna hålla denna deadline.
Artikel 6
Redovisningsregler för statistikrapporteringen
1. Med beaktande av punkterna 2 och 3 ska de redovisningsregler som postgiroinstitut tillämpar när de lämnar uppgifter i enlighet med den här förordningen vara de som finns i de nationella genomförandereglerna för rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (5), liksom övriga tillämpliga internationella redovisningsstandarder.
2. Inlåning och utlåning ska redovisas med utestående nominella belopp vid slutet av månaden. Inlåning och utlåning får inte nettas mot andra tillgångar eller skulder.
3. Utan att det påverkar rådande redovisningspraxis och nettningsrutiner i euroområdets medlemsstater ska alla finansiella tillgångar och skulder redovisas brutto för statistiska ändamål.
4. De nationella centralbankerna får tillåta att lån med reserveringar rapporteras netto utan reserveringar och att köpta lån rapporteras till det vid förvärvet överenskomna priset, förutsatt att sådan rapporteringspraxis tillämpas av alla inhemska uppgiftslämnare.
Artikel 7
Kontroll och obligatorisk insamling
De nationella centralbankerna ska utöva rätten att kontrollera eller att obligatoriskt samla in de uppgifter som uppgiftslämnarna ska lämna i enlighet med denna förordning, utan att detta påverkar ECB:s rätt att själv utöva denna rättighet. Denna rätt ska särskilt utövas av de nationella centralbankerna då ett postgiroinstitut som ingår i den faktiska uppgiftslämnande populationen inte uppfyller de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga III.
Artikel 8
Första rapportering
Den första rapporteringen ska starta med månadsvisa uppgifter för december 2014.
Artikel 9
Upphävande
1. Förordning (EG) nr 1027/2006 (ECB/2006/8) ska upphöra att gälla från januari 2015.
2. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med tabellen i bilaga IV.
Artikel 10
Slutbestämmelser
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.
Utfärdad i Frankfurt am Main den 18 oktober 2013.
På ECB-rådets vägnar
Mario DRAGHI
ECB:s ordförande
(1) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.
(2) EUT L 184, 6.7.2006, s. 12.
(3) EUT L 174, 26.6.2013, s. 1.
(4) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.
(5) EGT L 372, 31.12.1986, s. 1.
BILAGA I
STATISTIKRAPPORTERINGSKRAV
BILAGA II
DEFINITIONER MED BETYDELSE FÖR STATISTIKRAPPORTERINGSKRAVEN
Sammanställning för statistiska ändamål inom samma nationella territorium
Postgiroinstitut ska för statistikändamål sammanställa verksamheten för alla sina kontor (inregistrerade kontor, huvudkontor och/eller filialer) inom samma nationella territorium. Sammanställning över nationsgränser är inte tillåten för statistiska ändamål.
a) |
Om ett moderbolag och dess dotterbolag är postgiroinstitut och belägna i samma medlemsstat får moderbolaget sammanställa dotterbolagens verksamhet i statistikmaterialet. |
b) |
Om ett postgiroinstitut har filialer inom territoriet för andra av euroområdets medlemsstater, ska det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret i en viss medlemsstat i euroområdet betrakta positioner gentemot alla dessa filialer som positioner gentemot hemmahörande i euroområdets andra medlemsstater. Omvänt ska en filial i en viss medlemsstat i euroområdet betrakta positioner gentemot det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret eller gentemot institutets övriga filialer inom territoriet för euroområdets andra medlemsstater som positioner gentemot aktörer med hemvist i euroområdets andra medlemsstater. |
c) |
Om ett postgiroinstitut har filialer utanför territoriet för euroområdets medlemsstater, ska det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret i en viss medlemsstat i euroområdet betrakta positioner gentemot alla dessa filialer som positioner gentemot hemmahörande i övriga utlandet. Omvänt ska en filial i en viss medlemsstat i euroområdet betrakta positioner gentemot det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret eller gentemot postgiroinstitutets övriga filialer utanför euroområdets medlemsstater som positioner mot hemmahörande i övriga utlandet. |
Definitioner av sektorer
ENS 2010 ligger till grund för sektorsindelningen. Motparter till postgiroinstitut som befinner sig inom territoriet för euroområdets medlemsstater identifieras efter sin inhemska eller institutionella sektor i enlighet förteckningar som Europeiska centralbanken (ECB) upprättar för statistikändamål och vägledningen för den statistiska klassificeringen av motparter som anges i ECB:s Monetary financial institutions and markets statistics sector manual: Guidance for the statistical classification of customers.
Tabell
Definitioner av sektorer
Sektor |
Definition |
MFI |
MFI enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). Denna sektor består av nationella centralbanker, kreditinstitut enligt unionsrättens definition, penningmarknadsfonder, och andra finansinstitut som tar emot inlåning och/eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI samt beviljar krediter eller investerar i värdepapper för egen räkning (åtminstone i ekonomisk bemärkelse) samt institut för elektroniska pengar som främst ägnar sig åt finansiell förmedling i form av utgivning av elektroniska pengar. |
Offentlig förvaltning |
Sektorn offentlig förvaltning (S.13) omfattar institutionella enheter som är icke-marknadsproducenter och vars produktion är avsedd för individuell och kollektiv konsumtion och finansierad med obligatoriska betalningar av enheter som hör till andra sektorer, samt institutionella enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet (ENS 2010, punkterna 2.111–2.113). |
Statlig förvaltning |
Denna delsektor (S.1311) omfattar alla statliga förvaltningsmyndigheter och andra centrala förvaltningar vars behörighet normalt sträcker sig över hela det ekonomiska territoriet, utom förvaltning av sociala trygghetsfonder (ENS 2010, punkt 2.114). |
Delstatlig förvaltning |
Denna delsektor (S.1312) består av de typer av offentlig förvaltning som är separata institutionella enheter och utövar några av en regerings funktioner, utom förvaltning av sociala trygghetsfonder, på en nivå under statens men över de offentliga institutionella enheter som finns på lokal nivå (ENS 2010, punkt 2.115). |
Kommunal förvaltning |
Denna delsektor (S.1313) omfattar de typer av offentlig förvaltning vars behörighet sträcker sig endast över en lokal del av det ekonomiska territoriet, förutom lokala sociala trygghetsfonder (ENS 2010, punkt 2.116). |
Sociala trygghetsfonder |
Delsektorn sociala trygghetsfonder (S.1314) omfattar alla statliga, delstatliga och kommunala institutionella enheter vars primära verksamhet är att tillhandahålla sociala förmåner och som uppfyller följande två kriterier: a) Genom lag eller förordning är det obligatoriskt för vissa grupper av befolkningen att delta eller att betala avgifter. b) Den offentliga förvaltningen är ansvarig för ledningen av institutionen när det gäller att bestämma eller godkänna avgifter och förmåner oberoende av dess roll som tillsynsorgan eller arbetsgivare. (ENS 2010, punkt 2.117). |
Investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder |
Investeringsfonder enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder. Denna delsektor består av all företag för kollektiva investeringar, utom penningmarknadsfonder, som investerar i finansiella och/eller icke-finansiella tillgångar, i den mån som syftet är att företa investeringar med kapital från allmänheten. |
Andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut + finansiella servicebolag + koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag |
Delsektorn andra finansförmedlare (S.125), utom försäkringsbolag och pensionsinstitut består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling genom att ådra sig skulder i andra former än sedlar, mynt och inlåning (eller nära substitut för inlåning) eller aktier/andelar i investeringsfonder eller i förbindelse med försäkring, pension och standardiserade garantier från institutionella enheter (ENS 2010, punkterna 2.86–2.94). Delsektorn finansiella servicebolag (S.126) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt verksamhet som är nära relaterad till finansiell förmedling men som inte själva är finansförmedlare. Denna delsektor omfattar också huvudkontor vars dotterbolag helt eller i huvudsak utgörs av finansiella bolag (ENS 2010, punkterna 2.95–2.97). Delsektorn koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.127) omfattar alla finansiella bolag och kvasibolag som varken ägnar sig åt finansiell förmedling eller finansiell serviceverksamhet, om merparten av deras tillgångar eller skulder inte är föremål för transaktioner på öppna marknader. Denna delsektor omfattar holdingbolag som innehar en kontrollerande andel av egenkapitalet i en grupp dotterbolag och vars primära verksamhet är att vara ägare till gruppen utan att tillhandahålla några andra tjänster till de företag de har andelar i, dvs. de varken förvaltar eller leder de andra enheterna (ENS 2010, punkterna 2.98–2.99). |
Försäkringsbolag |
Delsektorn försäkringsbolag (S. 128) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av riskspridning, huvudsakligen i form av direkt försäkring eller återförsäkring (ENS 2010, punkterna 2.100–2.104). |
Pensionsinstitut |
Delsektorn pensionsinstitut (S. 129) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av spridning av sociala risker och de försäkrade personernas behov (social försäkring). Pensionsinstitut ger i sin egenskap av sociala försäkringssystem en inkomst efter pensionering och ofta förmåner vid dödsfall eller invaliditet (ENS 2010, punkterna 2.105–2.110). |
Icke-finansiella bolag |
Sektorn icke-finansiella bolag (S.11) består av institutionella enheter som är självständiga juridiska enheter och marknadsproducenter och vars primära verksamhet är att producera varor och icke-finansiella tjänster. Denna sektor omfattar också icke-finansiella kvasibolag (ENS 2010, punkterna 2.45–2.54). |
Hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer |
Hushållssektorn (S.14) består av individer eller grupper av individer, såväl i egenskap av konsumenter som företagare, som producerar varor samt icke-finansiella och finansiella tjänster för marknaden (marknadsproducenter), förutsatt att produktionen av varor och tjänster inte utförs av separata enheter som behandlas som kvasibolag. Här ingår också individer eller grupper av individer i egenskap av producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning. Hushållssektorn inkluderar enmansföretag och företag med delägare utan juridisk status – andra än de som behandlas som kvasibolag – som är marknadsproducenter (ENS 2010, punkterna 2.118–2.128). Sektorn hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.15) består av icke-vinstdrivande organisationer som är separata juridiska enheter, som betjänar hushåll och som är privata icke-marknadsproducenter. Deras huvudsakliga resurser är frivilliga bidrag kontant eller in natura från hushåll i deras egenskap av konsumenter, betalningar från offentliga förvaltningen och kapitalinkomst (ENS 2010, punkterna 2.129–2.130). |
Definitioner av instrumentkategorier
1. |
Denna tabell ger en detaljerad standardbeskrivning av de instrumentkategorier som de nationella centralbankerna i enlighet med den här förordningen ska omvandla till kategorier som är tillämpliga på nationell nivå. Tabellen utgör inte någon förteckning över enskilda finansiella instrument och beskrivningarna är inte uttömmande. Definitionerna avser ENS 2010. |
2. |
Ursprunglig löptid avser den fasta överenskomna tid under vilken ett finansiellt instrument inte kan inlösas (t.ex. skuldebrev) eller endast kan inlösas mot någon slags straffavgift (t.ex. vissa typer av inlåning). Uppsägningstid är den tid som förflyter från det att innehavaren aviserar sin avsikt att lösa in instrumentet och det datum då innehavaren har rätt att byta ut instrumentet mot kontanter utan att behöva betala någon straffavgift. Endast då ett finansiellt instrument saknar överenskommen löptid klassificeras det efter uppsägningstid. |
3. |
Finansiella fordringar kan åtskiljas med avseende på om de är överlåtbara eller ej. En fordran är överlåtbar om det är lätt att överföra äganderätten från en enhet till en annan genom leverans eller överlåtelse eller att avräkna den i fråga om finansiella derivat. Medan det potentiellt går att handla med alla finansiella instrument är överlåtbara instrument utformade för att handlas på en reglerad marknad eller over-the-counter, även om faktisk handel inte är en nödvändig förutsättning för överlåtbarhet. |
Detaljbeskrivning av instrumentkategorier i den aggregerade månadsbalansräkningen
KATEGORIER AV TILLGÅNGAR
Kategori |
Viktiga egenskaper |
||||||||||||||||||
|
Innehav av utelöpande sedlar och mynt i euro och utländska valutor som allmänt används som betalningsmedel. |
||||||||||||||||||
|
Innehav av finansiella tillgångar som skapas när långivare ger lån till låntagare och som antingen inte är styrkta med dokument eller också är styrkta med icke-överlåtbara dokument. Denna post omfattar även tillgångar i form av uppgiftslämnarnas insättningar. I posten inräknas:
Följande post ska inte behandlas som lån:
|
||||||||||||||||||
|
Innehav av skuldebrev, som är överlåtbara finansiella instrument som fungerar som skuldbevis, och som vanligen har en andrahandsmarknad eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt i förhållande till utställarinstitutet. I posten inräknas:
Värdepapper som lånats ut mot säkerhet eller sålts med återköpsavtal ska stå kvar i den ursprungliga ägarens balansräkning (i stället för att överföras till den tillfälliga förvärvarens balansräkning) i de fall det finns ett bindande åtagande att låta lånet gå tillbaka och inte endast en option att låta det återgå. Om den tillfälliga förvärvaren säljer de mottagna värdepapperen, ska denna försäljning ses som en direkt värdepapperstransaktion och tas upp i den tillfälliga förvärvarens balansräkning som en negativ post i värdepappersportföljen. |
||||||||||||||||||
|
I posterna inräknas:
|
||||||||||||||||||
|
Denna post omfattar innehav av aktier/andelar i penningmarknadsfonder (se definition i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) bilaga I, del 1, avsnitt 2). |
KATEGORIER AV SKULDER
Kategori |
Viktiga egenskaper |
||||||||||||||||
|
Belopp (inlåning etc.) som uppgiftslämnare är skyldiga sina fordringsägare och som överensstämmer med de egenskaper som beskrivs i bilaga I del 1 avsnitt 1 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). För datainsamlingen ska kategorin delas upp i inlåning över natten, inlåning med överenskommen löptid samt inlåning med uppsägningstid.
Följande post ska inte behandlas som lån: Medel (insättningar) som mottagits på förtroendebasis ska inte tas upp på postgiroinstitutets statistikbalansräkning (se lån som ges på förtroendebasis under kategori 2). |
||||||||||||||||
|
Insättningar som kan tas ut i kontanter eller på begäran kan överföras utan uppsägningstid med check, girering, debitering eller liknande utan större dröjsmål, begränsningar eller straffavgift. I posten inräknas
|
||||||||||||||||
|
Icke överförbar inlåning som inte kan tas ut i kontanter före den överenskomna förfallodagen, eller som kan tas ut i kontanter under löptiden endast mot någon form av straffavgift. Posten innehåller också administrativt reglerad sparinlåning, där löptidskriteriet är irrelevant (klassificeras som tillhörande löptidskategorin över två år). Finansiella produkter med roll over-bestämmelser ska klassificeras efter den kortaste löptiden. Även om inlåning med överenskommen löptid kan tillåta tidigare inlösen efter uppsägning, eller kan inlösas på anfordran mot viss straffavgift, kan dessa omständigheter inte anses avgörande för klassificeringen. |
||||||||||||||||
|
Dessa poster inkluderar för varje löptidsuppdelning:
|
||||||||||||||||
|
Icke överförbara insättningar utan överenskommen löptid som inte kan tas ut i kontanter utan uppsägningstid och som inte kan tas ut i kontanter före uppsägningstidens utgång eller endast mot viss straffavgift. I posten ingår inlåning som, trots att insättningarna i vissa fall juridiskt sett kan tas ut utan uppsägningstid, enligt nationell praxis skulle omfattas av straffavgifter och begränsningar (klassificerade under löptidskategorin upp till tre månader), liksom placeringskonton utan uppsägningstid eller överenskommen löptid men med restriktiva uttagsvillkor (klassificerade under löptidskategorin över tre månader). |
||||||||||||||||
|
I posten inräknas:
Inlåning med uppsägningstid upp till tre månader omfattar dessutom icke överförbara avistasparkonton och andra former av insättningar från allmänheten som kan tas ut mot avsevärd straffavgift även om de juridiskt sett kan lyftas vid anfordran. |
BILAGA III
MINIMISTANDARDER SOM SKA TILLÄMPAS AV DEN FAKTISKA UPPGIFTSLÄMNANDE POPULATIONEN
Uppgiftslämnarna ska tillämpa nedanstående minimistandarder för att uppfylla Europeiska centralbankens (ECB:s) rapporteringskrav.
1. |
Minimistandarder för uppgiftsöverföring:
|
2. |
Minimistandarder för noggrannhet:
|
3. |
Minimistandarder för begreppsmässig överensstämmelse:
|
4. |
Minimistandarder för revidering De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av ECB och den berörda nationella centralbanken ska följas. Avvikelser från normala revideringsförfaranden ska förklaras i noter. |
BILAGA IV
Jämförelsetabell
Förordning (EG) nr 1027/2006 (ECB/2006/8) |
Denna förordning |
Artikel 1–3 |
Artikel 1–3 |
— |
Artikel 4 |
Artikel 4 |
Artikel 5 |
Artikel 5 |
Artikel 6 |
Artikel 6 |
Artikel 7 |
— |
Artikel 8 |
— |
Artikel 9 |
Artikel 7 |
Artikel 10 |
Bilaga I |
Bilaga I |
7.11.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 297/107 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING EU nr 1075/2013
av den 18 oktober 2013
om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner
(omarbetning)
(ECB/2013/40)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 5,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4,
med beaktande av Europeiska kommissionens yttrande, och
av följande skäl:
(1) |
Eftersom omfattande ändringar behöver göras av Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 24/2009 av den 19 december 2008 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella företag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner (ECB/2008/30) (2), bör den omarbetas, särskilt mot bakgrund av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (3), så att den blir mer översiktlig. |
(2) |
Av artikel 2.1 i förordning (EG) nr 2533/98 framgår att Europeiska centralbanken (ECB), för att ECB:s rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter ska efterlevas, har rätt att med hjälp av de nationella centralbankerna samla in statistiska uppgifter inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare och för vad som krävs för att utföra Europeiska centralbankssystemets (ECBS) uppgifter. Av artikel 2.2 a i förordning (EG) nr 2533/98 följer att finansiella bolag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner (nedan kallade FVC) utgör en del av referenspopulationen för uppfyllandet av ECB:s statistikrapporteringskrav, bl.a. inom området för monetär och finansiell statistik. Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2533/98 ska ECB specificera den faktiska rapporteringspopulationen inom ramarna för referenspopulationen av uppgiftslämnare och ECB har rätt att helt eller delvis befria särskilda klasser av uppgiftslämnare från sina krav på rapportering av statistiska uppgifter. |
(3) |
Huvudsyftet med FVC-uppgifterna är att förse ECB med adekvat statistik över undersektorn FVC:s finansiella verksamhet i de medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade euroområdets medlemsstater), vilka ses som ett enda ekonomiskt område. |
(4) |
Mot bakgrund av de nära kopplingar som finns mellan den värdepapperiseringsverksamhet som FVC och monetära finansinstitut (MFI) bedriver, är det nödvändigt med överensstämmande, kompletterande och integrerad rapportering från FVC och MFI. Den statistiska information som lämnas enligt denna förordning måste därför betraktas tillsammans med de uppgifter som monetära finansinstitut ska lämna om värdepapperiserade lån enligt Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1071/2013 av den 24 september 2013 om balansräkningar för monetära finansinstitut (ECB/2013/33) (4). |
(5) |
Det integrerade rapporteringssättet för FVC och monetära finansinstitut samt de undantag som fastställs enligt denna förordning syftar till att minimera rapporteringsbördan för uppgiftslämnare och undvika överlappning vid FVC:s och monetära finansinstituts rapportering av statistiska uppgifter. |
(6) |
De nationella centralbankerna bör ha möjlighet att undanta FVC från rapporteringskrav som skulle innebära orimligt höga kostnader i förhållande till den statistiska fördel som de medför. |
(7) |
Även om de förordningar som antas av ECB enligt artikel 34.1 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan) inte medför några rättigheter eller påför några skyldigheter för de medlemsstater som inte har euron som valuta (nedan kallade medlemsstater utanför euroområdet), tillämpas artikel 5 i ECBS-stadgan på alla medlemsstater, såväl i som utanför euroområdet. I skäl 17 till förordning (EG) nr 2533/98 anges att artikel 5 i ECSB-stadgan, tillsammans med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, medför en skyldighet att på nationell nivå utforma och genomföra alla de åtgärder som medlemsstaterna utanför euroområdet anser lämpliga för att kunna inhämta de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav och för att i rätt tid fullborda förberedelserna på statistikområdet för att bli medlemsstater i euroområdet. |
(8) |
De standarder för skydd och användning av konfidentiella statistiska uppgifter som fastställs i artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 2533/98 kommer att tillämpas. |
(9) |
Enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 2533/98 får ECB använda sanktioner mot sådana uppgiftslämnare som inte uppfyller de rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter som framgår av ECB:s förordningar eller beslut. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Definitioner
I denna förordning avses med
1. finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (FVC): ett företag som är bildat i enlighet med unionsrätt eller nationell rätt enligt
och vars huvudsakliga aktivitet uppfyller båda följande kriterier:
Denna definition omfattar inte
2. värdepapperisering: en transaktion eller ett program genom vilket man skapar en enhet som är skild från upphovsmannen eller försäkrings- eller återförsäkringsföretaget och som skapas för eller fyller syftet med transaktionen eller programmet emitterar finansieringsinstrument till investerare, och en eller flera av följande uppfylls:
När sådana finansieringsinstrument emitteras utgör de inte någon betalningsförpliktelse för upphovsmannen eller försäkrings- resp. återförsäkringsföretaget.
3. upphovsman: den som överlåter tillgångar eller en pool av tillgångar och/eller kreditrisken för tillgångarna eller poolen av tillgångar till värdepapperiseringsstrukturen.
4. uppgiftslämnare: den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98.
5. som har sin hemvist: den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98. I denna förordning ska, om det inte finns någon fysisk dimension för en juridisk person, dess hemvist avgöras av det ekonomiska territorium enligt vars lagstiftning den är registrerad. Om enheten inte är registrerad, ska den juridiska hemvisten användas som kriterium, dvs. det land vars rättssystem styr upprättandet av enheten och dess fortsatta existens.
6. berörd nationell centralbank: den nationella centralbanken i den medlemsstat i euroområdet där ett FVC har sin hemvist.
7. starta verksamhet: all verksamhet som rör värdepapperisering, inbegripet förberedande åtgärder, som sträcker sig längre än att upprätta en enhet som inte beräknas inleda värdepapperiseringsverksamhet under de närmaste sex månaderna. Att starta verksamhet omfattar all verksamhet som det finansiella bolaget utför sedan värdepapperiseringsverksamheten har blivit förutsebar.
Artikel 2
Uppgiftslämnande population
1. Referenspopulationen av uppgiftslämnare ska utgöras av FVC som har sin hemvist i en av euroområdets medlemsstaters territorium. Referenspopulationen ska omfattas av den skyldighet som anges i artikel 3.2.
2. Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska utgöras av referenspopulationen av uppgiftslämnare exklusive de FVC som helt har undantagits från rapporteringskraven enligt artikel 5.1 c. Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska omfattas av rapporteringskraven enligt artikel 4 om inte annat följer av undantagen enligt artikel 5. Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska även omfatta FVC som ska rapportera sina årsredovisningar enligt artikel 5.3 eller som är skyldiga att inkomma med ad hoc-rapportering enligt artikel 5.5.
3. Om ett FVC inte har rättskapacitet enligt den nationella lagstiftningen, ska de personer som har rättslig befogenhet att företräda företaget, eller om en sådan formell representation saknas, de personer som bär ansvaret för företagets agerande enligt den tillämpliga nationella lagstiftningen, vara ansvariga uppgiftslämnare enligt denna förordning.
Artikel 3
Förteckning över FVC för statistiska ändamål
1. ECB:s direktion ska upprätta och föra en förteckning över de FVC som enligt denna förordning utgör referenspopulationen av uppgiftslämnare för statistiska ändamål. FVC ska lämna de uppgifter som krävs av de nationella centralbankerna till de nationella centralbankerna i enlighet med riktlinje ECB/2007/9 av den 1 augusti 2007 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (8). De nationella centralbankerna och ECB ska se till att denna förteckning och uppdaterade versioner därav hålls tillgänglig på lämpligt sätt, bl.a. på elektronisk väg, via internet eller – på begäran av berörda uppgiftslämnare – på papper.
2. Ett FVC ska informera berörd nationell centralbank om sin existens inom en vecka räknat från den dag då det startade sin verksamhet, oavsett huruvida det räknar med att omfattas av rapporteringskraven enligt denna förordning eller ej.
3. Om den senast tillgängliga elektroniska versionen av förteckningen enligt punkt 1 är felaktig, ska ECB emellertid inte besluta om sanktioner för uppgiftslämnare som underlåtit att på ett korrekt sätt fullgöra sin rapporteringsskyldighet i den mån som kravet enligt punkt 2 har uppfyllts och uppgiftslämnarens underlåtenhet beror på att denne i god tro utgått från den felaktiga förteckningen.
Artikel 4
Kvartalsvisa statistikrapporteringskrav och rapporteringsregler
1. Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska kvartalsvis lämna uppgifter till berörd nationell centralbank om FVC:s utestående belopp, finansiella transaktioner samt av- och nedskrivningar av FVC:s tillgångar och skulder, i enlighet med bilagorna I och II.
2. De nationella centralbankerna får samla in statistiska uppgifter om de värdepapper som emitteras och innehas av FVC som behövs för att uppfylla rapporteringskraven enligt punkt 1 värdepapper för värdepapper, i den omfattning som de uppgifter som anges under punkt 1 kan härledas enligt de statistiska minimistandarder som anges i bilaga III. Utan att det påverkar de tidsramar som framgår av artikel 6, får nationella centralbanker begära in uppgifter värdepapper för värdepapper om finansiella transaktioner i skuldebrev som innehas av FVC i enlighet med ett av de tillvägagångssätt som anges i punkt 2 i del I i bilaga I i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1011/2012 (ECB/2012/24) (9).
3. Utan att det påverkar de rapporteringsregler som fastställs i bilaga II ska FVC:s samtliga tillgångar och skulder rapporteras enligt denna förordning i enlighet med de rapporteringsregler som fastställs i relevant nationell lagstiftning som införlivar rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (10). Redovisningsreglerna i den relevanta nationella lagstiftningen som införlivar rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (11) ska vara tillämpliga för FVC som inte faller inom tillämpningsområdet för den nationella lagstiftningen som införlivar direktiv 86/635/EEG. Eventuella andra relevanta nationella eller internationella redovisningsstandarder eller redovisningsrutiner ska tillämpas för FVC som inte faller under tillämpningsområdet för den nationella lagstiftning som införlivar något av dessa direktiv.
4. I de fall då instrumenten enligt punkt 3 ska rapporteras enligt marknadsvärdesprincipen kan de nationella centralbankerna undanta FVC från kravet att rapportera dessa instrument enligt marknadsvärdesprincipen om detta skulle medföra orimligt höga kostnader för företaget. I så fall ska FVC-företagen tillämpa den värdering som används för investerarrapporterna.
5. Om den nationella marknadspraxisen medför att de tillgängliga uppgifterna kan gälla vilken dag som helst under kvartalet, kan de nationella centralbankerna i stället låta uppgiftslämnarna rapportera dessa kvartalsuppgifter, under förutsättning att uppgifterna är jämförbara och att större transaktioner som har förekommit mellan detta datum och kvartalsslutet beaktas i samband med detta.
6. I stället för att tillhandahålla de uppgifter om finansiella transaktioner som avses i punkt 1 får en uppgiftslämnare, i samförstånd med den berörda nationella centralbanken, lämna justeringar för omvärderingar och andra volymförändringar som möjliggör för den nationella centralbanken att härleda finansiella transaktioner.
7. I stället för att tillhandahålla uppgifter om de avskrivningar/nedskrivningar som det hänvisas till i punkt 1 får en uppgiftslämnare, i samförstånd med den berörda nationella centralbanken, lämna andra uppgifter som gör att den nationella centralbanken kan härleda de nödvändiga uppgifterna om avskrivningar/nedskrivningar.
Artikel 5
Undantag
1. De nationella centralbankerna får bevilja undantag från rapporteringskraven i artikel 4 enligt följande:
a) |
När det gäller lån som finansieras av MFI i euroområdet, som är uppdelade efter löptid, sektor och gäldenärernas hemvist och där MFI fortsätter att handha de värdepapperiserade lånen enligt betydelsen i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33), får de nationella centralbankerna bevilja FVC undantag från att rapportera uppgifter om dessa lån. Förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33), innehåller bestämmelser om hur dessa uppgifter ska rapporteras. |
b) |
De nationella centralbankerna får bevilja FVC undantag från samtliga rapporteringskrav som anges i bilaga I, med undantag för kravet att kvartalsvis rapportera uppgifter om utestående belopp för totala tillgångar vid kvartalsslut, under förutsättning att de FVC som bidrar till de kvartalsvis aggregerade tillgångarna står för minst 95 procent av FVC:s totala tillgångar i fråga om utestående belopp i respektive medlemsstat i euroområdet. De nationella centralbankerna ska i god tid kontrollera att detta villkor uppfylls för att bevilja eller om nödvändigt återkalla ett undantag med verkan från varje kalenderårs början. |
c) |
I den utsträckning som de uppgifter som anges i artikel 4 går att härleda från andra statistiska, offentliga eller tillsynsrelaterade uppgiftskällor i enlighet med de statistiska minimistandarder som fastställs i bilaga III och utan att detta påverkar punkterna a och b, får de nationella centralbankerna, efter samråd med ECB, helt eller delvis undanta uppgiftslämnarna från de rapporteringskrav som anges i bilaga I. |
2. Om den berörda nationella centralbanken samtycker, får FVC välja att inte utnyttja de undantag som anges under punkt 1 utan i stället fullgöra de fullständiga rapporteringsskyldigheterna enligt artikel 4.
3. FVC som har beviljats undantag enligt betydelsen i punkt 1 c ska lämna in sina årsredovisningar (om dessa inte är tillgängliga från offentliga källor) till den berörda nationella centralbanken inom sex månader efter referensperiodens utgång eller snarast möjligt efter detta, i enlighet med tillämplig nationell rättspraxis där ett FVC har sin hemvist. Den berörda nationella centralbanken ska underrätta de FVC som omfattas av denna rapporteringsskyldighet.
4. Den berörda nationella centralbanken ska återkalla det undantag som anges under punkt 1 c om uppgifterna som avser statistiska standarder och som är jämförbara med de uppgifter som föreskrivs enligt denna förordning inte i tid har tillgängliggjorts till berörd nationell centralbank under tre rapporteringsperioder i följd, oberoende av vilken skuld som kan tillskrivas det berörda FVC-företaget. FVC ska börja rapportera uppgifter enligt artikel 4 senast tre månader räknat från den dag då den berörda nationella centralbanken informerade uppgiftslämnarna om att undantaget har återkallats.
5. Utan att detta påverkar punkt 3 får de nationella centralbankerna kräva att de FVC som har beviljats undantag enligt betydelsen i punkt 1 c ska lämna ad hoc-rapportering, om detta krävs för att fullgöra de krav som fastställs i denna förordning. FVC ska rapportera de begärda uppgifterna på ad hoc-basis inom 15 arbetsdagar efter den berörda nationella centralbankens begäran.
Artikel 6
Tidsramar
De nationella centralbankerna ska till ECB överföra uppgifter om aggregerade kvartalsvisa tillgångar och skulder för inhemska FVC senast vid affärsdagens slut den 28:e arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna ska fastställa tidsfrister för mottagandet av uppgifter från uppgiftslämnarna.
Artikel 7
Minimistandarder och nationella rapporteringsförfaranden
1. Uppgiftslämnarna ska följa de rapporteringskrav som gäller för dem i enlighet med minimistandarderna i bilaga III för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering.
2. De nationella centralbankerna ska fastställa och genomföra de rapporteringsförfaranden som ska följas av den faktiska uppgiftslämnande populationen i enlighet med nationella krav. De nationella centralbankerna ska säkerställa att dessa arrangemang medför att de begärda statistiska uppgifterna rapporteras och att de ger möjlighet till vederbörlig kontroll av att det föreligger en begreppsmässig överensstämmelse och att minimistandarderna enligt bilaga III för överföring, noggrannhet och revidering följs.
Artikel 8
Kontroll och obligatorisk insamling
De nationella centralbankerna ska utöva rätten att kontrollera eller att obligatoriskt samla in de uppgifter som uppgiftslämnarna ska lämna i enlighet med denna förordning, utan att detta påverkar ECB:s rätt att själv utöva dessa rättigheter. Denna rätt ska särskilt utövas av de nationella centralbankerna då ett institut som ingår i den faktiska uppgiftslämnande populationen inte uppfyller de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga III.
Artikel 9
Första rapporteringen
1. Den första rapporteringen ska börja med de kvartalsvisa uppgifterna som avser fjärde kvartalet 2014.
2. FVC som startar verksamhet efter den 31 december 2014 ska, vid sin första uppgiftsrapportering, rapportera kvartalsvisa uppgifter som sträcker sig tillbaka till den tidpunkt då man först påbörjade värdepapperiseringsverksamhet.
3. FVC som startar verksamhet innan deras medlemsstat har infört euron efter den 31 december 2014 ska, vid sin första uppgiftsrapportering, rapportera kvartalsvisa uppgifter från den referensperiod då medlemsstaten införde euron. För den referensperiod då medlemsstaten införde euron ska FVC bara rapportera utestående belopp.
Artikel 10
Upphävande
1. Förordning (EG) nr 24/2009 (ECB/2008/30) ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2015.
2. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.
Artikel 11
Slutbestämmelse
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.
Utfärdad i Frankfurt am Main den 18 oktober 2013.
På ECB-rådets vägnar
Mario DRAGHI
ECB:s ordförande
(1) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.
(2) EUT L 15, 20.1.2009, s. 1.
(3) EUT L 174, 26.6.2013, s. 1.
(4) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.
(5) Sidan 73 i detta nummer av EUT.
(6) EUT L 335, 17.12.2009, s. 1.
(7) EUT L 174, 1.7.2011, s. 1.
(8) EUT L 341, 27.12.2007, s. 1.
(9) EUT L 305, 1.11.2012, s. 6.
(10) EGT L 372, 31.12.1986, s. 1.
(11) EGT L 222, 14.8.1978, s. 11.
BILAGA I
STATISTIKRAPPORTERINGSKRAV
BILAGA II
DEFINITIONER
DEL 1
Definitioner av instrumentkategorier
1. |
Denna tabell ger en detaljerad standardbeskrivning av de instrumentkategorier som de nationella centralbankerna (NCB) i enlighet med den här förordningen ska omvandla till kategorier som är tillämpliga på nationell nivå. Tabellen utgör inte någon förteckning över enskilda finansiella instrument och beskrivningarna är inte uttömmande. Definitionerna hänvisar till det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i unionen (nedan kallat ENS 2010) som fastställs genom förordning (EU) nr 549/2013. |
2. |
För vissa instrumentkategorier krävs uppdelning efter löptid. Dessa avser ursprunglig löptid, dvs. den fasta överenskomna tid under vilken ett finansiellt instrument inte kan inlösas (t.ex. skuldebrev) eller endast kan inlösas mot någon slags straffavgift (t.ex. vissa typer av inlåning). |
3. |
Finansiella fordringar kan åtskiljas med avseende på om de är överlåtbara eller ej. En fordran är överlåtbar om det är lätt att överföra äganderätten från en enhet till en annan genom leverans eller överlåtelse eller att avräkna den i fråga om finansiella derivat. Medan det potentiellt går att handla med alla finansiella instrument är överlåtbara instrument utformade för att handlas på en reglerad marknad eller over-the-counter, även om faktisk handel inte är en nödvändig förutsättning för överlåtbarhet. |
4. |
Alla finansiella tillgångar och skulder måste rapporteras på bruttobasis, vilket innebär att finansiella tillgångar inte får rapporteras med avdrag för finansiella skulder. Tabell A Definitioner av instrumentkategorier av tillgångar och skulder för finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (FVC) KATEGORIER AV TILLGÅNGAR
KATEGORIER AV SKULDER
|
DEL 2
Definitioner av sektorer
ENS 2010 ligger till grund för sektorsindelningen. Tabellen ger en detaljerad standardbeskrivning av de sektorer som de nationella centralbankerna i enlighet med denna förordning ska överföra till nationella kategorier. Motparter som befinner sig på territoriet till en av medlemsstaterna som har euron som valuta identifieras efter deras sektor i enlighet med förteckningen som ECB sammanställer för statistiska ändamål och ledningen för den statistiska klassificeringen av motparter som anges i ECB:s handbok för statistiksektorn för monetära finansinstitut och marknader (Monetary financial institutions and markets statistics sector manual: Guidance for the statistical classification of customers). Kreditinstitut utanför medlemsstaterna som har euron som valuta kallas banker i stället för MFI. På samma sätt hänför sig uttrycket icke-MFI bara till euroområdet. För de medlemsstater som inte har euron som valuta används termen icke-banker.
Tabell B
Definitioner av sektorer
Sektor |
Definition |
||
|
MFI enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). Denna sektor består av nationella centralbanker, kreditinstitut enligt unionsrättens definition, penningmarknadsfonder och andra finansinstitut som tar emot inlåning och/eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI samt beviljar krediter eller investerar i värdepapper för egen räkning (åtminstone i ekonomisk bemärkelse) samt institut för elektroniska pengar som främst ägnar sig åt finansiell förmedling i form av utgivning av elektroniska pengar. |
||
|
Sektorn offentlig förvaltning (S.13) omfattar institutionella enheter som är icke-marknadsproducenter och vars produktion är avsedd för individuell och kollektiv konsumtion och finansierad med obligatoriska betalningar av enheter som hör till andra sektorer, samt institutionella enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet (ENS 2010, punkterna 2.111–2.113). |
||
|
Investeringsfonder enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). Denna delsektor består av alla företag för kollektiva investeringar utom penningsmarknadsfonder som investerar i finansiella och/eller icke-finansiella tillgångar, i den mån som syftet är att företa investeringar med kapital från allmänheten. |
||
|
Delsektorn andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (S.125) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling genom att ådra sig skulder i andra former än sedlar, mynt och inlåning (eller nära substitut för inlåning) eller andelar i investeringsfonder eller i förbindelse med försäkring, pension och standardiserade garantier från institutionella enheter. FVC enligt den här förordningen omfattas av den här delsektorn (ENS 2010, punkterna 2.86–2.94). Delsektorn finansiella servicebolag (S.126) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt verksamhet som är nära relaterad till finansiell förmedling men som inte själva är finansförmedlare. Denna delsektor omfattar också huvudkontor vars dotterbolag helt eller i huvudsak utgörs av finansiella bolag (ENS 2010, punkterna 2.95–2.97). Delsektorn koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.127) omfattar alla finansiella bolag och kvasibolag som varken ägnar sig åt finansiell förmedling eller finansiell serviceverksamhet, om merparten av deras tillgångar eller skulder inte är föremål för transaktioner på öppna marknader. Denna delsektor omfattar holdingbolag som innehar en kontrollerande andel av egenkapitalet i en grupp dotterbolag och vars primära verksamhet är att vara ägare till gruppen utan att tillhandahålla några andra tjänster till de företag de har andelar i, dvs. de varken förvaltar eller leder de andra enheterna (ENS 2010, punkterna 2.98–2.99). |
||
|
Delsektorn försäkringsbolag (S.128) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av riskspridning, huvudsakligen i form av direkt försäkring eller återförsäkring (ENS 2010, punkterna 2.100–2.104). Delsektorn pensionsinstitut (S.129) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av spridning av sociala risker och de försäkrade personernas behov (social försäkring). Pensionsinstitut ger i sin egenskap av sociala försäkringssystem en inkomst efter pensionering och ofta förmåner vid dödsfall eller invaliditet (ENS 2010, punkterna 2.105–2.110). |
||
|
Sektorn icke-finansiella bolag (S.11) består av institutionella enheter som är självständiga juridiska enheter och marknadsproducenter och vars primära verksamhet är att producera varor och icke-finansiella tjänster. Denna sektor omfattar också icke-finansiella kvasibolag (ENS 2010, punkterna 2.45–2.50). |
||
|
Hushållssektorn (S.14) består av individer eller grupper av individer, såväl i egenskap av konsumenter som av företagare, som producerar varor samt icke-finansiella och finansiella tjänster för marknaden (marknadsproducenter), förutsatt att produktionen av varor och tjänster inte utförs av separata enheter som behandlas som kvasibolag. Här ingår också individer eller grupper av individer i egenskap av producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning. Hushållssektorn inkluderar enmansföretag och företag med delägare utan juridisk status – andra än de som behandlas som kvasibolag – som är marknadsproducenter (ENS 2010, punkterna 2.118–2.128). Sektorn hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.15) består av icke-vinstdrivande organisationer som är separata juridiska enheter, som betjänar hushåll och som är privata icke-marknadsproducenter. Deras huvudsakliga resurser är frivilliga bidrag kontant eller in natura från hushåll i deras egenskap av konsumenter, betalningar från offentliga förvaltningen och kapitalinkomst (ENS 2010, punkterna 2.129 och 2.130). |
DEL 3
Definition av finansiella transaktioner
Finansiella transaktioner enligt ENS 2010 definieras som nettoförvärv av finansiella tillgångar eller nettoåtagande av skulder för varje kategori av finansiellt instrument, dvs. summan av alla finansiella transaktioner som förekommer under en given rapporteringsperiod. En finansiell transaktion är ett mellanhavande mellan institutionella enheter som innebär att en finansiell tillgång och motsvarande skuld samtidigt skapas eller likvideras eller att äganderätten till en finansiell tillgång förändras eller att en skuld överlåtes. Finansiella transaktioner registreras till transaktionsvärde, dvs. värdet i nationell valuta på berörda finansiella tillgångar och/eller skulder när de upprättas, avvecklas, bytes eller överlåts mellan institutionella enheter, på basis av affärsmässiga överväganden. Avskrivningar/nedskrivningar och förändringar i värdet utgör inte finansiella transaktioner.
DEL 4
Definition av avskrivningar/nedskrivningar
Avskrivningar/nedskrivningar definieras som effekten av förändringar i värdet av på balansräkningen upptagna lån som har förorsakats av avskrivning/nedskrivning av lån. Av- och nedskrivningar som noteras när lån säljs eller överförs till tredje man ska också tas upp om de är kända. Med avskrivningar avses händelser då lånet anses utgöra en värdelös tillgång och avlägsnas från balansräkningen. Med nedskrivningar avses händelser då lånet inte anses kunna återfås fullt ut, och lånet reduceras i balansräkningen.
BILAGA III
MINIMISTANDARDER SOM SKA TILLÄMPAS AV DEN FAKTISKA UPPGIFTSLÄMNANDE POPULATIONEN
Uppgiftslämnarna ska tillämpa nedanstående minimistandarder för att uppfylla Europeiska centralbankens (ECB:s) rapporteringskrav.
1. |
Minimistandarder för uppgiftsöverföring:
|
2. |
Minimistandarder för noggrannhet:
|
3. |
Minimistandarder för begreppsmässig överensstämmelse:
|
4. |
Minimistandarder för revidering: De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av ECB och den berörda nationella centralbanken ska följas. Avvikelser från normala revideringsförfaranden ska förklaras i noter. |