25.6.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 172/1

RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 596/2013

av den 24 juni 2013

om ändring av förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med nätverket al-Qaida associerade personer och enheter

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 215.2,

med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt 2002/402/Gusp av den 27 maj 2002 om restriktiva åtgärder mot medlemmar av al-Qaida-organisationen och andra personer, grupper, företag och enheter associerade med dem (1)

med beaktande av det gemensamma förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska kommissionen, och

av följande skäl:

(1)

Genom gemensam ståndpunkt 2002/402/Gusp införs vissa restriktiva åtgärder i enlighet med Förenta nationernas (FN) säkerhetsråds resolutioner 1267 (1999) och 1333 (2000), som uppdateras regelbundet av den sanktionskommitté som inrättats genom FN:s säkerhetsråds resolutioner 1267 (1999) och 1989 (2011). Genom beslut 2011/487/Gusp (2), som antogs i enlighet med avdelning V kapitel 2 i fördraget om Europeiska unionen, ändrades tillämpningsområdet för gemensam ståndpunkt 2002/402/Gusp. Unionens genomförandeåtgärder fastställs i förordning (EG) nr 881/2002 (3), som innehåller bestämmelser om frysning av penningmedel och ekonomiska resurser för vissa med nätverket al-Qaida associerade personer, enheter, organ eller grupper.

(2)

Den 21 februari 2013 beslutade FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté (nedan kallad sanktionskommittén) att i enlighet med punkt 32 i FN:s säkerhetsråds resolution 2083 (2012) avföra en fysisk person från förteckningen över personer, enheter, organ eller grupper som omfattas av frysningen av penningmedel och ekonomiska resurser. Sanktionskommittén beslutade att medlemsstaterna, innan man frigör de tillgångar som frysts till följd av att denna person finns uppförd på förteckningen, ska lämna en ansökan till sanktionskommittén om frigörande av dessa penningmedel eller ekonomiska resurser och lämna garantier för att penningmedlen eller de ekonomiska resurserna inte kommer att överföras, direkt eller indirekt, till en fysisk eller juridisk person, en enhet, ett organ eller en grupp som finns uppförd på förteckningen, eller på annat sätt användas för terroriständamål, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1373 (2001).

(3)

För att säkerställa ett effektivt genomförande av sanktionskommitténs beslut måste vissa restriktioner i fråga om denna persons penningmedel och ekonomiska resurser upprätthållas och ytterligare undantag medges från frysningsåtgärderna i enlighet med punkt 32 i FN:s säkerhetsråds resolution 2083 (2012).

(4)	Denna åtgärd omfattas av tillämpningsområdet för fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och lagstiftningsåtgärder på unionsnivå är därför nödvändiga för att genomföra den, särskilt för att säkerställa att den tillämpas på ett enhetligt sätt av ekonomiska aktörer i alla medlemsstater.

(5)	Förordning (EG) nr 881/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 881/2002 ska ändras på följande sätt:

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)	I punkt 1 ska följande ord läggas till efter hänvisningen till bilaga I: ”och bilaga Ia”

Följande punkt ska införas:

”3a. I bilaga Ia upptas en fysisk person som tidigare förts upp på förteckningen av säkerhetsrådet och tidigare upptagits i bilaga I, vilken säkerhetsrådet har beslutat att särskilda villkor ska tillämpas vid frigörandet av penningmedel och ekonomiska resurser som har frysts till följd av att den personen förts upp på förteckningen i bilaga I.”

I artikel 2a ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

”1. Artikel 2 ska inte vara tillämplig på penningmedel eller ekonomiska resurser om

någon av medlemsstaternas behöriga myndigheter enligt förteckningen i bilaga II på begäran av en berörd fysisk eller juridisk person har fastställt att dessa penningmedel eller ekonomiska resurser

i)	är nödvändiga för att täcka grundläggande utgifter, inbegripet betalning av livsmedel, hyra, amorteringar och räntor på bostadskrediter, mediciner och läkarvård, skatter, försäkringspremier och avgifter för samhällstjänster,

ii)	endast är avsedda för betalning av rimliga arvoden och ersättning för utgifter i samband med tillhandahållande av juridiska tjänster,

iii)	endast är avsedda för betalning av avgifter eller serviceavgifter för rutinmässig hantering eller förvaltning av frysta penningmedel eller ekonomiska resurser,

iv)	är nödvändiga för extraordinära kostnader, eller

v)	har frysts till följd av att en fysisk person, i bilaga I, har förts upp på förteckningen i bilaga Ia, och

det fastställande som avses i led a har meddelats sanktionskommittén, och

i)	när det gäller ett fastställande enligt led a i, a ii eller a iii, sanktionskommittén inte har framfört några invändningar mot fastställandet inom tre arbetsdagar efter det att meddelandet lämnats,

ii)	när det gäller ett fastställande enligt led a iv, sanktionskommittén har godkänt fastställandet, eller

iii)

när det gäller ett fastställande enligt led a v, den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten, som förtecknas i bilaga II, till sanktionskommittén har lämnat garantier för att penningmedlen eller de ekonomiska resurserna inte kommer att överföras, direkt eller indirekt, till en fysisk eller juridisk person, en enhet, ett organ eller en grupp som förtecknas i bilaga I, eller på annat sätt användas för terroriständamål, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1373 (2001), och ingen medlem av sanktionskommittén har framfört några invändningar mot fastställandet inom 30 dagar efter det att meddelandet lämnats.”

3.	I artikel 7.1 a ska följande ord införas efter hänvisningen till bilaga I: ”och bilaga Ia”

4.	I artikel 7d.2 ska orden ”bilaga I ska innehålla” ersättas med följande: ”Bilagorna I och Ia ska innehålla”

5.	Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.

6.	En ny bilaga ska införas i enlighet med bilaga II till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 24 juni 2013.

På rådets vägnar

C. ASHTON

Ordförande

(1) EGT L 139, 29.5.2002, s. 4.

(2) EUT L 199, 2.8.2011, s. 73.

(3) EGT L 139, 29.5.2002, s. 9.

BILAGA I

I bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 ska följande uppgift under rubriken ”Fysiska personer” utgå:

”Usama Muhammed Awad Bin Laden (alias a) Usama Bin Muhammed Bin Awad, Osama Bin Laden, b) Ben Laden Osama, c) Ben Laden Ossama, d) Ben Laden Usama, e) Bin Laden Osama Mohamed Awdh, f) Bin Laden Usamah Bin Muhammad, g) Shaykh Usama Bin Ladin, h) Usamah Bin Muhammad Bin Ladin, i) Usama bin Laden, j) Usama bin Ladin, k) Osama bin Ladin, l) Osama bin Muhammad bin Awad bin Ladin, m) Usama bin Muhammad bin Awad bin Ladin, n) Abu Abdallah Abd Al Hakim, o) Al Qaqa). Titel: a) shaykh, b) hajj. Född a) den 30 juli 1957, b) den 28 juli 1957, c) den 10 mars 1957, d) den 1 januari 1957, e) 1956, f) 1957 i a) Jidda, Saudiarabien, b) Jemen. Medborgarskap: det saudiska medborgarskapet återkallat, erhållit afghanskt medborgarskap av Talibanregimen. Övriga upplysningar: Bekräftas ha dött i Pakistan i maj 2011. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 januari 2001.”

BILAGA II

”BILAGA IA

Fysiska personer i enlighet med artikel 2.3a

Usama Muhammed Awad Bin Laden (alias a) Usama Bin Muhammed Bin Awad, Osama Bin Laden, b) Ben Laden Osama, c) Ben Laden Ossama, d) Ben Laden Usama, e) Bin Laden Osama Mohamed Awdh, f) Bin Laden Usamah Bin Muhammad, g) Shaykh Usama Bin Ladin, h) Usamah Bin Muhammad Bin Ladin, i) Usama bin Laden, j) Usama bin Ladin, k) Osama bin Ladin, l) Osama bin Muhammad bin Awad bin Ladin, m) Usama bin Muhammad bin Awad bin Ladin, n) Abu Abdallah Abd Al Hakim, o) Al Qaqa). Titel: a) Schejk (shaykh), b) al-Haj. Född a) den 30 juli 1957, b) den 28 juli 1957, c) den 10 mars 1957, d) den 1 januari 1957, e) 1956, f) 1957 i a) Jidda, Saudiarabien, b) Jemen. Medborgarskap: det saudiska medborgarskapet återkallat, erhållit afghanskt medborgarskap av Talibanregimen. Övriga upplysningar: Bekräftas ha dött i Pakistan i maj 2011. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 januari 2001.”

25.6.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 172/4

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 597/2013

av den 19 juni 2013

om godkännande av en mindre ändring av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Rogal świętomarciński [SGB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 53.2 andra meningen, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Polens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”rogal świętomarciński” som registrerats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1070/2008 (2).

(2)	Syftet med denna ansökan om ändring av produktspecifikationen är att sänka den nedre gränsen i viktintervallet för produkten.

(3)	Kommissionen har granskat ändringen i fråga och funnit att den är befogad. Eftersom det rör sig om en mindre ändring får kommissionen godkänna den utan att följa det förfarande som anges i artiklarna 50–52 i förordning (EU) nr 1151/2012.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”rogal świętomarciński” ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.

Artikel 2

Ett sammanfattande dokument med de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen återfinns i bilaga II till denna förordning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 juni 2013.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Dacian CIOLOȘ

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2) EUT L 290, 31.10.2008, s. 16.

BILAGA I

Följande ändring av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”rogal świętomarciński” har godkänts:

Den nedre gränsen i viktintervallet för ”rogal świętomarciński” sänks till 150 g, och produktens vikt blir därför 150–250 g.

Den förslagna ändringen beror på ett förändrat beteende hos konsumenterna, som sedan en tid tillbaka har efterfrågat en giffel som väger mindre. Människors ätvanor har förändrats och ”rogal świętomarciński” anses i sin nuvarande storlek vara för stor som en portion av ett bakverk, särskilt eftersom den numera bakas och konsumeras året runt och inte bara på sankt Martins dag. Genom att sänka den nedre viktgränsen kommer efterfrågan att öka och kundkretsen att breddas. Detta bör även bidra till att sprida information om systemet med skyddade geografiska beteckningar.

Den minskade produktvikten kommer inte att på något sätt påverka ”rogal świętomarcińskis” särdrag, så som de definieras i punkt 5.2 i det sammanfattande dokumentet, eller dess smak.

Ändringen innebär också att följande mening om giffelns dimensioner måste strykas ur punkt 3.2 i det sammanfattande dokumentet: ”Den […] ryms i en ruta på cirka 14 × 14 cm. Där giffeln är som högst är den cirka 7 cm hög. Den är cirka 10 cm lång […]”. Detta beror på en ändring av produktens tillåtna vikt, och det finns inga skäl att bibehålla de angivna dimensionerna i det här fallet. Det finns inte heller någon anledning att ange andra dimensioner eftersom de vore svåra att specificera med tanke på det breda viktintervallet. Detta beror delvis på bakningsprocessen, eftersom konditorerna inte kan påverka hur mycket degen kommer att öka i volym. Det bör påpekas att strykningen av kravet om produktens dimensioner inte på något sätt kommer att påverka dess specifika form, som måste bibehållas oavsett vikt.

BILAGA II

KONSOLIDERAT SAMMANFATTANDE DOKUMENT

Rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1)

”ROGAL ŚWIĘTOMARCIŃSKI”

EG-nr: PL-PGI-0105-01023–24.7.2012

SGB (X) SUB ( )

1. Beteckning

”Rogal świętomarciński”

Beteckningen ”rogal świętomarciński” uppfyller villkoren i artikel 2.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 och är det namn som vanligtvis ges en typ av gifflar som bakas i Poznań, huvudort i landskapet Storpolen, och i ett antal städer i området. Det är fråga om ett traditionellt bakverk i regionen och gifflarna äts på sankt Martins dag den 11 november. Fyllningen är också typisk för regionen.

2. Medlemsstat eller tredjeland

Polen

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1 Produkttyp

Klass 2.4

Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror.

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i punkt 1 är tillämplig

”Rogal świętomarciński” är halvmåneformad och dekoreras med kristyr och finhackade nötter. Tvärsnittet är ovalt till formen. Den väger 150–250 g. Färgen på skorpan varierar från mörkt gyllene till ljusbrun. Innanmätet är krämfärgat och fyllningen är ljusbeige till mörkbeige. Den gräddade degen är elastisk och frasig. Tvärsnittet har lufthål och de olika deglagren är tydliga. Närmare mitten varvas deglagren med vallmofröfyllningen. I giffelns mitt finns vallmofröfyllningen. Den är mjuk till konsistensen. Giffelns typiska smak och doft, dvs. sötman och den milda mandelsmaken, beror på de ingredienser som ingår, dvs. jäsdegen och vallmofröfyllningen.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter)

Följande ingredienser används för framställningen av ”rogal świętomarciński”:

—	Degen: vetemjöl, margarin, mjölk, ägg, socker, jäst, salt, citronarom.

—	Fyllningen: ljusa vallmofrön, socker, sockerkakssmulor, ägg, margarin, russin, nötter, inlagd eller kanderad frukt (körsbär, päron, apelsinskal), mandelarom.

—	Andra ingredienser (dekoration): kristyr, hackade nötter.

Mjölet ska ha en glutenhalt på minst 27 %. Gluten gör degen mer lättkavlad och ger också den typiska frasiga konsistensen efter det att margarinet har arbetats in i degen genom kavling.

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

—

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

—	Beredning av jäsdegen.

—	Beredning av wienerdegen.

—	Beredning av vallmofröfyllningen.

—	Tillsats av fyllningen och utbakning till giffelform.

—	Gräddning.

—	Dekorering.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

—

3.7 Särskilda regler för märkning

”Rogal świętomarciński” får saluföras i oförpackad form. Om gifflarna förpackas ska logotypen för ”Rogal świętomarciński” samt orden ”Chronione Oznaczenie Geograficzne” ingå i märkningen.

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området utgörs av staden Poznań, distriktet Poznań och följande distrikt i landskapet Storpolen:

Chodzież, Czarnków, Gniezno, Gostyń, Grodzisk, Jarocin, Kalisz (staden och distriktet),

Koło, Konin (staden och distriktet), Kościan, Krotoszyn, Leszno (staden och distriktet), Nowy Tomyśl, Oborniki, Ostrów, Piła, Pleszew, Rawicz, Słupca, Szamotuły, Śrem, Środa, Wągrowiec, Wolsztyn, Września.

5. Samband med det geografiska området

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området

”Rogal świętomarciński” är ett traditionellt bakverk med en traditionell fyllning som äts på sankt Martins dag den 11 november. Traditionen kommer från Poznań och trakten däromkring.

Traditionen att fira sankt Martins dag går tillbaka till 1500-talet och hänger ihop med att man i samband med den dagen varje år avslutade jordbrukssäsongen. Huvudgatan i Poznań är uppkallad efter sankt Martin och varje år anordnas en fest till hans ära. Detta är en viktig del av stadens kulturarv.

Det är bagarna och konditorerna i Poznań, huvudort i Storpolen, och i området däromkring som ligger bakom ”rogal świętomarcińskis” goda rykte. Sedan 150 år tillbaka bakar de gifflarna till stadens invånare till sankt Martins dag. Traditionen har därefter spritt sig till angränsande distrikt i landskapet Storpolen.

Med tiden har det blivit möjligt att köpa ”rogal świętomarciński” året om, men produktionen och konsumtionen koncentreras trots allt fortfarande till sankt Martins dag.

5.2 Specifika uppgifter om produkten

Gifflarnas typiska egenskaper beror på producenternas kunskaper och yrkesskicklighet. Gifflarna produceras i enlighet med en produktspecifikation. Gifflarna kännetecknas genom sitt utseende och sin form, smaken och doften och av den särskilda ingrediensen ljusa vallmofrön som ingår i fyllningen.

Degen är en jästbaserad wienerdeg. Efter att degen har jäst och vilat arbetas margarin in i degen, för att få en lätt deg som under gräddningen får sin typiska frasiga konsistens. I enlighet med den så kallade treslagsmetoden kavlas två tredjedelar av degen ut och ett lager margarin läggs på. Därefter viks ett treslag, så att tre lager med deg varvas med två lager margarin. Degen kavlas ut på nytt och ett nytt treslag viks. Detta upprepas två gånger och eller så viker man ett fyrslag. Detta ger den frasiga konsistens (med många olika lager) som är typisk för wienerdeg.

Det är fyllningen av ljusa vallmofrön som smaksätts med mandelarom som särskiljer ”rogal świętomarciński” från andra bakverk. De ljusa vallmofröna är en särskild och ovanlig ingrediens.

Följande egenskaper bidrar också till produktens särart:

—	Den frasiga wienerdegen, som innehåller följande ingredienser: vetemjöl, margarin, mjölk, ägg, socker, jäst, salt, citronarom.

—	Fyllningen av ljusa vallmofrön och följande ingredienser: socker, sockerkakssmulor, ägg, margarin, russin, nötter, inlagd eller kanderad frukt (körsbär, päron, apelsinskal) och mandelarom.

—	Utbakningsmetoden, traditionen att fylla gifflarna med vallmofrömassa och dekorationen med kristyr och hackade nötter ger gifflarna den typiska formen och det typiska utseendet.

”Rogal świętomarciński” är en unik och typisk produkt tack vare kombinationen av ingredienserna och den speciella frasiga degen.

5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Gifflarnas historia, bageritraditionen och gifflarnas anseende

”Rogal świętomarciński” har åtnjutit aldrig sviktande popularitet i Poznań under de senaste 150 åren. Både för Poznańs invånare och för de personer som besöker staden, som ligger vid floden Warta, är gifflarna nära förknippade med firandet av sankt Martins dag den 11 november. Produktens anseende bekräftas genom de många legender och traditioner som finns kring gifflarna och kring varför man började baka dem.

Enligt en av legenderna var det en konditor i Poznań, Józef Melzer, som först började baka ”rogal świętomarciński”. Han övertalade sin arbetsgivare att ta upp produktionen av gifflarna och dessa delades därefter ut till de fattiga i staden. Józef Melzer sägs ha fått idén till gifflarna i november 1891 efter att ha hört en predikan av Jan Lewicky, som var präst i sankt Martins församling. I predikan sade prästen att församlingens skyddshelgon Sankt Martin, som dels står för kärleken till nästan, dels är bagarnas skyddshelgon, borde hedras genom någon form av barmhärtighetsakt till förmån för de fattiga i Poznań.

Giffelns form har också ett traditionellt ursprung. Den sägs stamma från kung Johan III Sobieskis seger över turkarna i slaget om Wien. Slaget stod 1683 och kungen beslagtog många turkiska flaggor med den turkiska halvmånen och det sägs att det var denna som fick stå som modell för ”rogal świętomarciński”, som bakades till minne av segern. Enligt en annan legend är gifflarnas form en symbol för den hästsko som sankt Martins häst tappade.

Det äldsta belägget för att gifflarna har bakats till sankt Martins dag är en notis i tidningen Gazeta Wielkiego Księstwa Poznańskiego från den 10 november 1852 där konditorn Antoni Pfitzner, som hade öppnat sitt konditori tre år tidigare på adressen ul. Wrocławska i Poznań, meddelar följande:

”Imorgon, torsdag, finns fyllda gifflar i olika storlekar att köpa i A. Pfitzners konditori på ul. Wrocławska.”

Det första belägget för användningen av beteckningen ”rogal świętomarciński” finns i en tidningsannons från den 11 november 1860.

Efter andra världskriget har privata konditorer och bagare i Poznań fört vidare traditionen att baka ”rogal świętomarciński”. Nationaliseringsakten av den 3 januari 1946 omfattade inte små hantverksföretag. Vid tiden för nationaliseringen började man använda en annan typ av fyllning. På grund av leveranssvårigheterna blev det i praktiken omöjligt att få tag i ingredienser till mandelfyllning och konditorerna och bagarna började därför att göra fyllningar med ljusa vallmofrön.

Sedan 1960-talet har tidningarna rapporterat om vilka kvantiteter gifflar som Poznańs invånare ätit den 11 november varje år. Tack vare dessa rapporter vet vi i dag att konsumtionen ökade från drygt tio ton i början av 1960-talet till 42,5 ton 1969. Idag säljer producenterna i Poznań i genomsnitt 250 ton gifflar på sankt Martins dag. Den årliga försäljningen i regionen ligger på 500 ton.

”Rogal świętomarciński” har blivit en symbol för Poznań och officiella besökare till staden bjuds på gifflar. År 2004 fick gifflarna ett pris från den polska turismorganisationen med följande motivering:

”[…] ett traditionellt bakverk som bakas enligt ett unikt recept och endast i Poznań på sankt Martins dag […]” Härigenom bekräftas den aktuella produktens anseende och dess koppling till Poznań och den omgivande regionen.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(Artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)

http://www.minrol.gov.pl/pol/Jakosc-zywnosci/Produkty-regionalne-i-tradycyjne/Zlozone-wnioski-o-rejestracje-Produkty-regionalne-i-tradycyjne/OGLOSZENIE-MINISTRA-ROLNICTWA-I-ROZWOJU-WSI-z-dnia-29-maja-2012-roku

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel.

25.6.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 172/9

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 598/2013

av den 24 juni 2013

om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 564/2012 om fastställande av budgettak för 2012 för vissa system för direktstöd som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 73/2009

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (1), särskilt artikel 142 c, och

av följande skäl:

(1)

Genom artikel 69.4 i förordning (EG) nr 73/2009 begränsar de medel som kan användas till kopplade stöd som föreskrivs i artikel 68.1 a i–iv samt 68.1 b och e i den förordningen till 3,5 % av det nationella tak som avses i artikel 40 i förordning (EG) nr 73/2009. Av tydlighetsskäl bör kommissionen offentliggöra de tak som följer av de belopp som medlemsstaterna anmält för de berörda åtgärderna.

(2)	Budgettaken för det stöd som föreskrivs i artikel 68.1 a i–iv samt 68.1 b och e i förordning (EG) nr 73/2009 för kalenderåret 2012 anges i bilaga III till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 564/2012 (2).

(3)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1270/2012 (3) föreskrivs vissa undantag för Portugal vad gäller tidsfristen för översyn av beslutet om särskilt stöd för 2012, vad gäller tidsfristen för anmälan av sådan översyn och vad gäller villkoren för särskild verksamhet inom jordbruket som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk samt vad gäller informationen i stödansökan.

(4)	Den 4 januari 2013 underrättade Portugal kommissionen om de ändrade stödåtgärder som landet önskar tillämpa för 2012.

(5)

Enligt de uppgifter som lämnats in avser Portugal att

—	ändra den nuvarande stödåtgärden enligt artikel 68.1 b i förordning (EG) nr 73/2009 inom mejerisektorn genom att öka anslaget till denna åtgärd från 8,8 miljoner euro till 10,32 miljoner euro för 2012,

—	ändra den nuvarande stödåtgärden enligt artikel 68.l a i i förordning (EG) nr 73/2009 genom att begränsa dess tillämpningsområde till hondjur av nötkreatur av rasen ”Brava de Lide” och minska motsvarande anslag med 2,53 miljoner euro,

—	införa en ny stödåtgärd enligt artikel 68.1 a v i förordning (EG) nr 73/2009 för bibehållande av vissa autoktona nötkreaturraser (”Alentejana”, ”Mertolenga”), fårraser (”Serra de Estrela”, ”Churra de Terra Quente”) och getraser (”Serrana”), med ett totalt anslag på 1,68 miljoner euro, och

—	minska anslaget för en åtgärd enligt artikel 68.1 a v i förordning (EG) nr 73/2009 för extensivt bete med 0,67 miljoner euro.

(6)	Dessa ändringar påverkar nivån på det stöd som föreskrivs i artikel 68.1 a i–iv samt 68.1 b och e i förordning (EG) nr 73/2009 och därmed det budgettak för Portugal som anges i bilaga III till genomförandeförordning (EU) nr 564/2012.

(7)	Genomförandeförordning (EU) nr 564/2012 bör därför ändras i enlighet med detta. Eftersom ändringarna gäller för år 2012 bör denna förordning träda i kraft omedelbart.

(8)	Åtgärderna i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för direktstöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I bilaga III till genomförandeförordning (EU) nr 564/2012 ska den rad som avser Portugal ersättas med följande:

”Portugal

20 200”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 juni 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 30, 31.1.2009, s. 16.

(2) EUT L 168, 28.6.2012, s. 26.

(3) EGT L 357, 28.12.2012, s. 7.

25.6.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 172/11

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 599/2013

av den 24 juni 2013

om ändring av förordning (EU) nr 578/2010 vad gäller bidragsbelopp för export som inte omfattas av licenser av vissa jordbruksprodukter i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt medlemsstaternas anmälan av vissa uppgifter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1216/2009 av den 30 november 2009 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter (1), särskilt artikel 8.3 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

Enligt kommissionens förordning (EU) nr 578/2010 av den 29 juni 2010 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1216/2009 med avseende på ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen (2) är mindre exportörer undantagna från licenskrav upp till totalbelopp som fastställts på individuell och global nivå. I förordningen föreskrivs också att kommissionen ska underrättas om ansökningar om bidragslicenser och, i vissa fall, om bidragslicenser som utfärdats.

(2)

På senare tid har nivån på exportbidragen sjunkit, vilket förklaras av en kombinerad effekt av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och förändrade världsmarknadspriser på jordbruksprodukter; detta har i sin tur lett till att färre eller inga ansökningar om bidragslicenser lämnats in och därmed till att unionens budget belastas mindre av kostnader för exportbidrag för varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget. Under förutsättning att unionen inte bryter mot något av sina internationella åtaganden bör systemet för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget förenklas för att på så vis minska den administrativa bördan.

(3)

Utbetalningströskeln under vilken mindre exportörer får undantas från kravet att uppvisa bidragslicens på individuell och global nivå bör därför höjas. Det är också lämpligt att upphäva den skyldighet som de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna har att anmäla de belopp för vilka ansökningar om bidragslicenser lämnats in, om bidragssatserna för alla basprodukter antingen upphört att gälla, inte fastställts eller är lika med noll, anmäla vissa bidragslicenser som utfärdats om inga sådana licenser utfärdats och, om inga belopp är inblandade, anmäla vissa uppgifter för att säkerställa att systemet för bidragslicenser fungerar och förvaltas väl samt underrätta kommissionen om att inga belopp har beviljats.

(4)	Förordning (EU) nr 578/2010 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för övergripande frågor rörande handeln med bearbetade jordbruksprodukter som inte omfattas av bilaga I till fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) nr 578/2010 ska ändras på följande sätt:

1.	Artikel 42.1 ska ersättas med följande: ”1. Licenser ska inte krävas för export för vilken ansökningar som lämnats in av aktören under budgetåret inte leder till utbetalning av mer än 200 000 euro.”

2.	Artikel 43.1 ska ersättas med följande: ”1. För varje budgetperiod får bidrag inom gränsen för en reserv på totalt 80 miljoner euro för varje budgetår betalas ut för export som avses i artikel 42.1.”

Följande artikel ska föras in som artikel 53a:

”Artikel 53a

1. Om bidragssatsen för alla basprodukter i bilaga I antingen upphört att gälla, inte fastställts eller är lika med noll under någon av de perioder som avses i artikel 29.1 a-f ska den anmälningsskyldighet som medlemsstaterna har för den perioden och som föreskrivs i artiklarna 30 och 34.2 upphävas.

2. Om inga bidragslicenser utfärdats under de perioder som avses i artikel 51.1 c och d ska den anmälningsskyldighet som medlemsstaterna har enligt artikel 51.1 c och d upphävas.

3. Om inga belopp är inblandade ska den anmälningsskyldighet som medlemsstaterna har enligt artiklarna 51.1 a och b, 51.2, 52 och 53 första meningen samt den skyldighet att underrätta kommissionen om att inga belopp beviljats, som föreskrivs i artikel 53 andra meningen, upphävas.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 juni 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 328, 15.12.2009, s. 10.

(2) EUT L 171, 6.7.2010, s. 1.

25.6.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 172/14

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 601/2013

av den 24 juni 2013

om godkännande av kobolt(II)acetattetrahydrat, kobolt(II)karbonat, kobolt(II)karbonathydroxid(2:3)monohydrat, kobolt(II)sulfatheptahydrat och dragerat granulat av kobolt(II)karbonathydroxid(2:3)monohydrat som fodertillsatser

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (1), särskilt artikel 9.2, och

av följande skäl:

(1)	Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt om de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden. Enligt artikel 10 i den förordningen ska fodertillsatser som godkänts i enlighet med rådets direktiv 70/524/EEG (2) utvärderas på nytt.

(2)	Koboltacetat, basiskt koboltkarbonat och koboltsulfat godkändes utan tidsbegränsning genom direktiv 70/524/EEG. Dessa produkter infördes därefter i gemenskapens register över fodertillsatser som befintliga produkter, i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(3)

I enlighet med artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1831/2003, jämförd med artikel 7 i samma förordning, lämnades en ansökan in om ny utvärdering av koboltacetat, basiskt koboltkarbonat och koboltsulfat som fodertillsatser för alla djurarter. Dessutom lämnades en ansökan baserad på artikel 10.2 in om ny utvärdering av basiskt koboltkarbonat i form av dragerat granulat för alla djurarter. I enlighet med artikel 7 i den förordningen lämnades vidare en ansökan in om godkännande av koboltkarbonat för idisslare, hästar och kaniner. För alla fem föreningar av kobolt begärdes det att tillsatserna skulle införas i kategorin ”näringstillsatser”. Till de tre ansökningarna bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) konstaterade i sina yttranden av den 12 juni 2012 (3) (4) och den 22 maj 2012 (5) att kobolt(II)acetattetrahydrat, kobolt(II)karbonat, kobolt(II)karbonathydroxid(2:3)monohydrat, kobolt(II)sulfatheptahydrat och dragerat granulat av kobolt(II)karbonathydroxid(2:3)monohydrat under de föreslagna användningsvillkoren inte inverkar negativt på djurs eller människors hälsa eller på miljön och att de är effektiva källor till kobolt hos respektive målart. Myndigheten drog också slutsatsen att inga säkerhetsrisker skulle uppstå för användarna om lämpliga skyddsåtgärder vidtas för att undvika inandning. Myndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Myndigheten bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen som lämnats av det referenslaboratorium som inrättades genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(5)

Bedömningen av kobolt(II)acetattetrahydrat, kobolt(II)karbonat, kobolt(II)karbonathydroxid(2:3)monohydrat, kobolt(II)sulfatheptahydrat och dragerat granulat av kobolt(II)karbonathydroxid(2:3)monohydrat visar att villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003 är uppfyllda. Ämnena bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(6)	Eftersom det inte finns några säkerhetsskäl som kräver att ändringarna av de redan godkända koboltföreningarna tillämpas omedelbart, bör en övergångsperiod medges så att de berörda parterna kan anpassa sig till de nya krav som följer av godkännandet.

(7)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Godkännande

De ämnen i kategorin ”näringstillsatser” och i den funktionella gruppen ”föreningar av spårelement” som anges i bilagan godkänns som fodertillsatser enligt villkoren i den bilagan.

Artikel 2

Övergångsåtgärder

De ämnen som anges i bilagan och som har godkänts genom direktiv 70/524/EEG och foder innehållande dessa ämnen som har tillverkats och märkts före den 15 januari 2014 i enlighet med de bestämmelser som tillämpades före den 15 juli 2013 får fortsätta att släppas ut på marknaden och användas till dess att lagren har tömts.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 juni 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

(2) EGT L 270, 14.12.1970, s. 1.

(3) The EFSA Journal, vol. 10(2012):7, artikelnr 2791.

(4) The EFSA Journal, vol. 10(2012):7, artikelnr 2782.

(5) The EFSA Journal, vol. 10(2012):6, artikelnr 2727.

BILAGA

Tillsatsens identifieringsnummer

Namn på innehavaren av godkännandet

Tillsats

Sammansättning, kemisk formel, beskrivning, analysmetod

Djurart eller djurkategori

Högsta ålder

Lägsta halt

Högsta halt

Övriga bestämmelser

Godkännandet gäller till och med

Halt av ämnet (Co) i mg/kg helfoder med en vattenhalt på 12 %

Kategori: näringstillsatser. Funktionell grupp: föreningar av spårelement

3b801

—

Kobolt(II)acetattetrahydrat

Tillsatsens sammansättning

Kobolt(II)acetattetrahydrat, kristaller eller granulat, med en lägsta kobolthalt på 23 %

Partiklar < 50 μm: under 1 %

Beskrivning av det verksamma ämnet

Kemisk formel: Co(CH3COO)2 x 4H2O

CAS-nummer: 6147-53-1

Analysmetoder (1)

Identifiering av acetat i tillsatsen:

—	Europeiska farmakopén, monografi 01/2008: 20301

Kristallografisk beskrivning av tillsatsen:

—	Röntgendiffraktion

Bestämning av den totala halten kobolt i tillsatsen, förblandningar, foderblandningar och foderråvaror:

—	EN 15510: ICP-atomemissionsspektrometri (ICP-AES), eller

—	CEN/TS 15621: ICP-atomemissionsspektrometri (ICP-AES), efter uppslutning under tryck

Bestämning av partikelstorleksfördelning:

—	ISO 13320:2009 – Analys av partikelstorlek – laserdiffraktionsmetoder

Idisslare med fungerande våm, hästdjur, hardjur, gnagare, växtätande reptiler och däggdjur i djurpark

—

1 (totalt)

1.	Tillsatsen ska användas i foder som förblandning.

Skyddsåtgärder ska vidtas enligt nationell lagstiftning som antagits för att följa EU:s lagstiftning om hälsa och säkerhet i arbetet, bl.a. rådets direktiv 89/391/EEG (2), 89/656/EEG (3), 92/85/EEG (4) och 98/24/EG (5). Lämpliga skyddshandskar, andningsskydd och ögonskydd enligt rådets direktiv 89/686/EEG (6) ska användas vid hanteringen.

Uppgifter som ska anges på märkningen av tillsatsen och förblandningen:

—	”Det rekommenderas att tillskott av kobolt begränsas till högst 0,3 mg/kg i helfoder. Risken för koboltbrist på grund av lokala förhållanden och kostens sammansättning bör dock beaktas.”

15 juli 2023

3b802

—

Kobolt(II)karbonat

Tillsatsens sammansättning

Kobolt(II)karbonat, i pulverform, med en lägsta kobolthalt på 46 %

Koboltkarbonat: minst 75 %

Kobolthydroxid: 3–15 %

Vatten: högst 6 %

Partiklar < 11 μm: under 90 %

Beskrivning av de verksamma ämnena

Kemisk formel: CoCO3

CAS-nummer: 513-79-1

Kemisk formel: Co(OH)2

CAS-nummer: 21041-93-0

Analysmetoder (1)

Identifiering av karbonat i tillsatsen:

—	Europeiska farmakopén, monografi 01/2008: 20301

Kristallografisk beskrivning av tillsatsen:

—	Röntgendiffraktion

Bestämning av den totala halten kobolt i tillsatsen, förblandningar, foderblandningar och foderråvaror:

—	EN 15510: ICP-atomemissionsspektrometri (ICP-AES), eller

—	CEN/TS 15621: ICP-atomemissionsspektrometri (ICP-AES), efter uppslutning under tryck

Bestämning av partikelstorleksfördelning:

—	ISO 13320:2009 – Analys av partikelstorlek – laserdiffraktionsmetoder

Idisslare med fungerande våm, hästdjur, hardjur, gnagare, växtätande reptiler och däggdjur i djurpark

—

1 (totalt)

1.	Tillsatsen ska användas i foder som förblandning. Detta foder ska släppas ut på marknaden i form av pellets.

Skyddsåtgärder ska vidtas enligt nationell lagstiftning som antagits för att följa EU:s lagstiftning om hälsa och säkerhet i arbetet, bl.a. direktiven 89/391/EEG, 89/656/EEG, 92/85/EEG, 98/24/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG (7). Lämpliga skyddshandskar, andningsskydd och ögonskydd enligt direktiv 89/686/EEG ska användas vid hanteringen.

Uppgifter som ska anges på märkningen av tillsatsen och förblandningen:

—	”Det rekommenderas att tillskott av kobolt begränsas till högst 0,3 mg/kg i helfoder. Risken för koboltbrist på grund av lokala förhållanden och kostens sammansättning bör dock beaktas.”

15 juli 2023

3b803

—

Kobolt(II)karbonathydroxid(2:3)monohydrat

Tillsatsens sammansättning

Kobolt(II)karbonathydroxid(2:3)monohydrat, i pulverform, med en lägsta kobolthalt på 50 %

Partiklar < 50 μm: under 98 %

Beskrivning av det verksamma ämnet

Kemisk formel: 2CoCO3 x 3Co(OH)2 x H2O

CAS-nummer: 51839-24-8

Analysmetoder (1)

Identifiering av karbonat i tillsatsen:

—	Europeiska farmakopén, monografi 01/2008: 20301

Kristallografisk beskrivning av tillsatsen:

—	Röntgendiffraktion

Bestämning av den totala halten kobolt i tillsatsen, förblandningar, foderblandningar och foderråvaror:

—	EN 15510: ICP-atomemissionsspektrometri (ICP-AES), eller

—	CEN/TS 15621: ICP-atomemissionsspektrometri (ICP-AES), efter uppslutning under tryck

Bestämning av partikelstorleksfördelning:

—	ISO 13320:2009 – Analys av partikelstorlek – laserdiffraktionsmetoder

Idisslare med fungerande våm, hästdjur, hardjur, gnagare, växtätande reptiler och däggdjur i djurpark

—

1 (totalt)

1.	Tillsatsen ska användas i foder som förblandning. Detta foder ska släppas ut på marknaden i form av pellets.

Skyddsåtgärder ska vidtas enligt nationell lagstiftning som antagits för att följa EU:s lagstiftning om hälsa och säkerhet i arbetet, bl.a. direktiven 89/391/EEG, 89/656/EEG, 92/85/EEG, 98/24/EG och 2004/37/EG. Lämpliga skyddshandskar, andningsskydd och ögonskydd enligt direktiv 89/686/EEG ska användas vid hanteringen.

Uppgifter som ska anges på märkningen av tillsatsen och förblandningen:

—	”Det rekommenderas att tillskott av kobolt begränsas till högst 0,3 mg/kg i helfoder. Risken för koboltbrist på grund av lokala förhållanden och kostens sammansättning bör dock beaktas.”

15 juli 2023

3b804

—

Dragerat granulat av kobolt(II)karbonathydroxid(2:3)monohydrat

Tillsatsens sammansättning

Dragerat granulat av kobolt(II)karbonathydroxid(2:3)monohydrat med en kobolthalt på 1–5 %

Drageringsmedel (2,3–3,0 %) och dispergeringsmedel (val av polyoxieten, sorbitanmonolaurat, glycerolpolyetenglykolricinoleat, polyetenglykol 300, sorbitol och maltodextrin)

Partiklar < 50 μm: under 1 %

Beskrivning av det verksamma ämnet

Kemisk formel: 2CoCO3 × 3Co(OH)2 × H2O

CAS-nummer: 51839-24-8

Analysmetoder (1)

Identifiering av karbonat i tillsatsen:

—	Europeiska farmakopén, monografi 01/2008: 20301

Kristallografisk beskrivning av tillsatsen:

—	Röntgendiffraktion

Bestämning av den totala halten kobolt i tillsatsen, förblandningar, foderblandningar och foderråvaror:

—	EN 15510: ICP-atomemissionsspektrometri (ICP-AES), eller

—	CEN/TS 15621: ICP-atomemissionsspektrometri (ICP-AES), efter uppslutning under tryck

Bestämning av partikelstorleksfördelning:

—	ISO 13320:2009 – Analys av partikelstorlek – laserdiffraktionsmetoder

Idisslare med fungerande våm, hästdjur, hardjur, gnagare, växtätande reptiler och däggdjur i djurpark

—

1 (totalt)

Skyddsåtgärder ska vidtas enligt nationell lagstiftning som antagits för att följa EU:s lagstiftning om hälsa och säkerhet i arbetet, bl.a. direktiven 89/391/EEG, 89/656/EEG, 92/85/EEG och 98/24/EG. Lämpliga skyddshandskar, andningsskydd och ögonskydd enligt direktiv 89/686/EEG ska användas vid hanteringen.

Uppgifter som i tillämpliga fall ska anges på märkningen av tillsatsen och förblandningen:

—	”Det rekommenderas att tillskott av kobolt begränsas till högst 0,3 mg/kg i helfoder. Risken för koboltbrist på grund av lokala förhållanden och kostens sammansättning bör dock beaktas.”

15 juli 2023

3b805

—

Kobolt(II)sulfatheptahydrat

Tillsatsens sammansättning

Kobolt(II)sulfatheptahydrat, i pulverform, med en lägsta kobolthalt på 20 %

Partiklar < 50 μm: under 95 %

Beskrivning av det verksamma ämnet

Kemisk formel: CoSO4 × 7H2O

CAS-nummer: 10026-24-1

Analysmetoder (1)

Identifiering av sulfat i tillsatsen:

—	Europeiska farmakopén, monografi 01/2008: 20301

Kristallografisk beskrivning av tillsatsen:

—	Röntgendiffraktion

Bestämning av den totala halten kobolt i tillsatsen, förblandningar, foderblandningar och foderråvaror:

—	EN 15510: ICP-atomemissionsspektrometri (ICP-AES), eller

—	CEN/TS 15621: ICP-atomemissionsspektrometri (ICP-AES), efter uppslutning under tryck

Bestämning av partikelstorleksfördelning:

—	ISO 13320:2009 – Analys av partikelstorlek – laserdiffraktionsmetoder

Idisslare med fungerande våm, hästdjur, hardjur, gnagare, växtätande reptiler och däggdjur i djurpark

—

1 (totalt)

1.	Tillsatsen ska användas i foder som förblandning. Detta foder ska släppas ut på marknaden i form av pellets.

Skyddsåtgärder ska vidtas enligt nationell lagstiftning som antagits för att följa EU:s lagstiftning om hälsa och säkerhet i arbetet, bl.a. direktiven 89/391/EEG, 89/656/EEG, 92/85/EEG och 2004/37/EG. Lämpliga skyddshandskar, andningsskydd och ögonskydd enligt direktiv 89/686/EEG ska användas vid hanteringen.

Uppgifter som ska anges på märkningen av tillsatsen och förblandningen:

—	”Det rekommenderas att tillskott av kobolt begränsas till högst 0,3 mg/kg i helfoder. Risken för koboltbrist på grund av lokala förhållanden och kostens sammansättning bör dock beaktas.”

15 juli 2023

(1) Närmare information om analysmetoderna finns på referenslaboratoriets webbplats: http://irmm.jrc.ec.europa.eu/EURLs/EURL_feed_additives/Pages/index.aspx

(2) EGT L 183, 29.6.1989, s. 1.

(3) EGT L 393, 30.12.1989, s. 18.

(4) EGT L 348, 28.11.1992, s. 1.

(5) EGT L 131, 5.5.1998, s. 11.

(6) EGT L 399, 30.12.1989, s. 18.

(7) EUT L 158, 30.4.2004, s. 50.

25.6.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 172/23

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 602/2013

av den 24 juni 2013

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)	Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 juni 2013.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2) EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.

BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	MK	45,1
	TR	98,7
	ZZ	71,9
0707 00 05	MK	27,7
	TR	123,3
	ZZ	75,5
0709 93 10	MA	102,6
	TR	127,0
	ZZ	114,8
0805 50 10	AR	89,4
	BR	96,4
	TR	78,7
	ZA	140,2
	ZZ	101,2
0808 10 80	AR	173,6
	BR	122,2
	CL	133,2
	CN	71,7
	NZ	147,1
	US	156,1
	UY	165,4
	ZA	123,0
	ZZ	136,5
0809 10 00	IL	342,4
	TR	224,5
	ZZ	283,5
0809 29 00	TR	351,0
0809 29 00	ZZ	351,0
0809 30	TR	179,1
0809 30	ZZ	179,1
0809 40 05	CL	195,6
	IL	308,9
	ZA	404,4
	ZZ	303,0

(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.

25.6.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 172/25

RÅDETS BESLUT 2013/306/GUSP

av den 24 juni 2013

om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för Centralasien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28, 31.2 och 33,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)	Den 25 juni 2012 antog rådet beslut 2012/328/Gusp (1) om utnämning av Patricia FLOR till Europeiska unionens särskilda representant (nedan kallad den särskild representanten) för Centralasien. Den särskilda representantens uppdrag löper ut den 30 juni 2013.

(2)	Uppdraget för den särskilda representanten bör förlängas med ytterligare en period på tolv månader.

(3)	Den särskilda representanten kommer att genomföra uppdraget under omständigheter som kan komma att förvärras och som kan hämma uppnåendet av de mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska unionens särskilda representant

Patricia FLORs uppdrag som den särskilda representanten för Centralasien förlängs härmed till och med den 30 juni 2014. Den särskilda representantens uppdrag kan avslutas tidigare om rådet beslutar detta på förslag av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten).

Artikel 2

Politiska mål

Den särskilda representantens uppdrag ska grundas på unionens politiska mål i Centralasien. I dessa mål ingår att

a)	främja goda och nära förbindelser mellan unionen och länderna i Centralasien på grundval av gemensamma värderingar och intressen i enlighet med tillämpliga avtal,

b)	bidra till ökad stabilitet och utökat samarbete mellan länderna i regionen,

c)	bidra till att stärka demokratin, rättsstatsprincipen, gott styre samt respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i Centralasien,

d)	ta itu med de största hoten, i synnerhet specifika problem med direkta konsekvenser för Europa,

e)	öka unionens effektivitet och synlighet i regionen, även genom närmare samarbete med andra berörda partner och internationella organisationer såsom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Förenta nationerna,

Artikel 3

Uppdrag

1. För att kunna uppnå de politiska målen ska den särskilda representanten ha i uppdrag att

a)	främja unionens övergripande politiska samordning i Centralasien samt att bidra till att säkerställa samstämmighet i unionens yttre åtgärder i regionen,

för den höga representanten, tillsammans med Europeiska utrikestjänsten (nedan kallad utrikestjänsten) och kommissionen, övervaka genomförandet av EU-strategin för ett nytt partnerskap med Centralasien och lämna efterföljande lägesrapporter om genomförandet av EU-strategin för Centralasien, samt lämna rekommendationer och regelbundet rapportera till berörda rådsorgan,

c)	bistå rådet med att ytterligare utveckla en övergripande politik gentemot Centralasien,

d)	nära följa den politiska utvecklingen i Centralasien genom att utveckla och upprätthålla nära kontakter med regeringar, parlament, domstolsväsen, det civila samhället och massmedier,

e)	uppmuntra Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan att samarbeta om regionala frågor av gemensamt intresse,

utveckla lämpliga kontakter och lämpligt samarbete med de viktigaste berörda aktörerna i regionen och alla relevanta regionala och internationella organisationer, bland annat Shanghai Cooperation Organisation (SCO), Eurasian Economic Community (Eurasec), Conference on Interaction and Confidence-Building Measures in Asia (Cica), Collective Security Treaty Organisation (CSTO), Central Asia Regional Economic Cooperation Program (Carec) och Central Asian Regional Information and Coordination Centre (Caricc),

bidra till genomförandet av unionens politik för de mänskliga rättigheterna i samarbete med den särskilda representanten för mänskliga rättigheter och EU:s riktlinjer för de mänskliga rättigheterna, särskilt med avseende på kvinnor och barn i konfliktdrabbade områden, i synnerhet genom att följa och diskutera utvecklingen på området,

h)	i nära samarbete med OSSE bidra till konfliktförebyggande och konfliktlösning genom att utveckla kontakter med myndigheter och andra lokala aktörer såsom icke-statliga organisationer, politiska partier, minoriteter, religiösa grupper samt ledarna för dessa,

i)	bidra till att utforma de aspekter av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken som rör energitrygghet, gränssäkerhet, inbegripet narkotikabekämpning, och förvaltning av vattenresurser, miljö och klimatförändringar med avseende på Centralasien,

j)	främja regional säkerhet inom Centralasiens gränser när internationella säkerhetsstyrkans (Isaf) trupper börjar dra sig tillbaka.

2. Den särskilda representanten ska stödja den höga representantens arbete och ha överblick över unionens alla verksamheter i regionen.

Artikel 4

Genomförande av uppdraget

1. Den särskilda representanten ska ansvara för genomförandet av uppdraget under ledning av den höga representanten.

2. Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) ska upprätthålla en privilegierad förbindelse med den särskilda representanten och vara dennes främsta kontaktpunkt med rådet. Kusp ska, utan att det påverkar den höga representantens befogenheter, ge den särskilda representanten strategisk och politisk vägledning inom ramen för uppdraget.

3. Den särskilda representanten ska nära samordna sitt arbete med utrikestjänsten och dess behöriga avdelningar.

Artikel 5

Finansiering

1. Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för den särskilda representantens uppdrag för perioden från och med den 1 juli 2013 till och med den 30 juni 2014 ska vara 1 050 000 EUR.

2. Alla utgifter ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som gäller för unionens allmänna budget.

3. Förvaltningen av utgifterna ska regleras genom ett avtal mellan den särskilda representanten och kommissionen. Den särskilda representanten ska ansvara för alla utgifter inför kommissionen.

Artikel 6

Stabens inrättande och sammansättning

1. Inom ramen för sitt uppdrag och de ekonomiska medel som ställts till förfogande ska den särskilda representanten ansvara för inrättandet av en stab. Staben ska inbegripa experter på särskilda policyfrågor enligt uppdragets krav. Den särskilda representanten ska snarast informera rådet och kommissionen om sin stabs sammansättning.

2. Medlemsstaterna, unionens institutioner och utrikestjänsten får föreslå att personal ska utstationeras för att arbeta tillsammans med den särskilda representanten. Lönen till utstationerad personal ska då betalas av respektive medlemsstat, av den av unionens institutioner som berörs eller av utrikestjänsten. Experter som medlemsstaterna utstationerar vid unionens institutioner eller utrikestjänsten får också placeras hos den särskilda representanten. Internationell kontraktsanställd personal ska vara medborgare i en medlemsstat.

3. All utstationerad personal ska lyda administrativt under den utsändande medlemsstaten, den utsändande unionsinstitutionen eller utrikestjänsten och ska utföra sina uppgifter och agera på ett sätt som gagnar den särskilda representantens uppdrag.

4. Den särskilda representantens personal ska samlokaliseras med berörda avdelningar inom utrikestjänsten eller berörda unionsdelegationer/representationer i tredjeländer för att bidra till konsekvens och samstämmighet i deras respektive verksamheter.

Artikel 7

Immunitet och privilegier för den särskilda representanten och dennes personal

Privilegier, immunitet och andra garantier som är nödvändiga för att den särskilda representanten och dennes medarbetare utan hinder ska kunna fullfölja sitt uppdrag ska vid behov fastställas i en överenskommelse med värdländerna. Medlemsstaterna och utrikestjänsten ska lämna allt stöd som behövs för detta.

Artikel 8

Säkerheten för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter

Den särskilda representanten och medlemmarna av dennes stab ska respektera de säkerhetsprinciper och miniminormer som fastställs i rådets beslut 2011/292/EU av den 31 mars 2011 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (2).

Artikel 9

Tillgång till information och logistiskt stöd

1. Medlemsstaterna, kommissionen och rådets generalsekretariat ska se till att den särskilda representanten får tillgång till all relevant information.

2. Unionens delegationer och/eller medlemsstaterna ska vid behov tillhandahålla logistiskt stöd i regionen.

Artikel 10

Säkerhet

I enlighet med unionens säkerhetsstrategi för personal som utstationeras utanför unionen i en operativ insats enligt avdelning V i fördraget, ska den särskilda representanten vidta alla åtgärder som rimligen kan genomföras, i överensstämmelse med sitt uppdrag och med hänsyn till säkerhetssituationen i det geografiska ansvarsområde, för säkerheten för all personal som lyder direkt under den särskilda representanten, särskilt genom att

upprätta en uppdragsspecifik säkerhetsplan som bygger på vägledning från utrikestjänsten, inbegripet uppdragsspecifika fysiska, organisatoriska och förfarandemässiga säkerhetsåtgärder som styr hanteringen av säker personalförflyttning till och inom uppdragsområdet samt hanteringen av säkerhetstillbud och en beredskaps- och evakueringsplan för uppdraget,

b)	se till att all personal som utstationeras utanför unionen är högriskförsäkrad i enlighet med vad som krävs för förhållandena i uppdragsområdet,

c)	se till att alla medlemmar av staben som ska utstationeras utanför unionen, inbegripet lokalt kontraktsanställd personal, genomgår lämplig säkerhetsutbildning före eller vid ankomsten till uppdragsområdet, grundad på den riskklassificering som har tilldelats uppdragsområdet av utrikestjänsten,

se till att alla överenskomna rekommendationer som görs i samband med regelbundna säkerhetsbedömningar genomförs samt skriftligen rapportera till den höga representanten, rådet och kommissionen om genomförandet av dessa och om andra säkerhetsfrågor inom ramen för lägesrapporterna och rapporterna om uppdragets genomförande.

Artikel 11

Rapportering

Den särskilda representanten ska regelbundet lämna muntliga och skriftliga rapporter till den höga representanten och Kusp. Den särskilda representanten ska också vid behov rapportera till rådets arbetsgrupper. Regelbundna skriftliga rapporter ska spridas via Coreu-nätet. På rekommendation av den höga representanten eller Kusp kan den särskilda representanten avge rapporter till rådet (utrikes frågor). I enlighet med artikel 36 i fördraget får den särskilda representanten medverka när Europaparlamentet informeras.

Artikel 12

Samordning

1. Den särskilda representanten ska bidra till enhetlighet, konsekvens och effektivitet i unionens handlande och till att unionens alla instrument och medlemsstaternas handlande används på ett samstämmigt sätt för att uppnå unionens politiska mål. Den särskilda representantens verksamhet ska samordnas med kommissionens, samt med den verksamhet som bedrivs av den särskilda representanten för Afghanistan. Den särskilda representanten ska ha regelbundna genomgångar med medlemsstaternas beskickningar och unionens delegationer.

2. På fältet ska nära kontakter upprätthållas med cheferna för unionens delegationer och medlemsstaternas beskickningschefer. De ska göra sitt yttersta för att bistå den särskilda representanten vid genomförandet av uppdraget. Den särskilda representanten ska även upprätta förbindelser med andra internationella och regionala aktörer i området.

Artikel 13

Bistånd i samband med anspråk

Den särskilda representanten och dennes personal ska bistå med att tillhandahålla uppgifter för att bemöta alla anspråk och förpliktelser som härrör från uppdragen för tidigare särskilda representanter för Centralasien, och ska för detta ändamål tillhandahålla administrativt bistånd och tillgång till relevanta handlingar.

Artikel 14

Översyn

Genomförandet av detta beslut och dess överensstämmelse med andra insatser från unionens sida i området ska ses över regelbundet. Den särskilda representanten ska för rådet, kommissionen och den höga representanten lägga fram en lägesrapport senast i slutet av december 2013 och en övergripande rapport om genomförandet av uppdraget vid uppdragets slut.

Artikel 15

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Det ska tillämpas från och med den 1 juli 2013.

Utfärdat i Luxemburg den 24 juni 2013.

På rådets vägnar

C. ASHTON

Ordförande

(1) EUT L 165, 26.6.2012, s. 59.

(2) EUT L 141, 27.5.2011, s. 17.

25.6.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 172/28

RÅDETS BESLUT 2013/307/GUSP

av den 24 juni 2013

om ändring och förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant i södra Medelhavsområdet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28, 31.2 och 33,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)	Den 18 juli 2011 antog rådet beslut 2011/424/Gusp (1) om utnämning av Bernardino LEÓN till Europeiska unionens särskilda representant (nedan kallad den särskilda representanten) i södra Medelhavsområde. Den särskilda representantens uppdrag löper ut den 30 juni 2013.

(2)	Den särskilda representantens mandat bör förlängas för ytterligare en period på 12 månader.

(3)	Den särskilda representanten kommer att genomföra uppdraget under omständigheter som kan förvärras och hindra att de mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i fördraget uppnås.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska unionens särskilda representant

Bernardino LEÓNs uppdrag som den särskilda representanten i södra Medelhavsområdet förlängs härmed till och med den 30 juni 2014. Den särskilda representantens uppdrag kan avslutas tidigare om rådet beslutar detta på förslag av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten).

Artikel 2

Politiska mål

Den särskilda representantens uppdrag ska grundas på unionens politiska mål vad avser det södra grannskapet i enlighet med Europeiska rådets uttalanden den 4 februari och den 11 mars 2011 och slutsatser den 24 och 25 mars 2011 samt rådets slutsatser av den 21 februari och den 20 juni 2011 och med beaktande av den höga representantens och kommissionens förslag i deras meddelanden av den 8 mars respektive 25 maj 2011.

Dessa mål inbegriper följande:

a)	Att stärka unionens politiska dialog genom att bidra till partnerskap och fördjupade förbindelser med de länder i södra Medelhavsområdet, särskilt de som genomgår en politisk reformprocess och en övergång till demokrati.

Att bidra till unionens svar på utvecklingen i länder i södra Medelhavsområdet, särskilt de som genomgår en politisk reformprocess och en övergång till demokrati, i synnerhet genom att stärka demokratin och institutionsuppbyggnad, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, fred och regionalt samarbete, inbegripet genom den europeiska grannskapspolitiken och Medelhavsunionen.

c)	Att höja unionens effektivitet, närvaro och synlighet i regionen och i relevanta internationella forum.

Att inrätta en nära samordning mellan relevanta lokala partner och internationella och regionala organisationer, t.ex. Afrikanska unionen, Gulfstaternas samarbetsråd, Islamiska samarbetsorganisationen, Arabförbundet, Arabiska Maghrebunionen, relevanta internationella finansinstitut, Förenta nationerna och den privata sektorn.

Artikel 3

Uppdrag

För att uppnå de politiska mål som avses i artikel 2 ska den särskilda representanten ha i uppdrag att

stärka unionens övergripande politiska roll med avseende på länder i södra Medelhavsområdet, särskilt de som genomgår en politisk reformprocess och en övergång till demokrati, framför allt genom att fördjupa dialogen med regeringar och internationella organisationer samt med civilsamhället och andra relevanta samtalspartner, och främja medvetenheten bland partnerna om unionens strategi,

b)	vidmakthålla nära kontakt med alla parter som är engagerade i den demokratiska omvandlingsprocessen i regionen, främja stabilisering och försoning med full respekt för lokalt egenansvar och bidra till krishantering och krisförebyggande,

c)	bidra till bättre sammanhållning, konsekvens och samordning mellan unionens och medlemsstaternas politik och verksamhet i regionen,

bidra till att främja samordning med internationella partner och organisationer och att stödja lokalt samarbete. Bistå den höga representanten, i samordning med kommissionen och medlemsstaterna, genom att bidra till det arbete som utförs av arbetsgruppen och till uppföljningsmöten för södra Medelhavsområdet,

bidra till genomförandet av unionens politik för mänskliga rättigheter i området i samordning med den särskilda representanten för mänskliga rättigheter, inbegripet EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter, särskilt EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt, samt EU:s riktlinjer om våld mot kvinnor och flickor och bekämpning av alla former av diskriminering av dem, och unionens politik för kvinnor, fred och säkerhet, inbegripet genom att övervaka och rapportera om utvecklingen samt genom att utarbeta rekommendationer i detta hänseende.

Artikel 4

Genomförande av uppdraget

1. Den särskilda representanten ska under ledning av den höga representanten ansvara för uppdragets genomförande.

3. Den särskilda representanten ska nära samordna sitt arbete med Europeiska utrikestjänsten (nedan kallad utrikestjänsten) och dess berörda avdelningar.

Artikel 5

Finansiering

1. Det finansiella referensbeloppet för utgifter i samband med den särskilda representantens uppdrag från och med den 1 juli 2013 till och med den 30 juni 2014 ska vara 945 000 EUR.

2. Utgifterna ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som gäller för unionens allmänna budget.

3. Förvaltningen av utgifterna ska regleras genom ett avtal mellan den särskilda representanten och kommissionen. Den särskilda representanten ska ansvara för alla utgifter inför kommissionen.

Artikel 6

Stabens inrättande och sammansättning

1. Inom ramen för den särskilda representantens uppdrag och de ekonomiska medel som ställts till förfogande ska den särskilda representanten ansvara för inrättandet av sin stab. Staben ska inbegripa experter i särskilda politiska frågor i enlighet med vad som krävs för uppdraget. Den särskilda representanten ska snarast informera rådet och kommissionen om stabens sammansättning.

2. Medlemsstaterna, unionens institutioner och utrikestjänsten får föreslå att personal ska utstationeras för att arbeta tillsammans med den särskilda representanten. Lönen till utstationerad personal ska då betalas av respektive medlemsstat, av den av unionens institutioner som berörs eller av utrikestjänsten. Experter som medlemsstaterna utstationerar vid unionsinstitutioner eller utrikestjänsten får också placeras hos den särskilda representanten. Internationell kontraktsanställd personal ska vara medborgare i en medlemsstat.

3. All utstationerad personal ska lyda administrativt under den utsändande medlemsstaten, unionsinstitutionen eller utrikestjänsten och ska utföra sina uppgifter och agera till förmån för den särskilda representantens uppdrag.

4. Den särskilda representantens personal ska samlokaliseras med berörda avdelningar inom utrikestjänsten eller berörda unionsdelegationer för att bidra till konsekvens och samstämmighet i deras respektive verksamheter.

Artikel 7

Immunitet och privilegier för den särskilda representanten och dennes personal

Privilegier, immunitet och andra garantier som är nödvändiga för att den särskilda representanten och medlemmarna av hennes personal utan hinder ska kunna fullfölja sitt uppdrag ska fastställas i en överenskommelse med värdländerna. Medlemsstaterna och utrikestjänsten ska lämna allt stöd som behövs för detta.

Artikel 8

Säkerheten för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter

Den särskilda representanten och medlemmarna av dennes stab ska respektera de principer och miniminormer för säkerhet som fastställs i rådets beslut 2011/292/EU av den 31 mars 2011 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (2).

Artikel 9

Tillgång till information och logistiskt stöd

1. Medlemsstaterna, kommissionen och rådets generalsekretariat ska se till att den särskilda representanten får tillgång till all relevant information.

2. Unionens delegationer och/eller medlemsstaterna ska vid behov tillhandahålla logistiskt stöd i regionen.

Artikel 10

Säkerhet

I enlighet med unionens säkerhetsstrategi för personal som utstationeras utanför unionen i en operativ kapacitet enligt avdelning V i fördraget, ska den särskilda representanten, i överensstämmelse med sitt uppdrag och på grundval av säkerhetssituationen i sitt geografiska ansvarsområde, vidta alla åtgärder som rimligen kan genomföras för säkerheten för all personal som lyder direkt under den särskilda representanten, särskilt genom att

upprätta en uppdragsspecifik säkerhetsplan på grundval av vägledning från utrikestjänsten, som föreskriver uppdragsspecifika fysiska, organisatoriska och förfarandemässiga säkerhetsåtgärder, med anvisningar för säker personalförflyttning till och inom uppdragsområdet samt för hanteringen av säkerhetstillbud, och som föreskriver en beredskaps- och evakueringsplan,

b)	se till att all personal som utplaceras utanför unionen är högriskförsäkrad i enlighet med vad som krävs för förhållandena i uppdragsområdet,

se till att alla medlemmar av den särskilda representantens stab som ska utplaceras utanför unionen, inbegripet lokalt kontraktsanställd personal, genomgår lämplig säkerhetsutbildning före eller vid ankomsten till uppdragsområdet, grundad på den riskklassificering som tilldelats uppdragsområdet av utrikestjänsten,

se till att alla överenskomna rekommendationer som görs i samband med regelbundna säkerhetsbedömningar genomförs samt skriftligen rapportera till rådet, den höga representanten och kommissionen om genomförandet av dessa och om andra säkerhetsfrågor inom ramen för halvtidsrapporterna och rapporterna om uppdragets genomförande.

Artikel 11

Rapportering

Den särskilda representanten ska regelbundet lämna muntliga och skriftliga rapporter till Kusp och den höga representanten. Den särskilda representanten ska även vid behov rapportera till rådets arbetsgrupper. Regelbundna skriftliga rapporter ska spridas via Coreu-nätet. På rekommendation av Kusp eller den höga representanten får den särskilda representanten avge rapporter till rådet (utrikes frågor). I enlighet med artikel 36 i fördraget, får den särskilda representanten medverka när Europaparlamentet informeras.

Artikel 12

Samordning

1. Den särskilda representanten ska bidra till enhetlighet, samstämmighet och effektivitet i EU:s yttre åtgärder och bidra till att säkerställa att alla unionens instrument och medlemsstaternas åtgärder fungerar samstämt för att uppnå unionens politiska mål. Den särskilda representanten ska arbeta under samordning med medlemsstaterna och kommissionen, samt i förekommande fall med andra särskilda representanter som är verksamma i området. Den särskilda representanten ska ha regelbundna genomgångar med medlemsstaternas beskickningar och unionens delegationer.

2. På fältet ska nära kontakter upprätthållas med cheferna för unionens delegationer och medlemsstaternas beskickningschefer som på bästa sätt ska bistå den särskilda representanten vid genomförandet av uppdraget. Den särskilda representanten ska stå i förbindelse med berörda lokala organ och andra internationella och regionala aktörer på fältet.

Artikel 13

Översyn

Genomförandet av detta beslut och dess överensstämmelse med andra insatser från unionens sida i regionen ska ses över regelbundet. Den särskilda representanten ska för rådet, den höga representanten och kommissionen lägga fram en lägesrapport i slutet av december 2013 samt en övergripande rapport om genomförandet av uppdraget vid uppdragets slut.

Artikel 14

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Det ska tillämpas från och med den 1 juli 2013.

Utfärdat i Luxemburg den 24 juni 2013.

På rådets vägnar

C. ASHTON

Ordförande

(1) EUT L 188, 19.7.2011, s. 24.

(2) EUT L 141, 27.5.2011, s. 17.

25.6.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 172/32

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 19 juni 2013

om ändring av bilagorna II, III och IV till beslut 2006/168/EG vad gäller vissa krav på veterinärintyg för import till unionen av embryon från nötkreatur

[delgivet med nr C(2013) 3704]

(Text av betydelse för EES)

(2013/309/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 89/556/EEG av den 25 september 1989 om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och import från tredje land av embryon från tamdjur av nötkreatur (1), särskilt artikel 9.1 första stycket b, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens beslut 2006/168/EG av den 4 januari 2006 om fastställande av djurhälsokrav och krav på veterinärintyg för import till gemenskapen av embryon från nötkreatur och om upphävande av beslut 2005/217/EG (2) fastställs i bilaga I en förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna ska tillåta import av embryon från tamdjur av nötkreatur (nedan kallade embryon). I beslutet fastställs också tilläggsgarantier beträffande särskilda djursjukdomar som de tredjeländer som förtecknas i bilagan ska lämna.

(2)	I beslut 2006/168/EG föreskrivs dessutom att medlemsstaterna ska tillåta import av embryon som uppfyller djurhälsokraven i förlagorna till veterinärintygen i bilagorna II, III och IV till det beslutet.

(3)	Israel förtecknas i bilaga I till beslut 2006/168/EG som ett land från vilket det är tillåtet att till unionen importera embryon från nötkreatur som tillkommit genom befruktning in vivo och som producerats in vitro. De senaste åren har dock ingen import till unionen registrerats.

(4)

I november 2012 underrättade Israel Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) om de första fallen av lumpy skin disease hos mjölkkor. I mars 2013 meddelade Israel till OIE att sjukdomen fortsätter att spridas söderut och västerut från den ursprungliga utbrottsplatsen och att den sedan dess har drabbat ytterligare mjölkkobesättningar.

(5)

Lumpy skin disease är en virussjukdom som förtecknas som anmälningspliktig sjukdom i bilaga I till rådets direktiv 92/119/EEG av den 17 december 1992 om införande av allmänna gemenskapsåtgärder för bekämpning av vissa djursjukdomar och särskilda åtgärder mot vesikulär svinsjuka (3). Lumpy skin disease förekommer för närvarande inte i unionen.

(6)

I enlighet med artikel 4.7.14 i OIE:s Terrestrial Animal Health Code ingår lumpy skin disease i kategori 4, där sjukdomar eller patogena agens förtecknas för vilka undersökningar tyder på att risken för överföring via embryon sannolikt inte är försumbar, även om embryona i enlighet med handboken från International Embryo Transfer Society hanteras på lämpligt sätt mellan insamlandet och överföringen. Unionslagstiftningen om handel med och import från tredjeländer av embryon från nötkreatur är i linje med den manualen.

(7)	Artikel 11.12.10 i OIE:s Terrestrial Animal Health Code innehåller rekommendationer vad gäller import av embryon och oocyter från nötkreatur från länder som anses vara smittade med lumpy skin disease.

(8)	För närvarande finns inga krav rörande lumpy skin disease i förlagorna till veterinärintyg i bilagorna II, III och IV till beslut 2006/168/EG. Det finns därför en risk för att sjukdomen förs in till unionen genom import av embryon från tredjeländer där lumpy skin disease förekommer.

(9)	Djurhälsokrav rörande lumpy skin disease som är i linje med rekommendationerna i OIE:s Terrestrial Animal Health Code bör därför ingå i förlagorna till veterinärintyg i bilagorna II, III och IV till beslut 2006/168/EG.

(10)	Bilagorna II, III och IV till direktiv 2006/168/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)	För att undvika eventuella störningar i handeln bör veterinärintyg som utfärdats i enlighet med beslut 2006/168/EG i dess lydelse före de ändringar som införs genom det här beslutet få användas på vissa villkor under en övergångsperiod.

(12)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna II, III och III till beslut 2006/168/EG ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Under en övergångsperiod till och med den 1 september 2013 ska medlemsstaterna fortsätta att tillåta import av sändningar av embryon från tamdjur av nötkreatur från tredjeländer om dessa åtföljs av ett veterinärintyg som utfärdats senast den 31 juli 2013 enligt förlagorna i bilagorna II, III och IV till beslut 2006/168/EG i dess lydelse före de ändringar som införs genom det här beslutet.

Artikel 3

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 augusti 2013.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 19 juni 2013.

På kommissionens vägnar

Tonio BORG

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 302, 19.10.1989, s. 1.

(2) EUT L 57, 28.2.2006, s. 19.

(3) EGT L 62, 15.3.1993, s. 69.

BILAGA

”

BILAGA II

Förlaga till veterinärintyg för import av embryon från tamdjur av nötkreatur som tillkommit genom befruktning in vivo och som samlats enligt Rådets direktiv 89/556/EEG

BILAGA III

Förlaga till veterinärintyg för import av embryon från tamdjur av nötkreatur som producerats in vitro och som tillkommit genom befruktning med sperma som uppfyller kraven i Rådets direktiv 88/407/EEG

BILAGA IV

Förlaga till veterinärintyg för import av embryon från tamdjur av nötkreatur som producerats in vitro och som tillkommit genom befruktning med sperma från tjur- eller spermastationer som godkänts av den behöriga myndigheten i det exporterande landet

”

25.6.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 172/45

BESLUT AV GEMENSAMMA KOMMITTÉN EU–Icao

av den 21 september 2011

om antagande av en bilaga om flygsäkerhet till samarbetsmemorandumet mellan Europeiska unionen och Internationella civila luftfartsorganisationen om en ram för ett utökat samarbete

(2013/310/EU)

GEMENSAMMA KOMMITTÉN EU–Icao HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av samarbetsmemorandumet mellan Europeiska unionen och Internationella civila luftfartsorganisationen om en ram för utökat samarbete, undertecknat i Montreal och Bryssel den 28 april och 4 maj 2011 (nedan kallat samarbetsmemorandumet mellan EU och Icao), särskilt artikel 7.3 c, och

av följande skäl:

Det är lämpligt att införa en bilaga om flygsäkerhet i samarbetsmemorandumet mellan EU och Icao.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till detta beslut antas härmed och ska utgöra en integrerad del av samarbetsmemorandumet mellan EU och Icao.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Montreal den 21 september 2011.

På gemensamma kommittén EU–Icaos vägnar

Ordförande

På Europeiska unionens vägnar

Matthias RUETE

På Internationella civila luftfartsorganisationens vägnar

Raymond BENJAMIN

BILAGA

”BILAGA I

FLYGSÄKERHET

1. Mål

1.1	Parterna överenskommer om att samarbeta på flygsäkerhetsområdet inom ramen för ett samarbetsmemorandum mellan Europeiska unionen och internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) som paraferades i Montréal den 27 september 2010.

1.2	I enlighet med sitt åtagande att uppnå högsta möjliga flygsäkerhet i hela världen och harmonisera internationella standardbestämmelser och rekommendationer (SARP) överenskommer parterna om att bedriva ett nära samarbete i en anda av öppenhet och dialog för att samordna sina säkerhetsåtgärder.

2. Omfattning

2.1

I syfte att uppfylla målsättningarna i punkt 1.2 överenskommer parterna om att samarbeta inom följande områden:

—	Föra en regelbunden dialog om säkerhetsfrågor av ömsesidigt intresse.

—	Uppnå öppenhet genom regelbundet utbyte av säkerhetsrelevant information och uppgifter och genom att ömsesidigt lämna tillträde till databaser.

—	Delta i säkerhetsåtgärder.

—	Ömsesidigt erkänna resultaten från Icao:s Universal Safety Oversight Audit Programme (USOAP) och EU:s standardiseringsinspektioner.

—	Övervaka och analysera huruvida staterna uppfyller Icao:s normer och tillämpning av rekommendationer.

—	Samarbeta när det gäller regleringsfrågor och frågor som handlar om att fastställa normer.

—	Utveckla och tillhandahålla tekniskt stöd till projekt och program.

—	Främja regionalt samarbete.

—	Utbyta expertkunskaper.

—	Tillhandahålla utbildning.

2.2	Det samarbete som hänvisas till i punkt 2.1 ska utvecklas inom de områden där EU är behörig.

3. Genomförande

3.1	Parterna ska inrätta arbetsmetoder som anger ömsesidigt överenskomna mekanismer och förfaranden för att effektivt samarbeta inom de områden som anges i artikel 2.1. Dessa arbetsmetoder ska antas av den gemensamma kommittén.

4. Dialog

4.1	Parterna ska kalla till möten och telefonkonferenser regelbundet för att diskutera säkerhetsfrågor av ömsesidigt intresse och när så är lämpligt samordna åtgärder.

5. Öppenhet, utbyte av information och tillgång till databaser

5.1	Parterna ska med förbehåll för tillämpliga regler uppmuntra öppenhet inom området flygsäkerhet i deras förhållande till tredje part.

5.2

Parterna ska vara öppna i sitt samarbete och samverka när det gäller säkerhetsåtgärder via utbyte av relevanta och lämpliga säkerhetsuppgifter, säkerhetsinformation och säkerhetsdokumentation, genom att ge tillträde till relevanta databaser och genom att underlätta ömsesidigt deltagande i möten. För detta ändamål ska parterna fastställa arbetsmetoder som anger förfaranden för utbyte av information och tillgång till databaser och som garanterar sekretess för den information som erhålls från den andra parten i enlighet med artikel 6 i samarbetsmemorandumet.

6. Deltagande i säkerhetsåtgärder

6.1	I syfte att genomföra denna bilaga ska respektive part när så är lämpligt uppmana den andra parten att delta i säkerhetsrelaterade åtgärder och möten för att åstadkomma nära samarbete och samordning. Villkoren för detta deltagande ska fastställas i arbetsmetoder som parterna kommit överens om.

7. Samordning av Icao USOAP:s och EU:s standardiseringsinspektioner

7.1	Parterna överenskommer om att öka sitt samarbete inom USOAP och standardiseringsinspektioner för att se till att begränsade resurser används effektivt och undvika att åtgärder genomförs två gånger, samtidigt som Icao USOAP:s mångsidighet och integritet bevaras.

7.2

För att kontrollera att EU:s medlemsstater följer Icao:s säkerhetsrelaterade standarder och ansluter sig till Icao:s rekommenderade praxis och för att uppfylla målsättningarna i punkt 7.1 ska parterna fastställa en ram för att när så är lämpligt genomföra:

a)	granskningar av Icao:s säkerhetstillsyn från Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (EASA) rörande säkerhetsrelaterade SARP som förekommer i EU:s lagstiftning och vad gäller vissa funktioner och uppgifter som EASA utför för EU-medlemsstaternas räkning och

b)	Icao:s tillsyn av EU:s standardiseringsinspektioner som genomförs av EASA vid nationella behöriga myndigheter i EU:s medlemsstater rörande säkerhetsrelaterade SARP som förekommer i EU:s lagstiftning.

7.3

Parterna ska inrätta arbetsmetoder som anger de mekanismer och förfaranden som krävs för att effektivt genomföra den ram som hänvisas till i punkt 7.2. Dessa arbetsmetoder ska bland annat ta upp följande aspekter:

a)	Omfattningen av Icao USOAP:s åtgärder inbegripet granskningar och godkännanden som bygger på jämförande analyser av EU-lagstiftning och Icao:s säkerhetsrelaterade SARP.

b)	Ömsesidigt deltagande i båda parters respektive åtgärder för granskning, inspektion och godkännande.

c)	Information som ska lämnas av respektive part för Icao USOAP:s och EASA:s standardiseringsinspektioner.

d)	Vid behov säkerställa sekretess när det gäller uppgiftsskydd och hantering av känslig information.

e)	Besök på plats.

8. Dela säkerhetsinformation och analyser

8.1

Utan att det påverkar parternas tillämpliga regler ska dessa dela med sig till den andra parten av relevanta säkerhetsuppgifter som samlats in via USOAP och andra källor, exempelvis Icao:s kontinuerliga övervakningsåtgärder, EASA:s standardiseringsinspektioner och SAFA:s inspektioner liksom analyser som genomförs på grundval av dessa uppgifter.

8.2

Parterna ska bedriva ett nära samarbete inom alla åtgärder som vidtas för att säkra effektivare efterlevnad av SARP inom EU och i andra stater. Detta samarbete ska innefatta utbyte av information, underlättande av dialog mellan berörda parter, platsbesök eller inspektioner samt samordning av alla åtgärder för tekniskt stöd.

9. Regleringsfrågor

9.1	Båda parter ska se till att den andra parten hålls informerad om alla relevanta lagar, förordningar, standarder, krav och rekommenderade tillämpningar som kan påverka genomförandet av denna bilaga, liksom varje ändring av den.

9.2

Parterna ska på lämpligt sätt informera varandra om alla föreslagna ändringar av relevanta lagar, förordningar, standarder, krav och rekommenderade tillämpningar om dessa ändringar kan påverka denna bilaga. Mot bakgrund av alla sådana ändringar kan den gemensamma kommittén vid behov anta ändringar av denna bilaga i enlighet med artikel 7 i samarbetsmemorandumet.

9.3

I syfte att harmonisera övergripande säkerhetsförordningar och standarder ska parterna samråda med varandra om tekniska föreskrifter på flygsäkerhetsområdet under olika stadier av processen med att fastställa bestämmelser eller utveckla SARP och parterna ska uppmanas att delta i tillhörande tekniska organ, när så är lämpligt.

9.4	Icao ska förse EU med lämplig information om sina beslut och rekommendationer som påverkar säkerhetsrelaterade SARP genom att ge fullt tillträde till Icao:s skrivelser och elektroniska nyhetsbrev.

9.5	När så är lämpligt ska EU sträva efter att se till att relevant EU-lagstiftning är förenlig med Icao:s SARP när det gäller flygsäkerhet.

9.6

Utan hinder av skyldigheterna för EU:s medlemsstater som parter i Chicagokonventionen ska EU när så är lämpligt föra en dialog med Icao för att tillhandahålla teknisk information när frågor i anslutning till överensstämmelse med Icao:s standarder och efterlevnad av Icao:s rekommenderade praxis uppstår, till följd av tillämpningen av EU:s lagstiftning.

10. Projekt och program för tekniskt stöd

10.1	Parterna ska samordna stödet till stater för att eftersträva att resurser utnyttjas effektivt och för att förebygga att satsningar genomförs flera gånger. De ska också utbyta information och uppgifter om flygsäkerhetsrelaterade projekt och program för tekniskt stöd.

10.2	Parterna ska genomföra gemensamma åtgärder för att inleda och samordna internationella ansträngningar i syfte att identifiera donatorer som är villiga och har möjlighet att bidra till särskilt tekniskt stöd till stater med betydande säkerhetsbrister.

10.3

Bidragen från EU ska framför allt inriktas på program och projekt som syftar till att bistå stater och regionala organ för civil luftfart när det gäller att åtgärda betydande säkerhetsbrister, genomföra Icao:s SARP, utveckla regleringssamarbete och stärka statliga system för säkerhetstillsyn, inbegripet genom att fastställa regionala system för säkerhetstillsyn.

11. Regionalt samarbete

11.1	Parterna ska prioritera åtgärder som kan påskynda inrättandet av organisationer för regional säkerhetstillsyn när ett regionalt synsätt erbjuder möjligheter till förbättrad kostnadseffektivitet, tillsyn och/eller standardiseringsprocesser.

12. Expertstöd

12.1

Utan att det påverkar system för expertstöd som utvecklats utanför denna bilagas omfattning ska EU sträva efter att på begäran göra experter med bevisade tekniska kunskaper inom relevanta flygsäkerhetsområden tillgängliga för Icao, för att utföra uppgifter och delta i åtgärder som ingår i denna bilagas omfattning. Villkoren för detta expertstöd ska specificeras i en överenskommelse om arbetsmetoder mellan parterna.

13. Utbildning

13.1	När så är lämpligt ska båda parter underlätta för den andra partens personal att delta i alla utbildningsprogram inom flygsäkerhet som erbjuds.

13.2	Parterna ska utbyta information och material som rör utbildningsprogram på flygsäkerhetsområdet och ska när så är lämpligt samordna och samarbeta kring utvecklingen av utbildningsprogram.

13.3	Inom ramen för de åtgärder som ingår i artikel 10 i denna bilaga ska parterna samarbeta för att underlätta och samordna deltagande i utbildningsprogram för trainees från stater eller regioner för vilka tekniskt stöd tillhandahålls av respektive part.

14. Granskning

14.1	Parterna ska granska genomförandet av denna bilaga regelbundet och vid behov beakta all relevant utveckling av politik eller regler.

14.2	All granskning av denna bilaga ska genomföras av den gemensamma kommitté som inrättats i enlighet med artikel 7 i samarbetsmemorandumet.

15. Ikraftträdande, ändringar och avslutande

15.1	Denna bilaga ska träda i kraft den dag den antas av den gemensamma kommittén och ska gälla tills den avslutas.

15.2	Arbetsmetoder som överenskommits i enlighet med denna bilaga ska träda i kraft den dag de antas av den gemensamma kommittén.

15.3	Alla ändringar eller avslutande av arbetsmetoder som antagits till följd av denna bilaga ska överenskommas inom den gemensamma kommittén.

15.4

Denna bilaga kan när som helst avslutas av endera parten. Avslutandet verkställs sex månader efter att den ena parten har mottagit ett skriftligt meddelande om avslutande från den andra parten, om inte meddelandet om avslutande har slopats genom ömsesidig överenskommelse mellan parterna innan sexmånadersperioden löpt ut.

15.5	Utan hinder av varje annan bestämmelse i denna artikel ska denna bilaga och alla arbetsmetoder som antagits till följd av denna avslutas samtidigt om samarbetsmemorandumet avslutas.”

25.6.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 172/49

BESLUT AV GEMENSAMMA KOMMITTÉN EU–Icao

av den 18 mars 2013

om antagande av en bilaga om luftfartsskydd till samarbetsmemorandumet mellan Europeiska unionen och Internationella civila luftfartsorganisationen om en ram för utökat samarbete

(2013/311/EU)

GEMENSAMMA KOMMITTÉN EU–Icao HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av det samarbetsmemorandum mellan Europeiska unionen och Internationella civila luftfartsorganisationen om en ram för utökat samarbete som trädde i kraft den 28 mars 2012 (nedan kallat samarbetsmemorandumet mellan EU och Icao), särskilt artikel 7.3 c, och

av följande skäl:

Det är lämpligt att inför en bilaga om luftfartsskydd i samarbetsmemorandumet mellan EU och Icao.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till detta beslut antas härmed och ska utgöra en integrerad del av samarbetsmemorandumet mellan EU och Icao.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Montreal den 18 mars 2013.

På gemensamma kommittén EU–Icaos vägnar

Ordförande

På Europeiska unionens vägnar

Matthias RUETE

På Internationella civila luftfartsorganisationens vägnar

Raymond BENJAMIN

BILAGA

”BILAGA II

LUFTFARTSSKYDD

1. Mål

1.1	Parterna överenskommer om att samarbeta på luftfartsskyddsområdet inom ramen för samarbetsmemorandumet mellan Europeiska unionen och internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) som undertecknades i Montreal den 28 april 2011 och i Bryssel den 4 maj 2011.

1.2	I enlighet med sitt åtagande att uppnå en globalt adekvat och hållbar nivå av luftfartsskydd, i synnerhet genom Icao:s standarder och rekommendationer, kom parterna överens om ett nära samarbete vid genomförandet av sin respektive luftfartsskyddsverksamhet.

2. Omfattning

2.1

I syfte att uppfylla målsättningarna i punkt 1 överenskommer parterna om att samarbeta genom

a)	en regelbunden dialog om luftfartsskyddsfrågor av ömsesidigt intresse,

b)	regelbundet utbyte av relevant information om luftfartsskydd i enlighet med tillämpliga regler,

c)	deltagande i luftfartsskyddsverksamhet,

d)	i förekommande fall analys av staternas efterlevnad av Icao:s standarder, tillämpning av rekommendationer och faktiska genomförande av tillsynssystem för luftfartsskydd,

e)	övervakning av EU-medlemsstaternas efterlevnad av Icao:s standarder, tillämpning av rekommendationer och faktiska genomförande av tillsynssystem för luftfartsskydd,

f)	fortsatt samarbete när det gäller regleringsfrågor och frågor som handlar om att fastställa normer,

g)	utveckling och tillhandahållande av tekniskt stöd,

h)	främjande av regionalt samarbete,

i)	utbyte av expertkunskaper, och

j)	tillhandahållande av luftfartsskyddsrelaterad fortbildning.

3. Genomförande

3.1	Parterna ska inrätta arbetsmetoder som anger ömsesidigt överenskomna mekanismer och förfaranden för att effektivt samarbeta inom de områden som anges i artikel 2.1. Dessa arbetsmetoder ska antas av den gemensamma kommittén.

4. Dialog

4.1	Parterna ska regelbundet kalla till möten och/eller telefonkonferenser för att diskutera luftfartskyddsfrågor av ömsesidigt intresse och när så är lämpligt samordna åtgärder.

5. Utbyte av luftfartsskyddsinformation, forskning/undersökningar och analyser

5.1

Utan att det påverkar deras gällande regler ska parterna införa arbetsmetoder där det fastställs vilka uppgifter och analyser som kan delas mellan parterna utgående från de uppgifter som samlats in av deras respektive revisions- och inspektionsprogram, liksom även metoder för detta informationsutbyte som garanterar uppgifternas konfidentialitet i enlighet med artikel 6 i samarbetsmemorandumet.

5.2	Parterna ska samarbeta om luftfartsskyddsverksamhet genom utbyte av relevanta och lämpliga uppgifter, forskning, undersökningar, information och dokumentation, och genom att underlätta ömsesidigt deltagande i möten.

6. Deltagande i luftfartsskyddsverksamhet

6.1

I syfte att genomföra denna bilaga ska respektive part när så är lämpligt erbjuda den andra parten att i enlighet med gällande regler och förfaranden delta i luftfartsskyddsrelaterade åtgärder och möten för att åstadkomma nära samarbete och samordning. Villkoren för detta deltagande ska fastställas i arbetsmetoder som parterna kommit överens om.

7. Regleringsfrågor

7.1	Båda parter ska se till att den andra parten hålls informerad om alla relevanta lagar, förordningar, standarder, krav och rekommendationer som kan påverka genomförandet av denna bilaga, liksom varje ändring av den.

7.2	Parterna ska på lämpligt sätt informera varandra om alla föreslagna ändringar av relevanta lagar, förordningar, standarder, krav och rekommenderade tillämpningar om dessa ändringar kan påverka denna bilaga.

7.3

I syfte att harmonisera övergripande luftfartsskyddsförordningar och standarder ska parterna informera varandra om tekniska föreskrifter på luftfartsskyddsområdet under olika stadier av processen med att fastställa bestämmelser eller utveckla standarder och rekommendationer och parterna kan inbjudas att delta i tillhörande tekniska organ, när så är lämpligt.

7.4	Parterna ska förse varandra med aktuell information om beslut och rekommendationer som berör luftfartsskyddet.

7.5	Där så är lämpligt ska EU föra en dialog med Icao för att tillhandahålla teknisk information där det uppstår frågor kring efterlevnaden av Icao:s standarder och tillämpningen av Icao:s rekommendationer till följd av tillämpningen av EU-lagstiftningen.

8. Tekniskt stöd

8.1	Parterna ska samordna stödet till stater för att eftersträva att resurser utnyttjas effektivt och för att förebygga att satsningar genomförs flera gånger. De ska också utbyta information om luftfartsskyddsrelaterade projekt och program för tekniskt stöd.

8.2

Parterna ska ha ett nära samarbete när de bistår EU-medlemsstaterna och andra stater när så anses nödvändigt för att förbättra nivån på deras konkreta genomförande av kritiska delar av statliga system för säkerhetstillsyn och på deras efterlevnad av Icao:s standarder och rekommendationer. Detta samarbete ska innefatta, men inte begränsas till, utbyte av information, underlättande av dialog mellan berörda parter samt samordning av alla åtgärder för tekniskt stöd.

9. Regionalt samarbete

9.1	Parterna ska prioritera åtgärder som kan påskynda genomförandet av Icao:s standarder och rekommendationer när ett regionalt synsätt erbjuder möjligheter till förbättrad kostnadseffektivitet, tillsyn och/eller standardiseringsprocesser.

10. Expertstöd

10.1

Utan att det påverkar system för expertstöd som utvecklats utanför denna bilagas tillämpningsområde ska parterna sträva efter att på begäran göra experter med tekniska kunskaper inom relevanta luftfartsskyddsområden tillgängliga för övriga parter, för att utföra uppgifter och delta i åtgärder som ingår i denna bilagas tillämpningsområde. Villkoren för detta expertstöd ska specificeras i en överenskommelse om arbetsmetoder mellan parterna.

11. Utbildning

11.1	När så är lämpligt ska båda parter underlätta för den andra partens personal att delta i alla utbildningsprogram inom luftfartsskydd som erbjuds.

11.2	Parterna ska utbyta information om material som rör utbildningsprogram på luftfartsskyddsområdet och ska när så är lämpligt samordna och samarbeta kring utvecklingen av utbildningsprogram.

11.3	Inom ramen för de åtgärder som ingår i artikel 9 i denna bilaga ska parterna samarbeta för att underlätta och samordna deltagande i utbildningsprogram för praktikanter från stater eller regioner för vilka tekniskt stöd tillhandahålls av respektive part.

12. Översyn

12.1	Parterna ska granska genomförandet av denna bilaga regelbundet och vid behov beakta all relevant utveckling av politik eller regler.

12.2	All granskning av denna bilaga ska genomföras av den gemensamma kommitté som inrättats i enlighet med artikel 7 i samarbetsmemorandumet.

13. Ikraftträdande, ändringar och avslutande

13.1	Denna bilaga ska träda i kraft den dag den antas av den gemensamma kommittén och ska gälla tills den avslutas.

13.2	Arbetsmetoder som överenskommits i enlighet med denna bilaga ska träda i kraft den dag de antas av den gemensamma kommittén.

13.3	Alla ändringar eller avslutande av arbetsmetoder som antagits till följd av denna bilaga ska godkännas av den gemensamma kommittén.

13.4

Denna bilaga kan när som helst avslutas av endera parten. Avslutandet får verkan sex månader efter att den ena parten har mottagit ett skriftligt meddelande om avslutande från den andra parten, om inte meddelandet om avslutande har dragits tillbaka genom ömsesidig överenskommelse mellan parterna innan sexmånadersperioden löpt ut.

13.5	Om samarbetsmemorandumet avslutas ska denna bilaga och alla arbetsmetoder som antagits till följd av denna, trots vad som sägs i andra bestämmelser i denna artikel, avslutas samtidigt med detta.”

		ISSN 1977-0820 doi:10.3000/19770820.L_2013.172.swe
Europeiska unionens officiella tidning		L 172

Svensk utgåva	Lagstiftning	56 årgången 25 juni 2013

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets förordning (EU) nr 596/2013 av den 24 juni 2013 om ändring av förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med nätverket al-Qaida associerade personer och enheter	1
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 597/2013 av den 19 juni 2013 om godkännande av en mindre ändring av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Rogal świętomarciński [SGB])	4
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 598/2013 av den 24 juni 2013 om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 564/2012 om fastställande av budgettak för 2012 för vissa system för direktstöd som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 73/2009	9
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 599/2013 av den 24 juni 2013 om ändring av förordning (EU) nr 578/2010 vad gäller bidragsbelopp för export som inte omfattas av licenser av vissa jordbruksprodukter i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt medlemsstaternas anmälan av vissa uppgifter	11
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 600/2013 av den 24 juni 2013 om ändring av förordning (EG) nr 555/2008 vad gäller utförandet av isotopanalyser av vinprodukter i Kroatien under en övergångsperiod	13
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 601/2013 av den 24 juni 2013 om godkännande av kobolt(II)acetattetrahydrat, kobolt(II)karbonat, kobolt(II)karbonathydroxid(2:3)monohydrat, kobolt(II)sulfatheptahydrat och dragerat granulat av kobolt(II)karbonathydroxid(2:3)monohydrat som fodertillsatser ( 1 )	14
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 602/2013 av den 24 juni 2013 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	23
		BESLUT
	*	Rådets beslut 2013/306/Gusp av den 24 juni 2013 om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för Centralasien	25
	*	Rådets beslut 2013/307/Gusp av den 24 juni 2013 om ändring och förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant i södra Medelhavsområdet	28
	*	Rådets beslut 2013/308/Gusp av den 24 juni 2013 om ändring av beslut 2012/642/Gusp om restriktiva åtgärder mot Vitryssland	31
		2013/309/EU
	*	Kommissionens genomförandebeslut av den 19 juni 2013 om ändring av bilagorna II, III och IV till beslut 2006/168/EG vad gäller vissa krav på veterinärintyg för import till unionen av embryon från nötkreatur [delgivet med nr C(2013) 3704] ( 1 )	32
		AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL
		2013/310/EU
	*	Beslut av Gemensamma kommittén EU–Icao av den 21 september 2011 om antagande av en bilaga om flygsäkerhet till samarbetsmemorandumet mellan Europeiska unionen och Internationella civila luftfartsorganisationen om en ram för ett utökat samarbete	45
		2013/311/EU
	*	Beslut av Gemensamma kommittén EU–Icao av den 18 mars 2013 om antagande av en bilaga om luftfartsskydd till samarbetsmemorandumet mellan Europeiska unionen och Internationella civila luftfartsorganisationen om en ram för utökat samarbete	49


	*	Meddelande till läsarna – Rådets förordning (EU) nr 216/2013 av den 7 mars 2013 om elektroniskt offentliggörande av Europeiska unionens officiella tidning (se omslagets tredje sida)	s3