20.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/1

(1)

I enlighet med rådets beslut 2012/353/EU (1) undertecknades avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Moldavien om förenklat utfärdande av viseringar (nedan kallat avtalet) den 27 juni 2012, med förbehåll för att det ingås.

(2)

Avtalet bör godkännas.

(3)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (2). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Förenade kungariket.

(4)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (3). Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

(5)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll (nr 22) om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

20.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/10

(1)

I enlighet med rådets beslut 2012/428/EU (1) undertecknades avtalet mellan Europeiska unionen och Ukraina om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Ukraina om förenklat utfärdande av viseringar (nedan kallat avtalet) den 23 juli 2012 med förbehåll för att det ingås.

(2)

Avtalet bör godkännas.

(3)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (2). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Förenade kungariket.

(4)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (3). Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

(5)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll (nr 22) om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

20.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/18

(1)

Vad gäller förfarandet och villkoren för godkännande ska direktiv 91/414/EEG (2) i enlighet med artikel 80.1 a i förordning (EG) nr 1107/2009 tillämpas på de verksamma ämnen för vilka ett beslut har antagits i enlighet med artikel 6.3 i det direktivet före den 14 juni 2011. För geraniol uppfylls villkoren i artikel 80.1 a i förordning (EG) nr 1107/2009 genom kommissionens beslut 2011/266/EU (3).

(2)

I enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG tog Förenade kungariket den 7 mars 2008 emot en ansökan från Eden Research plc om upptagande av det verksamma ämnet geraniol i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. Genom beslut 2011/266/EU bekräftades att dokumentationen var fullständig, dvs. att den i princip kunde anses uppfylla uppgiftskraven i bilagorna II och III till direktiv 91/414/EEG.

(3)

Effekterna av detta verksamma ämne på människors och djurs hälsa och på miljön har bedömts i enlighet med bestämmelserna i artikel 6.2 och 6.4 i direktiv 91/414/EEG för de användningsområden som sökanden har föreslagit. Den rapporterande medlemsstaten överlämnade ett utkast till bedömningsrapport den 30 juni 2011.

(4)

Utkastet till bedömningsrapport granskades av medlemsstaterna och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten). Myndigheten lade fram sin slutsats om granskningen av riskbedömningen av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet geraniol (4) för kommissionen den 15 oktober 2012. Medlemsstaterna och kommissionen granskade utkastet till bedömningsrapport och myndighetens slutsats i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och utkastet till bedömningsrapport färdigställdes den 17 maj 2013 i form av kommissionens granskningsrapport om geraniol.

(5)

De olika undersökningar som gjorts har visat att växtskyddsmedel som innehåller geraniol i allmänhet kan antas uppfylla kraven i artikel 5.1 a och b samt 5.3 i direktiv 91/414/EEG, särskilt när det gäller de användningsområden som undersökts och som beskrivs i kommissionens granskningsrapport. Geraniol bör därför godkännas.

(6)

I enlighet med artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1107/2009 jämförd med artikel 6 i samma förordning och i ljuset av aktuella vetenskapliga och tekniska rön är det dock nödvändigt att införa vissa villkor och restriktioner. Främst bör ytterligare bekräftande uppgifter krävas in.

(7)

Innan ett godkännande beviljas bör medlemsstaterna och berörda parter medges en rimlig tidsfrist för att anpassa sig till de nya krav som följer av godkännandet.

(8)

Utan att det påverkar tillämpningen av de skyldigheter som anges i förordning (EG) nr 1107/2009 som en följd av godkännandet och med hänsyn till den specifika situation som uppstår genom övergången från direktiv 91/414/EEG till förordning (EG) nr 1107/2009 bör dock följande gälla. Medlemsstaterna bör medges en sexmånadersperiod efter godkännandet för att se över godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller geraniol. Medlemsstaterna bör i förekommande fall ändra, ersätta eller återkalla godkännanden. Genom undantag från tidsfristen bör i enlighet med direktiv 91/414/EEG en längre period medges för inlämnande och bedömning av uppdateringen av den fullständiga dokumentationen enligt bilaga III för varje växtskyddsmedel och för varje avsett användningsområde i överensstämmelse med de enhetliga principerna.

(9)

Erfarenheter från upptaganden i bilaga I till direktiv 91/414/EEG av verksamma ämnen som bedömts enligt kommissionens förordning (EEG) nr 3600/92 av den 11 december 1992 om närmare bestämmelser för genomförandet av den första etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsprodukter på marknaden (5) har visat att det kan uppstå svårigheter vid tolkningen av de skyldigheter som innehavarna av befintliga godkännanden har i fråga om tillgången till uppgifter. För att ytterligare svårigheter ska undvikas förefaller det därför nödvändigt att klargöra medlemsstaternas skyldigheter, särskilt skyldigheten att kontrollera att innehavarna av ett godkännande kan visa att de har tillgång till dokumentation som uppfyller kraven i bilaga II till det direktivet. Detta klargörande innebär dock inte att medlemsstaterna eller innehavarna av godkännanden åläggs några nya skyldigheter jämfört med de som åläggs i de direktiv om ändring av bilaga I till det direktivet som hittills har antagits eller i förordningarna om godkännande av verksamma ämnen.

(10)

I enlighet med artikel 13.4 i förordning (EG) nr 1107/2009 bör bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller förteckningen över godkända verksamma ämnen (6) ändras i enlighet med detta.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

om det gäller ett växtskyddsmedel som innehåller geraniol som enda verksamma ämne, vid behov ändra eller återkalla godkännandet senast den 31 maj 2015, eller

b)

om det gäller ett växtskyddsmedel som innehåller geraniol som ett av flera verksamma ämnen, vid behov ändra eller återkalla godkännandet senast den 31 maj 2015 eller vid ett datum som fastställs för en sådan ändring eller ett sådant återkallande i respektive rättsakt eller rättsakter om upptagande av ämnet eller ämnena i fråga i bilaga I till direktiv 91/414/EEG eller om godkännande av ämnet eller ämnena, beroende på vilket datum som är det senaste.

20.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/23

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

20.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/25

(1)

Genom förordning (EG) nr 533/2007 öppnades tullkvoter för import av fjäderfäkött.

(2)

De ansökningar om importlicenser som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2013 för delperioden 1 juli–30 september 2013 avser, för vissa kvoter, kvantiteter som är större än de kvantiteter som finns tillgängliga. Det bör därför beslutas om i vilken utsträckning importlicenser kan utfärdas genom att en tilldelningskoefficient fastställs som ska tillämpas på de begärda kvantiteterna.

20.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/27

20.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/29

(1)

De kvantiteter som omfattas av licensansökningar för socker producerat utöver kvoten, som lämnats in under perioden 4 juni–11 juni 2013 och som anmälts till kommissionen under perioden 11 juni–14 juni 2013 överskrider den gräns som fastställs i artikel 1 i genomförandeförordning (EU) nr 505/2013.

(2)

Därför är det i enlighet med artikel 5 i genomförandeförordning (EU) nr 505/2013 nödvändigt att fastställa en tilldelningskoefficient som medlemsstaterna ska tillämpa på de kvantiteter som ingår i var och en av de anmälda licensansökningarna.

(3)

För att säkerställa en effektiv förvaltning av åtgärden bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

20.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/30

(1)

Den 9 december 2008 (2) godkände kommissionen den österrikiska bankstödordningen, som därefter förlängdes fyra gånger (3) och slutligen upphörde att gälla den 30 juni 2011.

(2)

I april 2009 fick Österreichische Volksbanken-AG (nedan kallad ÖVAG) ett kapitaltillskott på 1 miljard euro genom den österrikiska bankstödordningen. Den 9 februari, den 18 mars och den 14 september 2009 utfärdade ÖVAG tre statligt garanterade emissioner på 1 miljard euro vardera genom ordningen. Österrike beviljade dessa stödåtgärder under antagande att ÖVAG är ett sunt finansinstitut och lämnade den 29 september 2009 in en lönsamhetsplan.

(3)

Under den stödrättsliga granskningen kom dock kommissionen fram till att banken, utifrån kriterierna i bilagan till kommissionens meddelande om rekapitalisering av finansinstitut under den rådande finanskrisen: begränsning av stödet till minsta möjliga och garantier mot otillbörlig snedvridning av konkurrensen (4) (nedan kallat rekapitaliseringsmeddelandet), vid tidpunkten för kapitaltillskottet inte kunde betraktas som sund i enlighet med rekapitaliseringsmeddelandet. Därför krävdes en omstruktureringsplan. Österrike fortsatte att företräda åsikten att ÖVAG var en sund bank, men lämnade den 2 november 2010 in en omstruktureringsplan för ÖVAG (den ursprungliga omstruktureringsplanen). Denna plan kompletterades sedan genom begäran om en rad ytterligare upplysningar.

(4)

Med skrivelsen av den 9 december 2011 (5) underrättade kommissionen Österrike om sitt beslut att inleda ett förfarande i enlighet med artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), med anledning av det kapitaltillskott på 1 miljard euro och den garanti på 3 miljarder euro som Österrike beviljat ÖVAG, och bad Österrike att lämna in en ändrad omstruktureringsplan.

(5)

Kommissionens beslut att inleda ett förfarande (nedan kallat inledningsbeslutet) offentliggjordes den 17 februari 2012 i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen gav berörda parter tillfälle att yttra sig.

(6)

Kommissionen mottog inga synpunkter från berörda parter.

(7)

Den 28 mars 2012 anmälde Österrike en omstruktureringsplan. Före denna anmälan översände Österrike information i flera skrivelser, särskilt av den 16 december 2011 och av den 1, den 13 och den 16 mars 2012.

(8)

Under tiden från april 2012 till augusti 2012 diskuterade Österrike och kommissionen den nya omstruktureringsplanen och stödåtgärderna på ett stort antal möten, telefonkonferenser och genom annat informationsutbyte. Den nya omstruktureringsplanens slutliga lydelse lämnades in den 4 september 2012 (nedan kallad den nya omstruktureringsplanen).

(9)

Den 4 september 2012 lade Österrike fram en lista med åtaganden som bifogas i bilagan till detta beslut.

(10)

ÖVAG är det centrala institutet för Österrikes Volksbanken (lokala kreditkooperativ) och förser dem på centraliserad nivå med internadministrativa tjänster, likviditetsförvaltning och finansiella produkter. Volksbanken är universalbanker med affärsverksamhet på lokal och regional nivå. Tillsammans med det centrala institutet ÖVAG utgör de Volksbanken-gruppen. 60,2 % av ÖVAG ägs av Volksbanken genom ett gemensamt holdingbolag. Övriga aktieägare är DZ-Bank (23,8 %), ERGO-gruppen (9,5 %) och Raiffeisen Zentralbank Österreich AG (nedan kallad RZB, det centrala institutet i Raiffeisen-gruppen som är Österrikes näst största kooperativgrupp) (5,8 %). Resterande 0,6 % utgörs av free float (6). I slutet av 2008 var ÖVAG Österrikes fjärde största bank med en balansomslutning på 52,9 miljarder euro (7) och kreditbetygen Aa3 från Moody’s och A från Fitch (8).

(11)

ÖVAG:s viktigaste geografiskt relevanta marknad är Österrike. Dessutom har banken varit verksam i ett antal central- och östeuropeiska länder, där den dock, med undantag för Rumänien, endast hade en liten marknadsandel. ÖVAG har även begränsad aktivitet i Tyskland, närmare bestämt för företagskunder och inom fastighetsfinansiering.

(12)

Fram till nyligen var ÖVAG verksamt inom fem olika affärsområden: företagskunder, retail banking, fastighet, finansiella marknader och övrig verksamhet. 2008 lade ÖVAG ner sin verksamhet inom finansiering av offentliga organ och finansiering av infrastruktur samt överlät sin andel i Kommunalkredit Austria AG (nedan kallad KA) till Österrike för 1 euro (nominellt värde). Mer detaljerad information om ÖVAG:s tidigare affärsmodell finns i inledningsbeslutet (9).

(13)

ÖVAG:s problem berodde på flera olika anledningar. Som redan framlades i inledningsbeslutet (10) bidrog följande faktorer till ÖVAG:s svårigheter: bankens engagemang i central- och östeuropeiska länder genom sina retaildotterbolag i VB International AG (nedan kallat VBI), dess verksamhet inom kommunal finansiering och infrastrukturfinansiering, dess fastighetsverksamhet, det faktum att investeringsportföljen bland annat innehåller instrument som utfärdats av Lehman Brothers och isländska banker samt dess beroende av refinansiering på interbankmarknaden. Dessa faktorer ledde till att ÖVAG under åren 2008 och 2009 drabbades av avsevärda förluster och att Österrike 2009 beviljade ÖVAG stödåtgärder.

(14)

ÖVAG inledde redan 2009 en omstruktureringsprocess, bland annat med målsättningen att outsourca den verksamhet som utgjorde huvudorsakerna till kreditinstitutets problem. Vissa av riskerna från den gamla portföljen vållade dock återigen bekymmer för banken under 2011. Det gällde i synnerhet följande:

(15)

Inverkan av förlusterna i skäl 14 ledde till den andra räddningsåtgärden som Österrike riktade till ÖVAG och som avtalades med de ursprungliga aktieägarna den 27 februari 2012. ÖVAG reviderade även sin ursprungliga omstruktureringsplan och beslutade sig för en djupgående omstrukturering.

(16)

År 2009 stärktes ÖVAG:s likviditets- och kapitalposition genom ett kapitaltillskott på 1 miljard euro och statliga garantier för ÖVAG:s obligationer på 3 miljarder euro inom ramen för den österrikiska bankstödordningen. Till följd av kapitaltillskottet steg i slutet av 2009 ÖVAG:s primärkapitalkvot till 9,2 % och kapitaltäckningskvoten till 12,5 %.

(17)

I april 2009 tecknade Österrike vinstandelsbevis i ÖVAG för 1 miljard euro (nedan kallat kapitaltillskottet 2009). Med dessa instrument får staten inga rösträtter men en preferenskupong och en konverteringsrätt. Instrumentet är utan tidsbegränsning och bokförs som kärnprimärkapital.

(18)

Vinstandelsbevisen har, i enlighet med den österrikiska bankstödordningen, en preferenskupong på 9,3 % årligen. Under det sjätte och sjunde hela verksamhetsåret efter tecknandet av vinstandelarna ökar kupongen med 50 baspunkter per år, det åttonde året med 75 baspunkter och från och med det nionde verksamhetsåret med 100 baspunkter per år. Totalt är denna utdelning dock begränsad till ett maximalt värde motsvarande 12 månaders EURIBOR plus 1 000 baspunkter årligen. Kupongen betalas endast ut om banken har en vinst och beslutar att dela ut den. Kuponger som inte betalas ut under ett år överförs inte till nästa år. Vinstandelsbevisen omfattas av eventuella förluster i proportion till det totala kapital som omfattas av förlusten.

(19)

Banken har rätt att när som helst återbetala vinstandelsbevisen helt eller i trancher. Under de första tio verksamhetsåren efter att andelskapitalet tecknas är återbetalningsbeloppet 100 % av det nominella värdet av vinstandelsbevisen, därefter 150 % av det nominella värdet (12).

(20)

Staten har rätt att byta vinstandelsbevisen mot ÖVAG-stamaktier. Fram till den 1 januari 2019 krävs bankens medgivande för detta, men konverteringsrätten kan utnyttjas även utan bankens medgivande i följande fall:

(21)

ÖVAG erhöll statliga garantier genom den österrikiska bankstödordningen och utfärdade under 2009 statligt garanterade emissioner på 3 miljarder euro.

Tabell 1

Statligt garanterade emissioner från ÖVAG under 2009

(22)

ÖVAG:s omfattande förluster 2011 medför ytterligare stödåtgärder, nämligen ett kapitaltillskott från staten på 250 miljoner euro i form av stamaktier (nedan kallat kapitaltillskottet 2012) och en tillgångsgaranti som innebär en ökning av kapitalet med 100 miljoner euro (nedan kallad tillgångsgarantin).

(23)

Kapitalökningen ska genomföras i två steg. Först sänks bankens kapital med 70 % för att utjämna de upplupna förlusterna. Även de vinstandelsbevis som Österrike tillförde 2009 sänks i proportion till denna nedsättning av kapitalet. I det andra steget får ÖVAG nytt kapital på totalt 484 miljoner euro. Av dessa ska 250 miljoner euro tecknas av Österrike och resten av Volksbanken. Österrike och Volksbanken ska teckna aktierna till ett pris på 2,181 euro per aktie. Staten kommer följaktligen att ha en andel på 43,4 % i banken och bli den näst största aktieägaren efter Volksbanken (50,2 %). De andelar som övriga aktieägarna, som inte deltar i kapitaltillskottet, har späds ut: DZ-Bank: 3,8 %, ERGO: 1,5 %, RZB: 0,9 %, free float: 0,1 %.

(24)

Förutom kapitaltillskottet på 250 miljoner euro kommer Österrike att bevilja en tillgångsgaranti på 100 miljoner euro som ska öka ÖVAG:s kapital med samma belopp, mot en ersättning på 10 % årligen (dvs. som ett kapitaltillskott). Med tillgångsgarantin ska bankens behov av avsättning resp. nedskrivning minskas och dess kapitalbas skyddas. Åtgärden skiljer sig från standardlättnadsåtgärder för värdeminskade tillgångar eftersom garantin utformas på ett sådant sätt att den gynnar de avsättningar för förluster från beviljad kredit som banken redan har gjort för väntade förluster på täckta tillgångar. Garantin kommer därför att beviljas för (bokföringsmässiga) förluster som redan har uppkommit.

(25)

ÖVAG kan ta garantin i anspråk och be staten (som ställer garantin) om hjälp ifall ÖVAG bevisar att den aktuella skulden är omöjlig att uppbära eller att gäldenären är föremål för ett insolvensförfarande; detta gäller dock enbart i den omfattning som ett sådant ianspråktagande är nödvändigt för att förhindra att kvoten kärnprimärkapital (Common Equity Tier 1-kvoten (13), nedan kallad CET1-kvoten) för ÖVAG-gruppen (14) sjunker under 11 % fram till den 31 december 2015. Detta CET1-gränsvärde sänks till 10 % om ÖVAG vid denna tidpunkt har avyttrat alla sina andelar i Volksbank Romania S.A (nedan kallad VBRO) eller i VB Leasing International Holding GmbH (nedan kallad VBLI).

(26)

Garantin kan inte tas i anspråk före den 31 december 2015. Ingående betalningar som gäller de täckta tillgångarna avräknas mot eventuella fordringar som banken har gentemot staten, förutsatt att de överskrider det ej värdeminskade och ej garanterade värdet på tillgångarna.

(27)

De betalningsskyldigheter som ianspråktagandet av garantin medför för staten skjuts upp till den 31 juli 2016, utan att någon ränta beräknas för betalningsanståndet. Begärda belopp ska återbetalas till staten så fort bankens finansiella situation tillåter detta.

(28)

Garantin betalas genom en avgift på 10 % årligen (15) på det totala belopp som beviljas mellan den 30 september 2012 och den 1 januari 2016. De begärda beloppen ersätts genom en avgift på 10 % årligen, som betalas från den tidpunkt då beloppen begärs till den tidpunkt då det begärda beloppet helt har betalats tillbaka till staten. Den senare ersättningen är kopplad till huruvida banken går med vinst och uppnår en CET1-kvot på 10 %; den är inte kumulativ.

(29)

Statens ansvar inom ramen för denna garanti upphör att gälla den 1 januari 2016; detta gäller med undantag för eventuella anspråk som görs gällande före detta datum.

(30)

Till följd av den nya omstruktureringsplanen eftersträvar ÖVAG en hög grad av integration med Volksbanken. En sammanslutningsmodell införs mellan ÖVAG och alla Volksbanken. ÖVAG begränsas till att fungera som ett centralt institut för de österrikiska Volksbanken. Banken ska koncentrera sig på att tillhandahålla följande typer av tjänster för Volksbanken: likviditetspoolning, hjälp med att tillhandahålla omfattande lån samt treasury-produkter för Volksbanken och deras kunder. På så sätt reduceras ÖVAG:s balansomslutning och komplexiteten i dess affärsmodell avsevärt. De affärsområden som har orsakat bankens problem eller inte ligger inom verksamhetsområdet för ett centralt institut för Volksbanken avvecklas eller avyttras. Banken samlar dessa affärsområden i ett internt avvecklingssegment (non-core-segment).

(31)

Balansomslutningen kommer att minskas från 91 miljarder euro i slutet av september 2008 (16) till 19 miljarder euro 2017, varav [12–15] (17) miljarder euro kommer att tillhöra den nya kärnverksamheten (resterande del utgörs av non-core-verksamhet som är under avveckling). De riskjusterade tillgångarna (nedan kallade RJT) kommer i grundscenariot att minska från 35,2 miljarder euro 2008 till [9–12] miljarder euro 2017.

(32)

Sammanslutningsmodellen föreskriver ett gemensamt ansvar och en reglerad överföring av likviditet mellan medlemmarna (likviditetssammanslutning) i kombination med ett gemensamt finansiellt skydd gentemot medlemmarnas fordringsägare (ansvarssammanslutning). Med sammanslutningsmodellen bevaras de anslutna bankernas rättsliga oberoende, och medlemmarna kan utnyttja ”nätverkets” gemensamma organisationsinfrastruktur.

(33)

I detta sammanhang har ÖVAG som centralt institut till uppgift att baserat på sammanställda redovisningar säkerställa och kontrollera solvensen och likviditeten hos de Volksbanken som ingår i sammanslutningen. ÖVAG ansvarar även för att företräda hela gruppens intressen, sköta PR-verksamheten på gruppnivå och ge stöd vid vissa internadministrativa uppgifter, t.ex. värdepapperstransaktioner, logistik, ta fram gruppstandarder för regelefterlevnad och bekämpa pengatvätt. Banken kommer även att överta andra funktioner (sammanslutningsfunktioner) som krävs enligt lag eller som kan skötas på ett effektivare sätt centralt. Dit räknas framför allt ansvaret för att uppfylla de gemensamma rättsreglerna (t.ex. solvens, likviditet, intern process för bedömning av kapitalbehov för sammanslutningen, intern revision). Dit räknas även stöd för distribution och marknadsföring av (individualiserade) produkter.

(34)

Enligt den österrikiska banklagen (Bankwesengesetz) (18) har ÖVAG i egenskap av centralt institut i sammanslutningsmodellen ansvaret för alla sammanslutningens skyldigheter, medan de enskilda Volksbankens ansvar för sammanslutningen begränsas till den del av deras kapitalbas som överskrider det lagstadgade minimum som krävs för att täcka de egna RJT. ”Överskottskapitalet” hos alla Volksbanken i sammanslutningen ligger fram till den 31 december 2011 på [450–500] miljoner euro, förutsatt att beräkningen baseras på en CET1-kvot på 8 % CET1, och på [600–650] miljoner euro om den baseras på 7 % CET1.

(35)

Ett annat viktigt kännetecken för denna sammanslutningsmodell är samarbetet kring likviditeten. Enligt österrikisk lag innebär detta samarbete bland annat att Volksbanken är skyldiga att ha 14 % av sin inlåning hos ÖVAG som kassakrav. Vidare kan ÖVAG samla säkerheterna från Volksbanken (krediter med fastigheter som säkerhet) för att sedan använda dem för refinansiering med obligationer. För närvarande har Volksbanken tillgångar på [2–5] miljarder euro som under vissa omständigheter kan användas som sådan säkerhet. En annan viktig faktor för att kunna säkerställa en stabil likviditetsposition för ÖVAG var att internetbanksplattformen Livebank flyttades från en av de lokala Volksbanken till ÖVAG 2011. För det första innebär det att ÖVAG får direkt tillgång till privatkunders insättning och att beroendet av refinansiering på interbankmarknaden, som var en av orsakerna till ÖVAG:s problem, minskar. För det andra möjliggör detta för Volksbanken-sektorn att presentera centraliserade internetbanklösningar som överensstämmer väl med sammanslutningsmodellen.

(36)

Kärnsegmentet består av tre delsegment: kredit- och konsortieverksamhet, finansiella marknader och övrig verksamhet. ÖVAG uppskattar att kärnsegmentets totala tillgångar uppgår till totalt [12–15] miljarder euro 2017 (16,8 miljarder euro i slutet av 2012) och RJT till [4–6] miljarder euro i slutet av 2017.

(37)

Segmentet kredit- och konsortieverksamhet omfattar de tre enheterna Kredit Verbundbank, VB Factoring och Mobilienleasing Österreich (nedan kallat VBLF). ÖVAG betraktar denna verksamhet som en del av sin kärnverksamhet tillsammans med Volksbanken. Affärsverksamheterna är koncentrerade på Österrike.

(38)

Enheten Kredit Verbundbank omfattar kredit- och konsortieverksamheten med de banker som hör till sammanslutningen (19). Även de tjänster som tillhandahålls av de båda dotterbolagen VB Factoring och VBLF betraktas som centrala sammanslutningsfunktioner. VBLF tillhör de stora leasingleverantörerna inom personbilar, lastbilar och kontorsautomation i Österrike. Tack vare sin koppling till Volksbanken ingår VBLF även fortsättningsvis i ÖVAG:s affärsstrategi. VB Factoring, ett 100-procentigt dotterbolag till ÖVAG, täcker den största delen av factoringverksamheten åt Volksbanken.

(39)

Segmentet ”finansiella marknader” omfattar i första hand Profit-Center Group Treasury, Volksbank Investments, Immo KAG och affärsområdet internetbank (Live Bank). Segmentet ”finansiella marknader” ansvarar för den kort- och långsiktiga likviditetspositionen, handeln med värdepapper och utländsk valuta samt för att styra likviditets- och marknadsprisrisker. Dessutom fungerar segmentet som produktleverantör för Volksbanken-sektorn samt för institutionella kunder både i Österrike och utomlands.

(40)

Segmentet ”övrig verksamhet” består av delarna ”kapitalmarknader” och ”aktiv styrning av balansräkningen”. Till detta segment räknas även den verksamhet som VB Services für Banken Ges.m.b.H. (outsourcat servicebolag) och olika holdingbolag bedriver.

(41)

Non-core-segmentet omfattar samtliga ägarintressen och tidigare verksamhetsområden som inte längre kommer att ingå i ÖVAG:s kärnverksamhet. Segmentets totala tillgångar uppskattas till 11,7 miljarder euro 2012 (RJT: 11,0 miljarder euro) och [3–5] miljarder euro (RJT: [3–5] miljarder euro) 2017. ÖVAG vill minska detta segments RJT till mindre än 1 miljard euro fram till 2026. De portföljer som tillhör detta segment är under avveckling eller ska avyttras.

(42)

Den del av non-core-segmentet som ska avvecklas innehåller framför allt portföljen med företagsfinansiering som omfattar stora delar av det nuvarande affärsområdet corporate lending i Central- och Östeuropa, hela affärsområdet finance i Österrike och Central- och Östeuropa, affärsområdet internationell projektfinansiering samt företagskundverksamheten, förutsatt att denna inte avser konsortieverksamheten med Volksbanken. Filialen i Frankfurt kommer inte längre att ingå i ÖVAG:s kärnportfölj. Vidare avvecklas hela fastighetsportföljen och kommer inte längre att ingå i bankens affärsmodell. Fastighetsportföljen från Europolis, ett kapitalförvaltningsbolag inom fastighet, avyttrades redan 2010.

(43)

Ytterligare en del av segmentet utgörs av VBLI, ett leasingdotterbolag som ägs till 50 % av ÖVAG (20). VBLI-gruppen tillhandahåller leasingtjänster i åtta länder i Central-, Öst- och Sydeuropa. Den har även ett minoritetsinnehav på ca 8 % i ett leasingföretag i Ungern vars största ägare är VR-Leasing. VBLI:s verksamhet utgjorde ett komplement till VBI:s internationella kreditverksamhet. Med tanke på att bankens internationella bankverksamhet ska upphöra planerar banken att avyttra sin andel i VBLI senast den 31 december [2013–2017]. För att underlätta avyttringen har ÖVAG i sin redovisning enligt IFRS redan skrivit av sin andel med [30–60] % till [50-70] miljoner euro. Om en avyttring före utgången av [2013–2017] inte framstår som realistisk avslutas hela den nya affärsverksamheten senast den 31 december [2013–2017] och VBLI avvecklas i enlighet med relevant lagstiftning (21).

(44)

Ytterligare en del av non-core-segmentet utgörs av VBRO som undantogs när VBI avyttrades 2010. VBRO är den sjunde största banken i Rumänien, sett till balansomslutningen. På den rumänska marknaden hade banken en tydlig inriktning på krediter med fastigheter som säkerhet, huvudsakligen i utländsk valuta, för privatkunder och mindre företagskunder. VBRO omstruktureras för närvarande av ÖVAG. 2011 omstrukturerades filialstrukturen, vilket ledde till en klar minskning av antalet filialer. Antalet medarbetare i filialnätverket reducerades med 25 %. Med hänsyn till de aktuella ramvillkoren har anskaffningen av inlåning och betalningstjänster högst prioritet, medan den nya kreditaffärsverksamheten avvecklas kraftigt. Den nya affärsstrategin består av att vidareutveckla VBRO till en universalbank med en välbalanserad produktmix och en sänkning av den jämförelsevis höga procentandelen krediter med fastigheter som säkerhet i utländsk valuta. VBRO:s beroende av finansiering från aktieägarna ska minskas och förhållandet mellan kredit och inlåning förbättras. Planen omfattar även en särskild strategi för att omförhandla de nödlidande krediterna. Trots att VBRO räknar med positiva resultat under hela omstruktureringsperioden, utgår man i omstruktureringsplanen på ett återhållsamt sätt från neutrala resultat. ÖVAG vill avyttra VBRO före utgången av [2013–2017]. För att underlätta avyttringen har ÖVAG i sin redovisning enligt IFRS redan skrivit ner sin andel till [0–50] euro. Om en avyttring av VBRO före utgången av [2013–2017] inte framstår som realistisk avslutas hela den nya affärsverksamheten senast den 31 december [2013–2017] och VBRO avvecklas i enlighet med relevant lagstiftning (22). Alternativt kan delar av VBRO avyttras senast den 31 december [2013–2017] och endast de återstående portföljerna avvecklas i överensstämmelse med relevant lagstiftning (23).

(45)

Slutligen ska bankverksamheten på Malta avyttras före utgången av [2013–2017]. Om en avyttring före utgången av [2013–2017] inte är möjlig avslutas hela den nya affärsverksamheten senast den 31 december [2013–2017] och affärsverksamheten avvecklas i enlighet med relevant lagstiftning (24). Även andelen i RZB ska avyttras senast vid utgången av [2013–2017]. Om detta inte har gjorts vid den nämnda tidpunkten kommer en avyttringsförvaltare med fullmakt att överta avyttringsprocessen (25).

(46)

ÖVAG har lämnat in uppgifter om sin likviditetsposition per maj 2012 och har presenterat åtgärder gällande sitt aktuella och framtida finansieringsbehov.

(47)

Vad gäller det tidigare beroendet av refinansiering utan säkerhet på interbankmarknaden gör ÖVAG gällande att detta i första hand kunde härledas till dotterbolagen, som i stor utsträckning var beroende av de medel som ÖVAG tillhandahöll. Detta problem tog man delvis itu med redan i och med avyttringen av VBI 2011 (en minskning av finansieringsbehovet med 1,1 miljarder euro). Dessutom bör omstruktureringen av VBRO och den efterföljande försäljningen tillsammans med avyttringen av VBLI frigöra ytterligare likviditet på 2,4 miljarder euro.

(48)

Banken har visat att åtgärder har vidtagits som ger tillgång till fler finansieringskällor eller underlättar täckningen av likviditetsbehovet. Övertagandet av Livebank (från en av Volksbanken) gav ÖVAG tillgång till 470 miljoner euro i retailfinansiering, vilket minskade bankens tidigare beroende av refinansiering på interbankmarknaden. De åtgärder som minoritetsaktieägarna har förbundit sig att vidta (26) ska bidra till att reducera finansieringsbehovet. Slutligen kan ÖVAG minska sitt finansieringsbehov med 2,7 miljarder euro (27) genom att införa sammanslutningsmodellen tillsammans med de regionala Volksbanken. Dessutom kommer ÖVAG vid behov att kunna använda vissa tillgångar hos de anslutna Volksbanken som säkerhet för obligationer (för närvarande [2–4] miljarder euro).

(49)

DZ Bank, ERGO och RZB bidrog inte till kapitaltillskottet, men har förbundit sig att ge följande bidrag för att rädda omstruktureringen av ÖVAG:

(50)

I och med nedsättningen av kapitalet med 70 % deltar även alla historiska aktieägare (28) i de förluster som har uppstått tidigare. Dessutom späddes deras andelar ut avsevärt vid det senaste kapitaltillskottet (29). Därutöver bidrar Volksbanken till den senaste kapitalökningen med nytt kapital på totalt 230 miljoner euro.

(51)

För att säkerställa att bankens aktieägare bidrar till att återuppbygga en rimlig kapitalbas under omstruktureringsperioden kommer banken att hålla inne utdelningar och inte betala ut några kuponger på hybridkapital, förutsatt att utbetalningarna i fråga inte måste göras enligt lag. Detta beslut kompletteras av en kraftig begränsning av de utdelningar som Volksbanken får dela ut under omstruktureringsfasen för att underlätta kapitaluppbyggnaden i sammanslutningen.

(52)

ÖVAG har lämnat in uppgifter om en tillbakagång på totalt 300 miljoner euro hos hybridinstrument som utfärdats av två dotterbolag till ÖVAG. Från maj till juli 2012 erbjöd ÖVAG att köpa tillbaka dessa instrument från investerarna för ca 40 % av det nominella värdet. Det erbjudna återköpspriset fastställdes baserat på instrumentens marknadsvärde plus en premie på maximalt 10 procentenheter, som lades till för att locka investerarna att delta i återköpet. Transaktionen genomfördes i mitten av juli 2012. Den ledde till att knappt 80 % av det nominella värdet av instrumenten återköptes och resulterade i en vinst på 129,9 miljoner euro för ÖVAG efter avdrag för transaktionskostnaderna.

(53)

Österrike har presenterat en detaljerad affärsplan för ÖVAG för perioden 2012–2017. Planen innehåller ett basscenario och ett stresscenario; med hjälp av dessa scenarier ska ÖVAG:s förmåga att återställa den långsiktiga lönsamheten visas.

(54)

Vad gäller utvecklingen i euroområdet, dess BNP-tillväxt och de korta och medellånga räntorna, baseras den nya omstruktureringsplanen på antaganden som i stor utsträckning motsvarar förväntningarna hos stora marknadsdeltagare och internationella institutioner som IMF. Även inflationen i euroområdet, oljepriserna och växelkurserna EUR/USD och EUR/CHF ingår i antagandena. Planen utgår från en måttlig återhämtning av BNP-tillväxten från och med 2013.

(55)

Som framgår av tabell 2 utgår basscenariot från att ÖVAG fortlöpande förbättrar sina resultat fram till 2016.

Tabell 2

Finansiella fundamenta för ÖVAG - basscenario (i miljoner euro resp. %).

(56)

Bankens räntabilitet på eget kapital (REK) stiger under omstruktureringsperioden till 8,0 % efter skatt. Banken anser att en REK på 8 % efter skatt är en tillräcklig och marknadsmässig kapitalersättning med tanke på kärnbankens låga riskprofil. I synnerhet anser sig banken inte vara inblandad i volatil verksamhet som investment banking eller egenhandel, utan koncentrerar sig på sin roll som centralt institut för de lokala Volksbanken.

(57)

ÖVAG har lagt fram ett stresscenario på gruppnivå som baseras på mindre gynnsamma marknadsprognoser. Där har man bland annat utgått från en fortsatt kursvinst för US-dollarn gentemot euron och en kursförlust för rumänska leu gentemot euron, en långsammare ökning av räntesatserna än i basscenariot, en fortsatt försämring av vissa kreditbetyg på statspapper och långsammare ekonomisk tillväxt i euroområdet. Enligt bankens uppskattningar skulle denna utveckling kunna leda till ytterligare en kapitalinsättning på upp till [600–650] miljoner euro och en sänkning av ÖVAG:s CET1-kvot för den totala risken till [6,0–7,0] % 2017.

Tabell 3

Finansiella fundamenta för ÖVAG - stresscenario (i miljoner euro resp. %).

(58)

Banken har även presenterat känslighetsscenarier som tagits fram av en extern expert där även följande ogynnsamma utvecklingar antas: fördröjd avyttring av VBRO till ett […] pris på […] miljoner euro, en ökning av dess refinansieringskostnader; ett försök att avyttra VBLI utan resultat; sämre kvalitet på tillgångarna i non-core-segmentet (ökning av RJT med 20 %, ökning av de riskförebyggande åtgärderna med 50 % och nedskrivningar av investeringar på 100 miljoner euro); ökning av RJT med 10 % i kärnsegmentet; ingen vinstökning under 2016 och 2017.

(59)

Om alla dessa stressfaktorer skulle uppträda samtidigt skulle det, enligt den externa experten, för ÖVAG under 2017/2018 innebära en kapitalbrist på [150-200] miljoner euro (32), vilken dock skulle täckas av Volksbankens (dvs. ansvarssammanslutningens) överskott av det lagstadgade kapitalet som 2017/2018 uppgår till [650–750] miljoner euro. Banken skulle därmed på det hela tagen kunna klara av detta ogynnsamma scenario.

(60)

Enligt ÖVAG:s finansprognoser kommer dess förvaltningskostnader att minska från 166 miljoner euro 2012 till 105,5 miljoner euro 2017, vilket motsvarar en sänkning på 36 %. Förutom åtgärderna för att optimera kostnaderna (t.ex. stängningen av filialen i Frankfurt och IK:s kontor i de central- och östeuropeiska länderna, synergier från sammanslagningen av ÖVAG och IK, personalavveckling, disponering av byggnader och kostnader för konsulter, outsourcing av IT-infrastrukturen) omfattar denna minskning även effekterna av avyttringarna och avvecklingen av affärsverksamheterna i non-core-segmentet. Därför har banken även angett de förväntade resultaten för kostnadssänkningsåtgärderna i kärnsegmentet. I detta segment bör åtgärderna för att optimera kostnaderna fram till slutet av omstruktureringsperioden ge en sänkning av de årliga kostnaderna på 15 miljoner euro (ca 12 % av de totala kostnaderna 2012).

(61)

Inom ramen för nedsättningen av kapitalet år 2012 sänktes det andelskapital som Österrike beviljade 2009 till 300 miljoner euro. Banken avser att betala tillbaka 50 % av detta belopp under 2017 och resterande 50 % i början av 2018. Volksbanken kommer vid behov att förse ÖVAG med de medel som krävs för denna återbetalning.

(62)

Kommissionen påminner om att den har inlett det formella granskningsförfarandet i enlighet med artikel 108.2 i EUF-fördraget för att granska om omstruktureringsstödet för ÖVAG är förenligt med den inre marknaden, eftersom kommissionen baserat på den ursprungliga omstruktureringsplanen hyste allvarliga tvivel om huruvida ÖVAG skulle klara av att återställa sin långsiktiga lönsamhet (33). Kommissionen ställde sig även tvivlande till om en rimlig bördefördelning hade garanterats och om tillräckliga åtgärder för att begränsa eventuell snedvriden konkurrens hade planerats (34).

(63)

Österrike betonar att ÖVAG är en systemrelevant bank vars insolvens skulle ha gett mycket negativa effekter på det österrikiska banksystemet och den reala österrikiska ekonomin. Denna bedömning har bekräftats genom en skrivelse från Österrikes nationalbank.

(64)

Österrike förnekar inte att det handlar om stöd i de åtgärder som beskrivs i avsnitt 2.2.

(65)

Enligt Österrikes uppfattning beviljades de åtgärder som beskrivs i avsnitt 2.2.1 i enlighet med den godkända österrikiska bankstödordningen. Österrike står fast vid att ÖVAG vid tidpunkten för kapitaltillskottet inte var en nödlidande bank i enlighet med rekapitaliseringsmeddelandet. Landet har dock godkänt ett förslag på omstruktureringsplan för banken.

(66)

Österrike förnekar heller inte att det andra kapitaltillskott och den tillgångsgaranti som avtalades den 27 februari 2012 (nedan kallade åtgärder under 2012) utgör statligt stöd i enlighet med artikel 107.1 i EUF-fördraget. Österrike betraktar dock åtgärderna som förenliga med den inre marknaden utifrån artikel 107.3 b i EUF-fördraget, eftersom de anses vara nödvändiga för att åtgärda en avsevärd störning i ekonomin i en medlemsstat och anses överensstämma med relevanta meddelanden från kommissionen.

(67)

Österrike har lämnat särskild information och jämförande marknadsuppgifter och hävdat utifrån dessa att åtgärderna under 2012 uppfyllde kraven i meddelandet från kommissionen om tillämpning, från och med den 1 januari 2012, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker med anledning av finanskrisen (35) (nedan kallat förlängningsmeddelandet från 2011).

(68)

Vad gäller kapitaltillskottet 2012 uppskattades värdet på (ej börsnoterade) ÖVAG före kapitaltillskottet 2012 genom en rimlig marknadsorienterad bedömning som baserades på P/B-talet hos en motsvarande grupp. Baserat på de observerbara marknadsuppgifterna för en lämplig motsvarande grupp (36) beräknade Österrike ett P/B-tal (Price/Book-multiple) som användes som underlag för att fastställa ett intervall för bolagets värde på mellan [270–300] miljoner euro och [320–360] miljoner euro. Med hänsyn till kapitaltillskottet från Volksbanken skulle bolagets värde uppgå till mellan [500–530] miljoner euro och [550–580] miljoner euro, vilket skulle ge ett pris per aktie på [3–4] euro. Eftersom Österrike tecknade aktierna till ett pris på 2,2 euro ligger den faktiska sänkningen på mellan [35 % och 45 %]. I och med denna sänkning uppfylls enligt Österrikes uppfattning de krav i punkt 8 i förlängningsmeddelandet från 2011 på att statliga kapitaltillskott ska tecknas med en tillräcklig sänkning av aktiepriserna (som redan anpassats för att ta hänsyn till utspädningseffekten).

(69)

Vad gäller tillgångsgarantin hävdar Österrike att den enbart är avsedd för att öka ÖVAG:s kapital med 100 miljoner euro. Då den är jämförbar med ett kapitaltillskott och har en avgift på 10 % årligen anses den överensstämma med rekapitaliseringsmeddelandet.

(70)

Enligt Österrikes uppfattning säkerställer omstruktureringsplanen att ÖVAG åter uppnår sin långsiktiga lönsamhet, att banken åstadkommer ett tillräckligt eget bidrag till omstruktureringskostnaderna och att eventuell snedvriden konkurrens begränsas genom djupgående strukturella åtgärder och förhållningsregler.

(71)

Österrike har gjort en rad åtaganden, som framläggs i bilagan och utgör en del av detta beslut. För att säkerställa att dessa åtaganden verkligen genomförs utses en övervakningsförvaltare för hela omstruktureringsperioden fram till 2017. Åtagandena omfattar flera förhållningsregler för ÖVAG som utdelnings- och kupongförbud (37), ett förbud mot att använda det erhållna statliga stödet för att göra reklam, ett förbud mot prisledarskap för onlineplattformen ”Livebank” (38), ett förvärvsförbud (39) och en skyldighet att ompröva styrelseledamöternas ersättning för att skapa en struktur som uppmuntrar till varaktig utveckling (40). Dessutom omfattar åtagandena en skyldighet att avyttra VBLI senast [2013–2017], VBRO och bankverksamheten på Malta senast [2013–2017] och andelen i RZB senast [2013–2017] (41).

(72)

Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är stöd som beviljas av en stat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, och som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion oförenligt med den inre marknaden, förutsatt att det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(73)

Följande förutsättningar måste uppfyllas för att en åtgärd ska räknas som statligt stöd: Åtgärden finansieras av staten eller med statliga medel, den ger vissa företag eller viss produktion en fördel som gynnar företagen/produktionen, åtgärden snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen, och åtgärden lämpar sig för att inverka negativt på handeln mellan medlemsstaterna.

(74)

Kommissionen har redan i besluten om den österrikiska bankstödordningen fastställt att de likviditetsgarantier och kapitaltillskott som beviljades genom ordningen under 2009 utgör statligt stöd. Denna bedömning bestrids inte av Österrike.

(75)

Vad gäller de stödåtgärder som avtalades den 27 februari 2012 anser kommissionen att förutsättningarna i skäl 73 uppfylls även för kapitaltillskottet på 250 miljoner euro och tillgångsgarantin på 100 miljoner euro.

(76)

Åtgärderna under 2012 beviljades av Österrike och ska därmed direkt tillskrivas staten. Kommissionen drar därför slutsatsen att de finansieras med statliga medel.

(77)

Åtgärderna under 2012 gav ÖVAG möjlighet att under den ekonomiska krisen anskaffa kapital (och tillgångsgarantin ger faktiskt banken kapital) som banken inte hade kunnat låna på marknaden under samma förutsättningar. Kommissionen konstaterar att ÖVAG:s minoritetsaktieägarna (ERGO-gruppen, RZB och DZ-Bank) beslutade sig att inte bidra till rekapitaliseringen av ÖVAG. Volksbanken bidrog till kapitalökningen. Som bestående majoritetsaktieägare och med anledning av sin nära ekonomiska koppling till ÖVAG investerade de dock av andra ekonomiska skäl än staten. Insolvens hos ÖVAG skulle ha lett till allvarliga konsekvenser för Volksbanken, som under vissa omständigheter hade kunnat äventyra sin egen överlevnad. Mot denna bakgrund bidrog de till att rädda ÖVAG för att säkra sin egen ekonomiska framtid. Man kan därför utgå från att åtgärderna under 2012 ger ÖVAG en fördel. Dessutom är denna fördel selektiv eftersom den endast gynnar en bank.

(78)

Eftersom ÖVAG är verksam inom finanssektorn, som kännetecknas av hård internationell konkurrens, bör de fördelar som banken får genom de statliga medlen betraktas som lämpliga för att inverka negativt på handeln på den inre marknaden och för att snedvrida konkurrensen. Därför utgör åtgärderna statligt stöd i enlighet med artikel 107.1 i EUF-fördraget. Inte heller denna bedömning bestrids av Österrike.

(79)

Kapitalåtgärderna under 2009 och 2012 uppgår totalt till 1,35 miljarder euro och utgör i slutet av 2008 3,8 % av bankens RJT (35,2 miljarder euro). Dessutom har Österrike beviljat banken garantier på 3,0 miljarder euro.

(80)

Enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget kan stöd som beviljas ”för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi” betraktas som förenliga med den inre marknaden. Kommissionen har erkänt att den globala finanskrisen kan orsaka en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi och att åtgärder till förmån för banker är lämpliga för att avhjälpa sådana störningar. Denna bedömning bekräftades i rekapitaliseringsmeddelandet och i kommissionens meddelande om rekapitalisering av finansinstitut under den rådande finanskrisen: begränsning av stödet till minsta möjliga och garantier mot otillbörlig snedvridning av konkurrensen (42) (nedan kallat omstruktureringsmeddelandet). Med hänsyn till det återigen spända läget på finansmarknaderna anser kommissionen att villkoren för att kunna godkänna stöd baserat på artikel 107.3 b i EUF-fördraget fortfarande är uppfyllda. I december 2011 bekräftade kommissionen denna uppfattning genom att anta förlängningsmeddelandet från 2011, som förlänger tillämpningen av stödreglerna på åtgärder till förmån för banker med anledning av finanskrisen.

(81)

Vad gäller Österrikes ekonomi har kommissionen, i och med godkännandet av den österrikiska bankstödordningen (43) och godkännandet av det statliga stöd som Österrike har beviljat enskilda banker (44), erkänt att den österrikiska ekonomin hotas av en allvarlig störning och att statligt stöd till förmån för banker är lämpligt för att avhjälpa denna störning. Därför ska bedömningen av stödåtgärderna göras utifrån artikel 107.3 b i EUF-fördraget (45).

(82)

Kapitaltillskottets förenlighet ska - i synnerhet med hänsyn till ersättningen - först bedömas baserat på rekapitaliseringsmeddelandet och förlängningsmeddelandet från 2011.

(83)

Andelskapitalet år 2009 beviljades i enlighet med föreskrifterna för sådana instrument i den godkända österrikiska bankstödordningen. Kommissionen konstaterar också att detta även gäller för de refinansieringsgarantier som beviljades under denna period (46).

(84)

Vad gäller kapitaltillskottet 2012 kan man konstatera att kapitalökningar för icke börsnoterade banker (som ÖVAG), i sådana fall där det inte finns något observerat marknadspris, enligt bilagan i rekapitaliseringsmeddelandet och enligt förlängningsmeddelandet från 2011 ska bedömas på ett rimligt marknadsorienterat sätt (inklusive en bedömning som baseras på P/E-talet hos en motsvarande grupp eller andra allmänt erkända bedömningsmetoder).

(85)

Kommissionen påpekar att Österrike framlade beräkningar som baserades på P/B-talet för att fastställa värdet på ÖVAG före kapitaltillskottet 2012. I förlängningsmeddelandet från 2011 omnämns bara beräkningen av P/E-talet uttryckligen, men i meddelandet hänvisas också till andra allmänt erkända bedömningsmetoder. Kommissionen betraktar i föreliggande fall tillämpningen av beräkningen av P/B-talet som befogad. För det första kan man konstatera att beräkningen av P/B-talet också är en etablerad marknadsorienterad bedömningsmetod. För det andra framstår det som meningsfullt att beräkna bankens värde utifrån en stabilare bas med tanke på den volatilitet i ÖVAG:s resultat som har fastställts tidigare.

(86)

Kommissionen har kritiskt granskat den motsvarande grupp som Österrike valde och intervallet för det tillämpliga P/B-talet (Price/Book-multiple) och anser dem vara lämpliga.

(87)

Sedan har kommissionen även granskat huruvida ÖVAG:s aktieägare under kapitaltillskottet har förvärvat en rimlig andel i banken och utgick då från den nedre delen av intervallet för bolagets värde ([270–300] miljoner euro). Om man kan konstatera att staten, som bidrog till att rekapitalisera banken, har fått en rimlig andel i banken även om det lägsta bolagsvärdet antas, kan enligt kommissionens uppfattning slutsatsen dras att åtgärderna också uppfyller kommissionens krav ifall bolagsvärdet är högre än det lägsta värdet i intervallet. Innan denna bedömning kan göras måste hänsyn även tas till att den nya kapitalgivaren skulle få en tillräcklig prissänkning.

(88)

Enligt punkterna 8-9 i förlängningsmeddelandet från 2011 ska kapitaltillskott göras med en tillräcklig sänkning av de aktiepriser som redan anpassats med hänsyn till utspädningseffekten; denna sänkning kan kvantifieras med hjälp av allmänt vedertagna marknadsmetoder (TERP (47)). Denna metod tillämpas på kapitaltillskottet 2012.

(89)

I sin senaste beslutspraxis har kommissionen uppskattat en sänkning på minst 25 % som acceptabel (48). Detta värde måste anpassas med hänsyn till omfattningen på åtgärderna för att stärka kapitalet i förhållande till bankens befintliga kapital. Kommissionen konstaterar i detta sammanhang att staten tecknade kapitalet med en sänkning på [35–45 %] (49).

(90)

Baserat på intervallet för företagsvärderingen har kommissionen beräknat ÖVAG:s teoretiska aktieägarstruktur efter kapitaltillskottet 2012 och jämfört denna med den aktieägarstruktur för banken som faktiskt avtalades till följd av åtgärden. Kommissionen konstaterar att staten, som gav det största bidraget till rekapitaliseringen, fick en obetydligt större andel i ÖVAG:s nya aktieägarstruktur, som avtalades av aktieägarna, än vad kommissionen ansåg nödvändigt för att uppfylla stödreglerna (50). Därför drar kommissionen slutsatsen att rekapitaliseringen av ÖVAG år 2012 skedde i enlighet med rekapitaliseringsmeddelandet och förlängningsmeddelandet från 2011.

(91)

Vad gäller tillgångsgarantins förenlighet med den inre marknaden konstaterar kommissionen att åtgärden ger ÖVAG möjlighet att återföra de redan gjorda avsättningarna för förluster från beviljad kredit. Detta möjliggör en ökning av kapitalbasen. Garantins struktur gör att denna åtgärd, till skillnad från vanliga lättnadsåtgärder för värdeminskade tillgångar, endast gynnar reduceringen av avsättningarna för förluster från beviljad kredit och inte bankens RJT. Vidare täcker tillgångsgarantin den första förlusten och skiljer sig på så vis också från en traditionell lättnadsåtgärd för värdeminskade tillgångar. Dessutom måste alla begärda belopp betalas tillbaka till staten. Mot denna bakgrund och med tanke på garantins utformning gör åtgärden att ÖVAG:s kapitalbas tillfälligt höjs och skyddas; den påminner därför om ett kapitaltillskott till ÖVAG och måste bedömas som sådant. Kommissionen anser att åtgärden utifrån de framlagda grunderna kan jämföras med ett kapitaltillskott.

(92)

ÖVAG har fått en tillgångsgaranti på 100 miljoner euro mot en avgift på 10 % årligen på det totala belopp som beviljats men inte begärts (minus återkallanden) mellan den 30 september 2012 och den 1 januari 2016. De begärda beloppen ersätts genom en avgift på 10 % årligen, som betalas från den tidpunkt då beloppen begärs till den tidpunkt då det begärda beloppet helt har betalats tillbaka till staten. Den senare ersättningen är kopplad till huruvida banken går med vinst och uppnår en CET1-kvot på 10 %. Den är inte kumulativ. Kommissionen konstaterar att både strukturen och storleken på ersättningen är jämförbara med den ersättning som vanligtvis begärs för ett kapitaltillskott till en nödlidande bank inom ramen för rekapitaliseringsmeddelandet. Storleken på ersättningen stämmer även överens med skäl 29 i den österrikiska ordningen om undsättningsstöd till nödlidande banker (51).

(93)

Alla åtgärder som identifierats som statligt stöd har beviljats inom ramen för omstruktureringen av ÖVAG. I omstruktureringsmeddelandet finns gällande föreskrifter för beviljandet av omstruktureringsstöd riktat till finansinstitut med anledning av den rådande krisen. Enligt omstruktureringsmeddelandet är en omstrukturering av ett finansinstitut med anledning av den rådande krisen endast förenlig med den inre marknaden, i enlighet med artikel 107.3 b i EUF-fördraget, om den leder till att bankens lönsamhet återställs, innehåller ett tillräckligt eget bidrag och en rimlig bördefördelning samt omfattar tillräckliga åtgärder för att begränsa en snedvridning av konkurrensen.

(94)

En omstruktureringsplan måste säkerställa att finansinstitutet vid tillämpningen av denna klarar av att återställa sin långsiktiga lönsamhet (jfr avsnitt 2 i omstruktureringsmeddelandet).

(95)

Enligt omstruktureringsmeddelandet har långsiktig lönsamhet uppnåtts när banken i fråga kan konkurrera på kapitalmarkanden av egen kraft, med iakttagande av kriterierna i relevanta rättsregler. Banken måste täcka alla sina kostnader och kunna uppvisa en rimlig räntabilitet på eget kapital med hänsyn till sin riskprofil. Omstruktureringsplanen måste redogöra för orsakerna till bankens svårigheter och dess brister samt visa hur dessa kan avhjälpas genom omstruktureringen. För att en omstrukturering ska lyckas krävs framför att alla verksamhetsområden som av strukturella skäl skulle fortsätta vara förlustbringande på medellång sikt upphör.

(96)

I enlighet med punkterna 9–11 i omstruktureringsmeddelandet lade Österrike fram en omfattande, detaljerad omstruktureringsplan med fullständiga uppgifter om affärsmodellen. Planen redogör även för orsakerna till bankens problem.

(97)

Vad gäller ÖVAG:s affärsmodell kommer banken att begränsa sitt verksamhetsområde till att endast fungera som centralt institut för de lokala och regionala Volksbanken. Banken kommer att erbjuda de anslutna Volksbanken tjänster inom likviditetsförvaltning, fungera som intermediär för att ge dem tillgång till kapitalmarknaderna och dessutom erbjuda produkter som inte ingår i Volksbankens kapacitet eller kompetensområde och gemensamma internadministrativa tjänster, t.ex. inom regelefterlevnad, marknadsföring och IT. Följaktligen kommer ÖVAG att koncentrera sig på sina stadgeenliga affärsområden, utnyttja sin kärnkompetens och lämna de områden som har orsakat bankens finansiella svårigheter eller som inte ligger inom ramen för den nydefinierade affärsmodellen. Mer specifikt kommer ÖVAG att lämna ifrån sig sin fastighetsverksamhet, sälja de delar av företagsfinansierings- och investeringsportföljerna som inte är nödvändiga för att fungera som centralt institut samt avyttra alla dotterbolag som inte tillhör kärnverksamheten. Kommissionen anser att bankens nya affärsmodell är lämplig för att kunna säkerställa bankens långsiktiga lönsamhet och hållbarhet.

(98)

ÖVAG:s svårigheter kunde huvudsakligen härledas till följande faktorer: bankens engagemang i central- och östeuropeiska länder genom sina retaildotterbolag i VBI, verksamheten inom kommunal finansiering och infrastrukturfinansiering, fastighetsverksamheten och delar av bolagsportföljen, investeringsportföljen samt beroendet av refinansiering på interbankmarknaden.

(99)

Kommissionen bedömer som positivt att ÖVAG redan under 2011 avyttrade alla sina VBI-dotterbolag med undantag för ett (VBRO). Kommissionen påminner om att den i inledningsbeslutet uttryckte tvivel på att den ursprungliga omstruktureringsplanen skulle kunna lösa bankens problem, med tanke på det resultatlösa försöket att avyttra VBRO och på de noterade förlusterna 2011. Kommissionen konstaterar att den nya omstruktureringsplanen redogör för orsakerna till problemen med VBRO och föreslår som lösning på dessa att dotterbolaget omstruktureras på ett sådant sätt att det fortsättningsvis inte inverkar negativt på ÖVAG:s lönsamhet och istället bli attraktivare för potentiella investerare (52). I detta sammanhang påpekar kommissionen att omstruktureringsplanen för de kommande åren utgår från positiva resultat för VBRO. För att underlätta avyttringen har ÖVAG i sin redovisning redan skrivit ner värdet på VBRO till [0–50] euro. Därmed kommer banken inte att drabbas av några eventuella förluster om försäljningspriset för VBRO inte blir högt. ÖVAG och Österrike har samtyckt till att VBRO inte ska göra några nya affärer utan istället avvecklas i enlighet med relevant lagstiftning, om ännu ingen försäljning har skett vid utgången av [2013–2017]. (Alternativt kan delar av VBRO avyttras fram till den 31 december [2013–2017] och endast de återstående portföljerna avvecklas i enlighet med relevant lagstiftning.) Därför anser sig kommissionen ha fått bekräftat att de risker som kan härledas till VBRO redan har minskats och kommer att vara under kontroll inom en överskådlig tid. I detta sammanhang konstaterar kommissionen att VBRO har minskat antalet filialer och medarbetare samt avvecklat sin kreditverksamhet.

(100)

Vad gäller ÖVAG:s verksamhet inom affärsområdena fastighetsfinansiering, kommunal finansiering och infrastrukturfinansiering konstaterar kommissionen att de respektive dotterbolagen (KA, Europolis) har sålts och att förlusterna från dessa ägarintressen har bokförts i ÖVAG:s redovisning. ÖVAG:s återstående fastighetsverksamhet har placerats i non-core-portföljen och ska avvecklas.

(101)

Att de verksamheter som tas upp i skälen 99-100 helt upphör är en nödvändig och lämplig åtgärd för att undandröja kommissionens betänkligheter, eftersom alla de framtida förluster och risker som är kopplade till dessa dotterbolag kan undvikas genom att de avyttras. Genom dessa åtgärder frigörs dessutom förvaltningskapacitet som kan utnyttjas i bankens kärnverksamhet.

(102)

Vad gäller de delar av företagsfinansierings- och investeringsportföljerna som tidigare har orsakat förluster konstaterar kommissionen att banken har bokfört de nödvändiga förlusterna i sin redovisning. Dessutom har CDS-positionerna (53) balanserats eller säkrats. De affärsverksamheter som inte fyller någon funktion för ÖVAG i rollen som centralt institut har placerats i non-core-portföljen och ska avvecklas.

(103)

Vad gäller det tidigare beroendet av refinansiering på interbankmarknaden utan säkerhet konstaterar kommissionen att ÖVAG och dess majoritetsaktieägare för närvarande genomför åtgärder som kommer att garantera en komfortabel likviditetsposition för banken. Framför allt bör inrättandet av en likviditetspool tillsammans med de regionala Volksbanken och avyttringen av de dotterbolag som är starkt beroende av refinansiering från ÖVAG minska bankens finansieringsbehov med 6,2 miljarder euro. Genom att överta Livebank har ÖVAG dessutom fått tillgång till 470 miljoner euro i retailfinansiering, vilket gör att dess beroende av refinansiering på interbankmarknaden kan minskas avsevärt. Baserat på informationen i den nya omstruktureringsplanen anser kommissionen att ÖVAG, men hänsyn till den nära förestående förfallodagen för de resterande statligt garanterade lånen på 1 miljard euro, själv kan klara att säkerställa en komfortabel finansieringsposition.

(104)

Enligt punkt 13 i omstruktureringsmeddelandet måste banken klara att uppvisa en rimlig räntabilitet på eget kapital och samtidigt täcka alla sina kostnader från den normala affärsverksamheten samt uppfylla kriterierna i relevanta rättsregler. Kommissionen anser att denna förutsättning är uppfylld i enlighet med beskrivningarna i skälen 105-107.

(105)

För det första har ÖVAG lämnat in finansprognoser för tidsperioden 2012–2017 med uppgifter om bankens intäkter, kostnader, riskförebyggande, vinster och kapitalpositioner. Kommissionen anser att de lämnade prognoserna för basscenariot baseras på rimliga makroekonomiska antaganden. Med undantag för 2014 (54) utgår banken från att kunna uppvisa vinster och kontinuerligt förbättra sina årsresultat under omstruktureringsperioden. Dessutom kommer räntabiliteten på eget kapital år 2017 att uppgå till 8,0 %, vilket framstår som en rimlig ersättning för en bank med en sådan riskprofil som ÖVAG har. Bankens kapitalkvoter ligger under hela omstruktureringsperioden kvar ovanför de lagstadgade minimikraven, och CET1-kvoten ökar från [9–10] % 2012 till [12–13] % (55) 2017.

(106)

För det andra visar den nya omstruktureringsplanen att ÖVAG klarar att hantera ett stresscenario. Förutsättningarna för stresscenariot har bedömts som rimliga. Eftersom stresscenariot visar att ÖVAG kommer att överskrida de lagstadgade kraven på eget kapital kan man utgå från att banken uppfyller villkoren i punkt 13 i omstruktureringsmeddelandet.

(107)

För det tredje vill ÖVAG avveckla non-core-segmentet internt, utan att göra någon rättslig åtskillnad. I detta sammanhang konstaterar kommissionen att ÖVAG har beställt simuleringar för att få redan på hur stor påverkan riskerna från non-core-segmentet maximalt skulle kunna ha på bankens kapitalposition. Den känslighetsanalys som en extern expert har framlagt (56) visar att ÖVAG klarar att stå emot ogynnsamma utvecklingar i sin non-core-portfölj, så att reduceringen av balansomslutningen inte borde ha någon negativ inverkan på bankens långsiktiga lönsamhet.

(108)

ÖVAG har även presenterat en strategi för att delvis återföra det statliga kapitalet, enligt vilken tillgångsgarantin löper ut 2015 och en tranch av det statliga andelskapitalet på 150 miljoner euro betalas tillbaka 2017 och resterande lika stora tranch omedelbart efter den 31 december 2017. ÖVAG kommer att hålla inne sina vinster under omstruktureringsperioden för att utöka sin kapitalposition. På så sätt bör banken kunna hantera det faktum att tillgångsgarantin löper ut 2015 och betala tillbaka det statliga andelskapitalet med egna medel inom den avtalade tiden och med hänsyn till de lagstadgade kraven på eget kapital. Kommissionen konstaterar att banken i finansprognoserna för basscenariot har presenterat information om sin kapitalposition fram till 2018 (57), där det framgår att genomförandet av exitstrategin kommer att leda till en CET1-kvot på [12–13] % och en kapitaltäckningskvot på [14–15] %. Kommissionen välkomnar att de anslutna Volksbanken åtar sig att hjälpa ÖVAG att genomföra exitstrategin för det statliga andelskapitalet (58). Enligt den känslighetsanalys som banken har presenterat skulle de anslutna Volksbanken vid en eventuell ogynnsam utveckling i ÖVAG:s non-core-segment förfoga över en tillräcklig kapitalbas för att ÖVAG ska kunna återbetala det statliga andelskapitalet i enlighet med rättsreglerna. Kommissionen anser att exitstrategin och den rimliga räntabilitet på eget kapital som beräknas nås mot slutet av omstruktureringsperioden säkerställer att det statliga stöd som ÖVAG beviljats kommer att avslutas genom att det återbetalas, löper ut eller ersätts enligt marknadsmässiga villkor.

(109)

Följaktligen drar kommissionen slutsatsen att den nya omstruktureringsplan för ÖVAG som Österrike har presenterat uppfyller kriterierna i omstruktureringsmeddelandet vad gäller återställning av den långsiktiga lönsamheten och att därmed de betänkligheter gällande konkurrensen som kommissionen uttryckte i inledningsbeslutet undanröjs.

(110)

Enligt omstruktureringsmeddelandet måste banker och deras kapitalägare i så stor utsträckning som möjligt bidra till omstruktureringen för att kunna säkerställa att stödet begränsas till minsta möjliga. Bankerna bör därmed använda sina egna medel för att finansiera omstruktureringen, genom att exempelvis avyttra tillgångar, medan kapitalägarna om möjligt bör absorbera finansinstitutets förluster. De åtgärder som ÖVAG har förbundit sig att genomföra säkerställer att egna medel används och att de ursprungliga aktieägarna och de privata investerare som har hybridkapital i banken bidrar till omstruktureringen.

(111)

I den nya omstruktureringsplanen finns inget som tyder på att stödet överskrider de kostnader som är kopplade till återställandet av lönsamheten. Det beviljade stödet ska säkerställa att ÖVAG i basscenariot förfogar över rimliga kapitalbuffertar som ligger över de minimikrav som CRD IV/CRR (59) föreskriver och att banken även i stresscenariot klarar att uppfylla dessa krav på eget kapital. Bankens och Österrikes åtaganden säkerställer att de reversibla stödåtgärderna (andelskapital och tillgångsgaranti) upphör vid utgången av 2015, så fort bankens kapitalposition tillåter detta (60).

(112)

Kommissionen konstaterar att ÖVAG redan har genomfört och kommer att fortsätta genomföra åtgärder för att sänka kostnaderna och på så sätt själv bidrar till omstruktureringskostnaderna genom de interna medel som generas (61). I kärnsegmentet kommer dessa åtgärder för att sänka kostnaderna att leda till en sänkning av de årliga kostnaderna med 15 miljoner euro (ca 12 % av de totala kostnaderna år 2012) i slutet av omstruktureringsperioden. Vad beträffar ÖVAG som helhet (inklusive non-core-segmentet) kommer kostnaderna till och med att sänkas ännu mer (105,5 miljoner euro 2017 jämfört med 166 miljoner euro 2012, vilket motsvarar en sänkning på 36 %) (62).

(113)

Dessutom kommer omstruktureringskostnaderna att finansieras med hjälp av inkomster från försäljningen av vinstgivande ägarintressen i non-core-segmentet (RZB, österrikiska retailbanker (skedde redan 2009–2010) och VBLI).

(114)

Enligt punkt 24 i omstruktureringsmeddelandet kan bördefördelningen även säkerställas genom en rimlig ersättning för det statliga stödet. I detta sammanhang påminner kommissionen om att ha konstaterat i skäl 90 att staten, som bidrog till kapitaltillskottet 2012, fick en rimlig andel i banken. Denna andel baserades på ett bolagsvärde som beräknades på ett objektivt sätt med hjälp av P/B-talet. Som det konstateras i skäl 89 gjordes teckningarna i samband med kapitaltillskottet 2012 dessutom med en tillräcklig sänkning, vilket motsvarar ett slags förhandsersättning för kapitaltillskottet. Därför anser kommissionen att ersättningen, tillsammans med de andra åtgärderna för att fördela bördan, är rimlig.

(115)

Vad gäller det resterande statliga andelskapitalet på 300 miljoner euro påminner kommissionen om att staten har tillhandahållit ÖVAG kapitalet inom ramen för den österrikiska bankstödordningen och att ersättningen för instrumentet har fastställts i överensstämmelse med denna ordning. Kommissionen konstaterar att kupongen under det sjätte och sjunde hela verksamhetsåret efter tecknandet av instrumenten ökar med 50 baspunkter per år, vilket ger en kupong på 9,8 % 2016 och på 10,3 % 2017 (63). Dessutom konstaterar kommissionen att återbetalningsbeloppet för dessa instrument under 2017 och 2018 kommer att ligga på 100 % av det nominella värdet plus de procentenheter med vilka den i avtalet fastställda kupongen för vinstandelsbevisen underskreds, förutsatt att utbetalningsbara årsvinster som skulle ha räckt till utbetalning har sparats (64). Utifrån bankens finansprognoser kan man utgå från att det belopp som ska återbetalas till staten 2017 och 2018 kommer att omfatta ersättningen för andelskapitalet för de sista åren av omstruktureringsperioden. Därför anser kommissionen att ÖVAG kommer att betala en ersättning för den statliga kapitalandelen som motsvarar bankens riskprofil.

(116)

Vad gäller tillgångsgarantin konstaterar kommissionen att banken kommer att erlägga en avgift på 10 % av garantibeloppet (100 miljoner euro) årligen. Denna avgift utgör rent bokföringsmässigt en löpande kostnadspost och är inte beroende av huruvida banken går med vinst. Räntan för samtliga belopp som beviljas inom garantin är 10 % tills de återbetalas. Med tanke på den tillförlitliga typen av avgift och storleken på denna anser kommissionen att ersättningen för tillgångsgarantin, som motsvarar en tillfällig kapitalökning, är rimlig.

(117)

För att säkerställa att bankens aktieägare bidrar till att återuppbygga en rimlig kapitalbas under omstruktureringsperioden har Österrike samtyckt till att banken fram till slutet av omstruktureringsperioden eller ännu längre (om det statliga andelskapitalet ännu inte har återbetalats) håller tillbaka utdelningar och inte betalar ut några kuponger, förutsatt att banken inte är skyldig enligt lag att göra det. På så sätt bör ÖVAG i överensstämmelse med punkt 26 i omstruktureringsmeddelandet inte använda det statliga stödet för att betala en ersättning för kapitalbasen om vinsterna inte räcker för sådana betalningar.

(118)

Kommissionen konstaterar även att ÖVAG har erbjudit sig att köpa tillbaka hybridinstrument från privata investerare till ett pris på ca 40 % av det nominella värdet (65). Det erbjudna återköpspriset fastställdes utifrån instrumentens marknadsvärde och omfattar en premie på maximalt 10 procentenheter, som lades till för att locka investerare att delta i återköpet. Detta erbjudande accepterades för knappt 80 % av instrumentens totala nominella värde, vilket efter avdrag för transaktionskostnaderna gav en vinst på 130 miljoner euro för ÖVAG. För de instrument som fortfarande är utestående gäller det kupongförbud som beskrivs i skäl 117. Därför anser kommissionen att ett rimligt deltagande i bördan för ÖVAG:s privata hybridkapitalägare säkerställs och att kriterierna i omstruktureringsmeddelandet uppfylls i detta sammanhang.

(119)

En annan aspekt gäller ÖVAG:s minoritetsaktieägare ERGO-gruppen, RZB och DZ Bank. Kommissionen konstaterar att deras andelar späddes ut avsevärt vid kapitalökningen 2012. Som beskrivs i skäl 49 gav bankerna sitt stöd till omstruktureringen av ÖVAG, närmare bestämt genom att behålla de likviditetsfaciliteter som tillhandahålls ÖVAG och de dotterbolag som bankerna har tillsammans med ÖVAG, genom att överta tillgångsportföljerna och genom att stötta ÖVAG i dess försök att avyttra de dotterbolag som bankerna har tillsammans med ÖVAG (VBRO och VBLI), vilket påskyndar avvecklingen av de affärsområden som inte ingår i kärnverksamheten.

(120)

Därmed utgör kostnadssänkningarna, avyttringen av vinstgivande dotterbolag som inte ingår i kärnverksamheten samt säkerställandet av en rimlig ersättning för kapitalåtgärderna och tilläggsgarantin ett tillräckligt eget bidrag från ÖVAG för att finansiera sin omstrukturering. De noterade förlusterna hos innehavarna av hybrida kapitalinstrument, utspädningen av de ursprungliga aktieägarnas andelar, dessas åtgärder för att bidra till omstruktureringen av ÖVAG samt de innehållna vinsterna säkerställer en rimlig bördefördelning. Eftersom man kan utgå från att den nya omstruktureringsplanen omfattar ett tillräckligt eget bidrag och en rimlig bördefördelning undanröjs de betänkligheter gällande detta som uttrycktes i inledningsbeslutet.

(121)

Enligt omstruktureringsmeddelandet måste omstruktureringsplanen innehålla åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen och säkra en konkurrenskraftig banksektor. Dessutom måste den bemöta problemet med den moraliska risken och säkerställa att det statliga stödet inte används för att finansiera konkurrenshämmande beteenden.

(122)

Enligt punkt 31 i omstruktureringsmeddelandet måste kommissionen, då den bedömer storleken på stödet och dess snedvridande effekter på konkurrensen, ta hänsyn till både det absoluta och det relativa stödbeloppet samt till omfattningen av bördefördelningen och finansinstitutets marknadsposition efter omstruktureringen. I detta sammanhang påminner kommissionen om att ÖVAG har erhållit ett statligt kapitaltillskott som motsvarar 3,8 % av dess RJT. Dessutom har ÖVAG erhållit likviditetsgarantier motsvarande 5,4 % av sin balansomslutning. Det stödbelopp som har beviljats banken är därmed ansenligt. Trots det tillräckliga egna bidraget och den rimliga bördefördelningen mellan banken som erhåller stödet och dess aktieägare krävs därför betydande åtgärder under omstruktureringsperioden för att begränsa en eventuell snedvridning av konkurrensen.

(123)

Den planerade minskningen av balansomslutningen blir större i den nya omstruktureringsplanen än i den ursprungliga planen. ÖVAG vill minska sin balansomslutning i förhållande till tillgångarna i slutet av 2008 med 67 %, dvs. från 55,8 miljarder euro till 18,4 miljarder euro 2017. Om man endast tittar på kärnsegmentets totala tillgångar ([12–15] miljarder euro 2017) uppgår minskningen av balansomslutningen till [60–80] %. Vad gäller RJT strävar banken efter att minska dem med 71 % (35,2 miljarder euro 2008 jämfört med 10,1 miljarder euro 2017). [4–6] miljarder euro av dessa 10,1 miljarder euro gäller kärnsegmentet, vilket innebär en reducering av RJT i kärnsegmentet med [70–90] %.

(124)

För detta ändamål avyttrar ÖVAG för närvarande ett stort antal dotterbolag både i Österrike och utomlands. Dessa avyttringar måste ha slutförts vid den tidpunkt som fastställs i åtagandena i bilagan; annars måste dotterbolagen i fråga avsluta sin nya affärsverksamhet. Tabell 4 ger en översikt över de viktigaste avyttringarna:

Tabell 4

De viktigaste avyttringarna

(125)

Dessa avyttringar omfattar alla bankens internationella dotterbolag. Kommissionen anser att avyttringen av KA, som 2008 behövde ta statliga räddningsåtgärder i anspråk, har bidragit till att stabilisera ÖVAG. Därför kan inte avyttringen av KA betraktas som en åtgärd för att begränsa snedvridningen av konkurrensen. Dessutom tas ingen hänsyn till KA varken i den balansomslutning eller i den storlek på RJT som tillämpades som referensstorheter vid beräkningen av bankens nedskärning (66).

(126)

ÖVAG planerar även att stänga sin filial i Frankfurt.

(127)

Totalt betraktar kommissionen minskningen av bankens balansomslutning med mer än hälften som tillräcklig för att begränsa de snedvridande effekterna av stödet på konkurrensen i tillräckligt stor utsträckning.

(128)

Förutom dessa omfattande strukturella åtgärder har Österrike och ÖVAG även åtagit sig att följa olika förhållningsregler. Banken har åtagit sig att iaktta ett förvärvs- och reklamförbud, ett förbud mot egenhandel och ett förbud mot prisledarskap för onlinebankingplattformen Livebank. Detta bör säkerställa att det statliga stödet inte används för att finansiera konkurrenshämmande beteenden (67).

(129)

Dessutom har Österrike samtyckt till att ÖVAG inte ska bedriva någon utlåningsverksamhet i eget namn och på egen bekostnad med tredjepartskunder utanför Volksbanken-sammanslutningen och dess kunder. Banken får endast vara verksam inom Volksbanken-sammanslutningen (68). Tillsammans med avyttringen av vinstgivande dotterbolag (VBLI, österrikiska retailbanker) ger den stränga begränsningen av ÖVAG:s verksamhetsområden till kärnmarknaderna andra aktörer möjlighet att utöka sin närvaro på marknaden.

(130)

Mot bakgrund av iakttagelserna i skälen 122-129 och med hänsyn till slutsatsen att det egna bidraget och bördefördelningen är rimliga drar kommissionen slutsatsen att den typ av åtgärder som Österrike och ÖVAG föreslår och omfattningen på dessa är tillräckliga för att begränsa den snedvridning av konkurrensen som uppstår på grund av det stöd som beviljats ÖVAG. Därmed undanröjs de tvivel som yttrades i detta avseende i inledningsbeslutet.

(131)

Enligt avsnitt 5 i omstruktureringsmeddelandet måste regelbundna rapporter lämnas för att kommissionen ska kunna kontrollera om den nya omstruktureringsplanen genomförs på vederbörligt sätt. Österrike kommer att utse en övervakningsförvaltare som ska hjälpa kommissionen att uppfylla sin skyldighet att kontrollera att beslutet genomförs på korrekt sätt. Övervakningsförvaltaren ska lämna en övervakningsrapport var sjätte månad. Den första rapporten ska lämnas senast sex månader efter godkännandet av omstruktureringsplanen. Kommissionen anser därmed att det säkerställs att övervakningen av omstruktureringsplanens genomförande sker på vederbörligt sätt.

(132)

Kommissionen drar slutsatsen att åtgärderna i den nya omstruktureringsplanen tillsammans med de åtaganden som framläggs i bilagan (69) är lämpliga för att säkerställa ÖVAG:s långsiktiga lönsamhet, att de är tillräckliga med hänsyn till bördefördelningen och det egna bidraget samt att de på ett rimligt och proportionerligt sätt absorberar de snedvridande effekter på konkurrensen som de stödåtgärder som granskas i detta beslut har. Den framlagda omstruktureringsplanen uppfyller kriterierna i omstruktureringsmeddelandet, vilket gör att omstruktureringsåtgärderna kan betraktas som förenliga med den inre marknaden.

a)

Kapitaltillskott från Österrike till Österreichische Volksbanken-AG på 1 miljard euro och 250 miljoner euro.

b)

De likviditetsgarantier på 3 miljarder euro som Österrike har beviljat Österreichische Volksbanken-AG.

c)

Den tillgångsgaranti som Österrike tillhandahåller Österreichische Volksbanken-AG med en effekt på sänkningen av kapitalkravet på 100 miljoner euro.

20.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/s3